En ny mottagandelag - ikraftträdande, övergångsbestämmelser m.m.

Fakta om rättsliga ställningstaganden

Rättsliga ställningstaganden utgör Migrationsverkets uttalanden om hur en författning bör tolkas och är styrande för myndighetens medarbetare. De beslutas av chefen för rättsavdelningen.

Rättsliga ställningstaganden förs in i en särskild dokumentserie, RS-serie. Dokumentserien är gemensam för hela myndigheten. Beslut om fastställande, ändringar och upphävande av ett rättsligt ställningstagande förs in i beslutsdokumentserien för chefen för rättsavdelningen.

Sammanfattning

Mottagandelagen (2026:999) träder i kraft den 1 oktober 2026. Ett antal ändringar, för att anpassa lagen till EU:s asylpakt, genomförs den 2 oktober 2026.

Till sin ordalydelse omfattar mottagandelagen vid ikraftträdandet inte sökande av internationellt skydd utan endast den som har ansökt om uppehållstillstånd i Sverige som flykting eller alternativt skyddsbehövande (asylsökande). Genom ändringarna den 2 oktober kommer dock även sökande av internationellt skydd att omfattas. Vidare framgår då att beslut om återvändande ska anses som ett beslut om avvisning eller utvisning, när mottagandelagen tillämpas.

Enligt Migrationsverket ska dock mottagandelagen, vid en direktivkonform tolkning, även tillämpas för den som har ansökt om internationellt skydd fr.o.m. den 1 oktober 2026. I den del det skulle vara aktuellt ska också ett beslut om återvändande anses som ett beslut om avvisning eller utvisning. En motsvarande tolkning görs även om personen inte längre omfattas av EU:s migrations- och asylpakt. I den del bestämmelserna i mottagandelagen innebär skyldigheter för den enskilde ska dessa dock inte tillämpas förrän den 2 oktober 2026.

Av övergångsbestämmelserna till mottagandelagen framgår att utlänningar vars rätt till bistånd enligt det tidigare regelverket upphört eftersom de har tagits emot i en kommun, men som ännu inte är folkbokförda, inte ska omfattas av mottagandelagen.

En utlänning vars rätt till bistånd har upphört enligt det tidigare regelverket, efter det att uppehållstillstånd har beviljats eller utlänningen har lämnat Sverige, kommer att omfattas av mottagandelagen på samma villor som den som upphört att omfattas av den lagen.

En vuxen person vars rätt till bistånd har upphört enligt det tidigare regelverket eftersom en tidsfrist för frivillig avresa löpt ut eller när tidsfrist saknas vid laga kraft kommer att omfattas av mottagandelagen, om inte någon av de situationer då mottagandelagen inte längre ska gälla eller något undantag från lagens tillämpningsområde är aktuella.

Beslut enligt det tidigare regelverket om anvisning till en kommun att ordna boende och om tilldelning av eller erbjudande om boendeplats ska anses som beslut enligt mottagandelagen, vilket innebär att några nya beslut inte behöver tas.

Migrationsverket behöver ta nya beslut om dagersättning. Om utlänningen ska betala ersättning för sitt boende behöver myndigheten besluta om detta.

Information behöver lämnas till de personer som inte får lämna det län där det tilldelade asylboendet finns (områdesbegränsning), ska medverka vid närvarokontroll på boendet eller ska anmäla sig till verket vid en viss angiven tidpunkt (anmälningsskyldighet). Migrationsverket behöver i sådana fall också ta ställning till om en utlänning har familjeskäl eller synnerliga skäl för att inte bo på asylboendet. Områdesbegränsningen ska då i stället avse det län där utlänningen bor. Om en utlänning i ett gränsförfarande ska bo enbart på en viss bestämd plats (boendeskyldighet) måste myndigheten även besluta om detta.

Ett undantag från kravet på arbetstillstånd fortsätter att gälla även efter det att mottagandelagen har trätt i kraft, om det inte i det enskilda fallet framkommer skäl som innebär att utlänningen inte längre ska vara undantagen.

1 EU:s migrations- och asylpakt och mottagandelagen

EU:s migrations- och asylpakt tillämpas fr.o.m. den 12 juni 2026. Det innebär bl.a. att nya regler gäller för alla som ansöker om internationellt skydd (asyl). En person ansöker inte längre om uppehållstillstånd som flykting eller alternativt skyddsbehövande enligt den tidigare gällande lydelsen i 4 kap. 1 och 2 §§ utlänningslagen (2005:716) utan i stället om internationellt skydd i enlighet med regleringen i asylprocedurförordningen. Migrationsverket har också sedan den 12 juni 2026 omhändertagit ansökningar om internationellt skydd.

Det nya omarbetade mottagandedirektivet är en del av EU:s migrations- och asylpakt. Till skillnad från EU:s förordningar, som är direkt tillämpliga i medlemsstaterna, riktar sig EU-direktiv till medlemsstaterna och måste införlivas i nationell lagstiftning.

Delar av mottagandedirektivet har genomförts i svensk rätt genom mottagandelagen, som träder i kraft den 1 oktober 2026. En utgångspunkt för de nya bestämmelserna i mottagandelagen var att de ska vara förenliga med de nya EU-reglerna, utan att mottagningsvillkoren blir mer förmånliga i Sverige än i andra EU-länder. Syftet har dock inte varit att genomföra alla regler i mottagandedirektivet. När mottagandelagen träder i kraft upphör lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. (LMA) att gälla.

För att anpassa mottagandelagen till bestämmelser i asylprocedurförordningen och mottagandedirektivet samt för att genomföra ytterligare bestämmelser i direktivet ändras mottagandelagen den 2 oktober 2026. Genom ändringarna anpassas mottagandelagen till den terminologi och den systematik för asylförfarandet som följer av skyddsgrundsförordningen och asylprocedurförordningen.

Personkretsen i mottagandedirektivet skiljer sig från den som gäller enligt mottagandelagen. Både mottagandedirektivet och mottagandelagen gäller för tredjelandsmedborgare och statslösa personer som ansöker om internationellt skydd. Till skillnad från direktivet omfattar dock mottagandelagen även utlänningar som har ansökt om uppehållstillstånd med eller efter tillfälligt skydd och om det i en exceptionell undantagssituation finns synnerliga skäl medborgare i annan EU-stat som har ansökt om flyktingförklaring (1 kap. 2 och 6 § 3).

Vidare är mottagandedirektivet tillämpligt endast så länge en tredjelandsmedborgare eller statslös person får uppehålla sig på en medlemsstats territorium i egenskap av sökande (artikel 3.1). En utlänning omfattas dock av mottagandelagen fram till dess att han eller hon har uppehållstillstånd eller uppehållsrätt och är folkbokförd i Sverige eller har lämnat Sverige, om han eller hon saknar uppehållstillstånd (1 kap. 3 §).

2 Personkretsen och ändringarna i mottagandelagen 2 oktober 2026

2.1 Utlänningar som har ansökt om internationellt skydd eller flyktingförklaring

Enligt 1 kap. 2 § 1 mottagandelagen, i dess lydelse vid ikraftträdandet den 1 oktober 2026, omfattar lagen en utlänning som har ansökt om uppehållstillstånd som flykting eller alternativt skyddsbehövande enligt 4 kap. 1 eller 2 § utlänningslagen. Bestämmelsen syftar på 4 kap. 1 eller 2 § utlänningslagen i lydelsen före den 12 juli 2026.

Som framgått ansöker dock en person fr.o.m. den 12 juni 2026 om internationellt skydd i enlighet med regleringen i asylprocedurförordningen, inte om uppehållstillstånd som flykting eller alternativt skyddsbehövande enligt den tidigare lydelsen i 4 kap. 1 och 2 §§ utlänningslagen.

När mottagandelagen ändras den 2 oktober 2026 anges i stället i 1 kap. 2 § 1 mottagandelagen att lagen omfattar en utlänning som har ansökt om internationellt skydd enligt asylprocedurförordningen eller om flyktingförklaring enligt 5 kap. 1 b § utlänningslagen. Enligt ikraftträdandeoch övergångsbestämmelserna till lagen (2026:1168) om ändringar i mottagandelagen (2026:999) ska den som har ansökt om uppehållstillstånd i Sverige som flykting eller alternativt skyddsbehövande anses som en utlänning som har ansökt om internationellt skydd (punkt 2).

Vidare följer av 1 kap. 5 § 1 mottagandelagen i lydelsen den 1 oktober 2026 att en utlänning som återvänt till Sverige omfattas av lagen om utlänningen har ansökt om uppehållstillstånd och ärendet ännu inte har avgjorts genom ett beslut som har fått laga kraft. Regleringen utvidgas den 2 oktober 2026 till att också gälla för en utlänning som har ansökt om internationellt skydd enligt asylprocedurförordningen.

Även bestämmelserna i 1 kap. 6 § mottagandelagen om när en utlänning inte omfattas av lagen påverkas av ändringarna den 2 oktober 2026. En utlänning som har ansökt om internationellt skydd läggs till i punkt 1 och ansökan om internationellt skydd eller flyktingförklaring i punkt 5.

När det gäller personkategorierna byts asylsökande mot sökande av internationellt skydd i definitionerna i 1 kap. 9 och 10 §§. I definitionen i 1 kap. 9 § läggs även flyktingförklaring till.

Eftersom begreppet sökande av internationellt skydd den 2 oktober 2026 införs genomgående i mottagandelagen ändras också ett flertal andra paragrafer, utan att det får någon direkt påverkan på personkretsen.

Även en efterföljande ansökan enligt asylprocedurförordningen är att anse som en ansökan om internationellt skydd. Begreppet ”efterföljande ansökan” definieras i artikel 3.19 i förordningen som ”en ytterligare ansökan om internationellt skydd som görs i någon medlemsstat efter det att ett slutligt beslut har fattats om en tidigare ansökan, inbegripet fall där ansökan har avslagits såsom uttryckligen eller implicit återkallad.” Skillnaden ligger i stället i hur ansökan hanteras procedurmässigt.

2.2 Beslut om återvändande

Av 1 kap. 12 § mottagandelagen i dess lydelse den 1 oktober 2026 framgår att ett beslut om överföring enligt asyl- och migrationshanteringsförordningen ska anses som ett beslut om avvisning eller utvisning vid tillämpningen av mottagandelagen.

När mottagandelagen träder i kraft den 1 oktober 2026 saknar lagen dock en reglering innebärande att beslut om återvändande i ärenden om internationellt skydd vid tillämpningen av lagen ska anses som beslut om avvisning eller utvisning. En sådan reglering införs den 2 oktober 2026, genom ett tillägg i 1 kap. 12 § mottagandelagen.

Begreppen avvisning och utvisning förekommer i 1 kap. mottagandelagen gällande när en utlänning åter kan komma att omfattas av lagen (4 § och 5 § 2), men också i vissa av lagens definitioner (9–11 §§).

3 En direktivkonform tolkning när mottagandelagen träder i kraft

3.1 Direktivkonform tolkning

Direktiv är inte direkt tillämpliga i medlemsstaterna utan måste först genomföras (implementeras) i nationell lagstiftning. I mottagandelagen genomförs både för den enskilde gynnade och betungande bestämmelser som återfinns i mottagandedirektivet.

Bestämmelser i ett direktiv som inte har genomförts i nationell rätt fastän så skulle ha skett eller har genomförts felaktigt, ofullständigt eller oklart ska om det är möjligt tolkas mot bakgrund av direktivets ordalydelse och syfte för att uppnå det resultat som avses i direktivet, dvs. direktivkonformt.

Det är inte enbart specifik implementeringslagstiftning som ska tolkas direktivkonformt, utan det gäller för all nationell rätt. Tolkningen får dock inte gå emot lagstiftningens ordalydelse eller innebära att en individ åläggs en skyldighet som finns i EU-rätten men som inte är genomförd i den nationella rätten. För den enskilde betungande lagstiftning kan i många fall inte göras strängare, då respekt för rättssäkerheten, förbud mot retroaktiv lagstiftning och andra allmänna rättsprinciper måste beaktas vid tolkningen.

3.2 Personkretsen

En förutsättning för att de gynnande bestämmelserna i mottagandelagen ska kunna tillämpas får anses vara att personen omfattas av lagens personkrets. Vilka som omfattas av personkretsen framgår av 1 kap. 2 § mottagandelagen. I 1 kap. 4 och 5 § klargörs under vilka förutsättningar en utlänning som upphört att omfattas av lagen åter kan komma att omfattas.

För att en utlänning ska omfattas får inte heller någon av de situationer då mottagandelagen inte längre ska gälla (1 kap. 3 §) eller något av undantagen från lagens tillämpningsområde (1 kap. 6 §) vara aktuella.

3.2.1 Sökande av internationellt skydd

Eftersom sökande av internationellt skydd enligt mottagandelagens ordalydelse inte omfattas av lagen förrän den 2 oktober 2026 är fråga om bestämmelserna i 1 kap. 2 § 1 och 5 § 1 mottagandelagen den 1 oktober 2026 ska tolkas direktivkonformt, innebärande att bestämmelserna även får anses omfatta sökande av internationellt skydd.

1 kap. 2 § 1 mottagandelagen omfattar till sin lydelse den 1 oktober 2026 utlänningar som har ansökt om uppehållstillstånd p.g.a. skyddsbehov, dvs. som flykting eller alternativt skyddsbehövande. 1 kap. 5 § 1 omfattar utlänningar som ansökt om uppehållstillstånd. Tidigare har begreppet asylansökan ansetts motsvara begreppet ansökan om internationellt skydd.

Den systematik för asylförfarandet som följer av asylprocedurförordningen och skyddsgrundsförordningen har direkt verkan och innebär att en ansökan om skydd inte längre kan betraktas som en ansökan om uppehållstillstånd. I stället registreras och handläggs en sådan ansökan som en ansökan om internationellt

skydd i enlighet med asylprocedurförordningens förfarandebestämmelser. För att anpassa svensk rätt har terminologin och systematiken för det svenska asylförfarandet ändrats. Det är dock likväl fråga om en ansökan om skydd, vilket enligt Migrationsverket talar för en direktivkonform tolkning av personkretsbestämmelserna i 1 kap 2 § 1 och 5 § 1 mottagandelagen. En person som ansöker om internationellt skydd ska följaktligen anses omfattas av lagen fr.o.m. den 1 oktober 2026.

Även andra bestämmelser i mottagandelagen som vid ikraftträdandet till sin ordalydelse kan anses avse en utlänning som har ansökt om eller en ansökan om uppehållstillstånd som flykting eller alternativt skyddsbehövande ska vid en direktivkonform tolkning förstås avse även en ansökan om internationellt skydd enligt asylprocedurförordningen.

En direktivkonform tolkning av mottagandelagen får dock inte innebära att en person åläggs en skyldighet som finns i EU-rätten, men som inte är implementerad i den nationella rätten. För den enskilde betungande lagstiftning kan i många fall inte göras strängare, då respekt för rättssäkerheten, förbud mot retroaktiv lagstiftning och andra allmänna rättsprinciper måste beaktas vid tolkningen. Även om en sökande av internationellt skydd vid en direktivkonform tolkning får anses omfattas av mottagandelagen den 1 oktober 2026 blir Migrationsverkets slutsats att han eller hon inte bör åläggas skyldigheter med stöd av lagen förrän den ändras den 2 oktober 2026.

3.2.2 Beslut om återvändande

När mottagandelagen ändras den 2 oktober 2026 kommer det att framgå att ett beslut om återvändande i ärenden om internationellt skydd ska anses som ett beslut om avvisning eller utvisning (1 kap. 12 §). Det kan få betydelse om det den 1 oktober 2026 skulle bli aktuellt med en bedömning av om en utlänning återigen ska omfattas av lagen enligt 1 kap. 4 § eller 5 § 2 när utlänningen har ett beslut om återvändande, eftersom ett kriterium enligt båda dessa bestämmelser är att det föreligger ett beslut om avvisning eller utvisning.

Beslut om återvändande är ett EU-rättsligt begrepp i asylprocedurförordningen. Vid en direktivkonform tolkning av bestämmelserna i 1 kap. 4 § och 5 § 2 mottagandelagen bör också en person som har meddelats ett beslut om återvändande i ärenden om internationellt skydd och har upphört att omfattas av mottagandelagen fr.o.m. den 1 oktober 2026 anses åter omfattas av lagen. Även vid en direktivkonform tolkning av definitionerna i 9–11 §§ mottagandelagen bör ett beslut om återvändande anses som ett beslut om avvisning eller utvisning vid tillämpningen av lagen.

3.2.3 Sökande av internationellt skydd som upphör att omfattas av mottagandedirektivet

Mottagandedirektivet gäller för tredjelandsmedborgare och statslösa personer som ansöker om internationellt skydd, så länge personen får uppehålla sig på en medlemsstats territorium i egenskap av sökande (artikel 3.1). Enligt direktivet är personen att anse som sökande endast så länge ett slutligt beslut om hans eller hennes ansökan om internationellt skydd ännu inte har fattats (artikel 2.2).

När personen har haft rätt att stanna kvar under den tid ett överklagande prövas kommer han eller hon att omfattas av direktivet endast så länge ett slutligt beslut om hans eller hennes ansökan om internationellt skydd ännu inte föreligger. Skulle han eller hon inte ha rätt att stanna kvar upphör mottagandedirektivet att gälla för honom eller henne redan vid denna tidigare tidpunkt.

När mottagandedirektivet inte är tillämpligt blir det inte fråga om direktivkonform tolkning. Migrationsverket gör trots detta bedömningen – för den händelse att en person som har ansökt om internationellt skydd redan skulle ha hunnit få ett slutligt beslut – att en sådan person ska anses omfattas av mottagandelagen fr.o.m. den 1 oktober 2026, när lagen träder i kraft.

Detta gäller även om rätten till bistånd skulle ha upphört i enlighet med 11 § andra eller tredje stycket eller 11 a § LMA.

På samma sätt som vid en direktivkonform tolkning ska personen dock inte åläggas några skyldigheter enligt mottagandelagen förrän lagen ändras den 2 oktober 2026.

3.2.4 Medborgare i annan EU-stat som ansöker om flyktingförklaring

Eftersom medborgare i andra medlemsstater endast kan komma att omfattas av mottagandelagen om en exceptionell undantagssituation enligt asylprotokollet är för handen torde det sakna betydelse att medborgare i andra EU-stater som ansöker om flyktingförklaring inte omfattas av lydelsen i 1 kap. 2 § 1 mottagandelagen förrän den 2 oktober 2026, då lagen ändras. Denna situation tas därför inte vidare upp.

3.3 Registrering enligt mottagandelagen

Migrationsverket ska enligt 2 kap. 1 § tredje stycket mottagandelagen registrera de personer som omfattas av lagen. Registreringen är resultatet av och ger uttryck för Migrationsverkets bedömning, att personen omfattas av mottagandelagen. En bedömning som får anses vara en förutsättning för att tillämpa de gynnande reglerna i lagen.

En bedömning att en person omfattas av mottagandelagen och den följande registreringen kan visserligen av individen uppfattas som gynnande eller betungande, beroende på omständigheterna i det enskilda fallet. Myndighetens bedömning och registrering kan eventuellt också få betydelse för andra aktörer, vid tillämpning av andra regelverk än mottagandelagen. Frågan om personen är registrerad skulle t.ex. kunna få betydelse för om en person kan få försörjningsstöd eller bosättningsbaserade förmåner. Samtidigt manifesterar registreringen Migrationsverkets bedömning att personen omfattas av mottagandelagen och säkerställer att personen kan komma i åtnjutande av materiella mottagningsvillkor som boende, dagersättning och särskilt bidrag. Sammanfattningsvis finner Migrationsverket att registreringen inte i sig är att betrakta som en för den enskilde betungande lagstiftning. Registreringen kan inte heller anses innebära att personen åläggs en skyldighet som inte är införd i det nationella regelverket. Migrationsverket ska följaktligen fr.o.m. den 1 oktober 2026 registrera att en sökande av internationellt skydd omfattas av mottagandelagen.

3.4 Tilldelning av boendeplats

En asylsökande och en utlänning med avlägsnandebeslut ska enligt 3 kap. 2 § mottagandelagen i dess lydelse vid lagens ikraftträdande tilldelas en plats på ett asylboende. När det gäller en utlänning med tillfälligt skydd ska han eller hon i stället enligt 3 kap. 4 § mottagandelagen erbjudas en plats på ett asylboende eller anvisas en kommun att ordna boendet.

Regleringen i 3 kap. 2 § mottagandelagen ändras den 2 oktober 2026 såtillvida att en asylsökande då byts ut mot en sökande av internationellt skydd. Regleringen får dock anses omfatta sökande av internationellt skydd redan när mottagandelagen träder i kraft den 1 oktober 2026.

Beslut enligt LMA om anvisning till en kommun att ordna boende samt om tilldelning av eller erbjudande om boendeplats ska enligt punkt 6 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna anses som beslut enligt mottagandelagen.

Ett beslut om tilldelning av plats enligt LMA ska anses gälla fr.o.m. den 1 oktober 2026, även för en person som har ansökt om internationellt skydd. Om personen ansöker om internationellt skydd den 1 oktober 2026 ska han eller hon tilldelas en plats.

Beslutet enligt 3 kap. 2 § mottagandelagen att tilldela en plats kan inte i sig anses innebära att personen åläggs en skyldighet. Däremot kan beslutet aktualisera annan för den enskilde betungande reglering. Se kapitel 3.6 nedan.

3.5 Materiella mottagningsvillkor

En direktivkonform tolkning innebär att sökande av internationellt skydd vid ikraftträdandet den 1 oktober 2026 får anses omfattas av de gynnande bestämmelser som återfinns i mottagandelagen. Även en sökande av internationellt skydd som har upphört att omfattas av mottagandedirektivet ska anses omfattas av lagen fr.o.m. den 1 oktober 2026.

Det betyder att personen har rätt till materiella mottagningsvillkor i enlighet med regleringen i mottagandelagen. Personen kommer att ha rätt till boende, dagersättning och särskilt bidrag med stöd av mottagandelagen fr.o.m. den 1 oktober 2026, under förutsättning att han eller hon uppfyller de villkor för bistånd som återfinns i lagen.

3.6 Skyldigheter i mottagandelagen

Som framgått får en direktivkonform tolkning inte innebära att personen åläggs en skyldighet som finns i EU-rätten, men som inte är implementerad i den nationella rätten och för den enskilde betungande lagstiftning kan i många fall inte göras strängare. En motsvarande bedömning bör göras även om en sökande av internationellt skydd därefter har upphört att omfattas av direktivet.

I den del mottagandelagen ålägger individen en skyldighet ska sådana bestämmelser inte gälla och tillämpas för sökande av internationellt skydd förrän den 2 oktober 2026.

Det gäller för bestämmelser om boendeskyldighet och en utlännings skyldighet att betala ersättning för boende (3 kap. 3 och 8 §§), områdesbegränsning och kontrollåtgärder (4 kap.), samhällsintroduktion och tillträde till arbetsmarknaden (5 kap. 1 och 5 §§), återbetalningsskyldighet och återkrav (7 kap.) samt tvångsåtgärder (8 kap.).

4 När en utlänning har omfattats av LMA

Enligt regeringen omfattar mottagandelagen alla asylsökande som har ansökt om uppehållstillstånd före ikraftträdandet, om inte någon av de situationer då mottagandelagen inte längre ska gälla (1 kap. 3 §) eller något undantag från lagens tillämpningsområde (1 kap. 6 §) är aktuella. Samma bedömning får anses gälla oavsett om det är en ansökan om uppehålls- och arbetstillstånd som flykting eller alternativt skyddsbehövande eller en ansökan om internationellt skydd som har gjorts före ikraftträdandet.

4.1 Utlänningar som har beviljats uppehållstillstånd

Ett undantag från mottagandelagens tillämpningsområde återfinns i lagens ikraftträdande- och övergångsbestämmelser. Enligt punkt 4 tillämpas mottagandelagen inte för en utlänning vars rätt till bistånd har upphört enligt 11 § första stycket 1 LMA, så länge utlänningen har uppehållstillstånd. Regleringen är föranledd av regeringens bedömning att utlänningar som har uppehållstillstånd och ännu inte är folkbokförda, men som har tagits emot i en kommun och därmed inte längre har rätt till bistånd enligt LMA, inte ska omfattas av mottagandelagen.

En person med uppehållstillstånd som inte är folkbokförd och som m.h.t. lydelsen i 8 § andra eller tredje stycket LMA fortfarande har rätt till bistånd kommer dock att omfattas av mottagandelagen, när den lagen träder i kraft.

En utlänning vars rätt till bistånd enligt LMA har upphört eftersom han eller hon har beviljats uppehållstillstånd och som har meddelats ett beslut om avvisning eller utvisning kommer dock att omfattas av mottagandelagen, när beslutet får verkställas (1 kap. 4 § mottagandelagen och punkt 5 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna).

4.2 Utlänningar som har lämnat Sverige

En utlänning vars rätt till bistånd upphört enligt 11 § första stycket 2 LMA eftersom han eller hon lämnat Sverige kan i två situationer omfattas av mottagandelagen, om han eller hon återvänder till landet. Det gäller om utlänningen har ansökt om internationellt skydd enligt asylprocedurförordningen eller uppehållstillstånd och ärendet ännu inte har avgjorts genom ett beslut som har fått laga kraft, eller om han eller hon har meddelats ett beslut om avvisning eller utvisning som har fått laga kraft och som inte har upphört att gälla (1 kap. 5 § mottagandelagen och punkt 5 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna).

4.3 Rätten till bistånd har upphört eftersom en tidsfrist för frivillig avresa löpt ut eller ett avlägsnandebeslut fått laga kraft

När en persons rätt till bistånd upphört enligt 11 § andra eller tredje stycket eller 11 a § LMA kommer han eller hon att omfattas av mottagandelagen, om inte någon av de situationer då mottagandelagen inte längre ska gälla (1 kap. 3 §) eller något undantag från lagens tillämpningsområde (1 kap. 6 §) är aktuella.

Det finns inte någon reglering i mottagandelagen som motsvarar 11 § andra och tredje stycket och 11 a § LMA, där huvudregeln har varit att rätten till bistånd för en vuxen person utan barn upphör när en tidsfrist för frivillig avresa löper ut, eller om tidsfrist saknas när avlägsnandebeslutet får laga kraft.

Migrationsverkets bedömning av om en person omfattas av mottagandelagen kan initieras genom att personen kontaktar myndigheten. Men Migrationsverket kan även ta initiativet till en sådan bedömning. Den bedömning som myndigheten gör ska komma till uttryck genom myndighetens beslut om registrering enligt 2 kap. 1 § tredje stycket mottagandelagen.

En utlänning med avlägsnandebeslut ska tilldelas en plats på ett asylboende (3 kap. 2 §). Huvudregeln är att utlänningen inte får lämna det län där det tilldelade asylboendet finns (4 kap. 1 § första stycket). En utlänning med avlägsnandebeslut som har fyllt 16 år ska också anmäla sig till Migrationsverket tre dagar i veckan på det asylboende där han eller hon har tilldelats plats (4 kap. 6 §).

Att bo på asylboendet är normalt en förutsättning för att få dagersättning för en utlänning med avlägsnandebeslut, även om undantag kan göras m.h.t. familjeskäl eller synnerliga skäl (6 kap. 3 §). Ytterligare en förutsättning är att den som har fyllt 16 år ska medverka till åtgärder för att avlägsnandebeslutet ska kunna verkställas (6 kap. 4 §). När utlänningen bor på asylboendet och får dagersättning kan den sättas ned, om han eller hon inte följer anmälningsskyldigheten (6 kap. 8 § första stycket 4).

I vissa fall kan det finnas skäl att besluta om uppsikt eller förvar i enlighet med 10 kap. utlänningslagen.

5 Beslut när mottagandelagen träder i kraft

5.1 Överklagade beslut som har meddelats enligt LMA

När det gäller tidigare fattade beslut framgår av mottagandelagens ikraftträdande- och övergångsbestämmelser att LMA fortfarande gäller för överklagande av beslut som har meddelats före ikraftträdandet (punkt 3).

5.2 Beslut enligt LMA om att tilldela eller erbjuda plats på ett asylboende och att anvisa en kommun att ordna boendet

Beslut enligt LMA om anvisning till en kommun att ordna boende och om tilldelning av eller erbjudande om boendeplats ska enligt punkt 6 i mottagandelagens ikraftträdande- och övergångsbestämmelser anses som beslut enligt mottagandelagen.

Skrivningen beslut om anvisning till en kommun att ordna boende får förstås avse både anvisningar av tillfälligt skyddsbehövande enligt 3 § första stycket LMA och ensamkommande barn enligt 3 § andra stycket den lagen.

För ett ensamkommande barn eller en utlänning med tillfälligt skydd ska även enligt mottagandelagen en kommun anvisas att ordna boendet. En utlänning med tillfälligt skydd kan även tilldelas en plats på ett asylboende.

Det gäller också när ett ensamkommande barn eller en utlänning med tillfälligt skydd har meddelats ett avlägsnandebeslut som fått laga kraft eller som får verkställas omedelbart (se definitionen i 1 kap. 11 § andra stycket mottagandelagen). Några nya beslut behöver därmed inte tas.

En person som ansökt om uppehållstillstånd som flykting eller alternativt skyddsbehövande eller om internationellt skydd och som har tilldelats en plats på ett asylboende enligt LMA kan, när mottagandelagen träder i kraft, i stället komma att tillhöra personkategorin en utlänning med avlägsnandebeslut. Eftersom en utlänning med avlägsnandebeslut enligt mottagandelagen ska vara tilldelad en plats på ett asylboende behöver dock något nytt beslut om att tilldela plats på det aktuella asylboendet inte tas.

När en utlänning som har ansökt om uppehållstillstånd som flykting eller alternativt skyddsbehövande eller internationellt skydd har beviljats uppehållstillstånd, men alltjämt omfattas av LMA när mottagandelagen träder i kraft, kommer han eller hon även att omfattas av mottagandelagen. Det gäller förutsatt att inte någon av de situationer då mottagandelagen inte längre ska gälla eller något av undantagen från lagens tillämpningsområde är aktuella. I sådana fall ska ett beslut enligt LMA om att tilldela plats på ett asylboende upphävas.

5.3 Registrering

Migrationsverket ska fr.o.m. den 1 oktober 2026 registrera alla utlänningar som omfattas av mottagandelagen (2 kap. 1 § tredje stycket). Registreringen är till skillnad från den tidigare registreringen enligt 3 a § första stycket LMA inte kopplad till något asylboende. När Migrationsverket bedömer att en person omfattas av mottagandelagen ska myndigheten därmed fatta ett beslut om att registrera honom eller henne.

Migrationsverket ska i varje enskilt fall göra en bedömning för att avgöra om personen omfattas av mottagandelagen m.h.t. personkretsbestämmelserna i 1 kap. 2–6 §§ mottagandelagen samt 4 och 5 punkten i lagens ikraftträdande- och övergångsbestämmelser. Migrationsverkets beslut om registrering är ett uttryck för den bedömning myndigheten gör av om utlänningen omfattas av mottagandellagen eller inte.

5.4 Konsekvenser gällande områdesbegränsning, närvarokontroll och anmälningsskyldighet

Som konstaterats behöver Migrationsverket inte fatta några nya beslut om att tilldela eller erbjuda plats på ett asylboende eller att anvisa en kommun att ordna boendet.

Myndigheten behöver dock för en utlänning som har ansökt om uppehållstillstånd som flykting eller alternativt skyddsbehövande (asylsökande) eller om internationellt skydd och en utlänning med avlägsnande besluta om var en områdesbegränsning i 4 kap. 1 § mottagandelagen ska gälla, det län där det tilldelade asylboendet finns eller det län där personen bor.

En asylsökande och en sökande av internationellt skydd som har fyllt 16 år och bor på det tilldelade asylboendet behöver även informeras om att han eller hon ska medverka vid närvarokontroll på boendet. Det gäller dock inte om ett beslut om anmälningsskyldighet enligt 4 kap. 5 § har meddelats (4 kap. 3 § första stycket).

För en utlänning med avlägsnandebeslut som har fyllt 16 år ska i stället information lämnas om att utlänningen ska anmäla sig till Migrationsverket tre dagar i veckan på det asylboende där han eller hon har tilldelats plats (4 kap. 6 § första stycket). Med en utlänning med avlägsnandebeslut avses i mottagandelagen en utlänning som har meddelats ett beslut om avvisning eller utvisning, som fått laga kraft eller som får verkställas omedelbart (1 kap. 11 § första stycket).

5.5 Bistånd

Löpande biståndsbeslut enligt LMA upphör att gälla den 1 oktober 2026, när mottagandelagen träder i kraft. Det innebär att nya beslut ska tas enligt mottagandelagen, med beaktande av de aktuella förutsättningarna vid beslutstidpunkten. Att beslutet enligt LMA upphör är en följd av att den lagen upphör och kräver såtillvida inte någon ytterligare åtgärd.

Gällande dagersättning har regeringen uttalat att nya beslut bör fattas, eftersom förutsättningarna för att lämna dagersättning delvis förändras. Det gäller även om det i undantagsfall skulle ha fattats ett löpande beslut om särskilt bidrag med stöd av regelverket i LMA. Enligt regeringen behövs därmed inte några övergångsbestämmelser i de delarna.

Migrationsverket ska den 1 oktober 2026, när mottagandelagen träder i kraft, fatta nya beslut om dagersättning, förutsatt att utlänningen har ansökt om ersättning enligt mottagandelagen. Inledningsvis har myndigheten att bedöma om utlänningen omfattas av mottagdelagen och därmed ska registreras (se ovan).

Vid en bedömning av själva ansökan om dagersättning har myndigheten att ta ställning till om utlänningen saknar inkomst eller egna tillgångar (6 kap. 1 §). I den del särskilda villkor i mottagandelagen är tillämpliga har myndigheten också att ta ställning till dessa (6 kap. 3–6 §§), men även den ändrade regleringen gällande nedsättning av dagersättningen (6 kap. 7 och 8 §§). Myndigheten kan också i undantagsfall behöva ta ställning till de särskilda villkoren i mottagandelagen, om det skulle föreligga ett löpande beslut om särskilt bidrag (6 kap. 3, 5 och 6 §§).

Migrationsverket behöver säkerställa att berörda personer får information om ändringarna och hur de ska agera. Det är också av vikt att så långt möjligt är undvika att utbetalningarna upphör under en period, när den enskilde har fortsatt rätt till dagersättning enligt mottagandelagen. Det gäller också om det i undantagsfall skulle vara fråga om en löpande utbetalning av särskilt bidrag. Om ett beslut i undantagsfall inte skulle tas den 1 oktober 2026 utan först vid en senare tidpunkt bör dagersättning alltjämt beviljas fr.o.m. den 1 oktober 2026, om förutsättningarna är uppfyllda.

Bistånd enligt LMA kan endast betalas ut t.o.m. den 30 september 2026. Därefter betalas bistånd ut med stöd av mottagandelagen.

5.6 Ersättning för boende

När Migrationsverket tidigare fattat beslut om att personen ska betala ersättning för logi på asylboendet behöver nya beslut tas med stöd av 3 kap. 8 § första stycket mottagandelagen, om personen fortsatt ska betala ersättning för boendet. Skyldigheten att betala ersättning för boende och kost gäller även när en kommun anvisats att ordna boendet (2 kap. 8 § och 9 § tredje stycket).

Beslut om att en person ska betala ersättning för boendet fr.o.m. den 1 eller 2 oktober 2026 bör tas denna dag. För beslut krävs ett fullgott beslutsunderlag. Om beslut inte kan tas förrän vid en senare tidpunkt torde det dock vara möjligt för Migrationsverket att besluta om ersättningsskyldighet även för passerad tid, förutsatt att skyldigheten att betala då förelåg enligt mottegandelagen. Beslutet ska dock tas skyndsamt. Någon ersättning för boendet enligt mottagandellagen kan inte krävas för perioden före den 1 eller 2 oktober 2026.

Eftersom beslut om logiersättning enligt LMA upphör att gälla den 1 oktober 2026 är den sista dag ersättning kan tas ut enligt den lagen den 30 september 2026.

5.7 Tillträde till arbetsmarknaden

5.7.1 Beslut om undantag från skyldigheten att ha arbetstillstånd när mottagandelagen träder i kraft

Migrationsverket har före den 1 oktober 2026 bedömt att en person är undantagen från kravet på arbetstillstånd och utfärdat ett särskilt bevis med stöd av 5 kap. 4 § utlänningsförordningen (2006:97), enligt då gällande lydelse. I sådana fall ska myndigheten inte göra någon ny prövning m.h.t. kravet i den nya regleringen i 5 kap. 5 § första stycket mottagandelagen, att tillträde till arbetsmarknaden får beviljas först efter sex månader förutsatt att förseningen inte beror på utlänningen.

Mottagandedirektivet kräver att medlemsstaterna ska se till att sökande har tillträde till arbetsmarknaden senast sex månader från den dag då ansökan om internationellt skydd registrerades, under förutsättning att ett administrativt beslut av den behöriga myndigheten inte har fattats och att förseningen inte kan tillskrivas sökanden (artikel 17.1 första stycket). Av direktivet framgår alltså en bortre gräns för när en asylsökande inte längre kan vägras tillträde till arbetsmarknaden. Det finns dock inget som hindrar medlemsstaterna att införa eller bibehålla mer förmånliga bestämmelser om mottagningsvillkor, förutsatt att bestämmelserna är förenliga med direktivet (artikel 4). Tillträde till arbetsmarknaden är ett sådant mottagningsvillkor.

Den svenska regleringen i 5 kap. 5 § första stycket mottagandelagen utgår ifrån miniminivån i artikel 17.1 första stycket mottagandedirektivet. Paragrafen innebär att en asylsökande eller sökande av internationellt skydd endast får beviljas tillträde till arbetsmarknaden om utlänningens ärende inte har avgjorts inom sex månader från det att ansökan registrerades och förutsatt att förseningen inte beror på utlänningen. Det finns som framgått ovan dock inte något motsvarande EU-rättsligt krav på att tillträde får beviljas först efter sex månader. Stöd för en retroaktiv tillämpning av 5 kap. 5 § första stycket mottagandelagen återfinns inte heller i den nationella lagstiftningen.

Huvudregeln är därmed att den som före den 1 oktober 2026 fått ett särskilt bevis om undantag från skyldigheten att ha arbetstillstånd fortsatt kommer att vara undantagen.

5.7.2 När utlänningen inte längre ska vara undantagen från skyldigheten att ha arbetstillstånd

Regleringen i 5 kap. 4 § första stycket utlänningsförordningen ändras den 1 oktober 2026 såtillvida att undantaget från skyldigheten att ha arbetstillstånd kopplas till att en sökande av internationellt skydd ska ha beviljats tillträde till arbetsmarknaden enligt 5 kap. 5 § mottagandelagen.

Övergångsbestämmelser saknas. Enligt regeringen hindrar mottagandedirektivet inte att medlemsstaterna inför eller behåller andra villkor för tillträde till arbetsmarknaden än de grundförutsättningar som uttryckligen nämns i artikel 17.1, dvs. att en viss tid förflutit och att förseningen inte beror på den enskilde, så länge som ett faktiskt tillträde till arbetsmarknaden säkerställs i enlighet med artikel 17.2. Regleringen i 5 kap. 4 § utlänningsförordningen kvarstår också i övrigt oförändrad.

Migrationsverket gör därmed bedömningen att undantaget från kravet på arbetstillstånd ska upphöra att gälla även när den nya mottagandelagen har trätt i kraft, trots den ändade skrivningen i utlänningsförordningen, om någon av förutsättningarna i 5 kap. 4 § andra stycket innebärande att ett undantag inte ska gälla är aktuellt. Enligt Migrationsverket bör det även gälla om utlänningen inte längre uppfyller kraven i 5 kap. 4 § första stycket utlänningsförordningen.

5.7.3 Påskyndat prövningsförfarande

Om en utlänning befinner sig i ett påskyndat prövningsförfarande i enlighet med artikel 42.1 a–f i asylprocedurförordningen ska utlänningen inte beviljas tillträde till arbetsmarknaden. Om tillträde redan har beviljats ska det upphävas. Bestämmelsen finns i 5 kap. 5 § andra stycket mottagandelagen, i dess lydelse från den 2 oktober 2026.

Eftersom 5 kap. 5 § andra stycket mottagandelagen är en helt ny reglering som syftar på en situation då fråga är om ett tillträde enligt första stycket ska beviljas eller redan har beviljats ska den inte tillämpas i de fall personen undantagits från skyldigheten att ha arbetstillstånd med stöd av 5 kap. 4 § utlänningsförordningen, utan att någon prövning enligt 5 kap. 5 § första stycket skett.

5.7.4 Asyl- och migrationshanteringsförordningen

Av artikel 18 i asyl- och migrationshanteringsförordningen framgår att en person, när han eller hon skriftligen underrättas om beslutet om överföring, under vissa förutsättningar som framgår av artikeln, inte längre har rätt till de mottagningsvillkor som anges i artiklarna 17–20 mottagandedirektivet. Tillträde till arbetsmarknaden är reglerat i artikel 17 i mottagandedirektivet.

Enligt 5 kap. 5 § fjärde stycket mottagandelagen, som träder i kraft den 2 oktober 2026, har en utlänning som har ansökt om internationellt skydd, som är skyldig att vistas i en viss medlemsstat enligt artikel 17.4 i asyl- och migrationshanteringsförordningen och som skriftligen underrättats om ett beslut om överföring, inte rätt till tillträde till arbetsmarknaden.

Enligt regeringen genomför regleringen artikel 21 i mottagandedirektivet. I artikel 18 i asyl- och migrationshanteringsförordningen finns dock ytterligare förutsättningar som ska beaktas.

Enligt Migrationsverket är artikel 18 i asyl- och migrationshanteringsförordningen tillräckligt klar, precis och ovillkorlig för att ha direkt effekt. Förordningen är bindande och gäller direkt i Sverige. Om personen är undantagen från skyldigheten att ha arbetstillstånd ska undantaget under dessa förutsättningar därmed dras in med stöd av artikel 18 i förordningen.