Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1994:83) om nötkreatur som används till avel

I dessa föreskrifter förstås med nötkreatur: i begreppet nötkreatur inkluderas i dessa föreskrifter buffel, renrasiga avelsdjur: varje nötkreatur vars föräldrar samt far- och morföräldrar är

UPPHÄVD

införda eller registrerade i en stambok för samma ras och som självt är infört i eller registrerat och berättigat till införande i en sådan stambok, stambok: varje bok, förteckning eller dataregister som förs av en förening som är godkänd av den stat där föreningen bildats och där renrasiga avelsdjur av en viss ras av nötkreatur är införda eller registrerade med uppgift om deras härstamning, register: varje bok, förteckning eller dataregister som förs av en avelsorganisation eller stambokförande förening där nötkreatur är registrerade med uppgift om deras härstamning,

Jfr rådets direktiv 77/504/EEG av den 25 juli 1977 om renrasiga avelsdjur av nötkreatur (EGT nr L 206, 12.08.1977, s. 8-10, Celex 31977L0504) senast ändrat genom kommissionens beslut 2005/379/EG (EGT nr L 125, 17.5.2005, s. 15, Celex 305D0379) och kommissionens beslut av den 27 juli 1994 om ändring av beslut 86/130/EEG om metoder för individprövning och beräkning av avelsvärdet hos renrasiga avelsdjur av nötkreatur (EGT nr L 101, 17.04.1986, s. 37-39, Celex 31986D0130) senast ändrat genom kommissionens beslut 94/515/EG (EGT nr L 20, 10.8.1994, s. 30 Celex 31994D0515).

avelsorganisation: en organisation som utför avelsvärdering, stambok- och registerförande förening: en förening eller avelsorganisation som för stambok för en eller flera nötkreatursraser, samt avelsvärdering: bedömningar och beräkningar enligt dokumenterade och vetenskapligt erkända metoder i syfte att uppskatta enskilda nötkreaturs nedärvningsförmåga. (SJVFS 2005:37).

Avelsorganisation eller stambok- och registerförande förening som har sitt säte i Sverige och som önskar bli godkänd ska ansöka om godkännande hos Jordbruksverket. Ansökan ska omfatta uppgifter om: 1. namn, adress, telefon- och organisationsnummer, 2. verksamhetens inriktning, 3. regelsamling för verksamheten, 4. tillgängliga ekonomiska och personella resurser, samt 5. djurunderlag. Av ansökan ska framgå en redogörelse för registreringsmetoder, beskrivning av individ- och avkommeprövning samt metodiken, som används vid avelsvärderingen, av de i värderingen ingående egenskaperna. (SJVFS 2005:37).

Avelsorganisation

För att bli godkänd ska en avelsorganisation 1. ha förfaranderegler som antagits i överensstämmelse med stadgarna och som särskilt fastslår principen om icke-diskriminering mellan medlemmarna, medlemsföreningarna eller uppfödarna, 2. vara en juridisk person, 3. visa att den arbetar effektivt. Därvid ska hänsyn tas till vilka ekonomiska och personella resurser inklusive personalens utbildning och kompetens som den förfogar över samt att regelverket är så utformat att effektiviteten i arbetet främjas. Regler ska finnas för hur resultat som inte uppfyller föreskrivna krav på mät- och registreringsmetoder ska behandlas så att de inte blir officiella. Rutiner ska finnas för hur felaktigheter i uppläggning och genomförande av resultatregistrering identifieras

UPPHÄVD

och åtgärdas, 4. kunna utföra de kontroller som behövs för registrering av enskilda djurs härstamning och resultat samt ha rutiner för att verifiera registrerade resultat, 5. förfoga över tillräckligt många djur för att kunna genomföra ett avelsprogram eller kunna bevara rasen, 6. kunna utnyttja sådana uppgifter från individ- och avkommeprövning som behövs för att genomföra ett avels- eller bevarandeprogram, samt 7. ha en regelsamling för hur djuren identifieras, hur deras härstamning registreras samt en definition av avelsmål.

Stambok- och registerförande förening

För att bli godkänd ska en stambok- och registerförande förening

1. ha förfaranderegler som antagits i överensstämmelse med stadgarna och som särskilt fastslår principen om icke-diskriminering mellan medlemmarna eller uppfödarna, 2. vara en juridisk person, 3. visa att den arbetar effektivt. Därvid ska hänsyn tas till vilka ekonomiska och personella resurser inklusive personalens utbildning och kompetens som den förfogar över samt att regelverket är så utformat att effektiviteten i arbetet främjas. Regler ska finnas för hur resultat som inte uppfyller föreskrivna krav på mät- och registreringsmetoder ska behandlas så att de inte blir officiella, samt 4. ha en regelsamling för definition av rasens eller rasernas särdrag, system för identifiering av djuren och för registrering av härstamning, en definition av avelsmål samt system för användning av uppgifter från avelsvärderingen. Om det finns olika villkor för införande av djur eller olika system för klassificering av djur som förs in i stamboken ska en regelsamling finnas för uppdelning av stamboken. (SJVFS 2005:37).

Godkännande av avelsorganisation eller stambokförande förening, som uppfyller villkoren i 3 respektive 4 §§, kan vägras om godkännandet skulle äventyra rasens bevarande eller medföra risker för det avelsprogram som bedrivs av en befintlig organisation eller förening.

För att få införas i huvudavdelningen i stamboken för sin ras ska ett djur 1. härstamma från föräldrar samt far- och morföräldrar som är införda i en stambok för samma ras, 2. vara identifierat vid födelsen enligt reglerna i stamboken, samt 3. ha en härstamning enligt reglerna i stamboken.

Stamboken får delas in i flera klasser beroende på djurens egenskaper. Endast nötkreatur som uppfyller villkoren i 6 § får föras in i någon av dessa klasser.

I ett tillägg till stamboken får hondjur som inte uppfyller kraven i 6 § föras in. Hondjuret ska då 1. vara identifierat enligt reglerna i stamboken, 2. bedömts motsvara rasens standard, samt UPPHÄVD

3. ha lägst den minimiproduktion som finns angiven i stambokens regler.

Ett hondjur, vars mor och mormor är införda i ett tillägg till stamboken enligt bestämmelserna i 8 § och vars far, farfar och morfar är införda i stamboken enligt villkoren i 6 §, ska anses som ett renrasigt hondjur och föras in i stamboken enligt bestämmelserna i 6 §.

Då en stambok innehåller flera klasser ska ett djur från ett annat land föras in i den klass i stamboken vars villkor djuret uppfyller. (SJVFS 2005:37).

För att få föras in i ett register ska ett djur vara identifierat enligt Jordbruksverkets föreskrifter (1994:190) om märkning och registrering av djur och dess föräldrar anges. Djur som saknar härstamning får föras in i registret under förutsättning att resultatet inte kan komma att användas i avelsvärdering. (SJVFS 2005:37).

Alla uppgifter ska registreras under överinseende av den godkända avelsorganisationen och vara tillgängliga för berörda organisationer. (SJVFS 2005:37).

Köttproduktionsegenskaper

Vid individprövning eller avkommeprövning på station ska prövningsmetoden och antal djur som är med i prövningen anges. I prövningsprotokollet ska följande uppgifter anges: 1. villkoren för tillträde till stationen, 2. i tillämpliga fall, individprövning av djuren i besättning före ankomsten till stationen, 3. ägare till de djur som ska prövas, 4. maximiålder på de djur som tas in på stationen för prövning samt åldersgrupperingen för de djur som samtidigt finns på stationen, 5. anpassnings- och prövningsperiodens längd på stationen, samt 6. foderstat och utfodringssystem. 7. Registreringen av egenskaper ska omfatta ökningen i levande vikt och köttansättning (klassificering). Om uppgift finns om övriga egenskaper såsom foderomvandlingsförmåga och slaktkroppsegenskper, ska även dessa registreras. (SJVFS 2005:37).

Specialiserade enheter kan fungera som stationer under överinseende av den godkända avelsorganisationen. (SJVFS 2005:37). 13 b § Vid individprövning i fält (besättning) ska prövningsmetoden och metoden för UPPHÄVD

att värdera prövningsresultaten anges av den godkända avelsorganisationen. Registreringen av egenskaper ska åtminstone omfatta levande vikt och ålder, och om uppgift finns, övriga egenskaper som till exempel musklernas konformation. (SJVFS 2005:37).

Om uppgifter finns tillgängliga från besättningar samt försäljnings- och slaktställen och är tillämpliga, ska uppgifter om levande vikt, slaktkroppsvikt, försäljningspriser, slaktkroppsklassificering enligt gemenskapens klassificeringsskala, köttkvalitet samt övriga köttegenskaper registreras. (SJVFS 2005:37).

Mjölkregistrering

Registrering av uppgifter om mjölkproduktion ska följa de principer som har beslutats eller fastställts av behöriga internationella organ (t.ex. Internationella kommittén för djurregistrering, ICAR). (SJVFS 2005:37).

Reproduktion

När fruktsamhet, kalvningsförmåga och livslängd (registrering av sekundära egenskaper) utvärderas, ska värderingen bygga på uppgifter om 1. fruktsamhet (t.ex. icke omlöpningsprocent), 2. kalvningar samt 3. funktionell ålder (t.ex. hållbarhet, utgallringsålder, den produktiva ålderns längd). (SJVFS 2005:37).

Exteriör

När exteriörbedömning utförs, ska ett av Jordbruksverkets godkänt avelsvärderingssystem användas. (SJVFS 2005:37).

Avelsvärderingen av avelsdjur ska utföras under den godkända avelsorganisationens överinseende och omfatta följande egenskaper i enlighet med de mål som finns för aveln: 1. mjölkproduktionsegenskaper i fråga om mjölkraser, 2. köttproduktionsegenskaperna i fråga om köttraser, samt 3. mjölk- och köttproduktionsegenskaperna i fråga om raser för båda ändamålen.

UPPHÄVD

Ett djurs avelsvärde beräknas på grundval av resultaten av prövningen av individen eller dess släktingar. De statistiska metoder som tillämpas vid avelsvärderingen ska följa de principer som har beslutats eller fastställts av behöriga internationella organ (t. ex. ICAR) och bör säkerställa en avelsvärdering som inte påverkas av de huvudsakliga miljöfaktorerna och uppgiftsstrukturen. Avelsvärderingens tillförlitlighet ska mätas som säkerhet (s.k. RTI-värde) i enlighet med de principer som har fastställts av behöriga internationella organ (t.ex. ICAR). När avelsvärdena offentliggörs ska såväl tillförlitligheten som datum för avelsvärderingen redovisas.

Ett djurs särdrag och genetiska defekter, som definieras av en av Jordbruksverket utsedd avelsorganisation eller rasförening , ska offentliggöras. (SJVFS 2005:37).

Tjurarna ska avelsvärderas beträffande de obligatoriska egenskaperna enligt 13- 16 §§ och deras avelsvärde ska offentliggöras. Även övriga tillgängliga avelsvärden ska offentliggöras. (SJVFS 2005:37).

Vid avelsvärdering av semintjurars mjölkproduktionsegenskaper, ska mjölkavkastningen och mjölkens sammansättning (smörfett och protein angivna i procent) liksom övriga tillgängliga relevanta uppgifter om anlag för mjölkproduktion omfattas. Den lägsta säkerheten i avelsvärderingen av semintjurar ska vara åtminstone 0,5 för de huvudsakliga produktionsegenskaperna enligt ICAR:s principer, med hänsyn till samtliga uppgifter om släktingar. (SJVFS 2005:37).

Avelsvärderingen av semintjurars köttproduktionsegenskaper utförs på grundval av någon av följande prövningsmetoder: 1. Individprövning på en station, 2. avkommeprövning eller prövning av syskon på en station eller en specialiserad enhet, 3. avkommeprövning eller prövning av syskon på en gård, på ett sådant sätt att avkomman fördelas mellan de registrerade besättningarna så att en effektiv jämförelse av tjurarna kan göras, samt 4. avkommeprövning eller prövning av syskon genom insamling av uppgifter på gårdar, i auktionshallar eller slakterier på ett sådant sätt att en effektiv jämförelse av tjurarna kan göras. Om slaktkroppsvikt och i tillämpliga fall köttegenskaper, tillväxt- och kalvningsförmåga registreras, ska dessa egenskaper liksom varje annan relevant UPPHÄVD

egenskap omfattas av avelsvärderingen av tjuren. (SJVFS 2005:37).

Bestämmelserna i 18-18b §§ ska inte tillämpas på utrotningshotade raser. (SJVFS 2005:37).

Renrasiga hondjur får inte hindras att användas i avel. Renrasiga tjurar får inte hindras att användas för naturlig betäckning.

2 Jfr kommissionens beslut 84/247/EEG av den 27 april 1984 om villkor för godkännande av avelsorganisationer och avelsföreningar som upprättar eller för stamböcker för renrasiga avelsdjur av nötkreatur (EGT nr L 125, 12.5.1984, s.58 Celex 31984 D0247).

Sperma från tjurar, som godkänts för seminverksamhet i ett annat land, efter avelsvärdering enligt motsvarande förfaringssätt som anges i 18–18b §§, får inte hindras att användas i seminverksamhet. Utan hinder av bestämmelserna i första, andra och tredje stycket ska gällande bestämmelser om djurhälsa och djurskydd tillämpas. (SJVFS 2005:37).

Renrasiga tjurar, som sätts in i officiell prövning eller seminverksamhet, ska ha säkerställd identitet som verifieras genom djuret självt och dess mor och far enligt DNA-typning. Om denna metod inte är tillgänglig, kan härstamningen även verifieras med blodtypning. (SJVFS 2005:37).

I härstamningsbevis för renrasiga avelsdjur ska följande uppgifter anges: 1. Utfärdande förening och stambokens namn, 2. identitet (SE-nummer eller motsvarande), 3. stamboksnummer, 4. datum för utfärdande, 5. födelsedatum, 6. ras, 7. kön, 8. uppfödarens namn och adress, 9. ägarens namn och adress, 10. namn och stamboksnummer för djurets föräldrar, morföräldrar och farföräldrar, samt 11. resultat från individprövning och beräkning av avelsvärdet för djuret självt, dess föräldrar och far- och morföräldrar. Dessa uppgifter kan även bifogas härstamningsbeviset. Uppgifterna kan lämnas i form av ett härstamningsbevis enligt bilaga 1 eller i handlingar, i vilka Jordbruksverket intygat att dessa innehåller efterfrågade uppgifter, som åtföljer det renrasiga avelsdjuret. (SJVFS 2005:37).

Härstamningsbevis för sperma ska uppta aktuella uppgifter i 21 § samt tjurens DNA-typning eller blodtypning i de fall då DNA-typning saknas. Även uppgifter om identifiering av sperman, datum för samling samt namn och adress på seminstationen och på mottagaren ska anges i ett dokument som medföljer sperman. Uppgifterna kan UPPHÄVD

lämnas i form av ett härstamningsbevis enligt bilaga 2 och i form av ett dokument enligt bilaga 3 eller i handlingar, i vilka Jordbruksverket intygat att dessa innehåller efterfrågade uppgifter, som åtföljer sperman. (SJVFS 2005:37).

Härstamningsbevis för embryon ska innehålla de uppgifter som anges i 21 § om det hondjur som lämnat embryot och den tjur som använts för befruktningen samt deras DNA-typningar eller blodtypning i de fall DNA-typning saknas. Även uppgifter som möjliggör identifiering av embryon, datum för seminering, datum för uttagning samt namn och adress på stationen för insamling av embryon och på mottagaren ska anges i ett dokument som medföljer embryon. Om det finns mer än ett embryo i ett enskilt strå ska detta tydligt anges och alla embryon måste ha samma härstamning.

Uppgifterna kan lämnas i form av ett härstamningsbevis enligt bilaga 4 och i form av ett dokument enligt bilaga 5 eller i handlingar, i vilka Jordbruksverket intygat att dessa innehåller efterfrågade uppgifter, som åtföljer embryon. (SJVFS 2005:37).

Förhöjd avgift får inte krävas vid stambokföring av nötkreatur om dessa redan är införda eller registrerade i en godkänd stambok i ett annat land. Förhöjd avgift får inte heller tas ut vid stambokföring eller registrering av nötkreatur som tillhör någon som inte är medlem i den stambokförande föreningen.

För förrättningsman som beslutar i frågor om avelsvärdering, ska bestämmelserna om jäv i förvaltningslagen (1986:223) äga motsvarande tillämpning.

Länsstyrelsen utövar tillsyn över den fältverksamhet som bedrivs inom länet. Den myndighet som utövar tillsyn ska beredas tillträde till lokaler och utrustning samt tillgång till utförda registreringar, beräkningar och sammanställningar.

Om en godkänd avelsorganisation eller stambokförande förening inte kontinuerligt uppfyller bestämmelserna i dessa föreskrifter kan godkännandet återkallas av Jordbruksverket.

Om särskilda skäl föreligger kan Jordbruksverket medge undantag från dessa föreskrifter. (SJVFS 2005:37).

-----------------------------------

Denna författning träder i kraft den 1 juli 1994, då Lantbruksstyrelsens kungörelse (LSFS 1985:36) med föreskrifter om officiell kontroll av om nötkreatur ska upphöra att gälla. Nötboskapskontroll som bedrivs av huvudman utsedd enligt nämnda föreskrifter får ske enligt bestämmelserna i den författningen till och med den 31 december 1994.

-----------------------------------