Förordning om särskilda programmål för gymnasieskolans nationella program
Upphäver
Upphävs eller ersätts av
utfärdad den 4 november 1999.
Regeringen föreskriver följande.
För gymnasieskolans nationella program skall gälla de särskilda programmål som framgår av bilagan till denna förordning. Dessa mål gäller utöver de gemensamma kunskapsmål för gymnasieskolans nationella och specialutformade program som anges i förordningen (SKOLFS 1994:2) om 1994 års läroplan för de frivilliga skolformerna.
Bilaga Innehåll
Barn- och fritidsprogrammet Byggprogrammet Elprogrammet Energiprogrammet Estetiska programmet Fordonsprogrammet Handels- och administrationsprogrammet Hantverksprogrammet Hotell- och restaurangprogrammet Industriprogrammet Livsmedelsprogrammet Medieprogrammet Naturbruksprogrammet Naturvetenskapsprogrammet Omvårdnadsprogrammet
Samhällsvetenskapsprogrammet Teknikprogrammet
Barn- och fritidsprogrammet
Syfte
Barn- och fritidsprogrammet syftar till att ge grundläggande kunskaper för arbete med människor i alla åldrar inom pedagogiska och sociala yrkesområden samt inom kulturoch fritidssektorn. Programmet syftar även till att ge en grund för ett fortsatt lärande i arbetslivet och för vidare studier.
Programmets karaktär och uppbyggnad
Barn- och fritidsprogrammet inriktas mot verksamhetsområden där arbetet med människor står i centrum. Delar av programmet riktar sig specifikt till barn och ungdomar, andra delar – som fritidsverksamhet och social verksamhet i vid mening – till människor i alla åldrar. I utbildningen behandlas människans utveckling som en livslång process. Kunskap om och förståelse för både egen och andras utveckling är väsentlig. Människors utveckling som sociala varelser och människor som på grund av svårigheter i sin livssituation behöver samhällets stöd och omsorg är centrala perspektiv i socialt arbete. Karaktäristiskt för utbildningen är dess tvärvetenskapliga innehåll. I utbildningen integreras ämnen som pedagogik, psykologi och sociologi. Karaktäristiskt för utbildningen är även det pedagogiska perspektivet. Inom den del av utbildningen som gäller pedagogiskt arbete fokuseras arbete tillsammans med barn, ungdomar och vuxna samt förståelse av pedagogiska verksamheter. Förmågan att organisera barn och fritidsverksamhet så att den bidrar till människors lärande och utveckling är central. Relationer mellan barn och vuxna, mellan ledare och deltagare och mellan styrd och spontan verksamhet uppmärksammas i utbildning liksom det pedagogiska ledarskapets betydelse och utvecklingen av den kommunikativa förmågan.
Kännetecknande för de verksamheter som barn- och fritidsprogrammet utbildar för är arbete i lag och samverkan mellan olika yrkesgrupper. I utbildningen har elevernas medverkan vid valet av arbetsformer och innehåll i studierna en särskild pedagogisk innebörd med tanke på kommande yrkesutövning. Även de grundläggande värden som återfinns i läroplanerna och de internationella överenskommelserna om de mänskliga rättigheterna och barnets rättigheter har en särskild aktualitet inom olika pedagogiska verksamhetsområden. Även hur människor påverkas av den fysiska och psykosociala miljön är viktiga inslag i utbildningen liksom ekonomi och miljöfrågor. Kulturen är en möjlighet för människor i alla åldrar att utveckla traditioner, kunskaper och livsmönster. Kulturell verksamhet av skilda slag utgör därför en integrerad del i utbildningen. Utbildningen i skolan och den arbetsplatsförlagda delen skall tillsammans bilda en helhet och ger kunskaper om de verksamheter som ingår i utbildningen samt deras funktion och roll i samhället. Vidare förutsätter programmets karaktärs- och kärnämneskurser varandra och skall tillsammans ge en helhet i utbildningen. Barn- och fritidsprogrammet har två nationella inriktningar: fritid samt pedagogisk och social verksamhet.
Skolans ansvar
Skolan skall ansvara för att eleverna vid fullföljd utbildning: – kan medverka i planering, ledning och genomförande av pedagogiska och sociala verksamheter för människor med olika behov och i olika livssituationer, – förstår hur pedagogiska och sociala verksamheter för barn och vuxna förändras samt har förutsättningar att själva medverka till utveckling av sådana verksamheter, – har förmåga att arbeta efter de grundläggande värden som finns uttryckta i de nationella och internationella överenskommelser som är av specifik betydelse för arbete inom programmets verksamhetsområden,
– har förmåga att diskutera och ta ställning till etiska frågor och förhållningssätt som rör yrkesutövningen, – kan kommunicera på svenska och engelska med sikte på behovet i yrket, samhällslivet och vidare studier, – kan använda informations- och kommunikationsteknik inom verksamhetsområdet, – har kunskaper om faktorer som påverkar hälsa och säkerhet och har kännedom om hur arbetsmiljöfrågor hanteras inom berörda verksamheter samt kan verka för en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö, – har insikt om hur kretsloppstänkande kan tillämpas samt hur resurs- och energihushållning kan användas inom de verksamheter som utbildningen berör, – har kännedom om de bestämmelser och internationella överenskommelser som gäller för området.
Byggprogrammet
Syfte
Byggprogrammet syftar till att ge en bred orientering om byggprocessen och till att ge grundläggande kunskaper inom nybyggnad och renovering av hus och anläggningar. Programmet syftar även till att ge en grund för ett fortsatt lärande i arbetslivet och för vidare studier.
Programmets karaktär och uppbyggnad
I centrum för byggprogrammet står kunskaper i den teknik som krävs för arbete med nybyggnad, underhåll och reparationer i företag som kan vara lokala, rikstäckande och transnationella. Nyproduktion av bostäder, vägar och andra byggnadskonstruktioner är viktiga inslag i samhällsutvecklingen. Befintliga byggnader och anläggningar skall underhållas och anpassas till nya krav på funktion och ändrade estetiska ideal. Nya sätt att se på resurs- och materialanvändning utvecklas, vilket bland annat innebär nya metoder för återanvändning av rivningsmaterial från äldre byggnader. Allt högre krav ställs på att material som används skall främja boendemiljö och
hälsa. Utbildningen bygger på en hantverkstradition som präglas av erfarenhetsbaserat lärande och praktiskt arbete. I den moderna byggtekniken spelar också informations tekniken en allt större roll som ett naturligt hjälpmedel inom byggverksamheten, vilket också påverkar utbildningen. Utbildningen utvecklar förmågan att hantera nya tekniker och lägger grunden för ett fortsatt lärande inom programmets verksamhetsområden. Arbeten inom byggnadsområdet utförs ofta i nära kontakt med beställaren, vilket ställer särskilda krav på den anställdes serviceförmåga och kreativitet. Social förmåga och servicekänsla är därför viktigt. Andra generella krav är språkliga färdigheter, kvalitetsmedvetenhet, entreprenörskap samt förmåga att arbeta i och leda projekt. Den tilltagande internationaliseringen ställer även krav på språkkunskaper utöver svenska samt förståelse för andra kulturella mönster. Genom samverkan mellan kärnämnen och karaktärsämnen samt genom att praktiska och teoretiska inslag förs samman och integreras i olika ämnen och kurser bildas en helhet i utbildningen och utvecklas den kompetens som krävs i arbetslivet. Den arbetsplatsförlagda utbildningen ger erfarenheter av programmets verksamhetsområden och möjlighet att tillämpa och värdera olika arbetsmetoder liksom möjlighet att arbeta såväl självständigt som i arbetslag. Arbetsplatsförläggningen ökar förståelsen för den yrkesverksamhet som utbildningen skall förbereda för och bidrar till utveckling av bland annat servicekänsla, kvalitet i det tekniska utförandet och förståelse av företagandets villkor. Ett miljöperspektiv präglar utbildningen både vad gäller fysisk och psykosocial arbetsmiljö och vad gäller förutsättningar för en ekologiskt hållbar utveckling. Byggprogrammet har fyra nationella inriktningar: anläggning, husbyggnad, måleri och plåtslageri.
Skolans ansvar
Skolan skall ansvara för att eleverna vid fullföljd utbildning: – förstår sambandet mellan olika delar i arbetsprocessen och kraven på kvalitet i var och en av dessa, – kan situationsanpassa tekniker och arbetsmetoder på ett rationellt sätt i byggprocessen, – har kännedom om byggtradition i Sverige och andra länder, – kritiskt kan granska och utvärdera det egna arbetet med utgångspunkt i gällande kvalitetssäkringssystem, – har kännedom om informationsteknik och annan teknik och material av betydelse inom det bygg- och anläggningstekniska området, – har förmåga att diskutera och ta ställning till etiska frågor och förhållningssätt som rör yrkesutövningen, – kan kommunicera på svenska och engelska med sikte på behovet i yrket, samhällslivet och vidare studier, – kan använda informations- och kommunikationsteknik inom verksamhetsområdet, – har kunskaper om faktorer som påverkar hälsa och säkerhet och har kännedom om hur arbetsmiljöfrågor hanteras inom berörda verksamheter samt kan verka för en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö, – har insikt om hur kretsloppstänkande kan tillämpas samt hur resurs- och energihushållning kan användas inom de verksamheter som utbildningen berör, – har kännedom om de bestämmelser och internationella överenskommelser som gäller för området.
Elprogrammet
Syfte
Elprogrammet syftar till att ge grundläggande kunskaper för arbete med elinstallationer samt till att ge tekniska och teoretiska kunskaper inom områdena automation, datorteknik och elektronik. Programmet syftar även till att ge en grund för ett fortsatt lärande i arbetslivet och för vidare studier.
Programmets karaktär och uppbyggnad
I elprogrammet betonas kunskaper i den teknik som krävs för arbete inom produktion och installation samt service och underhåll. Från att ha varit ett arbetsområde med ganska klart definierade yrkesprofileringar inom elinstallation, elektronik och styr- och reglerteknik har nya tillämpningsområden tillkommit. Den tilltagande datoriseringen och automatiseringen i samhället har på flera olika sätt påverkat det område programmet utbildar för i riktning mot elektroniska tillämpningar och datorstyrda processer. Ämnena ellära och elkunskap är grundläggande kunskapsområden i utbildningen. Till dessa båda ämnen är de flesta av utbildningens ämnen direkt kopplade. Även matematiska beräkningar ingår som en viktig del i alla elämnen. Inom vissa områden behövs både system- och komponentkunnande, inom andra områden krävs fördjupade insikter i reglerteknik och analyserande mätteknik. Säkerhetstänkande är väsentligt inom utbildningens alla områden. Många arbetsuppgifter inom utbildningens yrkesområden innebär omfattande kundkontakter där social förmåga och servicekänsla är viktigt. Andra generella krav är språkliga färdigheter, kvalitetsmedvetenhet, entreprenörskap samt förmåga att arbeta i och leda projekt. Den ökande internationaliseringen ställer även krav på språkkunskaper utöver svenska samt förståelse för andra kulturella mönster. Ett miljöperspektiv präglar utbildningen både vad gäller fysisk och psykosocial arbetsmiljö och vad gäller förutsättningar för en ekologiskt hållbar utveckling.
Genom samverkan mellan kärnämnen och karaktärsämnen samt genom att praktiska och teoretiska inslag förs samman och integreras i olika ämnen och kurser bildas en helhet i utbildningen och utvecklas den kompetens som krävs i arbetslivet. De teoretiska inslagen i programmet är betydande och den arbetsplatsförlagda utbildningen utgör därför en viktig kompletterande del av utbildningen. Den arbetsplatsförlagda utbildningen ger erfarenheter av programmets verksamhetsområden och möjlighet att tillämpa och värdera olika arbetsmetoder liksom möjlighet att arbeta såväl självständigt som i arbetslag. Arbetsplatsförläggningen bidrar också till utveckling av kvalitet i arbetets utförande och förståelse av företagandets villkor. Elprogrammet har fyra nationella inriktningar: automation, elektronik, elteknik och datorteknik.
Skolans ansvar
Skolan skall ansvara för att eleverna vid fullföljd utbildning: – har kunskap om grundläggande naturvetenskapliga teorier och modeller, teknik och material samt viktiga tekniska uppfinningar av betydelse för det eltekniska området, – förstår sambandet mellan olika delar i arbetsprocessen och kraven på kvalitet i vart och ett av dessa, – kritiskt kan granska och utvärdera det egna arbetet med utgångspunkt i gällande kvalitetssäkringssystem, – har genom egna erfarenheter skaffat sig kännedom om hur arbetsmiljöfrågor hanteras i företag och om internkontroll av arbetsmiljön, – har förmåga att diskutera och ta ställning till etiska frågor och förhållningssätt som rör yrkesutövningen, – kan kommunicera på svenska och engelska med sikte på behovet i yrket, samhällslivet och vidare studier, – kan använda informations- och kommunikationsteknik inom verksamhetsområdet,
– har kunskaper om faktorer som påverkar hälsa och säkerhet och har kännedom om hur arbetsmiljöfrågor hanteras inom berörda verksamheter samt kan verka för en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö, – har insikt om hur kretsloppstänkande kan tillämpas samt hur resurs- och energihushållning kan användas inom de verksamheter som utbildningen berör, – har kännedom om de bestämmelser och internationella överenskommelser som gäller för området.
Energiprogrammet
Syfte
Energiprogrammet syftar till att ge grundläggande kunskaper för drift och underhåll av tekniska system inom kraftindustri, fastigheter och sjöfart samt för installation och service av VVS-, kyl- och värmepumpanläggningar. Programmet syftar även till att ge en grund för ett fortsatt lärande i arbetslivet och för vidare studier.
Programmets karaktär och uppbyggnad
I energiprogrammet ges framför allt kunskaper i den teknik som krävs för arbete med energiomvandling och energiutnyttjande. Ny teknik, datorisering och automatisering av system och processer inom de branscher som utbildningen förbereder för ställer höga krav på flexibilitet. Förändringstakten inom de olika områdena medför utökade och förändrade arbetsuppgifter. Det krävs en kompetens som både ger behörighet och omfattar en bred teknisk förmåga. I utbildningen ingår verksamheter som installation, drift, underhåll, service och övervakning av avancerad teknisk och datoriserad utrustning. Systemförståelse och processkännedom är grundläggande för utbildningens samtliga inriktningar liksom kunskaper i el- och reglertekniska ämnen. Många av utbildningens ämnen har en direkt koppling till dessa ämnesområden. Även matematiska beräkningar ingår som en viktig del i utbildningen.
Inom vissa områden behövs både system- och komponentkunnande, inom andra områden krävs fördjupade insikter i reglerteknik och analyserande mätteknik. Säkerhetstänkande är väsentligt inom utbildningens alla delar. Många arbetsuppgifter inom programmets yrkesområden innebär omfattande kundkontakter, där förmåga att arbeta i och leda projekt samt social och kommunikativ förmåga är viktig. Den tilltagande internationaliseringen ställer även krav på språkkunskaper utöver svenska, samt förståelse för andra kulturella mönster. Genom samverkan mellan kärnämnen och karaktärsämnen samt genom att praktiska och teoretiska inslag förs samman och integreras i olika ämnen och kurser bildas en helhet i utbildningen och utvecklas den kompetens som krävs i arbetslivet. Ett miljöperspektiv präglar utbildningen både vad gäller fysisk och psykosocial arbetsmiljö och vad gäller förutsättningar för en ekologiskt hållbar utveckling. Den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen ökar förståelsen för den yrkesverksamhet som programmet skall förbereda för och bidrar till utveckling av bland annat servicekänsla, kvalitet i det tekniska utförandet och förståelse av företagandets villkor. Energiprogrammet har tre nationella inriktningar: driftoch underhållsteknik, sjöfartsteknik samt VVS- och kylteknik.
Skolans ansvar
Skolan skall ansvara för att eleverna vid fullföljd utbildning: – har systemförståelse och processkännedom inom det energitekniska området, – kan installera, ta i drift och felsöka samt utföra driftoch underhållsarbeten med tyngdpunkt på något yrkesområde samt kritiskt granska och utvärdera det egna arbetet, – individuellt och i arbetslag kan utföra arbeten inom olika tekniska anläggningar och därvid beakta ekonomiska, miljö- och säkerhetskrav,
– har förmåga att diskutera och ta ställning till etiska frågor och förhållningssätt som rör yrkesutövningen, – kan kommunicera på svenska och engelska med sikte på behovet i yrket, samhällslivet och vidare studier, – kan använda informations- och kommunikationsteknik inom verksamhetsområdet, – har kännedom om olika energisystem och deras miljöeffekter samt vilka energisystem som bidrar till en ekologiskt hållbar utveckling, – har insikt om hur kretsloppstänkande kan tillämpas samt hur resurs- och energihushållning kan användas inom de verksamheter som utbildningen berör, – har kunskaper om faktorer som påverkar hälsa och säkerhet och har kännedom om hur arbetsmiljöfrågor hanteras inom berörda verksamheter samt kan verka för en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö, – har kännedom om de bestämmelser och internationella överenskommelser som gäller för området.
Estetiska programmet
Syfte
Estetiska programmet syftar till att ge grundläggande kunskaper inom kultur och estetik samt att ge möjlighet att allsidigt utveckla förmågan till skapande, inlevelse och uttryck. Programmet syftar vidare till att ge eleverna vana vid att möta, uppleva och analysera uttryck inom olika konstarter samt till att förbereda för fortsatta studier och för lärande i arbetslivet inom såväl estetiska som andra verksamhetsområden.
Programmets karaktär och uppbyggnad
I det estetiska programmet betonas den egna skapande verksamheten. Utbildningen ger förståelse av olika konstnärliga uttrycksformer och av gränsöverskridande samarbete och ger tillfälle att pröva och utveckla den egna förmågan att uttrycka sig. Detta kan vara ett medel för
personlig utveckling och självförverkligande och kan kombineras med ett allmänt estetiskt intresse. Begreppet estetik används inom det estetiska programmet i en vid betydelse. Med estetik avses i dag ett vidare fält än ”läran om det sköna” och studier av konstarterna. Estetiken inbegriper upplevelsen av allt som människan skapat och formerna för hur detta skapande arbetas fram samt de bakomliggande idéerna. I estetiken inryms också förståelsen av den egna kulturens och andra kulturers uttrycksformer och värderingar samt förmågan att kommunicera med estetiska uttryck. Utbildningen ger tillfällen till diskussion kring olika uppfattningar om konst, konstformer och estetiska värden. Därigenom övas förmågan att uppleva, reflektera kring och analysera skapande verksamhet i vid bemärkelse. Språket är ett viktigt redskap för att tolka och förmedla olika former av estetiska upplevelser. Utbildningen ställer därför även krav på språkkunskaper utöver svenska, samt förståelse för andra kulturella mönster. En bred kulturhistorisk orientering och vana vid att reflektera kring estetiska kulturyttringar ökar förmågan att tillägna sig andra kulturers uttrycksformer och värderingar. Den kulturhistoriska bredden i utbildningen stärks även genom nära samverkan mellan estetiska ämnen och övriga ämnen i programmet. Förståelsen av olika estetiska produkter från olika tider utvecklas genom att produkterna sätts in i sitt historiska och kulturella sammanhang. Genom användning av datorer i de estetiska karaktärsämnena ges tillfälle att praktiskt pröva möjligheterna att skapa bild, text, musik, ljud, ljus och rörelse. I den skapande verksamheten tydliggörs miljöperspektivet på olika sätt i de olika inriktningarna. Val av färg eller material inom bild och form, ljudstyrka inom musik, belysning och lokaler inom dans och teater är exempel på miljöfrågor i utbildningen. Andra infallsvinklar på miljöperspektivet i utbildningen är synen på människans förhållande till naturmiljön under olika
epoker, sättet att gestalta naturen i olika konstformer och utnyttjandet av naturmaterial sett ur estetiskt perspektiv. För att ge insikt i arbetslivets villkor och därmed konkretisera utbildningen finns inom programmet möjlighet till arbetsplatsförläggning av delar av utbildningen. Estetiska programmet har fyra nationella inriktningar: bild och formgivning, dans, musik och teater.
Skolans ansvar
Skolan skall ansvara för att eleverna vid fullföljd utbildning: – har kunskap om och erfarenheter av arbete med olika estetiska uttrycksformer och kan analysera, tolka och använda estetiska uttryck för kommunikation och påverkan, – har kännedom om historiska och kulturella förhållanden i Sverige och andra länder samt har kännedom om nutida nationella och internationella strömningar och estetiska uttryck, – har förmåga att diskutera och ta ställning till etiska frågor och förhållningssätt som rör yrkesutövningen, – kan kommunicera på svenska och engelska med sikte på det estetiska verksamhetsområdet, samhällslivet och vidare studier, – kan använda informations- och kommunikationsteknik inom verksamhetsområdet, – har kunskaper om faktorer som påverkar hälsa och säkerhet och har kännedom om hur arbetsmiljöfrågor hanteras inom berörda verksamheter samt kan verka för en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö, – har insikt om hur kretsloppstänkande kan tillämpas samt hur resurs- och energihushållning kan användas inom de verksamheter som utbildningen berör, – har kännedom om de bestämmelser och internationella överenskommelser som gäller för området.
Fordonsprogrammet
Syfte
Fordonsprogrammet syftar till att utveckla grundläggande kunskaper för arbete med service och underhåll av fordon och flygmaskiner samt med transporter med hjälp av fordon. Programmet syftar även till att ge en grund för ett fortsatt lärande i arbete och för vidare studier.
Programmets karaktär och uppbyggnad
Kunskaper i den teknik som krävs för att framföra och underhålla fordon samt underhålla flygmaskiner är centrala i fordonsprogrammet. Området präglas av ökande godsmängder och längre transportsträckor, en snabb teknisk utveck ling, en omfattande internationalisering och en föränderlig lagstiftning som också innebär nya krav på kunnande. Utbildningen präglas av dessa förändringar. Den utveckling som skett i fråga om fordon och flygmaskiner under de senaste decennierna har framförallt inneburit ökad säkerhet, förbättrad ergonomi och en – per enhet räknad – mindre belastning på miljön. Detta har framför allt varit möjligt genom utvecklingen inom elektronik och datorteknik. Den avancerade tekniken ställer stora krav på användarna och på dem som ska utföra service och underhåll på fordon och flygplan. Utbildningen kännetecknas därför av stor teknisk bredd. Utbildningens gemensamma ämnen ger kännedom om olika fordons- och flygmaskinskonstruktioner i relation till deras användningsområden samt orienterar om aktuella yrken. Ämnena ger även förståelse av fordonets och flygmaskinens roll i samhället. Inom fordonsbranschen har en stark miljömedvetenhet utvecklats, delvis påskyndat genom skärpt lagstiftning. Alla som utbildas inom området måste få kännedom om fordons påverkan på miljön, både vad gäller material och drivmedel. I utbildning utvecklas förmågan att hantera samhällets krav på återvinning av produkter samt ges kännedom om förutsättningarna för en ekologiskt hållbar utveckling.
Den ökade användningen av informationsteknik tillsammans med krav på kommunikation gör att datorkunskaper är en förutsättning för att hantera verksamheten på ett effektivt sätt. Utbildningen förbereder för både nationella och internationella verksamheter, vilket ställer krav på språkkunskaper och förståelse av andra kulturella mönster. Samverkan mellan kärnämnen och karaktärsämnen är en förutsättning för att skapa helhet i utbildningen och för att utveckla den kompetens som fordonsprogrammet syftar till. Den arbetsplatsförlagda utbildningen är viktig för att eleven skall få möta de reella krav som yrket ställer och förstå den yrkeskultur som råder inom branschen. Arbetsplatsförläggningen bidrar också till utveckling av bland annat servicekänsla, kvalitet i det tekniska utförandet och förståelse av företagandets villkor. Fordonsprogrammet har fem nationella inriktningar: flygteknik, karosseri, maskin- och lastbilsteknik, personbilsteknik samt transport.
Skolans ansvar
Skolan skall ansvara för att eleverna vid fullföljd utbildning: – har, beroende på inriktning, kunskaper om arbete med service och underhåll av olika typer av person- och transportfordon eller att framföra fordon, – har förmåga att enskilt och i arbetslag situationsanpassa tekniker och metoder inom yrkesområdet, – kan ta ansvar för och påverka verksamhetens utveckling vad gäller kvalitet, effektivitet och miljö, – har förmåga att diskutera och ta ställning till etiska frågor och förhållningssätt som rör yrkesutövningen, – har ett serviceinriktat förhållningssätt och agerande i förhållande till kunder, – kan kommunicera på svenska och engelska med sikte på behovet i yrket, samhällslivet och vidare studier, – kan använda informations- och kommunikationsteknik inom verksamhetsområdet,
– har kunskaper om faktorer som påverkar hälsa och säkerhet och har kännedom om hur arbetsmiljöfrågor hanteras inom berörda verksamheter samt kan verka för en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö, – har insikt om hur kretsloppstänkande kan tillämpas samt hur resurs- och energihushållning kan användas inom de verksamheter som utbildningen berör, – har kännedom om de bestämmelser och internationella överenskommelser som gäller för området.
Handels- och administrationsprogrammet
Syfte
Handels- och administrationsprogrammet syftar till att ge grundläggande kunskaper för arbete inom varuhandel och tjänsteproduktion samt till att utveckla insikter i företagandets villkor. Programmet syftar även till att ge en grund för ett fortsatt lärande i arbetslivet samt för vidare studier.
Programmets karaktär och uppbyggnad
Handels- och administrationsprogrammets kärna är service och de kunskaper som krävs för arbete inom tjänstesektorn, bland annat inom verksamhetsområden som handel, resor och turism. Utbildningen ger både en bred bas för yrkesverksamhet inom handel med varor och tjänster och en möjlighet till specialisering. Ekonomi, administration och service är viktiga delar i utbildningen, liksom förståelse av betydelsen av affärsmässighet och företagsamhet. Den elektroniska handeln påverkar handeln alltmer och försäljning och marknadsföring via Internet ökar. Kunskap om administrativa tekniker och förmåga att använda den moderna informationstekniken i skilda sammanhang är därför viktiga inslag i utbildningen. Service- och produktkunskap i kombination med kännedom om samhällets lagar och förordningar är av avgörande betydelse för att skapa förtroende för produkt, företag och säljare. Att sälja innebär även att i olika miljöer
kunna visa upp, skylta eller ställa ut ett budskap, en vara eller en tjänst och att kunna ge konsumenten information. Utbildningen fokuserar därför på dessa delar. Ökande turism och internationella handelsförbindelser gör att språkkunskaper är viktiga inom utbildningens yrkesområden, liksom förståelse för andra kulturmönster. Många handelsföretag är transnationella, vilket också innebär en vidgad arbetsmarknad med möjligheter till arbeten utomlands. Miljöperspektivet präglar utbildningen både vad gäller fysisk och psykosocial arbetsmiljö och vad gäller förutsättningarna för en ekologiskt hållbar utveckling. Hänsyn till miljö, ekologi och hälsa får en mer framträdande roll genom miljömärkta varor, resurshushållning och kretsloppstänkande. I utbildningen behandlas även sådana etiska frågeställningar och krav på kvalitet som påverkar kundernas inköpsval. Samverkan mellan kärnämnen och karaktärsämnen är en förutsättning för att skapa helhet i utbildningen och för att utveckla den kompetens som handels- och administrationsprogrammet syftar till. Den arbetsplatsförlagda utbildningen utgör en viktig del av utbildningen. Eleven får möta de reella krav som yrket ställer och utveckla förståelse av den yrkeskultur som råder inom olika verksamhetsområden. Handels- och administrationsprogrammet har två nationella inriktningar: handel och service samt turism och resor.
Skolans ansvar
Skolan skall ansvara för att eleverna vid fullföljd utbildning: – kan arbeta på ett serviceinriktat och ansvarsfullt sätt och har förmåga att lösa problem inom verksamhetsområdet, – har god bransch- och produktkunskap och kan informera om produkter på ett relevant sätt,
– har förmåga att planera, analysera och utföra arbetsuppgifter i samband med handel och tjänsteproduktion, – kan diskutera och ta ställning till frågor kring etik och kvalitet inom verksamhetsområdet, – kan kommunicera på svenska och engelska med sikte på behovet i yrket, samhällslivet och vidare studier, – kan använda informations- och kommunikationsteknik inom verksamhetsområdet, – har kunskaper om faktorer som påverkar hälsa och säkerhet och har kännedom om hur arbetsmiljöfrågor hanteras inom berörda verksamheter samt kan verka för en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö, – har insikt om hur kretsloppstänkande kan tillämpas samt hur resurs- och energihushållning kan användas inom de verksamheter som utbildningen berör, – har kännedom om de bestämmelser och internationella överenskommelser som gäller för området.
Hantverksprogrammet
Syfte
Hantverksprogrammet syftar till att ge grundläggande kunskaper för arbete inom olika hantverksområden för produktion, reparation och service samt till att utveckla insikter i företagandets villkor. Programmet syftar även till att ge en grund för ett fortsatt lärande i arbetslivet och för vidare studier.
Programmets karaktär och uppbyggnad
Hantverksprogrammets kärna är den specifika hantverkskultur som är viktig att upprätthålla och vidareutveckla. Hantverket och dess småskalighet är en viktig del av det svenska samhället och de produkter som framställs skapar även arbete inom industrin. Hantverkaren har ett ansvar för att förvalta ett kulturarv och ett bevarande av traditioner och kunnande. Samtidigt ligger hant
verkets livskraft och styrka i förmågan till förändring och förnyelse. Utveckling och framtidsperspektiv går hand i hand med tradition och historia. Inom samtliga yrken och branscher är personlig prägel, småskalighet, förfinad teknik och design nära kopplade till produktens slutliga marknadsföring och försäljning. Utbildningen präglas av erfarenhetsbaserat praktiskt lärande och förbereder för fortsatt utveckling inom ett stort antal hantverksyrken. Utbildning för speciella yrkesområden som natur- och kulturkonservering kan också ske i programmet. I utbildningen betonas bland annat hantverksteknik, design, matematik och datortillämpningar för förståelse av såväl materials egenskaper som tillverkningsmetoder och processer. Kontakterna med andra länder och utbytet över gränserna innebär att det krävs kännedom om internationella föreskrifter och överenskommelser. Kommunikation, språk och informationsteknik samt förståelse för andra kulturella mönster är viktiga inslag i utbildningen. De verksamheter som utbildningen förbereder för får alltmer karaktären av problemlösning, snarare än av isolerat manuellt arbete. Detta innebär att individer med olika kompetenser och funktioner på en arbetsplats måste samarbeta, ofta tillsammans med kunden. Initiativförmåga, problemlösningsförmåga samt förmåga att marknadsföra idéer och produkter är viktiga inslag i utbildningen. Hänsyn till miljön är en integrerad del av utbildningen både när det gäller hantering av olika material, generellt kretsloppstänkande samt fysisk och psykosocial arbetsmiljö och när det gäller förutsättningarna för en ekologiskt hållbar utveckling. För att öka kunnandet i det specifika yrke, som programmet skall förbereda för, är en omfattande och väl genomförd arbetsplatsförlagd utbildning en viktig del. Samverkan mellan kärnämnena och utbildningens karaktärsämnen ger tillsammans en helhet i utbildningen. De generellt formulerade kurserna inom programmet är utarbetade på ett sådant sätt att de kan användas för alla hantverksyrken och inriktas mot ett speciellt yrkesområde.
Hantverksprogrammet har inga nationella inriktningar.
Skolans ansvar
Skolan skall ansvara för att eleverna vid fullföljd utbildning: – kan överföra en idé till en färdig produkt med hänsyn till beställarens krav på funktion, design, ekonomi och kvalitet, – har utvecklat hantverksskicklighet och estetiskt sinnelag så att dessa stöder varandra i skaparprocessen, – har kännedom om grundläggande teorier som är av betydelse för hantverksarbetet, – har kännedom om hantverkstraditioner och kan sätta in dem i ett kultur- och stilhistoriskt sammanhang, – har ett serviceinriktat förhållningssätt och utför arbetet med kvalitet och ansvarskänsla, – har förmåga att diskutera och ta ställning till etiska frågor och förhållningssätt som rör yrkesutövningen, – kan kommunicera på svenska och engelska med sikte på behovet i yrket, samhällslivet och vidare studier, – kan använda informations- och kommunikationsteknik inom verksamhetsområdet, – har kunskaper om faktorer som påverkar hälsa och säkerhet och har kännedom om hur arbetsmiljöfrågor hanteras inom berörda verksamheter samt kan verka för en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö, – har insikt om hur kretsloppstänkande kan tillämpas samt hur resurs- och energihushållning kan användas inom de verksamheter som utbildningen berör, – har kännedom om de bestämmelser och internationella överenskommelser som gäller för området.
Hotell- och restaurangprogrammet
Syfte
Hotell- och restaurangprogrammet syftar till att ge grundläggande kunskaper för arbete inom hotell- och restaurangverksamhet. Programmet syftar även till att ge en
grund för ett fortsatt lärande i arbetslivet och för vidare studier.
Programmets karaktär och uppbyggnad
Centralt i hotell- och restaurangprogrammet är de kunskaper som krävs för att människor utanför hemmet skall ha tillgång till kost och logi. Väl sammansatt kost är en förutsättning för god hälsa och är väsentlig för människans välbefinnande. Möjligheter till olika slags logi vid resor, konferenser eller på fritiden är en förutsättning för att samhälle och arbetsliv skall fungera. Svensk restaurangtradition är en bärande del i utbildningen. Gränserna mellan de traditionella yrkesområdena har dock luckrats upp och ersatts av vidgade arbetsuppgifter för de flesta personalkategorierna. Krav ställs på förmåga att arbeta i lag, planera arbetet, ta ansvar för kvalitet och ekonomi samt ge service till gäster oavsett vilken yrkesfunktion man har. I utbildningen utvecklas initiativförmåga, servicekänsla och förmåga att möta gäster med olika bakgrund och behov. Måltidsservice, exempelvis catering, är ett stort och mångfasetterat verksamhetsfält som bland annat ställer krav på kännedom om skilda former av restaurangverksamhet samt om anpassad kost. Tjänsteservice är ett område som ständigt vidgas och finner nya verksamhetsformer. Utbildningen inom området ger kunskaper om hotellverksamhet och turism, exempelvis kunskaper om hur man tillgodoser gästers skiftande behov av standard och service eller rekreation och fritidsaktiviteter. Hotell- och restaurangbranschen styrs i hög grad av nationella och internationella bestämmelser och överenskommelser och har en starkt internationell prägel. I utbildningen ingår därför, förutom språkkunskaper och förståelse för andra kulturmönster, även kännedom om kulturella och geografiska skillnader vad gäller mat, matvanor och krav på service. Dessa inslag ger även beredskap för arbete och vidare studier utomlands.
Hotell- och restaurangverksamhet ställer krav på ekonomiskt tänkande i alla led och förmåga att planera på ett ekonomiskt försvarbart sätt. Utbildningen behandlar förhållandet mellan ekonomi och kvalitet samt etiska frågor i samband med detta. Utbildningen ger också möjlighet att utveckla den estetiska förmågan. Förmåga att använda informationsteknik och administrativa tekniker är nödvändig. Kännedom om lagstiftning, ekonomi och miljöfrågor är andra viktiga inslag. Det ekologiska tänkandet präglar livsmedelshantering och val av livsmedel, val av inredningsmaterial och metoder och medel för rengöring och avfallshantering. Att använda miljöanpassade produkter och hushålla med resurser är viktigt inom alla områden. Samverkan mellan kärnämnena och karaktärsämnena bidrar till skapa en helhet i utbildningen. Utbildningen inom programmet är bred och binder samman och kombinerar kunskaper i de olika ämnena. Den arbetsplatsförlagda utbildningen har också en central betydelse för att skapa helhet. Den ger färdighetsträning och ökar förståelsen för den yrkesverksamhet som programmet förbereder för. Den ger också förtrogenhet med normer och krav i arbetslivet och bidrar till att utveckla social kompetens, servicekänsla och insikt om företagandets villkor. Hotell- och restaurangprogrammet har två nationella inriktningar: hotell samt restaurang och måltidsservice.
Skolans ansvar
Skolan skall ansvara för att eleverna vid fullföljd utbildning: – har grundläggande kunskaper inom hotell- och restaurangområdet, arbetar på ett serviceinriktat sätt och kan tillgodose de varierande behov som gäster har, – är ekonomiskt medvetna och kan planera sitt arbete på ett effektivt sätt, – kan arbeta både på egen hand och i arbetslag på ett ansvarsfullt och yrkesmässigt sätt,
– har beredskap att möta förändring och förnyelse inom programmets verksamhetsområden och förmåga till eget lärande inom yrkesområdet, – har förmåga att diskutera och ta ställning till etiska frågor och förhållningssätt som rör yrkesutövningen, – kan kommunicera på svenska och engelska med sikte på behovet i yrket, samhällslivet och vidare studier, – kan använda informations- och kommunikationsteknik inom verksamhetsområdet, – har kunskaper om faktorer som påverkar hälsa och säkerhet och har kännedom om hur arbetsmiljöfrågor hanteras inom berörda verksamheter samt kan verka för en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö, – har insikt om hur kretsloppstänkande kan tillämpas samt hur resurs- och energihushållning kan användas inom de verksamheter som utbildningen berör, – har kännedom om de bestämmelser och internationella överenskommelser som gäller för området.
Industriprogrammet
Syfte
Industriprogrammet syftar till att ge grundläggande kunskaper för arbete inom såväl industriell produktion som andra områden av arbetslivet där kompetens för tillverkning, underhåll och service efterfrågas. Programmet syftar även till att ge en grund för ett fortsatt lärande i arbetslivet och för vidare studier.
Programmets karaktär och uppbyggnad
Den teknik som krävs för arbete inom industrins många olika varierande verksamhetsfält står i centrum för industriprogrammet. Sverige har en lång tradition som industriland. Industrin är ekonomiskt sett en väsentlig del av det svenska samhället och sysselsätter nästan en femtedel av alla yrkesverksamma. Inom industriellt arbete finns ett stort antal specialiseringar vilkas innehåll påverkas av företagens produktion och tjänster. Utbildningen på industri-
programmet kan därför få ett varierande och lokalt anpassat innehåll. Kännetecknande för industrin och därmed för utbildningen är också ett ständigt utvecklat teknikinnehåll. Särskilt under de senaste decennierna har ökad konkurrens på en global marknad, ökad tillgång till information och en vidgad teknikspridning skapat nya förutsättningar för svensk industri. Industrin genomgår i dag en utveckling som leder till avknoppningar av verksamheter till nya företag och organisationsformer. Industrin och andra verksamhetsområden närmar sig varandra. Avnämare till utbildningen finns därför inom alla delar av näringslivet, där tillverkning och underhåll förekommer. Ämnen som exempelvis produktionsteknik, styrteknik och matematik samt olika datortillämpningar ger tillsammans förståelse av olika materials egenskaper, av bearbetningsoch tillverkningsmetoder och av berörda processer. Kunskaper i engelska och andra främmande språk är viktiga för att den tekniska utvecklingen skall kunna följas, liksom för att skapa förståelse för andra kulturmönster. En samverkan mellan kärnämnen och karaktärsämnen är nödvändig för att utbildningen skall utveckla den kombination av kompetens som efterfrågas i arbetslivet. Kännedom om internationella föreskrifter och överenskommelser på området är nödvändig som en följd av ökad kontakt över gränserna. Miljöperspektivet präglar utbildningen både vad gäller fysisk och psykosocial arbetsmiljö och vad gäller förutsättningar för en ekologiskt hållbar utveckling. Den arbetsplatsförlagda utbildningen är viktig för att eleven skall få möta de reella krav som yrket ställer och förstå den yrkeskultur som råder inom branschen. Arbetsplatsförläggningen bidrar också till utveckling av bland annat servicekänsla, kvalitet i det tekniska utförandet och förståelse av företagandets villkor. Industriprogrammet har inga nationella inriktningar.
Skolans ansvar
Skolan skall ansvara för att eleverna vid fullföljd utbildning: – har de grundläggande kunskaper som gör det möjligt att på ett effektivt sätt använda verktyg, maskiner, datorsystem och metoder som förekommer i produktionen inom valt yrkesområde, – har sådan kännedom om resursanvändning, produktionsekonomi och arbetsorganisation att de kan delta i produktionsplanering och produktion och utföra arbeten med kvalitet och ansvarskänsla, – har kännedom om grundläggande naturvetenskapliga teorier och modeller samt om viktiga tekniska uppfinningar som är av betydelse inom industriområdet, – har förmåga att diskutera och ta ställning till etiska frågor och förhållningssätt som rör yrkesutövningen, – kan kommunicera på svenska och engelska med sikte på behovet i yrket, samhällslivet och vidare studier, – kan använda informations- och kommunikationsteknik inom verksamhetsområdet, – har kunskaper om faktorer som påverkar hälsa och säkerhet och har kännedom om hur arbetsmiljöfrågor hanteras inom berörda verksamheter samt kan verka för en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö, – har insikt om hur kretsloppstänkande kan tillämpas samt hur resurs- och energihushållning kan användas inom de verksamheter som utbildningen berör, – har kännedom om de bestämmelser och internationella överenskommelser som gäller för området.
Livsmedelsprogrammet
Syfte
Livsmedelsprogrammet syftar till att ge grundläggande kunskaper för arbete inom livsmedelsindustri, detaljhandel och näraliggande områden samt till att ge en bred bas för arbete inom hela livsmedelsområdet. Programmet syftar
även till att ge en grund för ett fortsatt lärande i arbetslivet och för vidare studier.
Programmets karaktär och uppbyggnad
I livsmedelsprogrammet ges framför allt kunskaper om produktion och hantering av livsmedel. Den internationella utvecklingen inom jordbruket och det europeiska samarbetet har medfört nya villkor för svensk livsmedelsindustri med bland annat hårdare nationell och internationell konkurrens. Detta har bidragit till en mycket snabb produktionsteknisk utveckling och omställning till en mer kundorienterad produktion. Kännedom om svenska livsmedelstraditioner är en bärande del i utbildningen. Livsmedelsbranschen har en tydlig internationell prägel och är starkt påverkad av andra länders matkulturer. Kännedom om internationella föreskrifter och överenskommelser inom livsmedelshanteringens område är nöd vändiga som en följd av den ökade internationaliseringen liksom förståelse för olika kulturers och religioners syn på livsmedel. Kunskap om hygien och livsmedelskontroll är särskilt viktigt vid livsmedelshantering. Utvecklingen inom miljöområdet kräver medvetenhet och omdöme vid hantering av råvaror, produkter och restprodukter och deras del i kretsloppet. Miljöperspektivet präglar utbildningen både vad gäller fysisk och psykosocial arbetsmiljö samt förutsättningar för en ekologiskt hållbar utveckling. Kännedom om olika metoder för växtodling, djuruppfödning och förvaring av produkter är därför viktig för den som arbetar inom livsmedelsområdet. Utvecklingen inom de biologiska vetenskaperna har aktualiserat etiska frågor kring bland annat genförändrade djur och växter. Kommunikation med kunder och medarbetare förutsätter social kompetens samt förmåga att uttrycka sig muntligt och skriftligt både på svenska och engelska. En samverkan mellan livsmedelsprogrammets karaktärsämnen och kärnämnena är nödvändig för att tydliggöra helheten i
utbildningen. Informationsteknik blir allt vanligare och används inom livsmedelsbranschen för planering, kostnadsberäkning, redovisning och kvalitetsuppföljning, men även för processtyrning inom livsmedelsproduktionen. Den arbetsplatsförlagda utbildningen är viktig för att eleven skall få möta de reella krav som yrket ställer och förstå den yrkeskultur som råder inom branschen. Arbetsplatsförläggningen bidrar också till utveckling av bland annat servicekänsla, kvalitet i det tekniska utförandet och förståelse av företagandets villkor. Livsmedelsprogrammet har inga nationella inriktningar.
Skolans ansvar
Skolan skall ansvara för att eleverna vid fullföljd utbildning: – kan arbeta med kvalitet och ansvarskänsla inom livsmedelsområdet, vilket innebär medvetenhet om hygien, säkerhet, resursanvändning och ekonomi, – har utvecklat initiativ- och problemlösningsförmåga och förmåga att agera serviceinriktat i samband med livsmedelshantering, – har kännedom om skillnaden i olika kulturers och religioners syn på livsmedel och kan kundanpassa produktion och service, – har förmåga att diskutera och ta ställning till etiska frågor och förhållningssätt som rör yrkesutövningen, – kan kommunicera på svenska och engelska med sikte på behovet i yrket, samhällslivet och vidare studier, – kan använda informations- och kommunikationsteknik inom verksamhetsområdet, – har kunskaper om faktorer som påverkar hälsa och säkerhet och har kännedom om hur arbetsmiljöfrågor hanteras inom berörda verksamheter samt kan verka för en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö, – har insikt om hur kretsloppstänkande kan tillämpas samt hur resurs- och energihushållning kan användas inom de verksamheter som utbildningen berör, – har kännedom om de bestämmelser och internationella överenskommelser som gäller för området.
Medieprogrammet
Syfte
Medieprogrammet syftar till att ge grundläggande kunskaper inom området kommunikation samt till att ge en bred orientering inom hela medieområdet. Programmet syftar även till att ge en grund för ett fortsatt lärande i arbetslivet och för vidare studier.
Programmets karaktär och uppbyggnad
Tyngdpunkten i medieprogrammet är kommunikation i teori och praktik. Medieområdet är i ökande omfattning en viktig del av samhället och kunskap om kommunikation via bild, text och ljud behövs inom många olika verksamheter och på olika nivåer. Utbildningen ger förståelse och erfarenhet av kommunikation genom olika medier samt ger tillfälle att pröva och utveckla den egna förmågan att förmedla budskap. I utbildningen behandlas huvudsakligen masskommunikationen via medier. Insikter om kommunikation utvecklas i utbildningen genom att eleverna lär sig kommunicera budskap till olika mottagare. Förståelse av mediernas roll och förutsättningar skapas genom arbete med medietekniken. Hantering av medietekniken är med andra ord inte bara ett mål utan också ett pedagogiskt redskap. Bild, text och ljud är byggstenar i utbildningen. Bilden som kommunikativ budbärare har en stor plats och bildkunskap i olika former har en viktig roll. Text representeras i utbildningen av skrivandet, som är en basfärdighet i flera medieformer. Ljud har en nära koppling både till talad text och till rörliga bilder inom radio- och TV-området. Multimedia, där bild, text och ljud samverkar i en helhet, är en teknik som ingår i utbildningen. För att kunna möta den snabba tekniska utvecklingen ger utbildningen en bred kompetens där såväl teoretisk som teknisk förståelse poängteras. Den ger också en bred bas av kunskaper både i kärnämnen och grundläggande medie-
ämnen och skapar en grund för fortsatt lärande inom de aktuella yrkesområdena. Datorn är ett dagligt verktyg inom mediaområdet och kunskaper i att använda den moderna informationstekniken är något som utvecklas i varje del av utbildningen. Inom flera av de verksamhetsområden, som programmet utbildar för, ingår uppgiften att påverka en mottagare med olika slags budskap. Därför genomsyras utbildningen av ett etiskt perspektiv. En stark internationell anknytning är utmärkande för mediaområdet. Det internationella perspektivet präglar därför utbildningen. Språkliga färdigheter i svenska och engelska är centrala i utbildningen. Språket är ett redskap för kommunikation, men också för reflektion och lärande. I utbildningen utvecklas en analytisk förmåga, en bred språklig repertoar och en förståelse av att språket måste anpassas efter kommunikationssituationen. En samverkan mellan kärnämnen och karaktärsämnen är nödvändig för att utbildningen skall utveckla den kombination av kompetens som efterfrågas i arbetslivet. Miljöperspektivet präglar utbildningen både vad gäller fysisk och psykosocial arbetsmiljö och förutsättningar för en ekologiskt hållbar utveckling. Den snabba tekniska utvecklingen inom mediaområdet ställer stora krav på utbildningen samt dess anknytning till arbetslivet. Den arbetsplatsförlagda utbildningen har en central betydelse för att skapa helhet. Den ger färdighetsträning och ökar förståelsen för den yrkesverksamhet som programmet förbereder för. Den ger också förtrogenhet med normer och krav i arbetslivet. Medieprogrammet har två nationella inriktningar: medieproduktion och tryckteknik.
Skolans ansvar
Skolan skall ansvara för att eleverna vid fullföljd utbildning: – har förmåga att i några medieformer med hjälp av relevant teknik gestalta budskap och beskriva idéer, händelser och förhållanden,
– kan välja medium, utrustning och material utifrån kvalitetsaspekter, ekonomi, säkerhet och miljö, – har utvecklat förmågan att på ett fantasirikt sätt överföra idéer till praktiskt fungerande produkter i ett professionellt sammanhang, – har kunskap om sambanden mellan de olika leden i produktionsprocessen och kraven på kvalitet i vart och ett av dessa, – kan analysera sina metoder och sitt arbetsresultat utifrån de etiska regler som gäller inom medieområdet, – kritiskt kan granska värderingar och attityder i mediernas budskap samt problematisera förhållandet mellan människor, medier och samhälle, – har förmåga att diskutera och ta ställning till etiska frågor och förhållningssätt som rör yrkesutövningen, – kan kommunicera på svenska och engelska med sikte på behovet i yrket, samhällslivet och vidare studier, – kan använda informations- och kommunikationsteknik inom verksamhetsområdet, – har kunskaper om faktorer som påverkar hälsa och säkerhet och har kännedom om hur arbetsmiljöfrågor hanteras inom berörda verksamheter samt kan verka för en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö, – har insikt om hur kretsloppstänkande kan tillämpas samt hur resurs- och energihushållning kan användas inom de verksamheter som utbildningen berör, – har kännedom om de bestämmelser och internationella överenskommelser som gäller för området.
Naturbruksprogrammet
Syfte
Naturbruksprogrammet syftar till att ge grundläggande kunskaper inom naturbrukets olika områden samt till att utveckla insikter i företagandets villkor. Programmet syftar även till att ge en grund för ett fortsatt lärande i arbetslivet och för vidare studier.
Programmets karaktär och uppbyggnad
Naturbruksprogrammets kärna är de naturresurser som utgör betingelserna för livet på jorden. Naturbruk är globalt och berör allt levande på jorden, eftersom människans sätt att bruka naturen påverkar ekosystemen och präglar miljön. Genom förbättringar av redskap och metoder för såväl odling av växter som avel av djur, tas ständigt nya steg i utvecklingen av människans nyttjande av naturen. Naturbruk omfattar många olika verksamhetsområden som jordbruk, skogsbruk, trädgårdsodling och trädgårdsanläggning, hästhållning, djurvård, fiske, vattenbruk, jakt, viltvård, turism samt miljö- och naturvård. Att bruka naturen på ett sätt som främjar hållbar utveckling ställer krav på såväl naturvetenskapligt som tekniskt och ekonomiskt vetande. Inom naturbrukets yrkesområden ökar efterfrågan på miljökunnande, såväl teoretiskt som praktiskt. Utbildningen ger insikt om att jordens resurser är ändliga, förståelse av behovet av kretsloppstänkande och energihushållning samt vikten av att bevara den biologiska mångfalden. Utbildningen har en tradition och kultur som bygger på yrkesskicklighet och lärande genom erfarenhet. Närheten och tillgången till naturbrukets praktiska resurser, såväl i skolan som på arbetsplatser, ger förutsättningar för koppling mellan teoretiska och praktiska moment. I utbildningen ges på detta sätt också grundläggande insikter i naturvetenskapliga kunskapsområden. Etiska ställningstaganden och miljö- och demokratifrågor genomsyrar utbildningen, liksom ett historiskt och ett internationellt perspektiv. Därigenom grundläggs respekt för sådana metoder som möjliggör ett utnyttjande av naturresurserna utan att natur och människor kommer till skada och förutsättningar ges att hitta långsiktiga lösningar på olika problem. Samverkan mellan ämnen leder till förståelse av olika synsätt på människans förhållande till och nyttjande av naturen.
I kärnämnen och karaktärsämnen utvecklas tillsammans den kombination av kompetens som krävs i arbetslivet. Genom att olika ämnen och kurser integreras bildar utbildningen en helhet för eleven. En utvecklande samverkan mellan skola och arbetsliv främjas genom att en del av utbildningen sker på arbetsplatser, vilket bland annat ökar förståelsen för naturbruksnäringarnas villkor. Naturbruksprogrammet har inga nationella inriktningar.
Skolans ansvar
Skolan skall ansvara för att eleverna vid fullföljd utbildning: – kan lösa problem och har handlingsförmåga inom naturbrukets verksamhetsområden, såväl individuellt som i samarbete med andra, – har kunskaper om miljöfrågor i ett större ekologiskt sammanhang samt kan omsätta sitt miljökunnande i praktisk handling och därvid ta hänsyn till sambanden mellan människa, teknik och miljö, – kan bruka naturens tillgångar på grundval av naturbrukets kulturhistoria och med kännedom om vad som krävs för en hållbar utveckling, – förstår djurs beteende och utveckling med hänsyn till säkerhets- och djurskyddsmässiga normer och arbetar med djurens bästa i fokus, – har förmåga att diskutera och ta ställning till etiska frågor och förhållningssätt som rör yrkesutövningen, – kan hantera teknisk utrustning och har kunskaper om säkerhetsföreskrifter inom verksamhetsområdet för att undvika skador och riskmoment, – har utvecklat estetisk förmåga i arbete med utformning och skötsel av utemiljöer och skötsel och vård av natur- och kulturmiljöer, – kan kommunicera på svenska och engelska med sikte på behovet i yrket, samhällslivet och vidare studier, – kan använda informations- och kommunikationsteknik inom verksamhetsområdet, – har kunskaper om eget företagande och entreprenörskap,
– har kunskaper om faktorer som påverkar hälsa och säkerhet och har kännedom om hur arbetsmiljöfrågor hanteras inom berörda verksamheter samt kan verka för en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö, – har insikt om hur kretsloppstänkande kan tillämpas samt hur resurs- och energihushållning kan användas inom de verksamheter som utbildningen berör, – har kännedom om de bestämmelser och internationella överenskommelser som gäller för området.
Naturvetenskapsprogrammet
Syfte
Naturvetenskapsprogrammet syftar till en på naturvetenskap grundad kunskap om livets villkor och om sammanhangen i naturen. Programmet syftar även till att utveckla förmågan att använda matematik i naturvetenskapliga och andra problemställningar. Ett ytterligare syfte är att utveckla förmågan att se sambanden mellan naturvetenskap och andra vetenskaper. Naturvetenskapsprogrammet förbereder främst för vidare studier.
Programmets karaktär och uppbyggnad
Föreställningen att naturen är begriplig är central i naturvetenskapsprogrammet. Utvecklingen inom matematik, naturvetenskap och teknik har på ett genomgripande sätt förändrat människans världsbild och tillämpningarna av de naturvetenskapliga kunskaperna har starkt bidragit till utvecklingen av det moderna samhället. Naturvetenskaperna utgör därmed en viktig del av vår kultur. Genom att ge breda kunskaper och beredskap att inhämta nytt vetande inom många skilda områden, förutom i de naturvetenskapliga ämnena, utgör utbildningen en grund för främst naturvetenskapliga och tekniska utbildningar i högskolan. Att utveckla ett vetenskapligt förhållningssätt är en viktig del av utbildningen. För begreppsutvecklingen är eleverna
beroende av att se samband, både inom och mellan ämnen och mellan teori och verklighet. Kunskapsbildningen bygger därför på en växelverkan mellan erfarenhetsbaserad kunskap och teoretiska modeller. Modelltänkandet är centralt för alla naturvetenskaper men också inom andra vetenskapsområden. I utbildningen utvecklas en förståelse av att vår bild av naturvetenskapliga fenomen består av modeller, ofta beskrivna med ett matematiskt språk. Dessa modeller förändras och förfinas efter hand som ny kunskap växer fram. Ett historiskt perspektiv bidrar till att belysa den utveckling programmets ämnen genomgått och deras betydelse för samhället. Det naturvetenskapliga förhållningssättet utvecklas också i det experimentella arbetet. I detta utvecklas förmågan att planera och genomföra experiment och fältstudier, göra iakttagelser på ett objektivt och systematiskt sätt samt att tolka och redovisa resultat. Utbildningen skall också ge tillfälle att tillämpa och värdera kunskaper, reflektera över egna erfarenheter och över fenomen i natur och samhälle samt träna förmågan att argumentera. Att öva kreativitet, initiativförmåga och förmåga att lösa problem är väsentliga inslag i utbildningen. En samverkan mellan kärnämnen och karaktärsämnen är en förutsättning för att utbildningen skall uppfattas som en helhet. Kunskaper i utbildningens karaktärsämnen används ofta i sammanhang där förmågan att samarbeta och att uttrycka sig i tal och skrift är av stor vikt. Språket är ett redskap för kommunikation men också för reflektion och lärande. Förmågan att använda svenska språket utvecklas inom utbildningens alla ämnen. Kontakterna med andra länder och kulturer ökar, bland annat som en följd av den snabba utvecklingen inom informationstekniken. Genom studier i engelska och i andra främmande språk läggs en grund för samverkan över nationsgränser och en beredskap för studier och yrkesliv samt för förståelse för andra kulturmönster. Miljö- och resursfrågor är en viktig del i utbildningen. Insikter i sådana frågor utvecklas på ett naturligt sätt i flera av de ämnen som ingår i utbildningen. Detta bidrar till att skapa en samlad förståelse av dessa frågor och för hur mil-
jöfrågor kan lösas genom samverkan mellan olika discipliner inom naturvetenskap, samhällsvetenskap och humaniora. Utbildningen ger god vana att använda informationsteknik som verktyg för lärande och kommunikation inom de matematiska, naturvetenskapliga och tekniska ämnesområdena. För att ge insikt i arbetslivets villkor och därmed konkretisera utbildningen finns inom programmet möjlighet till arbetsplatsförläggning av delar av utbildningen. Naturvetenskapsprogrammet har tre nationella inriktningar: naturvetenskap, matematik och datavetenskap samt miljövetenskap.
Skolans ansvar
Skolan skall ansvara för att eleverna vid fullföljd utbildning: – har fördjupade kunskaper inom naturvetenskap och matematik, – har utvecklat sin förmåga till kritiskt tänkande utifrån ett naturvetenskapligt förhållningssätt, – har förmåga att inhämta ny kunskap och kan sätta sig in i nya frågeställningar som gäller naturvetenskap, individ och samhälle, – har vidgat sin förståelse av naturvetenskapens roll i samhällsutvecklingen, såväl i ett historiskt perspektiv som i ett framtidsperspektiv, – kan tillämpa ett naturvetenskapligt arbetssätt utifrån problemlösningsmetodik, modelltänkande, experiment och teorikonstruktion, – har utvecklat ett intresse för naturvetenskapliga frågeställningar och kan analysera, formulera och lösa problem med hjälp av naturvetenskapliga metoder, – kan använda datorer och informationsteknik på ett sätt som stärker förståelse, begreppsutveckling och kommunikation samt har kunskaper om informationsteknikens möjligheter och problem,
– kan kommunicera sina kunskaper och erfarenheter i tal och skrift samt har tillägnat sig insikter om språket som en väg till lärande och begreppsutveckling, – kan använda engelska på ett funktionellt sätt i tal och skrift inom det naturvetenskapliga området och i andra sammanhang, – har förvärvat en ekologisk grundsyn och har insikt i hur naturvetenskapliga tillämpningar kan användas för att skapa goda levnadsförhållanden och en livskvalitet som är förenlig med en hållbar utveckling.
Omvårdnadsprogrammet
Syfte
Omvårdnadsprogrammet syftar till att ge grundläggande kunskaper för arbete i verksamheter inom hälso- och sjukvård samt vård och omsorg. Programmet syftar även till att ge en grund för ett fortsatt lärande i arbetslivet och för vidare studier.
Programmets karaktär och uppbyggnad
Omvårdnadsprogrammet karaktäriseras av kunskaper om människan ur biologiskt, psykologiskt, socialt och existentiellt perspektiv och omfattar människans hela livslopp. Strävan att främja människors hälsa och stödja varje individs förmåga att utveckla sina resurser är utgångspunkten för såväl hälso- och sjukvård som vård och omsorg. I utbildningen kombineras därför grundläggande kunskap från olika områden som exempelvis psykologi, sociologi, pedagogik, medicin och omvårdnadsvetenskap. Utbildningen utgår från en värdegrund som betonar människors lika värde, mänsklig värdighet och välbefinnande. Detta utgör en central utgångspunkt för arbete inom hälso- och sjukvård samt vård och omsorg. De verksamheter som utbildningen i första hand förbereder för styrs av en lagstiftning som präglas av tankar om solidaritet och lika rättigheter för människor. Etiska aspekter spelar en särskilt viktig roll och genomsyrar utbildningen som helhet.
Utbildningen ger också insikter i hur man möter och kommunicerar med människor i olika vård- och omsorgssituationer och på vilka sätt människors olika erfarenheter har betydelse i sådana möten samt belyser skillnaden mellan mäns och kvinnors förutsättningar och villkor. I utbildningen uppmärksammas även sådana kulturella och religiösa mönster som präglar människans liv. Språket är där ett redskap för kommunikation men också för reflektion och lärande. Att utveckla förmågan att använda språket är ett ansvar för alla ämnen inom utbildningen. En samverkan mellan kärnämnen och karaktärs ämnen är nödvändig för att utbildningen skall utveckla den kompetens som efterfrågas. Kunskaps- och teknikutvecklingen påverkar arbetet inom hälso- och sjukvård samt vård och omsorg såväl i användning av medicinteknisk utrustning som för dokumentation i arbetet. Utvecklingen ger nya möjligheter att söka information, och att skapa kontakter över nationsgränser, varvid färdigheter i främmande språk kommer till användning. Utbildningen utvecklar elevernas förmåga att iaktta, uppfatta och värdera förhållanden och påståenden, att beakta olika behov och förutsättningar bland människor från andra kulturer samt att arbeta både självständigt och tillsammans med andra i arbetslag. Den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen utgör en viktig del inom omvårdnadsprogrammet och ger förutsättningar för en integrering och en djupare förståelse av de skilda kunskapsområden som ingår i utbildningen. Detta lägger också en grund för fortsatt lärande och utveckling av förmågan att hantera mänskliga relationer i vård och omsorg. Miljöperspektivet präglar utbildningen både vad gäller fysisk och psykosocial arbetsmiljö och vad gäller förutsättningar för en ekologiskt hållbar utveckling. Omvårdnadsprogrammet har inga nationella inriktningar.
Skolans ansvar
Skolan skall ansvara för att eleverna vid fullföljd utbildning: – har kunskap om människan och hennes livslopp ur biologiska, psykologiska, sociala och existentiella aspekter, – kan bidra till att människors grundläggande behov av vård och omsorg tillgodoses, – kan främja människors hälsa och egenvård genom stödjande åtgärder och information, – har insikt om vad som påverkar och styr mänskliga relationer, – är medveten om historiska, sociala och kulturella sammanhang som har betydelse för möten mellan människor inom hälso- och sjukvården samt vården och omsorgen, – har förmåga att diskutera och ta ställning till etiska frågor och förhållningssätt som rör yrkesutövningen, – har förmåga att möta och kommunicera med människor i olika situationer inom hälso- och sjukvård samt vård och omsorg samt kunna använda språket för reflektion och lärande, – kan kommunicera på svenska och engelska med sikte på behovet i yrket, samhällslivet och vidare studier, – kan använda informations- och kommunikationsteknik inom verksamhetsområdet, – har kunskaper om faktorer som påverkar hälsa och säkerhet och har kännedom om hur arbetsmiljöfrågor hanteras inom berörda verksamheter samt kan verka för en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö, – har insikt om hur kretsloppstänkande kan tillämpas samt hur resurs- och energihushållning kan användas inom de verksamheter som utbildningen berör, – har kännedom om de bestämmelser och internationella överenskommelser som gäller för området.
Samhällsvetenskapsprogrammet
Syfte
Samhällsvetenskapsprogrammet syftar till en på humaniora och samhällsvetenskap grundad kunskap om människors
villkor och verksamhet. Programmet syftar även till att utveckla redskap att formulera, analysera och lösa problem inom flera ämnesområden. Ett ytterligare syfte är att utveckla förmågan att förstå sambanden mellan ekonomi, humaniora och samhällsvetenskap och andra vetenskaper. Samhällsvetenskapsprogrammet förbereder främst för vidare studier.
Programmets karaktär och uppbyggnad
Intresset för människan och hennes verksamhet är central i samhällsvetenskapsprogrammet. Människan som individ och samhällsvarelse samt samhällets strukturer, mekanismer och konflikter är centrala studieobjekt i utbildningen. I utbildningen övas förmågan att finna och analysera samband, att formulera problem och föreslå lösningar. Att tolka, förstå och förklara är viktiga aktiviteter i utbildningen. Samhällsvetenskapsprogrammet erbjuder en bred utbildning som ger kunskaper inom många skilda områden och beredskap att inhämta ny kunskap inom det humanistiska, språkvetenskapliga och samhällsvetenskapliga området och utgör en grund för studier i högskolan. Att utveckla ett vetenskapligt förhållningssätt är en viktig del av utbildningen. Utmärkande för human- och samhällsvetenskaperna är att deras kunskapsområde ständigt omprövas och tolkas på nytt mot bakgrund av nya erfarenheter. Olika frågeställningar har gett upphov till skilda vetenskapstraditioner och forskningsmetoder. Central är förmågan att anlägga ett historiskt och internationellt perspektiv. De historiska kunskaperna ger delaktighet i kulturarvet och bidrar till förståelse av nutiden och handlingsberedskap inför framtiden. Genom läsning av litteratur ökar kännedomen om människors liv och tänkande från skilda tider och i olika kulturer. Kunskaper i matematik är nödvändiga för att studierna i framför allt naturkunskap, ekonomi och samhällskunskap skall bli meningsfulla. Ett tvärvetenskapligt förhållningssätt är ofta nödvändigt.
Kunskaper i utbildningens karaktärsämnen används ofta i sammanhang där förmågan att samarbeta och att uttrycka sig i tal och skrift är av stor vikt. Språk och text intar en särskild ställning i utbildningen. Språket är ett redskap för kommunikation men också för reflektion och lärande. För human- och samhällsvetenskaperna utgör vanligen texter av olika slag det stoff genom vilken människan och hennes verksamhet undersöks, men även andra källor, exempelvis undersökningar och intervjuer, används. Att utveckla sitt språk mot allt större klarhet underlättar begreppsförståelsen och den analytiska förmågan och är en god förberedelse för ett mer vetenskapligt sätt att tänka och arbeta. Förmågan att använda svenska språket utvecklas inom utbildningens alla ämnen. Genom studier i engelska och i andra främmande språk skapas möjligheter för kontakter över nationsgränser och en förberedelse för fortsatta studier och deltagande i ett alltmer internationaliserat arbetsliv. I utbildningen kan i princip alla språk studeras, moderna såväl som klassiska. Kontakterna med andra länder och kulturer ökar, bland annat som en följd av den snabba utvecklingen inom informationstekniken. Inom de humanistiska och samhällsvetenskapliga sektorerna är användningen av informationsteknik mycket utbredd. Utbildningen ger god vana att använda informationstekniken som ett verktyg för lärande, kommunikation och informationssökning. Miljö- och resursfrågor är en viktig del i utbildningen. Insikter i sådana frågor utvecklas på ett naturligt sätt under studierna. Detta bidrar till att skapa en samlad förståelse av dessa frågor och för hur miljöfrågor kan lösas genom samverkan mellan olika discipliner inom naturvetenskap, samhällsvetenskap och humaniora. För att ge insikt i arbetslivets villkor och därmed konkretisera utbildningen finns inom programmet möjlighet till arbetsplatsförläggning av delar av utbildningen. Samhällsvetenskapsprogrammet har fyra nationella inriktningar: ekonomi, kultur, samhällsvetenskap och språk.
Skolans ansvar
Skolan skall ansvara för att eleverna vid fullföljd utbildning: – har utvecklat ett intresse för samhällsvetenskapliga frågeställningar och kan söka, tolka och analysera information samt formulera och lösa problem med hjälp av samhällsvetenskapliga metoder, – kan tillämpa ett humanistiskt och samhällsvetenskapligt arbetssätt vad avser problemlösningsmetodik, modelltänkande, textkritik och teorikonstruktion, – kan utnyttja begrepp och teoretiska modeller i sitt tänkande och inser betydelsen av successiv revidering och utveckling av modeller och begrepp, – kan anlägga ett historiskt perspektiv på företeelser och skeenden i samhället, – har kännedom om det mångkulturella samhället och den ökande internationaliseringen i världen och följderna av dessa processer för samhällsutvecklingen i olika länder och kontinenter, – kan använda informationsteknik på ett sätt som stärker förståelse, begreppsutveckling och kommunikation samt har kunskaper om informationsteknikens möjligheter och problem, – kan kommunicera sina kunskaper och erfarenheter i tal och skrift samt har tillägnat sig insikter om språket som en väg till lärande och begreppsutveckling, – kan använda engelska och andra främmande språk på ett funktionellt sätt i tal och skrift inom det samhällsvetenskapliga området och i andra sammanhang, – har fördjupade kunskaper om miljö- och resursfrågor och om samspelet mellan miljö, teknik, politik, ekonomi och etik i detta sammanhang, – har förvärvat en ekologisk grundsyn och har insikt i hur samhällsvetenskapliga tillämpningar kan användas för att skapa goda levnadsförhållanden och en livskvalitet som är förenlig med en hållbar utveckling.
Teknikprogrammet
Syfte
Teknikprogrammet syftar både till att utveckla och stimulera intresset för teknik och teknikutveckling i vid mening och till att utveckla grundläggande kunskaper inom teknik. Teknikprogrammet syftar även till att ge en grund för ett fortsatt lärande i arbetslivet och för vidare studier samt till att utveckla insikter i företagandets villkor.
Programmets karaktär och uppbyggnad
Teknikprogrammets kärna är den teknik som människan skapat och människans förhållande till denna teknik. Teknik omfattar både materiella ting, dvs. sådant man kan ta på, det som förstärker eller ersätter vår fysiska förmåga, och det icke materiella i form av ordnad och förädlad information som förstärker eller stöder vår tankeförmåga. Teknik omfattar också det tänkande, den kommunikationsförmåga och den handlingsförmåga som är nödvändig för att identifiera och lösa problem i praktiken. Genom teknikutveckling tas nya produkter fram för att fylla olika syften. Utgångspunkterna för teknikutveckling kan vara olika. Det kan handla om kartläggning av mänskliga behov genom marknadsundersökningar eller genom fallstudier av hur människor använder befintlig teknik. Ibland utvecklas produkterna först och därefter väcks behov eller skapas en marknad för dem. Även om teknik ibland utvecklas enbart med utgångspunkt i mänsklig nyfikenhet och uppfinningsrikedom finns det en stark anknytning till företagsamhet och företagande. Teknikutveckling omfattar hela processen från idé och skapande till färdig produkt, men även en nöjd kund och ett lönsamt företag. Utbildningen fokuserar på människors, både kvinnors och mäns, möte med tekniken i teknisk utveckling, användning och kommunikation. Teknikutveckling sker i arbetsformer som kännetecknas av kreativitet och samverkan. Utbildningen är därför inriktad mot sådana arbetsformer som förekommer i tekniskt arbete och företagande. I utbildningen diskuteras tekniska lösningars konsekvenser, teknikutveckling på gott och ont samt på kort och lång sikt.
Detta gäller inte minst miljöfrågor, som har en central roll i utbildningen. Kännedom om miljöfrågor utvecklas i flera ämnen. Därigenom utvecklas förståelse av att miljöfrågor löses genom samverkan mellan olika discipliner inom naturvetenskap, samhällsvetenskap och teknik och med beaktande av demokratiska, etiska och humanistiska värden. Förmågan att se samband mellan teori och tekniska lösningar utvecklas också i utbildningen genom det experimentella arbetet. I detta utvecklas förmågan att planera och genomföra experiment och fältstudier, göra iakttagelser på ett objektivt och systematiskt sätt samt att tolka och redovisa resultat. Inom de matematiska, naturvetenskapliga och tekniska sektorerna är an vändningen av informationsteknik mycket utbredd. Utbildningen skall ge god vana att använda datorer som verktyg och att använda informationsteknik för lärande och kommunikation. Språket är ett redskap för kommunikation men också för reflektion och lärande. Förmågan att använda svenska språket utvecklas i undervisningen inom alla ämnen. Genom att uttrycka sig i tal och skrift i alla ämnen underlättas begreppsförståelsen och utvecklas en analytisk förmåga. Engelska språket har en central roll i teknikprogrammet. Genom att även i karaktärsämnena läsa texter på engelska och använda engelska för både skriftlig och muntlig kommunikation, läggs en grund för samverkan över nationsgränser och en beredskap för fortsatta studier och yrkesliv. Teknikprogrammets uppbyggnad och struktur tillåter flexibilitet och fortsatt utveckling. Såväl individuella lösningar som lösningar i samverkan med näringslivet är möjliga. De gemensamma karaktärsämnena ger tillsammans med kärnämnena en introduktion till teknik och teknikutveckling samt den kunskap som utgör en grund för fortsatta studier inom teknik, naturvetenskap eller andra områden. För att ge insikt i arbetslivets villkor och därmed konkretisera utbildningen finns inom programmet möjlighet till arbetsplatsförläggning av delar av utbildningen.
Teknikprogrammet har inga nationella inriktningar.
Skolans ansvar
Skolan skall ansvara för att eleverna vid fullföljd utbildning: – har praktisk handlings- och problemlösningsförmåga, individuellt och tillsammans med andra, i teknikutveckling, teknikanvändning och teknisk kommunikation, – har kunskaper om människans förhållande till tekniken, – har kännedom om återvinning och återanvändning av material, samt medvetenhet om vad detta innebär för hushållning med resurser, energibesparing och minskad belastning på miljön, – kan använda och utveckla teknik med hänsyn till människa, resursanvändning och miljöbelastning, – kan använda datorer och informationsteknik på ett sätt som stärker förståelse, begreppsutveckling och kommunikation samt har kunskaper om informationsteknikens möjligheter och problem, – kan kommunicera sina kunskaper och erfarenheter i tal och skrift samt har tillägnat sig insikter om språket som en väg till lärande och begreppsutveckling, – kan använda engelska på ett funktionellt sätt i tal och skrift inom det tekniska området och i andra sammanhang, – har kunskaper om faktorer som påverkar hälsa och säkerhet och har kännedom om hur arbetsmiljöfrågor hanteras inom berörda verksamheter samt kan verka för en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö, – har förvärvat en ekologisk grundsyn och har kunskaper om hur naturvetenskap och samhällsvetenskap kan omsättas i handling för att skapa goda levnadsförhållanden och en livskvalitet som är förenlig med en hållbar utveckling, – har kännedom om de bestämmelser och internationella överenskommelser som gäller för området.
Denna förordning skall kungöras i Statens skolverks författningssamling (SKOLFS). Förordningen träder i kraft den 1 juli 2000. Genom förordningen upphävs förordningen (SKOLFS 1994:8) om programmål för gymnasieskolans nationella program.
På regeringens vägnar
INGEGERD WÄRNERSSON
Leif Davidsson (Utbildningsdepartementet)
†3 19-2530