Skolverkets allmänna råd för kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.

Utkom från trycket den 19 september 2006

Skolverkets allmänna råd för kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.

2006-06-15 I dessa allmänna råd ges rekommendationer för att upprätta skriftliga kvalitetsredovisningar inom skolväsendet. Allmänna råden skall ge stöd vid tillämpningen av förordningen (1997:702) om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.

Inledning

De allmänna råden riktar sig till ledning och personal på kommunal nivå och på verksamhetsnivå samt till övriga huvudmän och fristående skolor med skyldighet att årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning. De allmänna råden omfattar områdena kvalitetsredovisningens syfte och funktion, struktur, innehåll, analys och bedömning av måluppfyllelse samt beslut om åtgärder, ansvar och delaktighet samt underlag.

Kvalitetsredovisningens syfte och funktion

Kommunen, förskolan, fritidshemmet och skolan bör i den skriftliga kvalitetsredovisningen

• ge en övergripande bild och bedömning av kvaliteten och måluppfyllelsen i sin verksamhet med stöd av faktauppgifter och beskrivningar
• ta upp särskilda insatser som har genomförts för att förbättra verksamheten under den tid redovisningen omfattar
• visa på skillnader i måluppfyllelse för att bidra till likvärdighet i pedagogisk verksamhet och utbildning, för kommunens del mellan verksamheter, för förskolans, fritidshemmets och skolans del inom olika delar av enheten.

Kommunen, förskolan, fritidshemmet och skolan bör också arbeta med kvalitetsredovisningen så att den fungerar framåtsyftande och ligger till grund för utvecklings- och verksamhetsplanering för en kommande period används som underlag för dialoger mellan verksamhetsnivåer respektive mellan ledning och övriga inom en verksamhet om förbättringsbehov, planering och fördelning av uppdrag och ansvar är ett aktuellt och levande dokument för olika intressenter.

Kvalitetsredovisningens struktur

Kommunen, en förskola, ett fritidshem eller en skola bör

• strukturera innehållet i den skriftliga kvalitetsredovisningen med ledning av kraven i förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.

En kommun respektive en skola där det ingår flera verksamhetsformer respektive skolformer eller en enhet där det ingår både förskola och fritidshem bör

• inom de olika avsnitten i kvalitetsredovisningen tydligt redovisa varje verksamhetsform och skolform för sig, om de inte är av så liten omfattning att enskildas integritet riskeras.

Kvalitetsredovisningens innehåll

Gemensamma områden

Kommunen, förskolan, fritidshemmet och skolan bör

• inom de områden som tas upp i kvalitetsredovisningen redovisa situationen för barn och elever i behov av särskilt stöd, för barn och elever med funktionshinder, för barn och elever med annat modersmål än svenska samt för flickor och pojkar respektive manliga och kvinnliga studerande. Över tid bör också fördjupade utvärderingar av verksamheten och utbildningen för dessa barn och elever redovisas.

Kommunen, förskolan, fritidshemmet och skolan bör

• i sin kvalitetsredovisning ta upp förutsättningarna, arbetet och måluppfyllelsen då det gäller hälsa och livsstil. Över tid bör också fördjupade utvärderingar inom området redovisas.

Kommunen och annan huvudman

Kommunen bör i sin kvalitetsredovisning, för respektive verksamhets- och skolform inom sitt ansvarsområde

• redovisa övergripande uppgifter om viktiga förutsättningar för verksamheterna, så långt möjligt med samma nyckeltal och mått över tid
• redovisa kommunens arbete för att säkra och förbättra måluppfyllelsen och viktiga tendenser i arbetet i de egna verksamhets- och skolformerna
• i sammanfattning redovisa måluppfyllelsen i förhållande till nationella mål.

Förskolan och fritidshemmet

Förskolan respektive fritidshemmet bör

• redovisa viktiga förutsättningar för arbetet med barnen, så långt möjligt med samma nyckeltal över tid
• redovisa prioriterade insatser i den pedagogiska verksamheten för att förverkliga de nationella målen
• redovisa måluppfyllelsen genom att bedöma hur väl förskolan eller fritidshemmet har arbetat i riktning mot målen i skollagen respektive i läroplanerna (Lpfö 98 respektive Lpo 94 i tillämpliga delar).

Skolor med förskoleklass, grundskola, särskola, gymnasie- eller vuxenutbildning

Skolan bör i sin kvalitetsredovisning

• redovisa övergripande uppgifter om viktiga förutsättningar för verksamheten, så långt möjligt med samma nyckeltal och mått över tid
• redovisa prioriterade aspekter på skolans arbete för ökad måluppfyllelse
• redovisa resultaten och måluppfyllelsen genom att bedöma hur väl skolan har arbetat i riktning mot och förverkligat målen i skollagen, respektive läroplan, programmål och kursplaner.

Analys och bedömning av måluppfyllelse samt beslut om åtgärder

Kommunen, förskolan, fritidshemmet respektive skolan bör i sin kvalitetsredovisning

• analysera de resultat som kommer fram i olika underlag och bedöma dem i relation till de nationella målen, riktlinjerna och kraven i övrigt för området
• analysera hur faktorer som utgör förutsättningar respektive insatser och arbetsprocesser påverkat måluppfyllelsen

• basera sina beslut om åtgärder för att öka måluppfyllelsen på såväl avgränsade insatser och delresultat som den sammantagna informationen i kvalitetsredovisningen.

Kommunen bör

• överväga åtgärder som har att göra med den egna styrningen och ledningen, kvalitetsarbetet, resurserna och organisationen av verksamheterna.

Förskolan, fritidshemmet och skolan bör

• överväga åtgärder som i första hand grundas på personalens yrkeskompetens, erfarenheter och kunskaper, bl.a. utifrån forskning om pedagogiska processer och lärande, ledning, organisation och resursanvändning.

Ansvar och delaktighet

För att genomföra arbetet med kvalitetsredovisningen och öka delaktigheten i kvalitetsarbetet är det viktigt att

• alla som enligt skolförfattningarna, främst läroplanerna, ansvarar för att förverkliga de nationella målen, på olika sätt aktivt medverkar i kvalitetsarbetet och i arbetet med kvalitetsredovisningen
• kommunen behandlar kvalitetsredovisningens underlag, utformning, innehåll och slutsatser i lämpliga besluts- och samverkansorgan
• ansvarig chef för förskolan eller för fritidshemmet respektive rektor ser till att beslut om kvalitetsredovisningens underlag, utformning, innehåll och slutsatser behandlas i samverkansorgan som personal- och föräldramöten, skolkonferens, skolans styrelse, elevråd, klassråd eller motsvarande
• varje verksamhetsenhet utarbetar och tillämpar rutiner för hur barns, elevers och vårdnadshavares medverkan och delaktighet i arbetet med kvalitetsredovisning skall säkras
• varje verksamhetsenhet utarbetar och tillämpar rutiner så att kvalitetsredovisningen är väl känd inom och utanför verksamheten och möjlig för alla intresserade att ta del av.

Underlag

Det är viktigt att underlaget som samlas in för dokumentation och utvärdering inom de olika verksamhets- och skolformerna har sin utgångspunkt i nationella mål i skollagen, läroplanerna och kursplanerna, skolformsförordningarna, förordningen om fristående skolor samt andra författningar som rör skolväsendet.

I sin kvalitetsredovisning bör kommunen, för varje verksamhets- respektive skolform, kontinuerligt som underlag använda

• kvalitetsredovisningar från de egna kommunala enheterna kvantitativ information, bland annat nyckeltal och statistiska uppgifter samt sammanställningar över förutsättningarna för verksamheterna
• sammanställningar av barnens, elevernas, föräldrarnas respektive personalens och ledningens uppfattningar och värderande utsagor om verksamheten
• kvalitativ information, baserad på exempelvis iakttagelser, dokumenterade utvärderingar eller beskrivningar av lednings- och arbetsprocesser
• externa bedömningar från t.ex. tillsyns- eller inspektionsutredningar.

Förskolan, fritidshemmet respektive skolan bör kontinuerligt, som underlag för sin kvalitetsredovisning använda

• kvantitativ information, t.ex. nyckeltal, andra statistiska uppgifter och sammanställningar över förutsättningarna för verksamheten, och, då det gäller skolor, över resultaten enligt nationella prov och betyg eller andra uppföljningar av kunskapsmålen sammanställningar av barnens, elevernas, föräldrarnas respektive personalens och ledningens uppfattningar och värderande utsagor
• kvalitativ information, baserad på intervjuer, iakttagelser, observationer, dokumenterade utvärderingar eller beskrivningar av pedagogiska eller andra arbets- och lärandeprocesser
• barnens respektive elevernas och personalens gemensamma utvärderingar av måluppfyllelsen
• externa bedömningar från t.ex. tillsyns- eller inspektionsutredningar.

Genom dessa allmänna råd upphävs Skolverkets allmänna råd om kvalitetsredovisning inom skolväsendet (Allmänna råd 1999:1). PER THULLBERG Gunilla Olsson