lagen.nu
SLVFS 2000:30

Statens livsmedelsverks föreskrifter om ändring av verkets föreskrifter och allmänna råd (SLVFS 1994:46) om modersmjölksersättning och tillskottsnäring

Titel
Statens livsmedelsverks föreskrifter (SLVFS 2000:30) om ändring av verkets föreskrifter och allmänna råd (SLVFS 1994:46) om modersmjölksersättning och tillskottsnäring
Utgivare
Statens livsmedelsverk
Beslutad
2000-06-09
Källa
www.livsmedelsverket.se

Ändrar

  • SLVFS 1994:46
1 §

Dessa föreskrifter innehåller regler om modersmjölksersättning och 1 tillskottsnäring för friska spädbarn.

1 Förordningen omtryckt 1990:310. Senaste lydelse av 4, 25, 26 och 28 §§ 1993: 13 76. Senaste lydelse 19 § 1997:202. Jfr kommissionens direktiv 9 I /321/EEG (EGT nr L 175, 4. 7. I 99 I, s. 35, Celex 39 1 L0321 ), ko mmissionens direktiv 96/4/EG (EGT nr L 49, 28.2.1 996 s. 12, Celex 393 L0004), parlamentets och rådets direktiv 96/84/ EG (EGT L 48, 19.2.97, s. 20, Celex 396L0084) samt kommissionens direktiv 1999/50/EG (EGT Ll39, 2.6. 1999, s. 29, Celex 399L0050).

SLVFS 2000:30

Särskilda bestämmelser gäller för modersmjölksersättning och tillskottsnäring avsedda för export till länder som inte omfattas av avtalet om det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES-avtalet).

2 §

I dessa föreskrifter förstås med spädbarn; barn under 12 månader, modersmjölksersättning; livsmedel avsedda som särskild näring för spädbarn under de första fyra till sex månaderna och som enda näring tillgodoser näringsbehovet för spädbarn i denna ålder, tillskottsnäring; livsmedel avsedda som särskild näring för spädbarn över fyra månader och som utgör den huvudsakliga flytande beståndsdelen i en allt mer varierad kost för spädbarn i denna ålder, modersmjölksersättning baserad på mjölk; modersmjölksersättning baserad på komjölksproteiner, tillskottsnäring baserad på mjölk; tillskottsnäring baserad på komjölksproteiner, bekämpningsmedelsrester; rester av bekämpningsmedel samt nedbrytnings- eller omvandlingsprodukter av sådana.

I

Sammansättning m.m.

3 §

Produkterna skall ha den sammansättning och beskaffenhet som framgår av dessa föreskrifter. Kraven i bilagorna i och 2 om produkternas sammansättning och beskaffenhet i övrigt skall gälla som livsmedelsstandard enligt 7 § livsmedelslagen ( 1971 :511 ).

4 §

De i 2 § angivna beteckningarna modersmjölksersättning och tillskottsnäring samt modersmjölksersättning baserad på mjölk och tillskottsnäring baserad på mjölk fastställs som förbehållna livsmedelsbeteckningar enligt 15 § livsmedelslagen.

5 §

Berikning får endast ske med ämnen som finns upptagna i bilaga 3.

6 §

Modersmjölksersättning och tillskottsnäring får inte innehålla något ämne i sådan mängd att det kan innebära hälsorisk för spädbarn.

6a §

Modersmjölksersättning och tillskottsnäring får inte innehålla rester av enskilda bekämpningsmedel överstigande 0,0 I mg/kg konsumtions färdig vara.

7 §

Modersmjölksersättning och tillskottsnäring skall vara sammansatta så att de, om så behövs, kan tillredas för konsumtion med tillsats av endast vatten.

Märkning m.m.

Modersmjölksersättning och tillskottsnäring
8 §

Föreskrifter om märkning m.m. av livsmedel finn s i Livsmedelsverkets föreskrifter (SLVFS 1993:19) om märkning och presentation av livsmedel. Föreskrifter om näringsvärdesdeklaration finns i Livsmedelsverkets föreskrifter och allmänna råd (SLVFS 1993:21) om näringsvärdesdeklaration. Utöver dessa föreskrivna krav skall förpackning med modersmjölksersättning och förpackning med tillskottsnäring vara märkt med följande uppgifter; 1. Livsmedlets avsedda ändamål, i anslutning till dess beteckning. 2. Energiinnehåll uttryckt i kilojoule (kJ) och kilokalorier (kcal) samt uppgift om mängden av protein, kolhydrat och fett , uttryckt i numerisk form, per 100 milliliter konsumtionsfärdig vara. 3. Genomsnittlig halt av mineralämnen och varje vitamin som nämns i bilaga 1 respektive bilaga 2 och i förekommande fall halt av kolin, inositol, karnitin och taurin, uttryckt i numerisk form, per 100 milliliter konsumtionsfärdig vara. 4. Lämplig tillredning av livsmedlet för konsumtion samt varning för de hälsorisker som kan bli följden av olämplig tillredning.

9 §

Märkning och presentation av modersmjölksersättning och tillskottsnäring skall innehålla nödvändig information om produkternas lämpliga användning. Uppgifterna skall vara utformade så att de inte motverkar amning. Uttryck som "humaniserad", "modersanpassad" eller liknande får inte användas.

9a §

Märkning av modersmjölksersättning och tillskottsnäring får - om en sådan deklaration inte täcks av bestämmelserna i 8 § 3 - ange genomsnittlig mängd av de näringsämnen som anges i bilaga 3, uttryckt i numerisk form, per 100 milliliter konsumtionsfärdig vara.

9b §

Märkning av tillskottsnäring får, utöver numerisk information, även ange information om vitaminer och mineralämnen, uttryckt i procent av de referensvärden som anges i bilaga 8, per I 00 milliliter konsumtionsfärdig vara, under förutsättning att mängderna uppgår till minst 1 S procent av referensvärdena.

10 §

Märkning och presentation av modersmjölksersättning får innehålla påståenden om dess särskilda sammansättning endast i de fall och under de villkor som anges i bilaga 7. För tillskottsnäring får uttrycket "anpassad proteinhalt" användas i enlighet med samma bilaga.

Modersmjölksersättning

11 §

Märkning av modersmjölksersättning skall omfatta följande information. 1. Uppgift om att produkten är lämplig som särskild näring för spädbarn från födseln, när de inte ammas. 2. För modersmjölksersättning som inte är järnberikad: uppgift om att det totala järnbehovet måste tillgodoses från kompletterande näringskällor i de fall produkten ges till spädbarn över fyra månader. 3. Uttryck som "Viktigt meddelande" eller liknande, följt av uppgift om bröstmjölkens överlägsenhet, rekommendation om att produkten bör användas först efter tillrådan från personer som har medicinsk, näringsfysiologisk eller farmaceutisk kompetens, eller andra specialister med ansvar för barn- och mödravård. Detta gäller även för presentation.

12 §

Märkning och presentation av modersmjölksersättning får inte vara försedd med bilder av spädbarn och inte heller med andra bilder eller texter som kan idealisera produktens användning. Märkningen får dock omfatta en grafisk illustration som gör det lätt att identifiera produkten och som visar hur den tillreds.

Tillskottsnäring

13 §

Märkning av tillskottsnäring skall ge information om att produkten 1. är lämplig endast för spädbarn över fyra månaders ålder, 2. endast bör ingå som del av en varierad kost, samt 3. inte bör användas som ersättning för bröstmjölk under barnets första fyra månader.

13a §

Föreskrifterna i 3§, 5§ och 7§ om sammansättning av modersmjölksersättning och tillskottsnäring gäller inte sådana produkter för vilka Europeiska kommissionen, med stöd av artikel 4 punkten la direktiv 89/398/EEG, har beslutat tillåta saluhållande under viss tid.

SLVFS 2000:30

Dispens

14 §

Livsmedelsverket kan medge undantag (dispens) från föreskrifterna i denna författning.

Dessa föreskrifter träder i kraft den I juli 2000. Äldre föreskrifter om bekämpningsmedelsrester får tillämpas till utgången av juni månad 2002.

BERTIL NORBELIE

Anders Larsson (Normenheten)

Bilaga I

(till SLVFS 1994:46)

Sammansättning m.m. av modcrsmjölksersättning

Modersmjölksersättning skall tillverkas av livsmedelsingredienser som genom allmänt erkända vetenskapliga rön har visats vara lämpl iga för spädbarn. Modersmjölksersättning, som efter beredning enligt tillverkarens anvisning är färdig för konsumtion, skall uppfylla följande krav.

1. Energi

Lägst: Högst: 250 kJ/ I 00 ml 3 15 kJ/ 100 ml (60 kcal/100 ml) (75 kcal/ 100 ml)

2. Protein

Modersmjölksersättning skall till verkas av någon av de proteinkällor som anges i punkterna 2.1-2.3. Proteininnehållet beräknas som 6,38 gånger kväveinnehållet när det gäller komjölksproteiner och som 6,25 gånger kväveinnehållet då det gäller sojaproteinisolat. Med kemiskt index menas den lägsta av alla kvoter mellan halten av varje essentiell aminosyra i använt protein och halten av varje motsvarande aminosyra i referensprotei net.

2.1 Produkter framstäfl</a av komjiHksproteiner

Lägst: Högst: 0,45 g/ I 00 kJ 0, 7 g/100 kJ ( 1 ,8 g/100 kcal) (3 g/100 kcal) Vid samma energiinnehåll skall modersmjölkersättn ing innehålla minst lika stor mängd av varje essentiell och semiessentiell aminosyra som referensproteinet (bröstmjölk enligt definitionen i bilaga 4); vid beräkningen får dock halten av metionin och cystin sammanräknas.

SLVFS 2000:30
2.2 Produkter framställda av delvis hydrolyserade proteiner

Lägst: Högst: 0,56 g/l 00 kJ 0, 7 g/100 kJ (2,25 g/100 kcal) (3 g/100 kcal)

Vid samma energiinnehåll skall modersmjölksersättning innehålla minst lika stor mängd av varje essentiell och semiessentiell aminosyra som referensproteinet (bröstmjölk enligt definitionen i bilaga 4); vid beräkningen får dock halten av metionin och cystin sammanräknas. Proteinets kvalitet, bestämt som PER (Protein Efficiency Ratio) och NPU (Net Protein Utilisation) skall minst motsvara det som gäller för kasein. Innehållet av taurin skall vara minst I 0 µmol/ I 00 kJ ( 42 µmol/I 00 kcal) och innehållet av L-karnitin skall vara minst 1,8 µmol/ I 00kJ (7,5 ~tmol/ I 00 kcal).

2.3 Produkter framställda av sojaproteinisolat eller sojaproteinisolat blandat med komjölksproteiner

Lägst Högst: 0,56 g/ 100 kJ 0,7 g/ 100 kJ (2,25 g/100 kcal) (3 g/ 100 kcal)

Endast sojaproteinisolater får användas vid tillverkningen av dessa produkter. Kemiskt index för proteinerna i produkten skall vara lika med minst 80% av index för referensproteinet (bröstmjölk enligt referensvärdet i bilaga 5). Vid samma energiinnehåll skall produkten innehålla en minst lika stor tillgänglig mängd av varje essentiell aminosyra som referensproteinet (bilaga 4). Innehållet av L-karnitin skall vara minst lika med 1,8 µmol/l 00 kJ (7,5 µmol/100 kcal).

2.4 Aminosyror får tillsättas enbart för att förbättra proteinernas näringsvärde och endast i de proportioner som behövs för det ändamålet.

3. Fett

Lägst: Högst: 1,05 g/100 kJ 1,5 g/100 kJ (4,4 g/100 kcal) (6,5 g/100 kcal)

3.1 Sesamfröolja samt bomullsfröolja får inte användas vid tillverkning av modersmjöl ksersättn ing.
3.2 Laurinsyra

Lägst: Högst: 15 % av det totala fettinnehållet

3.3 Myristinsyra

Lägst: Högst: 15 % av det totala fettinnehållet

3.4 Linolsyra (i form av glycerider = lino/eater)

Lägst: Högst: 70 mg/ 100 kJ 285 mg/ 1 00 kJ (300 mg/I 00 kcal) ( 1200 mg/I 00 kcal)

3.5 Linolcnsyra

Halten linolensyra får inte vara lägre än 12 mg/I 00 kJ (50 mg/I 00 kcal). Kvoten linolsyra/a - linolensyra får inte vara lägre än 5 och högre än 15.

3.6 Transfettsyror

Halten transfettsyror får inte överstiga 4 procent av den totala fettmängden.

3.7 Erukasyra

Halten erukasyra får inte överstiga 1 procent av den tota la fettmängden.

3.8 Fleromättade fettsyror

Långkedj iga (20 och 22 kolatomer) fl eromättade fettsyror (LCP) får tillsättas. Om så sker får halten av dem inte överstiga 1 procent av den totala fettmängden för n-3 LCP, samt 2 procent av totala fettmängden för n-6 LCP ( I procent av det sammanlagda fettinnehållet för arakidonsyra). Innehållet av eicosapentaensyra (20:5 n-3) får inte överstiga innehållet av docosahexaensyra (22:6 n-3).

4. Kolhydrater

Lägst: Högst: 1,7 g/100 kJ 3,4 g/100 kJ (7 g/100 kcal) (14 g/100 kcal)

4.1 Vid tillverkning av modersmjölksersättning får endast följande kolhydrater användas:

- laktos - maltos - sackaros - maltodextriner - glukossirap eller torkad glukossirap - förkokt stärkelse (naturl igt fri från gluten) - gelatiniserad stärkelse (naturligt fri från gluten)

4.2 laktos

För produkter vars sojaproteininnehåll inte utgör mer än SO% av det totala proteininnehållet: Lägst: Högst: 0,85 g / I 00 kJ (3,5 g/100 kcal)

4.3 Sackaros

Lägst: Högst: 20 % av det totala kolhydratinnehållet

4.4 Förkokt eller gelatiniserad stärkelse

Lägst: Högst: 2 g/100 ml och högst 30 % av det totala kolhydratinnehållet

SLVFS 2000:30

I 1 5. Mineralämnen 5.1 Produkter baserade på komjölksproteiner

Per 100 kl Per 100 kl Per 100 kca/ Per 100 kcal

läg_st Hög_st läg_st Hög_st

Natrium mg 5 14 20 60 Kalium mg 15 35 60 145 Klorid mg 12 29 50 125 Kalcium mg 12 50 Fosfor mg 6 22 25 90 Magnesium mg 1,2 3,6 5 15 Järn mg 0,12 0,36 0,5 1,5 Zink mg 0,12 0,36 0,5 1,5 Koppar ~tg 4,8 19 20 80 Jod ~tg 1,2 5 Selen µg 0,7 3 Proportionen mellan kalcium och fosfor skall vara minst 1,2 och högst 2,0.

5.2 Produkter baserade på sojaproteiner eller sojaprotein blandat med komjölksprotein

För dessa produkter gäller de värden som anges i punkt 5.1. För järn och zink skall dock följande krav tillämpas.

Per 100 kl Per 100 kl Per 100 kca/ Per 100 kca/ liig_st Högst läg_.st Hög_st

Järn mg 0,25 0,5 I 2 Zink mg 0,18 0,6 0,75 2,4

2 Gränsvärde för produkter med tillsatt järn. 3 Gränsvärde för produkter med tillsatt selen.

6. Vitaminer

Per 100 Per 100 Per 100 Per 100 kl kl kcal kca/ Lägst Högst Lägst Högst

Vitamin A ~tg 14 43 60 180 (Retinolekvi valenter) Vitamin D µg 0,25 0,65 2,5 (Kolekalciferol) Tiamin µg 10 40 Riboflavin µg 14 60 Niacin (mg-NE) 0,2 0,8

Pantotensyra µg 70 300 Vitamin 86 µg 9 35 Biolin µg 0,4 1,5 Folsyra µg I 4 Vitamin B 12 µg 0,025 0,1 Vitamin C mg 1,9 8 Vitamin K µg I 4 Vitamin E mg 0, 14 0,5 (a-tokoferolekvivalenter)

4 Samt lägst 0.5 mg per gram neromättade fettsyror uttryckt som linolsyra.

7. Nukleotider

Följ ande nukleotider får tillsättas.

Högst5

mg/ I 00 kJ mg/ I 00 kcal Cytidin 5 "-monofosfat 0,60 2,50 Uridin 5 '-mono fosfat 0,42 1,75

Adenosin 5'-monofosfat 0,361,50
Guanos in 5 ' -mono fosfat 0, 120,5 0
Inosin 5 ' -mono fosfat 0,241,00
5 Den sammanlagda mängde n nukleotider får inte överstiga 1,2 mg/1 00 kJ (5 mg/100 kcal).

Bilaga 2

(till SLVFS 1994:46)

Sammansättning m.m. av tillskottsnäring

Tillskottsnäring skal l til lverkas av livsmedelsingredienser som genom allmänt erkända vetenskapliga rön har visats vara lämpli ga fö r spädbarn. Tillskottsnäring, som efter beredning enligt tillverkarens anvisning är färdi g för konsumtion, skall uppfyll a följande krav.

1. Energi

Lägst:Högst:
250 kJ/100 ml335 kJ/100 ml
(60 kcal/100 ml)(80 kcal/100 ml)

2. Protein

Med kemiskt index menas den lägsta av alla kvoter mellan halten av varje essentiell aminosyra i använt protein och halten av motsvarande aminosyra i referensproteinet. Proteininnehållet beräknas som 6,38 gånger kväveinnehål let när det gäller komjölksproteiner och som 6,25 gånger kväveinnehållet när det gäller sojaproteinisolat.

Lägst: Högst: 0,5 g/100 kJ I g/100 kJ (2,25 g/100 kcal) (4,5 g/1 00 kcal) Kemiskt index i proteinerna skall vara li ka med minst 80% av index för referensproteinet (kasein el ler bröstmjö lk enligt bilaga 5). Vid framställning av tillskottsnäring ur sojaproteiner eller sojaprotein blandat med komjölksproteiner, får endast proteinisolat ur soja användas. Tillsats av am inosyror är tillåten uteslutande för att förbättra proteinernas näringsvärde och endast i de proportioner som behövs för det ändamålet. Vid samma energiinnehåll måste tillskottsnäring innehålla en minst lika stor andel metionin som finns i bröstmjölk enligt bilaga 4.

3. Fett

Lägst:Högst:
0,8 g/100 kJ1,5 g/100 kJ
(3 ,3 g/100 kcal)(6,5 g/100 kcal) SLVFS 2000:30

3. 1 Sesamfröolja och bomullsfröolja får inte användas vid ti Il verkningen av ti I lskottsnäring.

3.2 laurinsyra

Lägst: Högst: 15 % av det totala fettinnehållet

3.3 Myristinsyra

Lägst: Högst: 15 % av det totala fettinnehållet

3.4 linolsyra (i form av glycerider = li110leater)

För produkter som innehåller vegetabiliska oljor: Lägst: Högst: 70 mg/100 kJ (300 mg/100 kcal)

3.5 Transfettsyror

Halten transfettsyror får inte överstiga 4 procent av totala fettmängden.

3.6 Erukasyra

Halten erukasyra får inte överstiga I procent av totala fettmängden.

4. Kolhydrater

Lägst: Högst: 1,7 g/100 kJ 3,4 g/100 kJ (7 g/100 kcal) (14 g/100 kcal) 4.1 Vid tillverkning av ti llskottsnäring får inte ingredienser som innehåller gluten användas.

SLVFS 2000:30
4.2 Laktos

För produkter vars sojaproteininnehåll inte utgör mer än 50 % av hela proteininnehållet: Lägst: Högst: 0,45 g/100 kJ ( 1,8 g/ 100 kcal)

4.3 Sackaros,fruktos, ho111111g

Lägst: Högst: Var för sig eller tillsammans: 20 % av hela Kolhydratinnehållet.

5. MineraHimnen

5.1 Järn och jod
Per 100 kl Per 100 kl Per 100 kcal Per 100 kca/ läg_st Hög_st Liig_st Hög_st

Järn (mg) 0,25 0,5 1 2 Jod (µg) 1,2 5

5.2 Zi11k

5.2.1 Produkter som är helt baserade på komjölk. Lägst: Högst: 0, 12 mg/100 kJ (0,5 mg/I 00 kcal) 5.2.2 Produkter baserade på sojaproteinisolat eller sojaprotein isolat

blandar med komjölksprotein

Lägst: Högst: 0,18 mg/100 kJ (0,75 mg/1 00 kcal)

I 8

5.3 Andra minera/ämnen

Innehållet skall motsvara minst det som normalt fi nns i komjölk, i förekommande fall reducerat med en faktor som är li ka med förhållandet mellan produktens proteininnehåll och komjölkens proteininnehåll. Som vägledning redovisas komjölkens innehåll av mineralämnen i bilaga 6.

5.4 Proporti onen mellan kalcium och fosfor får vara högst 2,0.

6. Vitaminer

Per 100 kl Per 100 kl Per 100 kcal Per 100 kcal Lägst Högst Liigst Högst

Vitam in A µg 14 43 60 180 (Reti nolekvivalenter) Vitamin D µg 0,25 0,75 3 (Kolekalci ferol) Vitami n C mg 1,9 8 6 6 Vitamin E mg 0, 1 0,5 ( a -tokoferolekvivalenter}

7. Nukleotider

Föl jande nukleotider får tillsättas

Högst mg!W0 kl mg/100 kcal

Cytidi n 5 · -mono fosfa t 0,60 2,50

Uridin 5 · -mono fosfat 0,42 1,75

Adenosin 5 · -mono fosfat 0,361,50
Guanosin 5 · -mono fosfat 0,120,50
Inosin 5 '-mono fosfat 0,241,00

Samt lägst 0.5 mg per gram n eromättadc fettsyror uttryckt som linolsyra. 7 Den sammanlagda mängden nukleotider får inte överstiga 1,2 mg/ I 00 kJ (5 mg/I 00 kcal).

SLVFS 2000:30

Bilaga 3

(till SLVFS 1994:46)

Berikningsmedel

I. Vitaminföreningar

VitaminBerikningsmetlel
Vitamin ARetinylacetat Retinylpalmitat Beta-karoten Retinol
Vitamin DVitamin D2 ( ergokalci ferol) Vitamin D3 (kolekalciferol)
Vitamin BITiaminhydroklorid Tiaminmononitrat
Vitamin 82Riboflavin Natriumribotlavin-5 · -fosfat
NiacinNikotinamid Nikotinsyra
Vitamin 86Pyridox inhydrok I orid Pyridoxin-5 · -fosfat
FolatFolinsyra
PantotensyraKa I ci u m-D-pantotenat Natri um-D-pantotenat Dexpantenol
Vitamin B 12Cyanokobalamin Hydroxokobalamin

,': : .

VitaminBerikningsmedel
BiotinD-biotin
Vitamin CL-askorbinsyra Natrium-L-askorbat Kalci um-L-askorbat L-askorby 1-6-pal m i tat Kal i umaskorbat
Vitamin ED-al fa-tokofe rol DL-al fa-tokoferol D-al fa-tokoferylacetat DL-al fa-tokoferylacetat
Vitamin KFyllokinon (fytomenadion)

2. Mineralföreningar

Minera/ämne Berikningsmede/

Kalcium (Ca) Kalciumkarbonat Kalciumklorid Kalciumcitrater Kalciumglukonat Kalci umglycerofosfat Kalciumlaktat Kalciumsalter av orto-fosforsyra Kalc iumhydroxid

Magnesium (Mg) Magnesiumkarbonat Magnesiumklorid Magnesiumoxid Magnesiumsalter av orto-fosforsyra Magnesiumsul fat Magnesiumglukonat Magnesiumhydroxid Magnesiumsalter av citronsyra

Minera/ämneBerikning_smedel
Järn (Fe)Ferrocitrat F errogl ukonat Ferrolaktat F errosu I fat Ferriammoniumcitrat Ferrofumarat Ferridi fosfat ( ferripyrofosfat)
Koppar (Cu)Kopparcitrat Kopparglukonat Kopparsu I fat Kopparlysin-komplex Kopparkarbonat
Jod (I)Kaliumjodid Natriumjodid Kaliumjodat
Zink (Zn)Zinkacetat Zinkklorid Zinklaktat Zinksul fat Zinkcitrat Zinkglukonat Zinkoxid
Mangan (Mn)Mangankarbonat Manganklorid Mangancitrat Mangansu I fat Mangangl ukonat SLVFS 2000:30
Minera/ämneBerikningsmedel
Natrium (Na)Natriumbikarbonat Natriumkarbonat Natriumklorid Natri umc itrat Natriumglukonat Natriumlaktat Natriumsalter av orto-fosforsyra Natriumhydroxid
Kalium (K)Kaliumbikarbonat Kaliumkarbonat Kaliumklorid Kaliumcitrater Kal iumglukonat Kaliumlaktat Kaliumsalter av orto-fosforsyra Kaliumhydroxid
SelenNatriumselenat Natriumselen it SLVFS 2000:30

3. Aminosyror och andra kviiveföreningar

L-arginin och dess hydroklorid L-cystein och dess hydroklorid L-cystin och dess hydroklorid L-fenylalanin L-histidin och dess hydroklorid L-isoleucin och dess hydroklorid L-karnitin och dess hydroklorid L-leucin och dess hydroklorid L-lysin och dess hydroklorid L-metionin L-treonin L-tryptofan L-tyrosin L-valin Taurin Cytidin 5 '-mono fosfat och dess natriumsalt Uridin 5 '-mono fosfat och dess natriumsalt Adenosin 5 '-mono fosfat och dess natriumsalt Guanos in 5 '-mono fosfat och dess natriumsalt I nos in 5 '-mono fosfat och dess natri umsalt

4. Andra ämnen

lnositol Kolin Kol inbitartrat Kolincitrat Kolinklorid

SLVFS 2000:30

SLVFS 2000:30

Bilaga 4

(till SLVFS 1994:46)

Referensvärden för essentiella och konditionellt essentiella aminosyror i bröstmjölk

I dessa föreskrifter avses med essentiella och konditionellt essentiella aminosyror i bröstmjölk följande, uttryckt i mg per I 00 kJ och I 00 kcal. Konditionellt essentiella aminosyror är aminosyror som anses vara essentiella endast för barn.

Per 100 kJS Per 100 kca/

Arginin 16 69 Cystin 6 24 Histidin Il 45 Isoleucin 17 72 Leucin 37 156 Lysin 29 122 Metionin 7 29 Fenylalanin 15 62 Treonin 19 80 Tryptofan 7 30 Tyrosin 14 59 Valin 19 80

8 I kJ; 0,239 kcal
SLVFS 2000:30
SLVFS 2000:30

Bilaga 5

(till SLVFS 1994:46)

Referensvärden för aminosyrasammansättning i kasein och bröstmjölksprotein

Aminosyrasammansättning i kasein och bröstmjölkprote in (g/ 100 g protein)

9 9

Kasei11 Briistmjölk

Arginin 3,7 3,8 Cystin 0,3 1,3 Histidin 2,9 2,5 lsoleuci n 5,4 4,0 Leucin 9,5 8,5 Lysin 8,1 6,7 Metionin 2,8 1,6 Fenylalanin 5,2 3,4 Treonin 4,7 4,4 Tryptofan 1,6 1,7 Tyrosin 5,8 3,2 Valin 6,7 4,5

9 Am ino acid contcnt offoods and bio logical data 0 11 protein. FAO N utritional Studies, Nr. 24, Rom 1970, styc ke 375 och 383.

SLVFS 2000:30

Bilaga 6

(till SLVFS 1994:46)

Referensvärden för innehåll av mineralämnen i komjölk

Som referens anges här vissa mineralämnens förekomst i komjölk, per I 00 g fettfri torrsubstans och per g protein.

Per I 00 g fettfri Per g protein torrsubstans

Natrium mg 550 15 Kalium mg 1680 43 Klorid mg 1050 28 Kalcium mg 1350 35 Fosfor mg 1070 28 Magnesium mg 135 3,5 Koppar µg 225 6 Jod µg Ej specificera110 Ej specificera110

10Beroende av årstid och driftsförhållanden

SLVFS 2000:30

Bilaga 7 (till SLVFS 1994:46)

Näringspåståenden

PåståendeVillkor
I. Anpassad proteinhaltProte in innehållet är lägre än 0,6 g/100 kJ (2,5 g/100 kcal) samt kvoten vassleprotein/kasein minst 1,0
2. Låg natriumhaltNatriuminnehållet är mindre än 9 mg/100 kJ (39 mg/ 100 kcal)
3. SackarosfriInget innehåll av sackaros
4. Enbart laktosIngen annan kolhydrat än laktos
5. LaktosfriInget innehåll av laktos
6. JärnberikadJärn har tillförts
7. Minskad risk för allergi mot mjölkproteiner. Detta påstående får inbegripa termer som hänvisar ti 11 minskade allergena el ler minskade antigena egenskaper.a) Modersmjölksersättningar skall uppfyl la kraven i punkt 2.2 bilaga / och mängden immunoreaktivt protein, mätt med allmänt accepterade metoder, skall vara m indre än I procent av kväveinnehållande ämnen i mode rsm jö I ksersättn ingen.
SLVFS 2000:30
Påstående Villkor

b) Etiketten skall tyd ligt ange att varan inte får förtäras av barn med allergi mot de intakta proteiner den är tillverkad av. Sådan text behövs inte om allmänt accepterade klini ska försök visat på tolerans mot modersmjölksersättning hos mer än 90 procent av spädbarn (95 procent konfidensinterval I) med överkänslighet mot det protein som hydrolysatet är gjort av.

c) Modersmjölksersättningen får vid oral ti ll försel inte ge upphov till överkäns lighet hos djur mot de intakta proteiner hydrolysatet är tillverkat av. d) Objektiva och vetenskapligt belagda data som bevisar de påstådda egenskaperna måste finnas tillgängliga.

Bilaga 8

(till SLVFS 1994:46)

Referensvärden för näringsvärdesdeklaration av livsmedel för spädbarn och småbarn

NäringsämneReferensvärde för märkning
Vitamin A (µg) Vitamin D (µg) Vitamin C (mg)400 10 25
Tiamin (mg) Riboflavin (mg) Niacinekv. (mg)0,5 0,8 9
Vitamin B6 (mg)0,7
Folat (~1g) Vitamin Bl 2(~1g)100 0,7
Kalcium (mg) Järn (mg) Zink (mg)400 6 4
Jod (~1g) Selen (µg) Koppar (mg)70 10 0,4
SL VFS 2000:30Tryck: Livsmedelsverket Uppsala 2000