SOU 1946:10

Betänkande med förslag till omorganisation av Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen m. m

N 4-0 (;(

nå (—

- Cija:

&( 4. IOTQ'

National Library of Sweden

Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2012

EATENS OFFENTLiGA UTREDNINGAR 19:16:10 ' KOMMUNIKATION'SÖEPARTEMENTET—

BETÄNKANDE

MED FÖRSLAG

TILL

OMORGANISATION AV VÄG- OCH VATTENBYGGNADS- ' STYRELSEN M. M.

AVGIVET AV

inom kommunikationsdepartementet

tillkallade sakkunniga

_ ST'OCKHOLM 1946

samhet. Norstedt. 168 s

som and med _1'1ati1'ilclsm1nskningen och dess förhål— 11111 11 vid olika' former av förlossningsvärd samt dess sociåålm'edricinska ooh hetblkningspolitiska betydelse. AÄVC ' '.Gyllenswärd Bcckma'n.1-15 s. .

B'elän kande .med förslag till ändrade grunder för flottmngslngsnftnlngen m.m Haeggström. 9? 5. Jo. Belå n'kande med 'fö1slag angående uhifnr'mspliklens omlattning för viss personal vid försx'nxsväscndet. 3,5 ;. 'Pét'terson. 59 s Pii.

!# .97.

1 slag, angående allmänna »ba'rnbidmg 111.111.'V.Pél— 5011. 351 s. _S.

.' Be'tun'ka'ude nllgå'ende' Tundnadion i Sverige. Dess 'ak- tuella ljéhov och riktlinje; för dess hnmlid'a vcr'k— ': 'slag.angåe11'de allmänna barnbidrag" 111. m.,

Dödiöddhetén och' lidigclö'dhghetcn _l Sverige. Dcssi, . Betänkande och förslag rörande åtgärder 'i

' gränsa' antalet kontraktsanslållt manskap inom' .' 1911 1115 lårarlönesakkunniga, Betänkande med

. Betankandc med förslag lill omorganiSalion av änkandc om harnkoslnadmnus [ördelning med'-

ang. statens offentliga ut;-_a

Bei duk-audi: 0'1'11 b'arnkoslna'dérnns fulitlchlllé' 111 d_

Beckman. 153 s,. S.

li makten. Beckman 136 s. Fö. '

slag 1111 boställsördning för iolkskolans lärare m. Marcus.14ö s Fl'. . 19-15 års universitetsbeledning. 1. Doccntinstitulio:

Ha: gströr'n. 62. s. .

och vattelwagnadsshrelscn m.m. Katalog-o skr1l'tsl'1'1c 217 s lx.

'.' .I-v ..1 .-.',- , * .:.

v',* 2)

»

— ' 6111 särskild trycker! ej angaves, är tryckorten Stockholm. Bokstäverna med letsrfl utgöra byigynnelsg' Mkstaverna till det departement, under vilket utredningen avgivits, t.ex. E., =eckles1astlkdepartemen1tet .,Jö.' . mil,? ante ntet. Enligt kungprelsen den 3 lebr'.1922 8) 11" "i" utredningarna i omslag med. enhetlig lärd lör Vai—rie departement.

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR l946:10 KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET

BETÄNKANDE

MED FÖRSLAG

TILL

OMORGANISATION AV VÄG- OCH VATTENBYGGNADS- STYRELSEN M. M.

AVGIVET AV

inom kommunikationsdepartementet

tillkallade sakkunniga

STOCKHOLM 1946 KATALOG OCH TIDSKRIFTSTRYCK 52676

Till

Herr Statsrådet och Chefen för Kungl. Kommunikationsdepartementet.

Genom beslut den 15 juni 1944 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för kommunikationsdepartementet att tillkalla högst fem sakkunniga för att inom departementet biträda med utredning rörande organisation och personalbehov för vissa avdelningar inom väg- och vattenbyggnads- styrelsen m. m.

Med stöd av hemyndigandet tillkallade departementschefen den 27 juni 1944 såsom sakkunniga för ändamålet direktören Olof Edvard Sahlin, byråchefen i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen Ernst Gregor Braune, avdelningschefen i statens arbetsmarknadskommission, byrå- chefen i kommunikationsdepartementet Ernst Vilhelm Sundström samt förste byrådirektören hos vattenfallsstyrelsen Kurt Johan Peder Wittrock. Ät Sahlin uppdrogs att i egenskap av ordförande leda de sakkunnigas arbete, varjämte förste byråsekreteraren hos väg- och vat- tenbyggnadsstyrelsen Erik Folke Hagstrand förordnades att vara sekre- terare hos de sakkunniga.

För att tagas i övervägande vid fullgörandet av utredningsuppdra- get ha till de sakkunniga överlämnats

dels jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 12 januari 1945 civilförvalt- ningens personalförbunds skrivelse den 2 september 1944 med fram- ställning om förbättrade anställningsförhållanden för viss personal vid väg- och vattenbyggnadsstyrelsens hamnbyrås distriktsorganisation,

dels ock jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 19 januari 1945 riksräken- skapsverkets skrivelse den 19 november 1942 med utredning och för- slag i fråga om möjligheterna att till avlöningsanslag överföra vissa från sakanslag och liknande medel bestridda ersättningar till tjänste- mannapersonal.

De sakkunniga, som uppdelat sitt utredningsarbete i två etapper, ha den 24 januari 1945 framlagt betänkande med förslag till organisation av en luftfartsstyrelse m. m. (SOU 1945: 2). Sedan nu den återstå- ende delen av utredningsuppdraget slutförts, få de sakkunniga härmed överlämna betänkande med förslag till omorganisation av väg- och vat- tenhyggnadsstyrelsen m. m.

tions- och byggnadsförvaltningsutredningen ävensom med vissa befatt- ningshavare i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och vid dess lokala

i 1 Under utredningens gång ha de sakkunniga samrått med fortifika- organisation.

Stockholm den 3 januari 1946. ; OLOF SAHLIN !

E. G. BRAUNE ERNST SUNDSTRÖM P. WITTROCK / Folke Hagstrand

I. Inledning.

Väg— och vattenbyggnadsstyrelsen är från och med den 1 juli 1945 organiserad på följande sex byråer, nämligen vägbyrån, brobyrån, hamnbyrån, kanslibyrån, kameralbyrån och förrådsbyrån. Härtill kom- ma tre fristående avdelningar, nämligen järnvägsavdelningen, militär— avdelningen och den på våren 1945 inrättade provisoriska avdelningen för ärenden rörande vattenförsörjnings- och avloppsanläggningar.

I samband med det beslut om vägväsendets förstatligande, som fat- tades år 1943, vidtogos åtskilliga förändringar i väg- och vattenbygg- nadsstyrelsens personalorganisation. Dessa förändringar begränsades emellertid till att avse de delar av styrelsen, vilka närmast berördes av 5 förstatligandet. Organisationsändringarna inneburo bland annat en vä- _'-' sentlig utvidgning av styrelsens vägbyrå, som ställdes under chefskap

av en överdirektör och uppdelades på ett flertal avdelningar, vidare förändring av den tidigare vägtrafikbyrån till en avdelning inom väg- ' byrån, ombildning av den förutvarande kameralbyrån samt dennas uppdelning på en kameral- och en kanslibyrå ävensom inrättande av en förrådsbyrå.

Däremot lämnades brobyrån, hamnbyrån och den dåvarande järn- vägs- och luftfartsbyrån ävensom militäravdelningen helt utanför om- organisationen. De sakkunniga, vilkas huvuduppgift är att verkställa en översyn av väg— och vattenbyggnadsstyrelsens personalorganisation '$? i dessa delar, ha i sitt den 24 januari 1945 dagtecknade betänkande med gl förslag till organisation av en luftfartsstyrelse m. m. (SOU 1945:2) be- '7 handlat järnvägs- och luftfartsbyråns organisation. I anslutning till detta förslag har den 1 juli 1945 inrättats ett särskilt ämbetsverk för luftfartsärendena, luftfartsstyrelsen, i samband varmed luftfartsavdel— ningen inom nyssnämnda byrå upphört. Järnvägsavdelningen, som ut- , gjorde ett med luftfartsavdelningen sidoordnat organ inom ifrågava- rande byrå, kvarblev däremot inom väg- och vattenbyggnadsstyrel- sen med avdelningens chef, järnvägsinspektören, såsom självständig Ä» föredragande för de ärenden, vilka ankomma på avdelningen. Därj äm— 3 te har föreskrivits att flygplatsbyggandet fortfarande skall ankomma på väg- och vattenbyggnadsstyrelsen. Frågan om personalorganisation

för nämnda arbetsuppgift, som för närvarande är lagd på vägbyråns byggnadsavdelning, kommer att upptagas till prövning i samband med de övriga Spörsmål, som nu skola behandlas av de sakkunniga.

Samtidigt med bedömandet av de speciella organisationsfrågor, som beröra här avsedda byråer och avdelningar var för sig, ha de sakkun- niga att taga ställning till ett spörsmål av vidare syftning. I direktiven för de sakkunnigas arbete, vilka direktiv innefattas i ett anförande till statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden den 15 juni 1944 av dåvarande departementschefen, statsrådet'Andersson, har ifrågasatts, huruvida ej all anläggningsverksamhet inom väg- och vattenbyggnads- styrelsens arbetsområde vägbyggnad, hamnbyggnad, vatten— och av- loppsledningsanläggningar, brobyggnad, flygfältsbyggnad —— borde sam- manföras under ett gemensamt ledande organ inom styrelsen, vilket skulle innebära, att inom styrelsen inrättades en särskild, för de olika verksamhetsgrenarna gemensam byggnadsavdelning under en bygg- nadschef, vilken skulle handhava ledningen av all byggnadsverksamhet inom verket. De sakkunnigas uppdrag berör därför även sådana delar av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens organisation, vilka erhöllo sin nu- varande utformning i samband med vägväsendets förstatligande.

Medan de organisationsspörsmål, som gälla de tekniska avdelning— arna, således i viss utsträckning måste övervägas i ett sammanhang, utgör frågan om militäravdelningens organisation ett mera fristående problem. Med hänsyn härtill ha de sakkunniga ansett lämpligt att be- handla denna avdelning särskilt efter övriga delar av den centrala organisationen.

Innan de olika detaljspörsmålen rörande de tekniska avdelningar- nas personalorganisation upptagas till behandling, torde de sakkunniga först få redogöra för sitt ställningstagande till frågan om inrättande av en gemensam byggnadsavdelning, eftersom denna fråga är av avgö- rande betydelse för utformningen av de sakkunnigas organisations- förslag. Såsom bakgrund härtill lämna de sakkunniga först en över- sikt över de tekniska verksamhetsgrenar inom väg- och vattenbygg- nadsstyrelsen, vilka beröras av de sakkunnigas utredning (II), och återkomma å s. 26 till huvudfrågan om en gemensam byggnadsavdel- ning (III).

II. Översikt över de tekniska verksamhetsgrenar inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, vilka beröras av de sakkunnigas utredning.

A. De tekniska uppgifterna och deras fördelning inom styrelsen.

1. Vägbyrån.

Å vägbyrån, som arbetar på sex avdelningar, nämligen utrednings—, byggnads-, underhålls- och vågtrafikavdelningarna, avdelningen för rikets städer samt avdelningen för arbetsorganisation, handläggas i en- lighet med i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens arbetsordning meddela- de, här nedan återgivna bestämmelser ärenden rörande det allmänna väg- och gatuväsendet samt enskilda vägar, i den mån sådana ärenden icke enligt föreskrift i arbetsordningen tillhöra annan byrå.

Å utredningsavdelningen handläggas bl. a. dels ärenden, som angå allmän planläggning av vägnätet; normalbestämmelser och tekniska anvisningar för vägars byggande; samt

vägarkivet, kartregister och kartverk över vägnätet, vägarnas numrering och vägstatistik;

dels oclc beträffande område, där kronan är väghållare, ärenden som angä flerårsplaner ävensom beredskapsplaner för kommande arbetslöshets- perioder;

byggnadsplaner och avstyckningsplaner;

vägundersökningar;

arbetsplaner samt utformande av vägskäl och vägtekniska konstruktio- ner till trafiksäkerhetens främjande ;

intagande av enskild väg till allmänt underhåll samt indragning av väg, utom i städer och stadsliknande samhällen;

vägförvaltningarnas byggnadsstater; samt enskild väghållning.

Å byggnadsavdelningen handläggas ärenden, som avse utförande av be- slutade vägbyggnadsföretag inom område, där kronan är väghållare. I så- dant hänseende har avdelningen under iakttagande av att erforderligt sam- råd skall äga rum med andra byråer och avdelningar bl. a.

att utreda, huruvida vägföretag bör utföras i egen regi eller på entre- prenad;

att övervaka, inspektera och avsyna de vägbyggnadsarbeten, som vägför- valtningarna utföra i egen regi;

att ombesörja bortsättande av vägarbeten på entreprenad i den mån detta icke överlämnas åt vägförvaltning ;

att kontrollera och avsyna entreprenadarbeten avseende vägbyggnader; att leda och övervaka vägförvaltningarnas handläggning av marklösen- frågor m. m.; samt

att till militäravdelningen lämna uppgift rörande igångsättande av nya eller nedlagda arbetsföretag.

Å denna avdelning handläggas därjämte ärenden angående statsbidrag till städer och stadsliknande samhällen, där kronan är väghållare, för till- handahållande av mark för allmän väg 111. m.

Å underhållsavdelningen handläggas beträffande områden, där kronan är väghållare, ärenden angående

vägunderhållets organisation och ledning samt tekniska och ekonomiska skötsel ;

vägunderhållsstater och annan medelsfördelning avseende vägunder- hållet; kalkylationsbokföring i tekniskt avseende rörande vägunderhållet ; samt

kursverksamhet för personal vid vägunderhållet. Å vägtrafikavdelningen handläggas ärenden angående vägtrafiken och bilbesiktningsväsendet.

Å avdelningen för rikets städer handläggas dels ärenden angående stadsplaner och stomplaner; dels beträffande städer och stadsliknande samhällen, som själva äro väg— hållare, ärenden angående

väg- och gatuväsendet; samt beredskapsplaner för kommande arbetslöshetsperioder; dels ock, beträffande städer, där kronan är väghållare, ärenden angående intagande av enskild väg till allmänt underhåll och indragning av väg.

Å avdelningen för arbetsorganisation handläggas ärenden angående ar— betsstudier inom styrelsens olika verksamhetsområden samt andra därmed sammanhängande tekniska organisationsfrågor.

Såsom tidigare nämnts ankommer efter luftfartsstyrelsens inrättan- de fortfarande på väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att ombesörja an- ordnande eller ändring av flygplatser för den civila luftfarten. I sådant avseende åligger det styrelsen att efter framställning från luftfartssty- relsen och på grundval av det utredningsmaterial, som ställes till för- fogande från luftfartsstyrelsen, i samarbete med denna myndighet dels verkställa erforderliga kompletterande undersökningar och upprätta arbetsritningar för vederbörande flygfält jämte därtill hörande hus- byggnader, allt i den omfattning, som i varje särskilt fall kan vara bestämt, dels ock utföra beslutade arbeten. Ärenden av hithörande slug

o

handläggas a vägbyråns byggnadsavdelning.

2.Brobyrån.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens brobyrå inrättades i samband med den omorganisation av styrelsen, som ägde rum år 1934. Under tiden 1 juli 1930—30 juni 1934 motsvarades brobyrån av en särskild avdel- ning, broinspektionen, inom den dåvarande tekniska byrån.

I styrelsens arbetsordning meddelas följande bestämmelser rörande brobyråns arbetsuppgifter.

Å brobyrån handläggas ärenden angående broar, färjleder och andra konstbyggnader iden mån dessa ärenden icke på grund av bestämmelse i styrelsens arbetsordning eller eljest tillhöra annan byrå. I sådant hän- seende har byrån bl. a.

att efter utredning, som verkställts av vederbörande vägförvaltning, upprätta förslag till broar, färjleder och andra konstbyggnader;

att utreda huruvida byggnadsföretag bör utföras i egen regi eller på entreprenad; '

att ombesörja bortsättande av byggnadsarbeten på entreprenad, i den mån detta icke överlämnas åt vägförvaltning;

att granska och, om så befinnes lämpligt, uppgöra arbetsritningar; att övervaka, inspektera och avsyna av vägförvaltning utfört arbete; att kontrollera och avsyna entreprenadarbete; att inspektera bro- och färjledsunderhållet; att till styrelsens militäravdelning lämna uppgift rörande igångsättande av nya eller nedlagda arbetsföretag;

att föra broliggare och upphandlingsstatistik; att utarbeta normalbestämmelser och tekniska anvisningar samt i den omfattning, som befinnes lämplig, standardritningar för broar, färjleder och andra konstbyggnader;

att utarbeta tekniska anvisningar rörande bro- och färjledsunderhållet; samt

att sköta broarkivet.

3. Hamnhyrån.

Sedan 1911 års riksdagi anslutning till ett av den s. k. fiskehamns- kommissionen framlagt byggnadsprogram beviljat anslag till utförande av vissa fiskehamnsbyggnader, förordnade Kungl. Maj:t genom beslut den 25 april 1913 bl. a., att inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen skulle fr. o. m. den 1 maj 1913 tills vidare under byggnadstiden inrättas en särskild hamnavdelning. Denna avdelning bibehölls även efter det ovan— berörda byggnadsprogram slutförts och erhöll därvid successivt nya arbetsuppgifter. År 1934 omorganiserades hamnavdelningen till en hamnbyrå med viss personal på stat.

I arbetsordningen stadgas följande rörande hamnbyråns arbetsupp- gifter.

Å hamnbyrån handläggas bl. a. ärenden angående hamnar, kanaler och farleder; sjöars och vattendrags tillgodogörande för sjöfart, flottning, vattenkraft eller andra liknande behov;

skyddsåtgärder mot skärningar och översvämningar av sådan omfatt- ning och beskaffenhet, att åtgärderna med hänsyn till det allmännas in- tressen anses böra vidtagas på statens bekostnad;

tillsyn å allmänna flottleders underhåll och nyttjande; utförande i styrelsens regi av vattenförsörjnings- och avloppsanläggningar samt enligt styrelsens bestämmande kontroll över utförande i annan ord- ning av dylika anläggningar;

statsunderstöd i form av län eller anslag till vattenavlednings-, avdik- nings— eller odlingsföretag;

andra vattenbyggnadstekniska arbeten och uppdrag, vilka ej ankomma på annan byrå; samt

oljelagringsanlåggningar.

På senare år har en av hamnbyråns mera betydande arbetsupp- gifter varit handläggningen av ärenden rörande vattenförsörj nings- och avloppsanläggningar. Dessa arbetsuppgifter ha bl. a. omfattat gransk- ning av arbetsplaner till företag, för vilka statsbidrag ifrågasatts, av- givande av utlåtande över statsbidragsansökningar samt utförande ge— nom byråns egna arbetsorgan av här avsedda anläggningar eller, i de fall anläggningarna icke utförts av styrelsen, kontroll över utförandet. Statsbidrag har därvid utgått från anslag till arbetsmarknadens reg- lering. I samband med den utvidgning av statsbidragsverksamheten rö- rande anläggningar för vattenförsörjning och avlopp, som nedan be- röres, har under år 1945 en omorganisation genomförts beträffande hithörande arbetsuppgifter sålunda att hamnbyrån numera endast om- besörjer utförandet av anläggningari styrelsens regi samt kontroll av anläggningsarbeten, som utföras såsom statskommunala beredskapsar- beten. Övriga uppgifter på förevarande område ankomma, såsom nedan angives, på en för ändamålet inrättad särskild avdelning, vars chef är direkt underställd generaldirektören.

Utförandet av anläggningar för lagring av flytande bränsle (oljelag- ringsanläggningar) tillkom såsom arbetsuppgift för hamnbyrån under budgetåret 1938/39. Denna verksamhet nådde snabbt en mycket stor omfattning men står för närvarande under avveckling.

Bland hamnbyråns övriga uppgifter må nämnas utförandet av till- fälliga byggnadsuppdrag av olika slag åt marinen, lotsverket m. fl.

4. Avdelningen för vattenförsörjning och avlopp.

Sedan 1944 års lagtima riksdag för budgetåret 1944/45 anvisat vissa anslag till bidrag till anläggning av vatten- och avloppsledningar, näm- ligen å allmän beredskapsstat II 3 000 000 kronor och å allmän bered— skapsstat III 17 000 000 kronor, utfärdade Kungl. Maj:t genom beslut den 17 november 1944, för tillämpning under tiden 1 december 1944—— 30 juni 1945, kungörelse angående statsbidrag till anläggningar för vattenförsörj ning och avlopp (nr 733) samt ställde nyssnämnda, seder- mera å allmän förskottsstat 11 för budgetåret 1944/45 uppförda anslag ä 3 000 000 kronor till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förfogande att imån av behov intill ett belopp av högst 1 000000 kronor användas till viss personalorganisation inom styrelsen och vid vägförvaltningarna samt till resekostnads— och traktamentsersättningar jämte erforderliga omkostnader i övrigt för nämnda personal ävensom till igångsättande av särskilt angelägna anläggningsarheten i den mån materialtillgångar— na och arbetsmarknadsläget det tilläte. Vidare medgav Kungl. Maj:t genom beslut den 30 december 1944, att väg- och vattenbyggnadssty- relsen finge under andra hälften av budgetåret 1944/45 av förenämnda belopp ä 1 000000 kronor, vilket upptogs på tilläggsstat, använda bl. a. visst belopp till tillfällig arbetskraft å särskild avdelning inom styrel- sen för handläggning av ärenden rörande vattenförsörjnings- och av- loppsanläggningar.

Genom kungörelse den 11 maj 1945 (nr 170) har Kungl. Maj:t —- sedan riksdagen för budgetåret 1945/46 under sjätte huvudtiteln upp- fört ett anslag av 1 000 000 kronor till bidrag till anläggningar för vat- tenförsörjning och avlopp — förordnat om fortsatt tillämpning till och med den 30 juni 1946 av ovan omförmälda kungörelse nr 733/1944.

Såsom tidigare nämnts handlägger den inom väg- och vattenbygg- nadsstyrelsen inrättade särskilda avdelningen för vattenförsörjning och avlopp samtliga på styrelsen ankommande ärenden av här ifråga— varande slag med undantag för sådana, som röra utförandet av an- läggningar i styrelsens regi eller kontroll av anläggningsarheten, vilka bedrivas såsom statskommunala beredskapsarbeten.

5. Järnvägsavdelningen.

_ i. __ _w/ _, _, __.-

Å järnvägsavdelningen handläggas ärenden angående enskilda järn- vägar och spårvägar avsedda för allmän trafik. De sakkunniga ha i sitt betänkande rörande luftfartsstyrelsen lämnat en närmare redogö- relse för denna avdelning och ha därvid behandlat frågan om avdel—

ningens framtida organisation och personalbehov. I nämnda betänkan— de har härom anförts bl. a. följande.

Till järnvägsavdelningen höra för närvarande följande befattningar, näm- ligen en järnvägsinspektör i lönegraden A 28, en byråingenjör i lönegraden A21, en biträdande ingenjör med ett arvode av 9 450 kronor för år samt ett kontorsbiträde i lönegraden Eo 4.

Befattningen såsom järnvägsinspektör hålles numera vakant och uppe- hålles jämlikt av Kungl. Maj:t meddelat förordnande av en före detta tra- fikchef, som innehar ordinarie tjänst på övergångsstat hos järnvägssty- relsen. Sedan programmet för förstatligandet av de enskilda järnvägarna blivit helt genomfört, kan det tänkas att befattningen såsom järnvägs- inspektör blir obehövlig. Den torde då få indragas. Även efter denna tid- punkt lärer emellertid för framtiden komma att krävas statlig kontroll över ett antal mindre järnvägar, som icke omfattas av förstatligandet, samt över sådana spårvägar, vilka på grund av sin koncession eller eljest äro underställda väg- och vattenbyggnadsstyrelsens tillsyn och kontroll. Det kani detta sammanhang nämnas, att järnvägsavdelningen sedan några år utövar viss säkerhetskontroll jämväl över Stockholms spårvägars inner— stadsnät, — —— Den tidpunkt, då programmet för förstatligandet av de enskilda järnvägarna blivit helt genomfört, kan icke nu förutsägas. Sanno- likt lärer detta dröja flera år. Såvitt de sakkunniga kunnat bedöma äro järnvägsavdelningens arbetsuppgifter ännu av den omfattning, att en per- sonalindragning icke för närvarande kan anses påkallad.

Då järnvägsavdelningens verksamhet sakligt sett icke har något sam- band med luftfartsväsendet, torde denna avdelning vid en friställning av ]uftfartsmyndigheten böra kvarbliva hos väg- och vattenbyggnadsstyrelsen samt därvid tills vidare organiseras såsom en särskild avdelning vid sidan av byråindelningen med järnvägsinspektören såsom föredragande i styrel- sen för de ärenden, som ankomma på avdelningen. Det kan nämnas att järnvägsinspektören alltsedan krigsutbrottet fullgör dylikt åliggande. Där- est avdelningens verksamhet i framtiden på sätt ovan antytts skulle min- skas i sådan omfattning, att en indragning av järnvägsinpektörstjänsten bleve aktuell, synas avdelningens arbetsuppgifter lämpligen kunna över- flyttas på den till styrelsens vägbyrå hörande vägtrafikavdelningen, vars uppgifter delvis äro av närbesläktad natur.

Den nu verkställda utredningen rörande väg- och vattenbyggnads- styrelsens övriga tekniska organ har icke givit de sakkunniga anled- ning att ändra sina uttalanden om järnvägsavdelningen och de sakkun— niga anse sig därför icke nu behöva ytterligare ingå på frågan om denna avdelnings organisation.

6. Förrådsbyrån.

F örrådsbyrån svarar närmast för styrelsens upphandlingsverksamhet och förvaltningen av väg- och vattenbyggnadsväsendets förrådsfond. På byrån ankomma därvid vissa arbetsuppgifter av teknisk natur. För-

** *;a—vv—w- m..—___ _ ———-- ___,

valtningen av maskinparken kräver sålunda ingenjörsutbildad arbets- kraft. Vidare har byrån en bergsingenjör för vissa materialprovningar m. m. Därjämte handlägger byrån frågor angående underhåll av för— råds— och garagebyggnader samt, i samråd med vägbyråns underhålls- avdelning, även frågor angående om- och nybyggnad av dylika anlägg- ningar. F örrådsbyråns arbetsuppgifter beröras av de sakkunnigas upp- drag endast i vad avser denna byggnadsverksamhet.

B. Nuvarande ordning för handläggningen av vissa anläggningsärenden.

Med hänsyn till det särskilda intresse, anläggningsverksamheten till- drar sig vid behandlingen av de tekniska byråernas organisation, torde en närmare redogörelse få lämnas rörande nuvarande ordning för hand- läggningen av de i förevarande sammanhang viktigaste slagen av an- läggningsärenden.

1. Väg- och gatuväsendet.

Allmän väg, vartill jämväl räknas till sådan väg ansluten brygga, bro eller färja med färjläge, är av tre slag, nämligen huvudväg, bygde- väg och ödebygdsväg. Väg— och vattenbyggnadsstyrelsen bestämmer efter samråd med länsstyrelserna, vilka vägar som skola anses såsom huvudvägar; vid meningsskiljaktighet hänskjutes frågan till Kungl. Maj:ts prövning.

Bestämmelser rörande det administrativa förfaringssättet vid behand— ling av frågor om anläggning, omläggning eller förbättring av allmän väg äro meddelade i vägstadgan (SFS nr 437/1943).

Vad beträffar byggande av allmän väg på landet och i städer, där kronan är väghållare, gäller bl. a. följande.

Ansökan om anläggning, omläggning eller förbättring av väg göres hos länsstyrelsen, som verkställer utredning — genom att höra väg— nämnden, andra myndigheter och trafikanter angående vägens betydelse och angelägenhetsgrad. Ansökningen skall avslås, om läns- styrelsen finner, att vägen icke är av tillräcklig betydelse eller att före- taget icke är av den angelägenhetsgrad, att medel till detsamma kunna påräknas inom de närmaste åren. Om ansökningen ej avslås, skall frågan ytterligare prövas vid uppgörandet av flerårsplan. Är det fråga om annan väg än huvudväg, prövar länsstyrelsen om arbetsplan bör omedelbart upprättas. Gäller det huvudväg, hänskj utes ärendet till väg— och vattenbyggnadsstyrelsen.

För att tjäna till ledning vid fördelningen av de medel, som beviljas för olika vägbyggnadsändamål (inklusive broar, färjor, bryggor etc.), skola för varje län i mån av behov fastställas flerårsplaner, nämligen

en femårsplan för nyanläggning av samt omläggnings- och förbätt- ringsarbeten på huvudvägar;

en fyraårsplan för omläggnings- och förbättringsarbeten på bygde— vägar och ödebygdsvägar;

en fyraårsplan för nyanläggning av bygdevägar; samt en fyraårsplan för nyanläggning av ödebygdsvägar. I flerårsplan upptagas företagen efter angelägenhetsgrad. Fördel- ningen på olika år skall ske så, att arbetena kunna bedrivasi en ur ekonomisk synpunkt lämplig arbetstakt samt vägförvaltningens per- sonal och maskiner effektivt utnyttjas.

Förslag till femårsplan utarbetas särskilt för varje län av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen ( vägbyråns utredningsavdelning). Över förslaget inhämtas yttranden från vägnämnderna, länsvägnämnden och länsstyrelsen. Sedan väg- och vattenbyggnadsstyrelsen därefter vidtagit eventuella jämkningar i förslaget, överlämnas detta jämte yttrandena till Kungl. Maj :t för prövning och fastställelse. Förslag till fyraårsplan upprättas av länsstyrelsen efter hörande av vägnämnderna och länsväg- nämnden. Förslaget fastställes av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen. Om styrelsen finner jämkningar i fyraårsplan erforderliga och icke kan enas med länsstyrelsen därom, hänskjutes frågan till Kungl. Maj:ts prövning.

Enligt vägstadgan skall för i stadgan avsett vägföretag (inklusive broföretag) — efter beslut av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen beträf- fande huvudväg och i övrigt av länsstyrelsen — upprättas arbetsplan, omfattande bl. a. huvudritningar och kostnadsberäkning. Denna arbets- plan måste utarbetas med stor omsorg. Fastställandet av arbetsplanen berättigar nämligen väghållaren att med vågrätt taga i anspråk erfor- derlig mark för byggnadsföretaget, och i den mån i ett vägbyggnads- företag ingår sådan anläggning, för vilken erfordras vattendomstols prövning, grundas i regel vattendomstolens beslut på de förutsättningar, som angivas i arbetsplanen.

Arbetsplan upprättas genom vägförvaltningens eller, beträffande större eller konstruktivt svårare bro- och andra konstarbeten, genom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens ( brobyråns) försorg.

Beträffande i arbetsplan ingående broarbete gäller för närvarande följande praxis. Brobyrån upprättar på grundval av uppgifter från väg- förvaltningen och i samarbete med denna förslag till bro med större sammanlagd fri spännvidd än 10 meter samt till mindre broar, där fråga är om

J..—_...

bro med svårartad grundläggning; breddning, förstärkning eller iståndsättning av befintlig bro; bro för korsning mellan järnväg och väg; samt bro, i vilken ingår rörlig brodel. I övrigt skola förslag till broar underkastas en förberedande gransk- ning på brobyrån, innan arbetsplanen överlämnas till länsstyrelsen för delgivningsförfarande. Utformningen av broar med högst 3 meters spännvidd samt av Vägtrummor ankommer helt på vägförvaltningarna.

Även beträffande viktigare vägbyggnadsarbeten, såsom vissa väg- beläggningar samt arbeten på huvudvägsträckor, kan förberedande granskning i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen av arbetsplanen före- komma. Denna granskning utföres därvid av vägbyråns utrednings- avdelning, vid behov i samråd med vägbyråns byggnadsavdelning.

Vid upprättandet av arbetsplan skall samråd äga rum med läns- styrelsen, ordföranden i vägnämnden m. fl. Vägnämndsordföranden och vederbörande fastighetsägare skola erhålla tillfälle närvara vid terrängundersökningen. Sedan arbetsplanen är färdig, överlämnas den till länsstyrelsen. Var och en, som saken angår, får därvid tillfälle att yttra sig över förslaget. Planen överlämnas därefter med länsstyrelsens yttrande till väg— och vattenbyggnadsstyrelsen. Om väg- och vattenbyggnadsstyrelsen finner sig icke kunna fastställa av länssty- relsen förordad arbetsplan, hänskjutes frågan till Kungl. Maj:ts pröv- ning. Är det fråga om beläggningsarbete eller mindre omläggnings- eller förbättringsarbete, kan emellertid detta förfarande förenklas.

Granskning och fastställande av arbetsplan för vägarbete sker inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen på vägbyråns utredningsavdelning, som därvid samarbetar med brobyrån beträffande i planerna ingående konstarbeten och med vägbyråns byggnadsavdelning i den mån planen omfattar beläggning.

Sedan arbetsplan fastställts, vidtagas normalt icke några ytterligare förberedande åtgärder beträffande företaget, förrän medel till dess ut- förande anvisas, vilket kan dröja kortare eller längre tid. Det må emel- lertid framhållas att avsteg från denna ordning i mycket stor utsträck- ning göras för närvarande. Med hänsyn till nödvändigheten av att inför en väntad fredskris på arbetsmarknaden redan nu iordningställa en reserv av vägbyggnadsföretag, vilka vid behov omedelbart kunna igång- sättas, utsträckes nämligen förberedelsearbetet beträffande de flesta vägbyggnadsföretag att omfatta jämväl renstakning samt i vissa fall även upprättande av programbandlingar och arbetsritningar till broar.

Anslagsäskandena beträffande vägbyggnadsanslagen handläggas av vägbyråns utredningsavdelning. Sedan riksdagen beviljat anslag, ställer Kungl. Maj:t dessa till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förfogande

med anmodan att inkomma med förslag till fördelning mellan länen. ; Styrelsen upprättar därvid genom utredningsavdelningen ett på flerårs- planerna grundat fördelningsförslag. Sedan Kungl. Maj:t fördelat an- slagen mellan länen, ställer styrelsen medlen till vägförvaltningarnas förfogande att användas i huvudsaklig överensstämmelse med de fast- ; ställda flerårsplanerna.

Den närmaste åtgärden för Vägförvaltningen före igångsättandet av ' ett vägföretag är att upprätta renstakningshandlingar för företaget. Dessa handlingar utgöra en komplettering av arbetsplanen med när— mare beskrivning rörande företagets utförande. Renstakningshandling- arna bliva i vad avser huvudvägar och beredskapsarbeten samt även i vissa andra fall föremål för granskning i väg— och vattenbyggnadssty— relsen, närmast av vägbyråns byggnadsavdelning i samråd med utred- ningsavdelningen.

Byggande av väg utföres i vägförvaltningens egen regi eller på entre- prenad. Är fråga om arbete, som beräknas kosta högst 20000 kronor, avgör Vägförvaltningen, om arbetet skall utföras i egen regi eller på entreprenad. I andra fall bestämmer väg- och vattenbyggnadsstyrelsen härom. Prövningen av dylika frågor sker beträffande vägar å vägbyråns byggnadsavdelning och beträffande broar å brobyrån.

Vid arbetes utförande på entreprenad upprättar Vägförvaltningen er- forderliga programhandlingar och infordrar anbud. Beträffande mycket stora broar eller broar med speciellt utförande upprättas emellertid pro- gramhandlingar samt infordras anbud genom brobyråns försorg. I fråga om övriga broar gäller i allmänhet att av vägförvaltning upprättade programhandlingar granskas ä brobyrån, innan anbud infordras.

Enligt för närvarande tillämpad ordning äger vägförvaltning i regel antaga entreprenör för arbete, för vilket den beräknade kostnaden utgör 5 högst 20000 kronor. I övriga fall avgöras dylika frågor av väg- och vat— tenbyggnadsstyrelsen efter handläggning i vad avser vägar på vägbyråns byggnadsavdelning och i vad avser broar på brobyrån. När det gäller vägbyggnad med däri ingående småbroar, avgöres entreprenadfrågan givetvis i ett sammanhang, varvid byggnadsavdelningen handhar hela ärendet och beträffande broarna samråder med brobyrån. Då fråga är om större bro med tillfartsvägar, skötes å andra sidan ärendet i sin hel- het av brobyrån, som därvid samråder med byggnadsavdelningen.

Vägbyråns byggnadsavdelning och brobyrån handlägga i viss ut- sträckning även frågor rörande eventuella förändringar av entreprenad- summa till följd av ändrade materialpriser, arbetslöner m. m. eller på grund av ändrat utförande efter entreprenörs antagande.

För närvarande utföras broarbetena, med undantag för de allra enklaste, uteslutande genom entreprenör. I regel upprättar entreprenö— ren härvid erforderliga arbetsritningar, vilka granskas av brobyrån.

När det gäller förstärkning, breddning eller reparation av bro samt även i vissa andra fall utför emellertid brobyrån arbetsritningarna.

Kontrollen över sådana vägbyggnadsarbeten, vilka utföras i vägför- valtnings regi, utövas av vägbyräns byggnadsavdelning. Beträffande en- treprenadarbetena handhaves kontrollen av vägförvaltningarna antin— gen direkt genom förvaltningarnas personal eller genom särskilda kon— trollanter, vilka förordnas av byggnadsavdelningen respektive bro- byrån. Viss kontroll över entreprenadarhetenas utförande utövas där- jämte direkt av dessa organ.

Kontroll av stål- och maskinkonstruktioners tillverkning i verkstad med därtill hörande svetsningskontroll ävensom kontroll av svetsade stålkonstruktioner på broplats samt av genom svetsning skarvade ar- meringsstål utövas direkt av brobyrån. Röntgenundersökningarna för svetsningskontrollen utföras med en transportabel anläggning. Även frågor rörande provbelastning av broar samt rörande spännings- och deformationsmätningar handläggas av brobyrån, som för ändamålet disponerar särskild instrumentutrustning.

Besiktning av slutfört arbete verkställes beträffande på entreprenad utförda vägarbeten samt mindre, fasta broar av vägförvaltningarna. Vägbyggnader utförda i vägförvaltnings regi samt större eller rörliga [! broar avsynas av vägbyråns byggnadsavdelning respektive brobyrån.

I städer och stadsliknande samhällen, som själva äro väghållare, förekomma två olika slag av trafikleder, med vilka väg- och vatten- byggnadsstyrelsen har att taga befattning, nämligen dels allmänna vägar och dels för biltrafiken viktiga gator.

Beträffande anläggning av sådan allmän väg gäller följande. Göres hos länsstyrelsen framställning om anläggning av väg i stad,] ankommer det på länsstyrelsen att utreda frågan. Länsstyrelsen förfar därvid på i huvudsak samma sätt som då fråga är om väg på landet (i stället för vägnämnden höras vederbörande kommunala organ). Om ansökningen icke avslås, överlämnas ärendet till väg- och vatten- byggnadsstyrelsen för beaktande vid upprättande av fördelningsplan för tilldelning av statsbidrag åt städerna. För sådant fall, så ock där '. staden är beredd att utföra arbetet utan statsbidrag, förordnar länssty- relsen tillika om upprättande av arbetsplan. I enahanda ordning behand— las frågor angående omläggning och förbättring av väg (rör det sig om beläggningsarbeten eller smärre eller brådskande omläggnings- och förbättringsarbeten, kan förfarandet förenklas). Oftast blir emel- lertid gången av ett byggnadsärende i praktiken något annorlunda än

1Vad i följande redogörelse sägs om stad gäller stad och stadsliknande samhälle, som är väghållare.

här angivits, i det att vederbörande stad först själv föranstaltar om utredning i frågan samt inhämtar upplysningar på förhand om möjlig- heterna att erhålla statsbidrag till arbetet m. m. Ärendet kommer i sådant fall under länsstyrelsens handläggning först, när frågan om fast— ställande av arbetsplan blir aktuell.

I 11 % förordningen om statsbidrag till väg- och gatuhållningen i stå- deroch stadsliknande samhällen, som äro väghållare, (SFS nr 438/1943), stadgas bl. a. att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen för tilldelning till städer och samhällen av statsbidrag till byggande av allmänna vägar och till anläggning av för biltrafiken viktiga gator skall efter hörande av länsstyrelserna samt vederbörande kommunala organ vart annat år fastställa fördelningsplan avseende de närmast följ ande två åren. Till grund för planen skall läggas graden av de olika företagens behövlighet för den allmänna samfärdseln. Arbetet med upprättande av fördelnings- planerna ankommer på vägbyråns avdelning för rikets städer. Beträf- fande broarbeten samråder avdelningen härvid med brobyrån.

Arbetsplan för vägbyggnad skall, där ej länsstyrelsen annorlunda för- ordnar, upprättas genom stadens försorg i enlighet med de anvisningar, som meddelas av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen. Bestämmelserna angående upprättande av arbetsplan för företag på landet skola i hu- vudsak tillämpas även här. Arbetsplan fastställes av väg— och vatten— byggnadsstyrelsen efter granskning, som verkställes av avdelningen för rikets städer (beträffande bro i samråd med brobyrån).

Med ledning av fördelningsplanen utarbetar avdelningen för rikets städer förslag till riksdagspetita beträffande städernas byggnadsanslag samt fördelar anvisade anslag.

Erforderliga renstakningshandlingar upprättas av staden och gran- 1 skas å avdelningen för rikets städer.

Byggnadsarbetet utföres genom stadens försorg och staden äger att själv avgöra, huruvida företaget skall utföras i stadens egen regi eller på entreprenad.

Vid entreprenadarbete upprättar staden programhandlingar, inford— rar anbud och antager entreprenör. Programhandlingarna granskas i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och valet av entreprenör skall god- kännas av styrelsen. Dessa uppgifter ankomma i vad avser vägarbeten på avdelningen för rikets städer och ivad avser broarbeten på brobyrån.

Arbetsritningar till konstarbeten upprättas genom stadens försorg. Ritningarna skola granskas på brobyrån.

Kontrollen över utförandet handhaves av vägförvaltningarna, antin- gen genom förvaltningarnas personal eller genom särskilt förordnade kontrollanter. Viss kontroll utövas därjämte av avdelningen för rikets städer och brobyrån.

Besiktning av arbetena och kostnadskontroll sker vid utgången av den tvåårsperiod, fördelningsplanen omfattar, och utföres av vägförvalt— ningarna.

Beträffande för biltrafiken viktiga gator gäller följande. I 17 å statsbidragsförordningen stadgas bl. a., att statsbidrag icke ut— går till iordningställande eller underhåll av gata, vars iordningställande påbörjats efter den 1 januari 1944, såvida ej företaget utföres enligt av väg— och vattenbyggnadsstyrelsen före arbetets påbörjande granskad och godkänd arbetsplan. Gatubyggnadsärendena handläggas i huvudsak i samma ordning som motsvarande ärenden rörande anläggning av allmän väg. Länsstyrelsernas medverkan inskränker sig dock här till det moment i handläggningen, då företagens upptagande i fördelnings- plan prövas.

Vid sidan av de ordinarie vägbyggnadsanslagen för landsbygden och städerna anvisas särskilda anslag till byggande av broar, till vägbe- läggningar och till stensättningsarbeten. Dessa anslag fördelas i annan ordning än de ordinarie vägbyggnadsanslagen. Fördelningen grundar sig här icke på flerårs- eller fördelningsplaner såsom fallet är beträffande de ordinarie anslagen utan sker på grundval av utredning, som verk- ställes av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen varje gång anslag anvisas. I 14 & vägstadgan meddelas härom följande bestämmelser.

Med ledning av förslag, som uppgjorts av väg- och vattenbyggnadsstyrel- sen efter länsvägnämndernas och länsstyrelsernas hörande, bestämmer Konungen eller, där Konungen så förordnar, väg- och vattenbyggnadssty- relsen de i flerårsplan ej upptagna bro— och beläggningsarbeten, som skola utföras med beviljade anslag.

Brobyggnads- och stensättningsanslagen anlitas för såväl landsbygden som städerna, medan anslagen till vägbeläggningar gälla enbart lands- bygden.

Förslag till riksdagspetita beträffande brobyggnadsanslag utarbetas inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen av brobyrån, som jämväl upp- rättar förslag till anslagets fördelning. Anslagsäskanden och fördelnings- förslag beträffande vägbeläggningsanslaget och, i vad avser lands- bygden, stensättningsanslaget upprättas av vägbyråns, utredningsavdel- ning i samråd med beläggningsexperten på vägbyråns byggnadsavdel— ning. I fråga om stensättningsanslagets ianspråktagande för städerna fullgör avdelningen för rikets städer den funktion, som beträffande landsbygden utövas av utredningsavdelningen.

Ett värdefullt hj älpmedel vid bedömandet av brobyggnadsbehovet är den broliggare jämte det därmed sammanhängande militära broregist- ret, som för närvarande håller på att upprättas inom brobyrån. I bro- liggaren upptagas viktigare tekniska uppgifter rörande i det allmänna

vägnätet på landsbygden ingående broar med en fri spännvidd över- stigande tre meter. Broliggaren ger en samlad överblick över brobe- ståndets standard och tj änar till ledning vid bedömandet av behovet av ombyggnader, förstärkningar och reparationer.

Frånsett ovanberörda avvikelser, behandlas de bro-, beläggnings- och stensättningsföretag, till vilka medel utgå av förenämnda särskilda an- slag, huvudsakligen i samma ordning som motsvarande 1 flerårs- eller fördelningsplan ingående företag.

De förberedande utredningarna rörande sådana för riksförsvaret be- tydelsefulla vägbyggnadsarbeten, till vilka särskilda anslag anvisas, utföras av vederbörande militära myndigheter i samråd med vägbyråns utredningsavdelning, brobyrån och militäravdelningen inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen. I övrigt följa dessa företag huvudsakligen samma regler som de i flerårsplanerna upptagna företagen med undan— tag för att medelstilldelning och beslut om igångsättande sker i annan ordning.

Slutligen må erinras om att en stor mängd företag utföres såsom beredskapsarbeten till motverkande av arbetslöshet. Av naturliga skäl göra sig beträffande sådana företag i viss mån andra synpunkter gäl- lande i fråga om principerna för medelstilldelning och igångsättande.

Genom den statliga vägorganisationens försorg utföres för närvaran— de ett omfattande detaljplaneringsarbete för att skapa en reserv av företag såsom sysselsättningsobjekt vid en arbetsmarknadskris. Dessa företag upptagas i en investeringsplan för vägväsendet, vilken omhän- derhaves av vägbyråns utredningsavdelning i vad avser byggandet av allmänna vägar på landsbygden, av brobyrån beträffande vissa bro- företag och av avdelningen för rikets städer i fråga om väg- och gatu- arbeten i städerna. Då fråga uppkommer om igångsättande av bered- skapsarbeten, samråder arbetsmarknadskommissionen med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen om vilka i investeringsplanen upptagna före- tag, som böra komma i fråga. Kommissionen meddelar därefter beslut om vem som skall utföra vederbörande företag. I den mån utförandet ankommer på väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, ställer kommissionen erforderliga medel till styrelsens förfogande.

2. Hamnar och farleder.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens verksamhet i fråga om ham- nar och farleder omfattar i första hand statens fiskehamnar, stats- understödda fiskehamnar samt handelshamnar och farleder. Närmare bestämmelser rörande dessa slag av arbeten äro meddelade i kungö-

relsen nr 328/1928 (ändrad genom kungörelsen nr 188/1935) angående statsbidrag till byggande, förbättring och underhåll av allmänna ham- nar och farleder. Sedan år 1935 handhar styrelsen jämlikt kungörelsen nr 189/1935 även byggandet av sådana hamnar, bryggor och farleder, som äro avsedda att tjäna den mindre sjöfartens och motorbåtstrafikens intressen. Denna verksamhet finansieras med bidrag av automobil- skattemedlen. På grund av den i samband med rådande krisförhållan- den inträdda minskningen av automobilskattemedlen har anslag till här ifrågavarande verksamhet icke anvisats under de senare åren. Samtliga här avsedda ärenden handläggas av hamnbyrån.

Statens farleder och fiskehamnar anläggas efter beslut av Kungl. Maj :t och riksdagen i varje särskilt fall. Staten skall till dessa hamnar hava ägande- eller besittningsrätt. Deras anläggning, underhåll och drift om— besörjas av styrelsen, i den mån det icke ankommer på annan myn— dighet.

Till hamnbyggnader, som skola utföras såsom statsunderstödda fiske- hamnar, kan av Kungl. Maj:t beviljas statsbidrag med högst nio tion- delar av verkliga byggnadskostnaden. Statsunderstödd fiskehamn skall utföras av styrelsen. Vid av storm eller annan naturhändelse vållad skada å sådan hamn skall iståndsättandet ske genom styrelsens försorg, och skall kostnaden härför fördelas å staten och hamnens ägare eller innehavare efter samma grund, som tillämpats beträffande anläggnings- kostnaden. Statsunderstödd fiskehamns underhåll i övrigt samt dess drift skola i den ordning styrelsen bestämmer ombesörj as av styrelsen eller ock av hamnens ägare eller innehavare under styrelsens kontroll med anlitande av hamnens inkomster och, i den mån de ej förslå, på bekostnad av hamnens ägare eller innehavare.

Handelshamnar och icke statliga farleder kunna av Kungl. Maj :t tilldelas statsbidrag med högst två tredjedelar av den beräknade byggnadskostnaden enligt av Kungl. Maj :t fastställd arbetsplan. Arbetet skall utföras av ägaren. Handelshamns eller farleds underhåll och drift skola under styrelsens kontroll ombesörjas av ägaren med anlitande av inflytande inkomster och, i den mån de ej förslå, på egen bekostnad.

Till byggande av mindre hamnar och farleder kan statsbidrag be- vilj as av Kungl. Maj:t med i regel högst nittio procent av den verkliga kostnaden. Arbetet ombesörjes av styrelsen, där icke i särskilda fall annorlunda bestämmes. Underhåll och drift av dylik anläggning ålig- ger anläggningens ägare att ombesörja och bekosta, i den mån icke bidrag till underhållet beviljas eller underhållskostnaden helt bestrides med statsmedel.

De sakkunniga få härefter redogöra för den ordning, i vilken de olika företagen komma till utförande.

Beträffande byggande med statsbidrag av icke statlig hamn eller far- led, som enligt ovan omförmälda bestämmelser skall utföras genom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens försorg, gäller i huvudsak följande.

Sedan vederbörande intressenter inkommit till styrelsen med ansökan om projektering, remitteras ansökningen till länsstyrelsen, som avger yttrande i ärendet. Om vid väg- och vattenbyggnadsstyrelsens prövning ansökningen icke anses böra avslås, uppdrager hamnbyrån åt veder— börande till byrån hörande lokalförvaltning (hamnarbetsdistrikt) att hålla offentligt sammanträde med intressenterna och andra personer (t. ex. närmast platsen stationerad lotspersonal), vilka kunna förutsättas äga kännedom om på byggnadsfrågan inverkande omständigheter, samt att verkställa undersökning på platsen. Med ledning av det härvid er- hållna utredningsmaterialet, som bl. a. innefattar av hamnarbetsdistrik- tet upprättat skissförslag till anläggningen, utarbetar hamnbyrån arbets- plan för företaget. För mindre arbeten, t. ex. reparations- och istånd— sättningsarbeten, uppgöres dock arbetsplanen i regel av hamnarbets- distriktet samt granskas av hamnbyrån. Beträffande dylika arbeten gäller dessutom att en enklare procedur tillämpas vid utredningsarbetet och prövningen av behovet. Imotsats till vad fallet är beträffande exem- pelvis broförslag omfattar arbetsplan för sådan hamnbyggnad, vilken skall utföras genom styrelsens försorg, en mera fullständig lösning av byggnadsföretagets konstruktiva utformning. Arbetsplanen utarbetas ofta — i synnerhet när det gäller småbåts- och fiskehamnar _— så, att den med endast smärre detaljkompletteringar, vilka utföras av vederbörande hamnarbetsdistrikt, kan läggas till grund för företa— gets utförande, och innefattar således i dylikt fall i stort sett även arbetsritningar. Då planen är färdig, översändes den till intressenterna. Sedan eventuella ändringsyrkanden behandlats, insända intressenterna ansökning om statsbidrag. Ärendet remitteras därefter för yttrande till länsstyrelsen samt om det gäller fiskehamnar jämväl till lantbrukssty- relsen, som har att uttala sig om hamnens nytta och lämpliga storlek med hänsyn till fiskets nuvarande behov och väntade utveckling. I vissa fall inhämtas även yttrande av lotsstyrelsen samt av chefen för försvarsv- staben. Så snart, med hänsyn till företagets angelägenhetsgrad och till— gången på medel, frågan om dess utförande kan anses aktuell, gör väg- och vattenbyggnadsstyrelsen framställning till Kungl. Maj:t om medel till företaget. Om framställningen bifalles, upprättas kontrakt med in- tressenterna om villkoren för statsbidragets åtnjutande. Därefter utfär- dar hamnbyrån förordnande för vederbörande hamnarbetsdistrikt att utföra företaget och upprättar, om så ej tidigare skett, erforderliga ar- betsritningar. Utförandet av här avsedda företag sker praktiskt taget alltid i egen regi. Hamnbyrån utövar viss direkt kontroll och tillsyn över byggnadsverksamheten samt verkställer besiktning av företagen. Sedan

* * E_n—>= ' f -—

arbetet fullbordats, upprättar arbetsdistriktet ritning över anläggningen, sådan den föreligger i färdigt skick (revisionsritning).

Beträffande handelshamnar och icke statliga farleder, som med stats— bidrag byggas genom intressenternas försorg, gäller följande.

Undersökning och upprättande av arbetsplan för här ifrågavarande slag av företag utföres i regel genom vederbörande intressenters försorg. Såsom villkor för statsbidrag gäller emellertid att den förrättningsman, som anlitas för nämnda arbete, skall vara av väg- och vattenbyggnads- styrelsen därtill behörigförklarad. De arbetsplaner, varom nu är fråga, utarbetas ofta icke så detaljerat som arbetsplanerna för exempelvis fiskehamnar. Arbetsplanen jämte därtill hörande redogörelse för be- hovet av anläggningen granskas av hamnbyrån samt återställes där- efter till intressenterna. Sedan dessa inkommit med ansökan om stats- bidrag, inhämtas genom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens försorg ytt— randen i ärendet av länsstyrelsen och kommerskollegium samt eventuellt av lotsstyrelsen. Därefter avlåter väg— och vattenbyggnadsstyrelsen un- derdånig framställning om statsbidrag till företaget samt upprättar, om framställningen bifalles, kontrakt med intressenterna. Här ifrågava- rande företag utföras i regel på entreprenad. Det ankommer härvid på intressenterna att upprätta erforderliga programhandlingar. Av prak- tiska skäl biträder dock hamnbyråni de flesta fall intressenterna med detta arbete. Om så icke sker, skola programhandlingarna granskas av hamnbyrån. Entreprenör antages av intressenterna. Valet av entrepre- nör liksom också entreprenadkontraktet skall dock underställas väg- och vattenbyggnadsstyrelsen för godkännande. I den mån entreprenören upprättat arbetsritningar, skola dessa granskas av hamnbyrån. Byrån förordnar vidare kontrollant för företaget, utövar- löpande kontroll ge- nom arbetsrapporter "m; m. samt förrättar avsyning.

Byggnadsarbeten för statliga farleder och fiskehamnar utföras hu- vudsakligen i samma ordning som motsvarande arbeten beträffande statsunderstödda fiskehamnar frånsett de avvikelser, som betingas av att anläggningarna ägas av staten. Sådana extraordinära byggnadsföre- tag som Falsterbokanalen utföras i särskild ordning. De sakkunniga ha icke funnit anledning att närmare ingå härpå.

Liksom fallet är inom väg- och gatuväsendet förekommer det även inom hamnbyggnadsväsendet i stor omfattning att företag utföras'iså- som beredskapsarbeten. För dylika företag tillämpas i stort sett samma ordning som för motsvarande ordinarievarbeten. Jämväl på förevarande område pågår för närvarande en omfattande investeringsplanläggning, vilken i fråga om fiskehamnsanläggningar ombesörjes av hamnbyrån.

3. Vattenförsörjnings— och avlopps- anläggningar.

Enligt kungörelsen nr 733/1944 angående statsbidrag till anlägg- ningar för vattenförsörjning och avlopp skall den, som önskar er- ( hålla dylikt bidrag, till vederbörande hälsovårdsnämnd ingiva skrift- » lig ansökan, åtföljd av arbetsplan med kostnadsberäkning. Arbetspla- nen skall upprättas genom sökandens försorg. Avsikten är emellertid att de vid vägförvaltningarna placerade distriktsingenjörerna skola i mån av tid biträda sökandena med råd och anvisningar beträffande detta arbete. Efter erforderlig utredning och besiktning skall hälsovårds- nämnden med eget yttrande insända ansökningen till länsstyrelsen i länet. Länsstyrelsen har att -— efter hörande av egnahemsnämnden, förste provinsialläkaren och Vägförvaltningen i länet med eget ut- låtande och förslag överlämna ärendet till väg- och vattenbyggnadssty- relsen. Inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen omhändertages ärendet av avdelningen för vattenförsörjning och avlopp.

Vid prövning av ansökning om statsbidrag till anläggning omfattande högst tjugu bostadsfastigheter skall väg- och vattenbyggnadsstyrelsen samråda med egnahemsstyrelsen. Finna dessa styrelser, att statsbidrag till den ifrågasatta anläggningen lämpligen bör beredas enligt de grun- der, som gälla för bidrag av bostadsförbättringsmedel, vilka stå till egnahemsstyrelsens förfogande, skall ansökningen överlämnas till egna- hemsstyrelsen. Vid skiljaktig mening mellan styrelserna härutinnan skall frågan om ärendets handläggning hänskjutas till Kungl. Maj:ts prövning.

Statsbidrag beviljas, om ärendet icke överlämnas till egnahemssty- , relsen, av väg— och vattenbyggnadsstyrelsen. Vid prövning av frågan, huruvida bidrag skall beviljas, skall hänsyn tagas till anläggningens angelägenhetsgrad. Om väg- och vattenbyggnadsstyrelsen vid statsbi- dragsfrågans handläggning kommer till annan uppfattning än länssty- relsen, skall ärendet underställas Kungl. Maj:ts prövning.

Då statsbidrag beviljas, skall arbetsplan för anläggningen fastställas, varjämte erforderliga föreskrifter skola meddelas angående arbetets utförande och den tid, inom vilken arbetet skall vara fullbordat. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen skall sluta kontrakt med bidragstagaren angående dennes skyldigheter.

Utförandet av anläggning ankommer på bidragstagaren. Styrelsen skall därvid låta övervaka utförandet. Därest sådana omständigheter föreligga, att särskilda renstakningshandlingar erfordras, torde dessa handlingar komma att granskas av distriktsingenj ören, som även bör lämna anvisningar vid upprättandet av desamma. I den mån bidrags- tagaren anlitar entreprenör för arbetet, skall entreprenören godkännas

av styrelsen. Åtminstone när det gäller mindre företag, torde emeller— tid prövningen komma att överlåtas åt distriktsingenjörerna. Kontrol- len över utförandet torde normalt komma att utövas genom vederbö- rande distriktsingenjör eller genom honom underställd särskild kontrol- lant. Efter framställning av bidragstagaren kan styrelsen själv ombe- sörja utförandet. Arbetet sker i så fall genom hamnbyråns försorg med anlitande av byråns distriktsorganisation.

När anläggningen blivit utförd, skall avsyning av densamma ske av sakkunnig person, som väg— och vattenbyggnadsstyrelsen därtill förord- nar, exempelvis distriktsingenjör.

Styrelsen skall låta övervaka, att anläggning, till vilken statsbidrag utgått, för framtiden drives och underhålles på ett tillfredsställande sätt.

Den verksamhet, som här beskrivits, är ny och har ännu icke trätt i funktion i full utsträckning. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har emellertid, såsom i det föregående berörts, sedan ett flertal år hand- haft en betydande anläggningsverksamhet av motsvarande slag, näm- ligen i fråga om sådana vatten- och avloppsledningsanläggningar, vilka utföras såsom statskommunala beredskapsarbeten. Denna verksamhet torde i fortsättningen komma att samordnas med den ovan angivna ordinarie verksamheten.

III. Principiella spörsmål beträffande byråindelningen.

Byråindelningen inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen är grundad på två olika huvudprinciper. Den ena av dessa principer innebär, att arbetet fördelas mellan skilda byråer efter de olika slag av arbetsob j ekt, styrelsens verksamhet omfattar, såsom vägar, broar, hamnar etc. En- ligt denna princip kommer varje ärende att i huvudsak från början till slut handläggas på en och samma byrå (vertikal organisation). Ifrågavarande organisationstyp representeras inom styrelsen av de by- råer, vilkas arbetsuppgifter äro av huvudsakligen teknisk natur, näm- ligen vägbyrån, brobyrån och hamnbyrån. Enligt den andra huvudprin- cipen sker fördelningen av arbetet efter arten av de problem, som före— komma (horisontal organisation). Till denna organisationstyp höra kanslibyrån, kameralbyrån och förrådsbyrån.

Om på sätt antytts i utredningsdirektiven all anläggningsverksamhet inom styrelsens arbetsområde sammanföres under ett gemensamt le- dande organ inom styrelsen (byggnadsavdelning eller byggnadsbyrå), innebär detta, att den horisontala organisationsformen får sin till- lämpning även på det tekniska verksamhetsområdet. Vid en horisontal uppdelning av arbetet på detta område kunna väsentligen tre huvud- grupper av uppgifter särskiljas, nämligen

1. tekniskt-administrativa utredningsuppgifter, där huvudvikten lig- ger på ett bedömande ur samhällsekonomiska, kommunikations- och driftstekniska, sociala och militära synpunkter av behovet av olika tek- niska åtgärder;

2. konstruktiva uppgifter, nämligen upprättande eller granskning av ritningar till konstarbeten, såsom broar, hamnar och dylikt; samt

3. ledning och kontroll av anläggningsverksamhet och underhålls- arbeten.

Om det berättigade i att såsom här skett sarmnanföra byggande och underhåll till en grupp kunna kanske delade meningar råda. Särskilt inom vägväsendet förekommer för närvarande en ganska utpräglad gränsdragning mellan dessa båda uppgifter. Denna gränsdragning grun- dar sig emellertid mera på anslagsmässiga och personalorganisatoriska

förhållanden än på bestämda olikheter i arbetets art. I båda fallen gäller det ledning och kontroll av en verksamhet, där den praktiska kun- nigheten är avgörande och där medlen (arbetskraft, maskiner och ma- terial) väsentligen äro av samma art. Gränsen mellan byggande och underhåll är i tekniskt hänseende flytande; ett underhållsarbete utgör ofta en upprepning av en detalj av det föregående anläggningsarhetet.

Med utgående från den angivna tredelningen av arbetsuppgifterna kommer man på ett naturligt sätt fram till en organisationsform, som in— nefattar särskilda organ för var och en av dessa huvuduppgifter, alltså dels för utredning, dels för konstruktion och dels för byggande och underhåll.

Vid jämförelse med den nuvarande, huvudsakligen vertikala orga- nisationen torde en organisation med horisontal uppdelning av arbetet erbjuda väsentligen följande fördelar.

Den nuvarande ordningen, enligt vilken varje ärende i tekniskt hän- seende i regel genomgående behandlas på en och samma byrå, inne- bär en fara för att, särskilt när det gäller principiella frågor, ärendena

, bliva mer eller mindre ensidigt bedömda, sålunda att vissa synpunkter

— praktiska, teoretiska eller administrativa bliva dominerande på bekostnad av andra. Med en horisontal organisation minskas risken för en dylik utveckling, då ärendena i detta fall bliva föremål för själv- ständig prövning av skilda personer i ledande ställning med olika ut— gångspunkter för bedömandet. Det bör vara till avgjord fördel för verksledningen att på detta sätt i ett och samma ärende kunna lita till omdömet från flera personer, vilka inför verkschefen ansvara var för sin del av ärendets sakliga prövning. Samtidigt vinnes med en horisontal organisation att de olika byråernas arbetsuppgifter sammanknytas med varandra på ett sätt, som medför en mera allmän samverkan mellan byråerna. Genom att närbesläktade tekniska arbetsuppgifter från olika ' verksamhetsområden samordnas, underlättas också utbytet av tekniska

*mg.

erfarenheter mellan dessa verksamhetsgrenar.

Vidare erhållas ökade möjligheter till en enhetlig bedömning av be- hovet av arbetsmaskiner, materialier, arbetare och tj änstemannaperso- nal inom styrelsens verksamhetsområde. Samtidigt underlättas övervak- ningen av att organisationen i sin helhet effektivt utnyttjas. Den ho- risontala organisationsformen möjliggör sålunda en mera samlad över- blick över arbetsorganisationen och ett fastare grepp om densamma och ger därigenom ökade möjligheter att inom organisationens ram till— godose växlande behov inom styrelsens mångskif tande verksamhet. Här- igenom böra besparingar kunna åstadkommas såväl i fråga om arbets— ledning och annan personal som beträffande maskiner och redskap. I detta hänseende kan bl. a. följande framhållas.

Maskiner, arbetsledare och specialarbetare kunna lättare dirigeras arbets- !, platserna emellan, så att deras kapacitet i möjligaste mån tillgodogöres.

Utförandet av geografiskt närbelägna arbetsföretag kan lättare planeras så, att de, sammanförda till arbetskomplex, kunna bedrivas med åtminstone delvis gemensam arbetsledning, även om de tillhöra skilda verksamhetsom- ; råden, t. ex. vägarbeten gemensamt med anläggningsarheten för vattenför- ? sörjning och avlopp. Härvid kan samordning åvägabringas beträffande såväl 3 tidsschemat och sättet för arbetenas utförande som dispositionen av arbe- ' tare, ledningspersonal, arbetsmaskiner m. m.

Inom de olika områdena för väg- och vattenbyggnadsstyrelsens verksam- het förekomma, såsom helt naturligt är med hänsyn till arten av styrelsens arbetsuppgifter, vissa ofta ganska betydande växlingar i arbetets omfatt- ning. Dessa växlingar kunna vara sådana, som bero på av statsfinansiella eller andra skäl föranledda ändringar i medelstilldelningen för viss verk- samhet, tillkomsten av tillfälliga uppdrag, ändringar i fråga om material- tillgång och dylikt. De kunna också vara av säsongmässig natur: medan vissa anläggningsarheten, exempelvis vatten- och avloppsledningsarbeten, utan större olägenheter kunna bedrivas även vintertid, finnas andra, t. ex. vägarbeten, vilka ofta mindre väl lämpa sig som vinterarheten. Den hori- sontala organisationsformen ger ökade möjligheter att trots sådana väx- lingar i arbetets omfattning inom de olika verksamhetsgrenarna begränsa variationerna i personalstyrkan utan att eftersätta ekonomiska synpunkter. Härigenom kan en större del av personalen erhålla en tryggare anställning. Detta sammanhänger därmed att vid en horisontal organisation personalen lättare kan överflyttas från ett verksamhetsområde till ett annat. I föreva- rande sammanhang må tillika framhållas att den horisontala organisationen gör det möjligt att med större smidighet säsongmässigt överflytta till väg— och vattenbyggnadsstyrelsens beredskapsarbeten hänvisad arbetskraft mel- lan olika slag av arbetsföretag, vilket är ägnat att underlätta strävandena att bereda denna arbetskraft en jämnare sysselsättning. ,

Genom ett sammanförande av alla de arbetsuppgifter inom väg- och vat- , tenbyggnadsstyrelsens verksamhetsområden, vilka beröra samma slag av tekniska problem, skapas ökade möjligheter att förvärva och behålla per- sonal med särskild begåvning och intresse för visst slag av arbetsuppgifter * (tekniskt-administrativa utredningsuppgifter, konstruktionsarbeten, byg- ? gande och underhåll etc.). Vad här anförts gäller naturligtvis i särskild , grad de ledande befattningarna.

Särskilt i vad avser den tekniska personalen i rekryteringsgraderna kan personalutbytet mellan de olika verksamhetsområdena väntas bliva större än vad som är fallet för närvarande. Detta torde komma att underlätta rekryteringen, i synnerhet inom de områden av styrelsens verksamhet, där befordringsutsikterna vid nuvarande organisation äro jämförelsevis mindre goda.

Vidare må framhållas att ansvaret för arbetaravtalsfrågorna vid en horisontal organisation lättare kan samlas på en hand. Härigenom skapas förutsättningar för en mera enhetlig behandling av dessa frågor.

Såsom tidigare nämnts är väg- och vattenbyggnadsstyrelsens avdel- ning för arbetsorganisation underställd chefen för vägbyrån. Denna av- delning är emellertid avsedd att biträda vid rationaliseringsarbetet icke blott beträffande vägunderhåll och vägbyggnad utan även i fråga om

annan underhålls- och byggnadsverksamhet inom styrelsens arbetsom-

råde. Vid en horisontal organisation skulle avdelningen erhålla sin na- turliga plats inom det byggande organet, som ju skulle syssla med allt byggande och underhåll.

Den horisontala organisationsformen ger sålunda genom sina verknin- gar inom den centrala och den lokala organisationen ökade förutsätt- ningar för att skapa och vidmakthålla en byggnadsorganisation, som ehuru den dimensionerats för normala förhållanden vid behov kan i större utsträckning utnyttjas även för andra arbetsuppgifter inom våg- och vattenbyggnadsfacket än dem, som ankomma på styrelsen i dess egenskap av kommunikationstekniskt verk. Det må i detta samman- hang erinras om att styrelsen under de senare åren haft betydande ar- betsuppgifter av detta slag, t. ex. utförandet av anläggningar för vatten- försörjning och avlopp, oljelagringsanläggningar och byggnadsarbeten åt försvaret. Med en dylik byggnadsorganisation, i erforderlig mån till- f älligt förstärkt, bör styrelsen därjämte bliva bättre rustad att bemästra de omfattande uppgifter i fråga om anläggningsarheten, som kunna komma att åvila styrelsen vid en mera allmän arbetsmarknadskris.

En byråindelning enligt horisontalprincipen medför således åtskilliga fördelar av betydelse. Vissa invändningar, som förtjäna att övervägas, kunna emellertid också göras beträffande ifrågavarande organisations- princip.

I det föregående har angivits att anläggningsfrågorna vid en horison- tal organisation skulle bliva ur olika synpunkter ingående prövade av flera personer i ledande ställning. Det kan möjligen göras gällande, att en ökad arbetsbelastning i vissa fall härvid skulle uppkomma för ve- derbörande byråchefer och att detta vore en omständighet, som talade emot nämnda organisationsprincip. Häremot kan emellertid invändas, att denna belastning, i den mån den förekommer, långt ifrån är onyttig, eftersom den innefattar den synnerligen viktiga ökade expertprövning, som är ett av de främsta målen vid en organisationsändring enligt hori— sontalprincipen. För övrigt torde dylika befarade olägenheter komma att begränsas eller helt elimineras därigenom att de ledande tjänste- männen på grund av sin specialisering böra kunna med särskild snabb- het och säkerhet lösa på dem ankommande frågor.

Det kanske vidare skulle kunna göras gällande, att ärendena skulle fördröjas genom att de i olika stadier skulle handläggas av skilda or— gan. Härvid må erinras därom att de olika åtgärderna i samband med tillkomsten av en anläggning av andra skäl oftast fördela sig på en tidrymd av flera år; sedan utredningsstadiet avslutats, följer van- ligen med hänsyn till medelstillgång eller dylikt ett ganska avsevärt uppehåll, innan utförandet av anläggningen blir aktuellt. Den omstän- digheten, att ett ärende enligt horisontalprincipen skulle på utrednings—

stadiet handläggas av en byrå och på ett senare stadium av en annan, lärer därför icke kunna verka fördröjande.

Beträffande utrednings— och konstruktionsbyråerna kan måhända göras gällande, att personalen på dessa byråer kommer att förlora kon- takten med det praktiska arbetet i sådan utsträckning, att det blir till men för arbetsresultatet. Med anledning härav må erinras om det för- hållandet, att personalen på väg- och vattenbyggnadsstyrelsens tekniska byråer redan nu är specialiserad på olika arbetsuppgifter, såsom upp- rättande eller granskning av arbetsplaner och av arbetsritningar samt ledning och kontroll av utförandet av arbeten. Även de privata entre- prenadföretagen skilja mellan konstruktions— och byggnadspersonal och ha i vissa fall särskilda huvudavdelningar för dessa slag av arbets- uppgifter. Vissa entreprenörer, även sådana med mycket stor verksamhet, ha t.o.m. funnit det fördelaktigare att anlita konsulterande ingenjörer än att själva ombesörja erforderligt konstruktionsarbete. Stock- holms stads gatukontor har skilda avdelningar för konstruktion och byggande; byggnadsavdelningen ombesörjer därvid utförandet både av terrasserings- och konstarbeten. Vidare må erinras om det förhållandet, att inom väg- och vattenbyggnadsbranschen finnas flera privata in- genjörsbyråer, vilka med framgång ägna sig åt konstruktions- och ut— redningsuppgifter utan att samtidigt bedriva anläggningsverksamhet. Det berättigade kravet på praktisk utbildning för här ifrågavarande personal inom väg— och vattenbyggnadsstyrelsen synes i allmänhet kunna tillgodoses genom att personalen före befordran till de högre by- råtj änsterna får fullgöra tjänstgöring vid styrelsens lokala organ. Till- fälle bör därjämte beredas befattningshavarna att följa arbetet vid arbetsplatserna.

Den ovan lämnade redogörelsen för de fördelar och olägenheter, som äro eller kunna vara förknippade med en horisontal organisation för de tekniska arbetsuppgifterna inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, ger enligt de sakkunnigas mening vid handen, att avgörande skäl tala för en omorganisation av styrelsen i denna riktning. En dylik organisa- tion med dess ökade möjligheter till samordning och central övervak- ning av de olika verksamhetsgrenarna synes i särskilt hög grad påkal- lad med hänsyn till den avsevärda utvidgning av styrelsens arbetsupp- gifter, som framför allt till följd av vägförstatligandet ägt rum på se- nare år. Såsom i det följ ande närmare beröres ha de sakkunniga ansett sig böra förorda en sammanslagning av hamnbyråns distriktsorganisa— tion med den lokala vägorganisationen. Om så sker, utgör detta ytterli- gare ett skäl för en motsvarande samordning av de verkställande tek- niska organen inom styrelsen.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens byggnadsverksamhet omfattar, så—

I

som tidigare berörts, ett flertal olika slag av arbetsobj ekt, såsom vägar, broar, färjor och färjlägen, hamnar, farleder, vatten- och avloppsled— ningar, oljelagringsanläggningar, flygfält, husbyggnader m. m. Med hänsyn till denna mångfald av olika arbetsuppgifter uppkommer vid tillämpning av den horisontala organisationsprincipen frågan, huruvida det möjligen kan vara nödvändigt att uppdela det tekniska arbetet på flera utrednings—, konstruktions— eller byggnadsbyråer. Härvid må först framhållas att de tidigare omförmälda fördelarna med här ifrågava— rande organisationsform till betydande del gå förlorade, därest de tre liuvudgrupperna av arbetsuppgifter imera avsevärd omfattning splitt- ras i organisatoriskt hänseende. Om var och en av de tre huvudgrup— perna sammanhölles inom en och samma byrå, kunde det kanske anses, att inom byråer med så många olika arbetsområden, varom det i så fall bleve fråga, svårigheter kunde uppkomma för vederbörande byrå- chef att i erforderlig utsträckning sätta sig in i och effektivt leda ar— betet på vart och ett av dessa områden. Dylika svårigheter komma otvi- velaktigt att göra sig gällande i fråga om de tekniskt—administrativa arbetsuppgifterna, vilka såsom nedan angives därför böra uppdelas på flera organ. Beträffande de konstruktiva och praktiska arbetsuppgif- terna torde svårigheterna däremot snarare vara mindre vid en horisontal än vid en vertikal organisation. Det är uppenbart, att det icke är lättare att vid en vertikal organisation behärska samtliga arbets— uppgifter (utredning, konstruktion, byggande och underhåll) inom ett verksamhetsområde än att vid en horisontal organisation, där de tek- niskt-administrativa uppgifterna läggas på särskilda organ, behärska antingen de konstruktiva eller de praktiska arbetsuppgifterna inom fle— ra verksamhetsområden tillhörande samma tekniska fack. Vid en ver- tikal organisation kräves nämligen att vederbörande byråchef är både praktiker och teoretiker samt därjämte har läggning och intresse för ' administrativa uppgifter. Vid en horisontal organisation däremot

gäller kravet i första hand att vederbörande är framstående expert i fråga om en enda huvudgrupp av arbetsuppgifter. Härtill kommer, att på konstruktions- eller utförandestadiet arbetsuppgifterna inom de olika verksamhetsområdena äro så nära besläktade, att det icke behöver upp- väcka betänkligheter att sammanföra dem i en konstruktionsbyrå och en byggnadsbyrå. Det må också erinras om att det inom såväl statlig som kommunal och enskild verksamhet av jämförbart slag är en vanlig företeelse att ledande tekniker sysselsättas med problemkomplex av liknande eller ännu mer heterogen sammansättning än det här skulle bliva fråga om.

De sakkunniga anse alltså, att inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen bör inrättas en konstruktionsbyrå och en byggnadsbyrå. Vad angår de tekniskt-administrativa arbetsuppgifterna föreligga, så-

som ovan antytts, särskilda skäl för att icke sammanföra dem till en enda byrå. De sakkunniga få härom anföra följ ande.

Arbetet på utredningsstadiet är, såsom tidigare nämnts, framför allt inriktat på ett bedömande ur olika samhälleliga intressesynpunkter av behovet av ifrågasatta anläggningsarheten. Det är uppenbart, att de undersökningar och överväganden, som härvid måste ske, bliva väsent— ligt olikartade, beroende på om det gäller vägbyggnader eller hamn- byggnader eller vatten- och avloppsanläggningar. De utredningsresul- tat, som vinnas inom ett av dessa områden, kunna i allmänhet icke till- godogöras inom de övriga områdena.

De tekniskt-administrativa frågorna äro i särskilt hög grad omdömes- frågor, där avgörandet blir mer eller mindre beroende av en sannolik- hets- eller skälighetsbedömning. Det är därför av särskild vikt, att vederbörande byråchef är väl förtrogen med förhållandena inom sitt område och personligen sätter sig in i alla på ett dylikt bedömande in- verkande faktorer. Redan de utredningsuppgifter, som röra väg-, gatu- och vägtrafikväsendet, utgöra maximum för vad som lämpligen bör ankomma på en utredningsbyrå.

Även andra skäl tala för att det: tekniskt-administrativa arbetet bör uppdelas på flera byråer. Detta arbete kan väsentligen hänföras till tre huvudgrupper. Den första gruppen omfattar de frågor, som röra väg-, gatu- och vägtrafikväsendet; den andra gruppen frågor rörande ham- nar och farleder samt de övriga vattenbyggnadstekniska utredningsupp- gifter, som ankomma på den nuvarande hamnbyrån; den tredje grup— pen utredningar rörande vatten- och avloppsledningsanläggningar.1 Var och en av dessa tre grupper representerar viktiga samhällsintres- sen, vilka kräva så stort beaktande inom väg- och vattenbyggnadssty— relsen, att det är riktigast, att de personer, vilka närmast hava att i styrelsen företräda respektive intresseområden, intaga ställning såsom ledamöter i styrelsen.

Alla de skäl som här anförts tala enligt de sakunnigas mening för att tre särskilda utredningsbyråer böra inrättas, motsvarande ovanberörda tre grupper av arbetsuppgifter. Byråerna synas lämpligen kunna be- nämnas första, andra och tredje utredningsbyrån.

Med hänsyn till vad sålunda anförts föreslå de sakkunniga, att i stället för de nuvarande väg-, bro- och hamnbyråerna samt avdelningen för vattenförsörjning och avlopp inrättas tre utredningsbyråer, en kan- struktionsbyrå och en byggnadsbyrå. På de båda senare byråerna skulle även ankomma flygplatsbyggandet och den husbyggnadsverksamhet, som nu bedrives av förrådsbyrån.

' Det kan här nämnas dels att flygplatsutredningar skola ankomma på luftfarts- styrelsen, dels att behovsprövningen beträffande oljelagringsanläggningar vasenl- ligen utföres av andra myndigheter än väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

IV. De tekniska- byråernas arbetsuppgifter enligt de sakkun- nigas organisationsförslag.

1. Första utredningsbyrån.

Till första utredningsbyrån skulle i enlighet med de sakkunnigas för- slag överflyttas i huvudsak de arbetsuppgifter, som för närvarande an- komma på utredningsavdelningen, avdelningen för rikets städer och vägtrafikavdelningen inom vägbyrån. De principer, som ligga till grund i för organisationsförslaget, påkalla emellertid härvid vissa smärre jämk— E ningar i arbetsuppgifterna. De sakkunniga få härom anföra följande.

. Beträffande de broföretag, vilka utföras med anlitande av särskilda brobyggnadsanslag, gäller för närvarande, såsom framgår av redogö- relsen å s. 19, att brobyrån svarar även för vissa tekniskt-administrativa uppgifter, nämligen utredning om behovet samt i samband därmed an- slagsäskanden och fördelningsförslag. Motsvarande uppgifter beträf— * fande de i flerårsplanerna ingående broföretagen sammanhållas där- emot, i vad de ankomma på väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, av väg- byråns utredningsavdelning. En liknande uppdelning bör icke ifråga- komma inom den nya organisationen. Eftersom broarna ingå såsom led i respektive vägförbindelser och samma kommunikationstekniska för- utsättningar således gälla såväl för bro som för anslutande väg, synes det uppenbart, att det organ inom styrelsen, som närmast skall handha prövningen av anläggningsbehovet beträffande landets vägnät, även ; skall svara för behovsprövningen i fråga om sådana företag, vilka utfö- ( ras med anlitande av särskilda brobyggnadsanslag. Hithörande arbets-

lt uppgifter böra därför ankomma på första utredningsbyrån. ,” I förevarande sammanhang uppkommer fråga om vilken byrå som

* skall ha hand om broliggaren (inklusive det militära broregistret). ' Denna liggare, vilken nu hör till brobyrån, utgör, såsom anförts å s. 19,

ett värdefullt hjälpmedel, när det gäller att överblicka brobyggnads— behovet, och kommer således att bliva av stor betydelse för första ut- redningsbyrån vid fullgörandet av de arbetsuppgifter, som här ovan

berörts. Arbetet med broliggarens upprättande och fortgående komplet- tering sammanhänger emellertid närmast med de arbetsuppgifter, som skulle ankomma på konstruktionsbyrån. Broliggaren jämte det militära broregistret bör därför omhänderhavas av konstruktionsbyrån. De sak- kunniga förutsätta härvid, att konstruktionsbyrån skall biträda första utredningsbyrån med erforderlig broteknisk sakkunskap vid utred- ningar rörande brobyggnadsbehovet.

Såsom framgår av den å s. 17—19 lämnade redogörelsen omfatta de å avdelningen för rikets städer ankommande arbetsuppgifterna icke blott tekniskt-administrativa utredningsuppgifter utan även vissa upp- gifter, som närmast höra till utförandestadiet, nämligen granskning av renstaknings- och programhandlingar, godkännande av entreprenör samt viss kontroll över utförandet av anläggningsarheten. I enlighet med de av de sakkunniga angivna riktlinjerna för den horisontala orga— nisationsformens tillämpning bör sistnämnda grupp av arbetsuppgifter överföras till den föreslagna byggnadsbyrån. Den redovisningskontroll, som avdelningen för rikets städer har att i samråd med kameralbyrån verkställa beträffande användningen av till städer och stadsliknande samhällen utbetalda statsbidrag, bör däremot ankomma på första ut- redningsbyrån. Denna byrå bör därjämte med biträde av vägförvalt- ningarna utöva uppsikt över underhållet av allmänna vägar och för biltrafiken viktiga gator i nyssnämnda städer och samhällen (jfr s. 43).

Vägtrafikavdelningens arbetsuppgifter höra i sin helhet överflyttas till första utredningsbyrån. Den omständigheten att somliga av dessa

arbetsuppgifter, t. ex. de som röra bilbesiktningsväsendet och tillämp— , ningen av motorfordonsförordningen, delvis äro artskilda från de övriga »

till nämnda byrå hänförliga uppgifterna, synes icke utgöra något avgörande skäl mot den ifrågasatta överflyttningen, i all synnerhet som

något annat mera lämpligt organ inom styrelsen för här avsedda upp- '

gifter icke står till buds. Vägtrafikavdelningens övriga arbetsupp- gifter — nämligen handläggningen av frågor rörande vägmärken och säkerhetsanordningar vid plankorsning mellan järnväg och väg samt vägtrafikärenden rörande huvudleder, hjultryck och trafikin- skränkningar ävensom trafikräkningar, bearbetning av uppgifter rö- rande trafikolyckor å vägarna m. m. —— höra nära samman med de upp— gifter, som skulle överflyttas till första utredningsbyrån från utrednings- avdelningen och avdelningen för rikets städer, och kunna således med fördel sammanföras med dessa under gemensam ledning.

I förevarande sammanhang må erinras därom att de sakkunniga i sitt betänkande med förslag till organisation av en luftfartsstyrelse m. m. framhållit, att den till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen hörande järnvägsavdelningens arbetsuppgifter lämpligen kunde överflyttas på vägtrafikavdelningen, därest järnvägsavdelningens verksamhet till

***/* Afo-wr *

följd av det pågående förstatligandet av de enskilda järnvägarna skulle minskas i sådan omfattning, att en indragning av chefsbefattningen å denna avdelning bleve aktuell.

2. Andra utredningsbyrån.

Andra utredningsbyrån skall enligt de sakkunnigas organisationsför- slag i första hand hava att svara för behovsutredning och planlägg- ning beträffande statliga åtgärder i fråga om hamn- och farledsbyggau- det. I byråns allmänna uppgifter bör därvid ingå att följa utvecklingen på sjöfartens och fiskerinäringens område med avseende på behovet av hamnar och farleder. Byrån bör äga en tillräckligt ingående och all- sidig kännedom om förhållandena på dessa områden för att kunna på ett sakligt sätt bedöma såväl behovet iallmänhet som ock det relativa behovet på olika platser i landet. Med stöd av denna kännedom om anläggningsbehovet bör byrån upprätta och vidmakthålla erforderliga behovsplaner för hamnbyggnadsväsendet. Beträffande byggnadsföretag, vilka avses skola komma till utförande, skall byrån pröva frågan om anläggningens läge, storlek, djup samt allmänna standard i fråga om utförandet ävensom frågor rörande inseglingsrånnor, kajanordningar av olika slag m. m. Byrån skall vidare i samråd med konstruktions- byrån granska arbetsplaner för hamn- och farledsbyggnader. Därjämte skall andra utredningsbyrån utarbeta anslagsäskanden samt framställ- ningar eller utlåtanden till Kungl. Maj :t angående statsbidrag till ifrågasatta byggnadsföretag ävensom upprätta kontrakt med vederbö- rande intressenter.

På andra utredningsbyrån bör vidare ankomma att handlägga frågor rörande statsbidrag till underhåll av icke statliga hamnar och farleder samt att med hjälp av styrelsens lokala organ utöva uppsikt över deras underhåll, i den mån underhållsarbetet icke utföres av väg- och vatten- byggnadsstyrelsen (jfr s. 43).

Byrån skall därjämte handlägga tekniskt-administrativa ärenden rö- rande drift och förvaltning av hamnar och farleder. Med avseende på statens fiskehamnar och farleder omfatta dessa arbetsuppgifter i hu- vudsak följ ande slag av ärenden:

1. Taxeärenden, uthyrning av tomter, diverse av trafikanter och tomtinnehavare framförda angelägenheter m. m.

2. Hamnordningar och reglementen.

3. Ärenden rörande hamnområden.

4. Uppgiftsrapporter till sjöfartsstatistiken. Motsvarande uppgifter beträffande statsunderstödda hamnar och far- leder äro huvudsakligen följ ande.

. Utlåtanden i taxeärenden, avseende statsunderstödda fiskehamnar och motorbåtshamnar samt i vissa fall handelshamnar.

2. Utlåtanden angående avgifter vid samt reglementen för allmänna kanaler och farleder.

3. Teknisk kontroll över fullgörandet av kontraktsenliga föreskrifter i vad avser förvaltningen (årsrapporter och räkenskapssamman- drag, disposition av trafikinkomster).

4. Prövning av framställningar om medgivande att anlita underhålls- fonder.

5. Utredningar och utlåtanden angående framställningar om avlys- ning av allmän farled, provisorisk avstängning, befrielse från åtagna underhållsskyldigheter m. m.

6. Diverse uppgifter till Kungl. Maj:t, lotsstyrelsen, sjökarteverket och militära myndigheter. Till byråns arbetsuppgifter böra slutligen hänföras de speciella vat- tenbyggnadstekniska utredningsuppgifter, som nu ankomma på hamn- byrån. Till dessa uppgifter hör bl. a. handläggningen av frågor rörande sj öars och vattendrags tillgodogörande för sj öfart, flottning, vattenkraft eller andra liknande behov samt skyddsåtgärder mot skärningar och översvämningar av sådan omfattning och beskaffenhet, att åtgärderna med hänsyn till det allmännas intressen anses böra vidtagas på statens bekostnad. Dessa ärenden förekomma sporadiskt, i regel i form av re- misser från Kungl. Maj:t eller från myndigheter. Vidare bör byrån handhava den väg- och vattenbyggnadsstyrelsen åliggande uppgiften att öva tillsyn å allmänna flottleders underhåll och nyttjande. Enligt vad de sakkunniga inhämtat förekomma även på detta område huvud- sakligen endast remissärenden. Inom Skogsstyrelsen pågår för närva- rande arbete med revision av flottningslagstiftningen. Frågan om till- synen över de allmänna flottlederna lärer i detta sammanhang komma att bliva föremål för överväganden. I den mån det anses erforderligt att periodiska inspektioner av de allmänna flottlederna företagas, bör detta arbete lämpligen utföras av styrelsens lokala organ. Andra utrednings- byråns befattning med hithörande uppgifter bör' 1 första hand omfatta speciella utredningsärenden samt granskning och vidare behandling av de lokala organens inspektionsberättelser.

3. Tredje utredningsbyrån.

Tredje utredningsbyrån skall enligt de sakkunnigas förslag svara för den tekniskt-administrativa behandlingen av ärenden rörande anlägg- ningar för vattenförsörjning och avlopp. I enlighet härmed bör på byrån ankomma i huvudsak följ ande uppgifter, nämligen behovsutred-

ning rörande ifrågasatta anläggningsföretag, handläggning av frågor rörande general- och regionplaner, upprättande och vidmakthållande av investeringsplan, utredningar och forskning rörande olika reningsmeto- der för råvatten och avloppsvatten, uppgörande (i förekommande fall i samverkan med konstruktionsbyrån) av normalritningar, fastställande av arbetsplaner, utarbetande av anslagsäskanden, beräkning av stats- bidrag samt upprättande av kontrakt med intressenter. På byrån bör vidare ankomma att genom styrelsens lokala organ övervaka, att de anläggningar, till vilka statsbidrag utgått, för framtiden drivas och un- derhållas på ett tillfredsställande sätt (jfr s. 43). Därj ämte skall byrån liksom övriga byråer i styrelsen för sitt verksamhetsområde utarbeta erforderliga anvisningar och normer.

Såsom i det följ ande framhålles (s. 167) föreligger ett nära samband mellan verksamheten på förevarande område och planeringen av väg- och gatunätet, och det är därför angeläget, att ett intimt samarbete upp— rätthålles, såväl centralt som lokalt, med de organ, som svara för nämnda planeringsarbete. Av liknande skäl erfordras också ett nära samarbete med vederbörande stadsplanemyndigheter.

4. Konstruktionsbyrån.

Konstruktionsbyråns verksamhet skulle komma att beröra en mängd olika arbetsobjekt inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens ämbetsom- råde, såsom broar, stödmurar, färjlägen och färjor, bryggor, hamnar, farleder, i vattenförsörjnings- och avloppsanläggningar ingående spe- ciella anordningar (intag, pumpstationer, reningsverk och reservoarer), husbyggnader m. m.

Byrån skall närmast svara för att de konstruktiva arbetsuppgifterna vid dylika arbeten erhålla en med hänsyn till av vederbörande utre- dande organ angivna förutsättningar lämplig lösning ur bl. a. hållfast- hets- och kostnadssynpunkter. I sådant hänseende skall byrån i den omfattning som nedan angives utarbeta eller granska förslag till konst- arbeten samt upprätta eller granska arbetsritningar till dylika arbeten. Därjämte skall byrån såsom nämnts ä 5. 34 handhava arbetet med bro— liggaren och det militära broregistret samt biträda första utrednings- byrån vid utredningar rörande brobyggnadsbehovet.

Frånsett arbetet med upprättande eller granskning av arbetsritningar till konstarbeten böra de verkställande åtgärderna beträffande dylika arbeten, i den mån dessa åtgärder skola tillhöra den centrala myndig— hetens uppgifter, i princip ankomma på byggnadsbyrån. Vid styrelsens prövning av entreprenadanbud och antagande av entreprenör skall dock konstruktionsbyrån deltaga i beslutet. Vid avgörandet av dy-

lika frågor skall byggnadsbyrån, som bl. a. genom sin erfarenhet från byggnadsverksamheten i egen regi bör äga särskild sakkunskap i kost— nadsfrågor, närmast svara för prövningen av anbudens skälighet ur kostnadssynpunkt samt i samband därmed beakta, om arbetet i stället bör utföras i egen regi. Denna byrå skall jämväl pröva de före- slagna konstruktionernas lämplighet med hänsyn till drifts- och under- hållskostnaderna. Konstruktionsbyråns uppgift skall främst vara att svara för bedömningen av anbuden ur konstruktiv synpunkt.

Kontrollen över utförandet av konstarbeten bör, när det gäller arbe- ten, som icke utföras i egen regi, i huvudsak ankomma på styrelsens lokala organ under överinseende av byggnadsbyrån, och i vad avser arbeten i egen regi på byggnadsbyrån. Konstruktiva frågor i samband med utförandet, t. ex. frågor rörande avvikelser från de fastställda ar- betsritningarna, skola dock givetvis hänskjutas till konstruktionsbyrån. Denna byrå bör därjämte ombesörja verkstadskontroll och all rönt- genkontroll beträffande stålkonstruktioner ävensom utföra spännings- och deformationsmätningar.

Vad ovan anförts gäller huvudsakligen gränsdragningen mellan konstruktionsbyrån och de övriga tekniska byråerna. Därjämte torde emellertid även frågan om avgränsningen av konstruktionsbyråns ar- betsuppgifter i förhållande till styrelsens lokala organ böra upptagas till behandling. I detta sammanhang uppkommer spörsmålet, huruvida en ökad decentralisering av de tekniska arbetsuppgifterna bör genomfö- ras. Beträffande broärendena har härom i direktiven för de sakkun- nigas utredning anförts följande. '

Broärendenas handläggning har hittills varit praktiskt taget helt centra- liserad till styrelsen, något SOm varit naturligt med den lokala statliga Väg- organisationens utformning före vägväsendets förstatligande. Sedan de statliga vägförvaltningarna tillkommit och i viss utsträckning utrustats med personal jämväl för projektering och byggande, torde spörsmålet om en decentralisering av broärenden av mindre omfattning från styrelsen till vägförvaltningarna böra tagas under omprövning med beaktande av de kon- sekvenser i avseende å personalorganisationen för styrelsen och förvalt- ningarna, som en sådan omläggning skulle medföra. Det vill förefalla, som om det varken ur organisatoriska eller arbetsekonomiska synpunkter skulle vara lämpligt att i fortsättningen uppehålla en så stark centralisation be- träffande brobyggnadsärendenas handläggning som hittills varit fallet.

En ökad decentralisering av de tekniska arbetsuppgifterna sy— nes även de sakkunniga av olika anledningar böra komma till stånd. Särskilt i fråga om de uppgifter, som ha direkt med utförandet av an— * läggningsarbeten att göra och som sålunda huvudsakligen höra till byggnadsbyråns kompetensområde, torde, om beslutanderätten i ökad utsträckning överflyttas till de lokala organen, väsentliga förenklingar

r-n.— _

i handläggningen kunna åstadkommas utan att därigenom de 10- kala organens arbetsbörda ökas i större omfattning. De sakkunniga återkomma härtill vid behandlingen av byggnadsbyråns arbetsuppgif- ter. Beträffande konstruktionsuppgifterna äro fo1utsattn1ngarna för att genomföra en mera vittgående decentralisering icke lika stora, enär dessa uppgifter i många fall kräva speciell expertis, som för vinnande av enhetlighet och större effektivitet bör sammanhållas centralt. I vissa fall föreligga dock skäl för att i ökad utsträckning inkoppla de lokala organen på de konstruktiva uppgifterna. De sakkunniga få härom an- föra följande.

Arbetet med upprättandet av förslag till broar på landsbygden är, såsom framgår av redogörelsen på s. 14, för närvarande i mycket hög grad centraliserat. Brobyrån upprättar sålunda förslag till alla broar med större sammanlagd fri spännvidd än 10 meter samt till övriga broar med speciellt utförande. Det är uppenbart, att brobyråns expertis bör utnyttjas redan på arbetsplansstadiet, men de sakkunniga anse, att detta icke bör ske så, att vägförvaltningarna bliva avkopplade från frågorna om broarnas utformning. När det gäller byggande av broar i samband med vägbyggnadsarbeten, är frågan om brons läge och kost- nader ofta av avgörande betydelse för vägens sträckning och höj dläge. Vägproj ektören måste vid valet mellan olika vägsträckningar samtidigt kunna bedöma, vilken inverkan brofrågan har på detta val. Om tekni- kerna vid vägförvaltningarna icke få syssla med brofrågor, kan detta befaras leda till en viss osäkerhet vid vägprojekteringen liksom vid byggandet och vid framtida tillsyn och underhåll. De sakkunniga vilja därför förorda, att vägförvaltningarna i viss ökad utsträckning få om— besörja upprättandet av förslag till broar. Det är härvid av vikt, att konstruktionsbyrån genom anvisningar och direktiv håller vägförvalt- ningarna noggrant underrättade om de allmänna standardfordringar på broarna, som anses böra uppställas i olika avseenden, samt i övrigt i möjligaste mån utövar rådgivande verksamhet i hithörande frågor.

I vilken utsträckning upprättandet av arbetSplan för broarbeten bör anförtros åt vägförvaltningarna, beror på i vad mån dessa organ äga eller kunna beräknas förvärva erforderlig broteknisk sakkunskap. Den instruktionsverksamhet och handledning från konstruktionsbyråns sida, som förutsättes skola ske, bör enligt de sakkunnigas mening göra det möjligt att till vägförvaltningarna överföra arbetet med upprättande av arbetsplan för alla sådana broar, som icke kräva speciellt utförande eller som icke på grund av sin storleksordning eller av andra särskilda skäl av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anses böra planeras av konstruk- tionsbyrån. En bestämd gränsdragning i fråga om storleksordningen är vansklig att göra, men man synes kunna räkna med att till en början arbetsplaner till broar med en sammanlagd fri spännvidd av upp till

30 meteriallmänhet skola kunna upprättas av vägförvaltningarna. Det övervägande antalet arbetsplaner för brobyggnader på landsbygden torde vid tillämpning av denna ordning komma att innefattas i väg- förvaltningarnas arbetsuppgifter. På konstruktionsbyrån skulle alltså ankomma större broar och broar med speciellt utförande. Framdeles, när vägförvaltningarna förvärvat ytterligare erfarenhet på området, böra även större broar överlåtas till dem. Det bör ankomma på väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att med beaktande av ovan anförda syn- punkter bestämma fördelningen av hithörande arbetsuppgifter mellan konstruktionsbyrån och vägförvaltningarna. Det må i detta samman- hang nämnas, att konstruktionsbyrån genom broliggaren och genom sin kontakt med vägförvaltningarna vid tjänsteresor o. dyl. i regel har möj- lighet att på ett mycket tidigt stadium i det speciella fallet bedöma om ett broförslag bör upprättas av byrån.

I arbetsplan ingående broförslag, som upprättats av vägförvaltning, skall granskas av konstruktionsbyrån. Till undvikande av att på detta stadium ändringar i arbetsplanen måste ske på grund av eventuella erinringar från konstruktionsbyråns sida, höra av vägförvaltningarna upprättade förslag till broar med större spännvidd än 3 m insändas i blyertskoncept till styrelsen för förhandsgranskning.

Förslag till bro eller annan konstbyggnad i städer och stadsliknande samhällen, vilka äro väghållare, skall granskas av konstruktionsbyrån.

Upprättandet av förslag till i allmän väg ingående färjlägen och färjor bör ankomma på konstruktionsbyrån, medan förslag till stöd- murar och bryggor i allmänhet böra upprättas av vägförvaltningarna och därvid i den mån det är fråga om mera omfattande anordningar förhandsgranskas på konstruktionsbyrån.

Såsom nämnts å s. 22 bruka arbetsplanerna för sådana hamn- och farledsbyggnader, vilka utföras genom statens försorg, enligt nu till- lämpad praxis ofta utarbetas mera i detalj, så att de i stort sett innefatta även arbetsritningar. Med hänsyn härtill och då det på detta område icke föreligger samma skäl för en decentralisering som beträf- fande broarna, torde konstruktionsbyrån, på grundval av den utred— ning som verkställts av andra utredningsbyrån och i samråd med denna, i regel böra ombesörja upprättandet av dessa arbetsplaner. Planlägg- ningsarbetet bör därvid ledas av andra utredningsbyrån, under det att i arbetsplan ingående konstruktionsritning uppgöres av konstruktions- byrån. För mindre arbeten, t. ex. reparations- och iståndsättningsarhc- ten, bör dock arbetsplan upprättas av vederbörande lokala organ, var- vid granskning bör ske, förutom å andra utredningsbyrån, även å konstruktionsbyrån.

Arbetsplan till hanm- eller farledsbyggnad, som utföres genom

respektive intressenters försorg, skall granskas av andra utrednings- byrån och konstruktionsbyrån.

Upprättandet av arbetsplan till de konstbyggnader, som ingå i vat- tenförsörj nings— och avloppsanläggningar, sker i regel genom intressen- ternas försorg. Erforderlig granskning synes böra utföras av de lokala organen och tredje utredningsbyrån under medverkan av konstruk- tionsbyrån i den mån så erfordras. I synnerhet beträffande de mindre anläggningarna torde man kunna räkna med att en viss standardisering av däri ingående anordningar av konstarbetsnatur så småningom kom— mer att ske. Detta medför även, att arbetet med upprättande eller granskning av arbetsritningar inom förevarande verksamhetsområde i viss utsträckning kan decentraliseras till vederbörande lokala organ. I fråga om konstruktivt mera svårbedömda anordningar bör dock konstruktionsbyrån medverka.

Beträffande sådana mera sporadiskt förekommande anläggningsar- heten som husbyggnader, olj elagringsanläggningar och befästningsarbe— ten böra de konstruktiva arbetsuppgifterna sammanhållas inom kon- struktionsbyrån.

Brobyggnaderna på landsbygden utföras för närvarande, såsom nämnts å s. 16, på entreprenad med undantag för en del av de allra enklaste broarna. Härvid upprättasiallmänhet arbetsritningarna genom entreprenörernas försorg. De sakkunniga ha funnit starka skäl tala för att i samband med den nu föreslagna omorganisationen en del av de- taljkonstruktionsarbetet på brobyggnadsområdet överflyttas till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen. Härmed kunna väsentliga fördelar vinnas. I detta hänseende må följande framhållas.

1. Arbetet med upprättandet av programhandlingar förenklas, vil- ket är av särskilt värde, om detta arbete i enlighet med de sakkunnigas förslag skall decentraliseras.

2. Anbud kunna i större utsträckning erhållas från entreprenörer, vilka icke själva ha erforderlig konstruktionspersonal.

3. Entreprenörerna erhålla mera exakta uppgifter om vad som avses skola utföras, vilket bör minska anledningarna till tvister och medföra, att entreprenörerna ej i samma omfattning som nu behöva göra till- lägg på anbuden för oförutsedda kostnader på grund av osäkerhet vid uppskattning av arbete och materialåtgång.

4. Vid avgivande av anbud å broarbete, för vilket arbetsritningar icke upprättats i förväg, är var och en av anbudsgivarna nödsakad att till grund för sina kostnadskalkyler själv låta verkställa vissa för— handsutredningar om företagets konstruktiva utformning. Endast den av anbudsgivarna, vilkens anbud blir antaget, kan därvid direkt bereda sig ersättning för kostnaderna för ifrågavarande utredningsarbete. Man

kan emellertid utgå från att statsverket kommer att i det långa loppet helt eller delvis få bära kalkyleringskostnaderna även för de anbud, vilka icke antagas, eftersom entreprenörerna vid avgivande av anbud måste räkna med dylika kostnader icke blott för det aktuella fallet utan även för andra fall, då deras anbud icke leda till resultat. I den mån programhandlingarna även innefatta arbetsritningar, bortfaller där- * emot anledningen till dylika ökningar av anbudssummorna. Den ök— ] ning av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens administrationskostnader, , som förorsakas av att arbetsritningar upprättas av konstruktionsbyrån, * uppväges av att entreprenörerna i sina anbud ej behöva medräkna dy- lika kostnader.

5. Entreprenörerna kunna snabbare igångsätta arbetena, eftersom de spara den ofta avsevärda tid, som eljest skulle åtgå för att upprätta er- forderliga arbetsritningar och för att få dem granskade och godkända hos väg— och vattenbyggnadsstyrelsen. Detta bör medföra kostnads- minskningar i olika hänseenden och således även lägre anbud. Entre- prenörerna kunna nämligen vid det här angivna förfarandet dels be- ställa allt erforderligt material omedelbart sedan deras anbud antagits, varigenom osäkerheten i anbudspriset på grund av växlande material- priser till större delen bortfaller, dels oclc säkrare beräkna den tidpunkt, då deras personal och maskiner behöva tagas i anspråk, vilket ger möj- lighet att bättre utnyttja resurserna.

6. Arbetet med granskningen av entreprenörernas arbetsritningar är i ganska hög grad säsongbundet. Ritningarna inkomma nämligen i all- mänhet i början av året omedelbart före den egentliga arbetssäsongens början. Granskningen måste härvid forceras, för att byggnadsarbetena ' skola kunna igångsättas under den varmare delen av året. Om arbets— Ä ritningarna i stället upprättas inom styrelsen, kan arbetet förberedas i god tid och fördelas mera jämnt över hela året.

7. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens kostnader för ritningsgransk— ningen, vilka utgöra en ganska stor del av totalkostnaderna för rit— ningsarbetet, kunna i väsentlig mån inbesparas. Med hänsyn till vad här anförts vilja de sakkunniga förorda, att konstruktionsbyråns organisation utbygges tillräckligt, för att byrån skall kunna i lämplig utsträckning ombesörja upprättandet av arbetsrit- ningar till broar. Det är emellertid härvid av vikt att man icke binder den tekniska utvecklingen på brobyggnadsområdet genom att sätta det enskilda initiativet ur spel. Med hänsyn härtill bör i programhandling- arna normalt föreskrivas, att anbudsgivaren äger att, om han därtill fin- ner skäl, bjuda även på eget konstruktionsförslag. Vidare torde kon- ? struktionsbyrån i allmänhet — frånsett broar, som avses skola utföras i egen regi — icke böra upprätta arbetsritningar till andra . broar än sådana, beträffande vilka den ur tekniskt-ekonomisk syn- *

punkt bästa lösningen är tämligen given. Därjämte bör byrån upp- rätta arbetsritningar till förstärkningar, förändringar och reparationer av befintliga broar, för att om arbetena skola utföras på entreprenad fasta anbud med skäliga priser skola kunna erhållas.

För närvarande upprättas, såsom tidigare nämnts, arbetsritningar till broar med mindre sammanlagd fri spännvidd än 3 meter i allmänhet av vägförvaltningarna. Enligt de sakkunnigas mening bör det beträf- fande dessa småbroar vara möjligt att för de flesta förekommande fall utarbeta standardritningar, vilket bör ankomma på konstruktionsbyrån. I den mån individuella arbetsritningar erfordras, bör arbetet härmed lämpligen koncentreras till konstruktionsbyrån, eftersom denna byrå med sin mera rutinerade personal lättare än vägförvaltningarna kan utföra dylikt arbete. På samma sätt bör förfaras med större Vägtrum— mor av armerad betong, stödmurar m. m.

Med den omfattning av arbetsuppgifterna, som här angivits, torde kon- struktionsbyrån komma att bliva det statliga organ, som har det mång- sidigaste verksamhetsfältet för konstruktionsarbeten inom väg- och vat— tenbyggnadsfacket. Med hänsyn härtill bör byråns organisation utfor- mas så, att byrån kan verksamt bidraga till den tekniska utvecklingen. Angeläget är därför att byrån genom litteraturstudier, studieresor m. m. noga följ er den tekniska utvecklingen på byråns olika verksamhetsom— råden inom såväl Sverige som andra länder. De erfarenheter, som vin— nas inom byråns arbetsfält, böra på effektivaste sätt tillgodogöras för vetenskapliga ändamål och normgivande verksamhet.

5. Byggnadsbyrån.

Byggnadsbyrån skall med biträde av väg— och vattenbyggnadsstyrel- sens lokala organ dels utöva ledningen av alla anläggningsarheten, som utföras genom styrelsens försorg, samt av vägunderhållet på landet och —- i den mån sådant arbete ombesörjes av styrelsen underhållet av hamnar och farleder, dels ock utöva tillsyn och kontroll över sådana anläggningsarheten, vilka under styrelsens överinseende skola utföras genom försorg av kommuner eller enskilda. Den på styrelsen ankom- mande övervakningen av underhållsarbeten, vilka icke utföras genom styrelsens försorg d. v. s. underhållet i städer och stadsliknande sam- hällen, som äro väghållare, av allmänna vägar och för biltrafiken vik- tiga gator, ävensom underhållet av statsunderstödda hamnar och far- leder, allmänna flottleder samt med statsbidrag utförda vattenförsörj-

nings- och avloppsanläggningar — avses såsom tidigare angivits skola utövas av styrelsens lokala organ under överinseende av respektive ut- redningsbyråer. Anledningen härtill är närmast den, att ifrågavarande övervakning mera är en tekniskt-administrativ kontroll av arbetets re- sultat än en kontroll av sättet för arbetets utförande. Likaså bör den väg- och vattenbyggnadsstyrelsen åliggande kontrollen av anläggnings- arbeten och underhåll å enskilda järnvägar och vissa spårvägar hand- havas av järnvägsavdelningen, i mån av behov i samarbete med bygg- nadsbyrån och konstruktionsbyrån.

I den män för vägförvaltningarnas verksamhet på den enskilda väg- hållningens område krävas anvisningar eller direktiv rörande det prak— tiska utförandet av byggnads- och underhållsarbeten, bör detta ankom- ma på byggnadsbyrån.

Vid vägväsendets förstatligande erhöll väg- och vattenbyggnadssty— relsen genom inrättandet av vägförvaltningarna en förhållandevis väl utbyggd lokal organisation för de till vägväsendet hörande arbetsupp— gifterna. Med avseende på de ledande befattningarna måste vägförvalt— ningarnas kapacitet redan nu anses avpassad för ett jämförelsevis stort mått av självständig verksamhet. Det bör därför vara möjligt att, sedan vägförvaltningarna vunnit tillräcklig förtrogenhet med princi— perna för verksamhetens bedrivande, giva dessa organ ökade befogen- heter på vägväsendets område, särskilt i verkställighetsfrågor. En dylik utvidgning av beslutanderätten torde i allmänhet icke komma att inne- bära någon ökning av vägförvaltningarnas arbetsbörda utan i många fall snarare medföra arbetsbesparande förenklingar. Genom decentra- liseringen skulle vinnas den betydelsefulla fördelen, att styrelsen och därvid framför allt byggnadsbyrån bleve befriad från en mängd de- taljfrågor, som eljest, särskilt vid en expansion av byggnads— och underhållsarbetet, kunde komma att tynga det centrala arbetet i en sådan omfattning, att huvuduppgifterna, nämligen planläggningen och ledningen av arbetet i stort, bleve lidande.

Därest, såsom de sakkunniga i det följande föreslå, de lokala hamn- arbetsorganen och distriktsorganisationen för vattenförsörjnings— och avloppsanläggningar inordnas i vägförvaltningarna, bör även på ifråga- varande områden en decentralisering kunna genomföras.

Utförandet av underhållsarbeten och av byggnadsföretag i egen regi skötes redan nu jämförelsevis självständigt av vederbörande lokala organ. De centrala uppgifter inom den blivande byggnadsbyråns kompe- tensområde, vilka synas böra komma i fråga för överflyttning från väg— och vattenbyggnadsstyrelsen till vägförvaltningarna, hänföra sig också huvudsakligen till utförandet av byggnadsarbeten på entreprenad. De

sakkunniga vilja beträffande dylika arbeten föreslå, att vägförvalt- ningarna i allmänhet få ombesörja upprättandet av programhandlingar och infordrandet av anbud ävensom antaga entreprenör. Härvid böra dock vägförvaltningarna, när det gäller konstarbeten, hän— skjuta valet av entreprenör till styrelsen, därest anbud inkommit, som grundar sig på en annan konstruktiv utformning än som avsesidet till programhandlingarna hörande, av konstruktionsbyrån upprättade eller granskade förslaget. Vidare bör anbudsförfarandet i sin helhet ombesörjas centralt i fråga om företag, vilka på grund av storlek, speciellt utförande eller andra liknande skäl anses kräva särskild upp- märksamhet från styrelsens sida. Fördelningen av här ifrågavarande arbetsuppgifter mellan styrelsen och vägförvaltningarna kan, allt efter omständigheterna, ske antingen genom generella föreskrifter eller ge- nom direktiv i det speciella fallet. Byggnadsbyrån och konstruktionsby- rån böra genom skriftliga eller muntliga anvisningar lämna vägförvalt- ningarna erforderlig handledning på förevarande område, och vägför- valtningarna böra äga att hänskjuta entreprenadfrågor, som de finna svårbedömda, till styrelsens prövning.

Beträffande byggnadsföretag, för vilket vägförvaltning äger antaga entreprenör, synes det naturligt att även avgörandet, huruvida företa- get skall utföras på entreprenad eller i egen regi, ankommer på vägför- valtningen, i den mån styrelsen icke av särskilda skäl meddelat före- skrift i frågan. Den centrala övervakningen över att byggnadsverksam- heten fördelar sig på ett lämpligt sätt mellan arbeten i egen regi och arbeten på entreprenad bör i främsta rummet utövas så, att byggnads- byrån vid sina inspektioner ägnar uppmärksamhet åt hithörande spörs- mål och under hand eller på annat sätt lämnar vägförvaltningarna an-

, visningar.

Det nu förekommande, i huvudsak efter vägförstatligandet införda

. systemet med central granskning av renstakningshandlingar till väg-

företag bör upphöra, eftersom vägförvaltningarna måste anses äga till- räcklig kompetens för dessa uppgifter och en decentralisering kan be- räknas medföra avsevärda fördelar i fråga om snabbhet i ärendenas behandling m. m.

Godkännandet av entreprenör för sådana vattenförsörjnings- och av- loppsanläggningar, vilka utföras genom intressenternas försorg, synes när det gäller smärre anläggningar lämpligen kunna överlåtas till väg— förvaltningarna.

Den löpande kontrollen av byggnadsarbeten, vilka icke utföras i sty- relsens regi, bör genomgående ankomma på vägförvaltningarna samt utövas av förvaltningarnas personal eller av särskilt förordnade kon- trollanter.

För exceptionellt stora byggnadsföretag, vilka skulle medföra en allt- för stor arbetsbelastning på vägförvaltningarna, bör kunna anordnas särskild arbetsledning eller kontroll, sorterande direkt under byggnads— ; byrån.

Enligt de sakkunnigas förslag skulle byggnadsbyråns uppgifter om— fatta i huvudsak följande, nämligen 3

att i samverkan med de övriga statliga och andra institutioner, som % bedriva forsknings— eller undersökningsverksamhet på det väg- och * vattenbyggnadstekniska området, pröva eller utprova nya arbetsmeto- der, nya typer av arbetsmaskiner, redskap och verktyg ävensom nya slag av material samt bringa de rön, som därvid kunna göras, till de lokala organens kännedom;

alt beträffande byggnads- och underhållsverksamheten svara för den centrala prövningen av behovet av tj änstemanna- och arbetarpcrsonal, maskiner, 'materialier samt garage-, förråds- och andra byggnader samt övervaka att resurserna disponeras på ett ändamålsenligt sätt;

att beträffande vägunderhållet på landet svara för den centrala kon- trollen och avvägningen av underhållets standard samt i samband där— med utarbeta förslag till anslagsäskanden. upprätta vägunderhållssta- ter och handlägga andra frågor rörande medelsfördelning;

att övervaka att en lämplig avvägning upprätthålles mellan arbeten i egen regi och på entreprenad;

att handlägga entreprenadfrågor beträffande sådana genom styrelsens försorg bedrivna byggnadsarbeten, vilka på grund av sin storlek eller av andra skäl anses kräva särskild uppmärksamhet från styrelsens sida;

att beträffande styrelsen underställda byggnadsarbeten, vilka utföras genom försorg av kommuner eller enskilda, handlägga frågor om god- kännande av entreprenör och andra därmed sammanhängande frågor, i den mån prövningen icke överlåtes till vägförvaltningarna;

att vid behov biträda de övriga tekniska byråerna i frågor, i vilka byggnadsbyrån äger speciell sakkunskap, t. ex. beträffande i arbetsplan ingående kostnadsberäkningar och angående beräkning av kostnaderna för underhållet i städer och stadsliknande samhällen, som äro väghål- lare, av allmänna vägar och för biltrafiken viktiga gator;

att lämna vägförvaltningarna anvisningar och direktiv rörande ar- betenas utförande;

att utöva tillsyn i tekniskt och ekonomiskt hänseende över arbeten. som utföras i egen regi, samt, i den mån så befinnes påkallat, verkställa , avsyning av byggnadsarbeten av hithörande slag;

att hava överinseendet över kontrollen av byggnadsarbeten, vilka icke utföras i egen regi, samt verkställa avsyning av större sådana arbeten;

att i samarbete med kanslibyrån handlägga arbetaravtalsfrågor; att bedriva arbetsstudieverksamhet; att handlägga frågor angående utbildning av arbetslednings- och kon- trollantpersonal; samt

att utöva rådgivande och kontrollerande verksamhet beträffande marklösenfrågor.

De sakkunniga få i förevarande sammanhang till behandling upp- taga frågan om fördelningen av vissa anläggningsarheten mellan egen regi och entreprenad. Denna fråga har berörts i utredningsdirektiven, varvid departementschefen anfört bl. a. följande.

Anläggningsarhetena utföras delvis i egen regi och delvis på entrepre- nad. Entreprenadförfarandet torde vara regel inom brobyråns arbetsfält. Hamnbyråns statliga arbeten utföras däremot i allmänhet i styrelsens egen regi. Inom järnvägs- och luftfartsbyrån förekomma såväl arbeten i egen regi som arbeten på entreprenad. En fördelning av anläggningsarhetena mellan företag i egen regi och företag på entreprenad torde ur olika syn- punkter vara lämplig beträffande här avsedda områden. Denna fråga bör upptagas till skärskådande under beaktande av de synpunkter i fråga om samspelet mellan styrelsen och lokala instanser, som i det föregående berörts.

I anslutning till detta uttalande få de sakkunniga anföra följande. Före vägväsendets förstatligande utfördes väg- och brobyggnadsarbe— tena på landsbygden huvudsakligen genom vägdistriktens försorg. Det var därvid naturligt, att entreprenadsystemet kom till stor använd- ning med hänsyn bl. a. därtill, att särskilt vad angår brobyggnads- arbetena _ vägdistrikten var för sig icke ägde tillräckliga förutsätt-

: ningar att anordna den speciella tekniska organisation, som erfordras ' för att bedriva dylika arbeten i egen regi. Även nu utföras vägbygg-

nadsarbeten såväl i egen regi som på entreprenad, varvid fördelningen sker med hänsyn till de ekonomiska och arbetsmarknadspolitiska förut—- sättningar, som i varje särskilt fall föreligga. De sakkunniga förutsätta, - att någon ändring icke kommer att ske härutinnan. Vad beträffar bro—

.-:-=-.

byggnadsarbetena har efter vägförstatligandet frågan om utförande av dylika arbeten i egen regi kommit i ett annat läge. En organisation för broarbeten i egen regi skulle nu få ett verksamhetsområde, som om— spänner hela landet, och en jämförelsevis stor sådan organisation skulle erfordras, om brobyggnadsarbetena fördelades mellan egen regi och entreprenad t. ex. i samma proportion, som tillämpas beträffande» ? vägbyggnadsarbetena. Med hänsyn till erfarenheterna från den bygg-

nadsverksamhet i egen regi, som bedrives såväl inom styrelsens- övriga verksamhetsområden som av andra statliga verk, exempelvis statens vattenfallsverk och byggnadsstyrelsen, synes det antagligt,

att en statlig brobyggnadsverksamhet i väg- och vattenbyggnads- styrelsens regi åtminstone intill en viss gräns skulle kunna visa sig eko- nomiskt fördelaktig. Avgörande för de sakkunnigas ställningstagande 1 till förevarande fråga är framför allt den synpunkten, att styrelsen bör äga möj lighet att genom arbeten i egen regi kontrollera prisutvecklingen beträffande entreprenadarbetena. Om brobyggnadsarbetena till viss del bedrivas i egen regi, kan nämligen styrelsen med den erfaren-

het, som vinnes vid denna verksamhet, säkrare bedöma skäligheten av ; entreprenörernas anbud och kan för den händelse skäliga anbud icke er- hållas å ett arbete själv taga hand om utförandet. Å andra sidan bör åt- minstone tillsvidare egen-regiverksamheten i princip begränsas till vad som erfordras för att tillgodose kontrollsynpunkten. Att låta verksam- heten få en sådan omfattning, att den tekniska utvecklingen på brobygg- nadsområdet bleve helt beroende av den statliga verksamheten, vore knappast lyckligt och skulle i varje fall kräva en jämförelsevis stor apparat för att tillgodose kraven på de statliga organens funktionsdug- lighet. För att tillgodose önskemålet om en statlig kontroll över entre— prenadpriserna torde det vara tillräckligt, att den fasta organisationen för arbeten i egen regi dimensioneras för en verksamhet uppskatt- ningsvis motsvarande cirka 15 % av kostnaderna för den normala bro- hyggnadsverksamheten på landsbygden.

I förevarande sammanhang må slutligen framhållas att såväl per- sonaluppsättningen som den maskinella utrustningen för brobyggnads- arbeten i egen regi kan, om så befinnes påkallat, utnyttjas jämväl för andra slag av anläggningsarheten.

Under åberopande av vad här anförts vilja de sakkunniga föreslå, att i vid avvägningen av den statliga vägorganisationen hänsyn tages till att den skall ombesörja utförandet av brobyggnadsarbeten i egen regi i den omfattning, som ovan angivits. Såsom framgår av följande av- snitt avse de sakkunniga, att en del av styrelsens hamnbyggnads- personal skall kunna överflyttas till ifrågavarande broarbeten.

De statliga fiskehamnsbyggnaderna utfördes ursprungligen på entre- prenad. Efter endast en kort tids erfarenhet av detta system påyrkade emellertid väg— och vattenbyggnadsstyrelsen, att arbetena skulle utföras i egen regi. En av styrelsens huvudanmärkningar mot entreprenadsyste— met var, såsom anförts av vederbörande departementschef vid anmälan av frågan i statsverkspropositionen till 1916 års riksdag (IX huvudtiteln, punkt 59), »att entreprenörerna kunna befaras på grund av otillräckliga

resurser icke vara i tillfälle att skaffa sig så god och effektiv arbetsma- , ' teriel, att de kunna inom avtalad tid utföra dessa arbeten, som äro både —

stora och åtminstone vid vissa skeden av desamma ganska riskabla, sär- skilt genom faran för stormskador». Vidare hade styrelsen framhållit såsom för landet ofördelaktigt, att entreprenörerna utgjorts av utlän-

ningar. Riksdagen gjorde följande uttalande i frågan (riksdagens skri- velse 1916:64).

I anledning av departementschefens till statsrådsprotokollet gjorda ytt- rande, huruvida det hittills vid hamnbyggnaderna i fråga använda entre- prenadsystemet fortfarande bör bibehållas eller staten själv övertaga nämn— da arbeten, vill riksdagen uttala, att riksdagen med hänsyn till de av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen framhållna högst betänkliga hinder för hamn— byggnadsarbetenas rationella och snabba bedrivande, som enligt vad i ären- det upplysts redan mött vid de under arbete varande hamnanläggningarna på grund av arbetenas handhavande genom enskilda entreprenörer, finner ifrågavarande fiskehamnsbyggnader böra, därest icke på grund av alldeles särskilda omständigheter kan anses lämpligt tillgripa entreprenadsyste- met, utföras direkt av staten genom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen. Ett ytterligare skäl för denna anordning torde på sätt departementschefen även framhållit vara att enligt riksdagens förut fattade beslut hamnbyggnader- na skola imån som desamma fullbordas till underhåll övertagas av staten.

Detta uttalande synes ha varit normgivande för utförandet icke blott av de statliga fiskehamnarna utan även av flertalet andra slag av an— läggningar, som byggts genom hamnbyråns (hamnavdelningens) för- . sorg. Anläggningarna utföras sålunda i egen regi, i regel utan att man genom föregående anbudsinfordran förskaffat sig kännedom om till vil- ket pris arbetena skulle kunna utföras på entreprenad.

De svenska byggnadsentreprenörernas resurser i fråga om utförande avhamnarbeten ha utvecklats betydligt under de snart trettio år, som för- flutit sedan ovan återgivna riksdagsuttalande gjordes. Under denna tid ha åtskilliga stora hamnarbeten i landet utförts på entreprenad, framför allt handelshamnar, vilka som tidigare nämnts vanligen icke byggas av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen utan genom vederbörande kommuns eller annan samfällighets försorg. Enligt de sakkunnigas mening finns » det numera knappast några skäl för att utesluta det i fråga om vägar

och broar så ofta anlitade entreprenadsystemet, när det gäller styrelsens hamnbyggnadsarbeten. Det böri varje fall vara av stort värde för sty- relsen att genom anlitande av detta system få jämförelsepunkter för *_ bedömande av effektiviteten av verksamheten i styrelsens egen regi. ,- Likaså är det uppenbarligen ett viktigt statsintresse, att entreprenörer %anlitas i den mån arbetena härigenom kunna bliva förbilligade. [? Om hamnbyggnadsarbetena till viss del utföras på entreprenad, kan iden byggnadspersonal, som därvid frigöres, komma till användning vid lf utförandet av broar eller andra arbeten i egen regi. I fråga om anläggningar för vattenförsörjning och avlopp torde de l tekniskt-ekonomiska förutsättningarna för att utföra dylika anlägg— l ningar på entreprenad vara lika stora som i fråga om vägar och flyg- fält. Det synes därför lämpligt, att entreprenadsystemet tillämpas av styrelsen även på förevarande område.

Det må i förevarande sammanhang framhållas, att de sakkunnigas förslag om utförande av brobyggnadsarbeten i egen regi icke behöver . leda till en utvidgning av styrelsens egen—regiverksamhet totalt sett, därest beträffande hamnar samt vattenförsörjnings- och avloppsanlägg- ningar en övergång från byggande i egen regi till entreprenadsystemet sker i tillräcklig utsträckning.

V. Förslag rörande väg- och vattenbyggnadsstyrelsens personalorganisation.

A. Allmänna synpunkter.

Tidigare var väg— och vattenbyggnadsstyrelsen till övervägande del ett kontrollerande verk, vars verksamhet väsentligen låg på det admi- nistrativa planet. Det var därför naturligt, att löneläget för ämbets- verkets personal bestämdes i enlighet med vedertagen praxis för den allmänna civilförvaltningen. Vägförstatligandet medförde emellertid en avsevärd utvidgning av styrelsens arbetsuppgifter och innebar även en grundväsentlig förändring av arten av styrelsens uppgifter. Styrel- sen har blivit ett huvudsakligen planerande, byggande och förvaltande organ, medan de kontrollerande uppgifterna relativt sett fått träda mera i bakgrunden, ehuru de icke något avsevärt minskat i betydelse och omfattning. Styrelsens uppgifter ha därmed blivit mera överensstäm- mande med dem, som åvila de affärsdrivande verken, liksom även dess organisation med lokalförvaltningar har i stort sett samma struktur som dessa verks. Visserligen har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen icke till någon huvudsaklig uppgift att driva affärsverksamhet, men från samhällsekonomiska och budgetära synpunkter torde det vara en ange- lägenhet av minst lika stor betydelse, att investeringsarbeten och un- derhåll liksom det därmed förenade upphandlingsarbetet handhaves på ett skickligt sätt med förutseende och förnuftig planläggning. På väg- och vattenbyggnadsstyrelsen måste i dessa hänseenden på sätt och vis ställas särskilda krav, eftersom den naturliga spärr, som kravet på ett investeringsarbetes direkta räntabilitet utgör vid ett affärsföretag, helt saknas beträffande väg— och vattenbyggnadsstyrelsens byggnads- och underhållsarbeten. På styrelsen och icke minst dess chef ankommer det att utan stöd av råntabilitetskravet handhava sin byggnads- och under- hållsverksamhet på ett sätt, som tillgodoser både de statsekonomiska sparsamhetskraven och de berättigade önskemålen om en fortsatt ut- veckling och en lämpligt avvägd standard.

De sakkunniga anse sig så mycket mera kunna betona den här fram-

hävda överensstämmelsen mellan väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och de affärsdrivande verken som en del av dessa har en mer eller mindre utpräglad monopolställning, varigenom de affärsmässiga försäljnings- problemen avsevärt förenklas och knappast få någon dominerande plats bland arbetsuppgifterna.

Med avseende på verksamhetens omfattning är väg- och vattenbygg— nadsstyrelsen vida större än något av de till den allmänna civilförvalt— ningen hörande verken och står i detta hänseende iklass med de större affärsdrivande verken. Underhålls- och driftkostnaderna för väg- och vattenbyggnadsväsendet uppgå för närvarande till cirka 75 miljoner kronor per år och torde, när fredsmässiga förhållanden åter inträda, komma att stiga till väsentligt högre belopp. Härtill komma byggnads- kostnaderna för ordinarie och extraordinära arbeten med mycket betydande belopp. Till omfattningen torde styrelsens byggnadsverk- samhet vara den största inom statsförvaltningen. Byggnadsverksamhe- ten med ordinarie anslagsmedel är till följd av tidsläget fortfarande mycket starkt begränsad. Man får emellertid räkna med en avsevärd utvidgning av denna verksamhet, så snart fredsmässiga förhållanden * åter inträda. Icke minst inom vägväsendet har stagnationen av bygg- nadsverksamheten under krigsåren medfört ett ackumulerat byggnads- behov, som behöver tillgodoses så fort sig göra låter. Tjänstemanna- personalen omfattar för närvarande, inklusive tillfällig personal, unge- fär 2 000 personer och arbetarpersonalen genomsnittligt omkring 17 000 man. Vid normal omfattning av väghållningsarbetet torde man kunna räkna med att arbetarstyrkan kommer att uppgå till mer än 20 000 man.

Framför allt efter vägväsendets förstatligande har väg- och vatten- byggnadsstyrelsen fått en alltmera framträdande roll såsom ett verk- ställande organ för den statliga arbetslöshetspolitiken. Inom styrelsens verksamhetsområde finnes nämligen en praktiskt taget outtömlig reserv

av arbetsobjekt av ur samhällssynpunkt jämförelsevis stor angelägen- "'

hetsgrad. Beträffande flertalet slag av styrelsens anläggningsarheten gäller också att kostnaderna till relativt stor del utgöras av arbetslöner och att arbetena i regel äro av den art, att det är möjligt att i väsentlig mån utnyttja icke yrkesvan arbetskraft.

Mer än hälften av kostnaderna för de statliga, kommunala och statsunderstödda byggnads- och anläggningsarheten, som av investe- ringsutredningen föreslagits ingå i den s. k. allmänna investeringsre- serven för budgetåret 1945/46, hänför sig till väg- och vattenbyggnads— styrelsens verksamhetsområde. Arbetena förutsättas, därest reserven tages i anspråk, till huvudsaklig del komma att utföras genom våg- och vattenbyggnadsstyrelsens försorg eller under dess kontroll. Till närma- , re belysande härav meddelas följande sifferuppgifter, sammanställda '

på grundval av beräkningar, som framlagts i investeringsutredningens

betänkande med förslag till investeringsreserv för budgetåret 1945/46 av statliga, kommunala och statsunderstödda anläggningsarheten (SOU 1945:12).

Beräknat eller uppskattat Allmän antal dagsverken - investeringS- I egentligt anlägg- Investermgsområde writes/15113:1 6 ni 11 g sarb ete I industri- kronor Grov- Yrkes- arbete arbetare arbetare 1 2 3 4 5 Väg— och vattenbyggnads- styrelsen: Vägbyggnader m. m. . . 231 650 000 6 550 000 900 000 —- Civila flygplatser ..... 10 000 000 230 000 20 000 — Handelshamnar och farleder .......... 30 986 200 400 000 130 000 — F iskehamnar ........ 8 951 500 225 000 75 000 -— Vatten- och avloppsled- ningar ............ 61 800 000 2 000 000 200 000 100 000 Summa för väg- och vat- tenbyggnadsstyrelsen . . 343 387 700 9 405 000 1 325 000 100 000 ' Övriga verk: Postverket .......... 9 470 000 35 000 95 000 8 500 Telegrafverket ...... 33 165 000 258 000 350 000 160 000 Statens järnvägar . . . . 153 245 000 4 091 700 372 300 1 282 500 Statens vattenfallsverk 19 400 000 140 000 135 000 12 000 F örsvarsväsendet . . . . 34 928 000 360 000 300 000 — Lotsverket .......... 1 600 000 16 000 28 000 1 500 Byggnadsstyrelsen . . . . 31 534 100 117 000 375 000 —— Summa för övriga verk 283 342 100 5 017 700 1 655 300 1 464 500

Utöver den allmänna reserven har investeringsutredningen beräknat en grovarbetsreserv, inrymmande företag, vilka varken äro i större grad materialkrävande eller i avsevärd utsträckning förutsätta yrkeskunnig- het hos arbetskraften, och avsedd främst för det fall att i den allmänna reserven ingående företag icke kunna bedrivas på grund av material- brist. Även de i grovarbetsreserven ingående objekten hänföra sig vä— sentligen till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens ämbetsområde. Den för budgetåret 1945/46 beräknade grovarbetsreserven slutar på en kostnads- summa av 240 606000 kronor, varav 185000000 kronor beräknas an— komma på väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och resten på försvars- väsendet.

Det är uppenbart att den effektivisering av den statliga arbetslöshets- politiken, som nu eftersträvas, till sitt resultat är i hög grad beroende av i vad mån de för detta ändamål anlitade statliga organen förmå fylla sin uppgift. Särskilt stora krav ställas härvid på väg- och vatten- byggnadsstyrelsen, som skall svara för den ojämförligt största delen av de planerade åtgärdernas genomförande. En sådan uppgift ställer myc- ket stora anspråk på verksledningen i fråga om handlingskraft, orga- nisationsförmåga och ledaregenskaper i övrigt. Även om farhågorna för en svårartad fredskris på arbetsmarknaden icke skulle komma att be- sannas, är det dock ur ren beredskapssynpunkt nödvändigt, att verks- ledningen äger tillräcklig kapacitet för att bemästra en dylik situation. eftersom man måste vara beredd på att framdeles liksom tidigare eko- nomiska depressionsperioder kunna komma att inträffa även utan samband med krigsslutet och att dessa komma att ställa styrelsen inför uppgifter av liknande omfattning.

Slutligen vilja de sakkunniga här också erinra om det förhållandet. att de uppgifter, som ankomma på väg— och vattenbyggnadsstyrelsen, till större delen avse statliga funktioner av fundamental betydelse för sam- hällslivet. Det gäller en verksamhet, som ständigt är föremål för all- mänhetens direkta och livliga intresse och på vilken därvid stora och mångskiftande anspråk ställas. Det måste med hänsyn härtill anses vara av särskild vikt, att styrelsen erhåller en personalorganisation. vilken såväl kvalitativt som kvantitativt fullt svarar mot de berätti— gade krav, som kunna ställas på densamma.

De sakkunniga ha vid utformningen av sitt förslag till personalorga- nisation för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen ansett de synpunkter, som här ovan anförts, icke kunna frånkännas stor betydelse.

B. Generaldirektörens löneställning. Inrättande av en souschefsbefattning.

Vid den granskning av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens arbetsupp- gifter och organisation, som de sakkunniga företagit i samband med fullgörandet av sitt uppdrag, ha de sakkunniga funnit frågan om en förbättrad löneställning för ämbetsverkets chef samt om inrättande av en souschefsbefattning höra i förevarande sammanhang upptagas till prövning.

Generaldirektörens nuvarande löneställning bestämdes i samband med genomförandet av vägväsendets förstatligande.

Vägförstatligandekommittén framhöll i sitt betänkande (SOU 1941:12), att den ökade arbetsbörda och det ökade ansvar, som efter ett

förstatligande av vägväsendet skulle komma att åvila generaldirektö— ren, borde komma till synes i lönehänseende. Kommittén föreslog där- för, att generaldirektörsbefattningen, som då var placerad i lönegraden C 12, skulle uppflyttas i lönegraden C 15.

Statskontoret uttalade härom, att ämbetsverket ansåge, att med hän— syn till den lättnad i arbetsbördan, som inrättandet av den föreslagna överdirektörstj änsten borde medföra, tillräckliga skäl icke förelåge för att höja generaldirektörsbefattningen i lönegradshänseende.

Allmänna lönenämnden anförde i sitt yttrande:

De sakkunnigas förslag innebär, att generaldirektörsämbetet uppflyttas till lönegraden C 15 eller samma lönegrad, i vilken chefen för telegrafver- ket är inplacerad. Även om den tilltänkta utvidgningen av väg- och vatten- byggnadsstyrelsens organisation torde motivera en förhöjd löneställning för generaldirektören, vill det dock förefalla lönenämnden, att den föreslagna lönegradsplaeeringen är väl hög. Lönenämnden finner sig fördenskull icke kunna förorda, att generaldirektörsämbetet upptages i högre lönegrad än C 14.

I anslutning till allmänna lönenämndens yttrande upptogo 1942 års vägsakkunniga i sitt betänkande (SOU 1943:1) generaldirektörsbefatt- ningen i lönegraden C 14.

Detta förslag föranledde i de avgivna yttrandena erinran endast från statskontoret, som uttalade, att ämbetsverket alltjämt måste ställa sig tveksamt till en ändring av den då gällande placeringen i lönegraden C 12. Skulle en höjning företagas, syntes dock icke böra ifrågakomma att tillämpa högre lönegrad än den för chefen för postverket gällande eller C 13.

I propositionen nr 224/1943 framhöll departementschefen, att en för- höjd löneställning för generaldirektören syntes vara motiverad på grund av den avsevärt utvidgade organisation, som väg- och vattenbygg- nadsstyrelsen efter förstatligandet komme att erhålla. Departements- chefen ansåg sig böra biträda de vägsakkunnigas förslag, att befatt- ningen inplacerades i lönegraden C14.

Riksdagen beslöt, att generaldirektörsbefattningen skulle placeras i lönegraden C 13, och uttalade härom:

Ehuru en större arbetsbörda och ett ökat ansvar onekligen komma att åvila generaldirektören efter vägväsendets förstatligande, har riksdagen emellertid ansett, att — åtminstone i avvaktan på några års erfarenheter _ en något lägre lönegradsplacering för generaldirektörsbefattningen än den föreslagna kan vara tillfyllest. Riksdagen har därvid ansett viss betydelse böra tillmätas det förhållandet, att såsom chef för vägbyrån avsetts en högt kvalificerad befattningshavare, placerad i lönegraden C9, å vilken skall ankomma att ensam fatta beslut i ett betydande antal ärenden. I an- slutning till vad statskontoret uttalat har riksdagen beslutat, att befatt- ningen såsom generaldirektör skall placeras i lönegraden C13.

Även frågan om inrättande av en souschefsbefattning diskuterades i samband med behandlingen av frågan om vägväsendets förstatligande. ehuru mera i förbigående.

Vägförstatligandekommittén anförde i souschef sfrågan följande (SOU 1941:12).

Inom de sakkunniga har även framförts den tanken, att de olika sektio- nerna inom vägbyrån skulle utgöra självständiga byråer, vilkas chefer skulle vara ledamöter med föredragningsskyldighet i styrelsen, samt att till biträde åt generaldirektören skulle inrättas en särskild befattning såsom souschef i detta ords vedertagna bemärkelse. Denne skulle sålunda stå utom och över byråorganisationen. Åt souschefen skulle av generaldirektören bland annat kunna uppdragas att i styrelsen avgöra visst ärende, vissa grupper av ärenden eller under viss tid alla till en avdelning hörande ären- den. Vad som särskilt talar för detta alternativ är, att en souschef skulle av generaldirektören kunna vid behov utnyttjas för uppgifter inom samt- liga byråer och avdelningar. Då emellertid biträde åt generaldirektören huvudsakligen behöves för koordination av arbetet inom vägväsendets om- råde, och då ett sammanhållande av hithörande ärenden inom en byrå ut- gör en garanti för att handläggningen av desamma sker med minsta om- gång och tidsutdräkt, har den av de sakkunniga föreslagna anordningen ansetts lämpligare. Det föreslagna arrangemanget skulle bliva av stor be- tydelse särskilt vid utformandet av den nya organisationen. Framdeles kan det måhända visa sig ändamålsenligare att ha en souschef, som står utanför och över byråorganisationen.

Statskontoret förordade i anslutning till det av vägförstatligande- kommittén framlagda förslaget en sådan organisation att överdirek- tören bleve en ovan byråindelningen verkande souschef, vilket själv— fallet icke borde hindra, att hans verksamhet huvudsakligen inrikta— des på samma uppgifter, som de sakkunniga avsett (i huvudsak de uppgifter, som ankomma på chefen för den nuvarande vägbyrån).

Även väg- och vattenbyggnadsstyrelsen fann starka skäl tala för sys- temet med överdirektör och souschef. Härvid vore, framhöll styrelsen, särskilt att beakta, att hamnbyråns samt järnvägs- och luftfartsbyråns intressen måste anses kräva, att generaldirektörens ställföreträdare icke komme att stå främmande för dessa byråers uppgifter, något som tydligen kunde befaras, därest ställföreträdaren i första hand eller ute- slutande vore vägman.

Vid anmälan av denna fråga i propositionen nr 122/1942 (s. 106) an— slöt sig fördragande departementschefen till den av vägförstatligande- kommittén föreslagna anordningen.

Vad beträffar generaldirektörens löneställning vilja de sakkunniga för sin del framhålla följande.

Under Allmänna synpunkter (s. 51—54) ha de sakkunniga beträf- fande väg- och vattenbyggnadsstyrelsens nuvarande och framtida ar-

betsuppgifter redogjort för vissa omständigheter av betydelse, när det gäller att bedöma frågan om löneläget för styrelsens ledande be— fattningshavare. Vad därvid anförts ådagalägger enligt de sakkunni- gas mening icke minst nödvändigheten av en omprövning av general— direktörens löneställning.

Utövandet av ledningen av den omfattande och mångskiftande verk- samhet, som ankommer på väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, ställer stora krav på verkschefen i fråga om handlingskraft, administrativ blick och ekonomisk omdömesförmåga. Härtill kommer att han måste äga gedigna teoretiska och praktiska kunskaper på det tekniska området för att kunna i erforderlig mån sätta sig in i alla de ofta svårbedömda tekniska frågor, som skola avgöras av honom. Personer med här av— sedda kvalifikationer äro i hög grad eftersökta från de enskilda före— tagens sida och kunna i enskild tjänst eller vid privat verksamhet uppnå betydligt större inkomster än de löner, som här kunna sättas i fråga.

Sedan det definitiva beslutet om vägförstatligandet fattades vid 1943 års riksdag, ha på väg- och vattenbyggnadsstyrelsen lagts ytterligare ar- betsuppgifter, delvis av stor betydelse. Först må i detta sammanhang erinras därom att styrelsen fått att ombesörja den nya statsbidragsverk— samheten beträffande anläggningar för vattenförsörjning och avlopp. Denna verksamhet lärer sannolikt med tiden komma att utvecklas till en arbetsuppgift av mycket stor omfattning och torde komma att kräva verkschefens medverkan i betydande utsträckning. En annan, delvis ny uppgift för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen är den tidigare berörda funktion, som styrelsen fått att fylla såsom ett verkställande organ för den statliga arbetslöshetspolitiken. Såsom framgår av vad därom nämnts medför denna uppgift ett avsevärt ökat ansvar för verkschefen.

Å andra sidan skulle man kunna invända, att generaldirektörens ar- betsbörda minskats i samband med inrättandet den 1 juli 1945 av luft- fartsstyrelsen. Med anledning härav vilja de sakkunniga framhålla. att generaldirektören alltsedan krigsutbrottet år 1939 icke haft att taga befattning med de på väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i egen- skap av ]uftfartsmyndighet ankommande ärendena och att inrättan- det av luftfartsstyrelsen alltså icke inneburit, att han genom denna åtgärd erhållit någon nämnvärd lättnad i sin arbetsbörda.

Omfattningen av ett ämbetsverks arbete, mätt t. ex. efter antalet an- ställda eller efter den ekonomiska omslutningen, utgör givetvis icke nå— gon fullt tillförlitlig grund för bedömande av de krav, som måste ställas på verkschefen. I ett verk, där arbetet visserligen är av stor omfattning men i väsentlig mån av rutinmässig art, kunna de verkligt betydelse- fulla och ansvarskrävande uppgifterna vara av så pass begränsad om- fattning, att verkschefen har tid att i avsevärd utsträckning deltaga i handläggningen även av sådana ärenden. vilkas avgörande utan större

olägenhet skulle kunna överlåtas till underordnade. Väg- och vatten— byggnadsstyrelsens arbetsuppgifter äro såsom tidigare anförts myc- ket omfattande men också synnerligen mångskiftande och beröra ett flertal olika verksamhetsområden; inom vart och ett av dessa områden har styrelsen att ständigt träffa avgöranden av stor räckvidd och bety- delse för såväl statsverket som enskilda. Härtill kommer att denna splittring av verksamheten i och för sig ställer särskilda krav på den högsta verksledningen, bl. a. i fråga om samordnandet av de olika verk- samhetsgrenarna. De uppgifter, som på grund av sin art och betydelse under alla förhållanden måste ankomma på verkschefen, äro inom väg— och vattenbyggnadsstyrelsen av den omfattning, att de kräva dennes odelade uppmärksamhet. Därest, såsom de sakkunniga i det följande föreslå, en souschefsbefattning inrättas hos styrelsen, kan detta icke från generaldirektören avbörda någon del av de åligganden, som här åsyf- tas; en souschef synes erforderlig just för att generaldirektören skall kunna få möjlighet att i nödig utsträckning ägna sig åt sina mest krä- vande och ansvarsfyllda uppgifter.

Med hänsyn till vad här anförts finna de sakkunniga generaldirektö- rens löneställning alltför låg. Det framstår enligt de sakkunnigas me- ning såsom en angelägenhet av stor vikt, att löneförmånerna å general- direktörsbefattningen tillmätas så, att befattningen städse kan hållas besatt med en verkligt dugande kraft. Vid övervägande av förevaran— de fråga ha de sakkunniga funnit skäl kunna anföras för en placering i lönegraden C 16 eller samma lönegrad, som gäller för cheferna för domänverket och statens vattenfallsverk samt även för chefen för krigsmaterielverket. I avvaktan på ytterligare erfarenhet om verkets arbetsuppgifter ha de sakkunniga emellertid stannat för att för väg— och vattenbyggnadsstyrelsens chef föreslå lönegraden C 15. Denne skulle därvid i lönehänseende bliva jämställd med, bland andra, ord- föranden och chefen för statens organisationsnämnd och chefen för för- svarets fabriksstyrelse.

De sakkunniga föreslå alltså, att genera[direktörsbefattningen i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen nu uppflyttas till lönegraden C 15, innebä- rande en ökning av årslönen från 22 000 kronor till 26 000 kronor.

De sakkunniga övergå härefter till frågan om inrättande av en sous- chefsbefattning hos väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

På den högsta ledningen inom väg— och vattenbyggnadsstyrelsen lig- ger, såsom framgår av det ovan anförda, ett stort och omfattande an— svar för de samhällsviktiga uppgifter, som ankomma på styrelsen. På grund av den avsevärda omfattningen av styrelsens arbetsuppgifter har ärendenas avgörande i förhållandevis stor utsträckning måst över- låtas till byråcheferna. En sådan ordning är också inom vissa gränser

l l l l l

önskvärd, ty på den högsta verksledningen böra, såsom redan framhål- lits, såvitt möjligt icke läggas andra uppgifter än sådana, som på grund av sin betydelse påkalla handläggning i denna ordning. Hit hör bl. a. att uppdraga principiella riktlinjer för verksamheten, att dirigera och samordna de olika byråernas arbete samt att avgöra sådana mellan byråerna uppkommande frågor, där olika meningar råda. Det bör ock framhållas, att verkschefens uppgift såsom sammanhållande och ledande kraft blir större, allteftersom nya arbetsområden läggas under ämbetsverket. Den del av väg— och vattenbyggnadsstyrelsens verksam— het, som i särskilt hög grad kräver verkschef ens uppmärksamhet, är de tekniskt-administrativa uppgifterna, alltså väsentligen de åtgärder, som hänföra sig till planläggningen av verksamheten. Framför allt inom detta område träda de samhällsekonomiska, budgetära och principiella tekniskt-ekonomiska frågorna i förgrunden. Om möjlighet bereddes verkschefen att i större utsträckning än hittills ägna sig åt dessa upp- gifter, skulle detta otvivelaktigt innebära en betydelsefull effektivi— sering av styrelsens organisation.

De arbetsuppgifter, som numera ankomma på verkschefen, äro hu- vudsakligen av sådan natur, att de endast i jämförelsevis få fall kunna eller böra delegeras till befattningshavare i byråchefs ställning. Med den arbetsbörda, som skulle komma att vila på byråcheferna vid genom- förande av den föreslagna omorganisationen, torde det heller icke vara möjligt att delegera alltför mycket till dessa. Ett mycket stort antal ärenden måste därför även i fortsättningen avgöras i en instans över byråcheferna. Härvid kunna nämnas bl. a. följ ande grupper av ärenden, nämligen

frågor, som föranleda skrivelse till Kungl. Maj:t eller departements- chef,

frågor rörande arbetsordningen för styrelsen eller dess lokala för- valtningar,

andra viktigare spörsmål rörande verksamhetens planläggning och ledning,

normalbestämmelser och andra allmänna föreskrifter av större bety- delse,

viktigare förvaltningsakter, som direkt beröra enskilda lokala intres- sen, t. ex. fastställande av arbetsplan för väg, förändring av enskild väg till allmän, indragning av allmän väg och dylikt,

fastställande av flerårs- och fördelningsplaner, medelsfördelning samt tilldelning av statsbidrag,

överenskommelser i ekonomiska frågor med andra statliga myndig- heter, viktigare spörsmål rörande tolkning av författning,

allmänna löne- och anställningsvillkor för tj änstemanna- och arbetar— personalen,

tillsättande av vissa befattningar, disciplinmål samt

viktigare upphandlingsärenden.

Åtskilliga av de slag av ärenden, som här angivits, förekomma myc- ket ofta. Som exempel kan nämnas att antalet skrivelser till Kungl. Maj:t och till departementschef under budgetåret 1944/45 uppgått till genomsnittligt 3 år 4 per dag. Antalet beslut om fastställande av arbets- plan för väg var under nämnda budgetår exceptionellt lågt (endast 15 st.), vilket delvis berodde på att byggnadsanslagen under de senare åren varit knappa men framför allt på att länsstyrelserna, som före den 1 januari 1944 meddelade beslut i hithörande ämne, omedelbart före nämnda tidpunkt avverkade ett mycket stort antal sådana frågor. Under sista kvartalet 1943 fastställdes sålunda icke mindre än 338 arbetsplaner. Mycket snart torde denna grupp av ärenden komma att uppvisa en avsevärd ökning. Antalet beslut i frågor rörande föränd- ring av enskild väg till allmän och indragning av allmän väg uppgick under budgetåret 1944/45 till sammanlagt 82. Även beträffande dylika ärenden synes en viss forcering av handläggningen ha ägt rum omedel- bart före vägförstatligandet.De under budgetåret 1944/45 förekommande ärendena rörande upphandling av gods, vilka på grund av sin stor- leksordning avgjordes av generaldirektören, uppgingo till 421. Härtill kom ett stort antal entreprenadärenden.

Redan under nuvarande förhållanden kan verkschefens arbetsbörda endast med stor svårighet bemästras av en person. Inför den utveckling av styrelsens arbetsuppgifter, som kan förutses, nödgas man räkna med att de uppgifter, som måste ankomma på den högsta verksledningen därför att de icke lämpligen kunna delegeras till byråcheferna, komma att utgöra en alltför stor börda för en enda person. Härvid måste också beaktas att verkschefen på grund av arbetets natur måste företaga tjänsteresor i stor utsträckning. Man får räkna med att han på grund av sådana resor samt semester och annan ledighet är frånvarande från verket sammanlagt minst fyra månader om året.

För närvarande fungerar chefen för vägbyrån _— överdirektören —'- såsom ställföreträdare för generaldirektören, och generaldirektörens frånvaro under cirka en tredjedel av året medför alltså, att överdirek- tören till sin arbetsbörda såsom chef för den stora vägbyrån får lägga en hel del av generaldirektörens uppgifter. De olägenheter, som här- igenom uppkommit, kunna icke beräknas bliva mindre, om den av de sakkunniga föreslagna byråindelningen genomföres. Därest i den föreslagna organisationen någon av byråcheferna skulle utses till generaldirektörens ställföreträdare, förefaller det med hänsyn till

den mängd ärenden, som även vid denna organisationsform på grund av sin natur måste avgöras i styrelsen, sannolikt, att vederbörande byråchef i längden bleve nödsakad att vid fullgörandet av ifrågava- rande uppdrag i viss mån släppa den direkta ledningen av sin egen byrå. Tages härj ämte i beräkning att vederbörande byråchef på grund av tjänsteresor, semester och dylikt själv är frånvarande från ver- ket under kanske fyra månader av året, är det uppenbart, att han skulle få ganska ringa tid över för ledningen av byråarbetet. Hans speciella sakkunskap skulle därvid icke komma till avsedd nytta och byråns effektivitet kunde komma att minskas. Slutligen bör beaktas att en byråchef icke kan förutsättas äga den överblick över verksam- heten i dess helhet, som generaldirektörens ställföreträdare bör besitta.

De sakkunniga ha, såväl med hänsyn till omfattningen av general- direktörens arbetsuppgifter som i betraktande av att ställföreträdar- frågan påkallar en mera rationell lösning, funnit att inrättandet av en souschefsbefattning hos väg- och vattenbyggnadsstyrelsen är nöd- vändigt, om verket skall få den kapacitet, som erfordras redan för nor- mala förhållanden och än mera för de exceptionella förhållanden, som kunna inträda till följd av arbetsmarknadskriser eller andra särskilda omständigheter. Om en sådan befattning inrättas, bör det ankomma på generaldirektören att bestämma om fördelningen av arbetsuppgifterna mellan honom och souschefen. Vid sitt övervägande av denna fråga ha de sakkunniga för sin del funnit sannolikt, att till souschefen skulle kunna överflyttas i första hand avgörandet i en hel del verkställighets- frågor, som annars skulle åvila generaldirektören, t. ex. entreprenad- frågor, frågor om upphandling av gods, vissa personalärenden m. m. Därjämte skulle på souschefen lämpligen kunna läggas ledningen av det löpande arbetet med kollektivavtalsfrågorna, därvid souschefen på byggnadsbyråns eller kanslibyråns föredragning skulle avgöra dylika frågor med undantag för de allra största.

På grund av vad ovan anförts få de sakkunniga föreslå, att i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen inrättas en befattning såsom överdirektör och souschef. Liknande befattningar finnas för närvarande inrättade vid vattenfallsstyrelsen och domänstyrelsen och äro placerade i löne- graden C 13 respektive C 11. Den för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen föreslagna tjänsten anse de sakkunniga böra placeras i lönegraden C 11 och tillsättas med förordnande för sex år.

1—.,.._,—.-H._—..,_, '—._ ,

C. De tekniska byråchefsbefattningama.

I enlighet med 1942 års vägsakkunnigas förslag placerades flera av de chefsbefattningar, som inrättades vid väg— och vattenbyggnadsstyrelsen och vägförvaltningarna i samband med vägväsendets förstatligande, i

lönegrader tillhörande löneplan C av civila avlöningsreglementet. Till denna löneplan hänfördes sålunda chefen för vägbyrån (överdirektör i C 9), chefen för förrådsbyrån (förrådsdirektör i C 6), chefen för väg- byråns byggnadsavdelning (byggnadschef i C 6), chefen för vägbyråns underhållsavdelning (väginspektör för underhållet i C 6) samt de 24 vägdirektörerna (22 i C 6 och 2 i C 5). Jämväl befattningen såsom chef för vägbyråns utredningsavdelning, vilken befattning i de vägsakkun- nigas förslag upptagits i lönegraden A 30 såsom förste byrådirektör, hänfördes till ovannämnda löneplan och placerades därvid i lönegraden C 5 med benämningen byrådirektör.

Från och med budgetåret 1945/46 finnes ytterligare en byrådirektörs- tjänst i lönegraden C 5 hos styrelsen, nämligen befattningen såsom chef för den till vägbyrån hörande avdelningen för arbetsorganisation.

De anställningsvillkor, som gälla för befattning i löneplan C, inne— bära bl. a., att vederbörande befattningshavares förordnande kan be— gränsas till viss tidsperiod samt att befattningshavaren omedelbart kom- mer i åtnjutande av större löneförmåner än de, som äro förenade med jämförlig lönegrad i löneplan A. Löneplan C torde främst tilläm- pas i sådana fall, då det är av särskild vikt, att möjlighet till even- tuellt personbyte å befattningen hålles öppen, och då det ur rekryte— ringssynpunkt är önskvärt att omedelbart kunna erbjuda förmånligare lönevillkor än enligt löneplan A.

Dessa skäl för inplacering i lönegrad tillhörande löneplan C gälla även beträffande de tekniska byråchefsbefattningarna i den av de sak- kunniga föreslagna organisationen.

I fråga om cheferna för byggnadsbyrån och konstruktionsbyrån är det av särskild vikt för organisationens effektivitet att dessa betydelsefulla poster besättas med högt kvalificerade personer. Av befattningshavarna i fråga måste krävas icke blott ingående teknisk kunskap och erfaren— het inom respektive byråers verksamhetsområden utan även stor eko- nomisk omdömesförmåga, initiativkraft och framstående ledaregenska— per. Chefen för byggnadsbyrån skall äga noggrann kännedom om hur de olika slagen av arbeten lämpligast utföras och ha öppen blick för den tekniska utvecklingen och de möjligheter till rationaliseringsåtgär- der som finnas. Han skall därjämte kunna organisera stora arbeten och samordna de olika verksamhetsgrenarna inom byrån samt vara skickad att förhandla i avtalsfrågor och vid andra ekonomiska uppgö- relser. Konstruktionsbyråns chef skall behärska såväl den teoretiska som den praktiska sidan av de konstruktionsproblem, som förekomma inom byrån. Han skall därjämte ha förmåga att följa och främja det tekniska utvecklingsarbetet och tillgodogöra dess resultat för byråns arbete.

De angivna kvalifikationskraven påkalla, att befattningshavarna

Jm:—am

tillsättas med förordnande för viss tid. De sakkunniga finna det lika- ledes uppenbart, att man för de båda här angivna befattningarna måste räkna med löner, som ligga över den vanliga byråchefsgraden inom C- löneplanen (C 6), för att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen skall ha nå— gon utsikt att i konkurrensen med enskilda företag och kommunala myndigheter förvärva och behålla befattningshavare med erforderliga kvalifikationer.

Vad beträffar byggnadsbyråns chef är det svårt att finna några di- rekta jämförelsepunkter inom statsförvaltningen till ledning vid av- vägningen av dennes löneställning. Vattenfallsstyrelsens vattenbyggnads— tekniska byrä, vars chef är placerad i lönegraden C 10, är en kombine- rad konstruktions- och byggnadsbyrå och är således icke direkt jäm- förlig med här ifrågavarande byrå. Byggnadsstyrelsens byggnadsbyrå företer vissa likheter med den föreslagna byggnadsbyrån hos väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, men dess verksamhet är av betydligt mindre omfattning och mera homogen och har bl. a. icke någon motsvarighet till de stora underhållstekniska uppgifter med därtill hörande arbetar- avtalsfrågor, som skulle ankomma på väg- och vattenbyggnadsstyrel- sens byggnadsbyrå. Chefen för nyssnämnda byrå i byggnadsstyrelsen är placerad i lönegraden CS. Med hänsyn till vad ovan anförts om de stora och betydelsefulla uppgifter, som skulle ankomma på chefen för den planerade byggnadsbyrån inom väg- och vattenbyggnadssty- relsen, föreslå de sakkunniga, att denne hänföres till lönegraden C9. Befattningen synes lämpligen böra erhålla benämningen överingenjör.

Vad angår lönegradsplaceringen för konstruktionsbyråns chef må föl- jande framhållas. I utredningsdirektiven har uppdrag meddelats åt de sakkunniga att till prövning upptaga frågan om löneställningen för che- ferna för väg- och vattenbyggnadsstyrelsens brobyrå, hamnbyrå samt järnvägs- och luftfartsbyrå mot bakgrunden av de resultat med avse— ende å personalorganisationen m. m., till vilka utredningen i övrigt kunde leda. I samband härmed erinras i direktiven om att spörsmålet om förbättrad löneställning för ifrågavarande befattningshavare be- rörts i samband med förarbetena till en revision av avlöningsreglemen- tets tjänsteförteckning beträffande byråchefs- m. fl. tjänster, som av— setts komma till stånd men ännu icke genomförts. I nämnda förarbeten föreslogs bl. a. att chefen för väg— och vattenbyggnadsstyrelsens bro- byrå skulle hänföras till lönegraden C 7. Eftersom större delen av de arbetsuppgifter, som nu ankomma på brobyrån, i den nya organisatio- nen skulle överflyttas till konstruktionsbyrån, kan man alltså i här än- givna förhållanden finna en viss ledning för bedömandet av frågan om löneställningen för konstruktionsbyråns chef. Med utgångspunkt från de tjänsteförteckningssakkunnigas förslag beträffande brobyråchefens lönegradsplacering och ibetraktande av att ledningen av konstruktions—

byrån blir en betydligt större uppgift än chefskapet för brobyrån vilja de sakkunniga föreslå, att chefen för konstruktionsbyrån placeras i lö- negraden C 8 med benämningen överingenjör.

Avgörande skäl tala enligt de sakkunnigas mening för att även byrå— chefsbefattningarna på de tre utredningsbyråerna hänföras till löneplan C. Av vikt är framför allt att dessa byråchefer äga den uppslagsrike— dom och vidsynthet, som i så särskilt hög grad erfordras vid planlägg- ningen av styrelsens omfattande och komplicerade verksamhet. Av ve- derbörande byråchefer kräves sålunda icke blott att de skola kunna handlägga sina uppgifter på ett sätt, som tillgodoser de tekniska fack- mannasynpunkterna, utan även och i främsta rummet att de i sin verksamhet ha öppen blick för de samhällsekonomiska sammanhan— gen. För att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen skall kunna upprätt- hålla en ledande ställning inom sina verksamhetsområden, är det uppenbarligen av stor betydelse, att byråchefsbefattningarna på ut- redningsbyråerna städse äro tillsatta med personer, vilka fylla de speciella krav, som ovan angivits.

De sakkunniga anse, att löneställningen för byråcheferna å utred- ningsbyråerna bör avvägas så, att befattningarna icke få karaktären av sluttj änster. En viss omsättning på dessa poster synes nämligen önsk- värd, för att verksamheten skall erhålla den förnyelse i fråga om upp- slag och tillämpning av praktisk erfarenhet, som är erforderlig. På grund härav och med hänsyn till att de sakkunniga i det följande före- slå, att vissa vägdirektörsbefattningar uppflyttas i lönegraden C 7, vilja de sakkunniga förorda, att byråcheferna å de tre utredningsbyråerna placeras i byråchefsgraden C 6.

I enlighet med vad sålunda anförts skulle vid genomförandet av de sakkunnigas organisationsförslag inrättas följande tekniska byråchefs- befattningar hos väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, nämligen dels tre byråchefsbefattningar i lönegraden C 6, avsedda för var och en av de tre utredningsbyråerna, dels en överingenjörsbefattning i lönegraden C 8 för konstruktionsbyrån, dels ock en överingenj örsbefattning i löne- graden C 9 för byggnadsbyrån. Samtliga befattningar böra tillsättas med förordnande för sex år.

D. Anställningsform och löneställning för personalen på de tekniska byråerna.

I likhet med vad fallet var vid järnvägs- och luftfartsbyrån utgöres personalen å brobyrån och hamnbyrån till övervägande delen av till- fälligt anställda, arvodesavlönade befattningshavare; avdelningen för vattenförsörjning och avlopp omfattar uteslutande sådan personal. En

av de sakkunnigas huvuduppgifter är att verkställa en översyn av sty- relsens personalorganisation i berörda hänseende. I utredningsdirek- tiven har departementschefen härom anfört bl. a. följ ande.

Vid anmälan av organisationsfrågan* (propositionen 1943:224) om- nämnde jag, att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen framlagt vissa förslag till ändrad personalorganisation även beträffande de byråer nämligen brobyrån, hamnbyrån samt järnvägs- och luftfartsbyrån vilka icke direkt påverkades av vägväsendets förstatligande. Dessa förslag avsågo, förutom löneställningen för byråernas chefer, bland annat uppflyttning i lönegrad av vissa befattningar samt inrättande av vissa nya ordinarie och extra ordinarie tjänster i syfte att skänka erforderlig stadga åt personalorganisa- tionen å dessa byråer, vilka hittills i stor utsträckning arbetat med till- fälligt anställd och arvodesavlönad personal. I anledning av dessa förslag yttrade jag bland annat, att skäl onekligen förelåge för att helt eller del— vis tillmötesgå flertalet av desamma. Särskilt gällde detta de förslag, som avsåge att till pensionsberättigande tjänster överflytta arvodesbefattnin— gar av mera permanent karaktär. Jag underströk i detta sammanhang, att ett mycket ogynnsamt förhållande rådde mellan å ena sidan antalet ordinarie och extra ordinarie tjänster och å andra sidan antalet arvodes- befattningar. Såsom otillfredsställande betecknade jag ock det förhållan- det, att avlöningskostnader i stor omfattning bestredes av byggnadsanslag och andra för sakliga kostnader avsedda medel. I rådande statsfinansiella läge fann jag mig dock icke kunna till bifall förorda något av de förelig- gande förslagen. Jag förutskickade emellertid, att jag hade för avsikt att framdeles vid lämplig tidpunkt förorda en allmän översyn av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens personalorganisation även i de delar, som icke direkt sammanhängde med vägväsendets förstatligande.

I skrivelse den 31 december 1943 med riksdagspetita för budgetåret 1944/45 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen ingått på frågan om utred- ning rörande organisationen av hamn-, bro- samt järnvägs- och luftfarts— byråerna. Med erinran, att styrelsen tidigare vid upprepade tillfällen pä- talat de otillfredsställande förhållanden, som rådde beträffande organisa- tionen av ifrågavarande tre byråer och de till vissa av dem hörande lokal- förvaltningarna, har styrelsen därvid framhållit, att det med hänsyn till de lösliga anställningsförhållandena för en väsentlig del av byråernas per— sonal vore förenat med stora svårigheter att förvärva erforderligt kvalifi— cerad personal och ännu svårare att behålla dugliga befattningshavare. Olägenheterna gjorde sig ytterligare kännbara, sedan till följd av väg- väsendets förstatligande övriga delar av styrelsen ävensom vägförvaltning- arna erhållit ett relativt stort antal nya befattningar. Med hänvisning till vad jag i frågan yttrade vid avlåtandet av förenämnda proposition till 1943 års riksdag har styrelsen nu hemställt, att en prövning av här avsedda spörsmål genom särskilda sakkunniga måtte komma till stånd så skynd- samt, att förslag i ärendet kunde framläggas till 1945 års riksdag.

En översyn av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens personalorganisation i de delar, som icke behandlats i samband med vägväsendets förstatligande. synes nu böra verkställas. Därvid bör personalbehovet prövas med hänsyn till den utveckling, som ägt rum under tiden efter senaste organisations- beslut beträffande styrelsen i dess helhet, och till de behov, som kunna

i * I samband med vägväsendets förstatligande.

befinnas föreligga under närmast överskådliga framtida förhållanden. Det är angeläget, att personalorganisationen även för ifrågavarande delar av styrelsen uppbygges på sådant sätt, att en fastare ställning kan beredas den personal, som prövas erforderlig för arbetsuppgifter av mera perma— nent karaktär. I detta hänseende föreligga sedan länge otillfredsställande förhållanden, i det att personalen till övervägande del utgöres av befatt- ningshavare i icke-ordinarie ställning utan placering å löneplan och utan pensionsrätt. Dessa omständigheter försvåra förvärvande och bibehållande av personal med tillräckliga kvalifikationer.

Frågan om en förbättring av anställningsförhållandena för den till- fälliga personal, som fanns anställd å luftfartsavdelningen inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens järnvägs— och luftfartsbyrå, har erhållit sin lösning i samband med luftfartsstyrelsens inrättande, i det att dessa befattningshavare i den mån de velat övergå i nämnda myndighets tjänst _ så gott som utan undantag vunnit antingen ordinarie eller extra ordinarie anställning. Av de 56 befattningshavare tillhörande luft— fartsavdelningen, som redovisades i de sakkunnigas betänkande angå- ende luftfartsstyrelsen, voro endast 14 ordinarie eller extra ordinarie. medan personalorganisationen för luftfartsstyrelsen omfattar 59 sådana befattningar.

För att en fastare anställning skall kunna beredas den tillfälligt an— ställda personalen, gäller givetvis såsom första villkor att ett stadig— varande behov av personalen i fråga kan anses föreligga. Detta förut- sätter bland annat, att den framtida utvecklingen inom vederbörande verksamhetsområden kan bedömas med en någorlunda stor grad av så- kerhet. I detta hänseende förelågo vissa svårigheter, när det gällde luft- fartsstyrelsens personalorganisation, icke minst med hänsyn därtill att utvecklingen av den civila luftfarten i Sverige i så stor utsträckning är beroende av svårbedömda flygpolitiska frågor av internationell räck- vidd, särskilt svårbedömda vid tiden för organisationsfrågans behand— ling, då vapenstillestånd i världskriget ännu icke inträtt.

Beträffande de verksamhetsområden, varom nu är fråga, finnas en— ligt de sakkunnigas mening säkrare hållpunkter för bedömandet av den framtida utvecklingen av arbetsuppgifternas art och omfattning. Behovet av statliga åtgärder är här i större utsträckning bedömbart både till omfattning och angelägenhetsgrad. Man har en lång före- gående erfarenhet att bygga på, och verksamheten gäller till stor del underhåll, förnyelse eller förbättring av redan befintliga anläggningar. Verksamheten beträffande anläggningar för vattenförsörjning och av— lopp har visserligen tillkommit först på senare år och har i sin nya form ännu icke kommit helt i gång. Oaktat detta är det här möjligt att draga tillräckligt säkra slutsatser om den framtida utvecklingen, och allt tyder härvid på att man på förevarande område har att räkna med en bestående statlig uppgift av stor omfattning och betydelse. Som

vm ....- _-_- -

stöd för denna uppfattning kan anföras dels att angelägna social- och befolkningspolitiska intressen här göra sig gällande, dels att ett myc- ket omfattande investeringsbehov redan vid de nu verkställda förbe— redande undersökningarna visat sig föreligga.

Beträffande den del av styrelsens organisation, varom nu är fråga, synas alltså större möjligheter föreligga att bedöma det stadigvarande behovet av personal av olika kategorier än i fråga om den del, som ombildats till luftfartsstyrelsen. De sakkunniga ha därför ansett sig kunna förorda inrättande icke blott av extra ordinarie befattningar utan till jämförelsevis stor del även av ordinarie tjänster.

I förevarande sammanhang uppkommer fråga, huruvida en fastare anställning bör beredas sådan personal hos styrelsen och vid dess lokala organ, som anställts för anläggningsarheten, vilka utföras i arbetsmark- nadsreglerande syfte. Omfattningen av denna anläggningsverksamhet är givetvis underkastad betydande växlingar beroende på konjunktur- läget. Erfarenheten har emellertid visat, att ett fullständigt nedläggande av verksamheten icke vid något tillfälle inträder. Detta samman- hänger därmed att det även vid goda konj unkturer förekommer arbets— löshet. På grund härav kan man alltså räkna med ett visst per- manent behov av tjänstemannapersonal för beredskapsarbetena. Härtill kommer att även vid de perioder, då ifrågavarande byggnads- verksamhet är som minst, viss personal erfordras för att förbereda den återutvidgning av verksamheten, som förr eller senare blir påkallad. På grund av vad här anförts anse de sakkunniga, att åtminstone extra ordinarie anställning bör kunna beredas en del av personalen för be- redskapsarbetena.

Såsom framhållits i utredningsdirektiven ha anställningsförhållan- dena inom de avdelningar av väg— och vattenbyggnadsstyrelsen, vilka icke berördes av vägförstatligandet, sedan länge varit otillfredsstäl- lande, vilket uppenbarligen försvårat förvärvande och bibehållande av personal med tillräckliga kvalifikationer. Särskilt gäller detta i fråga om den högskoleutbildade ingenjörspersonalen. Till belysande härav kan anföras att antalet för närvarande befintliga ordinarie och extra ordinarie ingenjörshefattningar på brobyrån utgör 10 (1 A 30, 1 A26, 1 Ro 26, 1 A 24, 2 A 21 och 4 Eo 21), medan antalet anställda civilin- genjörer uppgår till 42, därav 10 för det tillfälliga uppdraget med upprättande av broliggaren och det militära broregistret. Någon ök- ning av antalet ordinarie och extra ordinarie befattningar har icke skett sedan den 1 juli 1937, vid vilken tidpunkt antalet civilingenjörer uppgick till endast 17. Under 10-årsperioden 1/1 1935—31/12 1944 ha icke mindre än 95 nyanställningar av civilingenjörer ägt rum å bro- byrån, och under samma tidsperiod ha 62 civilingenjörer avgått ur byråns tjänst för att tillträda annan anställning inom eller utom ver—

ket. Medelanställningstiden å brobyrån för sistnämnda 62 befattnings- havare har varit cirka 21/3 år. Medelåldern som ingenjör, räknat från tidpunkten för högskoleexamens avläggande, utgör för de för närva— rande anställda civilingenjörerna cirka 5 år, medan motsvarande me- delålder för dem av nyssnämnda ingenjörer, vilka äro tillfälligt an- ställda, uppgår till cirka 3 år.

Lönerna för den arvodesanställda ingenjörspersonalen å brobyrån ha i allmänhet varit maximerade av Kungl. Maj:t, i flertalet fall till be- lopp motsvarande lön enligt högst 19 löneklassen jämtc tilläggsförmå- ner. Erfarenheten har visat, att detta normalläge för arvodena, vilket torde vara beräknat med hänsyn till begynnelselönen i den hos styrelsen vanligast förekommande byråingenjörsgraden, Eo 21, icke är tillräck- ligt för att möjliggöra en tillfredsställandc rekrytering. Även beträf- fande byråingenjörs- och förste byråingenj örstj änsterna ha svårigheter yppat sig att i längden behålla befattningshavare med för ifrågavarande tjänster erforderlig kompetens. För att söka förebygga en alltför stor avgång av denna mera kvalificerade personal har styrelsen i vissa fall placerat innehavarna av nämnda befattningar på arvodestjänster med större avlöningsförmåner.

Liknande rekryteringssvårigheter göra sig gällande jämväl på hamn- byrån och avdelningen för vattenförsörj ning och avlopp. Även på väg— byrån, där befordringsmöjligheterna äro större, har det visat sig svårt att erhålla tillräckligt kvalificerad teknisk personal. Särskilt gäller detta byråingenjörstjänsterna i lönegraden Ro 21.

Den snabba omsättning av den högskoleutbildade ingenjörspersona— len, som nu förekommer framför allt på de ännu icke omorganiserade avdelningarna inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, är enligt de sak— kunnigas mening en företeelse, som i väsentlig mån nedsätter verkets arbetseffektivitet och därför har allvarliga återverkningar. Det före- kommer sålunda i stor utsträckning, att befattningshavarna lämna sin anställning, så snart de förvärvat tillräcklig erfarenhet för att vara till verklig nytta. I den mån de då icke övergå till annan tjänst inom verket, har styrelsen uppenbarligen haft mycket ringa utbyte av de kostnader och det utbildningsarbete, som offrats på dem.

För att komma till rätta med här omförmälda svårigheter räcker det enligt de sakkunnigas uppfattning icke med att endast öka antalet ordi- narie och extra ordinarie befattningar med bibehållande av nuvarande löneplacering och relativa fördelning mellan högre och lägre lönelägen utan ytterligare åtgärder måste vidtagas. Av särskild vikt i detta sam— manhang är att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen får i stort sett sam- ma möjligheter att göra sig gällande i konkurrensen om den tekniska arbetskraften som de övriga byggande och förvaltande verk inom stats— förvaltningen, vilka med avseende på de tekniska arbetsuppgifternas

, på vägbyrån och vid vägförvaltningarna inrättas och lönegradsplaceras på

art och omfattning kunna jämföras med styrelsen. Vad härvid angår de affärsdrivande verken av hithörande slag, nämligen statens järn- vägar, telegrafverket och statens vattenfallsverk, må framhållas att förste byråingenjörerna och byråingenjörerna vid nämnda verk äro placerade i 27 respektive 26 lönegraden. Under dessa befattningar fin- nas ingenjörstjänster i 24, 22, 20 och 17 lönegraderna. Hos väg— och vattenbyggnadsstyrelsen äro förste byråingenjörerna hänförda till 26 lönegraden och byråingenjörerna till högst 24 lönegraden, dock i all- mänhet till 21 lönegraden. De affärsdrivande verkens ingenjörsbefatt- ningar i 24 och 22 lönegraderna torde, i betraktande av de kvalifikatio- ner, som erfordras för dessa tjänster, hos väg— och vattenbyggnadsstyrel— sen ha sin närmaste motsvarighet i byråingenjörstj änsterna i 21 lönegra- den och ingenjörsbefattningarna med arvode enligt 21—24 löneklas- serna. I förevarande sammanhang må jämväl erinras om att ovan- nämnda affärsdrivande verk ha ytterligare ett betydelsefullt försteg framför väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, när det gäller att förvärva och behålla personal, nämligen befogenheten att själva inrätta extra ordinarie befattningar upp till och med lönegraden Ro 27. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen äger däremot icke inrätta extra ordinarie tek— niska befattningar av något slag, och dess möjligheter att vid konkur- rens om den tekniska arbetskraften anpassa anställningsvillkoren med hänsyn till omständigheternas krav inskränka sig väsentligen till en begränsad befogenhet att för vissa arbetsuppgifter inrätta arvodes— tjänster i olika lönelägen.

Frågan om tillämpning för väg- och vattenbyggnadsstyrelsens del av affärsverkens lönenormer beträffande ingen jörspersonalen har tidigare varit föremål för överväganden. Vägförstatligandekommittén och 1942 års vägsakkunniga föreslogo sålunda inrättande av förste byråingen— jörsbefattningar i 27 lönegraden och byråingenjörsbefattningar i 26 lönegraden å styrelsens vägbyrä samt placering av vissa vägingenjörer i lönegraden A 27. Dessa förslag, vilka tillstyrktes av allmänna löne- nämnden, vunno emellertid icke bifall. Departementschefen anförde härom i propositionen 1943: 224 följande.

Enligt de sakkunnigas förslag skulle förste byråingenjörstjänsterna å vägbyrån hänföras till 27 lönegraden. Då denna lönegrad hittills endast undantagsvis tillämpats för ingenjörstjänster inom den allmänna civil- förvaltningen, kan lämpligheten av att införa densamma för väg- och vatten- byggnadsstyrelsens del starkt ifrågasättas. Förslaget om denna högre löne— gradsplacering torde närmast vara dikterat av rekryteringshänsyn. Enligt min mening föreligga emellertid ur denna synpunkt knappast något oavvis- ligt behov av den högre löneställningen med hänsyn till de jämförelsevis goda befordringsmöjligheter för kvalificerad ingenjörspersonal inom det statliga vägväsendet, som uppkomma, därest de föreslagna chefstjänsterna

sätt jag förordar. Vid sådant förhållande anser jag den av de sakkunniga foreslagna lönesättningen för ifrågavarande ingenjörstjänster icke böra genomföras.

De sakkunniga ha för sin del icke kunnat finna några bärande skäl för upprätthållande av den nuvarande åtskillnaden i lönegradsplace- ringen mellan förste byråingenjörerna vid de affärsdrivande verken och i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen. Såvitt de sakkunniga ha sig bekant ingår det icke i arbetsuppgifterna för de förste byråingenjörer och byråingenjörer vid affärsverken, vilka syssla med uppgifter inom väg- och vattenbyggnadsfacket, att taga befattning med de taxe- och andra försäljningspolitiska frågor, som förekomma vid nämnda verk. Ej heller torde det kunna göras gällande, att de tekniska arbetsupp- gifternas svårighetsgrad i allmänhet skulle vara större vid de affärs- drivande verken än hos väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och att detta skulle utgöra ett skäl för en lägre löneställning vid väg— och vatten- byggnadsstyrelsen. Än mindre synes den uppfattningen kunna hävdas, att väg- och vattenbyggnadsstyrelsens verksamhet skulle vara av jäm- förelsevis mindre betydelse och att kraven på personalorganisationens standard därför skulle kunna sättas lägre för väg- och vattenbyggnads- styrelsens del. De sakkunniga vilja icke underlåta att betona, att av naturliga skäl affärsverkens befattningar med samma arbetsuppgifter måste på grund av det relativt bättre löneläget komma i förhand från de arbetssökandes synpunkter och att väg- och vattenbyggnadsväsendet med dess samhällsviktiga arbetsuppgifter icke i längden kan vara be- tj änt av att stå i efterhand.

Det må här erinras om att det även inom den allmänna civilförvalt- ? ningen förekommer fall, där för ingenjörspersonal tillämpas en lik- nande lönesättning som vid de affärsdrivande verken. Sålunda finnas ä byggnadsstyrelsens byggnadsbyrå inrättade 5 förste byråingenjörs- befattningar i lönegraden Eo 27 samt 10 byråingenjörs- och liknande befattningar i lönegraden Eo 24, medan antalet ingenj örstj änster i löne- graden Eo 21 å byrån endast uppgår till 7.

För införandet av 27 lönegraden såsom förste byråingenj örsgrad hos väg- och vattenbyggnadsstyrelsen kan anföras ytterligare ett skäl av betydelse. Härigenom skulle nämligen möjliggöras en naturlig beford- ringsgång från de i lönegraden A 26 placerade vägingenjörsbefattnin- garna vid vägförvaltningarna till förste byråingenjörstjänst hos Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen. Överflyttning mellan dessa slag av befatt- ningar kan för närvarande endast med största svårighet ordnas. Vid tillämpning av den föreslagna befordringsgången vinnes den betydelse- fulla fördelen, att styrelsens praktiska sakkunskap förstärkes på ett helt annat sätt än om förste byråingenjörstj änsterna skola rekryteras

med mindre erfarna ingenjörer i lägre löneställning än vägingenjörer- na. Detta synes så mycket mera betydelsefullt som förste byråingen- jörerna skola kunna tidvis uppehålla byråchefs- eller avdelningschefs- befattning i styrelsen. Samtidigt vinnes också att de vägingenjörer, som före befordran till ledande post inom styrelsen eller vid vägförvaltnin- garna passera befattning såsom förste byråingenjör, härvid få tillfälle att förskaffa sig den vidare överblick över arbetet inom väg- och vat- tenbyggnadsväsendet, som kan erhållas vid tj änstgöring i dylik befatt- ning. En liknande, för såväl styrelsen som vägförvaltningarna gynn- sam växelverkan erhålles om ingenjörerna i lönegrad A 21 vid väg- förvaltningarna före befordran till vägingenjörer passera befattning såsom byråingenjör i 24 lönegraden hos styrelsen.

För att tillgodose ovan anförda synpunkter erfordras icke en fullstän- dig övergång till den vid affärsverken tillämpade lönegradsskalan för dylik personal. Nödvändigt är endast att vissa befattningar i 27 löne- graden inrättas samt att 24 lönegraden användes i ökad utsträckning för byråingenjörstjänsterna i stället för 21 lönegraden. Jämsides med 27 lönegraden synes 26 lönegraden fortfarande kunna tillämpas för förste byråingenjör i vissa fall, där tjänsten är av den art, att man som regel icke behöver räkna med en befordran från den lokala organisationen. Byråingenjörsbefattningarna i 21 lönegraden höra i allmänhet hava karaktären av rekryteringstj änster och höra därför i regel endast vara extra ordinarie.

E. Byråernas organisation.

Ehuru de sakkunnigas utredningsuppdrag i första hand endast har avseende på de delar av väg— och vattenbyggnadsstyrelsens personal- organisation, som icke berördes av vägförstatligandereformen, ha de sakkunniga emellertid med hänsyn till den vidare syftning, utred- ningsuppdraget fått i och med prövningen av frågan om en för sty— relsen gemensam byggnadsavdelning, ansett sig böra verkställa en närmare översyn av personalbehovet även för de avdelningar inom den föreslagna organisationen, vilka för närvarande ingå i vägbyrån. En dylik översyn är också påkallad för vinnande av enhetlighet de i- olika tekniska byråerna och avdelningarna emellan i fråga om perso-

naluppsättning och befattningshavarnas löneställning ävensom på grund av den utveckling av arbetet på vägväsendets område, som sedan väg- förstatligandets genomförande inträtt eller som är att vänta i sam- band med den begynnande ätergängen till fredsmässiga förhållanden. I detta sammanhang må erinras om att föredragande departements-

chefen i propositionen 224:1943 vid anmälan av organisationsfrågan i , samband med vägväsendets förstatligande framhöll, att den av honom ' förordade organisationen vore avpassad efter den inskränkta vägliäll- , ning, som då rådde, och att det därför funnes anledning räkna med att, i då normala förhållanden åter inträdde inom vägväsendet, en viss ut- byggnad av organisationen kunde komma att visa sig nödvändig, sär- skilt i vad avsäge personal för byggande och projektering. i De sakkunniga vilja understryka, att de icke ingått på prövning av , kanslibyråns organisation och ej heller på kameralbyråns och förråds- byråns i vidare mån än vad som direkt framgår av det efterföljande. i l l l l l l

1. Första utredningsbyrån.

Såsom tidigare nämnts skulle första utredningsbyråns verksamhet ' huvudsakligen omfatta de uppgifter, som för närvarande ankomma på , utredningsavdelningen, avdelningen för rikets städer och vägtrafikav— 3 delningen inom vägbyrån.

För dessa avdelningar gäller för närvarande följ ande personalorgani- ? sation.

Utredningsavdelningen. Den fast anställda personalen å avdelningen omfattar följande befattningshavare, nämligen

l Befattning Lönegrad

1 byrådirektör .............................. C 5 2 förste byråingenjörer ...................... A 26 1 byråingenjör .............................. A 24 1 byråingenjör .............................. A 21 3 byråingenjörer ............................ Ro 21 1 ingenjörsassistent ......................... Ro 17 l 2 ritare .................................... Eo 15 i 1 kanslibiträde ............................. A 7 j 2 kontorsbiträden ........................... A 4 ' 1 kontorsbiträde ............................ Eo 4 | 15 '

Av den ovan angivna personalen äro ingenjörsassistenten och ritarna ; avdelade för skötseln av uägarkiuet. Kanslibiträdet fungerar såsom by- råregistrator för hela vägbyrån, och ett av de ordinarie kontorsbiträ- dena tjänstgör jämväl hos generaldirektören och överdirektören.

Jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 15 november 1945 har avdelningen erhållit personalförstärkning med följande befattningshavare, för vil- kas avlönande den i styrelsens avlöningsanslag ingående delposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal i mån av behov må kunna . överskridas, nämligen

Arvode motsvarande Befattning lön enligt nedan an- given löneklass jäm- te tilläggsförmåner

1 ingenjör ........................ 26 3 ingenjörer ...................... 21 4

o

Slutligen finnes a avdelningen viss tillfälligt anställd personal för investeringsutredningen. Denna personal omfattade den 1 december l1945 4 ingenjörer, 1 ritbiträde, 1 kontorsbiträde och 1 skrivbiträde. 1 Avdelningen för rikets städer. I enlighet med den vid vägförstatligan- idet upprättade organisationsplanen för vägbyrån finnes å ifrågavaran- lde avdelning följande personal, nämligen

Befattning Lönegrad 1 gatuinspektör ............................. A 29 1 byråingenjör .............................. A 24 1 ritare .................................... Ro 15 1 kontorsbiträde ............................ A 4

4

, Även avdelningen för rikets städer har erhållit tillfällig personal- Iförstärkning för investeringsutredningen, och denna personal utgjor- ldes den 1 december 1945 av 4 ingenjörer, 1 ritbiträde och 2 kontors- biträden.

I Vägtrafikavdelningen. Vägtrafikavdelningens personalorganisation !omfattade den 1 december 1945 följande befattningar, nämligen

|

Befattning Lönegrad Arvode

1 vägtrafikinspektör ........................ A 29 — 1 förste byråingenjör ........................ A 26 1 byråingenjör .............................. Eo 21 _ 1 ritare ..................................... Ex 15 _— 1 ritare .................................... — 450:——/mån._ 4 ritbiträden ................................ Ex 6 — 1 kontorsbiträde ............................ A 4 _ 7 kontorsbiträden ........................... Ex 4 ——

17

De extra ritare-, ritbiträdes- och kontorsbiträdestjänsterna äro av-v jsedda för arbetet med bearbetning av från polismyndigheterna in- Ikommande rapporter över vägtrafikolyckor. Av ifrågavarande befatt- ningar ha tre ritbiträdes- och fem kontorsbiträdestj änster inrättats jäm— likt Kungl. Maj:ts beslut den 23 november 1945.

i i

Den arvodesavlönade ritaren är anställd för det på avdelningen an— !! kommande arbetet med trafikräkningar och avlönas med anlitande av anslaget till Bidrag till vissa forsknings- och undersökningsarbeten.

Första utredningsbyrån bör i enlighet med vad som nu gäller för här ifrågavarande del av vägbyrån organiseras på tre avdelningar, nämligen

avdelning I för ärenden angående landsbygdens vägnät, avdelning II för ärenden angående vägar och gator i städer och stadsliknande samhällen, som äro väghållare, samt

avdelning III för vägtrafikfrågor och bilbesiktningsväsendet. Det nu till utredningsavdelningen hörande vägarkivet bör enligt de sakkunnigas mening göras till ett för avdelningarna gemensamt organ. Skrivpersonalen på avdelningarna bör sammanföras till en skrivcentral.

De sakkunniga ha icke funnit anledning ifrågasätta någon ändring i löneställningen för vederbörande avdelningschefer och föreslå så- lunda, att de tre avdelningarna inom första utredningsbyrån ställas under ledning av en byrådirektör i C 5 (avdelning I), en gatuinspektör i A 29 (avdelning II) och en vägtrafikinspektör i A 29 (avdelning III).

Vad beträffar personalorganisationen i övrigt inom byrån få de sak- kunniga anföra följande.

Avdelning I .

På vägbyråns utredningsavdelning tillämpas i huvudsak följande uppdelning av det ordinarie arbetet.

På den ene av förste byråingenjörerna ankommer att med biträde av en byråingenjör i Eo 21 bereda frågor rörande allmän planläggning av vägbyggandet samt anslagsfrågor, allt i vad avser allmänna vägar.

Den andre av avdelningens förste byråingenjörer har att med bi- träde av byråingenjören i A 21, en byråingenjör i Ro 21 samt delvis även av ytterligare en byråingenjör i Ro 21 bereda ärenden rörande arbetsplaner, normalbestämmelser och normalsektioner för vägbygg- nad, tekniska anvisningar för upprättande av arbetsplan, utformning av vägskäl, ersättning till konsulterande vägförrättningsingenjörer m.m.

På byråingenj ören i A 24 ankommer att med partiellt biträde av sist— nämnde byråingenjör i Eo 21 bereda ärenden angående förändring av enskild väg till allmän, indragning av allmän väg samt statsbidrag till enskild väghållning.

Ingenjörsassistenten har att med biträde av de båda ritarna sköta ? arbetet med vägarkivet, kartregister, kartverk m.m. samt bereda ären- '

den rörande vägnumrering.

Såsom tidigare nämnts har Kungl. Maj:t genom beslut den 15 novem— ber 1945 medgivit anställande av fyra arvodesavlönade ingenjörer å avdelningen. I sin framställning om ifrågavarande personalför- stärkning framhöll väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, att det enligt sty- relsens instruktion ålåge styrelsen att följa och kontrollera tillämpade grunder för tilldelning av statsbidrag till enskild väghållning samt att utfärda erforderliga anvisningar för vinnande av största möjliga en— hetlighet i bidragstilldelningen för detta ändamål men att någon perso- nal för nämnda uppgifter icke inräknats i styrelsens organisation. (I , detta sammanhang må erinras om att beslutanderätten beträffande stats-

bidrag till enskild väghållning tillkommer länsstyrelserna, medan väg— och vattenbyggnadsstyrelsen på förevarande område bl. a. har att upp- rätta anslagsäskanden, att avgiva förslag till Kungl. Maj :t om fördel- ning mellan länen av anvisade anslag samt att genom vägförvaltnin— garna verkställa de tekniska förrättningar, som skola föregå länssty- relsernas bidragsbeslut.) Styrelsen anförde vidare i sin framställning bl. a. följande.

De anslag riksdagen beviljat till bidrag till byggande och underhåll av enskilda vägar vore betydande och hade under de senaste åren starkt ökat. För budgetåren 1943/44—1945/46 hade sålunda för nämnda ändamål bevil- jats anslag med sammanlagt 1 700 000, 3 370 000 respektive 5 400 000 kronor, och för budgetåret 1946/47 hade styrelsen äskat 6600 000 kronor. Då beho- vet av bidragsmedel enligt vad länsstyrelserna uppgivit fortfarande syntes vara mycket stort, kunde det förväntas, att de närmaste årens anslag icke komme att understiga det för budgetåret 1946/47 äskade beloppet.

Arbetet med den enskilda väghållningen vore redan nu av betydligt större omfattning än som beräknades vid vägväsendets förstatligande. Härtill kom- me även stark ökning av ärenden rörande bidrag till mera privata vägför- bindelser och trafikleder. Ökat arbete krävde även det numera erforderliga samarbetet med de myndigheter, som beviljade bidrag till odlingsvägar och skogsvägar.

På grund av arbetet med handläggningen av de till den enskilda väghåll- ningen hörande frågorna hade flera andra viktiga arbetsuppgifter på utred- ningsavdelningen kommit att draga ut på tiden eller helt måst skjutas åt sidan. Det syntes styrelsen därför uppenbart, att särskild personal måste anställas för handläggning av ärenden rörande den enskilda väghållningen, så mycket mera som enligt styrelsens mening verksamheten och övervak- ningen måste utökas, för att styrelsen skulle kunna effektivt bidraga till att anslagsmedlen komme till avsedd användning och fördelades mellan lä- nen på mest rättvisa sätt.

I detta sammanhang må vidare återgivas följande uttalande, som väg- och vattenbyggnadsstyrelsen gjort i sitt förslag till Kungl. Maj:t angående fördelning mellan länen av det för budgetåret 1945/46 an- visade anslaget till Bidrag till byggande av enskilda vägar.

Fördelningen av anslaget försvåras också ytterligare därav, att länssty- relserna synas hava tillämpat olika principer vid angivandet av anslagsbe- ' hovet. Sålunda ha i en del län medtagits samtliga de företag, som ansetts böra komma i åtnjutande av bidrag, medan andra län endast anmält så

stort behov, som motsvarar vad dessa län antagit skulle kunna tillgodoses '

med beviljade anslagsmedel. Det är väg- och vattenbyggnadsstyrelsen omöj- ligt att bedöma i vilken utsträckning företag, som på så sätt icke blivit redo— visade i anslagsäskandena, borde äga företräde till erhållande av bidrag framför företag i andra län, där samtliga inneliggande ansökningar med- tagits.

Den personalförstärkning för handläggning av frågor rörande en— skild väghållning, som styrelsen begärde och erhöll, utgjordes av två ingenjörer med arvode, den ene enligt 26 och den andre enligt 21 löne— klassen, vilka ingå i den å s. 73 redovisade personalen.

Beträffande behovet av de ytterligare båda ingenjörer i 21 löneklas- sen, som innefattades i den av Kungl. Maj :t den 15 november 1945 med— givna personalförstärkningen å utredningsavdelningen, anförde styrel- sen i sin framställning följande.

Även i övrigt är utredningsavdelningens arbetsbörda synnerligen bety- dande. Planläggningen i stort har fått en avsevärt större omfattning än tidi- gare skett. Vidare får avdelningen ständigt göra tids- och personalkrävande utredningar för särskilda ändamål såsom för 1943 års järnvägskommitterade, bensinskatteutredningen, 1945 års skärgårdsutredning, utredningar i sam- band med utbyggande av kraftverk, flygfält, dubbelspår o. s. v. Oaktat per- sonalen å avdelningen alltsedan vägväsendets förstatligande, i större om- fattning än som i längden kan anses rimligt, måst tjänstgöra å övertid, har en successiv ökning av avdelningens arbetsbalans icke kunnat undvikas. För att denna överhuvudtaget skall kunna avarbetas är en tillfällig personalför- stärkning ä avdelningen under innevarande budgetår nödvändig.

I anslutning till den ovan lämnade redogörelsen få de sakkunniga anföra följande.

Allteftersom vägarna till följd av biltrafikens utveckling erhållit ökad betydelse för den interlokala samfärdseln och samtidigt allt större stats- anslag till vägnätets utbyggande och förbättring anvisats, har behovet av en mera enhetlig planläggning av vägbyggnadsverksamheten i vad avser såväl vägnätets sträckning som dess standard i allt högre grad gjort sig gällande. För att vid beräkningen och fördelningen av väg- byggnadsanslagen de lokala önskemålen i olika delar av landet skola kunna rätt bedömas och den interlokala trafikens behov vederbörligen tillgodoses, erfordras en samlad överblick över vägfrågorna och ett klarläggande av de olika vägprojektens inbördes ordning ur angelä- genhetssynpunkt. Det är därför nödvändigt, att den avdelning inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, som närmast har att svara för ifråga--

- varande bedömning och planläggning, äger en sådan organisation, att den kan fullgöra dessa omfattande och krävande åligganden. ' Vägväsendets förstatligande medförde en avsevärd utvidgning av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens befattning med och ansvar för plan- läggningen av vägbyggnadsarbetena. Vilken omfattning denna uppgift skulle komma att få, kunde av naturliga skäl icke helt överblickas vid tiden för genomförandet av nämnda reform. Erfarenheten har också visat, att personaluppsättningen är för knappt tillmätt. I detta hänseen- de föreligga nu större möjligheter för ett någorlunda säkert bedömande. . Med den ordinarie personalstyrka, som hittills funnits på utrednings— . avdelningen, har det enligt vad de sakkunniga inhämtat, trots ett be— , tydande övertidsarbete och trots en mycket stark inskränkning av be— ? siktningsresorna, icke varit möjligt att medhinna mycket mera än de i rent löpande uppgifterna. Arbetet med planläggningen i stort och med *upprättande av allmänna anvisningar och normer har sålunda till istörre delen fått uppskjutas. Bland de uppgifter av hithörande slag, i som icke alls eller endast i ringa mån kunnat behandlas, må följande nämnas. I 1. Omarbetning av generalplanen för huvudvägnätet och komplette— ring av densamma bl. a. med kostnadsberäkningar och angelägenhets— [gradering beträffande de olika i planen ingående projekten.

2. Upprättande av generalplaner för bygdevägar och ödebygds- vägar. ) 3. Upprättande av en behovsplan på längre sikt för beläggnings- arbeten.

, 4. Genomförande av en allmän behovsinventering beträffande en— iskilda vägar.

i 5. Omarbetning av gällande normalbestämmelser och normalsektio- ner för vägbyggnad.

6. Upprättande av normalritningar för vägskäl m. m. Det torde böra nämnas, att de ovan angivna uppgifterna icke äro uteslutande av engångsnatur; sedan den första uppläggningen skett, ikräves ett fortlöpande kompletterings- och förnyelsearbete. Vissa av ) planläggningsuppgifterna komma att i någon mån underlättas genom Edet förberedande arbete, som nu utföres i samband med investerings- utredningen. Vidmakthållandet av investeringsplanerna eller av en arbetsmark— gnadsberedskap i annan form är en arbetsuppgift, till vilken hänsyn icke 1itagits vid den nuvarande organisationens avvägning men som torde bliva permanent. Härtill kommer att avdelningen efter omorganisatio- nen skulle få att svara för planläggning och anslagsäskanden icke en-

dast beträffande företag, som upptagas i flerårsplanerna, utan även i fråga om sådana brobyggnader, till vilka medel i annan ordning an— v1sas.

Såsom framgår av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens ovan refere- rade framstållning om personalförstärkning å utredningsavdelningen har arbetet med handläggning av frågor rörande den enskilda väghåll- ningen visat sig vara en mycket större uppgift än vad man ursprung- ligen räknat med, och sannolikt är att detta arbete kommer att ytter- ligare växa.

Vid bedömandet av avdelningens personalbehov måste hänsyn jäm- väl tagas till att den även i fortsättningen torde komma att få verkställa

en hel del ofta tidskrävande utredningar av mera extraordinär beskaf— ; fenhet.

Slutligen må ock framhållas att den begynnande återgången till fredsmässiga förhållanden inom vägväsendet uppenbarligen måste komma att i väsentlig mån öka omfattningen av avdelningens ordinarie arbete.

Vid övervägande av ovan anförda omständigheter ha de sakkunniga kommit till den uppfattningen, att utredningsavdelningens personal- organisation är i behov av en ganska kraftig förstärkning, för att av- delningen i fortsättningen skall kunna fylla sin uppgift, och detta oavsett om en omorganisation kommer till stånd eller icke.

Liksom för närvarande är fallet synas även efter omorganisationen de till den allmänna väghållningen hörande uppgifterna i arbetsorga- nisatoriskt hänseende böra uppdelas på två huvudgrupper, varav den ena (grupp 1) skulle omfatta planläggningen i stort samt anslagsfrå- gor och den andra (grupp 2) ärenden rörande arbetsplaner, normal- bestämmelser, normalsektioner och andra detaljfrågor. Till grupp ] böra också hänföras ärendena rörande enskild väghållning. Härvid bör i enlighet med nu gällande ordning en förste byråingenjör placeras såsom chef för vardera av de båda grupperna. I anslutning till vad i det föregående anförts om löneställningen för väg- och vattenbyggnads- styrelsens förste byråingenjörer (s. 70) vilja de sakkunniga föreslå, att avdelningens båda nu i A 26 placerade förste byråingenjörsbefattningar uppflyttas till lönegraden A 27.

De till grupp 1 hänförliga arbetsuppgifterna synas vara av sådan omfattning och av så krävande natur, att en uppdelning av gruppen på två förste byråingenjörer kunde tänkas motiverad. De sakkunniga ha emellertid funnit, att samtliga dessa uppgifter höra mycket nära samman och att de fördenskull böra sammanhållas av en person. Sär- skilt vilja de sakkunniga framhålla betydelsen av att de med den en- skilda väghållningen sammanhängande frågorna icke avskiljas, ty den ! allmänna planläggningen av det enskilda vägnätet och övertagandet av ,

enskilda vägar till allmänt underhåll äger ett mycket nära samband med det allmänna vägnätets utformning. De sakkunniga förorda med hänsyn till uppgifternas omfattning, att vederbörande förste byråingenjör till sin hjälp får vissa, mera kvalificerade befattningshavare, åt vilka kan anförtros att under förste byråingenjörens ledning mera självständigt handlägga en del av de svårare uppgifterna. För detta ändamål erfordras i första hand en förstärkning av den tekniska personalen. Utom den nuvarande byråingenjörsbefattnin— i gen i A 24, vilken som hittills bör avdelas för hithörande uppgifter, i böra två nya byråingenjörsbefattningar i Ro 24 inrättas för ändamålet. ' Åtskilligt av det arbete, som ingår i avdelningens uppgifter, är emel- lertid av sådan beskaffenhet, att en väl kvalificerad tjänsteman med , administrativ utbildning och stilistisk förmåga här skulle kunna vara i till mycket stor nytta. De sakkunniga åsyfta framför allt det omfat- i tande arbetet med uppsättande av skrivelser, promemorior och proto— koll i anslagsfrågor (riksdagspetita, förslag till fördelning av anslag m. m.). Även för handläggningen av ärenden rörande fastställande av * arbetsplaner och därmed sammanhängande besvärsmål skulle det otvi- velaktigt vara värdefullt att inom avdelningen ha tillgång till en dylik administrativt skolad arbetskraft. Iförevarande sammanhang må erin- . ras om att vägförstatligandekommittén i sitt betänkande (s. 75) antydde i möjligheten av att en sekreterare kunde komma att behövas å utred— s ningsavdelningen såsom biträde vid ärenden, vilka avse beslut om | vägföretags utförande, besvärsmål m. 111. De sakkunniga föreslå, att för i här angivna ändamål inrättas en befattning såsom förste byråsekrete— rare. För att det skall bliva möjligt att förvärva och behålla en dugan— I de kraft, bör befattningen placeras i lönegraden A 26. i För de till grupp 2 hänförliga arbetsuppgifterna ha de sakkunniga ; därjämte räknat med behov av en ny byråingenjörsbefattning i A 24. Vidare böra liksom hittills på avdelningen finnas en byråingenjör i A 21 och tre byråingenjörer i Ro 21. Slutligen vilja de sakkunniga föreslå inrättande av två ingenjörsassistenttj änster i Ro 17. Härigenom , skulle en ändamålsenlig avlastning av mera rutinmässiga göromål från byråingenjörerna kunna genomföras. Med den här föreslagna utökningen av den fast anställda persona- ! len kan den nuvarande tillfälliga personalförstärkningen å avdelnin— å gen med en ingenjör i 26 löneklassen och tre ingenjörer i 21 löneklas- ; sen indragas. I enlighet med vad sålunda föreslagits skulle å avdelning I finnas [ följande personal, nämligen

i

1 byrådirektör ............................... C 5 2 förste byråingenjörer ...................... A 27 1 förste byråsekreterare ...................... A 26 2 byråingenjörer ............................ A 24 2 byråingenjörer ............................ Ro 24 1 byråingenjör .............................. A 21 3 byråingenjörer ............................ Eo 21 2 ingenjörsassistenter ...................... . . En 17 14

Avdelning 11.

Vid inordnandet av avdelningen för rikets städer i första utrednings- byrån skulle vissa på avdelningen nu ankommande arbetsuppgifter, som höra till utförandestadiet, överflyttas på den föreslagna byggnads- byrån, nämligen granskning av renstaknings- och programhandlingar, godkännande av entreprenör samt viss kontroll över utförandet av an- läggningsarheten (jfr s. 34).

Liksom fallet blivit beträffande de med väghållningen på landet sammanhängande arbetsuppgifterna har en betydande ökning av väg— och vattenbyggnadsstyrelsens arbetsuppgifter inträtt även i vad avser väg- och gatuväsendet i städerna. Också på detta område har en mera klar överblick över riktlinj erna för arbetets uppläggning och över dess omfattning numera kunnat erhållas.

Rörande verksamheten och personalbehovet på avdelningen för ri— * kets städer ha de sakkunniga inhämtat bl. a. följ ande.

Enligt gällande bestämmelser ankommer på väg- och vattenbyggnadssty- relsen fastställande respektive godkännande av arbetsplan beträffande varje vägföretag och praktiskt taget också varje gatubyggnadsföretag i stad, så snart det gäller allmän väg eller för biltrafiken viktig gata, detta oavsett om företaget utföres med eller utan statsbidrag. Antalet dylika ärenden blir följ— aktligen mera beroende av den planläggningsverksamhet, som kontinuerligt bedrives av vederbörande städers tekniska organ, än av storleken av de stats- bidragsanslag, som anvisas för dylika företag. Särskilt de större städerna ? utföra årligen väg- och gatubyggnadsföretag i relativt betydande omfattning utan att kunna påräkna statsbidrag till arbetenas utförande. Under den tid, ovannämnda bestämmelser ägt tillämpning, ha emellertid arbetsplaner icke inkommit i sådan mängd, som man inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen räknat med. Detta anses ha berott på vissa med krigsförhållandena samman— hängande omständigheter, och en ökning av dessa ärenden väntas nu komma att inträda.

I nära samband med ovanberörda ärenden stå de stadsplaneärenden, som komma under styrelsens prövning. Stadsplaneförslag skola, i den mån de " beröra allmänna vägar och för biltrafiken viktiga gator, granskas av väg— förvaltningarna. Enligt en av styrelsen den 17 september 1945 utfärdad cir—

rande gator, som ingå i huvudvägnätet eller äro avsedda att framdeles ingå i detta nät, ävensom andra i trafikhänseende därmed jämförliga gator, med vissa undantag av vägförvaltningarna underställas styrelsens prövning. Stadsplaneärenden förekomma också i form av remisser från byggnads-

styrelsen. Beträffande såväl arbetsplaneärenden som stadsplaneärenden gäller att handläggningen måste ske med stor skyndsamhet. Sålunda uttalade riksda- gens andra särskilda utskott i sitt utlåtande till 1943 års riksdag i fråga om de framlagda förslagen till vägstadga och till förordning om statsbidrag till väg- och gatuhållningen i städer och stadsliknande samhällen, som äro väg- hållare, bl. a., att utskottet förutsatte, att väg— och vattenbyggnadsstyrelsens 3 granskning och fastställande av arbetsplaner beträffande väg- och gatuföre-

tag i städerna skedde med största möjliga skyndsamhet samt att en snabb behandling av dessa ärenden betingades av samma skäl, som föranlett vid- tagande av särskilda åtgärder för vinnande av en skyndsam handläggning av stadsplaneärenden.

I enlighet härmed ha här avsedda ärenden städse behandlats med förturs- rätt. Eftersom flertalet av arbetsplaneärendena gällt företag, som intagits i vederbörande investeringsplan, har för handläggningen kunnat disponeras även den tillfälliga personal, som funnits anställd för arbetet med upprät- tande av nämnda plan, och härigenom har behandlingen av ärendena kunnat ske med större snabbhet än som eljest skulle ha blivit fallet. I den mån möj- ligheterna att behålla ifrågavarande personal upphöra, väntas svårigheter uppkomma att avverka hithörande ärenden i den takt, som är erforderlig. kulärskrivelse till vägförvaltningarna skola härvid stadsplaneförslag, berö- ! i

I sina riksdagspetita för innevarande budgetår anmälde väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, att det för arbetet på avdelningen för rikets städer visat sig behövligt att äga tillgång till stadsplaneteknisk expertis. Styrelsen hade emellertid efter samråd med byggnadsstyrelsen ansett sig böra pröva, huruvida tillfredsställande resultat kunde nås genom . ett temporärt anlitande av tjänstemän i byggnadsstyrelsen för konsul- tationer på hithörande område, och hade för det dåvarande därför icke funnit sig böra framlägga förslag om inrättande av någon befatt- _ ning hos väg- och vattenbyggnadsstyrelsen för ändamålet.

Enligt vad de sakkunniga inhämtat anses behov av stadsplanetek- ' nisk expertis föreligga framför allt vid handläggningen av sådana ären- ? den, där styrelsen har att avgiva yttrande över stadsplaneförslag. Även , i samband med granskning av arbetsplaner kunna spörsmål av stads- ! planeteknisk natur förekomma, och likaledes erfordras viss sakkun- ? skap på detta område, när det gäller den allmänna planläggning av i huvudtrafiklederna, som genom styrelsens försorg eller på dess föran— i, staltande under den senaste tiden igångsatts i vissa städer (trafikleds- ! planer). För närvarande äger i alla ärenden, som innefatta mera svår- * bedömda stadsplanetekniska spörsmål, samråd rum med byggnadssty- i relsens stadsplanebyrå, som har sina tjänstelokaler i samma hus som

avdelningen för rikets städer och som städse med stort tillmötesgående '; ställt sin expertis till förfogande för konsultationer. Även om styrelsen på detta sätt har tillgång till stadsplaneteknisk expertis, anses dock fortfarande ett visst behov föreligga av att få dylik sakkunskap repre— senterad inom styrelsen. De flesta ärenden av här ifrågavarande slag anses nämligen vara av sådan natur, att olika tänkbara väg- och trafik— tekniska lösningar måste vägas mot varandra under aktgivande på de konsekvenser, den ena eller andra lösningen kan beräknas få i stads- planehänseende. Härför kräves en ständig kontakt med den stadsplane— tekniska sakkunskapen på ett sätt, som vid nuvarande ordning av prak- tiska skäl är svårt att åvägabringa.

Arbetet med de ovan omförmälda trafikledsplanerna är en för sty- relsen ny uppgift, som väntas komma att få stor betydelse. Trafikleds- planerna upprättas för att klarlägga den genomgående vägtrafikens behov, särskilt med hänsyn till eventuella stadsplaneregleringar o. dyl.. och för att tjäna till ledning vid det fortsatta planläggningsarbetet be- träffande väg- och gatunätet.

Vidare må nämnas att avdelningen för rikets städer i allt större ut— sträckning kommit att fungera såsom ett rådgivande organ särskilt åt de mindre städerna —— i fråga om trafiktekniska konstruktioner.

En ny arbetsuppgift, som kräver uppmärksamhet, är handläggnin— gen av frågor om statsbidrag till marklösen o. dyl. i städerna. Enligt statsbidragsförordningen kan efter Kungl. Maj:ts prövning i varje sär- skilt fall i kostnadsunderlaget för beräknande av statsbidrag till byg— gande av allmän väg eller för biltrafiken viktig gata inräknas ersätt- ning med skäligt belopp för upplåtelse av mark och för annat intrång. Det ankommer därvid i första hand på väg- och vattenbyggnadsstyrel-

sen att beräkna vad som kan anses vara skäligt. För närvarande inne— ,

ligger hos styrelsen ett mindre antal ansökningar om statsbidrag till dylika kostnader. Dessa ärenden ha visat sig innefatta komplicerade problem, för vilka några riktlinjer ännu icke kunnat uppdragas. Hit- hörande frågor, vilka kunna vara av stor ekonomisk betydelse, kräva beaktande redan vid den förberedande planläggningen.

En annan av de på avdelningen ankommande arbetsuppgifterna, som . visat sig kräva mera arbete än man ursprungligen räknat med, är be— räkningen av statsbidraget till väg- och gatuunderhållet. Härom ha de sakkunniga inhämtat följande.

Enligt statsbidragsförordningen skall väg- och vattenbyggnads- styrelsen fastställa det belopp, vartill stads eller samhälles kostnader för underhållet av de allmänna vägarna och av de för biltrafiken vik-

tiga gatorna årligen beräknas uppgå. På det sålunda fastställda belop- ( pet utgår statsbidrag med 95 %, och beräkningen göres för en tidrymd . av fyra år i sänder. Det för innevarande budgetår anvisade under-a

hållsanslaget uppgår till 7080 000 kronor. I samband med fastställan- det av underhållsbeloppen för åren 1944—1947 tillråddes vederbörande städer och samhällen att verkställa årlig redovisning av de verkliga underhållskostnaderna i enlighet med en specialbokföring, vilken av styrelsen upplagts på sådant sätt, att ifrågavarande kostnader skulle av styrelsen kunna överblickas och bedömas. Avsikten är härvid att skaffa ytterligare underlag för en rättvis beräkning av underhållskostnaderna för nästa period. Städerna och samhällena ha visat stort intresse för denna redovisning, och de flesta av dem ha redan lagt om sin bokfö— ring efter det nya systemet. För att det redovisade kostnadsmaterialet skall kunna läggas till grund för statsbidragsberäkning, måste en granskning och analys av detsamma utföras på liknande sätt, som före vägförstatligandet skedde beträffande vägdistriktens underhållskostna— der. Med hänsyn bl. a. därtill att de i redovisningarna upptagna kost— naderna till betydande del framkomma genom fördelning av kostnads- belopp, som jämväl avse icke statsbidragsberättigade arbeten, blir granskningen jämförelsevis komplicerad och kräver teknisk sakkun- skap. Här ifrågavarande arbete, som beräknas bereda fortlöpande sys- selsättning åt en man, har på grund av brist på arbetskraft ännu icke kunnat påbörjas.

Utvecklingen av arbetsuppgifterna å avdelningen för rikets städer nödvändiggör enligt de sakkunnigas mening en förstärkning av avdel- ningens arbetskrafter. Vad härvid angår det av väg— och vattenbygg- nadsstyrelsen anmälda behovet av stadsplaneteknisk expertis kunna emellertid de sakkunniga, i den mån avsikten är att inrätta en särskild befattning hos styrelsen för detta ändamål, icke biträda ett dylikt för- slag. Ett samarbete mellan väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och bygg- nadsstyrelsen på hithörande område bör under alla omständigheter upprätthållas även i fortsättningen, eftersom det här gäller frågor, som beröra båda ämbetsverken, och det förefaller vid sådant förhållande na— turligt, att verken därvid ömsesidigt tillhandagå varandra med erfor- derlig sakkunskap.

Till grund för beräkningen av personalbehovet i vad avser ingenjörs-

W personalen (exklusive avdelningschefen) har lagts följande mycket

approximativa arbetstidskalkyl, som huvudsakligen endast avser de lö— pande arbetsuppgifterna.

Arbetsdagar *

pr år Arbetsplaneärenden, 200 st. per år ........................ 400 Stadsplaneärenden, 120 st. per år ........................ 100 Frågor rörande trafikledsplaner, utformning av trafik- platser m. m. ........................................ 150 Fördelningsplaner och anslagsäskanden .................. 30 Ärenden rörande marklösen o. dyl. ........................ 40 Kostnadskontroll beträffande utförda byggnadsföretag, 75 st. per år .............................................. 40 Granskning och analys av redovisade underhållskostnader 260 Diverse ................................................ 30 ! Summa 1.050

Om det årliga antalet effektiva arbetsdagar beräknas till 260 per man, skulle alltså enligt denna kalkyl erfordras fyra ingenjörer.

Personalförstärkningen bör i första hand avse ytterligare en kvali- ficerad medhjälpare till gatuinspektören. Löneställningen synes där- vid böra tillmätas så, att möjlighet öppnas att förvärva en dugande kommunaltekniker med erfarenhet rörande väg- och gatuplanering. De sakkunniga förorda, att för ändamålet inrättas en befattning såsom förste byråingenjör i lönegraden A 27.

Därjämte föreslås inrättande av två byråingenjörsbefattningar i Eo 21, varav den ena avses för arbetet med beräkning av underhålls- bidragen och den andra för granskning av arbetsplaner m. m. ,

De sakkunniga utgå från att de nuvarande befattningarna såsomt byråingenjör i A 24 respektive ritare i En 15 skola bibehållas. (

I enlighet med ovanstående beräkning skulle a avdelning II finnas följande personal, nämligen

Befattning Lönegrad ;

1 gatuinspektör .............................. A 29 l 1 förste byråingenjör ........................ A 27 i 1 byråingenjör .............................. A 24 i 2 byråingenjörer ............................ Ro 21 l 1 ritare ...................................... Ro 15 I i 6

Avdelning III.

Innan de sakkunniga behandla personalfrågorna beträffande avdel— ning III, som motsvarar den nuvarande vägtrafikavdelningen, vilja de sakkunniga framhålla, att de icke ansett sig böra ingå på frågan om en utvidgning av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens uppgifter på väg-* trafikområdet. Denna fråga har tagits upp i skilda sammanhang me faller utanför de sakkunnigas uppdrag.

Någon personalförstärkning å förevarande avdelning synes icke för närvarande erforderlig. Däremot vilja de sakkunniga förorda, att i samband med avdelningens inordnande i första utredningsbyrån vis-

sa av avdelningens extra befattningshavare erhålla extra ordinarie an- ställning.

Såsom framgår av den tidigare lämnade redogörelsen för avdelnin- gens personaluppsättning, finnas för arbetet med bearbetning av rap- porter över vägtrafikolyckor 12 extra befattningar, varav 8 inrättats jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 23 november 1945. I sin framställ- ning den 10 november 1945 om denna personalökning anförde väg— och vattenbyggnadsstyrelsen, som i ärendet samrått med 1945 års trafiksä- kerhetskommitté, bl. a. följande.

Under år 1939 inträffade på landsbygdens allmänna vägar omkring 7500 vägtrafikolyckor, som rapporterats av polischeferna, därav i runt tal 2000, på rikshuvudvägarna, 2000 på länshuvudvägarna och 3500 på övriga all- männa vägar. Under krigsåren sjönk antalet vägtrafikolyckor till mindre än hälften av 1939 års siffror och utgjorde under vart och ett av åren 1940—1944 respektive omkring 3000, 2600, 2800, 2400 och 2100 st. på samtliga all- männa vägar på landsbygden. Uppskattas antalet olyckor under innevarande år till omkring 2 100 st., skulle sålunda intill årsskiftet 1945/46 hava inträffat sammanlagt omkring 22500 olyckor, vilka skola inritas på kartor.

Hittills hava omkring 2 300 rapporter hunnit bearbetas, d. v. s. endast om- kring en tiondel av hela det föreliggande materialet. Det kan därför beräknas dröja lång tid innan de hittills inträffade olyckorna hunnit bearbetas. I den mån nya vägsträckor hinna genomgås, ökas även arbetet med den fortlö- pande kompletteringen av redan bearbetade vägsträckor, varav följer mins- kad möjlighet att föra bearbetningen vidare till nya vägar. Skulle motor- trafiken åter på allvar komma igång, torde en ökning av olycksfrekvensen icke kunna avvärjas, och i sådant fall kan icke ens det fortlöpande kom- pletteringsarbetet med nya olyckor medhinnas av den nuvarande personalen.

Det torde vara uppenbart att den av väg— och vattenbyggnadsstyrelsen be- drivna kartografiska bearbetningen av ifrågavarande rapporter kommer att bliva av stor betydelse för arbetet för ökad trafiksäkerhet. Det synes därför styrelsen vara synnerligen angeläget, att bearbetningen utsträckes att om- fatta samtliga landsbygdens allmänna vägar. För genomförandet härav er- fordras emellertid en utökning av den personal, styrelsen disponerar för ändamålet. Därest det önskemålet skulle uppställas, att samtliga allmänna ' vägar på landsbygden skola kunna bearbetas ur olycksfallsynpunkt före år

1950, samtidigt som redan bearbetade vägsträckor fortlöpande skola kom- pletteras med nytillkommande material, erfordras, enligt styrelsens beräk- ningar, en förstärkning av den nuvarande personalen med ytterligare tre ritbiträden och fem kontorsbiträden. Denna personalökning kan synas vara betydande. Skall emellertid den påbörjade bearbetningen fullföljas — och därom torde ingen tvekan råda —- synes det ur kostnadssynpunkt vara av ringa betydelse, om bearbetningen genom en kraftig personalökning kan ut- ökas att omfatta hela det allmänna vägnätet på relativt kort tid i stället för att med mindre personal utsträcka densamma över en lång följd av år innan samtliga vägar hunnit genomarbetas. För trafiksäkerhetsarbetet inom landet

är givetvis det förra alternativet det riktiga. Även för styrelsens eget arbete med planläggningen av vägbyggnadsarbetet m. m. är det av vikt, att resul- tatet blir tillgängligt så snart som möjligt. Med hänsyn härtill synes den av styrelsen beräknade personalförstärkningen böra genomföras snarast. Sedan framdeles bearbetningen för samtliga allmänna vägar slutförts och sålunda endast det fortlöpande kompletteringsarbetet återstår, kan viss minskning av personalbehovet emotses, vilken dock givetvis blir beroende dels av trafi- kens framtida omfattning och därmed även olycksfallfrekvensen, dels av de nya arbetsuppgifter, som eventuellt kunna anförtros åt ifrågavarande per- sonaL

Av den återgivna redogörelsen framgår, att man bör kunna räkna med ett stadigvarande behov av åtminstone en del av den för arbetet med olycksfallsrapporterna anställda personalen. De sakkunniga före- slå med anledning härav, att till en början det antal befattningar, som fanns redan före den genom Kungl. Maj:ts beslut den 23 november 1945 medgivna utvidgningen av verksamheten, uppföres på extra ordinarie stat. I enlighet härmed skulle i personalstaten upptagas en ritare i Ro 15, ett ritbiträde i Eo 6 och två kontorsbiträden i Eo 4 i stället för mot- svarande, nu befintliga extra befattningar.

Förutom de normalt vart femte år återkommande trafikräkningarna utföras däremellan varje är mindre trafikräkningar. Bearbetningen av trafikräkningsmaterialet bereder fortlöpande sysselsättning åt en be- fattningshavare, nämligen den tillfälligt anställde ritare, som avlönas från anslaget till Bidrag till vissa forsknings- och undersökningsarbeten. De sakkunniga vilja förorda, att denne ritare uppföres på stat i löne- graden Eo 12.

Av den för avdelning III beräknade kontorsbiträdespersonalen redo- visas de befattningar, vilka äro avsedda speciellt för arbetet med olycksfallsrapporterna, i förevarande sammanhang, medan det ordina- rie kontorsbiträdet upptagits nedan under rubriken Övrig för avdelnin— garna gemensam personal.

I enlighet med vad sålunda anförts skulle till avdelning III höra föl- jande personal, nämligen

Befattning Lönegrad

1 vägtrafikinspektör ........................ A 29 1 förste byråingenjör ........................ A 26 1 byråingenjör .............................. Eo 21 1 ritare .................................... Ro 15 ] ritare ..................................... Ro 12 1 ritbiträde ................................ EO 6 3 ritbiträden ................................ Ex 6 2 kontorsbiträden ........................... Eo 4 5 kontorsbiträden ........................... Ex 4 16

Såsom de sakkunniga tidigare framhållit bör det nu till vägbyråns utredningsavdelning hörande vägarkivet göras till ett för första utred- ningsbyråns avdelningar gemensamt organ.

Vägarkivets arbetsuppgifter kunna indelas i följande huvudgrupper.

1. Vägnumrering: Fastställande av nummer och benämning på be- fintliga och nytillkommande allmänna vägar. (Uppläggningen av detta arbete är numera i huvudsak färdig).

2. Vägliggare: Upprättande och vidmakthållande av vägliggare för de allmänna vägarna. Liggaren avses skola innehålla uppgifter för varje allmän väg bl. a. om datum för viktigare beslut, längd, bredd, belägenheten av förekommande broar m. m. (Arbetet har ännu icke hunnit påbörjas).

3. Kartregister, kartverk och tekniska uppgifter beträffande allmän- na vägar: Fortlöpande komplettering av vägarkivets kartregister och kartverk samt överlämnande av uppgifter till rikets allmänna kartverk, försvarsstaben m. fl. rörande pågående och färdigställda vägarbeten. Ett omfattande samarbete äger härutinnan rum med rikets allmänna kartverk, varvid vägarkivets personal bl. a. lämnar orienteringar om inträffade eller planerade ändringar i vägnätet och verkställer kon- ceptgranskning av kartor, som skola utgivas genom nämnda myndighets försorg.

4. Kartverk och tekniska uppgifter beträffande enskilda vägar m. m.: Upprättande och fortlöpande komplettering av kartverk över de enskilda vägar (även skogs— och odlingsvägar), vilka tillkomma med statsbidrag, av domänverket utförda vågar, de enskilda vägar, till vilkas underhåll statsbidrag utgår, samt färje- och båtleder m.m., till vilkas uppehållande statsbidrag utgår från anslaget till Bidrag till vissa kommunikationsändamål. Överlämnande av uppgifter till rikets allmänna kartverk, försvars- staben m.fl. rörande färdigställda enskilda vägar samt i vissa fall även rörande pågående sådana vägföretag. (Arbetet med upprättande av här ifrågavarande kartverk är i huvud- sak ännu icke påbörjat).

5. Arkiv: Sammanställning och registrering av beslut dels om byg- gande av allmän väg, dels om förändring av enskild väg till allmän och indragning av allmän väg. Registrering och förvaring av kopior av ar- betsplaner till allmänna vägar.

6. Ändringar i huvudvägnätet: Biträde vid beredning av sådana ärenden.

7. Diverse ritarbeten åt de byråer och avdelningar i styrelsen, som icke ha egen ritpersonal.

Vägarkivets personal utgöres av en ingenj örsassistent i Ro 17 och två ritare i Ro 15. På ingenjörsassistenten ankommer att jämförelsevis självständigt leda arbetet inom arkivet, och han står därvid såsom närmast ansvarig för att de många tekniska uppgifter, som från olika håll inkomma till arkivet, bliva vederbörligen införda i kartverk och register samt på ett riktigt sätt delgivas de avdelningar inom styrelsen och de utomstående myndigheter, som skola underrättas. Han företrä- der i regel styrelsen vid överläggningar med representanter för rikets allmänna kartverk och andra myndigheter rörande kartfrågor och skö- ter i huvudsak på egen hand det viktiga arbetet med vägnumreringen. I hans åligganden ingår därjämte att upprätta förslag till uppläggande av nya kartverk och register m. m. För de angivna arbetsuppgifterna erfordras framför allt stort ordningssinne men också ett betydande mått av organisationsförmåga. Genom sitt arbete får ingenjörsassisten- ten en god överblick över stora delar av verksamheten på vägväsen- dets område, och han kommer därigenom att utgöra en värdefull till- gång såsom en central upplysningskälla rörande vägnätet i landet. Med hänsyn till de kvalifikationer, som krävas av här ifrågavarande tj änste- man, och då det måste anses angeläget, att alltför täta personbyten på befattningen icke ske, vilja de sakkunniga förorda, att befattningen uppflyttas till lönegraden A 21, varvid tj änstebenämningen skulle änd— ras till byråingenjör.

Den begynnande återgången till fredsmässiga förhållanden inom vägväsendet torde även för vägarkivets del komma att medföra en ök- ning av arbetet. De sakkunniga föreslå med hänsyn härtill, att i av- vaktan på ytterligare erfarenhet arkivets personal förstärkes med ett ritbiträde i Eo 6.

Vägarkivets personal skulle i enlighet härmed omfatta följande be— fattningshavare, nämligen

Befattning Lönegrad 1 byråingenjör ............................. A 21 2 ritare ..................................... Eo 15 1 ritbiträde ................................ Eo 6

4

Övrig för avdelningarna gemensam personal.

För arbetet som byråregistrator på första utredningsbyrån bör avde— las den nu till vägbyråns utredningsavdelning hörande kanslibiträdes— tjänsten i A 7.

Enligt i vägstadgan meddelade bestämmelser skola beslut om fast- ställande av flerårsplaner, avvikelser från flerårsplaner och faststäl- lande av arbetsplaner, avseende allmän väg, genom väg- och vatten-

byggnadsstyrelsens försorg delgivas vederbörande länsstyrelser, läns- vägnämnder, vägnämnder m.fl. Beträffande arbetsplan skall därjämte i allmänhet envar ägare av fastighet, över vilken vägen framdrages, underrättas om fastställelsebeslutet. Även i fråga om beslut om föränd- ring av enskild väg till allmän och om indragning av allmän väg före- ligger viss delgivningsskyldighet. Det närmaste ansvaret för ifrågava- rande delgivningsförfarande är för närvarande lagt på ett av de ordi- narie kontorsbiträdena i vad avser utredningsavdelningen och på en ritare i vad avser avdelningen för rikets städer. Efter omorganisatio- nen böra hithörande uppgifter, som torde få anses vara av jämförelse- vis kvalificerad natur, sammanhållas av en befattningshavare i kansli- biträdes ställning. De sakkunniga föreslå därför, att ovannämnda kon- torsbiträdesbefattning utbytes mot en kanslibiträdestjänst i A7.

Till den för avdelningarna gemensamma biträdespersonalen å första utredningsbyrån böra vidare hänföras följ ande nu befintliga befattnin- gar, nämligen 3 kontorsbiträden i A 4 och 1 kontorsbiträde i Eo 4. Beho— vet av personal för skriv- och expeditionsarbete torde vara jämförelse- vis större å första utredningsbyrån än å övriga tekniska byråer. Enligt vad de sakkunniga inhämtat har den nu befintliga, på stat uppförda personalen för hithörande göromål visat sig för knapp redan vid nu- varande förhållanden. På grund av att tillfällig biträdespersonal, avlö- nad av medel för investeringsutredningen, funnits att tillgå å utred- ningsavdelningen och avdelningen för rikets städer, har emellertid ar- betet hittills kunnat fullgöras i tillfredsställande takt. Erforderligt an- tal biträdesbefattningar bör nu uppföras på styrelsens stat. De sakkun— niga föreslå, att medel beräknas för anställande av ytterligare 2 kon- torsbiträden i Eo 4 samt 3 skrivbiträden i Eo 2.

I enlighet med vad sålunda anförts skulle den för avdelningarna gemensamma biträdespersonalen omfatta följande befattningshavare, nämligen

Befattning Lönegrad 2 kanslibiträden ............................ A 7 3 kontorsbiträden ........................... A 4 3 kontorsbiträden ........................... Eo 4 3 skrivbiträden ............................. Eo 2

_11

Nedan har sammanfattningsvis angivits dels den nuvarande och dels den föreslagna personalorganisationen för de arbetsuppgifter, som skulle ankomma på första utredningsbyrån.

Vägbyrån. Utredningsavdelningen Lönegrad

1 byrådirektör ............ C 5 2 förste byråingenjörer A 26 1 byråingenjör .......... A 24 1 byråingenjör .......... A 21 3 byråingenjörer ........ Ro 21 1 ingenjörsassistent ...... Ro 17 2 ritare .................. Ro 15 1 kanslibiträde .......... A 7 2 kontorsbiträden ........ A 4 1 kontorsbiträde ......... Eo 4 Arv. lönekl. 1 ingenjör .............. 26 3 ingenjörer .............. 21 19 Avdelningen för rikets städer Lönegrad 1 gatuinspektör .......... A 29 1 byråingenjör .......... A 24 1 ritare .................. Ro 15 1 kontorsbiträde ......... A 4 4 Vägtrafikavdelningen 1 vägtrafikinspektör ...... A 29 1 förste byråingenjör A 26 1 byråingenjör .......... Ro 21 1 ritare .................. Ex 15 4 ritbiträden ............ Ex 6 1 kontorsbiträde ......... A 4 7 kontorsbiträden ........ Ex 4 Arvode 1 ritare ............ 450:—/mån.

? '_lztalt 40 befattningshavare.

Härtill kommer den för planering av arbetslöshetsarbeten den 1 de- cember 1945 anställda personalen, omfattande 14 befattningshavare.

Första utredningsbyrån. Avdelning I

Lönegrad 1 byrådirektör ........... C 5 2 förste byråingenjörer .. . . A 27 1 förste byråsekreterare .. A 26 2 byråingenjörer ......... A 24 2 byråingenjörer ......... Eo 24 1 byråingenjör .......... A 21 3 byråingenjörer ........ Eo 21 2 ingenjörsassistenter ..... Eo 17 14 Avdelning II 1 gatuinspektör .......... A 29 1 förste byråingenjör A 27 1 byråingenjör ............ A 24 2 byråingenjörer ......... Eo 21 1 ritare .................. EO 15 6 Avdelning Ill 1 vägtrafikinspektör ...... A 29 1 förste byråingenjör A 26 1 byråingenjör .......... Eo 21 1 ritare .................. Eo 15 1 ritare .................. Eo 12 1 ritbiträde ............... Eo 6 3 ritbiträden ............ Ex 6 2 kontorsbiträden ........ Eo 4 5 kontorsbiträden ........ Ex 4 16 Vägarkivet 1 byråingenjör .......... A 21 2 ritare .................. Eo 15 1 ritbiträde .............. Eo 6 4 Övrig för avdelningarna gemensam personal 2 kanslibiträden .......... A 7 3 kontorsbiträden ........ A 4 3 kontorsbiträden Eo 4 3 skrivbiträden .......... Eo 2 11

Rtalt 51 befattningshavare.

2. Andra utredningsbyrån.

De för andra utredningsbyrån avsedda arbetsuppgifterna hänföra sig helt till den nuvarande hamnbyråns verksamhetsområde.

På hamnbyrån finnes för närvarande, förutom byråchefen, som är placerad i lönegraden A30, följande på väg— och vattenbyggnadssty- relsens stat uppförda personal, vilken är avdelad för arbetsuppgifter, som vid genomförande av den av de sakkunniga föreslagna organisatio- nen skulle ankomma på andra utredningsbyrån, nämligen

Befattning Lönegrad 1 förste byråingenjör ........................ A 26 1 byråingenjör .............................. A 21 1 ritare ..................................... Ro 15.

3

Därjämte finnes för dessa uppgifter en ingenjörsbefattning med arvode motsvarande lön enligt 27 löneklassen jämte dårå belöpande rörligt tillägg och kristillägg; kostnaderna för nämnda befattning be— stridas av byggnadsmedel.

Biträdespersonalen på byrån utgöres dels av ett kanslibiträde i A7, som tjänstgör såsom byråregistrator, dels av ett kontorsbiträde i E04 och fyra tillfälligt anställda kontorsbiträden med arvoden utgående av byggnadsmedel. Kontorsbiträdena äro sammanförda till en för byråns avdelningar gemensam skrivcentral. Av ifrågavarande perso- nal torde kanslibiträdet och det extra ordinarie kontorsbiträdet kunna anses motsvara den biträdespersonal, som nedan beräknas för andra utredningsbyrån.

På andra utredningsbyrån skulle bl. a. ankomma att svara för be- hovsutredning och planläggning beträffande statliga åtgärder i fråga om hamn- och farledsbyggandet. Till belysande av omfattningen av detta arbete må följande anföras.

Till utvidgning och förbättring av statens fiskehamnar och farleder ha för budgetåren 1938/39 och 1939/40 anvisats 200000 kronor respek- tive 150000 kronorl. Såsom B—anslag upptogs för budgetåret 1940/41 ett belopp av 500000 kronor, avsett att disponeras, då förhållandena på arbetsmarknaden därtill gåve anledning. Beloppet togs dock icke i anspråk och står ej längre till förfogande. För budgetåren 1942/43— 1945/46 ha i vanlig ordning anvisats respektive 75 000, 200000, 300000 och 500000 kronor.

Av hittills utförda fiskehamnar tillhöra 33 staten. Byggandet av dessa

1Av anslaget för budgetåret 1939/40 indrogs sedermera ett belopp av 55.000 kronor.

hamnar påbörjades år 1913 och fortgick därefter ett 20-tal år. Största antalet (omkring tre fjärdedelar) utfördes under förra hälften av nämnda period. Byggnadskostnaden uppgick till sammanlagt omkring 16.8 miljoner kronor.

Alltsedan år 1920 har riksdagen för varje år, utom för budgetåret 1924/25, anvisat anslag till understödjande av sådana fiskehamnsbygg- nader, vilka icke tillhöra staten. Från och med budgetåret 1935/36 har till bidrag till byggande och underhåll av statsunderstödda fiske- hamnar för varje budgetår anvisats ett reservationsanslag med nedan angivna belopp.

Budgetår Kronor Budgetår Kronor 1935/36 ............... 105 200 1941/42 ................ 100 000 1936/37 ............... 100 000 1942/43 ................ 100 000 1937/ 38 ............... 200 000 1943/44 ................ 200 000 1938/39 ............... 200 000 1944/45 ................ 300 000 1939/40 ............... 200 0001 1945/46 ................ 500 000 1940/41 ............... 100 000

Utöver det för budgetåret 1940/41 anvisade beloppet å 100000 kronor upptogos 2000000 kronor såsom B-anslag. Detta har icke till någon del tagits i anspråk och står ej längre till förfogande.

Jämsides med den ordinarie medelstilldelningen ha sedan budget- året 1931/32 medel från arbetslöshetsanslag ställts till väg— och vatten— byggnadsstyrelsens förfogande för utförande av byggnadsarbeten he- träffande statsunderstödda fiskehamnar. Denna medelstilldelning har från och med budgetåret 1935/36 uppgått till följande belopp:

Budgetår Kronor Budgetår Kronor 1935/36 ................ 1 753 320 1940/41 ................ 1 819 500 1936/37 ................ 574 800 1941/42 ................ 1 239 200 1937/38 ................ 1 226 300 1942/43 ................ 131 700 1938/39 ................ 303 700 1943/44 ................ 387 100 1939/40 ................ 200 700 1944/45 ............... 1 917 790

Frågan om fiskehamnsbyggandet är för närvarande föremål för ut— redning genom en statlig kommitté, 1944 års fiskehamnsutredning. Det hade givetvis varit av stort värde vid behandlingen av förevarande organisationsfråga, om fiskehamnsutredningens slutliga förslag hade förelegat och blivit föremål för statsmakternas prövning. Utredningens allmänna uppfattning om byggnadsbehovet framgår emellertid i nå— gon mån redan av det utlåtande, utredningen den 21 oktober 1944 av- givit över väg- och vattenbyggnadsstyrelsens framställning om anslag

1 Härav indrogs sedermera ett belopp av 50000 kronor.

| | x

för budgetåret 1944/45 till bidrag till byggande och underhåll av stats- understödda fiskehamnar. Av det referat av nämnda utlåtande, som finnes intaget i 1945 års statsverksproposition (VI huvudtiteln, s. 94 och 95), återgives här följande avsnitt.

Utredningen framhåller till en början, hurusom av verkställda undersök- ningar framginge, att under perioden 1933—1939 utförts anläggnings- och för- bättringsarbeten vi de statliga och statsunderstödda fiskehamnarna för en kostnad av omkring 16 miljoner kronor eller cirka 2,3 miljoner kronor för år. De statsbidrag, vilka möjliggjort dessa arbeten, härrörde till omkring en tredjedel från anslag som anvisats under sjätte huvudtiteln och till omkring två tredjedelar från anslag under femte huvudtiteln. Sistnämnda anslag av- såge åtgärder för lindrande av arbetslöshet.

Trots de relativt stora belopp, som sålunda före kriget nedlagts på fiske- hamnarnas förbättring, förelåge alltjämt avsevärda behov av hamnarbeten. Under nu rådande kristid med brist på arbetskraft och material hade hamn— byggnadsverksamheten och anslagen till densamma varit synnerligen be— gränsade, vilket bidragit till en ackumulering av kraven på utvidgningar och förbättringar i hamnarna. Även byggnadskostnadernas stegring under senare år hade indirekt bidragit härtill.

Fiskehamnsutredningen hade under år 1944 genom cirkulärskrivelser till flertalet länsstyrelser inhämtat uppgifter om de behov i fråga om förbätt- rade hamnförhållanden, som förelåge i länen dels utmed rikets kuster, dels ock i de större sjöar, i vilka fiske av någon betydenhet bedreves. Vidare hade utredningen granskat och förberedelsevis prövat inom väg- och vattenbygg- nadsstyrelsen upprättade förteckningar över sådana hamnföretag av nu av- sedd art, beträffande vilka vederbörande hamnintressenter gjort framställ- ning om upprättande av arbetsplan eller om statsbidrag. Slutligen hade ut- redningen under resa till ett stort antal fiskelägen utmed rikets västkust studerat fiskehamnarnas nuvarande beskaffenhet och tagit del av förelig— gande behov och önskemål.

Ehuru fiskehamnsutredningens arbete hittills icke fortskridit så långt, att utredningen ännu vore i stånd att överblicka hela behovet av byggnadsar- beten i fiskehamnarna eller kunde verkställa någon säker gradering av de olika arbetenas angelägenhetsgrad, ansåge sig utredningen redan nu kunna konstatera, att ett mycket stort antal hamnar vore i behov av snar förbätt- ring eller utvidgning och att starka skäl talade för anläggning av nya fiske- hamnar på ett relativt stort antal platser.

De förenämnda, av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen sammanställda för— teckningarna omfattade omkring 200 företag. I fråga om cirka 150 av dessa företag hade kostnaden antingen uppskattats eller beräknats och utgjorde sammanlagt 28,5 miljoner kronor. Utöver nämnda företag hade ett antal nya projekt redovisats av vederbörande länsstyrelser.

Under den företagna studieresan till hamnarna på västkusten hade utred- ningen konstaterat, att en mångfald befintliga fiskehamnar vore i så dåligt skick, att de ej längre erhjöde tillförlitligt skydd för fiskehåtarna. Arbe- tena med dessa hamnars förbättring kunde därför ej längre utan risk för båtar och annan egendom uppskjutas. Härtill komme att erforderliga repara— tioner skulle bliva allt dyrbarare, ju längre deras utförande fördröjdes.

Den kraftiga utveckling fisket under senare år genomgått en utveck-

ling som bland annat tagit sig uttryck i en fortgående nyanskaffning av allt större och mera utrymmeskrävande båtar _ hade framkallat trängande behov i många hamnar av större hamnbassänger, kajutrymmen och vatten- djup, d. v. s. utvidgningsarbeten av avsevärd omfattning. Icke heller dessa arbeten syntes längre kunna uppskjutas, enär trängseln i hamnarna med- förde stora olägenheter för fiskarna, såsom ökad arbetshörda, tidsförluster och minskade förtjänstmöjligheter.

Slutligen förelåge på många orter, där skydd för fiskarnas båtmateriel för närvarande helt saknades, behov av nya hamnanläggningar, vilka vore er- forderliga, därest fisket överhuvudtaget skulle kunna fortgå och utvecklas.

Med hänsyn till vad sålunda anförts ville fiskehamnsutredningen såsom sin uppfattning framhålla, att en väsentlig ökning av de under krisåren starkt begränsade anslagen till arbeten i fiskehamnar nu vore oundgängligen nöd- vändig. I första hand syntes därvid — i avvaktan på de förslag fiskehamns- utredningen under sitt fortsatta arbete kunde komma att framlägga — an- slagen böra beräknas så, att arbetena med fiskehamnarnas förbättring kunde återupptagas i minst samma utsträckning som före kriget. Härvid borde hän- syn även tagas till byggnadskostnadernas ökning samt till det förhållandet, att arbetslöshetsmedel för närvarande icke i nämnvärd utsträckning kunde påräknas för ändamålet, så länge arbetslöshet ej rådde. Utredningen ville i detta sammanhang erinra därom, att de begränsade ordinarie anslagen till fiskehamnsarbeten under förkrigstiden motiverades med möjligheterna att taga i anspråk arbetslöshetsmedel.

Fiskehamnsutredningen ansåge sig i anslutning till vad sålunda anförts böra förorda, att för fiskehamnsarbeten äskades anslag för budgetåret 1945/46 med belopp, som möjliggjorde utförande av arbeten för en beräknad kost- nad av minst 3,2 miljoner kronor, motsvarande den tidigare angivna för- krigskostnaden, 2,3 miljoner kronor, ökad med hänsyn till byggnadskost- nadernas stegring med cirka 40 procent.

På uppdrag av fiskehamnsutredningen har väg- och vattenbygg— nadsstyrelsen utfört och har alltj ämt under arbete upprättande av pre- liminära arbetsplaner till en mängd ifrågasatta byggnadsföretag, vilka äro föremål för utredningens prövning. Med stöd av sålunda utförda och pågående undersökningar har styrelsen i sin framställning om anslag till hamnar och farleder för budgetåret 1946/47 uppskattnings- vis angivit kostnaden för de arbeten i statliga och statsunderstödda fiskehamnar, vilka anses höra i första hand komma till utförande un— der de närmaste åren, till 30 å 40 miljoner kronor. Med utgående från den förutsättningen, att dessa arbeten skulle utföras inom en femårs— period och med statsbidrag av i genomsnitt 90 %, har styrelsen beräk- nat medelsbehovet för nästkommande budgetår till 6 miljoner kronor.

Utöver det behov av fiskehamnsarbeten, som skulle kunna tillgodo- ses inom den ovan angivna kostnadsramen av 30 å 40 miljoner kronor, föreligger enligt vad de sakkunniga inhämtat ett omfattande och del- vis redan nu ganska angeläget behov av ytterligare arbeten av här ifrågavarande slag.

Ett särskilt reservationsanslag till bidrag till byggande och förbätt-

ring av mindre hamnar och farleder anvisades första gången för bud- getåret 1935/36. Detta anslag, vilket avräknas mot automobilskattemed- len, har på grund av krisförhållandena varit indraget under flera år. Under de budgetår, anslaget förekommit i riksstaten, har det varit upp— taget till följande belopp:

Budgetår Kronor Budgetår Kronor 1935/36 ................ 500 000 1939/40 ............... 1 000 0001 1936/37 ................ 750 000 1940/41 ............... 500 000 1937/38 ................ 750 000 1944/45 ............... 1002 1938/39 ................ 750 000

Av arbetslöshetsanslag ha för här ifrågavarande ändamål under budgetåren 1936/37—1939/40 anvisats respektive 131 400, 499500, 610650 och 26 950 kronor.

Enligt vad väg— och vattenbyggnadsstyrelsen i sina riksdagspetita för nästkommande budgetår uppgivit, föreligga för närvarande utarbeta— de förslag till ett 50—tal småbåtshamnar och liknande anläggningar med en beräknad kostnad av cirka 5,5 miljoner kronor. Styrelsen har i detta sammanhang vidare framhållit, att ett ökat behov av hamnan— läggningar för motorbåtstrafiken med största sannolikhet kan förvän- tas, efter hand som flytande drivmedel ställas till förfogande för den- samma. Ehuru det ej varit möjligt för styrelsen att göra någon be- räkning av storleken av den bensinskatt, som under budgetåret 1946/47 kan komma att inflyta från den mindre sjöfarten, har styrelsen före— slagit, att ovannämnda anslag för nästa budgetår upptages med ett be- lopp av 500000 kronor.

Till bidrag till handelshamnar och farleder har från och med bud- getåret 1928/29 årligen anvisats ett reservationsanslag. För de senaste elva budgetåren har anslaget utgått med följande belopp.

Blidgdål' Kronor Budgetår Kronor 1935/36 ................ 300 000 1941/42 ................ 100 000 1936/37 ................ 600 000 1942/43 ................ 100 000 1937/38 ................ 600 000 1943/44 ................ 100 000 1938/39 ................ 450 000 1944/45 ................ 250 000 1939/40 ................ 400 000 1945/46 ................ 200 000 1940/41 ................ 600 000

Utöver det för budgetåret 1940/41 upptagna beloppet anvisades 1 500000 kronor såsom B—anslag, vilket emellertid icke till någon del tagits i anspråk och ej längre står till förfogande.

Vidare uppfördes å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 två anslag för här ifrågavarande ändamål, nämligen 1000 000 kronor ä

1 Härav indrogs sedermera ett belopp av 450000 kronor. * Formellt belopp.

allmän beredskapsstat II och 9000000 kronor å allmän beredskaps- stat Ill, vilka hittills icke tagits i anspråk.

Vid sidan av ifrågavarande anslag ha för budgetåren 1928/29— 1933/34 särskilda riksstatsanslag anvisats direkt till vissa företag. Vi- dare har Kungl. Maj :t under åren 1931—1940 beviljat bidrag till han- delshamnar från arbetslöshetsanslag med sammanlagt 6834100 kro— nor. Statens arbetsmarknadskommission har under budgetåren 1940/41 —1943/44 till fem olika hamnföretag beviljat bidrag med sammanlagt 2184 860 kronor. Slutligen kan nämnas, att sedan krigsutbrottet 1939 till två större och tre mindre farledsföretag anvisats sammanlagt 24 457 000 kronor.

Anmärkas bör att statsbidraget till handelshamnar ofta motsvarar en- dast en mindre del av byggnadskostnaden.

Antalet hamnar, vilka kunna hänföras till kategorin handelshamnar, utgör 120.

Enligt uppgift i investeringsutredningens betänkande med förslag till investeringsreserv av statliga, kommunala och statsunderstödda an- läggningsarheten för budgetåret 1944/45 (SOU 1944:12, s. 144) här kom- merskollegium uppskattat den genomsnittliga anläggningsverksam- heten för åren 1912—1936 beträffande handelshamnar till omkring 20 miljoner kronor per år. Större delen av denna verksamhet bedrives utan statsbidrag och står därför icke under väg- och vattenbyggnads- styrelsens kontroll. För att styrelsen skall kunna få erforderlig över— blick över handelshamnsfrågorna i landet kräves emellertid, att styrel— sen följer utvecklingen även beträffande den icke statsunderstödda byggnadsverksamheten på hithörande område.

En kommittéutredning pågår för närvarande rörande ökad planmäs— sighet i den svenska hamnbyggnadspolitiken m. m. I avvaktan på resul— tatet av denna utredning har väg— och vattenbyggnadsstyrelsen i sina riksdagspetita förklarat sig anse, att statsbidrag från här ifrågavarande anslagstitel endast bör beviljas till sådana företag, som med hänsyn till befintliga anordningars bestånd eller andra speciella omständig- heter äro i särskilt behov därav. I enlighet härmed har styrelsen för nästa budgetår äskat endast ett belopp av 200000 kronor eller samma belopp, som anvisats för innevarande budgetår.

Till ytterligare belysande av den hittillsvarande omfattningen av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens utredningsuppgifter beträffande hamn- och farledsbyggnader meddelas i nedanstående tablå uppgift angående antalet under tiden 1/1 1936—30/6 1945 inom hamnbyrån upp- rättade eller granskade arbetsplaner till fiske—, småbåts- och handels- hamnar samt farleder med angivande av den sammanlagda beräknade kostnaden för dessa projekt.

Fiskehamnar Småbåtshamnar Handelshamnar Farleder År Beräknad Beräknad Beräknad Beräknad Antal kostnad Antal kostnad Antal kostnad Antal kostnad kronor kronor kronor kronor

1936 61 6 810 000 8 920 000 10 2 640 000 6 4 040 000 1937 64 5 700 000 18 2 800 000 13 5 600 000 8 3 700 000 1938 28 1 800 000 19 1 600 000 16 3 800 000 _ _— 1939 11 1 050 000 17 1 500 000 9 2 800 000 1 1 040 000 | 1940 8 2 930 000 2 100 000 3 1 510 000 3* 3 220 000* 1 1941 17 3 830 000 1 50 000 5 5 400 000 1 40 000 ; 1942 10 2 000 000 1 320 000 5 4 360 000 1 870 000 , 1943 19 3 240 000 1 20 000 3 4 880 000 _ -— [ 1944 27 4 320 000 3 330 000 7 6 620 000 1 150 000 1 1/1—_ & 30/6 ? 1945 20 5 810 000 5 585 000 14 11 175 000 1 1 270 000 ; Summa 265 37 490 000 75 8 225 000 85 48 785 000 22 14 330 000

i Medelkostnad/ ' objekt 141 000 110 000 574 000 651 000

Förutom utredningsuppgifter, som hänföra sig till anläggnings— ; verksamheten, skulle på andra utredningsbyrån ankomma vissa andra | slag av uppgifter, nämligen underhållskontroll beträffande vissa icke- ; statliga hamnar, frågor rörande förvaltning och drift av statliga fiske- j hamnar och farleder m. m. ; Den väg- och vattenbyggnadsstyrelsen åvilande kontrollen över un- i derhållet av med statsbidrag utförda hamnar och farleder har med åren, i den mån nya anläggningar kommit till utförande, successivt * ökat och omfattar för närvarande 315 hamnar och 91 farleder. Styrel- sens kontroll över sjöregleringars handhavande avser för närvarande sjöarna Siljan, Skagern, Vättern, Boren, Roxen, Glan, Mälaren, Hj älma- ren och Sommen. De hamnar och farleder, vilkas förvaltning och drift ankommer på styrelsen, utgöras av de 33 statliga fiskehamnarna samt av Södertälje kanal, Falsterbokanalen, Sotenkanalen, Väddö kanal och Strömma kanal. Vid dessa anläggningar äro anställda 33 hamnmästare och 44 kanaltjänstemän.

Såvitt de sakkunniga kunna bedöma, föreligga skäl för antagande, att "den statliga och statsunderstödda hamnbyggnadsverksamheten inom en nära framtid kommer att ökas ganska väsentligt. Vad beträf- far utrednings— och planläggningsverksamheten på förevarande område må framhållas att större krav hädanefter komma att ställas på styrel-

' Därtill kommer Falsterbokanalen med en verklig kostnad av cirka 21 000000 kronor.

sen i detta hänseende, såväl därför att på styrelsen torde ankomma att på grundval av de båda nu verksamma hamnutredningskommittéer- nas utredningsresultat fortsättningsvis fullfölja arbetet på ökad plan— mässighet i den svenska hamnbyggnadspolitiken som på grund av sty- relsens vidgade uppgift såsom ett organ för den statliga arbetsmark— nadspolitiken. Vid avvägningen av andra utredningsbyråns personal- organisation bör hänsyn jämväl tagas därtill att på väg— och vatten— byggnadsstyrelsen lagts förvaltningen av bl. a. Falsterbokanalen och Södertälje kanal utan att styrelsen därvid erhållit någon förstärkning av byråpersonalen. Även om denna arbetsuppgift för det centrala or- ganets vidkommande icke är av sådan omfattning, att den kan moti- vera anställande av särskild arbetskraft, bidrager den dock att öka per- sonalbehovet.

Med hänsyn till ovan anförda omständigheter ha de sakkunniga fun— nit erforderligt, att andra utredningsbyråns personalorganisation till- mätes något större än motsvarande avdelning inom hamnbyrån. Ar— betsuppgifterna synas med hänsyn till sin natur kunna uppdelas i två grupper, varav den ena omfattar utredningsuppgifter, som hänföra sig till byggnadsverksamheten, och den andra frågor rörande drift och förvaltning av hamnar och farleder, underhållskontroll, remissärenden i diverse vattenbyggnadstekniska frågor m. m. För vardera av dessa båda grupper bör finnas en förste byråingenjör. De sakkunniga före- slå, att den ene hänföres till lönegraden A 27 och den andre till löne- graden A 26. Därjämte ha de sakkunniga räknat med behov av en byråingenjör i A 21 och en i Ro 21 samt av en ingenjörsassistent i Eo 17 och en ritare i Ro 15. För arbetet med diarieföringen samt för expeditions- och skrivgöromål böra finnas ett kanslibiträde i A 7, ett kontorsbiträde i A 4 och ett skrivbiträde i Bo 2.

I nedanstående sammanställning har angivits dels den tekniskt—admi- nistrativa personalen å hamnbyrån, dels den ovan för andra utrednings— byrån beräknade personalen.

Hamnbyrån. Andra utredningsbyrån.

Befattning Lönegrad Befattning Lönegrad

1 förste byråingenjör ...... A 26 1 förste byråingenjör ..... A 27

.. 1 förste byråingenjör ...... A 26

. Arv-'on?”- 1 byråingenjör ........... A 21 1 ingenjor ................ 2/ 1 byråingenjör ___________ Eo 21

Lönegrad 1 ingenjörsassistent ...... Ro 17

1 byråingenjör ............ A 21 1 ritare .................. Eo 15 1 ritare .................. Ro 15 1 kanslibiträde ........... A 7 1 kanslibiträde ........... A 7 1 kontorsbiträde .......... A 4 1 kontorsbiträde ......... Eo 4. 1 skrivbiträde ............ Eo 2. 6. 9.

____,__.,. .._.____..—.__...__.. .__.._.,...4.a__-—n=.=—-:

3. Tredje utredningsbyrån.

De för tredje utredningsbyrån avsedda arbetsuppgifterna äro samt- liga sådana, som för närvarande ankomma på avdelningen för vatten- försörjning och avlopp. Inom denna avdelning handläggas därjämte vissa uppgifter, vilka skulle tilldelas konstruktionsbyrån.

För avdelningen för vattenförsörjning och avlopp gäller för närva- rande följande organisation.

Genom beslut den 10 augusti 1945 har Kungl. Maj:t medgivit, att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen må under budgetåret 1945/46 av det under sjätte huvudtiteln för nämnda budgetår anvisade reservations- anslaget ä 1 000000 kronor till Bidrag till anläggningar för vattenför— sörjning och avlopp använda sammanlagt högst 310000 kronor till tillfällig arbetskraft inom styrelsen för handläggning av ärenden röran- de vattenförsörjning och avlopp samt till resekostnader och expenser för denna personal. En del av beloppet avser kostnader för personal på hamnbyrån. På avdelningen för vattenförsörjning och avlopp fanns den 1 december 1945 följande personal anställd: -

Arvode, motsvarande lön enligt nedan an- given löneklass jämte tilläggsförmåner, el— ler till särskilt

Befattning belopp

1 avdelningschef ............................ 30 1 ingenjör .................................. 28

2 ingenjörer . . . . . . . . .' .............. '. ........ 26

1 ingenjör .................................. 25

5 ingenjörer ............ . ..................... 20—22

2 ingenjörsassistenter ........................ 15 1 ritare ..................................... 12 1 ritare ..................................... 500:———/mån. 1 ritare ..................................... 385 :—/mån. 1 kontorist .................................. 350:—/mån. 3 kontorsbiträden ........................... 1—3 1 kontorsvakt ................................ 190:—/mån. 20

Beträffande den till avdelningen hörande lokala organisationen gäl- ler följ ande.

Genom beslut den 17 november 1944 har Kungl. Maj:t bemyndigat väg— och vattenbyggnadsstyrelsen att — såsom extra tjänstemän med placering i lönegraden Ex 26, omfattande löneklasserna 23—25, eller mot arvode, motsvarande högst lön enligt 25 löneklassen civila icke- ordinariereglementet jämte därå belöpande rörligt tillägg och kristill- lägg — anställa distriktsingenjörer till det antal, som prövas erforder-

ligt för biträde vid handläggning av frågor om anläggningar för vatten- försörjning och avlopp och som kan fyllas av kompetenta och för ända- målet lämpliga personer, dock högst en för varje län, att med sta- tionering vid vägförvaltning ställas till de länsstyrelsers förfogande, vilka kunna vara i behov därav. Med stöd av detta bemyndigande har styrelsen anställt tio distriktsingenjörer, för vilka fastställts verk- samhetsområden (distrikt), som i de flesta fallen omfatta två eller i flera län.

Sedermera har Kungl. Maj:t i brev den 11 maj 1945 föreskrivit, att frågor om nyanställning av distriktsingenjörer skola fr. o. m. den 1 juli 1945 underställas Kungl. Maj:ts prövning. Efter framställning av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har Kungl. Maj:t genom beslut den 15 no— vember 1945 medgivit anställande av ytterligare två distriktsingenjörer ävensom av ett antal assistenter och biträden åt distriktsingenjörerna. En närmare redogörelse för denna personal och för distriktsindelningen återfinnes å s. 163.

Även kostnaderna för denna lokala organisation bestridas av ansla— get till Bidrag till anläggningar för vattenförsörjning och avlopp.

Såsom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen framhållit i sina riksdags- petita för budgetåret 1946/47 kan den personalorganisation, som upp— byggts för här ifrågavarande arbetsuppgifter, synas stor i förhållande till storleken av de anslagsmedel, som för närvarande stå till styrel- sens förfogande för statsbidragsverksamheten beträffande anläggningar för vattenförsörjning och avlopp. (Det för ändamålet anvisade ordi— narie anslaget uppgår såsom tidigare nämnts för innevarande budget— år till 1 000000 kronor.) Styrelsen har emellertid härvid erinrat om att personalkostnaderna, sammanlagt cirka 550000 kronor per år för den centrala och den lokala organisationen, böra ställas i relation till att styrelsen skall förbereda och sedermera vid behov kunna i på sty- relsen ankommande delar handhava en anläggningsverksamhet inom ifrågavarande område motsvarande en anläggningskostnad av cirka 45 miljoner kronor per år (jfr investeringsutredningens förslag och beräkningar rörande investeringsreserv för budgetåret 1945/46, SOU 1945:12, s. 263265 och 323324).

Det må tillika framhållas, att verksamheten icke är begränsad en— bart till statsbidragsfördelningen och därmed direkt sammanhängande uppgifter; en viktig funktion är även att öva den tekniska tillsynen över generalplanearbetet i länen och att genom råd och anvisningar sprida kännedom om hur vattenförsörjnings- och avloppsfrågorna på landsbygden i olika fall kunna och höra ordnas.

Personalbehovet påverkas —— särskilt i vad avser den centrala orga- nisationen —— också därav, att styrelsen har att lösa en mångfald . principiella spörsmål av teknisk och administrativ natur. Vad beträffar

anläggningarnas utformning förhåller det sig enligt vad de sakkunniga inhämtat så, att de erfarenheter och normer i detta avseende, som för närvarande föreligga i vårt land, huvudsakligen hänföra sig till förhål— landena i städerna och i all synnerhet de större av dessa. I den mån de mindre samhällenas förseende med anläggningar för vattenförsörjning och avlopp blir en uppgift av större ekonomisk omfattning, framstår det därför såsom en betydelsefull angelägenhet att undersöka, huruvida och i vad mån de nu tillämpade normerna böra omarbetas med hänsyn till de smärre anläggningarnas lämpligaste tekniskt-ekonomiska utform- ning. I administrativt hänseende förekommer en mängd svårlösta pro- l blem, bl. a. då de lokala intressena icke kunna förenas om en sådan om- fattning av anläggningarna, att dessa kunna tillgodose behovet för ve- derbörande samhälle eller bebyggelse i dess helhet. Slutligen uppkomma i trakter, där på grund av de geologiska förhållandena grundvattenbrist råder, speciella problem. Dylika problem kunna också bliva aktuella i andra trakter, där vattenförsörjningsanläggningar planeras i sådan om- fattning, att konkurrens om grundvattnet kan beräknas inträda.

I viss mån torde arbetet med dessa principiella frågor vara av över— gående natur. Sannolikt är emellertid att det kommer att dröja flera år, innan en definitiv lättnad härutinnan inträder.

I förevarande sammanhang kan slutligen också nämnas att på sty- | relsen torde ankomma att utöva tillsyn över drift, skötsel och under- ; håll icke endast av de anläggningar, vilka komma till utförande med i statsbidrag av anslaget till Bidrag till anläggningar för vattenförsörj- ning och avlopp, utan även av sådana anläggningar, vilka utföras med bidrag av arbetslöshetsanslag. Sedan år 1930 ha anläggningar av sist- nämnda slag utförts till en kostnad av sammanlagt omkring 86 mil- ; joner kronor. Organiserandet av avdelningen för vattenförsörjning och avlopp ' kunde påbörjas först under april 1945 i samband med att den av Kungl. Maj:t förordnade avdelningschefen trädde i tjänst. Till följd * härav och på grund av svårigheterna att från början överblicka de till väsentlig del nya arbetsuppgifter, som här föreligga, har avdelningens _ organisation ännu icke kunnat få någon mera definitiv utformning. Detta gäller också i hög grad den distriktsorganisation, som inrättats för hithörande arbetsuppgifter. Även den omständigheten, att en för- delning av arbetsuppgifterna mellan styrelsen och distriktsorganisatio— nen av olika skäl anses ännu icke kunna fastläggas, bidrager till att någon fast organisation ännu icke kunnat genomföras. I avvaktan på tillräcklig erfarenhet upprätthålles för närvarande en ganska stark centralisation i ärendenas handläggning. Styrelsens avsikt är emeller- w. tid, enligt vad de sakkunniga inhämtat, att en decentralisering skall

ske, allteftersom distriktsorganisationen erhåller stadga och en betryg— gande praxis i fråga om ärendenas handläggning utbildats.

I anslutning till vad väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i sin petita— skrivelse rörande anslag för budgetåret 1946/47 till Bidrag till anlägg- ningar för vattenförsörjning och avlopp anfört i ämnet må här en kort översikt över den hittillsvarande verksamheten lämnas.

Bortsett från de uppgifter, som redan tidigare åvilat styrelsen i fråga om anläggningar för vattenförsörjning och avlopp (granskning av för- slag, investeringsplanläggningen m. m.), har verksamheten hittills i första hand avsett att uppbygga en personalorganisation samt ut- arbeta tillämpningsföreskrifter i anslutning till statsbidragsförfatt- ningen och anvisningar för sökande av bidrag. Intill den 1 december 1945 hade till styrelsen inkommit ansökningar om statsbidrag jämlikt kungörelsen 1944: 733 avseende ett 100-tal anläggningar för en sam- manlagd kostnad av i runt tal 10 miljoner kronor. Därutöver ha till- stånd jämlikt 3 å i kungörelsen att påbörja arbete, innan statsbidrag därtill beviljats, sökts för ett antal anläggningar, för vilka fullständiga ansökningshandlingar och kostnadsberäkningar ännu icke inkommit till styrelsen. Dessutom finnas hos länsstyrelserna ett antal ansökningar, vilka efter verkställd förberedande utredning komma att överlämnas till styrelsen. Vid dessa utredningar biträdas länsstyrelserna av de till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens lokalorganisation för vattenförsörj- ning och avlopp hörande distriktsingenjörerna. Dessas hittillsvarande verksamhet har eljest till övervägande del avsett meddelande av råd och anvisningar vid sökande av statsbidrag, i regel i anslutning till besök på ort och ställe. Styrelsen har hittills beviljat bidrag endast till en enda anläggning. Däremot har intill den 1 december 1945 tillstånd att påbörja arbetet, innan statsbidragsfrågan slutligt prövats, medde- lats beträffande 39 anläggningar. Styrelsen har förklarat sig avsiktligt vilja uppskjuta avgörandet av statsbidragsfrågorna, till dess ett större antal ansökningar varit föremål för prövning och viss erfarenhet så- lunda vunnits, detta för att i möjligaste mån undvika på otillräcklig erfarenhet grundade bidragsbeslut med därav följande ojämnhet be- träffande tillämpningen av bidragsförfattningen.

Såsom närmare framgår av följ ande utdrag ur styrelsens förenämnda petitaskrivelse har styrelsen uppskattningsvis beräknat de anläggnings- kostnader, vartill statsbidrag under ett år kan förväntas komma att sökas, till ett belopp ej understigande 20 miljoner kronor och över- slagsvis uppskattat det totala investeringsbehovet beträffande sådana anläggningar, vilka äro hänförliga till det här ifrågavarande bidrags— systemet, till 1 000 ä 1 500 miljoner kronor. Styrelsen har härom an— fört:

När det gäller att bedöma omfattningen av den statsbidragsberättigade anläggningsverksamhet, som-kan anses betingad uteslutande av sanitära och sociala skäl utan hänsyn tagen till arbetsmarknadsförhållandena, framstår det som naturligt, att i första hand utgå från hittills föreliggande ansök- ningar om statsbidrag. Att grunda ett bedömande enbart på detta material lärer emellertid icke giva något godtagbart resultat. Det är nämligen att märka, att allmänheten först ganska sent — genom styrelsens förut nämnda anvisningar och distriktsingenjörernas verksamhet — blivit närmare insatt i sättet för sökande av bidrag och villkoren därför. Med hänsyn härtill och då gången av ett ärende över hälsovårdsnämnd, länsstyrelse m. fl. myn- digheter är relativt tidsödande, synes man få antaga, att antalet hitintills inkomna ansökningar är avsevärt mindre än vad som framdeles kommer att bli fallet. Med ledning av de förfrågningar, som ingått till styrelsen och till distriktsingenjörerna och med den kännedom om behovet, som styrelsen hittills förvärvat, anser styrelsen sig kunna antaga, att de anläggningskostna- der, vartill statsbidrag under ett år kan förväntas komma att sökas, kunna uppskattas till ett belopp ej understigande 20 milj. kronor. Styrelsen har emellertid även sökt på annat sätt beräkna storleken av den anläggnings- verksamhet, varom här är fråga. I samband med de länsvis bedrivna gene- ralplaneutredningar för vattenförsörjning och avlopp, vilka inom ett antal län utförts eller pågå med anlitande av medel, som anvisas genom statens arbetsmarknadskommission, har folkmängdens fördelning på tätorter och annan bebyggelse tagits i betraktande. Enligt senaste folkräkning och vissa inom styrelsen gjorda uppskattningar äro av landets i runt tal 6,4 milj. invå- nare 2,4 milj. bosatta i städer, 2,0 milj. i andra tätorter, samhällen, byar och annan samlad bebyggelse om minst 5 fastigheter (motsvarande i medeltal minst 20 invånare) och återstoden 2,0 milj. inom mera spridd bebyggelse. Förutsättes schematiskt, att all anläggningsverksamhet inom städer avseende vattenförsörjning och avlopp icke vore statsbidragsberättigad men att detta däremot vore fallet beträffande all sådan verksamhet inom landskommuner, skulle denna anläggningsverksamhet inom en bebyggelse omfattande 2,0 milj. invånare kunna beräknas falla inom ramen för nu ifrågavarande bi- dragssystem, under det att för motsvarande ändamål beträffande den åter- stående, mera spridda eller enstaka landsbebyggelsen, likaledes omfattande 2,0 milj. invånare, bidrag i förekommande fall som regel skulle utgå av under egnahemsstyrelsens förvaltning stående medel till bostadsförbättring på landsbygden. I en den 26 oktober 1942 avgiven utredning angående vatten- försörjnings- och avloppsförhållanden på landsbygden har egnahemsstyrel- sen framlagt förslag och kostnadsberäkning beträffande erforderliga för- bättringsåtgärder i sagda avseenden för sistnämnda bebyggelse. Med viss justering, bland annat för sedan utredningen verkställdes inträdda föränd- ringar, kan det av egnahemsstyrelsen framlagda programmet beräknas kosta approximativt 200 kronor per person eller sammanlagt 400 milj. kronor. För den bebyggelse, för vilken statsbidrag till anläggningar för vattenförsörjning och avlopp skulle utgå av under väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förvalt- ning stående medel, föreligger icke någon motsvarande beräkning, men kun- na anläggningskostnaderna uppskattas till i genomsnitt minst 500 kronor per person, motsvarande en totalkostnad av minst 1 000 milj. kronor. Sanno- likt torde kostnaderna ligga mellan nämnda belopp och 1 500 milj. kronor. Utgår man från dessa belopp och förutsätter, att här avsedd bebyggelse i sin helhet skulle förses med anläggningar för vattenförsörjning och avlopp

inom en tidrymd" av förslagsvis 30 år, skulle detta innebära en anläggnings- verksamhet motsvarande genomsnittliga årliga kostnader av storleksord- ningen 30 a 50 milj. kronor. Därest de ekonomiska betingelserna härför bliva gynnsamma, synes det icke osannolikt, att ifrågavarande anläggningsarheten inom få år komma att uppnå nu angivna omfattning.

I detta sammanhang må även framhållas, att inom ett stort antal samhäl- len, i vissa fall med upp till ett par tusen invånare, för närvarande icke fin- nas andra än mycket primitiva och bristfälliga anordningar för vattenför- sörjning och avlopp. De sanitära olägenheterna härav äro i många fall så- dana, att länsstyrelsen meddelat föreläggande för vederbörande kommunala myndighet att inom bestämd tid låta utföra anläggningar av viss omfattning. Det framstår såsom sannolikt, att dylika förelägganden inom de närmaste åren måste meddelas i ökad utsträckning. Samhällen, som å sådant sätt bliva ålagda att ordna hithörande frågor, torde med visst fog komma att förvänta, att det bidrag, som enligt författningen kan utgå, även kommer att beviljas utan större tidsutdräkt. Dessa omständigheter torde förtjäna att särskilt be- aktas vid beräknandet av statsbidragsbehovet.

Styrelsen har vidare framhållit, att den takt, i vilken det här avsedda, mycket stora investeringsbehovet borde tillgodoses, givetvis måste i betydande utsträckning avpassas efter konjunkturförhållandena och speciellt efter behovet av att under vikande konjunkturer kunna sys- selsätta från andra områden friställd arbetskraft. Med hänsyn till den ur sanitära och sociala synpunkter höga angelägenhetsgraden hos ett stort antal anläggningar har styrelsen emellertid ansett, att anlägg— ningsverksamheten under de närmaste åren även vid god sysselsättning på arbetsmarknaden borde bliva av stor omfattning. Med utgående från här angivna omständigheter har styrelsen för budgetåret 1946/47 räk— nat med ett statsbidragsbehov av 5 miljoner kronor, motsvarande an- läggningskostnader av 10 a 15 miljoner kronor.

Såsom framgår av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens ovan återgivna redogörelse föreligger ett mycket stort och delvis också mycket ange- läget investeringsbehov beträffande anläggningar för vattenförsörj ning och avlopp. Den understödsverksamhet, som för närvarande bedrives av styrelsen, befinner sig ännu på försöksstadiet. Sannolikt är emel- lertid att framdeles betydligt större ordinarie statsanslag för här ifråga- varande ändamål komma att anvisas än de hittills beviljade. Lan- dets förseende med anläggningar för vattenförsörjning och avlopp är en angelägenhet av liknande betydelse som egnahemsverksamheten och främjandet av bostadsbyggandet på landsbygden och torde alltmer komma att påkalla statsmakternas uppmärksamhet och medverkan.

Med hänsyn till det betydande investeringsbehov, som sålunda före- ligger på förevarande område, kan antalet ansökningar om statsbidrag beräknas bliva mycket stort, väsentligen oberoende av huru stora stats- anslag som anvisas för ändamålet. Även om dessa anslag till en bör-

jan skulle bliva så begränsade, att endast ett fåtal av de inkomna an- sökningarna kan tillgodoses, måste emellertid vid avvägningen av per- sonalorganisationen för hithörande uppgifter hänsyn tagas till att det gäller att utröna den relativa angelägenhetsgraden hos samtliga företag och att därför samtliga ansökningar måste granskas och åtskilliga av dem bliva föremål för jämförelsevis grundliga utredningar.

Såsom framgår av vad tidigare anförts inskränker sig den av väg— och vattenbyggnadsstyrelsen bedrivna statsbidragsverksamheten icke enbart till behovsprövning och utbetalning av bidrag utan omfattar i stor utsträckning jämväl kontroll och ledning beträffande såväl plan- läggningen som utförandet av anläggningarna. Dessa uppgifter utgöra ett väsentligt led i verksamheten och kräva, liksom även behovspröv- ningen, för sitt riktiga fullgörande fackutbildad personal.

För ernående av smidiga arbetsformer bör enligt de sakkunnigas me- ning eftersträvas en decentralisering av verksamheten till den lokala organisationen, så långt detta är möjligt och lämpligt. Särskilda krav mäste emellertid härvid ställas på denna organisation.

För att möjliggöra den decentralisering av arbetet, som är nödvändig för verksamhetens rationella bedrivande, erfordras enligt de sakkunni— gas mening en utökning av antalet distriktsingenjörer så, att en dylik befattningshavare finnes i varje län. Enligt vad de sakkunniga erfarit föreligger emellertid en sådan brist på ingenjörer med sakkunskap i fråga om vattenförsörjnings- och avloppsanläggningar, att det för när—» varande är mycket svårt att anskaffa ytterligare personer med kompe— tens för distriktsingenjörstj änst. Dylika ingenjörer äro mycket eftersök- ta av städernas organ för vattenförsörjning och avlopp och av privata företag, och redan tillsättandet av de tolv nu inrättade befattningarna har visat sig förenat med stora svårigheter. Med hänsyn till här berör— da omständigheter torde det vara ofrånkomligt att, intill dess den 10- kala organisationen hunnit i erforderlig mån utbyggas, ärendena i exceptionellt stor omfattning handläggas centralt. Denna ordning bör betraktas såsom ett övergångsstadium, till dess en mera bestämd praxis i fråga om ärendenas behandling utbildats och distriktsingenjörerna förvärvat erforderlig rutin. Utbyggandet av den lokala organisationen med ytterligare distriktsingenjörer bör enligt de sakkunnigas mening lämpligen förberedas så, att på tredje utredningsbyrån och hos de nu anställda distriktsingenjörerna placeras ett lämpligt antal ingenjörer för utbildning till dylik tjänst. För att underlätta en lösning på detta sätt av personalfrågan bör möjlighet beredas väg- och vattenbyggnads- styrelsen att i mån av behov anställa ifrågavarande ingenjörer såsom extra ordinarie tjänstemän, därav en del i lönegraden Ro 24 och en del i lönegraden Ro 21. Anställning i lönegraden Ro 24 bör dock i regel icke ifrågakomma annat än för ingenjörer med flerårig väg— och vattenbygg-

nadspraktik och först efter det vederbörande undergått erforderlig provtj änstgöring. Dessa rekryteringsbefattningar böra alltefter omstän— digheterna kunna flyttas mellan väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och den lokala organisationen.

Till frågan om den närmare utformningen av den lokala organisa- tionen återkomma de sakkunniga längre fram. Beträffande personal- behovet för tredje utredningsbyrån få de sakkunniga i anslutning till den ovan lämnade orienteringen anföra följande.

Till en början må framhållas att de sakkunniga med hänsyn till vad förut anförts angående svårigheterna att för närvarande fixera arbets— fördelningen mellan styrelsen och den lokala organisationen icke ansett sig kunna i någon större utsträckning föreslå inrättandet av ordinarie tjänster.

Till hjälp vid ledningen av verksamheten och vid handläggningen av uppgifter, som kräva särskild sakkunskap, erfordras å byrån vissa befattningshavare med mera ingående erfarenhet rörande anläggnin- gar för vattenförsörjning och avlopp. Dessa befattningshavare böra äga sådan kompetens, att åt dem kan uppdragas att i viss mån själv- ständigt handleda distriktsingenjörerna och den biträdande personalen på byrån i deras verksamhet. För närvarande finnas ä avdelningen för vattenförsörjning och avlopp tre ingenjörer av detta slag, vilka i fråga om tjänsteställning motsvara förste byråingenj örer. Såvitt de sak- kunniga kunna bedöma, föreligger ett stadigvarande behov av denna personal, och de sakkunniga föreslå därför inrättande av tre förste byråingenj örsbefattningar, därav två i A 27 och en i Ro 27.

Det mera permanenta behovet av kvalificerad biträdande personal på byrån ävensom det ovan omförmälda behovet av rekryteringsper- sonal för den lokala organisationen synes böra tillgodoses genom att på styrelsens personalstat uppföras sju byråingenj örsbefattningar, där- av fyra i Eo 24 och tre i Ro 21. När frågan om inrättande av ytter- ligare distriktsingenjörstjänster blir aktuell, bör i enlighet med vad ovan anförts samtidigt övervägas i vilken utsträckning en minskning av här ifrågavarande byråpersonal bör genomföras.

För utförande av mera rutinmässigt granskningsarbete m. m. böra finnas två ingenjörsassistenter i Ro 17 och två ritare i Eo 15. Därjämte erfordras en ritare i Eo 12.

De sakkunniga ha vidare funnit skäl föreslå, att en kontoristbet'att- ning i A9 inrättas för handhavande av byråns ritningsarkiv och för förande av register över i investeringsplanen ingående företag 111. m.

Slutligen ha de sakkunniga för diarieföringsarbetet samt för expedi- tions— och skrivgöromålen räknat med hehov av ett kanslibiträde i A 7, två kontorsbiträden i Eo 4 och ett skrivbiträde i Eo 2.

En sammanställning, utvisande personalorganisationen (frånsett ve- derbörande chefsbefattningar) dels å avdelningen för vattenförsörj ning och avlopp dels å den föreslagna tredje utredningsbyrån, återfinnes

nedan. ::.». :. " .fi ätt få!”

Avdelningen för vatten- Tredje utredningsbyrån. försörjning och avlopp. Befattning Lönegrad

förste byråingenjörer. A 27 förste byråingenjör .. byråingenjörer ........ Eo byråingenjörer ........ Eo ingenjörsassistenter . . . . ritare .................. Eo ritare .................. Eo kontorist ............... A kanslibiträde ........... A kontorsbiträden ........ Eo skrivbiträde ............ Eo

Befattning Arvode

ingenjör ........ lönekl. 28 ingenjörer ........

ingenjör ingenjörer ingenjörsassistenter

ritare ritare ............ 500 :—/mån. ritare ............ 385 :——/mån. kontorist ........ 350:—/mån. 3 kontorsbiträden .. lönekl. 1—3

HHHHMUIHMH N) _o HMHH—mehx—m

Den ovan angivna personalen torde motsvara ungefär minimibehovet vid den omfattning av verksamheten, som nu kan förutses. Möjligt är att ytterligare personal kan bliva erforderlig. Med hänsyn härtill bör möjlighet hållas öppen att under löpande budgetår bereda byrån till— fällig personalförstärkning. Härvid uppkommande kostnader böra be- stridas från avlöningsanslagets icke-ordinariepost, vilken för detta än— damål, liksom för närvarande är fallet, bör efter medgivande av Kungl. Maj :t få överskridas.

4. Konstruktionsbyrån.

De arbetsuppgifter, som skulle ankomma på konstruktionsbyrån, hänföra sig till följande avdelningar inom den nuvarande organisatio- nen, nämligen brobyrån, hamnbyrån, förrådsbyrån, avdelningen för vattenförsörjning och avlopp samt vägbyråns byggnadsavdelning.

Innan de sakkunniga närmare ingå på frågan om konstruktions- byråns organisatoriska utformning, torde först en redogörelse få läm— nas rörande den personal för konstruktionsuppgifter, som för närva- rande finnes inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, huvudsakligen på brobyrån och hamnbyrån.

Brobyrån. Brobyråns personal på stat omfattar följande befattnings— havare:

Befattning Lönegrad

1 byråchef .................................. A 30 1 förste byråingenjör ........................ A 26 1 förste byråingenjör ........................ Eo 26 1 byråingenjör .............................. A 24 2 byråingenjörer ............................ A 21 4 byråingenjörer ............................ Ro 21 2 ritare ..................................... Eo 15 1 röntgenbiträde ............................. Ro 15 1 kanslibiträde .............................. A 7 2 kontorsbiträden ........................... A 4 1 kontorsbiträde ............................ Eo 4 1 skrivbiträde ............................... Eo 2 18.

För byråns ordinarie uppgifter finnes dessutom sedan länge arvodes- avlönad personal med avlöning utgående av sakanslag. Senast har Kungl. Maj:t genom beslut den 29 juni 1945 av reservationsanslaget till Byggande av broar (VI B 26) ställt till väg- och vattenbyggnads- styrelsens förfogande ett belopp av 161 000 kronor till förstärkning av arbetskrafterna på styrelsens brobyrå i huvudsaklig enlighet med föl- jande av styrelsen framlagda förslag.

Arvode motsvarande lön enligt högst ne- Befattning dan angiven löne- klass jämte tilläggs- förmåner

2 ingenjörer .................................... 26 2 ingenjörer .................................... 24 4 ingenjörer .................................... 22 6 ingenjörer .................................... 19 2 ritare ......................................... 10 1 ritbiträde 2 kontorsbiträden

19.

Byråns personal för ordinarie uppgifter omfattar sålunda, förutom byråchefen samt kansli-, kontors- och skrivbiträden, sammanlagt (12 +17) 29 befattningshavare. Dessa äro med den arbetsfördelning, som nedan angives, uppdelade på följande tre avdelningar:

Avdelning I

1 förste byråingenjör (avdelningschef) ........ A 26

För anslagsfrågor, entreprenadfrågor, remisser

m. m.: 1 ingenjör ............................ Arvode enl. lönekl. 24 2 ingenjörer ........................ >> >> » 22 1 ritare ..................................... Eo 15

För svetsningskontroll, kontroll vid verkstäder, kontrollantfrågor, provbelastningarm. m.: 1 ingenjör ............................ Arvode enl. lönekl. 26 ] byråingenjör .............................. A 21 1 röntgenbiträde ............................ Eo 15 8.

A v (1 e 1 n i n g II

(arbetsplaner)

l ingenjör (avdelningschef) ........... Arvode enl. lönekl. 26 1 byråingenjör .............................. A 24 1 byråingenjör .............................. A 21 1 byråingenjör .............................. Ro 21 1 ingenjör ........................... Arvode enl. lönekl. 22 1 ingenjör ........................... >> » >> 19 1 ritare ..................................... Ro 15 2 ritare .............................. Arvode enl. lönekl. 10 1 ritbiträde ......................... » » » 4 10.

A v (1 e 1 n i n g III

(arbetsritningar)

1 förste byråingenjör (avdelningschef) ....... Eo 26 1 ingenjör .............. . .............. Arvode enl. lönekl. 24 3 byråingenjörer ............................ Ro 21 1 ingenjör ............................ Arvode enl. lönekl. 22 5 ingenjörer ......................... » » » 19 11. '

Förutom ovan angivna personal för den ordinarie verksamheten fin- nes, å brobyrån för mer eller mindre. tillfälliga uppgifter viss arvodes- avlönad personal, vilkens avlöningar utgå avsakanslag'.

Sålunda voro den 1 december 1945 följande ingenjörer anställda å byrån för arbetsuppgifter i samband med utförandet av vissa särskilda byggnadsföretag nämligen

Arvode motsvarande Befattning ' lön enligt nedan an- given löneklass jäm— te tilläggsförmåner.

1 ingenjör ................................ 25 2 ingenjörer ............................... 19 1 ingenjör ................................ 17 1 ingenjör ................................ 15

5.

För följande tillfälliga arbetsuppgifter fanns vidare den 1 december 1945 nedan angivna personal, nämligen

dels för investeringsutredningen 4 ingenjörer, 1 ritare, 3 ritbiträden och 1 skrivbiträde,

dels ock för upprättande av det militära broregistret och broliggaren 12 ingenjörer, 1 ritare, 6 ritbiträden, 1 kontorsbiträde och 2 skrivbiträ- den.

Hamnbyrån. Den personal å hamnbyrån, som är sysselsatt med de konstruktiva uppgifterna beträffande hamnar, farleder och liknande anläggningar, omfattade den 1 december 1945 följ ande tjänstemän:

Arvode, motsvarande lön enligt nedan an- Befattning Lönegrad given löneklassjämte tilläggsförmåner, el- ler till särskilt be- lopp ingenjör 27 byråingenjör —— ' ingenjörer 19—22 ritare 12 ritare 8 ritare 400 kr./mån.

Avlöningskostnaderna för den extra ordinarie byråingenjören belasta avlöningsanslagets icke-ordinariepost. I övrigt bestridas avlöningskost- naderna för här ifrågavarande konstruktionsavdelning i normala fall av det under sjätte huvudtiteln uppförda anslaget till Bidrag till hamn— och farledsundersökningar och av olika byggnadsmedel. För närvaran- de avlönas emellertid större delen av personalen med anlitande av de medel, som ställts till styrelsens förfogande för investeringsutredningen i samband med den forcering av detta arbete, som nu pågår. Ifråga- varande arbete har också föranlett, att avdelningens personalorganisa- tion för närvarande är något större än vad som kan anses motsvara det normala behovet. Vid den jämförelse mellan den nuvarande och den föreslagna organisationen, som gj orts i slutet av avsnittet om konstruk- tionsbyrån, ha av den ovan redovisade personalen borträknats en in— genjör och tre ritare, vilka ansetts utgöra tillfällig personalförstärk- ning för investeringsutredningen. Å andra sidan har vid denna jäm— förelse upptagits två tillfälliga kontorsbiträden, utgörande för här ifrågavarande konstruktionsavdelning beräknad andel av hamnbyråns skrivcentral.

Ytterligare en konstruktionsavdelning finnes inom hamnbyrån, näm- ligen för oljelagringsanläggningar. Denna avdelning, vars arbetsupp—

gifter på senare tid successivt avtagit, omfattade den 1 december 1945 endast 2 ritare, vilka avlönas av vederbörande byggnadsmedel.

Förrådsbyrån. I förrådsbyråns organisation inräknades ursprung- ligen icke någon särskild personal för husbyggnadstekniska uppgifter. Sedan budgetåret 1944/45 finnes emellertid en byråingenjörstjänst i lönegraden Eo 21 för detta ändamål. Innehavaren av ifrågavarande befattning skall biträda med handläggningen av på förrådsbyrån an— kommande ärenden rörande garage samt verkstads- och förrådsbygg— nader i vad avser såväl reparation och underhåll som ny- och om- byggnader. Denne befattningshavares arbetsuppgifter äro delvis hän- förliga till konstruktionsbyråns kompetensområde.

Även i fråga om den här avsedda byggnadsverksamheten utföres för närvarande visst planeringsarbete för investeringsreserven, varvid för- rådsbyrån erhållit tillfällig personalförstärkning för ändamålet. Den- , na förstärkning utgjordes den 1 december 1945 av 1 ingenjör och

2 ritare.

Avdelningen för vattenförsörjning och avlopp. Den verksamhet. som ankommer på avdelningen för vattenförsörjning och avlopp, har pågått under så kort tid-, att någon säker erfarenhet om huru stor del

' av personalen som behöver användas för de konstruktiva arbetsupp—

gifterna ännu icke kunnat erhållas. '

Vägbyråns byggnadsavdelning. Överflyttningen av arbetsuppgifter till konstruktionsbyrån från vägbyråns byggnadsavdelning gäller hu- vudsakligen konstarbeten i samband med flygplatsbyggandet. Beträf— fande denna verksamhetsgren råder för närvarande en tillfällig stag- nation. Såsom framgår av redogörelsen på s. 132 stå emellertid stora belopp till förfogande eller ha äskats för ändamålet, och sannolikt kom- mer en omfattande byggnadsverksamhet på förevarande område att

' igångsättas inom en snar framtid.

Kungl. Maj:t har genom beslut den 10 augusti 1945 medgivit väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att anställa viss tillfällig personal för hithörande arbetsuppgifter, men denna organisation har ännu icke ut- byggts.

De arbeten av konstbyggnadsnatur, som kunna förekomma i sam- band med flygplatsbyggandet, äro huvudsakligen stationsbyggnader och hangarer samt vissa anordningar för dränering av flygfält, t. ex. * pumpstationer. Härvid är att nämna att konstruktion och byggande

av större stationsbyggnader, för vilka särskild byggnadsteknisk och arkitektonisk sakkunskap erfordras, av Kungl. Maj:t och riksdagen i samband med behandlingen av luftfartsstyrelsens organisation avsetts skola ankomma på byggnadsstyrelsen. Omfattningen av de uppgifter på här ifrågavarande område, som skulle komma att åvila konstruk- tionsbyrån, kan för närvarande icke med någon säkerhet beräknas.

De sakkunniga övergå härefter att behandla frågan om konstruk- tionsbyråns organisation och personalbehov.

Med hänsyn till den betydande omfattning, byråns verksamhet skulle erhålla, torde det vara nödvändigt, att en fördelning av arbetet på särskilda avdelningar upprätthålles. I likhet med vad i det följande framhålles beträffande byggnadsbyrån bör dock en dylik indelning icke få hindra, att byråns personal fritt disponeras för olika arbetsupp— gifter allt efter omständigheternas krav.

Två alternativ för indelningen av konstruktionsbyrån kunna tänkas. Det ena alternativet är att de från brobyrån överförda uppgifterna, vilka äro de till omfattningen ojämförligt största, uppdelas på två av- delningar, av vilka den ena skulle motsvara i huvudsak avdelningarna I och II och den andra avdelning 111 inom brobyrån, samt att övriga konstruktionsuppgifter, alltså sådana avseende hamnar, farleder, hus- byggnader m. m., sammanföras till en tredje avdelning. Enligt det and- ra alternativet, vilket de sakkunniga för sin del vilja förorda, skulle antalet avdelningar begränsas till två. Den ena avdelningen, avdelning 1, skulle därvid avses huvudsakligen för frågor rörande arbetsplaner, programhandlingar och anbud ävensom för svetsnings- och verkstads- kontroll samt provbelastning. På den andra avdelningen, avdelning 11, .skulle ankomma upprättande och granskning av arbetsritningar. En in- delning enligt sistnämnda alternativ, vilken nära ansluter sig till den av de sakkunniga förordade principen för byråindelningen, medför bl. a. den fördelen —— förutom att en avdelningschefstjänst inbesparas att byråns olika verksamhetsgrenar knytas fastare samman. För forsknings- och undersökningsuppgifter m.m. bör vid sidan av den av— delningsindelade personalen finnas en särskild befattningshavare, di- rekt underställd chefen för byrån.

Inom konstruktionsbyrån kommer att erfordras en hel delpersonal för ritgöromål. Denna personal bör sammanföras till ett för avdelnin- g garna gemensamt ritkontor.

Var och en av avdelningarna bör ställas under ledning av en högt kvalificerad avdelningschef. Med hänsyn till arbetsuppgifternas om— * fattning och betydelse och vid jämförelse med avdelningscheferna på första utredningsbyrån och byggnadsbyrån ha de sakkunniga stannat för att föreslå, att konstruktionsbyråns båda avdelningschefer placeras i lönegraden A 30 med benämningen förste byrådirektör.

De sakkunniga övergå härefter till beräkningen av personalbehovet i övrigt å konstruktionsybrån.

Avdelning ].

Enligt de sakkunnigas organisationsplan skulle förslag till mindre och medelstora broar på landsbygden i allmänhet icke upprättas av konstruktionsbyrån utan av vägförvaltningarna, i den mån det icke gäller broar med speciellt utförande. Vägförvaltningarnas förslag skulle emellertid redan på ett förberedande stadium preliminärt grans— kas av konstruktionsbyrån med undantag av förslag till broar med en spännvidd av högst 3 m. Antalet broar med spännvidd större än 3 m, för vilka arbetsplaner skulle komma att upprättas eller granskas inom styrelsen, kan vid normal byggnadsverksamhet beräknas till genom- snittligt omkring 280 per år. Av det angivna antalet broar beräknas 45 var för sig ha större sammanlagd spännvidd än 30 m. Ofta blir det nödvändigt att upprätta två eller flera alternativa förslag, när det gäl- ler att välja mellan olika vägsträckningar eller att jämföra olika bro- konstruktioner. Detta är särskilt fallet i fråga om större broar. Det är givetvis vanskligt att uppskatta antalet erforderliga alternativför- slag och därmed även det totala antal förslag, som årligen behöver granskas respektive upprättas inom konstruktionsbyrån. Under åren 1935—1943 utgjorde medeltalet per år av på brobyrån behandlade bro- förslag 510, alternativförslagen inberäknade. Detta antal utgör dock ej något för det dåvarande behovet representativt och än mindre för fram- tiden normerande årsmedeltal, eftersom under den angivna tidsperioden förslag upprättades till betydligt flera brobyggnader än som kunde be- räknas komma till utförande under perioden. Å andra sidan kan en ökning av brobyggnadsverksamheten väntas inträda med hänsyn till bl. a. de brister i fråga om bärigheten hos ett stort antal av landets broar, som påvisats i samband med det pågående arbetet med upprättandet av det militära broregistret (jfr s. 118).

I nära samband med arbetet med upprättande respektive gransk- ning av broförslag står en annan arbetsuppgift, nämligen granskningen ur konstruktiv synpunkt av anbud å brobyggnadsarbeten. I den mån konstruktionsbyrån jämväl upprättat arbetsritningar till vederböran— de företag, erfordras sådan granskning i regel endast i de fall, då av- givet anbud grundats på en annan konstruktiv lösning än programför- slaget. Uppskattningsvis torde. antalet broföretag, för vilka anbuden skulle behöva granskas på konstruktionsbyrån, kunna angivas till minst ett 50-tal per år vid normal omfattning av verksamheten. För rörliga broar och mycket stora fasta broar lärer en granskning jämväl av programhandlingarna på konstruktionsbyrån bliva erforderlig.

Den för här ifrågavarande uppgifter vid normal omfattning av verk— samheten erforderliga personalen ha de sakkunniga beräknat till elva befattningshavare. Av dessa bör en äga kompetens att närmast under avdelningschefen utöva den direkta ledningen av verksamheten och bör med hänsyn härtill erhålla tjänsteställning såsom förste byråingenjör i lönegraden A 27. Av övriga befattningshavare böra fem vara byrå- ingenjörer, därav två i A 24, en i Ro 24, en i A 21 och en i Eo 21. De återstående fem befattningshavarna avses skola tillhöra ritkontoret. Två av dem böra äga sådana kvalifikationer, att de efter erhållna anvisningar kunna sj älvständigt lösa även svårare konstruktions- problem än de vanliga rutinuppgifterna. I enlighet med den lönesätt- ning, som inom bl. a. de affärsdrivande verken tillämpas för personal av detta slag, böra befattningshavarna i fråga hänföras till 17 löne— graden, den ene som ordinarie och den andre som extra ordinarie. Tjänstebenämningen bör vara ingenjörsassistent. Av de tre övriga till ritkontoret hänförliga befattningshavarna föreslås två som ritare i A 15 respektive Eo 15 och en som ritbiträde i Bo 8.

Tidigare har framhållits att, när det gäller konstruktionsarbetet för hamnar och farleder, arbetsplan och arbetsritningar ofta upprättas mer eller mindre i ett sammanhang. I vad mån detta förfaringssätt skall bibehållas eller man bör övergå till liknande handläggning som för broarbetena bör övervägas med ledning av erfarenheterna efter om- organisationen. De sakkunniga ha emellertid vid personalberäkningen utgått från den nuvarande ordningen och därvid hänfört hela kon— struktionsarbetet beträffande hamnar och farleder till avdelning 1. Vad beträffar personalbehovet för detta arbete må erinras om de synpunk— ter på utvecklingen av hamn- och farledsbyggandet, som ovan fram— förts i samband med behandlingen av frågan om andra utrednings- byråns personalorganisation. Även om möjligheterna att överblicka utvecklingen på längre sikt här icke äro lika stora som i fråga om bro— byggnadsväsendet, bör detta dock icke hindra, att väg- och vattenbygg— nadsstyrelsen nu erhåller en fast personalorganisation för hithörande uppgifter, motsvarande i varje fall det minimibehov av personal, som kan förutses för de närmaste åren. För den händelse verksamheten i en framtid skulle komma att avtaga exempelvis i samband med slut- förandet av det program för fiskehamnsbyggandet, som i anslutning till fiskehamnsutredningens blivande förslag kan komma att faststäl- las, torde inom en organisation av väg— och vattenbyggnadsstyrelsens storlek den härvid frigjorda personalen med lätthet kunna placeras inom andra delar av organisationen i samband med uppkommande vakanser eller behov av personalförstärkning.

Under åren 1939—1944 har för arbetet inom hamnbyråns konstruk-

tionsavdelning för hamnar och farleder teknisk personal anlitats i den omfattning, som framgår av följande tablå (tj änstledighetstid har här- vid frånräknats).

Antal årsarbeten för hamnar och farleder År Avdeln.- Ingen- Ingenjörs- . chef jörer assistenter thare Summa

1939 1-00 4-5 — 4-5 10-00 1940 0-75 4-0 — 2-5 7-25 1941 075 3-5 — 2-0 6-25 1942 1-00 2-0 0-5 1-0 4-50 1943 100 2-0 2-0 20 7-00 1944 1-00 3-0 1-5 40 9-50 Summa 55 19-0 4-0 16-0 44-5

Av ovanstående tablå framgår att det totala antalet årsarbeten i vad avser teknisk personal å hamnbyråns konstruktionsavdelning för hamnar och farleder under den angivna 6—årsperioden utgjort 44,5. Arbetet beträffande handelshamnarna har enligt uppgift ständigt ta— git en man i anspråk. För konstruktionsarbetet beträffande farleder, hamnreparationer m. m. samt för vissa forskningsuppgifter torde ge— nomsnittligt åtminstone en halv arbetskraft ha åtgått. Dessa båda grupper skulle alltså för den ifrågavarande tidrymden representera sammanlagt ungefär 6(1+1/2)=9 årsarbeten. Om det totala antalet årsarbeten (44,5) minskas med nyssnämnda antal (9), erhålles det antal årsarbeten, som under åren 1939—1944 åtgått för arbetet med upprättande respektive granskning av arbetsplaner och arbetsritningar till fiskehamnar och småbåtshamnar, eller alltså 35,5 årsarbeten.

I följande tablå har angivits antalet under ifrågavarande tidsperiod upprättade eller granskade arbetsplaner till fiskehamnar och småbåts— hamnar.

Antal upprättade och granskade arbetsplaner Är Fiske- Småbåts- hamnar hamnar Summa 1939 11 17 28 1940 8 2 10 1941 17 1 18 1942 10 1 11 1943 19 1 20 1944 27 3 30 Summa 92 25 117

Med ledning av ovan lämnade uppgifter synes konstruktionsavdel— ningens genomsnittliga arbetstid beträffande fiskehamnar och småbåts- hamnar, räknat för en man, kunna beräknas till cirka 31/2 månader per hamn (35,5X12zll7). Om antalet dylika hamnar, för vilka ar- betsplan och arbetsritningar framdeles skola uppgöras eller granskas av styrelsen, överslagsvis uppskattas till 30 per år, vilket förmodligen är lågt räknat, kan härför beräknas ett personalbehov av (30X3,5:12) avrundat 9 man.

Inom vägväsendet finnas två slag av anläggningar, vilka tekniskt sett närmast höra samman med hamnbyggnadsväsendet men som för när— varande äro hänförda till brobyråns verksamhetsområde, nämligen färjinrättningar och bryggor. De konstruktiva arbetsuppgifterna be- träffande dylika anläggningar beräknas kräva genomsnittligt något mer än en halv arbetskraft.

I enlighet med ovan gjorda beräkningar skulle behovet av fast an— ställd teknisk personal å konstruktionsbyrån för handläggning av ären- den rörande hamnar, farleder, färjinrättningar, bryggor och liknande anläggningar kunna angivas till (1%+9+1/2) 11 man. Med hänsyn till de osäkerhetsmoment, varmed uppskattningen av personalbehoveti förevarande fall är förknippad, torde emellertid personalstyrkan för- siktigtvis böra beräknas något i underkant i förhållande till det sålunda framräknade antalet befattningshavare och synes därvid böra fixeras till 10 man. Med utgående härifrån föreslå de sakkunniga, att följande befattningar, av vilka ingenjörsassistenten och ritarna avses skola till— höra ritkontoret, inrättas för ändamålet:

Befattning Lönegrad 1 förste byråingenjör ........................ A 27 1 byråingenjör .............................. A 24 1 byråingenjör .............................. Eo 24 2 byråingenjörer ............................ Ro 21 1 ingenjörsassistent .......................... A 17 1 ritare .................................... A 15 3 ritare ..................................... Eo 15

10.

Såsom tidigare nämnts finnas å brobyrån tre befattningshavare för arbetet med kontroll av svetsade konstruktioner, kontroll vid verkstä- der, provbelastningar m. m. Böntgenkontroll utföres såväl i samband med byggnadsarbeten som vid periodiskt återkommande undersöknin- gar av befintliga svetsade stålbroar. Antalet broar, som äro föremål för sådan periodisk undersökning, uppgår till ett 80-tal. Här ifrågavarande befattningshavare, vilkas arbete för närvarande är begränsat till bro- byråns verksamhetsområde, böra utnyttjas för stålkontroll icke blott när det gäller broar utan även i fråga om andra slag av byggnadsverk.

För röntgenkontrollen erfordras ingenjörer med särskilda kunska- per på detta specialområde. Den praktiska utbildningen av denna per— sonal tar lång tid i anspråk, och det synes därför angeläget, att be- fattningshavarna erhålla en sådan löneställning, att alltför täta per- sonbyten undvikas. De sakkunniga föreslå inrättande av följande be- fattningar för här ifrågavarande uppgifter, nämligen

Befattning Lönegrad 1 förste byråingenjör ........................ A 27 1 byråingenjör .............................. Eo 24 1 ingenjörsassistent .......................... Ro 17.

3

I det allmänna vägnätet ingå för närvarande ett 50-tal rörliga broar, vilka manövreras elektriskt. Dessa broar, liksom även övriga under väg— och vattenbyggnadsstyrelsens förvaltning eller kontroll ställda bro- ar, skola med vissa tidsintervaller inspekteras av vägförvaltningarna. I inspektionen av sådan rörlig bro skall enligt av väg- och vattenbygg- nadsstyrelsen utfärdad föreskrift deltaga med bromaskineriet väl för- trogen maskin- eller elektroingenjör. Enär styrelsen saknar egen ar- betskraft för denna uppgift, anlitas utomstående ingenjörer för ända- målet. När det gäller byggnadsarbeten beträffande rörliga broar, om- besörjes arbetet med upprättande av förslag, granskning av arbetsrit- ningar och kontroll i regel av brobyråns egen personal även i vad avser de maskin- eller elektrotekniska uppgifterna. En av ingenjörerna å av- delning III inom brobyrån sysselsättcs helt med arbetsuppgifter beträf— fande rörliga broar, varjämte även chefen för avdelning I, som för- värvat specialkunskap rörande sådana broar, i viss utsträckning an- litas för hithörande uppgifter. Antalet pågående byggnadsarbeten med rörliga broar utgör genomsnittligt 2 21 3. Maskin- och elektroteknisk sakkunskap kräves jämväl vid behandling av frågor rörande färjin- rättningar och slussanordningar. Såvitt de sakkunniga kunnat finna äro de här omförmälda arbetsuppgifterna av sådan omfattning och betydel- se, att styrelsen bör ha tillgång till en särskild, fackutbildad expert för ändamålet. De sakkunniga föreslå, att för ifrågavarande uppgifter in- rättas en befattning såsom byråingenjör i lönegraden Ro 24. Befatt— ningen torde lämpligen böra vara placerad å avdelning I inom konstruk- tionsbyrån.

Avdelning II.

Antalet broföretag, för vilka arbetsritningar och hållfasthetsberäk— ningar granskats å brobyrån under åren 1935—1943, uppgår till sam- manlagt 2024. Den härför använda arbetstiden har med stöd av en

å brobyrån verkställd arbetstidsutredning beräknats till 24 050 arbets- dagar för granskningsingenj örerna (alltså exklusive avdelningschefen). Broarnas fördelning på olika spännviddsgrupper och motsvarande för- delning av arbetstiden framgår av följande tablå.

Broar Arbetsdagar Spännvidd imeter I % av hela I % av hela Antal antalet Antal antalet högst 3 161 8 480 2 över 3—10 938 46 4 565 19 över 10—20 441 22 4 296 18 över 20—30 186 9 2 984 12 över 30 298 15 11 725 49 Summa 2 024 100 24 050 100

Under åren 1940—1943 var granskningsverksamheten på grund av den genom krisförhållandena inskränkta byggnadsverksamheten jäm— förelsevis liten. I ovanstående tablå förekommande uppgifter beträffan- de antal broar och använd arbetstid giva därför icke en rätt uppfatt— ning om den arbetsmängd, som skulle varit för handen, därest nor- mal byggnadsverksamhet varit rådande under samtliga de år,- tablån avser. Därför böra enligt en inom brobyrån verkställd utredning de i tablån angivna antalssiffrorna ökas med cirka 35 %. På grundval här- av erhålles för normal omfattning av verksamheten ett årsmedeltal av cirka 300 broar och 3 600 arbetsdagar.

För bedömandet av det antal broföretag, som normalt kan väntas komma till utförande årligen, kan även följande anföras. Å landets allmänna vägar finnas cirka 10 000 broar med fria spännvidder större än 3 m. F örutsättas dessa broar i genomsnitt ha en livslängd av ungefär 50 år, skulle enbart av denna anledning cirka 200 broar med större spännvidd än 3 m behöva ombyggas årligen. Detta antal kan väntas bliva större under de närmaste åren till följd av den ringa brobyggnads— verksamheten under krigsåren. Härtill kommer att den inom brobyrån pågående utredningen angående bärigheten hos landets broar hittills gi- vit vid handen, att cirka 14 % av broarna icke ha tillräcklig bärförmåga för att kunna tillåta i respektive länskungörelser angivna hj ultryck och att ytterligare cirka 11 % icke medgiva någon höjning av det tillåtna hjultrycket. Förutom ombyggnads-, förstärknings- och reparationsar- beten har man också att räkna med en icke obetydlig nybyggnads— verksamhet beträffande broar i samband med bl. a. nyanläggning av väg samt för ersättande av färjled med bro respektive plankorsning med planskild korsning. Redan av de här lämnade uppgifterna fram—

går att det ovan från andra utgångspunkter beräknade medeltalet 300 broar per är snarare är för lågt än för högt.

Mot den ovan angivna årssumman av 3600 arbetsdagar svarar, beräknat efter 260 arbetsdagar per man, ett personalbehov av 14 granskningsingenjörer jämte 1 ledande ingenjör. Denna personalstyrka skulle alltså erfordras vid normal brobyggnadsverksamhet, därest så- som nu är fallet arbetet med upprättande av arbetsritningar till broar till huvudsaklig del utföres genom entreprenörernas försorg och väg- och vattenbyggnadsstyrelsens befattning därmed således inskrän- ker sig till granskning av ritningarna och hållfasthetsberäkningarna.

De sakkunniga ha emellertid i det föregående (5. 41—42) framlagt för— slag om att konstruktionsbyrån i viss utsträckning själv skulle ombe- sörja upprättandet av arbetsritningar till broar. Byråns verksamhet i detta avseende skulle dock beträffande brobyggnader, som utföras på entreprenad, i allmänhet inskränkas till sådana broar, där den ur tek- niskt—ekonomisk synpunkt bästa lösningen är tämligen given. Vid be- räkningen av personalbehovet ha de sakkunniga överslagsvis räknat med att konstruktionsbyrån skulle komma att upprätta arbetsritningar till cirka 70 % av alla de broar med över 3 meters spännvidd, som skola utföras på entreprenad, främst därvid de mindre. Därjämte skulle byrån uppgöra arbetsritningar till samtliga broar, som utföras i egen regi, samt till förstärkningar, förändringar och reparationer av befint- liga broar. Slutligen skulle på byrån även ankomma att upprätta stan- dardritningar till småbroar. Under antagande att antalet brobyggnads— arbeten genomsnittligt kommer att uppgå till omkring 300 per år, och med utgående från vad ovan anförts angående den omfattning, i vilken konstruktionsbyrån kan beräknas komma att upprätta arbetsritningar till broar, som skola utföras på entreprenad, ha de sakkunniga på grundval av en inom brobyrån verkställd utredning uppskattat perso- nalbehovet för ifrågavarande konstruktionsarbete till nio man. Beträf- fande övriga broarbeten, för vilka arbets- eller standardritningar skulle upprättas av konstruktionsbyrån, ha de sakkunniga överslagsvis räknat med att härför till en början skulle krävas fem befattningshavare. To— tala antalet erforderliga befattningshavare för här ifrågavarande ar— betsuppgifter skulle sålunda uppgå till fjorton. Om denna personal förstärkes med ytterligare tre befattningshavare, synes den — åtmins- tone vid den omfattning av arbetet, som kan beräknas för den när- maste tiden — böra kunna medhinna även det å konstruktionsbyrån ankommande detaljkonstruktionsarbetet för husbyggnader och för de i vattenförsörj nings— och avloppsanläggningar ingående konstbyggnader- na och dylikt. Utöver den angivna personalen bör finnas en befattnings- havare med uppgift att utöva den omedelbara ledningen av den övriga personalen. Denne befattningshavare bör vara förste byråingenjöri

lönegraden A 27. I personalstyrkan bör i övrigt ingå dels fem byråin— genjörer, därav två i A 24, en i Ro 24 och två i Ro 21, dels ock följande personal avsedd för ritkontoret, nämligen två ingenjörsassistenter i A 17, tre ritare i A 15, tre ritare i Ro 15, två ritbiträden i Bo 8 och två ritbi- träden i Eo 6.

Därest i enlighet med ovanstående förslag en personalorganisation inrättas för uppgörande av arbetsritningar till broföretag, medför detta en betydande minskning i behovet av personal för granskning av dy- lika ritningar. Under angivna förutsättning torde antalet befattnings- havare för granskning av arbetsritningar till broar, husbyggnader o. dyl. kunna minskas från femton till nio. Ledaren för granskningsarbetet bör erhålla tjänsteställning såsom förste byråingenjör i A 27, och de övriga befattningshavarna böra vara byråingenjörer, därav en i A 24. två i Eo 24 och fem i Ro 21.

Forsknings- och undersökningsarbeten m. m.

På s. 43 ha de sakkunniga framhållit, att konstruktionsbyråns orga- nisation bör utformas så, att byrån kan verksamt bidraga till den tekniska utvecklingen. Härför kräves först och främst att förutsätt- ningar skapas för upprätthållande av en tillräckligt hög standard i fråga om personalen på de ledande posterna inom byrån. Det synes emellertid också nödvändigt, att byrån erhåller en kvalificerad arbets- kraft, som särskilt kan ägna sig åt utvecklingsarbetet inom byråns verk- samhetsområde. Denne befattningshavare bör äga mycket goda teo— retiska kunskaper och även praktisk erfarenhet. Han skulle bl. a. ha till uppgift att följa byråns verksamhet med särskilt aktgivande på problem, som kunna vara av betydelse för den tekniska utvecklingen. och därvid i samverkan med vederbörande befattningshavare inom byrån och vid behov även med tekniska högskolan och andra veten— skapliga institutioner upptaga dylika spörsmål till specialbehandling. Han skulle vidare hava att noga följa den tekniska facklitteraturen och hålla kontakt med vederbörande vetenskapliga institutioner samti samband därmed till personalen inom byrån och vid de lokala organen förmedla upplysningar om sådana tekniska framsteg, vilka kunna vara av betydelse för byråns arbete. Slutligen skulle på befattningshavaren ankomma att biträda vid arbetet med normalbestämmelser för konst— arbeten.

Angeläget är att för dessa krävande och ekonomiskt betydelsefulla uppgifter inrättas en befattning i sådant löneläge, att det blir möjligt att härför förvärva och behålla en verkligt dugande kraft. De sak- kunniga föreslå, att för ändamålet inrättas en befattning såsom byrå—

direktör i lönegraden A 28. Denne befattningshavare bör vara direkt underställd chefen för konstruktionsbyrån.

Ritkontoret.

I enlighet med ovan gjorda beräkningar skulle iritkontoret ingå föl- jande personal:

Ingenjörs- assistenter Ritare Ritbiträden

Arbetsuppgift

A 17 Bo 17 Ro 15 Bo 6

Broförslag 1 1 1 — Hamnar, farleder etc. 1 - 3 — — Arbetsritn. till broar, husbyggnader m. m. 2 3 2 2 12

Summa 4 5 7 3 2 22

Härutöver erfordras emellertid viss ytterligare personal, avsedd för särskilda uppgifter. De sakkunniga få härom anföra följande.

På konstruktionsbyrån skulle ankomma att omhänderhava och vidmakthålla broliggaren och det militära broregistret. Dessa om- fatta för närvarande uppgifter rörande cirka 10000 broar i landet. Uppgifterna skola successivt kompletteras, allteftersom nya broar till- komma och förändringar inträffa beträffande de befintliga. I samband härmed skola vägförvaltningarnas protokoll över verkställda broin- spektioner granskas. Till belysande av omfattningen av detta arbete kan nämnas, att vägförvaltningarnas inspektioner omfatta cirka 2750 broar årligen. För här ifrågavarande arbetsuppgifter å konstruktions- byrån synas böra beräknas två ritare, varav den ene bör vara pla- cerad i A 15 och den andre i Eo 15.

På såväl brobyrån som hamnbyrån finnas mycket omfattande rit— ningsarkiv, vilka böra överföras till konstruktionsbyrån. Brobyråns ar- kiv har undergått en avsevärd utvidgning på den senaste tiden i sam- band med arbetet med upprättandet av broliggaren och det militära broregistret. Tillgången till ett fullständigt och välordnat ritningsarkiv är av mycket stor betydelse för konstruktionsarbetet. För skötseln av arkivet föreslå de sakkunniga en kontorist i A 9 och ett kontorsbiträde i Eo 4.

Såsom synes av det föregående skulle ritkontoret inom konstruk— tionsbyrån bliva ganska omfattande. Med hänsyn bl. a. härtill anse de sakkunniga nödvändigt, att kontoret får en särskild, väl kvalificerad befattningshavare med uppgift att leda och fördela arbetet inom kon- toret. På denne befattningshavare skulle därvid även ankomma att

instruera nyanställd ritarpersonal samt att svara för kontorets arbets- statistik. De sakkunniga föreslå, att för ändamålet inrättas en ingen- jörsbefattning i lönegraden A 19.

Expeditions- och skrivpersonal.

Byråregistratorn inom konstruktionsbyrån bör placeras i lönegraden A 7 såsom kanslibiträde. För biträde vid registreringsarbetet samt för expeditions- och skrivgöromål böra finnas tre kontorsbiträden i A 4. fyra kontorsbiträden i Bo 4 och två skrivbiträden i Bo 2.

Med den personaluppsättning, de sakkunniga ovan beräknat för kon- struktionsbyrån, böra även byråns arbetsuppgifter med avseende på de extraordinära brobyggnadsföretag, för vilka särskild personalförstärk- ning nu finnes å brobyrån (jfr s. 109), kunna fullgöras av den ordinarie personalen.

I mån av behov bör emellertid tillfällig personalförstärkning efter medgivande av Kungl. Maj:t kunna tillföras konstruktionsbyrån antin- gen genom bemyndigande för styrelsen att överskrida avlöningsansla— gets icke-ordinariepost eller, då det är fråga om speciella uppgifter av tillfällig natur, såsom investeringsutredningen och upprättandet av det militära broregistret och broliggaren, genom anvisande av medel från sakanslag. I sistnämnda ordning torde lämpligen personalbehovet för konstruktionsuppgifter beträffande oljelagringsanläggningar höra till— godoses, i den mån dessa uppgifter komma att inskränka sig till av- slutandet av pågående arbeten.

I nedanstående sammanställning ha de sakkunniga angivit dels den personal inom den nuvarande organisationen, som kan anses motsvara den ovan för konstruktionsbyrån beräknade personalen, dels ock sist- nämnda personal.

N uuarande organisation. Föreslagen organisation.

Brobyrån Konstruktionsbyrån.

Personal på stat: Lönegrad Lönegrad Avdelnlng I 1 förste byråingenjör A 26 1 förste byrådirektör A 30 1 förste byråingenjör Eo 26 3 förste byråingenjörer .. A 27 1 byråingenjör .......... A 24 3 byråingenjörer ........ A 24 2 byråingenjörer ........ A 21 4 byråingenjörer ........ Ro 24 4 byråingenjörer ........ Eo 21 ] byråingenjör

2 ritare ................ Eo 15 l röntgenbiträde ......... Eo 15 1 kanslibiträde .......... A 7 2 kontorsbiträden ........ A 4 1 kontorsbiträde ........ Eo 4- 1 skrivbiträde ............ Eo 2 17.

Personal avlönad av anslaget till byggande av broar:

Arv. lönekl.

2 ingenjörer ............... 26 2 ingenjörer ............... 24 4 ingenjörer ............... 22 6 ingenjörer ............... 19 2 ritare .................. 10 1 ritbiträde ............... 4 2 kontorsbiträden ......... 1 19. Personal avlönad av särskilda brobyggnadsanslag: 1 ingenjör ................ 25 2 ingenjörer .............. 19 1 ingenjör ................ 17 1 ingenjör ................ 15 5. Hamnbyrån Personal på stat: Lönegrad l byråingenjör .......... Eo 21 Personal avlönad av sakanslag: Arv. lönekl. l ingenjör ................ 27 4 ingenjörer ............ 19—21 4 ritare .................. 12 1 ritare .................. 8 2 kontorsbiträden ......... 1 12

'lTotalt 54 befattningshavare.

Härtill komma dels 16 befatt- ningshavare på brobyrån, hamn- byrån och förrådsbyrån för plane- ring av arbeten för investeringsre- serven, dels 22 befattningshavare

3 byråingenjörer ........ Ro 21 1 ingenjörsassistent ...... Ro 17 16.

Avdelning II

1 förste byrådirektör . A 30 2 förste byråingenjörer . A 27 3 byråingenjörer ........ A 24 3 byråingenjörer ........ Ro 24 7 byråingenjörer ........ Ro 21

175.

Forsknings- och undersöknings- arbeten m. m.

1 byrådirektör .......... A 28 Ritkontor

1 ingenjör .............. A 19 4 ingenjörsassistenter . A 17 1 ingenjörsassistent ...... Ro 17 6 ritare ................. A 15 8 ritare ................. Ro 15 1 kontorist .............. A 9 3 ritbiträden ............ Eo 8 2 ritbiträden ............ Eo 6 1 kontorsbiträde ........ Eo 4 27

Expedition och skrivcentral

1 kanslibiträde .......... A 7 3 kontorsbiträden ........ A 4 4 kontorsbiträden ........ Eo 4 2 skrivbiträden .......... Eo 2 10

Etalt 70 befattningshavare.

på brobyrån för arbetet med upp- rättande av militära broregistret m. m. dels oclc 2 befattningsha- vare på hamnbyrån för konstruk- tion av oljelagringsanläggningar.

5. Byggnadsbyrän.

De avdelningar inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, vilka helt eller delvis skulle inordnas i den föreslagna byggnadsbyrån, äro föl- jande:

lnom vägbyrån: byggnadsavdelningen med den därtill anslutna avdelningen för flyg- platsbyggande,

underhållsavdelningen samt avdelningen för arbetsorganisation. Inom hamnbyrån: byggnadsavdelningen för hamnar och farleder, byggnadsavdelningen för vattenförsörjnings- och avloppsanläggnin— gar samt

byggnadsavdelningen för olj elagringsanläggningar, i den mån denna avdelning vid omorganisationen finnes kvar.

Därjämte skulle till byggnadsbyrån överföras vissa uppgifter, som nu ankomma på brobyrån och förrådsbyrån.

Befattningar på brobyrån och förrådsbyrån beräknas icke kunna disponeras för överflyttning till byggnadsbyrån, varför de sakkunniga icke i detta sammanhang ingå på dessa byråers organisation.

För ovanberörda avdelningar inom vägbyrån och hamnbyrån gäller för närvarande följande personalorganisation.

Vägbyråns byggnadsavdelning. I anslutning till den organisations- plan, som upprättades för vägbyrån i samband med förstatligandet av vägväsendet, finnes på vägbyråns byggnadsavdelning följ ande ordinarie och extra ordinarie personal, nämligen

Befattning Lönegrad

1 byggnadschef ............................. C 6 1 våginspektör 1 förste byråingenjör ........................ Ro 26 1 byråingenjör .............................. Ro 21 1 kanslibiträde 1 kontorsbiträde

6

Den ökning av vägbyggnadsverksamheten, som inträtt sedan vägför- statligandet genomfördes, i förening med de nya uppgifter, styrel- sen erhållit med avseende på förberedelsearbetet för en utvidgning av nämnda verksamhet vid en befarad kris på arbetsmarknaden, har föranlett en ganska omfattande förstärkning av avdelningens per- sonalorganisation. Jämlikt av Kungl. Maj:t den 20 juli 1945 givet be-

myndigande må sålunda under budgetåret 1945/46 i mån av behov på avdelningen anställas högst följande personal utöver den, till vilken medel beräknats å styrelsens avlöningsstat under posten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, med högst nedan angiven löneställ- ning, nämligen

Arvode motsvarande lön enligt nedan an- given löneklass jäm- te tilläggsförmåner 2 ingenjörer 24 1 ingenjör 21 3 ingenjörer ................... 20 1 ingenjörsassistent —

2 kontorsbiträden —

9

Befattning Lönegrad

Avlöningskostnaderna för ifrågavarande personal bestridas av före— nämnda anslagspost till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, vilken post efter Kungl. Maj:ts medgivande må för sådant ändamål överskridas.

Avdelningen för flygplatsbyggande. Såsom nämnts i samband med behandlingen av konstruktionsbyråns organisation är avdelningen för flygplatsbyggande ännu icke upporganiserad. Jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndiganden den 10 augusti och den 2 november 1945 äger väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att under budgetåret 1945/46 på avdelningen anställa högst följande antal befattningshavare med arvodesavlöning. nämligen

Arvode motsvarande lön enligt högst ne- Befattning dan angiven löne- klass jämte tilläggs- förmåner.

avdelningschef (arbetschef) ...........................

ingenjör (avdelningsingenjör och biträdande arbetschef)

ingenjör ............................................. ingenjör .............................................

ingenjörsassistent

ritare kontorist kanslibiträde

expeditionsvakt ......................................

kontorsbiträde

p.. ol—H—HH—Hv—A—H

Arvodeskostnaderna för denna personal bestridas i samma ordning som avlöningskostnaderna för ovannämnda personalförstärkning å väg- byråns byggnadsavdelning.

Vägbyråns underhållsavdelning. Denna avdelning omfattar följande personal, nämligen

Befattning Lönegrad 1 väginspektör för underhållet .............. C 6 1 byråingenjör .............................. Ro 24 1 byråingenjör .............................. Ro 21 1 kontorsbiträde ............................ He 4 1 kontorsbiträde ............................ Ex 4

5

Genom Kungl. Maj:ts beslut den 15 november 1945 har avdelningen erhållit personalförstärkning med följande tillfälliga befattningsha- vare, för vilkas avlönande den i styrelsens avlöningsanslag ingående icke-ordinarieposten må kunna i mån av behov överskridas, nämligen

Arvode motsvarande lön enligt nedan an-

Befattning given löneklass jäm-

te tilläggsförmåner 1 biträdande väginspektör .......... 27 1 ingenjörsassistent ................ 17 1 räknebiträde .................... 6

3

Avdelningen för arbetsorganisation. Inom vägbyrån fanns tidigare en arbetsstudieavdelning av mera provisorisk karaktär, vars personal avlönades med anlitande av det under sjätte huvudtiteln anvisade re- servationsanslaget till Bidrag till vissa forsknings- och undersöknings— arbeten. Avdelningen omorganiserades den 1 juli 1945, varvid perso- nalen uppfördes på styrelsens stat och ganska avsevärt utökades. Av— delningens personalorganisation omfattar för närvarande följande be-

fattningar, av vilka flera icke äro tillsatta:

Arvode motsvarande lön enligt högst ne-

Befattning Lönegrad dan angiven löne- klass jämte tilläggs- förmåner 1 byrådirektör ................. C 5 -— 1 förste byråingenjör .......... Ro 26 — 2 byråingenjörer ............... Eo 21 - - 2 ingenjörer ................... Eo 19 10 assistenter ................... — 16 1 kontorsbiträde ............... Eo 4 — 1 skrivbiträde ................. Eo 2 —— 2 räknebiträden ................ — 3

20 Hamnbyråns byggnadsavdelning för hamnar och farleder. Chefen för hamnbyrån biträdes vid ledningen och övervakningen av de av byrån bedrivna hamn- och farledsarbetena av en ingenjör, som för

närvarande tillika fungerar såsom arbetschef för mellersta hamnar— betsavdelningen. Befattningshavaren i fråga, vilken avlönas med an— litande av byggnadsmedel, åtnjuter arvode motsvarande lön enligt 27 löneklassen jämte därå belöpande rörligt tillägg och kristillägg. Nå— gon särskild biträdande personal under nämnde ingenjör finnes för när- varande icke, utan denne anlitar vid behov biträde från hamnkonstruk- tionsavdelningen eller från mellersta hamnarbetsdistriktet.

Hamnbyråns byggnadsavdelning för vattenförsörjnings- och avlopps— anläggningar. För de på hamnbyrån ankormnande arbetsuppgifterna beträffande anläggningar för vattenförsörjning och avlopp — bered— skapsarbeten finnes för närvarande följande av hyggnadsmedel av- lönade personal, nämligen

Arvode motsvarande lön enligt nedan an-

Befattning given löneklass jäm- te tilläggsförmåner 1 ingenjör .............................. 26 l ingenjör .............................. 24 1 ingenjörsassistent ...................... 14 1 ritare ................................. 12 4

Hamnbyråns byggnadsavdelning för oljelagringsanläggningar. Med arbetsuppgifter avseende utförandet av oljelagringsanläggningar sys- selsattes den 1 december 1945 följande arvodesavlönade personal på hamnbyrån, nämligen två ingenjörer, en ingenjörsassistent och en ritare ävensom en elektroingenjör, vilkens tjänstgöring delvis också är förlagd till förrådsbyrån.

De anläggningsarheten, som nu pågå, befinna sig i slutskedet och, såvida icke utförande av ytterligare anläggningar beslutas av statsmak- terna, torde avdelningen komma att avvecklas inom en nära framtid.

De sakkunniga övergå nu till att redogöra för sitt förslag rörande byggnadsbyråns personalorganisation.

Om de lokala organen på sätt de sakkunniga förordat erhålla ökade befogenheter att handlägga med byggnadsarbetenas utförande samman— hängande frågor, skulle byggnadsbyrån i stor utsträckning bliva be— friad från personalkrävande detaljarbete. Dess arbete kan då kon- centreras på ledningen av verksamheten i stort, varvid denna ledning skulle utövas framför allt genom rådgivning och direktiv i samband med inspektionsresor och genom allmänna anvisningar. Några uppgif— ter finnas emellertid, som påkalla ett mera omfattande och ingående detaljarbete från byggnadsbyråns sida, nämligen dels utredningsarbetet för anslags— och statberäkningen för vägunderhållet, dels handhavan—

det av arbetsorganisatoriska uppgifter, dels ock upprättandet av ar- betsritningar till fältarbeten på flygplatser. Anledningen till att sist— nämnda uppgift bör sammanhållas centralt är närmast den, att arbeten av ifrågavarande slag torde bliva aktuella så sällan inom ett och sam- ma län, att vägförvaltningarnas personal knappast torde få tillfälle att förskaffa sig erforderlig rutin på området.

Byggnadsbyrån synes böra organiseras på fyra avdelningar, utgöran- de specialorgan för var sin av följande uppgifter, nämligen

avdelning I för anläggningsarheten, vilka icke äro hänförliga till konstarbeten, alltså vägbyggnadsarbeten, beläggningsarbeten, flygfälts- arbeten och ledningsarbeten för vattenförsörjnings— och avloppsanlägg— ningar,

avdelning 11 för anläggnings- och underhållsarbeten beträffande konstbyggnader (broar, hamnar, hus, vattenreningsanläggningar, färj- inrättningar m. m.),

avdelning III för vägunderhållet samt avdelning IV för arbetsorganisation. Det må här nämnas, att de sakkunniga beträffande de till avdelnin— garna I och II hänförda arbetsuppgifterna såsom ett alternativ över- vägt även en annan indelningsgrund, åsyftande en uppdelning av ar— betet på två avdelningar på grundval av en geografisk indelning. En liknande organisation förekom inom vägbyrån före vägförstatligandet, nämligen i fråga om väginspektionen, som var uppdelad på tre inspek- tionsområden med en väginspektör för vart och ett av dessa områden. Vid tillämpning av en dylik organisationsform bliva möjligheterna för vederbörande avdelningschefer att specialisera sig mindre, och detta skulle kunna leda till att byggnadsbyrån i den del, varom här är fråga, icke bleve det expertorgan som avsetts. Med hänsyn härtill och då er- farenheterna av den tidigare väginspektionens organisation knappast givit vid handen, att den geografiska indelningen är lämplig, ha de sakkunniga ej velat förorda detta alternativ.

För var och en av de här föreslagna fyra avdelningarna erfordras en väl kvalificerad avdelningschef, som äger speciell sakkunskap i fråga om de till vederbörande avdelning hörande arbetsuppgifterna.

Till avdelning I bör överflyttas den nuvarande avdelningschefstjäns- ten å vägbyråns byggnadsavdelning, vilken befattning med benämnin- gen byggnadschef är hänförd till lönegraden C 6. För ledningen av avdelning II bör inrättas en ny befattning i lönegraden C 6. Avdelnin- garna III och IV motsvaras i den nuvarande organisationen av under— hållsavdelningen respektive avdelningen för arbetsorganisation inom vägbyrån. Cheferna för dessa avdelningar äro placerade, den ene så- som väginspektör för underhållet i lönegraden C 6 och den andre så- som byrådirektör i lönegraden C 5. Någon ändring i löneställningen

synes icke påkallad av omorganisationen. För cheferna för avdelnin- garna I, II och III bör enligt de sakkunnigas mening en enhetlig tj änstebenämning införas. De sakkunniga föreslå härför benämningen förste byrådirektör.

De sakkunnigas förslag innebär alltså, att såsom chef för var och en av avdelningarna I, II och III skulle finnas en förste byrådirektör i lönegraden C 6 och såsom chef för avdelning IV en byrådirektör i löne- graden C 5.

Vid tillämpning av de arbetsformer för byggnadsbyråns verksamhet, som de sakkunniga förordat, skulle avdelningscheferna i mycket stor utsträckning komma att befinna sig på tjänsteresor. Detta förutsätter emellertid, att på avdelningarna finnas kvalificerade befattningshava— re, vilka under avdelningschefernas bortovaro kunna på egen hand och med nödig sakkunskap handlägga de löpande byråärendena. Dessa befattningshavare böra också vara tillräckligt kvalificerade för att sj älva kunna utföra besiktningar och inspektioner, som icke medhinnas av vederbörande avdelningschef eller som eljest anses böra verkställas av dem. För sådant ändamål bör inrättas erforderligt antal förste byrå- ingenjörsbefattningar i 27 lönegraden.

Liksom beträffande de övriga byråerna inom styrelsen vilja de sak- kunniga i fråga om byggnadsbyrån framhålla vikten av att den biträ- dande personalen icke betraktas som bunden till de arbetsuppgifter eller till de avdelningar, för vilka den ursprungligen beräknats. Be- fattningshavarna böra sålunda efter överingenjörens bestämmande kunna flyttas inom och mellan avdelningarna allt efter föreliggande behov av arbetskraft. Vid den nedan gj orda beräkningen av personal- behovet för avdelning I ha de olika verksamhetsgrenarna för över- skådlighetens skull behandlats var för sig, men härvid har icke avsetts att avdelningen skulle organiseras på ett antal från varandra strängt avgränsade specialsektioner. När det gäller avdelningarnas inre orga- nisation, kan det ifrågasättas om icke arbetet i viss utsträckning kunde uppdelas mellan befattningshavarna på grundval av en geografisk in- delning av landet. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen torde böra ha sin uppmärksamhet riktad på denna fråga.

De sakkunniga ha räknat med att utöver de tjänster, som nedan upptagits under de olika avdelningarna, skulle inrättas befattningar för uppgifter, som icke äro begränsade till viss avdelning, näm- ligen dels en befattning för en assistent åt överingenjören, dels en första aktuarietjänst för statistiska utredningar m. m., dels ock fyra lägre befattningar för sammanställning av statistiskt material och and— ra liknande göromål. Dessa befattningar behandlas nedan efter de fyra avdelningarna. Därjämte har personalen för diarieförings-, expeditions- och skrivgöromål redovisats särskilt i ett sammanhang.

Avdelning I.

Anledning synes föreligga att räkna med att den ordinarie vägbygg— nadsverksamheten redan under nästa budgetår kommer att återgå till mera normal omfattning. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har också, enligt vad de sakkunniga inhämtat, i sina riksdagspetita för budgetåret 1946/47 föreslagit en ökning av de ordinarie vägbyggnadsanslagen för landsbygden från 14,6 miljoner kronor till 29,5 miljoner kronor, varav ungefär 10 % torde avse konstarbeten, som ankomma på avdelning II. Dessutom äskar styrelsen en ökning av vägbeläggningsanslaget från 3 miljoner kronor till 6 miljoner kronor. En sådan ökning måste, även om den i första hand påverkar omfattningen av vägförvaltningarnas verk- samhet, givetvis också återverka på den centrala organisationens arbete.

Om jämförelse göres med de förutsättningar för utformningen av den centrala vägorganisationen, som gällde vid tidpunkten för vägför- statligandefrågans behandling, må ock framhållas att sedan dess en utvidgning av styrelsens uppgifter på förevarande område inträtt i det avseendet, att numera i ökad utsträckning kräves att styrelsen skall upprätthålla en viss beredskap för att möta eventuella krissituationer på arbetsmarknaden. I detta sammanhang kan upplysningsvis nämnas att styrelsen under budgetåret 1944/45 haft att utföra vägbyggnadsar- beten såsom beredskapsföretag till en sammanlagd kostnad av icke mindre än ungefär 8,5 miljoner kronor, ehuru sysselsättningen på den allmänna arbetsmarknaden i stort sett varit god under nämnda bud- getår.

Med hänsyn till den utvidgning och ökning av arbetsuppgifterna be- träffande vägbyggnadsverksamheten, som sålunda redan inträtt eller är att vänta, förefaller det uppenbart, att den ordinarie och extra ordi- narie personal, som nu finnes för den centrala ledningen av nämnda verksamhet och som, förutom avdelningschefen, endast omfattar en väginspektör för beläggningsarbetena, en förste byråingenjör och en byråingenjör, icke för framtiden är tillräcklig. Detta gäller även om handläggningen av vissa arbetsuppgifter överflyttas till vägförvaltnin- garna i enlighet med vad de sakkunniga förut angivit. Genomföres en dylik decentralisering blir å andra sidan behovet av personalförstärk- ning betydligt mindre än den stora ökningen av vägbyggnadsverksam— heten i och för sig eljest skulle motivera.

Vid genomförande av nyssnämnda decentralisering synes byråarbetet komma att omfatta huvudsakligen sådana frågor rörande arbetenas utförande, i vilka styrelsen förbehållit sig beslutanderätten eller vilka av vägförvaltningarna hänskjutas till styrelsens prövning, vidare ären- den angående godkännande av entreprenör för väg- och gatuarbeten i

städerna, rörande behovet och dispositionen av arbetslednings- och kontrollantpersonal samt av arbetare, maskiner och material, mark- lösenfrågor, frågor rörande kollektivavtal och ackordssättningar, vissa mellanhavanden med entreprenörer, frågor angående utbildning av ar- betslednings- och kontrollantpersonal, allmänna anvisningar beträf— fande arbetens utförande och bedrivande samt bearbetning av statis- tiskt material. Därtill kommer inspektionsverksamheten, som i vad avser vägbyggandet torde komma att bliva av sådan omfattning, att även personal i byråingenjörsgraderna måste tagas i anspråk härför.

Vid den här angivna omfattningen av arbetsuppgifterna bör den särskilt för vägbyggnadsverksamheten erforderliga tekniska personalen å avdelning I kunna beräknas till fem befattningshavare, nämligen

Befattning Lönegrad

1 förste byråingenjör ........................ A 27 1 byråingenjör .............................. Eo 24 2 byråingenjörer ............................ Eo 21 1 ingenjörsassistent ......................... A 17 5

Möjligt är att ytterligare någon arbetskraft kan vara erforderlig i samband med det nu pågående förberedelsearbetet för en befarad kris på arbetsmarknaden. Detta behov bör i så fall tillgodoses med tillfälligt

anställd personal i samma ordning, som nu gäller i fråga om vägbyråns byggnadsavdelning.

Den i lönegraden A 29 placerade väginspektören är styrelsens be- läggningsexpert. Beläggningsarbeten förekomma i samband med såväl vägar som broar, flygfält och hamnar. Det bör i förevarande sam- manhang nämnas, att väginspektörens medverkan i betydande ut- sträckning kommer att erfordras även vid handläggningen av på första utredningsbyrån ankommande frågor rörande vägbeläggningsarbeten. Hans verksamhet anknyter sig också nära till de arbetsuppgifter, som skulle tillkomma avdelningarna II och III inom byggnadsbyrån. Även om, med hänsyn till uppgifternas omfattning och betydelse och deras fördelning på styrelsens flesta verksamhetsområden, skäl finnas för att en särskild beläggningsavdelning inrättas inom byggnadsbyrån, torde emellertid denna fråga kunna anstå, till dess ytterligare erfarenhet vunnits.

De sakkunniga föreslå icke någon ändring beträffande väginspek— törsbefattningen men vilja med hänsyn till den ökning av arbetsupp- gifterna på förevarande område, som kan emotses — även i samband med flygfältsbyggandet föreslå, att väginspektören får en medhj äl— pare. För ändamålet bör inrättas en byråingenjörsbefattning i löne- graden Eo 24.

Personalen för beläggningsarbeten skulle alltså omfatta följande be— f attningshavare :

Befattning Lönegrad 1 väginspektör .............................. A 29 1 byråingenjör .............................. Eo 24 2

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens flygfältsarbeten finansieras med medel, som anvisas på luftfartsfonden. Enligt vad de sakkunniga in- hämtat har luftfartsstyrelsen för närvarande cirka 6,4 miljoner kro- nor tillgängliga för byggande och förbättring av sådana flygplatser, vilkas utförande i vad avser fältarbeten och vissa husbyggnadsarbeten ankommer på väg- och vattenbyggnadsstyrelsen enligt tills vidare gäl- lande ordning. För nästa budgetår har luftfartsstyrelsen äskat sam- manlagt 17 miljoner kronor för samma ändamål. De angivna beloppen avse till en mindre del kostnader för husbyggnadsarbeten.

Anmärkas bör att den planerade flygplatsen för interkontinental lufttrafik avses skola utföras i särskild ordning. Även vissa provisoriska arbeten för denna trafik utföras i sådan ordning. Medel till dessa ar- beten ingå icke i de ovan angivna beloppen.

Såsom tidigare nämnts skulle byggnadsbyråns arbetsuppgifter be- träffande flygfältsbyggandet omfatta även upprättande av arbetsrit- ningar till fältarbeten på flygplatser och därför bliva jämförelsevis personalkrävande. Personalorganisationen för denna verksamhets- gren synes lämpligen kunna uppbyggas på grundval av den nuvaran- de flygfältsavdelningens organisation. I likhet med vad som gäller beträffande personalen för flygplatsutredningar hos luftfartsstyrelsen, bör extra ordinarie anställning beredas ifrågavarande befattningsha— vare. De sakkunniga föreslå inrättande av följande tekniska befatt— nmgar:

Befattning Lönegrad

förste byråingenjör ........................ Ro 27 byråingenjör .............................. Ro 24 byråingenjör .............................. Eo 21 ingenjörsassistenter ....................... Eo 17 ritare .................................... Ro 12 ritbiträde ................................. EO 8

Av allt att döma förestår en period av mycket livlig verksamhet i fråga om flygplatsbyggandet, men det synes icke nu vara möjligt att bedöma, huru långvarig denna forcering kan komma att bliva. Sanno- likt kommer under denna period att erfordras ytterligare personal ut-

över den som ovan beräknats. Möjlighet bör därför stå öppen för sty- relsen att anställa tillfällig personal för ändamålet, varvid avlönings- anslagets icke—ordinariepost bör kunna efter medgivande av Kungl. Maj :t få överskridas.

De anläggningar för vattenförsörjning och avlopp, som hittills ut— förts genom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens försorg, ha samtliga varit beredskapsarbeten, i regel av mycket stor omfattning. Kostnader- na föl t. o. m. budgetåret 1944/45 utförda anläggningar ha uppgått till följ ande belopp:

Bud getår Kronor Budgetår Kronor 1937/38 7 628 1941/42 ................ 2 882 638 1938/39 1 127 706 1942/43 ................ 3 255 752 1939/40 ................ 2 869 239 1943/44 ................ 5 791 359 1940/41 ................ 2 528 868 1944/45 ................ 8 040 943

I den män från anslaget till Bidrag till anläggningar för vattenför- sörjning och avlopp anvisas bidrag till anläggningar, vilka icke lämp— ligen kunna utföras av intressenterna, torde väg- och vattenbyggnads- styrelsen komma att få ombesörja jämväl utförande av ordinarie ar- beten på detta område.

Byggnadsbyråns arbetsuppgifter på hithörande område torde i hu- vudsak bliva analoga med dem, som ovan angivits beträffande väg-

byggnadsverksamheten.

De sakkunniga anse erforderligt, att för här ifrågavarande arbets— uppgifter följande befattningar inräknas i byggnadsbyråns organisa- tion, nämligen

Befattning Lönegrad

1 förste byråingenjör ........................ Eo 27 1 byråingenjör .............................. En 24 1 ingenjörsassistent ........................ Ro 17 3

Avdelning II.

På avdelning II skulle ankomma ledningen av arbetet dels med ut- förande och underhåll av broar, hamnar, farleder, färjinrättningar och bryggor dels med utförande av husbyggnader och i vattenför— sörjnings— och avloppsanläggningar ingående konstbyggnader även- som i förekommande fall oljelagringsanläggningar. Beträffande omfattningen av dessa olika verksamhetsgrenar vilja de sakkunniga hänvisa till vad därom ovan anförts i samband med behandlingen av vederbörande utredningsbyråer och konstruktionsbyrån. Här må en- dast nämnas att i de väg-, bro- och hamnbyggnadsanslag samt väg- underhålls— och vägförstärkningsanslag, som väg- och vattenbyggnads-

styrelsen äskat för nästa budgetår, medel kunna beräknas ingå till konstarbeten för en kostnad av sammanlagt minst ett 30—tal miljoner kronor. Härtill komma kostnaderna för husbyggnader, pumpstationer, reningsverk m.m. För uppförande av garage— och förrådsbyggnader har styrelsen äskat medel å tilläggsstat för innevarande budgetår med 5,05 miljoner kronor och å ordinarie stat för nästa budgetår med 2,5 miljoner kronor.

Den under avdelning I (s. 130—131) gjorda uppräkningen av olika till byråarbetet hörande uppgifter har i stort sett tillämpning även i fråga om avdelning II. Det kan framhållas, att sistnämnda avdelning i större utsträckning än avdelning I torde komma att få syssla med frågor angående antagande av entreprenör, nämligen bl. a. i sådana fall, då vägförvaltning har att hänskj uta avgörandet i entreprenadfrågor beträf- fande konstbyggnader till styrelsen, emedan anbud inkommit, som grunda sig på annan konstruktiv utformning än den i programhand— lingarna angivna. Därjämte synas konstarbetena i allmänhet kräva för- hållandevis mera central tillsyn och ledning under utförandets gång än de till avdelning I hänförliga arbetena.

Med hänsyn till den omfattning, avdelningens arbetsuppgifter kunna beräknas få, vilja de sakkunniga förorda, att verksamheten uppdelas på två sektioner, vardera under ledning av en kvalificerad ingenjör. Med beaktande härav ha de sakkunniga för avdelning II räknat med behov av följande personal, förutom avdelningschefen, nämligen

Befattning Lönegrad 2 förste byråingenjörer ...................... A 27 2 byråingenjörer ............................ Eo 24 2 byråingenjörer ............................ Ro 21 2 ingenjörsassistenter ........................ Eo 17 8

I den mån efter omorganisationen på byggnadsbyrån föreligger be— hov av personal för utförande av oljelagringsanläggningar, bör detta behov tillgodoses i samma ordning, som ä 5. 122 föreslagits beträffande konstruktionsbyrån.

Avdelning III.

Avdelning III skulle i allt väsentligt få samma funktion som den nu— varande underhållsavdelningen inom vägbyrån, och den föreslag- na omorganisationen skulle därför i och för sig icke komma att inverka på avdelningens personalbehov. I enlighet med vad som anförts ä 5. 71 ha de sakkunniga emellertid ansett sig böra företaga en översyn även av denna avdelnings personalorganisation och få härvid anföra föl- jande.

Före vägförstatligandet fanns inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen ett organ, som i viss mån bildade en motsvarighet till här ifrågavaran- de avdelning, nämligen den sedan hösten 1938 inrättade vägunderhålls- inspektionen. Denna avdelning, som var av provisorisk natur, hade bl. a. till uppgift att genom statistisk bearbetning av vägdistriktens rä- kenskaper samt genom inspektioner av det tekniska och ekonomiska handhavandet av vägunderhållet kontrollera underhållsmedlens an- vändning.

Vägförstatligandekommitténs förslag om inrättande av en under- hållsavdelning inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens vägbyrä för- anledde invändningar i ett par remissyttranden. Därvid framhölls att de arbetsuppgifter, som ankomme på vägunderhållsinspektionen och som skulle överflyttas på underhållsavdelningen, efter ett förstatligan— de komme att minskas. Med anledning härav uttalade 1942 års vägsak- kunniga bl. a. följande: »Efter förstatligandet av vägväsendet skola vägförvaltningarna liksom på senare tid vägdistrikten sköta underhål— let enligt upprättade stater. Kravet på underhållsavdelningen blir allt- så minst lika stort som på den nuvarande inspektionen. På grund av att styrelsens ledande verksamhet på vägunderhållets område redan ökats avsevärt och att den åtminstone icke kommer att minskas, kan det starkt ifrågasättas, om icke den av vägförstatligandekommittén föreslagna personalen på avdelningen är för knapp. De sakkunniga vilja emellertid icke föreslå en utvidgning för närvarande.» De betänk- ligheter, som hade uttalats angående behovet av underhållsavdelning- en, ledde till att den biträdande personalen på avdelningen endast er- höll extra ordinarie anställning, för att möjlighet skulle hållas öppen att längre fram vidtaga den omorganisation, som då kunde anses på- kallad.

Ett klargörande av de centrala arbetsuppgifter, som äro hänförliga till underhållsavdelningen, ger enligt de sakkunnigas mening vid han- den, att dessa uppgifter, såsom de senare utvecklat sig, äro betydligt större än vad man synes ha räknat med vid behandlingen av frågan om avdelningens personalorganisation. Visserligen har i och med väg- väsendets förstatligande den tekniskt-ekonomiska kontroll över väg— underhållsmedlens användning hos vägdistrikten, som utövades av vägunderhållsinspektionen, bortfallit, men i stället har vägförstatligan— det för det centrala organets vidkommande medfört andra uppgifter av än större betydelse och omfattning.

Genom avdelningens verksamhet möjliggöres en samlad och enhet- lig ledning av vägunderhållet i riket. En av huvuduppgifterna är här- vid att bedöma vägunderhållets behov och att verka för en med hän- syn till trafikens art och omfattning lämplig avvägning av underhål- lets standard. Hithörande spörsmål aktualiseras dels i vad angår olika

vägar och vägtyper i samband med inspektionsresorna, dels beträffan- de de olika länen vid upprättandet av underhållsstaterna för länen och vid annan liknande medelsfördelning, dels ock i fråga om landet i dess helhet i samband med anslagsäskandena.

En annan huvuduppgift för avdelningen är att i samarbete med sta- tens väginstitut och väginspektören för beläggningsarbeten följa den tekniska utvecklingen och att därvid —— då så är påkallat i samarbete med avdelningen för arbetsorganisation (avd. IV) verka för att lämpliga arbetsmetoder, maskiner, redskap och material komma till användning vid vägunderhållsarbetena.

Till de viktigare uppgifterna hör vidare att uppdraga riktlinjer för detaljplaneringen av vägunderhållsarbetet, att verkställa ekonomiska utredningar i samband med kollektivavtalsfrågor, att verka för enhet— lighet vid ackordssättningarna, att lämna underlag för centralupp- handlingar, att utreda frågor om förläggning av garage- och förråds- byggnader, att leda utbildningen av personal för underhållet, att hava översyn över kalkylationsbokföringens teknik och nyttiggörande, att utgiva periodiska översikter, att lämna råd och anvisningar i olika de- taljfrågor samt att utöva kontroll över vägförvaltningarnas arbetsre- sultat och effektivitet med avseende på underhållsarbetets handha— vande.

Slutligen ankommer på avdelningen att, då vägförvaltning vid akuta krissituationer, t. ex. i samband med svårartade snöstormar, icke kan bemästra uppgifterna med egna resurser, snabbt ingripa för att för- anstalta om hjälp från andra håll.

De arbetsuppgifter, som här angivits, äro antingen sådana, som sam- manhänga med styrelsens ledning av verksamheten i stort och därför måste skötas centralt, eller ock sådana, som innebära ett tillhandahål- lande av speciell sakkunskap åt vägförvaltningarna. Dessa viktiga och delvis ganska tidskrävande uppgifter komma med all säkerhet icke att minska i omfattning och betydelse. I detta sammanhang må framhål- las att det behövliga vägunderhållsarbetets volym i jämförelsevis ringa grad påverkas av konjunkturväxlingar.

Kostnaderna för vägunderhållet, vilka för innevarande budgetår äro beräknade till 68,5 miljoner kronor, utgöra en mycket stor del av väg— och vattenbyggnadsstyrelsens ekonomiska omslutning. I och med tra- fikens ökning och stegrade krav är det också att räkna med att arbetet på förevarande område tills vidare kommer att växa. Styrelsens an- slagsäskanden för nästa budgetår upptaga en beräknad kostnad för barmarksunderhållet och vinterväghållningen av sammanlagt 88,3 mil- joner kronor. Inom ett verksamhetsområde med denna ekonomiska om- slutning böra rationaliseringsåtgärder, särskilt om de äro av generell innebörd, kunna medföra vinster av betydande storleksordning.

Mot bakgrunden av de många och viktiga arbetsuppgifter, som en— ligt den ovan lämnade redogörelsen ankomma på underhållsavdel- ningen, synes den för avdelningen ursprungligen beräknade personal- uppsättningen alltför knapp. Avdelningen har också, såsom nämnts å s. 126, erhållit en provisorisk personalförstärkning, nämligen med en bi- trädande väginspektör, en ingenjörsassistent och ett räknebiträde med lön enligt respektive 27, 17 och 6 löneklasserna. I sin framställning till Kungl. Maj:t om denna personalökning åberopade styrelsen i fråga om behovet av en biträdande väginspektör följ ande uttalande av f. d. gene— raldirektören A. Granholm, vilken på uppdrag av statens sakrevision verkställt undersökning av organisationen för och det praktiska bedri- vandet av anläggnings- och underhållsverksamheten m. m. inom väg- väsendet.

»Vad underhållsavdelningen däremot beträffar synes mig personaluppsätt- ningen vara väl knapp. Man bör beakta att det rör sig om mycket stora me- delsdispositioner, när det gäller det samlade vägunderhållets ekonomi och de med densamma sammanhörande viktiga arbetstekniska dispositionerna. Dessa äro också i mycket hög grad beroende av en flitig och effektiv infor- mations- och inspektionsverksamhet. Härvidlag vilar för närvarande alltför mycket arbete på avdelningens chef, väginspektören. Sistnämnda arbete in- kräktar på hans tid för inspektioner inklusive bearbetning av det under dessa antecknade iakttagelsematerialet samt leder till forcering av arbetet med så viktiga frågor som prövning av vägförvaltningarnas anslagsäskanden jämte rätta fördelningen på de olika förvaltningarna av de av styrelsen beviljade underhållsanslagen.

Det kan rekommenderas att ifrågavarande tjänst förstärkes genom tillsät- tande av en biträdande väginspektör med huvudsaklig uppgift att enligt väg- inspektörens bestämmelser företaga inspektionsresor för att göra iakttagel- ser hos och jämförelser mellan de olika vägförvaltningarna i deras verk- samhet samt att därvid även förmedla styrelsens intentioner liksom vägför- valtningarnas önskemål styrelsen och vägförvaltningarna emellan.»

Beträffande de båda andra befattningshavarna framhöll styrelsen i sin skrivelse, att på grund av brist på annan personal byråingenjörerna å avdelningen i stor utsträckning måste syssla med för verksamheten nödvändigt arbete av rutinmässig art, varigenom deras möjlighet att ägna sig åt de mera kvalificerade uppgifterna begränsades. Dylikt rutin- arbete borde enligt styrelsens mening anförtros åt lägre avlönad perso- nal, och styrelsen hemställde därför om bemyndigande att för ända— målet få anställa en ingenj örsassistent och ett räknebiträde.

De sakkunniga anse stadigvarande behov föreligga av en mera kvali— ficerad medhjälpare till avdelningschefen och föreslå, att för ändamålet, i stället för den provisoriska biträdande väginspektörstj änsten, inrättas en befattning såsom förste byråingenj ör i lönegraden A 27. Dennes uppgift bör enligt de sakkunnigas mening först och främst vara att så långt det är möjligt och lämpligt från avdelningschefen avlasta det

omfattande byråarbete, som för närvarande hindrar honom från att i önskvärd utsträckning ägna sig åt den viktiga inspektionsverksamhe- ten. Angeläget är emellertid att förste byråingenjören även får före- taga inspektionsresor på sätt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen avsett beträffande den biträdande väginspektören.

Jämväl de båda lägre arvodestj änsterna synas erforderliga för fram- tiden, och de sakkunniga föreslå därför, att de upptagas i styrelsens personalstat i form av en befattning såsom ingenjörsassistent i Eo 17 och en kanslibiträdestjänst i A 7.

Av de båda nu befintliga byråingenjörsbefattningarna bör den, som är placerad i Ro 21, göras ordinarie och den andra bibehållas oför- ändrad i Eo 24.

I enlighet med vad sålunda anförts skulle på avdelning III finnas föl— jande befattningshavare under avdelningschefen, nämligen

Befattning Lönegrad

1 förste byråingenjör ........................ A 27 1 byråingenjör .............................. Eo 24 1 byråingenjör .............................. A 21 1 ingenjörsassistent .......................... Ro 17 1 kanslibiträde .............................. A 7

5

A vdelning IV.

Beträffande avdelning IV, som skulle motsvara den nuvarande av- delningen för arbetsorganisation, vilja de sakkunniga icke ifrågasätta någon annan organisatorisk förändring än att befattningen såsom förste byråingenjör, vilken för närvarande är hänförd till lönegraden Ro 26, i enlighet med de sakkunnigas förut gjorda principuttalande rö- rande förste byråingenjörernas löneställning uppflyttas till lönegraden Eo 27.

Till avdelningen skulle, förutom avdelningschefen, alltså höra föl— jande befattningshavare, nämligen Arvode motsvarande

lön enligt högst ne- Befattning Lönegrad dan angiven löne- klass jämte tilläggs- förmåner 1 förste byråingenjör .......... Eo 27 —— 2 byråingenjörer ............... Ro 21 — 2 ingenjörer ................... Eo 19 — 10 assistenter 16 2 räknebiträden 3

17

Härtill komma ett kontorsbiträde och ett skrivbiträde, vilka redo- visas nedan.

Assistent åt överingenjören.

Många frågor inom byggnadsbyråns verksamhet — framför allt spörsmål rörande behovet och dispositionen av personal och ma- skiner —— äro av den innebörd, att för deras riktiga bedömande kräves överblick över verksamheten i dess helhet. Eftersom överingenjören utgör den sammanhållande och samordnande kraften inom byrån, kommer han att i mycket stor utsträckning få ägna uppmärksamhet åt dylika frågor. Med hänsyn härtill och i betraktande av att det gäller en byggnads— och underhållsverksamhet, vars ekonomiska omslutning un- der de närmaste åren torde komma att uppgå till minst 200 miljoner kronor per år, anse de sakkunniga nödvändigt, att överingenjören er- håller en särskild medhjälpare med uppgift att biträda honom med undersökningar och utredningar i frågor, där samordnande åtgärder kunna bliva aktuella, och överhuvudtaget utgöra den centralpunkt un— der överingenjören, där det viktiga materialet rörande behovet och dispositionen av personal och maskiner samlas och behandlas. För den- na uppgift, som icke lämpligen kan läggas på någon av avdelningarna, bör avses en kvalificerad ingenjör, helst med föregående praktik såsom vägingenjör. De sakkunniga föreslå, att för ändamålet inrättas en be- fattning såsom förste byråingenjör i lönegraden Ro 27.

För avdelningarna gemensam personal.

Inom byggnadsbyråns verksamhetsområde förekommer en hel del arbetsuppgifter av statistisk natur. För klarläggande av arbetaravtals- frågorna krävas sålunda i stor utsträckning statistiska utredningar. Likaså erfordras dylika utredningar för ett riktigt bedömande och jäm— förande av entreprenadanbud och egen—regiverksamhet. Även arbetet med anslags— och statberäkningarna för vägunderhållet är delvis av statistisk natur. Med hänsyn till omfattningen av ifrågavarande uppgif- ter anse de sakkunniga, att det skulle bliva till stort gagn för byråns arbete, om byrån ägde tillgång till en vetenskapligt skolad statistiker. Denne skulle därvid dels på egen hand verkställa statistiska utredningar, särskilt i samband med avtalsfrågorna, dels biträda byråns avdelningar med råd och anvisningar rörande lämpliga statistiska arbetsmetoder. De sakkunniga föreslå, att för ändamålet inrättas en befattning såsom förste aktuarie i lönegraden Eo 24.

För att biträda förste aktuarien med sammanställningsarbeten och liknande, mera rutinmässiga uppgifter, vilka äro hänförliga framför allt till första och andra avdelningarnas verksamhet, bör beräknas er- forderligt antal för avdelningarna gemensamma befattningshavare. De arbetsuppgifter, som härvid i första hand åsyftas, äro att föra kostnads- statistik beträffande arbeten på entreprenad och i egen regi samt att

sammanställa arbetarstatistik. Denna personal bör därjämte samman— ställa uppgifter om pågående byggnadsföretag och om dispositionen av arbetslednings— och kontrollantpersonalen m. 111. De sakkunniga ha för dessa uppgifter räknat med behov av följande personal, nämligen

Befattning

1 kontorsskrivare ........ 1 kontorist ..............

1 kanslibiträde 1 kontorsbiträde

4

Lönegrad

................... Eo 15 ................... Eo 9

För arbetet såsom byråregistrator bör beräknas ett kanslibiträde i A7.

Behovet av personal för skriv— och expeditionsgöromål ha de sak— kunniga uppskattat till 10 befattningshavare, fördelade på följande

kategorier: Befattning

4 kontorsbiträden 3 kontorsbiträden

3 skrivbiträden ..........

10

Lönegrad

................... Eo2

I nedanstående sammanställning har angivits dels den nuvarande, dels den föreslagna personalorganisation, som här behandlats.

Nuvarande organisation. Vägbyrån Byggnadsavdelningen Lönegrad '1 hyggnadschef .......... C 6 1 väginspektör ........... A 29 1 förste byråingenjör . Eo 26 1 byråingenjör .......... Ro 21 1 kanslibiträde .......... A 7 1 kontorsbiträde ......... Eo 4 Arv. lönekl. 2 ingenjörer l ingenjör 3 ingenjörer Lönegrad 1 ingenjörsassistent ...... Ex 17 2 kontorsbiträden ........ Ex 4 15 Avdelningen för flygplatsbyggande Arv. lönekl. 1 avdelningschef 1 ingenjör

Föreslagen organisation. Byggnadsbyrån Avdelning I Lönegrad

1 förste byrådirektör ..... C 6 1 väginspektör ........... A 29 1 förste byråingenjör ..... A 27 2 förste byråingenjörer . . . Ro 27 4 byråingenjörer Eo 24 3 byråingenjörer 1 ingenjörsassistent A 17 3 ingenjörsassistenter . Ro 17 2 ritare Ro 12 1 ritbiträde Eo 8 19

Avdelning II 1 förste byrådirektör ..... 2 förste byråingenjörer 2 byråingenjörer 2 byråingenjörer 2 ingenjörsassistenter

9

ingenjör ingenjör ingenjörsassistent ...... ritare

kontorist kanslibiträde kontorsbiträde

eplr—n—u—Ay-nn-u-u—

Underhållsavdelningen Lönegrad

väginspektör för under-

hållet .................. C 6 byråingenjör ........... Ro 24 byråingenjör ........... Eo 21 kontorsbiträde ......... Eo 4 kontorsbiträde ......... Ex 4

Arv. lönekl.

biträdande väginspektör . 27 ingenjörsassistent 17 1 räknebiträde ........... 6

8

Avdelningen för arbetsorganisation Lönegrad

1 byrådirektör ........... C 5 1 förste byråingenjör ..... Ro 26 2 byråingenjörer ......... Ro 21 2 ingenjörer ............. Eo 19 1 kontorsbiträde ......... Eo 4 1 skrivbiträde ........... Eo 2

Arv. lönekl. 10 assistenter 2 råknebiträden % Hamnbyrån

Byggnadsavdelningen för hamnar och farleder 1/2 ingenjör ............... 27

Byggnadsavdelningen för vattenför- sörjnings- och avloppsanläggningar 1 ingenjör 1 ingenjör 1 ingenjörsassistent 1 ritare

4 Totalt 56 % befattningshavare.

Avdelning Ill

1 förste byrådirektör ..... C 6 1 förste byråingenjör A 27 1 byråingenjör ........... Ro 24 1 byråingenjör

1 ingenjörsassistent

1 kanslibiträde .......... A 7

6 Avdelning IV

1 byrådirektör ........... C 5 1 förste byråingenjör ..... EO 27 2 byråingenjörer ......... Ro 21 2 ingenjörer .............. Eo 19

Arv. lönekl. 10 assistenter .............. 16 2 räknebiträden

K

Assistent åt överingenjören

Lönegrad

1 förste byråingenjör Eo 27

För avdelningarna gemensam personal

1 förste aktuarie ........ Eo 24 1 kontorsskrivare ........ Eo 15 1 kontorist 2 kanslibiträden 4 kontorsbiträden 4 kontorsbiträden 3 skrivbiträden .......... Eo 2

15 Totalt 69 befattningshavare.

Härtill komma 4%, befattnings- havare å hamnbyråns byggnadsav- delning för oljelagringsanläggning- ar.

6. Kameralbyrån.

Medan vägförvaltningarna själva bära redogöraransvaret för sin medelsförvaltning, är detta ansvar, i vad avser hamnarbetsavdelningar- nas ekonomiska förvaltning, lagt direkt på väg— och vattenbyggnads- styrelsen. Kassarörelsen är i detta fall baserad på förskottsmedel, som av styrelsen ställas till arbetsavdelningarnas förfogande och för vilkas användning dessa hava att månatligen avlämna redovisning till sty— relsen. Sedan ifrågavarande kassaredovisningar underkastats veder- börlig granskning i sakligt och formellt hänseende, meddelar styrelsen på grundval av redovisningarna omföringsbeslut, varigenom de i styrel- sens räkenskap bokförda förskotten till avdelningarna bliva ersatta. Granskningen av redovisningarna utföres genom försorg av hamnbyrån, som även verkställer därmed sammanhängande specialbokföring. Hamnbyrån ombesörjer likaledes förgranskning och specialbokföring av sådana till dess verksamhet hänförliga räkningar, vilka likvideras di- rekt från styrelsen, samt har inom styrelsen det närmaste ansvaret för kassaförvaltninge'n vid de statliga fiskehamnarna och kanalerna1 även— som för utbetalningen av statsbidrag till sådana byggnadsföretag, vilka under hamnbyråns kontroll utföras genom vederbörande intressenters försorg. För ovannämnda och andra liknande arbetsuppgifter finnes inom hamnbyrån en särskild kameral avdelning.

Styrelsens anordningsbeslut beträffande de med hamnbyråns verk- samhet sammanhängande utgifterna meddelas gemensamt av cheferna för hamnbyrån och kameralbyrån. Dessa utgifter hade under budget- året 1944/45 en omslutning av cirka 14,7 miljoner kronor.

Hamnbyråns kamerala avdelning fullgör, förutom det gransknings— och bokföringsarbete som ovan berörts, även vissa andra uppgifter. Härvid kan nämnas bl. a. följ ande:

ledning och övervakning av det kamerala arbetets bedrivande vid hamnarbetsavdelningarna;

skriftväxling med avdelningarna rörande medelsdispositionen; frågor angående inleverering till styrelsen av intressentbidrag; fördelning av hamnarbetsavdelningarnas administrationskostnader och av avlöningskostnaderna för hamnbyråns tillfälliga personal på olika byggnadsmedel;

granskning av de statsunderstödda fiskehamnarnas och farledernas förvaltningsberättelser ; samt

biträde vid handläggningen av de löpande personalärendena på hamnbyrån och på distrikten.

1 Med undantag för Södertälje kanalverk, som i kassahänseende har samma ställ— ning som vägförvaltningarna.

Avdelningens personal, inklusive beräknad andel i hamnbyråns skriv— central, utgöres dels av en på styrelsens stat uppförd förste amanuens i lönegraden Ro 18 dels ock av följande av byggnadsmedel avlönade tillfälliga befattningshavare, nämligen

Arvode motsvarande lön enligt nedan an-

Befattning ' given löneklass jäm- te tilläggsförmåner 1 avdelningschef (revisor) ................ 25 1 amanuens ............................. 14 1 kontorsskrivare ........................ 14 1 kontorsskrivare ....................... 12 3 kontorister ............................ 8 3 kontorister ............................ 7 2 kontorsbiträden ........................ 1 12

På avdelningen tjänstgör därjämte med deltidstjänstgöring en vid mellersta hamnarbetsdistriktet anställd byggnadskamrer (löneklass 19).

Därest en omorganisation av väg— och vattenbyggnadsstyrelsens tek— niska byråer och en samordning av hamnarbetsavdelningarna med väg- förvaltningarna genomföres i enlighet med de sakkunnigas förslag, skulle anledningen att upprätthålla en särskild kameral avdelning för här ifrågavarande arbetsuppgifter upphöra. Eftersom vägförvaltningar— na skulle övertaga redogöraransvaret för den kassarörelse, som nu hand-' haves av hamnarbetsavdelningarna, skulle det centrala granskningsar- betet på hithörande område kunna begränsas till en efterhandsrevision genom kameralbyråns revisionskontor. För en sådan revision, vilken- med undantag för siffergranskningen väsentligen kan inskränkas till stickprovsgranskning, kräves icke en personalorganisation av den om— fattning och sammansättning, som förekommer å hamnbyråns kamerala avdelning. De sakkunniga ha räknat med att för ändamålet skulle er- fodras en personalförstärkning å revisionskontoret med följande be— fattningshavare, nämligen

Befattning Lönegrad 1 revisor .................................... A 21 1 kanslibiträde .............................. A 7 1 kontorsbiträde ............................ Eo 4.

3

Handläggningen av de personalärenden, som beredas å här ifråga- varande avdelning, synes kunna överflyttas till styrelsens kanslibyrä och till vederbörande tekniska byråer i den nya organisationen. Vissa av de på avdelningen ankommande arbetsuppgifterna komma att vid

den föreslagna omorganisationen helt eller delvis försvinna eller över- gå till de lokala organen, t. ex. fördelningen av administrationskostna- derna. Övriga uppgifter, såsom dispositionsbokföringen, handlägg- ningen av frågor rörande medelsanvisning, tillsynen över lokalförvalt— ningarnas kamerala arbete, granskningen av de statliga fiskehamnar- nas och kanalernas kassaredovisningar jämte därmed sammanhängan- de kassainventeringar, beredningen av utanordningsärenden i styrel- sen m.m., böra ankomma på kameralbyråns kamrerarkontor. Härvid kan nämnas att detta kontor redan nu, på i huvudsak samma sätt som hamnbyråns kamerala avdelning, verkställer dispositionsbokföring över användningen av de olika belopp, som ställas till förfogande för hamn- byråns verksamhet; i detta hänseende skulle alltså omorganisationen icke komma att medföra något merarbete för kamrerarkontoret. Med hänsyn härtill synes personalförstärkningen på denna avdelning kunna begränsas till följande befattningshavare, nämligen

Befattning Lönegrad

1 förste amanuens .......................... Eo 18 1 kanslibiträde .............................. A 7. 2

Den statsbidragsverksamhet, som ankommer på avdelningen för vat- tenförsörjning och avlopp, har beräknats medföra även en viss arbets— belastning på kamrerarkontoret. Med anledning härav ha i det belopp, som av reservationsanslaget till Bidrag till anläggningar för vattenför- sörjning och avlopp ställts till styrelsens förfogande för anställande av tillfällig personal för denna verksamhet, medel inräknats till avlönan- de av en amanuens i Ex 18 och ett kontorsbiträde i Ex 4 å kamrerar— kontoret. Enligt de sakkunnigas mening bör nämnda anslag icke be- lastas med avlöningskostnader, och de sakkunniga föreslå därför, att medel för ifrågavarande personalförstärkning beräknas å styrelsens avlöningsanslag. Styrelsen bör därvid erhålla möjlighet att, om så an- ses påkallat, bereda vederbörande befattningshavare extra ordinarie anställning i lönegraderna Ro 18 respektive Eo 4. De sakkunniga räkna därför i sitt organisationsförslag med följande befattningar för detta ändamål:

Befattning Lönegrad

1 förste amanuens 1 kontorsbiträde

2

7. Förrådsbyrån.

Tidigare ha de sakkunniga föreslagit, att handläggningen av frågor rörande om- och nybyggnad av garage- och förrådsbyggnader skulle överflyttas från förrådsbyrån till konstruktionsbyrån och byggnadsby- rån. Ehuru en minskning av förrådsbyråns arbete härigenom skulle uppkomma, vilja de sakkunniga icke ifrågasätta en indragning av den byråingenjörsbefattning i lönegraden Ro 21, vars innehavare hand- har bl. a. här ifrågavarande uppgifter. De övriga arbetsuppgifter, som åvila befattningen — främst tillsynen ur brandskydds- och andra synpunkter av de befintliga byggnaderna samt handläggningen av frå- gor rörande underhålls- och reparationsarbeten beträffande dylika byggnader — synas nämligen vara av den omfattning och betydelse, att enbart för dessa uppgifter kräves en särskild arbetskraft. Värdet av nu befintliga garage- och förrådsbyggnader uppgår till cirka 17,6 miljoner kronor. Därjämte finnas medel tillgängliga för utförande av ytterligare byggnader till ett värde av 3,4 miljoner kronor. De årliga reparations- och underhållskostnaderna beräknas för närvarande till genomsnittligt ungefär 11/2 % av byggnadsvärdet av nu befintliga och närmast planerade byggnader eller till cirka 300000 kronor. Härtill kommer att fastighetsbeståndet väntas komma att under de närmaste fyra åren ökas med ytterligare byggnader till ett värde av cirka 10,5 miljoner kronor.

8. Militäravdelningen.

Såsom inledningsvis nämnts ingår i de sakkunnigas uppdrag jäm- väl att överväga frågan om lämplig organisation för den till väg— och vattenbyggnadsstyrelsen knutna militäravdelningen. De sakkunniga få i denna fråga anföra följande.

Vad angår styrelsens åligganden med avseende på frågor av mili- tär betydelse innehåller styrelsens instruktion huvudsakligen endast att styrelsen skall, enligt vad därom är särskilt stadgat eller i den mån så eljest befinnes erforderligt, samråda med chefen för försvars- staben i sådana ärenden, som kunna beröra militär verksamhet under fred eller krig, såsom väg-, bro— och hamnärenden samt ärenden rö- rande motorfordon, motorredskap och släpfordon ävensom rörande vägtrafiken.

Jämlikt samma instruktion skall för handläggning inom styrelsen av frågor, som röra riksförsvaret, finnas en militäravdelning med en regementsofficer på försvarsstabens stat såsom chef och föredragande,

vilken vid handläggning av sådana frågor inträder såsom ledamot av styrelsen. För denna befattning har upptagits en majorsbeställning (Oa 4) på försvarsstabens stat. Ytterligare två officerare äro placera- de på militäravdelningen, nämligen en arméassistent med heltids- tjänstgöring och en marinassistent med deltidstj änstgöring. För armé- assistenten är en kaptensbeställning (Oa 3) upptagen på försvarsstabens stat. Befattningen såsom marinassistent uppehålles av en pensionerad sjöofficer.

För sin tjänstgöring hos väg- och vattenbyggnadsstyrelsen äga här ifrågavarande officerare jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 29 juni 1945 utöver lön uppbära särskilt arvodc med följande belopp per är, nämligen

Kronor chefen för militäravdelningen arméassistenten marinassistenten ..............................

Till avdelningen hör dessutom viss civil personal, nämligen

Befattning Lönegrad 1 förste amanuens 18 1 kontorist 9 1 kontorsbiträde 4 1 skrivbiträde .............................. Ex 2.

4

I styrelsens arbetsordning äro följande bestämmelser meddelade rö— rande militäravdelningens arbetsuppgifter.

Å militäravdelningen handläggas ärenden angående krigsförberedelser och mobiliseringsplanläggning, i den mån detta icke an- kommer på annan byrå;

uppskov m. m.;

luftskydd;

hemvärn, där detta icke ankommer på annan byrå; militär verksamhet under fred eller krig; samt arkivering av hemliga handlingar, därest icke för viss grupp av ärenden annorlunda bestämts.

Sedan de sakkunniga erhöllo sitt utredningsuppdrag, har frågan om militäravdelningens organisation ytterligare aktualiserats. Genom en departementschefsskrivelse den 27 juli 1945 (kommunikationsdeparte- mentet) har nämligen uppdragits åt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

1 För den nuvarande innehavaren av befattningen utgör arvodet enligt övergångs- bestämmelse 900 kronor.

att _ med beaktande av innehållet i en skrivelse den 11 juli 1945 från tjänsteförrättande chefen för försvarsstaben jämte vid denna skrivelse fogad promemoria —— i samråd med cheferna för försvarsstaben och civilförsvarsstyrelsen

dels verkställa utredning rörande

1. erforderliga åtgärder för att säkerställa driften vid väg— och vat- tenbyggnadsväsendet i krig,

2. behovet av samarbete med civilförsvarsstyrelsen och andra civila myndigheter på civilförsvarets område,

3. formerna för handläggning av civilförsvarsärenden inom verket samt därmed sammanhängande organisatoriska spörsmål,

dels ock till Kungl. Maj:t inkomma med de förslag till ändringar i styrelsens instruktion samt med de förslag i övrigt, som må föranledas av den anbefallda utredningen.

Eftersom detta uppdrag delvis sammanfaller med de sakkunnigas utredningsuppdrag, ha de sakkunniga ansett sig böra här återgiva in- nehållet i förenämnda skrivelse från tj änsteförrättande chefen för för- svarsstaben och i den till skrivelsen fogade promemorian. I skrivelsen har följande redogörelse lämnats i frågan.

I och med civilförsvarets tillkomst ha statsmakterna fastslagit som grund- läggande princip, att de civila myndigheterna skola taga på sig sin del av försvarsuppgifterna och därmed göra sin insats inom ramen för det totala försvaret. I den mån så erfordras för att de civila myndigheterna skola kunna fylla de krav, som sålunda ställas på dem, måste deras verksamhet i krig förberedas redan i fred.

Av utomordentligt stor vikt för det totala försvaret är, att driften vid kommunikationsverken och vattenfallsverket kan upprätthållas i krig. Vid dessa verk bedrives även en omfattande försvarsplanläggning och inom var- je verksstyrelse år inrymd en militärbyrå (militäravdelning, försvarskon- tor). Organisationen har emellertid uppbyggts före civilförsvarets tillkomst och huvudsakligen motiverats med utgångspunkt från militära krav. Arbets- formerna vid behandlingen av militära ärenden äro sålunda prövade och samarbetet med militära myndigheter säkerställt. Så är däremot knappast fallet med motsvarande förhållanden på civilförsvarets område. Erforderliga åtgärder för att säkerställa driften i krig äro civilförsvarsfrågor av stor be- tydelse för rikets civila likaväl som för dess militära försvar. Härmed sam- manhängande frågor äro redan nu av en betydande omfattning; de kunna med hänsyn till utvecklingen på luftkrigföringens område förväntas bli än mera betydelsefulla i framtiden. Andra frågor av vikt i detta sammanhang är samarbetet med civilförsvarsstyrelsen och andra civila myndigheter på civilförsvarets område ävensom samordningen av militära och civila intres- sen. Det kan sålunda med visshet sägas, att civilförsvarsärendena inom de här berörda verken komma att bli både många och betydelsefulla. Det synes därför angeläget, att formerna för deras handläggning klarläggas. Närmast böra verksstyrelsernas organisation samt de nådiga instruktioner, som reg- lera deras verksamhet, i angivet syfte underkastas en översyn.

För att de civila myndigheterna skola kunna lösa dem åliggande försvars- uppgifter är det — såsom inledningsvis antytts — nödvändigt, att verksam- heten i krig förberedes redan i fred. I instruktionerna för de här berörda sty- relserna är detta emellertid ingenstädes klart uttryckt. Författningsmässigt finnes därför ingen garanti för att verksstyrelserna i fred taga den nödvän- dlga hänsynen till krigets krav. Detta är uppenbarligen en svaghet. I instruk- tionerna bör intagas ett uttryckligt stadgande, att verksamheten i fred skall bedrivas med hänsyn till det totala försvarets krav i krig.

Promemorian har följande lydelse. P. M. angående handläggningen av civilförsvarsärenden inom telegrafstyrelsen, järnvägsstyrelsen, vattenfallsstyrelsen samt väg- och vattenbyggnadsstyrel— sen (civilförsvarskungörelsen & 88).

1. Inom var och en av de berörda styrelserna finnes f. n. en militärbyrå ( militäravdelning, försvarskontor), där militära ärenden samt stundom även ärenden rörande skydd mot spioneri och sabotage samt luftskydd handläggas.

2. Civilförsvaret utgör den civila sidan av det totala försvaret och måste omfatta det väsentliga av det civila samhällslivet under krig. Civilförsvaret inom de här berörda verken bör därför icke förses med militär etikett. Det är sålunda icke utan vidare klart, att civilförsvarsären- den skola handläggas vid militärbyrån (motsvarande). För att de civila tjänstemännen inom styrelserna skola känna ansvar för denna rent civila sida av det totala försvaret, är det tvärtom önskvärt, att civilförsvarsären- den handläggas av civil personal.

3. Härvid kan man tänka sig, att handläggningen sker antingen vid de olika berörda byråerna, på samma sätt som andra ärenden, eller vid en särskild civilförsvarsavdelning. Flera skäl synas tala för det senare alternativet. Det är sålunda önskvärt att ha en avdelning, som företräder verkets interna civilförsvarsärenden, sva- rar för samarbetet med civilförsvarsstyrelsen och har överblicken över och kan samordna civilförsvarsärendena i stort.

4. De här berörda verken skola i krig tjäna dels det militära försvaret, dels det civila försvaret. Arbetsuppgifterna bli av samma art i båda fallen. För att de skola kunna lösas —— till gagn för det totala försvaret —— kräves att verksamheten samordnas, ej blott i krig utan även i vad gäller förbe- redelserna i fred. På grund härav synes det önskvärt, att den här föreslagna nyinrättade civilförsvarsavdelningen sammanslås med militärbyrån (mot- svarande) till en försvarsbyrå ( försvarskontor). Byråchef (motsvarande) bör vara militär. Skälen härtill ligga i öppen dag. Sett enbart ur det militära försvarets synpunkt, är det nödvändigt, att inom de civila kommunikationsverken finnas befattningshavare i byråchefs (mot- svarande) ställning, som tillvarataga krigsmaktens intressen. Vid samord- nandet av militära och civila försvarsfrågor torde vidare de militära syn— punkterna oftast böra vara utslagsgivande. Det är å andra sidan ett bestämt önskemål, att civilförsvarsärenden — under den militära byråchefen (mot- svarande) —— handläggas av kvalificerad civil tjänsteman.

5. Härmed avses ej, att en sålunda inrättad försvarsbyrå (försvarskontor) skall i detalj handlägga alla försvarsärenden. Byråns (kontorets) uppgift

bör vara att inom styrelsen närmast tillvarataga försvarets intressen, sam- ordna »försvarsärenden» och i detta syfte följa arbetet vid de övriga byråerna.

Den mera detaljerade handläggningen av olika ärenden hör anförtros den byrå (o. s. v.), där ärendet tekniskt eller organisatoriskt sett hör hemma. Ansvaret för planläggningen av olika åtgärder bör fördelas på samma sätt. De olika byråerna böra vidare vara skyldiga att i alla ärenden, där försvaret är berört, söka samråd med försvarsbyrån.

Genom en sådan anordning vinnes dels enhetlig ledning av försvarsären- den, dels att styrelsens olika underavdelningar bli delaktiga av försvars— planläggningen och ansvaret för denna.

6. I detta sammanhang kan framhållas, att i Kungl. Maj:ts instruktioner för de här berörda styrelserna bör intagas en anvisning av innebörd, att verksamheten i fred skall bedrivas med hänsyn till det totala försvarets krav. Detta tillägg kan förslagsvis formuleras sålunda: »Verksamheten i fred skall så bedrivas, att jämväl de krav, som det totala försvaret i krig uppståller, i möjligaste mån kunna tillgodoses. Erforderligt samråd skall härvid ske med chefen för försvarsstaben och civilförsvarsstyrelsen.»

Till de åtgärder, som väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har att vid- taga för att säkerställa driften vid väg- och vattenbyggnadsväsendet i krig, synes kunna hänföras framför allt följ ande:

1. Att upprätta och vidmakthålla den personalorganisation inom styrelsen och vid dess lokala organ, som erfordras för verksamhetens bedrivande i krig, samt att beträffande den härför erforderliga perso- nalen föranstalta om beredskapsregistrering av icke krigstj änstskyldiga, om mobiliseringsuppskov för värnpliktiga samt om förfoganderätt över vid krigsmakten fast anställda. I denna uppgift ingår bl. a. att organisera erforderliga lokala ar- betsavdelningar för vägunderhåll samt för väg-, hro- och hamnrepara- tion.

Den för ifrågavarande beredskapsorganisation erforderliga styrkan beräknas av militäravdelningen uppgå till cirka 5 000 personer.

2. Att ombesörja att erforderlig utrustning, bl. a. i fråga om motor— fordon, vägmaskiner, redskap, drivmedel, väglagningsämnen och er- sättningsbromateriel, städse står till förfogande för styrelsens bered— skapsorganisation.

3. Att i samråd med chefen för försvarsstaben upprätta mobilise- ringsinstruktion för styrelsens beredskapsorganisation och hålla denna instruktion å jour med utvecklingen.

4. Att genom övningar och på annat sätt kontrollera och vidmakt- hålla beredskapsorganisationens funktionsduglighet.

5. Att svara för anordnande av nödiga skyddsrum och för tillgången å erforderlig luftskyddsmateriel vid styrelsens anläggningar samt för uttagning och övning av luftskyddspersonal vid dessa.

6. Att utfärda legitimationshandlingar för styrelsen underställd per— sonal.

7. Att i vad på styrelsen ankommer handlägga frågor angående i civilförsvarskungörelsen omförmälda föreskrifter rörande avskärmning av belysningsljus å fordon och rörande markeringsmålning m. 111. vid civilförsvarsberedskap. Fullgörandet av de ovan i punkterna 1, 2, 5 och 6 angivna uppgif- terna sker i stor utsträckning under medverkan av styrelsens lokala organ. Inom styrelsen är handläggningen av civilförsvarsärendena i huvudsak koncentrerad till militäravdelningen, därvid dessa uppgifter till stor del fullgöras av den militära personalen.

De uppgifter, som åvila militäravdelningen i dess egenskap av ett förbindelseorgan för samarbetet mellan väg- och vattenbyggnadssty— relsen och vederbörande militära myndigheter, torde sammanfattnings- vis kunna angivas sålunda:

1. Att föranstalta om iordningställande av sådana anordningar, vilka i krig kunna vara erforderliga för förstöring av broar, vägar och andra anläggningar (minkammarärenden).

2. Att i övrigt företräda riksförsvarets intressen vid handläggningen inom styrelsen av anläggnings- och andra frågor och därvid hålla för- svarsstaben underrättad om förekommande angelägenheter av militär betydelse. Beträffande vägväsendet ankommer härvid på avdelningen bl. a. dels att i samband med handläggningen inom styrelsen av frågor rö— rande arbetsplaner, flerårs— och andra investeringsplaner samt nor- malbestämmelser verka för att landets vägar och broar erhålla en även ur riksförsvarets synpunkter lämplig sträckning, bredd och bärighet, dels ock att biträda vid planläggningen och utförandet av anlägg- ningsarheten, som komma till utförande främst med hänsyn till sin be- tydelse för riksförsvaret. Med avseende på vägtrafikväsendet har avdelningen att bevaka de militära intressena bl. a. i fråga om uppläggningen av den civila mo- torfordonsregistreringen och anordnandet av vägmärken.

3. Att organisera och utrusta driftvärnet vid väg- och vattenbygg- nadsväsendet.

4. Att biträda vid uttagning av personal och utrustning (motorfor- don och motorredskap) från väg— och vattenbyggnadsväsendet till krigsmakten för organisation av vägkompanier.

5. Att biträda vid uppgörelser om ersättning för militär skadegörel- se på till väg- och vattenbyggnadsväsendet hörande anläggningar.

6. Att förmedla utlåning av vägmaskiner o. dyl. från krigsmakten till vägväsendet.

7. Att ombesörja remisser och vissa andra expeditioner till militära myndigheter.

Beträffande den ifrågasatta omorganisationen av militäravdelningen få de sakkunniga för sin del anföra följande.

Mot den för närvarande tillämpade fördelningen mellan styrelsen och dess lokala organ av arbetet med och ansvaret för civilförsvarsupp- gifterna synes intet vara att erinra. Med hänsyn till den inom den 10- kala organisationen begränsade tillgången ä för ändamålet lämplig ar- betskraft, är det dock angeläget att möjlighet beredes militäravdelnin- gen att i ökad utsträckning lämna de lokala organen biträde och band- ledning. De sakkunniga anse lämpligt, att, såsom nu sker, de cen- trala uppgifterna på hithörande område sammanhållas inom militär- avdelningen. Av skäl, som anförts i den till försvarsstabens skrivelse fogade promemorian, böra dock därvid civilförsvarsuppgifterna i möj- ligaste mån överflyttas från den militära personalen till civila befatt- ningshavare. Detta förutsätter emellertid en förstärkning av avdelnin- gens civila personal.

I förevarande sammanhang förtjänar också att övervägas huruvida icke militäravdelningen bör inordnas i styrelsens organisation såsom en byrå. Härför talar bl. a. den omständigheten, att såväl det militära som det civila försvarets intressen i särskilt stor utsträckning göra sig gällande inom väg— och vattenbyggnadsstyrelsens ämbetsområde. I rea- liteten synes avdelningen redan nu till sin funktion motsvara en byrå, enär avdelningschefen i sin egenskap av adjungerad ledamot av sty- relsen deltager i de flesta beslut av större vikt, åtminstone när det gäller vägväsendet. Avdelningschefen uppbär också lika stort arvode, som utgår till militärassistent med byråchefs ställning och titel. Med hänsyn till vad här anförts vilja de sakkunniga förorda, att genom änd- ring i styrelsens instruktion chefen för militäravdelningen med be- nämningen byråchef göres till ordinarie ledamot av styrelsen och att avdelningen därvid erhåller benämningen försvarsbyrån. Denna om- organisation föranleder icke något ökat medelsbehov.

Den sålunda föreslagna försvarsbyrån synes böra organiseras på två avdelningar, nämligen en militäravdelning och en civilförsvarsavdel- ning. På militäravdelningen böra ankomma huvudsakligen de upp- gifter, som åvila försvarsbyrän i dess egenskap av ett förbindelseorgan för samarbetet mellan styrelsen och vederbörande militära myndig- heter, och på civilförsvarsavdelningen de till civilförsvaret hänförliga uppgifterna. Jämkningar i denna gränsdragning höra, om så visar sig lämpligt, givetvis kunna ske.

Till militäravdelningen böra i första hand hänföras erforderligt antal arméassistenter samt marinassistenten. I en till de sakkunniga över—

lämnad, den 10 september 1945 dagtecknad utredning rörande säker- ställande av driften vid väg- och vattenbyggnadsväsendet i krig har chefen för den nuvarande militäravdelningen bl. a. uttalat, att avdel- ningens militära personal behövde förstärkas med ytterligare två mili— tärassistenter och en flygassistent. Denna utredning har varit under- ställd chefen för försvarsstaben, som i yttrande den 12 november 1945 anfört följande.

»Chefen för Kungl. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens militäravdelning har för yttrande med anledning av ds 27/7 1945 (Kungl. Kommunikations- departementet) överlämnat ,Utredning rörande organisation för säkerstäl- lande av driften vid väg- och vattenbyggnadsväsendet i krig”.

I syfte att tillgodose de lokala militära instanserna med erforderlig mili- tär-teknisk sakkunskap bl. a. för samarbete med civila myndigheter i väg- frågor, är avsikten att förse militärbefälsstaberna med ingenjörofficerare. Ehuruväl en utökning av Kungl. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens mili- tära representation med två militärassistenter synes motiverad, anser jag med hänsyn till, dels ovannämnda avsedda förändring av militärbefälssta- bernas organisation, dels personalläget en utökning av Kungl. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens militäravdelning med mer än en militärassistent tills vidare icke möjlig.

Det i utredningen framlagda förslaget till försvarsbyrå skulle alltså i vad rör militär personal komma att omfatta en byråchef, en förste militärassi- stent och en militärassistent. I övrigt biträdes utredningens förslag till orga- nisation.»

Såsom av försvarsstabens yttrande framgår beräknas endast en ytter- ligare militärassistent kunna ställas till förfogande. Med hänsyn till bl. a. det ökade ansvar i militärt hänseende, som väg- och vattenbygg— nadsstyrelsen erhållit i samband med vägväsendets förstatligande, fin- na de sakkunniga en förstärkning av styrelsens militära personal er— forderlig och ha därför i enlighet med förenämnda yttrande i sitt för- slag beträffande försvarsbyrån upptagit ytterligare en befattning såsom militärassistent (arméassistent) med ett årsarvode av 720 kronor. Den ene av de båda militärassistenter, som sålunda jämte marinassistenten skulle finnas på byrån, synes därvid böra vara chef för militäravdel- ningen och benämnas förste militärassistent.

För försvarsbyråns militäravdelning bör dessutom beräknas viss bi- trädande, civil personal. Till denna avdelning bör sålunda hänföras den kontorist, som finnes å den nuvarande militäravdelningen. På nämnde befattningshavare ankommer, enligt vad de sakkunniga in- hämtat, bl. a. att biträda med beredning av enklare ärenden, att hand- hava avdelningens kartverk av olika slag och verkställa revidering av desamma, att handhava och underhålla avdelningens exemplar av det militära broregistret samt registerkort över motorfordon och motor- redskap ävensom att uppgöra sammanställningar och översikter be-

träffande avsynade och pågående arbetsföretag. Väg och vattenbygg- nadsstyrelsen har tidigare vid ett par tillfällen i skrivelser till Kungl. Maj:t föreslagit, att ifrågavarande befattningshavare borde uppflyttas till lönegraden Ro 15 såsom kontorsskrivare. De sakkunniga anse, att de angivna arbetsuppgifternas art och omfattning motivera en dylik löne- ställning, och förorda alltså, att befattningen uppflyttas till lönegraden Ro 15 med benämningen kontorsskrivare.

Därjämte bör för avdelningen beräknas ett ritbiträde i lönegraden Eo 6 med uppgift att biträda kontorsskrivaren vid revideringen av by- råns kartverk, att registrera arbetsplaner och i samband därmed före- kommande skriftväxling m. m.

Såsom framhållits i den till ovannämnda skrivelse från försvars— staben fogade promemorian böra civilförsvarsärendena under byrå- chefens överinseende handläggas av en kvalificerad civil tjänsteman. Denne bör vara kapabel att även mera självständigt handlägga de organisatoriska frågor, som förekomma på försvarsbyrån, och bör i fråga om tjänsteställningen vara i huvudsak jämställd med förste militärassistenten på byråns militäravdelning. Vid telegrafstyrelsen och vattenfallsstyrelsen äro motsvarande befattningshavare placerade i 24 lönegraden. De sakkunniga föreslå, att hos väg- och vattenbyggnads- styrelsen för här ifrågavarande ändamål inrättas en befattning såsom förste byråsekreterare i lönegraden A 24.

Med hänsyn till de jämförelsevis omfattande och krävande arbets- uppgifter, som skulle ankomma på förste byråsekreteraren, synes det erforderligt, att denne erhåller ett biträde. För sådant ändamål bör den nuvarande befattningen såsom förste amanuens i lönegraden Eo 18 bibehållas.

För arbetet med diarieföring, förvaring av hemliga handlingar m.m. bör inrättas en kanslibiträdestjänst i A7. Därjämte bör för skriv- göromål o. dyl. beräknas ett kontorsbiträde i Bo 4 och ett skrivbiträde i Bo 2.

Med den här föreslagna personalförstärkningen synes styrelsen böra kunna bemästra de organisatoriska och andra uppgifter på civilför- svarets område, som åsyftas i förenämnda departementschefsskrivelse den 27 juli 1945. Beträffande frågan om behovet av samarbete i föreva- rande hänseende med civilförsvarsstyrelsen och andra civila myn- digheter samt om de närmare formerna för handläggning av ci- vilförsvarsärenden inom verket torde väg— och vattenbyggnadsstyrel- sen böra verkställa utredning samt till Kungl. Maj:t inkomma med er- forderliga förslag på sätt angives i departementschefsskrivelsen.

Nedan har sammanfattningsvis angivits personaluppsättningen dels å den nuvarande militäravdelningen, dels å den föreslagna försvars- byrån.

Militäravdelningen Lönegrad 1 avdelningschef (officer) — 1 arméassistent (officer) . . — 1 marinassistent (officer) —— 1 förste amanuens ........ Eo 18 1 kontorist .............. Eo 9 1 kontorsbiträde .......... Eo 4 1 skrivbiträde ............ Ex 2

7

Försvarsbyrån Lönegrad

byråchef ( officer) ....... —

Militäravdelningen

förste militärassistent

(officer)

militärassistent (officer) . marinassistent (officer) .. —— kontorsskrivare ........ Ro 15 ritbiträde ............... Eo 6

Civilförsvarsavdelningen

förste byråsekreterare A 24 förste amanuens ........ Eo 18

Expedition

1 kanslibiträde 1 kontorsbiträde 1 skrivbiträde

F

............ A ......... Eo ............ Eo

9. Expeditionsvakter.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens expeditionsvaktspersonal omfat- tade den 1 december 1945 följande befattningshavare:

Befattning

Med avlöning utgående från styrelsens avlöningsanslag:

förste expeditionsvakt expeditionsvakter expeditionsvakt expeditionsvakt kontorsvakt

..........

Arvode, motsvarande

lön enligt nedan an- given löneklass jäm— te tilläggsförmåner, eller till särskilt be- lopp

Lönegrad

..A ..Eo ..Ex ..Ex

kontorsvakt (avd. för flygplats-

byggande, jfr s. 125) ......

Med avlöning utgående från sakanslag: 1 kontorsvakt 1 kontorsvakt 2 kontorsvakter

E

1 285 :—/mån. 190 :—/mån.

I samband med den föreslagna omorganisationen bör en reglering genomföras beträffande den extra och tillfälliga vaktpersonalens an- ställningsförhållanden. Samtidigt böra avlöningskostnaderna för de kontorsvakter, som nu avlönas från sakanslag, överflyttas till avlö- ningsanslaget. I enlighet härmed föreslå de sakkunniga dels att fyra nya expeditionsvaktsbefattningar inrättas, därav två i Bo 5 och två i Ex 5, dels att i den i styrelsens avlöningsanslag ingående delposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal inräknas ett belopp av 6000 kronor till avlönande av två kontorsvakter. Expeditionsvaktper— sonalen skulle därvid komma att omfatta följande befattningar:

Befattning Lönegrad

1 förste expeditionsvakt

3 expeditionsvakter .......................... A 5 3 expeditionsvakter .......................... Eo 5 3 expeditionsvakter .......................... Ex 5 2 kontorsvakter (arvode)

VI. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens lokala organisation.

Under väg- och vattenbyggnadsstyrelsen sortera följande lokala or- gan, nämligen

1. vägförvaltningarna;

2. hamnbyråns distriktsorganisation (hamnarbetsavdelningarna);

3. förvaltnings- och driftsorganisationen för statens fiskehamnar och kanaler;

4. distriktsorganisationen för vattenförsörjning och avlopp; samt

5. besiktningsmännen för motorfordon. De sakkunnigas uppdrag avser i fråga om den lokala organisationen i första hand de ovan vid punkterna 2—4 angivna organen, och de sakkunniga ha därvid att, liksom beträffande motsvarande organ inom den centrala organisationen, utreda frågan om en överflyttning av till nämnda lokalorgan hörande arvodes- och liknande tjänster av mera permanent karaktär till pensionsberättigande befattningar. I föreva- rande sammanhang få de sakkunniga erinra om att genom Kungl. Maj:ts beslut den 12 januari 1945 till de sakkunniga — för att i samband med utredningsuppdragets fullgörande tagas i övervägande överlämnats en den 2 september 1944 dagtecknad framställning från civilförvalt- ningens personalförbund om förbättrade anställningsförhållanden för viss personal vid hamnbyråns distriktsorganisation.

Beträffande de lokala hamnbyggnadsorganen bör därjämte enligt ut- redningsdirektiven övervägas möjligheten av att åstadkomma ett orga- nisatoriskt samband mellan dessa organ och vägförvaltningarna.

De sakkunniga ha tidigare vid behandlingen av tredje utrednings— byrån inledningsvis berört frågan om den lokala organisationen för handläggning av ärenden rörande statsbidrag till vattenförsörjnings- och avloppsanläggningar och därvid framhållit, att även denna orga- nisation borde knytas närmare samman med vägförvaltningarna.

Med hänsyn till den väntade ökningen av väg- och brobyggnadsverk- samheten torde det vara nödvändigt att nu företaga en översyn av väg- förvaltningarnas personalorganisation för hithörande arbetsuppgifter..

De sakkunniga anse sig ha anledning att upptaga även denna fråga till prövning, dels emedan frågan aktualiseras vid ett eventuellt samord- nande av de lokala hamnarbetsorganen med vägförvaltningarna, dels emedan den ifrågasatta övergången till utförande av en del brobygg- nadsarbeten i egen regi kräver vissa personalorganisatoriska föränd- ringar vid vägförvaltningarna, dels ock emedan en översyn av hela den lokala byggnadsorganisationen i och för sig synes påkallad, om den föreslagna samordningen och förstärkningen av den centrala byggnads- organisationen genomföres.

Innan de sakkunniga närmare ingå på sitt förslag, torde först en översikt få lämnas över tillkomsten och utformningen av den nuva- rande lokala organisationen i vad densamma här är aktuell.

Vägförvaltningarna. Vägförstatligandekommittén framlade i fråga om den lokala vägorganisationen två alternativa förslag. Det ena för- slaget (alt. I), som framfördes såsom kommitténs huvudförslag, avsåg en indelning av landet i 12 distrikt. Det andra förslaget (alt. II) gällde en indelning i 22 distrikt, varvid varje län skulle bilda ett vägdistrikt med undantag av Gotlands och Blekinge län, vilka skulle samman- föras med Stockholms respektive Kronobergs län. Personaluppsätt- ningen på distriktskontoren beräknades vid en distriktsindelning enligt alt. II på sätt framgår av bilaga 1. För ledningen av projekterings- och byggnadsverksamheten inräknades i personalorganisationen en avdelningsingenjör i A 27 för varje distrikt och för vart och ett av de 13 största distrikten därjämte en arbetschef i C 5.

1942 års vägsakkunniga, vilkas organisationsförslag med endast smärre jämkningar lades till grund för utformningen av den nuva- rande vägorganisationen, förordade en distriktsindelning helt byggd på länsindelningen. I enlighet härmed inrättades 24 vägförvaltningar. Den av ifrågavarande sakkunniga beräknade personalorganisationen var tillmätt med hänsynstagande till den allmänna nedgång i väghåll- ningsarbetet, som till följd av krigsförhållandena inträtt, och med beaktande av 1942 års riksdags uttalande, att den statliga vägorganisa- tionen till en början borde hållas inom en i möjligaste mån begränsad ram, till dess tillräcklig erfarenhet om personalbeståndet vunnits. Vad beträffar byggnadsorganisationen vid vägförvaltningarna uttalade de sakkunniga sålunda, att arbetschefsbefattningar icke för det dåvaran- de borde inrättas med hänsyn till vägbyggandets ringa omfattning. Även i åtskilliga andra avseenden begränsades personalbeståndet i för— hållande till vägförstatligandekommitténs förslag.

Redan när den nya vägorganisationen trädde i funktion, in- träffade emellertid vissa förändringar i fråga om vägbyggandet, som delvis ändrade förutsättningarna för personalberäkningen. Till

följd av en försämring av arbetsmarknadsläget inom vissa län, framför allt i Göteborgs och Bohus samt Västernorrlands län, igångsattes näm- ligen i vederbörande vägförvaltningars regi en ganska betydande väg— byggnadsverksamhet med anlitande av anslaget till arbetsmarknadens ' reglering. Denna byggnadsverksamhet har sedermera ökat och omfat- tade under budgetåret 1944/45 arbeten för en sammanlagd kostnad av cirka 8,5 miljoner kronor. Därjämte utfördes under nämnda budgetår vägbyggnadsarbeten för sammanlagt cirka 2,6 miljoner kronor med anlitande av ett å tilläggsstat för budgetåret 1943/44 under sjätte hu— vudtiteln anvisat reservationsanslag å 15000 000 kronor till Vissa väg— byggnadsarbeten, avsett för bedrivande i arbetsmarknadsreglerande syfte av mindre vägbyggnadsföretag i vägförvaltningarnas regi. Samtidigt med igångsättandet av ovanberörda vägbyggnadsverksam- het påbörjades det omfattande arbetet med planläggning och förbere— dande av sysselsättningsobjekt på vägväsendets område för en be- farad kris på arbetsmarknaden. Förberedelsearbetet består för väg— förvaltningarnas del huvudsakligen i revidering av äldre arbetspla- ner, renstakning, uppgörelser med markägare om rätt att taga erfor- derlig mark i besittning samt detalj planering i övrigt, såsom planering av inkvartering och av maskin- och verktygsdisposition, förberedande utsättningar m.m. Denna uppgift, som ännu icke är slutförd, har med- fört en mycket stor arbetsbelastning för vägförvaltningarna och har i förening med den ökade vägbyggnadsverksamheten nödvändiggjort en betydande personalförstärkning. För den med ifrågavarande för— beredelsearbete sammanhängande projekteringsverksamheten ha me- del från särskilt anslag ställts till förfogande; hithörande personal, som är helt tillfälligt anställd, redovisas icke här. Däremot bestridas av- löningskostnaderna för den personalförstärkning, som erfordras för övriga detaljer av förberedelsearbetet, från den i vägförvaltningarnas avlöningsanslag ingående delposten till avlöningar till icke-ordinarie personal, vilket också är fallet beträffande den personalförstärkning, som tillförts vägförvaltningarna för arbetet med bedrivande av pågå- ende vägbyggnadsarbeten. Sålunda har Kungl. Maj:t genom beslut den 29 juni 1945 bemyndigat väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att med anlitande av ovannämnda anslagspost under budgetåret 1945/46 an- ställa följande personal med högst nedan angiven löneställning:

Arvode, motsvarande lön enligt högst ne- dan angiven löne- Befattning klass jämte tilläggs— Lönegrad förmåner, eller till särskilt angivet

belopp

22 avdelningsingenjörer .......... 24 —— 5 ingenjörer ................... 21 —— 1 bokhållare ................... 17 — 20 tekniska biträden ............. 16 —

3 kontorsskrivare .............. 14 — 6 kontorsskrivare .............. —— Ex 15 2 kansliskrivare ................ —— Ex 11 17 kontorister .................. —— Ex 9 11 kontorsbiträden .............. —— Ex 4 28 skrivbiträden ................ _— Ex 2 1 telefonist .................... 2400:—— —

116

Några av befattningarna äro icke tillsatta, och i en del fall äro veder- börande befattningshavare placerade i en lägre löneställning än den, som enligt Kungl. Maj:ts beslut högst må ifrågakomma.

En sammanställning per den 1 december 1945, utvisande den ordi- narie och icke—ordinarie personal vid vägförvaltningarna, som avlönas med anlitande av avlöningsanslaget, återfinnes i bilaga 2.

Den under vägförvaltningarna sorterande arbetslednings- och kon- trollantpersonalen vid arbetsplatserna är anställd mot arvode och av- lönas av vederbörande byggnadsanslag. Arbetsledningspersonalen ut- göres av assistenter, platsledare, biträdande platsledare och utsättare.

Assistenterna, vilka tjänstgöra såsom arbetsledare för större arbets— komplex, äro för närvarande tre till antalet och åtnjuta arvode mot- svarande lön enligt respektive 20, 21 och 22 löneklasserna jämte tilläggs- förmåner. En av dem är placerad i Göteborgs och Bohus län och de båda övriga i Västernorrlands län.

För platsledare, biträdande platsledare och utsättare har av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen fastställts ett särskilt anställningsreglemente, som innehåller vissa bestämmelser om avlönings- och anställningsvill- kor. Enligt reglementet bestämmes arvodet till belopp motsvarande viss löneklass jämte därå belöpande tilläggsförmåner. Därvid tillämpas för platsledare löneklasserna 13—17, för biträdande platsledare löne- klasserna 10—13 och för utsättare löneklasserna 5—8. I fråga om se- mester, lön vid sjukledighet o. dyl. tillämpas de bestämmelser, som i sådant hänseende gälla för extra tjänstemän. Personalen i fråga upp— gick den 1 december 1945 till 92 platsledare, 53 biträdande platsledare och 52 utsättare. Några av befattningshavarna anlitas för närvarande

helt eller delvis som biträden vid investeringsutredningen eller som ' platskontrollanter vid entreprenadarbeten. '

Förutom ovan omförmälda arbetsledningspersonal finnas en plats— ledare i 18 löneklassen och två biträdande platsledare i 14 löneklassen för flygfältsarbeten. Dessa befattningshavare äro för närvarande under- ställda vägförvaltningen i Värmlands län.

Under vägförvaltningarna sorterar slutligen också ett tjugotal plats- kontrollanter i olika lönelägen.

Hamnbyråns distriktsorganisation. Denna organisation har under olika former funnits sedan år 1916. Den omfattar numera sex hamn- arbetsavdelningar med följande distrikt:

västra distriktet, omfattande Göteborgs och Bohus län samt norra delen av Hallands län (distriktskontor i Göteborg);

södra distriktet, omfattande södra delen av Hallands län samt Malmö— hus och Kristianstads län ävensom västra delen av Blekinge län (di- striktskontor i Hälsingborg);

östra distriktet, omfattande östra delen av Blekinge län samt Kalmar och Gotlands län (distriktskontor i Kalmar);

mellersta distriktet, omfattande Östergötlands, Södermanlands, Stock- holms och Uppsala län (distriktskontor i Stockholm);

nedre norra distriktet, omfattande Gävleborgs, Västernorrlands och Jämtlands län (distriktskontori Sundsvall); samt

norra distriktet, omfattande Västerbottens och Norrbottens län (di— striktskontor i Luleå) .

Den angivna omfattningen av distrikten är endast ungefärlig; gräns- dragningen anpassas nämligen i viss mån till den aktuella arbetsbe- lastningen och personaltillgången i de olika distrikten.

Varje avdelning förestås av en arbetschef, vilken har erforderlig tek- nisk och kameral personal till sitt förfogande. Den direkta arbetsled- ningen på arbetsplatserna handhaves av ingenj örer, förste verkmästare eller verkmästare, i vissa fall med biträde av förmän. Samtliga befatt- ningshavare äro arvodesavlönade. Arvodeskostnaderna bestridas av byggnadsmedel. En del av personalen räknas som fast anställd, vilket dock icke medför några pensionsförmåner utan endast innebär, att för denna del av personalen tillämpas ett av väg- och vattenbyggnadssty- relsen fastställt reglemente med avlöningsbestämmelser av i huvudsak samma innehåll som de i civila icke-ordinariereglementet intagna av— löningsbestämmelserna för extra ordinarie tjänstemän.

Hamnarbetsavdelningarnas personaluppsättning den 1 december 1945 framgår av en å s. 161 intagen tablå. 1 bilaga 3 har angivits perso- nalbeståndet år 1931 och vissa följande år.

Utöver den sålunda redovisade personalen finnas nio muddermäs- tare. Muddermästarna, vilka av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen hän-

Hamnbyråns distriktsorganisation.

Personaluppsättning den 1 december 1945.

Meller- Nedre sta norra distr. distr.

Befattning

tilltal] tillfäll. anst tillfäll. anst tillfall anst. fast anst tillfäl]. anst tillfäll. anst

& rbetschef Avdelnings- ingenjör Ingenjör

Byggnads- kamrer Ingenjör Ingenjörs- assistent

Förste verk- mästare

Kontors- skrivare

Verkmästare Kopist Förman Kontorist Utsättare Ritbiträde

Kontors- biträde

Skriv- biträde —- —- _— —— 10 -— 11

Kontorsbud —— -— — — __ __ 2 _. _ _ 2 Summa 20 29 12 5 9 I. 19 80 9 7 73 126

'De tillfälligt anställda befattningshavarna åtnjuta arvoden, vilka för ingenjö- rerna i regel äro beräknade enligt någon av löneklasserna för motsvarande befatt- ning i löneplan En och för övriga befattningshavare i allmänhet enligt någon av" löneklasserna för motsvarande befattning i löneplan Ex (ingenjörsassistent Ex 17, utsättare Ex 8 och skrivbiträde Ex 1).

”Tjänstgör i övrigt å hamnbyrån.

förts till 13 lönegraden, tjänstgöra såsom befälhavare på styrelsens nio mudderverk. Mudderverken förflyttas mellan arbetsdistrikten alltefter uppkommande behov.

De arbeten, som utföras av hamnarbetsavdelningarna, avse huvud- sakligen hamnar och farleder samt vattenförsörjnings— och avloppsan- läggningar. I bilagorna 4 och 5 ha med fördelning på de olika länen angivits kostnaderna för de av hamnarbetsavdelningarna under budget— åren 1930/31—1944/45 utförda arbetena av hithörande slag.

Förvaltnings- och driftsorganisationen vid statens fiskehamnar och farleder. Till denna del av väg— och vattenbyggnadsstyrelsens lokala organisation höra dels 33 hamnmästare vid statens fiskehamnar, dels personalen vid Södertälje kanalverk, dels ock förvaltnings- och drifts- personalen vid Falsterbokanalen, Sotenkanalen, Väddö kanal och Strömma kanal.

Hamnmästarna äro deltidsanställda och åtnjuta arvoden med olika belopp beroende på arbetets omfattning. Arvodena utgå av anslaget till Underhåll och drift av statens fiskehamnar och farleder.

Förvaltningen av Södertälje kanal överflyttades den 1 juli 1945 från vattenfallsstyrelsen till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen. Personalen vid kanalverket är uppförd på ordinarie eller extra ordinarie stat och omfattas alltså icke av de sakkunnigas utredningsuppdrag. Kanalverket utgör en i ekonomiskt hänseende självständig förvaltning under väg- och vattenbyggnadsstyrelsen på samma sätt som vägförvaltningarna.

Vid Falsterbokanalen finnes sedan den 1 juli 1942 följande personal:

Befattning Lönegrad

1 kanalinspektor 1 maskinist och förste reparatör 2 maskinister

1 vakt och biträdande maskinist ............. 2 vakter ................................... Ex

"7

Lönerna till ifrågavarande personal äro reglerade genom beslut av Kungl. Maj:t och utgå av ovannämnda anslag till Underhåll och drift av statens fiskehamnar och farleder. Kanalinspektorstj änsten uppehål— les av en pensionerad sjöofficer.

Personalens arbetsuppgifter omfatta huvudsakligen följande: dirigering av trafiken i kanalen;

bevakning, manövrering och skötsel av en till kanalanläggningen hö- rande rörlig bro för landsvägs- och järnvägstrafik;

manövrering och skötsel av kanalens avstängningsluckor; tillsyn över kanalanläggningen och kanalområdet samt smärre repa- rationer å ledverk m. m.; samt

förvaltning av till kanalen hörande fastigheter.

Trafiken i Falsterbokanalen har under krigsåren varit mycket om- fattande. Hittills har kanalen, sedan den år 1942 öppnades, passerats av i runt tal 35000 fartyg. Kanalavgifter upptagas icke; däremot före— ligger för de flesta fartyg skyldighet att anlita lots vid färd genom kanalen.

Sotenkanalen står under väg— och vattenbyggnadsstyrelsens för- valtning sedan den 1 juli 1935. Till kanalen hör en rörlig bro, ingående i allmän väg. För manövrering och skötsel av bron finnas tre brovak- ter, vilka arbeta i skift. Vakterna åtnjuta för närvarande arvode mot— svarande lön enligt 7 löneklassen jämte tilläggsförmåner. Arvodeskost— naderna bestridas från förenämnda underhålls- och driftsanslag. Kanal— avgifter upptagas icke.

Personalen vid Väddö kanal och Strömma kanal utgöres av en bro- vakt vid vardera kanalen. Den vid Väddö kanal tjänstgörande vakten ombesörjer förutom manövrering och skötsel av bron även upphörd av kanalavgifter och åtnjuter arvode motsvarande lön enligt 8 löneklassen jämte tilläggsförmåner. Vakten vid Strömma kanal uppbär ett årsar- vode av 1 800 kronor. Även vid denna kanal förekomma kanalavgifter, vilka upptagas av brovakten.

Distriktsorganisationen för vattenförsörjning och avlopp. Såsom an- givits å s. 100 har väg— och vattenbyggnadsstyrelsen jämlikt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 17 november 1944 för biträde vid handläggning av frågor om anläggningar för vattenförsörjning och avlopp anställt 10 distriktsingenjörer. Dessa äro stationerade vid nedan angivna vägför- valtningar och ha fått sig tilldelade följande verksamhetsområden (distrikt): '

Stationering vid väg-

.. . . D i s t r i k t forvaltnmgen 1

Stockholm .............. Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Got- lands och Västmanlands län. Jönköping .............. Jönköpings, Östergötlands och Skaraborgs län. Karlskrona .............. Blekinge, Kronobergs och Kalmar län. Malmö .................. Malmöhus och Kristianstads län. Göteborg ................ Göteborgs och Bohus, Hallands och Älvsborgs län. Karlstad ................ Värmlands och Örebro län. Falun ................... KOpparbergs och Gävleborgs län. Härnösand .............. Västernorrlands och Jämtlands län. Umeå ................... Västerbottens län. 1 Luleå ................... Norrbottens län.

Enligt av Kungl. Maj :t meddelade bestämmelser må distriktsingenjör anställas såsom extra tjänsteman med placering i lönegraden Ex 26,

omfattande löneklasserna 23—25, eller mot arvode, motsvarande högst i 25 löneklassen jämte tilläggsförmåner.

En förstärkning av ifrågavarande personalorganisation bar seder— . mera skett. Sålunda har Kungl. Maj :t på därom av väg- och vattenbygg— ;, nadsstyrelsen, efter samråd med statens arbetsmarknadskomnission, i , skrivelse den 24 oktober 1945 gj ord framställning genom beslut den 15 4 november 1945 bemyndigat styrelsen, att, med anlitande av de: för bud- . getåret 1945/46 anvisade reservationsanslaget av 1 000 000 kronor till Bi- ? drag till anläggningar för vattenförsörjning och avlopp, under nämnda budgetår imån av behov för biträde vid handläggning av ärenden an- gående vattenförsörjning och avlopp anställa ej mindre ytterligare två distriktsingenjörer med lönegradsplacering eller arvode jämte övriga löneförmåner jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 17 november 1944 och den 6 juli 1945 än även högst följande antal befattningshavare med arvode, motsvarande lön högst enligt nedan angivna löneklasser i civila icke-ordinariereglementet jämte därå belöpande rörligt tillägg och kris- tillägg samt, i förekommande fall provisoriskt lönetillägg och kallorts- tillägg, nämligen

dels därest till följd av brist på kompetenta och för ändamålet lämpliga personer samtliga distriktsingenjörsbefattningar icke skulle kunna besättas _ två biträdande distriktsingenjörer med arvode, mot- svarande lön enligt 24 löneklassen,

dels sex assistenter med arvode, motsvarande lön enligt 21 löne- klassen,

dels tre tekniska biträden med arvode, motsvarande lön enligt 16 löneklassen,

dels ock sex skrivbiträden med arvode motsvarande lön enligt 1 löne— klassen.

Av de nya befattningarna hade den 1 december 1945 endast ett par tillsatts.

Enligt av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen utfärdade provisoriska be— stämmelser angående distriktsingenjörernas tjänstgöring och arbets- uppgifter m. m. ankommer på distriktsingenjör

att biträda länsstyrelse och vägförvaltning inom distriktet vid handlägg- ning av ärenden rörande vattenförsörjning och avlopp,

att tillhandagå kommuner och enskilda med råd och upplysningar i frågor rörande projektering och utförande av vattenförsörjnings- och avloppsan- , läggningar, i den mån dylika anläggningar jämlikt gällande bestämmelser kunna ifrågakomma till erhållande av statsbidrag av under väg- och vatten- byggnadsstyrelsens förvaltning stående medel, ävensom att, i mån av tid, på begäran av vederbörande helt eller delvis upprätta förslag till smärre an- läggningar som nu nämnts,

att, därest ej annorlunda förordnas, kontrollera utförande och drift av anläggning, vartill statsbidrag av styrelsen beviljats eller beträffande vil-

ket i avvaktan på senare beslut i bidragsfrågan tillstånd att påbörja anlägg- ningen meddelats av styrelsen,

att lämna egnahemsnämnd, förste provinsialläkare, hushållningssällskap, hälsovårdsnämnd, landsting. länsarbetsnämnd m. fl. myndigheter biträde vid handläggning av ärenden rörande vattenförsörjning och avlopp, då så- dant begäres,

att, utöver vad som följer av det föregående, skaffa sig noggrann känne- dom om behovet inom distriktet av anläggningar för vattenförsörjning och avlopp ävensom om befintliga sådana anläggningar, allt i den mån stats- bidrag kan bedömas komma ifråga för deras utförande respektive utvidgning eller förbättring, samt

att i övrigt fullgöra de uppdrag, som väg- och vattenbyggnadsstyrelsen an— förtror distriktsingenjören.

Beträffande ordningen för distriktsingenjörs biträde åt länsstyrelse har inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen upprättats en promemoria med vissa riktlinjer, vilka äro avsedda att tills vidare tillämpas i den mån vederbörande länsstyrelse icke finner annat förfaringssätt lämpli- gare. l promemorian anföres följ ande:

Distriktsingenjörs biträde åt länsstyrelse bör, då skriftligt förfarande är påkallat, givas formen av promemoria eller yttrande, som av distriktsingen- jören överlämnas till länsstyrelsen eller föredragande tjänsteman i läns- styrelsen.

Biträde vid handläggning jämlikt Kungl. Maj :ts kungörelse den 17 novem- ber 1944, 5 5, av ärenden avseende statsbidragsansökningar torde, där ej länsstyrelse finner annat förfarande lämpligt, böra ske på sådant sätt, att distriktsingenjören under hand inhämtar egnahemsnämndens, förste provin- sialläkarens och vägförvaltningens synpunkter i ärendet, vilka angivas i distriktsingenjörens promemoria eller yttrande till länsstyrelsen. Länssty- relsen kan därefter samtidigt remittera promemorian jämte övriga erforder- liga handlingar till nyssnämnda myndigheter, vilkas yttranden därvid i fler- talet fall i huvudsak endast behöva vara av innebörd att vederbörande i till- lämpliga delar åberopar distriktsingenjörens promemoria såsom eget yttran- de eller förklarar sig icke hava något att erinra mot densamma.

Eventuellt kan det visa sig möjligt att helt ersätta remissförfarandet ge- nom att distriktsingenjören under hand av vederbörande erhåller påteckning om godkännandet på ett exemplar av promemorian.

I vissa fall torde måhända det lämpligaste förfaringssättet bliva, att läns- styrelsen sammankallar berörda myndigheter för gemensam muntlig över- läggning; i god tid dessförinnan böra vederbörande hava delgivits av di- striktsingenjören upprättad promemoria i sådant bidragsårende, som vid överläggningen skall behandlas.

I anslutning till den ovan lämnade redogörelsen få de sakkunniga an- föra följande.

Såsom förhållandena nu äro, lyda under väg— och vattenbyggnadssty- relsen tre skilda lokala organisationer med arbetsuppgifter inom väg- och vattenbyggnadsfacket arbetande i huvudsak oberoende av var-

andra nämligen vägförvaltningarna, hamnbyråns distriktsorganisa— tion (hamnarbetsavdelningarna) och distriktsorganisationen för vatten— försörjning och avlopp (distriktsingenjörerna). Hamnarbetsavdel— ningarna äro i främsta rummet byggande organ, medan distriktsingen— ' jörernas arbetsuppgifter till övervägande delen ligga på det tekniskt- administrativa planet. Vägförvaltningarna äro däremot i väsentlig mån både tekniskt-administrativa och byggande organ. Någon skillnad av avgörande betydelse mellan hamnarbetsavdelningarna och vägförvalt— ningarna i fråga om byggnadsverksamhetens natur föreliggger icke. Båda organisationerna syssla nämligen med såväl konstbyggnader (hamnar och farleder respektive broar, husbyggnader m. m.) som and- ra byggnadsarbeten (vatten— och avloppsledningar respektive vägar). Såsom av det anförda framgår, råder sådan överensstämmelse i fråga om arbetsuppgifternas art mellan å ena sidan vägförvaltningarna och å andra sidan hamnarbetsavdelningarna och distriktsingenjörerna, att en samordning av de tre lokalorganisationerna bör kunna ifråga— komma.

Den nu rådande splittringen torde böra ses mot bakgrunden av att väg- och vattenbyggnadsstyrelsens arbetsuppgifter utvidgats och dess organisation påbyggts etappvis utan att härvid någon allmän översyn av organisationen företagits. Före vägförstatligandet var styrelsens upp— gift på vägväsendets område huvudsakligen av kontrollerande natur, och styrelsen ägde på detta område icke någon byggnadsorganisation av betydelse. Styrelsens lokala representanter för vägfrågorna, vägin- genjörerna, intogo i mångt och mycket en ställning liknande den, som de nuvarande distriktsingenjörerna för vattenförsörj ning och avlopp ha. Däremot ägde styrelsen sedan länge en jämförelsevis väl utbyggd lo- kalorganisation för byggande och underhåll av hamnar och farleder. När det på 1930-talet blev fråga om att låta utföra vattenförsörjnings- och avloppsanläggningar genom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens för- sorg, var det sålunda helt naturligt, att denna uppgift lades på hamn- byråns distriktsorganisation. Vid vägväsendets förstatligande erhöll väg- och vattenbyggnadsstyrelsen en mera betydande byggnadsorganisa— tion även på vägväsendets område. Den omorganisation av styrelsen. som genomfördes i samband med nämnda reform, berörde icke hamn— byrån och dess distriktsorganisation, och frågan om en samordning av hamnarbetsavdelningarna med den nya lokala vägorganisationen togs icke upp i det sammanhanget. Distriktsorganisationen för vattenför- sörjning och avlopp har för närvarande en provisorisk utformning. En viss anknytning till vägförvaltningarna förekommer, dock huvudsak- ligen endast i formellt hänseende.

Om de centrala byggnadsorganen inom väg— och vattenbyggnadssty— relsen i enlighet med de sakkunnigas förslag sammanföras under ge—

mensam ledning till en byggnadsbyrå, finns det uppenbarligen icke nå- gon anledning att bibehålla två skilda lokalorganisationer på hithöran- de område. Hamnarbetsavdelningarnas arbetsuppgifter böra därför överflyttas till vägförvaltningarna. Härigenom skulle byggnadsarbetena i varje län komma under enhetlig ledning av vederbörande vägdirek- tör, vilket bör vara ägnat att i Överensstämmelse med vad som åsyftas med den föreslagna samordningen av den centrala byggnadsorganisa- tionen befrämja en ändamålsenlig disposition av personalresurser och maskiner m. m. Inordnandet av hamnarbetsavdelningarnas kassarörelse i vägförvaltningarna, vilka i motsats till förstnämnda organ i ekono- miskt hänseende äro självständiga underförvaltningar med eget redo— göraransvar, skulle medföra en värdefull förenkling i redovisningshän- seende och, såsom anförts å s. 143, minska behovet av kameral personal hos styrelsen.

Även i fråga om distriktsorganisationen för vattenförsörjning och av- lopp föreligga skäl för en samordning med vägförvaltningarna. An- läggningar för vattenförsörjning och avlopp beröra i regel väg- eller gatumark, och planeringen av dylika anläggningar bör därför ske i nära samarbete med vägförvaltningarna. Vidare är vägnätets sträck- ning i hög grad bestämmande för uppkomsten av tätbebyggelse och på- verkar sålunda indirekt även planeringen av vattenförsörj nings- och av- loppsanläggningar. Distriktsingenjörerna ha därjämte vissa uppgifter, sammanhängande med utförandet av arbetena, där ett närmare samarbete med vägförvaltningarna kan vara av betydelse. Av värde bör också vara att vägdirektörernas allmänna erfarenhet och om- döme utnyttjas även när det gäller här ifrågavarande del av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens verksamhet. Detta kan dock givetvis ske blott i begränsad omfattning. Slutligen må också framhållas att, om distrikts— ingenjörerna inordnas i vägförvaltningarnas personalorganisation och därigenom erhålla en närmare kontakt även med andra uppgifter än dem, för vilka de i främsta rummet äro avsedda, detta bör öka möj- ligheterna för dem att avancera i styrelsens tjänst, vilket i sin tur kan väntas underlätta rekryteringen. Av här anförda skäl och då lokala organ för den centrala styrelsen icke utan alldeles särskilda skäl, vilka i detta fall icke synas förefinnas, böra ställas utanför den egentliga lokala organisationen, vilja de sakkunniga förorda, att distriktsorgani- sationen för vattenförsörjning och avlopp inordnas i vägförvalt- ningarna.

De sakkunniga vilja här förutskicka, att förvaltnings- och driftsorga- nisationen vid statens fiskehamnar och farleder synts de sakkunniga böra endast till en mindre del överföras till vägförvaltningarna. Till denna fråga, som icke återverkar på vägförvaltningarnas organisation i övrigt, återkomma de sakkunniga senare (3. 187).

Vid genomförande av den här föreslagna omorganisationen skulle vägförvaltningarnas arbetsuppgifter komma att beröra även andra be- tydande verksamhetsområden än vägväsendet, och det skulle därför kunna ifrågasättas, huruvida icke vägförvaltningarna i så fall borde erhålla en annan, mera adekvat benämning. De sakkunniga ha emel— lertid icke kunnat finna någon för detta syfte lämplig benämning, som klart anger förvaltningarnas funktion och samtidigt är tillräckligt kort— fattad. Det synes också önskvärt att genom benämningen tydligt skilja denna distriktsorganisation från andra statliga verks. På grund härav och då den nuvarande benämningen svarar mot den större delen av verksamheten, vilja de sakkunniga föreslå, att den bibehålles. Av sam- ma skäl föreslå de sakkunniga, att tjänstetitlarna vägdirektör, vägin— genj ör, vägkamrerare och vägkassör icke ändras.

Oberoende av den ifrågasatta överflyttningen av hamnarbetsavdel— ningarnas arbetsuppgifter synes vägförvaltningarnas byggnadsverksam- het komma att inom en nära framtid uppnå en mycket betydande om- fattning. I anslutning till vad tidigare i samband med behandlingen av den centrala organisationen anförts om byggnadsverksamheten må här erinras om följande.

I fråga om den ordinarie väg— och brobyggnadsverksamheten kan en återgång till i stort sett fredsmässiga förhållanden väntas inträda redan under loppet av nästa budgetår. Beträffande brobyggnadsarbetena synes man höra för en följd av är t. o. m. räkna med en ökning utöver förkrigstidens omfattning. Härtill kommer enligt de sakkun- nigas förslag såsom en i huvudsak ny uppgift utförande av en del broarbeten i egen regi. Den vägbyggnadsverksamhet, som trots nuva— rande goda konjunkturer på arbetsmarknaden måste bedrivas av sty— relsen i arbetsmarknadsreglerande syfte, torde man få räkna med så— som ett minimum i fortsättningen.

Utförandet av flygplatsanläggningar har redan enligt nu gällande ordning hänförts till vägförvaltningarnas arbetsuppgifter, ehuru denna verksamhetsgren av särskilda skäl hittills icke varit aktuell för väg— förvaltningarnas del annat än i ett enstaka fall. Även här finnes emel— lertid anledning att räkna med en avsevärd ökning redan under nästa budgetår.

Jämväl i vad avser uppförande av garage- och förrådsbyggnader för vägväsendets behov föreligga jämförelsevis omfattande projekt för de närmaste åren.

Vad angår de arbetsuppgifter, som skulle överflyttas från hamn— arbetsavdelningarna, är följande att nämna.

Därest det program för fiskehamnarnas utbyggande och förbättring. som omnämnts i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens petitaskrivelse rö— rande hamnanslagen för nästa budgetår, skall genomföras, kommer

styrelsens byggnadsverksamhet på detta område att uppnå en omfatt— ning, som tidigare knappast förekommit.

Den anläggningsverksamhet beträffande vatten- och avloppsled- ningar, som bedrives av hamnarbetsavdelningarna, har hittills uteslu- tande gällt beredskapsarbeten. Omfattningen av denna verksamhet är liksom motsvarande vägbyggnadsverksamhet beroende av utvecklingen på arbetsmarknaden. I den män från anslaget till Bidrag till anlägg— oningar för vattenförsörjning och avlopp anvisas bidrag till anlägg-

ningar, vilka icke lämpligen kunna utföras av intressenterna, torde väg— och vattenbyggnadsstyrelsen komma att få ombesörja jämväl ut- förande av ordinarie arbeten på detta område.

Beträffande de till hamnarbetsavdelningarnas verksamhet hänförliga arbetsföretagen av olika slag må erinras om att de sakkunniga förut- satt, att dylika företag framdeles skola i betydande omfattning utföras på entreprenad.

De sakkunniga övergå härefter till personalberäkningen. Den ordinarie personal, som för närvarande finnes vid vägförvalt- ningarna för projekterings- och byggnadsverksamheten, utgöres vid de flesta av förvaltningarna av en vägingenjör i A26, en ingenjör i A21 och en ritare i A 12 (se bilaga 2). Enligt vad de sakkunniga inhämtat är denna personal i allmänhet så gott som helt sysselsatt med projek— teringsarbetet. Ledningen av den begränsade vägbyggnadsverksamhet, som nu pågår, skötes därvid i första hand av de arvodesavlönade av- delningsingenjörerna och annan tillfällig personal. Sannolikt kommer ovannämnda ordinarie personal att även i framtiden helt erfordras för proj ekteringsverksamheten.

Redan den väntade ökningen av byggnadsverksamheten inom vägvä- sendet och av flygplatsbyggandet nödvändiggör en upprustning av väg- förvaltningarnas byggnadsorganisation. Härutinnan få de sakkunniga erinra om att det av vägförstatligandekommittén på sin tid framlagda, för fredsförhållanden avpassade organisationsförslaget enligt alt. II (22 distrikt) bl. a. avsåg inrättande av ett antal arbetschefsbefattningar. Be- hovet av en dylik förstärkning ökas ytterligare, om hamnarbetsavdel— ningarnas verksamhet skall överflyttas till vägförvaltningarna. Vid be- dömandet av förevarande fråga bör hänsyn också tagas till det för- hållandet, att en effektiv byggnadsorganisation vid vägförvaltningarna är en förutsättning för att förvaltningarna med erforderlig tillfällig för- stärkning skola kunna bemästra de omfattande uppgifter, som vid kris- situationer på arbetsmarknaden kunna komma att läggas på dem.

I anslutning till vad sålunda anförts vilja de sakkunniga föreslå, att på vägförvaltningarnas personalstat uppföras vissa, nedan närmare angivna befattningar, avsedda främst för ledningen av på vägför- valtningarna ankommande byggnadsarbeten, inberäknat hamn- och

farledsarbeten samt anläggningar för vattenförsörjning och avlopp. ' Den personal, varom här är fråga, bör kunna av väg— och vattenbygg— ' nadsstyrelsen fritt disponeras för placering vid de olika vägförvalt- - ningarna allt efter uppkommande behov. De sakkunniga vilja förorda, att organisationen avväges så, att vederbörande befattningshavares verk- samhetsområde i regel icke behöver omfatta mer än ett län. Å andra sidan är det enligt de sakkunnigas uppfattning icke nödvändigt att vid vägförvaltningarna ha särskild teknisk personal för olika slag av bygg- - nadsarbeten. En dylik organisation skulle uppenbarligen bliva alltför vidlyftig och torde desto mindre vara påkallad som både vid vägför- valtningarna och vid hamnarbetsavdelningarna redan nu samma perso- nal i stor utsträckning ombesörjer såväl terrasserings- som konstarbeten.

Såsom tidigare nämnts föreslog vägförstatligandekommittén, att vid en distriktsindelning enligt alt. II skulle inrättas arbetschefsbefatt- ningar i 13 av de 22 distrikten. Enligt ifrågavarande alternativförslag skulle vid distriktsförvaltningarna i de två största distrikten finnas skilda avdelningar för projektering och för byggande, och vederböran— de arbetschefer skulle därvid vara chefer för byggnadsavdelningarna. medan proj ekteringsavdelningarna skulle stå under ledning av en av- delningsingenjör—i A 27. Vid övriga förvaltningar, för vilka arbetschefer beräknats, skulle dessa utöva ledningen av såväl projekteringen som byggandet och skulle därvid var och en såsom närmaste medhjälpare ha en avdelningsingenjör i A 27.

Beträffande anställningsformen och löneställningen för arbetschefer— na anförde kommittén, att dessa med hänsyn till arten och vikten av de arbetsuppgifter, som skulle ankomma på dem, borde liksom väg- direktörerna tillsättas på förordnande för en tid av sex år. Erhölle ar- betschef icke förnyat förordnande, borde han — om förutsättningar härför förelåge — erhålla annan verksamhet inom vägväsendet. Mot- svarande möjlighet funnes för befattningshavare i liknande ställning vid de affärsdrivande verken. Skulle arbetscheferna tillsättas endast på förordnande, syntes befattningarna, om man skulle kunna få till— räckligt kvalificerade innehavare av desamma, icke kunna placeras lägre än i lönegraden C 5.

Med hänsyn till den väntade utvecklingen av vägförvaltningarnas ar— betsuppgifter på vägväsendets område samt till de nya uppgifter, som skulle överflyttas på förvaltningarna, anse de sakkunniga tiden nu inne. att realisera vägförstatligandekommitténs förslag om inrättande av or- dinarie arbetschefstjänster vid vägförvaltningarna. I likhet med kom- mittén finna de sakkunniga det icke erforderligt med en arbetschef hos varje förvaltning. Härutinnan måste avvägning ske med hänsyn till arbetets mängd och svårighetsgrad. Hos vissa vägförvaltningar torde det åtminstone tills vidare vara tillräckligt med en befattningshavare i nå—

got lägre löneställning för dessa uppgifter. Vad beträffar antalet arbets— chefsbefattningar torde enbart för de till vägväsendet hörande arbets- uppgifterna knappast till en början erfordras hela det antal befatt— ningar, som beräknades av vägförstatligandekommittén. Å andra sidan har man emellertid också att räkna med den byggnadsverksamhet inom andra områden, som ankommer eller enligt de sakkunnigas förslag av- ses skola ankomma på vägförvaltningarna, nämligen flygplatsbyggan- det samt utförandet av hamn- och farledsarbeten, vattenförsörjnings- och avloppsanläggningar m. 111. Med hänsynstagande härtill ha de sak- kunniga beräknat det erforderliga antalet arbetschefer till tretton. I likhet med vägförstatligandekommittén finna de sakkunniga erforder- ligt, att arbetscheferna placeras i lönegraden C5.

Enligt vad nu kan bedömas synas arbetscheferna böra tills vidare tjänstgöra vid vägförvaltningarna i följande län, nämligen Stock- holms, Kalmar, Kristianstads, Malmöhus, Göteborgs och Bohus, Älvs- borgs, Värmlands, Kopparbergs, Gävleborgs, Västernorrlands, Jämt- lands, Västerbottens och Norrbottens län. Till ledning vid denna be- räkning har tjänat bl. a. en i bilaga 6 intagen sammanställning av vissa jämförelsekvantiteter för de olika länen.

I motsats till vad som för närvarande gäller beträffande vägdirektö- ' rerna bör arbetschef icke vara knuten till viss vägförvaltning. Med hänsyn till den undantagsbestämmelse i fråga om skyldighet att under- kasta sig förflyttning, som enligt 3 & 3 mom. civila avlöningsreglementet gäller för tjänstemän tillhörande löneplan C, böra arbetscheferna, för att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen skall ha möjlighet att under lö- pande förordnandeperiod företaga eventullt erforderliga förflyttningar av befattningshavarna, förordnas att vara arbetschefer vid vägförvalt- ningarna med skyldighet att tjänstgöra vid vägförvaltning, som styrelsen bestämmer.

De 11 vägförvaltningar, för vilka arbetschefsbefattning ej beräknats, böra i stället, såsom förut anförts, erhålla förstärkning med en kvalifi- cerad arbetskraft i något lägre löneställning. De sakkunniga få härom anföra följande.

Medan vid flertalet vägförvaltningar finnas två vägingenjörer, av vilka den ene är avsedd för projektering och byggande av väg och den andre för vägunderhållet, ha vägförvaltningarna i Uppsala, Hallands och Västmanlands län endast en sådan befattningshavare. Vägförstat- ligandekommittén beräknade för vart och ett av dessa län två avdel— ningsingenj örer, därav en för vägunderhållet och en för projektering och byggande av väg. De sakkunniga vilja föreslå, att för envar av ifråga- varande vägförvaltningar avses ytterligare en vägingenjörsbefattning i A 26 för att tillgodose vederbörande vägförvaltningars ökade behov av kvalificerad arbetskraft. I enlighet härmed skulle för detta ändamål

inrättas ytterligare tre vägingenjörsbefattningar i A 26 vid vägförvalt- ningarna.

Vid vägförvaltningarna i Gotlands och Blekinge län finnas för närvarande icke några vägingenjörsbefattningar. Såsom närmaste medhjälpare för de tekniska uppgifterna har vardera vägdirektören endast två ingenjörer i A 21. I Gotlands och Blekinge län är hamnbyg— gandet en jämförelsevis omfattande och betydelsefull uppgift, och de båda länen ligga i detta hänseende före de flesta andra län. Vid över- flyttningen av nämnda uppgifter till vägförvaltningarna, erfordras för vardera förvaltningen en ingenj örsbefattning i A 26. En dylik förstärk- ning torde för övrigt också vara motiverad med hänsyn till arbetsupp- gifterna på vägväsendets område. På grund av sålunda anförda skäl föreslå de sakkunniga inrättande av ytterligare två vägingenjörstjäns- ter i A 26.

De sakkunniga ha vidare räknat med att behovet av kvalificerad ar— betskraft, närmast för ledningen av byggnadsarbetena, i Söderman- lands, Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Skaraborgs och Örebro län skulle tillgodoses genom inrättande av vägingenjörsbefattningar i Eo 26. De sakkunniga ha i sitt organisationsförslag för detta ändamål upptagit sex dylika befattningar.

För de län, där byggnadsverksamhet förekommer i särskilt stor ut- sträckning, vilket för närvarande är fallet i Göteborgs och Bohus, Väs- ternorrlands och Norrbottens län, synes man få räkna med behov av ytterligare, kvalificerad arbetskraft för hithörande arbetsuppgifter. Det kan i detta sammanhang nämnas, att vid hamnarbetsavdelningarna för närvarande finnas 5 avdelningsingenjörer i löneställning motsvarande lönegraden Eo 25. De sakkunniga ha ansett sig böra för ändamålet upp- taga dels två vägingenjörsbefattningar i Ro 26, dels tre ingenjörsbefatt- ningar i Ro 24. Härav ha en vägingenjörs- och en ingenjörstjänst be- räknats för vartdera av Göteborgs och Bohus samt Västernorrlands län samt en ingenj örstj änst i Ro 24 för Norrbottens län.

Vägförstatligandekommittén upptog i sitt organisationsförslag enligt alt. 11 för vardera av förvaltningarna i Västerbottens och Norrbottens län fyra ingenjörsbefattningar i A 21. Denna personaluppsättning mot- svaras enligt gällande personalstat för vartdera länet av endast en ingenjörstj änst i A 21 samt av en sådan befattning i A 19. De sakkun- niga anse, att för vartdera av dessa stora och svårskötta län nu bör be— räknas ytterligare en ingenjörstjänst. För underlättande av rekryte- ringen böra de nya befattningarna placeras i lönegraden A 24. Även för Vägförvaltningen i Västernorrlands län, som i fråga om de ordinarie arbetsuppgifternas omfattning icke står långt efter vägförvaltningarna i Västerbottens och Norrbottens län, bör upptagas en ingenjörsbefatt- ning i A 24.

Med den ovan föreslagna personalförstärkningen vid vägförvalt— ningarna skulle de nuvarande 6 arbetschefsbefattningarna och 5 avdel- ningsingenj örstj änsterna vid hamnarbetsavdelningarna ävensom de 22 avdelningsingenjörstjänsterna vid vägförvaltningarna under normala förhållanden icke erfordras.

Såsom biträden åt vederbörande avdelningsingenjörer och arbets- chefer finnes för närvarande vid vägförvaltningarnas och hamnarbets- avdelningarnas kontor ett antal arvodesavlönade ingenjörer, ingenj örs— assistenter och tekniska biträden. Vid vägförvaltningarna finnas så- lunda 4 ingenjörer och 21 tekniska biträden (se bilaga 2, kol. 39 och 40) och vid hamnarbetsavdelningarna 18 ingenjörer och 4 ingenjörs- assistenter (se tablån å s. 161). Det synes uppenbart, att personal av dessa kategorier kommer att erfordras för framtiden. Bland de ar- betsuppgifter, varmed ifrågavarande personal har att biträda, må näm- nas följande: projektering av hamn- och farledsarbeten, revide— ring av kostnadsförslag, upprättande av ställningsritningar och vissa andra detaljritningar till konstarbeten, som skola utföras i egen regi, upprättande av programhandlingar, rekvisitioner av material, maskiner m.m., tillsyn av pågående arbetsföretag, kontroll av på arbetsplatser- na uppmätta massor vid ackordsarbete samt teknisk-ekonomisk stati- stik. Vederbörande befattningshavare vid hamnarbetsavdelningarna disponeras också delvis såsom arbetsledare vid arbetsplatserna. De sak- kunniga föreslå, att för ovan omförmälda arbetsuppgifter på vägför- valtningarnas personalstat uppföras 10 ingenjörsbefattningar i Ro 21, 20 befattningar såsom ingenjörsassistent i Eo 17 samt 10 ritarebefatt- ningar i Eo 12. För den del av ifrågavarande personal, som icke erhål- ler extra ordinarie befattning, ävensom för avlönande av erforderliga tillfälliga ritbiträden torde i avlöningsanslagets icke-ordinariepost böra inräknas ett belopp av 90 000 kronor. Detta är beräknat för arvoden till 7 ingenjörer och 6 ritbiträden. Ovan omförmälda personal torde lik- som den nuvarande böra fördelas mellan vägförvaltningarna efter väg- och vattenbyggnadsstyrelsens bestämmande.

Medan den personal, som handhar den omedelbara ledningen av väg- underhållsarbetet, nämligen vägmästarna, är uppförd på ordinarie eller extra ordinarie stat, utgöres platsbefälet och kontrollantpersonalen vid väg— och vattenbyggnadsstyrelsens byggnadsarbeten uteslutande av ar- vodesavlönade befattningshavare. Det kan nämnas, att vid styrelsens hamnarbeten finnas flera verkmästare, som varit anställda i styrelsens tjänst i mer än 25 år utan att ännu ha kommit i åtnjutande av pen- sionsrätt.

Uppenbart är att det under fredsförhållanden föreligger ett bety- dande, stadigvarande behov även av platsledare och platskontrollanter. De sakkunniga anse med hänsyn härtill, att pensionsberättigande an-

ställning bör kunna ifrågakomma jämväl för dylik personal. Detta är påkallat icke endast på grund av det stadigvarande behovet av denna personal utan även med hänsyn till angelägenheten av att rekryte- ringen av dessa betydelsefulla befattningar befrämjas.

Antalet platsledare vid vägförvaltningarna uppgår, såsom nämnts ä 3. 159, för närvarande till 92. Av tablån å s. 161 framgår att vid hamn— arbetsavdelningarna finnas 16 förste verkmästare och 50 verkmästare. Sammanlagt omfatta dessa personalgrupper alltså 158 befattningshava— re. Härtill komma 20 platskontrollanter. T ill arbetsledningspersonalen höra därjämte 53 biträdande platsledare och 52 utsättare vid vägför- valtningarna samt 29 förmän och 15 utsättare vid hamnarbetsavdel— ningarna. Enligt vad de sakkunniga inhämtat är arbetsledningspersona- len vid beredskapsarbetena för närvarande i någon mån överdimensio— nerad, vilket enligt uppgift skett i samråd med statens arbetsmarknads- kommission såsom en åtgärd för att stärka arbetsmarknadsberedskapen.

Såvitt nu kan bedömas med ledning av gj orda anslagsäskanden kom— mer vägförvaltningarnas byggnadsverksamhet om hit också räknas hamn- och farledsarbeten samt anläggningar för vattenförsörj ning och avlopp — att redan under nästa budgetår uppnå en omslutning av minst 100 miljoner kronor. Enligt en av de sakkunniga verkställd be- räkning erfordras för en verksamhet av denna omfattning åtminstone. 200 platsledare och platskontrollanter. Härtill kommer ett antal biträ- dande platsledare, förmän och utsättare.

Av vad sålunda anförts framgår att skäl finnas för att bereda pensionsberättigande anställning åt ett jämförelsevis stort antal befatt- ningshavare av här ifrågavarande slag. Den anställningsform, som där- vid närmast bör komma i fråga, är extra ordinarie anställning.

Den ifrågasatta tjänsteregleringen synes åtminstone icke för när- varande böra omfatta biträdande platsledare och utsättare, vilka i all— mänhet utgöra rekryteringspersonal på utbildningsstadiet, icke heller förmännen vid hamnarbetsavdelningarna och vägunderhållet. De kate— gorier av befattningshavare, för vilka extra ordinarie befattningar i förevarande sammanhang beräknas, äro sålunda platsledare (inklusive förste verkmästare och verkmästare) och platskontrollanter.

Det synes de sakkunniga naturligt, att för den löpande kontrollen av entreprenadarbeten i första hand skola anlitas befattningshavare, vilka genom tjänstgöring såsom arbetsledare förskaffat sig praktisk erfaren- het rörande utförandet av byggnadsarbeten. För arbetsledning och platskontroll bör därför finnas en gemensam personalkader, som kan disponeras allt efter förekommande behov. De sakkunniga föreslå, att för hithörande personal tillämpas den gemensamma benämningen verk- mästare.

Med hänsyn till de variationer i byggnadsverksamhetens omfattning,

som kunna förekomma, torde det vara nödvändigt, att antalet extra ordinarie verkmästarbefattningar till en början i avvaktan på ytterli- gare erfarenhet beräknas i underkant. Med beaktande härav vilja de sakkunniga föreslå, att av de 200 befattningar, vilka beräknats mot- svara minimibehovet för den närmaste framtiden, 125 uppföras på extra ordinarie stat.

I motsats till vägunderhållet utgör byggnadsverksamheten ett jäm- förelsevis heterogent arbetsfält ur arbetsledningssynpunkt. Kraven på arbetslednings- och kontrollantpersonalens kompetens variera-allt efter byggnadsföretagens art och omfattning. Skäl synas därför föreligga för att beträffande hithörande personal upprätthålla en differentiering i fråga om kvalifikationskrav och löneställning. I anslutning härtill vilja de sakkunniga föreslå, att verkmästarna uppdelas på tre olika lönegrader. Huvudgruppen bör därvid hänföras till samma lönegrad som vägmästarna och sålunda placeras i lönegraden Eo 13. De båda övriga grupperna böra omfatta befattningshavare med kompe- tens för att tjänstgöra såsom arbetsledare eller kontrollanter även i så— dana fall, då för uppdraget kräves ett större mått av tekniska kunska- per eller då eljest särskilda kvalifikationer äro erforderliga. Dessa båda grupper böra lämpligen hänföras till lönegraderna Eo 15 respek- tive Eo 17. Ur rekryteringssynpunkt synes det nödvändigt, att antalet befattningar i de tre lönegraderna avväges så, att extra ordinarie an— ställning kan beredas större delen av den personal, som är erforderlig för de mera kvalificerade uppdragen. Med beaktande av vad sålunda anförts ha de sakkunniga funnit sig böra föreslå, att följande extra or- dinarie verkmästarbefattningar inrättas, nämligen 25 i lönegraden En 17, 40 i lönegraden Ro 15 och 60 i lönegraden Ro 13. De sakkunniga utgå från att de arvodesavlönade verkmästare, vilka beräknas komma att erfordras vid sidan av de extra ordinarie, huvudsakligen skola ut- göra förstärkning av den lägsta kompetensgruppen och att deras avlö- ningsförmåner skola avvägas i enlighet härmed.

När det gäller byggnadsverksamheten böra enligt de sakkunnigas me- ning kostnaderna för arbetsbefäl och kontrollantpersonal vid arbets- platserna belasta vederbörande sakanslag, vilket också för närvarande är fallet. Angeläget är nämligen att för underlättande av kalkylering och kostnadsjämförelser —- bl. a. mellan företag i egen regi och på entreprenad — samtliga de till de olika byggnadsföretagen direkt hän- förliga kostnader, som uppkomma i samband med utförandet, redo- visas såsom byggnadskostnader. Vid ett överförande av en del av verk— mästarpersonalen till extra ordinarie anställning gör sig emellertid å andra sidan det önskemålet gällande, att avlöningskostnaderna för denna extra ordinarie personal i enlighet med vedertagna budgettek- niska principer skola redovisas över vägförvaltningarnas avlöningsan-

slag. Detta skulle emellertid leda till att de olika byggnadsföretagen bleve oenhetligt belastade i fråga om administrationskostnader, för- såvitt icke också avlöningskostnaderna för hela den arvodesavlönade arbetslednings- och kontrollantpersonalen överflyttades till avlönings- anslaget, vilket dock knappast torde kunna komma i fråga. Förevaran- de spörsmål synes lämpligen kunna lösas på det sättet, att avlönings— kostnaderna för den extra ordinarie verkmästarpersonalen visserligen redovisas över avlöningsanslaget men att därvid ersättning för ifråga- varande kostnader tillföres nämnda anslag från vederbörande sakan- slag såsom uppbördsmedel. I avlöningsstaten skulle vid en dylik anord— ning samtliga avlöningskostnader (alltså även tilläggsförmåner) för här omförmälda personal upptagas under en särskild post samt ett bär- emot svarande belopp uppföras såsom inkomstpost och sålunda av- dragas från summan av i staten ingående utgiftsposter. De ersättnings- belopp, vilka såsom motsvarighet till nämnda inkomstpost skulle om- föras från sakanslagen, böra givetvis i vederbörlig ordning påföras respektive byggnadsföretag såsom utgift.

Samtliga de 9 muddermästarbefattningarna vid hamnbyråns distrikts— organisation böra i samband med omorganisationen uppföras på extra ordinarie stat. Såsom tidigare nämnts tillämpas för dessa tjänster för närvarande ett löneläge motsvarande lönegraden Ro 13. Vid bestäm- mandet av löneställningen för muddermästarna bör hänsyn tagas till de säregna tjänstgöringsförhållanden, som gälla för dessa befattnings- havare. Muddermästarna tjänstgöra och ha sin bostad större delen av året ombord på mudderverken, vilka förflyttas mellan olika arbetsplat- ser utefter landets kuster, och de ha därför i mycket ringa utsträckning tillfälle att vistas på hemorten. Härtill kommer att tjänstgöringen på grund av arbetets art och arbetsplatsernas belägenhet får anses vara jämförelsevis påfrestande i såväl fysiskt som psykiskt hänseende. Även om muddermästarbefattningarna i fråga om de tekniska kvalifikations- kraven ej kunna jämställas med verkmästartjänsterna, böra de med hänsyn till vad här anförts icke placeras lägre än i lönegraden Ro 13, vilken lönegrad föreslagits för verkmästarna i den lägsta kompetens- gruppen och närmast svarar mot muddermästarnas nuvarande avlö- ningsförhållanden. I enlighet härmed föreslå de sakkunniga, att på väg— förvaltningarnas personalstat uppföras 9 befattningar såsom mudder- mästare i lönegraden Ro 13.

I fråga om avlöningskostnaderna för muddermästarna synes samJna budgettekniska förfaringssätt böra tillämpas som föreslagits beträffande avlöningskostnaderna för de extra ordinarie verkmästarna.

I likhet med vad som föreslagits beträffande den centrala organisa- tionen för handläggning av ärenden rörande statsbidrag till vattenför-

sörjnings- och avloppsanläggningar (tredje utredningsbyrån) synas även distriktsingenjörerna och vissa av deras biträden nu böra erhålla ' en fastare anställning, dock till en början endast såsom extra ordinarie tjänstemän.

I samband med behandlingen av tredje utredningsbyråns personal— organisation ha de sakkunniga framhållit, att antalet distriktsingenjö- rer helst borde utökas så, att en sådan befattningshavare kunde pla— ceras i varje län, men att, enär detta önskemål på grund av rekry— teringssvårigheter icke beräknades för närvarande kunna förverkli- gas, i stället ett lämpligt antal ingenjörer i lönegraderna Eo 24 och , Ro 21 borde anställas såsom biträden å tredje utredningsbyrån och hos distriktsingenjörerna för vidare utbildning till distriktsingenjörer. | I enlighet härmed vilja de sakkunniga föreslå att på vägförvaltnin- | garnas personalstat uppföras dels de 12 nu befintliga distriktsingen- ! jörstj änsterna med placering i lönegraden Ro 26, dels ock 6 ingenjörs- befattningar, därav 3 i Eo 24 och 3 i Ro 21. De sakkunniga utgå från att vid en dylik organisation de 6 assistenttjänster med arvode enligt 21 löneklassen, vilka nyligen inrättats, åtminstone tills vidare icke skola 1 vara erforderliga. ' De 3 nu befintliga befattningarna såsom tekniskt biträde hos di- 1 striktsingenjörerna, vilka befattningar äro förenade med arvode en— j ligt högst 16 löneklassen, böra tills vidare bibehållas oförändrade men , böra överflyttas till avlöningsanslaget.

I stället för de 6 skrivbiträdesbefattningar med arvode enligt 1 löne-

j klassen, som för närvarande äro inrättade för biträde åt vissa distriktsin- j genjörer, höra på vägförvaltningarnas stat uppföras 6 kontorsbiträdes- l befattningar i Eo 4. Innehavarna av dessa befattningar böra kunna bi- ! träda med enklare ritgöromål. Därjämte vilja de sakkunniga föreslå, att 1 i vägförvaltningarnas icke-ordinariepost inräknas ett belopp av 10800 1 kronor för beredande av tillfällig skriv— och rithjälp åt de distrikts-

ingenjörer, hos vilka särskilt kontorsbiträde icke skulle placeras.

Vid en utvidgning och ökning av vägförvaltningarnas verksamhet i enlighet med vad ovan anförts erfordras också en förstärkning av den kamerala personalen (inklusive personalen för förrådsrörelsen) ' och biträdespersonalen vid vägförvaltningarna. Sålunda måste bl. a. erforderliga befattningar inrättas för den jämförelsevis stora kamerala * verksamhet, som för närvarande handhaves av hamnarbetsavdel- , ningarna; detta innebär dock givetvis icke någon ökning av det totala * antalet anställda. En översyn av här ifrågavarande del av vägförvalt- ningarnas personalorganisation är jämväl påkallad av den anledningen, att densamma till mycket stor del utgöres av provisoriskt inrättade be- fattningar med lön enligt löneplan Ex eller med arvodesavlöning. Här-

till kommer att en ganska stor disproportion råder mellan antalet ordi- narie och icke-ordinarie befattningar.

Beträffande den nuvarande personaluppsättningen för det kame— rala arbetet och för skriv— och expeditionsgöromålen få de sakkunniga hänvisa till tablån i bilaga 2 (kol. 16—33 och 41—47) vad angår väg— förvaltningarna och till sammanställningen å s. 161 i fråga om hamn— arbetsavdelningarna.

Till belysande av omfattningen av det kamerala arbetet vid vägför- valtningarna har följande sammanställning upprättats, utvisande an— talet och summan av utbetalningarna och summan av vägunderhålls- kostnaderna för de skilda vägförvaltningarna under budgetåret 1944/45. I sammanställningen har också angivits vägförvaltningarnas ordnings- följd ef ter de olika kvantiteternas storleksordning.

Antal utbe- Summa utbe- Vägunderhålls- __ __ _ _ talningar talningar kostnader Vagforvaltningen 1 st ordn.— 1 000 ordn.- 1 000 ordn.-

' nr kr. nr kr. nr

Stockholms län .......... 15 891 15 4 468 8 3 435 8 Uppsala län .............. 10 480 21 2 311 19 2 063 18 Södermanlands län ...... 11 502 19 2 226 20 1 863 22 Östergötlands län ........ 16 506 14 3 141 14 2 778 13 Jönköpings län .......... 17 333 13 3 322 12 2 904 12 Kronobergs län .......... 13 392 16 2 717 16 2 006 19 Kalmar län .............. 11 673 18 2 319 18 2 089 17 Gotlands län ............ 5 871 23 840 24 784 24 Blekinge län ............. 5 808 24 1 314 23 910 23 Kristianstads län ........ 22 269 9 3 295 13 2 946 11 Malmöhus län ........... 19 618 10 3 680 11 3 284 9 Hallands län ............ 17 567 12 2 064 21 1 869 20 Göteborgs och Bohus län 24 735 6 5 578 4 2 657 15 Älvsborgs län ............ 30 107 4 4 535 7 3 582 6 Skaraborgs län .......... 12 999 17 2 724 15 2 663 14 Värmlands län ........... 22 437 8 4 703 6 3 538 7 Örebro län .............. 10 912 20 2 556 17 2 381 16 Västmanlands län ........ 10 247 22 2 053 22 1 868 21 Kopparbergs län ......... 18 933 11 4 440 9 3 964 4 Gävleborgs län ........... 23 753 7 4 309 10 2 973 10 Västernorrlands län ...... 63 134 1 12 820 1 5 544 3 Jämtlands län ........... 25 453 5 4 873 5 3 862 5 Västerbottens län ........ 47 486 2 7 446 3 5 859 1 Norrbottens län .......... 41 809 3 7 466 2 5 715 2 Summa 499 915 95 200 _- 71 537 —

Värdet av de ovan angivna jämförelsekvantiteterna såsom underlag för en gradering av vägförvaltningarna med avseende på det kamerala arbetets omfattning begränsas givetvis därav, att redovisningen endast kunnat avse ett enda budgetår. Härtill kommer att de angivna siff- rorna för antalet utbetalningar icke äro fullt jämförbara, emedan praxis beträffande sammanförande av utbetalningar till samma betalnings- mottagare varit olika vid skilda vägförvaltningar. I stort sett torde dock det redovisade jämförelsematerialet kunna tjäna till ledning vid en mera schematisk beräkning av vägförvaltningarnas inbördes ordnings- följd i här berörda hänseende.

Under för närvarande kända förhållanden synas vägförvaltningarna med avseende på omfattningen av det kamerala arbetet lämpligen kun- na uppdelas i följande fem grupper:

Vägförvaltningen i Grupp 1: Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län (3 förvalt- ningar). Grupp II: Stockholms, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs, Värmlands, Kop- parbergs, Gävleborgs och Jämtlands län (7 förvaltningar). Grupp III: Östergötlands, Jönköpings, Kristianstads och Malmöhus län (4 % förvaltningar).

! Grupp IV: Uppsala, Södermanlands, Kronobergs, Kalmar, Hallands, Skara— borgs, Örebro och Västmanlands län (8 förvaltningar). ! j Grupp V: Gotlands och Blekinge län (2 förvaltningar).

i Antalet och summan av verkställda utbetalningar och summan av vägunderhållskostnaderna utgjorde under budgetåret 1944/45 genom- snittligt per vägförvaltning i de fem grupperna följande:

Summa vägun-

Summa utbe- Antal utbetal- t alnin g ar derhållskost-

ningar nader

1 000 kr. 1 000 kr. Grupp I .................... 50 810 9 244 5 706 Grupp 11 ................... 23 044 4 701 3 430 Grupp III .................. 18 931 3 362 2 978 Grupp IV .................. 12 346 2 371 2 100

.................. 1 077 847

Antalet och summan av verkställda utbetalningar vid hamnarbets- avdelningarna under budgetåret 1944/45 framgå av följ ande tablå.

Hamnarbetsavdelning

Antal utbetal- ningar

Snmma utbetal— ningar 1 000 kr.

Västra ................ 18 812 2 460 Södra ................ 4 108 92] Östra ................ 3 140 783 Mellersta ............. 219* 454: Nedre norra ........... 36 476 5 751 Övre norra ............ 9 631 1 728 Summa 72 386 11 688

”Mellersta hainnarhetsavdclningen var indragen under större delen av budgetåret.

De ovan för hamnarbetsavdelningarna angivna kvantiteterna, vilka huvudsakligen hänföra sig till Göteborgs och Bohus, Västernorrlands och Norrbottens län, kunna svårligen fördelas på respektive vägförvalt— ningar, men siffrorna äro icke av sådan storleksordning, att en sådan fördelning skulle behöva påkalla någon ändring av den gjorda grupp- indelningen av vägförvaltningarna.

Såsom tidigare framhållits (s. 174) kan vägförvaltningarnas bygg- nadsverksamhet (inklusive flygplatsbyggnader, hamn- och farledsarbe- ten samt vattenförsörjnings- och avloppsanläggningar) beräknas kom— ma att under den närmaste framtiden uppnå en omslutning av minst 100 miljoner kronor för år räknat. Om härtill läggas de beräknade ut— gifterna för vägunderhållet samt för den lokala administrationen, er- hålles en total omslutning av omkring 200 miljoner kronor per år. En- ligt ovanstående tablåer uppgingo vägförvaltningarnas och hamnarbets— avdelningarnas utgifter under budgetåret 1944/45 till 95,2 miljoner kronor respektive 11,7 miljoner kronor eller tillhopa 106,9 miljoner kronor. Personalorganisationen var under nämnda budgetår väsent— ligen densamma som under innevarande budgetår, i det att vid vägför- valtningarna från och med den 1 juli 1945 endast tillkommit 2 bok- hållarbefattningar i Ro 17, 8 kontoristbefattningar i Bo 9 samt ett antal extra befattningar i biträdesgraderna.

Omfattningen av det kamerala arbetet påverkas i ganska hög grad av huruvida byggnadsarbetena utföras på entreprenad eller i egen regi. Särskilt arbetskrävande i kameralt hänseende äro beredskapsarbeten. som bedrivas i egen regi, bl. a. av den anledningen att avlöning till ar- betarna vid dylika företag utbetalas med kortare mellanrum än vid ordinarie arbeten. De sakkunniga ha vid beräkningen av personalbe- hovet för det kamerala arbetet utgått från att den väntade ökningen av byggnadsverksamheten huvudsakligen skall komma att omfatta entre-

l 1 i l l !

prenadarbeten. Även för dylika arbeten måste man emellertid räkna med ett visst behov av kameral personal. Härtill kommer den beräk— nade ökningen av vägunderhållsarbetet, vilket bedrives i egen regi.

Innan de sakkunniga närmare ingå på beräkningen av personalbeho- vet för här ifrågavarande arbetsuppgifter, må först till behandling upp- tagas frågan om anställningsform och löneställning för vissa kategorier av den kamerala personal, som kan beräknas erforderlig oavsett om- fattningen av byggnadsverksamheten i egen regi. De sakkunniga få här- utinnan anföra följ ande.

Vägkamrerarna äro för närvarande placerade i lönegraden A 21. På dessa befattningshavare vila jämförelsevis kvalificerade och ansvars- fulla uppgifter. Av tablån å s. 178 framgår att summan av utbetal- ningarna under budgetåret 1944/45 vid flertalet vägförvaltningar upp— gick till mellan 2 och 5 miljoner kronor och vid Vägförvaltningen i Väs— ternorrlands län till icke mindre än 12,82 miljoner kronor. Under freds- mässiga förhållanden och efter inordnandet av hamnarbetsavdelningar- na i vägförvaltningarna torde man för de flesta fall kunna räkna med en fördubbling av ifrågavarande omslutningsbelopp. Enligt departe- mentschefens uttalande i propositionen 1943: 224 skola vägkamrerarna föredraga ärenden rörande utanordningar, leda och deltaga i den inre revisionen, vara föredragande i personalärenden, handlägga ärenden av social natur och biträda vägdirektören vid ingående av avtal och upp— rättande av kontrakt. Deras arbetsuppgifter äro sålunda delvis av så- dan natur, som karakteriserar åliggandena på sekreterartjänster i all- mänhet.

Den nu för vägkamrerarna gällande lönegraden A 21 tillhör icke normalgraderna för statliga kamrerarbefattningar. För sådana befatt- ningar tillämpas i enlighet med tj änsteförteckningssakkunnigas förslag (SOU 1941: 17, s. 61) normalt 20, 22, 24 eller 26 lönegraden. Slutligen må erinras om att kamrerarbefattningen hos luftfartsstyrelsen, vars kamerala verksamhet torde vara mindre än de flesta vägförvaltningars, placerats i lönegraden A 22.

Bokföringsarbetet vid vägförvaltningarna utgöres icke blott av den vanliga redovisningsbokföringen utan även av en omfattande och komplicerad kalkylationsbokföring, för vars handhavande erfordras sakkunnig kameral ledning och tillsyn jämte den tekniska. Vägförvalt- ningarnas kassarörelse omfattar till mycket stor del utbetalning av ar- betaravlöningar. Det härmed förenade räkne- och kontrollarbetet är en tidskrävande uppgift, som ställer särskilda krav på vägkamreraren så- som ledare av detta arbete.

Vid sidan av de rent kamerala uppgifterna ha vägkamrerarna, i en- lighet med departementschefens uttalande i propositionen 1943z224, att handlägga en hel del arbetsuppgifter av administrativ och juridisk

natur, vilka delvis äro av ganska kvalificerad art och kräva särskild sakkunskap. Härvid kunna nämnas bl. a. följ ande uppgifter.

Biträde vid utarbetande av anslagsäskanden. Skrivelser angående avlöningsfrågor och förslag till besättande av tjänster. Protokoll i personalärenden. Utredningar och skrivelser i pensionsfrågor beträffande arbetare. Utredningar och skrivelser rörande tillämpning av gällande kollektivavtal samt biträde vid lokala förhandlingar rörande kollektivavtalsfrågor.

Utredningar och skrivelser rörande olycksfall i arbete och fri sjukvård. Handläggning av frågor rörande tjänstelokaler och telefonabonnemang. Handläggning av frågor rörande diarieföring och arkiv. Biträde vid handläggning av ärenden rörande förvärv av mark och bestäm- mande av ersättning för intrång.

Biträde vid handläggning av ärenden rörande av vägförvaltning dispone- rade fastigheter och jordområden (försäljning, arrende, hyra, lantmäteriför- rättningar m. m.).

Utredningar och skrivelser i skadeståndsärenden och andra tvister med utomstående.

Inställelse i rättegångar m. m. Biträde vid infordrande av anbud och upprättande av entreprenad— eller leveranskontrakt.

Vad här anförts om vägkamrerarnas arbetsuppgifter finna de sak— kunniga utgöra starka skäl för en allmän uppflyttning i löne- grad av dessa befattningar. Härvid bör emellertid en differentiering ge- nomföras. Även om det kamerala arbetet liksom också de administra- tiva och juridiska uppgifterna i huvudsak äro av samma art vid de olika vägförvaltningarna, är det uppenbart, att vägkamrerarna vid de större förvaltningarna ha jämförelsevis mera krävande arbetsuppgifter. Härtill kommer att dessa vägkamrerare ha ett större ekonomiskt an- svar. Med utgående härifrån ha de sakkunniga funnit sig böra föreslå, att vägkamrerarebefattningarna uppflyttas till lönegraden A 24 i de till grupperna I och II hänförda 10 länen, nämligen Stockholms, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs, Värmlands, Kopparbergs, Gävleborgs, Västernorr- lands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län, samt att vägkam— rerartj änsterna i övriga 14 län uppflyttas till lönegraden A 22.

I enlighet med vägförstatligandekommitténs organisationsförslag och sedan nu tillräcklig erfarenhet rörande organisationen vunnits, vilja de sakkunniga förorda, att de 16 nu befintliga bolchållarbefattningarna (Eo 17) uppföras på ordinarie stat. Med hänsyn till den beräknade ök— ningen av det kamerala arbetet och till behovet av ställföreträdare för vederbörande vägkamrerare föreslå de sakkunniga därjämte inrättan- de av 8 nya bokhållarbefattningar, avsedda för vägförvaltningarna i de län, där sådan befattning för närvarande saknas, nämligen Uppsala, Södermanlands, Kronobergs, Gotlands, Blekinge, Hallands, Örebro och

Västmanlands län. Även dessa befattningar synas böra uppföras på or- dinarie stat. Vad angår vägförvaltningarna i Gotlands och Blekinge län må framhållas att enbart den väntade ökningen av arbetet på vägvä- sendets område knappast kan motivera inrättande av bokhållartjänst i dessa län. Hänsyn har emellertid tagits också till det förhållandet, att ifrågavarande förvaltningar kunna beräknas få en förhållandevis bety- dande ökning av det kamerala arbetet i samband med överflyttningen av hamnarbetsavdelningarnas verksamhet till vägförvaltningarna.

De sakkunniga föreslå vidare, att vägkassörstjänsterna (Ro 11) göras ordinarie, och förorda tillika, att vägkassörsbefattningarna vid de tio nyss nämnda vägförvaltningarna i grupperna I och II uppflyttas till lönegraden A 14.

Vid vissa av vägförvaltningarna finnas nu en eller flera kontorsskri- vare med placering i lönegraden Ex 15 eller med arvodesavlöning. Till de nuvarande extra kontorsskrivarbefattningarna återkomma de sak- kunniga i det följ ande. De sakkunniga föreslå, att extra ordinarie kon- torsskrivarebefattningar inrättas såsom förstärkning av den mera kvalificerade kamerala personalen framför allt vid de större vägför- valtningarna. Antalet synes tills vidare kunna bestämmas till 10.

I sina riksdagspetita för innevarande budgetår framlade väg- och vat- tenbyggnadsstyrelsen förslag om uppflyttning av de i lönegraden Eo 9 placerade förrådskontoristerna vid vägförvaltningarna till lönegraden Eo 12 med benämningen förrädsmästare. Styrelsen anförde härom föl- jande.

Vid var och en av vägförvaltningarna finnes en kontorist i lönegraden Eo 9, avsedd att biträda med vägförvaltningarnas förrådsrörelse. Samtliga äro manliga tjänstemän. Med den arbetsfördelning, som på grund av om- ständigheternas makt utbildat sig vid vägförvaltningarna, hava kontorister- na kommit att i stor utsträckning få arbeta mera självständigt än som ur- sprungligen varit avsett. Särskilt gäller detta i fråga om verkställandet av upphandlingar, som i betydande omfattning anförtros nämnda kontorister. Därjämte svara dessa befattningshavare för lagerbokföringen samt för till- syn och inventering av samtliga förråd inom respektive förvaltningsområ- den. De skola därvid särskilt tillhandagå vägmästarna och arbetsbefälet med råd och anvisningar beträffande materielanskaffning och ekonomisk lager- hållning. Vidare förestå de styrelsens depåförråd inom respektive län, fak- turera från dessa förråd utlämnade förrådseffekter samt redovisa för de- samma till förrådsbyrån.

Enligt styrelsens mening har förrådskontoristernas lönegradsplacering kommit att bliva alltför låg. I åtminstone ett län har kontoristen för närva— rande lägre lön än den förrådsförman, som biträder honom och vars löne- förmåner grunda sig på kollektivavtal. Att styrelsen för närvarande har en i stort sett mycket god uppsättning av kontorister sammanhänger väsent- ligen därmed att åtskilliga av dem äro förutvarande arbetsledare hos väg- distrikten och att flertalet av dessa kontorister genom särskilt medgivande

av Kungl. Maj:t erhållit placering i högre löneklass än begynnelselöneklas— sen. Vid framtida nyrekrytering av befattningarna lära möjligheterna att förvärva fullgod arbetskraft icke vara lika goda.

Med avseende på arbetsuppgifternas art och omfattning intaga förråds- kontoristerna icke den underordnade ställning i förhållande till vägmästar- na, som lönegradsplaceringen synes utvisa. En reglering av deras tjänste- ställning torde med hänsyn till vad ovan anförts få anses påkallad redan nu. Nämnas må att befattningarna icke torde komma att beröras av frågan om inrättande av de av de vägsakkunniga föreslagna förrådsavdelningarna. Den placering, som för närvarande närmast synes kunna komma i fråga för förrådskontoristerna, är i lönegraden Ro 12 eller samma lönegrad, som gäl— ler för de vid styrelsens förrådsbyrå anställda förrådsmästarna.

Föredragande departementschefen uttalade i propositionen 1945: 261. att han med hänsyn till att löneställningen för vägförvaltningarnas per— sonal fastställts så sent som år 1943 icke funne sig kunna biträda för- slaget om uppflyttning av förrådskontoristerna från 9 till 12 lönegraden. I anslutning härtill uttalade statsutskottet i sitt utlåtande 1945: 196, att det i fråga om bl. a. förrådskontoristerna syntes vara förtjänt av för- nyat övervägande, huruvida ej, såsom väg- och vattenbyggnadsstyrel- sen föreslagit, en förbättrad löneställning kunde vara befogad.

De sakkunniga anse för sin del, med hänsyn till vad väg— och vatten- byggnadsstyrelsen anfört och jämväl till den utökning av arbetet vid förråden, varmed man nu får räkna, goda skäl föreligga för en uppflytt- ning av de 24 förrådskontoristbefattningarna till lönegraden Ro 12 med benämningen förrådsmästare och räkna i sitt organisationsförslag med en dylik uppflyttning.

De sakkunniga ha vid avvägningen av personaluppsättningen för det kamerala arbetet och för biträdesgöromålen vid vägförvaltningarna först beräknat den personal, som kan anses erforderlig, om byggnads- verksamheten bedrives huvudsakligen på entreprenad (se tablån å s. 185), samt därefter (s. 186) visst antal befattningar såsom förstärkning i de län, där byggnadsverksamhet i egen regi kan komma att äga rum i särskilt stor utsträckning.

Med utgående från den förut angivna gruppindelningen (s. 179) och i anslutning till vad ovan anförts om lönegradsplacering m. m. be- träffande vissa befattningar ha de sakkunniga, under förutsättning att byggnadsverksamheten bedrives huvudsakligen på entreprenad, beräk- nat följande personaluppsättning för kamerala uppgifter och biträdes— göromål.

. ||: | |_Ll 0 % 353 få 5533 59 =” zei. l-a ===! _: &: Umm : .. > .: tå ”PE—0 53 s;: 3 se äv.-g. ;! : ggg == E'? :x”: anza' WE : .- h— k—a _5— ota v— Hää —åå>'— "så >är" -ä sz "än?” 5525 ”#53 '. . fem:.å esi m."? gas-3 ,,, g _.63 mg.; Befattning Lonegrad 5383 m.m _Poå nåja,, nnan—., 95 Summa ”anx- =>;5g 5 :: 535552 53? '- ="' panga kä=rå 1.>-Qoa ”CJ" (Jo-3 o ga: " gon... Tfn-' :IQQE O...—E O_nag O_ O &) adm.-. _okg : ,: _D-a once.: ::;th »- %$ #53" :E?- .==-= == ===; 80" go. .. w ä := m" 2 o vi” u => *:?” ': t' ”2 i": & ao :.! := = = > >.: >> > .. >

lan lands,

Vägkamrerare A 24 1 1 -— -— 10 > A 22 —- 1 1 1 14 Bokhållare A 17 1 1 1 1 1 24 Kontorsskrivare Eo 15 1 1 —— — 10 Vägkassör A 14 1 1 — _ 10 Förrådsmästare Eo 12 1 1 1 1 1 24 Vägkassör A 11 _— —— 1 1 —— 12 Kontorist A 9 _ »— —— —— 1 2 » EO 9 1 1 2 1 -— 26 Kanslibiträde A 7 1 1 1 1 — 22 » Eo 7 1 — — _ — 3 Kontorsbiträde Eo 4 3 2 2 1 1 41 Skrivbiträde Eo 2 4 3 2 2 1 59 » Ex 2 2 2 2 2 1 46 Summa 17 14 1; j 11 | 7 303

Den ovan gjorda personalberäkningen innebär — förutom uppflytt- ning i lönegrad av vägkamrerarna, förrådskontoristerna och 10 vägkas- sörer, överflyttning till ordinarie stat av vägkassörerna och de nuvaran- de 16 bokhållarna samt inrättande av 8 nya bokhållarbefattningar och 10 kontorsskrivarbefattningar -— följ ande förändringar.

1) Överflyttning av de 7 kontoristbefattningarna i Ex 9 (se bil. 2, kol. 26) till extra ordinarie stat, förändring av kanslibiträdestj änsten i Ex 7 (se bil. 2, kol. 29) till kontoristbefattning i Bo 9 samt inrättande av 5 nya kontoristbefattningari Eo 9. Nyssnämnda extra kanslibiträdestj änst är, enligt vad de sakkunniga inhämtat, i fråga om arbetsuppgifterna jämförlig med en kontoristbefattning men har på grund av medelbrist icke kunnat erhålla en häremot svarande lönegradsplacering.

2) Överflyttning av de 3 kontorsbiträdestj änsterna i Ex 4 (se bil. 2, kol. 31) till extra ordinarie stat samt inrättande av 12 nya sådana be- fattningar i Eo 4.

3) Överflyttning av 36 av de 51 skrivbiträdesbefattningarna i Ex 2 (se

bil. 2, kol. 33) till extra ordinarie stat samt inrättande av 31 nya sådana befattningar i Ex 2.

I väg- och vattenbyggnadsstyrelsens icke—ordinariepost för innevaran- de budgetår är inräknat ett belopp av 22000 kronor till extra arbets- kraft för bokföringen vid depåförråden, och med anlitande av detta be— lopp ha vid vägförvaltningarna anställts 9 extra tjänstemän (se bil. 2, kol. 17—20). De sakkunniga ha vid den ovan gjorda personalberäk— ningen tagit hänsyn till behovet av biträden för här ifrågavarande ända— mål, varför väg- och vattenbyggnadsstyrelsens avlöningsanslag vid om- organisationen kan minskas med nämnda belopp.

Vad härefter beträffar den erforderliga personalförstärkningen i de län, där byggnadsverksamhet i egen regi kan komma att äga rum i särskilt stor utsträckning, få de sakkunniga anföra följande.

I nedanstående sammanställning har angivits dels den kamerala personal och biträdespersonal, som jämlikt särskilt bemyndigande av Kungl. Maj:t anställts vid vägförvaltningarna på grund av den ökade byggnadsverksamheten i egen regi eller för arbetsuppgifter i samband med planläggning av beredskapsarbeten, dels ock all kameral och bi- trädespersonal vid hamnarbetsavdelningarna.

Vägförvaltningarna. Antal Kontorsskrivare .......................... 9 Kansliskrivare ............................ 2 Kontorister .............................. 10 Kontorsbiträden .......................... 9 Skrivbiträden ............................ 24 Telefonist ................................ 1

Hamnarbetsavdelningarna.

Byggnadskamrerare ...................... 51/2 Kontorsskrivare .......................... 8 Kontorister .............................. 13 Kontorsbiträden .......................... 1 1 Skrivbiträden ............................ 1 1 Kontorsbud .............................. 2

Summa 1051/2

Beträffande löneställningen för ovan angivna personal få de sakkun- niga hänvisa till tablån i bilaga 2 (kol. 41—47) vad angår vägförvalt- ningarna och till sammanställningen å s. 161 i fråga om hamnarbetsav- delningarna.

Överflyttningen av hamnarbetsavdelningarnas verksamhet till väg- förvaltningarna kommer att medföra en mycket betydande ökning av det kamerala arbetet vid vägförvaltningarna i Göteborgs och Bohus samt

Västernorrlands län. De sakkunniga vilja med anledning härav före- slå, att såsom motsvarighet till byggnadskamrerarbefattningarna vid västra och nedre norra hamnarbetsavdelningarna på vägförvaltningar- nas stat uppföras 2 förste bokhållarbefattningar i A 18. Vad angår de övriga hamnarbetsavdelningarna må framhållas att det kamerala ar- betet vid dessa är av mindre omfattning och dessutom skulle komma att fördelas mellan ett flertal vägförvaltningar. De sakkunniga ha därför icke funnit anledning föreslå inrättande vid vägförvaltningarna av några befattningar, som skulle utgöra direkt motsvarighet till byggnads- kamrerartj änsterna vid dessa hamnarbetsavdelningar.

Vad beträffar personalbehovet i övrigt för här ifrågavarande arbets- uppgifter få de sakkunniga föreslå, att i vägförvaltningarnas avlönings- anslag inräknas medel till följande befattningar, avsedda att fördelas mellan vägförvaltningarna allt efter förekommande behov.

Befattning Lönegrad

6 kontorsskrivare 7 kontorsskrivare 9 kontorister 13 kontorister 10 kontorsbiträden 10 skrivbiträden 25 skrivbiträden

2 kontorsvakter 82

Vad angår förvaltnings- och driftsorganisationen vid statens fiske- hamnar och farleder få de sakkunniga anföra följande.

Beträffande hamnmästarna vid statens fiskehamnar synes anledning icke för närvarande finnas att ifrågasätta några ändringar. Avlönings- kostnaderna böra även i fortsättningen utgå av anslaget till Under- håll och drift av statens fiskehamnar och farleder.

Vad kanalerna beträffar anse de sakkunniga, att förvaltningen av Södertälje kanal bör tills vidare bestå såsom självständig.

I fråga om Falsterbokanalen få de sakkunniga anföra följande. Falsterbokanalen anlades under kriget för tillgodoseende av de sär- skilda krav, som på grund av krigsförhållandena uppstått för han- delssjöfartens vidkommande. Det synes ännu icke möjligt att be- döma, i vilken utsträckning kanalen normalt kan komma att utnytt— jas av sjöfarten. Sannolikt torde den dock även under fredsförhållan- den ha en uppgift att fylla, åtminstone för den mindre sjöfarten, och de sakkunniga ha därför ansett sig böra räkna med att kanalen även i framtiden kommer att hållas öppen. För upprätthållande av kana-

lens drift synes den nu befintliga maskinist- och vaktpersonalen i sin helhet erforderlig, även om trafiken i kanalen skulle bliva jämförelse- vis begränsad. De sakkunniga förorda därför, att ifrågavarande per— sonal uppföres på extra ordinarie stat. Däremot torde kanalinspektors— befattningen i avvaktan på ytterligare erfarenhet tills vidare böra bibe— hållas oförändrad.

Avlöningskostnaderna för här omförmälda personal synas lämpligen böra överflyttas till vägförvaltningarnas avlöningsanslag, och de sak— kunniga föreslå sålunda, att i detta anslags icke—ordinariepost inräknas medel till följande befattningar, nämligen

Befattning Lönegrad 1 kanalinspektor ........................... Ex 18 1 maskinist och förste reparatör ............ Ro 10 2 maskinister ............................... Eo 8 1 vakt och biträdande maskinist ............. Eo 7 2 vakter ............................. - ..... Eo 5

7

Vid Sotenkanalen, Väddö kanal och Strömma kanal utgöra brovak— terna den enda personalen. De ha i huvudsak samma funktion som de till vägväsendet hörande brovakterna, vilka avlönas med anlitande av anslaget till Barmarksunderhållet och i allmänhet äro anställda genom kollektivavtal. De sakkunniga ha beträffande här ifrågavarande bro— vakter icke funnit anledning föreslå annan ändring än att avlönings— kostnaderna överflyttas till förenämnda vägunderhållsanslag.

Vid den föreslagna utvidgningen av vägförvaltningarnas arbetsupp— gifter synes slutligen också en omprövning av vägdirektörernas löne- ställning vara påkallad.

Vägdirektörerna äro för närvarande placerade i lönegraden C 6 utom vägdirektörerna i Gotlands och Blekinge län, vilka äro hänförda till lönegraden C 5.

Överflyttningen av hamnarbetsavdelningarnas verksamhet till väg- förvaltningarna och inordnandet i dessa av distriktsorganisationen för vattenförsörjning och avlopp kommer att ställa ökade krav på väg— direktörerna icke blott med hänsyn till de tekniska och administrativa spörsmål, som härvid möta dem, utan även när det gäller att leda och sammanhålla arbetet vid de olika verksamhetsgrenarna. Det bör dock anmärkas, att hamn- och farledsarbeten i huvudsak endast förekomma i kustlänen.

Vid bedömandet av förevarande fråga bör hänsyn också tagas till det ökade arbete och ansvar, som pålagts vägdirektörerna i samband med effektiviseringen av den statliga arbetsmarknadsberedskapen.

i 1 1 !

Slutligen kan nämnas, att i vägdirektörernas uppgifter numera även ingår att ombesörja utförandet av flygplatsanläggningar.

Enligt de sakkunnigas mening bör i samband med omorganisationen uppflyttning till lönegraden C 7 ske beträffande flertalet vägdirektörs— befattningar. Denna och i några fall högre lönegrad föreslogs av väg- förstatligandekommittén för vägdirektörerna vid en distriktsindelning enligt alt. II (22 distrikt). En differentiering av vägdirektörsbefatt- ningarna i lönehänseende medför, att möjligheterna ökas att beford- ringsvägen placera de dugligaste arbetskrafterna i de mest krävande förvaltningarna. Med en sådan lönegradsplacering kan också, såsom an- förts å s. 64, befordran ske från byråchefsbefattningarna å utrednings— byråerna till vägdirektörstj änst, varigenom ernås den fördelen att först- nämnda befattningar icke få karaktären av sluttj änster.

De sakkunniga ha stannat för att förorda uppflyttning till lönegra— den C 7 av vägdirektörsbefattningarna i följande 16 län, nämligen Stockholms, Östergötlands, Jönköpings, Kalmar, Kristianstads, Malmö- hus, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs, Skaraborgs, Värmlands, Koppar— bergs, Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norr- bottens län.

Överflyttningen av hamnarbetena till vägförvaltningarna synes för Gotlands och Blekinge läns del komma att medföra, att vägförvalt— ningarna i dessa län bliva mera jämställda med de övriga mindre för- valtningarna i fråga om arbetets omfattning. De sakkunniga vilja med hänsyn härtill föreslå, att vägdirektörsbefattningarna i Gotlands och Blekinge län i lönehänseende likställas med motsvarande befattningar i de övriga mindre länen och sålunda uppflyttas till lönegraden C 6.

De sakkunniga anse, att vägdirektörerna i likhet med arbetscheferna (jfr s. 171) och övriga befattningshavare vid vägförvaltningarna icke böra vara knutna till viss vägförvaltning. I den mån vägdirektörerna nu uppflyttas i lönegrad, bör därför i de nya förordnandena intagas före- skrift om skyldighet att tjänstgöra vid vägförvaltning, som Kungl. Maj:t bestämmer.

I överensstämmelse med vad som i sådant hänseende anförts beträf- fande den centrala organisationen förutsätta de sakkunniga, att vid till- fällig ansvällning av arbetet personalförstärkning skall kunna beredas vägförvaltningarna genom anlitande av avlöningsanslagets icke-ordina- riepost.

En sammanställning, utvisande den nuvarande och den föreslagna lokala personalorganisationen, i båda fallen i de delar som beröras av de sakkunnigas ändringsförslag, återgives nedan.

Nuvarande organisation.

Vägförvaltningama Lönegrad 22 vägdirektörer .......... C 6 2 vägdirektörer .......... C 5

24

Förstärkning av den tekniska per- sonalen för vägbyggnadsverksam- heten i egen regi m. m.:

Arv. lönekl.

22 avdelningsingenjörer .. 22—24 4 ingenjörer ............ 20—21 21 tekniska biträden ..... 11—16

T7

Kamera] personal och biträdesper- sonal för den ordinarie verksam- heten: Lönegrad 24 vägkamrerare .......... A 21 16 bokhållare ............ Eo 17 22 vägkassörer .......... Ro 11 2 kontorister ............ A 9 24 förrådskontorister Eo 9 13 kontorister ............ Eo 9 7 kontorister ............ Ex 9 22 kanslibiträden ......... A 7 3 kanslibiträden ......... Eo 7 1 kanslibiträde .......... Ex 7 26 kontorsbiträden ....... Eo 4 3 kontorsbiträden ...... Ex 4 23 skrivbiträden .......... Eo 2 51 skrivbiträden .......... Ex 2 237 Personalförstärkning för förråds- rörelsen: 1 kontorist .............. Ex 9 1 kanslibiträde .......... Ex 7 2 kontorsbiträden ....... Ex 4 5 skrivbiträden .......... Ex 2 9

Förstärkning av den kamerala per- sonalen och biträdespersonalen för vägbyggnadsverksamheten i egen regi m. m.:

Arv. lönekl.

4 kontorsskriva re ...... 12—17

Föreslagen organisation.

Vägförvaltningarna Lönegrad 16 vägdirektörer .......... C 7 8 vägdirektörer .......... C 6 24 Teknisk personal för byggnads- verksamheten m. m.: 13 arbetschefer ........... C 5 5 vägingenjörer ......... A 26 8 vägingenjörer .......... Eo 26 3 ingenjörer ............. A 24 3 ingenjörer ............. Eo 24 10 ingenjörer ............. Eo 21 20 ingenjörsassistenter . . . . Ro 17 10 ritare ................. Eo 12 7 ingenjörer .......... Arvode 6 ritbiträden .......... Arvode 85

Personal för statsbidragsverksam— heten betr. vattenförsörjnings- och avloppsanläggningar:

Lönegrad 12 distriktsingenjörer Eo 26 3 ingenjörer ............ Eo 24 3 ingenjörer ............ Ro 21 6 kontorsbiträden ....... Eo 4 Arv. lönekl.

3 tekniska biträden ...... 16

727

Personal för kamerala uppgiften- och biträdesgöromål:

Lönegrad 10 vägkamrerare ......... A 24 14 vägkamrerare ......... A 22 2 förste bokhållare ...... A 18 24 bokhållare ............ A 17 16 kontorsskrivare ........ Eo 15 7 kontorsskrivare ....... Ex 15 10 vägkassörer .......... A 14 24 förrådsmästare ........ Ro 12 12 vägkassörer ............ A 11 2 kontorister ............ A 9 35 kontorister ............ Eo 9

13 kontorister ............ Ex 9

% | i

l 1 1 l l l l l l

Lönegrad 5 kontorsskrivare ........ Ex 15 2 kansliskrivare ......... Ex 11 10 kontorister ............ Ex 9 9 kontorsbiträden ....... Ex 4 24 skrivbiträden .......... Ex 2 Arvode 1 telefonist ........... 2400:— 55 Hamnarbetsavdelningarna Lönegrad f. fast anst. tjänsteman Ingenjörs- och ritpersonal: S% arbetschefer ....... 28 :) avdelningsingenjörer 25 1 ingenjör (fast. anst.) 21 10 ingenjörer (tillfäll.

anst.) ........... 21 3 ingenjörer (fast 18

anst.) ........... 18 4 ingenjörer (tillfäll.

anst.) .......... 18

4 ingenjörsassistenter (tillfåll. anst.) .. —— 3 kopister (tillfäll.

anst.) .......... 11 3 ritbiträden (tillfäll. anst.) ........... — 381/2 Kameral personal och biträdes- personal:

51/2 hyggnadskamrerare 19 4 kontorsskrivare (fast

anst.) ........... 15 4 kontorsskrivare (till-

fäll. anst.) ...... 15 4 kontorister (fast.

anst.) .......... 8 9 kontorsbiträden (till-

anst.) .......... 8 2 kontorsbiträden (fast

anst.) ........... 4 9 kontorister (tillfäll.

fåll. anst.) ...... 4 11 skrivbiträden tillfäll.

anst.) ........... —

Tal/2

22 kanslibiträden ......... A 7 3 kanslibiträden ......... EC 7 51 kontorsbiträden ........ EO 4 69 skrivbiträden .......... Eo 2 71 skrivbiträden .......... Ex 2 1 kontorsvakt ......... Arvode 386 Personal vid Falsterbokanalen: Lönegrad 1 kanalinspektor ........ Ex 18 1 maskinist och förste re- paratör .............. Ro 10 2 maskinister .......... Eo 8 1 vakt och biträdande ma- skinist .............. Eo 7 2 vakter ................ Eo 5 7

Personal för arbetsledning eller kontroll vid arbetsplatserna:

25 verkmästare ........... Eo 17 40 verkmästare .......... Ro 15 60 verkmästare .......... Eo 13

9 muddermästare ........ Eo 13 134

Tillhopa 663 befattningshavare.

Distriktsorganisationen för vatten- försörjning och avlopp

Arv. lönekl. 12 distriktsingenjörer . . . 23—25 6 assistenter .......... 21 3 tekniska biträden 16 6 skrivbiträden ........ 1 27 Personal vid Falsterbokanalen Lönegrad 1 kanalinspektor ........ Ex 18 1 maskinist och förste re— paratör .............. Ex 10 2 maskinister ............ Ex 8 1 vakt och biträdande ma- skinist .............. Ex 7 2 vakter ................ Ex 5 7 Platsbefäl, muddermästare och platskontrollanter 134 befattningshavare ..... _

]Här är medräknat endast det antal tjänster, för vilket motsvarande pen- sionsberättigande befattningar före- slås.

! Tillhopa 627 befattningshavare. ? i

VII. Vissa övergångsfrågor m. m.

Den föreslagna omorganisationen bör i den mån så kan ske genom— föras fr. o. m. den 1 juli 1946. Med hänsyn till den tid, som tillsättandet av de nyinrättade befattningarna kräver, torde det emellertid icke vara möjligt att redan vid angiven tidpunkt i full utsträckning genomföra övergången från de nuvarande till de nya personalförteckningarna. Kungl. Maj:t torde därför böra utverka riksdagens bemyndigande att meddela de bestämmelser, som på grund härav må erfordras under övergångstiden.

Vid genomförandet av den föreslagna omorganisationen torde Kungl. Maj:t böra utverka riksdagens bemyndigande att, i den mån så erford- ras, överföra ordinarie befattningar hos väg- och vattenbyggnadssty- relsen och vid vägförvaltningarna till övergångsstat. Såsom exempel på fall, då sådan åtgärd kan bliva aktuell, må anföras följande.

Några av de nuvarande ordinarie befattningarna hos väg— och vatten— byggnadsstyrelsen komma att sakna direkt motsvarighet i den nya organisationen. För det fall att någon av innehavarna av dessa befatt— ningar icke skulle erhålla annan tjänst vid omorganisationen, torde vederbörande befattning överföras till övergångsstat.

Beträffande de ordinarie tjänster, som vid omorganisationen skulle uppflyttas till högre lönegrad, synes i regel i varje särskilt fall böra prövas, huruvida de nuvarande innehavarna av befattningarna böra erhålla de nya tjänsterna. De hithörande tjänster, som tillhöra löneplan A, böra därvid i allmänhet ledigförklaras. Exempelvis kan det i fråga om förste byråingenjörstjänsterna tänkas, att vägingenjör eller annan ingenjör bör ifrågakomma till sådan tjänst. Liknande förhållande före- ligger också beträffande vägkamrerartj änsterna samt de nya ingenj örs- tj änsterna i A 24. Överförandet av bokhållarna och vägkassörerna till ordinarie tjänst i samma lönegrad som den nuvarande torde däremot böra få ske efter väg— och vattenbyggnadsstyrelsens närmare bestäm- mande utan särskilt kungörelse- och ansökningsförfarande.

Bemyndigandet att överflytta ordinarie befattningshavare till över- gångsstat bör jämväl omfatta vägdirektörstj änsterna.

Åtskilliga av de befattningshavare, vilka nu äro anställda mot arvode hos väg- och vattenbyggnadsstyrelsen eller vid dess lokala organisation, torde i samband med övergång till ordinarie eller extra ordinarie tjänst komma att få vidkännas en mer eller mindre betydande löneminskning vid tillämpning av vanliga lönetursregler. Dylik tjänsteman bör efter särskild prövning av Kungl. Maj :t kunna erhålla omedelbar placering i sådan högre löneklass, att en mera avsevärd löneminskning undvikes, dock icke i högre löneklass än den högsta inomivederbörande lönegrad. De merkostnader, som härvid uppkomma, kunna icke för närvarande med någon säkerhet beräknas, och de sakkunniga ha, med hänsyn här- till och till att beloppen i varje fall måste bliva relativt obetydliga, icke tagit hänsyn till desamma vid efterföljande kostnadsberäkningar.

Vid uppflyttning av de 24 förrådskontoristerna till förrådsmästare i Ro 12 bör — i enlighet med vad väg— och vattenbyggnadsstyrelsen i sin petitaskrivelse den 27—september 1944 härutinnan anfört _— till undvi- kande av icke avsedda löneökningar föreskrivas att de kontorister, vilka i samband med vägväsendets förstatligande genom särskilt beslut av Kungl. Maj :t placerats i högre löneklass än begynnelselöneklassen, icke må erhålla gynnsammare löneklassplacering än den, som de vid be- fordringstillfället skulle ha innehaft, om de redan vid tidpunkten för tillträdandet av sina kontoristbefattningar placerats i lönegraden Ro 12.

För de extra ordinarie verkmästar- och muddermästarbefattningarna synes en pensionsålder av 63 år böra fastställas.

Enligt gällande instruktion för väg— och vattenbyggnadsstyrelsen och dess lokala förvaltningar skola befattningshavare i 24 och högre löne- grader av löneplanerna A och Eo tillsättas av Kungl. Maj :t efter förslag av styrelsen. Tjänstemän i övriga lönegrader av nämnda löneplaner till- sättas av styrelsen. Hos de affärsdrivande verken är gränsen satt vid 28 lönegraden. Med hänsyn till att förfarandet vid tjänstetillsättningar i först angivna ordning är jämförelsevis tidskrävande och då antalet be- fattningar i 24 och högre lönegrader efter omorganisationen skulle bli- va ganska stort, kan det ifrågasättas, huruvida icke, för att möjliggöra en förenkling av handläggningen av hithörande frågor, väg- och vat- tenbyggnadsstyrelsen bör få ökade befogenheter att sj älv tillsätta ordi- narie och extra ordinarie tjänstemän. Om tj änstetillsättningarna inom den stora gruppen av befattningar i lönegraderna A 24 och Ro 24 över- flyttas till styrelsens avgörande, synes det angivna syftet i väsentlig mån

bliva tillgodosett. I enlighet härmed och då ordinarie och extra ordi- narie tjänster i 25 lönegraden icke förekomma vid väg- och vattenbygg- nadsväsendet, föreslå de sakkunniga, att de tjänstetillsättningar avse- ende befattningar i löneplanerna A och Bo, som skola hänskjutas till Kungl. Maj:ts avgörande, begränsas till tjänster i 26 och högre löne— grader. -

I kungörelse den 30 juni 1944 (nr 471) med föreskrifter i fråga om placering i lönegrad av vissa extra ordinarie tjänstemän har Kungl. Maj:t bl. a. förordnat, att extra ordinarie tjänstemän i vissa angivna tjänsteställningar skola, där ej Kungl. Maj:t annorlunda bestämmer, vara placerade högst i viss för varje tjänsteställning särskilt angiven lönegrad samt att frågan om lönegradsplacering för extra ordinarie tjänstemän i annan tjänsteställning än sålunda angivits skall, där ej an- nat följer av Kungl. Maj:ts i annat sammanhang meddelade beslut, un— derställas Kungl. Maj:ts prövning. I kungörelsen ha intagits bl. a. föl— jande slag av tj änsteställningar, vilka förekomma hos väg- och vatten- byggnadsstyrelsen och vid dess lokala förvaltningar, nämligen

Tjänsteställning Lönegrad

Skrivbiträde Kontorsbitråde

Expeditionsvakt

Kanslibiträde Kontorist Vägkassör Kontorsskrivare Amanuens

Bokhållare vid vägförvaltningarna ........... Eo Förste amanuens ........................... Ro 18

De sakkunniga föreslå, att även följande tjänsteställningar hos väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och vid dess lokala förvaltningar skola omfattas av kungörelsen, nämligen

Tjänsteställning Lönegrad

Ritbiträde Förrådsmästare Vägmästare Ritare Ingenjörsassistent Ingenjör

Den sist angivna tjänsteställningen har upptagits för att möjliggöra en successiv befordran i extra ordinarie anställning redan på ett lägre stadium av de ingenjörer, vilka anställas för att rekrytera byråingen-

jörsbefattningarna hos styrelsen och motsvarande tjänster vid vägför- valtningarna. I huvudsaklig överensstämmelse med vad som gäller vid vissa av de affärsdrivande verken skulle dessa ingenjörer därvid efter något års provtjänstgöring i arvodesanställning kunna befordras till tjänst i Ro 17 och efter ytterligare något år uppflyttas till E0 19 för att därefter i vederbörlig ordning befordras till byråingenj örer i Ro 21 eller liknande.

VIII. Kostnadsberäkningar m. 111.

De sakkunnigas organisationsförslag innebär bl. a. dels att till av- löningsanslagen överflyttats avlöningskostnaderna för den mycket stora administrationspersonal med mera permanenta arbetsuppgifter hos väg— och vattenbyggnadsstyrelsen och vid dess lokala organ (från- sett bilbesiktningsmännen), vilken för närvarande avlönas av sakanslag och andra liknande medel, dels ock att i avlöningsanslagen inräknats medel till den likaledes mycket stora personal, som för närvarande jämlikt Kungl. Maj :ts bemyndiganden avlönas genom överskridande av icke-ordinarieposterna. Ökningen av avlöningsanslagen blir därför jäm- förelsevis betydande och uppgår enligt nedanstående beräkningar för väg— och vattenbyggnadsstyrelsen till 1 171 900 kronor och för vägför- valtningarna till 1 435 000 kronor. Om hänsyn tages till kostnaderna för ovannämnda, redan befintliga personalorganisation, för vilken medel för närvarande icke äro inräknade i avlöningsanslagen, inskränker sig emellertid den verkliga ökningen av avlöningskostnaderna till cirka 380500 kronor i fråga om väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och till cirka 326 900 kronor för vägförvaltningarnas del, allt med inberäknan- de av kostnaderna för kristillägg.

Vad angår ökningen av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens avlönings- anslag må framhållas att mot de till cirka 110000 kronor uppgående kostnaderna för personal å konstruktionsbyrån för upprättande av ar- betsritningar till broar bör ställas en säkerligen vida större men till beloppet icke beräkningsbar minskning av entreprenadkostnaderna, och man bör därför vid en kostnadsjämförelse reducera det ovan för väg— och vattenbyggnadsstyrelsen angivna nettoökningsbeloppet å 380500 kronor med åtminstone nyssnämnda belopp av 110000 kronor, var- vid nettoökningen skulle uppgå till (380 500—110000) 270500 kronor. Sammanlagt skulle kostnadsökningen för styrelsen och vägförvalt- ningarna alltså kunna angivas till (270 500+326 900) 597400 kronor. Detta belopp utgör något mindre än 7 % av sununan av de nuvarande avlöningsanslagen, ökade med belopp motsvarande kristillägg. och av-

löningskostnaderna för den ovan omförmälda, nu befintliga personal- organisation, för vilken medel icke finnas inräknade i avlöningsanslagen (1 391 200+ 163 500+4 371 100+565 300+947 300+1 304 100=8 742 500) . Det må i förevarande sammanhang erinras om att den statliga väg- organisation, som uppbyggdes i samband med vägväsendets förstatligan- de och som med en viss provisorisk förstärkning fortfarande gäller, av— siktligt tillmättes i underkant redan för de då rådande förhållandena. Detta är i all synnerhet fallet beträffande personalorganisationen för vägbyggnadsverksamheten. Den förstärkning av den centrala och den lokala organisationen, som här föreslagits, innebär enligt de sakkunni- gas mening en nödvändig effektivisering för att arbetsuppgifterna vid återgången till fredsmässiga förhållanden skola kunna bemästras och för att de ökade kraven på verkets arbetsmarknadsberedskap skola kunna uppfyllas. De sakkunniga övergå härefter till detaljberäkningarna.

A. Väg— och vattenbyggnadsstyrelsen.

Enligt de sakkunnigas organisationsförslag skulle följ ande ändringar i personalförteckningen för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen bliva er- forderliga.

Utgående befattningar: Tillkommande befattningar:

Lönegrad Lönegrad Tjänstemän å ordinarie stat: Tjänstemän å ordinarie stat:

1 generaldirektör .......... C 13 generaldirektör ......... C 15 1 överdirektör ............ C 9 överdirektör och souschef C 11 1 byggnadschef ........... C 6 överingenjör 1 väginspektör för underhål- överingenjör

let ...................... C 6 byråchefer 2 byråchefer .............. A 30 förste byrådirektörer 3 förste byråingenjörer . A 26 förste byrådirektörer A byrådirektör förste byråingenjörer . . . förste byråsekreterare . byråingenjörer förste byråsekreterare . . . byråingenjör ........... revisor ' ingenjör ingenjörsassistenter ritare 2 kontorister

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än 20:

3 förste byråingenjörer Ro 26

mmHHHHm—meww—Hn—n—A

7 kanslibiträden . ......... A 5 kontorsbiträden ........ A

EXtra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än 20: 5 förste byråingenjörer Ro 27

7 4

19 byråingenjörer ......... Eo 24 1 1 förste aktuarie .......... Ro 24 : 15 byråingenjörer ......... Ro 21

Vid genomförande av de sakkunnigas omorganisationsförslag skulle i enlighet med nedanstående beräkning väg- och vattenbyggnadsstyrel- sens avlöningsanslag komma att ökas med i runt tal 1 171 900 kronor.

Avlön. Arvoden Avlön.

till ord. hem"” "" ÖV" Rörligt

da av rig icke- Summa

tjänste- Kungl. ord. per- tillägg Bruttoökning: man Maj :t sonal

Uppflyttning i lönegrad av

generaldirektören ......... 3 985 _ _ _ 3 985 Överdirektören och sousche-

fen ..................... 17 911 _ _ 1 620 19 531 Första utredningsbyrån ..... 150 063 _ 138 593 45 113 333 769 Andra utredningsbyrån ..... 45 854 — 19 275 9 938 75 067 Första utredningsbyrån ..... 39 971 _ 93 924 20 945 154 840 Konstruktionsbyrån ........ 229 339 _ 208 083 68 830 506 252 Byggnadsbyrån ............ 152 388 _ 312 395 58 554 523 337 Kameralbyrån .............. 14 139 _ 16 830 4 924 35 893 Försvarsbyrån ............. 11 904 720 7 893 3 155 23 672 Expeditionsvakter .......... _ -_ 17 844 1 820 19 664

Tilläggsbelopp för vikariats- och övertidsersåttningar samt för avlönande av till- fälliga biträden ........... 4 000 — 60 000 1 000 65 000

Summa hruttoökning 669 554 720 874 837 215 899 1 761 010

Minskning: Vägbyrån .................. '169 361 ' —' 168 686 44 581 382 628 Brobyrån . . ." ............... 52 638 _ 55 602 17 134 125 374 Hamnbyrån ................ 31 107 _ 19 983 8 008 59098 Extra arbetskraft för bokfö- . ring vid depåförråden . . . . _ _ 22 000 _ 22 000 Summa minskning 253 106 — . 266 271 69 723 589 100

Nettoökning ............ 416 448 720 608 566 146 176 1 171 910

Det bör anmärkas, att en del av de ovan för vägbyrån" angivna kost- naderna i motsats till övriga kostnadsbelopp icke avser helt budgetår.

I avlöningsanslaget för innevarande budgetår äro nämligen medel in- räknade endast för halva budgetåret i fråga om en del av personalen å avdelningen för arbetsorganisation. Om kostnaderna för denna perso— nal upptagas med helårsbelopp, skall den för vägbyrån angivna sum- man ökas med 55 100 kronor, varav 53 100 kronor belöpa på icke— ordinarieposten och 2 000 kronor på posten till rörligt tillägg. Eftersom avlöningsanslaget för nästa budgetår oberoende av omorganisationen skulle komma att ökas med nämnda belopp, utgör alltså den av om- organisationen föranledda ökningen av anslaget (1 171 900—55 100) 1 116 800 kronor.

I icke-ordinarieposten finnes för närvarande inräknat ett belopp av 50 000 kronor för avlöningar åt tillfällig personal, som till följd av den i arbetsmarknadsreglerande syfte bedrivna vägbyggnadsverksamheten erfordras hos styrelsen. De sakkunniga ha icke räknat med indragning av detta belopp, då detsamma helt åtgår för avlönande av den personal av här ifrågavarande slag, som finnes anställd å kansli-, kameral- och förrådsbyråerna.

I enlighet med ovanstående sammanställning skulle ökningen av av- , löningsanslaget i avrundade tal utgöra följande:

Kronor

Avlöningar till ordinarie tjänstemän . 416400 Arvoden bestämda av Kungl. Maj:t ............................ 700 Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .................... 608 600 Rörligt tillägg 146 200

Summa kronor 1 171 900

Nettokostnadsökningen erhålles genom att från ovanstående summa, som med inberäknande av kristillägg med 16 % uppgår till (1 171 900+ 155 900) 1 327 800 kronor, draga nedan angivna avlöningskostnader, för vilka medel för närvarande icke finnas inräknade i avlöningsanslaget.

Kronor

1. Halvårskostnaden, inklusive kristillägg. för ovan omförmälda del av personalen å avdelningen för arbetsorganisation (55 100 + 57 200

. Genom överskridande av avlöningsanslagets icke-ordinariepost finansierade kostnader för personalförstärkning å vägbyrån jäm- likt Kungl. Maj:ts beslut den 20 juli, den 10 augusti samt den 2, 15 och 23 november 1945: a) utredningsavdelningen ............................ 43 262 b) byggnadsavdelningen 75 509 e) avdelningen för flygplatsbyggande 74 256 d) underhållsavdelningen ............................ 26186 e) vägtrafikavdelningen 28 265 247 478

3. Kostnaderna för en ritare å vägtrafikavdelningen, vilken avlönas av anslaget till Bidrag till vissa forsknings- och undersöknings- arbeten 5 400 . Kostnaderna för personalförstärkning å brobyrån med anlitande av anslaget till Byggande av broar jäml. Kungl. Maj:ts beslut den 29 juni 1945 161 000 . Kostnaderna för personalförstärkning å brobyrån med anlitande av särskilda brobyggnadsanslag .............................. 48 565 . Kostnaderna för personalförstärkning å hamnbyrån med anlitan- de av sakanslag och andra liknande medel: a) avdelningarna för hamn- och farledsarbeten ...... 109271 b) byggnadsavdelningen för vattenförsörjnings- och avloppsanläggningar ............................. 37 604 e) kamerala avdelningen ............................ 67 892 d) kontorsvakter 5 700 220 467 . Kostnaderna för personalen å avdelningen för vattenförsörjning och avlopp 166 880 . Kostnaderna för personalförstärkning å kameralbyrån med anli- tande av anslaget till Bidrag till anläggningar för vattenförsörj- ning och avlopp ............................................. 10 356 . Kostnaderna för den nu särskilt för investeringsutredningen och för arbetet med broliggaren och det militära broregistret anställ- da personal, som kan anses ha sin motsvarighet i den föreslagna organisationen, approximativt Summa kronor 947 346

I enlighet med ovanstående beräkningar skulle den verkliga netto- ökningen av avlöningskostnaderna för väg- och vattenbyggnadsstyrel- sens personal uppgå till i runt tal (1 327 800—947 300) 380500 kronor. Såsom anförts ä 5. 197 bör denna ökning vid en allmän kostnadsjäm- förelse minskas till åtminstone 270500 kronor.

B. Vägförvaltningarna.

Omorganisationen skulle föranleda följande ändringar i tjänsteför- teckningen för vägförvaltningarna.

Utgående befattningar: Tillkommande befattningar:

Lönegrad Lönegrad Tjänstemän å ordinarie stat: Tjänstemän å ordinarie stat:

16 vägdirektörer ........... c 6 16 vägdirektörer 2 vägdirektörer 2 vägdirektörer 24 vägkamrerare 13 arbetschefer 5 vägingenjörer 3 ingenjörer .............. A 10 vägkamrerare 14 vägkamrerare 2 förste bokhållare ....... A

bokhållare ............. A 17 vägkassörer ............ A 14 vägkassörer ............ A 11

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än 20: distriktsingenjörer ...... Eo 26 8 vägingenjörer Eo 26 6 ingenjörer .............. Eo 24 3 1 ingenjörer .............. Eo 21

Ökningen av vägförvaltningarnas avlöningsanslag beräknas till avrun- dat 1 435 000 kronor i enlighet med nedanstående sammanställning.

Avlön. till Avlön. till ordinarie icke-ordi- Rörligt tjänste- narie per- tillägg

Bruttoökning: män sonal

Uppflyttning i lönegrad av vissa vägdirektörsbefattningar 17 520 _ _ 17 520 Teknisk personal för byggnads— verksamheten m. m. .......... 225 139 378 261 78 170 681 570 Personal för vattenförsörjnings- och avloppsfrågor ............ — 189 798 25 372 215 170 Kamera] och biträdespersonal . . . 237 705 250 035 76 244 563 984 Personal vid Falsterbokanalen . . — 18 792 2 972 21 764 Tilläggsbelopp för vikariats— och övertidsersättningar samt för avlönande av tillfälliga biträden 4 000 80 000 1 000 85 000

Summa bruttoökning 484 364 916 886 183 758 1 585 008

Minskning:

l icke-ordinarieposten inräknat be- lopp till personalförstärkning för bedrivande av vägbyggnads- arbeten i arbetsmarknadsregle- rande syfte _ 150 000 _ 150 000

Nettoökning ................ 484 364 766 886 183 758 _1 435 008

I enlighet med sammanställningen fördelar sig ökningen på avlö- ningsanslagets delposter med följande avrundade belopp:

Kronor

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän ......................... 484400 2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ....................... 766 900 3. Rörligt tillägg

Summa kronor 1 435 000

Inberäknat kristillägg med 16 % uppgår ökningen till (1435000+ 196 000) 1 631 000 kronor. Härifrån skola, för att få fram nettokostnads- ökningen, dragas nedan angivna avlöningskostnader, för vilka medel för närvarande icke finnas inräknade i avlöningsanslaget.

Kronor a) Genom överskridande av avlöningsanslagets icke-ordinariepost finansierade kostnader för personalförstärkning vid vägförvalt— ningarna jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 29 juni 1945 (619 439 — 150 000) ......................................... 469 439 b) Kostnaderna för administrationspersonalen vid hamnarbetsav— delningarna ................................................ 565 218 e) Kostnaderna för distriktsorganisationen för vattenförsörjning och avlopp ................................................. 234 444 d) Kostnaderna för personalen vid Falsterbokanalen ............ 35 000

Summa kronor 1 304 101

Nettoökningen av avlöningskostnaderna uppgår alltså till i runt tal. (1 631 000—1 304 100) 326 900 kronor.

Avlöningskostnaderna för den extra ordinarie verkmästar— och mud- dermästarpersonalen, vilka kostnader hålla sig inom den nuvarande ra- men för motsvarande personal och icke medtagits i ovanstående beräk— ningar, synas i avvaktan på ytterligare erfarenhet böra schematiskt be- räknas enligt lägsta löneklass och enligt C—ort. I enlighet härmed höra i vägförvaltningarnas avlöningsstat upptagas följ ande poster.

Utgiftsposter :

Kronor 4. Extra ordinarie verkmästare och muddermästare. a) Avlöningar, förslagsvis ................................. 500 000 b) Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 80 700 e) Kristillägg, förslagsvis .................................. 86000 666 7 00 Inkomstpost : Särskilda uppbördsmedel.

Ersättning från sakanslag för avlöningskostnaderna för den extra

ordinarie verkmästar- och muddermästarpersonalen ............ 666 700

Slutligen må framhållas att de sakkunniga icke ingått på lokalfrågor och ej heller på frågan om ökade omkostnadsanslag.

Sammanställning av vägförstatligandekommitténs organisationsförslag beträffande distriktsförvaltningarna enligt alt. II.

Vart och ett av Kronobergs 0. Blekinge, Vart och Kristianstads. Veg:: :? ett av Vartdera Malmöhus, Ös te &_ Uppsala., av Norr- Stockholms Göteborgs o. lands råön- Söderman- 13 e f a t t 11 i n s h a v a r e bottens och och Got— Bohus, Ålvs— kö ,in 5 lands, g Västerbot- lands läns borgs, Värm— Kalnliarg'o Hallands. tens läns distrikt lands, Koppar- Sl lor ; Örebro 0. distrikt bergs, Gävle- 3 Västman- . läns fyra .. borgs, Väster— distrikt lands lans norrlands o. femdistrikt Jämtlands läns tio distrikt Vågdirektörsexpedilionen. Vågdirektör ............... C 8 1 — _ _ _ Vågdirektör ............... C 7 1 1 1 1 Ingenjör .................. A 21 1 _ _ _ _ Vårderingsman ............. A 17 1 1 1 1 1 Förrådsbokhållare .......... A 17 1 1 1 1 1 Kansiibiträde .............. A 7 1 1 1 1 1 Kontorsbitråde ............ A 4 2 2 1 _ _ Expeditionsvakt ............ A 5 1 1 1 1 1 Kontorist ................. Eo 8 1 1 1 1 — Underhållsavdelningen. Avdelningsingenjör ......... A 27 1 1 1 1 1 Ingenjör .................. A 21 1 2 1 1 1 Övervägmästare ............ A 16 5 4 2 2 1 Projekteringsavdelningen. Avdelningsingenjör ......... A 27 1 _ — _ _ Ingenjör .................. A 21 1 — _ — _ Ritare .................... A 12 1 _ — — — Byggnadsavdelningen. Arbetschef ................. C 5 1 _ _ — _ Ingenjör .................. A 21 1 _ _ _ Projekterings- och byggnadsavdel- ningen. Arbetschef ................ C 5 1 1 _ _ Avdelningsingenjör. . . . ..... A 27 _ 1 1 1 1 Ingenjör ................... A 21 —— 1 1 1 1 Ritare .......... . ......... A 12 — 1 1 1 1 Kameralavdelningen. Distriktskamrer ............ A 22 1 1 _ _ _ Kontrollör ................. A 20 — _ 1 1 1 Förste bokhållare .......... A 18 1 1 _ — Bokhållare ................ A 17 _ _ 1 1 1 Kassör .................... A 14 1 1 _ _ _ Kansliskrivare ............. Eo 11 1 1 1 , 1 1 Kontorist ................ ,. Eo 8 1 1 1 _ _ S:a befattningshavare 26 24 19 16 14

Norrbottens Jämtlands Västerbottens Västernorrlands

'$.—

Örebro Västmanlands Kopparbergs Gävleborgs

Älvsborgs

Göteborgs o. Bohus Värmlands

Skaraborgs

» » | )

Malmöhus Hallands

Blekinge Kristianstads Kalmar Kronobergs Jönköpings Gotlands

.eu:

Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands

Vägförvaltningen i

Vägdirektör C 6

1 1—

Vågdirektör C 5

1—1

Vägingenjör A 26

]— 1—

Ingenjör A 21

1..—

Ingenjör A 19

Summa 22 2 19 5 14 28

1_1——1 1—11

1

123456

Övervägmästare A 16

Vägunder hållet

...ll...

7

Ingenjör A 21

Vägunderh. samt proj .

och bygg.

n-u-n-no-A HHHH

Vägingenjör A 26

HHb-Av-l

Ingenjör A 21

HH

Ingenjörsassistent Eo 17

Projekteringsbiträde Ex 16

Projekteringsbiträde Arv.

blb-IHH HHHH

Ritare A 12

Projektering och byggande

>_>-AI—

...]...

1— 1.—

Övervågmästare A 16

... &

__ H H I

1 _

Tekniskt biträde

Enskild . vag. håll. mng

v-u-u-u-a

Kontorist Eo 9 Kontorist Ex 9

Kanslibiträde Ex 7

Kontorsbiträde Ex 4

5 2216713241212241 125

8 910111'213 14 151617181920

Skrivbiträde Ex 2

Förråds- rörelsen

Personal för

Personal vid vägförvaltningarna med avlöning

u—n—u-n-A run-Auv— uno-u—

Vägkamrerare A 21

HHHH

Hull

Hun-nu

Bokhållare 130 1 7

b-Ap-Ab-AH I—IHHH HHHH

Vägkassör Eo 11

Ill! Illl lll!

Kontorist A 9

p—u-n-u-n

HHIH

lll——

Kontorist Eo 9

|||!

[ | _ H

Kontorist Ex 9

hk)-IHH HI—to-l-H HHHI—l

Kanslihitråde A 7

v—AHlI—l

Kanslibi träde Eo 7

Kanslibitråde Ex 7

Hu.-n—

Kontorsbitråde En 4

||»!

Kontorsbiträde Ex 4

HHI—ÅH

3 1 1 1

1__ 1_ 1.— 1__ 1__ 1_ 1__ 1___

Skrivbiträde Eo 2

3 1 4 4 2 2

Kamerala göromål o. dyl. Biträdespersonal

Skrivbiträde Ex 2

1 21—

Expeditionsvakt Eo 5

21 22 23 24 25 26 27 28 29|30 31 32 33 34 35

Expeditionsvakt Ex 5

241622 213 722 3 126 323 51|14 8460

1— 27 1— 201/z 1 _ 27

11 1 2 1— 181/, 2 1— 21

116

36

Summa kol. 1—35

6 5

Vägmästare A 13 och En 13

ordinarie uppgifter

141 231

8 1 121

Avdeln.-ingenjör Arv. lönekl. 22—24

2111 141— 71

Ingenjör Arvode lönekl. 20—21

1 3

151—1

1 121—1

1 1 1 1 1

Tekniskt biträde Arvode lönekl. 11—16

Kontorsskrivare Arvode lönekl. 12—17

141111—

Kontorsskrivare Ex 15

Kansliskrivare Ex 11

1—

H

Kontorist Ex 9

1

101—1—1—21

Kontorsbiträde Ex 4

Skrivbiträde Ex 2

1 1— 1— 2—

1— 1— 1— 2 1 12—

n-Ar—n-A >— Hh—li—IH lll llll

Telefonist Arvode 2 400 kr.

289|22 421 4 5 210 924 1 102

16114121415121

2 4 8

nur—au Mayh— Idi-IN!— ”WN”

37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48

Summa kol. 38—47

beredskapsarbeten m. rn.

Personalförstårkning för

/

(

Bilaga 3. Hamnbyråns distriktsorganisation. Personaluppsättning åren 1931—1945. Fast anställda Tillfälligt anställda

, Befattning __ ? 1931'1934'1937 1940 1943194419451931 1934 1937 1940 194319441945 i Arbetschef .......... 3 3 3 6 6 5 5.5 _ _ _ — — _ i Avdelningsingenjör .. _ _ 3 1 1 6 5 — _ _ _ _ _ _ ! Ingenjör i lönegrad 21 1 1 3 7 9 5 1 _ 3 7 6 4 6 10 1 Byggnadskamrer . . . . "% 3 5 5 5 4 5.5 _ _— 1 1 1 _— ? Ingenjör i lönegrad 18 _ _ _ 1 1 1 3 — _ 1 3 1 1 4 ? Ingenjörsassistent... . . —- _ — —— — _ _ _ _ _ 2 4 6 4 ! Förste verkmästare. . _ _ l ') 5 10 14 _ _ _ _ 2 1 2

Kontorsskrivare ..... _ _ _ _ 2 — _ _ _ — 4 * Ritare .............. _ _ 1 — — 1 _ _ 1 _ 3 1 _ — ; Verkmästare ........ 8 8 12 21 20 24 21 1 2 8 12 24 22 29 1 Kopist ............. _ _ _ _ _ _ _ _ _ — 2 3 ! Förman ............ 6 7 7 6 5 7 8 1 _ 1 1 11 19 21 ; Kontorist ........... _ _ 2 2 3 5 4 _ _ 1 3 3 3 9 [ Utsättare ........... _ _ — _ _ _ _ _ _ _ _ 10 15

Ritbiträde .......... _ — — _ _ _ _ _ _ _ _ — 3

Kontorsbiträde ...... _ _ 1 1 1 2 2 _ 1 2 3 10 7 () 1 Skrivbiträde. . . . .. .. _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ 6 16 11 . Kontorsbud ......... _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ — 2 I Summa 21 22 38 52 56 72 73 2 7 20 34 67 94 126

Sammanställning av kostnaderna för de av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

A. Hamnar

(Ordinarie arbeten, beredskaps—

] .H. 11 1930/31 1931/32 1932/33 1933/34 1934/35 1935/36 1936/37 4 * lir Kr Kr Kr Kr lx'r Kr Stockholms stad ......... _ _ — _ — _ 589 Stockholms län .......... 31 295 1 624 1 657 1 751 86 252 286 166 281 855 Uppsala län ............. _ — 11 767 _ _ _ _ Södermanlands län ....... _ _ _ _ _ _ 21 891 Östergötlands län ........ _ _ — _ _ _ 3 774 Jönköpings län .......... — _ _ _ _ _ _ Kronobergs län .......... _ _ — _ — _ _ Kalmar län .............. 44 265 91 229 173 252 45 686 88 140 106 604 187 663 Gotlands län ............ 98 781 58 566 31 160 64 655 58 358 21 161 41 660 Blekinge län ............. 30 022 167 267 326 531 225 612 163 661 318 506 251 345 Kristianstads län ......... 103 147 260 085 46 848 168 980 223 101 105 375 30 590 Malmöhus län ........... 47 452 18 691 73 716 227 142 182 177 181 776 207 326 Hallands län ............ 20 050 22 984 67 435 52 726 129 890 49 472 33 348 Göteborgs och Bohus län. 183 702 262 185 407 666 585 822 869 770 1 297 597 1 184 102 Älvsborgs län ............ — _ _ —— _ _ _ Skaraborgs län ........... — _ _ _ — _ Värmlands län ........... _ _ _ _ _ _ _ Örebro län .............. _ _ _ _ _ _ — Västmanlands län ........ _ _ _ _ _ — _ Kopparbergs län ......... _ _ _ _ — _ _ Gävleborgs län ........... 33 021 _ 24 672 1 171 3 243 67 457 168 894 Västernorrlands län ...... 18 966 1 847 34 600 44 129 36 536 34 7 114 Jämtlands län ........... — _ — _ — _ 87 792 Västerbottens län ........ _ — _ — _ — — Norrbottens län .......... 31 561 543 916 201 844 200 569 163 695 11 809 80 529 Summa 642 262 1 426 394 1 401 148 1 611! 243 2 604 823 2 445 957 2 588 472

Härtill kommer:

Falsterbokanalen (Malmö- hus län) ............... Kalmarsunds djnpränna (Kalmar län) ..........

Bilaga 4. .

hannbyvrå under budgetåren 1930/31 1944/45 i egen regi utförda arbetena.

och 'arleeder. arbten -0ch diverse uppdrag.)

197/388 1988/39 1939/40 1940/41 1941/42 1943/44 1944/45 Summa (r Kr Kr Kr Kr Kr Kr Kr

3 9773 11 339 25 636 _ — 51 537

1—8 181 258 419 113 583 19 104 225 590 216 535 1 810 633 _ 1 171 6 910 28 782 _ _ 79 458 30 9553 85 347 41 530 748 98 749 8 117 — 401 748 *»0 8331 75 270 112 945 _ _ _ — 262 526

76 6663 111 345 145 198 29 835 11 435 8 769 108 933 126 016 1 355 033 EO 3108 172 016 226 555 48 723 558 373 719 765 015 240 909 2 322 144

113 8175 260 617 95 975 325 378 465 105 421 290 289 015 493 618 4 047 817 SE) 5555 100 238 45 260 7 769 63 37 015 55 136 139 907 1 413 069 92 3175 87 828 81 679 30 417 26 294 81 791 88 646 354 224 1 881 534 84 5601 207 676 64 381 93 872 45 273 9 432 124 703 138 999 1 244 742

57 8:37 967 301 504 327 413 117 867 944 1 032 914 969103 1 110 315 11 613 702 _ _ 3 796 3 796 — _ _ 1 203 1 203

1 6159 25 897 2 443 _ 29 999

”43 3151 42 707 19 115 53 126 27 152 583 909

159 6533 195 050 58 020 39 947 267 914 111 479 61 211 47 981 1 094 461 1712 2108 _ _ 28 010 27 923 15 422 145 — 271 500 33 1.55 21 088 _ — 2 562 18 333 11 838 23 000 109 976 153 3146 329 569 527 415 685 425 142 847 407 128 397 286 716 726 4 593 665

2 192 4104 2 952 870 2 070 972 1 884 045 2 004 553 2 725 333 3 104 738 :i 600 230 33 172 452

1 738 563 9 418 775 6 704 306 3107 155 93 276 20 316 21082 391

39 775 647 167 1 571 328 568 007 83 281 2 909 558

Bilaga

Smuluuuslallnlng av kostnaderna lör de av väg— och ruttcnbyggnadsstyrelsens hamnbyrå under budgetåren 1930/31——1944/45 i egen regi utförda arbetena.

B. Vattenlörsörjnings- och avloppsanläggningar.

1930/31— 1936/37 Kr

1937/38 1938/39 1939/40 1940/41 1941/112 1942/43 1943/44 1944/45 Kr Kr Kr Kr Kr Kr Kr Kr

Stockholms ............ Uppsala ............... Södermanlands ...... . Östergötlands .......... Jönköpings ............ Kronobergs ............ Kalmar ............. . . Gotlands .............. Blekinge .............. Kristianstads. . Malmöhus ............. Hallands ....... . ...... - _ _ _ Göteborgs och Bohus. . . ' 23 786 1 525 439 1 231 500 1 086 808 985 059 6 303 550

Älvsborgs ............. _ _ _ _ _ Skaraborgs ........... . Värmlands ............ Örebro ................ — _ _ _ _ Västmanlands .......... — _ _ _ _ Kopparbergs ........... Gävleborgs ............

3 280

— _ _ 96 490 188 708 285 198 635189 2 413 552 1 071735 1 295 294 1 890 371 4 322 754 5 619 579 17 248 474

Västernorrlands ...... . . Jämtlands ............. Västerbottens .......... Norrbottens. . . .

. . . . 490 728 431 901 4 684 61 905 133 881 285 307 1 247 597 2 663 631 Summa 1 127 706 2 869 239 2 520 868 2 882 630 3 255 752 5 791 359 8 040 943 26 504 133

Sammanställning av vissa jämförelse-

med angivande av länens ordningsföljd

Väglängd år 1944 Vägunder— Lan dareal Folkmängd Trafikarbete hålls- år 1944 år 1937 kostnader L a n 1944/45 summa grus- ?» E _, ä..1ooo-,'=-,_ Väg %s:: [&_ g. 1000 åk km .2 : ml 2 ,: km .a & km .2 ,: [ord.-km ? :: kr E : o o o o 0

Stockholms . . . 7 386 15 310-0 5 2 442 716 3 158 15 727 600 1 3 435 8 Uppsala ...... 5 124 19 143-8 22 1 946 115 2 061 22 260 300 20 2 063 18 Södermanlands 6 248 17 1985 17 2 407 131 2 538 18 352 400 14 1 863 22 Östergötlands . 9 972 11 3292 4 4 060 180 4 240 9 436 400 6 2 778 13 Jönköpings . . . 10 617 10 2497 11 4 426 79 4 505 8 429 900 7 2 904 12 Kronobergs . . . 8 907 12 152-9 20 3 607 52 3 659 12 298 200 18 2 006 19 Kalmar ....... 10 961 9 2300 14 3 482 112 3 594 13 374 300 11 2 089 17 Gotlands ...... 3 140 23 59-6 24 1 429 19 1 448 24 83 900 24 784 24 Blekinge ...... 2 909 24 147-3 21 1 315 141 1 456 23 200 000 23 910 23 Kristianstads. . 6 173 18 251-5 10 3 101 393 3 494 14 531 100 3 2 946 11 Malmöhus . . . . 4 734 22 5462 1 3 173 783 3 956 11 652 400 2 3 284 9 Hallands ...... 4 746 21 153-8 19 2 084 236 2 320 21 287 100 19 1 869 20

Göteborgs och Bohus ...... 4 963 20 502-4 2 2 351 199 2 550 17 304 100 17 2 657 15 Älvsborgs ..... 11 685 8 3364 3 5 073 114 5 187 3 491 600 4 3 582 6 Skaraborgs. . . . 8 087 14 244-0 12 3 900 72 3 972 10 378 400 10 2 663 14 Värmlands. . . . 17 467 7 271-4 8 4 400 132 4 532 7 364 600 13 3 5381 7 Örebro ....... 8 428 13 233-21 13 2 286 97 2 383 20 317 800 16 2 381 * 16 Västmanlands . 6 441 16 179-7 18 2 254 133 2 387 19 244 500 22 1 868 21 Kopparbergs. . 28 168 4 253-1 9 4 341 220 4 561 5 458 200 5 3 964 4 Gävleborgs. . . . 18 183 6 274-1 7 3 002 57 3 059 16 342 300 15 2 973 10 Västernorrlands 24 123 5 2766 6 4 928 126 5 054 4 391 800 9 5 544 . 3 Jämtlands . . . . 47 670 3 1433 23 4 534 13 4 547 6 257 900 21 3 862 5 Västerbottens . 55 403 2 226-8 16 7 969 22 7 991 1 393 800 8 5 859 1 Norrbottens. . . 98 676 1 2281 15 7 055 18 7 073 2 374 000 12 5 715 2

Summa 410211 4160 8 952 600

efter 1- järnförelsekvantiteternas storleksordning. kvanntiteter beträffande de olika länen

ej mmedtagits. Kostztnad enligt Broiöretag in- Båtlä??ä=n_l_ dif-05632; Approximativ be- invwesterings- gående i inves- "g g .. räkning av det ,. . het for nu till- vag- vat- ,. plane1en for byg— termgs- . narmast aktuella ,, Broar med låtna hjultryck tenbygg- . gandide av all— planerna for .. '. . . behovet av fxske— .. .. _ spanm xdd (approx1mat1v nadssty- _ mamnna vagar 1943/46 över ,; m beräkning) relsen ut- hamnsarbeten påiå lands- ' __ förda ffååd/Zlå uppskattad uppskat— hamn-och uppskattad * :: kostnad tad kost- iarleds- antal kostnad mycatzl allt.—ill nad för 322652? företag '. 3 '. '. '3 om- 1 / . '. 1 00100 kr .5 ; 1 000 kr & ;; axel-tål å ;; byggnad 1944/45 ”' 1 000 kr 5 '5 L- . I- c 3 0 1 000 kr 1 000 kr 3 5 5 900 8 55 7 450 1 270 14 80 2 500 1 685 11 2 000 4 3 3 500 15 15 1 000 18 180 17 70 2 500 79 7 1 500 5 3 3 700 14 16 1 400 14 220 16 50 2 000 402 1 000 7 4 1 700 12 28 1 400 14 300 13 80 3 500 263 3 400 9 5 5 600 9 44 1 650 11 450 8 110 4 000 _ _ _ _ % 5200 16 21 1 100 16 300 13 60 2 500 _ _ _ 5 1 400 10 18 700 20 360 10 110 4 000 9121 30 3 500 2 1 1 100 20 5 150 22 80 18 20 500 2 011 22 3 000 3 1 1 700 19 6 600 21 180 17 50 1 500 3 135 24 3 500 2 1 4 400 13 27 1 550 13 310 12 40 2 000 611 12 1 500 5 5 5 000 11 42 2 600 8 270 14 80 2 500 1 3321 13 1 500 5 2 2 600 18 20 1 050 17 250 15 60 2 500 952 5 3 500 2 10 0 000 3 51 5 000 3 270 14 50 2 000 9 305 50 13 000 1 6 6 700 6 33 2 450 10 550 4 160 5 500 4 _ — _ »l »1 400 13 24 1 350 15 370 9 80 3 000 1 — _ — 5 5 900 8 30 4 350 5 510 5 150 5 000 — — _ _ 3 3 500 15 29 1 600 12 320 11 60 2 500 — _ _ _ 2 2 700 17 11 800 19 250 15 60 2 500 30 _ _ _ 6 6 600 7 42 3 250 7 480 7 150 5 000 _ _ _ — 6 6 600 7 49 2 550 9 480 7 100 3 500 523 7 750 8 12 2 400 1 114 6 650 2 750 3 200 6 000 958 12 1 000 7 7 7 400 5 66 2 450 10 500 6 200 6 000 272 _ — —— 10 4) 400 2 88 4 900 4 1 000 1 500 16 000 110 7 1 250 6 8 8 700 4 53 3 550 6 980 2 490 13 000 3 452 16 1 500 5 132 2 100 _ 087 59 550 _ 9 630 3 010 100 000 26 037 227 38 900 _

1 l Kostnaderna för upprensningen av Kalmarsunds djupränna och för Falsterbokanalen ha

INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Skrivelse till Statsrådet och Chefen för Kungl. Kommunikationsdepar- tementet

I. II.

lll. IV.

V.

Inledning ................................................... Översikt över de tekniska verksamhetsgrenar inom väg- och vat- tenbyggnadsstyrelsen, vilka beröras av de sakkunnigas utredning A De tekniska uppgifterna och deras fördelning inom styrelsen

1. Vägbyrån ............................................

2. Brobyrån ............................................ 3. Hamnbyrån .......................................... 4. Avdelningen för vattenförsörjning och avlopp .......... 5. Järnvägsavdelningen ..................................

6. Förrådsbyrån ........................................ B. Nuvarande ordning för handläggningen av vissa anläggnings— ärenden .....................................................

1. Väg- och gatuväsendet ................................

2. Hamnar och farleder ..................................

3. Vattenförsörjnings- och avloppsanläggningar ........ ,- .. Principiella spörsmål beträffande byråindelningen .............. De tekniska byråernas arbetsuppgifter enligt de sakkunnigas organisationsförslag ......................................... 1. Första utredningsbyrån ................................... 2. Andra utredningsbyrån .................................... 3. Tredje utredningsbyrån .................................... 4. Konstruktionsbyrån ...................................... 5. Byggnadsbyrån ........................................... Förslag rörande väg- och vattenbyggnadsstyrelsens personal- organisation ................................................ Allmänna synpunkter .................................... Generaldirektörens löneställning. Inrättande av en souschefs- befattning .............................................. De tekniska byråchefsbefattningarna ...................... Anställningsform och löneställning för personalen på de lek- niska byråerna ........................................... Byråernas organisation ................................... Första utredningsbyrån ............................... Andra utredningsbyrån ................................ Tredje utredningsbyrån ........................ '. ...... Konstruktionsbyrån .................................. Byggnadsbyrån ....................................... Kameralbyrån ........................................

.tm :a?

n

seeme—

Sid.

—| _| _1 =.?- .— ..

__.— ...a—.—

13 13 20 24 26

33 33 35 36 37 43

51 51

5—1 61

8. Militäravdelningen ................................... 145 9. Expeditionsvakter .................................... 154 VI. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens lokala organisation .......... 156 VII. Vissa övergångsfrågor m. m. .................................. 193 VIII. Kostnadsberäkningar m. m. ................................... 197 BILAGOR

1. Sammanställning av vägförstatligandekommitténs organisationsför— slag beträffande distriktsförvaltningarna enligt alt. II .............. 205

2. Personal vid vägförvaltningarna med avlöning utgående av avlönings- anslag (1/12 1945) .............................................. 206

3. Hamnbyråns distriktsorganisation. Personaluppsättning åren 1931 —1945 ......................................................... 209 Sammanställning av kostnaderna för de av väg- och vattenbyggnads- styrelsens hamnbyrå under budgetåren 1930/31———1944/45 i egen regi utförda arbetena:

4. A. Hamnar och farleder .......................................... 210 5. B. Vattenförsörjnings- och avloppsanläggningar ................... 213 6. Sammanställning av jämförelsekvantiteter beträffande de olika länen 214

(Siffrorna inom klammer beteckna utredningarna: nummer i den kronologiska förteckningen.)

Allmän lagstiftning. Ritt-sklpnlnl. Fånlvird.

Statoil:-lottning. Allmän utanför-valtning.

' Betänkande med förslag till omorganisation av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen m. m. [10]

Kommunaltörvnltning.

Stltenl och kommunerna finnnsvisen.

Nationalekonomi och loeialpolittlt.

Dödlöddheten och tidigdödtigheten i Sverige. Dess sam- band med nativitetstninskningen och dess förhallande vid olika former av förlossningsvård samt (less social- medicinska och befolkningspolitiska betydelse. [2] Betänkande om .barnkostnadcrnas fördelning med förslag, till allmänna barnbidrag in. in. 15] Bilagor. (&

.

Höllo- och llukvårl.

Allmänt näring-vilan.

Ful egendom. Jordbruk med binäring-r. *

Vnttenvälen. Skogsbruk. Bergsbruk.

Betänkande med förslag till ändrade grunder för flott ningslagstiitningen m. m. [3]

Industri.

Handel och liötart.

Kommunikationsväsen.

Betänkande angående rundradion i Sverige. Dess aktu- 1ellla lielhov och riktlinjer för dess framtida verksam- et. 1

Bank-. kredtt- och penningvisen.

x

Försäkringsviisen.

Kyrkoviiten. Undervisningsviisen. Andlig odlinu ! övrigt.

1911 års lärarlönesakkunnlga. Betänkande med förslag till lJoställsordning för folkskolans lärare m. lll. 1915 års universitclsberedning. i. Docentinstitu/tioncn. [91

Förlvnrsvänn. Betänkande med förslag angående uniinrmspliklens om- fattning för viss personal vid försvarsväsendet. [4] Betänkande och förslag rörande åtgärder för att be— grånsa antalet kontraklsanslältt manskap inom krigs- makten. [7]

[Utrikes ärenden. internationell rätt.