STÖDDA AN LÄGGNINGSARBETEN

STOCKHOLM 1945 ISAAC MARCUS BOKTRYGKERI—AKTIEBOLAG

• Sida 2
•  Original

• Sida 3
•  Original

Innehållsförteckning.

Skrivelse till Statsrådet och Chefen för Kungl. Finansdepartementet . . .. A. Översikt över investeringsntredningens arbete ....................

B. Förslag till investeringsplaner ....................................

1. Allmänna synpunkter på investeringsreservens sammansättning och omfattning m. m ........................... . ................ 2 Investeringsplan för postverket . . ..................... . ..... . . . . .

Posthusbyggnader i Gärdesstaden i Stockholm 5. 20, Årstaområdet i Stockholm s. 23, Eskilstuna 5. 24, Linköping 5. 27, Huskvarna s. 28, Landskronas. 29, Karlstad s. 31, Arvika s. 32, Sala s. 34, Skellefteå s. 36 och Luleå 5. 37. Inköp av tomter i Eskilstuna och Landskrona 5. 37.

3. Investeringsplan för telegrafverket ............... . . . . . . . . . . . . . . . .

Teiefonstationsbyggnader m. m. i Ystad 5. 40, Ängelholm s. 40, Klippan 5.41, Hässleholm s. 41, Kalmar s. 42, Borgholm s. 43, Jönköping 5. 43, Borås 3. 44, Vänersborg 5. 45, Karlstad 5. 46, Sunne s. 46, Hagfors s. 47, Vimmerby s. 48, Nässjö s. 48, Arboga s. 49, Strängnäs s. 49, Nynäshamn 5. 50, Gustavs— berg s. 50, Stockholm 5. 51, Ludvika 5. 51, Mora 5. 53, Gävle 5. 53, Tierp s. 54, Ljusdal s. 55, Arvidsjaur s. 55 och Kiruna 5. 56. Förrådsbyggnader m. m. i Västanfors s. 57, Örebro 5. 57, Norrköping 5. 58. Gävle 5. 58 och Nynäshamn 5. 58. Telefon- och telegrafanläggningar s. 60. Radioanlägg— ningar s. 61.

4. Investeringsplan för statens järnvägar.. ........................ .. Företag att bestridas med kapitalmedel ......................... .

A. Byggnader och anläggningar

I. Bangårdar s. 65. II. Dubbelspårsbyggnader och linjeomläggningar s. 69. III. Fortlöpande förstärkning av spåröverbyggnaden s. 72. IV. Skenfria Vägkorsningar s. 73. V. Broar m. m. s. 73. VI. Husbyggnader s. 75. VII. Växel- och signalsäkerhetsanläggningar s. 75. VIII. Telefonanlägg— ningar m. m. 5. 76. IX. Elektriska belysningsanläggningar m. m. 5. 76. X. Anläggningar för elektrisk tågdrift s. 77. XI. Elektrifiering s. 79. XII. Lokstations- och driftverkstadsanläggningar s. 81. XIII. Anläggningar vid huvudverkstäder s. 81. XIV. Verkstadsmaskiner s. 83. XV. Anlägg— ningar vid förrådsavdelningen s. 83. XVI. Färjlägen s. 83.

B. Försvarsberedskap ...... . . . . ............................. . . C. Rullande materiel ............. . ......................... . . . D. Sjöfartsmateriel ........................................ . . . E. Biltrafik ......... . . . ...................................... F. Inköp av fastigheter ....................................... G. Nya statshanor .......................................... . . H. Statens järnvägars dispositionsanslag ........................ .

Sida 1

3 8

37

83 83 84 84 85 85

85

• Sida 4
•  Original

Företag att bestridas med driftmedel . . . . .. ..................... . Företag att bestridas med rörelsemedel .......................... Smalspårsombyggnader m. m. . . . . . . . . . .................... . . . . . 5. Iuvesteringsplan för statens vattenfallsverk ............ . . . . . . . . . . .

Kraftstation vid Forsmoforsen s. 95. Tilloppstunnel m. m. vid Porjus kraftstation s. 95. Kraftstation vid Hölleforsen s. 95. Ett tredje maskinaggregat vid Stadsforsens kraftstation s. 97. Kraftstation vid Harsprånget s. 97. Kraft- station vid Hammarby (Dyltaån) s. 98. Distributionsanläggningar och där- med sammanhängande arbeten vid statens kraftverk s. 99. Mindre ut— vidgningar av förefintliga kraftstationsanläggningar och mindre reglerings- företag 5. 99. Statens vattenfallsverks dispositionsanslag s. 100.

6. Investeringsplan för försvarsväsendet. . . . . . ........ . . . . . . . . . . . . . . . a. Försvarsstabens verksamhetsområde ...... . ..... . . . . . . . . ....... b. Arméns fortifikationsförvaltnings ämbetsområde ............. . ..

Exercisbyggnader s. 103. Furirbostäder s. 104. Om- och tillbyggnad av mat- inrättningar s. 105. Hundgårdar för arméns truppförband s. 105. Gymna— stikbyggnader s. 106. Idrottsplatser s. 107. Vägarbeten s. 107. Stensättningar s. 109. Dräneringsarbeten s. 110. Avloppsledningar s. 110. Badhus med sim— hall och fäktsal vid krigsskolan på Karlberg s. 111. Sanitära anläggningar vid krigsskolan på Karlberg s. 112. Säkerhetsanordningar på krigsskolans skolskjutningsbana vid Karlberg s. 112. Korthållsskjutbana för Livgrenadjär— regementet s. 112. Ombyggnad av skjutbanorna'C och D vid Gotlands in- fanteriregemente s. 113. Skolskjutningsbana för Gotlands artillerikår s. 113. Skolskjutningsbana för Göta artilleriregemente s. 114. Skolskjutningsbana vid Hälsinge regemente s. 114. Utbyggnad av kulsprutebanan vid Väster- norrlands regemente s. 115. Korthållsskjutbana vid Norrbottens artillerikår s. 116. Brandstation vid Karlsborgs luftvärnsregemente s. 116. Truppför- bandssjukhus vid Bohusläns regemente s. 117.

e. Marinförvaltningens ämbetsområde ............ .. .............

Simhall vid Sjökrigsskolan på Näsby s. 119. Förlängning av Gustavsviks torrdocka s. 119. Avloppsledningar på Galärvarvet s. 119. Ombyggnad och modernisering av tjänstebostäder vid Vaxholms kustartilleriregemente s. 120. Ytterligare iståndsättningsarbeten vid f. d. I 2 V:s kasernetablissement på Rindö s. 120. Renovering av tvättrum i kasernerna I och II på Oscar- Fredriksborg s. 121. Komplettering av förläggningsbyggnader m. m. vid Gotlands kustartilleriförsvar och Gotlands kustartillerikår s. 121. Idrotts- hall på Stumholmen i Karlskrona 5. 121. Verkstadsskola i Karlskrona 5. 122. Båthamn för flottans sjömansskola i Karlskrona 5. 122. Broförbindelse till Lindholmen i Karlskrona 5. 123. Stensättning av vissa huvudvägar inom Karlskrona örlogsvarv s. 123. Gymnastik- och exercisbyggnad samt bastu— bad vid Göteborgs örlogsstation s. 123. Gymnastikbyggnad vid Älvsborgs kustartilleriregemente s. 123.

d. Flygförvaltningens ämbetsområde . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..... . .

Musikbyggnader s. 126. Gymnastikhyggnader s. 127. Idrottsplatser s. 128. Simbassänger s. 129. Vissa flygfältsarbeten s. 129. Transportvägar och uppställningsplatser på vissa flygfält s. 131. Skjutbanor vid Västmanlands flygflottilj s. 131. Iordningställandc av norra delen av flygfältet vid Väst- manlands flygflottilj s. 132. Ombyggnad av kanslihus vid Roslagens flyg-

Sida 86

87 87 89

100 101 102

117

124

• Sida 5
•  Original

Sida flottilj s. 133. Inomhusskjutbanor vid Jämtlands och Hälsinge flyg- flottiljer s. 133. Ändring av gamla gymnastikbyggnaden vid Svea flygflottilj till fritidsbyggnad s. 134. Utökning av reningsverk vid Svea flygflottilj s. 134. Skyddsplantering, vägar och planering vid Norrbottens flygbaskår s. 135. Stensättning av vägar vid centrala flygverkstaden iVästerås s. 135.

7. Investeringsplan för statliga och statsunderstödda vägar och gator m. m. 135 . Barmarksunderhåll på landsbygden s. 138. Byggande av allmänna vägar på landsbygden s. 140. Vägbeläggningar på landsbygden s. 145. Byggande av städernas allmänna vägar och för biltrafiken viktiga gator s. 148. Byggande av enskilda vägar s. 153. Stensättning av vägar och gator s. 154. Byggande av broar s. 156. Byggande och förbättring av vissa för riksförsvaret be- tydelsefulla vägar s. 160. Uppförande av garage- och förrådsbyggnader m. m. s. 160. Särskild grovarbetsreserv s. 163.

8. Investeringsplan för civila flygplatser ............................ 165

Göteborg—Torslanda flygplats s. 169. Malmö—Bulltofta flygplats s. 170. Norrköping—Kungsängens och Uppsala flygplatser s. 170. Jönköpings flyg- plats s. 170. Hästholmens flygplats s. 170. Visingsö flygplats 5.170. Öre— bro flygplats s. 171. Varbergs flygplats s. 171. Eslövs flygplats s. 171. Visby flygplats s. 171. Karlstads flygplats s. 172. Sundsvall—Härnösands flygplats s. 172. Skellefteå och Umeå flygplatser s. 172. Ållebergs flyg- plats s. 172.

9. Investeringsplan för handelshamnar och farleder. .................. 172 10. Investeringsplan för fiskehamnar ................................ 179 11. Investeringsplan för lotsverket .................................. 182

Fyrar s. 184. Brämö kalv s. 184. Björn s. 184. Grepensgrund, Örskär och Djursten s. 185. Slätö s. 185. Gryten mellan Furusund och Växlet s. 185. Båtsmansmössan s. 186. Fjärdhällan och Hummelkläpp s.186. Kurön s. 186. Selaön s. 187. Fagerö och Ridö 5.187. Bryggholmen s. 187. Hoburg s. 187. Angöring av Oxelösund s. 188. Jungfrun s. 189. Ölands södra udde s. 189. Ven s. 189. Farleden Skalkorgarna—Lilla Varholmen s. 189. Hamnar och vägar s. 190. Luleå lotsplats s. 190. Rönnskärs lots- plats 5. 190. Järnäs lotsplats s. 190. Skags lotsuppassning s. 191. Björns fyrplats s. 191. Svartklubbens lotsplats s. 192. Furusunds lotsplats s. 192. Grönskärs fyrplats s. 192. Dalarö lotsplats s. 193. Landsorts lotsplats s. 193. Östergarns fyrplats s. 193. Ölands norra uddes fyrplats s. 194. Ölands södra uddes fyrplats s. 194. Aspö lotsplats s. 196. Vens fyrplats s. 196. Falkenbergs lotsplats s. 196. L 0 t s 11 p p a s s nin g 5 h u s s. 197. Rödkallens lotsuppassning s. 197. Rönn- skärs lotsplats s. 197. Ratans lotsplats s. 197. Stugsunds lotsuppassning s. 197. Bönans lotsuppassning s. 198. Söderarms lotsplats s. 198. Furu- sunds lotsplats s. 198. Idö lotsplats s. 199. Ystads lotsplats s. 199. Halm- stads lotsplats s. 200. Falkenbergs lotsplats s. 200. Bostadshus s. 200. Rönnskärs fyrplats s. 200. Stora Fjäderäggs fyr- plats 5. 201. Berguddens fyrplats s. 201. Agö fyrplats s. 201. Örskärs fyrplats s. 201. Understens fyrplats s. 202. Fårö fyrplats s. 203. Härad- skärs lotsplats s. 203. Häradskärs fyrplats s. 203. Högby fyrplats s. 204. Dämmans fyrplats s. 204. Smygehuks fyrplats s. 204. Kullens fyrplats s. 205. Vinga fyrplats s. 205. Väderöbods fyrplats s. 206.

• Sida 6
•  Original

12. Investeringsplan för statliga husbyggnadsföretag för verk och myndig-

13.

14.

heter rn. rn .................................................

Justitiedepartementct s. 207. Socialdepartemcntet s. 208.

Uppförande av hem för blinda i förskolåldern s. 209. Vissa byggnadsarbe- ten vid statens alkoholistanstalt å Venngarn s. 209. Vissa byggnadsarbeten vid statens skyddshem s. 210. Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnes— sjukhus 5. 217. Kommunikationsdepartementet s. 221. Vissa byggnadsarbeten vid Haga slott s. 221. Byggnad för hovrätten för Västra Sverige s. 222. Hovrättsbyggnader i Jönköping, Malmö och Sundsvall 5. 222. Ökade lokaler för länsstyrelsen i Jönköpings län 5. 223. Tillbygg— nad av landsstatshuset i Göteborg 5. 223. Nybyggnad för länsstyrelsen i Älvsborgs län 5. 224. Tillbyggnad av landsstatshuset i Mariestad s. 224. Om— och tillbyggnad av länsresidenset i Karlstad s. 224. Nybyggnad för Vägförvaltningen m. m. i Gotlands län 5. 224. Nybyggnader för vägför— valtningen och för lantmäterikontoret m. rn. i Gävleborgs län 5. 225. Ny- byggnad för vägförvaltningen m. m. i Västerbottens län 5. 226. Nybyggnad för väg— och vattenbyggnadsstyrelsen s. 226. Uppförande av grovlaborato— rium m. in. vid statens väginstitut s. 227. Nybyggnad för statens geo— tekniska institut s. 227. Nybyggnad för lantmäterikontor och vattendom— stol i Vänersborg 5. 228. Lantmäterikontorsbyggnad i Mariestad s. 228. Fin a n s (1 e p a rt e m e n t e t s. 228. Vissa byggnadsarbeten vid tullver- kets gränsbevakning s. 229. Ecklesiastikdepartementet s. 230. Om- och tillbyggnad av landsarkivet i Göteborg 5. 231. Ombyggnadsarbe— ten vid kungl. biblioteket s. 232. Magasinsbyggnad vid statens etnogra- fiska museum s. 232. Iordningställande av Skara domkapitels arkiv och sessionssal s. 233. Uppförande av domkapitelshus i Växjö 5. 233. Restau- rering av Visby domkyrka s. 233. Iordningställande av vissa lokaleri Vitterhets—, historie- och antikvitetsakademiens ämbetsbyggnad s. 234. Om- byggnadsarbeten m. m. för kemiska institutionen vid universitetet i Upp— sala s. 235. Vissa byggnadsarbeten vid universitetet i Lund 5. 235. Ny- byggnad för en reumatisk och en ortopedisk avdelning vid akademiska sjukhuset i Uppsala 5. 236. Vissa byggnadsarbeten vid Chalmers tekniska högskola s. 237. Vissa ändrings- och reparationsarbeten vid folkskolesemi— nariet i Uppsala 5. 238. Uppförande av simhallsanläggning vid gymnastiska centralinstitutet s. 238. J 0 r (1 b r 11 k s d e p a r t e m e n t e t 5. 239. Vissa byggnadsarbeten vid lantbrukshögskolan s. 239. Byggnadsarbeten vid Al- narps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut s. 245. Renovering av de 5. k. kommenderingsstallarna vid Flyinge hingstdepå s. 245. Kombinerat luftskyddsrum och garage vid veterinärhögskolan s. 246. Vissa byggnads— arbeten vid statens veterinärmedicinska anstalt s. 246. H a n d e l 5 d e p a r— t e m e n t e t 5. 248. Nybyggnad av laboratorium för byggnadstekniska av— delningen vid statens provningsanstalt s. 248. Tillbyggnad av verkstads— avdelningen vid flygtekniska försöksanstalten s. 249. Uppförande av labo— ratoriebyggnad för ingenjörsvetenskapsakademien s. 250. Nybyggnad m.m. vid statens skeppsprovningsanstalt s. 251.

Investeringsplan för reparations- och underhållsarbeten å byggnader

206

och anläggningar tillhörande statens fastighetsfonder ............. 253 Investeringsplan för vissa kommunala och enskilda arbeten ......... 255 a. Investeringsobjekt för Stockholms stad. . . ..................... 261

b. Vatten- och avloppsledningar ................................ 263

• Sida 7
•  Original

Sida 0. Skolor .................................................... 265 (1. Diverse kommunala husbyggnader m. m. ..................... 268 e. Diverse kommunala anläggningsarbeten ....................... 269 f. Diverse byggnadsföretag för landstingen ....................... 271 g. Fritidsanläggningar ......................................... 272 b. Skjutbanor ................................................ 275 i. Torrläggningsföretag ........................................ 276 k. Flottledsarbeten ............................................ 278 ]. Arbeten vid enskilda järnvägar .............................. 278 111. Elcktrifieringsarbeten ....................................... 284 11. Diverse enskilda arbeten .................................... 286 C. lnvesteringsreservernas finansiering .............................. 289 1. Allmänna synpunkter beträffande anslagsuppdelning m. m .......... 289 2. Anslag till postverket ......................................... 296 3. Anslag till telegrafverket ...................................... 297 4 Anslag till statens järnvägar ................................... 299 5. Anslag till statens vattenfallsverk ............................... 301 6. Anslag till försvarsväsendet .................................... 302 b. Arméns fortifikationsförvaltings ämbetsområde .................. 302 c. Marinförvaltningens ämbetsområde ........................... 303 d. Flygförvaltningens ämbetsområde ............................ 305 Anslag till statliga och statsunderstödda vägar och gator ........... 306 Anslag till civila flygplatser .................................... 309 . Anslag till bidrag till handelshamnar och farleder ................. 310 10. Anslag till byggande av fiskehamnar ............................ 311 11. Anslag till lotsverket .......................................... 312 12. Anslag till statliga husbyggnadsföretag för verk och myndigheter m. m. 313 Justitiedepartementet s. 313. Socialdepartemcntet s. 313. Kommunikations- departementet s. 316. Finansdepartementet s. 317. Ecklesiastikdeparte- mentet s. 318. Jordbruksdepartementet s. 319. Handelsdepartementet s. 321. 13. Anslag till reparations— och underhållsarbeten å byggnader och anlägg- ningar tillhörande statens fastighetsfonder ...................... 322 14. Anslag till bidrag till vissa kommunala och enskilda arbeten ....... 323 b. Vatten- och avloppsledningar ................................ 323 c Skolor .................................................... 324 d. Diverse kommunala husbyggnader m. m. ..................... 326 e Diverse kommunala anläggningsarbeten ....................... 329

• Sida 8
•  Original

f. Diverse byggnadsföretag för landstingen ....................... 330

g. Fritidsanläggningar ........................................ 333

h. Skjutbanor ................................................ 334

i. Torrläggningsföretag ........................................ 335

k. Flottledsarbeten ............................................ 336

]. Arbeten vid enskilda järnvägar .............................. 339

m. Elektrifieringsarbeten ....................................... 339

n. Diverse enskilda arbeten .................................... 340

15. Anslag till åtgärder för arbetsmarknadens reglering ................ 342 D. Sammanfattning ................................................. 347

Bilagor äro sammanförda i ett särskilt bihang till betänkandet (SOU 1945: 13)

• Sida 9
•  Original

TiII Herr Statsrådet och Chefen för Kungl. Finansdepartementet.

Investeringsutredningcn får härmed vördsamt överlämna betänkande med förslag till investeringsreserv av statliga, kommunala och statsunderstödda anläggningsarbeten för budgetåret 1945/46 jämte därtill hörande bilagor.

Jämlikt uppdrag av chefen för finansdepartementet den 21 maj 1943 hava investeringsutredningens ledamöter varit dåvarande statssekreteraren i social- departementet, numera statsrådet T. F. Erlander, dåvarande förste byråin- genjören i kommunikationsdepartementet, numera avdelningschefen i statens arbetsmarknadskommission E. V. Sundström, ordföranden i statens arbets- marknadskommission, landshövdingen i Malmöhus län A. N. Thomson, vil- ken jämväl såsom ordförande lett utredningens arbete, samt statssekretera- ren i kommunikationsdepartementet E. A. Westling. Sedan på framställning av statsrådet Erlander denne entledigats från utredningsuppdraget, förord- nade chefen för finansdepartementet genom beslut den 22 december 1944 statssekreteraren i socialdepartementet H. K. E. Mossberg att vara ledamot av utredningen.

Jämlikt vederbörliga förordnanden hava gatuinspektören D. A:son Blom- berg och förste kanslisekretéraren, numera kanslichefen hos överrevisionen för krisförvaltningen C.—H. von Hartmansdorff såsom experter bi-trätt utred- ningen. Sekreterare hava varit byråingenjörerna H. G. Klintstedt och B. Pe- trelius samt civilingenjören T. B. Gustafsson. Vid utarbetande av de delar av betänkandet, i vilka anslagsfrågor behandlas, har biträde jämväl lämnats av t. f. andre kanslisekreteraren i finansdepartementet H. G. Renlund.

Vid utförandet av utre-dningsarbetet för föreliggande betänkande har lik- som för det tidigare avgivna (SOU 1944: 12 och 13) muntligt eller skriftligt samråd ägt rum med ett stort antal berörda myndigheter, institutioner och organisationer, och åtskilliga myndigheter hava även biträtt vid utrednings— arbetet.

Till investeringsutredningen har hänskjutits ett flertal ärenden samman- hängande med de nu framlagda förslagen. Dessa ärenden, över vilka särskild förteckning uppgjorts och finnes tillgänglig hos utredningen, hava vederbör- ligen beaktats vid avgivandet av här föreliggande förslag.

• Sida 10
•  Original

Investeringsutredningen har, sedan föregående betänkande avlämnades, till Kungl. Maj:t och statsdep-artement avgivit dels särskilda framställningar i ärenden som berört utredningen-s verksamhet, dels utlåtanden i anledning av erhållna remisser. Genom remiss den 21 oktober 1944 har utredningen jäm— väl anbefallts avgiva utlåtande över skrivelse den 18 oktober 1944 från Svenska järnvägsföreningen och Svenska järnvägsmannaiförbundet med för- slag till investeringsreserv för de enskilda järnvägarna. Denna remiss torde i och med avlämnandet av föreliggande betänkande få anses besvarad.

I samband med utredningsarbetet för föreliggande betänkande har investe- ringsutredningen i samverkan med ett flertal andra myndigheter och utred- ningsorgan verkställt undersökningar av möjligheterna att utnyttja den sam- lade investering-sreserven med hänsyn till tillgången på bland annat arbets— ledarpersonal, redskap, arbetsmaskiner, transportmedel och förläggningsm'a- teriel (baracker rn. m.). För resultatet av denna undersökning jämte därav föranledda åtgärder och förslag kommer redogörelse att lämnas i ett sär- skilt betänkande, som utredningen inom kort avser att ingiva.

Vid uppgörande av nu föreliggande förslag till investeringsplaner för nästa budgetår har utredningen endast i undantagsfall kunnat beakta andra till den pågående riksdagen avgivna propositioner än statsverkspropositionen.

Stockholm den 28 februari 1945.

A. THOMSON. EIJE MOSSBERG. ERNST SUNDSTRÖM. A. XVESTLING.

Harald G. Klintstedt. Bengt Petrelius. Torsten Gustafsson.

• Sida 11
•  Original

A. Översikt över investeringsutredningens arbete.

I investeringsutredningens den 3 april 1944 avgivna betänkande (SOU 1944: 12 och 13) med förslag till investeringsreserv av statliga, kommunala och statsunderstödda anläggningsarbeten för budgetåret 1944/45 redovisade ut- redningen det huvudsakliga resultatet av sitt dittillsvarande arbete och fram- lade därav föranledda förslag. I samband med statsmakternas överväganden av de frågor, i vilkas behandling investeringsutredningens förslag utgjorde ett led, framkomm—o icke några förslag eller synpunkter, som kunde sägas för- anleda någon väsentlig ändring beträffande de riktlinjer, vilka jämlikt in- vesteringsutredningens direktiv och i dess betänkande framlagda uppfatt- ningar varit vägledande för utredningens arbete. Chefen för finansdeparte— mentet förordade i samband med framläggande av Kungl. Maj:ts proposi— tion angående allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 (prop. 1944: 281, s. 18), att planeringsarbetet för sysselsättningsreserven tills vidare bor— de fortgå i samma former som dittills. I enlighet härmed har utredningens fortsatta arbete efter det förenämnda betänkande avgivits i huvudsak ägnats åt de arbetsuppgifter, för vilka i detsamma redogjorts under rubriken »D. Åtgärder för komplettering och utnyttjande av investeringsplanerna» (s. 259 —269). Dessa arbetsuppgifter kunna i huvudsak hänföras till någon av föl- jande tre grupper, nämligen

1) Åtgärder i syfte att befordra detaljplanering av i investeringsreserv med- tagna företag och vinna översikt över planeringsarbetets fortskridan-de.

2) Undersökningar och åtgärder i syfte att dels fastställa dels öka möjlig— heterna att utnyttja den samlade in-vesteringsreserven med hänsyn till till- gången på bland annat arbetsledarpersonal, redskap, arbetsmaskiner, trans- portmedel och förläggningsmateriel (baracker m. m.).

3) Upprättande av förslag till investeringsreserver för budgetåret 1945/46, främst genom komplettering och revidering av de för budgetåret 1944/45 sam— manställda reserverna.

Det i utredningens tidigare betänkande framlagda förslaget till investerings- reserv hade av olika skäl grupperats i vissa fall efter förvaltningsområden och i andra efter objektens art. Grupperingen var även delvis betingad av ansl—agstekniska synpunkter.

Efter det att betänkandet avgivits ordnades de företag, som ingingo i eller utgjorde underlag för investeringsreserven efter geografiska grunder, varvid förteckningar över desamma upprättades läns- och kommunvis. Härigenom möjliggjordes en överblick över reservens lokala fördelning.

Den i förhållande till uppgiftens omfattning mycket korta tid, som stod till utredningens förfogande för upprättande av förslag till investeringsplan

• Sida 12
•  Original

för budgetåret 1944/45 medförde, att arbetet, såsom också förutsattes i utred- ningens direktiv, i första hand måste inriktas på de rent statliga företagen. Vid utredningsarbetet beträffande dessa företag kunde erforderligt samråd ske genom direkta överläggningar med representanter för de centrala förvaltnings- myndigheterna och verken i Stockholm. Motsvarande samråd med berörda myndigheter och institutioner ute i landet fick med hänsyn till den knappa tiden ske skriftligen eller per telefon och måste av givna skäl bliva relativt summariskt. En närmare kontakt med lokala myndigheter och organ fram- stod därför som i hög grad önskvärd.

För att nå sådan kontakt höllos på initiativ av investeringsutredningen un- der tiden maj—juli 1944 ute i länen överläggningar under ordförandeskap av vederbörande landshövdingar. I dessa överläggningar deltogo representanter för investeringsutredningen, länsstyrelsen och länsarbetsnämnden i länet samt vidare —— med vissa variationer de olika länen emellan — representanter för vägväsendet, staten-s järnvägar, den militära byggnads- och anläggningsverk- samheten, hushållningssällskap och landsting samt städer, köpingar och mu- nicipalsamhällen och de konjunkturkänsligare landskommunerna ävensom vederbörande lantbruks-ingenjörer, länsjägmästare, länsarkitekter, egnahems— direktörer och förste provinsialläkare. Vid överläggningarna redogjorde re— presentanter för länsarbet'snämrnderna för arbetsmarknadsförhållandena med särskild hänsyn till den bedömbara sysselsättningen under den närmaste tiden och lämnade representanter för investeringsutredningen uppgifter angående utredningens direktiv och verksamhet. Med de tidigare nämnda länsvis upp— rättade förteckningarna över i investeringsreserven ingående företag såsom underlag diskuterades vidare sysselsättningsmöjligheterna inom länet och inom de olika vid sammanträdet representera-de kommunerna. Härvid sökte man även vinna klarhet om hur långt detaljplaneringen av de olika företagen kom- mit och vilka åtgärder som ytterligare behövde vidtagas för att säkerställa nöjaktig beredskap i detta hänseende.

I anslutning till dessa överläggningar utsände investeringsutredningen via länsarbetsnämnderna under juli månad cirkulärskrivelser till samtliga tidi- gare tillskrivna kommuner (se SOU 1944: 12, s. 11—12) ävensom de ytterli- gare kommuner, som efter nämndernas bedömande kunde anta-gas hava att redovisa angelägna investeringsobjekt, med begäran dels om närmare preci- serade uppgifter1 angående verkställd detaljplanering för i investeringsreser- ven medtagna objekt, dels om uppgifter såväl beträffande nya företag, läm- pade att ingå i reserven, som ock beträffande tidigare anmälda företag, vilka på grund av planeringssvärigheter eller av andra skäl icke medtagits i reser- ven för budgetåret 1944/45 men som kunde tänkas komma i fråga för näst- följande år. Skrivelser med begäran om i huvudsak enahanda uppgifter till- ställdes jämväl de centrala statliga myndigheterna ävensom ett stort antal statsunderstödda institutioner.

Förutom med de myndigheter, som redan tidigare lämnat uppgifter, trädde investeringsutredningen även i kontakt med bland andra statens fritidsnämnd

• Sida 13
•  Original

och vissa med friluftsliv och reseverksamhet arbetande enskilda organisationer såsom Svenska turistföreningen, Skid- och friluftsfrämjandet samt Reso, vi- dare med Skytteförbundens överstyrelse, Svenska sportskytteförbundet, samt- liga flottningsföreningar, lantbruks- och folkhögskolor m. fl. statsunderstödda undervisningsanstalter ävensom vissa andra institutioner med förfrågan, huru- vida för deras del investeringsobjekt förefunnes, lämpade att ingå i en in- vesteringsreserv. J ämwäl de enskilda järnvägarna hava inrymts bland de verk- samhetsområden, för vilka investeringsreserver medtagits i det förslag till investeringsplan som nu framlägges.

På grundval av sålunda inhämtat uppgiftsmaterial, kompletterat genom överläggningar och förfrågningar, har utredningen förskaffat sig dels en över— blick Över läget beträffande detaljplaneringen av de i reserven för budget- året 1944/45 ingående företagen, dels ock material för uppgörande av förslag till investeringsreserv för budgetåret 1945/46.

För planeringsarbetenas fullföljande har investeringsutredningen samrått med ett stort antal statliga och kommunala myndigheter, varvid samrådet i fråga om de sistnämnda vanligen skett via länsarbetsnämnderna. Utredningen har vidare till Kungl. Maj:t eller vederbörande departementschefer avgivit förslag eller utlåtanden i ärenden rörande åtgärder för planeringsarbetenas fullföljande. I detta sammanhang må även erinras om att riksdagen anvisat medel för bidrag till planläggning av huvudsakligen kommunala anläggnings— arbeten i enlighet med förslag av utredningen (se prop. 1944: 273, s. 38—40). Sedan medel för ändamålet blivit disponibla, har bidragsverksamheten hand- hafts av statens arbetsmarknadskommission i samråd med investeringsutred- ningen.

Möjligheterna att utnyttja investeringsreserven med hänsyn till tillgången på bland annat arbetsledarpersonal, redskap, arbetsmaskiner, transportmedel och förläggningsmateliel (baracker m. m.) hava närmare utretts i samverkan med bland andra statens arbetsmarknadskommission, väg- och vattenbygg- nadsstyrelsen och organisationslkontoret i arméns fortifikationsförvaltnjng (organisationen för byggnads- och reparationsberedskap) ävensom ett flertal enskilda organisationer. I anslutning till dessa undersökningar har utred- ningen såväl avgivit utlåtanden över som framlagt egna förslag i fråga om åtgärder i syfte att säkerställa eller förbättra tillgångarna i ifrågavarande av- seenden. För resultatet av ovannämnda utredningsarbete jämte därav föran- ledda åtgärder och förslag avser utredningen att redogöra i ett följande be- tänkande.

Vid upprättande av förslag till investeringsplaner för budgetåret 1945/46 har urvalet av företag att ingå i investeringsreserven i huvudsak skett efter de i föregående betänkande angivna grunderna, men samtidigt har det även va- rit erforderligt att överväga och vidtaga vissa modifikationer härutinnan i anslutning bland annat till de synpunkter, som framkommit i samband med statsmakternas behandling av utredningens tidigare framlagda förslag. Även den lämpliga omfattningen av reserven för nästa budgetår har varit föremål för ingående diskussion inom utredningen. För i detta stycke angivna spörs— mål redogöres närmare i nästföljande kapitel.

• Sida 14
•  Original

I anslutning till att statsmakterna beslutat åtgärder i syfte att befrämja anläggningar för vattenförsörjning och avlopp i enlighet med av investe— ringsutredningen framlagda förslag har utredningen gjort vissa komplette- rande undersökningar ävensom biträtt vid utformandet av härav föranledd författning m. m.

Till sist må i denna översikt även lämnas en summarisk redovisning för det primärmaterial, vartill utredningen haft att taga ställning vid uppgö- randet av förslag till investeringsreserv för nästa budgetår. I efterföljande tabell angivas med upprättstående stil samma siffror, som meddelats i ut— redningens föregående betänkande, s. 16, och vilka avsågo det uppgiftsma- terial som utgjorde urvalsunderlaget för förslaget till investeringsreserv för innevarande budgetår. Med kursiv stil angivas motsvarande siffror för de uppgifter, som inkommit med anledning av utredningens tidigare omnämn- da förfrågningar under senare halvåret 1944; i kostnadssummorna för dessa uppgifter hava jämväl inräknats anmälda kostnadsökningar för objekt, som redovisats redan föregående år. Från summorna för det sammanlagda hit- tills inkomna uppgiftsmaterialet hava avdragits de belopp, som representeras av anmälda investeringsobjekt, vilka icke stå till förfogande som urvals— underlag för investeringsreserven för budgetåret 1945/46. Dessa objekt utgö- ras av sådana, vilka dels beräknas komma att ingå i det ordinarie investe- ringsprogrammet för nästa budgetår, dels redan äro utförda eller förväntas bliva beslutade att utföras med anlitande av anslag å beredskapsstat II för innevarande budgetår eller av å ordinarie stat anvisade medel till arbets— marknadens reglering eller av eljest disponibla medel, dels blivit ersatta av reviderade eller helt nya projekt eller befunnits icke kunna betecknas som för de närmaste åren normalt angelägna företag, dels ock slutligen en hel grupp av företag, nämligen cykelstigar, beträffande vilka prövning och för— slag i fråga om deras medtagande i investeringsreserv befunnits böra an- komma på annat organ.

Antal in_veste— Uppgiven samman— Investeringsobj ekt vaibli'rgisitplgäicfter iåågviégiltålzbijfeält erhållits Kronor Statliga ........................................ 2 200 2 300 000 000 Dzo, nylillkommande .......................... ca 2 300 1 050 000 00'0 Kommunala .................................... 4 200 1 300 000 %D D:o, nyiillkommande .......................... 435 130 000 000 Statsunderstödda och andra enskilda .............. 660 66 500 0000 Dzo, nylillkommande .......................... 180 31 500 00/0 Totalt, tidigare uppgifter ........................ ca 7 100 ca 3700 000 000 Dzo, nytillkommande .......................... ca 3 100 ca 2200 000 OOIO Summa ca 10 000 ca 5 900 000 000 Avgå objekt som icke stå till förfogande som ur- valsunderlag för investeringsreserven för budget— året 1945/46, approximativt .................... ca 1000 ca 400 000 00I0 Återstår urvalsunderlag för investeringsreserven för budgetåret 1945/46, approximativt .............. ca 9000 ca 5 500 000 0010

• Sida 15
•  Original

Beträffande kommentarer till det uppgiftsmaterial, som redan redovisats i föregående betänkande, må hänvisas till s. 16—17 i detsamma. En väsent— lig del av de nytillkommande företagen utgöras i fråga om såväl antal som kostnad av vägföretag, vilket sammanhänger med det förhållandet, att an- talet anmälda vägarbeten vid avgivande av föregående betänkande var rela— tivt litet på grund av att arbetet med projektering och därav beroende kost- nadsberäkningar-samt med den administrativa handläggningen beträffande nya vägföretag för det dåvarande icke var så långt kommet, att uppgifter om något större antal specificerade vägföretag kunde lämnas. I övrigt avse de enligt tabellen nytillkommande uppgifterna i huvudsak samma slag av in— vesteringsobjekt, som voro föremål för utredningens prövning vid upprättan- det av förslag till investeringsreserven för innevarande budgetår. Det må dock framhållas, att uppgifterna delvis omfatta helt nya grupper av företag såsom arbeten vid enskilda järnvägar, flottledsarbeien, vägunderhåll och underhåll av skolbyggnader samt att beträffande andra grupper såsom anläggningar för frilufts- och reselivet, företag avseende bad- och tvättstugor på lands- bygden, skjutbanor, vissa undervisningsanstalter m. m., ett väsentligt rikhal- tigare utredningsmaterial nu stått till förfogande. En viss utvidgning av upp- giftsmaterialet torde även vara betingad därav att, under det utredningen tidigare begärt uppgifter endast beträffande sådana företag, som utöver för nästa budgetår ordinarie arbeten kunde förväntas under förutsättning av fredsmässiga förhållanden komma till utförande i normal ordning under de tre budgetåren 1944/45—1946/47, de nytillkommande objekten represen- tera ej endast företag av motsvarande angelägenhet för budgetåren 1945/46 —-—1947/48 utan även företag, som i övrigt synts uppgiftslämnarna så ange- lägna, att skäl kunnat anses föreligga att omedelbart detaljplanera dem i syfte att de vid behov skulle kunna utnyttjas som sysselsättningsobjekt vid en arbetsmarknadskris redan under nästföljande budgetår.

• Sida 16
•  Original

B. Förslag till investeringsplaner.

1. Allmänna synpunkter på investeringsreservens sammansättning och omfattning m. m.

Såsom inledningsvis redan framhållits hava de allmänna synpunkter på investeringsreservens sammansättning och omfattning m. m., vilka anförts i investeringsutredningens föregående betänkande, i huvudsak icke föranlett några erinringar vare sig av de i samband med remissförfarandet hörda in- stanserna eller av Kungl. Maj:t och riksdagen vid behandling av den all- männa beredskapsstaten för budgetåret 1944/45. På sagda stat uppfördes bland annat av utredningen förordade anslag med ändringar eller tillägg alle- nast i ett fåtal fall. Det må även erinras om att i propositionen angående den allmänna beredskapsstaten för innevarande budgetår (prop. 1944: 281) föredragande departementschefen beträffande den behandling, som investe- ringsutredningen ägnat olika med frågan om skapandet av en sysselsätt- ningsreserv sammanhängande principproblem, utalat, att densamma syntes kunna bli vägledande för det fortsatta arbetet. Endast i ett par avseenden hava i samband med statsmakternas prövning av investeringsutredningens förslag uttalanden gjorts, som krävt ställningstagande från utredningens sida vid uppgörande av förslag till investeringsplan för nästa budgetår. Sagda uttalanden, vilka i det följande skola närmare beröras, avsågo dels investe- ringsreservens omfattning, dels dess sammansättning.

Den vid uppgörande av förslag till investeringsreserv för budgetåret 1944/ 45 i enlighet med utredningens direktiv tillämpade regeln, att investerings- plan för visst förvaltnings- eller verksamhetsområde, innefattande ordinarie arbeten jämte allmän investeringsreserv, skulle givas en storlek ungefär mot— svarande vad som kunde bedömas vara två års normala investering, synes enligt investeringsutredningens uppfattning kunna betecknas såsom en lämp- ligt avvägd norm för storleksordningen av en sysselsättningsreserv enligt direktivens riktlinjer i övrigt. Att den investeringsreserv som samman- ställdes i enlighet därmed och under beaktande i övrigt av de av utred- ningen framförda allmänna synpunkterna icke kunde väntas bliva tillfyllest för alla tänkbara arbetslöshetssituationer framhölls såväl i utredningens be- tänkande som även av föredragande departementschefen vid framläggande av förenämnda proposition. Det må emellertid erinras om, att för 'de kate- gorier av arbeten för vilka reserven icke erhöll i direktiven angiven om- fattning, densamma i flertalet fall begränsades på grund av bristande möjlig-

• Sida 17
•  Original

heter att planera en arbetsreserv av större omfattning. Tillgängliga resurser i detta avseende skulle på än flera områden hava verkat begränsande, därest en ökning av reservens omfattning skulle hava eftersträvats utöver ovannämnda i direktiven angivna mått. För andra kategorier företag mäste reservens stor- lek begränsas med hänsyn till att kapaciteten hos de organ, som skulle hand— hava utförandet av arbetena, eller tillgången på arbetsledare och arbetsma- skiner m. m. icke beräknades vara tillräckliga för genomförandet av ett in— vesteringsprogram av större omfattning än som innefattades i utredningens förslag. Beträffande vissa andra slag av arbeten återigen begränsades visser- ligen icke reserven av faktorer av ovannämnt slag, men befanns i stället en mera forcerad planeringsverksamhet vara omotiverad, då man ansåg sig hava grundad anledning att befara att tillgången på för arbetena erforderliga ma- terial skulle bliva otillräcklig för någon väsentlig ökning av ifrågavarande investeringsverksamhet. Slutligen var för vissa investeringsområden tillgång- en på objekt med i direktiven angiven angelägenhetsgrad av mindre omfatt- ning och satte därför en relativt snäv gräns för reservens storlek.

I utlåtande över investeringsutredningens föregående betänkande ifråga- satte kommissionen för ekonomisk efterkrigsplanering, bland annat, den före- slagna investeringsreservens tillräcklighet och framhöll önskvärdheten att urvalsmöjligheterna beträffande arbeten avsedda att utnyttjas som syssel- sättningsobjekt vid en arbetsmarknadskris bleve så stora som möjligt, detta med tanke på att i olika konjunktursituationer kunna anpassa sysselsätt- ningen efter det i varje särskilt fall lämpligaste alternativet. Kommissionen framhöll samtidigt, att det 'stode klart, att redan den för budgetåret 1944/45 föreslagna reserven varken kunde eller lämpligen borde utnyttjas i sin helhet under en tidrymd av ett år. Kommissionen förordade vidare dels att — med hänsyn till riskerna för en fortsatt och eventuellt ytterligare förvärrad ma- terialknapphet — planläggningen av lämpliga grovarbeten energiskt skulle fortsättas, dels ock att statsmakterna måtte på längre sikt upplägga program för olika ekonomiska och sociala åtgärder så att av ett sådant program beting— ade investeringar kunde inlemmas i sysselsättningsplanen. Denna skulle i enlighet härmed, utöver objekt som enligt hittills gällande bedömningsgrunder kunnat anses som normalt angelägna, jämväl kunna innefatta företag, ingå— ende i en utbyggnad på längre sikt av t. ex. socialpolitiken, skolpolitiken o. s. v. Av dessa kommissionens nu återgivna synpunkter har investeringsut- redningen inom ramen för sitt uppdrag av naturliga skäl endast kunnat be- akta den, som avser en ökning av tillgången på färdigplanerade grovarbeten, samt den, som åsyftar största möjliga urvalsmöjligheter beträffande de vid en arbetsmarknadskris till förfogande stående, färdigplanerade 'sysselsättnings- objekten i övrigt. Kommissionen förordade därjämte, att den föreslagna in— vesteringsreserven skulle kompletteras med ett program för statsbeställningar och andra åtgärder ägnade att bereda sysselsättning inom industrier, som icke direkt berördes av anläggningsarbeten. Såsom skäl för en sådan kom- plettering av investeringsreserven med industribeställningar anförde kommis- sionen, att om man i viss mån kunde motverka nedgången av produktionen

• Sida 18
•  Original

inom den normala industrien, man därigenom vunne, bland annat, att onö- digt stora rubbningar på arbetsmarknaden kunde undvikas. Denna syn- punkt synes helt överensstämma med vad investeringsutredningen i sitt före- gående betänkande (SOU 1944: 12 s. 26) uttalat beträffande val av företag att i första hand utnyttjas såsom sysselsättningsobjekt vid en arbetsmark- nad-sk'ris.

Även statens industrikommission framhöll i utlåtande över investeringsut- redningens föregående betänkande vikten av att, därest investeringsreserven behövde tillgripas för beredande av ökad sysselsättning medan ännu knapp- het på råvaror vore rådande, det vore ytterst angeläget att grovarbeten därvid komme till utnyttjande i stället för de arbeten i investeringsreserven, som krävde viktiga och knappa råvaror.

I statsutskottets utlåtande nr 212 i anledning av vissa i meromnämnda pro- position behandlade allmänna principfrågor uttalade utskottet, att en över- arbetning beträffande urvalet av de i investeringsreserven ingående arbets- objekten borde ske före framläggandet av förslag till allmän bredskapsstat för kommande budgetår. Härvid borde uppmärksamhet ägnas åt fördelning- en av arbetsobjekten mellan å ena sidan städer och andra tätorter samt å andra sidan den egentliga landsbygden. Den omständigheten, utlät sig ut- skottet, att tätorterna alltid komme att intaga en i förhållande till den rena landsbygden gynnad ställning vid arbetsobjektens fördelning, gjorde det så mycket angelägnare, att förefintliga möjligheter till beredande av arbetstill- fällen på landsbygden i görligaste mån tillvaratoges. I samband härmed fram- höll utskottet såsom lämpliga arbetsobjekt särskilt vattenavledningsföretag samt anläggningar för vattenförsörjning och avlopp. Det vore vidare enligt utskottet uppenbart, att möjligheterna till en jämnare fördelning av arbets- tillfällena mellan tätorter och den rena landsbygden vore större i fråga om företag av grovarbetstyp än beträffande mera materialkrävande företag. Bland arbetsobjekten borde därför beredas utrymme för grovarbeten i betydande omfattning. Härför talade även den omständigheten, att materialbrist kunde komma att begränsa urvalsmöjligheterna till just sådana arbeten.

Samm—anställas de av såväl planerings- och industrikommissionerna som statsutskottet uttalade önskemålen om inrymmande i investeringsreserven av grovarbeten i största möjliga omfattning med det av planeringskommis- sionen samtidigt understrukna önskemålet, att man genom industribeställ- ningar måtte söka undvika onödigt stora rubbningar på arbetsmarknaden, torde kunna sägas, att nu anförda synpunkter tillsammantagna väl överens- stämma med 'de principer för investeringsreservens sammansättning, som in- vesteringsutredningen angivit och — i den utsträckning det av olika skäl varit möjligt — tillämpat i sitt föregående betänkande, nämligen att i den s. k. all- männa investeringsreserven borde ingå såväl företag bestående av grovarbe- ten som materialkrävande anläggningar och anskaffningar och att propor- tionen mellan olika slag av investeringar i stort sett borde vara densamma i investeringsreserven som i statens och kommunernas ordinarie investerings- program, om än grovarbeten borde givas ett relativt sett något större utrym-

• Sida 19
•  Original

me, samt att därjämte borde uppläggas en särskild grovarbetsreserv av sådana föga materialkrävande grovarbeten, vilkas angelägenhetsgrad icke vore så utpräglad, att den motiverade arbetenas inrymmande i den allmänna reserven. I föregående betänkande hade icke —— annat än för vissa speciella områden —— gjorts någon uppdelning på tätorter och landsbygd av vare sig den allmänna reservens eller grovarbetsreservens företag, ej heller hade för den först- nämnda reserven redovisats den inbördes omfattningen av grovarbeten och me- ra materialkrävande företag. Utredningens då framlagda förslag kunde därför måhända förmodas innehålla såväl mindre mängd arbeten på landsbygden som mindre mängd grovarbeten än vad som i verkligheten var fallet.

Vid den ökning av investeringsreservens omfattning, som det för budget- året 1945/46 nu föreliggande förslaget innebär jämfört med den för inne- varande budgetår fastställda reserven, har investeringsutredningen strävat efter att ytterligare öka mängden grovarbeten i den allmänna investerings— reserven genom att i densamma innefatta alla de grovarbeten, som kunnat anses besitta nöjaktig angelägenhetsgrad samtidigt som de med hänsyn till tillgängliga resurser befunnits möjliga att detaljplanera i så god tid, att de kunna stå till förfogande som sysselsättningsobjekt under nästkommande budgetår. Samtidigt härmed har utredningen jämväl sökt uppbringa stor- leken av den särskilda grovarbetsreserven.

Vad statsutskottet i övrigt anfört har investeringsutredningen beaktat bland annat på det sätt, 'att i föreliggande betänkande redovisas dels företagens för- delning mellan städer och landsbygd, dels ock fördelning mellan företag, som kunna hänföras till grovarbeten, och materialkrävande företag. Det må i detta sammanhang erinras om att grovarbeten som regel bereda flera ar- betstillfällen på anläggningsplatsen än materialkrävande företag. Om ett före- tag av sistnämnda slag, t. ex. ett bro- eller husbyggnadsföretag, utföres på landsbygden, tillföres endast en del av arbetstillfällena bygdens arbetsmark- nad, samtidigt som en arbetsvolym av i det närmaste samma storleksordning tillföres företag inom byggnadsämnesindustrien, vilken ju i betydande omfatt- ning är lokaliserad till städer och samhällen. Utredningen har emellertid — i anslutning såväl till vad kommissionen för ekonomisk efterkrigsplanering härutinnan uttalat som även till de principiella synpunkter utredningen i detta avseende framlagt i sitt föregående betänkande — vid den utvidgning av investeringsreserven, som föreliggande förslag innebär jämfört med före- gående års, medtagit jämväl materialkrävande företag; härvid hava emeller- tid minimikraven på angelägenhetsgrad ansetts höra i genomsnitt sättas något högre för säd-ana företag än för grovarbeten.

Utöver de skäl för en ökning av investeringsreserven, som redan berörts, må framhållas, att den för nästa budgetår föreslagna reserven till stor del består av företag, som redan för budgetåret 1944/45 medtagits i investerings- reserven. I den mån sådana företag kunna bliva ianspråktagna för motver— kande av arbetslöshet redan under innevarande budgetår skulle följaktligen den för budgetåret 1945/46 tillgängliga reserven i motsvarande mån minskas.

• Sida 20
•  Original

Den nu föreslagna investeringsreserven bör därför bedömas med beaktande av att den i verkligheten innefattar arbetsmarknadsberedskap utom för näst— kommande budgetår även för återstående del av det innevarande.

Därest en arbetsmarknadskris skulle inträffa och investeringsreservens fö- retag komme att tagas i anspråk som sysselsättningsobjekt i större omfatt- ning, bleve härav bland annat följden, att viss del av den personal som nu kan anlitas för planeringsarbeten i stället finge utnyttjas för administration av och arbetsledning vid de företag som utfördes i arbetsmarknadsreglerande syfte. Vid en långvarig kris komme det därför att uppstå svårigheter att samtidigt med handhavandet av en ansvälld byggnads- och anläggnings- verksamhet detaljplanera ytterligare företag i större omfattning. Det är ur dessa synpunkter angeläget att, innan en kris sätter in, skaffa fram en bety- dande mängd färdjgplanerade företag. Även sistberörda synpunkt talar för den utvidgning av investeringsreserven-, som den i det följande framlagda planen imiebär.

Å andra sidan kommer, om ingen arbetsmarknadskris inträder, ett fortsatt forcerat planerande så småningom att leda till att det utredes och detaljpla- neras företag av allt lägre angelägenhetsgrad, vilkas utförande, om detta icke blir påkallat av arbetsmarknadsskäl, i många fall kommer att ligga långt fram i tiden. Härvid torde oundvikligen kostnad, som nedlagts på detaljpla- nering av dylika företag, kunna bliva förspilld med hänsyn till att detaljpla- neringen, när fönetagen efter lång tid skola utföras, kan befinnas böra helt eller delvis göras om. Även hänsyn till de uppenbara vanskligheter, som möta vid försök att bedöma angelägenhetsgraden hos investeringsprograrm på mycket lång sikt, talar för att detaljplanerandet måste hållas inom vissa gränser. Detta problem är emellertid icke alktuellt ännu, alldenstund det bland de angelägna investeringsbehoven alltjämt finnes en betydande mängd icke alls eller endast otillräckligt förberedda arbeten.

Vid bedömande av spörsmålet, i vilken omfattning husbyggnadsarbeten böra ingå i investeringsreserven, måste en rad av förhållanden beaktas. Inves- teringsutredningen finner det angeläget att något närmare behandla härmed sammanhängande frågor.

Vad till en början husbyggnadsarbetenas lämplighet såsom sysselsättnings- objekt i en arbetsmarknadskris beträffar, må framhållas, att de icke äro sär— skilt lämpade härför i så måtto, att kostnaderna för arbeten på byggnads- platsen utgöra en relativt liten del av hela anläggningskostnaden, samt att vidare den begränsade arbetsstyrka, som kan sysselsättas vid ett husbyggnads— arbete, till större del än vad som är fallet vid andra anläggningsarbeten måste utgöras av specialarbetare, ofta med en relativt lång utbildningstid bakom sig och med jämförelsevis höga löner. Möjligheterna att vid husbyggnadsföretag bereda sysselsättning åt fristäl'ld, icke yrkesknnnig arbets-kraft äro därför i hög grad begränsade. Ytterligare må framhållas, att det är värdefullt, om tak- ten i utförandet» av arbetslöshetsarbeten kan anpassas efter ett skiftande ar- betsmarknadsläge och om arbetena vid behov kunna utan större olägenheter

• Sida 21
•  Original

avibrytas. Även ur dessa synpunkter äro husbyggnadsarbetena mindre för- månliga än flertalet egentliga anläggningsarbeten.

Å andra sidan må framhållas att, enär en avsevärd del av kostnaderna för husbyggnadsproduktionen belöper sig på materialbeställning-ar från olika industrier, sådan produktion under en allmän deflation är väl ägnad att ver- ka stimulerande på stora delar av näringslivet. Vidare hava husbyggnads- arbeten såsom sysselsättningsobjekt den fördelen, att de kunna bedrivas även vintertid, vilket beträffande stora kategorier egentliga anläggningsarbeten är omöjligt eller i varje fall medför oskäligt stora merkostnader.

Såsom i särskild sakkunnigutredning angående byggnadsproduktvio-nen efter kriget (SOU 1944: 7), framhållits torde byggnadsproduktionens väsentliga upp— gift under de närmaste åren få anses vara att genom nyproduktion av bo- städer häva rådande bostadsbrist. Under den tid av två 51 tre år, som torde vara erforderlig härför, borde enligt uttalande i sakkunnigbetänkandet bygg- nadsverksamlheten för offentliga ändamål —— till den del det icke gällde bygg- nadsbehov av mycket hög angelägenhetsgrad — betraktas som en residuell faktor på byggnadsmarknaden, som skulle tillgodoses endast i den mån ar- betsmanknadsläget så krävde och de reella resurserna försloge. För att bo- stadsbristen skulle kunna hävas inom angiven tid finge produktionsappara— ten tagas i anspråk i största möjliga utsträckning och bland annat finge man räkna med att antalet byggnadsarbetare totalt komme att åter uppgå till den under förkrigstiden gällande högsta siffran, ca 150 000 man. Det kun- de emellertid befaras att, sedan bostadsbristen blivit hävd, en kris på bygg- nadsarbetsmarknaden komme att uppstå för så vitt icke förebyggande åtgär- der i tid vidtoges. En lämplig sådan åtgärd är att i god tid planera för tillgo- doseende av det behov i fråga om offentliga byggnader, som ackumulera'ts under krigsåren och jämväl kan väntas i viss mån ytterligare tillväxa under tiden fram till dess bostadsbristen blivit hävd.

Det må också erinras om att det måste anses vara av värde att äga till- gång till en färdigplanerad reserv av husbyggnadsarbeten för offentliga än- damål därest avsevärda ar-betsstyrkor genom en på kort tid skeende demo- .bilisering skulle bliva friställda och den enskilda byggnadsproduktionen icke omedelbart skulle hinna anpassa sig efter den ökade tillgången på ar- betskraft.

För övrigt må framhållas, att uppförandet av byggnader för administra- tiva eller andra allmänna ändamål i många fall torde vara angeläget även ur bostadsförsörjningssynpunkt, enär därigenom komma att frigöras för dylika ändamål ianspråktagna bostads- och kontorslokaler, vilket direkt eller indi- rekt kan innebära ökning av tillgången på bostadslägenheter.

Sist men icke minst bör även det förhållandet beaktas, att en omfattande bo—stadsproduktion oundgängligen medför behov av att samtidigt i betydande utsträckning uppföra byggnader för offentliga ändamål. Nya bebyggelseom- råden mäste nämligen förses med enforderliga lokaler för skolor, administra- tion, post, telegraf och sociala ändamål av skild-a slag. En viss del av de i efterföljande förslag till investeringsreserv medtagna husbyggnadsföretagen

• Sida 22
•  Original

för tillgodoseende av offentliga lokalbehov äro därför direkt betingade av bostadsproduktionsprogrammet.

Ur ovan anförda synpunkter har det befunnits lämpligt att i investerings- reserven inrymma ett relativt stort antal offentliga byggnader, oaktat större delen av husbyggnadsproduktionens kapacitet för de närmaste åren kan be- räknas, i den mån materialförsörjningsläget det medgiver, bliva tagen i an- språk för bostadsbyggande och fördenskull medtagande i investeringsreserven av byggnader för annat ändamål i enlighet härmed kunde syn-as mindre ända- målsenligt.

För belysning av storleksordningen av den i investeringsreserven föreslagna husbyggnadsvolymen i förhållande till byggnadsindustriens totala produk- tionsvolym må följande siffror nämnas. I investeringsreserven hava medta- gits husbyggnadsföretag av olika slag för en sammanlagd kostnad av i runt tal 187 miljoner kronor. Bostadsproduktionen för nästa budgetår beräknas en- ligt från statens byggnadslånebyrå inhämtade uppgifter komma att uppgå till minst 40 000 lägenheter för en produktionskostnad av närmare 700 miljo- ner kronor. För den händelse material- och arbetskrafttillgången det medgi- ve'r, beräknas denna produktion bliva ökad till högst 50 000 lägenheter för en kostnad av ca 850 miljoner kronor. Nu nämnda siffror avse enbart bostads- produktionen inom tätorter. Härtill komma bostadsbyggnader på landsbyg- den samt industribyggnader och reparations— och underhållsarbeten. Inberäk- nat sistnämnda arbeten kan byggnadsp-roduktionen uppskattas få en maximal omslutning under budgetåret av i runt tal 1 500 ä 1 700 miljoner kronor. Sedd mot bakgrunden av dessa siffror är den i investeringsreserven föreslagna husbyggnadsvolymen av relativt underordnad storleksordning.

Såsom i översikten redan nämnts kan upprättandet av föreliggande förslag till investeringsreserv för budgetåret 1945/46 i huvudsak sägas hava skett ge- nom en revidering och komplettering av den för innevarande budgetår fast- ställda reserven. Komplettering har varit erforderlig redan med hänsyn till att ett förhållandevis stort antal företag i den nuvarande reserven kan beräknas icke stå till förfogande som reservföretag efter utgången av innevarande bud- getår. Anledningen härtill är i flertalet fall, att företagen avses komma att ut- föras såsom ordinarie arbeten under nästa budgetår. Detta förhållande är en naturlig och riktig följd av huvudprincipen för utväljande av investerings- reservens företag, nämligen att de skola besitta hög grad av angelägenhet. En hel del kommunala och enskilda i reserven för innevarande budgetår upptag- na arbeten kunna säkerligen jämväl beräknas hava kommit till utförande såsom ordinarie företag redan under löpande år. Detsamma har i enstaka fall skett även i fråga om statliga företag. Avgång av företag har vidare, ehuru endast i begränsad omfattning, skett därigenom, att företagen kommit till ut- förande med anlitande av för innevarande budgetår uppförda anslag å bered- skapsstat II eller med anlitande av medel från anslaget till arbetsmarknadens reglering. Ett avförande från den del av den totala sysselsättningsreserven, vars handläggande ankommer på investeringsutredningen, har slutligen i ett

• Sida 23
•  Original

fall, nämligen beträffande cykelstigar, skett därigenom, att utredningsarbetet i fråga om sagda investeringsobjekt överförts på annat organ.

Beträffande dei reserven kvarstående företagen har i många fall en omfat- tande revidering visat sig erforderlig, sammanhängande främst med detaljpla— neringens utförande. Härvid hava nämligen ej sällan tidigare kostnadsupp- , skattningar fått justeras, ofta i relativt betydande grad. Understundom hava j därjämte nya synpunkter på företagens angelägenhet och lämplighet fram- kommit, som kunnat föranleda en omvärdering av objekten.

Efter hand som planeringsarbetet fortskridit hava vidgade möjligheter er— hållits att tillföra investeringsreserven företag av de kategorier, beträffande vilka planeringsresursernas otillräcklighet tidigare begränsat reservens stor- lek. Samtidigt har urvalsunderlaget för sysselsättningsreserven ökats därige- nom, att nya företag i samband med den under senare delen av år 1944 verk- ställda kompletterande inventeringen anmälts till utredningen i en omfattning, som varit betydligt större än den-, vari avgång av företag i reserven ägt rum, (jfr tabellen s. 6). Sagda ökning beror till en del på att vissa helt nya grupper av arbeten tillförts urvalsunderlaget, Dessa grupper utgöras, såsom redan 1 an- nat sammanhang nämnts, av arbeten vid enskilda järnvägar, flottledsarbeten samt förstärkta underhållsåtgärder beträffande vägar och folkskolebyggnader. Beträffande andra grupper av företag, för vilka underlaget för innevarande års investeringsreserv var ofullständigt, har numera en komplettering skett så att en fullständig överblick erhållits över investeringsbehovet. Sådan komplet- tering har utförts bland annat i fråga om anläggningar för frilufts- och rese- livet, företag avseende bad— och tvättstugor på landsbygden, skjutbanor, vissa undervisningsanstalter m. m.

Investeringsutredningen har eftersträvat att för de enskilda investeringspla- nernas sammansättning, omfattning och uppställning tillämpa i möjligaste mån enhetliga normer. Med hänsyn till de stundom vitt skilda faktorer, som påverkat medtagande av reservobjekt för olika förvaltningsområden eller ka- tegorier av företag, har det emellertid varit outförbart att göra planerna fullt enhetliga. I anslutning härtill må följande synpunkter framhållas.

Bland de omständigheter, som begränsa investeringsreservens möjliga om- fattning, framträda i första hand fyra huvudfaktorer, vilka var för sig kun- na utstaka olika gränser för reservens storlek. Den första av dessa, och den som av naturliga skäl innebär den viktigaste gränsdragningen, är tillgången på objekt av tillräcklig angelägenhetsgrad. Den andra utgöres av planerings- resurserna, vilka på vissa områden medföra, att den investeringsreserv som det är möjligt att i tillräckligt god tid förbereda blir mindre än vad som skulle vara motiverat med hänsyn till de angelägna investeringsbehoven. Den tredje faktorn är tillgången på arbetsledarpersonal, specialarbetare, . redskap, arbetsmaskiner, transportmedel och förläggningsmateriel (baracker m. m.), vilken inom många investeringsområden kan begränsa expansions- möjligheterna. De gränser för investeringsreservens möjliga omfattning, som utstakas av nu nämnda tre faktorer, kunna i allmänhet med något så när

• Sida 24
•  Original

tillfredsställande noggrannhet uppskattas på förhand. Så är däremot icke fallet beträffande den fjärde begränsningsfaktorn, materialtillgången. För- sörjningsläget i fråga om sådana råvaror, beträffande vilka tillgången är be- roende av import, ävensom i fråga om sådana helfabrikat, som hitintills icke eller i endast ringa mån tillverkats inom landet, kan under nu rådande för- hållanden ej med någon större grad av säkerhet bedömas annat än på mycket kort sikt. Då förändring-ar i materialförsörjningsläget såväl till det bättre som till det sämre torde kunna inträffa mycket snabbt, har det liksom föregående är icke ansetts lämpligt att alltför mycket begränsa investeringsreserven av hänsyn till materialåtgången. Det är dock uppenbart, att materialknapphet skulle komma att i en arbetslöshetskris nödvändiggöra en mycket kraftig beskärning av vissa kategorier av de såsom sysselsättningsobjekt eljest lämp- liga och möjliga företagen.

I efterföljande förslag till investeringsreserver för olika områden eller kate- gorier av företag har investeringsutredningen sökt avpassa kostnadsramen för varje särskild reservs omfattning efter den av de tre i föregående stycke först nämnda faktorerna -—— tillgång på angelägna objekt, möjlighet att med- hinna planeringsarbetet och kapacitet i fråga om utförande — som betingat den snävaste gränsen för reservens omfattning. Det är dock att märka, att i vissa fall, t. ex. i fråga om stora grupper statliga husbyggnader, samtliga för varje delområde upptagna företag visserligen utan svårigheter kunna utfö- ras, men att deras sammanlagda omfattning sannolikt överstiger vad som är möjligt att utföra med hänsyn till kapaciteten hos det organ, i förenämnda exempel byggnadsstyrelsen, som skulle komma att handhava utförandet av företagen. Motsvarande gäller exempelvis beträffande den grupp av anlägg- ningsarbeten, vartill vägar, flygfält, hamnar, anläggningar för vattenförsörj- ning och avlopp och vissa andra kommunala och enskilda anläggningsarbe- ten kunna hänföras. Tillgängliga resurser medgiva visserligen, att alla re- servföretag inom ett eller flera av dessa områden helt utnyttjas, men det torde icke vara möjligt att utan betydande komplettering av resurserna ge- nomföra hela det maximala programmet av sådana arbeten.

Text och tabellbilagor för de olika investeringsplan—erna äro i huvudsak avfattade respektive uppställda på motsvarande sätt som i föregående be- tänkande. I texten liksom i tabellbilagan 28 angives för varje särskild in- vesteringsplan det antal dagsverken, som investeringsreservens arbeten beräk- nas innebära. Beträffande dessa uppgifter må framhålla-s, att dagsverksan- talet för ett arbete icke kan beräknas med någon större noggrannhet utan kännedom om ett flertal faktorer såsom terrängförhållanden, användningen av arbetsmaskiner av olika slag, arbetarnas yrkesvana etc. För vissa grup— per av företag påverkas dagsverksantalet även av klimatiska förhållanden, främst sammanhängande med vid vilken årstid företagen utföras. De i be- tänkandet redovisade dagsverkssiffrorna avse därför endast att angiva den ungefärliga storleksordningen av antalet dagsverken.

I flertalet fall meddelas i texten förutom dagsverksantal även det häremot

• Sida 25
•  Original

svarande antal arbetare, som kan erhålla sysselsättning på anläggningsplat- sen. De angivna arbetsstyrkorna avse — där ej annat uttryckligen säges —- det genomsnittliga antalet per arbetsdag sysselsatta arbetare, d. v. 5. de hava beräknats genom att dividera antalet dagsverken med antalet arbetsdagar per år, 300. Sålunda beräknade arbetarantal måste givetvis, även vid anlägg- ningsarbeten, som kunna bereda jämn sysselsättning under hela året, bliva mindre än antalet vid företaget anställda arbetare, beroende på att antalet arbetsdagar per man blir lägre än 300 med hänsyn till semester och sjukle- drighet, uppehåll i arbetet på grund av olämplig väderlek eller andra liknande orsaker.

Slutligen må omnämnas, att internationella arbetsorganisationens general- konferens vid sitt tjugusjätte sammanträde, vilket ägde rum i Philadelphia med början den 20 april 1944, fattat vissa beslut, vilka givits formen av »Re- kommendation (nr 73) angående nationell planering av offentliga arbeten».

I denna behandlas bland annat vissa med omställningen från krigs- till fredshushållning sammanhängande spörsmål. I anslutning härtill förordas, att arbetsorganisationens medlemsstater tillhandahålla internationella arbets- byrån de upplysningar angående härutinnan vidtagna åtgärder, som arbets- byråns styrelse må besluta att låta inhämta. Härefter säges i rekommen- dationen.

(1) Varje medlemsstat bör utarbeta ett arbetsprogram på lång sikt, som kan komma till utförande i större eller mindre omfattning allt efter sysselsättningen inom olika landsdelar.

(2) Särskild uppmärksamhet bör ägnas betydelsen av att arbeten och material— heställningar avvägas så, att efterfrågan på arbetskraft begränsas under perioder av full sysselsättning och ökas vid uppkommande arbetslöshet.

(3) Vid tillämpandet av denna politik bör hänsyn tagas wicke blot-t till sysselsätt- ningsläget i landet i dess helhet utan även till förhållandena inom dess olika delar ävensom till tillgången på lämplig arbetskraft inom varje särskilt område.

(4) Lokala myndigheter och andra organ med uppgift att förbereda sysselsätt— ningsprojekt höra på ett så tidigt stadium som möjligt av de centrala myndighe- terna underrättas om storleken av det ekonomiska stöd, som kommer att lämnas, i syfte att de lokala myndigheterna och tekniska organen i god tid må kunna vid— taga förberedande åtgärder för sysselsättning av ett stort antal demobil'iserade, så snart deras arbetskraft står till förfogande.

I den mån ovannämnda rekommendationer avse frågor, i vilkas behand- ling investeringsutredningens arbete utgör en integrerande del, torde kunna sägas, att de blivit tillämpade i full utsträckning. I vissa fall har förordad planläggning i vårt land förts längre, än vad som angivits & rekommenda- tionen. Sålunda har det arbete, som bedrivits genom investeringsutredningen utgjort ett led i skapandet av en detaljplanerad sysselsättningsreserv, prin- cipbehandlad av statsmakterna under former liknande dem, vilka tillämpas för arbeten på ordinarie budget. Ett så långt bedrivet planläggningsarbete synes gå utöver vad som avsetts i punkten .1 av rekommendationen. Vad an- går punkt 4 om de lokala myndigheternas förberedelsearbeten må erinras, att i Sverige allt efter omständigheterna staten i viss utsträckning lämnar bi- drag till kommunalt planläggningsarbete.

• Sida 26
•  Original

2. Investeringsplan för postverket.

Förslag till investeringsplan för postverket för budgetåret 1945/46, inne- fattande en investeringsreserv om 9 470 000 kronor att bestridas av kapital- medel, har sammanställts i Bil. 1. Förslaget har uppgjorts i samråd med gene- ralpoststyrelsen. För samma budgetår hava i statsverkspropositionen under kapitalbudgeten föreslagits anslag till postverket å ordinarie stat om tillhopa 4872 500 kronor, varför hela den föreslagna investeringsplanen (ordinarie arbeten jämte investeringsreserv) omfattar arbeten och anskaffningar för tillhopa 14 342 500 kronor.

Såsom i föregående betänkande närmare angivits kan den för postverket normala investeringen under tioårsperioden närmast före kriget beräknas hava utgjort ca 3 milj. kronor per år enligt nuvarande penningvärde. Här- av avsågo i runt tal två tredjedelar inköp eller uppförande av fastigheter för postverkets räkning och en tredjedel nyanskaffning av inventarier. Investe- ringsreserven för innevarande budgetår, 1944/45, inrymmer företag för 3560 000 kronor, varav byggnadsföretag för en sammanlagd kostnad av 2 560 000 kronor och ersättningsanskaffningar och förnyelsearbeten för 1 000 000 kronor, vilket sistnämnda belopp huvudsakligen avsetts för ersätt- ningsanskaffning av motorfordon, inklusive elektriska plattformsvagnar. — Den för nästa budgetår föreslagna investeringsreserven om 9,47 milj. kronor innebär sålunda en Ökning jämfört med innevarande års reserv av i runt tal 5,9 milj. kronor.

I årets statsverksproposition, kapitalbudgeten: bil. 4, föreslås för postverket under punkten 1 ett anslag till anskaffning av motorfordon av 1 550 000 kro- nor. Från innevarande budgetår beräknas reservationer om sammanlagt 350 000 kronor komma att kvarstå, varför hela det belopp ordinarie medel, som under nästa budgetår skulle stå till förfogande för ändamålet, skulle utgö- ra 1 900 000 kronor. Enligt generalpoststyrelsens planer skall detta belopp dis- poneras så att 800 000 kronor skulle avse nyanskaffning och 1 100 000 kronor ersättningsanskaffningar och förnyelsearbeten beträffande motorfordon. I syfte .att vid eventuellt behov kunna öka sysselsättningen inom de företag, som syssla med produktion av motorfordon, föreslår investeringsutredningen att i investeringsreserven för budgetåret 1945/46 inräknas ett anslag till an- skaffning av motorfordon. Under det att motsvarande belopp för innevaran- de år utgör 1 000000 kronor, synes emellertid —— med hänsyn till att de i årets statsverksproposition å riksstat äskade anslagen komma att täcka en betydande del av postverkets aktuella behov av sådan anskaffning —— inves- teringsreserven för nästa budgetår böra minskas till 700 000 kronor, varav 500 000 kronor skulle avse nyanskaffning och 200 000 kronor ersättningsan- skaffningar och förnyelsearbeten i fråga om motorfordon.

Beträffande investeringsreserven av byggnadsföretag må erinras att re- serven för innevarande budgetår med hänsyn till i tidigare betänkande an-

• Sida 27
•  Original

givna skäl är av förhållandevis liten omfattning. I samma betänkande med- delades emellertid, att enligt generalpoststyrelsen förkrigstidens normalin- vestering för sagda ändamål numera måste anses otillräcklig, enär ett oav- visligt behov av förbättrade och utökade postlokaler förelåge på ett stort an- tal platser, varest lokalfrågan icke förväntades kunna tillfredsställande lösas genom förhyrning. Generalpoststyrelsen har jämväl till investeringsutredning- . en för beaktande vid uppgörande av förslag till investeringsreserv för bud- getåret 1945/46 anmält ett stort antal byggnadsprojekt i fråga om posthus, och därjämte ingå bland äskandena i styrelsens petita för samma budgetår anslag till vissa sådana företag, vilka av Kungl. Maj:t icke upptagits i årets statsverksproposition utan överlämnats till investeringsutredningen att tagas under övervägande vid fullgörandet av utredningens uppdrag. Investeringsut- redningen har sålunda haft ett jämförelsevis rikhaltigt material beträffande posthusbyggnader under omprövning.

Såsom i det föregående under de allmänna synpunkterna på val av inves- teringsobjekt framhållits, kan det förväntas att intill dess rådande bostads- brist blivit hävd, vilket beräknas dröja minst två å tre år, det inom ramen för byggnadsproduktionens kapacitet icke kommer att givas utrymme, annat än i mycket begränsad omfattning, för en ökning av den del av husbygg- nadsverksamheten som avser andra ändamål än bostäder. Det oaktat har investeringsutredningen av angivna skäl i beredskapssyfte medtagit allmän- na byggnader i betydande omfattning i sina förslag till investeringsreserv för olika områden. Bland de motiv härför, som anförts i föregående kapitel (5. 12—14), må beträffande postverkets företag särskilt understrykas, att uppförande av posthus i många fall direkt föranledes av bebyggandet av nya bostadsområden och är en förutsättning för att postverket inom dessa skall kunna på ett tillfredsställande sätt fullgöra sina funktioner. Ett fullföl- jande av det stora bostadsproduktionsprogrammet medför därför i och för sig även ett behov av posthusbyggnader. Därjämte må påpekas, att flertalet av de byggnader, som uppföras för postverkets räkning, endast till en del tagas i anspråk för verkets egna behov och förutom postlokaler jämväl innehålla för uthyrning avsedda bostads- eller kontorslägenheter, och att sålunda utföran- det av posthusbyggen i sin mån kommer att medverka till minskning av bris- ten på lokaler för bostäder och kontor. En ytterligare anledning till att en relativt stor investeringsreserv av posthusbyggnader föreslås är den, att flera , av de angelägna posthusprojekten äro belägna inom städer, där arbetslöshets- riskerna med hänsyn till arten av inom orten bedriven industri m. fl. omstän- digheter kunnat bedömas såsom förhållandevis stora. I enlighet med vad nu anförts hava i förslaget till investeringsreserv för nästkommande budgetår medtagits inalles 11 posthusbyggen för en sammanlagd kostnad av 8 770 000 kronor. . I likhet med reserven för innevarande budgetår innefattar ej heller förslaget 'till investeringsreserv för budgetåret 1945/46 några arbeten eller anskaff- ningar att bestridas av postverkets driftmedel, enär generalpoststyrelsen an-

• Sida 28
•  Original

mält att lämpliga och angelägna sysselsättningsobjekt av denna kategori icke finnas.

Den enligt ovan föreslagna byggnadsreserven torde innebära arbetstill- fällen på byggnadsplatsen om ca 120 000 dagsverken för byggnadsarbetare av olika slag. F ördelas byggena någorlunda jämnt över året, synes sysselsätt— ning kunna beredas i medeltal ca 400 arbetare. Beträffande materialbehovet hänvisas till bil. 28. Reserven i fråga om anskaffning av motorfordon torde uppskattningsvis kunna anses innefatta ca 8 500 industridagsverken.

Investeringsutredningen övergår härefter att företag för företag närmare behandla de såsom investeringsreserv föreslagna byggnadsarbetena, därvid huvudsakligen återgivande av generalpoststyrelsen anförda motiveringar.

Posthusbyggnad inom Gärdesstaden i Stockholm.

Generalpoststyrelsen erinrar i sin motivering för detta företag inledningsvis om att ökningen av folkmängden i Stockholm under de senare åren fortskri— dit i synnerligen snabb takt. Medan innevånarantalet i landet i dess helhet under tidsperioden 1933—1944 ökats med 5 0/0, hade i Stockholm under sam- ma tid inträtt en ökning med icke mindre än 21,6 0/0 eller från 521 618 till 634179 personer. Samtidigt härmed hade en fortlöpande uppgång av post- rörelsen ägt rum, vilken ökning icke blott berodde på ökningen i folkmängd utan främst borde tillskrivas det livligare utnyttjandet av postverket för penningförmedling och distribution av försändelser. Sålunda hade antalet till postanstalterna i Stockholm ankomna försändelser av alla slag under åren 1933—1944 ökats från 102 miljoner till 180 miljoner eller med icke mindre än 76,5 0/c>.

Generalpoststyrelsen erinrar därefter om att den stora uppgången i post- rörelsen i Stockholm givetvis nödvändiggjort förbättringar och utvidgningar beträffande postlokalerna. Sådana hade också kommit till stånd beträffande åtskilliga postanstalter i Stockholm, men beträffande de postkontor, från vilka brevbäring utginge och vilka krävde synnerligen stora lokalutrymmen, hade erforderliga utökningar av de för ändamålet disponibla lokalerna i re- gel icke kunnat åvägabringas i motsvarande utsträckning som för de övriga postanstalterna.

Generalpoststyrelsen framhåller vidare att, då det gällt .att ordna postut- delningen i Stockholm, styrelsen strävat efter att åstadkomma tämligen stora, från varandra klart avgränsade brevbäringsområden, inom vilka brevbä- ringen ombesörjde-s från en lämpligt belägen postanstalt. För vissa längre bort från stadens centrum belägna delar hade emellertid _— i avvaktan på ett fullständigare utbyggande av stadsdelarna i fråga eller av andra orsaker — särskilda anordningar av provisorisk art måst vidtagas för postutdelning- ens ombesörjande. Såsom exempel på sådana anordningar nämndes brev- bäringen från postexpeditionerna i Ängby, Hammarbyhöjden och Midsom— markransen (Stockholm 32) samt från poststationen i Hjorthagen.

Erfarenheterna hade styrkt generalpoststyrelsen i den uppfattningen, att vid mera omfattande bebyggelse å visst område frågan om erforderliga postala

• Sida 29
•  Original

anordningar inom området borde åtminstone i huvudsak bringas till sin lös- ning redan på ett tidigt stadium av planläggningen för bebyggelsen. I mot- satt fall bleve svårigheterna att anskaffa för de postala behoven lämpliga lokaler synnerligen besvärande och framtvingade stundom anordningar, som vore mindre tillfredsställande ur såväl postverkets som allmänhetens syn- punkt. Sedan planerna på ett brevbäringspostkontor för stadsdelen Brom- ma numera hölle på att förverkligas i och med att ordinarie anslag för än- damålet äskats i statsverkspropositionen, skulle enligt generalpoststyrelsen frågorna om nya brevbäringspostkontor för Gärdesstaden samt Enskede och Brännkyrka församlingar (dels inom området Årsta Johanneshov—Ham- marby, dels inom Hägerstenshöjden) stå närmast på programmet, varvid dock sistnämnda lokalfråga, för vars lösning styrelsen vidtagit vissa förbe— redande åtgärder för att försäkra sig om tomt, ansåges kunna anstå ännu något år.

Brevbäringen inom Gärdesstaden ombesörjes enligt generalpoststyrelsen för närvarande av postkontoret Stockholm 5 (Nybrogatan 57), vilket post- kontor jämväl omhäud-erhar brevbäringen inom Östermalm med Djurgår— den. Beträffande behovet av en särskild brevbäringspostanstalt inom Gär- desstaden anför styrelsen bland annat följande.

På grund av den ökade postmängden -— antalet ankomna försändelser vid post- kontoret utgjorde är 1933 12,7 miljoner och år 1943 23,6 miljoner, vilket innebär en ökning med 85,8 0/0 — ävensom den särskilt inom Gärdesstaden växande bebyg- gelsen, har antalet brevbärare vid postkontoret varit i ständigt stigande. Sålunda sy—sselsattes år 1933 ri lösbrevbäringen 76 brevbärarförmän och brevbärare, medan motsvarande antal år 1936 — det år, då postkontoret inflyttade i de nuvarande lokalerna — utgjorde 86 och år 1944 103, vartill kommer ett 20-tal brevbärarbiträ- den. För det ytterligare antal tjänstemän, som i anledning av den fortsatta bebyg- gelsen inom Gärdesstaden erfordras för brevbäringen, saknas tillräckligt lokalutrym- me vid postkontoret Stockholm 5. Ej heller kan lämpligen någon del av postkonto- rets nuvarande brevbäringsområde överflyttas till annan postanstalt. Fastmera är det sedan länge ett önskemål, att av postkontorets Stockholm 6 nuvarande brev- bäringsområde (övre Norrmalm och Vasastaden) viss del överflyttas hill postkon- toret Stockholm 5. Därigenom skulle också inträda en lättnad i de besvärande lokal- förhållandena vid det förstnämnda postkontoret.

En annan, både för postverket och allmänheten påtaglig olägenhet med de nuva- rande anordningarna för postutdelningen inom Gärdesstaden är det stora avståndet till brevbäringspostkontoret, vilket dels förorsakar postverket icke oväsentliga utgif- ter för brevbärarnas bussresor till utdelningsområdet —— omkning 7 000 kronor per år — dels medför försening i postutdelningen. I sistnämnda hänseende må fram— hållas, att omkring 24 arbetstimmar varje söckendag beräknas kunna inbesparas för personalen, därest brevbäringen utginge från ett inom ifrågavarande område lämpligt beläget postkontor. Värdet av denna besparing torde kunna uppskattas till minst 10 000 kronor per år.

Generalpoststyrelsen ingår därefter på frågan om anskaffande av lokaler och framhåller därvid, "att styrelsen vid flera tillfällen undersökt möjlig- ' heterna att inom Gärdesstaden få förhyra lokaler för en brevbäringspostan- stalt, vilka undersökningar emellertid givit negativt resultat. Då utbyggna- den av Gärdesstaden snart nog syntes komma att fortsätta, ansåge general-

• Sida 30
•  Original

poststyrelsen det därför nödvändigt att uppföra ett särskilt posthus inom stadsdelen. Härigenom skulle möjligheter till önskvärda justeringar i grän- serna mellan brevbäringsområdena inom staden skapas i det att till det nya postkontoret överflyttades brevbäringen inom Gärdesstaden samt brevbäring- en från postanstalten i Hjorthagen. Vid det nya brevbäringspostkontoret skulle redan från början komma att sysselsättas minst 50 man i brevbäringen, vartill komme arbetsledande personal och personal i kassatjänst. Huruvida någon av de nuvarande postexpeditionerna inom Gärdesstaden kunde indra- gas efter tillkomsten av det nya postkontoret, kunde styrelsen icke nu angiva.

Såsom lämplig plats för det planerade posthuset föreslår generalpoststy— relsen den så kallade Kampementsbacken, omedelbart öster om Värtavägen och ungefär mitt för Brantingsgatans mynning. Området tillhörde Kronan och stode under Djurgårdskommissionens förvaltning. Generalpoststyrelsen hade hos Djurgårdskommissionen hemställt, att ett område om minst 1 500 m2 därstädes måtte reserveras för postverkets räkning. Tomtfrågan hade emeller- tid icke kunnat bringas till sin lösning bland annat av den anledningen, att bebyggelsen inom denna del av Gärdesstaden avsåges skola bestämmas i större sammanhang. Förhandlingar påginge för att om möjligt få en separat- behandling till stånd i fråga om bebyg gandet av det för postverket erforder- liga tomtområdet och dess närmaste grannskap.

Styrelsen framhåller vidare att det i det läge, vari tomtfrågan nu befunne sig, icke vore möjligt att med större grad av sannolikhet angiva något pris för tomten eller beräkna kostnaderna för posthusets uppförande, då bland annat upplysningar saknades om det antal våningar, varmed tomten komme att få bebyggas. Vad tomtköpeskillingen anginge syntes densamma dock lämpligen kunna regleras genom att ett belopp motsvarande tomtens värde överfördes från vederbörande fond till postverkets fond, varför något anslag för ända- målet icke skulle erfordras.

Själva byggnaden har av styrelsen föreslagits disponerad på i huvudsak följande sätt.

I bottenvåningen inrymmes expedition för allmänhetens betjänande, avdelning för ankommande och avgående poster, rum för postmästare och redogörare, erforderliga kassavalv, frukostrum och toaletter m. rn. ävensom butikslokaler, avsedda för ut- hyrning och så anordnade, att de möjliggöra framtida utvidgning av postlokalen.

Våningen 1 trappa upp upptages av brevhärarexpedition med försorteringsavdel- ning samt kapprum, toaletter, frukostrum m. m. för brevbärarpersonalen. Själva brevbärarsalen anordnas till en början för ca 70 brevbärare. Invid densamma för- lägges en kontorslokal, som tillsvidare uthyres och vid behov kan införlivas med brevbärarexpedVit'ionen.

I ovanför liggande vänng eller våningar anordnas —- förutom en bostadslägenhet om 2 rum och kök för byggnadens värmeledningsskötare _— lokaler avsedda för uthyrning.

Källarvåningen upptages av skyddsrum, pann- och bränslerum, förrådsrum för hyresgäster och en större källarlokal, som efter omständigheterna antingen dispone- ras av postverket eller uthyres.

Då tomtfrågan icke blivit löst, hava några förslagsritningar hittills icke kun- nat utarbetas och ej heller, såsom redan nämnts, några därpå grundade kost-

• Sida 31
•  Original

nadsberäkningar. Generalpoststyrelsen har emellertid preliminärt beräknat kostnaderna till 1 500000 kronor. Med hänsyn till att ifrågavarande bygg- nadsföretag måste anses vara av hög angelägenhetsgrad har utredningen, oak— tat kostnaderna endast kunnat angivas såsom preliminära, ansett sig böra medtaga detsamma i investeringsreserven för nästa budgetår.

Posthusbyggnnd inom Ärstaområdet i Stockholm.

Generalpoststyrelsen framhåller inledningsvis, att inom norra delen av En- skede församling (JohanneshOV och Hammarby) samt inom Ärstaområdet i Brännkyrka församling hade under de senaste åren en betydande byggnads- verksamhet ägt rum, vilken alltjämt fortsatte. Enligt beräkningar, utförda av Stockholms stads statistiska kontor, väntades folkmängden inom dessa områden komma att ökas på sätt nedanstående tabell utvisar.

Antal invånare

% (inte, testare Årsta .................. 2 750 6 000 27 000 Johanneshov ........... 5 255 9 000 11 000 Södra Hammarby ...... 13 272 14 000 20 000 ev. 30 000 Summa 21 277 29 000 58 000 ev. 68000

I enlighet härmed förutsåge generalpoststyrelsen snabbt ökande krav på postanordningarna inom detta område. Antalet ankomna försändelser, som för samtliga berörda postanstalter år 1939 hade utgjort 0,95 miljon, hade år 1943 ökats till 5,2 miljoner. För år 1944 beräknades motsvarande siffra ut- göra 6,1 miljoner. Ökningen fölle till övervägande del på områdets norra del.

I avvaktan på den fortsatta utbyggnaden av ifrågavarande stadsdelar hade generalpoststyrelsen icke ansett sig böra vidtaga nägra mera genomgripande förändringar i fråga om organisationen och belägenheten av de där erfor- derliga postanstalterna. Med hänsyn till att bebyggelsen emellertid nu nått en sådan omfattning, att de redan befintliga postanstalternas kapacitet inom en mycket nära framtid komme att bliva otillräcklig, hade generalpoststyrel- sen funnit det nödvändigt att förbereda inrättandet av ett lämpligt beläget , brevbäringspostk'ontor för hela det angivna området för att rationellt kunna tillgodose de postala behoven därstädes. Styrelsen ansåge det dock ofrån- komligt att dessförinnan i Årstaområdets västligare del inrätta en mindre postanstalt, som kunde provisoriskt ombesörja brevbäringen inom Årsta- området till dess att postkontoret komm-e till stånd. För ifrågavarande post- anstalt skulle lokaler tillfälligt förhyras.

Det nu ifrågasatta brevbäringspostkontoret avsåges skola övertaga den ifrån postexpeditionen i Hammarbyhöjden och viss del av den från postkontoret Enskede 1 utgående brevbäringen samt eventuellt även tillgodose behovet av postutdelning inom Norra Hammarby. Slutligen skulle också den planerade

• Sida 32
•  Original

brevbäringen vid nyssnämnda mindre postanstalt inom Ärstaområdet över- föras till postkontoret. Styrelsen hade beräknat en brevbärarstyrka om minst 50 personer redan från början bliva erforderlig vid ett särskilt brevbärings— postkontor för ifrågavarande stadsdelar.

För det avsedda nya postkontoret syntes enligt styrelsen lämpliga och till- räckliga lokaler icke kunna erhållas genom förhyrning, utan de borde åstad- kommas genom uppförande av ett särskilt posthus. Styrelsen hade upptagit förhandlingar med Djurgårdskommissionen om överlåtande på postverket av kronan tillhörig mark inom den del av Ärstaområdet, som gränsade till Hammarby, varom uppgörelse dock ännu icke kommit till stånd. Enligt van— lig praxis borde köpeskillingen regleras bokföringsvägen genom överförande av ett belopp motsvarande tomtens värde från vederbörande fond till post— verkets fond, varför anvisande av medel för tomtköpet icke väntades bliva erforderligt.

Det vore enligt styrelsen avsett, att posthuset skulle inrymma i huvud- sak

i bottenvåningen expedition för allmänhetens betjänande, avdelning för ankom— mande och avgående poster, rum för postmästaren, erforderliga kassavalv, frukost- rum och toaletter m. m. ävensom buhiksutrymme för uthyrning, så anordnat att det möjliggör framtida utvidgning av postlokalen;

i våningen en trappa upp brevbärarsal, avsedd för till en början omkring 60 brevbärare, samt försorteringsavdelning, kapprum, toaletter, frukostrum m. m. för brevbärarpersonalen ävensom en lokal för uthyrning, så belägen, att den vid behov kunde läggas till brevbärarsalen;

'i överliggande våningar gårdskarlsbostad om 2 rum och kök samt uthyrnings- lokaler; i källarvåningen skyddsrum, pann- och bränslerum, förrådslokaler och garage.

Generalpoststyrelsen har funnit omöjligt att nu med större säkerhet an- giva byggnadskostnaden. Enligt verkställda undersökningar skulle postbygg- naden delvis komma att uppföras i fem våningar och innehålla en volym av ca 17 000 m3. Enligt preliminära beräkningar skulle kostnaden för en sådan byggnad belöpa sig till omkring 1 350 000 kronor. Oaktat kostnaderna endast kunnat preliminärt beräknas, har utredningen med hänsyn till före- tagets höga angelägenhetsgrad medtagit detsamma i investeringsreserven för nästa budgetår.

Posthusbyggnad i Eskilstuna.

Generalpoststyrelsen erinrar till en början, att postkontoret i Eskilstuna alltsedan 1917 varit inrymt i telegrafverkets då nyuppförda fastighet. Under den tid, som förflutit sedan dessa lokaler tagits i anspråk, hade Eskilstuna stad genomgått en betydande utveckling, framför allt under det senaste år- tiondet. Stadens folkmängd, som år 1933 varit 33 368 personer, hade vid årsskiftet 1943/44 vuxit till 43 546 personer. Anledningen till befolknings- tillväxten vore icke att söka i inkorporering utan 'hade huvudsakligen för- anletts av stark inflyttning från andra orter. Denna utveckling hade haft

• Sida 33
•  Original

ett betydande inflytande på poströrelsens omfattning i staden, och åren 1932 och 1939 hade utvidgningar av postkontoret måst företagas.

Poströrelsens utveckling framgår av följande av styrelsen lämnade siffer- uppgifter.

Ökning i % År 1932 År 1939 År 1943] 1932— 1939— 1943 1943

Postkontorets upphörd inkl.

avgifter för frankostämpling,

mass- och utgivarkorsband . kr 391 354 526 692 1 669 152 71 27 lnlämnade försändelser, alla

slag ..................... st 5 875 085 5 697 821 8 512 912 45 49 därav vanliga paket ...... » 67 940 77 038 10] 081 49 31

» rekommenderade brev ............ » 36 653 44 680 60 286 64 35

» postanvisningar och inbetalningskort . » 116 838 205 345 232 294 99 13 Ank. försändelser, alla slag .. » 3 967 904 5 934 589 8 361 505 111 41

därav vanliga paket ...... » 47 030 56 665 71 669 52 26 » rekommenderade brev ............ » 42 074 58 629 73 589 75 26 » postanvisningar och

utbetalningskort . » 68 230 91 436 149 726 119 64 Antal insättningar och uttag- ningar i postsparbanken . . » 30 102 52 395 70 244 133 34 Antal folkpensionsutbetal- ningar ................... » 8 948 23 451 24 642 175 5

Redan i samband med den år 1939 företagna lokalutvidgningen hade gene- ralpoststyrelsen övervägt frågan om uppförande av byggnad för postkontoret. Nybyggnadsfrågan hade emellertid då fått bero, sed-an det visat sig möjligt att avhjälpa det mest trängande behovet på annat sätt. Rörelsen vid postkon- toret hade emellertid nu nått en sådan omfattning, att postkontorets lokaler icke längre kunde anses motsvara de krav, som i en stad av Eskilstunas storlek borde ställas på en ändamålsenlig postlokal.

Beträffande otillräckligheten av nuvarande lokaler framhåller generalpost-

' styrelsen följande.

Kassaexpeditionen är uppdelad på en brev- och en paketexpedition med gemen— sam avdelning för allmänheten. Inom brevexpeditionen finnes plats för sex kassor, ett bord för vaktföreståndare, ett för överpostexpeditör samt ett reservbord för 'till- fälliga kassor. Vid de tider, då trafiken är som livligast, äro samtliga kassaplatser utnyttjade, men stark köbildning kan likväl dcke undvikas. Behov av ytterligare kas-sor föreligger därför. Utrymmet mellan de olika kassaplatserna är vidare så , litet, att det inverkar hinderligt på arbetets rationella utförande.

* Siffran är icke direkt jämförbar med tidigare årssiffror på grund av den år 1942 inträdda portohöjningen.

3—457152.

• Sida 34
•  Original

Inom paketexpeditionen, som har två kassapla'tser, sker förutom in- och utläm- ning av alla slags paket och postförskott även expediering av lösväskor samt sorte- ring till postboxar och hämtarfack. Utrymmet mellan möblerna är till ytterl'ighet begränsa-t, varför någon utökning av antalet fack för de ankommande och avgående paketen icke är möjlig.

I avdelningen för ankommande och avgående poster är utrymma till trängsel ut- nyttjat och medgiver icke någon ytterligare belastning. För att belysa, vilka lokal- svårigheter denna avdelning har att draga's med, må anföras, att postkontoret nöd- gades förhyra lokaler ute i staden för avvecklingen av pakettrafiken under sistliden julperiod.

Brevbärarexpeditionen, som upptager en golvyta av 103 m2, har på grund av den efter hand nödvändiggjorda utökningen av brevbärardistrikten blivit till y-tterhighet trångbodd. För närvarande finnes inom expeditionen plats för 33 st brevbärare. Plats erfordras emellertid för ytterligare 5 st, om de nuvarande behoven skola kunna tillgodoses. Ytterligare utökning av brevbärarpersonalen väntas vidare inom en snar framtid bliva oundviklig.

Tidningsempeditionen är inrymd i ett rum i entresolvåningen, vilket vetter mot en smal gata med höga hus på motsatta sidan och är så mörkt, att artificiell belys- ning mäste användas under större delen av året. Rummet är vidare dragigt och i övrigt mindre lämpligt som tjänstelokal.

Frukostrum, kapprum och toaletter äro numera otillräckliga. I all synnerhet är detta fallet med brevbärarnas kapprum. Nu ifrågavarande utrymmen äro belägna i källarvåningen, som för övrigt är mörk och ohygienisk.

Förvaringsplats för extra hyllor och fack för jultrafiken samt andra tidvis he- hövliga möbler m. m. saknas inom fastigheten och måste förhyras i annan fastighet.

Vid postkontoret förekommer tid efter annan provtjänstgöring för postexpeditörs- elever och utbildning av brevbäraraspiranter. För den undervisning, som därvid skall meddelas, disponerar postkontoret icke över något särskilt rum, vilket givetvis är otillfredsställande.

Enligt vad generalpoststyrelsen anför vore enda utvägen för ett rationellt lösande av postkontorets lokalfråga att uppföra en för postverket avsedd byggnad. Generalpoststyrelsen hade inlett förhandlingar med ägare till tom- ter med ur postal synpunkt lämpligt läge. Dessa underhandlingar hade emteller— tid ännu icke lett till resultat. Investeringsutredningen återkommer i fortsätt- ningen till denna tomtfråga.

Som en följd av tomtfrågans läge hade, framhåller styrelsen vidare, helt naturligt icke heller den blivande byggnaden kunnat närmare planeras. Verk- ställd utredning gåve emellertid vid handen, att för postkontorets behov er- fordrades utrymmen med en sammanlagd golvyta av inemot 1 500 m2. Här- av avsåges omkring 200 m2 för arkiv- och förrådslokaler, vilka, därest så visade sig lämpligt vid planlösningen, kunde förläggas till källaren. Postkon- torslokalen i övrigt syntes sannolikt böra uppdelas i två våningar, så att kassaexpeditionen, avdelningen för ankommande och avgående poster, rum för postmästare och redogörare m. m. förlades till bottenvåningen och brev- bärarexpeditionen med kapprum o. dyl. till våningen 1 trappa upp. I anslut- ning till såväl kassa som brevbärarexpeditionerna avsåges att anordna loka- ler, som tills vidare skulle uthyras för att sedermera kunna läggas till post- kontorets lokaler, om behov därav uppstode. Överliggande våning eller vå- ningar skulle upptagas av lokaler för uthyrning.

• Sida 35
•  Original

På ovan anförda skäl ha1 styrelsen icke kunnat för närvarande framlägga någon närmare kalkyl över byggnadskostnaden, men densamma syntes en— ligt styrelsen preliminärt kunna uppskattas till 1 100 000 kronor. Då ifråga— varande byg gnadsföretag måste anses angeläget, har utredningen oaktat kost— nadsberäkningarnas preliminära beskaffenhet ansett det böra medtagas i in- vesteringsreserven för nästa budgetår.

Ombyggnad av posthuset i Linköping.

För om- och tillbyggnad av posthuset i Linköping finnes anslag uppfört å allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 (propositionen 1944: 281, s. 221—222; se även investeringsutredningens betänkande SOU 1944: 12, s. 38—41). I underdånig skrivelse den 6 november 1944 har generalpost- styrelsen hemställt om ordinarie anslag för budgetåret 1945/46 för ifråga- varande företag. Styrelsen har härvid åberopat samma motivering, för vilken redogjorts i investeringsutredningens nämnda betänkande, samtt därutöver framhållit, bland annat, att även för tiden efter det den av investeringsutred- ningen i sagda betänkande behandlade framställningen gjordes poströrel- sen fortsatt att visa uppgång med därav följande ökade svårigheter att inom de nuvarande lokalerna avveckla postmängden.

Styrelsen hänvisar vidare till att ytterligare postanstalter (postexpeditioner och poststationer) anordnats inom staden, bland annat för att i någon mån avlasta den i lokalhänseende synnerligen vanlottade kassaexpeditionen å post- kontoret. Senast hade från och med den 1 november 1942 inrättats en post- station, Linköping 3, vilken hade förväntats medföra en minskning i besöks- frekvensen vid postkontoret. Någon nedgång hade väl också till en början bli- vit följden, men redan nu hade det visat sig, att — på grund av rörelsens allmänna ökning — den beräknade lättnaden icke komme att erhållas. Till- komsten av nya postanstalter i staden föranledde för övrigt icke någon minsk- ning i den ankommande postmängden vid postkontoret, alldenstund all brev- bäring skedde från detta. Ej heller bleve minskningen nämnvärd i fråga om arbetet med den avgående post, som skulle sorteras och vidareexpedieras från postkontoret; huvudparten av den vid de övriga postanstalterna i staden inlämnade posten överlämnades nämligen till postkontoret för sortering och vidareexpedition, enär ifrågavarande postanstalter saknade sorteringskunnig personal. Även om ytterligare postanstalter skulle inrättas, kunde detta där- för icke medföra någon sådan lindring i postkontorets lokalsvårigheter, att med vidtagande av åtgärder för svårigheternas avhjälpande kunde anstå.

Vidare meddelar generalpoststyrelsen i sin nämnda skrivelse, att den i ut- redningens tidigare betänkande (s. 40) angivna möjligheten till en proviso- risk förbättring i fråga om lokalutrymmena genom införlivande av en i post- huset belägen butikslokal med postlokalen för närvarande icke stode till buds, enär statens hyresråd ogiltigförklarat av styrelsen verkställd uppsäg- ning av hyresgästen.

Med stöd av sålunda anförda motiveringar har generalpoststyrelsen hem- ställt om anvisande för budgetåret 1945/46 av ett ordinarie investeringsanslag

• Sida 36
•  Original

av 200000 kronor för den partiella ombyggnad av posthuset i Linköping, vilken utgör första utbyggnadsstadiet i den om- och tillbyggnadsplan, som styrelsen framlagt och för vilken redogjorts i föregående betänkande. Sty- relsens hemställan har dock icke vunnit Kungl. Maj:ts bifall, i det att medel för företaget ej medtagits bland de anslagsäskanden, som innefattas i årets statsverksproposition. Investeringsutredningen har emellertid liksom föregå- ende år ansett sig böra medtaga företaget i förslaget till investeringsreserv med från föregående års reserv oförändrat anslagsbelopp, 200 000 kronor.

Posthusbyggnad ! Huskvarna.

För posthusbyggnad i Huskvarna finnes anslag uppfört å allmän bered- skapsstat III för budgetåret 1944/45 (propositionen 1944: 281, s. 221—222; Se även investeringsutredningens betänkande SOU 1944: 12, s. 41—42). I underdånig skrivelse den 6 ovember 1944 har generalpoststyrelsen hem- ställt om ordinarie anslag för budgetåret 1945/46 för ifrågavarande före- tag. Styrelsen har härvid åberopat i huvudsak samma motivering, för vilken redogjorts i investeringsutredningens nämnda betänkande, samt därutöver framhållit, att förhållandena vid postkontoret under den senaste tiden ytter- ligare försämrats. Postkontorsrörelsen hade fortsatt att ökas, vilket bland an- nat belystes därav, att sammanlagda antalet avgångna och ankomna brevför- sändelser, paket och postabonnerade tidningar under år 1944 kunde beräk- nas vara minst 25 0/o högre än är 1942, till och med vilket år styrelsens tidi- gare av investeringsutredningen i nämnda betänkande behandlade framställ- ning omfattat. Härtill komme, anför styrelsen vidare, att hyresvärden, Hus- kvarna stad, uppsagt det för postkontorslokalen gällande hyreskontraktet till upphörande med utgången av september månad 1945, enär staden själv hade behov av lokalerna. Från postverkets sida hade visserligen hos hyresnämn- den begärts uppsägningens ogiltigförklarande, men tydligt vore, att general- poststyrelsen även av nu nämnda anledning måste räkna med att snart nog avflytta från lokalen i fråga.

Generalpoststyrelsen anför i anslutning härtill, att den på angivna skäl fun- ne att med posthusets uppförande icke längre kunde anstå.

Ritningar till posthuset förelåge nu i allt väsentligt färdiga. De skilde sig från vad tidigare planerats framför allt därigenom, att byggnaden ansetts böra uppföras i tre i stället för endast två våningar, detta dels emedan be- byggelsen å angränsande tomter vore sådan, att ett hus av tre våningars höjd vore önskvärt, dels emedan det förväntades, att ett sådant hus skulle ställa sig ekonomiskt fördelaktigare för postverket än ett tvåvåningshus.

Rörande dispositionen av huset anför styrelsen följande.

I bottenvåningen inredes lokal för postkontoret, tillräckligt stor för att motsvara behovet vid en beräknad normal ökning av trafiken under åtskilliga år framåt. Vidare förlägges i denna våning den del av telegrafverkets station, som skall vara tillgänglig för allmänheten. Slutligen anordnas två butikslokaler med lagerutrymmen. Genom dessa senare lokalers införlivande med postkontorslokalen kan framdeles en even- tuellt erforderlig utökning erhållas av postverkets tjänstelokaler.

• Sida 37
•  Original

Väningen 1 trappa upp avses skola innehålla ej mindre lokal om ca 190 m2 för telefonstationen, än även kontorslokaler, avsedda för uthyrning. För att erforderliga tekniska anordningar för telefonstationen skola kunna inrymmas, är en vånings- höjd av minst 3,4 ni här nödvändig.

Väningen 2 trappor upp avses helt för uthyrningsändamål. Huruvida plats kan beredas för en bostadslägenhet åt postmästaren på platsen torde få bliva beroende på vilka hyresspekulanter, som anmäla sig. Utredning härom pågår. I varje fall erfordras här en bostadslägenhet för fastighetens värmeledningsskötare.

Källarvdningen slutligen skulle upptaga — förutom pann- och bränslerum — för- rådslokaler och batterirum m. m. för telegrafverket, arkiv för postkontoret, skydds- rum och garage för såväl postverkets som telegrafverkets behov.

Kostnaden för uppförande av den nu planerade byggnaden hade av för— slagsställaren, länsarkitekten i Jönköpings län, beräknats till 600 000 kronor. Om härtill lades ett belopp av 10255 kronor 14 öre, motsvarande kostna— derna för den på sin tid för telegrafverkets räkning inköpta tomten, skulle hela det i fastigheten investerade kapitalet sålunda uppgå till i runt tal 610 000 kronor.

Generalpoststyrelsens hemställan om anslagsäskande för ifrågavarande företag har icke av Kungl. Maj:t upptagits i statsverkspropositionen för inne- varande år. Investeringsutredningen har emellertid funnit företaget vara av den angelägenhetsgrad, att det bör medtagas i investeringsreserven för nästa budgetår, varvid utredningen utgått från det av generalpoststyrelsen nu fram- lagda mera omfattande byggnadsförslaget, vilket av styrelsen beräknats draga en kostnad av 225000 kronor mera än det i beredskapsstaten för inneva- rande budgetår upptagna beloppet, 375 000 kronor, eller 600 000 kronor.

" Posthusbyggnad i Landskrona.

Generalpoststyrelsen erinrar inledningsvis, att postkontoret i Landskrona sedan 1913 varit inrymt i förhyrda lokaler inom telegrafverkets fastighet. År 1937 hade tillbyggnad av fastigheten utförts, varvid 'postkontorets dåva- rande lokalbehuov blivit tillgodosett.

Under den tid, som gått sedan tillbyggnaden utfördes, hade rörelsen vid postkontoret undergått en avsevärd ökning, vilket framginge av följande av styrelsen lämnade uppgifter.

1937 1943 Ökning i %

Antalet avgångna vanliga paket ........... st 25 505 52 540 1060 Antalet avgångna postanvisningar och inbe-

talningskort ........................... » 87 787 139 754 592 Hela antalet avgångna försändelser ....... » 2 873 622 3 042 108 59 Antalet ankomna vanliga paket: ........... » 24 735 37 850 5550 Antalet ankomna postanvisningar och utbe-

talningskort' ........................... » 45 024 90 863 101'8 Hela antalet ankomna försändelser ....... » 2 518 440 3 570 263 418 Antalet folkpensionsutbetalningar ......... » 11 052 15 026 1360 Antalet insättningar och uttagningar i post-

sparbanken. ..................... . . . . » 19 168 34 448 797

• Sida 38
•  Original

Till följd av trafikstegringen hade också, anför styrelsen vidare, post- kontorets lokaler blivit alldeles otillräckliga. Då postkontoret för närva- rande upptoge en golvyta av endast 400 m, och medelstorleken av lokalerna för postkontor av den klass postkontoret i Landskrona tillhörde, klass 1 B, vore 560 m2, framginge redan härav att trångboddheten vid postkontoret måste vara besvärande. Detta gällde särskilt allmänhetens avdelning och kassaexpeditionen, av vilka den förstnämnda upptoge en golvyta av endast 39 mg, samtidigt som utrymmet för den senare icke medgåve anordnande av tillräckligt antal kassaplatser. Vid högtrafikperioder, såsom månadsskiften och »folkpensionsutbetalningsterminer, måste för den skull en särskild lokal förhyras utanför postkontoret för att bereda utrymme åt den extra kassa- plats, som vore nödvändig vid nämnda tillfällen. Även vid en jämförelsevis ringa ökning av den normala trafiken försvårades arbetet med allmänhetens betjänande avsevärt på grund av det begränsade utrymmet. Förhållandena i kassaexpeditionen hade även varit föremål för stark kritik från postkunders sida. Även utrymmena för andra avdelningar inom postkontoret såsom av- delningen för ankommande och avgående poster samt brevbärarexpeditionen vore otillräckliga, vilket försvårade och fördröjde arbetet samt äventyrade postens säkra expediering. Olägenheterna av trångboddheten komme än yt— terligare att ökas på grund av den personalökning, som inom den närmaste framtiden med hänsyn till stadens och posttrafikens tillväxt vore nöd- vändig. .

Andra utrymmen, som jämväl behövde ökas, vore postboxanläggningen, kassavalvet i kassaexpeditionen och tidningsexpeditionen, för vilken sistnämn— da för närvarande särskild lokal saknades. Vidare vore även personalloka- lerna, såsom frukostrum, kapprum och toalettanordningar, alldeles otillräck- liga. Vad slutligen anginge postmästarens och redogörarens tjänsterum, vore dessa visserligen tillräckligt stora, men i förhållande till postkontorets övriga lokaler olämpligt belägna.

De olägenheter, som sålunda vidlådde de trånga och otidsenliga lokalerna, borde enligt generalpoststyrelsens mening snarast avhjälpas. Då av styrelsen verkställd utredning givit vid handen, att tillräckligt och lämpligt utrymme för postkontoret ej kunde erhållas inom telegrafverkets fastighet genom ytterligare tillbyggnad eller genom omändring av densamma, och då det ej heller vore möjligt att genom förhyrning på annat håll lösa lokalfrågan på ett tillfredsställande sätt, syntes enligt generalpoststyrelsen enda utvägen vara att inköpa tomt för uppförande av ett posthus. Styrelsen hade sedan mer än ett år tillbaka sökt förvärva en för ändamålet välbelägen och i övrigt lämplig tomt, vilket emellertid av olika anledningar dittills icke lyckats. Men strävandena att söka erhålla en godtagbar lösning av tomtfrågan påginge alltjämt. Investeringsutredningen återkommer i det följande till nämnda tomt- fråga. ,

Styrelsen framhåller vidare att, innan tomtfrågan blivit löst, ritningar till posthusbyggnaden och därpå baserad kostnadsberäkning helt naturligt icke kunde upprättas. Det vore emellertid avsett, att byggnaden skulle disponeras på i huvudsak följande sätt, nämligen

• Sida 39
•  Original

i bottenvåningen lokal för postkontoret med 750 a 800 m2 golvyta samt butiks- eller kontorslokaler avsedda för uthyrning och förlagda så att de lämna utvidg- ningsmöjligheter för postkontoret,

i överliggande våningar kontors- och bostadslägenheter för uthyrning; och i källarvåningen arkiv- och förrådsutrymmen, skyddsrum och eventuellt någon lokal för uthyrningsändamål.

Intill dess tomtfrågan vunnit sin lösning har generalpoststyrelsen ansett sig kunna beräkna kostnaden för posthusbyggnaden till 850 000 kronor, varvid styrelsen förutsatt, att byggnadskuben skulle bliva omkring 12000 1113 och kostnaden ca 70 kronor per ms. Investeringsutredningen har i förslaget till investeringsreserv medtagit företaget med ett till nämnda summa uppgående kostnadsbelopp.

Om- och tillbyggnad av posthuset i Karlstad.

Med bifall till Kungl. Maj:ts därom framställda förslag (1941 års stats- verksproposition, kapitalbudgeten: bil. 3, punkten 3) anvisade riksdagen för budgetåret 1941/42 ett reservationsanslag av 190 000 kronor för om- och tillbyggnad av posthuset i Karlstad i enlighet med en av generalpoststyrelsen framlagd plan, innebärande ombyggnad av posthusets huvudbyggnad och den därmed sammanhängande gårdsflygeln samt tillbyggnad av flygeln. Förslaget hade kostnadsberäknats till 480 000 kronor, varav 290000 kro- nor avsåges skola bestridas av postverkets förnyelsefond. Genom beslut den 14 mars 1941 förklarade Kungl. Maj:t Sig vilja framdeles meddela beslut beträffande anslagets disposition. Då anslaget på grund av sin natur icke * utan särskilt beslut av Kungl. Maj:t skulle få disponeras för ändamålet

efter utgången av budgetåret 1943/44, förklarade Kungl. Maj:t, på därom gjord framställning, genom beslut den 24 mars 1944, att styrelsen finge jäm- väl under budgetåret 1944/45 disponera anslaget.

I samband med den omläggning av kapitalbudgetens uppställning, som be-

' slutats vid 1944 års riksdag, har för här avsedda byggnadsföretag inom ra-

men av det för budgetåret 1944/45 anvisade investeringsanslaget till ersättnings- anskaffningar och förnyelsearbeten inräknats ett belopp av 290000 kronor, motsvarande vad som ursprungligen avsetts skola bestridas av förnyelse— fondsmedel.

I sin petitaskrivelse den 31 augusti 1944 har generalpoststyrelsen hemställt

* om anvisande av medel för ifrågavarande byggnadsföretag för budgetåret

1945/46. Styrelsen har därvid erinrat att, därest ifrågavarande arbeten icke skulle kunna påbörjas under innevarande budgetår, det med hänsyn till gäl- lande bestämmelser för äldre reservationsanslag vore nödvändigt, att medel för ändamålet ånyo anvisades av riksdagen.

Styrelsen meddelar i sin skrivelse att _ sedan styrelsen i skrivelse till statsrådet och chefen för kommunikationsdepartementet den 17 november 1939 med förslag till arbeten, lämpade att upptagas å beredskapsstat för bud— getåret 1940/41, framhållit, att större lokaler snarast måste beredas postkon- toret i Karlstad — behovet därav på grund av den alltjämt fortsatta trafik-

• Sida 40
•  Original

ökningen ytterligare skärpts. Stegringen av rörelsen vid postkontoret från år 1938, vilket års trafiksiffror legat till grund för sistnämnda skrivelse, till år 1943 framginge av följande siffror.

År 1938 År 1943 Oknång Antal från postkontoret avgångna försändelsen. 12 417 789 16 229 669 307 » till » inkomna » .. 5 045 525 6 494 200 287 » från » expedierade postabon- nerade tidningar .......................... 8 308 716 9 760 140 17 '5 » omsättningar i postsparbanken ........... 51 887 71 616 380 » tjänstemän vid postkontoret .............. 48 62 292

För avveckling av den sålunda starkt ökade trafiken vid postkontoret hade, anför styrelsen, i väntan på byggnadsarbetenas utförande vidtagits proviso- riska åtgärder beträffande postkontorslokalerna, så långt detta varit möjligt. För att arbetet vid postkontoret skulle kunna ordnas rationellt och postkonto- ret skulle bliva i stånd att möta en fortgående stegring av poströrelsen i or- ten, vore det emellertid nödvändigt, att erforderliga utrymmen snarast be- reddes detsamma i tidsenliga lokaler.

Styrelsen framhåller vidare i sin petitaskrivelse, att styrelsen med hänsyn till de prisstegringar, som inträtt sedan hösten 1940, då byggnadsföretaget ursprungligen kostnadsberäknades, funnit det nödvändigt att få' byggnads- kostnaderna omräknade. Styrelsen hade i sådant syfte vänt sig till byggnads- styrelsen. Enligt vad byggnadsstyrelsen meddelat kunde kostnaderna numera preliminärt beräknas till 520000 kronor. Utöver för ändamålet redan anvi- sade medel å (190 000 + 290 000 =) 480 000 kronor, erfordrades alltså ytter- ligare ett belopp av 40 000 kronor.

Under åberopande av det anförda har styrelsen hemställt, att till ifrågava- rande om- och tillbyggnadsarbeten å posthuset i Karlstad måtte för budget- året 1945/46 anvisas ett investeringsanslag av (190000 + 40 000 =) 230 000 kronor.

Styrelsens ovannämnda hemställan har icke vunnit Kungl. Maj:ts bifall, i det att medel till företaget ej medtagits bland de anslagsäskanden, som inne- fattas i årets statsverksproposition. Investeringsutredningen har emellertid funnit skäl föreslå, att företaget måtte få ingå i investeringsreserven för budgetåret 1945/46, varvid — då med hänsyn till numera tillämpade budget- tekniska regler det för byggnadsföretaget ovan avsedda beloppet, 290000 kronor, icke torde stå till förfogande efter utgången av innevarande budgetår — anslagsbeloppet torde böra motsvara hela den ovannämnda byggnadskost- naden, 520 000 kronor.

Posthusbyggnad i Arvika.

Såsom av 1945 års statsverksproposition, kapitalbudgeten: bil. 4, punkten 7, framgår, har Kungl. Maj:t på hemställan av generalpoststyrelsen fram- lagt förslag dels om inköp av tomt för en ny posthusbyggnad i Arvika, dels

• Sida 41
•  Original

ock om försäljning av det nuvarande posthuset därstädes. Beträffande beho- vet av en ny posthusbyggnad hänvisas till den redogörelse härom, som de- partementschefen lämnat i propositionen. I de preliminära, av statsmakternas godkännande beroende avtalen rörande inköp av tomt och försäljning av det nuvarande posthuset har stadgats dels att den nya tomten skall tillträdas den 1 oktober 1945, dels ock att generalpoststyrelsen skall till Kungl. Maj:t fram- föra förslag om anvisande av anslag för uppförande under budgetåret 1946/47 av nytt posthus på ifrågavarande tomt.

Under förutsättning av riksdagens bifall till ovannämnda i statsverkspropo- sitionen gjorda hemställan föreligger ett principbeslut om uppförande av ny posthusbyggnad i Arvika. Med hänsyn härtill finner investeringsutred- ningen, att företaget bör stå till förfogande såsom sysselsättningsreserv, så snart detaljplanering av detsamma hunnit verkställas

Generalpoststyrelsen meddelar, att åt länsarkitekten i Värmlands län upp- dragits att utarbeta förslagsritningar till det ifrågasatta posthuset ävensom att uppgöra kostnadsberäkning beträffande detsamma. Arbetet därmed hade ännu icke fortskridit så långt, att några skisser förelåge. Byggnaden vore emellertid avsedd att uppföras i fyra våningar utefter tomtens ena sida och tre våningar utefter en annan sida, vilket vore betingat av gällande stadsplan. Styrelsen har föreslagit, att byggnaden preliminärt skall disponeras på i hu- vudsak följande sätt.

I bottenvåningen förläggas postkontorslokal om ca 750 rn2 ävensom mot torget, såsom varande det förnämligaste affärsläget, butikslokaler för uthyrning. Dessa planeras så, att de vid framtida behov av ytterligare utrymme för postkontoret kunna läggas till detta. I ovanför liggande våningar inredas utrymmen för uthyr- ning, i främsta rummet för kontor, läkarmottagning o. dyl. Eventuellt kunna, om detta ur ekonomisk synpunkt visar sig lämpligare, de för allmänhetens direkta be— tjänande avsedda utrymmena i postlokalen, avdelningen för avgående post, rum för postmästare och redogörare m. m. inrymmas i bottenvåningen samt brevbärarexpe- dition m. m. & våningen 1 trappa upp. Källaren upptager skyddsrum, pann- och bränslerum, förråds- m. fl. lokaler för såväl postkontorets som hyresgästernas behov samt garage, både för postverkets motorfordon och för uthyrningsändamål.

Styrelsen meddelar vidare, att i det läge, vari planeringsarbetet befunne sig, vore det icke möjligt att tillförlitligt angiva byggnadskostnaden för posthuset. Densamma hade emellertid av länsarkitekten uppskattats till i runt tal 1 400000 kronor under förutsättning att källare utgrävdes i tomtens hela yta, att på tre sidor kringbyggd gård anordnades och att hyggnadskostnaden beräknades motsvara ett pris av 80 kronor per in3 av byggnadens volym.

Styrelsen framhåller, att det dock icke vore uteslutet att kostnaden skulle kunna nedbringas något. För närvarande funne sig styrelsen emellertid icke kunna avgiva annat förslag i fråga om storleken av det behövliga anslags- beloppet än att detsamma upptoges till 1 400 000 kronor. Utredningen finner företaget vara av sådan angelägenhet, att det bör medtagas i investeringsre— serven för nästa budgetår, oaktat att endast preliminära kostnadsberäkningar ännu föreligga.

• Sida 42
•  Original

I sin petitaskrivelse den 31 augusti 1944 har generalpoststyrelsen hemställt om äskande av anslag för om- och tillbyggnad av posthuset i Sala och därvid inledningsvis erinrat om att styrelsen i underdånig skrivelse den 28 februari 1944 framhållit nödvändigheten av att postkontoret i Sala erhölle utvidgade lokaler och i samband därmed hemställt om anvisande av medel för inköp av tomt för tillbyggnad av postverkets fastighet. Med bifall till av Kungl. Maj:t i anledning härav den 3 mars 1944 framlagd proposition nr 153 anvisade riks- dagen för budgetåret 1944/45 ett investeringsanslag av 10000 kronor till inköp av den intill postverkets nuvarande fastighet liggande tomten nr 6 i kvarteret Serpentinen i Sala. Den 12 maj 1944 godkände Kungl. Maj :t av ge- neralpoststyrelsen beträffande tomtförvärvet upprättat köpekontrakt, enligt vilket tillträde skulle ske den 1 oktober 1944.

Generalpoststyrelsen framhåller vidare i sin skrivelse att, sedan postkon- toret i Sala förlagts till den av postverket år 1922 inköpta fastigheten, post- kontorets lokaler under åren 1930 och 1931 ökats med omkring 40 m2 ge- nom inlemmande 'av en i byggnaden befintlig bostadslägenhet. Denna utökning hade dock endast kunnat temporärt avhjälpa lokalsvårigheterna. Postkon- toret upptoge för närvarande en golvyta av endast 198 m2, under det att medel- storleken för postkontor av klass I B, vilken klass postkontoret i Sala till- hörde, numera utgjorde 560 mg. Sedan år 1931 hade någon ökning av ut- rymmet icke kunnat ske, ehuru omfattningen av rörelsen vid postkontoret oavbrutet stegrats. Rörelsens utveckling framgår av följande av styrelsen läm- nade sifferuppgifter.

Ökning i % Försändelseslag m. m. 1923_ 1933_ 1938— 43 43 43

Hela antalet avgångna för— sändelser m. m .......... st. 1895 021 1900 046 2281668 2650 599 399 ' 16'2 Därav antalet avgångna van- liga brevförsändelser. . . . » 367 569 629 041 791 740 1 001 453 1725 Antalet avgångna postanvis—

ningar och inbetalnings— kort .................... ) 35 615 45 769 55 785 76027 1135 Antalet ankomna postanvis- ningar och utbetalnings- kort .................... > 29 184 25 137 30 535 49 077 68'2 Antalet insättningar och ut- betalningar i postspar- banksrörelsen ........... » ca 2 000 6 146 9 525 14 332 6166 Antalet folkpensionsutbetal- ningar .................. > 4 578 3 813 8 259 10 029 1191 Inkomst en av frankoteckens-

uppbörden vid postkon- toret ................... kr. 79 041 76 369 84 234 1 132 287 67'4

1 Siffran är icke direkt jämförbar med tidigare årssiffror på grund av den år 1942 in- trädda portohöjningen.

• Sida 43
•  Original

Till följd av trafikökningen hade, framhåller styrelsen vidare, olägenheter- na på grund av utrymmesbristen blivit alltmera svårartade, vilket bland 'an- nat vid högtrafikperioder medförde lång väntetid för postkunderna. Beträf- fande allmänhetens avdelning anför styrelsen följande.

Särskilt gör trångboddheten sig starkt kännbar i allmänhetens avdelning. Denna har en golvyta av allenast ca 15 mg, vilket för en stad av Salas storlek helt naturligt är alltför litet. Endast två kassaplatser ha kunnat permanent anordnas vid disken. Tillgängligt utrymme medger icke en välbehövlig ökning av dessa. Förhållandena i kassaexpeditionen ha också varit föremål för synnerligen stark kritik, bland annat från Sala handelsförenling.

Även övriga, för olika ändamål avsedda utrymmen i postkontorslokalen vore alldeles för trånga. Sålunda upptoge rummet för ankommande och av— gående poster endast en golvyta av 23 m2, vilket bland annat hade till följd att viss post i brist på fack måste sorteras på golvet samt att hela den samtidigt ankommande posten icke kunde införas i sagda rum. Postkontorets tidnings- expedition hade en golvyta av endast omkring 15 m2. Av brist på arkivutrym- me måste huvudparten av arkivhandlingarna förvaras i ett uthus. Post— mästarrummet vore så litet, att erforderlig möblering ej kunde ske där. Kapp- rum för personalen saknades. Sammanfattningsvis framhåller styrelsen, att det inom den nuvarande postkontorslokalen i Sala, vilken icke blott vore trång och otidsenlig utan även otillfredsställande ur arbetshygienisk syn- punkt, icke vore möjligt att tillgodose allmänhetens berättigade anspråk på tillfredsställande betjäning. Förutom att det knappa utrymmet orsakade tids- utdräkt i expeditionsarbetet medförde det även, att arbetet inom postkon- toret icke kunde fullgöras på ett med hänsyn till säkerheten fullt betryggan- de sätt. Det vore därför enligt generalpoststyrelsens bestämda uppfattning nödvändigt, att den planerade om- och tillbyggnaden av postverkets fastighet i Sala komme till stånd så snart som möjligt.

Ät länsarkitekten i Västmanlands län hade uppdragits att utarbeta för- slagsritningar till ifrågavarande om- och tillbyggnad. Det vore enligt före- liggande förslag avsett att uppföra en utbyggnad i en våning samt att omdispo- nera och ändra utrymmena i den befintliga bottenvåningen. I tillbyggnaden skulle inrymmas avdelning för allmänheten, kassaexpedition, tjänsterum för postmästare och redogörare, kassavalv samt toalett— och kapprum för kassa- personalen. Källare skulle icke utgrävas under utbyggnaden, enär tillräck- * liga källarutrymmen redan funnes under det nuvarande posthuset. I huvud- byggnadens bottenvåning skulle förläggas brevbärarexpedition, tidningsav- delning, avdelning för ankommande och avgående poster, lunchrum, toalett- och kapprum för brevbärarpersonalen samt arkiv- och blankettförråd. De be- fintliga skyddsrummen skulle även utökas.

Kostnaden för om- och tillbyggnaden hade av arkitekten beräknats till 121 000 kronor, vilken beräkning på planeringsarbetets dåvarande stadium endast vore preliminär. Då den nuvarande fastighetens bokförda värde vore 70 000 kronor och köpeskillingen för den tomt, va—rå tillbyggnaden skulle uppföras, utgjorde 10000 kronor, skulle efter den föreslagna om- och till-

• Sida 44
•  Original

byggnaden fastighetens nya bokföringsvärde stiga till 201 000 kronor. Sty- relsen anför i anslutning härtill.

Om man räknar med en så hög avkastning på det nedlagda kapitalet som 7 0/0, skulle hyresvärdet för hela fastigheten utgöra 14 070 kronor. För uthyrda lägen- heter inflyter nu ett årligt belopp av 3 570 kronor och för skyddsrummen torde kun- na räknas med ett hyresbelopp av 500 kronor. Hyran för postkontorslokalen skulle alltså bliva 10000 kronor. Då den utökade lokalen kommer att omfatta ca 465 m2, skulle hyran per 1112 golvyta bliva endast kr. 21: 51. Då medelhyran för av postverket förhyrda lokaler för postkontor av klass 1 B utgör kr. 31: 97, lärer lösningen av postkontorets i Sala lokalfråga på sätt nu ifrågasättes få anses vara ur ekonomisk synpunkt mycket förmånlig.

I yttrande över förslagsritningarna har byggnadsstyrelsen uttalat, att kost- naden för företaget syntes böra beräknas till 130 000 kronor. Generalpoststyrelsens hemställan om äskande av anslag på riksstaten för budgetåret 1945/46 för om- och tillbyggnad av posthuset i Sala har icke upp- tagits i statsverkspropositionen för nästa budgetår, utan Kungl. Maj:t har anbefallt styrelsen att i samråd med byggnadsstyrelsen omarbeta föreliggan- de ritningar och därefter inkomma med nytt ritningsförslag. Investeringsutredningen har för sin del funnit skäl föreslå, att ifrågavaran- de företag medtages i investeringsreserven för budgetåret 1945/46, varvid kostnaden tills vidare synes böra upptagas med det av byggnadsstyrelsen på grundval av nu förliggande ritningar beräknade beloppet 130 000 kronor. Slutligen må meddelas, att byggnadsnämnden i Sala påyrkat, att med hän— syn till den för tillbyggnaden avsedda tomtens centrala läge och inom staden rådande knapphet på bostäder, tomten borde utnyttja—s effektivare och till- byggnaden därför uppföras i två i stället för en våning, varvid den övre vå- ningen borde inredas för bostadsändamål. Dett-a skulle, bland annat, medföra dels att det för företaget erforderliga anslaget därigenom bleve avsevärt större, ' dels att vissa bostadsutrymmen i den befintliga byggnaden därigenom skulle komma att avsevärt försämras på grund av de inskränkningar i fråga om dags- belysningen som bleve en följd av tillbyggnad i två våningar. Frågan synes böra upptagas till närmare prövning vid den omarbetning av ritningarna vilken, såsom ovan nämnts, blivit anbefalld. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att fastställa tillbyggnadens slutliga utformning. I den mån den ovan an- givna kostnaden härigenom kan komma att överskridas torde medel för täck- ning av kostnadsökningen få äskas i efterhand.

Posthusbyggnad i Skellefteå.

För posthusbyggnad i Skellefteå finnes anslag uppfört å allmän bered- skapsstat III för budgetåret 1944/45 (propositionen 1944: 281, s. 221—222; se även investeringsutredningens betänkande SOU 1944:12, s. 42—45). I fråga om detta företag hänvisas till vad i nämnda betänkande därom an- förts. Utredningen föreslår, att företaget jämväl måtte ingå i investeringsre- serven för nästa budgetår med oförändrat anslagsbelopp, 875 000 kronor.

• Sida 45
•  Original

För ombyggnad av posthuset i Luleå finnes anslag av 180000 kronor uppfört å allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 (propositionen 1944:281, 5. 221—222; se även investeringsutredningens betänkande SOU 1944:12, s. 47—49). I fråga om detta företag har generalpoststyrelsen an- mält, att kostnaden numera efter verkställd detaljplanering finge beräknas itill 245 000 kronor. Beträffande motiveringen för företagets utförande hän- visas till nämnda betänkande. Utredningen föreslår, att företaget måtte ingå i investeringsreserven för nästa budgetår med ett till 245 000 kronor förhöjt anslagsbelopp.

Inköp av tomter 1 Eskilstuna och Landskrona.

Såsom i det föregående i samband med redogörelserna för de planerade posthusbyggnaderna i Eskilstuna och Landskrona meddelats, underhandlar generalpoststyrelsen angående inköp av för dessa byggnader lämpliga tomter, vilka underhandlingar emellertid hittills icke lett till önskat resultat. Såvitt möjligt avser styrelsen att senare till Kungl. Maj:t avgiva förslag i dessa frågor, avsedda att föreläggas 1945 års riksdag. Skulle sådana förslag icke hinna avgivas i tillräckligt god tid, synes en möjlig utväg att genomföra för ifrågavarande byggnadsföretag erforderliga tomtanskaffningar vara, att Kungl. Maj:t av riksdagen begär bemyndigande att låta generalpoststyrelsen förskottsvis av driftmedel bestrida kostnaderna för berörda tomtinköp.

3. Investeringsplan för telegrafverket.

Förslag till investeringsplan för telegrafverket för budgetåret 1945/46, in- nefattande i statsverkspropositionen upptagna arbeten för en kostnad av 86 605 000 kronor, i telegrafverkets driftkostnadsstat ingående arbeten till ett belopp av 31485000 kronor samt en investeringsreserv om 33 165000 kronor, har sammanställts i bil. 2. Såsom jämförelse må nämnas, att motsva- rande reserv för innevarande budgetår uppgår till 21450 000 kronor.

Såsom i utredningens föregående betänkande närmare angivits har den för telegrafverket normala investeringen under tioårsperioden närmast före kriget beräknats till ca 80 miljoner kronor per år efter nuvarande penning- värde. Enligt utredningens allmänna principer skulle investeringsplanen för olika förvaltningsområden i regel omfatta ca två års normala investerings- behov, vilket för telegrafverkets del sålunda skulle bliva 160 miljoner kronor.

Det av investeringsutredningen i samråd med telegrafstyrelsen nu upprät- tade förslaget till investeringsplan för telegrafverket för budgetåret 1945/46 slutar dock på ett något lägre belopp eller i runt tal 150 miljoner kronor. Vid jämförelse med planen för innevarande budgetår, som slutar på ca 108 miljo— l ner kronor, innebär detta emellertid en avsevärd ökning. Utvidgningen hän- för sig väsentligen till materielbeställningar hos utomstående industrier eller till sådana arbeten, som beräknas bliva utförda på entreprenad eller genom

• Sida 46
•  Original

försorg av annan myndighet än telegrafstyrelsen. Någon väsentlig ökning av arbetsbelastningen på telegrafverkets egen organisation skulle ett genomfö- rande av det ökade programmet sålunda icke medföra.

Ett genomförande förutsätter emellertid enligt vad telegrafstyrelsen fram- håller att erforderligt material för arbetena kan anskaffas, att verkstäderna kunna fullgöra de för arbetenas genomförande nödvändiga leveranserna, att specialutbildad arbetskraft kan anskaffas i erforderlig utsträckning samt att tillräckligt antal bilar med drivmedel och gummi står till telegrafverkets förfogande.

Såsom av det anförda framgår har det varit möjligt att i förhållande till den första investeringsplanen öka omfattningen av investeringsplanen för te- legrafverket för budgetåret 1945/46 så att den närmare överensstämmer med vad planläggningsarbetet normalt syftar till, nämligen en förberedd arbets— kvantitet motsvarande ett par års normalinvestering. Liksom beträffande in- vesteringsreserven för innevarande år har den nu föreslagna reserven måst begränsas med hänsyn till organisatoriska förhållanden och till vad som ur material'försörjningssynpunkt rimligen kan komma i fråga. På grund härav avviker relationen mellan olika slag av arbeten i reserven i viss grad från den normala sammansättningen av telegrafverkets investeringwsverksam- het.

De medtagna företagen kunna indelas i två huvudgrupper, nämligen å ena sidan telegraf-, telefon- och radiotekniska arbeten samt å den andra hus- byggnader. De förstnämnda företagen erbjuda endast i mindre mån syssel- sättning för icke yrkeskunnig arbetskraft men kunna bliva av betydelse för att bereda ökade arbetstillfällen inom de av dessa arbeten berörda verkstads- industrierna. Produktionen av den materiel, det här är fråga om, är dock huvudsakligen koncentrerad till ett fåtal industriföretag, varför såväl möjlig- heterna till utvidgning av beställningarna som även dessas inflytande på ar- betsmarknaden äro av begränsad räckvidd. Beträffande husbyggnadsarbetena framstå dessa, såsom i kapitlet om de allmänna synpunkterna på investe- ringsreservens sammansättning framhållits, ej heller ur sysselsättningssyn- punkt såsom särskilt värdefulla objekt, enär byggnadsindustrien på grund av bland annat det framlagda programmet för bostadsproduktion med största sannolikhet kommer att erhålla förhållandevis god sysselsättning under de närmaste åren, därest materialbrist icke skulle lägga hinder i vägen härför. Med hänsyn till den jämförelsevis höga angelägenhetsgraden hos många av te- legrafverkets husbyggnadsprojekt och då det, såsom tidigare anförts, är av värde att vid vissa typer av arbetslöshetssituationer hava tillgång till en färdig- planerad, över hela landet fördelad reserv av statliga husbyggnadsföretag, som omedelbart kunna igångsättas i avvaktan på att bostadsproduktionen och an- nan icke statlig byggnadsverksamh-et hinner anpassa sig efter den ökade till- gången pä arbetskraft, har dock i investeringsreserven för telegrafverket för budgetåret 1945/46 medtagit-s ett relativt stort antal husbyggnadsföretag.

I förslaget till investeringsplan för nästkommande budgetår hava beträf- fande planens upp-ställning vidtagits två principiella ändringar i förhållande

• Sida 47
•  Original

till planen för innevarande år. För det första avser investeringsplanen i det nya förslaget arbeten under ett budgetår i motsats till den gamla planen, som uppgjordes för ett kalenderår. Härigenom genomföres för telegrafverket en princip, som redan tillämpas för övriga investeringsområden. För det andra har investeringsutredningen, med hänsyn till att i riksstaten uppdelningen på anslagsrubri'ker ändrats i årets statsverksproposition, genomfört motsvarande uppdelning även för investeringsreserven.

I enlighet härmed hava telegrafverkets investeringsobjekt indelats i följande huvudgrupper.

Telegrafverkets fastigheter.

Telefonstationsbyggnader m. m. Förrådsbyggnader m. m. Inköp av fastigheter.

Telefon- och telegrafanläggningar.

Riks- och landskablar m. In. Telefon- och telegrafstationer. Nya abonnentanlåggningar, nätarbeten och blanka mellanortsledningar.

Radioanläggningar.

Rundradioanläggningar. Radioanläggningar för kommersiell trafik. Markradiostationer för luftfarten.

Telegrafverlcets dispositionsanslag.

Allmänt underhåll, linjebesiktningar m. m.

Diverse arbeten föranledda av nya abonnentanläggningar, nätarbeten och blanka mellanortsledningar.

Linje- och nätarbeten på grund av järnvägselektrifiering.

Ovanstående uppställning avviker dock såtillvida från den i 1945 års stats- verksproposition föreslagna anslagsuppdelningen, att den upptager ytterli- gare två grupper av objekt, nämligen allmänt underhåll, linjebesiktningar m. m. samt linje- och nätarbeten på grund av järnvägselektrifiering, var- ' jämte diverse arbeten föranledda av nya abonnentanläggningar, nätarbeten

och blanka mellanortsledningar och avseende förbättring av landsbygdens telefonförhållanden sammanförts till en post för sig. Kostnaderna för linje- och nätarbeten på grund av järnvägselektrifiering bestridas av medel som ställas till telegrafverkets förfogande av berörda järnvägsförvaltningar. Arbe- ten-a utföras dock genom telegrafverkets försorg, varför det synts investerings- utredningen lämpligt att i planen för telegrafverket upptaga ifrågavarande arbeten. Gruppen allmänt underhåll, linjebesiktningar m. m., utgöres av är- beten, som bestridas av driftmedel, varför detta slag av arbeten icke åter-

• Sida 48
•  Original

finnes i den under kapitalbudgeten i statsverkspropositionen angivna sam- manställningen.

Den föreslagna investeringsreserven har uppskattats innefatta arbetstill- fällen vid husbyggnadsföretag om ca 190 000 dagsverken och för övriga arbe- ten om ca 580 000 dagsverken, varav ca 160 000 industridagsverken. Vid jämn fördelning över hela budgetåret skulle nämnda siffror motsvara arbetsstyr- kor om ungefärligen 630 respektive 1 900 man, varav 530 industriarbetare. Beträffande materialbehovet för investeringsreserven hänvisas till bil. 28.

Telegrafverkets fastigheter.

Under gruppen telegrafverkets fastigheter hava i investeringsreserven upp— tagits telefonstationsbyggnader m. m. för 10 870000 kronor och förråds- byggnader m. m. för 1 825 000 kronor. Beträffande dessa företag må dock framhållas, att det hittills icke varit telegrafstyrelsen möjligt att i detalj planera och kostnadsberäkna samtliga i investeringsreserven upptagna dyli- ka företag.

I fråga om angelägenheten av de under gruppen telegrafverkets fastighe- ter upptagna investeringsobjekten må hänvisas till den redogörelse, som tele- grafstyrelsen lämnat beträffande dessa arbeten och som investeringsutred- ningen i det följande refererar. Utredningen har ej haft tillfälle att ingå på detaljgranskning av de föreliggande byggnadsförslagen.

Telefonstatlonsbyggnad i Ystad.

0

För telefonstationsbyggnad i Ystad har a allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 (proposition 1944:281, 5. 222—224) uppförts ett anslag av 440 000 kronor. Beträffande detta företag har telegrafstyrelsen meddelat, ' att senare företagen utredning givit vid handen, att större utrymmen erford- rades än som tidigare preliminärt planerats, varför kostnaden numera be- räknades till 575 000 kronor. I övrigt hänvisas till vad i investeringsutred- ningens föregående betänkande (SOU 1944: 12, s. 60—61) anförts beträffande detta företag.

Teleionstationsbyggnad 1 Ängelholm.

I statsverkspropositionen för innevarande år (kapitalbudgeten: bil. 4, punkten 24) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till inköp av en för _ post- och telegrafverken gemensam tomt i Ängelholm för budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag av 140 000 kronor. Beträffande behovet av ny telefonstationsbyggnad i Ängelholm hänvisar telegrafstyrelsen till vad därom anförts i propositionen i samband med redogörelsen för tomtfrågan.

Därutöver framhåller styrelsen, att det bleve allt svårare att inom ramen för nuvarande lokal och tekniska utrustningar nöjaktigt säkerställa trafikens avveckling och trafikanternas betjänande, varför nybyggnad för en automa- tisk telefonstation borde uppföras å ifrågavarande tomt snarast möjligt.

• Sida 49
•  Original

Utvecklingen av telegrafverkets telefonrörelse i Ängelholm framgår av nedanstående av telegrafstyrelsen lämnade tablå.

. . . A n t a 1

Vid 53%???" lokal- huvud- telefon— ledningar abonnemang apparater

1935 ................. 866 847 1 017 1938 ................. 997 975 1 181 1941 ................. 1 152 1 124 1 393 1942 ................. 1 195 1 169 1 444 1943 ................. 1 276 1 239 1 545 1944 ................. 1 340 1 305 1 638

Styrelsen har med ledning av uppgjorda stomskisser preliminärt beräknat kostnaderna för företaget till 300 000 kronor.

Telefonstationsbyggnad ! Klippan.

För telefonstationsbyggnad i Klippan har ett anslag av 475 000 kronor upp- förts å allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 (proposition 1944: 281, s. 222—224). Utredningen hänvisar till den i dess föregående betänkande (SOU 1944: 12 S. 61—62) lämnade redogörelsen för ifrågavarande företag.

Telelonstationsbyggnad i Hässleholm.

Telegrafstyrelsen erinrar till en början, att Kungl. Maj:t den 26 mars 1943 bemyndigat styrelsen att för telegrafverkets räkning för en köpeskilling av 20 000 kronor inköpa tomten nr 4 i kvarteret nr 48 inom Hässleholms stad. Styrelsen hade vid sin framställning om nämnda tomtköp bland annat an- fört, att lokaler för telegrafverkets station i Hässleholm förhyrdes enligt hyreskontrakt, som utlöpte den 1 oktober 1949, och att telegrafverkets hyres- utgift för lokalerna, vilka omfattade 18 rum, jungfrukammare och 4 kök, utgjorde 6 500 kronor, vartill komme kostnad för uppvärmning från central- värmeanläggning enligt hyresvärdens självkostnadspris. Vidare hade styrel- sen meddelat, att stationen om några år beräknades vara i behov av om- byggnad, varvid densamma icke längre kunde kvarbliva inom de nuvarande lokalerna.

Utöver vad styrelsen sålunda tidigare anfört ville styrelsen meddela, att efter planerad ökning av telefonstationen i Hässleholm med ytterligare tre växelbord stationens kapacitet beräkna-des motsvara behovet fram till hösten är 1947. Något reservutrymme för uppsättande av ytterligare växel- bord ansåges icke kunna beredas inom nuvarande lokaler. Dessa vore redan nu överbelagda, vilket särskilt gällde kontorslokalerna och kassautrymmet, vilka vore alldeles otillräckliga i förhållande till den på senare åren kraftigt ökade rörelsen i Hässleholm. Även expeditionsarbetet å telegrafstationen för-

4—467152.

• Sida 50
•  Original

svåra-des vissa tider i hög grad på grund av bristande utrymme. Dessutom vore persovnalutrymmena för kapprum, toaletter m. m. trånga och otidsenliga.

Utvecklingen av telegrafverkets telefonrörelse i Hässleholm framgår av ne— danstående av telegrafstyrelsen lämnade tablå.

Vid ingången A " t a 1 av år lokal— huvud— telefon— ledningar abonnemang apparater 1935 ................. 615 588 714 1938 ................. 740 712 866 1941 ................. 876 839 1.080 1942 ................. 921 885 1 150 1943 ................. 970 930 1 207 1944 ................. 1 034 982 1 322

Då stationen enligt styrelsens uppfattning icke syntes kunna kvarbliva inom nuvarande lokalutrymmen längre än till hösten 1947, vore det nödvän- digt att i god tid före nämnda tidpunkt uppföra ny stationsbyggnad å ovan- nämnda telegrafverket tillhöriga markområde.

Enligt styrelsens uppgift hade ritningar ännu icke upprättats, men med ledning av utförda stomskisser hade byggnadskostnaderna preliminärt be- räknats till 400 000 kronor.

Iordningställande av lokaler för ny automatisk telefonstation i Kalmar.

Telegrafstyrelsen erinrar om att telefonstationen i Kalmar vore inrymd i riksbankshuset därstädes, vari även inrymdes lokaler för postkontoret på platsen. Nuvarande telefonstationsutrustning vore gammal och försliten, och dess kapacitet beräknades vara helt tagen i anspråk år 1946. Ny stationsut— rustning för automatisk drift måste således snarast färdigställas. De av tele- grafverket för närvarande disponerade lokalerna inom fastigheten bleve här- vid otillräckliga, varför nya och för en automatisk stationsutrustning lämp- liga lokaler i god tid borlde anordnas.

Även postverket vore enligt vad generalpoststyrelsen meddelat telegrafsty- relseni stort behov av ökade lokalutrymmen inom fastigheten. Företagen ut- redning hade visat, att erforderliga utrymmen för såväl postverket och tele— grafverket som riksbanken i fortsättningen icke kunde beredas inom riks- bankshuset.

Med anledning härav komme postverket att uppföra en ny posthusbyggnad i Kalmar, vartill medel redan vore anvisade av riksdagen. Sedan ritningarna för posthusbyggnaden vederbörligen blivit godkända, vore det avsett, att ar- betet med' uppförande av byggnaden ifråga omgående skulle igångsättas.

Telegrafstyrelsen meddelar vidare, att överenskommelse träffats med riks- banken att, sedan postverket avflyttat från fastigheten, dess nuvarande loka- ler efter genomförda ändringsarbeten skulle få disponeras av telegrafverket , för den nya automatstationen.

• Sida 51
•  Original

Utvecklingen av telegrafverkets telefonrörelse i Kalmar framgår av nedan- stående av telegrafstyrelsen lämnade tablå.

Vid ingången A n t a 1 av är lokal— huvud- telefon- ledningar abonnemang apparater 1935 ................. 2 270 2 243 2 707 1938 ................. 2 663 2 628 3 200 1941 ................. 2 962 2 927 3 653 1942 ................. 3 115 3 074 3 848 1943 ................. 3 333 3 295 4 144 1944 ................. 3 490 3 453 4 379

Styrelsen meddelar att ritningar för de ifrågavarande ändringsarbetena i riksbankens fastighet i Kalmar vore under utarbetande. Byggnadskostnader— na hade preliminärt beräknats till 220 000 kronor.

Telefonstationsbyggnad ! Borgholm.

För telefonstationsbyggnad i Borgholm har ett anslag av 300 000 kronor uppförts å allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 (proposition 1944: 281, s. 222—224). Utredningen hänvisar till den i utredningens före— gående betänkande (SOU 1944: 12 s. 59) lämnade redogörelsen för ifrågava- rande företag.

Tillbyggnad av telefonstationsbyggnaden i Jönköping.

Inledningsvis har telegrafstyrelsen erinrat om dels att Kungl. Maj :t den 12 maj 1905 bemyndigat styrelsen att inköpa tomten nr 2 i kvarteret Granen i Jönköping, dels att å ifrågavarande tomt under åren 1907—1908 uppförts nuvarande telefonstationsbyggnad, vilken jämväl inrymde lokaler för postkon- toret på platsen. Sedermera hade år 1938 för säkerställande av framtida ut— vidgningar inköpts tomten nr 3 i samma kvarter, varjämte en mindre markdel av före detta Bryggerigränden inköpts och sammanlagts med omnämnda tomt. Detta markområde bildade numera tomten nr 3 i kvarteret Gamlbrinius. För- utom stationsbyggnaden funnes för närvarande på tomten tvenne äldre trä— byggnader — varav den ena vore synnerligen bristfällig — vilka vore uthyrda för hotellrörelse. Redan för några år sedan hade postverkets lokaler blivit otillräckliga på * grund av den ökning, som inträtt i postverkets rörelse i Jönköping. Då ytter- ligare lokaler för postverkets räkning icke syntes kunna anordnas inom den befintliga stationsbyggnaden, och då enligt närmare utredning plats ej heller kunde beredas där för båda verken, även om tillbyggnad uppfördes, hade postverket numera träffat avtal med privatperson om förhyrande av lokaler inom nybyggnad, som nu vore under uppförande. De nya postkontorslokaler- Wna beräknades kunna tagas i anspråk un-der januari månad 1945, varefter ' de tidigare av postverket disponerade lokalerna inom stationsfastigheten vore avsedda att efter företagna omändringsarbeten tagas i anspråk för utvidgning av telegrafverkets tjänstelokaler.

• Sida 52
•  Original

Telegrafstyrelsen meddelar vidare, att telegrafverkets nuvarande stations- utrustning i Jönköping beräknades vara helt tagen i anspråk vid årsskiftet 1947—1948. Då nämnda utrustning även vore gammal och någon utökning av densamma av tekniska skäl icke kunde företagas, borde vid nämnda tid- punkt ny stationsutrustning för automatisk drift anskaffas. Denna utrust— ning kunde icke monteras inom nuvarande lokaler, varför nya, för detta än- damål avsedda utrymmen i god tid måste anordnas. Verkställd utredning hade emellertid visat, att dylika lokaler icke med fördel kunde anordnas inom nuvarande stationsbyggnaden, varför särskild tillbyggnad i stället anså- ges böra komma till utförande. Härvid hade styrelsen räknat med att nuva- rande telefonsalar i den befintliga byggnaden skulle bibehållas oförändrade och att av postverket tidigare disponerade lokaler i bottenvåningen skulle ta- gas i anspråk för telegrafverkets kassa—, telegraf- och allmänhetens avdelning. Våningen en trappa upp, som härvid bleve disponibel, skulle uthyras förslags- vis till länsstyrelsen för en hyra av ca 10 000—12 000 kronor per år, var- om underhandlingar påginge.

Utvecklingen av telefonrörelsen i Jönköping framgår av nedanstående av telegrafstyrelsen lämnade tablå.

. . .. A n t a l

Vldalsgågl gen lokal- huvud- telefon- ledningar abonnemang apparater

1935 ................. 3 497 3 448 4 344 1938 ................. 4 020 3 960 5 199 1941 ................. 4 707 4 629 6 136 1942 ................. 5 042 4 951 6 597 1943 ................. 5 253 5 160 6 922 1944 ................. 5 518 5 418 7 346

Styrelsen meddelar, att slutgiltiga byggnadsritningar ännu icke förelåge. Med ledning av uppgjorda stomskisser hade byggnadskOStnaderna för till- byggnaden preliminärt beräknats till 625 000 kronor.

Ändringsarbeten 1 teletonstationsbyggnaden i Borås.

Telegrafstyrelsen meddelar rörande telegrafverkets stationsbyggnad i Borås, att densamma uppförts åren 1912—1913 och jämväl inrymde lokaler för postkontoret på platsen. För ökning av såväl post- som telegrafverkets lo- kaler inom fastigheten hade sedermera utförts omändringsarbeten vid olika tidpunkter och senast under år 1944, då för ökning av automatstationen ut- förts tillbyggnad för en kostnad av 110 000 kronor.

Med den ökning, som inträtt i postverkets rörelse i Borås hade postkontorets nuvarande lokaler inom fastigheten blivit helt otillräckliga. Då ytterligare 10- kalutrymmen för postverkets räkning icke kunde beredas inom fastigheten, vore ny posthusbyggnad för närvarande under uppförande i Borås. Denna byggnad beräknades bliva helt färdigställd under senare delen av år 1945, och generalpoststyrelsen hade vid förfrågan meddelat, att nuvarande postkontors-

• Sida 53
•  Original

lokalerna beräknades kunna få övertagas av telegrafverket den 1 oktober 1945. Dessa lokaler måste enligt telegrafstyrelsens uppgift efter företagna omändringsarbeten helt tagas i anspråk för ökning av telegrafverkets olika avdelningar inom fastigheten. _

Styrelsen meddelar, att slutgiltigt fastställda ritningar för erforderliga änd- ringsarbeten ännu icke uppgjorts, men enligt föreliggande förslag hade ar- betena preliminärt beräknats draga en kostnad av 340 000 kronor.

Ombyggnad av telefonstationsbyggnaden i Vänersborg.

Genom kungl. brev den 12 maj 1944 hade, enligt vad telegrafstyrelsen uppgiver, styrelsen bemyndigats att med fullmäktige i riksbanken träffa av- tal om förvärv för telegrafverkets räkning av riksbankens fastighet i Väners- borg mot en köpeskilling av 300 000 kronor.

I sin skrivelse rörande ifrågavarande fastighetsköp hade telegrafstyrel- sen anfört bland annat följande. '

Inom riksbankens fastighet i Vänersborg — nr 1 i kvarteret Riksbanken -— äro för närvarande förutom lokaler för riksbanken även inrymda lokaler för såväl post- som telegrafverken. För sistnämnda båda verk erfordras emellertid utvidgade lokaler.

Telegrafverkets nuvarande telefonstationsutrustning är omodern och försliten och beräknas vid årsskiftet 1946/47 vara fullbelagd. Någon ytterligare utökning av nämnda utrustning är icke möjlig inom nuvarande lokaler. En ombyggnad av ista- tionsutrustningen vid nämnda tidpunkt är således oundgängligen nödvändig, varvid stationen bör inrättas för automatisk drift. De av telegrafverket för närvarande disponerade lokalerna inom fastigheten bliva härvid otillräckliga, varför nya och för en automatisk stationsutrustning mera lämpliga lokaler 1 god tid måste anordnas.

Postverkets lokaler inom fastigheten äro redan nu otillräckliga och även i övrigt mindre tillfredsställande. Generalpoststyrelsen har förklarat, att postverket icke någon längre tid kan ha sin lokalfråga ordnad på detta sätt. Postverkets lokaler behöva således omändras och framför allt utökas. Då detta icke synes bliva möjligt inom riksbanksfastigheten, har generalpoststyrelsen förklarat sig bliva nödsakad att söka på annat sätt få sitt lokalbehov tillgodosett inom den närmaste framtiden.

Förslag har tidigare uppgjorts att söka lösa postens och telegrafens lokalfrågor genom tillbyggnad av fastigheten, dock utan att resultatet blivit godtagbart. Då erforderliga och lämpliga utrymmen för alla tre institutionerna således icke kunna erhållas inom riksbankshuset, har man numera enats om att bästa lösningen er- hålles genom att postverket flyttar från fastigheten och att dess lokaler övertagas av telegrafverket. Likaså övertager telegrafverket riksbanksdirektörens våning.

Utöver vad styrelsen sålunda anfört ville styrelsen meddela, att general- poststyrelsen numera träffat avtal om att förhyra lokaler för postkontoret i Vänersborg inom av privat företag planerad nybyggnad därstädes. Ifråga- varande nybyggnad beräknades bliva färdigställd under år 1945, då post- verket således kunde avflytta från sina nuvarande lokaler inom riksbanks- ,huset, varefter erforderliga ombyggnadsarbeten för att bereda för automat- ? stationen ändamålsenliga lokaler genast måste påbörjas.

Utvecklingen av telefonrörelsen i Vänersborg framgår av nedanstående av telegrafstyrelsen lämnade tablå.

• Sida 54
•  Original

Vid ingången A n t a 1 av år lokal- huvud— telefon— ledningar abonnemang apparater 1935 ................. 1 004 991 1 318 1938 ................. 1 179 1 164 1 525 1941 ................. 1 343 1 311 1 765 1942 ................. 1 443 1 410 1 895 1943 ................. 1 519 1 482 2 020 1944 ................. 1 604 1 565 2 130

Förslagsritningar för ifrågavarande omändringsarbeten hava upprättats å styrelsens husbyggnadsavdelning, och enligt dessa beräknas arbetena draga en kostnad av 270 000 kronor.

Tillbyggnad av telefonstationsbyggnaden i Karlstad.

Genom kungl. b1ev den 28 juni 1907 hade, enligt vad telegrafstyrelsen uppg iver, styrelsen bemyndigats att inköpa fastighetenå tomterna nzris 80 —81 inom kvarteiet Björnen i Karlstad. Iflågavarande fastighet hade om- byggts under åren 1909—1910, varjämte under åren 1936—1937 utförts till- och ombyggnad. Vid telefonstationens automatisering år 1939 hade dess- utom i fastighetens vindsvåning anordnats nya lokaler för uppställning av för automatiseringen erforderlig utrustning.:

Telegrafstyrelsen meddelar vidare, att i fastigheten för näivaiande in- rymdes telegraf- och telefonstation, överdragsstation, expedition för Kall- stads linjesektion samt lokaler för Karlstads rundradiostation. Då nuvaran- de lokalutrymmen för dessa olika avdelningar redan vore för små och då ökade utrymmen icke kunde beredas inom befintlig byggnad, vore styrel- sen nödgad att i god tid tillse, att tillbyggnad uppfördes å tomten.

Utvecklingen av telefonrörelsen i Karlstad framgår av nedanstående av ; telegrafstyrelsen lämnade tablå.

Vid ingången A 11 t a 1 av år lokal- huvud- telefon- ledningar abonnemang apparater 1935 ................. 3 122 3 086 3 857 1938 ................. 3 817 3 746 4 772 1941 ................. 4 621 4 536 5 818 1942 ................. 5 036 4 932 6 447 1943 ................. 5 225 5 111 6 740 1944 ................. 5 482 5 362 7 132

Med stöd av upprättade stomskisser hava kostnaderna för uppförande av tillbyggnad till telefonstationsbyggnaden i Karlstad av styrelsen preliminärt beräknats till 600 000 kronor.

Teleionstationsbyggnad i Sunne.

För telefonstationsbyggnad i Sunne har ett anslag av 300 000 kronor upp- förts ä allmän beredskapsstat 111 för budgetåret 1944/45 (proposition 1944: , 281, s. 222—224). Utredningen hänvisar till den i utredningens föregående ' betänkande (SOU 1944: 12 s. 63—64) lämnade redogörelsen för ifrågava- rande företag.

• Sida 55
•  Original

För telefonstationsbyggnad i Hagfors har ett anslag av 370 000 kronor upp- förts å allmän beredskapsstat II för budgetåret 1944/45 (proposition 1944: 281, 's. 222—224; jämför riksdagens skrivelse nr 454, s. 8). Utredningen hänvisar till den i dess föregående betänkande (SOU 1944: 12, s. 63) lämnade redogö- relsen för ifrågavarande företag.

Härutöver har telegrafstyrelsen i skrivelse i ärendet till Kungl. Maj:t den 5 oktober 1944 anfört, att då telegrafverkets lokaler i Hagfors, vilka vore synnerligen undermåliga, numera vore fullt belagda, måste enligt styrelsens mening nybyggnad på det tidigare omnämnda markområdet komma till ut- förande snarast möjligt. Även postverkets lokalfråga vore synnerligen aktuell, och generalpoststyrelsen hade i skrivelse till telegrafstyrelsen härom bland annat anfört följande.

För postexpeditionen i Hagfors förhyr postverket sedan år 1923, då postexpedi- tionen i fråga inrättades, lokal i en byggnad tillhörande Uddeholms Aktiebolag. Sam- ma lokal disponerades redan dessförinnan från och med år 1917 av poststationen i Hagfors. Nu gällande hyreskontrakt utlöper med utgången av december månad 1946, men enligt överenskommelse är postverket, därest en för post- och telegrafver- ken gemensam byggnad kommer att uppföras i Hagfors, berättigat att uppsäga hy- reskontraktet att upphöra redan efter sex månader.

Den nuvarande lokalen omfattar en golvyta av 95 m2 och har icke undergått någon utvidgning, sedan densamma togs i bruk. Den är därför också sedan länge alldeles för trång och otidsenlig. I detta sammanhang kan nämnas att medelstor- leken av lokalerna för postexpeditioner av samma klass som Hagfors (klass 5) för närvarande är 124 m2. Förutom lokalens otillräcklighet må framhålla-s, att den byggnad, vani lokalen är inrymd, är gammal och i flera avseenden bristfällig. Det är därför synnerligen angeläget att postexpeditionen snarast möjligt erhåller nya och mera ändamålsenliga lokaler. Helt naturligt har behovet av ökat utrymme alltmera skärp-ts under de senaste åren på grund av den fortsatta stegringen i posttrafiken.

Sammanfattningsvis hade generalpoststyrelsen i sin skrivelse vidare fram— hållit, att lokalfrågan för postexpeditionen i Hagfors måste ordnas snarast möjligt, för att den alltjämt stegrade trafiken skulle kunna avvecklas på ett tillfredsställande sätt.

Utvecklingen av telefonrörelsen i Hagfors framgår av nedanstående av te- legrafstyrelsen lämnade tablå.

Vid ingången A n t a I av år lokal— huvud— telefon— ledningar abonnemang apparater 1935 ................. 247 282 355 1938 ................. 357 368 493 1941 ................. 395 410 606 1942 ................. 415 424 633 1943 ................. 435 443 667 1944 ................. 459 468 703

Ritningar för den tidigare planerade telefon- och poststationsbyggnaden i Hagfors hade, enligt vad telegrafstyrelsen meddelar, på sin tid uppgjorts av arkitekten Ture Ryberg i Stockholm. På grund av ändrade dispositioner

• Sida 56
•  Original

måste emellertid dessa ritningar numera omarbetas, varmed arkitekten Ry- berg för närvarande vore sysselsatt.

Styrelsen meddelar slutligen, att i samband med förslag till nybyggnad i Hagfors hade även frågan om anordnande av centralstation därstädes upp— tagits till behandling av styrelsen. Utredningen härom vore dock ännu icke slutförd. Förslagsritningar, enligt vilka plats även beräknats för telegrafsta- tion, funnes emellertid uppgjorda, och byggnadskostnaderna hade enligt dessa ritningar beräknats till 390 000 kronor.

Telefonstationsbyggnad i Vimmerby.

För telefonstationsbyggnad i Vimmerby har ett anslag av 315000 kronor uppförts å allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 (proposition 1944: 281, s. 222—224). Utredningen hänvisar till den i utredningens föregående betänkande (SOU 1944: 12 s. 60) lämnade redogörelsen för ifrågavarande

företag. Telefonstationsbyggnad i Nässjö.

Telegrafstyrelsen meddelar beträffande den nuvarande telefonstations- byggnaden i Nässjö, att densamma uppförts under år 1901. Dessutom hade under åren 1928—1929 uppförts en tillbyggnad, avsedd att inrymma en över- dragsstation på platsen. Telefonstationsbyggnaden vore uppförd i trä, var- jämte lokalerna vore relativt enkla. Under de år, som förflutit sedan tele- grafverket inflyttade i det nuvarande stationshuset, hade telegrafverkets rö- relse i Nässjö ökats i betydande grad. Rörelsens utveckling under de sista 10 åren framgår av nedanstående av telegrafstyrelsen lämnade tablå.

Vid ingången A n t a 1 av år lokal— huvud— telefon- ledningar abonnemang apparater 1935 ................. 879 876 1 100 1938 ................. 1 008 999 1 269 1941 ................. 1 217 1 203 1 544 1942 ................. 1 289 1 276 1 636 1943 ................. 1 374 1 334 1 745 1944 ................. 1 458 1 421 1 856

Till följd av den alltjämt fortgående utvecklingen i telefonhänseende i Nässjöområdet hade, meddelar styrelsen vidare, lokalerna för telegrafverkets station i Nässjö blivit alltmer otillräckliga. Detta vore i första hand fallet med telefonsalen, som av styrelsen beräknades bliva helt utnyttjad —— och därmed stationens utvecklingsmöjligheter stängda —— redan under år 1947. Även kassaavdelningen och telefonpersonalens lunchrum samt tvätt- och garderobsutrymmen vore synnerligen trånga och otidsenliga.

För att kunna tillgodose det kommande behovet av lokaler för en ny, automatisk telefonstation i Nässjö ävensom för utökning av överdragsstationen därstädes borde, anför styrelsen, utrymmen för en ny automatisk telefonsta- tion stå färdiga före år 1947. Arbetet med uppförande av nybyggnaden borde

• Sida 57
•  Original

därför påbörjas senast under år 1946, med hänsyn till att omkring ett år ätginge för den nya stationsmaterielens montering och provning.

Enligt företagen utredning vore det möjligt att uppföra ny stationsbygg- nad på den befintliga byggnadens tomt, utan att denna byggnad dessförinnan behövde rivas. Styrelsen har anmodat arkitekten Yngve Ahlbom i Stockholm att uppgöra ritningar till den nya byggnaden, avsedd att förläggas på samma ( tomt som nuvarande telefonstationsbyggnad.

Enligt föreliggande förslagsritningar, vilka ännu icke slutgiltigt godkänts, hava byggnadskostnaderna av styrelsen preliminärt beräknats till 500000 kronor.

Telefonstationsbyggnad ! Arboga.

För telefonstationsbyggnad i Arboga har å allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 uppförts ett anslag av 310 000 kronor (proposition 1944: 281, s. 222—224). Beträffande detta företag har telegrafstyrelsen medde- lat att senare företagen utredning givit vid handen, att större utrymmen erfordrades än som tidigare preliminärt planerats, varför kostnaden numera beräknades till 400 000 kronor. I övrigt hänvisar utredningen till den i ut- redningens föregående betänkande (SOU 1944: 12 s. 64) lämnade redogö- relsen för detta företag.

Telefonstatlonsbyggnad i Strängnäs.

Kungl. Maj:t bemyndigade den 28 juli 1944 telegrafstyrelsen att för tele- grafverkets räkning för en köpeskilling av 27 500 kronor inköpa tomten nr 18 inom kvarteret Kungsträdgården i Strängnäs.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 13 juli 1944 rörande detta fastighetsförvärv hade styrelsen anfört följande.

För telegrafverkets station i Strängnäs förhyres lokal enligt hyreskontrakt, som gäller till den 1 oktober 1955. Telegrafverkets hyresutgift för lokalen utgör 2 550 kronor per är, exklusive kostnader för lokalens uppvärmning.

Nuvarande stationsutrymmen och personalrum äro trånga och ohidsenliga. Tele- fonstationsutrustningen är gammal och någon utökning kan icke ifrågakomma inom nuvarande lokaler. Telegrafstyrelsen måste därför vara beredd att inom en snar framtid låta anordna ny station, vilken planeras för automatisk koppling. Den nya stationen bör förläggas till en för ändamålet uppförd byggnad tillhörig telegraf- verket.

Utöver vad styrelsen då anförde har styrelsen till investeringsutredningen (meddelat, att utrymmen dessutom erfordrades för förråd och garage, vilka vore avsedda att förläggas till särskild uthusbyggnad å tomten.

Utvecklingen av telefonrörelsen i Strängnäs framgår av nedanstående av telegrafstyrelsen lämnade tablå. ,

Vid ingången A n t a 1

av år lokal— huvud- telefon- ledningar abonnemang apparater 1935 ................. 781 761 921 1938 ................. 844 822 1 001 1941 ................. 1 003 977 1 184 1942 ................. 1 076 1 048 1 271 1943 ................. 1 114 1 085 1 332 1944 ................. 1 179 1 145 1 428

• Sida 58
•  Original

Med ledning av uppgjorda stomskisser hava kostnaderna för nybyggnad i Strängnäs av styrelsen beräknats till 225 000 kronor.

Post- och telefonstationsbyggnad i Nynäshamn.

Telegrafstyrelsen har i fråga om de nuvarande lokalerna för telefonsta— tionen i Nynäshamn meddelat, att dessa — vilka förhyrdes enligt kontrakt, som gällde ett år i taget mot en hyra av 1 100 kronor per år inklusive kost- nader för lokalernas uppvärmning medelst centralvärme —— vore trånga och otidsenliga. Då stationen i Nynäshamn snarast borde automatiseras, kunde utrustningen för den nya automatstationen icke monteras inom de nuva- rande lokalerna. Nya för ändamålet avsedda lokaler måste enligt styrelsens mening anordnas och borde då förläggas till en telegrafverkets egen fastig- het, vilken vore avsedd att uppföras på telegrafverket tillhörig tomt nr 1 å stadsägan nr 530 i Nynäshamn.

Telegrafstyrelsen anför vidare, att även för postkontoret i Nynäshamn förhyrdes lokaler och att generalpoststyrelsen vid förfrågan meddelat, att dessa lokaler vore synnerligen otillräckliga och även i övrigt mindre lämp- liga för sitt ändamål. Med anledning härav hade generalpoststyrelsen hem— ställt hos telegrafstyrelsen, att lokaler för postkontoret i Nynäshamn måtte beredas inom den av telegrafverket planerade byggnaden, samt meddelat, att det för postverkets vidkommande vore av stor vikt att den planerade nybyggnaden komme till utförande så snart ske kunde.

Utvecklingen av telefonrörelsen i Nynäshamn framgår av nedanstående av telegrafstyrelsen lämnade tablå.

. . . A n t a 1

Vld 313 gå? gen lokal- huvud- telefon- ledningar abonnemang apparater

1935 ................. 878 844 970 1938 ................. 1 008 975 1 107 1941 ................. 1 278 1 259 1 638 1942 ................. 1 343 1 325 1 725 1943 ................. 1 436 1 417 1 835 1944 ................. 1 550 1 528 1 966

Styrelsen meddelar, att för den blivande post- och telefonstationsbyggna— den i Nynäshamn hade arkitekt ännu icke utsetts. Byggnadskostnaderna hava emellertid av styrelsen med ledning av uppgjorda stomskisser preliminärt be- räknats till 300 000 kronor.

Telefonstationsbyggnad i Gustavsberg.

För telefonstationsbyggnad i Gustavsberg har ett anslag av 270000 kro- * nor uppförts å allmän beredskapsstat II för budgetåret 1944/45 (proposi- tion 1944: 281, s. 222—224). Utredningen hänvisar till den i utredningens föregående betänkande (SOU 1944: 12 s. 54—55) lämnade redogörelsen för ifrågavarande företag.

• Sida 59
•  Original

Inledningsvis meddelar telegrafstyrelsen, att telegrafverket för närvarande ägde tomterna nr 3, 7, 8, 11, 20, 21, 22, 25, 26 och 27 inom kvarteret Jericho i Stockholm, vilka tomter numera sammanlagts till en tomt benämnd nr 29. Dessutom har Kungl. Maj :t på hemställan av telegrafstyrelsen i statsverks- proposition för innevarande år (kapitalbudgeten: bil. 4, punkten 23) föresla- git riksdagen att till inköp av tomterna nr 23 och 24 inom samma kvarter anvisa ett investeringsanslag av 1 750 000 kronor.

Styrelsen framhåller, att inom de på förstnämnda tomter belägna fastig- heterna numera vore inrymda telegrafverkets riks- och landsstationer, auto- matisk telefonstation för de centrala delarna av Stockholm, gruppnummer- station, namnanropsstation, överdragsstation, undersökning och tjänsteloka- ler för distriktsbyrån och stadssektionen i Stockholm, olika förrådslokaler m. 111. Telegrafverkets största och viktigaste telefonanläggningar i Stock- holm vore sålunda koncentrerade till kvarteret Jericho. Även utvidgningarna av dessa anläggningar måste enligt telegrafstyrelsens åsikt utföras inom kvarteret ifråga.

Styrelsen framhåller vidare, att ombyggnad av riksstationen numera vore ofrånkomlig. Emellertid måste den ske under tillgripande av ett nytt system, enligt vilket stationen i sin nya form erhölle en omfattande automatisk ut- rustning och därigenom finge avsevärt ökat lokalbehov. Utöver den ny- byggnad, som nu för denna riksstation vore under uppförande mot Jakobs- bergsgatan inom kvarteret, måste för stationens senare utbyggnadsetapper i god tid även uppföras en med denna nybyggnad sammanhängande andra fastighet på de telegrafverket tillhöriga tomterna, enligt tidigare beteckning, nr 7, 8 och 20 mot Lästmakargatan inom kvarteret.

Slutligen meddelar styrelsen, att arkitekten Carl Åkerblad i Stockholm för närvarande vore sysselsatt med uppgörande av ritningar och övriga erfor- derliga handlingar. Byggnadskostnaderna hade således ännu icke kunnat fast- ställas men hade av styrelsen preliminärt beräknats till 1 900 000 kronor.

Telefonstationsbyggnad i Ludvika.

Telegrafstyrelsen meddelar beträffande telegrafverkets nuvarande stations- fastighet i Ludvika, att densamma, som är belägen å tomtt nr 6 i kvarteret , Loke i hörnet av Storgatan och_Köpmangatan, uppförts under åren 1909— 1910 efter ritningar uppgjorda av professorn Erik Lallerstedt. Därjämte hade under åren 1930—1931 utförts tillbyggnad av fastigheten för utökning av telefonstationen. För närvarande vore samtliga utrymmen inom fastig- heten helt tagna i anspråk.

T elefonstationens kapacitet utgjorde, meddelar styrelsen vidare, för när- varande 2000 nummer, och av dessa hade vid årsskiftet 1943/44 ca 1 270 , nummer varit belagda. Enär ökningen av nya abonnenter uppginge till ca 1 60 per år, skulle stationens nummerkapacitet kunnat vara tillräcklig för yt- terligare några år framåt, men antalet expeditionsplatser kunde icke i samma

• Sida 60
•  Original

utsträckning utökas inom de nuvarande lokalerna. Av lokalavdelningens 10 expeditionsplatser vore 8 besatta, landsavdelningens expeditionsplatser vore helt tagna i anspiåk och av riksavdelningens 13 expeditionsplatser vore re- dan nu 12 besatta. Då som styrelsen redan nämnt någon ytterligare ökning av antalet expeditionsplatser icke vore möjlig och nuvarande stationsutrust— ning dessutom vore gammal och försliten, måste stationen snarast möjligt för- ses med ny utrustning, varvid lokalstationen borde automatiseras.

Verkställd utredning hade, anför styrelsen vidare, visat, att om- och till- byggnad av stationsfastigheten för erhållande av erforderliga lokalutrym- men skulle draga en kostnad av ca 410 000 kronor. Därvid skulle emeller- tid icke erhållas i alla avseenden lämpliga lokaler. Då dessutom angränsan- de tomtmark icke kunde förvärvas, skulle ej heller finnas möjlighet till framtida utvidgningar av stationen. Därest en ombyggnad av nuvarande loka- ler skulle komma till utförande, behövde hela gårdsutrymmet överbyggas och tagas i anspråk för stationslokaler, varigenom erforderliga garage och förrådsutrymmen måste uppföras i särskild byggnad på annan plats i sta- den eller förhyras i allmänna marknaden. Ett dylikt om- och tillbyggnads- arbete bleve dessutom synnerligen besvärligt, då detsamma måste utföras un- der upprätthållande av telefontrafiken inom nuvarande lokaler.

Under sådana förhållanden hade telegrafstyrelsen ansett en nybyggnad böra komma till uppförande. Underhandlingar hade även inletts angående förvärvande av en för telegrafverkets ändamål lämplig byggnadstomt. En- ligt föreliggande erbjudande skulle en dylik tomt kunna inköpas för ett pris av 70 000 kronor.

Telegrafverkets nuvarande fastighet komme efter en sådan lösning av lokalfrågan icke att bliva behövlig för sitt nuvarande ändamål, men enligt telegrafstyrelsens mening funnes grundad anledning antaga, att fastigheten med sitt centrala läge i staden skulle kunna försäljas till ett relativt högt pris. Närmare förhandlin-gar angående fastighetens försäljning hade styrel- sen emellertid icke ansett sig böra upptaga, förrän frågan om nybyggnad kom- mit närmare sin lösning.

Utvecklingen av telefonrörelsen i Ludvika framgår av nedanstående av telegrafstyrelsen lämnade tablå.

Vid ingången A n t a 1 av år lokal- huvud- telefon- ledningar abonnemang apparater 1935 ................. 652 ' 651 857 1938 ................. 788 780 1 045 1941 ................. 1 012 988 1 330 1942 ................. 1 116 1 098 1 446 1943 ................. 1 167 1 145 1 516 1944 ................. 1 239 1 212 1 600

Styrelsen meddelar, att ritningar för ny stationsbyggnad jämte byggnad för garage och förråd ännu icke uppgjorts. Byggnadskostnaderna hava emellertid av styrelsen med ledning av upprättade stomskisser preliminärt beräknats till 450 000 kronor.

• Sida 61
•  Original

Telegrafstyrelsen meddelar inledningsvis, att vid telegrafverkets överta- gande av Östra Dalarnas Telefon AB är 1907 i köpet ingått dåvarande tele- fonstationsbyggnad på tomten nr 3 i kvarteret Bastubacken eller stadsägan nr 204 i Morastrands köping. Denna byggnad, som vore uppförd i trä, hade sedan nämnda tidpunkt utnyttjats för telegrafverkets telefonstation i Mora, och i den mån stationen vuxit hade tillbyggnader till husets båda gav- lar utförts under åren 1917 och 1927. Sistnämnda år hade dessutom in- stallerats öentralvärmeledning i byggnaden. Trots vidtagna åtgärder finge emellertid de nuvarande lokalerna enligt styrelsens mening betraktas som otidsenliga.

Styrelsen anför vidare att, då telefonstationsutrustningen i Mora vore av synnerligen omodern konstruktion, styrelsen sedan länge ansett en ny stations- utrustning, avsedd för automatisk drift, böra anordnas. Då dylik stations- utrustning icke ansåges kunna förläggas inom de nuvarande lokalerna och ej heller nybyggnad syntes kunna uppföras på den nuvarande tomten, hade styrelsen för uppförande av ny stationsbyggnad i Mora enligt av Kungl. Maj:t den 14 mars 1941 lämnat bemyndigande inköpt tomten nr 9 i kvarteret Hjälten.

Utvecklingen av telefonrörelsen i Mora framgår av följande av telegraf- styrelsen lämnade tablå.

Vid ingången A n t a 1 av år lokal- huvud- telefon- ledningar abonnemang apparater 1935 ................. 468 462 604 1938 ................. 544 524 684 1941 ................. 642 615 797 1942 ................. 694 673 866 1943 ................. 741 722 930 1944 ................. 777 756 971

Det vore styrelsens avsikt att, sedan den ifrågavarande nybyggnaden bli- vit uppförd, försälja den nuvarande stationsfastigheten. Närmare förhand- lingar därom hade styrelsen dock icke ansett sig böra upptaga förrän frågan angående nybyggnad kommit närmare sin lösning.

Styrelsen meddelar slutligen, att ritningar för den tillämnade byggnaden i Mora ännu icke förelåge. Med ledning av upprättade stomskisser har sty- relsen emellertid preliminärt beräknat byggnadskostnadema till 300 000 kronor. '

Ändringsarbeten i teletonstationsbyggnaden i Gävle.

I statsverkspropositionen för innevarande år (kapitalbudgeten: bil. 4, punk- ten 17) har Kungl. Maj:t på hemställan av telegrafstyrelsen föreslagit riks- dagen att till tillbyggnad av telefonstationsbyggnaden i Gävle för budget— året 1945/46 anvisa ett investeringsanslag av 1 000 000 kronor. Beträffande dispositionen av nuvarande stationsbyggnad samt lokalernas otillräcklighet hän- visas till vad därom anförts i nämnda proposition.

• Sida 62
•  Original

Telegrafstyrelsen meddelar att, sedan ifrågavarande tillbyggnad uppförts, postverket —- som för närvarande förfogade över lokaler i nuvarande sta- tionsbyggnad — komme att erhålla erforderliga lokalutrymmen inom till- byggnadens bottenvåning. Dessutom vore det avsett, att lokaler för telegraf- verkets distriktsbyrå, lokaler för kursverksamhet m. ni. skulle förläggas till tillbyggnaden. Styrelsen avsåge, att de lokaler, som för närvarande dispone- rades för ovannämnda ändamål inom nuvarande stationsbyggnaden, skulle efter vidtagna förändringsarbeten tagas i anspråk för den nya automatstatio- nen. I samband härmed bleve det nödvändigt att utföra andra rätt omfattan- de omändringsarbeten inom nuvarande stationsbyggnaden. Hur dessa ändring- ar slutligen skulle utformas vore ännu ej fastställt.

Med ledning av förslagsritningar utarbetade av arkitekten Carl Åkerblad i Stockholm hava kostnaderna för omändringsarbetena inom nuvarande sta- tionsbyggnad av styrelsen preliminärt beräknats till 600 000 kronor.

Post- och telefonstationsbyggnad i Tierp.

I underdånig skrivelse den 5 oktober 1944 har telegrafstyrelsen hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att för uppförande av för post- och telegrafverken gemensam byggnad i Tierp för budgetåret 1945/46 an- visa ett investeringsanslag av 315000 kronor. Styrelsens framställning har icke föranlett annan Kungl. Maj:ts åtgärd än att handlingarna i ärendet över- lämnats till investeringsutredningen för att tagas i övervägande vid fullgöran- det av utredningens uppdrag.

I sin nämnda skrivelse har telegrafstyrelsen inledningsvis erinrat om att Kungl. Maj:t tidigare bifallit en av styrelsen gjord hemställan om anslag till inköp för telegrafverkets räkning av tomt för en automatisk telegrafsta- tion i Tierp. Telegrafstyrelsen anför vidare i sin skrivelse, att då jämväl postkontorslokalerna i Tierp vore synnerligen otillfredsställande, general- poststyrelsen redan år 1938 påyrkat, att förslag till nybyggnad i Tierp för post- och telegrafverken skulle av telegrafstyrelsen framläggas för Kungl. Maj:t med hemställan om hyggnadsanslag. På grund härav hade telegraf- styrelsen låtit länsarkitekten i Gävle upprätta ritningar till den då planerade byggnaden. Ett reservationsanslag av 233 000 kronor för uppförande av för post- och telegrafverken gemensam byggnad i Tierp hade efter därom av styrelsen gjord framställning upptagits å beredskapsstat för budgetåret 1939/ 40. Sedermera hade styrelsen föreslagit, att anslag för företaget ifråga måtte medtagas å beredskapsstat även för budgetåret 1940/41. Frågan om uppfö- rande av nybyggnad hade emellertid därefter fått anstå.

Telegrafstyrelsen framhåller i skrivelsen vidare, att frågan om fastighets- bygget i Tierp icke längre syntes kunna ställas på framtiden. Även för post- verkets del vore lokalfrågan synnerligen trängande. Generalpoststyrelsen hade i framställning till telegrafstyrelsen härom bland annat anfört följande.

För postkontoret i Tierp förhyr postverket sedan den 1 januari 1921 lokal i en byggnad, tillhörande Aktiebolaget Tierps Enskilda Läroverk. Från och med den 1 juli 1944 har Tierps köping, som redan tidigare var ensam ägare av samtliga _.

• Sida 63
•  Original

aktier i ifrågavarande bolag och dit förlagt köpingens kommunala mellanskola, formellt övertagit fastigheten. Nu gällande hyreskontrakt utlöper med utgången av september månad 1947, men såsom Kungl. Generalpoststyrelsen i skrivelser till Eder den 8 och 21 juli 1944 meddelat, har kommunalnämnden i Tierp vid flera tillfällen och senast i skrivelse den 18 juli 1944 anhållit, att postverket ville av- flytta från sina nuvarande lokaler före nämnda tidpunkt, om möjligt redan den 30 september 1945. Kommunala mellanskolan vore nämligen i trängande behov av lökade utrymmen, bland annat på grund av förestående förstatligande av skolan i *fråga, vilket med all sannolikhet komme att ske senast den 1 juli 1945.

Förutom att köpingen sålunda har stort intresse av att ny lokal snarast möjligt anskaffas för postkontoret, är det för postverket högeligen angeläget, att ett lokal- byte snarast äger rum. Den nuvarande postkontorslokalen, som icke undergått nå- gon utvidgning sedan densamma togs i bruk, är nämligen numera mycket otill- fredsställande och otillräcklig. Behovet av ökat utrymme har framförallt gjort sig gällande för kassaexpedjtionen, som är så trång, att anordnande av en välbehövlig ytterligare kassaplats icke kan ske.

Generalpoststyrelsen hade dessutom framhållit, att rörelsen vid postkonto- ret i Tierp under de senaste åren ökats avsevärt och att en fortsatt trafiksteg- ring syntes vara att vänta. För att arbetet skulle kunna ordnas rationellt och postverket bliva i stånd att möta den ytterligare trafikstegringen vore det därför angeläget, att frågan om beredande av nya lokaler för postkontoret i Tierp icke längre bleve uppskjuten.

Slutligen meddelar telegrafstyrelsen i sin ovan berörda skrivelse till Kungl. Maj:t, att av länsarkitekten Sven Häggbom i Gävle tidigare upprättade rit- ningar syntes kunna användas efter mindre kompletteringar. Byggnadskost- naderna, som tidigare beräknats till 233 000 kronor, måste emellertid enligt uppgift från byggnadsstyrelsen med hänsyn till prisstegringen numera beräk- nas till 315 000 kronor.

Tillbyggnad av telefonstationsbyggnaden i Ljusdal.

För tillbyggnad av stationsfastigheten i Ljusdal har ett anslag av 100 000 kronor uppförts å allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 (propo- sition 1944: 281, s. 222—224). Utredningen- hänvisar till den i utredningens föregående betänkande (SOU 1944: 12 s. 64—65) lämnade redogörelsen för ifrågavarande företag.

Teletonstationsbyggnad i Arvidsjaur.

Beträffande telegrafverkets telefonstation i Arvidsjaur meddelar telegraf- styrelsen, att lokal för denna förhyrdes av enskild fastighetsägare enligt hy- reskontrakt, som gällde ett år i taget. Lokalen bestode av 4 rum och kök, och telegrafverkets hyresutgift för densamma utgjorde 1 465 kronor per år, vartill komme kostnader för lokalens uppvärmning medelst centralvärmeled'ning. För erforderliga stationsutvidgningar hade samtliga för stationsutrustningen disponerade utrymmen numera tagits i anspråk, varjämte för administrativa och andra ändamål avsedda lokaler vore helt otillräckliga. Med hänsyn härtill måste telegrafstyrelsen vara beredd att om några år kunna över- flytta stationen till nya lokaler, vilka helst borde beredas inom en telegraf-

• Sida 64
•  Original

verkets egen byggnad på platsen. För en blivande ny stationsbyggnad i Arvidsjaur hade emellertid ännu icke anskaffats byggnadstomt, men dylik syntes med säkerhet kunna erhållas på för telegrafverket lämplig och centralt belägen plats inom samhället.

Utvecklingen av telefonrörelsen i Arvidsjaur framgår av nedanstående av telegrafstyrelsen lämnade tablå.

Vid ingången A n t a I av år lokal- huvud- telefon- ledningar abonnemang apparater 1935 ................. 131 125 155 1938 ................. 170 162 202 1941 ................. 201 192 236 1942 ................. 229 219 270 1943 ................. 254 243 300 1944 ................. 276 259 325

Styrelsen meddelar slutligen, att ritningar för en blivande telefonstations- byggnad i Arvidsjaur ännu icke utarbetats. Med ledning av uppgjorda stom- skisser hava emellertid byggnadskostnaderna av styrelsen preliminärt beräk- nats till 175 000 kronor.

Telefonstationsbyggnad i Kiruna.

Telegrafstyrelsen erinrar inledningsvis, att styrelsen den 27 oktober 1944 er- hållit Kungl. Maj:ts bemyndigande att för en köpeskilling av 70 000 kronor inköpa tomterna nr 8 och 9 i kvarteret Provtagaren i Kiruna jämte en på tomten nr 9 uppförd byggnad.

I sin skrivelse till Kungl. Maj:t rörande ifråga-varande fastighetsköp an- för—de telegrafstyrelsen bland annat följande.

Telegrafverkets station i Kiruna inrymmes i förhyrd lokal. Hyreskontraktet rö- rande lokalen utgår den 1 januari 1949 och årshyran utgör 2800 kronor, vartill kommer kostnaden för lokalens uppvärmning medelst centralvärme.

Vid hyrestidens slut bör nuvarande lokal icke längre förhyras, emedan stationen

då beräknats vara helt utnyttjad och i behov av utbyte mot en ny station av tids- enlig typ. Den nya stationen bör förläggas till en telegrafverkets egen byggnad.

Telegrafstyrelsen framhöll vidare, att generalpoststyrelsen på förfrågan meddelat att, då nuvarande postkontorslokaler i Kiruna beräknades bliva till— räckliga för avsevärd tid framåt, styrelsen icke ansett sig böra reflekter. på anskaffande av nya lokaler inom den av telegrafverket föreslagna ny— byggnaden i Kiruna.

Utvecklingen av telefonrörelsen vid stationen i Kiruna framgår av nedan- stående av telegrafstyrelsen lämnade tablå.

. . . A n t a 1

Vldalygå? gen lokal— huvud- telefon- ledningar abonnemang apparater

1935 ................. 616 606 728 1938 ................. 720 719 865 1941 ................. 981 976 1 158 1942 ................. 1 104 1 099 1 295 1943 ................. 1 144 1 139 1 355 1944 ................. 1 212 1 209 1 445

• Sida 65
•  Original

Även om stationens nuvarande nummerkapacitet kunde anses bliva till- räcklig för några år framåt, borde enligt telegrafstyrelsen av olika anled— ningar stationen automatiseras, varvid erfordrades ny stations-byggnad, I samband därmed borde även utrymmen för erforderliga garage och förråd anodnas.

Styrelsen meddelar slutligen, att ritningar för den blivande telefonstations- l byggnaden i Kiruna ännu icke utarbetats. Med stöd av föreliggande stom- ' skisser hava emellertid byggnadskostnaderna preliminärt beräknats till 225000 kronor.

Förrådsbyggnader m. m. Förrådsbyggnad i Västanfors.

Ä allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 (proposition 1944: 281, s. 222—224) finnes uppfört ett anslag av 260 000 kronor till förråds- och kontorsbyggnad i Västanfors. I skrivelse till Kungl. Maj:t den 5 oktober 1944 har telegrafstyrelsen hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riks- dagen att för uppförande på befintlig förrå—dstomt i Västanfors av en bygg- nad innehållande värmemagasin och kontorslokaler för budgetåret 1945/ 46 anvisa ett investeringsanslag av 275 000 kronor. Styrelsens framställning har icke föranlett annan Kungl. Maj:ts åtgärd än att handlingarna i ären- det överlämnats till investeringsutredningen för att tagas i övervägande vid fullgörandet av utredningens uppdrag.

Investeringsutredningen hänvisar till den i utredningens föregående be— tänkande (SOU 1944: 12 s. 67—68) lämnade redogörelsen för ifrågava- rande företag. Utöver vad i nämnda betänkande anförts, framhåller tele- grafstyrelsen i sin ovannämnda skrivelse, att styrelsen nu ansåge, att utbyg- gandet av förrådet i Västanfors icke längre borde uppskjutas, enär tillgång till erforderliga förrådslokaler på platsen vore nödvändig för att den pla- nerade personal- och kostnadsbesparande sammanslagningen av förvaltning- arna i Gävle och Sundsvall skulle kunna genomföras. Under det år Västan— forsförrådet nu varit i drift hade det därjämte visat sig vara till stor olägen- het att ha förrådsförvaltningen skild från förrådet. Dessutom hade upp- läggning icke kunnat ske av alla de materialdetaljer för främst apparater och växlar, vilka måste förvaras i uppvärmda lokaler. Områdets försörjning med dylik materiel måste nu i betydande utsträckning ske i små poster direkt (från telegrafverkets verkstad i Nynäshamn med överbelastning av dess ex— pedition samt ökade kostnader som följd.

Telegrafstyrelsen meddelar slutligen, att byggnadsstyrelsen vid översyn av de tidigare kostnadsberäkningarna funnit dessas slutbelopp böra höjas från tidigare angivna 260 000 kronor till 275 000 kronor med hänsyn till inträf- fade prisstegringar.

Förrådsbyggnader jämte garage i Örebro. För förråds-, garage— och verkstadsbyggnad i Örebro har ett anslag av

420 000 kronor uppförts å allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 (proposition 1944: 281, s. 222—224). Sedan telegrafstyrelsen i skrivelse till

• Sida 66
•  Original

Kungl. Maj:t den 5 oktober 1944 hemställt, att för förrådsbyggnad och garage i Örebro måtte för budgetåret 1945/46 anvisas ett investeringsanslag av 525 000 kronor, har Kungl. Maj:t i 1945 års statsverksproposition. kapi— talbudgeten: bil. 12, punkten 26, för ifrågavarande ändamål föreslagit riks- dagen att anvisa ett investeringsanslag av 325000 kronor. Kungl. Maj:t har därefter överlämnat handlingarna i ärendet till investeringsutredningen för att tagas i övervägande vid fullgörandet av utredningens uppdrag till den del desamma icke föranlett förslag i statsverkspropositionen.

Föredragande departementschefen har i statsverkspropositionen —— under förmälan att det ifrågavarande byggnadsarbetet på grund av det stora antalet nybyggnader som under nästa budgetår erfordrades för telegrafverket, borde utföras i två byggnadsetapper — föreslagit en första hyggnadsetapp, omfat- tande varmförråd och garage, till utförande under budgetåret 1945/46, medan däremot den andra etappen, omfattande kallförråd, tillsvidare kunde anstå. Investeringsutredningen har funnit det till en senare byggnadsetapp hänförda arbetet lämpligen böra utnyttjas såsom sysselsättningsobjekt vid en arbets- marknadskris och medtagit det i förslaget till allmän investeringsreserv för budgetåret 1945/46. Kostnaderna för arbetet hava av telegrafstyrelsen be- räknats till 200 000 kronor.

Förråds-, garage- och verkstadsbyggnad i Norrköping.

För förråds-, garage- och verkstadsbyggnad i Norrköping finnes å allmän beredskapsstat III _för budgetåret 1944/45 uppfört ett anslag av 420000 kronor (proposition 1944: 281, s. 222—224). Beträffande detta företag har telegrafstyrelsen meddelat, att senare företagen utredning givit vid han- den, att större utrymmen erfordrades än som tidigare preliminärt planerats, varför kostnaden numera beräknades till 525 000 kronor. I övrigt hänvisas till den i investeringsutredningens föregående betänkande (SOU 1944: 12, s. 66) lämnade redogörelsen för detta företag.

Förråds-, garage- och verkstadsbyggnad i Gävle.

För förråds-, garage- och verkstadsbyggnad i Gävle finnes å allmän bered- skapsstat III för budgetåret 1944/45 uppfört ett anslag av 420000 kronor (proposition 1944: 281, s. 222—224). Beträffande detta företag har tele— grafstyrelsen meddelat, att senare företagen utredning givit vid handen, att större utrymmen erfordrades än som tidigare preliminärt planerats, var- för kostnaden numera beräknades till 525 000 kronor. I övrigt hänvisas till den i investeringsutredningens föregående betänkande (SOU 1944: 12, s. 67) lämnade redogörelsen för detta företag.

Tillbyggnad av kontorsfastigheten vid telegrafverkets verkstad i Nynäshamn.

För tillbyggnad av kontorsfastigheten vid telegrafverkets verkstad i Ny- näshamn finnes ett anslag av 500000 kronor uppfört å allmän beredskaps- stat III för budgetåret 1944/45 (proposition 1944: 281, s. 222—224). I

• Sida 67
•  Original

skrivelse till Kungl. Maj:t den 5 oktober 1944 har telegrafstyrelsen hem- ställt om uppförande å riksstaten av anslag för budgetåret 1945/46 till ifråga- varande ändamål. Styrelsens framställning har icke föranlett annan Kungl. Maj:ts åtgärd än att handlingarna i ärendet översänts till investeringsutred- ningen för att tagas i övervägande vid fullgörandet av utredningens uppdrag.

Under de senaste åren hade, erinrar styrelsen i sin nämnda skrivelse, ut- vecklingen av telegraf- och telefontekniken gått framåt med .stora steg, sam— tidigt som telefonnätets utveckling jämväl kvantitativt varit avsevärd. Dessa båda förhållanden hade givetvis ställt allt större krav på telegrafverkets verk- stadsrörelse. Den nya kontorsbyggnaden hade planerats under år 1935, då 1 verkstadens arbetarantal varit i genomsnitt 995 och tjänstemännens antal 94.

Genom telegrafverkets allt snabbare tillväxt under de följande åren hade under år 1938 antalet arbetare stigit till i medeltal 1 435 och antalet kontors- anställda till 153, varför kontorsbyggnaden redan då den tagits i bruk varit i det närmaste fullt utnyttjad. , Styrelsen har i sin berörda skrivelse vidare upplyst, att den standar- W disering av material och konstruktionselement samt det arbete med omkon- struktioner av verkstadens tillverkningsobjekt med hänsyn till tillverknings- ' tekniska erfarenheter, som bedreves vid verkstadens tekniska avdelning, del- vis måst skjutas på framtiden på grund av en av lokalbrist föranledd brist på personal. Härtill komme, att den snabba utvecklingen i tekniskt hänse- ende under senare år, speciellt inom materialområdet, medfört att laborato- . riet behövde ökas väsentligt. För ernående av den med en modern verk— ' stadsdrift sammanhängande rationaliseringen vore en ytterligare utvidg— ning av arbetsstudie- och rationaliseringsavdelningen erforderlig. Härtill krävdes emellertid ökning av personal och lokaler. Dessutom vore en ut— vidgning av verktygsritkontoret i hög grad önskvärd, enär det för närva- rande på grund av brist på utrymme för konstruktörer icke vore möjligt att tillgodose behovet av erforderliga verktygskonstruktioner. , Utöver vad sålunda anförts framhåller styrelsen, att verkstadsbyrån vid huvudverkstaden i Nynäshamn under de senaste åren övertagit driften av telegrafverkstäderna i Stockholm och Göteborg och startat en ny verkstad i Vänersborg, av vilka den sistnämnda stode inför en kraftig utveckling. Detta hade redan nu ökat och komme i en snar framtid ytterligare att öka arbetet och göra kontorsutrymmet än knappare vid huvudverkstadens samt- _liga avdelningar, enär tekniska frågor, driftsplanering och rationalisering jämte administration för verkstadsrörelsen i dess helhet centraliserats till verkstadsbyrån.

En ökning av verkstadens nuvarande kontorslokaler vore sålunda enligt styrelsens mening oundgänglig. Med anledning härav hade styrelsen låtit arkitekten Yngve Ahlbom i Stockholm uppgöra ritningar för tillbyggnad av iden nuvarande kontorsbyggnaden. Tomtmark för tillbyggnaden funnes dis- ponibel. Byggnadsstyrelsen hade efter granskning av ritningarna förklarat, att styrelsen icke funnit skäl till någon erinran. Kostnaderna för byggnads-

• Sida 68
•  Original

företaget hade beräknats till 450 000 kronor, varav 300 000 kronor erford- rades under budgetåret 1945/46.

Investeringsutredningen har funnit företaget lämpligen böra ingå i inves— teringsreserven för budgetåret 1945/46 med ett belopp av 300000 kronor.

Telefon- och telegraianläggningar. Riks- och landskablar m. m.

Beträffande läggande av nya rikskablar, ökning av överdragsstationer och pupinisering i befintliga kablar, införande respektive komplettering av här- vågsdrift å kablar och blankledningar .anför telegrafstyrelsen, att någon ök- ning utöver det för budgetåret 1945/46 uppgjorda programmet, som om- fattade en kostnad av 19 000000 kronor, icke vore möjlig i annan mån än att — liksom beträffande investeringsplanen för budgetåret 1944/45 — i investeringsreserven syntes kunna medtagas ett belopp av 300 000 kronor till förberedande arbeten för ny rikskabel Stockholm—Enköping—Västerås —Riddarhyttan, vilka arbeten betingades av en blivande elektrifiering av Västeråsbanan.

I fråga om landskablar, vilka enligt telegrafstyrelsen under senare är icke kunnat erhållas i önskad omfattning på grund av bland annat rådande ma— terialbrist, har styrelsen meddelat, att redan nu ett visst behov förelåge att återhämta vad som icke rättidigt kunnat komma till utförande. För ifråga- varande ändamål vore enligt uppgift från telegrafstyrelsen avsett att dispo- neras ett belopp av 4 000 000 kronor av det i 1945 års statsverksproposition äskade anslaget om 23000 000 kronor för riks- och landskablar ni. m.

Telegrafstyrelsen ville vidare föreslå, att utöver detta belopp måtte för samma ändamål i investeringsreserven upptagas ett belopp av 4500 000 kronor.

Med hänsyn till att vid förevarande slag av arbeten i viss utsträckning kan sysselsättas arbetskraft utan särskild yrkesutbildning, har investeringsutred- ningen funnit skäl föreligga att i investeringsreserven för budgetåret 1945/46 upptaga nya landskablar för ett belopp av 4 500 000 kronor.

Telefon- och telegrafstationen

Några arbeten avseende telefon- och telegrafstationer synas icke kunna medtagas i investeringsreserven, enär telegrafstyrelsen icke ansett någon . ökning av det ordinarie programmet i fråga om dessa arbeten vara möjlig.

Nya abonnentanläggningar, nätarbeten och blanka mellanortsledningar. Telegrafstyrelsen har meddelat, att den för budgetåret 1945/46 beräknat, _ att arbeten avseende nya abonnentanläggningar, nätarbeten och blanka mel— lanortsledningar komme att utföras i en omfattning motsvarande 40 500 000 kronor. Med hänsyn härtill funne styrelsen det icke möjligt att i nämnvärd grad utvidga programmet beträffande arbeten av ifrågavarande slag. Dock

• Sida 69
•  Original

kunde enligt styrelsens mening ökningar komma i fråga beträffande nät- arbeten och förbättring av landsbygdens telefonförhållanden, varvid i in- vesteringsreserven lämpligen borde medtagas nätarbeten för 2 000 000 kronor och arbeten avseende förbättring av landsbygdens telefonförhållanden för 4 000 000 kronor.

I fråga om nätarbetena anför styrelsen, att blankledningsstråken under senare år blivit hårt belastade samt att resewledningarna i befintliga kablar på sina håll strängt anlitats och nu börjat tryta, varför styrelsen, trots att det ordinarie programmet för budgetåret 1945/46 beräknats få avsevärt större omfattning än innevarande budgetårs program, ansåg-e det lämpligt att i investeringsreserven upptaga nätarbeten för ett belopp av 2 000 000 kro- nor. Beträffande förbättring av landsbygdens telefonförhållanden framhål— ler styrelsen att den, såsom ett led i sina strävanden härutinnan, bland an— nat avsåge att ytterligare öka områdena för fria huvudledningar (frikret- sarna) vid telefonstationerna. För ökande och ombyggnad av abonnenter tillhöriga stolplinjer och ledningar utanför de nuvarande frikretsarna syn- tes enligt styrelsens åsikt i investeringsreserven för budgetåret 1945/46 lämp- ligen böra upptagas ett belopp av 4 000000 kronor, detta med hänsyn till att arbetena ifråga kunde anses utgöra lämpliga objekt för Iberedande av arbetstillfällen vid en arbetsmarknadskris. Styrelsen ville dock framhålla, att även om arbetsmarknadsskäl skulle tala för ett tidigare påbörjande, dessa arbeten icke borde igångsättas, förrän resultatet förelåge av den ut- redning angående förbättring av landsbygdens telefonförhållanden, som sty— relsen i sin skrivelse till Kungl. Maj:t den 3 oktober 1944 begärt bemyndi- gande att verkställa.

Radioanläggningar.

Rundradiohus i Stockholm.

Investeringsutredningen har från 1943 års rundradioutredning erhållit uppgifter angående uppförande av rundradiohus i Stockholm för en beräk- nad kostnad av 15 miljoner kronor. Från rundradioutredningens sida har dessutom meddelats, att denna hade för avsikt att hos Kungl. Maj:t hem- ställa om anslag för påbörjande av arbetena med byggnadens uppförande under budgetåret 1945/46. I statsverkspropositionen för innevarande år (ka- pitalbudgeten: bil. 4, s. 69) har också föredragande departementschefen för— klarat sig hava för avsikt att inom den närmaste tiden föreslå anvisande av begynnelseanslag för uppförande av rundradiostation i Stockholm. Med hän- syn till det omfattande utredningsarbete, som erfordras för genomförande av detta företag, har emellertid från rundradioutredningens sida förklarats, ( att ytterligare arbeten utöver dem, som vore avsedda att utföras med anli- * tande av det beräknade begynnelseanslaget, icke syntes kunna komma till utförande under budgetåret 1945/46. Med hänsyn härtill har investerings- utredningen icke funnit skäl att i sitt förslag till investeringsreserv upptaga något belopp avseende uppförande av rundradiohus i Stockholm.

• Sida 70
•  Original

Rundradioanläggningar upptaga i det ordinarie programmet för budget- året 1945/46 en kostnad av 4 200 000 kronor, medan i investeringsreserven upptagits arbeten för 5 270 000 kronor avseende 2 nya rundradioanläggningar för kortvåg i Hörby. I investeringsreserven för budgetåret 1944/45 upptogos icke några radioanläggningar, trots att tillgång fanns till angelägna företag, såväl radiostationer som trådradioanläggningar. Att så ej skedde berodde på att telegrafverket för radiostationernas utrustning var beroende av sådan im- port, vilken antogs icke kunna komma till stånd under budgetåret. Med hänsyn till den utveckling, som kriget nu tagit, synes det icke vara ute- slutet, att erforderlig import kan komma till stånd under nästa budgetår, och för den skull har utredningen efter förslag av telegrafstyrelsen i investeringsreserven för budgetåret 1945/46 beräknat medel även för vissa ra-dioanläggningar. Det må emellertid erinras om att dylika anläggningar, ehuru de förutsätta import av viss utrustning, även i viss utsträckning beräknas medföra beställningar inom landet hos den på detta område verk- samma industrien.

Allmänt underhåll, linjebesiktningar m. m.

Det ordinarie programmet beträffande allmänt underhåll, linjebesiktning- ar m. m. för budgetåret 1945/46 har av telegrafstyrelsen angivits uppgå till 24 000 000 kronor. Med hänsyn till att vissa arbeten av detta slag, bland annat linjebesiktningar och därmed sammanhängande arbeten, under sena- re år blivit i viss mån eftersatta på grund av att arbeten av mera brådskan- de natur tagit den tillgängliga arbetskraften i anspråk, och då dessutom vid dessa arbeten i viss utsträckning kan utnyttjas arbetskraft utan särskild yrkesutbildning, har det ordinarie programmet ansetts böra ökas genom att även i investeringsreserven upptaga 4000 000 kronor för samma ända- mål.

Linje- och nätarbeten på grund av järnvägselektrifiering.

Linje- och nätarbeten på grund av järnvägselektrifiering hava liksom för innevarande budgetår medtagits i investeringsplanen för telegrafverket i den omfattning, som betingas av i planen för statens järnvägar upptagna elektri- fieringsföretag, varjämte bland de ordinarie arbetena tillkommit arbeten ålin- jen Lu-dvika—Daglösen. I enlighet med vad härom på s. 79—81 angives hava bland telegrafverkets ordinarie företag inräknats arbeten å linjen Stockholm —Västerås—Köping för 2 000 000 kronor samt dessutom å linjen Ludvika—— Daglösen för 200 000 kronor. I investeringsreserven hava upptagits de tele- grafverkets arbeten, som komma att bliva erforderliga i samband med elektri- fiering av bansträekorna Lund—Kävlinge—Landskrona och Landskrona— Billeberga och vilka av telegrafstyrelsen kostnadsberäknats till 225 000 resp. 125 000 kronor, ävensom motsvarande förberedande arbeten utefter järn-

• Sida 71
•  Original

vägslinjen Varberg—Borås—Herrljunga—Uddevalla, för vilka ett kostnads- belopp av 50 000 kronor beräknats.

Sammanlagda kostnaden för investeringsreservens arbeten av denna art utgör således (225 000 + 125 000 + 50 000 =) 400 000 kronor.

Medel till utförande av linje- och nätarbeten på grund av järnvägselektri- fieringar erhåller telegrafverket genom respektive järnvägsförvaltningars för- sorg, varför några anslag på beredskapsstat för ifrågavarande arbeten icke äro avsedda att föreslås för telegrafverkets räkning. Företagen hava emel- lertid medtagits i investeringsplanen för telegrafverket i syfte att i möjligaste mån visa den totala omfattningen av telegrafverkets arbeten.

Vad slutligen angår radioanläggningar för kommersiell trafik och mark- radiostationer för qutfarten, hava några investeringsobjekt att intagas i in- vesteringsreserven icke av styrelsen redovisats till utredningen.

4. Investeringsplan för statens järnvägar.

Förslag till investeringsplan för statens järnvägar för budgetåret 1945/46, innefattande en investeringsreserv att bestridas av kapitalmedel om 146 935 000 kronor, har sammanställts i bil. 3. Investeringsplanen har i för- hållande till planen för innevarande budgetår erhållit en delvis ändrad upp- ställning, i det den anpassats efter den ändrade anslagsrubricering beträffan- de statens järnvägar, som föreslagits i årets statsverksproposition och vilken sammanhänger med vissa föreslagna budgettekniska omläggningar i fråga om medelsanvisningen. Då Kungl. Maj:t för nästa budgetår i statsverkspropo- sitionen under kapitalbudgeten föreslagit ordinarie anslag till statens järn- vägar om tillhopa 120 350 000 kronor, omfattar hela den för budgetåret 1945/ 46 under kapitalbudgeten föreslagna investeringsplanen (ordinarie företag jämte investeringsreserv) arbeten och anskaffningar för sammanlagt 267 285 000 kronor.

lnvesteringsreserven föreslås dessutom — i likhet med reserven för inne— varande budgetår _— innefatta vissa företag avsedda att bestridas av andra medel än kapitalmedel, nämligen driftmedel till ett belopp av 5 900 000 kronor och rörelsemedel till ett belopp av 410 000 kronor. Den föreslagna investerings- reserven skulle alltså i sin helhet omfatta arbeten och anskaffningar för ett sammanlagt belopp av (146 935 000 + 5 900 000 + 410000 :) 153 245 000 kronor. .

För budgetåren 1944/45 och 1945/46 hava å kapitalbudgeten beviljats re- spektive föreslagits anslag till statens järnvägar av i runda tal 115 respektive 120 miljoner kronor. I sitt föregående betänkande (SOU 1944: 12) framhöll utredningen, att den för tiden närmast efter kriget normala investeringen för statens järnvägar sannolikt kunde antagas bliva större eller i varje fall minst lika stor som under senare år. Utredningen fann vidare att den då föreslagna investeringsreserven, vilken upptog företag för i runt tal 122 miljoner kronor

• Sida 72
•  Original

att bestridas av kapitalmedel och för 4,6 miljoner kronor att bestridas av drift- medel, snarare kunde anses för låg än för hög, varför med hänsyn till de syn- punkter, som investeringsutredningen hade att företräda, en ytterligare ök— ning av reservens omfattning beträffande vissa slag av arbeten skulle varit motiverad. Då det emellertid funnes skäl att i viss mån avvakta efterkrigsut- vecklingen i fråga om järnvägstrafiken och då vidare en ytterligare ökning av arbetsomfånget under ett första planeringsår skulle innebära en olämp- ligt stor belastning för de av planeringen berörda organen inom järnvägs- styrelsen och dess underlydande förvaltningar, hade investeringsutredningen vid fra'mläggandet av förslag till investeringsplan för innevarande budgetår ansett att investeringsreserven borde begränsas till ovannämnda storleksord- ning. Vid behandling av reserven beträffande dubbelspårsbyggnader framhöll utredningen emellertid, att det syntes angeläget, att vid den arbetsplanläggning beträffande dubbelspårsbyggnaderna, som utredningen förordade, möjlighe- terna att vid en kris bereda ett maximalt antal arbetare sysselsättning bleve noggrant undersökta.

Svårigheten att bedöma trafikutvecklingen efter kriget motiverar fort- farande en viss återhållsamhet i fråga om utförandet av nya anläggningar vid statens järnvägar. Å andra sidan kan belastningen av statens järnvägars planeringsorgan, med hänsyn till att en stor del av de i investeringsreserven för innevarande budgetår medtagna och nu färdigplanerade arbetena jämväl ingå i den för nästa budgetår föreslagna reserven, icke längre anses vara så stor att hinder för en utvidgning av reserven av denna orsak föreligger. Av i det föregående anförda skäl (5. 8—15) har därför investeringsutred- ningen nu funnit lämpligt föreslå en ökning av investeringsreserven för sta- tens järnvägar upp till förenämnda belopp, ca 147 miljoner kronor under anslagsrubriker å kapitalbudgeten och drygt 153 miljoner kronor för reserven i dess helhet. I överensstämmelse såväl med tidigare å s. 10 citerat uttalande av 1944 års riksdag, att i investeringsreserven borde beredas utrymme för grov— arbeten i betydande omfattning, som med vad i föregående betänkande anförts beträffande investeringsreserven i fråga om dubbelspårsbyggnader, represente- ras härvid ökningen uteslutande av företag, som till väsentliga delar bestå av grovarbeten.

Samtidigt har reserven i fråga om industribeställningar minskats något på grund av att vissa i innevarande års reserv upptagna anskaffningar en- ligt riksstatsförslaget överförts till ordinarie stat utan att nya anskaffningar av motsvarande art trätt i stället. Bland de grupper av företag, vilka ökats i nämnvärd omfattning, må nämnas dubbelspårsarbeten med 16,4 miljoner kronor, bangårdsarbeten med 3,9 miljoner kronor och linjeoml'äggningar m. m. med 1,9 miljoner kronor samt förberedande arbeten för elektrifiering med 2,5 miljoner kronor.

Ett särskilt sammandrag över den för budgetåret 1945/46 föreslagna in- vesteringsplanen för statens järnvägar bifogas såsom bil. 4. I samman-draget hava även angivits motsvarande belopp i innevarande års investeringsreserv. Av sammandraget framgår överskådligt de förändringar i investeringsreservens

• Sida 73
•  Original

omfattning, som det nu framlagda förslaget till investeringsreserv innebär jämfört med den för innevarande år fastställda reserven.

Den föreslagna investeringsreserven för statens järnvägar har uppskattats innefatta arbetstillfällen vid anläggningsarbeten om inemot 4 500000 dags- verken och ca 1 300 000 industri—dagsverken. De mot dessa siffror svarande arbetsstyrkorna kunna beräknas utgöra i runt tal 19 000 man, varav ca 13 500 grovarbetare, ca 1 500 yrkeskunniga anläggningsarbetare och ca 4000 in- dustriarbetare. Materialbehovet omfattar bland annat sammanlagt 26 000 ton järn och stål av olika slag. För närmare uppgifter angående såväl arbetstill— fällen som materialbehov hänvisas till bil. 28.

Det må här påpekas, att i det nu framlagda förslaget till investeringsplan för statens järnvägar för budgetåret 1945/46 några medel icke upptagits för ombyggnad till normal spårvidd av smalspåriga järnvägslinjer. I fråga om detta spörsmål hänvisas till vad utredningen härom anför på s. 87—89.

Invesleringsutredningen övergår härefter att närmare behandla de olika grupperna av arbeten och kostnaderna för desamma. Utredningen ätergiver därvid huvudsakligen av järnväggsstyrelsen anförda motiveringar, i den mån utredningen icke funnit anledning att göra särskilt uttalande.

Företag att bestridas med kapitalmedel.

A. Byggnader och anläggningar.

I. Bangårdar.

I. Bangårdsombyggnader m. m. Beträffande angelägenheten av arbeten avseende bangårdsombyggnader m. rn. framhåller järnvägsstyrelsen, att bangårdsutvidgningar äro nödvän- diga på en mångfald platser för erhållande av bättre rangerspårsutrymme och bättre växlingsmöjligheter, för åstadkommande av nya mötesplatser samt för erhållande av längre och i vissa fall även ökat antal tågspår i och för under- lättande av tågföringen ävensom för erhållande av bättre och rymligare platt- formsanordningar m. 111.

Vad till en början beträffar den föreslagna nya tunnelbyggnaden mellan Tomteboda och Hagalund (nr 5 i investeringsplanen Bil. 3) finnes detta före- tag medtaget redan i investeringsreserven för innevarande budgetår (proposi- tion 1944: 281, s. 33 och 227; riksdagens skrivelse 1944: 432). Utredningen hänvisar till vad om detta arbete anförts i föregående betänkande (SOU 1944: 12, s. 79). Företaget föreslås ingå i investeringsreserven för budgetåret 1945/46 med oförändrat belopp, 1 000 000 kronor.

Enligt järnvägsstyrelsen borde följande större utvidgningar av bangårdar för åstadkommande av bättre rangeringsmöjligheter inom de närmaste åren komma till utförande, nämligen anordnande av tvenne godstågspår i Linkö- ping för 225 000 kronor (nr 12), utvidgning av rangerspåren i Kristinehamn för 120 000 kronor (nr 23) samt anordnandet av en rangerbangård i Åstorp

• Sida 74
•  Original

för 1 800 000 kronor (nr 33). För behovet av sistnämnda arbete har styrelsen redogjort i framställning till Kungl. Maj:t den 22 december 1943 angående förslag till stat för disposition av förnyelsefondsmedel under år 1944 och därvid framhållit, att rangeringsarbetet för godstrafiken å järnvägslinjerna i nordvästra Skåne ur rationaliseringssynpunkt borde koncentreras till Äs- lorp. För detta ändamål måste emellertid bangården därstädes avsevärt ut- vidgas, i det att en större rangerbangård med omlastningsmagasin måste an— läggas och befintliga bangårdsanordningar ändras för erhållande av, bland annat, godstågspår till en längd av 650 m. Enär dessa arbeten skulle draga avsevärda kostnader, ansåge sig styrelsen dock för det dåvarande endast kunna förorda en del till utförande. Härvid framstode såsom mest trängande — särskilt ur militär synpunkt _ behovet av längre godstågspår. Anordnande härav, vilket beräknats kosta 650 000 kronor och enligt vad som nyss nämnts inginge som ett led i ovan angivna större bangård-sutvidgning, ansåges därför böra igångsättas under år 1944. I enlighet med järnvägsstyrelsens sålunda framlagda förslag och Kungl. Maj:ts i anslutning härtill avgivna proposi- tion 1944: 155 beviljade riksdagen det äskade beloppet, varvid det anvisades att utgå under det å riksstaten för budgetåret 1944/45 uppförda anslaget till Ersättningsanskaffningar och förnyelsearbeten av 29 640 000 kronor (riksda- gens skrivelse 1944: 349). Ehuru medel sålunda stått till förfogande, har un- der de delvis ändrade trafikförhållanden, som inträtt efter anslagets bevil— jande, företaget med hänsyn till den rådande knappheten på arbetskraft ännu icke påbörjats. Inför en återgång till fredsmässiga förhållanden vore det emel— lertid, enligt vad från järnvägsstyrelsens sida under hand framhållits, av stor vikt att arbetet forcerades med tanke på storleken av den trafik och det ran- geringsarbete, som vid normala förhållanden kunde förväntas respektive vore avsett att utföras vid Åstorp. Sedan totalkostnaden för bangårdsföretaget nu— mera beräknats till 2 450 000 kronor, har det därför ansetts lämpligt, att med hela det belopp, 1 800 000 kronor, som icke täckes av redan anvisade medel, medtaga företaget i investeringsreserven. I enlighet med vad därom i årets statsverksproposition, kapitalbudgeten: bil. 4, s. 140, anförts, har förutsatts, att även efter utgången av budgetåret 1944/45 förenämnda anslag om 650 000 kronor, vilket, såsom ovan nämnts, anvisats under det för innevarande bud— getår uppförda anslaget till Ersättningsanskaffningar och förnyelsearbeten, alltjämt skall stå till förfogande i den mån det icke redan tagits i anspråk för avsett ändamål.

Förutom de tre nu nämnda företagen avseende förbättrade rangerings- möjligheter hava i förslaget till investeringsreserv medtagits ytterligare åtta dylika arbeten (nr 6, 16, 26—28, 32, 40, 42) för en sammanlagd kostnad av 515 000 kronor.

Ä den hårt belastade och ur tågföringssynpunkt känsliga linjen mellan Falköping och Nässjö föreligger enligt järnvägsstyrelsen svårigheter för tå- gen-s tidtabellsenliga framförande på grund av det långa avståndet mellan driftplatserna å linjens mellersta del. Det vore därför önskvärt att anordna fem nya mötesplatser, nämligen vid Furusjö, Ebbarpsby, Huskvarna, Bogla ?

• Sida 75
•  Original

och Öggestorp. För ändamålet har i 1945 års statsverksproposition, kapi- talbudgeten: bil. 4, s. 9, äskats ett ordinarie anslag av 600 000 kronor, avse- ende nya mötesplatser vid Huskvarna och Öggestorp. För de övriga tre plat— serna synas de förberedande arbetena lämpligen böra medtagas i investerings- reserven till en sammanlagd kostnad av 325 000 kronor (nr 29).

I årets statsverksproposition har Kungl. Maj:t för nästa budgetår (kapital— budgeten: bil. 4, s. 92) föreslagit riksdagen anvisa ett anslag av 1 000000 kronor till förlängning av mötesspår och anordnande av tredje tågväg å vissa stationer. Beträffande motiveringen för ifrågavarande slag av företag hänvi- sas till den i propositionen lämnade redogörelsen härför. I enlighet såväl med vad i propositionen anföres som med till investeringsutredningen lämnade uppgifter kan behovet av nu avsedda arbeten anses stort på många platser (nr 7—11, 13—17, 19—21, 24, 30, 31, 39, 41 och 47), däribland särskilt på flertalet stationer å linjen Krylbo—Ånge—Långsele (nr 36 och 37). För- längning av tågspår anses vidare önskvärd bland annat å linjerna Nässjö—— Nybro (nr 46), Hässleholm—Kristianstad (nr 35), Alvesta—Karlskrona och Emmaboda—Kalmar C (nr 43—45). Beträffande de tre sistnämnda linjerna anses spårförlängning nödvändig vid en blivande elektrifiering. Då behovet för de närmaste åren av företag av nu nämnt slag synes vara betydande och väl vitsordat av järnvägs-styrelsen, och då desamma innefatta grovarbeten i väsentlig utsträckning, hava dylika bangårdsutvidgningar eller terrasserings- arbeten för sådana medtagits i investeringsreserven i relativt stor omfattning och intill ett belopp av 5385 000 kronor. Denna kostnad innefattar även mindre belopp för bangårdsförbättringar av delvis annan art, såsom förbätt- ring av kurvförhållandena å bangård (nr 38) samt diverse smärre arbeten (nr 47).

Bland större arbeten för åstadkommande av rymligare bangårdsanord- ningar, förbättrade plattformsanordningar m. m., vilka arbeten det enligt järn- vägsstyrelsen likaledes är önskvärt att få utförda under de närmaste åren ingå i förslaget till investeringsplan utvidgning av bangården i Floby med 500 000 kronor (nr 22)1 samt förbättrade plattf-ormsanordningar i Strömtorp med 130 000 kronor (nr 25) och Svedala med 200 000 kronor (nr 34). Härtill kommer ett flertal bangårdsarbeten, för vilka kostnaden är av mindre storleks- ordning. Erford-erliga belopp för nu avsedda smärre företag hava inräknats i den i föregående stycke angivna kostnadssumman.

Å ett flertal stationer äro, enligt vad järnvägsstyrelsen framhållit, person- plattformerna för korta med hänsyn till numera förekommande tågläng'der, varför förlängningar anses önskvärda. Anordnandet av plattformstak på en del stationer, särskilt övergångsstationer, är också önskvärt med hänsyn till de resandes bekvämlighet. Plattformer, lastgator och vägar till godsmagasin och lastspår anses på många platser böra hårdgöras och stensättas. Då arbeten av nu nämnd art äro relativt väl lämpade för beredande av arbetstillfällen och

1 Samtidigt härmed bör även enligt järnvägsstyrelsen nytt stationshus uppföras, varför jäm— väl detta företag, för vilket kostnaden beräknats till 100000 kronor, har medtagits i investe- ringsreserven (nr 91).

• Sida 76
•  Original

dessutom enligt järnvägsstyrelsens uppgifter ur järnvägsdriftens synpunkt önskvärda, hava dylika medtagits i investeringsreserven i tämligen stor om- fattning och inom en kostnadsram av 1 350 000 kronor (ur 48).

Sammanfattningsvis må framhållas, att de under förevarande rubrik, Bangårdsombyggnader m. m., medtagna arbetena till väsentliga delar ut- göras av grovanbeten, varför de äro förhållandevis väl lämpade för bere- dande av ökade arbetstillfällen. Särskilt med hänsyn härtill hava de föresla— gits ingå i investeringsreserven för budgetåret 1945/46 i relativt stor omfatt- ning och för en kostnad av sammanlagt (1 000 000 + 225 000 + 120 000 + 1 800 000 + 515 000 + 325000 + 5385 000 + 500000 + 130000 + 200 000 + 1350 000 =) 11 550000 kronor, vilket innebär en ökning i förhållande till motsvarande arbeten i investeringsreserven för innevarande budgetår med 3 250 000 kronor.

2. Gångbroar och gångtunnlar.

Såsom i årets statsverksproposition, kapitalbudgeten: bil. 4, s. 92, framhål- lits hava under flertalet av de senaste budgetåren investeringsanslag varit upptagna till gångbroar och gångtunnlar. Rörande den av järnvägsstyrelsen åberopade motiveringen för dylika anläggningar hänvisas till vad härom anförts såväl i investeringsutredningens tidigare betänkande (s. 70) som ock i årets statsverksproposition. Sammanfattningsvis må framhållas, att behovet av dylika anläggningar från järnvägsstyrelsens sida förklarats vara stort och att de ordinarie anslagen för ändamålet medgiva företagens realiserande endast i begränsad takt samt att dessa företag i sin art erbjuda sysselsättning i förhållandevis stor omfattning samtidigt som de äro måttligt materialkrä- vande. De hava därför av utredningen föreslagits ingå i investeringsreserven i relativt stort antal. Inalles hava 11 dylika företag (nr 51—61) vid statio- nerna Norrviken, Mjölby, Örebro C, Stuvsta, Tumba, Uttran, Järna, Katri- neholm, Eskilstuna C, Lerum och Olskroken medtagits i förslaget till investe— ringsreserv för budgetåret 1945/46, varjämte även upptagits ett mindre kol- lektivanslag för ändamålet (nr 50). Totalkostnaden uppgår till 2100 000 kronor, innebärande en ökning jämfört med innevarande budgetår av 500000 kronor.

3. Bangårdsmaskinerier.

I årets statsverksproposition, kapitalbudgeten: bil. 4, s. 93, föreslås anslag till bangårdsmaskinerier för budgetåret 1945/46 utgå med ett från inneva- rande budgetår oförändrat belopp av 500000 kronor. För att vid sysselsätt— ningsminskning inom av dessa anskaffningar berörda verkstäder och in- dustrier kunna bereda där anställd arbetskraft ökade arbetstillfällen har investeringsutredningen i likhet med föregående år funnit sig höra i förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1945/46 medtaga ett belopp för förevarande ändamål, vilket dock med hänsyn till dessa arbetens speciella natur ansetts icke böra sättas högre än 150 000 kronor, innebärande en ökning jämfört med innevarande budgetår av 50 000 kronor.

• Sida 77
•  Original

Enligt avtal den 8 november 1940 mellan Kungl. Maj:t och kronan samt Stockholms stad rörande vissa markfrågor m. m. i Stockholm samt den 15 november 1941 mellan järnvägsstyrelsen och Stockholms stad, vilket sist- nämnda avtal godkänts av Kungl. Maj:t den 30 juni 1942, har överens- kommelse träffats om reglering av Tegelbacken samt anordnande av nya hroförhindelser över Norrström och Söderström. Enär det för Stockholms stads del torde kunna bliva fråga om att igångsätta ifrågavarande arbeten i arbetsmarknadsreglerande syfte, har det befunnits önskvärt att jämväl i förslaget till investeringsreserv för statens järnvägar för budgetåret 1945/46 ! upptaga ett från innevarande budgetårs investeringsreserv oförändrat belopp

av 1 000 000 kronor för ifrågavarande ändamål.

II. Dubbelspårsbyggnader och linleomläggningar.

1. Fortsatt anläggning av dubbelspår. Såsom framgår av 1939 års statsverksproposition framlade järnvägssty- ' relsen hösten 1938 en på längre sikt lagd plan för bedrivande av dubbel- spårsbyggnader å statens järnvägars huvudlinjer, vilken plan innebar, att ' linjerna Stockholm—Göteborg och Katrineholm—Malmö successivt skulle utrustas med genomgående dubbelspår. Såsom i föregående betänkande framhållits kan den med hänsyn till normala förhållanden avpassade in- vesteringen för ifrågavarande ändamål numera uppskattas till 10 milj. kronor per år eller något därutöver. Utredningen uttalade emellertid, att vid avvägning av investeringsreserven i fråga om dubbelspårsbyggnader densam- ¹ ma borde givas väsentligt större omfattning än vad som motsvarade det be- lopp — om 10 är högst 15 milj. kronor _ vilket vid tillämpning av ut- redningens generella direktiv kunde anses lämpligt avvägt med hänsyn till vad som kunde bedömas vara normal investering. Skälet härtill vore, att ter—

- rasseringsarbeten för dubbelspärsbyggnader —— jämte vägbyggnader — till-

höra de såsom arbetsobjekt vid en arbetsmarknadskris av större omfattning bäst lämpade anläggningsarbetena, i det desamma till väsentlig del bestå av * grovarbeten, vilka därjämte på många bansträckor i relativt stor utsträck-

ning kunna bedrivas även vintertid, och vilka kunna igångsättas utan hän- syn till en temporär materialbrist. Då det av järnvägsstyrelsen anmälda _ behovet av dubbelspårsbyggnader vore av stor omfattning, varjämte de mili—

tära myndigheterna därutöver framfört önskemål om ytterligare mycket be- tydande dubbelspårsarbeten, fann utredningen, att en relativt stor mängd sådana arbeten borde ingå i investeringsreserven. För budgetåret 1944/45 hade det emellertid, såsom inledningsvis nämnts, visat sig nödvändigt att , begränsa arbetsvolymen med hänsyn till vissa planeringssvårigheter, varför

gränsen för dessa arbetens omfattning vid utnyttjande av samtliga de företag, som föreslagits ingå i investeringsreserven, icke ansågs kunna sättas högre än motsvarande en kostnad, inklusive de ordinarie arbetena, av ca 37 milj. kronor. Investeringsutredningen uttala—de emellertid i anslutning härtill,

• Sida 78
•  Original

att det syntes angeläget att verkställa en särskild arbetsplanläggning för dub- belspårsbyggnaderna i syfte, bland annat, att på de ifrågakommande ban- sträckorna kunna vid en arbetsmarknadskris sysselsätta största möjliga ar— betsstyrkor. I anslutning härtill har järnvägsstyrelsen beträffande dubbel- spårsbyggnader uppgjort en investeringsplan för budgetåret 1945/46, vilken återgives i bil. 5. Såsom av denna framgår beräknar styrelsen, under vissa förutsättningar, kunna vid dubbelspårsarbeten å angivna sträckor sysselsätta en genomsnittlig arbetsstyrka av ca 7 100 man. Den häremot svarande arbets- kvantiteten skulle kräva ett anslag av totalt 49 400 000 kronor under budget- året. Då det ordinarie anslaget i statsverkspropositionen, kapitalbudgeten: bil. 4, s. 95, föreslagits utgöra 10 000 000 kronor, skulle följaktligen i investerings- reserven kunna upptagas dubbelspårsarbeten för ett belopp av 39 400 000 kronor. Dessa arbeten beräknas innebära sysselsättningsmöjligheter för en medelarbetsstyrka av inemot 6 000 man.

I en i föregående betänkande (s. 77) återgiven tabell över dittills Plane— rade och i investeringsreserven sedermera medtagna dubbelspårsbyggnader hade dessa uppdelats på smärre delsträckor, vilka —— oberoende av vilken linje de tillhörde — ordnats efter angelägenhetsgrad enligt järnvägsstyrelsens bedömande. Av de i sagda tabell upptagna 18 delsträckorna hava vid upp- görandet av motsvarande tabell till investeringsplanen för nästa budgetår (Bil. 5) de två första sträckorna, Pålsboda—Hallsberg och Skövde—Falkö- ping, utgått, enär desamma beräknats bliva färdigställda under budgetåret 1944/45. Ordningsföljden mellan återstående 16 delsträckor har bibehållits oförändrad, men ett nytt företag har tillkommit. Då Västeråsbanan från och med den 1 juli 1945 torde komma att helt införlivas med statsbanenätet, har järnvägsstyrelsen nämligen förklarat, att byggande av dubbelspår å sträc- kan Spånga—Bålsta vore ett företag av sådan aktualitet, att det borde upp- tagas i investeringsreserven, och därvid med hänsyn till angelägenhetsgraden placerat det som nr 7 närmast efter sträckan Almedal—Kungsbacka.

I yttrande den 20 december 1944 över investeringsutredningens prelimi— nära förslag till investeringsplan för statens järnvägar för budgetåret 1945/46 har statens trafilclcommission beträffande dubbelspårsbyggnaderna förklarat, att den icke hade något att erinra mot att den mycket starkt trafikerade lin- jen Spånga—Bålsta upptoges bland önskvärda dubbelspårsanläggningar lik— som icke heller däremot, att den i angelägenhetsgrad placerades som nr 7. Kommissionen vidhölle emellertid sin i yttrande av den 9 mars 1944 över förslag till investeringsreserv för innevarande budgetår intagna ståndpunkt, att behov av dubbelspår jämväl förelåge å sträckan Krylbo—Storvik och att detta vore av sådan angelägenhet, att nämnda sträcka borde sättas före åtminstone sträckan Katrineholm—Åby och således erhålla högst nr 14 en- ligt den i Bil. 5 angivna angelägenhetsordningen. Då järnvägsstyrelsen icke synes dela den av trafikkommissionen uttalade meningen i fråga om behovet av dubbelspår å sträckan Krylbo—Storvik, har investeringsutredningen, lik- som i föregående betänkande, ej heller nu funnit skäl att medtaga nämnda företag i förslaget till investeringsreserv.

• Sida 79
•  Original

I fråga om planeringsarbetet för samtliga från innevarande budgetårs investeringsreserv Överstående dubbelspårsbyggnader må nämnas att detsam— ma numera enligt från järnvägsstyrelsen inhämtade uppgifter fortskridit så långt, att arbeten å envar sträcka torde kunna påbörjas praktiskt taget ome— delbart efter vederbörliga beslut i den mån de klimatiska förhållandena icke utgöra hinder därför. Det sagda kommer enligt styrelsen från nästa bu-dgetårs ingång jämväl att gälla för sträckan Spånga Bålsta, för vilken planerings- arbetet pågår. Såsom i föregående betänkande framhållits torde man i all- ? mänhet först när arbetsmarknadsläget motiverar ett ökat dubbelspårsbyggan- de behöva taga ställning till frågan vilken eller vilka bandelar som i den ak— tuella situationen böra ifrågakomma med hänsyn såväl till rådande trafik- och arbetsmarknadsförhållanden som även till övriga på frågans bedömande inverkande faktorer.

Slutligen må framhållas att, såsom redan ä 5. 64 omnämnts, den nu i fråga om dubbelspårsbyggnader föreslagna investeringsreserven för budget— året 1945/46, innefattande arbeten för 39 400 000 kronor, innebär en ökning jämfört med innevarande budgetår av icke mindre än 16 400 000 kronor.

2. Linjeomläggningar. På många ställen utmed statens järnvägars huvudlinjer finnas kurvor med mindre radier än som svara mot den å linjerna i övrigt förekommande . högsta tillåtna tåghastigheten. Detta är särskilt fallet beträffande vissa från enskilda järnvägsföretag övertagna linjer. I de fall då linjeomläggningar för , åstadkommande av större radier kunna genomföras för rimlig kostnad, är * det enligt järnvägsstyrelsen önskvärt att så sker. Bland aktuella företag av denna art må nämnas linjeomläggning å vissa delar av sträckan Göteborg _Borås för 800 000 kronor (nr 71) samt å sträckan Växjö—Karlskrona för 3 700000 kronor (nr 73—75), på vilken sistnämnda sträcka kurvrätningar liksom de i det föregående å s. 67 behandlade bangårdsombyggnaderna äro ;motiverade icke minst med tanke på en kommande elektrifiering av linjen. ';Här avsedda arbeten utgöras till stor del av terrasseringsarbeten och äro ] lika lämpliga ur sysselsättningssynpunkt som terrasseringsarbeten för dubbel- ' spårsbyggnader. Med hänsyn till att de emellerid var för sig äro av betydligt ' mindre omfattning än sistnämnda företag, synas de vid en begränsad arbets- löshet erbjuda vissa fördelar såsom sysselsättningsobjekt framför anbeten på

¹ nya dubbelspårssträckor. På grund härav hava i förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1945/ 46 medtagits företag avseende linjeomläggningar att bestridas av anslag å kapitalbudgeten för en kostnad av inalles 5 390 000 kronor. Detta innebär en ökning i förhållande till den för innevarande budgetår fastställda inves- *teringsreserven av i runt tal 1,9 miljoner kronor. Ökningen hänför sig prak- jtiskt taget i sin helhet till arbeten å sträckan Växjö—Karlskrona, för vilken ti föregående förslag till investeringsreserv endast medtagits smärre begyn- nelsebelopp, enär staknings- och planeringsarbetena för det dåvarande icke voro avslutade.

• Sida 80
•  Original

Utöver de företag, som motsvaras av ovannämnda kostnadsbelopp, 5 390 000 kronor, innefattar investeringsreserven liksom föregående år jämväl vissa linjeomläggningar avsedda att bestridas med driftmedel (se 5. 86). Investeringsutredningen har för sin del icke gått in på frågan, vilka före- tag som böra bekostas av kapital- respektive driftmedel, utan har i detta hänseende helt följt järnvägsstyrelsens förslag. Enligt uttalande från järn- vägsstyrelsen torde den nu tillämpade fördelningen endast få anses preli- minär, och frågan om berörda företags finansiering med kapital- eller drift- medel synes böra upptagas till närmare prövning i samband med det slutliga täckandet av kostnaden för i investeringsreserven upptaget före— tag av denna art, som kan komma till utförande i arbetsmarknadsreglerande syfte.

3. Nya godstågsiörbindelser. Några förslag i fråga om företag av denna art förefinnas enligt järnvägs- styrelsen för närvarande icke.

4. Diverse linjearbeten. Investeringsutredningen har funnit erforderligt, att utöver de anslagstitlar, som angivas i årets statsverksproposition, kapitalbudgeten: bil. 4, s. 86, jäm- väl införa särskild titel för diverse linjearbeten. Här aVSedda arbeten äro var för sig av liten omfattning, varför de, när de utföras såsom ordinarie, bestridas av statens järnvägars dispositionsanslag. För desamma har sålunda icke sär- skilt anslag erfordrats i statsverkspropositionen. I enlighet med den av in- vesteringsutredningen tillämpade principen att i största möjliga utsträck- ning hänföra anmälda företag till sakrubriker och begränsa reservanslag av dispositionsnatur till det minsta möjliga, har utredningen funnit lämpligt att under rubriken D iv e r s e linje a r h e t e n upptaga anmälda och för medtagande i investeringsreserven lämpliga företag avseende dränerings- och tjälisoleringsarbeten, bankbreddning m. m. Järnvägsstyrelsen har om dessa arbeten uttalat, att för åstadkommande av ett gott spårläge omfattande dik- nings- och dräneringsarbeten vore erforderliga. Dylika företag utgöras vä- sentligen av grov-arbeten och äro även i övrigt lämpade som sysselsättnings- objekt om än behäftade med den nackdelen, att de endast undantagsvis kun- na bedrivas vintertid. På grund härav hava de, liksom skett för innevarande budgetår, föreslagits ingå i investeringsreserven för budgetåret 1945/46 i rela— tivt stor omfattning och inom en kostnadsram för kapitalbudgeten av 710000 kronor, innebärande en ökning jämfört med innevarande budgetår av 50 000 kronor.

III. Fortlöpande förstärkning av spåröverbyggnaden.

1. Rälsutbyten m. m.

Ehuru det enligt järnvägsstyrelsen i och för sig vore synnerligen önskvärt att utföra rälsutbyten i ökad takt, låter detta sig emellertid knappast göra på grund av de, såvitt hittills kunnat bedömas, begränsade möjligheterna att

• Sida 81
•  Original

erhålla materiel härför. Arbeten av detta slag har det därför icke befunnits möjligt att medtaga i investeringsreserven vare sig för budgetåret 1944/45 eller 1945/46.

2. Diverse åtgärder för spårförstärlcning.

För spårförstärknings- och kompletteringsarbeten, huvudsakligen bestående av inläggning av makadamballast på vissa starkt trafikerade huvudlinjer, , hava under en följd av år anslag beviljats av riksdagen, varjämte för ena— * handa åtgärder vissa belopp medräknats i driftkostnadsstaten. I årets stats- verksproposition, kapitalbudgeten: bil. 4, s. 98, föreslås för budgetåret 1945/ 46 ett investeringsanslag av 500 000 kronor för ändamålet. Med hänsyn till dessa arbetens angelägna art och då de synas väl lämpade som sysselsätt- ningsobjekt, även om de i allmänhet icke kunna utföras vintertid, föreslås investeringsreserven för nästa budgetår innefatta ett från innevarande år oförändrat anslag om 2 000 000 kronor till diverse åtgärder för spårförstärk— ning.

IV. Skeniria vägkorsningar m. 111.

För detta ändamål hava under en följd av år anvisats anslag avsedda att an— vändas till bidrag till utförande av skenfria korsningar —— vägportar, väg- broar o. dyl. —— eller parallellvägar som ersättning för befintliga korsningar i järnvägens plan. Förenämnda ordinarie anslag är i årets liksom i föregående års statsverksproposition upptaget med 200 000 kronor. Med hänsyn till att företag avseende skenfria korsningar komma att ingå i investeringsreserven för vägväsendet har jämväl i förslaget till investeringsreserv för statens järn- vägar för budgetåret 1945/46 ansetts böra medtagas ett från innevarande bud- getår oförändrat belopp av 200 000 kronor till skenfria vägkorsningar m. m.

V. Broar m. m.

I innevarande budgetårs investeringsreserv ingå icke några till rubriken Broar m. m. hänförliga företag utöver dem, som innefattas i reserven i fråga om dubbelspårsbyggnader. Såsom i föregående betänkande angivits har detta sin grund däri, att med hänsyn till då för det närmaste året föreliggande arbetsuppgifter å järnvägsstyrelsens broavdelning det syntes stöta på stora svårigheter att ytterligare öka arbetsomfånget i fråga om planering av bro- arbeten. Även hänsyn till befarade materialförsörjningssvårigheter i fråga 'om konstruktionsstål medverkade till detta ställningstagande. Sedan före— nämnda planeringssvårigheter numera enligt järnvägsstyrelsens uppgift icke äro av samma omfattning som tidigare, har det befunnits lämpligt att i för- slaget till investeringsreserv för budgetåret 1945/46 medtaga ett anslagsbelopp under nu ifrågavarande rubrik, huvudsakligen avsett för utförande av stål- tkonstruktioner för broöverbyggnader för den händelse sysselsättningsläget 1 vid av dylika arbeten berörda verkstäder skulle göra ökade beställningar av sådana arbeten önskvärda och materialsituationen så skulle medgiva. An— slaget ifråga har föreslagits till 600000 kronor.

6—457159.

• Sida 82
•  Original

VI. Husbyggnader. 1. Stationshus. Behovet av ombyggnad och modernisering av stationshus är enligt uttalan— de från järnvägsstyrelsen mycket stort, men dessa arbeten hava under de se- nare åren måst anstå på grund av arbetsmarknads- och materialsituationen. Kostnaderna för erforderliga större ombyggnader av stationshus hava av sty- relsen upptagits för Ånge med 120 000 kronor (nr 102), Strängnäs med 120 000 kronor (ur 90), Trelleborgs C och F med 100 000 respektive 200 000 kronor (nr 95 och 96), Borås C med 400 000 kronor (nr 104) och Växjö med 135 000 kronor (nr 105). Därtill kommer ett stort antal stationshus, för vilka ombyggnadskostnaderna var för sig icke beräknats till så stora belopp som för nyssnämnda arbeten.

Företag av nu avsedd art äro i betydande omfattning redan »detaljplanerade och kunna vid behov omedelbart utnyttjas som sysselsättningsobjekt. De äro vidare fördelade över hela landet. Med hänsyn härtill hava dessa arbeten före- slagits ingå i investeringsreserven för budgetåret 1945/46 med ett totalt kost— nadsbelopp av 5 200 000 kronor, vilket belopp jämfört med budgetåret 1944/45 innebär en relativt obetydlig ökning av 200 000 kronor.

2. Godsmagasin. I fråga om företag avseende uppförande eller ombyggnad av godsmagasin kan i huvudsak anföras detsamma som beträffande stationshus. Det an— mälda behovet av dylika företag _ bortsett från uppförande av nytt ilgods- magasin vid Stockholm C, till vars påbörjande medel föreslagits att anvisas a ordinarie stat —- är emellertid i förhållande till behovet av stationshusar- beten relativt ringa. I investeringsreserven för budgetåret 1945/46 föreslås dylika företag medtagas för en kostnad av 500 000 kronor, innebärande en ökning jämfört med innevarande budgetår av 100000 kronor.

3. Personallokaler.

Vid ett flertal stationer äro personallokaler såsom personalrum och över- liggningslokaler enligt järnvägsstyrelsens uttalanden i behov av modernise- ring och ombyggnad. Härjämte erfordras å en del platser nybyggnad av d_v— lika anläggningar. Det mest omfattande arbetet av denna art är uppförande av nytt överliggningshus i Ånge för en kostnad av 300 000 kronor (nr 115). Såsom framhållits i utredningens föregående betänkande är detta företag er- forderligt bland annat på grund av att ett befintligt mindre överliggningshus inom kort måste rivas för byggande av ny väg på platsen. Investeringsreser- ven för budgetåret 1945/46 föreslås omfatta företag avseende personallokaler för tillsammans I 200 000 kronor, vilket innebär en ökning i förhållande till budgetåret 1944/45 med 200 000 kronor. |

4. Bostadshus. |

I likhet med vad som föreslagits för innevarande budgetår har i investe- ringsreserven för budgetåret 1945/46 medtagits uppförande av två nya bo- stadshus i Skutskär för en beräknad kostnad av tillsammans 100000 kro-;

• Sida 83
•  Original

nor (nr 117). Vidare hava i reserven medtagits kostnadsbelopp om 500 000 kronor till utvidgning av enrumslägenheter (nr 118) och om 1 500 000 kro- nor till modernisering av bostadslägenheter (nr 119), vilka belopp föreslagits oförändrade från innevarande budgetårs investeringsreserv.

I sitt föregående betänkande har investeringsutredningen närmare be- rört de skäl, som föranlett att reservanslagen till bostadsförbättring vid statens järnvägar föreslagits till ovannämnda i förhållande till behovet mycket blyg- samma belopp ochi anslutning härtill förordat en särskild planering i syfte att möjliggöra tillgodoseende inom relativt begränsad tid av förbättringsbe- hovet beträffande statens järnvägars bostadsbestånd. Härvid borde samtidigt möjligheterna till kostnadsbesparingar genom rationalisering och koncentre- ring i tiden av förbättringsåtgärderna bliva föremål för undersökning. I av- vaktan på utredning av angiven art har investeringsutredningen såsom fram- går av det ovan sagda icke funnit skäl föreslå ökning av de i innevarande budgetårs investeringsreserv upptagna beloppen för bosta-dsförbättrande åt- gärder. Investeringsreserven för budgetåret 1945/46 skulle således i likhet med reserven för budgetåret 1944/45 innefatta företag avseende bostadshus för en sammanlagd kostnadssumma av (100000 + 500000 + 1 500000 =) 2 100 000 kronor.

5. Diverse byggnader. Till investeringsutredningen har järnvägsstyrelsen redovisat ett antal hus- byggnadsföretag, vilka icke lämpligen kunna inordnas under någon av de i årets statsverksproposition, kapitalbudgeten: bil. 4, s. 86, under anslagstiteln Husbyggnader angivna fyra underrubrikerna Stationshus, Godsmagasin, Per- sonallokaler och Bostadshus. Utredningen har därför funnit lämpligt att sammanföra nu avsedda företag under en särskild rubrik benämnd Div e r- s e b y g g n a d e r. Till denna kategori hava hänförts byggnader avseende mobiliseringsförråd, banmästarförråd, verkstads- och förrådslokaler för han- avdelningen, vissa byggnader för vagntjänsten m. fl. Enligt vad järnvägssty- relsen anfört skulle på ett flertal platser behov föreligga av om-, till- eller nybyggnad av lokaler för dylika ändamål. Efter samråd med styrelsen har därför föreslagits, att i investeringsreserven för budgetåret 1945/46 måtte få ingå företag av nu nämn-d art (nr 120—122) för ett sammanlagt kostnadsbe- lopp av 700000 kronor, vilket belopp är oförändrat från innevarande bud-

! getårs investeringsreserv.

VII. Växel- och signalsäkerhetsanläggnlngar.

Utförande av växel- och signalsäkerhetsanläggningar bereder huvudsakli- gen sysselsättning inom därav berörda industriföretag. Ehuru det skulle va- rit önskvärt att med hänsyn till risken av sysselsättningsminskning inom så- dan industri låta arbeten av ifrågavarande art ingå i investeringsreserven, har ) detta icke ansetts möjligt vare sig för innevarande eller nästkommande bud- * getår på grund av det synnerligen tidskrävande planeringsarbete, som för järnvägsstyrelsens del erfordras för sådana företag.

• Sida 84
•  Original

I sin petitaskrivelse för budgetåret 1945/46 har järnvägsstyrelsen beräknat medelsbehovet för telefonanläggningar m. m. till sammanlagt 3 780 000 kro- nor. I statsverkspropositionen, kapitalbudgeten: bil. 4, s. 107—108, har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till ifrågavarande ändamål anvisa ett med 500000 kronor minskat belopp utan att därvid hava angivit, vilka av de av styrelsen till utförande föreslagna företagen, som skulle beröras av sag— da minskning. I anslutning härtill har investeringsutredningen funnit skäl föreslå, att ett belopp av 500 000 kronor, motsvarande sagda minskning, upp- tages i investeringsreserven för samma budgetår (nr 139).

Såsom i årets statsverksproposition angivits erfordras enligt järnvägs- styrelsen nya eller utvidgade lokaler för inrymmande av beställda eller pla- nerade telefonväxelanläggningar. Kostnaderna härför hava beräknats till 475 000 kronor, varav för nästa budgetår begärts 300000 kronor. Investe- ringsutredningen har i samråd med järnvägsstyrelsen funnit skäl upptaga det återstående beloppet, 175000 kronor, i förslaget till investeringsreserv för samma budgetår.

Enligt den i statsverkspropositionen lämnade redogörelsen för järnvägssty- relsens anslagsäskanden har styrelsen ansett ett belopp av 280000 kronor bliva erforderligt för budgetåret 1945/46 till anskaffning av högtalaranlägg- ningar till såväl person- som godsbangårdar. Då emellertid mycket betydan- de behov av dylika anläggningar föreligga, om än förenämnda anslagsäskan- de av sparsam'htetsskäl begränsats till nyssnämnda kostnadssumma, föreslår investeringsutredningen i anslutning härtill, att även i investeringsreserven upptages ett belopp för anskaffning av högtalaranläggningar, vilket enligt järnvägsstyrelsen lämpligen kan beräknas till 600 000 kronor (nr 132).

Bland järnvägsstyrelsens äskanden för nästa budgetår ingår vidare ett sam- manlagt belopp av 1 090 000 kronor för diverse telefonanläggningar m. m.; i detta innefattas bland annat en summa av 150 000 kronor för anordnande av impulsuranläggningar. Investeringsutredningen föreslår på därom av järn- vägsstyrelsen gjord framställning, att även i investeringsreserven för samma budgetår upptagas dels ett belopp av 150 000 kronor till diverse ej specifice- rade arbeten och anskaffningar hänförliga till huvudrubriken Telefonanlägg- ningar m. m. (nr 138), dels ock ett särskilt belopp av 150 000 kronor till im- pulsuranläggningar (nr 133).

I enlighet med det ovan anför-da skulle investeringsreserven för nästa bud- getår innefatta företag avseende telefonanläggningar m, m. för en samman- lagd kostnad av (500000 + 175000 + 600 000 + 150000 + 150000 =) 1 575 000 kronor, innebärande en ökning jämfört med innevarande budgetår av 375 000 kronor.

lx. Elektriska belysningsanläggningar.

Några företag avseende elektriska belysningsanläggningar medtogos icke i förslaget till investeringsreserv för innevarade budgetår, enär från järnvägs- styrelsens sida meddelats, att erforderliga planeringsarbeten icke kunde med- ,

• Sida 85
•  Original

hinnas. Sedan detta numera förklarats vara möjligt, föreslås investeringsre- serven för budgetåret 1945/46 innefatta ett anslag om 200000 kronor för ändamålet. Såsom jämförelse må nämnas, att det i årets statsverksproposi- tion föreslagna ordinarie anslaget till sådana anläggningar utgör 210000 kronor, varjämte inalles 430 000 kronor av dispositionsmedel avses att under nästa budgetår användas för i huvudsak enahanda ändamål.

X. Anläggningar för elektrisk tågdriit.

Företag avseende anläggningar för elektrisk tågdrift medföra huvudsakli- gen arbete inom därav berörda industrier och höra i enlighet med de av investeringsutredningen i föregående betänkande uppställda allmänna reg,- lerna för utväljande av investeringsreservens företag ingåi reserven i syfte att vid behov möjliggöra beredande av ökade arbetstillfällen inom dessa in- dustrier. Mot ordinarie arbeten under budgetåret 1944/45 för ca 5 miljoner kronor hade reserven för samma budgetår, såsom i föregående betänkande framhållits, måst begränsas till företag för ca 3,6 miljoner kronor, närmast till följd av att erforderliga utredningsarbeten icke beräknades kunna med- hinnas för ytterligare företag. Sedan gynnsammare förhållanden inträtt i det- ta avseende, föreslås investeringsreserven i fråga om anläggningar för elek— trisk tågdrift erhålla en något ökad omfattning.

Å ordinarie stat har i statsverkspropositionen, kapitalbudgeten: bil. 4, s. 109, föreslagits ett begynnelseanslag om 400 000 kronor till påbörjande av ny omformarstation i Göteborg (nr 142). Totalkostnaden för denna anläggning har beräknats till 1 300 000 kronor och är avsedd att fördelas på flera bud- getår. Då det emellertid — om så av arbetsmarknadsskäl blir önskvärt och materialsituationen det medgiver — enligt järnvägsstyrelsens uppgift är möjligt att forcera anläggningen och i huvudsak slutföra den på ett år, har i investeringsreserven upptagits ett belopp av 900 000 kronor för slutförande av detta företag.

Såsom av statsverkspropositionen framgår har järnvägsstyrelsen begärt ett anslag för budgetåret 1945/46 om 950 000 kronor för uppförande jämväl av ny omformarstation i Nyköping (nr 143), vilken hemställan Kungl. Maj:t en— dast bifallit i så måtto, att för ändamålet äskats ett begynnelseanslag om 450 000 kronor. Investeringsutredningen har i anslutning härtill funnit skäl upptaga det återstående beloppet, 500 000 kronor, i förslaget till investerings- reserv för samma budgetår.

I statsverkspropositionen föreslås vidare anslag för anskaffning av tre styc- ken transportabla omformaraggregat av större typ, vilken anskaffning beting- as av anordnandet av nya omformarstationer, däribland den ovannämnda sta- tionen i Nyköping. Därest omformarstationen i Göteborg kommer att fär- digställas med anlitande av ovan föreslaget reservanslag, erfordras jämväl ett dylikt aggregat för denna omformarstation. Investeringsutredningen får med anledning härav föreslå, att i investeringsreserven för budgetåret 1945/46 jämväl upptages ett belopp av 600000 kronor för anskaffning av ytter- ligare ett transportabelt omformaraggregat av större typ (nr 148).

• Sida 86
•  Original

Den på senare år av de växande belastningarna nödvändiggjorda anskaff- ningen av större omformaraggregat har, såsom enligt statsverkspropositio- nen av järnvägsstyrelsen framhållits, medfört behov av förlängning av ma- skinhallarna i, bland andra, omformarstationerna i Ockelbo och Ånge. Kost- naderna för dessa och vissa andra i samband därmed till utförande avsedda arbeten hava beräknats till sammanlagt 320 000 kronor, varav 160 000 kro- nor föreslagits såsom ordinarie anslag för nästa budgetår. Då dessa arbeten emellertid, om arbetsmarknadsläget så skulle påkalla och materialsituationen det medgiva, låta sig forceras, föreslås att i investeringsreserven medtages ett för arbetenas färdigställande erforderligt belopp av 160 000 kronor (nr 150).

Av samma typ som omformarstationerna i Ånge och Ockelbo, typ 3, äro även befintliga omformarstationer i Älvsbyn, Bastuträsk, Vännäs, Mellansel, Bispgården, Östersund, Uppsala, Falköping, Uddevalla, Fjärås och Laholm. Ombyggnad av dessa är jämväl erforderlig av samma skäl som anförts i samband med anslagsäskandet för ombyggnad av Änge- och Ockelbostatio- nerna. Kostnaden för ombyggnad av ovannämnda 11 stationer har av järn- vägsstyrelsen beräknats till totalt (11 X 160 000 =) 1760 000 kronor. I in- vesteringsreserven för nästa budgetår föreslås upptaget ett belopp motsvaran— de hälften av denna kostnad, 880 000 kronor (nr 151).

På ordinarie stat för budgetåret 1945/46 har föreslagits anvisande av 1 400 000 kronor för anskaffning av 8 stycken ställverksvagnar att använ- das dels för reserv under normal drift, dels för krigsberedskap. Då, enligt järnvägsstyrelsens uppgifter, behov föreligger av ytterligare 7 dylika vagnar för utbyte av äldre provisoriskt inrättade sådana, vilka med hänsyn till driftsäkerheten befunnits olämpliga, har investeringsutredningen i samråd med styrelsen funnit skäl föreslå, att i investeringsreserven för nästa budget- år upptages ett belopp av (7 X 175 000 =) 1 225 000 kronor för anskaffning av 7 stycken ställverksvagnar (nr 153).

För diverse kompletteringsarbeten å anläggningar för elektrisk tågdrift, varibland må nämnas inrättande av nya skyddssektioner och anordnande av nya förbiledningar ä bangårdar m. m., har järnvägsstyrelsen i sin petita- skrivelse för nästa budgetår begärt 425 000 kronor, vilken summa uppgives av sparsamhetsskäl hava begränsats till denna storlek. För normala förhål- landen anser styrelsen det enligt lämnad uppgift befogat att öka sagda be— lopp till det dubbla, då behov av dylika arbeten föreligger i stor omfattning, om än de temporärt kunna uppskjutas. I anslutning härtill har investerings- utredningen efter samråd med järnvägsstyrelsen funnit skäl föreslå, att i in- vesteringsreserven för nästa budgetår upptages ett belopp av 425 000 kronor för diverse kompletteringsarbeten å anläggningar för elektrisk tågdrift (nr 157).

För ett rationellt bedrivande av erforderliga arbeten å linjen äro enligt järnvägsstyrelsen omformarvagnar för arbetsmaskiner behövliga". Ytterligare 4 stycken sådana vagnar, vilka beräknats draga en kostnad av 100 000 kro- nor per styck, böra enligt styrelsens uppgifter anskaffas. Investeringsutred- ningen föreslår efter samråd med styrelsen, att i investeringsreserven för

• Sida 87
•  Original

nästa budgetår upptages ett från innevarande års investeringsreserv (se SOU 1944: 13, s. 27, nr 119) oförändrat belopp av 400 000 kronor för detta ända- mål (nr 159).

I enlighet med vad som ovan föreslagits skulle i investeringsreserven för budgetåret 1945/46 ingå företag avseende anläggningar för elektrisk tågdrift tör ett sammanlagt belopp av (900000 + 500 000 + 600 000 + 160 000 + 880 000 + 1 225 000 + 425 000 + 400 000 =) 5 090 000 kronor, vilket inne- , bär en ökning jämfört med innevarande budgetårs reserv av i det närmaste 1,5 miljoner kronor.

XI. Elektrifiering.

Beträffande allmänna synpunkter på den fortsatta elektrifieringen av det svenska järnvägsnätet ävensom beträffande elektrifieringsarbetens lämplig- het att utnyttjas i sysselsättningssyfte hänvisar investeringsutredningen till vad därom anförts i utredningens föregående betänkande (s. 84—89).

Sedan Kungl. Maj:t vid framläggande av allmän beredskapsstat för inne-

! varande budgetår i proposition 1944: 281 utökat den av investeringsutred- ningen föreslagna reserven av elektrifieringsföretag och förberedande arbe- ten för dylika med ytterligare ett företag avseende förberedande arbeten å linjen Uddevalla—Strömstad med Smedberg—Lysekil, innefattar den av riks- dagen fastställda allmänna beredskapsstaten följande investeringsreserv i fråga om elektrifieringsarbeten.

Förberedande arbeten för elektrifiering av Ostkustbanan

med bilinjer . .................................... kronor 5 000 000 Förberedande arbeten å linjen Uddevalla—Strömstad

med Smedberg—Lysekil .......................... » 1 500 000 Elektrifiering av linjen Lund—Kävlinge—Landskrona

med Landskrona—Billebenga ..................... >> 6 000 000 Elektrifiering av linjen Varberg—Borås—Herrljunga— ,

Uddevalla ....................................... >> 12 000 000.

Av de i investeringsreserven för innevarande budgetår enligt ovan ingående företagen avsågo de två förstnämnda uteslutande förberedande arbeten av grovarbetskaraktär. Det för det sista företaget i investeringsreserven upptagna beloppet avsågs endast vara begynnelseanslag för sagda elektrifiering, var- . för även de häremot svarande arbetena till betydande delar voro avsedda att utgöras av grovarbeten.

För närvarande pågår elektrifiering av linjerna Östersund—Storlien och Stockholm—Tillberga—Köping. För nästa budgetår har å ordinarie stat föreslagits dels ett anslag av 3 400 000 kronor för slutförande av förstnämn-

. da arbete, dels ock ett anslag av 12 940 000 kronor för fortsatt bedrivande av det senare.

Järnvägsstyrelsen har till investeringsutredningen anmält, att en utökning av den pågående elektrifieringen Stockholm—Tillberga—Köping vore aktu- ell, i det att styrelsen förutom planerad medverkan vid elektrifiering av den

• Sida 88
•  Original

i enskild ägo befintliga järnvägslinjen Köping—Frövi (jämför propositionen 1944: 186, s. 17 och 1945 års statsverksproposition, kapitalbudgeten: bil. 4, s. 114) jämväl ansåge elektrifiering av linjerna Tillberga Ludvika och Till- berga—Sala vara av sådan angelägenhet, att förberedande åtgärder för dessa företags realiserande vore berättigade. I fråga om förutsättningarna för en elektrifiering av linjen Tillberga—Ludvika hade verkställd utredning visat, att det för elektrifiering av hela sträckan Stockholm—Tillberga—Ludvika med Tillberga—Köping erforderliga kapitalet kunde förväntas giva en pro- centuell avkastning, som vore endast obetydligt lägre än den, som beräk- nats för enbart sträckan Stockholm—Tillberga—Köping. Med hänsyn här- till och då ett sålunda utvidgat elektrifierings-program även syntes motiverat av drifttekniska skäl, i det att den i Ludvika tillstötan—de linjen Göteborg— Falun—Gävle inom närliggande tid i sin helhet beräknades bliva inrättad för elektrisk drift, vore det motiverat att i investeringsreserven för budget- året 1945/46 medtaga anslag till förberedande arbeten för elektrifiering av linjen Tillberga—Ludvika. I anslutning till elektrifiering av denna sträcka borde jämväl linjen Tillberga—Sala elektrifieras, vilket visserligen icke i och för sig vore motiverat av trafikintensiteten på denna linje men fastmera av de fördelar, som ur elektrodriftens synpunkt vore förknippade med ett sam- manbindande på angivet sätt av den elektrifierade linjen Stockholm—Till- berga—Ludvika med den förut elektrifierade norra stambanan.

I enlighet med vad från järnvägsstyrelsens sida sålunda anförts föreslår investeringsutredningen, att i investeringsreserven för budgetåret 1945/46 medtagas förberedande arbeten för elektrifiering av linjerna Tillberga—Lud- vika och Tillberga—Sala, varvid sagda arbeten med hänsyn till den såvitt för närvarande kan bedömas osäkra materialtillgången ansetts böra — i lik- het med vad som tillämpats för flertalet av i investeringsreserven redan in— gående företag av denna art —— begränsas till att avse allenast förberedande arbeten av grovarbetskaraktär. Det med hänsyn härtill avpassade anslags- behovet har beräknats till 2 500 000 kronor.

Ehuru det funnits skäl att ur andra synpunkter än dem, som investerings- utredningen främst har att företräda, till prövning upptaga frågan, huruvida icke före anslag till förberedande arbeten för elektrifiering av ytterligare nya linjer borde upptagas anslag till påbörjande av själva elektrifieringsarbetet å ostkustbanan med bilinjer eller delar därav, har investeringsutredningen icke ansett detta under nuvarande förhållanden vara motiverat. Anledning- arna härtill hava varit dels, och i främsta rummet, den rådande material- situationen, som icke, även om relativt avsevärd förbättring skulle inträda, torde medgiva utförande av några nya egentliga elektrifieringsarbeten, dels ock de i utredningens tidigare betänkande angivna synpunkterna i fråga om elektrifieringsarbetenas lämplighet som sysselsättningsobjekt. Härtill kommer å andra sidan att hänsyn till situationen vid de mellansvenska gruv- fälten bidragit till att det synts särskilt önskvärt att medtaga de förberedande arbetena å linjerna Tillberga reserven för nästa budgetår.

Ludvika och Tillberga—Sala i investerings-j

!

• Sida 89
•  Original

I sitt i samband med dubbelspårsbyggnaderna redan omnämnda yttrande den 20 december 1944 över av investeringsutredningen upprättat prelimi- närt förslag till investeringsplan för budgetåret 1945/46 har statens trafik- kommission beträffande elektrifieringsarbeten ansett sig böra än en gång framhålla den i kommissionens tidigare utlåtande den 9 mars 1944 uttalade åsikten, att elektrifiering av linjerna Alvesta—Karlskrona och Emmaboda _Kalmar borde givas gynnsammast möjliga turplacering bland elektrifie- ringsarbetena, vilket vore motiverat med hänsyn till den betydelsefulla per- son- och godstrafik, som dessa linjer ombesörja bland annat till landets största örlogshamn. Ehuru för dessa bansträckor några medel under rubri— ken Elektrifiering icke upptagits i föreliggande förslag till investeringsreserv, hava emellertid under rubrikerna Bangårdsombyggnader och Linjeomlägg- ningar föreslagits arbeten å berörda sträckor för tillsammans 4 180000 kro- nor. Dessa arbeten utgöra en nödvändig förutsättning för elektrifiering av linjerna i fråga, även om de såsom varande helt eller delvis berättigade jäm- väl vid fortsatt ångdrift kunna utföras såsom från elektrifieringen skilda företag. I och med att förenämnda arbeten medtagits i investeringsreserven, synes den av trafikkommissionen anförda synpunkten kunna sägas tillsvidare hava blivit tillhörligt tillgodosedd.

Tillsammans med de från investeringsreserven för budgetåret 1944/45 över- stående företagen skulle investeringsreserven för nästa budgetår i fråga om elektrifiering upptaga arbeten för sammanlagt (5 000 000 + 1 500000 + 6 000 000 + 12 000000 + 2 500 000 =) 27 000 000 kronor, innebärande en ökning jämfört med innevarande budgetår med 2 500 000 kronor.

XII. Lokstations- och driltverkstadsanläggningar.

Liksom beträffande övriga kategorier byggnader föreligger enligt järn- vägsstyrelsen behov att i ett flertal fall utöka eller förbättra även befintliga ' lokstations- och driftverkstadsanläggningar. I investeringsreserven för bud- getåret 1945/46 föreslås ingå tre större sådana företag, nämligen ett i Haga- lund övre för 280 000 kronor (nr 171), ett i Kristinehamn för 60000 kronor (nr 172) och ett i Växjö för 100000 kronor (nr 173) ävensom fem smärre företag för en sammanlagd kostnad av 160 000 kronor (nr 174). Den sam- manlagda kostnaden för de nu angivna företagen uppgår till 600 000 kronor, innebärande en ökning jämfört med reserven för budgetåret 1944/45 av

' 400 000 kronor.

XIII. Anläggningar vid huvudverkstäder.

I investeringsreserven för budgetåret 1945/46 föreslås ingå två större före- tag avseende anläggningar vid huvudverkstäder, nämligen utvidgning av gju-

. teri m. in. vid huvudverkstaden i Malmö för 120 000 kronor samt tillbygg- l nad av hjulverkstaden vid samma verkstad för 150000 kronor. Beträffande det förstnämnda företaget anför järnvägsstyrelsen. Genom den rationalisering av elektrolokunderhället, som sedan flera år fortgått vid denna huvud-verkstad, har antalet reviderade lok år från år kunnat ökas. Detta

• Sida 90
•  Original

har medfört ökade krav även på kapaciteten i de hjälpavdelningar, som tillhöra uppsättningsverkstaden. På grund av det begränsade utrymme, som speciellt stått gjuteriet och maskinverkstaden till buds, ha 'vissa svårigheter emellertid uppstått för dessa avdelningar att följa med i stegringen av arbetstakten.

För att avhjälpa dessa svårigheter anser styrelsen det lämpligt att utföra en till- byggnad, som är avsedd att inrymma såväl gjuteri som verktygsförråd med tillhö— rande verktygssliperi. Förrådet är för närvarande beläget i maskinverkstaden och tager där ett icke oväsentligt golvutrymme i anspråk. Genom utflyttning av förrådet erhålles önskad utvidgning av maskinverkstaden samtidigt som en rationellare an— ordning av denna verkstad kan åstadkommas.

Den för det angivna ändamålet avsedda tillbyggnaden borde enligt järn- vägsstyrelsen utföras så att i densamma även vissa andra lokalbehov kunde tillgodoses. Det vore nämligen behövligt att även bereda plats för ytterligare personallokaler, wc-anläggningar m. m. i verkstaden, vilket lämpligen borde ske i samband med ifrågavarande tillbyggnad för gjuteri m. m. Kostnaden för tillbyggnaden har av styrelsen beräknats till 120 000 kronor.

Beträffande den föreslagna tillbyggnaden av hjulverkstaden anför järn- vägsstyrelsen.

Revision av axlar med hjul utföres vid huvudverkstaden i Malmö dels i befint- lig hjulverkstad, där huvudsakligast lokhjul revideras, dels i vagnverkstaden, där för behandling av vagnshjulen avsedda maskiner och uppstållningsplatser äro be— lägna i ett av de stora vagnskeppen. För att mer rationellt utnyttja vagnverkstaden är det emellertid avsett att överföra ytterligare vagnrevisioner från annan huvud- verkstad till Malmö, varigenom den plats, som hjularbetena nu upptaga, behöver tagas i anspråk som revisionsplats för vagnar. Genom denna omläggning kommer nuvarande hjulverkstad att bli otillräcklig, då den ej tillåter någon expansion utan ombyggnad. Dessutom lämpar sig dess nuvarande form ej för rationell drift med s. k. flytande arbetsgång, som är införd på övriga SJ större hjulverkstäder.

Med anledning härav har styrelsen ansett det lämpligt att genom en tillbyggnad av nuvarande hjulverkstad skapa ökat utrymme, som möjliggör såväl ökad pro— duktion som mer ekonomiskt arbetsförlopp för samtliga vid verkstaden behövliga hjularbeten.

Kostnaden för den för förevarande ändamål föreslagna tillbyggnaden har av järnvägsstyrelsen uppgivits till 150000 kronor.

Utöver de båda förenämnda företagen föreslås investeringsreserven för nästa budgetår i likhet med den för innevarande innefatta jämväl ett belopp för diverSe arbeten vid huvudverkstäderna, vilket jämfört med budgetåret 1944/45 befunnits böra minskas från 325 000 kronor till 150 000 kronor. Belop- pet är avsett för vissa fortlöpande förn-yelse- och ersättningsarbeten vid hu- vudverkstäderna såsom fortsatt modernisering av personal- och verkstads- lokalerna, driftomläggningar i samband med arbetsrationalisering m. m. Sty- relsen har lämnat följande preliminära förslag till disposition av beloppet.

Malmö, modernisering av personallokaler i smedjan vid huvud-

verkstaden .................................... kronor 20 000 Malmö, inredning av matsal i vagnverkstaden .............. » 30 000 Göteborg, uppförande av sidobyggnad för plåtslageri ........... » 45 000 Borås, förlängning av taktravers och ändring av vändskiva. . » 5 000 5

• Sida 91
•  Original

Hälsingborg, arbeten i samband med omläggning av driften vid

huvudverkstaden .............................. kronor 40 000 Diverse arbeten av mindre omfattning vid huvudverk- städerna ...................................... >> 10 000

kronor 150 50

I enlighet med vad ovan anförts skulle investeringsreserven för budgetåret 1945/46 innefatta företag avseende anläggningar vid huvudverkstäder för en sammanlagd kostnad av (120 000 + 150 000 + 150 000 =) 420 000 kronor, ' vilket innebär en minskning från investeringsreserven för budgetåret 1944/45 med 380 000 kronor.

XIV. Verkstadsmasklner m. m. XV. Anläggningar vid förrådsavdelningen. XVI. Färilägen.

Några företag hänförliga till ovanstående tre rubriker hava icke av järn— vägsstyrelsen redovisats till investeringsutredningen.

B. Försvarsberedskap.

I den för innevarande budgetår fastställda investeringsreserven innefattas under rubriken Försvarsberedskap ett belopp av 3,75 miljoner kronor för an- skaffning av 10 stycken ånglok. Sedan denna anskaffning jämlikt statsverks— propositionen, kapitalbudgeten: bil. 4, s. 124, numera ifrågasatts att upptagas å ordinarie stat för nästa budgetår, har investeringsutredningen icke funnit *skäl att i förslag till investeringsreserv för budgetåret 1945/46 medtaga annat till denna rubrik hänförligt företag.

C.. Rullande materiel.

I investeringsutredningens föregående betänkande (s. 90) uppgavs det nor- mala anskaffningsbehovet i fråga om rullande materiel för de tre budgetåren 1944/45—1946/47 enligt av järnvägsstyrelsen lämnade uppgifter motsvara en kostnad av inemot 119 miljoner kronor. Föregående års lagtima riksdag an- .visade för detta ändamål i runt tal 37 miljoner kronor och i årets statsverks— proposition föreslås för nästkommande budgetår drygt 39 miljoner kronor. De av järnvägsstyrelsen för de senare budgetåren begärda anskaffningarna torde hava varit begränsade till de ur järnvägsdriftens synpunkt mest träng— ande behoven, vilket också i olika sammanhang framgår av styrelsens mot— svarande petitaskrivelser. Den begränsning av anslagskraven, som järnvägs- :styrelsens äskanden inneburit, har förutom av sparsamhetsskäl varit mo— 3tiverad av rådande knapphet på material och arbetskraft och även i vissa avseenden av den vid återgång till fredsförhållanden emotsebara nedgången i järnvägstrafikens omfattning jämfört med den exceptionella trafikvolymen

• Sida 92
•  Original

under krigsåren. Under senare år har emellertid en onormal förslitning skett av den rullande materielen samtidigt som en viss eftersättning av underhål- let nödvändiggjorts på grund av de rådande förhållandena. Den befintliga vagnparken omfattar vidare ett relativt stort antal vagnar med hög ålder. De gamla godsvagnarna äro ofta av småbäriga typer, något som särskilt är fallet beträffande vagnar, vilka tillhört numera av staten övertagna enskilda järnvägsföretag. Med hänsyn till vad nu anförts är, såsom järnvägsstyrelsen i sina ovan berörda petitaskrivelser i olika sammanhang vitsordat, det efter normala grunder bedömbara anskaffningsbehovet av rullande materiel be- tydligt större än vad som täckes av beviljade respektive begärda anslag. För att i händelse av ett förändrat läge på arbetsmarknaden vid behov kunna tillföra berörda industrier och verkstäder ytterligare arbetsobjekt genom öka- de beställningar av rullande materiel, har investeringsutredningen ansett att det i investeringsreserven för budgetåret 1944/45 uppförda anslaget till rul- lande materiel av 35 000 000 kronor jämväl bör upptagas i reserven för nästa budgetår med oförändrat belopp. Medlen i fråga synas på samma sätt som tillämpats för innevarande budgetårs reserv böra sammanföras under ett en- da kollektivanslag, enär det icke synts lämpligt eller möjligt —— främst med hänsyn till önskvärdheten att effektivt kunna utnyttja medlen i arbetsmark- nadsreglerande syfte _— att i förväg fördela dem på olika anslag för skilda slag av rullande materiel.

D. Sjöfartsmateriel.

Några till rubriken Sjöfartsmateriel hänförliga företag hava icke redovisats till investeringsutredningen.

E. Biltraiik.

1. Garagebyggnader m. m.

Ett tiotal företag (nr 187—193) avseende nybyggnad, ombyggnad eller för— bättring av garage— och verkstadsbyggnader för biltrafiken föreslås ingå i in- vesteringsreserven för budgetåret 1945/46 med följande kostnadsbelopp, näm- ligen för garagebyggnad i Strömstad 80 000 kronor, Onsala 130 000 kronor, Malmö 215 000 kronor, Övertorneå 60 000 kronor, Kungälvs Ytterby 60000 kronor och Kalmar Västra 80 000 kronor samt för byggnadsföretag på ytter- ligare fyra platser, varest de avsedda arbetena äro av mindre storleksordning, tillsammans 125 000 kronor. Beträffande samtliga sålunda upptagna garage— byggnader, vilka avses ersätta eller komplettera nu befintliga ur skilda syn- punkter otillfredsställande lokaliteter, gäller enligt järnvägsstyrelsen, att de- samma erfordras för att nedbringa kostnaderna för vagnunderhållet. I detta sammanhang framhåller styrelsen jämväl, att den nyligen utfärdat föreskrif- ter beträffande planmässigt underhåll och revision av bilmaterielen. För ett genomförande i full utsträckning av det sålunda avsedda underhållsprogram- met kräves enligt styrelsen i främsta rummet nödiga garage- och verkstads- utrymmen. ]

| i |

• Sida 93
•  Original

Ett av de fyra smärre företagen avser en mindre busstationsbyggnad i Marstrand, beträffande vilken styrelsen framhåller, att den efter Marstrands— vägens färdigställande oavlåtligt stegrade trafiken nödvändiggjort att nuva- rande provisoriska anordning ersättes med en mot trafikbehovet svarande byggnad.

Investeringsreserven för budgetåret 1945/46 föreslås i enlighet med det ovan anförda innefatta företag avseende garagebyggnader m. m. för en samman- ,lagd kostnad av (80 000 + 130 000 + 215 000 + 60 000 + 60 000 + 80 000 + ' 125 000 =) 750 000 kronor, vilket innebär en minskning med 460 000 kronor jämfört med innevarande budgetår.

2. Nyanskafjning av bilmateriel. Under denna rubrik hänförlig anskaffning har av samma skäl, som i det föregående åberopats beträffande spårbunden rullande materiel, i investe- ringsreserven för budgetåret 1945/46 upptagits med ett kostnadsbelopp av 3 000 000 kronor, vilket avvägts mot det å ordinarie budget föreslagna ansla- get av 3 170 000 kronor till motsvarande ändamål. Det i förslaget till investe— ringsreserv för nästa budgetår sålunda uppförda beloppet innebär en ökning med 1 000 000 kronor jämfört med innevarande budgetårs reserv.

3. Ombyggnad av bilmateriel. Ombyggnad av bilmateriel kan enligt järnvägsstyrelsen icke lämpligen for— chras i arbetsmarknadsreglerande syfte, varför något anslag för ändamålet 'icke medtagits i förslaget till investeringsreserv.

4. Förvärv av billinjer. ; Med hänsyn till syftet med investeringsreserven bör i densamma icke in- räknas något anslag för förvärv av billinjer.

F. Inköp av fastigheter. G. Nya statsbanor.

Av skäl, som under närmast föregående rubrik anförts böra anslag till in- köp av fastigheter eller förvärv av enskilda banor icke inräknas i investe- ringsreserven, och några företag hänförliga till ovanstående två rubriker hava ej heller av järnvägsstyrelsen anmälts till investeringsutredningen.

H. Statens järnvägar-s dispositionsanslag.

I enlighet med i årets statsverksproposition framlagt förslag skall medelsan— visning för de ändamål, som tidigare tillgodosetts dels genom dispositions- anslag för oförutsedda och mindre arbeten beträffande bana och byggnader, idels genom anslag till ersättningsanskaffning och förnyelsearbeten, numera lske antingen över i det föregående angivna specificerade anslagstitlar eller också över ett för statens järnvägars hela verksamhetsområde gemensamt dispositionsanslag. Med det nya dispositionsanslaget är enligt propositionen

• Sida 94
•  Original

avsett att täcka, förutom kostnader för genom olyckshändelser förstörd egen- dom intill ett belopp av 1 500 000 kronor, kostnader för sådana mindre arbe- ten, för vilka medelsbehovet för ett vart företag icke överstiger 100000 kro— nor, varjämte efter Kungl. Maj:ts prövning anslaget jämväl skall i särskilda fall få användas för bestridande av kostnader för arbeten, för vilka medels- behovet beräknas överstiga 100 000 kronor ävensom för täckande av emotsedd brist på annat anslag. Då investeringsutredningen med hänsyn såväl till syftet med investeringsreserven som till densammas lämpliga sakregistrering hos utredningen funnit skäl hänföra även smärre företag till respektive sakrubri- ker, varvid de i investeringsplanen (Bil. 3) som regel sammanförts under sär— skilda kollektivanslag, ett för varje berörd sakrubrik, är investeringsreser- vens medelsbehov under den mot det ordinarie dispositionsanslaget svarande anslagstiteln relativt obetydligt. Emellertid synes även för investeringsreser— vens del ett mindre dispositionsanslag böra stå till förfogande främst med tanke på att det inom ett verksamhetsområde av statens järnvägars omfatt— ning kan visa sig att, när i en arbetsmarknadskris behov av ökad sysselsätt- ning gör sig gällande, andra företag i enstaka fall kunna befinnas angelägnare och lämpligare att utnyttja i sysselsättningssyfte än vissa i investeringsreser- ven medtagna. Det avsedda dispositionsanslaget synes vidare i likhet med det ordinarie böra efter Kungl. Maj:ts prövning i varje särskilt fall få tagas i anspråk för täckande av eventuellt oundvikliga kostnadsöverskridanden för i investeringsreserven specificerade företag, vilket synes så mycket mera moti- verat, som hittills utförd detaljplanering och kostnadsberäkning för i reserven ingående företag av naturliga skäl icke i samtliga fall hunnit verkställas med samma noggrannhet som för ordinarie företag.

Under det att det ordinarie dispositionsanslaget för budgetåret 1945/46 i statsverkspropositionen föreslagits till 10,5 miljoner kronor, har motsvarande; anslag i investeringsreserven befunnits kunna begränsas till 500 000 kronor, vilket belopp är detsamma som det i innevarande budgetårs investeringsre- serv upptagna dispositionsanslaget för oförutsedda och mindre arbeten be- träffande byggnader och anläggningar.

Företag att bestridas med driftmedel.

I den för innevarande budgetår fastställda investeringsreserven innefattas ett antal av järnvägsstyrelsen anmälda företag, vilka enligt styrelsen äro av sådan art att de böra bekostas med driftmedel. Bland dessa företag märkes främst ett antal linjeomläggningar av mindre eller medelstor omfattning (nr 198—212) för en sammanlagd kostnad av 3200 000 kronor ävensom diverse dräneringsarbeten, spårisoleringar och smärre banarbeten av under- hållsnatur (nr 213—230), för vilka kostnaden uppgår till tillhopa 1 470000 kronor, samt slutligen vissa arbeten av olika slag, vilka sammanförts under rubriken Diverse arbeten, och för vilka den sammanlagda kostnaden uppgår till 230000 kronor. De under ovannämnda tre underrubriker Linjeomlägg- ningar m. m., Dräneringsarbeten m. m. och Diverse arbeten i investerings-l

• Sida 95
•  Original

reserven upptagna medelsbehoven uppgå sammanlagt till (3 200 000 + 1 4.70 000 + 230000 =) 4 900 000 kronor, vilket innebär en ökning jämfört med budgetåret 1944/45 av 300 000 kronor.

I enlighet med den i årets statsverksproposition föreslagna budgettekniska omläggningen beträffande medelsanvisningen till statens järnvägar är avsett, att sådan inventarieanskaffning, för vilken anslag hittills varit uppförda å kapitalbudgeten och för vilket ändamål för budgetåret 1944/45 anvisats 3,8 miljoner kronor, från och med nästa budgetår skall bestridas av driftmedel. I anslutning härtill har i förslaget till investeringsreserv under företag att be- stridas av driftmedel upptagits ett anslag om 1 000 000 kronor för inventarie- anskaffning. Motivet för uppförande av detta anslag är att därigenom vid be- hov genom ökade beställningar skulle beredas sysselsättning vid av sådan anskaffning berörda industrier. Beloppet är oförändrat från innevarande bud- getårs investeringsreserv.

Företag att bestridas med rörelsemedel.

I investeringsreserven för budgetåret 1944/45 filmas under huvudrubriken Dubbelspårsbyggnader och linjeomläggningar upptagna anslag för anord- nande av nya grusgropar vid Abborrtjärn och Slind å 200000 respektive 150000 kronor. Sedan järnvägsstyrelsen numera förklarat, att företag av denna art lämpligen böra bekostas av statens järnvägars rörelsemedel, före— slås att desamma i investeringsreserven för nästa budgetår upptagas under rubriken Företag att bestridas med rörelsemedel. Utöver nämnda två företag (nr 234 och 235) föreslås i reserven ingå ytterligare två anläggningar av denna art, nämligen makadamkrossanläggningar vid Slinds och Mellansels grusgro- par (nr 236 och 237), vilka beräknas draga en kostnad av vardera 30000 kronor. Som motiv för dessa båda anläggningar har från järnvägsstyrelsens sida anförts att — förutom att de äro önskvärda redan för det normala un- derhållsarbetet —— behovet av desamma blir ytterligare accentuerat, därest in- vesteringsreserven för statens järnvägar skulle komma att tagas i anspråk för beredande av sysselsättning i någon mera betydande omfattning.

I enlighet med det ovan anförda skulle investeringsreserven för budgetåret 1945/46 innefatta företag att bestridas av rörelsemedel och avseende anord— nande av nya grusgropar rn. m. för en sammanlagd kostnad av (200 000 + 150 000 + 30 000 + 30 000 =) 410 000 kronor, innebärande en ökning jäm- fört med innevarande budgetårs reserv av 60 000 kronor.

Smalspårsombyggnader m. m.

I anslutning till den framlagda investeringsplanen för statens järnvägar må framhållas, att därest ombyggnad till normal spårvidd av i statens ägo varan— de eller blivande smalspåriga järnvägar skulle befinnas böra utföras, detta skulle innebära ett betydande antal arbetstillfällen, vilka i lämplig utsträck— ning kunde utnyttjas i arbetsmarknadsreglerande syfte. 1943 års järnvägs-

• Sida 96
•  Original

kommitté, åt vilken Kungl. Maj:t uppdragit att verkställa utredning av före— nämnda fråga, har numera föreslagit ombyggnad dels av Bergsjöbanan (järn— ' vägslinjen Harmånger—Bergsjö), varom förslag framlagts i skrivelse till Kungl. Maj:t den 23 oktober 1944, dels av Blekingenätets järnvägar, varom förslag innefattas i del II av utredningens den 9 januari 1945 till chefen för kommunikationsdepartementet avgivna betänkande. Förslagen i fråga hava jämväl delgivits utredningen för att kunna beaktas vid uppgörande av förslag till investeringsreserv för budgetåret 1945/46. ' Då dessa ombyggnadsfrågor kunna förväntas bliva av prejudicerande bety- delse för ombyggnad av smalspåriga järnvägslinjer i allmänhet och då vidare den föreslagna ombyggnaden av Blekingejärnvägarna är av stor omfattning och vittutseende karaktär, har investeringsutredningen icke ansett sig höra i förslag till investeringsreserv medtaga dessa företag förrän statsmakterna ta- git ställning till de principfrågor, som sammanhänga med ifrågavarande pro- jekt.

I de yttranden som investeringsutredningen haft att avgiva till Kungl. Maj:t respektive chefen för kommunikationsdepartementet angående ombyggnads- förslagen beträffande Bergsjöbanan respektive Blekingejärnvägarna har ut- redningen av givna skäl icke ingått på prövning av själva sakfrågan, nämligen huruvida de föreslagna ombyggnaderna av transporttekniska, samhällseko— nomiska, näringspolitiska, sociala eller andra skäl böra komma till stånd på föreslaget sätt. I sina utlåtanden har utredningen därför inskränkt sig till att ' — i relatiOn till de synpunkter, som för utredningen varit vägledande vid uppgörande av förslag till investeringsreserver — beröra dels spörsmålet i vad mån hänsyn till sysselsättningssynpunkterna lämpligen böra öva infly- tande på bedömandet huruvida, när och i vilken takt de föreslagna ombygg- ! nadsarbetena böra utföras, dels ock ombyggnadsarbetenas lämplighet att ut- * nyttjas i arbetsmarknadsreglerande syfte.

Kungl. Maj:t har sedermera den 23 februari 1945 framlagt proposition (nr 107) angående ombyggnad av Bergsjöbanan. I propositionen har ä 5. 16—-17 ätergivits av investeringsutredningen i dess utlåtande anförda synpunkter, varför det icke torde vara erforderligt att här närmare ingå på desamma. I propositionen hemställes, att riksdagen måtte besluta att ombyggnad av Berg- sjöbanan till normal spårvidd, vilken beräknas draga en kostnad av omkring 1 miljon kronor, skall utföras av staten med anlitande av den s. k. Bergsjö b-redspårsfond, varjämte uttalas att därutöver erforderligt belopp lämpligen bör anvisas å allmän beredskapsstat. Ombyggnaden bör enligt vad föredra- gande departementschefen anfört icke komma till utförande förrän läget befinnes motivera dylika arbeten såsom led i åtgärder för sysselsättning av friställd arbetskraft. _ Ombyggnadsarbetet kan beräknas innebära arbets— tillfällen om inemot 30 000 dagsverken, huvudsakligen för grovarbetare, mot- svarande sysselsättning för en arbetsstyrka av i (runt tal 100 man under ett år.

Ej heller synes det erforderligt att här återgiva de synpunkter investerings- utredningen anlagt på förslaget till ombyggnad av Blekingejärnvägarna, då

• Sida 97
•  Original

dessa i de delar de kunna finnas värda beaktande torde komma att återgivas av chefen för kommunikationsdepartementet, därest Kungl. Maj:t må kom- ma att framlägga proposition i ärendet eller inrymma företaget i förslag till allmän beredskapsstat för nästa budgetår. Beträffande detta ombyggnadsfö- retag, för vilket medelsbehovet av jä'mvägskommittén angivits till 27,5 miljo— ner kronor, lära enligt vad från järnvägsstyrelsen upplysts under nästa bud- getår kunna utföras arbeten av grovarbetskaraktär för en kostnad av högst 5 miljoner kronor. Skulle en förändring beträffande landets stålförsörjning medgiva, att redan i samband med företagets påbörjande beställningar av bra- överbyggnader och andra materialkrävande arbeten kunna göras, torde kost- naderna för arbeten under budgetåret kunna höjas intill 8 miljoner kronor. _— Det förstnämnda kostna'dsbeloppet kan beräknas motsvara arbetstillfällen om inemot 300 000 dagsverken, huvudsakligen för grovarbetare. Kun-na jäm- väl broöverbyggnader m. m. påbörjas under budgetåret, kan detta uppskattas medföra arbetstillfällen om 40 a 50 000 dagsverken, till större delen för ar- betare inom berörda verkstadsindustrier. Motsvarande arbetsstyrkor uppgå till inemot 1 000 resp. 150 man, därest arbetena kunde fördelas jämt över budgetåret. Med hänsyn till den tid, som efter det statsmakterna tagit ställ— ning till ombyggnadsföretaget kräves för detaljprojektering av detsamma, kunna arbetena emellertid icke påbörjas i större omfattning förrän under loppet av hösten 1945, varför de arbetsstyrkor, som behöva sättas in för fullt utnyttjande under budgetåret 1945/46 av de angivna antalen arbetstill- fällen, bliva större än de ovan beräknade.

Slutligen må i detta sammanhang även omnämnas, att länsstyrelsen i Got- lands län anmält ett företag avseende förlängning av järnvägslinjen Visby— Lärbro upp till Fårösund att tagas under övervägande av investeringsutred- ningen. Då emellertid 1943 års järnvägskommitté, som jämväl har att taga ställning till detta förslag, meddelat att den, på grund av att vissa fältunder- sökningar först måste utföras, icke slutligt kan pröva denna fråga förrän under senare delen av år 1945, har ej heller investeringsutredningen kunnat beakta densamma vid uppgörande av förslag till investeringsreserv för nästa budgetår.

5. Investeringsplan för statens vattenfallsverk.

I sitt föregående betänkande (SOU 1944: 12) framförde investeringsutred— ningen vissa principiella synpunkter på frågan om den statliga utbyggnaden av vattenkraft. Utredningen framhöll sålunda, att det vore önskvärt, att vid avvägning av storleken av erforderlig marginal mellan tillgång och efter— frågan på elektrisk kraft hänsyn toges icke blott till prognoserna beträffan— de de framtida konsumtionsbehoven utan även till samhälleliga arbetsmark- nads- och beredskapssynpunkter. I detta spörsmål anförde utredningen bland" annat. -

7—457152.

• Sida 98
•  Original

Om utbyggnaden av vattenkraften sker i takt med konjunkturutvecklingen, med forcering vid högkonjunktur och avmattning vid lågkonjunktur, kan marginalen reduceras till ett minimum. Åsyftas en jämn utbyggnadshastighet, vilket ur många tekniska och ekonomiska synpunkter är fördelaktigt, bör marginalen normalt vara så stor, att den räcker 'till att tillfredsställa den under en högkonjunktur accelererade konsumtionsökningen. Om man slutligen eftersträvar att i viss grad utnyttja låg- konjunkturernas i regel gynnsamma prisläge och alltså låta utbyggnadshastigheten variera så att den ökas vid lågkonjunktur och minskas vid högkonjunktur och där- igenom erhålla en konjunkturutjämnande inverkan, måste marginalen vara än större. Vill man därjämte lägga sådana särskilda beredskapssynpunkter på frågan, att man söker åstadkomma en extra reserv av elkraft att tillgå vid avspärrning från bränsle- import eller att utnyttjas för oförutsedda industriella expansionsbehov av mera be- tydande omfattning, måste marginalens storlek ytterligare ökas.

Investeringsutredningen förbiser icke, att nu berörda problem kunna behöva skär- skådas även ur andra synpunkter än dem, som här antydningsvis anlagts, bland annat med hänsyn till fördelarna av ett jämnt utnyttjande av kvalificerad personal för teknisk projektering och arbetsledning samt av yrkeskunnig arbetarpersonal och maskinell utrustning m. m.

I enlighet med vattenfallsstyrelsens av investeringsutredningen biträdda förslag upptogos i investeringsplanen för innevarande budgetår arbeten för en sammanlagd kostnad av 53,2 miljoner kronor, varav ordinarie arbeten för 39,2 miljoner och investeringsreserv för 14,0 miljoner kronor. För inves— teringsutredningen framstod denna investeringsreserv såsom förhållandevis liten i jämförelse med reserven inom andra investeringsområden, särskilt som utredningen var av den uppfattningen, att investeringar på detta område vore att _— i jämförelse med de flesta andra av utredningen bearbetade in- vesteringsområden _ betrakta som särskilt produktiva och även ur andra synpunkter lämpliga. Utredningen ansåg sig likväl vid framläggande av för- slaget till investeringsplan icke böra påyrka en ökning av reserven. Skälen härtill voro flera. Dels gingo såväl de då föreliggande prognoserna som utta- landen från industrihåll ut på, att med den ökning av vattenkrafttillgången, som skulle vinnas genom redan beslutade och igångsatta utbyggnader, det skulle vara möjligt att tillgodose även ett relativt osannolikt maximianspråk på kraft. Dels förelågo, enligt vad vattenfallsstyrelsen meddelade, hinder att omedelbart vidga den organisatoriska ramen så att den medgåve projekte- ring och genomförande av ett större arbetsprogram än det föreslagna. Dels ock förelågo slutligen betydande svårigheter att i tid ernå de vattenrättsliga avgöranden, som erfordrades för bedrivande av en större utbyggnadsverk— samhet.

I årets statsverksproposition hava för budgetåret 1945/46 i enlighet med förslag av vattenfallsstyrelsen äskats medel med tillhopa 45,7 miljoner kro- nor till kraftstationsföretag, vattenregleringar, distributionsanläggningar samt ersättningsanskaffningar och förnyelsearbeten. Detta belopp innebär en ök- ning med 6,5 miljoner kronor jämfört med anslagen för innevarande bud- getår.

Av den i statsverkspropositionen framlagda motiveringen för det utvid- gade investeringsprogrammet framgår bland annat, att kraftproduktionen-

• Sida 99
•  Original

under budgetåret 1943/44 varit tillräcklig för att motsvara efterfrågan och att kraftförsörjningen ansetts icke heller under innevarande budgetår kom- ma att bereda några svårigheter under förutsättning av en något så när normal utveckling. Vattenfallsstyrelsen beräknar därjämte, att vid normal nederbörd krafttillgången vid statsblocket skall vara tillfyllest även under budgetåret 1945/46, och erinrar om, att såsom reserv vid extrem vattenbrist eller speciellt stor förbrukningsökning kunde disponeras dels ångkraft, dels vattenkraft ur Vänernmagasinet, dels ock kraft som utöver träffade avtal brukar inlevereras av enskilda företag.

Styrelser] uttalar dock i fråga om den framtida utvecklingen, hurusom under tiden närmast efter ett vapenstillestånd den situationen kunde upp- komma, att trä- och cellulosaindustrierna igångsattes med full produktion, samtidigt som en del krigsförbrukning, vilken tillkommit på grund av knapp bränsletillgång, kvarstode eller eventuellt ökades. Man finge därför icke bort- se från att en tillfällig åtstramning i kraftläget kunde inträda. Utvecklingen inom ett par år därefter antages kunna bliva tämligen oenhetlig. Å ena si— dan väntas en reduktion ske beträffande tillverkningen av försvarsmateriel och ersättningsvaror, varjämte en förbättrad tillförsel av kol och olja kan medföra minskad kraftförbrnkning för värmeändamål och minskat behov av elkraftkrävande järnvägstransporter, vilket allt skulle medverka till en nedgång i kraftuttagningen. Å andra sidan kan denna nedgång kompense— ras genom ökad verksamhet inom export- och byggnadsindustrierna samt genom ökning av vattenfallsstyrels—ens kraftleveranser till statsbanorna. Sty- relsen drager av sina överväganden den slutsatsen, att efter budgetåret 1945/ 46 skulle erfordras ett normalt produktionstillskott av 200 MkWh per år.

Styrelsen framhåller dock, att, till följd av att ny utbyggnad i ett angivet fall icke påbörjats tidigare än som skett, marginalen mellan krafttillgång och behov vore något mindre än vad styrelsen från början avsett.

Beträffande de krafttillskott, som kunna påräknas under den närmaste tiden, meddelar styrelsen, att ur Nämforsen skulle från och med budgetåret 1946/47 erhållas 230 Mleh per år och ur Forsmoforsen från och med bud- getåret 1946/47 335 MkWh per år. Därest utbyggande av Hölleforsen påbör- jades under år 1945/46, skulle för senare inträdande ökning av kraftbehovet kunna vid detta kraftverk uttagas 650 Mleh per år från och med början av 1950-talet. Ökningen av kraftproduktionen kunde vidare forceras genom snabbare utbyggnadstakt vid Forsmofor-sen och Hölleforsen och genom nya regleringar i Indalsälvens och Ångermanälvens källsjöar. Därjämte funnes möjligheter till ånggenerering av kraft och till att vid vattenbrist minska kraftuttagn-ingen genom avkoppling av en del sekunda kraft.

Det i årets statsverksproposition (kapitalbudgeten, bil. 4, s. 146—466) i enlighet med vattenfallsstyrelsens förslag äskade beloppet till kraftverks- byggen, vattenregleringar, distributionsanläggningar samt ersättningsan- skaffningar och förnyelsearbeten fördelar sig på olika anslagsändamål på följande sätt.

• Sida 100
•  Original

Kraftstation vid Nämforsen ........................ . kronor 9 000 000 >> » Forsmoforsen » 9 000 000 » » Hölleforsen » 2 000 000 Tilloppstunnel och dämningshöjning vid Porjus kraftsta- tion 1 000 000 Regleringsåtgärder i Ängermanälvens flodområde ...... 2 000000 Reglering av sjöar inom Indalsälvens regleringsområde . . 1 700 000 Distributionsanlåggningar m. m. 18000 000 Mindre utvidgningar av kraftstationsanläggningar och mindre regleringsföretag m. m. .................... 1 000 000 Statens vattensfallsverks dispositionsanslag » 2 000 000

Strimma kronor 45 700 000.

Ur de konjunkturpolitiska synpunkter, som investeringsutredningen i 1944 års betänkande framhållit, vore det önskvärt om vattenfallsstyrelsens ut— byggnadsverksamhet — liksom även annan statlig investering —— kunde be- drivas på sådant sätt, att investeringsvolymen i lämplig omfattning ökades vid lågkonjunktur och minskades vid högkonjunktur. En sådan variation i utbyggnadsverksamheten förutsätter dock, att under lågkonjunkturen mellan * produktionskapacitet och efterfrågan på kraft skapas en marginal, tillräck- ligt stor att under högkonjunkturen tillgodose den då accelererade ökningen av kraftuttaget, så att icke denna ökning framtvingar en forcerad utbygg- nad. En tillämpning av dessa principer på investeringsplanen för nästa bud- getår skulle närmast leda till, att de ordinarie arbetena med hänsyn till rå- dande högkonjunktur minskades och att man däremot räknade med en jämförelsevis »stor investeringsreserv att tillgripa, därest en konjunkturom- svängning med friställning av arbetskraft skulle inträffa. De ordinarie arbe- ten, som medtagits i statsverkspropositionen, medföra emellertid en ökning av ntbyggnadstakten för ordinarie arbeten, vilket i sin tur —— enär den totala utbyggnadsvolymen på grund av begränsningen i verkets möjligheter att dc- taljplanera ytterligare arbeten och med hänsyn till de organisatoriska svå- righeterna att utvidga byggnadsverksamheten utöver en viss gräns —— medför minskade möjligheter att föra fram en mera omfattande investeringsreserv.

En omläggning enligt förenämnda principer kan emellertid uppenbarligen ickei nuvarande läge komma i fråga. Den befintliga kraftreserven har näm- ligen med hänsyn till utsikterna för den närmaste framtiden bedömts såsom väl knapp, och det har därför —— icke minst på grund av det fortsatta kriget — ansetts angeläget att trots rådande goda konjunkturer forcera fram en viss ökning av marginalen mellan produktionskapacitet och förutsedd kraftkon— sumtion. Det må emellertid erinras om att Kungl. Maj:t har i sin hand att även för arbeten, för vilka beviljats anslag på riksstaten, reglera byggnads- verksamheten med hänsyn till materialförsörjnings- och arbetsmarknadslä- get. Även dessa ordinarie arbeten kunna därför, om förhållandena så skulle möjliggöra eller påkalla, inom vissa gränser bedrivas i konjunkturutjämnan-J. de syfte.

• Sida 101
•  Original

Då det gäller att från sålunda föreliggande utgångspunkter bedöma frå- gan om lämplig storlek av investeringsreserven för nästkommande budgetår, böra till en början beaktas två huvudfaktorer, nämligen kraftbehovet på längre sikt och de organisatoriska möjligheterna att utvidga byggnadsverk- samheten.

Vad beträffar ökningen i kraftkonsumtionen under de närmast följande åren torde de i investeringsutredningens föregående betänkande (SOU 1944: 12 .s. 94 ff) återgivna utalandena från såväl den statliga som den pri- vata kraftproduktionens representanter alltjämt kunna tillmätas väsentlig gil- tighet. Det anses sålunda alltjämt försvarbart att planera utbyggnadsverk- samheten så, att man erhåller ett tillskott till produktionen av 400! MkWh per år, varav ungefär hälften skulle falla på vattenfallsverket. De i ett inom utredningens kansli upprättat diagram, bil. 7, upptagna streckprickade ned- re prognoslinjerna visa, att ett visst kraftöverskott skulle —— om intet oför- utsett inträffar — kunna påräknas under de närmaste åren med hänsyn till pågående och föreslagna utbyggnader. Även om man utgår från det verkliga belastningsvärdet för år 1943 och för åren 1944—1946 räknar med en belast— ningsölkning av 600 MkWh per år samt först därefter med en ökning av 400 MkWh per år, skulle en marginal ändock komma att finnas vid 1950-tal-ets början. Ytterligare utbyggnader utöver de pågående och föreslagna skulle en- ligt diagrammet komma att behöva utnyttjas tidigast år 1951. Härtill kom- mer, att vissa svårigheter beträffande materialförsörjningen m. 11]. nu före- ligga och troligen även komma att finnas under nästa budgetår samt att vat- tenfallsstyrelsens organisation icke torde möjliggöra planering och genomfö- rande under nästa budgetår av ett byggnadsprogram, som i mera avsevärd grad överstiger det, för vilket anslag upptagits på riksstaten.

Dessa förhållanden hava medfört, att även för nästkommande budgetår endast ett jämförelsevis begränsat förslag till investeringsreserv kunnat fram- läggas. Efter överläggningar med vattenfallsstyrelsen har utredningen stannat för att i reserven för budgetåret 1945/46 föreslå arbeten för en sammanlagd kostnad av 19 400 000 kronor. Om härtill läggas de i statsverkspropositionen äskade anslagen till arbeten i vanlig ordning, tillhopa 45 700 000 kronor, skulle investeringsplanen för budgetåret 1945/46 komma att inrymma arbeten för en sammanlagd kostnad av 65 100 000 kronor. Arbetena i planen hava sam- manställts i bil. 6.

Företagen i den föreslagna reserven uppskattas totalt kunna erbjuda sys- selsättning på arbetsplatsen för 900 år 950 man, motsvarande 275 000 dags- verken. Härtill komma uppskattningsvis 12 000 industridagsverken för ma- skinbeställningarna. Materialbehovet innefattar bland annat ca 5 200 ton ce- ment och 1 900 ton järn av olika slag.

Beträffande möjligheterna att genomföra den angivna planen har vatten- fallsstyrelsen framhållit, att dessa minskas, om arbeten ingående i inneva- rande års investeringsreserv skulle behöva igångsättas före den 1 juli 1945. I den mån arbeten i reserven igångsättas senare än den 1 juli 1945, minskas likaledes omfattningen av vad som hinner utföras under den tid planen om-

• Sida 102
•  Original

fattar. Den omständigheten, att investeringsreserven innehåller förhållandevis stora belopp till forcering av sådana arbeten, som även kunna antagas bliva upptagna på riksstaten, och att endast ett ringa antal nya investeringsobjekt , ingår i reserven, torde jämväl medföra svårigheter att helt genomföra planen.

Av olika skäl synas jämförelsevis stora svårigheter föreligga för vatten- fallsstyrelsen att, parallellt med de omfattande ordinarie arbetena, med den till buds stående organisationen bedriva förberedelsearbetena så, att de i reserven upptagna företagen med kort varsel kunna tagas i anspråk i avsett syfte. Svårigheterna torde bland annat sammanhänga med inkallelser till militärtjänst, vilka orsakat brist på kvalificerad teknisk personal över huvud taget, minskat styrelsens tillgängliga personal och även försvårat nyrekryte- ringen till verket. Bundenheten av den statliga lönenivän har gjort det vansk— ligt att i en tid av brist på personal konkurrera med det enskilda näringslivet om erforderlig ny arbetskraft och har även lett till att verket mistat flera av sina egna kvalificerade tjänstemän. Tillgången på arbetsmaskiner av olika slag, vilken på grund av importsvårigheterna är svår att överblicka, är givet- vis även av betydelse för möjligheterna att snabbt kunna taga reserven i anspråk. Slutligen må här erinras om, att den juridiska prövningen av bygg- nadsföretagen kan befaras komma att taga längre tid i anspråk än vad styrel- sen från början förutsett, varigenom igångsättandet av åtminstone vissa de- lar av företagen kan bliva fördröjt.

Det kunde måhända tänkas, att vissa delar av vattenfallsstyrelsens plan— läggningsarbete för att minska belastningen på verkets organisation utfördes av enskilda konsulterande firmor. Enligt vad utredningen erfarit hava emel— lertid de firmor, som skulle kunna komma i fråga, för närvarande full sys- selsättning och dragas snarare med större personalsvårigheter än vattenfalls- styrelsen på grund av inkallelserna till militärtjänst. Vissa olägenheter tor- de det också medföra att låta utomstående konstruktörer enbart på grund- val av vattenfallsstyrelsens eget undersökningsmaterial utföra erforderliga konstruktioner.

Ett flertal av de i investeringsreserven ingående arbetsobjekten äro av så- dan storleksordning, att de kräva en flerårig utbyggnadstid. Ett av de mest kapitalkrävande företagen, kraftstationen vid Hölleforsen, tillhör emellertid även det ordinarie byggnadsprogram—met. lnvesteringsreservens ianspråkta- gande innebär beträffande detta företag endast en forcering av arbetena och skulle sålunda icke medföra, att större kapital behövde bindas för full- bordande av arbeten, vilka igångsatts såsom arbetslöshetsarbeten. Om inves- teringsreserven utnyttjas, komme detta att innebära att mera betydande ka- pital för fullföljandet av arbetena skulle i fortsättningen erfordras endast, för utbyggnaden av Harsprånget, för den händelse denna utbyggnad skulle befinnas böra omedelbart fullföljas.

Ur sysselsättningssynpunkt äro de i reserven upptagna företagen lämpliga genom sin belägenhet inom konjunkturkänsliga delar av landet och genom att synnerligen goda möjligheter föreligga att bedriva arbetena vintertid. De flesta företagen äro även lämpliga därför att arbetstakten inom vida grän-

• Sida 103
•  Original

ser kan avpassas efter de sysselsättningsbehov, som vid olika tidpunkter kun- na föreligga, och därför att arbetena utan större arbetstekniska olägenheter vid behov helt kunna nedläggas.

I det följande refereras vissa uppgifter och synpunkter, som av vattenfalls- styrelsen anförts beträffande de företag, vilka varit under övervägande vid uppgörande av förslaget till investeringsreserv.

Kraftstatlon vid Forsmoforsen.

Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag i proposition 1944: 93 har riksdagen för innevarande budgetår anvisat ett investeringsanslag av 2 000 000 kronor till påbörjande av arbetena med anläggning av kraftstation vid Forsmofor- sen. Å allmän beredskapsstat III för innevarande budgetår har vidare upp- förts ett anslag av 5 000000 kronor till forcering av nämnda kraftstations utbyggnad (proposition 1944: 281, s. 235 och 236).

I årets statsverksproposition (kapitalbudgeten, bilaga 4, punkten 88) äskas ett investeringsanslag av 9 000 000 kronor till fortsättande av arbetena med ifrågavarande kraftstation.

Med hänsyn till att detta arbete torde komma att bedrivas i tämligen snabb takt enbart med anlitande av anslag å riksstaten, ifrågasätter vattenfallsty- relsen, huruvida icke arbetet borde bortfalla ur investeringsreserven. Investe- ringsutredningen har med anledning härav ansett sig icke höra i förslaget till nästkommande års investeringsreserv upptaga något belopp till forcering av ifrågavarande arbete.

Tilloppstunnel och dämningshöjning vid Porjus kraftstation.

I årets statsverksproposition (kapitalbudgeten, bilaga 4, punkten 90) före- slår Kungl. Maj:t riksdagen att anvisa ett investeringsanslag av 1000 000 kronor till tilloppstunnel och dämningshöjning vid Porjus kraftstation. Vid överläggningar mellan investeringsutredningen och vattenfallsstyrelsen har bland annat dryftats möjligheterna att öka investeringsreservens omfattning genom att i densamma beräkna ett belopp till forcering av ovannämnda ar— beten vid Porjus kraftstation. I skrivelse till investeringsutredningen den 19 december 1944 meddelar emellertid vattenfallsstyrelsen, att verkställda ut- redningar visade, att kavitationsolägenheter tills vidare begränsade nyttan av en tillämnad tredje avloppstunnel mer än som tidigare antagits. Denna tunnel borde därför för närvarande icke utföras. Det på riksstat äskade an- slaget påverkades icke därav men väl möjligheten att utföra arbeten utöver det ordinarie programmet. Med anledning härav har investeringsutredning- en icke räknat med något belopp för forcering av ifrågavarande företag.

Kraftstation vid Hölleforsen.

I statsverkspropositionen för innevarande år (kapitalbudgeten, bil. 4, punkten 89) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till påbörjande av kraftstation vid Hölleforsen för budgetåret 1945/46 anvisa ett investerings- anslag av 2 000000 kronor.

• Sida 104
•  Original

Beträffande stationens utförande och kostnader hänvisar vattenfallsstyrel- sen till den i statsverkspropositionen lämnade redogörelsen härför. Styrelsen meddelar därutöver, att planläggningsarbetet fullbordats i sådan utsträck- ning, att arbetena skulle kunna igångsättas med kort tidsfrist. Schaktnings- arbetena för väg till arbetsplatsen hade utförts med ett genom beslut av Kungl. Maj:t den 4 februari 1944 till förfogande ställt belopp av 250 000 kro- nor. En för arbetet erforderlig brobyggnad komme att utföras instundande höst, därest flottningsintressenterna lämnade medgivande till detta. Skulle överenskommelse med dessa intressenter icke kunna ernås, måste vattendom- stolens behandling av frågan avvaktas, innan broarbetena kunde igångsättas. Planerna och principritningarna för företaget i dess helhet vore i huvudsak fullbordade, varför ansökan till vattendomstol torde komma att ingivas den närmaste tiden. Med hänsyn till att domstolens behandling kunde draga ut på tiden torde man emellertid vid uppgörandet av investeringsplanen för näst- kommande budgetår icke böra räkna med att kunna utföra annat än sådana arbeten på land, beträffande vilka man icke behövde avvakta d-omstolsut- slag. En viss forcering av sistnämnda arbeten syntes dock lämpligen kunna ingå i investeringsreserven. Genom att kraftstationen numera planerades att uppföras å motsatt sida av älven mot vad som förutsattes föregående år, hade de arbeten på land, som kunde utföras utan att vattendomstolens slutliga ut- slag avvaktades, fått betydligt ökad omfattning. Emellertid erfordrades det, framhåller styrelsen vidare, för att det utvidgade arbetsprogrammet skulle kunna genomföras, en fångdamm i älven, vilken dock komme att endast obetydligt påverka framrinningsförhållandena. En förutsättning för arbets- programmets genomförande vore därför, att deltillstånd för nämnda fång- damm kunde erhållas av vattendomstolen, oaktat utbyggnadens forcering vore betingad icke av kra-ftförsörjningen utan av förhållandena på arbets— marknaden. Vattenfallsstyrelsen framhåller slutligen, att fångdammen bor- de utföras redan före budgetåret 1945/46 och att härför kunde utnyttjas anslaget till mindre utvidgningar av förefintliga kraftanläggningar och mindre regleringsföretag m. m. Styrelsen hade för avsikt att göra framställ- ning härom till Kungl. Maj:t.

Kostnaderna enligt det nu föreliggande utbyggnadsförslaget, 48 000000 kronor exklusive fallvärde, syntes komma att stiga, därest arbetet i stor om— fattning komme att utföras som extra investeringsarbete med delvis ovan ar- betskraft. Om arbetena forcerades ända från budgetårets början, beräknades medelsförbrukningen under budgetåret stiga med 6000 000 kronor, varav hälften skulle åtgå till första likviderna för två av maskinaggregaten.

Vattenfallsstyrelsen har därutöver föreslagit, att hälften av det för utbygg- nad av Hölleforsens kraftstation i investeringsreserven beräknade kostnads- beloppet, 6 000 000 kronor, alternativt borde kunna användas till påbörjande av Vissa andra kraftstationsanläggningar, som stå i tur till utbyggnad efter Hölleforsen, om förhållandena skulle utveckla sig så att detta bleve gynnsam- mare. Vattenfallsstyrelsen anför i denna fråga följande.

Enligt vattenfallsstyrelsens yttrande den 24 april 1944 till statsutskottet kan Kil- forsen 'i Fjällsjö älv ifrågasättas för ordinarie utbyggnad efter Hölleforsen. Kostna-

• Sida 105
•  Original

den har våren 1944 preliminärt beräknats till 34 000 000 kronor och produktions- förmågan till 76 000 kW och 540 MkWh per år.

I Skellefte älv äger staten bland annat den för utbyggnad relativt gynnsamma Vargforsen. Närmare undersökningar om lämpligt utbyggnadssätt, produktionsför- måga och kostnader hava emellertid icke blivit utförda. Icke förrän framemot sen- sommaren 1945 torde utredningarna vara så klara, att utbyggnadens lämplighet kan bedömas i jämförelse med andra planerade kraftstationen

Då det är ekonomiskt riktiga-st att koncentrera förefintliga resurser på Höllefors- bygget, böra anläggningarna vid Kilforsen och Vargforsen icke ifrågakomma som extra investeringsarheten annat än under speciella förutsättningar. Sådana kunna vara lokala förhållanden i fråga om den arbetsbrist, som föranleder reservens ian- språktagande, ytterligare stark ökning av kraftbehoven i Norrbotten m. m. Vargfors- bygget torde kunna utföras på entreprenad, om detta visar sig önskvärt. Eljest äro nämnda arbeten olämpliga, särskilt om man skall räkna med att de icke med säker- het kunna fullföljas i ett sträck utan eventuellt avbrytas efter någon tid. Båda vat- tenfallen ligga nära nog i ödebygd, varför bostäder och sociala anordningar i första band erfordras, innan någon större arbetsstyrka kan sysselsättas. Vid Kilforsen blir det i huvudsak underjordssprångning, som kan utföras, under det att dammbyggna— den har relativt obetydlig omfattning samt kräver vattendomstolens tillstånd. Om transporten med bilar måste begränsas till ett minimum, är det mera möjligt att in- sätta andra transportmedel vid det stora Hölleforsbygget än vid de mer begränsade arbeten, som kunna pågå vid Kilforsen och Vargforsen.

För att emellertid eventuella speciella önskemål om arbeten vid Kilforsen eller Vargforsen skola kunna beaktas, bör enligt vattenfallsstyrelsens mening en sådan anordning komma till stånd, att enligt beslut av Kungl. Maj:t medelsförbrukningen v'id Hölleforsen kan minskas med 3000 000 kronor och därmed frigjort belopp i stället användas för Kilforsen eller Vargforsen eller båda. '

Investeringsutredningen ansluter sig till vad vattenfallsstyrelsen ovan an- fört rörande önskvärdheten av att vid behov alternativt kunna använda viss del av det för Hölleforsens kraftstation i investeringsreserven beräknade be- loppet till påbörjande av nämnda kraftstationsanläggningar.

Ett tredje maskinaggregat vid Stadsforsens kraftstation.

Vattenfallsstyrelsen hänvisar till vad som anförts om detta arbete i investe- ringsutredningens föregående betänkande (SOU 1944: 12, s. 104). Styrelsen framhåller därutöver, att planer nu förelåge att göra i företaget ingående generator större, nämligen för 55 000 kVA i stället för 40 000 kVA. Med hån- syn härtill och till inträdd höjning av prisläget beräknades kostnaden nu till 8 600 000 kronor, vilket belopp dock förutsatte utförande som ordinarie arbete med van arbetskraft i normal omfattning. Under ett första byggnadsår beräk- nades medelsbehovet bliva 2 000 000 kronor. Enär arbetet innefattade maskin- beställning, måste det fullföljas utan avbrott, sedan det en gång påbörjats. Den totala arbetstiden skulle bliva ca 2 år.

Förberedelsearbeten för kraftstation vid Harsprånget.

Vattenfallsstyrelsen erinrar inledningsvis, att styrelsen i yttrande, den 24 april 1944 över de båda likalydande motionerna nr 3 i första kammaren och nr 20 i andra kammaren om anslag till utbyggnad av Harsprånget m. m. framhållit, att utbyggnaden av Harsprånget borde anstå, dels till dess att

• Sida 106
•  Original

vissa gynnsammare fall i mellersta Norrland utnyttjats, dels i avvaktan på resultatet av undersökningar rörande möjligheten att förbilliga överföringen av kraft från Harsprånget söderut. Vattenfallsstyrelsen har emellertid i en— lighet med riksdagens uttalade önskemål (riksdagens skrivelse 1944: 369) fort- satt med undersökningar av berggrunden m. m. i sådan omfattning, att den blivande kraftstationens placering m. ni. borde kunna fastställas under de närmaste månaderna. Därigenom skulle det bliva möjligt att utföra vissa förberedelser på arbetsplatsen även någon tid före den egentliga utbyggna- den. Dylika förberedelsearbeten syntes lämpligen kunna ingå i investerings- reserven. De skulle närmast bestå i uppförande av bostäder och sociala an- ordningar för den arbetsstyrka, som bleve sysselsatt vid bygget, samt vägar o. d. Därjämte kunde den tunnel —— eventuellt de två tunnlar — som under byggnadstiden skulle föra vattnet förbi kraftstationsläget, utföras under ett första byggnadsår.

I styrelsens yttrande över nyssnämnda motioner hade uppgifter om den blivande kraftstationens produktionsförmåga och kostnader angivits för två olika utbyggnadsalternativ. Till följd 'av grundundersökningarnas resultat hade väsentliga ändringar visat sig erforderliga i fråga om planerna för statio- nens utförande. Bland annat framginge av undersökningarna, att arbetet redan från början borde inriktas på det större alternativet. För närvarande förelåge emellertid icke definitiva siffror på produktionsförmåga och kost-

nader. Såväl av detta skäl som med hänsyn till den tid, som kunde förflyta, , innan den fullständiga utbyggnaden komme att beslutas, borde, framhåller vattenfallsstyrelsen, ifrågavarande arbete i investeringsplanen angivas icke som en del av den slutliga kraftverksutbyggnaden utan som självständiga förberedelsearbeten. Totalkostnaden syntes därvid kunna upptagas till 2 800 000 kronor och medelsförbrukningen under ett första byggnadsår be- räknas till 2 300 000 kronor. Arbetet vore av sådan natur, att det kunde av— brytas även innan det slutförts.

Krattstation vid Hammarby.

Vattenfallsstyrelsen erinrar till en början, att Hammarbyfallen — vilka ligga i Dyltaån omedelbart nedanför dess utflöde ur Norasjön — inköptes år 1907 av järnvägsstyrelsen [för användning till elektrisk bandrift. År 1909 överflyttades de till vattenfallsstyrelsens förvaltning. Styrelsen framhåller, att kraftanläggnin—gen för deras utnyttjande visserligen skulle bliva liten och därigenom proportionsvis dyr, men regleringsmöjligheterna vore goda och- läget gynnsamt, så att överföringskostnaderna till förbrukningsplatsen bleve små. En utbyggnad hade varit aktuell vid flera tillfällen men fått anstå, därför att det ansetts riktigare att koncentrera tillgängliga resurser på de stora ut- byggnaderna i Norrland. Vattenfallsstyrelsen har funnit Hammarby-utbygg— naden utgöra lämpligt objekt att medtagas i investeringsreserven.

Styrelsen meddelar vidare, att medelvattenmängden i vattendraget kunde beräknas till ca 11 m3 per sekund. Kraftstationen skulle få en fallhöjd av

• Sida 107
•  Original

32,5 m och utbyggas med ett aggregat för 20 1113 per sekund. Dammen och intaget vore avsedda att förläggas vid Norasjöns utlopp i direkt anslutning till varandra. Från intaget skulle ett vertikalt bergschakt leda ned till turbinen, och från denna skulle vattnet gå ut i än genom en 3,4 km lång avloppstunnel. Kraftstationens maximieffekt planerades till 5200 kW och produktionsförmågan till 22 MkWh per år. I Norasjön skulle ett magasin för fullständig dygns- och veckoreglering anordnas, varför kraftproduktio- nen kunde förläggas till lämpligaste tid.

Kostnaden för anläggningen exklusive fallvärde och nämnda sjöreglering har av styrelsen vid utförande som ordinarie arbete beräknats till 3 500 000 kronor, varav under ett första byggnadsår skulle enfordras 2 000000 kronor. Vid eventuellt utförande med ovan arbetskraft beräknades kostnaden bliva större.

Enär maskinaggregatet måste beställas redan under det första byggnads- året, finner styrelsen arbetet böra fortsättas i direkt följd, sedan det en gång påbörjats. Den totala byggnadstiden beräknas bliva ca 3 år.

Distributionsanläggningar och därmed sammanhängande arbeten vid statens kraftverk.

I statsverkspropositionen för innevarande år (kapitalbudgeten: bil. 4, punkten 93) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till distributionsan- läggningar och därmed sammanhängande arbeten vid statens kraftverk för budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag av 18 000000 kronor. Vat- tenfallsstyrelsen föreslår, att i investeringsreserven för nämnda budgetår till samma ändamål medtages ett belopp av 4000 000 kronor. I fråga om an- vändningen av detta belopp hänvisar styrelsen till vad därom anförts i ut- redningens föregående betänkande (SOU 1944:12, s. 105). Därutöver fram- håller styrelsen, att planeringen för de extra investeringsarbetena nu emeller- tid kommit i ett något gynnsammare läge. Dock måste reservation fortfarande göras för att materi-alsvårigheter kunde hindra det avsedda programmets ge- nomförande. Vidare vore det möjligt, att utvecklingen på vissa håll komme att gå fortare än vad som tidigare förutsetts, med följd att arbeten, som inginge i investeringsreserven, måste överflyttas till det ordinarie program- met.

Mindre utvidgningar av förefintliga krattstationsanläggningar och mindre regle- ringsiöretag m. m.

I statsverkspropositionen för innevarande år (kapitalbudgeten: bil. 4, punk- ten 95) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till mindre utvidgningar av förefintliga kraftstationsanläggningar och mindre regleringsföretag m. rn. för budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag av 1000 000 kronor. Vattenfallsstyrelsen hänvisar i övrigt till vad i utredningens föregående be- tänkande (SOU 1944: 12, s. 105) anförts om kompletterings- och förberedel— searbeten vid kraftstationer. Såsom lämpligt belopp att medtagas i investe-

• Sida 108
•  Original

ringsreserven för nästa budgetår för här ifrågavarande ändamål föreslår styrelsen 1 600000 kronor. Styrelsen framhåller, att detta belopp till större del motsvarades av arbeten, för vilka planeringen vore helt eller i det när- maste slutförd.

Statens vattentallsverks dispositionsanslag.

Vattenfallsstyrelsen erinrar om att i riksstaten för innevarande b'idgetår upptagits ett sär-skilt investeringsanslag av 2 000 000 kronor till ersättnings- anskatffningar och förnyelsearbeten, avseende kraftstationer, reglerilzgsföre- tag och kanaler. För budgetåret 1945/46 har i innevarande års statsverks- proposition (kapitalbudgeten: bil. 4, punkten %) hemställts om anvisande av samma belopp, varvid emellertid anslagsbeteckningen föreslagits ändrad till Statens vattenfallsverks dispositionsanslag. Anslaget stode icke till vat- tenfallsstyrelsens omedelbara förfogande utan .skulle anvisas av Kungl. Maj:t för varje särskilt arbete efter förslag av styrelsen.

Vattenfallsstyrelsen föreslår, att ett belopp av 1 500000 kronor för ifrå- gavarande ändamål medtages i investeringsreserven för budgetåret 1945/46. I huvudsak avsåges härmed att tidigare få till stånd utbyten av turbiner mot kraftigare sådana, vilka utbyten i varje fall borde göras om ett fåtal år. För användningen borde liksom för det ordinarie anslaget gälla, att anvisning av Kungl. Maj:t erfordras för varje särskilt arbete.

6. Investeringsplan för försvarsväsendet.

Förslaget till investeringsplan för försvarsväsendet för budgetåret 1945/46, innefattande ordinarie arbeten för sammanlagt 98 408 500 kronor och en allmän investeringsreserv om sammanlagt 34 928000 kronor, samt dessutom en grovarbetsreserv om sammanlagt 55 606 000 kronor, har sammanställts i Bil. 8.

Beträffande de allmänna grunderna för utväljande av arbetsobjekt läm- pade att ingå i investeringsplanen för försvarsväsendet har investeringsut- redningen i sitt föregående betänkande (SOU 1944: 12, s. 106 och 107) anfört, att när det gällt företag av huvudsakligen militär betydelse utredningen icke kunnat bedöma frågan om de olika företagens angelägenhetsgrad på samma sätt som beträffande anläggningar för civila ändamål.

Under kriget har en stark forcering av de militära investeringarna ägt rum, medan däremot de flesta investeringsområdena för civila ändamål hållits tillbaka. Detta måste medföra förskjutningar i storleksrelationen beträffande efterkrigsinvesteringar för militära respektive civila ändamål. Självfallet har utredningen icke ingått i prövning beträffande angelägenheten av investe- ringarna för försvarsväsendet ur militär synpunkt utan har därutinnan varit hänvisad till att helt och hållet bygga sina ställningstaganden på uppgifter av vederbörande militära myndigheter. De till utredningen av vederbörande

• Sida 109
•  Original

militära förvaltningar anmälda investeringsobjekten hava underställts över- befälhavaren, vilken därvid verkställt gradering av företagen alltefter deras angelägenhet.

De i utredningens ovannämnda betänkande angivna huvudprinciperna för upprättande av investeringsplaner för olika militära myndigheter hava följts även vid upprättandet av investeringsplanen för budgetåret 1945/46, varför utredningen tillåter sig att hänvisa till vad härutinnan i sagda betänkande anförts.

Den i det följande föreslagna allmänna investeringsreserven för budget- året 1945/46 beräknas innebära arbetstillfällen motsvarande ca 360 000 dags- verken för grovarbetare och 300 000 dagsverken för yrkesarbetare i egentlig anläggningsverksamhet. De båda dagsverksantalen beräknas motsvara ar- betsstyrkor om 1 200 respektive 1 000 man. Materialbehovet för investerings- reserven innefattar bland annat ca 1430 ton järn och stål samt 11000 ton cement; i övrigt hänvisas beträffande materialbehovet till bil. 28.

Utredningen lämnar i det följande en kortfattad översikt över de i investe- ringsplanen för respektive militära myndigheters verksamhetsområden ingå- ende företagen.

a. Försvarsstabens verksamhetsområde.

I de 51 allmän beredskapsstat II och III för budgetåret 1944/45 uppförda anslagen av sammanlagt 225 milj. kronor till åtgärder för arbetsmarkna- dens reglering m. in. har bland annat inräknats ett 1belopp om 6000 000 kronor för utförande av vissa skyddsrum och lagringsanläggningar m. m. för försvarets räkning, fördelade med 4 000000 kronor på arméförvaltningens delfond av försvarsväsendets fastighetsfond och 2 000 000 kronor på flygför- valtningens delfond (proposition 1944: 281, bil. 10, s. 163). Utredningen hän- visar till vad i propositionen och i utredningens betänkande (SOU 1944: 12, s. 107 och 108) anförts beträffande dessa arbeten.

Försvarsstaben har sedermera såsom investeringsobjekt för budgetåret 1945/46 föreslagit ytterligare lagrings- och förrådsanläggningar, av vilka vissa företag av överbefälhavaren placerats i högsta angelägenhetsgrad.

Då de föreslagna företagen ur sysselsättningssynpunkt sett väl lämpa sig att ingå i en grovarbetsreserv och då företagen, enligt vad vid samråd med försvarsdepartementet inhämtats, ur försvarets synpunkt äro att anse som för— hållandevis angelägna, har utredningen funnit skäl att medtaga vissa av företagen i en grovarbetsreserv för budgetåret 1945/46.

De nytillkomna företagen hava beräknats draga en totalkostnad av 26 735 000 kronor, varav arbeten för ett belopp av ca 14 000 000 kronor skulle kunna utföras under nästkommande budgetår.

Hela reserven för budgetåret 1945/46 av företag av här ifrågavarande slag skulle enligt utredningens ovan angivna förslag sålunda inrymma arbeten för en kostnad av (6 000 000 + 14 000 000 =) 20 000 000 kronor.

Av militära skäl kan någon närmare redogörelse för dessa arbeten icke här lämnas.

• Sida 110
•  Original

Förslag till investeringsplan för arméns fortifikationsförvaltnings ämbets- område för budgetåret 1945/46, innefattande en allmän investeringsreserv om 11 719 000 kronor jämte en grovarbetsreserv om 6 671 100 kronor, har sam- manställts i Bil. 8 b. Motsvarande reserver enligt allmänna beredskapsstaten för innevarande budgetår uppgå till 5 475 000 respektive 6 760 000 kronor. I statsverkspropositionen för innevarande år (kapitalbudgeten: bil. 2, punkten 1) hava å ordinarie stat för budgetåret 1945/46 föreslagits anslag till vissa byggnadsarbeten m. m. för armén om 24 000 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941. Dessutom stå till fortifikationsförvaltningens förfogande vissa ti— digare anvisade medel, varför hela investeringsplanen (ordinarie arbeten jämte investeringsreserv) omfattar arbeten och anskaffningar för tillhopa 63 991 800 kronor.

Med utgångspunkt från den för försvarets utbyggnad gällande femårs- planen skulle, såsom i investeringsutredningens föregående betänkande när— mare angivits, det normala byggnadsprogrammet för arméns fortifikations- förvaltnings ämbetsområde omfatta ca 28 milj. kronor per år enligt pris- läget den 1 juli 1941, vilket med nuvarande penningvärde skulle motsvara ca 33 milj. kronor. En investeringsplan motsvarande två års investering av denna omfattning skulle sålunda uppgå till ca 66 milj, kronor. Från forti- fikationsförvaltningens sida förklarades emellertid i samband med uppgö- randet av investeringsplanen för innevarande budgetår, att förvaltningens byggnadsorganisation medgåve genomförandet av ett årligt byggnadspro- gram upp till 70 a 80 milj. kronor. Samtidigt meddelades att fortifika— tionsförvaltningens ordinarie program för budgetåret 1944/45 omfattade ar- beten för över 72 milj. kronor, varför någon nämnvärd ökning av arbets— programmet icke med dåvarande organisation vore möjlig. Med hänsyn härtill medtogos i den allmänna investeringsreserven och grovarbetsreserven för bud— getåret 1944/45 endast ett ringa antal investeringsobjekt.

Såsom framgår av den i 1945 års statsverksproposition (kapitalbudgeten: bil. 2, s. 7) lämnade översikten av läget beträffande de viktigaste av 1942 års försvarsbeslut föranledda byggnadsföretagen inom armén, hava arbetena härmed numera fortskridit så pass långt, att det kan beräknas, att ifråga- varande byggnadsarbeten skola i stort sett kunna vara slutförda i god tid före femårsperiodens utgång. På grund härav har fortifikationsförvaltningens ordinarie byggnadsprogram för nästkommande budgetår mindre omfattning än för innevarande budgetår. Det beräknas enligt uppgift från förvaltningen uppgå till ca 52 milj. kronor enligt nuvarande prisnivå. Investeringsreserven för budgetåret 1945/46 har därför kunnat ökas så att hela planen för detta år i stort sett motsvarar två års normal investering.

De av arméns fortifikationsförvaltning anmälda investeringsobjekten ut— göras liksom föregående år dels av husbyggnadsföretag (exercishus, gymna- stikbyggnader och matinrättningar m. m.), dels av vägarbeten, dräneringar, skjutbanearbeten och dylikt. Beträffande flertalet av husbyggnaderna har

• Sida 111
•  Original

från försvarsdepartementets sida förklarats, att de, därest de icke komme att utnyttjas som sysselsättningsobjekt i en arbetslöshetskris, torde i vanlig ord- ning komma till utförande under de närmaste åren. I anslutning härtill har investeringsutredningen till ett belopp av 11 102 000 kronor medtagit dylika arbetsobjekt i den allmänna investeringsreserven.

Vad angår av fortifikationsförvaltningen anmälda väg-, idrottsplats- och liknande anläggningsarbeten utanför femårsplanens ram, vill investerings- utredningen framhålla att dessa arbeten äro föga materialkrävande och att vid dem kan i stor utsträckning sysselsättas icke fackutbildad arbetskraft. j Från försvarsdepartementets sida har förklarats, att det ur försvars-

väsendets synpunkt vore önskvärt, att dessa företag komme till utförande under de närmaste åren. Med hänsyn till dessa omständigheter har investe— ringsutredningen i grovarbetsreserven medtagit dylika grovarbeten för ett sammanlagt belopp av 6 671 100 kronor.

Beträffande anmälda stensättningsarbeten utanför femårsplanens ram sy- nas dessa arbeten icke lämpligen kunna medtagas i grovarbetsreserven, enär de i jämförelsevis stor utsträckning fordra tillgång på fackutbildad arbets- kraft. Utredningen har emellertid, efter samråd med försvarsdepartementet och fortifikationsförvaltningen, ansett sig kunna i den allmänna investerings- reserven medtaga dylika arbeten i sådana fall, då de äro av hög angelägen- hetsgrad. Med stöd av dessa överväganden hava i den allmänna investerings- reserven medtagits stensättningsarbeten för en sammanlagd kostnad av 355 000 kronor.

För arbetena avseende väg-, avlopps-, dränerings- och stensättningsarb—eten hava med hänsyn till företagens stora antal endast vissa allmänna uppgifter till belysning av deras angelägenhet lämnats av arméns fo—rtifikationsförvalt- ning. På grund härav förutsätter investeringsutredningen att, i den mån det kan bliva aktuellt att utnyttja något eller några av ifrågavarande företag såsom sysselsättningsobjekt, de olika företagen då bliva föremål för särskild prövning från fall till fall.

Med ledning av från fortifikationsförvaltningen lämnade uppgifter åter- giver investeringsutredningen i det följande vissa synpunkter beträffande de i den allmänna investeringsreserven respektive grovarbetsreserven medtagna företagen.

Exercisbyggnader.

För exercisbyggnader vi—d Värmlands regemente, Livregementets grenad- järer, Göta artilleriregemente och Smålands artilleriregemente har ett belopp av 640 000 kronor uppförts är allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/ 45 (proposition 1944: 281, s. 163—165). Utredningen hänvisar till vad i pro- positionen och i utredningens föregående betänkande (SOU 1944: 12, s. 110) lanförts beträffande ifrågavarande slag av arbeten. i I investeringsplanen för budgetåret 1945/46 har utredningen efter samråd med försvarsdepartementet och fortifikationsförvaltningen medtagit exercis— byggnader vid sammanlagt tolv förband, nämligen förutom vid de fyra ovan

• Sida 112
•  Original

angivna vid Livgrenadjärregementet, Norra skånska infanteriregementet, Upplands regemente, Kronobergs regemente, Jönköpings-Kalmar regemente, Älvsborgs regemente, Hallands regemente och Bohusläns regemente. För ifrå- gavarande ändamål har i den allmänna investeringsreserven upptagits ett be- lopp om sammanlagt 2 300 000 kronor.

F urirbostäd er.

I 1944 års statsverksproposition (kapitalbudgeten: bil. 2, s. 26 och 27) har föredragande departementschefen i fråga om furirbostäder bland annat an- fört, att verkställd utredning klarlagt behovet i stort av dylika bostäder un- der vissa givna förutsättningar. Då emellertid frågan, vid vilka förband dylika bostäder erfordrades, tills vidare vore lämnad öppen liksom även frå- gan om de särskilda byggnadernas utformning m. m., funne departements- chefen sig icke för det dåvarande kunna beräkna medel för detta ändamål.

I sin petitaskrivelse till Kungl. Maj:t den 31 augusti 1944 har arméns for- tifikationsförvaltning, utöver vad i 1944 års statsverksproposition anförts, bland annat meddelat att, sedan den vidare utredningen av frågan angå- ende uppförande av furirbostäder uppdragits åt 1940 års militära byggnads- utredning, byggnadsutredningen utarbetat förslag avseende frågans lösning. Förslaget avsåge dels uppförande av bostadsbyggnader för furirer, dels ock inredande till furirbostäder av vissa befintliga tjänstebostäder för under- officerare. Av de sålunda föreslagna åtgärderna borde uppförande av nya bostadshus omedelbart ifrågakomma, under det att ombyggnad av tjänste- bostäderna kunde tillgripas först. efter hand som bostäderna bleve lediga ge- nom avflyttning. Fortifikationsförvaltningens handläggning av ärendet hade därför tillsvidare inriktats på ett genomförande av det ovan angivna nybygg- nadsprogrammet, vilket av byggnadsutredningen beräknats draga en kostnad av i runt tal 3 800 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941. Med hänsyn till medelsläget för femårsplanens genomförande hade emellertid fortifika- tionsförvaltningen funnit sig böra begränsa sitt äskande beträffande nybygg- nad av furirbostäder till av förvaltningen tidigare beräknat belopp, 1 000 000 kronor, varvid i första hand de förband syntes böra ifrågakomvma, vid vilka förläggningssvårigheterna med särskild styrka gjort sig gällande. Med till- lämpning av de angivna principerna ville förvaltningen sålunda framlägga ett förslag till uppförande av bostadshus för furirer vid sju olika förband. Kostnaderna härför hade beräknats till sammanlagt 893 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941. Med hänsyn till att definitiva förslag till situations- planer för de olika byggnaderna ännu icke förelåge, syntes emellertid vissa justeringar av de beräknade kostnaderna komma att bliva erforderliga. För budgetåret 1945/46 syntes därför böra anvisas ett belopp av 1000 000 kro- nor för uppförande av furirbostäder. De förband, vid vilka furirbostäder en- ligt det framlagda förslaget nu skulle komma till utförande, vore Västerbot— tens regemente, Västernorrlands regemente, Livregementet till häst, Norr- ' lands dragonregemente, Svea trängkår, Skånska trängkåren och Signalrege- : mentet. Anslag för ifrågavarande ändamål har icke upptagits i 1945 'års statsverksproposition.

• Sida 113
•  Original

Efter samråd med försvarsdepartementet och arméns fortifikationsförvalt- ning har investeringsutredningen i den allmänna investeringsreserven för budgetåret 1945/46 funnit lämpligt upptaga ett belopp av 1150 000 kronor enligt nuvarande prisläge för uppförande av furirbostäder vid ovannämnda förband.

Om- och tillbyggnad av matinrättningar.

För om- och tillbyggnad av matinrättningar vid Jämtlands fältjägarrege- mente, Södra skånska infanteriregementet, Hälsinge regemente, Västernorr- lands regemente, Livregementet till häst, Livregementets husarer, Norrlands dragonregemente och Göta artilleriregemente har ett belopp av 2 100000 kronor uppförts å allmän beredskapsstat IIII för budgetåret 1944/45 (propo- sition 1944: 281, s. 165 och 166). Utredningen hänvisar till vad i nyssnämnda proposition samt i proposition 1944: 175 (s. 82—85) anförts beträffande be- hovet av om- och tillbyggnad av matinrättningar vid armén.

Efter samråd med försvarsdepartementet och fortifikationsförvaltningen har investeringsutredningen i investeringsplanen för budgetåret 1945/46 upp- tagit om- och tillbyggnad av matinrättningar vid sammanlagt femton för- hand, nämligen, förutom vid de åtta tidigare nämnda, vid Livgirenadjårrege- mentet, Norra skånska infanteriregementet, Kronobergs regemente, Jönkö- pings-Kalmar regemente, Smålands artilleriregemente, Södermanlands pan- sarregemente och Östgöta luftvärnsregemente. För ifrågavarande ändamål har i den allmänna investeringsreserven upptagits ett belopp om sammanlagt 4 029 000 kronor.

Hundgårdar för arméns truppförband.

I petitaskrivelse till Kungl. Maj:t den 31 augusti 1944 har arméns fortifi- kationsförvaltning, under hänvisning till Kungl. Maj:ts proposition 1943: 302 och till 1944 års statsverksproposition (kapitalbudgeten: bil. 2, s. 48 och 49), erinrat om att medel tidigare anvisats för anordnande av hun-dgårdar vid nio av arméns truppförband, samt hemställt, att medel för budgetåret 1945/46 måtte anvisas för anordnande av hundgårdar vid ytterligare fjorton förband. Anslag för ifrågavarande ändamål har icke av Kungl. Maj:t beräknats i 1945 års statsverksproposition.

Utöver vad i förenämnda propositioner anförts i denna fråga åberopar for— tifikationsförvaltningen i sin skrivelse en av chefen för arméns hundväsende till förvaltningen ingiven promemoria. Denne har däri bland annat framhål- lit, att i och med den igångsatta, till decentralisering syftande omorganisatio- nen av försvarets tjänstehundväsende ytterligare och mycket tungt vägande skäl tillkommit för det tidigare anmälda behovet av permanenta och delvis vinterbonade hund'gårdar vid de truppförband (15 st.), där sådana ännu ej uppförts. De vid samtliga dessa förband — utom kavalleriregementena (2 st.) — nu upprättade hunddetaljerna komme att få en verksamhet, som ställ- de ytterligare och ovillkorliga krav på centrala uppställningsmöjligheter icke blott för året runt under utbildning varande ordinarie truppfö-rbands-

• Sida 114
•  Original

hundar, utan även för tillfälligt inhysande och vård av det avsevärda antal kontinuerligt in- och utgående bevaknings-, vakt-, spår— och skyddshundar, som även i ett blivande fredsläge komme att utväljas, prövas och användas inom varje hundregistreringsområde. I byggnadsplanen för varje perma- nent hundgård inginge även expeditionslokal, och denna vore med hänsyn till de nu tillkomna hunddetaljerna än mera nödvändig. Då de nu hund- tilldelade förbanden inom andra och sjätte militärområdena jämte samtliga flygflottiljer redan fått permanenta hundgårdar, syntes en komplettering med hänsyn till de återstående av de förenämnda truppförbanden icke längre kunna uppskjutas. De mycket avsevärda belopp, som redan inbesparats och som ytterligare borde kunna inbesparas genom ett effektivt utnyttjande av hun-dbevakningstjänstens möjligheter, syntes även mer än väl motivera den kostnad, som de nu begärda hundgårdarna betingade.

Sedan fortifikationsförvaltningen från arméstaben inhämtat uppgifter rö— rande de truppförbandshund—gård'ar, som nu borde komma till utförande ut- över dem för vilka medel tidigare anvisats, hade förvaltningen beräknat kost- naderna för dessa till 252 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941, motsva- rande 290 000 kronor enligt nuvarande prisnivå.

De truppförband, vid vilka hundgårdar enligt det framlagda förslaget nu vore avsedda att komma till utförande, vore Värmlands regemente, Livrege- mentets grenadjärer, Livgrenadjärregementet, Norra skånska infanterirege- mentet, Upplands regemente, Kronobergs regemente, Jönköpings-Kalmar rege- mente, Älvsborgs regemente, Hallands regemente, Gotlands infanteriregemen— te, Skånska kavalleriregementet, Skånska pansarregementet, Skaraborgs pan- sarregemente och Skånska trängkåren.

Efter samråd med försvarsdepartementet och fortifikationsförvaltningen har investeringsutredningen i den allmänna investeringsreserven för budget- året 1945/46 upptagit ett belopp av 290 000 kronor för ifrågavarande ända- mål.

Gymnastikbyggnader. Å allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 (proposition 1944: 281, s. 167) har för gymnastikbyggnader vid sex av arméns nytillkomna för- hand uppförts ett avrundat belopp av 2 175 000 kronor. Utredningen hänvisar till vad i utredningens föregående betänkande (SOU 1944: 12, s. 110) anförts beträffande ifrågavarande företag. Liksom för innevarande budgetår har ut- redningen även i den allmänna investeringsreserven för bugetåret 1945/46 upptagit förenämnda sex gymnastikbyggnader. Beträffande kostnaderna har emellertid fortifikationsförvaltningen meddelat att, sedan fullständigt förslag till gymnastikbyggnad vid Göta trängkårs detachement i Nora numera utar- betats, kostnaderna för denna byggnad beräknas uppgå till 332000 kronor i stället för tidigare beräknade 144 000 kronor. I den allmänna investeringsre- serven för budgetåret 1945/46 har utredningen med hänsyn härtill upptagit ett sammanlagt belopp av 2 376 000 kronor.

• Sida 115
•  Original

I de å allmän beredskapsstat II och 111 för budgetåret 1944/45 upptagna anslagen av sammanlagt 225 milj. kronor till åtgärder för arbetsmarkna- dens reglering m. m. (proposition 1944: 281, s. 55 och 56) har bland annat inräknats ett belopp av 2000 000 kronor för anläggande av idrottsplatser vid vissa av arméns truppförband (proposition 1944: 281, s. 168 och 169). Nämnda belopp motsvarade den avrundade kostnadssumman för tjugosex specificerade anläggningar, vilka kostnadsberäknats till sammanlagt 2 065 000 kronor.

Utredningen hänvisar till vad i sagda proposition och i utredningens be- tänkande (SOU 1944: 12, s. 110) anförts beträffande ifrågavarande företag.

I investeringsplanen för budgetåret 1945/46 har utredningen'upptagit ovan berörda i grovarbetsreserven för innevarande år ingående idrottsplatser, dock med undantag för fyra anläggningar, nämligen vid Livregementets grenad- järer, Kronobergs regemente, Bohusläns regemente och Gotlands artillerikår, var och en kostnadsberäknad till 75 000 kronor, vilka arbeten fortifikations- förvaltningen anser icke längre böra medtagas.

Grovarbetsreserven för budgetåret 1945/46 beträffande detta slag av arbe- ten har i anslutning härtill reducerats med 300 000 kronor till 1 765 000 kro- nor.

Vägarbeten.

I de å allmän beredskapsstat II och III för budgetåret 1944/45 upptagna anslagen om tillhopa 225 milj. kronor till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. (proposition 1944: 281, s. 55 och 56) hava bland annat in- räknats 760 000 kronor för vissa vägarbeten vid arméns truppförband (pro- position 1944: 281, s. 169 och 170).

Utredningen hänvisar till vad i nyssnämnda proposition och i utredningens betänkande (SOU 1944:12, s. 111) anförts angående ifrågavarande företag.

De förband, för vilka medel till vägarbeten beräknats å beredskapsstaten för inneva1ande budgetår, äro Södra skånska infanteriregementets förlägg- ningar i Ystad och vid Revingehed, Södermanlands pansarregemente och Ska- raborgs pansarregemente.

Beträffande kostnaderna för dessa arbeten har fortifikationsförvaltningen meddelat att, sedan närmare planer för dessa företag utarbetats, tre av före- tagen, nämligen vid Södra skånska infanteriregementets förläggningar i Ystad och Revingehed samt Södermanlands pansarregemente i Strängnäs, av för— valtningen numera kostnadsberäknats till respektive 184 000, 450000 och 450000 kronor, medan kostnaden för arbetena vid Skaraborgs pansarrege- mente i Skövde, 172 000 kronor, kvarstår oförändrad.

I skrivelse till investeringsutredningen med förslag angående lämpliga in- vesteringsobjekt för budgetåret 1945/46 har fortifikationsförvaltningen upp— tagit ett avsevärt större antal vägarbeten än vad som ingår i investerings- planen för innevarande år. l Beträffande dessa vägarbeten har från förvaltningens sida framhållits, att

• Sida 116
•  Original

samtliga anmälda företag vore av så pass hög angelägenhetsgrad, att de syn— tes böra komma till utförande under de närmaste åren. Någon detaljerad redogörelse för varje särskilt företag har med hänsyn till det stora antalet arbeten av detta slag icke lämnats, men såsom allmän motivering har fram- hållits, att den ökade motoriseringen vid truppförbanden hade förorsakat stor förslitning av vägar och körplaner. Det vore därför av största betydelse att iståndsättnings- och förbätt'ringsarbeten bleve utförda, så att icke körba- nornas dåliga tillstånd komme att medföra skador ä dyrbar krigsmateriel. Genom nyanläggning samt omläggning och förbättring av vägar uppstode dessutom i många fall en avsevärd tidsvinst vid förflyttning av trupp och materiel. Vidare vunnes genom en standardförbättring av vägarna ökad tra- fiksäkerhet, varjämte vägunderhållskostnaderna beräknades kunna minskas i avsevärd grad, särskilt i tjällossningstider.

Vägarbeten kräva, såsom tidigare anförts, föga material samtidigt som de i stor utsträckning kunna utföras av icke fackutbildad arbetskraft. De äro därför mycket lämpade som sysselsättningsobjekt vid en arbetsmarknadskris. Med hänsyn härtill har investeringsutredningen efter samråd med försvars— departementet funnit lämpligt att i grovarbetsreserven för budgetåret 1945/46 medtaga de företag, som från fortifikationsförvaltningens sida förklarats vara av hög angelägenhetsklass.

De förband, för vilka vägarbeten sålunda skulle ingå i grovarbetsreserven för budgetåret 1945/46, framgå av följande uppställning.

Truppförband eller motsvarande Kostnad Livregementets grenadjärer, Örebro .................... kronor 100000 Livgrenadjärregementet, Linköping .................... >> 130 000 Södra skånska infanteriregementets förläggning i Ystad . . >> 184 000 Södra skånska infanteriregementets förläggning vid Re-

vingehed ........................................ » 450 000 Upplands regemente, Uppsala ........................ » 75000 Kronobergs regemente, Växjö ........................ » 90000 Jönköpings-Kalmar regemente, Eksjö .................. >> 70 000 Dalregementet, Falun ............................... » 75 000 Hälsinge regemente, Gävle ............................ » 40 000 Älvsborgs regemente, Borås .......................... » 110000 Bohusläns regemente, Uddevalla ...................... » 100000 Gotlands infanteriregemente, Visby .................... » 70 000 Västerbottens regemente, Umeå ...................... » 10 000 Västernorrlands regemente, Sollefteå .................. » 50000 Norrlands dragonregemente, Umeå .................... >> 35 000 Skånska pansarregementets förläggning i Brösarp ........ >> 175 000 Södermanlands pansarregemente, Strängnäs ............ » 450 000 Skaraborgs pansarregementes förläggning i Skövde ...... >> 172 000 Skaraborgs pansarregementes förläggning vid Kråk ...... >> 60 000! Göta artilleriregemente, Göteborg ...................... >> 130 000] i

• Sida 117
•  Original

Trupplörband eller motsvarande Kostnad Norrlands artilleriregementes förläggning i Östersund . . . . kronor 30 000 Norrlands artilleriregementes förläggning vid Grytan . . . . » 75 000 Norrbottens artillerikår, Boden ...................... » 10 000 Smålands artilleriregemente, Jönköping ................ >> 75 000 Gotlands artillerikärs förläggning i Visby .............. >> 18 000 Gotlands artillerikårs förläggning vid Tofta ............ >> 60000 ,Bodens artilleriregemente, Boden ...................... >> 210 000 Östgöta luftvärnsregemente, Linköping ................ » 100000 Svea trängkår, Linköping ............................ » 40 000 Skånska trängkåren, Hässleholm ...................... » 40 000 Infanteriskjutskolan, Rosersberg ...................... » 13 000 Artilleriskjutskolan, Skillingaryd ...................... » 100 000 Karlsborgs fästningsområde .......................... » 100 000

sainma kronor 3 447 000

Hela grovarbetsreserven av vägarbeten vid arméns truppförband skulle så- lunda för budgetåret 1945/46 draga en kostnad av 3 447 000 kronor.

Stensättningar.

Fortifikationsförvaltningen har som investeringsobjekt bland annat anmält stensättningsarbeten vid vissa förband. Såsom inledningsvis anförts anser ut- redningen, att dylika arbeten i viss begränsad utsträckning kunna medtagas i den allmänna investeringsreserven.

Från fortifikationsförvaltningens sida har framhållits, att vägar och kör- planer vid förbanden i allmänhet icke vore byggda för den tunga och för körbanan påfrestande trafik som motorfordon, i synnerhet fordon med larv- fötter, medförde. Vägar och körplaner vid motoriserade förband borde därför snarast förses med permanentbeläggning, lämpligen gatsten. De nu synner- ligen höga underhållskostnaderna för de motoriserade förbandens vägar och körplaner beräknades genom stensättningarna kunna nedbringas till ett mini- mum. Slutligen har från fortifikationsförvaltningens sida framhållits, att det, trots höga kostnader för underhåll, icke kunde undvikas, att på vägar och körbanor utan beläggning uppstode stora ojämnheter och kraftig damm- wbildning, medförande hastig förslitning av motormaterielen. Dessa olägen— heter kunde i hög grad minskas genom stensättning av körbano-rna.

Kostnaderna för de mest angelägna stensättningarna hava av fortifika- tionsförvaltningen beräknats till sammanlagt 355 000 kronor och fördela sig på de olika förbanden med 120000 kronor för Södermanlands pansarrege- mente, 70000 kronor för Göta artilleriregemente, 65000 kronor för Karls- borgs luftvärnsregemente och 100 000 kronor för Östgöta luftvärn'sregemente. Efter samråd med försvarsdepartementet har utredningen i anslutning till ( det ovan anförda medtagit stensättningar för ett belopp av 355 000 kronor i i förslaget till allmän investeringsreserv för budgetåret 1945/46.

• Sida 118
•  Original

110 Dräneringsarbeten.

Från fortifikationsförvaltningens sida har till utredningen framhållits, att övningsfälten vid en del förband delvis bestode av vattensjuk mark, som i vissa fall vore så sank, att den höst och vår vore översvämmad. Genom dräne- ring av sådana vattensjuka områden skulle de berörda förbanden erhålla, avsevärt förbättrade möjligheter att bedriva sina övningar, varför förvalt- ningen ville föreslå, att dräneringsarbeten i viss utsträckning medtoges i in- vesteringsplanen för budgetåret 1945/46. Därjämte har förvaltningen fram- hållit, att vissa fält vore dränerade genom öppna diken, vilka fordrade ett dyrbart underhåll för att icke bliva helt igenkörda genom övningarna. I stället för dessa öppna diken borde täckdiken komma till utförande.

De föreslagna dräneringsarbetena framgå av följande sammanställning.

Förband Kostnad Värmlands regemente, Karlstad ........................ kronor 125000 Livgrenadjärregementet, Linköping .................... . >> 80 000 Jämtlands fältjägarregemente, Östersund ................ >> 15 000 Upplands regemente, Uppsala .......................... >> 60 000 Hälsinge regemente, Gävle .............................. >> 50 000 Älvsborgs regemente, Borås ............................ >> 20 000 Norrbottens regemente, Boden ........................ >> 50000 Västerbottens regemente, Umeå ........................ » 20000 Smålands artilleriregemente, Jönköping ................ . » 65 000 Östgöta luftvärnsregemente, Linköping .................. >> 100 000 Luleå luftvärnskår, Luleå ............................. >> 24 000 Svea trängkår, Linköping .............................. >> 50 000

Summa kronor 659 000 Efter samråd med försvarsdepartementet har investeringsutredningen fun- nit skäl att i grovarbetsreserven medtaga dräneringsarbetena vid ovannämn- da 12 förband för en av fortifikationsförvaltningen beräknad sammanlagd kostnad om 659000 kronor.

Avloppsledningar.

reslagit vissa avloppsarbeten såsom lämpliga arbetsobjekt att ingå i investe- ringsplanen för budgetåret 1945/46.

Beträffande behovet av dylika arbeten har förvaltningen meddelat, att vid många äldre etablissement förefunnes gamla avloppsledningar, som vore mycket bristfälliga och i stort behov av översyn och även omläggning. På grund av ledningarnas dåliga beskaffenhet, såsom otillräckliga dimensioner och lutningar, uppstode lätt översvämning i källarutrymmen och liknande, varigenom skador kunde uppstå å i sådana utrymmen förvarad dyrbar ma— teriel. De rådande missförhållandena medförde vidare, att underhållskostna- derna bleve höga på grund av ständigt återkommande rensningar och dylikt.

Fortifikationsförvaltningen har till investeringsutredningen bland annat fö- ! (

• Sida 119
•  Original

Fortifikationsförvaltningen har därför föreslagit, att avloppsledningsarbe- ten vid fem förband skulle medtagas i investeringsreserven för en av för- valtningen beräknad kostnad av sammanlagt 225 000 kronor. De olika före- tagen framgå av följande sammanställning.

Förband Kostnad

Kronobergs regemente, Växjö .......................... kronor 30 000 Hallands regemente, Halmstad . ........................ >> 60 000 Bodens artilleriregemente, Boden ...................... >> 55000 Bodens ingenjörskår, Boden ............................ » 30 000 Norrlands trängkår, Sollefteå . ........................ >> 50000

Summa-Edna 225 000.

Efter samråd med försvarsdepartementet har investeringsutredningen i för- slaget till grovarbetsreserv för budgetåret 1945/46 upptagit 225 000 kronor för ifrågavarande ändamål.

Badhus med simhall och fäktsal vid krigsskolan på Karlberg.

I en till försvarsdepartementet ingiven promemoria beträffande badhus med simhall och fäktsal vid krigsskolan på Karlberg har fortifikationsför- valtningen inledningsvis erinrat om vad i Kungl. Maj:ts propositioner 1942: 270 och 1944:175 samt i statsutskottets utlåtande 1944: 134 anförts i fråga om detta företag.

Fortifikationsförvaltningen meddelar vidare, att den med hänsyn till bland annat begränsningen av anslaget till byggnadsarbeten för armén under fem- årsperioden 1942—47 icke ansett sig böra upptaga ifrågavarande byggnads- företag i sina medelsäskanden för budgetåret 1945/46 utan i stället före- slagit att företaget måtte medtagas i investeringsreserven för samma budgetår.

Enligt upprättat förslag, vilket innebure att anläggningen komme att er- hålla samma standard som motsvarande anläggning för marinen, skulle i simhallen utföras en bassäng om 10 X 25 m. Byggnaden syntes lämpligen kunna uppföras såsom en fristående byggnad med sin längdaxel parallell med gymnastikhuset. De båda byggnaderna syntes böra förbindas med var- andra genom omklädningsrummet, förlagt i en övervåning med underliggan- de portik. Mellan de båda flygelbyggnaderna skulle erhållas en mot söder öppen plan för utegymnastik.

Själva simhallsbyggnaden skulle enligt förslaget även innehålla fäktsal, bastuanläggning, vaktmäst'arbostad och panncentral.

Kostnaderna för anläggningen hava enligt förslaget beräknats till 447 000 kronor enligt nuvarande prisnivå.

Efter samråd med försvarsdepartementet har investeringsutredningen för uppförande av badhus med simhall och fäktsal vid krigsskolan i förslaget till ( allmän investeringsreserv för budgetåret 1945/46 upptagit ett belopp av ) 447 000 kronor.

• Sida 120
•  Original

Sanitära anläggningar uid krigsskolan på Karlberg. Arméns fortifikationsförvaltning har beträffande sanitära anläggningar vid krigsskolan, vilka jämväl behandlas i den i föregående avsnitt berörda pro- memorian, hänvisat till vad härutinnan anförts i Kungl. Maj:ts propositioner 1942: 270 och 1944: 175 samt till statsutskottets utlåtande 1944: 134.

Härutöver har förvaltningen meddelat, att ett villkor för att den i investe- ringsreserven för budgetåret 1945/46 medtagna simhallsanläggningen skulle komma till stånd vore, att avloppsfrågan för krigsskolan samtidigt bleve löst.

Kostnaden för de sanitära anläggningarna har av förvaltningen beräknats till 192 000 kronor vid nuvarande prisnivå.

Efter samråd med försvarsdepartementet har investeringsutredningen fun- nit skäl föreligga att i den allmänna investeringsreserven för budgetåret 1945/ 46 för sanitära anläggningar vid krigsskolan upptaga ett belopp av 192 000 kronor.

Såkerhetsanordningar på krigsskolans slcolskjutningsbana vid Karlberg. I sin petitaskrivelse den 31 augusti 1944 har fortifikationsförvaltningen hemställt om medel till säkerhetsanordningar på krigsskolans skjutbana vid Karlberg. Förvaltningen hänvisar därvid inledningsvis till vad i 1944 års statsverksproposition (kapitalbudgeten: bil. 2, s. 45 och 46) anförts i anled- ning av förvaltningens då gjorda hemställan om medel för samma ändamål.

Vidare framhåller förvaltningen i sin skrivelse, att vid förnyad utredning angående skjutbanans iordningställande enligt tidigare framlagt förslag bland annat framkommit, att på grund av att skjututbildningen under nuvarande förhållanden övervägande bedreves på Järvabanorna, densamma måste kon- centreras till ett fåtal övningspass med större timantal än som med hän- syn till trupputbildningen i skjutning vore lämpligt. Vidare hade elevernas personliga färdighet i skjutning nedgått i mycket hög grad, beroende på att tillfälle till träning på fritid icke gåves. Till följd av att Järvabanorna dis- ponerades av andra truppförband i mycket stor utsträckning hade svårig— heter uppstått att kunna få utnyttja ifrågavarande banor på för krigsskolan lämpliga tider och dagar.

Med hänsyn till på senare tid vunna erfarenheter hade de föreslagna sä- kerhetsanordningarna befunnits böra utföras med motståndskraftigare kon- struktioner än vad tidigare ansetts nödvändigt. På grund härav hade kostna- derna för arbetena funnits böra höjas. De beräknades nu uppgå till 190 400 kronor enligt rådande prisläge. Medel för ändamålet hava icke av Kungl. Maj:t äskats å den ordinarie budgeten.

Efter samråd med försvarsdepartementet och fortifikationsförvaltningen har utredningen med hänsyn till arbetets art i förslaget till grovarbetsreserv för budgetåret 1945/46 upptagit säkerhetsano-rdningar på krigsskolans skol- skjutningsbana vid Karlberg med 190 400 kronor.

Korthållsslcjutbana för Livgrenadjärregementet i Linköping. Fortifikationsförvaltningen har föreslagit, att i investeringsreserven för bud- getåret 1945/46 måtte medtagas anläggande av ny korthållsbana för Livgre-

• Sida 121
•  Original

nadjärregementet i Linköping. Som motiv härför har från förvaltningens sida framhållits, att den nuvarande korthållsbanan, vilken vore av ganska ringa omfattning, ur säkerhetssynpunkt icke kunde begagnas för vissa skjut- övningar, varför skjututbildningen vid regementet icke kunde bedrivas i den utsträckning, som vore önskvärd. Kostnaden för korthållsbanan har av forti- fikationsförvaltningen beräknats till 48 500 kronor enligt nuvarande prisläge.

Investeringsutredningen har efter samråd med försvarsdepartementet fun— nit, att arbetet i fråga lämpligen bör medtagas i grovarbetsreserven med ett belopp av 48 500 kronor.

Ombyggnad av skjutbanorna C och D vid Gotlands infanteriregemente i Visby. I 1945 års statsverksproposition (kapitalbudgeten: bil. 2, s. 25 och 26) har föredragande departementschefen vid anmälan av frågan om anslag till en skolskjutningsbana för Gotlands artillerikår bland annat berört förhållande- na vid Gotlands infanteriregementes skjutbanor.

Utöver vad i statsverkspropositionen anförts har arméns fortifikations- förvaltning meddelat, att länsstyrelsen i Gotlands län med hänsyn till be- lägenheten hos två av regementets banor utfärdat säkerhetsbestämmelser för möjliggörande av båttrafik och fiske inom det utanför skjutbanan belägna vattenområdet. Dessa bestämmelser hade under de senaste åren i allt högre grad medfört svårigheter för skjututbildningens bedrivande, i det att skjut- ningen på grund av båttrafik eller fiske ofta måst avbrytas eller inställas.

Efter samråd med försvarsdepartementet har investeringsutredningen i förslaget till grovarbetsreserv upptagit ett belopp av 130 000 kronor till om- byggnad av skjutbanorna C och D vid Gotlands infa—nteriregemente.

Skolskjutningsbana för Gotlands artillerikår på Tofta skjutfält.

Beträffande skolskjutningsbana för Gotlands artillerikår på Tofta skjut- fält har föredragande departementschefen i årets statsverksproposition (ka- pitalbudgeten: bil. 2, s. 26) vid anmälan av frågan om anordnande av en skol- skjutningsbana i Visby för kåren anfört, att såväl skolskjutningsbana i Tofta som vissa andra av fortifikationsförvaltningen föreslagna skjutbaneanlägg- ningar lämpligen syntes kunna hänföras till investeringsreserven för nästa budgetår.

I sin petitaskrivelse den 31 augusti 1944 till Kungl. Maj:t har fortifika- tionsförvaltningen återgivit bland annat följande av chefen för Gotlands artillerikår i skrivelse till förvaltningen i ärendet anförda uppgifter.

Vid Blåhäll å Tofta skjutfält vore förlagd en division om stab (reducerad) och två batterier. Framdeles torde denna styrka i Blåhäll komma att minskas eller i sin helhet indragas under vinterhalvåret men bibehållas och eventuellt ökas under som- marhalvåret. För utförande av skolskjutningar med eldhandvapen hade Blåhällstyr- kan ditintills begagnat sig av en längs havs—stranden liggande provisorisk bana, vil- ken medgivit skjutning på högst 300 meters avstånd, och på vilken de lösa måltav- lorna, högst 5 stycken, varit uppställda i anslutning till en befintlig ravin, vilken

• Sida 122
•  Original

fått tjänstgöra såsom skydd för markörerna. Vid varje markering hade således mar— körerna nödgats springa upp från sitt för övrigt ganska bristfälliga skydd, vilket i hög grad fördröjt skjutningarna. Att förhyra en vid Gnisvärd på ett avstånd av 6 kilometer från Blåhäll belägen, med 3 tavelstäl'l försedd privat skjutbana hade på grund av lokala förhållanden icke låtit sig göra.

Verkställd rekognoscering hade givit vid handen, att på skjutfältet omkring 1 kilo- meter sydväst Blåhäl-l lämpligen kunde anordnas en skjutbana för eldhandvapen med plats för 10 tavelstäull och med skottriktning mot havet samt medgivande skjutning på avstånd upp till 800 meter.

Härutöver har fortifikationsförvaltningen meddelat, att genom förvalt- ningens försorg verkställd utredning givit vid handen, att den vid Tofta skjutfält förlagda styrkan för skolskjutning disponerade allenast primitiva och ur säkerhetssynpunkt mindre lämpliga anordningar. Enligt vad forti- fikationsförvaltningen meddelat hade chefen för armén tillstyrkt anordnan- de av skolskjutningsbana med åtta tav-elställ på Tofta skjutfält.

Kostnaderna för företaget hava av fortifikationsförvaltningen beräknats till 34 000 kronor enligt nuvarande prisläge.

Då arbetet synes kunna utnyttjas för sysselsättning av icke fackutbildad arbetskraft, har investeringsutredningen med hänsyn till det ovan anförda i grovarbetsreserven för budgetåret 1945/46 upptagit ett belopp om 34000 kronor för ifrågavarande företag.

Skolskjutningsbana för Göta artilleriregemente på Tånga hed.

I promemoria till försvarsdepartementet har fortifikationzsförvaltningen meddelat, att Göta artilleriregemente på Tånga hed för utförande av skol— skjutningar för närvarande hade tillgång endast till en av en frivillig skytte- förening ägd skjutbana. Denna bana, som för övrigt vore belägen långt bort från förlä—ggningwen, vore synnerligen bristfällig, varför det ur utbildnings- synpunkt vore synnerligen angeläget, att ny skolskjutningsbana anlades på Tånga hed.

Kostnaderna för företaget hava av fortifikationsförvaltningen beräknats till 36 800 kronor vid nuvarande prisnivå.

Efter samråd med försvarsdepartementet och fortifikationsförvaltningen har utredningen. för ifrågavarande ändamål i grovarbetsreserven upptagit ett belopp om 36 800 kronor.

Skolskjutningsbana vid Hälsinge regemente.

I sin petitaskrivelse den 31 augusti 1944 har fortifikationsförvaltningen meddelat, att förvaltningen, sedan chefen för Hälsinge regemente anmält, att regementet vore i trängande behov av förbättrade och utökade skjutbanor, låtit verkställa utredning rörande regementets skjutbaneförhållanden. Av ut- redningen framgår, att regementet för närvarande disponerade dels en kro— nan tillhörig skjutbana med 24 tavelställ, dels ock enligt ett på 50 år slutet arrendekontrakt av den 5 november 1897 den så kallade Tolfforsbanan med 12 tavelställ. Dessutom bedreve regementet skolskjutning på Gävle stads fri-

• Sida 123
•  Original

villiga skarpskytteförening tillhöriga tre skjutbanor vid Rödjningen med sammanlagt 36 tavelställ. Skjutbanorna vid Tolffors och Rödjningen vore be— lägna på ca 3,5 kilometers avstånd från kasernerna, varför" banornas ut- nyttjande medförde tidsödande förflyttningar.

För Tolfforsbanan utginge ett årligt arrende av 424 kronor. Då emellertid banan vore belägen på ur jordbrukssynpunkt värdefull mark, syntes vid ar- rendekontraktets utgång den 5 november 1947 förlängning av detsamma på oförändrade villkor icke kunna påräknas. Banan vore dessutom i starkt be- hov av ombyggnad. Kostnaderna härför hade av förvaltningen beräknats till 22 000 kronor.

Skarpskytteföreningens banor, för vilkas. nyttjande erlades en ersättning av 10 kronor per dag och bana, kunde av säkerhetsskäl icke begagnas för skjutning med kulspruta och i viss utsträckning ej heller för skjutning med kulsprutegevär. Under tid, då skogsarbete påginge i närheten av banorna, kunde dessa överhuvudtaget icke användas. På grund av de för upplåtelsen stipulerade villkoren vore regementet skyldigt utföra förekommande större reparationer på banorna, vilka arbeten hittills visat sig bliva tämligen om- fattande.

Företagen undersökning hade utvisat, att en ny skjutbana med 12 tavel- ställ kunde iordningsställas öster om regementets nuvarande skolskjutnings- bana och i anslutning till denna.

Kostnaderna härför hade av fortifikationsförvaltningen beräknats till 55000 kronor.

Chefen för armén, vilkens anvisningar i ärendet inhämtats, hade i skri- velse den 6 juli 1944 anmodat fortifikationsförvaltningen att vidtaga åtgär- der för anläggande av ny skjutbana vid regementet enligt ovan angivna grunder.

Av utredningen syntes sålunda framgå, att av såväl utbildningstekniska som ekonomiska skäl en ny skolskjutningsbana med 12 tavelställ borde an- läggas och i samband därmed regementets utnyttjande av Tolffors- och Rödj- ningenbanorna upphöra.

I förslaget till grovarbetsreserv har investeringsutredningen därför efter samråd med försvarsdepartementet och fortifikations—förvaltningen för ifrå- gavarande arbeten upptagit ett belopp av 55 000 kronor.

Utbyggnad av kulsprutebanan vid Västernorrlands regemente.

I en promemoria av den 12 december 1944 till försvarsdepartementet har fortifikationsförvaltningen meddelat, att den nuvarande kulsprutebanan vid Västernorrlands regemente, som endast omfattade sex tavelställ, vore alltför liten, varför en utbyggnad av banan till nio tavelställ vore erforderlig. De nuvarande förhållandena hade gjort det nödvändigt att utföra skolskjutning med kulspruta i fältskjutningsterrängen. Den utbildning i skjutning, som härigenom kunde bibringas, måste anses vara av lägre standard, än den som kunde uppnås genom skjutning på kulsprutebana i ett tidigt utbildningssta- dium.

• Sida 124
•  Original

En utbyggnad av kulsprutebanan från sex till nio tavelställ har av forti- fikationsförvaltningen beräknats draga en kostnad av 38 400 kronor enligt nu rådande prisläge.

Efter samråd med försvarsdepartementet och fortifikationsförvaltningen har investeringsutredningen för ifrågavarande företag i förslaget till grov- arbetsreserv upptagit ett belopp av 38 400 kronor.

Korthällsslcjutbana vid Norrbottens artillerikår.

Beträffande korthållsskjutbana vid Norrbottens artillerikår har fortifika- tionsförvaltningen i sin petitaskrivelse anfört i huvudsak följande.

I skrivelse den 19 juni 1944 till arméns fortifikationsförvaltning hade kår- chefen framhållit, att tillgången på skjutbanor i Boden vore sådan, att ut- bildningens krav för närvarande ej kunde tillgodoses. Skjutning med pjäs- karbin och skarp ammunition kunde för närvarande icke utföras på närmare håll än omkring 7 kilometer från kårens kasernetablissement. Den tidsödande förflyttningen vore till stort men för utbildningsarbetet. Skjutning med kam- marammunition gåve icke godtagbart resultat.

Ljus- och väderleksförhållandena i Boden inverkade även högst avsevärt på utbildningsarbetet under vinterhalvåret. Genom anläggande av en kort- hållsbana med skju'thall skulle möjlighet skapas att vintertid bedriva en stor del av skjututbildningen oberoende av väderleks- och ljusförhållanden.

Vid av fortifikationsförvaltningens skjutbaneofficer verkställd utredning av ärendet hade framkommit, att kårens nuvarande, redan från början tämligen primitivt anordnade korthållsbana befunne sig i mycket bristfälligt skick. Med hänsyn härtill och då banan endast medgåve skjutning i riktning mot bebyggda områden, kunde densamma ur säkerhetssynpunkt icke godkännas för skjutning med skarp ammunition enligt gällande utbildningsbestämmelser. Erforderlig förbättring och utvidgning av banan kunde ej lämpligen komma i fråga på grund av dels terrängförhållanden, dels ock närheten till kårens ridbana.

Kostnaderna för företaget, avseende en bana av 20 meters bredd, hava av fortifikationsförvaltningen beräknats till 42000 kronor enligt nu rådande prisläge.

Anslag till företaget har icke upptagits i 1945 års statsverksproposition. Efter samråd med försvarsdepartementet och fortifikationsförvaltningen har investeringsutredningen för ifrågavarande företag upptagit ett belopp av 42 000 kronor i förslaget till grovarbetsreserv.

Brandstation vid Karlsborgs qutvämsregemente.

I sin petitaskrivelse för budgetåret 1943/44 hemställde fortifikationsför- valtningen, bland annat, om medel för uppförande av brandstation i Karls- borg.

Fortifikationsförvaltningen framhöll därvid, att med hänsyn till önsk- värdheten av en centralisering av brandmaterielen vid garnisonen i Karls-

• Sida 125
•  Original

borg förelåge ett stort behov av att brandstation med slangtorn uppfördes. Brandmateriel vore sålunda uppställd i en brandbod. Dessutom vore två bilar uppställda i ett förråd i närheten därav. Ett icke uppvärmt torn för torkning av slangar funnes på ytterligare ett tredje ställe. Då materiel för betydande värden funnes upplagd i Karlsborg och i anläggningar i s. k. Norra skogen, vore det med hänsyn till möjligheterna att nedbringa utryckningstiden vid eldsvådetillfällen synnerligen önskvärt, att förläggningsutrymme för första utryckningsomgången samt bostad för maskinist anordnades i brandstatio- nen. Kostnaderna för uppförandet av byggnaden i fråga hade av förvaltning- en beräknats till 200 000 kronor. Anslag för ändamålet har icke uppförts på riksstaten.

Fortifikationsförvaltningen har även anmält förevarande byggnadsföretagr till investeringsutredningen att för en av förvaltningen områknad kostnad av 108 000 kronor medtagas i investeringsreserven för budgetåret 1945/46. Från förvaltningens sida har sedermera under hand meddelats, att en i nödfall god- tagbar brandstationsbyggnad syntes kunna uppföras i Karlsborg för en kostnad av 80 000 kronor enligt nuvarande prisnivå.

Fortifikationsförvaltningen har utöver det ovan anförda beträffande be- hovet av anläggningen meddelat, att då den brandmateriel, som avsetts bliva inrymd i byggnaden i fråga numera anskaffats, det för materielens bestånd vore nödvändigt att snarast uppföra brandstationen.

Efter samråd med försvarsdepartementet har investeringsutredningen i förslaget till allmän investeringsreserv upptagit ett belopp av 80 000 kronor för ifrågavarande ändamål.

Truppförbandssjukhus vid Bohusläns regemente. Investeringsutredningen har under hand erfarit, att förslag till uppförande av truppförban—dssjukhus vid Bohusläns regemente i Uddevalla är under utarbetande genom försorg av den av Kungl. Maj:t tillkallade sakkunnige för utredning rörande sjukhusfrågornas lösande vid vissa truppförband. Ut- redningen har vidare erfarit, att ifrågavarande sjukhusbygge, som ansetts vara mycket angeläget, preliminärt kostnadsberäknats till 430 000 kronor. Betänkande i ärendet, innehållande bland annat förslag att företaget snarast måtte komma till utförande, är enligt uppgift avsett att avgivas inom kort.

Efter samråd med försvarsdepartementet och- arméns fortifikationsförvalt- ning har investeringsutredningen för ifrågavarande arbete upptagit 430 000 kronor i förslaget till allmän investeringsreserv.

c. Marinförvaltningens ämbetsområde.

Förslag till investeringsplan för marinförvaltningens ämbetsområde, inne- fattande en allmän investeringsreserv om 6 164 000 kronor jämte en grovar- betsreserv om 7 333 000 kronor, har sammanställts i Bil. 8 c. Motsvarande reserver enligt allmänna beredskapsstaten för innevarande budgetår uppgå till 4 037 000 respektive 6 045 000 kronor. I statsverkspropositionen för inne-

• Sida 126
•  Original

varande år (kapitalbudgeten: bil 2, punkten 4) hava å riksstaten för bud- getåret 1945/46 äskats anslag till vissa byggnadsarbeten m. m. för mari- nen om 10 000 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941. Dessutom stå till marinförvaltningens förfogande vissa tidigare anvisade medel, varför hela in- vesteringsplanen (ordinarie arbeten jämte allmän investeringsreserv) omfattar arbeten och anskaffningar för tillhopa 18 033 700 kronor.

Såsom i investeringsutredningens föregående betänkande (SOU 1944: 12, s. 111) närmare angivits, har det normala byggnadsprogrammet för marinför— valtningens ämbetsområde under åren 1942—1947, med utgångspunkt från den för försvarets utbyggnad gällande femårsplanen, beräknats uppgå till i medeltal 9,6 milj. kronor per år, enligt prisläget den 1 juli 1941, vilket med nuvarande penningvärde beräknas motsvara ca 11 milj. kronor per år. Om investeringsplanen skulle omfatta två års investeringar enligt femårsplanen, skulle planen sålunda omfatta ca 22 milj. kronor per år. Av skäl, som an- gåvos i utredningens föregående betänkande, har emellertid planens omfatt- ning för budgetåret 1944/45 begränsats till en sammanlagd kostnad av ca 16,7 milj. kronor.

Med skrivelse till investeringsutredningen den 30 augusti 1944 har marin- förvaltningen översänt uppgifter angående samtliga de företag, till vilka äm— betsverket i skrivelser till Kungl. Maj:t hemställt om anvisande av medel på ordinarie stat för budgetåret 1945/46. Förvaltningen har samtidigt meddelat att — under förutsättning att samtliga i dess petita begärda medel, uppgående till totalt ca 22,6 milj. kronor enligt prisläget den 1 juli 1944 inklusive ad- ministrationskostnader, komme att ställas till förfogande för de föreslagna arbetenas utförande —— det under nästkommande budgetår icke vore möjligt att med den tillgängliga organisationen utföra ytterligare arbeten. Därest emellertid medel komme att av Kungl. Maj:t äskas endast för vissa av de ar- betsobjekt, som av förvaltningen föreslagits, borde de övriga arbetena medtagas i investeringsreserven för budgetåret 1945/46. Enär medelsäskandena i 1945 års statsverksproposition icke innefatta hela det av marinförvaltningen före- slagna investeringsprogrammet finnas alltså enligt förvaltningens uppfatt- ning vissa möjligheter att upptaga byggnads- och anläggningsarbeten jäm- väl i en investeringsreserv.

Vissa av de av förvaltningen föreslagna, i statsverkspropositionen ej med— tagna företagen ingå i det för försvarets utbyggnad fastställda byggnadspro- grammet, medan andra företag icke rymmas därinom. En stor del av före- tagen utanför femårsplanens ram äro väl lämpade att utnyttjas för beredande av arbetstillfällen för icke fackutbildad arbetskraft och äro dessutom föga materialkrävande i förhållande till sin storlek. Från försvarsdepartementets sida har under hand framhållits, att vissa av de av marinförvaltningen an- givna företagen finge betraktas såsom ur försvarets synpunkt betydelsefulla men att utförandet av desamma vore möjligt att fördela över en längre tid- rymd, såvida det icke av arbetsmarknadspolitiska skäl befunnes angeläget att utföra dem tidigare. Dylika arbeten hava i den mån de äro lämpliga sys- selsättningsobjekt för ovan arbetskraft av investeringsutredningen hänförts

• Sida 127
•  Original

till grovarbetsreserven. Övriga ifrågakommande arbeten av tillräcklig ange- lägenhetsgrad hava medtagits i förslaget till allmän investeringsreserv. Sam- råd har i fråga om urvalet av investeringsobjekt ägt rum med försvarsdeparte- mentet.

I fråga om behovet av de i allmänna investeringsreserven och grovarbets- reserven föreslagna företagen har marinförvaltningen i skilda skrivelser till Kungl. Maj:t lämnat detaljmotiveringar, vilka investeringsutredningen i det följande i korthet återgiver. Beträffande vissa av företagen får utredningen ; dock framhålla, att de äro av sådan karaktär, att någon närmare redogörelse för desamma icke ansetts böra lämnas här.

Simhall vid Sjökrigsskolan på Näsby.

Beträffande anordnandet av simhall i anslutning till befintlig idrottsbygg— nad på Näsby har marinförvaltningen bland annat anfört följande:

Det är allmänt erkänt, att simkunnighet och färdighet i livräddning m. m. äro egenskaper, som i största utsträckning borde besittas av gemene man. Att de äro er— forderliga i särskilt hög grad hos dem, som hava sin verksamhet på sjön, är uppen— bart. Under marina övningar eller uppdrag ställes den aktiva personalen ofta nog inför uppgifter, som ställa mycket stora krav på dylika färdigheter. Det framstår därvid såsom ett nära nog oeftergivligt krav, att den utbildningsanstalt, som har att svara för skolningen av våra marinofficerare, även borde kunna meddela först— klassig undervisning i detta avseende. Från denna anstalt utgå de män, som skola bära ansvaret 'för utbildningen av marinens manskap. De böra dänför vara fullt utlärda instruktörer i bland annat simning, livräddning och andra arbeten i vatten (mindesarmering, hängning av torpeder etc.). Kravet på en simhallsbyggnad är så- lunda synnerligen väl motiverat. Befintliga anläggningar i trakten äro dels icke läm- pade för ändamålet, dels belägna på sådant avstånd, att de icke ekonomiskt kunna utnyttjas.

Kostnaderna för anläggningen hava av marinförvaltningen beräknats till 253 000 kronor enligt nu rådande prisnivå. Företaget föreslås av investerings- utredningen att intagas i den allmänna investeringsreserven för budget— året 1945/46.

Förlängning av Gustavsviks torrdocka. I de å allmän beredskapstat II och III för budgetåret 1944/45 (proposi- tion 1944: 281, s. 55—56) uppförda anslagen av 225 milj. kronor till åtgärder , för arbetsmarknadens reglering m. m. har för förlängning av Gustavsviks torrdocka inräknats ett belopp av 1 630 000 kronor. Beträffande ifrågavaran- de företag hänvisar utredningen till vad härutinnan anförts i proposition 1944: 281 (bil. 10, punkten 2, s. 176). Företaget har jämväl för budgetåret 1945/46 medtagits i grovarbetsreserven.

Avloppsledningar på Galärvarvet.

Marinförvaltningen har hemställt om anvisande av medel för budgetåret 1945/46 för anläggande av emscherbrunn för avlopp vid fä—rjläget på Galär— varvet med hänsyn till att nuvarande emscherbrunn icke vore tillräcklig.

• Sida 128
•  Original

Från marinförvaltningens sida har vidare under hand meddelats, att Stockholms stads gatukontor begärt medel för anläggande av anslutnings- ledningar från vissa delar av södra Djurgården till stadens avskärande av- loppsledningar. Så snart avloppsledning genom stadens försorg framdragits till tomtgränsen vid Galärvarvet, måste, enligt vad hälsovårdsnämnden med- delat förvaltningen, anslutning av varvets avloppsnät ske till denna ledning. Den tidigare planerade emscherbrunnen vid färjläget syntes därför enligt marinförvaltningens mening icke böra komma till utförande. I stället borde :inslutningsledning till stadens avlopp-sledning utföras.

Kostnaderna för sålunda erforderliga avloppsledningar å Galärvarvet hava av marinförvaltningen preliminärt beräknats till 104 000 kronor enligt 1944 års prisnivå. Företaget har av investeringsutredningen upptagits i förslaget till allmän investeringsreserv.

Ombyggnad och modernisering av tjänstebostäder vid Vaxholms kustartil— Ieriregemente. För ombyggnad och modernisering av tjänstebostäder vid Vaxholms kust- artilleriregemente har ett belopp av 580 000 kronor beräknats å allmän be- redskapstat III för budgetåret 1944/45 (proposition 1944: 281, s. 177). Ut— redningen hänvisar till den i dess föregående betänkande (SOU 1944: 12 s. 113) lämnade redogörelsen för ifrågavarande företag. Härutöver har marin- förvaltningen bland annat meddelat, att bostadsförhållandena på platsen för officerare och underofficerare vore synnerligen otillfredsställan—de, vilket vid flera tillfällen påtalats. Ett flertal officersfamiljer kunde för närvarande icke erhålla bostad på förläggningsorten utan måste bo i Stockholm. Ett icke ringa antal officerare saknade fast bostad. Läget förvärrades alltmera, ju längre tiden fortskrede utan åtgärd för avhjälpande av bostadsbristen. Jäm- ] väl vad underofficerarna beträffade vore läget svårt. Bostadsanskaffnings- nämnden hade som sin mening ansett, att ytterligare ombyggnadsarbeten måste genomföras för att täcka den rådande bristen på bostäder.

Företaget har av investeringsutredningen upptagits i förslaget till allmän investeringsreserv.

Ytterligare iståndsättningsarbeten vid f. d. I 2 V:s kasernetablissement på Rindö. , Beträffande ytterligare iståndsättningsarbeten vid f. (1. I 2 V:s kas-ernetab- , lis-sement på Rindö har marinförvaltningen inledningsvis erinrat om att ifrå- gavarande kasernetablissement vid genomförandet av den nya härordningen överlåtits till marinen. Under flera år hade underhållet å byggnaderna varit eft-ersatt, men sedermera hade medel för deras iståndsättning i flera om— gångar anvisats. Emellertid återstode ännu omfattande iståndsättningsarbe- ten, och marinledningen ansåge det vara nödvändigt att dessa iståndsätt- ningsarbeten snarast igångsattes, för att byggnadernas allmänna standard skulle kunna fylla gängse fordringar. Sålunda behövdle å kasernerna III och . IV samt å västra matsalsbyggnaden och marketenteriet utföras iståndsätt-å !

• Sida 129
•  Original

ningsarbeten till en sammanlagd kostnad av 174000 kronor enligt 1941 års prisnivå. Vidare borde barackerna 42, 43 och 44 renoveras och ombyggas genom uppdelning i logement, inredning av expeditionslokal-er m. m. till en sammanlagd kostnad av 122 000 kronor.

Marinförvaltningen har hemställt, att under budgetåret 1945/46 måtte ut- föras arbeten intill en kostnad av 100 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941. Anslag för ändamålet har icke föreslagits i 1945 års statsverkspropo- sition.

För ifrågavarande arbeten har investeringsutredningen i förslaget till all- män investeringsreserv räknat med ett efter nuvarande prisnivå omräknat belopp av 114000 kronor.

Renovering av tvättrum i kasern I och II på Oscar-Fredriksborg. Marinförvaltning—en har framhållit, att de nuvarande tvättrummen i ka- sernerna I och II på Oscar-Fredriksborg vore ur hygienisk synpunkt brist- fälliga, vilket förhållande även påtalats av vederbörande läkare. Det vore därför synnerligen önskvärt, att ifrågavarande tvättrum snarast bleve reno- verade. Enligt vad marinförvaltningen meddelat hava tidigare nya tvättrum inretts i kasernerna III och IV.

Kostnaderna för arbet-ena hava av marinförvaltningen beräknats till 19 000 kronor enligt nuvarande prisläge. Investeringsutredningen har upptagit före- taget i den allmänna investeringsreserven.

Komplettering av förläggningsbyggnader och baracker, uppförande av ny kasern samt uppförande av splittersäkert kabelförråd för Gotlands Icust- atilleriförsvar och Gotlands kustartillerilcår. Å allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 (proposition 1944: 281, s. 178—179) har ett sammanlagt belopp av 730000 kronor beräknats för komplettering av förläggningsbyggnader och baracker samt uppförande av ny kasern, splittersäkert kabelförråd och beklädnads- och persedelförrråd jäm- te vissa vägarbeten för Gotlands kustartilleriförsvar och Gotlands kustartil— lerikår. I 1945 års statsverksproposition har för ett av dessa företag, nämligen beklädnads- och persedelförråd, föreslagits anslag å riksstaten för budgetåret 1945/46. Av förenämnda företag hava i anslutning härtill i förslaget till all- män investeringsreserv för budgetåret 1945/46 arbeten medtagits avseende komplettering av förläggningsbyggnader och baracker, uppförande av nya ka- sern, uppförande av splittersäkert kabelförråd samt planering av vägar till en sammanlagd kostnad av 635 000 kronor.

I övrigt hänvisas till vad i nyssnämnda proposition samt i utredningens föregående betänkande (SOU 1944: 12, s. 113) anförts beträffande ifrågava- rande företag.

Idrottshall pd Stumholmen i Karlskrona. För idrottshall på Stumholmen i Karlskrona har ett belopp av 560000

0

kronor beräknats a allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 (pro- 9—457152.

• Sida 130
•  Original

position 1944: 281, s. 179—181). Utöver vad i utredningens föregående betän- kande (SOU 1944: 12, s. 114) och i nyssnämnda proposition anförts beträf- fande ifrågavarande företag har marinfövaltningen bland annat anfört, att i Karlskrona, där vintrarna sällan kunde utnyttjas för härdande vinteridrott, förelåge stora svårigheter att använda gymnastiklokalerna både för gymnastik och för sport och idrott. Detta gällde särskilt under vinterhalvåret, då de mi- litära utbildningsskolorna påginge och kasernerna vore överbelagda med personal. Gymna'stiklokalerna vore icke tillräckliga för att varje gymnastik- avdelning skulle kunna få en timmes gymnastik om dagen under övningstid. Sålunda hade under övningsåret 1943/44 uppstått en brist på 56 övningstim- mar i veckan för gymnastik. Under fredstid bleve behovet av en idrottshall ännu större om', såsom varit fallet före den förstärkta beredskapen, större enheter ur kustflottan bleve förlagda till Karlskrona. Särskilt för fartygs- besättningarna vore kroppsövningar av stor betydelse. Fritidsproblemet vore synnerligen svårt att ordna i Karlskrona, och en sporthall på Stumholmen skulle därför även bliva av värde genom att erbjuda manskapet möjlighet till förströelse.

Företaget har av utredningen jämväl för nästa budgetår medtagits i för- slaget till allmän investeringsreserv.

Verkstadsskola i Karlskrona.

I proposition 1944:175 föreslog Kungl. Maj:t riksdagen att anvisa ett an- slag till uppförande av verkstadsskola i Karlskrona för en beräknad kostnad av 235 000 kronor. Emellertid beslöt riksdagen, att förnyad utredning skulle verkställas rörande lämpligaste sättet att tillgodose lokalbehovet för skolan. Marinförvaltningen har nu meddelat, att ämbetsverket efter samråd med ett flertal berörda myndigheter verkställt den anbefallda utredningen, samt hemställt, att medel för skolans uppförande under budgetåret 1945/46 mätte ställas till förvaltningens förfogande.

Kostnaderna för företaget hava med ledning av det nya förslaget av ma— rinförvaltningen beräknats till 435 000 kronor enligt nuvarande prisnivå, In— vesteringsutredningen hänvisar till vad i proposition 1944: 175 anförts be- träffande behovet av byggnad för ifrågavarande ändamål. Företaget har av investeringsutredningen upptagits i förslaget till allmän investeringsreserv.

Båthamn för flottans sjömansskola i Karlskrona.

Till utförande av båthamn för flottans sjömansskola har ett belopp av 200000 kronor beräknats å allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/ 45 (proposition 1944: 281, s. 181). Utöver vad i nämn-da proposition anförts har marinförvaltningen meddelat, att det vid numera företagen omarbetning av det föreliggande båthamnsförslaget visat sig fördelaktigt att i stället för tidigare föreslagen pontonbrygga anordna fast brygga i ett något nordligare läge än vad tidigare avsetts. Härigenom skulle förtöjningsplatser för större fartyg (jagare och dylik) kunna erhålla på bryggans utsida, under det att sjömansskolans småbåtar skulle erhålla skyddade platser å bryggans insida.

• Sida 131
•  Original

De krav på ytterligare förtöjningsplatser inom örlogsvarvet, som uppkommit i samband med ökningen av flottans fartygsbestånd, skulle genom denna åt— gård 1 viss utsträckning kunna minskas. Den fasta bryggan har av marinför- valtningen föreslagits bliva utförd med en total längd av ca 130 meter samt med en bredd av ca 6 meter. Överbyggnaden vore avsedd att utföras i betong med grundläggning på träkistor. ) Kostnaderna för företaget hava av förvaltningen beräknats till ett belopp [av 200 000 kronor enligt nuvarande prisläge, d. v. s. samma belopp som för *motsvarande företag upptagits på årets beredskapsstat. Båthamnen enligt det nya förslaget har av investe1ingsutredningen upptagits i förslaget till grov- arbetsreserv för budgetåret 1945/46. '

Broförbindelse till Lindholmen i Karlskrona.

För iståndsättande av broförbindelsen Högvakten-Laget-Lindholmen inom Karlskrona örlogsvarv har ett belopp av 300 000 kronor beräknats å allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 (proposition 1944:281, s. 182— 183). Utredningen hänvisar till vad i propositionen anförts angående ifråga- varande företag. Broförbindelsen har av investeringsutredningen medtagits i förslaget till allmän investeringsreserv för budgetåret 1945/46.

Stensättning av vissa huvudvägar inom Karlskrona örlogsvarv. För stensättning av vissa huvudvägar inom Karlskrona örlogsvarv har ett belopp av 135 000 kronor beräknatså allmän beredskapsstat III för budget- året 1944/45 (proposition 1944: 281, s. 184). Utredningen hänvisar till den i dess föregående betänkande ( SOU 1944:12 ,s.114) lämnade redogörelsen för ifrågavarande företag. Stensättningsarbetena hava av investeringsutred- ningen medtagits i förslaget till allmän investeringsreserv för budgetåret 1945/46.

Gymnastik- och exercisbyggnad samt bastubad vid Göteborgs örlogs- station.

För gymnastik- och exercisbyggnad samt bastubad vid Göteborgs örlogs- station ha1 ett belopp av 335 000 kronor beräknatsa '” allmän beredskapsstat 111 för budgetåret 1944/45 (proposition 1944: 281, s. 185). Utredningen hän- visar till den i dess föregående betänkande ( SOU 1944:12, s. 114 ) lämnade redogörelse för ifrågavarande företag. Utöver vad tidigare anförts har marin- förvaltningen hänvisat till att sjöförsvarets utbildningskommission i sitt be— tänkande (SOU 1943: 44) uttalat, att behovet av gymnastikbyggnadå plat- sen vore mycket stort. Kostnaden för företaget 335 000 kronor, har av inves— teringsutredningen upptagits i förslaget till allmän investeringsreserv för bud- getåret 1945/46.

Gymnastikbyggnad vid Älvsborgs kustartilleriregemente. Marinförvaltningen har beträffande gymnastikbyggnad vid Älvsborgs kust- 1tilleriregemente meddelat, att ämbetsverket hade för avsikt att snarast

• Sida 132
•  Original

till Kungl. Maj:t inkomma med framställning om medel för utförande av ifrågavarande byggnad. Förvaltningen har hänvisat till vad föredragande departementschefen i proposition 1943:222 (5. 172) anfört i denna fråga, samt därutöver meddelat, att sjöförsvarets utbildningskommission i sitt be- tänkande (SOU 1943: 44), uttalat, att behovet av denna gymnastikbyggnad vore mycket stort. Företaget har av investeringsutredningen efter samråd med försvarsdepartementet medtagits i förslaget till allmän investeringsre- serv med en kostnad av 380 000 kronor.

(1. Flygförvaltningens ämbetsområde.

Förslag till investeringsplan för flygförvaltningens ämbetsområde för bud— getåret 1945/46, innefattade en allmän investeringsreserv om 17 045 000 kro— nor jämte en grovarbetsreserv om 21 602 000 kronor, har sammanställts ibil. 8 d. Motsvarande reserver enligt allmänna beredskapsstaten för innevarande budgetår uppgå till 4 946 000 respektive 26 732 000 kronor. I statsverkspropo- sitionen för innevarande år (kapitalbudgeten: bil. 2, punkten 6) hava å riksstaten för budgetåret 1945/46 äskats anslag till vissa byggnadsarbeten m. m. för flygvapnet å 34 000 000 kronor, varför hela investeringsplanen (or- dinarie arbeten jämte investeringsreserven) omfattar arbeten och anskaff- ningar för tillhopa 51 311 000 kronor.

Såsom i utredningens föregående betänkande närmare angivits, skulle byggnadsprogrammet för flygförvaltningens ämbetsområde enligt femårspla- nen omfatta ca 30,6 milj. kronor per år enligt prisläget den 1 juli 1941, vil— ket med nuvarande penningvärde skulle motsvara ca 36 milj. kronor. En investeringsplan inrymmande dubbla detta investeringsbelopp skulle alltså uppgå till ca 72 milj. kronor.

Enligt vad föredragande departementschefen anfört i 1945 års statsverks- ' proposition (kapitalbudgeten: bil. 2, punkten 6, s. 90) hava de med 1942 års försvarsbeslut sammanhängande byggnadsarbetena för flygvapnets del nu- mera fortskridit så långt, att vid fyra förband etablissementen äro i det när- maste färdigställda och att arbetena med uppförande av vissa centralförråd äro avslutade. Vidare äro två andra förbands etablissement ävensom centrala flygverkstaden i Arboga under uppförande och delvis tagna i bruk. Slutligen äro vid ytterligare två förband etablissementen under uppförande, varjämte av försvarsbeslutet föranledda flygfältsarbeten och markförvärv äro i huvud- sak genomförda. Enär sålunda det genom 1942 års försvarsbeslut fastställda byggnadsprogrammet numera till stora delar blivit genomfört, har flygför— valtningens ordinarie arbetsprogram i avsevärd grad minskats i omfattning och beräknas för budgetåret 1945/46 uppgå till ca 34 milj. kronor mot ca 72 milj. kronor innevarande budgetår. Från flygförvaltningens sida har emel- lertid under hand framhållits, att trots att de i den s. k. femårsplanen ingå- ende arbetena numera till stor del utförts, härutöver dock i betydande ut- sträckning kvarstode sådana arbeten, som icke kunnat rymmas inom fem- årsplanens ram men som enligt flygförvaltningens mening” antingen vore t

• Sida 133
•  Original

angelägna för möjliggörande av ett effektivt bedrivande av utbildningen eller — i fråga om vissa flygfältsarbeten -— visat sig erforderliga på grund av flyg— teknikens snabba utveckling under det pågående kriget. I anslutning härtill har investeringsutredningen efter samråd med försvarsdepartementet och flygförvaltningen funnit skäl föreligga att i förslaget till allmän investerings— reserv upptaga arbeten i sådan utsträckning, att investeringsplanen skulle erhålla en omfattning av ca 51 milj. kronor, exklusive arbeten för ca 21 milj. kronor, som föreslagits ingå i den särskilda grovarbetsreserven.

Enligt vad från flygförvaltningens sida meddelats har förvaltningen nu- mera möjlighet att, därest så skulle befinnas önskvärt, genomföra ett ärs'pro- gram om 100 år 110 milj. kronor, varav på planeringsbyrån inom flygför- valtningens byggnadsavdelning skulle falla ca 70 milj. och på flygfältsbyrån 30 år 40 milj. kronor.

För planeringsbyrån synes enligt tillgängliga uppgifter det ordinarie bygg— nadsprogrammet för budgetåret 1945/46 komma att uppgå till ca 29 milj. kronor, varför möjlighet finnes att, därest så skulle anses lämpligt, i avsevärd grad öka byggnadsverksamheten under denna byrå. Bland de av flygförvalt— ningen anmälda till planeringsbyråns verksamhetsområde hörande företagen hava emellertid relativt få varit av sådan art, att de ansetts böra medtagas i den allmänna investeringsreserven eller grovarbetsreserven.

Beträffande flygfältsbyråns ordinarie program för budgetåret 1945/46 har framgått, att detta synes komma att omfatta arbeten för endast ca 5 milj. kronor, varför möjlighet här förelåge att, därest det skulle visa sig lämpligt, i investeringsplanen medtaga flygfältsarbeten för ett relativt stort belopp att ingå antingen i den allmänna investeringsreserven eller i grovarbetsreserven.

Bland de av flygförvaltningen såsom lämpliga investeringsobjekt föreslagna företagen utgöres det stora flertalet av sådana företag, som icke rymmas inom ramen för försvarets femårsplan. Investeringsutredningen har beträf— fande dessa arbeten ansett sig icke böra söka ingå på någon angelägenhets- prövning. Utredningen har emellertid samrått med försvarsdepartementet och flygförvaltningen och rättat sitt ställningstagande därefter. De föreva- rande företagen utgöras beträffande planeringsbyråns arbeten av husbygg- nader och vissa smärre anläggningsarbeten, medan flygfältsbyråns företag bestå av flygfältsarbeten — i huvudsak utvidgning av flygfält samt perma- nentbeläggning av rullbanor.

Såsom tidigare i annat sammanhang framhållits, framstå husbyggnadsar— beten ur sysselsättningssynpunkt vid en kris i regel icke såsom särskilt efter— strävansvärda sysselsättningsobjekt, enär byggnadsindustrien för att avhjälpa den rådande bostadsbristen kan väntas, utan något tillskott av statliga hus- byggadsföretag, erhålla god sysselsättning under de närmaste åren, därest materialbrist icke skulle lägga hinder i vägen för byggnadsverksamheten. Med hänsyn till de principiella synpunkter på husbyggnadsarbetena i investerings- 3 planen, som i andra sammanhang framförts, synes det dock vara av värde att i vissa arbetslöshetssituationer äga tillgång till en färdigplanerad och över hela landet fördelad reserv av statliga husbyggnadsföretag. Fördenskull har

• Sida 134
•  Original

det även beträffande flygförvaltningens verksamhetsområde ansetts lämpligt att i förslaget till allmän investeringsreserv medtaga husbyggnader i viss ut- sträckning.

Liksom för budgetåret 1944/45 hava för budgetåret 1945/46 av flygförvalt- ningen i relativt stor omfattning anmälts företag avseende permanentbelägg- ning på rullbanor. Med hänsyn till att dylika arbeten fordra tillgång till im- porterade materialier beträffande vilka förutsågos betydande importsvårig- heter för budgetåret 1944/45, hava för detta budgetår inga dylika arbeten medtagits i investeringsplanen. Dådet med hänsyn till det pågående krigets utveckling icke kan anses uteslutet, att import av asfalt eller av råmaterial för asfaltframställning i viss utsträckning skall kunna komma i gång under nästkommande'budgetår, har investeringsutredningen, med hänsyn till att vissa av de till utredningen anmälda beläggningsarbetena av flygförvaltningen angivits såsom synnerligen angelägna, funnit skäl att i begränsad utsträck- ning medtaga dylika arbeten i förslaget till allmän investeringsreserv för bud- getåret 1945/46. De av flygförvaltningen utöver husbyggnader och belägg— ningsarbeten föreslagna investeringsobjekten utgöras huvudsakligen av föga materialkrävande arbeten, för vilkas utförande i stor utsträckning kan anli- tas icke fackutbildad arbetskraft.

Från försvarsdepartementets sida har under hand meddelats, att de företag, som avse utvidgning av flygfält och permanentbeläggning av rullbanor, be- dömdes såsom på längre sikt nödvändiga arbeten, vilka kunde aktualiseras under de närmaste åren men vilka dock vore möjliga att fördela på en längre tidrymd. Därest så befunnes lämpligt ur investeringsutredningens synpunkt, borde företagen alltefter sin art kunna medtagas i den allmänna investerings- reserven eller i grovarbetsreserven för budgetåret 1945/46. Vad angår de öv- riga företagen, har en del av dessa ansetts äga sådan betydelse för försvaret, att skäl funnits tala för att även dessa vid behov skulle kunna komma till utförande under en arbetsmarknadskris.

Med stöd av vad sålunda framkommit efter samråd med försvarsdeparte- mentet och med flygförvaltningen har investeringsutredningen funnit skäl föreligga för att vissa av de av flygförvaltningen angivna företagen redan nu bliva föremål för detaljplanering även om de icke rymmas inom femårs- planens ram. Investeringsutredningen har också medtagit dessa företag i för- slaget till investeringsplan, varvid de mest angelägna, d. v. s. vissa perma— nentbeläggningar och därmed sammanhängande fältutvidgningar, medtagits i den allmänna investeringsreserven, medan övriga företag förts till grov- arbetsreserven.

Beträffande angelägenheten av de i allmänna investeringsreserven respek- tive grovarbetsreserven upptagna nytillkomna investeringsobjekten har flyg— förvaltningen förebragt motiveringar, vilka i den mån det ansetts lämpligt med hänsyn till arbetenas natur återgivas i det följande.

M usi kbyggnader.

Flygförvaltningen har i skrivelse till Kungl. Maj:t den 31 augusti 1944 un— der åberopande av vad ämbetsverket i tidigare skrivelse till Kungl. Maj:t här-

_ _ (Nu.—ww

• Sida 135
•  Original

utinnan anfört, bland annat föreslagit, att musikbyggnader måtte komma till utförande under budgetåret 1945/46 vid Västmanlands, Södermanlands, Brå— valla och Blekinge flygflottiljer, samt hemställt att medel för ändamålet måtte beräknas under sagda budgetår. Kostnaderna hade av ämbetsverket beräk- nats till 40 000 kronor per musikbyggnad enligt prisläget den 1 juli 1941, vil- ket omräknat till nuvarande prisläge inklusive administrationskostnader mot- svarar 49 000 kronor per byggnad. Anslag för ändamålet har emellertid icke upptagits i 1945 års statsverksproposition.

Utöver vad flygförvaltningen i sin tidigare skrivelse till Kungl. Maj:t an- fört i ämnet, vilket i huvudsak finnes återgivet i 1944 års statsverksproposi- tion (kapitalbudgeten: bil. 2, s. 95), ville styrelsen nu framhålla, att erfaren- heterna vid flottiljema sedan nämnda förslag, avgivits ytterligare stärkt de motiveringar, som då framlagts.

Efter samråd med försvarsdepartementet och flygförvaltningen har investe- ringsutredningen funnit, att de förevarande musikbyggnaderna vid behov böra kunna utnyttjas såsom sysselsättningsobjekt för friställd arbetskraft, varför utredningen medtagit desamma i förslaget till allmän investeringsre- serv med 49 000 kronor per byggnad eller sammanlagt 196 000 kronor.

Gymnasti kb yggnad er. För gymnastikbyggnader vid Västmanlands, Östgöta, Jämtlands, Svea, Hal— lands, Hälsinge och Blekinge flygflottiljer samt vid krigsflygskolan på Ljung- byhed har ett belopp av tillhopa 2 300 000 kronor upptagits å allmän bered— skapsstat III för budgetåret 1944/45 (proposition 1944:281, 5. 189 och 190). Utredningen hänvisar förutom till vad i nämnda proposition anförts även till den i utredningens föregående betänkande (SOU 1944: 12, s. 117—118) lämnade redogörelsen för ifrågavarande företag.

För budgetåret 1945/46 har flygförvaltningen äskat medel för uppförande av gymnastikbyggnad med bastuavdelning vid var och en av Västmanlands flygflottilj, Skånska flygflottiljen, Hallands, Hälsinge och Blekinge flygflot— tiljer ävensom vid Södertörns flygflottilj samt enbart gymnastikbyggnader vid Östgöta, Jämtlands och Svea flygflottiljer jämte krigsflygskolan på Ljungbyhed. Några anslag för ifrågavarande ändamål hava emellertid icke upptagits i 1945 års statsverksproposition.

Dessutom har flygförvaltningen till investeringsutredningen såsom lämpliga investeringsobjekt vid en arbetsmarknadskris anmält gymnastikbyggnader med bastuavdelning vid Skånska flygflottiljen och Södertörns flygflottilj. Kostnaderna härför hava av ämbetsverket enligt nuvarande prisläge beräk- nats till 258 000 respektive 394 000 kronor.

I sin framställning angående medel för gymnastikbyggnader jämte bastu har flygförvaltningen hänvisat till vad den i tidigare framställning till Kungl. Maj:t anfört i denna fråga, vilket i huvudsak återfinnes i 1944 års stats- verksproposition (kapitalbudgeten: bil. 2, s. 95). Utöver det tidigare anförda ville flygförvaltningen nu framhålla, att den senaste flygmedicinska forsk- ningen givit vid handen, att de påfrestningar, som organismen utsattes för un- der luftstrid, vida överträffade tidigare uppfattningar härom. Dessa påfrest-

• Sida 136
•  Original

ningar komme oavbrutet att ökas, så länge flygplanens prestanda stege. För att överhuvud taget kunna motstå dessa påkänningar utan plötslig kollaps el- ler bestående men för organismen, fordrades, att personalen förutom först- klassig fysik besutte den bästa tänkbara kondition. Enär flygningen i och för sig icke innebure någon som helst motion, vore det, framhåller flygförvalt— ningen, nödvändigt, att personalen vid sidan om flygtjänsten oavlåtligen och allsidigt tränade sin fysik. Såväl gymnastikbyggnader som även idrottsplatser vore därför ofrånkomliga anläggningar vid varje flygflottilj eller motsvaran- de förband.

Beträffande bastubad anförde ämbetsverket samtidigt, att även detta —— om än icke i motsvarande grad —— syntes befordra den allmänna konditionen. Därutöver syntes det ur hygienisk synpunkt vara av stort värde, att persona- len regelbundet bereddes tillfälle till bad. Om bastuanläggningarna icke bleve uppförda måste personalen transporteras i de flesta fall lång sträcka till när- maste badinrättning, vilket bland annat medförde avsevärda kostnader.

I anslutning till det ovan anförda har investeringsutredningen efter sam- råd med försvarsdepartementet upptagit föreslagna gymnastikbyggnader vid Västmanlands, Östgöta, Jämtlands och Svea flygflottiljer, Skånska flygflot- nats för i grovarbetsreserven medtagna anläggningar för idrottsplatser vid krigsflygskolan på Ljungbyhed i förslaget till allmän investeringsreserv för budgetåret 1945/46 till ett samm-anlagt belopp av 2 856 000 kronor.

I drottsplatser. Av de å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 uppförda anslagen av 225 000000 kronor till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. (proposition 1944:281, 5. 55—56) har ett belopp av 395 000 kronor beräk- nats för i grovarbetsreserven medtagna anläggningar för idorttsplatser vid Västmanlands flygflottilj, Skånska flygflottiljen, Hallands, Hälsinge och Ble- kinge flygflottiljer samt vid flygvapnets underofficers-, signal- och tekniska skolor i Västerås (proposition 1944: 281, s. 190). I sin petitaskrivelse till Kungl. Maj:t den 31 augusti 1944 har flygförvaltningen hemställt, att medel måtte för nästa budgetår beräknas å riksstat för anläggande av idrottsplatser vid ovannämnda fem flygflottiljer samt vid Södertörns flygflottilj. Kostna- derna för de olika idrottsplatserna hade av flygförvaltningen beräknats till 60 000 kronor för var och en utom för idrottsplatsen vid Södertörns flygflot- tilj, för vilken kostnaden beräknats till 70 000 kronor, allt enligt prisläget den 1 juli 1941, vilket med hänsyn till numera inträffade prisstegringar inklusive administration-skostnader motsvarade 70000 respektive 86 000 kronor. I sin nyssnämnda skrivelse den 31 augusti 1944 hänvisar flygförvaltningen till vad den tidigare anfört i ämnet. Detta finnes i huvudsak återgivet i 1944 års statsverksproposition (kapitalbudgeten: bil. 2, s. 96). Anslag för idrottsplat- ser vid flygvapnets förband hava icke upptagits i statsverkspropositionen för innevarande år.

Efter samråd med försvarsdepartementet och flygförvaltningen har inves- teringsutredningen, med hänsyn till att för ifrågavarande slag av arbeten,

• Sida 137
•  Original

vilka icke äro materialkrävande, kan anlitas arbetskraft utan särskild yrkes- utbildning, funnit desamma iämpliga att utnyttjas som sysselsättningsobjekt vid en arbetsmarknadskris. Utredningen har därför för ifrågavarande ända- mål i förslaget till grovarbetsreserv upptagit anläggningar för ett samman— lagt belopp av 482 000 kronor.

Simbassänger.

I skrivelse till investeringsutredningen den 16 oktober 1944 har flygför- 3 valtningen såsom lämpliga investeringsobjekt vid en arbetsmarknadskris fö— reslagit anläggande av simbassänger vid Jämtlands, Svea, Göta, Söderman- lands, Kalmar, Bråvalla, Hälsinge, Blekinge och Södertörns flygflottiljer samt vid Norrbottens flygbaskår. Kostnaderna för dessa företag hade av förvalt- ningen beräknats till 80 000 kronor per anläggning enligt nuvarande prisläge. Beträffande simbassänger vid Jämtlands, Svea och Göta flygflottiljer med— delade flygförvaltningen, att för ifrågavarande ändamål tidigare anvisats sammanlagt 120 000 kronor (proposition 1941: 338), motsvarande halva to- talkostnaden för dessa tre företag. De anvisade medlen hade ännu icke ut- nyttjats.

Flygförvaltningen har i övrigt beträffande simbassänger anfört, att de- samma vore avsedda att utföras av betong med en storlek av 25 X 12 meter och förses med reningsanläggning och trampoliner.

Angående behovet av anläggningarna ville flygförvaltningen framhålla, att simbassänger ur sportslig och rekreationssynpunkt vore mycket värdefulla för de från simbad i allmänhet avlägset belägna flygflottiljerna. Emellertid hade förslaget en allvarligare bakgrund. Flygplan hade under flygning över öppen sjö eller skärgård blivit borta med man och allt. Det vore därför ett krav, som icke kunde i längden avvisas, att den flygande personalen bered- des tillfälle till simträning och livräddningsövningar. ,

Med hänsyn till vad flygförvaltningen sålunda anfört och då arbetena ur de synpunkter, som investeringsutredningen har att företräda, synas kunna utnyttjas som sysselsättningsobjekt vid en arbetsmarknadskris, har utred- ningen efter samråd med försvarsdepartementet och flygförvaltningen i för- slaget till grovarbetsreserv för budgetåret 1945/46 upptagit ett belopp av sammanlagt 800000 kronor till simbassänger vid vissa av flygvapnets för- hand. Av detta belopp finnas dock, såsom tidigare framhållits, 120 000 kro—

* nor redan anvisade å ordinarie stat.

Vissa flygfältsarbeten.

Av de å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 uppförda anslagen av 225 000000 kronor till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. (proposition 1944: 281, s. 55—56) har ett belopp av 24 000 000 kronor be— räknats under vissa förutsättningar kunna disponeras för vissa i grovarbets- reserven upptagna flygfältsarbeten (proposition 1944: 281, s. 192).

I skrivelse till investeringsutredningen den 16 oktober 1944 med uppgif- ter angående lämpliga investeringsobjekt för budgetåret 1945/46 har flyg-

• Sida 138
•  Original

förvaltningen i vad angår flygfältsarbeten meddelat, att efter ingående be- redning i flygstaben ett reviderat och utökat program för flygfältsarbeten m. m. numera hade upprättats, vilket föresloges dels få ersätta det program, som framlagts i propositionen 1944: 281, dels utgöra förslag till investerings- plan för budgetåret 1945/46.

De olika företagens angelägenhetsgrad hade angivits på så sätt, att före— tagen fördelats på förstahands- och andrahandsarbeten. Kostnaderna för de föreslagna arbetena hade av flygförvaltningen beräknats till sammanlagt ca 263 milj. kronor, varav på förstahandsarbeten skulle belöpa i runt tal 68 milj. kronor, allt enligt nu rådande prisnivå. Kostnaderna vore endast över- slagsmässigt beräknade.

Bland flygfältsarbetena hade av flygförvaltningen även medtagits perma- nentbeläggning av rullbanor för sammanlagt ca 174 milj. kronor, varav förstahandsarbeten för ca 35 milj. kronor. Kostnaderna för beläggning av rullbanor hade beräknats under förutsättning av likartad konstruktion av bärlager och beläggning på samtliga fält, oberoende av undergrundens beskaffenhet. Med hänsyn till den korta tid, som stått till förfogande för be- räkningarnas genomförande, hade hänsyn ej heller kunnat tagas till olikhe- terna i tillgången på för makadamframställning lämpligt stenmaterial. Rull- banorna hade av flygförvaltningen förutsatts bliva utförda med beläggning av tät tjärbetong på samtliga fält med undantag för fältet vid Hälsinge flyg- flottilj, där det förutsatts banor av vibrobetong. Banorna skulle utföras för ett hjultryck av 6 ton. Flygförvaltningen har sedermera under hand reser- verat sig för att kostnaderna för beläggning av rullbanor efter närmare ut— redning i vissa fall kunde komma att visa sig för låga med hänsyn till att det hjultryck för vilket banorna hade beräknats, 6 ton, kunde komma att stiga, exempelvis till 12 ton.

Bland de flygfältsarbeten, som enligt ovan av flygförvaltningen föreslagits i första hand böra ingå i investeringsplanen för budgetåret 1945/46, äro fjor— ton medtagna i grovarbetsreserven för innevarande budgetår. För vissa av dessa fjorton företag har emellertid arbetenas omfattning numera ändrats.

Från flygförvaltningens sida har meddelats, att den av flygförvaltningen nu föreslagna ändringen av investeringsplanens sammansättning dikteras av bland annat sedan den föregående planens upprättande inträdda föränd- ringar beträffande behovet av ökade utrymmen och förbättrade banor på vissa flygfält. I övrigt gäller fortfarande vad som i utredningens föregående betänkande (SOU 1944: 12 s. 116) anförts beträffande ifrågavarande slag av arbeten.

Liksom beträffande investeringsplanen för innevarande år har investe- ringsutredningen med hänsyn till att flygfältsarbeten enligt de principer ut- redningen har att'företräda kunna anses såsom lämpliga sysselsättningsob- jekt vid en arbetsmarknadskris funnit, att dylika arbeten i viss utsträckning böra medtagas i investeringsplanen för budgetåret 1945/46. Hänsyn har där- vid tagits till att, såsom förut nämnts, import av bland annat asfalt och tjära icke torde vara utesluten under det kommande budgetåret, vilket skulle möj-

• Sida 139
•  Original

liggöra utförande av beläggningar av asfalt- och tjärbetong och dylikt. Dess- utom hava från flygförvaltningens sida vissa av de såsom förstahandsarbe- ten anmälda permanenta rullbanorna framhållits såsom synnerligen angeläg- na. Beträffande sådana i investeringsplanen ingående flygfältsarbeten, vilka i huvudsak bestå av fältutvidgningar och därmed sammanhängande arbe- ten, må framhållas att sådana arbeten, vilka äro föga materialkrävande och för vilkas utförande i stor utsträckning kan anlitas arbetskraft utan särskild yrkesutbildning, huvudsakligen upptagits i förslaget till grovarbetsreserv, dock med det undantaget att sådana angelägna fältutvidgningar, som sam- manhänga med de ovannämnda beläggningsarbetena, upptagits i förslaget till allmän investeringsreserv. Beträffande permanenta banor anser flygför- valtningen det vara önskvärt och lämpligt, att sådana banor på utvidgnings- områden bleve utförda i samband med själva utvidgningsarbetena. Härige- nom skulle —— enligt förvaltningens uppfattning _— kostnaderna komma att bliva lägre, varjämte de gjorda utvidgningarna kunde tagas i bruk ca två år tidigare än vad annars bleve fallet.

E-fter samråd med försvarsdepartementet och flygförvaltningen har investe- ringsutredningen i förslaget till allmän investeringsreserv för budgetåret 1945/46 medtagit beläggningar av rullbanor för 8805 000 kronor och med dessa arbeten sammanhängande fältutvidgningar för 4681 000 kronor, me- dan i förslaget till grovarbetsreserv upptagits fältutvidgningsarbeten för sam— manlagt 19 207 000 kronor.

Transportvägar och uppställningsplatser på vissa flygfält. Flygförvaltningen har i skrivelse till investeringsutredningen den 16 okto- ber 1944 föreslagit vissa arbeten avseende vägar och uppställningsplatser på flygfält att ingå i investeringsplanen för budgetåret 1945/46. Beträffande dessa företag har förvaltningen meddelat, att tillämnade fältutvidgningar i ett flertal fall nödvändiggjorde anläggandet av transportvägar och uppställ- ningsplatser, vilka bleve behövliga för utnyttjande av utvidgningsområdena.

Efter samråd med försvarsdepartementet och flygförvaltningen har in- vesteringsutredningen med hänsyn till att dylika företag utgöra lämpliga sysselsättningsobjekt funnit skäl att, i den mån arbetena äro föranledda av i investeringsplanen upptagna fältutvidgningar, i förslaget till grovarbets- reserv upptaga transportvägar och uppställningsplatser på vissa flygfält. Kostnaderna för dessa arbeten hava av flygförvaltningen beräknats till sam- manlagt 789 000 kronor.

Skjutbanor vid Västmanlands flygflottilj. Av de å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 uppförda anslagen av 225 000 000 kronor till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. (proposition 1944: 281, s. 55—56) har ett belopp av 151 000 kronor beräk- nats under vissa förutsättningar kunna disponeras för i grovarbetsreserven medtagen anläggning av skjutbana vid Västmanlands flygflottilj (proposi— tion 1944: 281, s. 190).

• Sida 140
•  Original

Flygförvaltningen har i skrivelse till Kungl. Maj:t den 31 augusti 1944 föreslagit, att skjutbanor vid flottiljen måtte komma till utförande med an- slag på riksstat under budgetåret 1945/46, och därvid meddelat, att företaget kostnadsberäknats till 95 000 kronor enligt prisläge-t den 1 juli 1941, vilket motsvarade 125 0001 kronor enligt nu rådande prisläge.

I statsverkspropositionen för innevarande år (kapitalbudgeten: bil. 2, punkten 2, s. 96) har föredragande departementschefen beträffande ifråga- varande företag bland annat anfört, att efter förslag av Kungl. Maj:t i pro- positionen 1944: 288 hade riksdagen (skrivelse nr 497) för anläggande av en i företaget ingående in'skjutningsbana för påmonterade kulsprutor beräknat ett belopp av 22 500 kronor (28 000 kronor enligt nupris). Med hänsyn härtill och till vissa andra i statsverkspropositionen angivna skäl hava några ytter— ligare medel för skjutbana vid Västmanlands flygflottilj icke av Kungl. Maj:t beräknats för budgetåret 1945/46.

Beträffande de föreslagna skjutbanearbetena har flygförvaltningen i sin ovannämnda skrivelse, utöver vad i proposition 1944: 281 anförts, fram— hållit, att handvapenskjutbanan borde förses med anordningar för rörliga skjutmål samt att härjämte erfordrades skjutgård för avmonterade flyg— planskulsprutor. Beträffande anordningar för rörliga skjutmäl har flygför- valtningen framhållit, att den flygande personalens skjutskicklighet vore av utslagsgivande betydelse för utgången av en luftstrid såväl vid anfall som försvar. För att förvärva en godtagbar färdighet i skjutning från flygplan erfordrades mycken övning såväl i markskjutning som i skjutning från flyg- plan. Då skjutning från flygplan av ekonomiska skäl (flygtid och ammuni- tion) ej kunde ske i så stor omfattning som vore önskvärd, måste markskjut- ningen övas desto mer. Behovet av dylika flygtids- och ammunitionsbespa— rande åtgärder bleve, anför flygförvaltningen, större allteftersom flygvapnet tillfördes modernare och i underhåll dyrare flygplan, samtidigt som kalibern på flygplanbeväpningen ökades. Hittills hade förutom skjutning med tjänstevapen markutbildningen bedrivits med lerduveskjutning och skjut- ning med pistol. Det hade emellertid visat sig, att detta icke vore tillräck- ligt, utan krav hade uppstått på användning av tyngre vapen och längre av- stånd vid skjutning mot rörliga mål.

I anslutning till det ovan anförda och efter samråd med försvarsdeparte- mentet och flygförvaltningen har investeringsutredningen ansett sig böra i förslaget till grovarbetsreserv för budgetåret 1945/46, utöver de arbeten, till vilka medel tidigare anvisats å riksstat, medtaga de erforderliga ytterligare skjutbanearbetena vid Västmanlands flygflottilj. Hänsyn har härvid även tagits till att arbetena i fråga äro väl lämpade som sysselsättningsobjekt för ovan arbetskraft. Kostnaden för dessa arbeten beräknas till 97 000 kronor.

Iordningställande av norra delen av flygfältet vid Västmanlands flygflottilj. I skrivelse till Kungl. Maj:t den 31 augusti 1944 har flygförvaltningen hem- ställt, att för budgetåret 1945/46 måtte "anvisas medel till iordningställande av norra delen av flygfältet vid Västmanlands flygflottilj. Kostnaderna härför

• Sida 141
•  Original

beräknades till 76 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941, vilket med nu rådande priser motsvarade 100000 kronor. Anslag på riksstaten för ifråga- varande ändamål har emellertid icke föreslagits i 1945 års statsverkspro- position.

Flygförvaltningen har beträffande detta företag anfört, att de södra de- larna av flygfältet på grund av sin låglänta belägenhet invid Mälaren hade besvärliga dräneringsförhållanden och att som följd härav mindre tuv— bildning uppstått, vilken befarades i framtiden bliva mera omfattande. En utvidgning av flygfältet norrut genom iordningställande av ett mellan det nu- varande fältet och den norr därom belägna kommandocentralen beläget plant markområde skulle emellertid komma att medgiva start och landning i nordsydlig riktning även för det fall, att de södra delarna av fältet bleve oanvändbara.

Efter samråd med försvarsdepartementet och flygförvaltningen har investe— ringsutredningen för ifrågavarande ändamål upptagit 100 000 kronor i för- slaget till allmän investeringsreserv för budgetåret 1945/46.

Ombyggnad av kanslihus vid Roslagens flygflottilj.

Beträffande detta företag hänvisas till vad därom anförts i statsverkspro- positionen för innevarande år (kapitalbudgeten: bil. 2, s. 97 och 98). Inves- teringsutredningen har efter samråd med försvarsdepartementet funnit skäl föreligga att i den allmänna investeringsreserven. medtaga företaget. Kostna- den för företaget har av flygförvaltningen beräknats till 123 000 kronor en— ligt nuvarande prisläge.

Inomhusskjutbanor vid Jämtlands och Hälsinge flygflottiljer. För inomhusskjutbanor vid Jämtlands och Hälsinge flygflottiljer hava sam- manlagt 82 000 kronor upptagits å allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 (proposition 1944: 281, s. 189). Utredningen hänvisar till den i dess föregående betänkande (SOU 1944: 12, s. 118) lämnade redogörelsen för ifrå— gavarande företag.

Flygförvaltningen har i skrivelse till Kungl. Maj:t den 31 augusti 1944 föreslagit, att arbetena med anordnande av skjutbanorna i fråga måtte kom- ma till utförande under instundande budgetår. Kostnaderna för företagen hade av ämbetsverket beräknats till 35 000 kronor per bana enligt prisläget den 1 juli 1941, motsvarande 41 000 kronor enligt nuvarande prisläge. An— slag på riksstaten för ändamålet har emellertid icke föreslagitsi 1945 års stats— verksproposition.

Utredningen har efter samråd med försvarsdepartementet och flygförvalt- ningen ansett sig böra medräkna ifrågavarande arbeten med ett sammanlagt belopp av 82 000 kronor i förslaget till allmän investeringsreserv jämväl för budgetåret 1945/46.

• Sida 142
•  Original

Ändring av gamla gymnastikbyggnaden vid Svea flygflottilj till fritidsbyggnad. Å allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 (proposition 1944: 281, s. 189) har i samband med anslag för gymnastikbyggnad vid Svea flygflot- tilj även beräknats ett belopp av 58 000 kronor till ändring av gamla gym- nastikbyggnaden vid samma flottilj till fritidsbyggnad. Utredningen hänvi- sar beträffande detta företag till den i utredningens föregående betänkande (SOU 1944: 12, s. 118) lämnade redogörelsen.

Flygförvaltningen har hos Kungl. Maj:t föreslagit, att företaget måtte kom- ma till utförande med anslag på riksstaten för budgetåret 1945/46. Anslag för ändamålet har icke beräknats i statsverkspropositionen för innevaran- de år.

Företaget synes böra kvarstå i allmänna investeringsreserven för budget- året 1945/46, varför i investeringsreserven upptagits ett belopp av 58 000 kro— nor för ifrågavarande ändamål.

Utökning av reningsverk vid Svea flygflottilj.

Flygförvaltningen har i skrivelse till Kungl. Maj:t den 31 augusti 1944 föreslagit, att en utökning av reningsverket för avloppsvatten vid Svea flyg- flottilj måtte med anslag på riksstaten komma till utförande under budget— året 1945/46. Kostnaderna för företaget hade av flygförvaltningen beräknats till 70000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941, vilket numera motsvarade en kostnad av 86 000 kronor. Anslag för ifrågavarande ändamål har emel— lertid icke föreslagits i 1945 års statsverksproposition.

I skrivelse till investeringsutredningen den 18 januari 1945 har flygför- valtningen beträffande ifrågavarande företag meddelat följande.

Det nuvarande reningsverket fungerar icke tillfredsställande. Bland annat är den avsedda höggradiga biologiska reningen ofullständig, delvis beroende på otillfreds- ställande avs-lamning och tillskott av dagvatten till avloppsledningarna. Därjämte saknas anordningar för avlägsnande av slammet i efterklarningsbassängen. Frånva- ron av slampumpanordningar medför, att det i bassängen kvarhållna högrötande slammet förruttnar och infekterar det avgående spillvattnet så, att detta efter att ha passerat reningsverket är mer illaluktande än före inträdandet i detsamma.

Spillvattnet avledes i en sluten ledning under vägen Stockholm—Enköping till ett öppet dike med utlopp i Bällsta-ån, vilken efter att ha passerat genom Spånga, Bromsten och Sundbyberg mynnar i Ulvsundasjön. Då vattenföringen i diket under vegetationsperioden är mycket obetydlig, är föroreningen tidvis besvärande för kringboende. Hälsovårdsnämnden i Järfälla socken känner väl till missförhållan- dena, men har hittills underlåtit giva något föreläggande.

Om Jakobsbergs samhälle kommer att bygga en huvudavloppsledning till Stock- holms stads kloakpumpstation vid Sundby skulle flygflottiljens avloppsfråga lämp- ligen kunna lösas i samband härmed. Flygförvaltningen vet icke om utsikt finnes för en sådan lösning inom rimlig tid.

Efter samråd med försvarsdepartementet och flygförvaltningen har utred- ningen ansett sig böra föreslå, att ifrågavarande företag medtages i allmänna investeringsreserven för budgetåret 1945/46 för en beräknad kostnad av 86 000 kronor.

• Sida 143
•  Original

Skyddsplantering, vägar och planering vid Norrbottens flygbaskår. Av de å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 uppförda anslagen av 225 milj. kronor till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m.m. (proposition 1944:281, 5. 55—56) har ett belopp av 134 000 kronor beräk- nats under vissa förutsättningar kunna disponeras till skyddsplantering, vä- ' gar och planering vid Norrbottens flygbaskår (proposition 1944: 281, s. 190). Utredningen hänvisar till vad som anförts beträffande företaget i utredning— ens betänkande (SOU 1944:12, s. 118).

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 31 augusti 1944 har flygförvaltningen hemställt om anvisande av medel för budgetåret 1945/46 till företagets ge- nomförande. Kostnaderna beräknades till 115000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941, motsvarande 134 000 kronor enligt nuvarande prisläge. An— slag för företaget har emellertid icke föreslagits i 1945 års statsverkspropo- sition.

Utöver vad tidigare anförts beträffande behovet av de föreslagna arbe- tena har flygförvaltningen i sin nyssnämnda skrivelse till Kungl. Maj:t med— delat, att förhållandena numera vore sådana att skyddsplantering snarast borde komma till stånd, enär sanden åstadkomme stor skada på flygmate— riel, i första hand motorer. Vidare hade, anför förvaltningen, sandlagret på hangartaken till större delen rasat ned genom inverkan av snösmältning, nederbörd och vind. Sanden borde därför åter påfyllas och på något sätt bindas. Bäst syntes vara att föra på torv och matjord, så att viss plantering kunde ske på taken, varvid planteringen samtidigt komme att utgöra maske- ring.

Efter samråd med försvarsdepartementet och flygförvaltningen har inves- teringsutredningen ansett sig böra föreslå, att ifrågavarande arbeten intagas i förslaget till grovarbetsreserv för budgetåret 1945/46.

Stensättning av vägar vid centrala flygverkstaden i Västerås. För vägarbeten vid centrala flygverkstaden i Västerås har ett belopp av 58 000 kronor beräknats å allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 (proposition 1944: 281, s. 191). Enligt vad från flygförvaltningens sida med— delats kvarstår fortfarande behovet av att ifrågavarande vägarbeten, vilka utgöras av stensättningsarbeten, komma till utförande. Investeringsutredning- en har efter samråd med försvarsdepartementet och flygförvaltningen i för- slaget till allmän investeringsreserv för budgetåret 1945/46 upptagit ett be- ' lopp av 58 000 kronor för stensättning av berörda vägar.

7. Investeringsplan för statliga och statsunderstödda vägar och gator m. 111.

Förslag till investeringsplan för statliga och statsunderstödda vägbyggnader m. m. har sammanställts i bil. 9 och innefattar dels ett ordinarie arbetspro- , gram för 121,8 milj. kronor, dels en allmän investeringsreserv för 216 650 000 kronor. Därjämte föreslår investeringsutredningen en extra grovarbetsre-

• Sida 144
•  Original

serv för en kostnad av 168 800 000 kronor. Av den allmänna investeringsre- serven skulle 159,65 milj. kronor belöpa sig på landsbygdens allmänna väg— väsende, 51,0 milj. kronor på städernas allmänna vägar och för biltrafiken viktiga gator samt 6,0 milj. kronor på enskilda vägar. Till landsbygden räk- - nas vid behandlingen av investeringsplanen för vägar och gator även de smär- re städer, i vilka kronan är väghållare för de allmänna vägarna, och till stä- derna de stadsliknande samhällen, som själva äro väghållare. Dessa avvikel- ser från den vanliga innebörden av begreppen landsbygd och städer äro be- tingade av gällande vägförfattningar och i riksstaten tillämpad anslagsuppdel- lung.

I utredningens föregående betänkande (SOU 1944: 12, s. 119—121) hava framförts vissa synpunkter beträffande vägbyggnadsbehovet. Därvid påpeka— des hl. a., att de preliminära behovsutredningar, som förelåge beträffande ar— beten på huvudvägar, visade att ett mycket stort behov av förbättringsarbeten på dessa vägar förelåge. Gjorda erfarenheter tydde också på, att det även beträffande vägarbeten av andra slag förelåge ett mycket stort behov. Det visades också i utredningens förenämnda betänkande, att vägbyggnadsverk- samheten under krisåren varit synnerligen begränsad och att därför aktuella förbättrings- och nyanläggningsarbeten i fråga om allmänna och enskilda vägar i stor omfattning ackumulerats. Vad utredningen i dessa hänseen- den framhöll äger alltjämt giltighet. Vid ingången av nästa budgetår har yt- terligare ett år förflutit, under vilket vägbyggnadsverksamheten av olika skäl varit starkt reducerad, varför man snarare har att räkna med en ökning än med en minskning av det uppdämda vägbyggnadsbehovet.

Omfattningen av den vägbyggnadsverksamhet, som det är möjligt att i ar- betsmarknadsreglerande syfte bedriva under nästkommande budgetår, är bland annat beroende av vilken mängd företag av erforderlig angelägenhets- grad, som finnes eller i så god tid kan bliva färdigplanerad, att arbetena kunna igångsättas under budgetåret i fråga. I detta hänseende är läget nu- mera väsentligt gynnsammare än det var, då planen för innevarande budgetår uppgjordes. Planeringsarbetet beräknas den 1 juli 1945 hava hunnit så långt, att angelägna företag då skola finnas förberedda icke endast i den utsträck- ning, som erfordras för att bedriva arbetena i den omfattning, som framgår av de i det följande angivna investeringsplanerna, utan jämväl i sådan ut- sträckning, att vissa, om än begränsade möjligheter till urval bland plane- rade företag komma att föreligga, även om man skulle behöva genomföra det största i investeringsplanen beräknade arbetsprogrammet. I fråga om planeringsarbetets läge lämnas vissa uppgifter längre fram vid behandlingen av investeringsplanen för olika slag av vägarbeten.

Liksom beträffande andra områden gäller också i fråga om vägväsendet, att organisationens grad av elasticitet är bestämmande för omfattningen av den utvidgning av byggnadsverksamheten, som utan alltför stora olägenheter kan göras i en arbetslöshetskris. Sedan planen för löpande budgetår fram- lades hava emellertid förhållandena även i detta hänseende avsevärt för- bättrats. De svårigheter, som tidigare kunde beräknas föreligga på grund av

• Sida 145
•  Original

att vägväsendets förstatligande så nyligen genomförts och den nya vägorga- nisationen därför icke hunnit över begynnelsestadiet, torde för nästkomman- de budgetår kunna väntas vara till betydande del övervunna. Den statliga vägorganisationen, som vid starten var utbyggd för en väsentligt mindre byggnadsverksamhet än normalt, har vidare under året i viss omfattning för- stärkts. Det omfattande projekteringsarbetet för att få fram en färdigplane- rad investeringsreserv av tillräcklig omfattning har nämligen föranlett en ut- ' byggnad av organisationen med tillfällig personal, vilken åtminstone delvis torde kunna utnyttjas som ledningspersonal för byggnadsarbeten. Därutöver har inom ett flertal län anställts särskild personal för vägbyggnader för att svara för de organisatoriska förberedelserna för en utvidgad byggnadsverk- samhet.

Med hänsyn till dessa omständigheter hava vissa utvidgningar av investe- ringspro—grammet kunnat företagas. Investeringsutredningen har emellertid icke ansett det vara motiverat eller tillrådligt att ifrågasätta en mera radikal utvidgning av förslaget till investeringsplan för väg— och gatuarbeten utan funnit, att man även för budgetåret 1945/46 bör eftersträva en investerings- plan av i huvudsak samma storleksordning som för innevarande budgetår, d. v. s. motsvarande ungefär tre års normal investering. Även om man tager hänsyn till att de organisatoriska resurserna ökats och till att planeringssvå- righeterna icke längre torde vara av avgörande betydelse måste dock uppgif- ten att genomföra ett arbetsprogram av den stora omfattning, det här är fråga om, vara mycket svår och kräva utnyttjande av alla resurser såväl hos väg- och vattenbyggnadsstyrelsen som hos entreprenörerna inom facket.

Därest den allmänna investeringsreserven, sådan den i det följande när— mare angives, tages i anspråk helt och hållet, beräknas den under budgetåret 1945/46 lämna ca 7 450 000 dagsverken, motsvarande ca 25 000 man i genom- snitt per arbetsdag under året. Största arbetsstyrkan vintertid beräknas till 17 700 och sommartid till 54 400 man. De i den särskilda grovarbetsreserven upptagna arbetena beräknas kunna giva 5 600 000 dagsverken under budget- året, d. v. s. arbete i genomsnitt per arbetsdag åt 18 600 man samt maximalt vintertid åt 21 500 och sommartid åt 42 500 man.

Ett fullt utnyttjande av den allmänna investeringsreservens arbeten upp- skattas under budgetåret 1945/46 medföra en materialåtgång av 11 000 ton cement, 10000 ton järn och 50 000 ton tjära och asfalt. Ätgången av övriga material, beträffande vilka knapphet kan uppstå, beräknas bliva jämförel- sevis obetydlig.

Planläggningsarbetet för de i planen ingående statliga företagen utföres genom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

I sitt föregående betänkande (SOU 1944: 12) redovisade investeringsutred- ningen särskilda detaljplaner beträffande följande olika kategorier av väg- arbeten: '

Byggande av allmänna vägar på landsbygden (omfattande nyanläggning av bygdevägar, nyanläggning av ödebygdsvägar, byggande av huvudvägar, för- bättring av bygdevägar oc'h ödebygdsvägar).

• Sida 146
•  Original

Byggande av städernas allmänna vägar och för biltrafiken viktiga gator.

Vägbeläggningar.

Stensättning av vägar och gator.

Byggande av broar. —

Byggande och förbättring av vissa för riksförsvaret betydelsefulla vägar. Uppförande av garage- och förrådsbyggnader. Byggande av enskilda vägar. Förslaget till investeringsplan för nästkommande budgetår innefattar för- utom förenämnda slag av arbeten även en detaljplan för vägunderhåll. Be- träffande dessa oli-ka detaljplaner redogöres närmare i följande avsnitt av betänkandet.

Innan utredningen övergår till att behandla nämnda detaljplaner vill ut- redningen slutligen erinra om att vid uppgörandet av förslaget till investe- ringsplan för innevarande budgetår övervägdes att i planen inrymma sådana åtgärder, som sammanhänga med en eventuell övergång till högertrafik, men att utredningen, med hänsyn till att statsmakterna icke tagit ställning till själ- va principfrågan, icke ansåg sig böra framlägga något förslag i denna rikt- ning. Ej heller i nu framlagda förslag till investeringsplan för nästkommande budgetår hava åtgärder av ifrågavarande slag inrymts, enär statsmakterna alltfort icke tagit ställning till principfrågan och därjämte väg- och vatten- byggnadsstyrelsen numera erhållit Kungl Maj:ts uppdrag att göra vissa kom- pletterande utredningar beträffande kostnaderna och metoderna för en över- gång. Därest statsmakterna skulle besluta införande av högertrafik, blir frå- gan om infogande i investeringsresei ven av härför erforderliga arbeten själv- fallet beroende av möjligheterna att efter arbetsmarknadsförhållandena av- passa tidpunkten för trafikomläggningen.

Barmarksunderhåll på landsbygden.

Inom vägväsendets område hava hittills i huvudsak endast vägbyggnads- arbeten utnyttjats som sysselsättningsobjekt vid arbetsmarknad—skriser, me- dan däremot vägunderhållsarbeten icke i nämnvärd grad uppmärksammats i dylika sammanhang. Under de senaste åren hava emellertid anslagen till underhåll av de allmänna vägarna — vilkas sammanlagda längd uppgår till ca 9000 mil —— av statsfinansiella skäl samt med hänsyn till bristen på ar- betskraft och transportmedel starkt beskurits, så att det på detta område fin- nes ett återhållet angeläget investeringsbehov, vilket kan utnyttjas i arbets- marknadsreglerande syfte.

Till påbörjande av återhämtning av eftersatt underhåll hava beräknats - 1 650 000 kronor på riksstaten för innevarande budgetår, och samma belopp beräknas för nästkommande budgetår i anslagsäskandena i årets statsverks- proposition. Föredragande departementschefen har framhållit, att underhål- let för närvarande vore hållet så i underkant, att en viss successiv återhämt- ning av detsamma syntes ofrånkomlig.

• Sida 147
•  Original

I sin petitaskrivelse den 11 september 1944 framhöll väg- och vattenbygg- nadsstyrelsen, att det enligt styrelsens mening krävdes en avsevärd ytterligare återhämtning utöver vad de ovannämnda anslagstilläggen medgåve, om vä- garna skulle kunna mottaga den trafik, som kunde väntas efter världskriget. Styrelsen hade emellertid icke ansett sig höra i den egentliga underhållsstaten upptaga någon ytterligare kostnad för höjande av vägarnas under krisåren sänkta standard. I stället hade styrelsen till investeringsutredningen anmält arbetsobjekt inom vägunderhållets område, lämpliga att igångsättas vid en eventuell arbetsmarknadskris. Härvid skulle sådana arbeten ifrågakomma, ' som vore ägnade att höja krisstandarden till en mera normal underhållsstan- dard.

De eftersatta vägunderhållsarbetena utgöras väsentligen av sådana arbeten, som utan ett alltför stort eftersättande av trafikens och särskilt trafiksäker- hetens krav kunnat skjutas på framtiden. Huvudsakligen utgöras dessa ar- beten av utförande av nytt grusslitlager på mera trafikerade sträckor, om— byggnad av Vägtrummor, dikesrensning och röjning, reparation av skydds- räcken och vägmärken samt reparation av broar.

Sådana underhållsarbeten bjuda ur sysselsättningssynpunkt många förde- lar. De fordra förhållandevis ringa detaljplaneringsarbete, äro föga material- krävande och- kunna i stort sett utföras av oskolad arbetskraft. Det må också framhållas, att de finnas att tillgå över hela landet, i varje kommun och i en omfattning och spridning inom kommunen, som sammanhänger med vägnä- tets utsträckning och beskaffenhet, varför de medgiva en geografiskt väl för- delad investeringsverksamhet.

Ur vissa andra arbetsmarknadssynpunkter äro dock arbetena mindre lämp- liga. Den övervägande delen av dem måste utföras sommartid. Den relativt ringa storleken av varje särskilt sysselsättningsobjekt gör det också mindre lämpligt att till sådana arbeten hänvisa arbetare från annan ort och medför att man i regel icke för dem kan ordna särskilda arbetsplatser med förlägg- ningsbaracker och särskild ledningspersonal. Detta liksom även det nära sammanhanget mellan dessa arbeten och det ordinarie vägunderhållet talar för, att man bör söka begränsa arbetskvantiteten så att den kan utföras under ledning av befintlig 'arbetsledningsorganisation för vägunderhållet.

Med skrivelse till investeringsutredningen den 14 oktober 1944 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen överlämnat en utredning, enligt vilken tillgång- en på angelägna underhållsarbeten utöver det regelmässiga underhållet be- räknats motsvara en sammanlagd kostnad av ca 68,3 milj. kronor (bil. 10 och 11). Under förutsättning, att erforderligt antal förmän samt kontors— och kamerala biträden får anställas utöver vägförvaltningarnas inklusive väg- mästarområdenas personal samt att erforderligt antal lastbilar — egna eller lejda — bliva att tillgå för med arbetena sammanhängande transporter, be- ! räknar väg— och vattenbyggnadsstyrelsen att under budegtåret 1945/46 kunna utföras underhållsarbeten av här ifrågavarande slag för ca 40 500 000 kronor. För det arbete med krossning och sortering av grus, som ingår i detta arbets- program, beräknas med vissa kompletteringar vägförvaltningarnas maskin-

• Sida 148
•  Original

park vara tillräcklig. Investeringsutredningen föreslår, att mot förenämnda kostnad svarande arbeten medräknas i investeringsreserven för nästa budgetår. Ett fullständigt ianspråktagande av denna investeringsreserv av vägunder- hållsarbeten beräknas giva ca 1 700 000 dagsverken, motsvarande en arbets- styrka om ca 5 700 man i genomsnitt per arbetsdag under året. Det största antal arbetare, som samtidigt kunna sysselsättas med dessa arbeten, beräknas till ca 2 300 man vintertid och ca 14 300 man sommartid. Beträffande investeringsreservens fördelning på län och på olika slag av ' arbeten hänvisas till bil. 10 och 11.

Byggande av allmänna vägar på landsbygden.

Den förutnä'mnda knapphet på vägbyggnadsmedel, som rätt under ett fler- tal år och åstadkommit en betydande uppdämning av vägbyggnadsbehoven, kan antagas få till följd att den normala investeringen i vägbyggnadsföretag blir betydligt större under efterkrigsåren än den var under tiden före kriget. Med hänsyn härtill och. till vägarbetenas särskilda lämplighet som sysselsätt- ningsobjekt i arbetsmarknadskriser ansåg utredningen, såsom redan inled- ningsvis nämnts, det vara befogat att giva förslaget till investeringsplan för budgetåret 1944/45 för dessa slag av arbeten en omfattning, som svarade mot tre normala förkrigsårs investering. För de tre budgetåren 1936/37—1938/39 beräknades investeringen i byggnadsarbeten för allmänna vägar på lands- bygden — omräknat till 1944 års prisnivå — uppgå till 105 milj. kronor, och förslaget till investeringsplan för innevarande budgetår ansågs därför böra sluta på denna summa. Eftersom expansionsmöjligheterna för denna verk- samhet, såsom i det föregående framhållits, numera ökats, och alldenstund även vägbyggnadsbehovet med hänsyn till de små anslagen under det lö- pande budgetåret måste få anses snarare hava ökat än minskat, har utred- ningen ansett sig böra för nästkommande budgetår föreslå ökning av inves- teringsplanen (d. v. 5. det ordinarie byggnadsprogrammet jämte den all- männa investeringsreserven) med 27,1 milj. kronor till 132,1 milj. kronor. Ökningen hänför sig emellertid till övervägande delen till den utvidgning av det ordinarie arbetsprogrammet, som äskandena i årets statsverkspropo- sition åsyfta.

En jämförelse mellan de för budgetåren 1944/45 och 1945/46 föreslagna allmänna investeringsreserverna beträffande olika slag av vägbyggnader ut— visar ökning för nyanläggning av bygdevägar, byggande av huvudvägar och förbättring av bygdevägar och ödebygdsvägar med respektive 2,4, 0,2 och 4,9 milj. kronor eller tillhopa 7,5 milj. kronor. Beträffande nyanläggning av ödebygdsvägar beräknas den allmänna investeringsreserven i förhållande till innevarande budgetår minska med 2,1 milj. kronor från 8,3 till 6,2 milj. kronor. Minskningen kompenseras emellertid genom att det ordinarie arbets- programmet för detta slag av vägar beräknas undergå en ökning från 1,1 till 3,8 milj. kronor. En nettoökning av investeringsplanen med 0,6 milj. kronor skulle sålunda uppkomma. Expansionsmöjligheterna beträffande dylika ar- beten äro relativt begränsade med hänsyn till arbetssäsongens kortvarighet, :

• Sida 149
•  Original

förläggningssvårigheter m. m. Vidare hava särskilda omständigheter i viss mån verkat hämmande på projekteringsverksamhe'ten beträffande detta slag av vägarbeten. Sålunda föreligga för närvarande militära hinder mot utfö- rande av vägbyggnader i stora delar av de områden, där ödebygdsvägar nor- malt bruka komma till utförande. Därest förhållandena ej radikalt förändras, skulle genomförandet av ett mera omfattande byggnadsprogram för öde- bygdsvägar bliva svårt. Det må även erinras om att, såsom investeringsutred- ningen redan i sitt föregående betänkande framhöll, företag beträffande öde- bygdsvägar i regel äro mindre lämpliga ur sysselsättningssynpunkt än väg- byggnader beträffande bygdevägar och huvudvägar. Beträffande ödebygds- vägarna anförde utredningen sålunda. '

De ligga i allmänhet i avsides belägna och glest befolkade bygder, varför det kan komma att bereda svårigheter att ordna inkvartering. Med hänsyn till att terrasseringsarbetena å ödebygdsvägar av sparsamhetsskäl måste göras relativt små och till att dessa arbeten därjämte ligga i sådana landsdelar, där klimatet är sär- skilt strängt, kunna de endast bedrivas under en tämligen begränsad tid av året. Å andra sidan må framhållas, att behovet av ödebygdsvägar på många håll är be- tydande. Härtill kommer, att det ur beredskapssynpunkt måste anses önskvärt att kunna i ett givet läge bereda sysselsättning åt arbetslösa skogsarbetare vid dylika företag.

Med beaktande av dessa synpunkter samt under förutsättning att de mili- tära hindren mot utförande av vägbyggnader i vissa gränstra-kter till väsent- lig del bortfallit vid den tidpunkt, d'å reserven skulle behöva tagas i anspråk i större omfattning, har utredningen ansett sig höra i förslaget till investe- ringsreserv räkna med nyanläggning av ödebygdsvägar för ovannämnda be— lopp, 6,2 milj. kronor.

Investeringsplanen i vad den avser byggande av allmänna vägar på lands- bygden skulle enligt förslaget (bil. 9) upp-delas på fyra typer av vägarbeten enligt följande:

Ordinarie Allmän Hela arbetspro— investerings- investerings- gram reserv planen milj. kronor milj. kronor milj. kronor

Nyanläggning av bygdevägar .............. 7'4 23'3 30'7 Nyanläggning av ödebygdsvägar ........... 3'8 6'2 10'0 Byggande av huvudvägar ................ 15'6 48'7 64'3 Förbättring av bygdevägar och ödebygds-

vägar ................................ 6'2 20'9 27'1

Fördelningen på län och vägtyper av kostnaderna och dagsverksantalet framgår av bil. 12.

Totala byggnadskostnaderna för de i investeringsplanen medräknade före- tagen uppgå till 225,0 milj. kronor, varav 52,0 till nyanläggning av bygde- vägar, 16,0 till nyanläggning av ödebygdsvägar, 112,0 till byggande av hu- vudvägar och 45,0 till förbättring av bygde- och ödebygdsvägar. Återstående byggnadskostnad vid slutet av budgetåret 1945/46 skulle sålunda, därest in- vesteringsplanen genomföres i full utsträckning, bliva (225,0 — 132,1 =) 92,9 milj. kronor, varav 21,3 till nyanläggning av bygdevägar, 6,0 till nyan-

• Sida 150
•  Original

läggning av ödebygdsvägar, 47,7 till byggande av huvudvägar och 17,9 till förbättring av bygde- och ödebygdsvägar. Det bör härvid uppmärksammas, att vägbyggnader som regel äro gynnsammast ur sysselsättningssynpunkt i början av byggnadstiden, emedan de utpräglade grovarbetena och de arbeten, som kunna utföras vintertid, övervägande tillhöra den tidigare delen av ett vägbyggnadsföretag. Den till slutskedet hänförliga delen består däremot i stor omfattning av hårdgörings- och andra arbeten, som kräva jämförelse- vis stor insats av transportmedel och specialutbildat folk och som därjämte huvudsakligen måste utföras sommartid, då behovet av sysselsättningsob- jekt för arbetslösa i regel är avsevärt mycket mindre än under vintern.

Om den allmänna investeringsreserven tage-s helt i anspråk, skulle detta innebära ca 2900 000 dagsverken eller sysselsättning för 9600 man i me- deltal per arbetsdag under året. Största lämpliga arbetsstyrka beräknas vin- tertid bliva 9 000 man och sommartid 25 000 man. Om man räknar med i genomsnitt 95 vinterarbets-dagar och 185 sommararbetsdagar, skulle ca 5 300 man kunna sysselsättas vintertid och ca 13 000 sommartid.

Utredningen övergår härefter till att beröra planläggningsarbetets utföran- de. Såsom redan i utredningens föregående betänkande (SOU 1944: 12 s. 122) framhållits, förutsätter den nya väglagen en relativt tidsödande hand— läggning av ärenden avseende vägbyggnader. Tack vare att längre tid stått och ännu står till förfogande för förberedelsearbetena beträffande investe- ringsplanen för nästkommande budgetår synes dock den administrativa hand- läggningen av dessa icke annat än i ringa mån behöva verka fördröjan- de på möjligheterna att under budgetåret vid behov utnyttja företagen som sysselsättningsobjekt. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har lämnat utred- ningen en redogörelse för planläggningsarbetet och sättet för urval av arbets- objekt. Till belysning av 'de överväganden och överläggningar, som föregått , upprättandet av förslag till arbeten att ingå i den allmänna investeringsreser- ven, återgiver utredningen här denna redogörelse.

I cirkulärskrivelse den 5 april 1944 lämnade väg- och vattenbyggnadssty- rel-s—en på grundval av samråd med investeringsutredningen vägförvaltningar- na en orientering över redan utfört arbete, över omfattning och sammansätt- ning av investeringsplanen för budgetåret 1944/45 samt i fråga om vissa all- männa synpunkter beträffande förberedels-earbetena m. m. Vägförvaltning- arna anmodades samtidigt att skyndsamnnast dels inkomma med uppgift om eventuella utbyten eller ändringar, som i samråd med länsstyrelserna och de lokala organen ansåges böra företagas, dels vidtaga alla erforderliga för- beredande åtgärder för att möjliggöra ett snabbt igångsättande av företagen, dels oclc inkomma med kompletterande uppgifter beträffande medelsbehovet för vidtagande av dessa åtgärder.

Ifrågavarande samråd med länsstyrelserna och de lokala organen skedde på skilda sätt i de olika länen. I en del län höllos gemensamma sammanträ- den med länsvägnämnderna och representanter för länsstyrelserna. I andra fall remitterades planerna till vägnämnder och länsvägnämnder för yttran- den, varefter samråd skedde mellan vägförvaltningarna och länsstyrelserna.

• Sida 151
•  Original

I några fall förekom det även, att endast muntligt samråd ägde rum med ordförandena i vägnämnderna. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen erinrar i sammanhanget om att de flesta av de ifrågakommande företagen tidigare hade diskuterats av såväl förutvarande vägstämmor som nuvarande vägnämnder vid olika tillfällen (av vägnämnderna bl. a. vid upprättandet av de nu gäl- lande flerårsplanerna).

Efter hand som planerna återkommo från vägförvaltningarna, komplette- rades i styrelsen uppgjorda förteckningar över företag i investeringsplanen, i första hand med alla i de fastställda flerårsplanerna ingående företag. I den omfattning så lät sig göra granskades de övriga företagen med hänsyn till deras angelägenhet. Beträffande huvudvägarna kunde därvid vissa ange- lägenhetsuppgifter hämtas ur det inom styrelsen under utarbetande varande förslaget till generalplan för rikets huvudvägnät. En stor del av de i investe- ringsplanen upptagna företagen avseende andra vägar än huvudvägar åter- funnos bland framförda företag i samband med tidigare beredskapsplaner samt i vägnämndernas yttrande över länsstyrelsernas förslag till fyraårspla- ner.

Då det så småningom visade sig nödvändigt att erhålla mera detaljerade uppgifter beträffande i planerna ingående företag, än vad som framgick av de tidigare omnämnda förteckningarna, utskrevos för varje företag register- kort i två exemplar. Parallellt härmed inritades företagen på översiktskartor i skalan 1: 400000.

En omgång av korten översändes till vägförvaltningarna med anmodan att kontrollera tidigare lämnade uppgifter ävensom att komplettera korten med uppgifter om vägbredder, våglängd samt konsrtbyggnader.

Sedan korten återkommit till styrelsen i kompletterat skick, infördes even- tuella ändringar och kompletteringar på den omgång, som fanns kvar hos styrelsen. Vägförvaltningarna erhölle sedan den första omgången i retur med anmodan att så snart för resp. företags påbörjande erforderliga förberedan- de arbeten vidtagits lämna meddelande härom till styrelsen. Detta skulle ske på så sätt, att de vidtagna åtgärderna infördes på företagets kort, varefter kortet insändes till styrelsen.

För flera av de i planerna ingående vägföretagen hade länsgräns angivits såsom ändpunkt. Beträffande sådana företag undersöktes, huruvi-da den inom grannlänen belägna delen av berörda väg nyligen varit föremål för omlägg- ning. Därest så icke var fallet, anmodades Vägförvaltningen i grannlänet att undersöka, huruvida vägföretaget inom det första länet givits sådan sträck- ning vi—d länsgränsen, att lämplig fortsättning kunde erhållas inom det andra. Ansågs omläggning erforderlig även inom det senare, anmodades Vägförvalt— ningen där att verkställa erforderliga förberedelsearbeten härför och inkom- , ma med de uppgifter, som erfordrades för att abetet skulle kunna intagas i l investeringsplanen. '

Av de svar som inginge till styrelsen i berörda avseende framgick, att i några fall en omläggning av vägen icke lämpligen kunde ske enbart i det ena länet utan en samtidig omläggning i det andra.

• Sida 152
•  Original

Motsvarande samråd skedde med avdelningen för rikets städer beträf- fande företag slutande vid gräns till stad eller samhälle, som själv är väg- hållare.

Samråd ägde därjämte rum med väg- och vattenbyggnadsstyrelsens mili- täravdelning för kontroll att ur militär synpunkt hinder icke mötte mot före- tagens utförande. I en del fall erfordrades för sådana avgöranden remiss till chefen för försvarsstaben.

Väg— och vattenbyggnadsstyrelsen överlämnade slutligen till varje länssty- relse en avskrift av resp. läns förteckningar över de i förslaget till investe- ringsplan upptagna företagen. I samband härmed påpekade styrelsen, att de nu upprättade förteckningarna icke vore att anse som definitiva utan att ändringar och utbyten fortfarande kunde ske, och anhöll, att styrelsen måtte underrättas, så snart behov och önskemål om utbyten, ändringar eller kompletteringar uppkomme.

Av de till länsstyrelserna ställda skrivelserna överlämnades genomslags— kopior till vederbörande vägförvaltningar, som samtidigt anmodades att i samråd med länsarbetsnämnden undersöka, huruvida ytterligare komplet- tering av investeringsplanen borde komma till stånd med hänsyn till önsk- värdheten att äga tillgång till lämpliga vägarbeten i närheten av sådana orter, där speciell risk för arbetslöshet kunde anses föreligga. Sådant samråd bor- de därvid ske på så tidigt stadium, att de företag, som med anledning härav kunde komma att föreslås, hunne bliva föremål för vederbörande länsväg- nämnds uttalande i samband med nämndens yttrande över planen i dess helhet.

Då i investeringsplanerna för vägar ingick ett icke oväsentligt antal bro- byggnader, ansågs det lämpligt, att på de tidigare omtalade registerkorten uppgifter lämnades om brobyggnader och deras beräknade kostnader, detta bl. a. med hänsyn därtill, att omarbetningen av de för broarna upprättade arbetsplanerna kunde bliva ganska tidsödande. Efter hand som register— korten återkommo från vägförvaltningarna överlämnades till brobyrån för- teckningar över de broar, som ingingo i investeringsplanen för vägar och vilka icke upptagits i förslaget till investeringsplan för broar. För att detalj- planeringen av dessa broar skall kunna bedrivas efter en viss plan har vi- dare utredning verkställts, vilka broar som på grund av sitt läge i arbetsprofi- len böra komma till utförande tidigare än eller samtidigt med vägarbetena i deras första, stadium.

Sådana broföretag erhålla viss förtursrätt vid planeringsarbetet. Detaljpla- neringen av broarna bedrives jämväl med hänsyn till den ordning, i vilken respektive vägföretag beräknas bliva färdiga för igångsättning, ävensom med beaktande av huruvida vägföretaget anses vara beläget å eller i närheten av ort med särskilda arbetslöshetsrisker och på grund härav kan behöva igång— sättas på ett tidigt stadium av en arbetsmarknadskris.

Det kan nämnas, att enbart i förslaget till investeringsplan för landsbyg- dens vägar ingående broar med en spännvidd av tio meter och därutöver re- presentera en beräknad byggnadskostnad av ca 15 milj. kronor. Antalet dy-

.m. _L1___ .—

• Sida 153
•  Original

lika broar uppgår till närmare 200. Härtill kommer kostnaden för broar med spännvidd mindre än tio meter.

Den huvudsakliga delen av här ifrågavarande investeringsreserv består av grusvägbyggnader. Vägbeläggningar ingå däremot icke utan hava redovisats under särskild rubrik här nedan.

I förslaget till investeringsplan ingående vägföretag äro utvalda med hän- syn till angelägenheten, medan däremot de speciella sysselsättningssynpunk- terna endast spelat en sekundär roll vid urvalet. Det är fördenskull avsevärd skillnad mellan de olika företagen beträffande deras användbarhet som sys- selsättningsobjekt vid olika årstider och för olika typer av arbetslöshet. Upp- gifter angående de olika företagens lämplighet som vinterarbeten och andra ur sysselsättningssynpunkt viktiga uppgifter finnas samlade hos väg- och vat- tenbyggnadsstyrelsen och investeringsutredningen.

Planläggningsarbetet bedrives så, att enligt väg— och vattenbyggnadsstyrel- sens uppgifter kunna den 1 juli 1945 beräknas föreligga fullt förberedda väg- företag i den allmänna investeringsreserven för 155 milj. kronor mot för 20 milj. kronor den 1 maj 1944. Den färdigplanerade investeringsreservens tillväxt framgår av nedanstående tablå.

Färdigplanerade Tidpunkt företag Milj. kronor 1/5 1944 ............................ 20 1/7 1944 ............................ 42 1/10 1944 ............................ 65 1/'1 1945 ............................ 115 1/7 1945 ............................ 155

Vägbeläggningar på landsbygden.

I sitt föregående betänkande (SOU 1944: 12 s. 133—135) framhöll investe- ringsutredningen, hurusom ett ackumulerat behov förelåge av hetongbelägg- ningar och bituminösa beläggningar med hänsyn till att sådana arbeten på grund av materialbrist icke kunnat komma till utförande under krigsåren. Ut- redningen framhöll också, att ett rationellt underhåll av befintliga binuminösa beläggningar under en följd av år kunnat utföras endast i obetydlig omfatt- ning och att därför ett mycket stort behov att iståndsätta sådana beläggningar förefunnes, vilket om möjligt borde tillgodoses innan trafiken åter komme igång i full omfattning.

Vad utredningen i sitt föregående betänkande anförde om behovet av nya beläggningar och om upprustning av de under kriget starkt förslitna bitumi- nösa beläggningar gäller fortfarande fullt ut. Under år 1944 hava utförts ca 600000 m2 tunna slitlager samt ca 700 000 m2 ytbehandlingar. Dessutom hava flickningsarbeten verkställts med användande av tjärbetongmassa. De * utförda arbetena kunna endast anses som mycket nödtorftigt underhåll av redan befintliga beläggningar och motsvara ej normalt underhåll. Vägbelägg- ningarna äro därför alltfort i stort behov av förstärkt underhåll. I vissa fall

• Sida 154
•  Original

torde beläggningarna komma att spolieras, om de ej inom en nära framtid ytbehandlas eller förses med slitlager.

I petitaskrivelse den 11 september 1944 har väg- och vattenbyggnadssty- relsen äskat anslag på riksstaten för budgetåret 1945/46 med tillhopa 9,5 milj. kronor till vägbeläggningar. I årets statsverksproposition har föredragande departementschefen visserligen understrukit behovet av anslag till vägbe- läggningar men av hänsyn framför allt till svårigheterna att anskaffa er- forderligt material ansett sig endast kunna förorda anslag av 3,0 milj. kro- nor, vilket anslag skulle användas till underhållsbehandling av befintliga be- läggning-ar. Härom anför departementschefen bland annat.

På grund av den brist, som under krigsåren rått å material för utförande av slitlager å äldre vägbeläggn'ingar, äro i sådana beläggningar nedlagda värden nu i fara att förspillas. Det är enligt min mening nödvändigt, att medel ställas till förfogande för utförande av dylika arbeten i avsevärd omfattning, i den mån materiallåget det tillåter. Emellertid råder ännu stor brist å matenial för utförande av slitlagerheläggningar med bituminösa bindemedel, och det synes mig för när- varande knappast finnas anledning räkna med, att sådana beläggningar skola under arbetsåret 1946 kunna utföras i den relativt stora omfattning väg- och vattenbygg- nadsstyrelsen förutsatt. Jag vill förorda, att för ifrågavarande ändamål upptages ett anslag av 3 000 000 kronor.

För investeringsutredningens räkning har väg- och vattenbyggnadssty—relsen gjort vissa utredningar angående lämplig storlek av en investeringsplan för vägbeläggningar på landsbygden för budgetåret 1945/46. Idet följande lämnas en kortfattad redogörelse för styrelsens utredningsarbete och för de resultat detta arbete givit.

I skrivelse den 7 november 1944 anhöll väg— och vattenbyggnadsstyrelsen hos länsstyrelserna om uppgift på sådana vägar, som lämpligen borde förses » med betongbeläggning eller bituminös beläggning. Över de inkomna uppgif- i terna bereddes länsvägnämnderna tillfälle att yttra sig. Beträffande behovet av underhållsytbehandlingar eller eventuella tunna slitlager på befintliga bitu- minösa beläggningar infordrades uppgifter från vägförvaltnin—garna.

Av länsstyrelsernas uppgifter angående det aktuella behovet av nya be- läggningar framgick, att detta är utomordentligt stort och av:,evärt överstiger vad som överhuvud taget med hänsyn till tillgången på maskiner och spe- cialarbetare m. m. kunde anses möjligt att utföra på två år. Vid studium av länsstyrelsernas uppgifter visade det sig vidare utomordentligt svårt att rätt- vist avväga de olika länens verkliga behov av beläggningar. Vid en sådan avvägning måste nämligen hänsyn tagas till ett flertal faktorer, som kunna vara svåra att bedöma, exempelvis tillgången på lämpligt grus- och sten- material inom länet, barmarksunderhållets varaktighet, trafikens art och storlek m. m. Beläggningar borde, framhåller vederbörande väginspektör in- om väg- och vattenbyggnadsstyrelsen. först och främst läggas på sådana vä- gar, där grusunderhållet ställer sig ofördelaktigt ur ekonomisk synpunkt. I stort sett stiger underhållskostnaden med trafikintensiteten, varför det kunde anses rimligt att de starkast trafikerade vägarna i första hand erhölle be- läggning. Undantag från denna regel hava emellertid tidigare gjorts i stor

• Sida 155
•  Original

utsträckning. I några fall hava säkerligen undantagen varit välmotiverade, men i andra fall anses de åtminstone delvis kunna hava berott på att lokal— intressen fått göra sig alltför starkt gällande.

Enligt tidiga-re gjorda utredningar skulle även den enklaste bituminösa beläggning som regel icke vara motiverad ur ekonomisk synpunkt med mindre trafiken uppginge till eller överstege 300 51 400 fordon per dygn. Den senast tillgängliga trafikräkningen är av år 1936, och uppskattningsvis har , väg- och vattenbyggnadsstyrelsen räknat med att trafiksiffrorna, sedan tra-

fiken kommit igång i full omfattning efter det nu pågående krigets slut, kan komma att överstiga 1936 års trafiksiffror med 70—10() procent. Med ut- gångspunkt härifrån skulle man i stort sett kunna räkna med, att vägbe- läggningar vore motiverade på de delar av vägnätet, vilka är 1936 hade en trafik av minst 200 fordon per dygn. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har utgått från detta antagande och även räknat med att det för de vägar, som år 1936 hade en trafik av mellan 200 och 500 fordon per dygn, vore motiverat med en beläggning av enklare typ, medan däremot en högklassig beläggning skulle vara motiverad i regel endast på de vägar, som år 1936 hade en trafik av mer än 500 fordon per dygn. I bil. 13 hava länsvis sammanställts uppgifter om befintliga vägbeläggningar, om våglängd med större trafik år 1936 än 200 fordon per dygn samt om aktuellt behov av vägbeläggningar enligt väg- och vattenbyggnadsstyrelsens uppskattning. Behovsplanen för nya vägbeläggningar i de olika länen har därvid avpassats så, att totalkostnaden för hela landet icke skulle komm-a att överskrida 30 milj. kronor eller vad som beräknas maximalt kunna utföras på två år.

Även i fråga om underhållsytbehandling och utförande av tunna slitlager på redan befintliga beläggningar har ett stort behov kunnat konstateras. En sammanlagd vägyta av 2 750 000 rn2 skulle vara i behov av omedelbart underhåll, varjämte under år 1946 ca 7 000 000 m2 skulle behöva underhållas genom ytbehandling eller genom att beläggas med tunt slitlager.

Det finnes sålunda ett betydande och angeläget behov av vägbeläggnings- arbeten på de allmänna vägarna. Investeringsplanens omfattning kan dock av flera skäl icke givas så stor omfattning, som kunde anses vara motiverat med hänsyn till omfattningen av de angelägna arbetena. I sitt föregående betänkande framhöll investeringsutredningen bl. a. följande.

Utförandet av asfalt- och cementbetongbeläggningarna förutsätter tillgång på asfalt och cement, och det är för närvarande omöjligt att förutse, huru snabbt importen av lämplig asfalt kan komma igång efter kriget och huru stora kvantiteter härav samt av cement, som kunna bliva tillgängliga för vägbeläggningar. Även andra skäl tala för en minskning av totalbeloppet. Sålunda är den maskinella utrustningen för bl. a. tillverkning av blandningsmassor begränsad. I detta sammanhang må även fram- hållas, att beläggningsarbeten ej äro lika lämpliga ur sysselsättningssynpunkt som andra vägarbeten, enär de äro i hög grad beroende av årstid och väderlek och där- jämte kräva rätt betydande insatser av fackarbetare.

nella utrustningen må utöver det anförda framhållas, att inom landet be- fintliga maskiner för vägbeläggningsarbeten till allra största delen ägas av ! l Dessa synpunkter 'hava fortfarande full giltighet. Beträffande den maski-

• Sida 156
•  Original

entreprenörer och att en stor del av dessa maskiner icke varit i användning sedan tiden före kriget, varför ganska omfattande maskinreparationer kunna beräknas bliva erforderliga. Vissa maskintyper torde numera vara föråld- rade och mindre lämpliga. Även av andra skäl synes man höra räkna med en viss kassation. Avsevärda nyanskaffningar av maskiner torde därför bliva nödvändiga innan vägbeläggningsverksamheten kan återupptagas i full ut- sträckning, och detta kan utgöra ett hinder för ett hastigt igångsättande av större arbeten.

Med beaktande av de anförda omständigheterna har investeringsutredning- en i år liksom i fjol ansett sig böra begränsa arbetsprogrammet för belägg- ningar »på landsbygdens vägar inom en kostnadsram av 15 milj. kronor. I årets statsverksproposition äskas som förut nämnts anslag till vägbelägg- ningar med 3 milj. kronor. Härutöver finnas disponibla besparingar om 1,9 milj. kronor på tidigare anslag, varför sammanlagt 4,9 milj. kronor stå till förfogande för ordinarie arbeten. Inom ramen för vad som anses kunna utföras under nästkommande budgetår skulle sålunda kunna inrymmas en investeringsreserv för en kostnad av 10100000 kronor. Investeringsutred— ningen anser sig böra föreslå en reserv av denna storlek.

Byggande av städernas allmänna vägar och för biltrafiken viktiga gator.

Såsom närmare framgår av investeringsutredningens tidigare betänkande gäller för väg- och gatuhållningen, i vad avser allmänna vägar och för bil- trafiken viktiga gator inom de städer och samhällen, vilka själva äro väg- hållare, att tilldelning av statsbidrag till byggandet som regel sker enligt fördelningsplaner upprättade för tvåårsperioder samt att statsbidrag utgår med 95 procent. Beträffande gatuarbeten skola dock i vissa fall avdrag göras för gatukostnadsbidrag.

För budgetåret 1944/45 framlade investeringsutredningen ursprungligen en preliminär investeringsplan för dylika väg- och gatuarbeten, vilken om- fattade dels ett ordinarie arbetsprogram upptagande arbeten, till vilka medel funnos tillgängliga för budgetåret, dels en investeringsreserv. Inom det or— dinarie arbetsprogrammet beräknades under ifrågavarande budgetår arbeten kunna utföras för en byggnadskostnad av 4,6 milj. kronor. Investerings- reserven omfattade arbeten för en beräknad kostnad av 35,4 milj. kronor.

Med skrivelse den 9 september 1944 överlämnade väg- och vattenbyggnads- styrelsen till investeringsutredningen en ny plan, avsedd att ersätta den pre- liminära planen. Av nämnda skrivelse och av föredragningar inför utred- ningen har bl. a. följande inhämtats i fråga om planläggningsarbetet.

Den preliminära investeringsplanen, vilken uppgjordes av väg- och vatten- byggnadsstyrelsen i samarbete med investeringsutredningen, hade tillställts respektive vägförvaltningar med begäran att dessa skulle avgiva yttrande över densamma efter samråd med vederbörande länsstyrelser. Samtidigt hade respektive städer och samhällen fått tillfälle yttra sig över densamma. Med ledning av uppgifter, som på sådant sätt införskaffats, samt efter besikt-

• Sida 157
•  Original

ningar och utredningar av annat slag hade den nya planen utarbetats. Denna omfattade icke endast det närmaste året utan sträckte sig över flera år och kunde följaktligen snarast betraktas som en behovsplan för väg- och gatu- byggandet under den närmaste framtiden. I planen fanns angiven de olika företagens angelägenhetsgrad genom numrering från I till IV. Med I beteck- nades sådana företag, vilka ansågos såsom synnerligen angelägna och som borde komma till utförande omedelbart. De övriga grupperna omfattade ' företag av något lägre angelägenhetsgrad. Till gruppen IV, vilken upptog företag med den relativt lägsta angelägenhetsgraden, hade förts företag, som visserligen voro önskvärda men ej särskilt angelägna. Det ordinarie arbets- programmet och den allmänna investeringsreserven för budgetåret 1945/46 anses enligt behovsplanen böra omfatta företag tillhörande grupperna I—II samt de mest angelägna tillhörande gruppen III. Återstående företag tillhö- rande gruppen III och alla tillhörande gruppen IV synas, i den mån de äro lämpliga ur sysselsättningssynpunkt och icke ställa större krav på svåråtkom- ligt material, böra tillföras den särskilda grovarbetsreserv, varom utred- ' ningen lämnar uppgifter i det följande (s. 162—165). Väg- och vattenbygg- nadsstyrelsen avser att, allt eftersom förberedelsearbetet fortskrider, komplet- tera och revidera investeringsreserven med beaktande av de nya omständig- heter, som efterhand kunna tillkomma och motivera justeringar. Hela den i det föregående nämnda behovsplanen för vägbyggnadsarbeten på städernas allmänna vägar och gator inrymmer arbetsobjekt för ca 130 milj. kronor oberäknat beläggningsarbeten. För att utröna, hur stor del av denna behovsplan som skulle kunna utföras under budgetåret 1945/46, gjor- des först en approximativ bedömning av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen med ledning av tidigare lämnade uppgifter. I och för kontroll anmodades därefter vederbörande städer och samhällen att meddela styrelsen», huruvida något eller några av företagen icke voro så förberedda, att de kunde igång- sättas enligt vad i planen förutsatts. I den mån uppgifterna gåvo vid han- den, att en förskjutning i tiden måste ske, reviderades planen med hän- syn därtill. Såsom exempel härpå kan nämnas, att en betydande nedskär- ning måste företagas för Stockholms stads vidkommande, sammanhängande med att staden under de närmaste åren nödgas räkna med en begränsning av anläggningsverksamheten på grund av att frågan om stadsplan för nedre Norrmalm, med vilken fråga ett flertal av de större anläggningsförertagen ' sammanhänga, ännu icke blivit slutgiltigt löst. Efter gjorda justeringar om- fattar förslaget till investeringsplan nu arbeten under budgetåret 1945/46 för en kostnad av 42,2 milj. kronor oberäknat beläggningsarbeten. I planen ingå arbeten för en byggnadskostnad av omkring 3,0 milj. kronor, vilka be- räknas kunna bestridas med bidrag av redan beviljade men ännu ej i an- språk tagna medel, samt arbeten, för en kostnad av 1,3 milj. kronor, vilka ; beräknas kunna bestridas med bidrag av anslag på riksstaten för budgetåret 1945/46. Det ordinarie arbetsprogrammet skulle alltså motsvara en kostnad av 4,3 milj. kronor. Med hänsyn till vederbörande städers och samhällens rätt att inom vissa gränser fritt disponera tilldelade medel är denna kost-

• Sida 158
•  Original

nadsram dock icke definitivt bestämd, men den kan anses utgöra ett sanno- likt vär-de på omfattningen av dylika ordinarie arbeten. Den allmänna in- vesteringsreserven för budgetåret 1945/46 skulle omfatta återstående del av den enligt ovan föreslagna investeringsplanen eller arbeten för en kostnad av (42,2 —— 4,3 =) 37,9 milj. kronor.

Vad först beträffar de arbeten, som beräknas komma till utförande med bidrag av ordinarie medel, torde man, såsom redan i inv-esteringsutredning- ens tidigare avgivna betänkande framhållits, icke hava att räkna med möj- ligheten att i nämnvärd utsträckning vid dessa bereda arbetstillfällen åt'ar- betslösa utomstående, enär arbetena i fråga praktiskt taget endast torde mot- svara sysselsåttningsbehovet för städernas kommunalarbetare.

I fråga om den allmänna investeringsreserven, vilken till skillnad från det ordinarie arbetsprogrammet bör kunna giva arbete åt friställd arbetskraft utanför kommunalarbetarkåren, har från väg- och vattenbyggnadsstyrelsens sid'a framhållits följande. Under budgetåret 1945/46 skulle, såsom nyss nämnts, arbeten på de i reserven ingående företagen kunna utföras för en kost- nad av sammanlagt 37,9 milj. kronor. I vissa fall komma emellertid företag som ingå i reserven icke att kunna slutföras under året, och dessa företag komma följaktligen att vid budgetårets utgång kvarstå i mer eller mindre ofullbordat skick. Det kommer då helt säkert att framställas anspråk på statsbidrag även till företagens fullbordande. Hela den vid budgetårets slut återstående byggnadskostnaden för påbörjade företag beräknas, därest reser- ven tages i anspråk i sin helhet, komma att uppgå till ca 45 milj. kronor.

I viss utsträckning kan denna kostnad beräknas bliva minskad i mån som företagen kunna uppdelas på delföretag. I större utsträckning lärer detta emellertid ej låta sig göra, då redan vid investeringsplanens uppgörande en .- med hänsyn till deras användning för arbetsmarknadsreglerande ändamål önskvärd uppdelning av företagen gjorts så långt detta varit möjligt. I de förenämnda beloppen för väg- och gatubyggnader ingå icke vägbeläggmngar, utan sådana arbeten redovisas särskilt på s. 152—153 och 154—156. Där- est de i här ifrågavarande investeringsplan upptagna företagen, vilka bestå , av terrasseringsarbeten och vanliga hårdgöringsarbeten, skulle utföras i stör- re omfattning utan att beläggningsarbeten i motsvarande grad komme till utförande, skulle det relativa behovet av belåggningsarbeten växa och ett * skede så småningom inträda, då det bleve angeläget att framför andra arbe- ten utföra beläggningar.

För att påskynda och underlätta förberedelsearbetet för de i investerings- planen upptagna företagen hava olika åtgärder vidtagits av väg- och vat- tenbyggnadsstyrelsen. En fråga av betydelse för förberedelsearbetets pro- gramenliga genomförande är möjligheten att med minsta möjliga tidsutdräkt få stadsplaneändringar fastställda. Det har under förberedelsearbetets gång ofta visat sig, att helt obetydliga stadsplanetekniska frågor kunnat verka fördröjande på arbetsplanernas fastställande och därmed också på möjlig- heterna att få företagen igångsatta. Exempelvis kunna avsevärda fördröj— ningar uppstå innan man kunnat få fastställa smärre justeringar av gatuhöj- ;

• Sida 159
•  Original

der eller smärre omdispositioner, t. ex. att för gatuändamål utnyttja även obe- tydliga markytor, som i stadsplan avsetts till förgårdar o. d. Hos 1944 års stadsplaneutredning har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen med hänsyn här- till framställt önskemål, att i stadsplanelagen sådan ändring måtte vidtagas, att dylika smärre avvikelser från fastställd stadsplan kunna företagas utan större omgång än nödvändigt. Då denna fråga synes vara av betydelse för de här ifrågavarande arbete- » nas programenliga genomförande, vill investeringsutredningen för sin del förorda, att det tages under övervägande om icke en förenklad handlägg- ning, sådan som väg- och vattenbyggnadsstyrelsen åsyftar, kunde genom- föras.

Understundom hava städerna och samhällena haft svårigheter av finan- siell art vid planläggningen av de i investeringsplanen ingående arbetena. Med anledning av från kommunerna gjorda ansökningar om statsbidrag för genomförandet av förberedelsearbetet hava i vissa fall särskilda projekte- ringsbidrag beviljats från ett anslagsbelopp av 250 000 kronor, som för än- damålet ställts till våg- och vattenbyggn-adsstyrelsens förfogande. Som vill- kor för bidrags åtnjutande har i regel stipulerats, att projekteringen skall vara slutförd inom viss angiven tid, i allmänhet inom ett halvt år efter det att bidraget beviljats, samt, för att göra det möjligt att följa förberedelse- arbetet, att vederbörande skall vara skyldig att varannan månad redogöra för utredningsarbetets fortgång.

Vissa slutsatser beträffande storleken i relation till folkmängden av de sysselsättningsmöjligheter, som här ifrågavarande allmänna investeringsre- serv jämte den längre fram i detta betänkande berörda särskilda grovarbets- reserven skulle innebära, må anföras. Sålunda skulle antalet arbetare, som kunde sysselsättas vid ifrågavarande arbeten i förhållande till invånarantalet uppgå till följande promilletal för angivna städer och samhällen. Il/[indre än 1 0/00:

Kalmar, Karlskrona, Katrineholm, Kiruna, Landskrona, Lysekil, Norr- tälje, Nässjö, Oskarshamn, Simrishamn, Tomelilla, Trelleborg, Umeå, Visby, Värnamo och Växjö.

Mellan 1 och 2 0IM: Borås, Eskilstuna, Göteborg, Hudiksvall, Härnösand, Kristianstad, Kris- tinehamn, Lidköping, Linköping, Malmö, Norrköping, Stockholm, Ul- ricehamn, Uppsala, Ystad, Ängelholm och Örnsköldsvik. Mellan 8 och 10 0/00: Arboga, Avesta, Degerfors, Eksjö, Karlskoga, Mjölby och Sundsvall. Mer än 10 0Am: 1 Fagersta, Kungälv och Ljungby.

I övriga, här ej uppräknade 64 städer och samhällen, som själva äro väg- hållare, beräknas kunna sysselsättas mellan 2 och 8 arbetare per 1 000 in-

• Sida 160
•  Original

vånare. Sysselsättningsmöjligheterna äro, som framgår av förenämnda re- lativtal, mycket ojämnt fördelade på olika städer och- stadsliknande samhäl- len. Vissa, som t. ex. Norrtälje, Växjö och Tomelilla, äro mer eller mindre i sådant läge, att aktuella byggnadsbehov i fråga om allmänna vägar och för biltrafiken viktiga gator icke framkommit, och dessa orter äro icke heller representerade med något arbete bland reservföretagen. De större städerna ' beräknas i allmänhet med arbeten av här ifrågavarande kategori kunna sys- selsätta 1 a 2 arbetare per 1 000 invånare.

Med ledning av uppgifter — i den mån sådana stått att få — från städer och samhällen angående möjligheten att vid dessa arbeten bereda syssel- sättning vintertid har en uppskattning härutinnan gjorts beträffande före- tagen i den allmänna investeringsreserven. Uppgifterna giva närmast stöd för det antagandet, att denna reserv vintertid skall kunna utnyttjas till om- kring hälften. Vid berörda arbeten torde vintertid kunna sysselsättas maxi- malt 1 500 man och sommartid maximalt 4500 man. Antalet dagsverken, som skulle kunna erhållas ur den allmänna investeringsreserven under bud— getåret 1945/46, beräknas till 1200 000, vilket skulle innebära en arbets- styrka i genomsnitt per arbetsdag av 4 000 man.

Beträffande genomförandet av investeringsplanen är även följande syn- punkt värd beaktande. Genom städernas och de stadsliknande samhällenas olika tillgång på arbetsmaskiner och arbetsbefäl m. m. äro deras möjlig- heter att fullfölja programmet varierande. De hava därför av väg- och vat- tenbyggnadsstyrelsen tillfrågats om vilka möjligheter de hava att genom- föra arbeten i egen regi. Av de svar som lämnats på dessa förfrågningar vill det synas, som om ca 85 procent av arbetena skulle kunna och även i före- kommande fall vore avsedda att utföras i egen regi. I övriga fall, omfattande ca 15 procent av det hela, har man räknat med att låta utföra arbetena på . entreprenad. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har uppmanat de städer och samhällen, som avsåge att anlita entreprenör för arbetenas utförande, att i god tid låta uppgöra erforderliga entreprenadhandlingar, så att arbetena framdeles kunna igångsättas med minsta möjliga dröjsmål.

Betongbeläggningar, bituminösa beläggningar och stensättningar ingå icke i den behovsplan, som av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen upprättats för väg- och- gatubyggnader i städer och stadsliknande samhällen, som själva äro väghållare, och för vilken närmare redogörelse lämnats i det föregående. Det har också, framhåller väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, mött vissa svå- righeter att närmare angiva, vilket vägbeläggningsbehov som för närvarande föreligger i nämnda orter. Gjorda förfrågningar synas emellertid visa, att behovet skulle vara högst betydande. Detta torde hava sin förklaring däri, att sagda tätorter under en följd av är icke erhållit tillräcklig tilldel- ning av asfalt och tjära för att kunna vidmakthålla väg- och gatubelägg- ningarna i ett tillfredsställande skick. Från många håll har också framförts den synpunkten, att det icke kunde anses vara ekonomiskt välbetänkt att utföra vägbeläggningar med de beläggningsämnen av icke fullgod kvalitet, som för närvarande stå till buds, även om tillstånd medgåves att med dessa beläggningsämnen utföra nya beläggningar.

! l

• Sida 161
•  Original

Under förutsättning av en normal utveckling och med ledning av tidigare förbrukning av bituminösa bindemedel har det normala behovet av belägg- ningar uppskattats till omkring 1 milj. m2 per år. För närvarande äro ca 50 procent av här ifrågavarande städers och samhällens vägar och gator all- männa, respektive av sådan betydelse för automobiltrafiken att de äro be- rättigade till statsbidrag. Med utgångspunkt härifrån har det normala be— hovet av beläggningar för sistberörda vägar och gator beräknats till hälften av ovannämnda belopp eller till 0,5 milj. 1112 per år. I investeringsplanen har räknats med 1 milj. mg, vilket motsvarar det dubbla normalårsbehovet. Un- der förutsättning att bindemedel skulle kunna erhållas torde denna be- läggningsareal utan alltför stora svårigheter kunna utföras. För ett bygg- nadsprogram av sagda storlek torde ej heller behöva anskaffas nya maskiner.

Kostnaden för utförande av beläggningar i här angiven omfattning kan uppskattningsvis angivas till 8,0 milj. kronor, med vilket belopp investerings- utredningen räknat i föreliggande förslag till investeringsplan för budgetåret 1945/46.

Arbetena i den särskilda grovarbetsreserven behandlas gemensamt med motsvarande arbeten för landsbygden i ett särskilt avsnitt av betänkandet (s. 162—165).

Sammanlagt skulle enligt det föregående investeringsplanen för budgetåret 1945/46 för byggande av städernas allmänna vägar och för biltrafiken viktiga gator asfaltbeläggningsarbeten omfatta arbeten för 50,2 milj. kronor, varav det ordinarie arbetsprogrammet 4,3 milj. kronor och den allmänna investe- ringsreserven 45 900 000 kronor. Hela den allmänna investeringsreserven be- räknas kunna giva 1 300000 dagsverken och sysselsätta i genomsnitt per ar- betsdag 4 300 man.

Byggande av enskilda vägar.

I samband med den förnyade inventering av kommunala och enskilda in- vesteringsobjekt, för vilken närmare redogöres i det följande under rubriken Investeringsplan för vissa kommunala och enskilda arbeten (s. 255), hava kompletterande uppgifter inhämtats angående de till utredningen tidigare an- mälda enskilda vägföretagen, varjämte tillfälle beretts vägintressenter att ge— nom respektive kommuner anmäla nya företag. Av utredningen företagen be- arbetning av utredningsunderlaget har givit vid handen, att kostnaden för som investeringsobjekt lämpliga företag uppgår till 11,6 milj. k-ronor. Häri innefatta-s samtliga de företag, som med ledning av till buds stående upplys- ningar kunnat bedömas vara angelägna och så förberedda, att de kunna på- börjas vid ingången av budgetåret 1945/46. Antalet sedan utredningens första inventering nyanmälda företag har varit relativt litet, men en avsevärd ök— ning av planens omfattning har dock kunnat ske, huvudsakligen på grund därav att planläggningen av ett betydande antal tidigare anmälda företag, vilka vid den första inventeringen icke voro tillräckligt förberedda för att medtagas i den investeringsplan, som då uppgjordes, numera fortskridit så långt, att

• Sida 162
•  Original

vägarbetena torde kunna bliva påbörjade under nästa budgetår och före- tagen därför synas böra inräknas i förslaget till investeringsplan. Beträffande vissa av de i den nu gällande planen ingående företagen har det emellertid befunnits, att de förlorat sin aktualitet som enskilda vägar till följd av den fortskridande planläggningen för det allmänna vägnätet. Vidare hava vissa i den tidigare planen medtagna företag utmönstrats på grund av att planlägg- ningen konstaterats vara bristfällig. Till grund för de gjorda bedömandena hava legat yttranden från respektive vägförvaltningar och uttalanden av kommunala förtroendemän i vederbörande kommuner.

Under förutsättning att ungefär tre fjärdedelar av den tillgängliga mäng- den angelägna och förberedda arbeten skulle kunna komma till utförande un- der ett år, skulle totala investeringsvolymen avseende enskilda vägar kunna ökas med arbeten för 3,0 milj. kronor för nästkommande budgetår och givas en omfattning motsvarande en ko-stnad av 9,0 milj. kronor.

I årets statsverksproposition äskas för budgetåret 1945/46 ett anslag av 1,5 milj. kronor till bidrag till byggande av enskilda vägar. Då någon behållning på tidigare anvisade anslag icke beräknas föreligga vid utgången av löpande budgetår, kan det ordinarie arbetsprogrammet för nästföljande budgetår be- räknas få en omfattning motsvarande vad som kan utföras med bidrag från det äskade anslaget, d. v. 5. under antagande av i regel 50 procents stats- bidrag arbeten för ca 3,0 milj. kronor. Den allmänna investeringsreserven föreslås med utgångspunkt härifrån omfatta arbeten för 6 000 000 kronor.

Oaktat de enskilda vägföretagen, på sätt tidigare framhållits, huvudsak— ligen måste komma till utförande sommartid och sålunda icke kunna anses vara idealiska såsom sysselsättningsobjekt i arbetsmarknadsreglerande syfte, synas de på grund av det stora behovet av dylika vägbyggnader och med hän- syn till att dessa arbeten äro föga materialkrävande och till största delen kunna utföras med ovan arbetskraft böra tillmätas relativt stor betydelse som arbetsreserv, särskilt för beredande av sysselsättning åt friställd arbetskraft inom orten.

Stensättning av vägar och gator.

I årets statsverksproposition äskas icke något anslag till stensättning av vägar och gator. Föredragande departementschefen har under sjätte huvud- titeln, punkten 21, framhållit, att förnyad medelsanvisning för ändamålet icke vore påkallad med hänsyn till det nuvarande arbetsmarknadsläget och till rådande svårigheter att transportera för ifrågavarande arbeten erforderlig sten. Viss behållning kvarstår också under hittills beviljade anslag. Av tidi- gare anvisade anslag beräknas vid slutet av löpande budgetår ca 2,0 milj. kronor vara oförbrukade, och utredningen har fördenskull ansett sig böra räkna med, att det ordinarie arbetsprogrammet kommer att innefatta arbeten för detta kostnadsbelopp.

Med skrivelse till investeringsutredningen den 9 december 1944 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen överlämnat en förteckning över investerings— objekt avseende stensättningar av vägar på landsbygden och i sådana städer

• Sida 163
•  Original

och stadsliknande samhällen, där kronan är väghållare ( bil. 15). Denna plan slutar på 6 445 200 kronor eller i avrundat tal 6,4 milj. kronor, för ett bud- getår. Beträffande motsvarande arbeten i sådana städer och samhällen, som själva äro väghållare, har styrelsen lämnat uppgifter till utredningen med skrivelse den 31 januari 1945. Av dessa uppgifter framgår, att stensättningar av vägar och gator inom ifrågavarande städer och samhällen skulle under ett budgetår kunna utföras för 6 036 900 kronor eller i avrundat tal 6,0 milj. kronor. Uppgifter angående dessa arbetens fördelning på de berörda städerna och samhällena återgivas i bil. 14. Tillgången på anmälda investeringsobjekt på landsbygden samt i städer och stadsliknande samhällen skulle sålunda vara tillräcklig för en investeringsplan för nästkommande budgetår omfat- tande arbeten för 12,4 milj. kronor.

En plan av sådan storlek torde emellertid svårligen kunna genomföras, detta med hänsyn till att stensättningar till betydande del måste utföras av sådan specialutbildad arbetskraft, varpå tillgången är begränsad, och i betraktande jämväl av att säsongen för stensättningsarbeten är kort. Investeringsutredning- en har fördenskull ansett sig böra föreslå en begränsning av investeringspla- nen för budgetåret 1945/46 till att omfatta arbeten på landsbygden och i stå- der och stadsliknande samhällen för ett sammanlagt belopp av 9,5 milj. kro- nor eller samma belopp, som beräknats i planen för innevarande budgetår. Härav skulle 2,0 milj. kronor avse ordinarie arbetsprogram och 7500 000 kronor allmän investeringsreserv.

I investeringsplanen för stensättningar hava icke medräknats några kost- nader för steninköp, utan det har förutsatts att sten skall kunna erhållas från statens stenförråd på sedvanliga villkor, d. v. s. utan ersättning.

I sitt föregående betänkande framhöll investeringsutredningen å ena sidan beträffande möjligheterna att utnyttja stensättningsarbeten i arbetsmark- nadsreglerande syfte, att sådana arbeten icke gärna kunde utföras vintertid, att de ansträngde trans-portapparaten i jämförelsevis hög grad och att de krävde tillgång till specialutbildad personal i jämförelsevis stor omfattning samt därför endast i begränsad utsträckning kunde bereda sysselsättning åt friställd, icke yrkesutbildad arbetskraft. Å andra sidan erinrades om att ar elena medförde avsättning för gatsten och därigenom indirekt kunde giva sysselsättning inom stenhuggeridistrikten.

Utredningen vill slutligen lämna en översikt över det utredningsarbete på förevarande område, som utförts av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och legat till grund för det framlagda förslaget till investeringsplan. I skrivelser till länsstyrelserna den 31 oktober 1944 begärde väg- och vattenbyggnads- styrelsen uppgifter, vilka vägsträckor på landsbygden samt i de städer och stadsliknande samhällen, där kronan är väghållare, som lämpligen borde stensättas. Över de inkomna förslagen bereddes länsvägnämnderna tillfälle att yttra sig.

Ur uppgifterna om önskvärda stensättningsarbeten utvaldes av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen de företag, som enligt styrelsens åsikt i första hand borde ifrågakomma. Urvalsprincipen var därvid, att sådana vägar, som ligga

• Sida 164
•  Original

i städer och samhällen eller äro infartsvägar till dessa och som på grund av trafikens storlek eller av andra orsaker lämpligen borde stensättas, i första hand togos under omprövning. Hänsyn togs jämväl till företagens belägen- het med tanke på erforderliga stentransporter. Arbetsprogrammet begränsa— des genom ett första urval till att omfatta stensättningar för en samman- lagd byggnadsko—stnad av ca 8 milj. kronor. Beträffande de företag, som upptagits i det preliminära programmet, kommer väg- och vattenbyggnads- styrelsen att föranstalta om detaljplanering för att nå fram till ett förbere- delsestadium, då arbetena omgående skola kunna igångsättas för den hän- delse omständigheterna påfordra detta. Härutöver vill utredningen nämna, att vissa av länsstyrelserna till stensättning föreslagna vägsträckor slutligen av skilda anledningar — bl. a. med hänsyn till att trafikintensiteten varit för låg — av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen ansetts ej böra komma i frå- ga för stensättning, varför de överförts till planen för vägbeläggningar av annat slag.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens utrednings- och förberedelsearbete be- träffande stensättningar i sådana städer och samhällen, som själva äro väg- hållare, har utförts efter enahanda linjer som och i samband med motsva- rande utredningar och förberedelser för investeringsplanen för byggande av vägar och gator. Samarbete har sålunda vid planernas uppgörande ägt rum med länsstyrelser, vägförvaltningar samt vederbörande städer och samhällen.

Byggande av broar.

Såsom i investeringsutredningens föregående betänkande (SOU 1944: 12 s. 131.) framhållits hava under en följd av år särskilda anslag anvisats på riksstaten till byggande av broar. För budgetåret 1945/46 äskas i årets stats- verksproposition (sjätte huvudtiteln, punkterna 27 och 28) dels ett anslag av 4,0 milj. kronor till byggande av broar, dels ett särskilt anslag av 1,8 milj. kronor till byggande av bro vid Hjulsta. Inberäknat arbeten, som kunna komma att utföras för behållning på tidigare beviljade anslag, beräknas det ordinarie arbetsprogrammet för brobyggnader under nästkommande bud- getår komma att uppgå till 9,8 milj. kronor. Härutöver föreslår investerings- utredningen en allmän investeringsreserv av brobyggnader om 3 300 000 kro- nor, varigenom hela den brobyggnadsverksamhet, som finansieras med sär- skilda broanslag, skulle uppgå till 13,1 milj. kronor. Till jämförelse må nämnas att innevarande budgetårs investeringsplan för byggande av broar uppgår till 10,0 milj. kronor, varav det ordinarie arbetsprogrammet 6,9 milj. kronor och den allmänna investeringsreserven 3,1 milj. kronor.

Utnyttjandet av förslaget till allmän investeringsreserv för nästa budgetår skulle giva 65 000 dagsverken, motsvarande en arb-etsstyrka av 230 man per arbetsdag under året.

Innan utredningen ingår på en närmare diskussion angående de synpunk- ter, som kunna läggas på dimensioneringen av investeringsplanen för byg- gande av broar, vill utredningen referera en av väg- och vattenbyggnadssty-

• Sida 165
•  Original

relsen lämnad redogörelse för dess utrednings- och planeringsarbete i fråga om brobyggnader.

Förslaget till investeringsplan för broar för innevarande budgetår utsän- des till vägförvaltningarna med skrivelser den 22 april 1944. Vägförvaltning- arna anmodades därvid dels att skyndsammast samråda med länsstyrelser- na och de lokala organen angående de i planen intagna företagen samt där- efter inkomma till styrelsen med uppgift om de eventuella utbyten och änd- 3 ringar i övrigt, som ansåges böra företagas, dels att i enlighet med vad som för varje län angavs i skrivelserna vidtaga erforderliga förberedande åtgär- der för att möjliggöra ett snabbt igångsättande av företagen.

Med ledning av de från vägförvaitningarna inkomna svaren justerades se- dan den ursprungliga planen. De väsentligaste av dessa ändringar meddela- des investeringsutredningen i en promemoria tillhörande styrelsens skrivel— se den 17 augusti 1944. Sedan planen sålunda justerats, upptog densamma 59 företag med en sammanlagd byggnadskostnad av 14,04 milj. kronor.

De förberedande arbetena hade bedrivits och påginge alltjämt dels inom styrelsen, dels vid respektive vägförvaltningar. Upp-delningen av förbere- delsearbetena skedde på så sätt, att för alla större företag förslagsritningar- na överarbetades eller omarbetades, vattendomstols tillstånd att utföra bro- arna inhämtades samt programhandlingar upprättades genom försorg av 'brobyrån i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, under det att för de mindre företagen motsvarande åtgärder vidtogos genom vägförvaltningarnas för- sorg. Åtgärder för ordnande av marklösenfrågorna ombesörjdes av vägför— valtningarna.

T ill den 1 december 1944 hade förberedelsearbetena fortskridit så långt, att desamma voro helt slutförda för sammanlagt 15 företag motsvarande en byggnadskostnad av 4,64 milj. kronor. Under förutsättning att förberedelse- arbetena i fortsättningen kunde bedrivas i avsedd omfattning beräknad—es till den 1 april 1945 förberedelsearbetena vara färdiga för ytterligare 28 före- tag motsvarande en byggnadskostnad av sammanlagt 3,47 milj. kronor, Till den 1 april 1945 skulle sålunda de förberedande arbetena vara färdiga för sammanlagt 43 företag för en total byggnadskostnad av 7,91 milj. kronor. Orsaken till att ett relativt stort antal företag återstå att förbereda efter den 1 april 1945, vore, framhåller styrelsen, att omarbetningen av förslagen be- rodde av utlåtanden från statens geotekniska institut, vilka utlåtanden på grund av institutets stora arbetsbörda icke kunnat erhållas i så god tid, att fönslagen hunnit omarbetas före nämnda tidpunkt. Därjämte saknades be- träffande ett flertal broföretag ännu vattendomstols utslag, varförutan ar- betena ej kunde igångsättas.

I investeringsplanen för budgetåret 1944/45 inginge företag, till vilka medel föreslagits utgå från reservationsanslaget till byggande av broar för budget- året 1943/44, ävensom sådana företag, till vilka medel tidigare beviljats men vilka företag ännu icke kunnat igångsättas på grund av att byggnadstillstånd icke erhållits. För vissa av de förstnämnda företagen hade Kungl. Maj:t ställt medel till styrelsens förfogande och beviljat byggnadstillstånd, varefter arbe-

• Sida 166
•  Original

tena igångsatts eller beräknades bliva igångsatta i början av år 1945. Därest, såsom av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen föreslagits, byggnadstillstånd för de företag, som föreslagits erhålla medel från reservationsanslaget till byg- gande av broar för budgetåret 1943/44 eller till vilka medel tidigare anvisats, skulle meddelas i början av år 1945, beräknades arbeten kunna bliva ut- förda på 25 företag för en sammanlagd kostnad av 1,6 milj. kronor före den 1 juli 1945. På dessa företag skulle därefter återstå arbeten för ungefär 4,3 milj. kronor motsvarande omkring 84 000 dagsverken.

Förslag till fördelning av reservationsanslaget på riksstaten till byggande av broar budgetåret 1944145 hade uppgjorts inom styrelsen. Samtliga de i styrelsens förslag till fördelning av nämnda anslag ingående företagen hade upptagits i investeringsplanen för budgetåret 1945/46. Tillsammans med de företag, som vid slutet av innevarande budgetår beräknades kvarstå från budgetåret 1944/45, och de företag, vilka beräknades bliva påbörjade under första halvåret 1945 men på vilka vissa arbeten beräknades återstå efter den 1 juli 1945, skulle i förslaget till investeringsplan för nästkommande budgetår kunna inrymmas inalles 69 företag med en sammanlagd byggnadskostnad _— oberäknat vad som beräknades bliva nedlagt i företagen före den 1 juli 1945 — av ungefär 14,2 milj. kronor, motsvarande ett beräknat dagsverksantal av ungefär 285 000. Av denna byggnadskostnad beräknades arbete för ungefär 9,8 milj. kronor, motsvarande ett beräknat dagsverksantal av 200 000, kunna utföras under ett budgetår.

Såsom av denna väg- och vattenbyggnadsstyrelsens redogörelse framgår beräknas av de i innevarande budgetårs investeringsplan upptagna företagen vid ingången av nästa budgetår 'en-dast återstå arbeten tillräckliga för det ordinarie arbetsprogrammet. Dels med hänsyn till önskvärdheten av en in- vesteringsreserv av broarbeten, dels med hänsyn till att nytillkomna omstän- "; digheter motivera framförande av vissa nya broföretag av hög angelägenhets- S' grad synes planens omfattning böra ökas. Väg— och vattenbyggnadsstyrelsen föreslår en ökning av planen till att omfatta arbeten under budgetåret 1945/ 46 för 12,5 milj. kronor, motsvarande i runt tal 260 000 dagsverken.

Styrelsens preliminära förslag till investeringsplan för budgetåret 1945/46 avser företag med en total byggnadskostn—ad av 14,2 milj. kronor. Jämförelse- vis små belopp till fortsätt-ande av påbörjade företag skulle sålunda bindas genom planens ianspråktagande. Styrelsen framhåller beträffande det över- lämnade preliminära förslaget till investeringsplan, att sedan det uppgjorda förslaget till fördelning av reservationsanslaget på riksstaten till byggan— de av broar för budgetåret 1944/45 underställts vederbörande länsstyrelser och länsvägnämnder för yttrande, ändringar eventuellt kunde bliva nödvän- diga i detta fö-rslag, varvid motsvarande ändringar skulle behöva göras i in— vesteringsplanen. Justerat förslag till investeringsplan beräknar styrelsen icke kunna avlämnas förrän under andra kvartalet 1945. Sedan motsvarande för- faringssätt tillämpats beträffande förslag till fördelning av reservationsan- slaget för budgetåret 1945/46 till byggande av broar, skulle definitiv investe- ringsplan kunna översändas, vilket dock, enligt vad styrelsen framhållit, icke skulle ktmna ske förrän efter nästkommande budgetårs ingång.

• Sida 167
•  Original

Som av ovanstående redogörelse framgår innefattar väg- och vattenbygg- nadsstyrelsens förslag till investeringsplan för budgetåret 1945/46 arbeten för 12,5 milj. kronor, medan investeringsutredningens slutar på 13,1 milj. kronor. Styrelsen har därvid räknat med att för visst broföretag kunna dispo- nera ett tidigare anvisat belopp av 0,6 milj. kronor av anslaget till Bidrag till byggande av broar (B), vilket belopp emellertid icke skulle stå till för- fogande vid bifall till av föredragande departementschefen i proposition nr 111 till årets riksdag avgivet förslag, att utsträckt tid för disposition av nämnda anslag icke bör ifrågakomma. Kostnaden för ifrågavarande bro— företag hade tidigare beräknats till 0,6 milj. kronor, varvid arbeten för 0,2 milj. kronor beräknades bliva utförda under innevarande budgetår och återstående arbeten för 0,4 milj. kronor beräknades tillhöra investerings- planen för nästa budgetår. I anledning av nyssnämnda proposition beräknas numera hela arbetet tillhöra nästa års investeringsplan. Härutöver må med- delas, att i enlighet med framställning från statens järnvägar viss utvidg- ning av företaget torde vara att räkna med, innebärande en kostnadsökning av 0,4 milj. kronor. Investeringsutredningen har fördenskull ökat förslaget till investeringsplan med 0,6 milj. kronor.

Av den lämnade redogörelsen för planläggningsarbetet torde framgå, att planläggningsarbetet för broar är mycket tidskrävande och att redan de be- gränsade möjligheterna att genomföra erforderliga förberedelsearbeten måste verka återhållande vid dimensioneringen av en investeringsplan för brobygg- nader.

Det må också erinras om att i investeringsplanerna och grovarbetsreserver- na för väg- och gatubyggnader ingå ett mycket stort antal broar. Det totala antalet broföretag ingående i sådana vägföretag på landsbygden uppgår till omkring 800 med en byggnadskostnad, som preliminärt uppskattats till mel- lan 40 och 50 milj. kronor. Enbart av broar med mer än 10 meters spänn- vidd ingå i byggnadsprogrammet för statliga vägar över 300 för en uppskat- tad byggnadskostnad av över 30 milj. kronor. Det förberedande arbetet för dessa företag pågår såväl inom styrelsen som vid vägförvaltningarna jämsides med motsvarande arbete för den särskilda investeringsplanen för broar, men enligt vad som uppgivits från styrelsen har detta förberedelsearbete ännu icke fortskridit så långt. Sedan av vägbyrån infordrade uppgifter rörande ange- lägenhetsgraden för nämnda broar inkommit från vägförvaltningarna, avses att bedriva planeringsarbetet i sådan takt, att broföretagen skola kunna igångsättas samtidigt med de vägföretag, i vilka broarna ingå.

Med hänsyn till den stora mängd broarbeten, som sålunda skulle ingå i investeringsplanerna, och i betraktande av det omfattande förberedelsear- bete, som dylika företag tarva och som ännu i betydande grad återstår, synes det icke vara tillrådligt att för nästa budgetår öka investeringsplanen utöver vad investeringsutredningen föreslagit.

Utredningen vill också uttala, att i genomsnitt de i investeringsplanerna för vägbyggnader ingående broarbetena torde vara ur sysselsättningssyn— punkt värdefullare än arbetena i den särskilda planen för brobyggnader,

• Sida 168
•  Original

eftersom de sammanhänga med och ofta äro nödvändiga förutsättningar för genomförande av större vägarbeten, vilken sistnämnda kategori av arbeten ju är särskilt lämpad att bereda sysselsättning åt friställd, icke yrkesutbildad arbetskraft. I den mån en utvidgning av den särskilda investeringsplanen för broarbeten skulle medföra en fördröjning av planeringsarbetet för de i vägbyggnadsplanerna ingående broarna, skulle detta t. o. m. kunna verka minskande på det totala sysselsättningsprogram, som i ett givet läge skulle stå till buds.

Även att genomföra ett brobyggnadsprogram av den omfattning, varom här är fråga, torde komma att stöta på svårigheter, dels emedan arbetet med uppgörandet av detaljritningar och granskning av dessa komme att bli- va mycket omfattande i förhållande till den begränsade tillgången på härför kvalificerad personal, dels emedan behovet av arbetsledare, kontrollanter och arbetsmaskiner skulle bliva svårt att fylla, särskilt som samtidigt måste förutsättas en expansion även av i tekniskt hänseende närstående kategorier av arbeten.

Vad angår brobyggnaders lämplighet ur sysselsättningssynpunkt vill ut- redningen ur sitt föregående betänkande (SOU 1944: 12 s. 131) åberopa föl- jande.

Brobygg'nader kräva relativt stor mängd material, och deras verkan ur arbets- marknadssynpunkt berör därför även verkstadsindustrien. För arbetenas utförande erfordras en jämförelsevis stor procent specialarbetare, varför detta slag av arbeten vanligen icke är särskilt förmånligt ur sysselsättningssynpunkt i en arbetslöshets— period. En utökning av arbetsstyrkan vid pågående företag är vidare i regel möjlig att genomföra blott i mycket begränsad omfattning, enär broarbeten i regel äro av sådan art, att de icke lämpligen kunna bedrivas annat än med ett begränsat antal arbetare. Den fördelen erbjuda dock brobyggnader, att deras utförande kan ske relativt oberoende av årstiden.

Byggande och förbättring av vissa för riksförsvaret betydelsefulla vägar.

Under de senaste åren hava särskilda anslag med jämförelsevis stora be- lopp beviljats till byggande och förbättring av vissa för riksförsvaret bety- delsefulla vägar. Investeringsutredningen har icke ansett sig för nästkom— mande budgetår böra föreslå någon särskild investeringsreserv beträffande dylika vägar. Av militära skäl väsentligen eller delvis betingade vägarbeten förutsättas ingå i tillräcklig omfattning under andra rubriker.

Vid utgången av löpande budgetår återstående belopp _ uppskattningsvis 4,5 milj. kronor — av tidigare beviljade anslag jämte i statsverkspropositio- nen för nästa budgetår äskat anslag av 3,5 milj. kronor skulle för övrigt räcka till en investering i för riksförsvaret betydelsefulla vägar av 8,0 milj. kronor.

Uppförande av garage- och förrådsbyggnader m. m.

I investeringsutredningens föregående betänkande (SOU 1944: 12 s. 135 och 136) framhölls bl. a., att det i samband med vägväsendets förstatligande visat sig, att i vissa delar av landet de garage- och förrådsutrymmen, som

• Sida 169
•  Original

stode till buds, vore otillräckliga och att det, med hänsyn till de stora värden vägväsendets maskiner och förråd representerade, vore en angelägenhet av stor vikt att anskaffa garage- och förrådsbyggnader i tillräcklig utsträckning.

Till 45 garagebyggnader jämte vissa färjvaktsbostäder anvisade fjolårets riksdag anslag på riksstaten med 4,7 milj. kronor, varjämte på allmän bered- skapsstat upptogs 0,5 milj. kronor till vissa förrådsbyggnader.

I underdånig skrivelse den 30 september 1944 med riksdagspetita röran-de , förlag för väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förrådsfond för budgetåret 1945/46 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen angående behov av nyanlägg— ning av förråds- och garagebyggnader anfört i huvudsak följande.

Av riksdagen hade för budgetåret 1944/45 beviljats medel till byggande av 45 garageanläggningar. Nybyggnadsbehovet hade emellertid av skilda anledningar ökats, och en närmare undersökning hade givit vid handen ett totalt nybyggnadsbehov av 105 garageanläggningar och lika många förrådsbyggnader. De 60 garageanläggningar, för vilka medel icke anvisats, syntes böra uppföras under en tvåårsperiod. Kostnaden beräknades med ledning av tidigare erfarenheter till 125 000 kronor per anläggning och således kapitalbehovet för 30 dylika till 3 750 000. För uppförande av förråds— byggnader under budgetåret 1945/46 beräknade styrelsen på grundval av uppgif- ter från vägförvaltningarna medelsbehovet till 2 000 000 kronor, vilket belopp in- kluderade de 500 000 kronor, som i investeringsutredningens betänkande beräknats för förrådsbyggnader, samt för markinköp och anläggningsarbeten för såväl garage- som förrådsbyggnader till 1 000000 kronor. Styrelsens sammanlagda medelsäskan- den för här ifrågavarande ändamål uppgick således till (3 750000 + 2000 000 + 1 000 000 =) 6 750 000 kronor.

Beträffande medelsbehovet för uppförandet av garagebyggnader har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i en den 31 oktober 1944 dagtecknad promemo- ria till kommunikationsdepartementet framhållit.

Utöver de garageanläggningar, som beräknats kunna uppföras med utnyttjande av 1944/45 års anslag å kapitalbudgeten, skulle nybyggnad av 60 garageanläggningar erfordras i enlighet med de av vägförvaltningarna anmälda behoven. I proposi- tion nr 187/1944 har förutsatts, att med de medel, vilka sedermera beviljades å kapitalbudgeten för budgetåret 1944/45 såsom förlag för väg- och vattenbyggnads- väsendets förrådsfond skulle kunna uppföras 45 garageanläggningar. Det-ta torde emellertid icke bliva möjligt, enär en del av dessa medel måst tagas i anspråk för andra ändamål, varjämte byggnadskostnaderna efter den erfarenhet, som numera vunnits, komma att ställa sig högre än vad tidigare antagits. Såsom erforderliga ytterligare garageanläggningar utöver dem, som inrymmas i nyssnämnda anslag, har likväl icke upptagits mera än 60 med hänsyn till att behovet av återstående av vägförvaltningarna upptagna nybyggnader icke nu kan med säkerhet bedömas. Ifrågavarande 60 anläggningar hava inom styrelsen inordnats i tre angelägenhets- grader. Till första angelägenhetsgraden hava hänförts sådana garegeanläggningar, vilka äro erforderliga med hänsyn till att Vägförvaltningen icke disponerar garage inom vägmästarområdet, med påföljd att maskinerna måst uppställas utomhus eller till viss del i smärre skjul på skilda håll. Till andra graden hava hänförts anlägg- ningar, där äldre garage finnas, i vilka ventilationsanordningar endast med svårig- het och stora kostnader kunna uppsättas och uppvärmningsanordningar saknas eller äro bristfälliga. Vidare har till denna grad hänförts sådana nybyggnader, som ( skola ersätta förhyrda garage i sådana fall, då möjligheten att framdeles hyra icke

torde förefinnas. Slutligen hava 'till tredje angelägenhetsgraden hänförts sådana an- . läggningar, som böra ombyggas för förbättring av driftsekonomin (driftkostnaderna i garaget höga, garagets läge inom vägmästarområdet olämpligt). Antalet anlägg-

• Sida 170
•  Original

ningar i de olika angelägenhetsgraderna samt motsvarande kostnad framgå av nedan- stående sammanställning.

Angelägenhetsgrad Antal Beräknad kostnad 1 . 15 2 280 000 2 23 3 575 000 3 22 3 505 000 9 360 000

I ovan angivna belopp ingå kostnaderna för markinköp samt för dränering, pla- nering, hårdgöring och inhägnad av markområdena.

De förrådsbyggnader, vilka enligt från vägförvaltningarna lämnade uppgifter böra uppföras, hava av styrelsen likaledes hänförts till tre angelägenhetsgrader. Till första graden hava hänförts sådana förrådsbyggnader, vilkas uppförande erfordras med hänsyn 'till att byggnad av detta slag icke finnes eller tillfälligt ersatts med provi- sorium. Uppförande av förrådsbyggnader såsom ersättning för förrådsutrymmen, vilka visat sig vara så underdimensionerade, att det icke finnes möjlighet att i de- samma uppordna erforderliga effekter, har hänförts till angelägenhetsgrad 2. I tred- je angelägenhetsgraden hava upptagits förrådsbyggnader, vilka böra uppföras för att möjliggöra en rationell förrådsrörelse. I nyssnämnda fall disponeras nu äldre för- rådsbyggnader eller förhyrda förrådsutrymmen.

De beräknade kostnaderna för dessa förrådsbyggnader uppdelade ä ollika angelägen- hetsgrader framgå av följande uppställning.

Angelägenhetsgrad Antal Beräknad kostnad 1 35 förråd, därav 3 depåförräd 870 000 2 48 förråd, därav 2 depåförråd 1 130 000 3 27 förråd, därav 6 depåförräd 760 000

De förråd, som hänförts till angelägenhetsgraderna 1 och 2 böra komma till ut- , förande under budgetåret 1945/46. Anläggningskostnaden för dessa förråd har så- som av ovanstående uppställning framgår beräknats till i runt tal 2 000 000 kronor.

För ifrågavarande ändamål har Kungl. Maj:t i årets statsverksproposition å kapitalbudgeten äskat 2 500 000 kronor men därvid förutsatt, att medel icke skulle ställas till styrelsens förfogande för några byggnadsföretag förrän i varje särskilt fall utredning förebragts såväl rörande byggnadsbehovet som i fråga om lämpligaste förläggning och anordnande av byggnaderna med hän- syn till underhålls- och vägbyggnadsverksamhetens organisation.

För genomförande av det enligt väg- och vattenbyggnadsstyrelsens fram- ställning särskilt angelägna byggnadsprogrammet skulle sålunda utöver det äskade anslaget erfordras 4,25 milj. kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i skrivelse till investeringsutredning- en den 4 december 1944 hemställt, att samtliga förrådsbyggnader samt garage- anläggningarna under grupperna 1 och 2 i styrelsens förut återgivna prome- moria måtte, i den mån medel till desamma icke anvisades å ordinarie stat, intagas i investeringsreserven.

Med hänsyn till vad väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anfört beträffande angelägenheten av ifrågavarande arbeten vill investeringsutredningen för sin

• Sida 171
•  Original

del tillstyrka, att de medtagas i den allmänna investeringsreserven för bud— getåret 1945/46 till en kostnad av 4250 000 kronor. Härvid förutsätter in- vesteringsutredningen, att även beträffande de i reserven ingående företagen skola gälla de för motsvarande arbeten på ordinarie budget föreslagna förut- sättningarna, att vissa ytterligare utredningar först skola göras, innan medel för arbetena ställas till disposition.

Särskild grovarbetsreserv.

Utöver den allmänna reserven av arbeten för statliga och statsunderstödda vägar och gator m. m. beräknas på allmänna beredskapsstaten för lö- pande budgetår även medel till en särskild grovarbetsreserv av vägarbeten för en sammanlagd kostnad av 170 milj. kronor. Av detta belopp torde upp- skattningsvis 11 milj. kronor vara erforderliga för marklösen o. d. och 159 milj. kronor stå till förfogande till täckande av byggnadskostnaden In- vesteringsutredningen föreslår, att jämväl för budgetåret 1945/46 räknas med en särskild grovarbetsreserv av vägarbeten. Grunderna för sam- mansättningen av en sådan reserv hava av utredningen närmare angivits i dess föregående betänkande (SOU 1944: 12, s. 138), och i fråga om princi- perna för en sådan reservs utnyttjande hänvisas till vad utredningen därom yttrat i nyssnämnda betänkande (s. 20, 22, 138 och 257) ävensom på s. 341 ff i föreliggande betänkande. '

Vid framläggandet av förslag till grovarbetsreserv för innevarande bud- getår meddelade investeringsutredningen, att den hos väg- och vattenbygg— nadsstyrelsen begärt utredning angående en dylik reserv, vilken helst borde vara så omfattande att den kunde giva sysselsättning åt 15000 så 20000 man. D-et framhölls även, att kostnaderna för en sådan reserv kunde upp- skattas till 170,0 milj. kronor och att detaljplanerandet av hela denna re- serv icke torde medhinnas före ingången av budgetåret 1945/46 men att vis- sa företag borde kunna vara färdigplanerade vid budgetårsskiftet och att resten borde planeras så snabbt som möjligt, så att grovarbetsreserven un- der loppet av ifrågavarande budgetår efter hand kunde tagas» i anspråk.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har nu verkställt ifrågavarande utred- ning angående en särskild grovarb—etsreserv. Beträffande vägföretag på lands- bygden och i städer och stadsliknande samhällen, i vilka kronan är väghål- lare, har styrelsen även påbörjat detaljplanering av de företag som föreslås ingå i ifrågavarande reserv, under det att detaljplaneringen av företagen i sådana städer och stadsliknande samhällen, som själva äro väghållare, om- besörjes av städerna och samhällena själva under överinseende av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

Utredningsarbetet beträffande arbetena i grovarbetsreserven har bedrivits med tillämpande av samma tillvägagångssätt i fråga om samarbete med 10- kala myndigheter som beträffande motsvarande arbeten i den allmänna in— vesteringsreserven.

• Sida 172
•  Original

Den av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen föreslagna grovarbetsreserven består av företag, som medföra liten åtgång av svåråtkomligt material och som —- även vintertid — lämna möjlighet att sysselsätta jämförelsevis stora arbetsstyrkor. Även i övrigt hava de rena sysselsättningssynpunkterna till- mätts större vikt vid urvalet till denna reserv än i fråga om den allmänna in- vesteringsreserven. Sålunda har större hänsyn tagits till företagens läge ge- nom att visst företräde givits arbeten på och i närheten av särskilt konjunk- turkänsliga trakter. På grund av dessa synpunkter hava i fråga om grovar- betsreservens fördelning på länen och på de olika kategorierna av vägar icke tillämpats samma relationer som för motsvarande arbeten på ordinarie bud- get. För de län, där arbetslöshetsriskerna äro störst, har sålunda beräknats särskilt stor grovarbetsreserv. Ävenså har på huvudvägarna kommit en jäm- förelsevis något större andel av grovarbetsreserven än på andra slag av vä- gar, eftersom arbeten på de större vägarna i regel äro gynnsammare ur sys- selsättningssynpunkt än arbeten på småvägar.

Grovarbetsreserven för landsbygdens vägar skulle enligt tillgängligt ut- redningsmaterial erhålla följande omfång.

Härav under Totalkostnad budgetåret

milj. kronor 1945/46

milj.kronor Nyanläggning av bygdevägar ......................... 335 202 Nyanläggning av ödehygdsvägar ...................... 8'9 5'1 Byggande av huvudvägar ............................ 151'9 90'0 Förbättring av bygdevägar och ödebygdsvägar .......... 57'2 36'1 Summa 251'5 151'4

I den angivna slutsumman, 151,4 milj. kronor, för arbeten under näst- kommande budgetår, hava icke kostnader för marklösen im'äknats. Sist— nämnda kostnader kunna för ett första byggnadsår uppskattas till 11,2 milj. kronor. Kostnaden för hela grovarbetsreserven av vägbyggnader på lands- bygden skulle enligt detta förslag för nästa budgetår sluta på 162,6 milj. kronor mot 130,0 milj. kronor för innevarande budgetår, d. v. 5. en ökning med 32,6 milj. kronor.

Arbetena i denna del av grovarbetsreserven beräknas kunna giva 5 000 000 dagsverken, motsvarande i medeltal per arbetsdag under året 16 600 arbeta- re. Vid företagen skulle, om man räknar med i genomsnitt 95 vinterarbets- dagar och 185 sommararbetsdaga'r, kunna sysselsättas 10000 man vinter- tid och 20000 sommartid. Största arbetsstyrka, som utan mera avsevärda olägenheter skulle kunna temporärt sysselsättas vid ifrågavarande arbeten uppskattas till 20 000 man vintertid och 40 000 sommartid.

Planläggningsarbetet beträffande grovarbetsreserven är icke lika långt kommet som beträffande den allmänna investeringsreserven, men tillgång- en på fullt färdigplanerade företag ökas dock i jämförelsevis god takt, såsom framgår av nedanstående uppgifter beträffande kostnaderna för den detalj- planerade och administrativt fullt förberedda grovarbetsreserv, som varit resp. beräknas komma att bliva disponibel vid nedan angivna tidpunkter.

• Sida 173
•  Original

1/5 1944 ............................ 4 1/7 1944 ............................ 18 1/10 1944 ............................ 30 1/1 1945 ............................ 65 1/7 1945 ............................ 85

Vad angår väg- och gatubyggnader i städerna beräknades för innevarande budgetår en grovarbetsreserv av arbeten för 40,0 milj. kronor. Tillgången på förberedda arbetsobjekt, vilka samtidigt äro tillräckligt angelägna och till- räckligt lämpliga ur sysselsättningssynpunkt, är emellertid mindre god för ett sysselsättningsprogram av denna storlek. Med hänsyn härtill föreslås, att som underlag för grovarbetsreserven för nästkommande budgetår medräknas företag för en sammanlagd totalkostnad av 36,0 milj. kronor, varav under budgetåret skulle kunna utföras arbeten för 17,4 milj. kronor.

Grovarbetsreserven för städerna under budgetåret 1945/46 beräknas inne- bära 600 000 dagsverken, varigenom skulle i genomsnitt per arbetsdag un- der året kunnat sysselsättas 2 000 arbetare. Största arbetsstyrkan vintertid synes kunna uppgå till 1 500 man och sommartid till 2 500 man.

Förslaget till grovarbetsreserv för budgetåret 1945/46 innebär alltså för städernas del en minskning med 22,6 milj. kronor, medan samtidigt motsva— rande reserv för landsbygden ökats med 32,6 milj., d. v. 5. för hela grovar- betsreserven i vad den består av vägbyggnader en ökning av (32,6 — 22,6 =) 10,0 milj. kronor till 180 000 000 kronor. I detta belopp ingå dock kostnader för marklösen med 11,2 milj. kronor, varför de egentliga byggnadskostna- derna för grovarbetsreserven uppgå till 168 800 000 kronor. Förskjutningen inom reserven, så att för nästa budgetår en större del än för närarande skulle avse arbeten på landsbygden, står i samklang med ett uttalande i denna riktning i statsutskottets utlåtande vid förra årets riksdag i anledning av propositionen (nr 281) med förslag till allmän beredskapsstat för bud- getåret 1944/45.

8. Investeringsplan för civila flygplatser.

Investeringsutredningen föreslår för budgetåret 1945/46 en investerings- plan för statliga och statsunderstödda flygplatser omfattande arbeten för en totalkostnad av 50,0 milj. kronor. Härav skulle enligt preliminärt antagan- de 40,0 milj. kronor komma på det ordinarie arbetsprogrammet och 10 000 000 kronor på den allmänna investeringsreserven. Därjämte har utredningen räknat med en grovarbetsreserv om 5 000000 kronor. Beträffande förslaget må följande anföras.

I utredningens föregående betänkande (SOU 1944: 12 s. 139—142) fram- hölls bland annat, att det på frågans dåvarande ståndpunkt icke var möjligt att ens tillnärmelsevis angiva, vad som kunde anses vara normal investerings- volym, och erinrades om att hela spörsmålet om utbyggnad av civila flyg- platser befann sig under utredning genom 1944 års flygplatsutredning. Denna

• Sida 174
•  Original

har den 25 november 1944 framlagt förslag dels till anläggning av en storfly—g- plats, dels till vissa flygplatsutvidgningar för provisoriskt tillgodoseende av långdistanstrafiken under den tid, storflygplatsen utbygges. Detta förslag har varit utsänt på remiss till ett antal myndigheter och är, såvitt angår storflyg- fältet, för närvarande återremitterat till flygplatsutredningen för ytterligare utredning. Flygplatsutredningens arbete är emellertid icke avslutat i och med att frågan om en storflygplats för den interkontinentala trafiken blir utredd. Därefter återstår ett omfattande utredningsarbete, innan en samlad över- blick över behoven av flygplatsarbeten kan erhållas. Med hänsyn härtill måste det förslag till investeringsplan, vilket här framlägges, i väsentlig grad vara baserat på antaganden och uppskattningar.

I investeringsutredningens planer för löpande budgetår ingå en allmän in- vesteringsreserv för 4,3 milj. kronor och en grovarbetsreserv för 3,0 milj. kro- nor. Av de arbeten, som ingå i den allmänna investeringsreserven, beräknas emellertid de upptagna arbetena på flygplatserna Stockholm—Bromma, Malmö _Bulltofta, Norrköping—Kungsängen och Sundsvall—Härnösand bliva full- bordade under innevarande budgetår, varefter endast arbeten vid flygplatser— na Göteborg—Torslanda, Karlstad och Umeå skulle återstå vid början av näs- ta budgetår. Kostnaderna för dessa återstående arbeten beräknas till 1,8 milj. kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i petitaskrivelse den 18 september 1944 hemställt om anvisande av anslag på riksstaten för budgetåret 1945/46 med 1,19 milj. kronor till belysningsanläggningar för luftfartsleder, 0,3 milj. kronor till radiofyrar för luftfarten, 25,0 milj. kronor till byggande och för- bättring av flygplatser samt 0,2 milj. kronor till ersättningsanskaffningar och ersättningsarbeten. I utlåtande den 1 december 1944 har flygplatsutred- ningen föreslagit vissa jämkningar av de av styrelsen äskade beloppen även- som att delar av de begärda anslagen skulle anvisas redan för innevaran- de budgetår. Därefter har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i skrivelser till Kungl. Maj:t den 27 december 1944 och den 1 februari 1945 hemställt om an- visande pä tilläggsstat för budgetåret 1944/45 av bland annat följande anslag, nämligen

till byggande och förbättring av flygplatser ............ kronor 6 750 000 » radiofyrar för luftfarten ........................ » 215 000 » belysningsanlåggningar för luftfartsleder ............ » 790 000.

Dessa anslag torde av styrelsen hava begärts på tilläggsstat för inneva- rande budgetår för att möjliggöra att de arbeten, som sammanhänga med upptagande av interkontinental flygtrafik, skola kunna påbörjas snarast möj- ligt. Däremot torde man kunna räkna med att genomförandet av ifrågavaran- de arbeten väsentligen kommer att ske under budgetåret 1945/46. Arbetena i fråga hava därför medtagits i investeringsplanen för nästkommande budget- år och beräknats tillhöra detta budgetårs ordinarie arbetsprogram. Vad be— träffar dessa arbeten på tilläggsstat för innevarande budgetår torde proposi- tion komma att framläggas inom den närmaste tiden.

• Sida 175
•  Original

om anslag för nästa budgetår till civila flygplatser utan i avbidan på den pro- position i ämnet, som senare kan bliva riksdagen förelagd, endast preliminärt beräknat anslagen till samma belopp, som anvisats för innevarande budgetår. Beträffande frågorna om det ordinarie arbetsprogrammets omfattning och de arbeten, som kunna komma att ingå i detta program, har investerings- utredningen sålunda icke någ—ot slutgiltigt förslag från Kungl. Maj:t att ut— ;gå ifrån. Investeringsutredningen har därför varit hänvisad till att bygga på vissa antaganden beträffande storleken av det ordinarie programmet.

I den mån det ordinarie programmet vid statsmakternas slutliga prövning skulle komma att ökas eller minskas i förhållande till det belopp investerings— utredningen räknar med, bör detta föranleda motsvarande minskning respek— tive ökning av den allmänna investeringsreserven.

Vad därefter angår frågan om storleken av den allmänna investeringsreser- ven och grovarbetsreserven för nästkommande budgetår har investeringsut- redningen samrått såväl med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen som med 1944 års flygplatsutredning.

I skrivelse till investeringsutredningen den 13 november 1944 har flyg- platsutredningen framhållit följande.

Utredningen kom redan på ett tidigt stadium till insikt om att arbetet icke kun- de bedrivas så att förslag till flygplatsers utbyggnad i riket kunde framläggas i ett sammanhang. Det visade sig nödvändigt att uppdela arbetet i etapper med hänsyn till angelägenhetsgraden av olika flygplatsers utbyggnad icke minst ur flygtrafiksyn- punkt. Sålunda har utredningen i skrivelse till chefen för kommunikationsdeparte- mentet den 21 mars 1944 framlagt förslag till arbeten å vissa viktigare flygplatser. Utredningen har därjämte för avsikt att inom den närmaste tiden avgiva förslag till anläggning av storfvlygplats. Då byggnadstiden för denna anläggning sannolikt kommer att taga en tid av minst fyra år, avser utredningen föreslå kompletterings- arbeten å vissa andra flygplatser. Utredningen kommer att tillstyrka att av ordi- narie medel under innevarande och nästa budgetår anvisas ett sammanlagt belopp av 25 000000 kronor för nu ifrågavarande arbeten. För nämnda ändamål där- efter erforderliga medel kommer utredningen att sedermera avgiva förslag om.

Vid sidan av dessa arbeten pågår planeringsarbetet avseende anläggning och förbättring av övriga flygplatser inom landet och beräknar utredningen att under loppet av nästkommande är framlägga förslag beträffande dessa. Såvitt utredningen nu kan bedöma torde de i utbyggnadsplanen ingående företagen komma att om- fatta 20 å 30 flygplatser. Utredningen har tänkt sig, att dessa företag i regel icke skola komma till utförande i annan mån än arbetsmarknadsläget så kräver. Sam- manlagda kostnaden för dylika flygplatser torde kunna uppskattas till ett avrundat belopp av 50 000 000 kronor.

Sedan vissa överläggningar därefter hållits mellan investeringsutred- ningen och representanter för flygplatsutredningen och väg- och vattenbygg- nadsstyrelsen för att söka få fram ett till vissa bestämda anläggningar pre— ciserat investeringsprogram, har flygplatsutredningen med skrivelse den 12 december 1944 överlämnat en inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen upp- trättad sammanställning av uppgifter angående statliga investeringsobjekt 11945/46—1946l47, vilken med vissa mindre omredigeringar återgives i bil. 16. 'I sistnämnda skrivelse framhöll flygplatsutredningen bland annat följande.

• Sida 176
•  Original

Enär flygplatsutredningen f. n. icke kan taga ställning till utbyggnad-splanerna för varje särskild flygplats får flygplatsutredningen, som i princip är för en snabb utbyggnad av flygplatserna, härmed rekommendera, att i första hand vissa ur tra- fikhänseende betydelsefulla flygplatser (bl. a. Norrköping—Kungsängen, Göteborg—— Torslanda, Malmö—Bulltofta) snarast mätte utbyggas i föreslagen omfattning. Kost- naderna för dessa förstahandsarbeten hava beräknats till ca 11 000 000 kronor.

I övrigt får flygplatsutredningen förorda, att övriga i sammanställningen upp- tagna investeringsobjekt komma till utförande i den ordning och omfattning, som läget på arbetsmarknaden kan påfordra.

Såsom framgår av den i det föregående lämnade redogörelsen såväl för väg- och vattenbyggnadsstyrelsens äskanden av anslag på riksstaten som för de lämnade uppgifterna om arbeten, lämpliga att intagas i en investeringsre- serv, är utredningsläget för närvarande sådant, att någon mera bestämt ut- formad investeringsplan icke är möjlig att framlägga beträffande civila flygplatser. Då det emellertid utan tvivel föreligger ett stort behov av flyg- platsanläggningar och flygplatsutvidgningar och då sådana arbeten äro mycket lämpliga för att bereda arbete åt friställd, icke yrkesutbildad ar- betskraft, har investeringsutredningen det oaktat ansett sig böra föreslå, att i investeringsreserven för nästkommande budgetår inrymmas flygplats— arbeten för vissa belopp. Investeringsutredningen utgår därvid ifrån att ut- rednings- och planläggningsarbetet även i fortsättningen forceras, varige- nom investeringsreserven, efterhand som slutgiltiga utredningsresultat före- ligga, kan tillföras utredda och prövade byggnadsprojekt inom den beräk- nade kostnadsramen.

Vad angår de olika slag av flygplatsarbeten, som kunna komma i fråga, har investeringsutredningen av flera skäl ansett sig icke böra föreslå nå- gon investeringsreserv av belysningsanläggningar och radiofyrar. Dels är nämligen projekteringen av sådana arbeten jämförelsevis tidskrävande och tillgänglig personal för sådan projektering torde komma att bliva fullt syssel- satt med anläggningar ingående i det ordinarie arbetsprogrammet, dels bestå sådana arbeten till stor del av materialbeställningar, vilka delvis äro beroende av import och i övrigt kunna effektueras endast av ett fåtal svenska företag.

I investeringsreserven beräknas däremot komma att ingå fältarbeten (ter- rasserings— och beläggningsarbeten) samt husbyggnader, vilka normalt finan- sieras under det å riksstaten uppförda gemensamma anslaget till byggande och förbättring av flygplatser. I väg- och vattenbyggnadsstyrelsens före— nämnda sammanställning (bil. 16) redovisas fältarbeten för 22 075 000 kro- nor och husbyggnader för 4315 000 kronor, d. v. s. sammanlagt arbeten för 26 390 000 kronor. Härtill komma arbeten på ett storflyg'fält för ett beräknat belopp av 25 000 000 kronor, varför hela byggnadsprogrammet för nu redovisade företag skulle uppgå till 51 390 000 kronor. Investeringsutred- ningen räknar i sitt förslag med en investeringsplan om 50 milj. kronor, var- av i det ordinarie arbetsprogrammet antagas ingå arbeten för ca 40 milj. kro- * nor och i den allmänna investeringsreserven för ca 10 milj. kronor.

Härutöver synas flygplatsarbeten till ett begränsat belopp kunna intagas i grovarbetsreserven. Till denna reserv synes böra föras den 'flygplatsanlägg-

• Sida 177
•  Original

ning i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens sammanställning, som avser segel- flyget, nämligen Älleberg. Detta är ur anslagssynpunkt en förenkling, enär arbeten av denna kategori normalt icke finansieras av anslaget till byggande och förbättring av flygplatser men väl synas kunna få bidrag av anslaget till åtgärder för arbetsmarknadens reglering, från vilket sistnämnda anslag den särskilda grovarbetsreserven enligt investeringsutredningens principer skulle finansieras. Därjämte synas de minst angelägna av övriga i förteckningen upptagna företag, nämligen Hästholmens och Visingsö flygplatser, höra till- föras grovarbetsreserven. Övriga 1 sammanställningen angivna arbeten synas i vad det gäller de delar, som äro möjliga att utföra under nästa budgetår, kunna inrymmas inom den investeringsvolym, som omslutes av det ordinarie programmet jämte den allmänna investeringsreserven. Under det fortsatta utredningsarbetet kunna emellertid nya projekt framkomma av sådan ange- lägenhetsgrad, att de antingen böra utföras som ordinarie arbeten eller till- föras den allmänna reserven eller också, om de äro av något lägre angelägen- hetsgrad, böra hänföras till grovarbetsreserven. Även i de fall, då nytillkomna arbeten inordnas i det ordinarie programmet eller i den allmänna reserven, får man emellertid räkna med, att grovarbetsreserven kan erhålla ökad om- fattning genom att som en följd härav andra företag, vilka befinnas mindre angelägna än de nytillkommande, överföras från det ordinarie programmet eller den allmänna reserven till grovarbetsreserven. Med hänsyn till dessa omständigheter har investeringsutredningen ansett, att man vid beräkningen av medelsbehoven bör utgå från en grovarbetsreserv för civila flygplatser av 5,0 milj. kronor.

Den allmänna investeringsreserven beträffande civila flygplatser har upp- skattats innefatta ca 200 000 dagsverken, motsvarande en genomsnittlig arbetsstyrka av ca 650 man. För grovarbetsreserven uppskattas motsvaran- de summor till ca 100 000 respektive ca 330. Den största arbetsstyrka, som vintertid kan sysselsättas vid arbetena, beräknas bliva för den allmänna investeringsreserven 1 000 man och för grovarbetsreserven 500 man.

Beträffande de flygplatsarbeten, som upptagits i väg- och vattenbyggnads- styrelsens förenämnda sammanställning och som _ intill dess flygplatsut- redningen framlagt en plan för utbyggnad av landets flygleder och flygplat- ser — torde få tagas till underlag för nästa års investeringsplan, hava från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen erhållits följande uppgifter.

Göteborg—Torslanda flygplats.

Utbyggnaden av flygplatsen bedrives efter en i september 1939 uppgjord generalplan. Återstående arbeten bestå i huvudsak av planering och drä- nering av genom mudderutfyllnad erhållna utvidgningsområden öster och sydost om gamla flygfältet samt utbyggnad av en rullbana åt sydost jämte förbindelseb-anor för flygplanens ändamålsenliga rangering vid start och : lan-dning samt förflyttning mellan stations- och hangarområdena. I samband med färdigställandet av själva flygfältet erfordras jämväl iordningsställande av nytt hangar- och serviceområde jämte byggnader ävensom framdragande av erforderliga vatte-n- och avloppsledningar.

• Sida 178
•  Original

Arbetena hava kostnadsberäknats till 2 200 000 kronor för fältarbeten och 1 000 000 kronor för byggnader.

Malmö—Bulltofta flygplats.

Nuvarande flygfält har i huvudsak cirkulär form med en diameter av ca 1 100 meter. F ältytan är emellertid icke utnyttjningsbar i hela sin utsträck- ning på grund av större höjdpartier invid flygfältets östra och södra gränser. Det måste därför anses vara synnerligen önskvärt att vidtaga härför erfor- derliga justerings- och utvidgningsarbeten. Utvidgningsarbetena skulle i hu— vudsak beröra områdena nordväst om nuvarande fältet samt justeringsarbe- tena höjdområdet söder om fältet. Arbetena, som vore planerade så, att de utgjorde del av planerad eventuell framtida större utvidgning av flygfältet, hava kostnadsberäknats till 2 100 000 kronor.

Tillbyggnad av befintlig stationsbyggnad samt övertagande av hangarbygg- nader hava kostnadsberäknats till 600 000 kronor.

Norrköping—Kungsängens och Uppsala flygplatser.

Med hänsyn till att färdigställandet av en storflygplats invid Stockholm för interkontinental flygtrafik beräkna-s taga ganska lång tid i anspråk, an- ses det ur trafiksynpunkt vara lämpligt att förse Norrköping—Kungsängens och Uppsala flygplatser med perm'anentbelagda rullningsbanor i sådan om- fattning, att desamma tillsammans med befintligt bansystem på Stockholm—— Bromma flygplats interimistiskt skulle kunna tillgodose beräknat trafikbehov under den tidrymd, som beräknas åtgå för utbyggnaden av storflygplatsen. Anläggningskostnaden för en kompletteringsbana vid var och en av Norr- köping—Kungsängens och Uppsala flygplatser hava beräknats till 3 800 000 respektive 3 300 000 kronor.

Jönköpings flygplats.

Arbetena avse komplettering av befintligt dräneringssystem inom gamla flygfältet. De hava kostnadsberäknats till 250 000 kronor.

Det beräknas vidare vara nödvändigt att förse flygplatsen med administra- tions- och servicebyggnader för en kostnad av 150000 kronor.

Hästholmens flygplats.

Nuvarande fältyta bör utvidgas för att erhålla bättre start- och landnings- möjligheter. Vidare bör flygplatsen förses med mindre driftbyggnader. Kost- naderna hava beräknats till 100 000 respektive 50 000 kronor.

Visingsö flygplats.

Med hänsyn till flygplatsens stora betydelse för ön vid eventuella olycks- fall eller dylikt unde-r isoleringsperioder vintertid är det välbetänkt att öka flygplatsens utnyttjningsbarhet genom vissa smärre utvidgningsarbeten. Kost- naderna härför hava beräknats till 50 000 kronor.

• Sida 179
•  Original

Örebro flygplats.

Under åren 1943—1944 har i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens regi be- drivits utvidgningsarbete—n vid flygplatsen, varigenom fältet erhållit en sådan storlek, att det nu är att hänföra till de större civila flygplatserna. Inom fält- området befintlig gammal fältyta anses emellertid böra bliva föremål för justering och omplanering för att bliva av samma goda kvalitet som de ny— tillkomna fältområdena. Vidare understrykes behovet av att iordningställa ett stationsområde jämte tillfartsvägar samt uppföra bland annat en mindre administrationsbyggnad. Kostnaderna för fältarbeten och byggnader hava beräknats till 200 000 respektive 80 000 kronor.

Varbergs flygplats.

Med hänsyn till flygplatsens belägenhet utefter en av de större inhemska trafiklinjerna är det önskvärt att vidtaga utvidgnings-arbeten. Dessa arbeten sammanhänga i viss män med frågan om förbättring av Varbergs hamn, enär avsikten är att, om hamnförbättringen kunde komma till stånd samtidigt med flygplatsarbetena, använda muddermassor från hamnarbetena till flyg- platsens utvidgning. Hamnarbetena hava medtagits i förslaget till allmän investeringsreserv för handelshamnar och farleder.

Utöver dessa flygfältsarbeten erfordras för flygplatsens rationella använ- dande och drift uppförande av en mindre hangarbyggnad jämte administra- tionsbyggnad.

Kostnaderna hava beräknats till 200000 kronor för fältarbetena och 125 000 kronor för byggnaderna.

Eslövs flygplats.

I samband med beräknad ökning av flygtrafiken vid Malmö—Bulltofta flygplats är det ur trafiksäkerhetssynpunkt önskvärt att vid t-rafikstö'rningar av olika slag hava tillgång till ytterligare en större flygplats. På basis av iakttagelser under längre tidsperiod har Eslövs flygplats uppvisat ett ur vä- derlekssynpunkt synnerligen gott läge. Då utvidgningsmöjligheterna synas goda, har därför förslag till utvidgning av nuvarande flygfält upprättats. Kostnaderna hava beräknats till 600 000 kronor.

Inom flygplatsen är även erforderligt att uppföra en mindre administra- tions- och förrådsbyggnad till en beräknad kostnad av 100000 kronor.

Visby flygplats.

Visby flygplats uppvisar en ständigt ökande trafikintensitet. Trafiken be- drives numera hela året om. Med hänsyn till 'det milda klimatet på Gotland är fältytan vintertid utsatt för synnerligen ofta förekommande frost med , därpå följande upptining. Med den erfarenhet, som vunnits senaste åren, har konstaterats, att markunderhållet vintertid är mycket kostsamt samt att hin- der i vissa fall uppstått i flygtrafikens ändamålsenliga drift.

Det är därför önskvärt att förse flygplatsen med en permanentbelagd rull- bana. Kostnaderna för densamma hava beräknats till 1 600 000 kronor.

• Sida 180
•  Original

17 2 Karlstads flygplats. Nu pågående anläggningsarbeteu omfatta utbyggnad av flygplatsen med en huvudb-ansträckning norr—söder. Med hänsyn till flygplatsens gola läge i befintligt och planerat flygtrafiksystem är det önskvärt att utvidgz fältet [

åt norr sa-mt förse flygplatsen med såväl en perm-anentbelagd rullbala som administrations- och hangarbyggnader.

Kostnaderna för fältarbetena hava beräknats till 1 500 000 krona?. Hus- byggnadskos—tnaderna hava uppskattats till 550 000 kronor.

Sundsvall—Härnösands flygplats.

Flygplatsen utgör en av huvudpunktema i befintlig trafikflyglinje Stock- holm—Luleå. Nuvarande fältyta behöver utvidgas i huvudsak ät sydvist och söder. För flygtrafikens ändamålsenliga upprätthållande synes såväl en per- manentbelagd bana som administrations- och hangarbyggnader böra tomma till utförande.

Kostnaderna för fältarbeten och byggnader hava kostnadsberäkrats till 2 000 000 respektive 550 000 kronor.

Skellefteå och Umeå flygplatser. Undersökningar för anläggande av flygplatser vid Skellefteå och Uneå på- gå. Kostnaderna för fältbyggnad och husbyggnader hava preliminärt upp- skattats för vartdera av fälten till 2 000 000 respektive 180 000 kronor.

Ållebergs flygplats.

Den alltmer ökande segelflygverksamheten vid Älleberg har stillt allt större krav på landnings- och startmöjligheterna uppe på bergkalotter. å Ålle- . berg. Kostnaderna för vissa justerings- och förbättringsarbeten, avsemde att i första hand avhjälpa befintliga bristfälligheter, hava preliminärt beräknats till 175 000 kronor.

9. Investeringsplan för handelshamnar och farleder.

Förslag till investeringsplan för handelshamnar och farleder för budget- året 1945/46, innefattande en investeringsreserv om 30 986 200 krozor, har . sammanställts i bil. 17. Beträffande förslaget får investeringsutrednirgen an- föra följande.

För budgetåret 1944/45 framlade utredningen i sitt föregående betänkande (s. 143—149 och bil. 18) en investeringsplan för h'andelshamnar (ch far- leder, vilken upprättat-s med utgångspunkt från en av kommerskdlegium verkställd utredning. Enligt denna hänfördes till handelshamnarna sådan i kommunal eller enskild ägo varande hamn, för vilken Kungl. Maj:t fast- ställt hamntaxa. Vid tiden för utredningens verkställande förelägo beträf- fande 73 dylika hamnar projekt avseende reparations- och undeihållsar-

• Sida 181
•  Original

* beten för en sammanlagd kostnad av ca 15,7 milj. kronor samt utvidgnings- och nyanläggningsarbeten för sammanlagt ca 138,7 milj. kronor.

I investeringsplanen för budgetåret 1944/45 upptogos arbeten för i runt tal 40 milj. kronor, vilket belopp motsvarade dubbla den av kommerskolle- gium vid dess utredning beräknade normala årliga investeringen. Planen in- rymde dels i stort sett alla de förenämnda reparations- och underhållsarbetez na, dels oclc av utvidgnings- och nyanläggningsarbetena sådana företag, som projekterats i vissa av kommerskollegium angivna. för sjöfarten och landets samfärdsel i övrigt särskilt betydelsefulla hamnar. Sistnämnda hamnar ut- gjordes av dem, som hittills visat den större utvecklingskraften med avseen- de på trafikens omfattning.

Den investeringsplan, som för innevarande budgetår sammanställdes en— ligt de nämnda, i korthet återgivna principerna omfattade hamnarbeten i 34 städer och samhällen.

Till följd av arbetsmarknadssituationen och materialförsörjningsläget har endast ett fåtal i planen ingående företag hittills utförts eller påbörjats. En— dast i förhållandevis ringa omfattning hava vidare nya arbetsobjekt av hit— hörande art anmälts till investeringsutredningen. Ej heller hava viktiga skäl framkommit för modifiering av de av kommerskollegium angivna principer- na för utväljande av hamnbyggnadsprojekt att ingå i investeringsplanen. Un- dantag representeras dock av vissa i föreliggande förslag medtagna företag i Kalmar och Södertälje. För de motiv, som föranlett att dessa arbeten före- slagits att inrymmas i planen, redogöres i det följande.

Ehuru det med hänsyn till i föregående stycke anförda förhållanden kun- nat förväntas att investeringsplanen för budgetåret 1944/45 utan större för- ändringar skulle vara tillämplig även för nästföljande budgetår har dock en relativt omfattande revidering av planen av andra orsaker blivit erforderlig. Sålunda [hava vid den detaljplanering av de skilda företagen, som pågått under det gångna året, ej oväsentliga justeringar av de beräknade kostnaderna för arbetena visat sig nödvändiga. Beträffande några av de största hanmama hava nya synpunkter framkommit i fråga om de projekterade företagens angelägenhetsgrad. Vidare har den arbetstakt, vari varje särskilt företag vid behov kan bedrivas, numera säkrare kunnat bedömas, sedan arbetsplanerna i stor omfattning blivit färdigställda.

Följ-ande arbetsföretag hava, sedan föregående investeringsplan upprätta— des, påbörjat—s och i allt väsentligt färdigställts, varför de nu avförts från planen:

Gävle: Verkstads- och kontorsbyggnad, Karlskrona: Färdigställande av Östra kajen, Luleå: Utbyggnad av södra hamnen samt muddring i Tjuvholmssundet, Valdemarsvik: Reparation av träkaj i Ähamnen, samt Limhamn: Fortsättning av muddringsarbeten. Beträffande de i planen upptagna projekten i Halmstad, Jönköping, Kris— tinehamn, Mariefred, Trosa, Uddevalla, Umeå och Oxelösund hava några förändringar icke anmälts vare sig i fråga om angelägenheten eller i fråga om

• Sida 182
•  Original

företagens avsedda omfattning eller beträffande den beräknade kostnaden, varför uppgifterna om projekten å dessa orter bibehållits oförändrade i den nu upprättade planen.

I fråga om övriga arbeten i det nu föreliggande förslaget till investerings— plan må anföras följande.

Gävle hamn. Verkstads- och kontorsbyggnaden har såsom ovan nämnts strukits ur planen. I övrigt har ingen ändring inträffat i fråga om stadens i planen intagna arbeten.

Göteborgs hamn. Planen har underkastats omarbetning i enlighet med synpunkter, som framkommit vid detaljplaneringen och föranlett upprättan- d-e av ett modifierat tidsschema för utförande av stadens hamnarbeten. Un- der det att investeringsplanen för budgetåret 1944/45 upptog arbeten i Göte- borg för en kostnad av 18,26 milj. kronor, innefattar den reviderade planen arbeten för tillhopa endast 14,69 milj. kronor, varav för ordinarie arbeten 7,44 milj. kronor och för investeringsreservens arbeten 7,25 milj. kronor. Om- fattningen av de i den reviderade planen numera ingående arbetena anses motsvara vad som är möjligt att utföra av anläggningar i hamnen under budgetåret 1945/46.

Hjo hamn. I samband med detaljplanering av de i planen upptagna ar- betena i Hjo hamn har den beräknade kostnaden reviderats och utgör nu- mera 210 200 kronor.

Hälsingborgs hamn. Av de två i investeringsplanen för budgetåret 1944/45 upptagna företagen har hamnmagasinet vid Oceank-ajen numera utlysts på entreprenad och avses bliva utfört under år 1945. Arbetet har därför över- flyttats till gruppen ordinarie arbeten.

Det andra företaget, kaijanläggning i Oceanbassängen. avsågs tidigare såsom en första etapp i utvidgningen av den nuvarande hamnen. Verkställda utredningar hava emellertid givit vid handen, att en utvidgning av anlägg- ningarna vid Oceanbassängen icke kan förväntas slutgiltigt lösa stadens hamnproblem, varför planer numera uppkommit på anläggande av en helt ny massgods- och industrihamn söder om Gränsgatan. Projekteringen av denna hamn beräknas bliva färdig under år 1945, så att arbetena kunna påbörjas un- der år 1946. Med förkrigspriser har totalkostnaden beräknats till 15,9 milj. kronor, vilket belopp vid nuvarande prisläge torde motsvara ca 20 milj. kronor. I investeringsreserven har härav upptagits 1 milj. kronor för arbe- tenas påbörjande.

Kalmar hamn. Det i investeringsplanen för budgetåret 1944/45 upptagna arbetet, 120 m kaj vid Finngrundet, kvarstår oförändrat.

Sedan segelleden i Kalmarsund fördjupats för oceangående fartyg, före- ligger ett stort behov och ett starkt intresse för åstadkommande av en djup- hamn i Kalmar. De föreliggande projekten h-ärutinnan äro av betydande om- fattning. Tillräckliga motiv hava ansetts föreligga att i investeringsplanen inrymma en första etapp av en sådan djuphamnsanläggning, avseende en utvidgning av anläggningarna på Tjärhovet. Arbetena avse muddring och utfyllning med muddermassorna av området utmed Tjärhovets sjösida. En-

• Sida 183
•  Original

ligt föreliggande arbetsplan skulle kostnaderna uppgå till 1 milj. kronor, var- av arbeten för omkring hälften inrymts i investeringsplanen.

Karlshamns hamn. Det i investeringsplanen för budgetåret 1944/45 upp- tagna företaget avseende viss bergsprängning har utökats med anläggning av ett hamnspår, varigenom den beräknade kostnaden höjts till 50 000 km- nor, varjämte företaget, som avses att påbörjas så snart byggnadstillstånd erhållits, hänförts till ordinarie arbeten.

Karlstads hamn. Det i investeringsplanen för budgetåret 1944/45 inrymda muddringsarbetet för en ny hamnbassäng avses utfört såsom ordinarie arbete under år 1945.

Kommerskollegium förordade i sin ovannämnda utredning intagande i in- vesteringsplanen av förefintliga utvidgningsprojekt i Karlstad. Genom sta- dens försorg verkställt utredningsarbete i fråga om hamnens utvidgnings- behov föreligger nu, och staden har till investeringsutredningen såsom lämp— ligt arbetsobjekt anmält en första utbyggnadsetapp med en beräknad kost- nad av 680 000 kronor avseende en kajbyggnad. Företaget anse-s särskilt lämpligt såsom sysselsättningsobjekt, enär vid detsamma kan sysselsättas relativt stor arbetsstyrka, och enär materialåtgången för kajbyggnaden är för- hållandevis ringa. Företaget har inrymts i investeringsreserven.

Köpings hamn. I fråga om stadens i investeringsplanen för budgetåret 1944/45 inry'mda företag har ingen annan förändring vidtagits än att kost- naden för den del av arbetena med brokran, spår m. m., som hänförts till investeringsreserven, ökats till 400 000 kronor.

Landskrona hamn. Det företag, som avser utförande av dykdalber vid ön Gråen, har bibehållits oförändrat i planen. Kajanläggningen vid Fosfatfabri— ken har under år 1944 påbörjats, och återstående arbeten beräknas motsvara en kostnad av 250000 kronor. Muddringsarbetena i östra och södra hamn— bassängerna äro avslutade och hava därför utgått ur planen.

Staden har anmält ytterligare ett företag avseende en 50 m lång kajbygg— nad i norra hamnbassängen med en beräknad kostnad av 115000 kronor. Företaget, som framdeles eventuellt kommer att ökas till att omfatta ytter- ligare 350 m kajanläggning, har intagits i förslaget till investeringsplan.

Malmö hamn. Av de i investeringsplanen för budgetåret 1944/45 upptag- na arbetena har utbyggnad av Neapelgatan överförts till gruppen ordinarie arbeten.

I övrigt har planen underkastats revidering i samråd med vederbörande hamnförvaltning, varvid i densamma inrymts tre nya företag, nämligen tull- packh—us vid Jörgen Kocksgatan, hägnads-, spår- och gatuarbeten i Friham- nen samt ombyggnad av Varvskanalens södra kaj.

Norrköpings hamn. En mindre del av det företag, som inrymts i investe- ringsplanen för budgetåret 1944/45, har nyligen påbörjats i anledning av 10- kal arbetslöshet, därvid statsbidrag i viss utsträckning ställts i utsikt. Den andel av företaget, som hänförts till investeringsreserven, har ökats till 700 000 kronor.

Nyköpings hamn. Vid projektering av det i investeringsplanen för bud-

• Sida 184
•  Original

getåret 1944/45 inrymda företaget, avseende ombyggnad av en kaj i västra delen av stadens hamn, har befunnits, att även andra hamnkajer äro i sådant tillstånd, att de böra ombyggas. Projektet har på grund härav kommit att omfatta ombyggnad av kajer för en beräknad kostnad av 886 000 kronor. Enär frågan om angelägenheten av ifrågavarande kajers ombyggnad anses böra ytterligare utredas, har i planen tillsvidare intagits endast den kajom— byggnad, som i första hand ansetts vara i behov av ombyggnad och för- stärkning, vilken beräknats kosta 110 000 kronor.

Oskarshamns hamn. Beträffande det i investeringsplanen för budgetåret 1944/45 inrymda företaget, avseende ombyggnad av södra hamnkajen på en längd av 450 111, har i planen icke företagits annan förändring än att kostna- den för den del av företaget, som hänförts till investeringsreserven, ökats till 1 000 000 kronor, enär företaget enligt uppgift från hamnstyrelsen anses kun- na bedrivas i snabbare takt än som tidigare beräknats.

Stockholms hamn. De i investeringsplanen för budgetåret 1944/45 intagna uppgifterna om hamnarbeten i Stockholm hava justerats efter samråd med hamndirektören i staden. Vidare hava två nyanmälda företag, avseende dels en hamnanläggning i Bällstaviken, dels en tillbyggnad av magasin 5 i Fri- hamnen intagits i planen. Sistnämnda företag ingår i en större plan för ut- byggnad av Stockholms frihamn, som framlagts av hamnförvaltningen och vilken omsluter en sammanlagd beräknad kostnad av ca 20 milj. kronor. Vissa andra, av hamnförvaltningen i Stockholm nyanmälda företag hava an- setts äga den karaktär, att de hänförts till den särskilda investeringsplanen för kommunala arbeten. Hamnförvaltningen har meddelat, att utredningar pågå rörande ytterligare ett antal .större hamnutvidgningar samt att resulta- ten av dessa utredningar kunna förväntas föreligga inom en nära framtid.

Strängnäs hamn. I förslaget till investeringsplan har icke vidtagits annan förändring än att beräknade kostnaden för ombyggnad av Visholmskajen ökats från 64 000 kronor till 78 000 kronor.

Sundsvalls hamn. Det i investeringsplanen för budgetåret 1944/45 inrymda företaget, avseende ombyggnad av kajer vid järnvägsbassängen, har påbör- jats under år 1944 såsom bered-skapsarbete och beräknas bliva färdigställt under år 1945. Kostnaden för den 1 juli 1945 återstående arbeten beräknas uppgå till 0,6 milj. kronor, vilket belopp i den reviderade planen upptagits såsom investeringsreserv. Övriga företag i den äldre planen böra kvarstå oförändrade.

Ett nyanmält företag, ombyggnad av Finnkajen för en kostnad av 600 000 kronor, har intagits i planen. Ifrågavarande kaj, som är utförd av trä, är mycket gammal och i dåligt skick. Den anses särskilt värdefull för trafiken på grund av sitt centrala läge i hamnen.

Södertälje hamn. Drätselkammaren i Södertälje har till investeringsutred- ningen anmält ett företag avseende förbättring av Södertälje uthamn, omfat- tande kajförlängning samt förbättring av befintlig kaj, hamnplan och spår- förbindelser jämte vissa muddringsarbeten för en sammanlagd kostnad av 850000 kronor. Företaget är huvudsakligen att hänföra till gruppen utvidg-

• Sida 185
•  Original

ningsarbeten i handelshamnar. Sådana arbeten har kommerskollegium så- som i det föregående nämnts förordat till utförande endast i ett fåtal hamnar, utvalda med hänsyn till att de hittills visat den större utvecklingskraften med avseende å trafikens omfattning. Bland sålunda angivna hamnar ingår icke Södertälje uthamn och i betraktande härav skulle förenämnda företag icke medtagas i investeringsplanen för handelshamnar och farleder.

Emellertid har investeringsutredningen på grundval av vad från stadens sida anförts kommit till den uppfattningen, att utbyggnad av uthamnen i Södertälje är att anse såsom nödvändig, därest hamnen i fortsättningen skall kunna mottaga den alltmer ökade trafiken. På grund av sitt läge har Söder- tälje såsom hamnstad ett mycket begränsat uppland, och tillväxten hos sjö- farten på staden torde praktiskt taget helt vara betingad av inom staden be- fintlig industri. Hamnens utbyggnad kan därför ej medföra överflyttning av trafik från andra hamnar till Södertälje. Ej heller de övriga förhållanden, som kommerskollegium angivit i sitt i investeringsutredningens föregående betänkande, s. 143—147, återgivna utlåtande, torde utgöra skäl för att med den föreslagna utbyggnaden borde anstå. På grund härav har investeringsut— redningen prövat skäligt medtaga företaget i det nu upprättade förslaget till investeringsreserv för handelshamnar och farleder.

Sölvesborgs hamn. I planen har icke vidtagits annan förändring än att be- räknade kostnaden för stadens kajanläggning ökats till 474 000 kronor.

Valdemarsviks hamn. Det i investeringsplanen för budgetåret 1944/45 in— tagna företaget, avseende reparation av en träkaj i Åhamnen, har utförts un- der år 1944 och därför uteslutits ur planen». Köpingens andra projekt, en kaj- ombyggnad, kvarstår emellertid i planen, dock med den ändringen att kost- naden numera beräknats till 53 000 kronor.

Varbergs hamn. I förslaget till investeringsplan har icke vidtagits annan förändring än att beräknade kostnaden för arbetena med kajförstärkning och muddring ökats till 485 000 kronor.

Västerviks hamn. I förslaget till investeringsplan har icke vidtagits annan förändring än att beräknade kostnaden för breddning av Blockholmssundet ökats till 341 000 kronor.

Västerås hamn. Beträffande det i investeringsplanen för budgetåret 1944/45 inrymda företag, som avser en verkstadsbyggnad i djuphamnen, har staden numera fattat beslut om arbetets utförande, dock i enlighet med ett något utökat arbetsprogram, varigenom beräknade kostnaden ökats till 130000 kronor. Det företag, som avser anläggning av 280 m kaj väster om djupham- nen, kvarstår i planen, dock att kostnaden för arbeten möjliga att utföra på ett år befunnits kunna ökas till 0,8 milj. kronor. Det företag i planen, som avsåg anläggning av 260 m kaj öster om oljekajen, har numera ökats till att omfatta 400 m kaj. Totalkostnaden för det utvidgade förslaget upp— skattas till 1,7 milj. kronor, varav under nästa budgetår beräknas kunna ut- föras arbeten för 1 milj. kronor.

Örnsköldsviks hamn. Ombyggnaden av strandkajen, som tidigare beräk- nades draga en kostnad av 358 000 kronor, anses med hänsyn till kajens då-

• Sida 186
•  Original

liga tillstånd vara brådskande. Ny arbetsplan för arbetet har emellertid upp- rättats, enligt vilken den nya kajen skulle erhålla förenklat utförande, därvid kostnaden beräknas komma att nedgå till 185 000 kronor.

Degerhamns hamn. Det i investeringsplanen för budgetåret 1944/45 upp- tagna arbetet torde inom den närmaste tiden komma att igångsättas och har på grund härav överförts till gruppen ordinarie arbeten.

Revideringen av investeringsplanen har utförts efter samråd med myndig- heterna i respektive kommun—er. Därvid har konstaterats, att detaljplane- ringen av det stora flertalet av de i planen ingående arbetena numera avslu- tats. Man kan på grund härav räkna med, att företagen skola kunna utan tidsutdräkt igångsättas.

Från 1944 års hamnutredning har investeringsutredningen inhämtat ytt- rande över ett preliminärt förslag till investeringsplan för budgetåret 1945/46, vilket i huvudsak överensstämde med det nu framlagda, dock att företaget avseende vissa förbättringar av uthamnen i Södertälje icke ingick i detsam- ma. I sitt utlåtande anför hanmutredningen bland annat.

Hamnutredningens arbete befinner sig ännu i ett förberedande stadium, då upp— gifter av skilda slag infordrats från statliga och kommunala myndigheter samt en- skilda hamnförvaltningar och olika industrier m. fl. Ifrågavarande uppgifter hava ännu icke annat än till en del inkommit. Redan med hänsyn härtill finner sig ut- redningen sakna den överblick över hamnförhållandena, som erfordras för av- _ givande av det önskade yttrandet. Utredningen ser sig sålunda icke i stånd att prestera någon verklig granskning och ett bedömande av de olika hamnbyggnads- projekt, som upptagits i investeringsplanen.

Då emellertid investeringsutredningen icke gått utanför det förslag till investe- ringsplan, som kommerskollegium på sin tid avgav, i vad gäller de ifrågakommande hamnarna, och då de gjorda förändringarna i den tidigare planen huvudsakligen betingats av detaljplaneringsarbetet samt därav, att vissa arbeten under år 1944 bli- vit färdigställda, vill det synas hamnutredningen, som om det icke förelåge någon anledning att göra ändring i de grunder, som hittills tillämpats vid urvalet av in- vesteringsobjekt ingående i en investeringsplan.

Utredningen vill till slut understryka nödvändigheten av, att den utav kom- merskollegium uppdragna gränsen mellan arbeten, som äga karaktär av reparationer och underhåll, och arbeten, som innebära en fördjupning och utvidgning av ham- narna, upprätthålles. Det förra slaget av arbeten har ansetts utan vidare prövning kunna utföras, medan det senare slaget endast i ett fåtal hamnar kunnat förordas. Ur de synpunkter, hamnutredningen äger att företräda, synes det vara angeläget att tillsvidare inga nya arbeten av det senare slaget förordas, utan att en ingående prövning äger rum.

För planens genomförande kunna beräknas åtgå omkring 630000 dags- verken, motsvarande en arbetsstyrka i genomsnitt per arbetsdag av ca 2 000 man. Beträffande materialbehovet hänvisas till bil. 28.

• Sida 187
•  Original

10. Investeringsplan för fiskehamnar.

Förslag till investeringsplan för statliga och statsunderstödda fiskehamnar för budgetåret 1945/46, innefattande en investeringsreserv om 8951 500 Icro- nor, har sammanställts i bil. 18. Beträffande förslaget får investeringsut- redningen anföra följande.

Vid framläggande av förslag till investeringsplan för ifrågavarande ham- nar för budgetåret 1944/45 redogjorde investeringsutredningen till en början för verkställd beräkning av den normala investeringen i dessa hamnar under en IO-årsperiod före kriget; se utredningens föregående betänkande s. 149— 150. Denna investering angavs till ett värde vid nuvarande prisläge av 3 milj. kronor per år. Investeringsplanen för nämnda budgetår ansågs där- för böra omfatta företag med en beräknad kostnad av tillhopa ca 6 milj. kronor. Utredningen angav vidare omfattningen av de projekt och ansök- ningar om statsbidrag till fiskehamnar, som förelågo, samt de principer, enligt vilka de i planen intagna företagen utvalts. I sistnämnda hän- seende framhöllos de stora svårigheter, som förelågo då det gällde att av- göra, vilka företag som framför andra vore särskilt angelägna. Över planen hade 1944 års fiskehamnsutredning hörts och därvid bland annat anfört.

Fiskehamnsutredningen, som först nyligen påbörjat sitt arbete, vill till en början framhålla, .att det icke är möjligt att redan nu ingående pröva, huruvida de i för-

slaget till investeringsplan upptagna fiskehamnarna utan undantag tillhöra dem, som vid jämförelse med det mycket stora antal i övrigt inom landet föreliggande fiskehamnsprojekt äro de mest angelägna. Utredningen har emellertid vid genom- gång av investeringsplanen funnit de däri upptagna företagen vara så angelägna, att utredningen anser sig kunna förorda dem till sådan detaljplanering, som av in- vesteringsutredningen avses.

Vid den nu av investeringsutredningen verkställda omarbetningen av in- vesteringsplanen för fiskehamnar hava icke några omständigheter fram- kommit, vilka giva anledning till ändrad uppfattning om storleken av den normala investeringen i dessa hamnar. Då emellertid fiskehamnsprojekt av betydande angelägenhet föreligga på ett mycket stort antal platser utmed rikets kuster och då hamnarbetena i många fall utgöra lämpliga sysselsätt- ningsobjekt vid arbetslöshet, har investeringsutredningen ansett skäl föreligga att öka investeringsplanen, så att densamma kommit att omfatta arbeten med en sammanlagd beräknad kostnad av ca 9 milj. kronor. Med hänsyn till de mycket begränsade anslag, som under de senaste åren anvisats under sjätte huvudtiteln till fiskehamnsarbeten samt enär det icke nu kan bedömas, för vilka arbeten dessa anslag kunna komma att tagas i anspråk, torde samt- liga i planen intagna företag kunna betecknas såsom investeringsreserv.

I fråga om urvalet av företag, vilka intagits i föreliggande förslag till in— vesteringsplan för nästa budgetår, må anföras följande. Enligt vid samråd med 1944 års fiskehamnsutredning erhållna uppgifter om föreliggande be- hov av hamnarbeten för fiskets behov har, utöver tidigare till investerings- utredningen anmälda ca 200 företag med en beräknad kostnad av ca 30 milj.

• Sida 188
•  Original

kronor, numera anmälts behov av ytterligare ett relativt stort antal hamn förbättringar. Samtidigt torde emellertid ett antal av de förut anmälda före tagen kunna såsom mindre angelägna avföras ur planen. Överslagsvis tord- de företag, vilkas utförande nu kunna förordas, omfatta en beräknad kost nad av ca 35 milj. kronor.

Länsstyrelserna och vederbörande fiskeriintendenter hava meddelat fiske hamnsutredningen sin uppfattning om angelägenhetsordningen mellan de inom respektive län föreliggande hamnbyggnadsprojekten. Med mycket få undantag har därvid befunnits, att det av investeringsutredningen tidigare upp- rättade och av fiskehamnsutredningen med förut nämnd reservation till- styrkta förslaget till investeringsplan innehåller de företag, vilka av läns- styrelserna och fiskeriintendenterna betecknats såsom de mest angelägna.

Vid planens nu verkställda omarbetning hava företag, vilka beräknas bliva utförda under budgetåret 1944/45, strukits. Vidare hava de beräknade kostnaderna för vissa företag justerats till överensstämmelse med nu före- liggande reviderade arbetsplaner.

De nya företag, vilka inrymts i planen, hava utvalts i enlighet med samma principer som tidigare. Liksom i fråga om investeringsplanen för budget— året 1944/45 har hänsyn tagits till de resurser i fråga om arbetsledning och arbetsmaskiner, särskilt mudderverk, som stå till förfogande för arbetenas utförande.

Över ett preliminärt förslag till investeringsplan för fiskehamnarna för budgetåret 1945/46 har investeringsutredningen inhämtat yttrande av 1944 års fiskehamnsutredning, som därvid anfört bland annat följande.

Fiskehamnsutredningen har underkastat den nya investeringsplanen granskning och vill förorda följande ändringar:

1. Det projekt, som avser utvidgning av fiskehamnen i Hönö—Kläva för en be- räknad kostnad av 1 390000 kronor, synes böra utbytas mot ett i samma fiske— läge planerat arbete avseende anläggning av vinterhamn för en beräknad kostnad av 1 000 000 kronor. Fiskehamnsutredningen, som numera prövat den speciella frå— gan om inrättande av särskilda vinterhamnar för fisket, avsedda att underlätta fisket och ilandföringen av fisk under stränga vintrar, då andra hamnar icke kunna hållas öppna, har nämligen kommit till den slutsatsen, att anläggning av vinter- hamnen i Hönö—Klåva under vissa förutsättningar måste anses mera brådskande än genomförandet av den förenämnda utvidgningen. Sistnämnda arbete avser näm— ligen bland annat anordnande av en större hamnbassäng i nuvarande hamnens inre del. Denna bassäng kan ej beräknas komma till nytta under stränga vintrar, enär isbrytning i densamma då icke torde kunna ske. Däremot medföra de anläggningar, som ingå i förslaget till vinterhamn, en ej föraktlig utvidgning av hamnens nuva- rande kapacitet. Även de delar av vinterhamnsprojektet, som avse utförande utan- för hamnens vågbrytare av kajanläggningar, vid vilka fiskebåtarna alltså icke er- hålla tillräckligt skydd vid stormtillfällen, torde dessutom kunna utnyttjas under perioder av gott väder. Genom vinterhamnsprojektets utförande löses sålunda ej blott frågan om vinterhamn vid Hönö—Klåva utan vinnes jämväl ej obetydlig utvidgning av den nu alltför trånga hamnen.

2. I investeringsplanen har i fråga om Hallands län intagits anläggning av fiske- hamn i Grötvik eller Lerkil. Fiskehamnsutredningen anser sig av dessa båda alter— nativ böra förorda Lerkil och föreslår alltså att Grötvik tills vidare utgår ur inves— teringsplanen.

• Sida 189
•  Original

3. Vid sin ovanberörda prövning av frågan om särskilda vinterhamnar har fiske- hamnsutredningen ansett sig böra förorda inrättande av sådan hamn i Gravarne_ Sådan vinterhamn erhålles enligt numera föreliggande arbetsplaner därest det i investeringsplanen intagna företaget, avseende en synnerligen trängande utvidg- ning av befintlig hamn i Gravarne, kommer till utförande. Fiskehamnsutredningen föreslår därför beträffande Gravarne endast det tillägget, att i investeringsplanen företaget angives såsom vinterhamn.

4. Projektet i Asperö synes böra utbytas mot en föreslagen anläggning i Hönö— Röd, kostnadsberäknad till 295 000 kronor, vilket företag vid verkställd angelägen— lietsprövning av olika skäl ansetts viktigare.

5. Därest annan hamnanläggning i Göteborgs och Bohus län i samband med det förenämnda utbytet och med hänsyn till investeringsplanens sammanlagda kost nadsram anses böra utgå ur planen, torde projektet i Hyppeln tills vidare kunna slopas. Fiskehamnsutredningen har vidare ansett sig nu kunna preliminärt angelägen- hetsgradera de i investeringsplanen efter ovan förordade ändringar ingående före- tagen länsvis, så att inom varje län företagen angivas i den ordning, i vilken de böra komma till utförande. Härvid torde det emellertid vara olämpligt att gradera de statliga hamnarna för sig och de statsunderstödda för sig, varför fiskehamns- utredningen vill förorda att investeringsplanen gives den förändrade uppställning, som framgår av härtill fogad bilaga.

De ändringar, som sålunda av fiskehamnsutredningen förordats, hava vid— tagits i det slutliga förslaget.

Fiskehamnsutredningen har vidare uttalat sin tillfredsställelse över den ovanberör'da utökningen av investeringsplanens omfattning samt därefter an- fört.

Under fiskehamnsutredningens arbete har det nämligen allt starkare framgått, att behovet av fiskehamnsförbättringar i landet är mycket stort och att en mängd företag måste anses nödiga och brådskande. Genom den återhållsamhet, som iakt- tagits under krisåren, då synnerligen begränsade anslag av statsmedel stått till för- fogande, har en ackumulering av behoven skett. 'Det torde därför få anses synner- ligen viktigt, att forcering av arbetet med förbättring av fiskehamnarna sker, så snart tillgången på arbetskraft och materialier gör detta möjligt. Företag av denna art torde också i regel vara mycket lämpliga såsom sysselsättningsobjekt.

I planen ingå efter omarbetningen 8 företag vid statliga fiskehamnar och 39 företag vid statsunderstödda fiskehamnar eller sammanlagt 47 företag. Beträffande det övervägande antalet anläggningar föreligga erforderliga ar- betsplaner, beträffande övriga företag äro sådana planer under utarbetande eller revidering. Investeringsplanen bör sålunda, om så erfordras, kunna fullt utnyttjas under det avsedda budgetåret 1945/46.

De i planen ingående arbetena beräknas innefatta omkring 300000 dags- verken, motsvarande en medelarbetsstyrka per arbetsdag under året av ca 1 000 man. Beträffande materialåtgången hänvisas till bil. 28.

• Sida 190
•  Original

11. Investeringsplan för lotsverket.

Förslag till investeringsplan för lotsverket för budgetåret 1945/46, inne- fattande för investeringsreserven färdigplanerade eller under planering va— rande företag för en sammanlagd kostnad av 2 776 000 kronor, har samman— ställts i bil. 19; förslaget har uppgjorts i samråd med lotsstyrelsen. Såsom i det följande skall närmare angivas sätta emellertid särskilda med en an- svällning av lotsverkets anläggningsverksamhet förknippade svårigheter en snävare gräns för sysselsättningsmöjligheterna inom detta område än vad tillgången på angelägna objekt och planeringsresurserna göra. Enligt lots— styrelsens uppgifter kan man icke räkna med att under budgetåret 1945/46 arbeten, utöver det ordinarie arbetsprogrammet, kunna utföras i större ut- sträckning än motsvarande en kostnad av omkring 1 600 000 kronor, vilket belopp alltså anger reservens effektiva omfattning. Då för nästa budgetår i statsverkspropositionen föreslagits ordinarie arbeten för lotsverket för en kostnad av sammanlagt 1 404 000 kronor, omfattar således hela den före— slagna investeringsplanen (ordinarie företag jämte investeringsreserv), i den utsträckning den kan anses möjlig att utnyttja för arbetsmarknadsreglerande syfte under budgetåret, arbeten och anskaffningar för tillhopa i runt tal 3 000 000 kronor.

Såsom i investeringsutredningens föregående betänkande (s. 152—153) närmare angivits har det medelsbehov för lotsverkets nybyggnadsändamål som under förutsättning av fredsmässiga förhållanden borde anses motsvara normal investering under de närmaste åren av lotsstyrelsen uppgivits till ca 1,6 miljoner kronor per år vid nuvarande prisläge. Beloppet hade erhål- lits på grundval av en inom styrelsen verkställd beräkning av medelsbehovet för ifrågavarande ändamål under en tioårsperiod, som börjat 1940. Jämväl den faktiska medelsanvisningen under de fem budgetåren 1939/40—1943/44 gav stöd för skäligheten av det angivna beloppet. Ytterligare bekräftelse härpå har erhållits genom en motsvarande av lotsstyrelsen framlagd och i årets statsverksproposition (X ht. s. 122—123) återgiven redogörelse för kostnaderna för sådana arbetsuppgifter rörande sjöfartens säkerhetsanstal- ter, som redan nu enligt styrelsen kunde sägas vara av den angelägenhets- grad, att de borde komma till utförande under de närmaste tio åren räknat från och med nästa budgetår. Dessa arbeten skulle i nuvarande pris- läge draga en kostnad av omkring 16 miljoner kronor. Därutöver förutser styrelsen behov av bland annat två nya tjänstefartyg samt eventuellt även krav på ny eller förbättrad fyrbelysning i vissa farvatten, allt till en kost- nad av sammanlagt ett flertal miljoner kronor. Inom lotsverkets verksam- hetsområde förefinnes alltså en förhållandevis stor mängd angelägna in- vesteringsobjekt.

Den för innevarande budgetår fastställda investeringsplanen inrymmer i runda tal ordinarie företag för 0,8 miljoner kronor och en investeringsre- serv om 1,5 miljoner kronor eller arbeten för tillsammans 2,3 miljoner kro- nor. Att investeringsplanen, som enligt utredningens direktiv borde uppgå till dubbla normala investeringen, d. v. 5. för lotsverket ca 3,2 miljoner kro-

• Sida 191
•  Original

nor, för innevarande budgetår begränsades till 2,3 miljoner kronor, berodde på de med lotsverkets anläggningsarbeten förknippade särskilda omständig- heterna, vilka icke tilläte verkets anläggningsverksamhet att utan väsentliga olägenheter ökas utöver en viss gräns. Sagda omständigheter vore främst dels arbetenas art och storlek — de vore i allmänhet var för sig av liten omfatt- ning — dels deras belägenhet, spridda utefter rikets kuster som de vore, och till betydande antal i transport- och kommunikationshänseende svårtillgäng- ligt belägna. Även förefintligheten av vissa reservationer samt svårigheter att medhinna planering av ytterligare företag bidrogo till att förenämnda begränsning befanns erforderlig. Då en ökning av den färdigplanerade in- vesteringsreserven, såsom tidigare under kapitlet Allmänna synpunkter etc. framhållits, befunnits önskvärd dels med hänsyn till att den för nästa bud- getår föreslagna reserven i själva verket skall fungera som sysselsättnings- reserv under närmare ett och ett halvt är, dels i syfte att skapa ökade ur— valsmöjligheter i fråga om såSOm sysselsättningsobjekt i olika arbetsmark- nadssituationer användbara företag, har reserven av detaljplanerade företag för nästa budgetår föreslagits få en ökad omfattning. Under det att den för innevarande år fastställda reserven innefattar företag för i runt tal 1,5 miljoner kronor, vilken reserv i sin helhet ansetts vara möjlig att utnyttja under budgetåret, föreslås nu, att för nästa budgetår färdigplaneras och stäl- las till förfogande såsom sysselsättningsobjekt företag för i runt tal 2,8 mil- joner kronor. Såsom inledningsvis redan framhållits, beräknas dock på grund av i föregående betänkande angivna och här ovan omnämnda omständig- heter endast företag för en sammanlagd kostnad av omkring 1,6 miljoner kronor kunna utnyttjas som sysselsättningsobjekt under budgetåret. Vilka av de i den föreslagna reserven av företag för 2,8 miljoner kronor som inom kostnadsramen 1,6 miljoner kronor böra komma till utförande i sysselsätt- ningssyfte, torde först i samband med att investeringsreserven tages i anspråk böra avgöras med hänsyn till det då aktuella arbetsmarknads- och material- läget, detta emedan de medtagna reservföretagen kunna anses vara tämligen jämställda i fråga om angelägenhet.

De i investeringsreserven för budgetåret 1945/46 nytillkommande företa- gen hava i alldeles övervägande grad utvalts med hänsyn till angelägenhet enligt lotsstyrelsens bedömande. Därjämte hava dock, med hänsyn till den stora tillgången på angelägna objekt, även i avsevärd utsträckning kunnat beaktas de synpunkter på berörda företagskategoriers lämplighet som sys— selsättningsobjekt, vilka anförts i investeringsutredningens föregående betän— kande. l löpande budgetårs reserv ingå fyranläggningar och därmed sam- manhängande arbeten och anskaffningar endast i relativt begränsad omfatt- ning, emedan de äro mindre lämpade än andra lotsverkets företag att ut- nyttjas för heredande av ökade arbetstillfällen på arbetsplatsen. Då emeller- tid ett betydande antal angelägna företag av denna art förefinnas, har det vid den utökning av reservens omfattning, som det nu framlagda förslaget innebär, ansetts motiverat att medtaga ett proportionsvis större antal fyran- läggningar än som innefattas i innevarande budgetårs investeringsreserv.

• Sida 192
•  Original

Även enligt förslaget till investeringsplan för nästa budgetår utgöra dock fyr- anläggningar en betydligt mindre procentuell andel av investeringsreserven än av lotsverkets ordinarie arbeten, vilket framgår av sammanställningen i bil. 19. ,/ Liksom för innevarande budgetår har investeringsreserven för budgetåret 1945/46 befunnits icke böra omfatta några företag av natur att böra bestri— das av medel å lotsverkets omkostnadsstat eller av medel till reparation och underhåll av anläggningar, som tillhöra lotsstyrelsens delfond av statens all- männa fastighetsfond.

Beträffande de i investeringsplanen angivna kostnaderna för lotsuppass- ningshus må nämnas, att dessa kostnader inkludera vissa mindre belopp för anskaffning av inventarier.

De mot de disponibla reservföretagen för tillhopa 2,8 miljoner kronor sva- rande arbetstillfällena kunna beräknas till ca 28000 dagsverken för grov— arbetare och 48 000 för yrkesarbetare i egentlig anläggningsverksamhet jämte 3 000 industridagsverken. Såsom ovan framhållits kunna emellertid dessa ar- betstillfällen icke alla utnyttjas under en tid av ett år. De arbetsstyrkor, som kunna beredas sysselsättning vid ianspråktagande av lotsverkets investerings- reserv i största lämpliga utsträckning — intill en kostnad av ca 1,6 miljoner kronor — torde icke böra beräknas högre än till ca 80 grovarbetare och ca 140 yrkeskunniga anläggningsarbetare. Det må ock påpekas att arbetet som regel endast kan bedrivas under 8 a 9 månader av året.

Materialbehovet och dagsverksantalet för arbeten av sist avsedd omfatt— ning angivas i bil. 28; de däri angivna kvantiteterna hava beräknats i pro- portion till materialbehovet för hela den mot kostnadssumman 2,8 miljo- ner kronor svarande reserven. Beroende på vilka företag sorn inom den lägre kostnadsramen må bliva tagna i anspråk kan materialbehovet komma att variera avsevärt, varför de angivna materialkvantiteterna endast utgöra approximativa medelvärden.

Investeringsutredningen övergår härefter att företag för företag referera de förslag och motiveringar, som lotsstyrelsen förebragt för de nytillkomman- de företagen och vilka icke givit utredningen anledning till erinran eller sär— skilt uttalande.

Fyrar. N y fyr på Brämö kalv sydost Sundsvall.

I fråga om detta företag, som överstår från innevarande budgetårs investe— ringsreserv med oförändrat kostnadsbelopp, kronor 20 000, hänvisas till vad om detsamma i investeringsutredningens föregående betänkande, s. 154, an- förts.

Anordnande av nytt fyrtorn och förbättrad fyrbelysning vid Björns fyr- plats. I investeringsutredningens föregående betänkande har under rubriken An- ordnande av ny fyr vid Björns fyrplats m. m. föreslagits dels uppförande av

• Sida 193
•  Original

nytt fyrtorn för en kostnad, inklusive viss apparatur, av 40000 kronor, dels viss hamnförbättring för 25 000 kronor. Anordnandet av ny fyr föreslås att med oförändrad kostnad, 40 000 kronor, ingå i investeringsreserven för budget- året 1945/46. Till frågan angående förbättring av hamnförhållandena åter— kommer utredningen i det följande.

Anordnande av fyr på Grepensgrund i Öregrundsgrepen samt elektrifiering av fyrarna Örskär och Djursten. I den utförliga motivering för detta företag, som återgivits i föregående betänkande, s. 155—157, anfördes bland annat, att kostnaderna för före- taget i dess helhet beräknades uppgå till 700 000 kronor, varav skulle belöpa sig på erforderliga byggnadsarbeten inalles 260 000 kronor, fördelade med 225000 kronor på fyrbyggnaden på Grepensgrund samt 20000 kronor på uppförande av maskinhus vid Örskär och 15 000 kronor på ombyggnad av fyren Djursten. Återstående kostnad, 340000 kronor, skulle belöpa sig på apparatur, kraftledningar, kablar och dylikt. I investeringsreserven för bud- getåret 1944/45 upptogs 225000 kronor för utförande av det förstnämnda arbetet.

Efter verkställd detaljplanering av byggnadsarbetena och på grund av de erfarenheter, som vunnits i samband med uppförande under sommaren och hösten 1944 av bottenfast fyr vid Utgrunden i Kalmarsund, har lotsstyrelsen emellertid numera funnit kostnaderna för fyrbyggnaden på Grepensgrund och för ombyggnaden av fyren Djursten böra upptagas med till 250 000 re— spektive 20 000 kronor förhöjda belopp. Totalkostnaden för hela företaget skulle i enlighet härmed ökas med 30000 kronor till 730 000 kronor. I in- vesteringsreserven för budgetåret 1945/46 föreslås ingå arbetena avseende uppförande av fyrbyggnaden på Grepensgrund och maskinhus vid Örskär samt ombyggnad av fyren Djursten, för vilka den sammanlagda kostnaden uppgår till (250 000 + 20 000 + 20 000 =) 290 000 kronor.

Ny fyr på Slätö vid Singöfjården.

I fråga om detta företag anför lotsstyrelsen att i inomskärsfarleden genom Singöfjärden väster om Singö, belägen i Öregrunds södra skärgård, beredde passagen förbi fyren Halvvägen stora svårigheter under mörker, särskilt för de större fartyg, vilka numera anlöpte Hallstavik med dess stora industri- anläggningar. Såväl från sjöfartshåll som från personalen vid de båda lots- platser, Öregrund och Svartklubben, varifrån lotsningen i leden ombesörjdes, hade önskemål uttalats, att fyrbelysningen i farleden måtte förbättras. Lots- styrelsen finge därför föreslå, att en ny fyr anordnades på sydöstra delen av Slätö, belägen väster om Singö. Kostnaden för denna fyr vore beräknad till 10 000 kronor.

Ny fyr mellan Furusund och fyrarna Växlet. Om behovet av denna anläggning har lotsstyrelsen meddelat att södra de- len av farledsavsnittet mellan fyren Furusund och fyrarna Växlet södra och 13—457152.

• Sida 194
•  Original

norra, belägna ca 8 distansminuter sydväst om Furusund i norra huvud- farleden genom Stockholms skärgård, vid disig luft vore svårnavigabel under

_ rker på grund av det stora avståndet mellan fyrarna och farledens ringa edd. Flera grundstötningar hade ock inträffat i det här mycket grundupp- yllda farvattnet. Lotsstyrelsen finge därför föreslå, att en ny fyr uppfördes på ett undervattensgrund ca 50 meter sydost om skäret Gryten, beläget ungefär mitt emellan Furusund och fyrarna Växlet. Kostnaden för denna fyr beräknades till 20 000 kronor.

Ny fyr på skäret Båtsmansmössan vid Höggarnsfjärdcn i inloppet till Stockholm. I den starkt trafikerade farleden mellan Långholmsfjärden och Hög- garnsfjärden i inloppet till Stockholm förbi Granholmens fyr, belägen ca en halv distansminut söder om B-ogesundslandet, föreligga, enligt lotsstyrelsen, vissa navigeringssvårigheter under mörker, särskilt vid fartygsmöten, på grund av den mindre tillfredsställande fyrbelysningen. För avhjälpande av sagda svårigheter i denna starkt trafikerade led föreslår styrelsen anordnan- det av en ny agafyr på skäret Båtsmansmössan, beläget omkring 600 meter utanför Lidingölandets östligaste del. Kostnaden för denna fyr har av sty- relsen beräknats till 10 000 kronor.

Ombyggnad av fyrarna Fjärdhällan och Hmnmellcläpp vid farleden Stock— holm—Dalarö. Lotsstyrelsen erinrar beträffande detta företag, att huvudfarleden Stock— holm—Dalarö framginge öster om sistnämnda plats över en vidsträckt fjärd, benämnd Jungfru-fjärden. Till ledning vid passerandet av denna fjärd tjä— nade bland annat fyrarna Fjärdhällan och Hummelkläpp. Den förra vore uppförd på ett skär ungefär mitt i fjärden och den senare på en holme strax nordost om Dalarö. Båda dessa fyrar hade små ljusstyrkor och vore belägna på ringa höjd över vattenytan, varigenom deras lysvidder bleve otillfredsstäl- lande, särskilt på grund av i detta farvatten ofta förekommande, lågt lig- gande dimbankar. Från såväl fartygsbefälhavare som lotsar hade upprepa- de gånger önskemål uttalats, att dessa fyrar måtte göras mera effektiva. Lotsstyrelsen, som jämväl ansåge att på grund av farledens stora betydelse— en förbättring av ifrågavarande fyrbelysning vore av behovet påkallad, finge därför föreslå, att fyrarnas höjd ökades från respektive 5 och 3 meter till omkring 8 meter samt att deras ljusstyrka väsentligt förstärktes. genom an- skaffning av större linsapparater. Kostnaden för ifrågavarande förbättring- ar beräknades till 20 000 kronor.

Ny fyr på Kurön i Mälaren.

För utförande av ovannämnda företag, som av lotsstyrelsen kostnadsbe- räknats till 16 000 kronor, har styrelsen hemställt om anvisande av medel å ordinarie stat för nästa budgetår, vilket emellertid icke vunnit Kungl. Maj:ts bifall. Rörande motivering för företaget torde få hänvisas till vad härom i årets statsverksproposition, X lit., s. 126, anförts.

• Sida 195
•  Original

Den del av stora farleden genom Mälaren som framginge över Grönsö- fjärden väster om norra Björkfjärden, ca 10 distansminuter nordnordväst om Södertälje, vore fyrbelyst medelst två agafyrar, benämnda Ytterholm och Grönsö, belägna på ett avstånd från varandra av ca 6,5 distansminuter. Mellan dessa fyrar framginge farleden vid nordöstra delen av Selaön i en skarp kurva, och på grund därav vore dessa fyrar otillräckliga för att un—, der mörker vid dålig sikt giva en säker ledning för navigeringen. För av- hjälpandet av denna olägenhet borde en ny agafyr uppföras på Selaön mitt för nämnda farledskrök. Kostnaden härför beräknades till 10000 kronor.

Nya fyrar på Fagerö och Ridö samt flyttning av fyren Kalven i farleden Stockholm—Västerås.

En av de svåraste passagerna i farleden Stockholm—Västerås vore enligt vad lotsstyrelsen anfört farledsavsnittet mellan Granfjärden och Ridöfjär- den genom Aggarösund, beläget ca 8 distansminuter sydost om Västerås. En förbättring av fyrbelysningen i detta ledavsnitt hade på grund av den under senare år inträdda och alltjämt pågående ökningen av såväl trafikintensite- ten som fartygens storlek visat sig alltmer nödvändig. I anledning härav fö- resloge lotsstyrelsen dels uppförande av två nya fyrar, den ena på nordväst— ra delen av Fagerö, belägen i östra delen av Grancfjärden, och den andra på ett litet skär vid östra stranden av Ridön, belägen ca en distansminut rakt väster om Aggarösund, dels ock flyttning av den nord fardleden befintliga fyren Kalven ca en distansminut västeröver till Snesarbo udde, belägen strax öster om Aggarösund. Kostnaden för dessa arbeten beräknades till 20000 kronor.

Nya fyrar på Bryggholmen i farleden Stockholm—Västerås. Farleden Stockholm Västerås framginge, erinrar lotsstyrelsen, mellan Stabyfjärden och Oknöfjärden förbi Flatgarn och Bryggholmen ca 7 distans- minuter sydsydost om Enköping i flera kurvor mellan uddar och land- grundningar. För tryggande av navigeringen under mörker i detta farleds- avsnitt funnes två agafyrar, Flatgarn och Oknö Hälludde. Denna fyrbelys- ning kunde dock ej anses tillräcklig för de stora fartyg, som numera här framfördes. Lotsstyrelsen föresloge därför, att fyrbelysningen i fråga kom- pletteras med två fyrar på ön Bryggholmen, av vilka den ena borde uppfö- ras på den södra och den andra på den västra delen av ön. Kostnaden för dessa fyrar beräknade styrelsen till 20 000 kronor.

Elektrifiering av fyren Hoburg jämte mistsignalstation. För behovet av detta företag finnes motivering angiven i årets statsverks- proposition, X ht., s. 127. Då av lotsstyrelsen framlagt förslag, att å ordina— rie stat för budgetåret 1945/46 för detta företag skulle anvisas 75 000 kronor av den till 145000 kronor beräknade totalkostnaden, icke vunnit Kungl.

• Sida 196
•  Original

Maj:ts bifall, har investeringsutredningen med förstnämnda belopp funnit skäl medtaga företaget i förslaget till investeringsreserv för samma budgetår.

Förbättring av fyrbelysning och mistsignalering för angöring av Oxelö- sund.

Enligt vad lotsstyrelsen uttalar angjordes inloppet till Oxelösund icke blott av de fartyg, som vore destinerade till nämnda plats, utan även av fartyg på ingående till och utgående från Norrköping. Det sistnämnda gällde sär— skilt sådana fartyg, som anlitade lots, enär lotsombyte därvid skulle verk— ställas utanför inloppet till Oxelösund.

Angöringen av ifrågavarande inlopp, varest kringliggande farvatten vore uppfyllda av en mångfald grund, bränningar och låga skär, vore vid mindre goda siktförhållanden mycket riskabel, enär befintliga säkerhetsanstalter därvid icke gåve nöjaktig vägledning. Ingen av de tre fyrar, vilka vore be- lägna i inloppet, kunde nämligen sägas uppfylla de fordringar, som numera borde uppställas på en angöringsfyr. Två av de nämnda fyrarna befunne sig i enskild ägo och anordnades på sin tid —— år 1908 _ såsom ledfyrar för navigering i inloppet. Den tredje vore lotsverkets år 1867 anlagda fyr F emörehuvud. Sistnämnda fyr, vilken tillika vore mistsignalstation och hade ständig bevakning, vore belägen vid den nordligaste farledsgrenen västerifrån till Oxelösund, vilken vid tiden för fyrens anläggande utgjorde en huvud- farled. Numera användes emellertid denna farledsgren blott av mindre far- tyg i inomskärstrafik. F yrplatsens apparatutrustning vore mycket föråldrad. Fyren utgjordes av en mindre lykta, placerad i en utbyggnad på platsens bostadshus; den vore lotsverkets enda kvarvarande fyr med veklampa som ljuskälla. Dess ljusstyrka uppginge allenast till 70 hefnerljus, medan ljus- styrkan hos de båda övriga fyrarna i inloppet till Oxelösund utgjorde 200 och 400 hefnerljus. Mistsignalanordningen vid Femörehuvud bestode av en pri- mitiv anordning med signalklocka, vars kläpp dreves av ett urverk med lod.

Lotsstyrelsen hade sedan länge haft uppmärksamheten riktad på frågan om förbättring av fyrbelysning och mistsignalering vid inloppet till Oxelö— sund men hade hittills varit nödsakad att låta frågan anstå i avvaktan på genomförandet av ett flertal andra nyanläggningar och förbättringar av så- kerhetsanordningar för sjöfarten, vilka varit av än större vikt och därför måst givas företräde. Det hade emellertid länge stått klart, att fyren Fem— överhuvud borde kunna indragas eller i varje fall ändras till obevakad fyr i samband med frågans slutliga lösning, oavsett dennas detaljutformning. Styrelsen hade därför hållit fyrmästarbefattningen —— den enda ordinarie befattningen vid fyrplatsen _ tillsatt allenast på förordnande alltsedan dess siste ordinarie innehavare avgick med pension den 31 maj 1941.

I och för frågans lösning föresloge lotsstyrelsen anläggande av en från Oxelösunds lotsstation fjärrmanövrerad elektrisk angöringsfyr jämte mist— signalutrustning på skäret Vinterklasen i yttre delen av inloppet till Oxelö- sund samt uppförande av en mindre agafyr med kolsyredriven mistklocka vid Femörehuvud i stället för den nuvarande föråldrade fyr- och mistsignal-

• Sida 197
•  Original

anläggningen därstädes, varigenom bevakningen på denna fyrplats, bestå- ende av en fyrmästare och ett extra fyrbiträde, kunde indragas. Den nya angöringsfyren på Vinterklasen avsågs ansluten till allmänt elektriskt distri- butionsnät i Oxelösund. Från Oxelösunds lotsstation kunde då mistsignal- maskineriet alltefter behov till— och frånkopplas och övervakning i övrigt av anläggningarnas funktion verkställas genom vakthavande lotspersonals försorg. Anläggningen borde jämväl omfatta anordnande av ett brännolje- drivet reservkraftaggregat, som vid avbrott på kraftnätet automatiskt skulle träda i verksamhet. Kostnaden för förenämnda arbeten beräknades uppgå till omkring 200 000 kronor.

Ny fyr på ön Jungfrun [ Vättern. Beträffande detta företag må hänvisas till vad härom i årets statsverks— proposition, X ht., s. 127, anförts. Kungl. Maj:t har emellertid icke föreslagit riksdagen att för budgetåret 1945/46 anvisa erforderligt anslag, 20 000 kro- nor, för företaget i fråga. Investeringsutredningen har för sin del funnit skäl medtaga det i sitt förslag till investeringstreserv för samma budgetår.

Elektrifiering av fyren Ölands södra udde jämte mistsignalstation. Även beträffande detta företag må hänvisas till årets statsverksproposition, X ht., s. 127—128, varest motivering för detsamma finnes angiven. Före- taget har av lotsstyrelsen kostnadsberäknats till 140 000 kronor, varav sty- relsen för nästa budgetår hemfställt om anvisande av 70 000 kronor. Då den- na hemställan icke vunnit Kungl. Maj:ts gillande, har investeringsutredning— en i stället medtagit företaget i förslag till investeringsreserv för budgetåret 1945/46 med enahanda belopp.

Förbättring av mistsignaleringen och anordnande av nytt fyrtorn vid Vens fyrplats. Detta företag, vilket innefattar anordnandet av en elektrisk mistsignal- anläggning för 45000 kronor och uppförande av nytt fyrtorn för 20000 kronor, har närmare behandlats i utredningens föregående betänkande, s. 157—158. Företaget föreslås ingå i investeringsreserven för budgetåret 1945/ 46 med för nu nämnda arbeten oförändrat kostnadsbelopp, 65 000 kronor.

I investeringsreserven för innevarande år är företaget upptaget med 75 000 kronor, varav 10000 kronor avse reparation av vid fyrplatsen befintligt strandskydd. Till detta företag återkommer investeringsutredningen i fort- sättningen.

Förbättring av fyrbelysningen i farleden mellan Skalkorgarna och Lilla Varholmen i Göteborgs norra skärgård. Beträffande detta företag torde få hänvisas till årets statsverksproposi- tion, X ht., där motivering för detsamma återfinnes å s. 131—132. Då Kungl. Maj:t icke bifallit lotsstyrelsens förslag om uppförande av anslag för ånda— målet å ordinarie stat, har investeringsutredningen i stället funnit skål med- taga det i förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1945/46. Den be- räknade kostnaden uppgår enligt lotsstyrelsen till 15 000 kronor.

• Sida 198
•  Original

Hamnar och vägar.

Förbättring av hamnförhållandena vid Rödkallens lotsuppassningsställe under Luleå lotsplats. För behovet av sagda företag har närmare redogjorts i investeringsutred- ningens föregående betänkande, s. 158—159. Totalkostnaden för detsamma hade därvid enligt lotsstyrelsens uppgifter i avvaktan på närmare under- sökningar på platsen angivits till 150 000 51 200 000 kronor. Sedan numera detaljplanering av företaget verkställts har lotsstyrelsen meddelat, att total- kostnaden numera finge beräknas till 200 000 kronor. I investeringsreserven för budgetåret 1945/46 föreslås uppfört ett från innevarande budgetår oför— ändrat belopp av 100 000 kronor.

Förbättring av hamnförhållandena vid Rönnskärs lotsplats. Även detta företag ingår i investeringsreserven för budgetåret 1944/45, och i utredningens föregående betänkande, s. 159, har lotsstyrelsens motivering för detsamma återgivits. Såsom därav framgår hade kostnaden för företaget preliminärt beräknats till 100000 kronor. Lotsstyrelsen har sedermera an- mält, att det vid verkställd detaljplanering befunnits, att hamnanläggningen för erhållande av bättre skydd mot sjön måste förläggas. innanför befintlig stenpir och ej, som tidigare varit meningen, utanför densamma. Härigenom bleve emellertid betydligt ökade muddringsarbeten erforderliga, förorsakan- de en kostnad av 50 000 kronor utöver vad som tidigare beräknats. Total- kostnaderna uppginge alltså numera till 150000 kronor, varav 1 investe- ' ringsreserven för budgetåret 1945/46 befunnits böra upptagas 100000 kro- nor.

Förbättring av hamn- och vägförhållandena vid Järnäs lotsplats. l förslaget till investeringsreserv för innevarande budgetår ingick ett före— tag avseende förbättring av hamnförhållandena vid Järnäs lotsplats, vilket dåmera beräknats kosta 75000 kronor och avsåge anläggande av ny båt— hamn på annan plats än den befintliga, numera uppgrundade lotshamnen. I samband med detaljplaneringen av detta arbetsföretag har det enligt ut- talande av lotsstyrelsen befunnits att vissa vägförbättringar vore erforder- liga på lotsplatsen, vilka lämpligen borde komma till utförande i samband med hamnanläggningen. Lotsplatsen vore belägen på ett litet skär, benämnt Storklubb, skilt från fastlandet genom ett ca 100 meter brett sund av ringa vattendjup. För att erhålla fast landförbindelse hade lotsarna på egen be- kostnad fyllt ut en stenbank över sundet. Denna stenbank vore dock alltför låg och smal för att under olika förhållanden kunna fylla sitt ändamål på ett tillfredsställande sätt. Vid högvatten läge sålunda banken nästan under vatten, och förbindelsen vore då mycket besvärlig, särskilt om sjöhävning rådde. Banken borde därför höjas ca 75 cm och givas en krönbredd av ca 2 meter. Härjämte borde förbättringsarbeten utföras å ca 300 meter väg å

• Sida 199
•  Original

Storklubb och ca 600 meter väg 51 fastlandet, vilka vägsträckor anslöte till nämnda vägbank. Slutligen borde i samband med dessa arbeten ett i närheten av uppassningshuset beläget kärr dikas ut. Kostnaden för utfyll- ning av vägbanken, vägförbättringar och utdikning av kärret beräknades till 25000 kronor. Kostnaden för hamnanläggningen uppginge, såsom tidi- gare anförts, till 75000 kronor, varför ett anslag av sammanlagt 100000 kronor föresloges för utförande av samtliga förenämnda arbeten. Sagda be- lopp har av investeringsutredningen upptagits i förslaget till investeringsre- serv för nästa budgetår.

Förbättring av hamnförhållandena vid Slrags Iotsuppassningsställe under Örnsköldsviks lotsplats. Vid Skags lotsuppassning, belägen på Stora Harskäret ca 11 distansminu- ter ostsydost om Örnsköldsvik, vore hamnen enligt lotsstyrelsen nästan obrukbar, enär lotsbåtarna vid hårt väder och vissa vindar ej kunde taga sig ut ur eller in i hamnen, på grund av att vattendjupet i inloppet till den— samma blott utgjorde ca 2 meter vid medelvatten. Den innanför liggande hamnbassängen vore däremot 3 meter djup. Lotsarna måste därför stän- digt passa vädret och vid annalkande storm, innan sjöhävningen i hamnin- loppet blivit alltför svår, föra lotskuttern ur hamnen och förlägga densam— ma vid en brygga på en annan plats å stora Harskäret. Vattendjupet vid sistnämnda brygga började dock numera likaledes bliva otillräckligt till följd av landhöjning och uppgrundning. En förbättring av hamnförhållan- dena vid lotsplatsen borde därför komma till stånd. Då lotshamnens hamn- bassäng vore tillräckligt djup samt erbjöde det bästa skyddet mot sjön, borde enligt lotsstyrelsens mening dylik förbättring lämpligen åvägabringas genom muddring och undervattenssprängning i lotshamnens inlopp till ett djup av minst 3,5 meter vid med-elvatten. Samtidigt härmed borde båtbryggan i lots- hamnen repareras. Kostnaden för dessa arbeten beräknades till 40 000 km- nor.

Förbättring av Ilanm- och vc'igförhcillandena vid Björns fyrplats. Såsom tidigare anförts innefattade föregående års förslag till investerings— reserv under rubriken Anordnande av ny fyr vid Björn-s fyrplats m. m., även anläggande av ny hamn för fyrplatsen jämte väg därifrån till fyren och bostäderna. Kostnaden härför hade lotsstyrelsen beräknat till 25000 kro- nor. Vid detaljplanering av detta arbete hade det emellertid enligt vad lots- styrelsen senare meddelat befunnits, att sagda belopp vore otillräckligt för åvägabringande av en tillfredsställande lösning av hamnfrågan. Antalet sten- kistor för hamnanläggningen måste nämligen väsentligt utökas för att hamn- armen skulle nå ut till erforderligt vattendjup, ca 2 meter vid medelvatten. Den sammanlagda längd av hamnarmen, som härför erfordrades, vore ca 40 meter. Vidare borde en ca 100 meter lång, 0,5 meter hög och 2 meter bred vägbank anläggas närmast hamnen., varjämte planeringsarbetena vid ham- nen måste göras mera omfattande än tidigare ansetts erforderligt, för att ej

• Sida 200
•  Original

vattnet vid storm och högvatten skulle översvämma hamnplanen och väg— partiet närmast hamnen. Sammanlagda kostnaden för hamn- och vägan— läggningarna vid fyrplatsen komme enligt i anslutning till detaljplanering- en upprättad kostnadsberäkning att belöpa sig till 50 000 kronor.

Förbättring av hamnförhållandena vid Svartklubbens lotsplats samt an- läggande av väg och brygga & Singö.

För detta företag finnes motivering återgiven ä 5. 162—163 i investerings- utredningens föregående betänkande. I enlighet med vad däri anförts hade kostnaden för arbetets utförande beräknats till sammanlagt 45 000 kronor, varav 35 000 kronor för hamnförbättring vid Svartklubben och 10 000 kronor för väg, vägbank och brygga å Singö. Enligt vad lotsstyrelsen senare meddelat hade emellertid vid närmare undersökningar på platsen i samband med de- taljplanering av företaget befunnits, att arbetena å Singö ej kunde utföras till lägre kostnad än 25 000 kronor, varför totalkostnaden för företaget i dess helhet numera uppginge till 60 000 kronor, med vilket belopp företaget före- slås ingå i investeringsreserven för budgetåret 1945/46.

Förbättring av hamnförhållandena vid Furusunds lotsplats.

Enligt vad lotsstyrelsen meddelar vore vid Furusunds lotsplats, belägen på norra delen av ön Yxlan i Stockholms skärgård, lotsarnas båtslip samt plat- sens prickupplag, varest ett hundratal prickar förvarades, förlagda till ett strandområde beläget ca 1 000 meter norr om lotsuppassningshuset och lots- hamnen. För angöring av detta strandområde med båtar från sjön funnes inga särskilda anordningar, varför båtarna finge landa vid stranden, när prickar eller förnödenheter för båtarna skulle lossas eller avhämtas. Här- igenom bleve emellertid det dyrbara båtmaterialet utsatt för onödig förslit- ning, varjämte lastnings- och lossningsarbetet bleve synnerligen besvärligt och tidsödande.

För avhjälpandet av dessa olägenheter borde å nämnda område anordnas en båtbrygga av ca 15 meters längd ut till erforderligt vattendjup, ca 3,0 meter vid medelvatten. Strandområdet borde därjämte utökas genom att av- schacktning av en hög jordslänt verkställdes inom området samt genom ut- fyllning av schaktmassorna, så att en större kajplan bildades i och för prick- upplag. Härjämte borde en spontkaj anordnas utanför det utfyllda området och vidare en förrådsbod uppföras för förnödenheter och inventarier till lotsbåtarna. Kostnaden för dessa arbeten beräknades till 25 000 kronor.

Förbättring av hamnförhållandena vid Grönskärs fyrplats.

Lotsstyrelsen framhåller beträffande detta företag, att vid Grönskärs fyr- plats, belägen på ön Grönskär ca 4 distansminuter öster om Sandhamn, vore anställda en fyrmästare, en fyrvaktare samt ett extra fyrbiträde under se- mester, sjukdom eller annat förfall för den ordinarie personalen.

Hamnförhållandena vid platsen vore mycket otillfredsställande, i det att vattendjupet i hamnen och hamninloppet för närvarande blott uppginge till

• Sida 201
•  Original

, 1,0 meter vid medelvatten, oaktat upprensning genom muddring skett ett ' flertal gånger. Det nuvarande bottenskiktet vore emellertid så hårt, att nå- gon ytterligare muddring ej kunde ske. Den upprensning, som nu ånyo borde komma till stånd, måste därför utföras genom torrläggning av hamnen me- delst fångdammar, varefter sprängning och utgrävning av densamma skulle ' verkställas till erforderligt vattendjup, ca 2,0 meter vid medelvatten. I sam- , band med torrläggningen borde en mindre tilläggsplats byggas vid ena sidan av hamnbassängen. Kostnaden för dessa arbeten beräknades till 30 000 kro- nor.

Förbättring av hamnförhållandena vid Dalarö lotsplats. Vid Dalarö lotsplats i Stockholms södra skärgård vore enligt losstyrel- sen hamnförhållandena mindre tillfredsställande. Som tilläggsplats för lots- platsens tjänstebåtar, lotsverkets tjänstefartyg och i viss mån även för mari- nens fartyg funnes anlagd en ca 30 meter lång träkaj, belägen invid farleden mitt för lotsuppassningshuset. Vattendjupet längs kajen varierade mellan 2,0 och 2,5 meter, vilket vore otillräckligt. På det grundaste stället sköte en bergrygg upp, men i övrigt utgjordes botten av hård pinnmo. Det hände ofta, att de båtar som läge förtöjda vid kajen höggo i botten. Vattendjupet utmed kajen borde lämpligen genom bortsprångning av nämnda bergrygg och ge— nom muddring ökas, så att närmast invid kajen erhölles ett djup av minst 3 meter och på ett avstånd av 3 meter från kajen ett djup av 4 meter. I samband med dessa arbeten borde kajen och därtill ansluten kajplan, vilken liksom kajen vore av träkonstruktion, bliva föremål för reparation. Kost- naden för dessa arbeten beräknades till 25 000 kronor.

Förbättring av väg vid Landsorts lotsplats. Vid Landsorts lotsplats, belägen på ön Öja i sydligaste delen av Stock- holms skärgård, funnes enligt vad lotsstyrelsen meddelar för lotsarnas behov tre skilda hamnplatser på olika sidor av ön, vilka användes alternerande allt efter vind- och väderleksförhållandenas växlingar. En av hamnplatserna vore belägen vid den s. k. Skravleviken på västsidan av öns norra del. Vägen från hamnen vid Skravleviken till uppassningshuset och lotsarnas bostäder, vilken hade en längd av ca 3 km, vore av synnerligen primitiv beskaffenhet. Den ginge på flera ställen fram över sank mark och bleve där ofta över- svämmad vid regn, enär all dränering saknades. Vägbanan vore till större delen av mycket lös beskaffenhet, och på vissa avsnitt förekomme svåra backar och tvära krökar i bergig terräng. Vägen borde därför förbättras ge— nom hårdgöring av vägbanan och genom anordnande av dräneringsdiken och Vägtrummor, där så erfordrades, varjämte en del backar och krökar borde utjämnas och rätas genom bortsprängning av vissa bergpartier. Kostnaden för dessa arbeten hade beräknats till 15 000 kronor.

Förbättring av hamnförhållandena vid Östergarns fyrplats. I förslaget till investeringsreserv för lotsverket för innevarande budgetår hade jämlikt lotsstyrelsens förslag upptagits ett belopp av 25 000 kronor till

• Sida 202
•  Original

förbättring av de båda hamnarna vid Östergarns fyrplats på Gotland; se investeringsutredningens föregående betänkande s. 163. Vid numera verk- ställd detaljplanering av ifrågavarande arbeten hade emellertid enligt vad lotsstyrelsen meddelat befunnits, att förbättring av den södra hamnen icke vore möjlig att utföra till rimlig kostnad, enär erforderligt vattendjup _— 2,5 ä 3 meter under medelvattenytan — uppnåddes först på mycket stort av- stånd från land. Lotsstyrelsen yttrar vidare i denna fråga.

Bottnen vid detta hamnläge är täckt av ett tunt lager lösa stenar, under vilket kalkberget omedelbart vidtager. En fördjupning av hamn-en finge därför till största delen utföras genom undervattenssprängning och skulle sålunda ställa sig mycket dyrbar. Vidare kan befaras, att hamnen efter dylik fördjupning snart nog skulle grundas upp på nytt, enär det stenlager, varmed bottnen och jämväl stranden vid denna plats äro belagda, vid sjöhävnling lätt råkar i rörelse och därvid igenfyller förefintliga fördjupningar i bottnen. Sagda förhållande skulle medföra ofta åter- kommande behov av muddring i en på angivet sätt fördjupad hamnbassäng i den nuvarande södra hamnen. Ungefär 400 meter söder om denna finnes emellertid en plats, som är väl lämpad för en hamnanläggning. Vattendjupet är här tillräckligt strax utanför strandkanten, och bottnen består av berg, varför någon risk för uppgrundning icke förefinnes. Enligt lotsstyrelsens mening bör på denna plats au— läggas en ny hamn, bestående av en ca 30 meter lång hamnarm med sträckning ungefär vinkelrätt mot stranden och med en ca 15 meter lång vinkelarm i den yttre änden. Härjämte bör en mindre våghrytare anordnas strax norr om hamnen. Såväl hamnarmarna som vågbrytaren böra utgöras av stenfyllda träkistor. Utöver dessa anläggningar erfordras uppförande av en båtslip samt byggande av en ca 400 meter lång rälsbana såSOm fortsättning på en redan befintlig dylik bana, ledande från fyrplatsen till den nuvarande södra hamnen och använd för materialtransporter.

Kostnaden för samtliga nu berörda arbeten jämte förbättring av norra hamnen på sätt angivits i investeringsutredningens föregående betänkande har av lotsstyrelsen beräknats till 60 000 kronor, varav 6000 kronor för slipanläggningen och rälsbanan.

Anordnande av vägförbindelse till Ölands norra uddes fyrplats.

Beträffande detta företag, som föreslås ingå i investeringsreserven för budgetåret 1945/46 med från innevarande budgetårs reserv oförändrat be- lopp, 25000 kronor, må hänvisas till investeringsutredningens föregående betänkande, s. 163—164.

Anläggande av väg till Ölands södra uddes fyrplats. Lotsstyrelsen framhåller inledningsvis, att vid Ölands södra uddes fyr— plats vore anställda tre befattningshavare, som med sina familjer bebodde vid fyrplatsen uppförda boningshus. Den yttersta delen av Ölands södra udde kring fyrbyggnaden hade av ålder disponerats för fyrplatsens behov. För dess förbindelse med allmänna vägnätet funnes en våg av ca 4,5 km lälngd från fyrplatsen till Ottenby gård, beträffande vilken lotsstyrelsen yttrar. _ Denna vågförbindelse utgöres icke av någon anlagd väg i egentlig mening. Endast sådana åtgärder, som erfordrats för att erhålla en för gångtrafik och hästskjutsar nödtorftigt användbar väg, hava vidtagits. Ä sträckan närmast fyrplatsen går så—

• Sida 203
•  Original

lunda vägen till en längd av 4 km direkt på kalkberget utan att någon nämnvärd planering eller några dräneringsanordningar kommit till utförande. Ä sträckan när- mast Ottenby gård går vägen fram i jord-terräng och här hava några gånger grus och bindjord pålagts. Denna sträcka är emellertid särskilt besvärlig ur trafiksyn- punkt. Genom den tunga trafiken från och till gården och på grund av att gårdens stora kreatursbesättning, uppgående till flera hundra djur, under den varma års- tiden här dagligen passerar fram och tillbaka, har vägbanan blivit i hög grad sön- derkörd samt upptrampad och bemängd med kreatursspillning. Efter nederbörd är vägbanan härstädes så lös, att nästan all trafik omöjliggörcs. Särskilt höst, vinter och vår äro förhållandena mycket svåra.

Ifrågavamnde vägförbindel-se, som ursprungligen endast torde hava nyttjats för fyrplatsens behov, anlitades sommartid under åren närmast före krigsutbrottet för den alltmera tilltagande turisttrafiken till fyrplatsen. Förutom fyren gällde turist— besöken vid platsen det därstädes synnerligen livliga fågellivet sam-t hadning vid havsstranden. Det beräknas, att fyrplatsen varje sommar under nämnda tid be- sökts av 2000—3 000 turister. En stor del av dessa färdades i automobil, och un- der senare delen av 1930—talet torde omkring 300 automobiler årligen hava tra- fikerat vägen. På grund av denna trafik har vägen blivit sönderkörd och är nu- mera tidvis nära nog oframkomlig. På vägen har tidigare jämväl framförts turist- omnibussar, men denna trafik, liksom även till stor del biltrafiken i övrigt, har upphört under kriget. Det kan emellertid med säkerhet förutsägas, att trafiken med motorfordon efter kriget kommer att återupptagas, och det är att förmoda, att tra- fikintensiteten kommer att bliva ännu större än tidigare.

På grund av vägens dåliga beskaffenhet ansåge lotsstyrelsen erforderligt, att densamma snarast möjligt iordningställdes, så att bättre vägförbindelse erhölles för bland annat transporter för fyrens behov, för personalens re- sor efter proviant och post och för barnens skolgång. Därest vägen allenast komme att trafikeras för lotsverkets räkning, skulle densamma kunna iord- ningställas och underhållas för en jämförelsevis låg kostnad. Vidtoges emel- lertid endast sådana enkla anordningar, som krävdes för lotsverkets behov, skulle vägen efter turisttrafikens återupptagande inom kort ånyo bliva sön— derkörd och otrafikabel. Med hänsyn härtill vore det enligt lotsstyrelsens förmenande erforderligt, att en sådan vägförbindelse anordnades, som verk- ligen förmådde att tåla belastningen av all den trafik, som normalt kunde beräknas förekomma därstädes. Lotsstyrelsen hade tidigare hos länsstyrel- sen i Kalmar län gjort ett flertal framställningar i syfte att erhålla med- verkan från det allmänna vägväsendets sida till åstadkommande av en dy- lik vägförbindelse. Enligt vad lotsstyrelsen från väg- och vattenbyggnads- styrelsen numera inhämtat vore det emellertid icke möjligt att inrymma företaget inom flerårsplanen för nyanläggning av bygdevägar inom Kalmar län för tiden fram till och med år 1947. Lotsstyrelsen, som för sin del an- såge, att denna väganläggning borde komma till stånd snarast möjligt, hade därför upptagit detta arbetsobjekt bland de företag, som lämpligen borde ingå i investeringsreserven för lotsverket. Kostnaderna för en mot behovet svarande väganläggning —— med 3 meters vägbredd jämte mötesplatser — finge vid nuvarande prisläge beräknas till i runt tal 85 000 kronor.

• Sida 204
•  Original

Anordnande av ny båtbrygga m. m. vid Aspö lotsplats. Beträffande detta företag hänvisas till investeringsutredningens föregåen- _de betänkande s. 165. Företaget upptages i förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1945/46 med från innevarande år oförändrat belopp, 35 000 kronor.

Reparation av strandskydden vid Vens fyrplats. Såsom i det föregående nämnts innefattades i det i innevarande budget- års investeringsreserv ingående företaget Förbättring av mistsignaleringen samt anordnande av nytt fyrtorn och reparation av strandskydden vid Vens fyrplats ett preliminärt beräknat belopp av 10000 kronor för sistnämnda ändamål. Lotsstyrelsen har sedermera meddelat, att nämnda strandskydd, vilka utförts under åren 1884—85, i huvudsak utgjordes av 6 stycken 20 meter långa pirar av pålvirke, sten och betong, vilka med ca 60 meters mellanrum sträckte sig ut i sjön vinkelrätt mot stranden nedanför fyrplat- sen. I varje mellanrum mellan pirarna och parallellt med dessa vore där- jämte anbragt en rad tätt nedslagna pålar. Strandskydden vore avsedda att dämpa vågorna och därigenom förebygga underminering och skred i den härs—tädes ca 20 meter höga, av sandblandad lera bestående strandbrinken. Då fyrplatsen vore belägen på själva krönet av strandbrinken, skulle ett skred i densamma kunna medföra, att hela platsen med därtill hörande an— läggningar rasade ut i sjön. Verkställd undersökning av strandskydden hade givit vid handen, att samtliga pirar och pålrader inom en nära framtid måste grundligt repareras, enär de vore så illa medfarna av sjö och is, att de eljest löpte fara att helt raseras. Pålvirket i pirar och pålrader borde här- vid utbytas mot betongspont, varjämte pirarna borde avtäckas med betong— gjutning. Dessutom borde i strandskyddens östra del en längsgående be- tongspont anordnas utmed en ca 100 meter lång sträcka av stranden. Se- dan reparationsbehovet sålunda blivit närmare fastställt, finge kostnaden för erforderliga arbeten beräknas till 50 000 kronor.

Förbättring av hamnförhållandena vid Falkenbergs lotsplats. Lotsstyrelsen erinrar beträffande detta företag, att i investeringsreserven för innevarande budgetår funnes uppfört ett företag avseende nybyggnad av uppassningshus vid Falkenbergs lotsplats m. m. för en kostnad av 25 000 kronor. Detta företag föreslås såsom i det följande angives att jämväl ingå i investeringsreserven för budgetåret 1945/46. Samtidigt med uppförande av nytt lotsuppassningshus borde emellertid enligt vad lotsstyrelsen sedermera meddelat jämväl en förbättring av hamnförhållandena vid lotsplatsen kom— ma till stånd. För lotsningstjänsten användes en större motorkutter, vilken nu måste förtöjas vid ett enkelt 5. k. pålverk bestående av fyra stycken pålar, nedslagna invid farledsrännan in till Falkenbergs hamn utanför tom— ten för det föreslagna nya lotsuppassningshuset. Denna anordning erbjöde dock intet skydd för kuttern mot vågorna från sjön och från förbipasse- rande fartyg, varför kuttern nu bleve illa medfaren genom att den finge

• Sida 205
•  Original

ligga och slå mot pålverket, varjämte förtöjningsgodset bleve utsatt för onor- mal förslitning. På grund av de olägenheter, som den nuvarande förtöj- ningsplatsen sålunda medförde, borde invid densamma och vid sidan av far— ledsrännan en mindre hamnbassäng uppmuddras, som på två sidor försåges med ett som vågskydd avsett tätt pålverk av sammanlagt ca 25 meters längd. Strandslänten måste i och för muddringen förstärkas genom en stöd- spont. För förvaring av inventarier och förbrukningsartiklar för kuttern behövde en materialbod uppföras i samband med hamnanläggningen. Kost- naderna för dessa arbeten beräknades till 20 000 kronor, varav 3 000 kronor till materialbod.

Lotsuppassningshus.

Om- och tillbyggnad av uppassningshuset vid Rödkallens lotsuppassning under Luleå lotsplats.

Om- och tillbyggnad av uppassningshuset vid Rönnskärs lotsplats.

Beträffande dessa båda företag, vilka föreslås överförda från investeringsre- serven från innevarande budgetår med oförändrade kostnadsbelopp, 55 000 respektive 40000 kronor, må hänvisas till vad härom i investeringsutredning- ens föregående betänkande, s. 155—156, angivits.

Om— och tillbyggnad av uppassningslokalerna vid Ralans lotsplats.

Beträffande detta företag framhåller lotsstyrelsen inledningsvis, att vid Ratans lotsplats, belägen i kustbandet ca 20 distansminuter nordost om Umeå, vore anställda en lotsförman, två ordinarie lotsar och en extra ordi- narie lots. Uppassningslokalerna befunne sig på Rataskär, en mindre 6 strax öster om Batan. På Rataskär funnes en i början av 1800-talet uppförd stör- re intäckt båk av timmer, i vilken är 1903 inretts ett mycket primitivt vakt- rum för lotsarna. Härjämte funnes en mindre stuga, uppförd på 1850-talet, vilken innehölle ett överliggningsrum. Stugan kunde i sitt nuvarande skick ej längre tjäna sitt ändamål, och en restaurering av densamma vore ej möj- lig att genomföra till rimlig kostnad. Enligt lotsstyrelsens uppfattning borde i stället ett nytt överliggningsrum anordnas i båken. Samtidigt härmed bor- de den i båken inrymda vaktlokalen ombonas och inredas enligt nutida stan- dard samt värmeledning installeras i båda rummen. Härjämte vore erfor— derligt att med en trappa ersätta en nu i båk-en befintlig ca 9 meter hög stege. I samband med dessa byggnadsarbeten borde vidare båken i sin hel- het repareras. Kostnaden för samtliga arbeten beräknades uppgå till 25 000 kronor varav 1 000 kronor till inventarier.

Nybyggnad av uppassningshus vid Stugsunds Iotsuppassningsställe under Lill jungfruns lots plats. Vid Lilljungfruns lotsplats, belägen på en ö i havsbandet utanför Söder- hamn, vore, yttrar lotsstyrelsen, anställda en överlots, tio ordinarie lotsar,

• Sida 206
•  Original

en extra ordinarie lots och en båtman. T ill lotsplatsen hörde två olika upp- passningsställen, det ena vid Lilljungfrun och det andra vid Stugsund, ett samhälle å fastlandet strax utanför Söderhamn.

Uppassningshuset vid Stugsund, uppfört år 1868, utgjordes av en en- våningsbyggnad av timmer innehållande ett större vaktrum och ett mindre förmansrum. Huset vore av mycket primitiv beskaffenhet med, blan-d annat, en rumshöjd av endast 2,15 meter. Grunden vore ej nedförd till frostfritt djup, och under kalla vintrar uppstode därför förskjutningari densamma med åtföljande sprickbildningar i huset. Detta befunne sig för övrigt icke i sådant skick att det kunde restaureras för rimliga kostnader. Byggnaden borde där- för rivas, och i dess ställe uppföras ett nytt uppassningshus, inrymmande ett kombinerat lotskontor och förmansrum, ett vaktrum och ett överliggnings- rum för lotsar från andra platse-r. Det nya huset borde förses med w. c., vatten och avlopp samt värmeledning. Härjämte erfordrades vissa plane- ringsarbeten på tomten, varjämte staketet borde förnyas. Kostnaden för ifrå- gavarande arbeten beräknades belöpa sig till 25000 kronor, däri inberäk- nat 1000 kronor för nya inventarier.

Om- och tillbyggnad av uppassningshuset samt förbättring av hamnför- hållandena vid Bönans lotsnppassning under Gävle lotsplats.

Om- och tillbyggnad av uppassningshuset vid Söderarms lotsplats.

Beträffande dessa båda företag torde få hänvisas till vad om desamma i in- vesteringsutredningens föregående betänkande, s. 166—168, anförts. Före— tagen föreslås ingå i investeringsreserven för budgetåret 1945/46 med från innevarande budgetårs reserv oförändrade belopp, 60000 respektive 20 000 kronor.

Om— och tillbyggnad av uppassningshuset vid Furusunds lotsplats.

Vid förenämnda lotsplats vore enligt vad lotsstyrelsen meddelar anställda en lotsförman, åtta lotsar, en extra lots och en båtman. Uppassningshuset, som ursprungligen upp-förts år 1884 och tillbyggts år 1927, utgjordes av en tvåvåningsbyggnad, innehållande ett vaktrum, ett kombinerat dagrum och kök, ett sovrum med 6 sängplatser för den, vaktfria personalen, ett sovrum med 10 sängplatser för lotsar från andra platser saint diverse skåp- och förrådsutrymmen för platsens lotsar. De befintliga sovrummen måste bland annat av hygieniska skäl anses otillräckliga. Sovutrymmena borde därför utökas genom anordnandet av ett antal mindre sovhytter. Dessutom erford- rades följande nya lokaler, nämligen ett fövrmansrum, ett rum för båtman och extra personal samt ett tvättrum. Vidare borde värmeledning installeras. De sålunda erforderliga förbättringarna nödvändiggjorde en relativt omfat- tande till- och ombyggnad av det befintliga huset i samband varmed en del sprängningsarb-eten måste utföras på tomten. Kostnaden härför beräknades till 50 000 kronor varav 4 000 kronor till nya inventarier.

• Sida 207
•  Original

Om- och tillbyggnad av uppassningshuset vid Idö lotsplats. Beträffande Idö lotsplats erinrar lotsstyrelsen, att den vore belägen i havs- bandet ca 6 distansminuter sydost om Västervik. Personalen bestode av en lotsförman, fem ordinarie lotsar, en extra ordinarie lots och en båtman. Lotsuppassningshuset vid platsen utgjordes av en tvåvåningsbyggnad av trä, innehållande ett vaktrum å nedre botten samt ett lotskontor å övre bot- ten. Huset, vilket byggts år 1880, erbjöde icke längre tillräckliga utrymmen utan borde utökas med bland annat ett överliggningsrum för lotsar från andra lotsplatser och ett bostadsrum för håtman och extra personal. Här- utöver borde byggnaden i sin helhet underkastas en genomgripande repara- tion samt förses med värmeledning. För vakttjänsten funnos invid uppassningshuset en ca 11,5 meter hög ut- kiksställning av järn, försedd med en utvändig lejdare upp till en på ställ- * ningens topp anordnad mindre vaktkur, vilken saknade uppvärnmingsanord- ning. På grund av utkikens primitiva beskaffenhet innebure vakttjänsten, särskilt vid dåliga väderleksförhållanden, onödigt stora påfrestningar för per- sonalen, som för erhållande av fri sikt måste klättra upp till vaktkuren på toppen av ställningen och härvid vore hänvisad att begagna den öppna lej- daren, vilken saknade varje skydd mot vind, nederbörd och kyla. Vintertid ; bleve lejdaren ofta nedisad, varvid beträdandet av densamma vore förenat ; med risk för olycksfall. Enär kringliggande skog numera vuxit upp så högt, , att utkiksställningen — vilken uppfördes år 1909 _ blivit för låg för att . i erforderlig omfattning bereda fri sikt utåt sjön, skulle ställningen inom den i närmaste framtiden i allt fall behöva ombyggas. Med hänsyn till förut an- förda förhållanden ansåge lotsstyrelsen emellertid lämpligare att i stället * helt slopa den nuvarande utkiken och ersätta densamma med en inbyggd ca 15 meter hög utkiksställning i direkt förbindelse med uppassningshuset. *I den nya utkiksställningens vaktkur borde värmeledning anordnas. I samband med de förut omförmälda arbetena borde ett till uppassnings— huset hörande uthus ävensom vägen mellan uppassningshuset och lotsarnas , bostäder ombyggas, varjämte stängsel kring lotstomten med en total längd , av ca 350 meter till stor del vore i behov av förnyelse.

Kostnaden för samtliga ifrågavarande arbeten beräknades till 40000 kro- nor, varav 3 000 kronor till inventarier, 33 000 kronor till uppassningshuset och uthuset och resten, 4 000 kronor, till övriga anläggningar.

Om- och tillbyggnad av uppassningshusct vid Ystads lotsplats. Vid Ystads lotsplats vore anställda en lotsförman, två ordinarie lotsar och * en extra ordinarie lots. Uppassningshuset vid platsen, som uppfördes år 1926, utgjordes av en envåningsbyggnad, innehållande ett vaktrum samt ett rum, *vilket användes som lotskontor och tjänsterum för lotsförmannen. Huset erbjöde i sitt nuvarande skick icke tillräckliga utrymmen och motsvarade ej heller nutida krav på hygien och bekvämlighet. Avsevärda förbättringar vore därför nödvändiga. Sålunda borde särskilda sovhytter för den vaktfria ' personalen och för främmande lotsar samt ett rum för den extra personalen

• Sida 208
•  Original

anordnas, varjämte kokvrå och tvättrum borde inrättas och värmeledning, vatten, avlopp och W. 0. installeras. För vinnande av erforderligt ökat ut- rymme måste härvid huset påbyggas med en våning samt den nu befintliga våningen ombyggas. Kostnaden för samtliga ifrågavarande arbeten beräk- nades till 25 000 kronor, varav 2 000 kronor avsåges för anskaffning av nya inventarier.

Om- och tillbyggnad av uppassningshuset vid Halmstads lotsplats.

Beträffande detta företag framhåller lotsstyrelsen inledningsvis, att vid Halmstads lotsplats vore anställda en lotsförman, tre ordinarie lotsar, en extra ordinarie lots samt vid vissa tillfällen en särskild båtman. Uppass- ningshuset vid platsen, uppfört år 1856, utgjordes av en envåningsbyggnad, inrymmande ett vaktrum och ett förmansrum. Huset fyllde ej tillnärmelse- vis nutida krav på bekvämlighet och hygien. Sålunda saknades sovhytter för den vaktfria personalen liksom rum för främmande lotsar, rum för den extra personalen, kokvrå, tvättrum, w. c., vatten, avlopp och värmeledning. För vinnande av nödigt utrymme och ökad bekvämlighet måste huset påbyg- gas med en våning samt den befintliga våningen ombyggas. I samband här- med borde vaktrummet förläggas till övre våningen för förbättring av ut- kiksmöjligheterna. Kostnaden för de erforderliga arbetena hade beräknats till 25 000 kronor, varav 2 000 kronor för nya inventarier.

Nybyggnad av uppassningshus vid Falkenbergs lotsplats.

Såsom i samband med frågan om förbättring av hamnförhållandena vid Falkenbergs lotsplats redan omnämnts föreslår investeringsutredningen, att det i investeringsreserven för innevarande budgetår ingående företaget avse- ende uppförande av nytt uppassningshus vid nämnda lotsplats jämväl måtte upptagas i investeringsreserven för budgetåret 1945/46 med oförändrat kost- nadsbelopp, 25 000 kronor.

Bostadshus.

Förbättring av bostadsförhållandena vid Rönnskärs fyrplats. Vi-d Rönnskärs fyrplats, belägen på en ö i havsbandet omkring 18 distans— minuter söder om Piteå, vore enligt vad lotsstyrelsen framhåller anställda en fyrmästare ävensom ett extra fyrbiträde under vintern samt vid semester, sjukdom eller annat förfall för fyrmästaren. På platsen funnes ett bostads— hus, byggt år 1905, innehållande en lägenhet om två rum och kök samt en lägenhet om ett rum och kök. Huset borde ombyggas, så att en lägenhet om tre rum och kök erhölles för fyrmästaren och en lägenhet om ett rum och kök för det extra fyrbiträdet. Härjämte vore erforderligt att huset i sin hel- het underkastades grundlig reparation ut- och invändigt samt ombonades, varjämte värmeledning borde anordnas. Platsens samtliga uthus, bestående av tvättstuga med underliggande källare, ved— och visthusbodar, förrådsbod för fyren samt avträden, borde likaledes repareras, och vidare vore önskvärt

• Sida 209
•  Original

att anordna ett för personalen gemensamt badrum i tvättstugan. Kostnaden för dessa arbeten beräknades uppgå till 30 000 kronor.

Förbättring av bostadsförhållandena vid Stora F jäderäggs fyrplats.

Vid Stora Fjäderäggs fyrplats, belägen på en 5 ca 3 distansminuter öster om nordspetsen av Holmön i Norra Kvarken, utgjordes personalen av en fyr- mästare, en fyrvaktare och ett fyrbiträde, varjämte ett extra fyrbiträde tjänst- gjorde under vintern samt vid semester, sjukdom eller annat förfall bland den ordinarie personalen. Fyvrplatsens bostadsbyggnader bestode av två bo- stadshus, ett mindre, avsett för fyrmästaren, och ett större för den övriga personalen jämte nödiga uthusbyggnader. Det större bostadshuset, vilket om- och tillbyggdes år 1938, varvid jämväl värmeledning, anordnades, vore i gott stånd. I fyrmästarhuset installerades nämnda år likaledes värmeledning men i övrigt hade detta hus enligt vad lotsstyrelsen framhåller icke varit föremål för någon genomgripande reparation alltsedan det uppfördes år 1914. Huset behövde nu grundligt renoveras och ombonas och borde därvid bland annat förses med kopplade fönster samt modern köksinredning. Ett för personalen gemensamt badrum borde vidare anordnas, varjämte platsens uthusbyggna- der vore i behov av översyn. Kostnaden för dessa arbeten hade styrelsen be- räknat till 20 000 kronor.

Förbättring av bostadsförhållandena vid Berguddens fyrplats. Detta företag, för vilket närmare redogjorts i utredningens föregående be- tänkande, s. 169, föreslås överflyttat från investeringsreserven för innevaran- de budgetår med oförändrat kostnadsbelopp, 30 000 kronor.

Förbättring av bostadsförhällandena vid Agö fyrplats. I investeringsreserven för innevarande budgetår upptogs jämlikt förslag i

* investeringsutredningens betänkande, s. 170, ett belopp av 50000 kronor för

ovannämnda ändamål. Lotsstyrelsen har sedermera anmält, att under budget- , året måst utföras vissa reparations- och ombyggnadsarbeten å fyrmästarbo- * staden vid platsen, vilka på grund av ombyte av befattningshava-re ej längre

kunde anstå, varjämte även rör och pumpanordningar tillhörande en på plat- W sen befintlig 80 meter djup borrbrunn delvis måst förnyas. Kostnaderna för

sålunda utförda arbeten, vilka hade .bestritts av tillgängliga ordinarie medel, belöpte sig till ca 10 000 kronor, varför förbättringsföretaget i investeringsre— serven för budgetåret 1945/46 föreslås upptaget med en till 40000 kronor minskad kostnadssumma. '

Förbättring av bostadsförhållandena m. 111. vid Örskärs fyrplats. Vid Örskärs fyrplats, belägen ca 12 distansminuter norr om Öregrund på en mindre 6, benämnd Örskär, strax norr om Gräsö på öst.—ra sidan av Öre- grundsgrepen, vore enligt vad lotsstyrelsen yttrar anställda en fyrmästare, en fyrvaktare och ett fyrbiträde, varjämte ett extra fyrbiträde tjänstgjorde vissa månader av året under semester, sjukdom eller annat förfall bland den

14—457 152.

• Sida 210
•  Original

ordinarie personalen. Bostadshusen på platsen vore två till antalet, av vilka det ena beboddes av fyrmästaren och det extra fyrbiträdet, det andra av fyr- vaktaren och det ordinarie fyrbiträdet. Fyrmästaren disponerade en lägen- het om tre rum och kök, fyrvaktaren och fyrbiträdet vardera en lägenhet om två rum och kök samt det extra fyrbiträdet ett enkelrum. Fyrmästarhuset uppfördes på 1870-talet av en befattningshavare vid fyrplatsen samt inköptes av lotsverket år 1929 och ombyggdes samma år till fyrmästarbostad. Det andra hus-et vore byggt år 1852 och tillbyggdes år 1929. Samtliga lägenheter i båda husen saknade i det närmaste alla nutida bekvämligheter, varjämte hu- sen vore dragi-ga och kalla. Lotsstyrelsen ansåge därför erforderligt, att hu- sen moderniserades och ombonades samt förseddes med värmeledning, i sam- band varmed det extra fyrbiträdets rum bor-de tillbyggas med en kokvrå. En ny källare borde därjämte anordnas för det ordinarie fyrbiträdet, enär den- nes nuvarande källare ej vore frostfri. Samtliga uthus behövde vidare över- ses, varjämte ett för personalen gemensamt badrum borde anordnas.

Fyrplatsens förbindelse med Gräsö, där post och varor avhämtades, girige via en ca 2 km lång gångstig tvärs över Örskär samt vidare med roddbåt över sundet mellan Örskär och Gräsön. Nämnda gångstig borde förbättras, så att den åtminstone bleve framkomlig med dragkärra, och för båten borde en mindre tilläggsbrygga samt en upphalningsbädd anordnas på Ör- skär.

Kostnaden för samtliga nämnda arbeten beräknades till 50 000 kronor, var- av 5 000 kronor för vägförbättring, båtbrygga och upphalningsbädd.

Förbättring av bostadsförhållandena vid Understens fyrplats. Vid U'nderstens fyrplats, belägen på en mindre 6 i Södra Kvarken ca 15 distansminuter öster om Öregrund, utgjordes personalen av en fyrmästare, en fyrvaktare och ett fyrbiträde samt under större delen av året jämväl ett extra fyrbiträde. Bostadsbyggnaderna på platsen bestode av ett bostadshus för fyrmästaren, uppfört år 1915 och innehållande tre rum och kök å nedre botten jämte ett vindsrum, ett bostadshus för fyrvaktaren, uppfört år 1868 och tillbyggt år 1922 samt innehållande två rum och kök, jämte ett bostads- hus uppfört år 1848 och innehållande två rum och kök för fyrbiträdet, ett rum för extra fyrbiträdet samt ett rum och kök, tidigare använda som skollokaler men numera ej i bruk. Samtliga hus borde genomgå en genom- gripande renovering och ombyggnad samt förses med tidsenlig inredning, varjämte värmeledning borde installeras. Om så visade sig kunna ske till rimlig kostnad, borde jämväl avlopp anordnas. Ovannämnda lägenhet om ett rum och kök, vilken tidigare använts till skollokaler, borde iordning- ställas för det extra fyrbiträdet. Platsens uthus, som delvis befunne sig i mycket dåligt skick, tarvade dessutom grundlig översyn, varjämte ett för personalen gemensamt badrum borde anordnas. Kostnaden för samtliga nämnda arbeten hade av lotsstyrelsen beräknats belöpa sig till 65 000 kronor.

• Sida 211
•  Original

Förbättring av bostadsförhällandena vid Fårö fyrplats. I fråga om behovet av detta förbättringsföretag må hänvisas till investe- ringsutredningens föregående betänkande, s. 171, och föreslås företaget med oförändrad kostnad, 45 000 kronor, jämväl ingå i investeringsreserven för budgetåret 1945/46.

Förbättring av bostadsförhällandena m. m. vid Häradskärs lotsplats. Vid Häradskärs lotsplats, belägen på en ö i havsbandet ca 13 distans— minuter öster om Valdemarsvik, vore enligt vad lotsstyrelsen erinrar anställ- da en lotsförman, två ordinarie lotsar, en extra lots och en båtman. Bo- stadsheståndet utgjordes av tre hus, varav två uppförts år 1858 och det tredje år 1877. Av de båda förstnämnda husen innehölle det ena två lägen- heter om vardera två rum och kök, avsedda för de ordinarie lotsarna, och det andra en lägenhet om två rum och kök samt två lägenheter om var- dera ett rum och kök, avsedda för extra lotsen samt för båtmannen respek- tive för lotsar från andra lotsplatser. Det tredje huset disponerades för en lotsförmansbostad om tre rum och kök samt en skollokal. Lotsplatsens skola vore numera indragen, men skollokalen borde likväl bibehållas för att kunna tagas i bruk för inkvartering av främmande lotsar vid excep— tionellt livlig sjöfart. Samtliga bostadshus befunne sig i mindre gott skick och borde genomgå grundlig renovering och ombyggnad samt därvid bland annat förses med modern köksinredning och värmeledning. Uthusen, bestå- ende av källare, tvättstuga, ved— och visthusbodar samt avträden, borde likaledes överses och repareras, varjämte det vore önskvärt att anordna ett för personalen gemensamt badrum. I samband med dessa arbeten borde även lotsstugan på platsen, innehållande endast ett vaktrum, restaureras. Kostnaden för dessa arbeten beräknades uppgå till sammanlagt 85 000: kronor.

Förbättring av bostadsförhällandena vid Häradskärs fyrplats. Vid Häradskärs fyrplats, belägen på en ö omedelbart intill den ö, på vilken lotsplatsen vore förlagd, utgjordes personalen enligt vad lotsstyrel- sen framhåller av en fyrmästare jämte ett extra fyrbiträde under vintern samt vid semester, sjukdom eller annat förfall för fyrmästaren. På platsen funnes ett bostadshus, byggt år 1863, innehållande en lägenhet för fyrmäs— taren om kök och tre rum, varav ett vindsrum, samt två lägenheter om- vardera kök och två rum, varav det ena likaledes vore förlagt till vinden. Sistnämnda lägenheter vore tidigare, då fyrplatsen hade större bemanning, båda i bruk, men numera användes endast den ena, nämligen såsom bostad för det extra fyrbiträdet. Då huset numera vore i dåligt skick, borde det underkastas en grundlig reparation ut- och invändigt samt ombonas, var- jämte de två i fortsättningen erforderliga bostäderna borde förses med värmeledning. I samband härmed vore det lämpligast att omdisponera ut- rymmena så, att dessa båda lägenheter, en om tre rum och kök för fyrmäs— taren och en om ett rum och kök för det extra fyrbiträdet, helt förlades till

• Sida 212
•  Original

bottenvåningen. Platsens samtliga uthus, bestående av tvättstuga, visthus- bodar, källare och avträden, vore det likaledes erforderligt att reparera. Ett för personalen gemensamt badrum borde dessutom anordnas. Kostnaden för dessa arbeten beräknades till 30 000 kronor.

Förbättring av bostadsförllällandena vid Högby fyrplats. Detta företag, som närmare behandlats i investeringsutredningens föregå- ende betänkande, s. 172, föreslås medtaget i investeringsreserven för bud- getåret 1945/46 med från innevarande budgetår oförändrat anslagsbelopp, 15 000 kronor.

Förbättring av bostadsförhållandena för personalen vid Dämmans fyr— plats. Lotsstyrelsen erinrar inledningsvis, att personalen vid Dämmans fyrplats, som utförde sin vakttjänst i den på ett undervattensgrund mitt i Kalmar- sund uppförda fyren, hade sina bostäder förlagda vid Svartö på fastlandet ca 9 km nordost om Mönsterås och på ett avstånd sjöledes från fyren av ca 4 distansminuter. Vid platsen vore anställda tre ordinarie befattningsha- vare, nämligen en fyrmästare, en fyrvaktare och ett fyrbiträde, varjämte ett extra fyrbiträde tjänstgjorde under vintern samt under semester, sjukdom eller annat förfall bland den ordinarie personalen. Bostadsbyggnaderna vid Svartö bestode av två hus, av vilka det ena, uppfört år 1923, innehölle en lägenhet om kök och tre rum, varav ett vindsrum, för fyrmästaren samt ett vindsrum för det extra fyrbiträdet. Det andra huset, som uppförts år 1874, innehölle två lägenheter om vardera kök och två rum, varav ett vindsrum, vilka lägenheter vore avsedda för fyrvaktaren och fyrbiträdet. Det först- nämnda bostadshuset vore i tämligen gott stånd men borde moderniseras i vissa avseenden och bland annat förses med värmeledning samt vatten och avlopp. Det andra bostadshuset däremot vore dragigt och kallt och i hög grad angripet av röta samt saknade helt tidsenlig inredning, varjämte hu- sets planlösning vore mycket otillfredsställande. Detta hus borde om- och tillbyggas samt förses med ny inredning ävensom värmeledning samt vatten- och avloppsledningar. Ett för personalen gemensamt badrum borde vidare anordnas, varjämte samtliga uthusbyggnader behövde överses. Vattenför- hå'llandena vid platsen vore dessutom otillfredsställande. En ny brunn bor- de därför anordnas, eventuellt genom jord- och bergborrning. Kostnaden för de vid platsen erforderliga arbetena beräknades uppgå till sammanlagt 40 000 kronor.

Förbättring av bostadsförltållandena vid Smygehulcs fyrplats. Vid Smygehuks fyrplats, belägen på Skånes sydkust ca 7 distansminuter öster om Trelleborg, vore anställda tre ordinarie befattningshavare, nämligen en fyrmästare, en fyrvaktare och ett fyrbiträde, varjämte ett extra fyrbiträ- de tjänstgjorde vid semester, sjukdom och annat förfall bland den ordinarie personalen. Fyrplatsens bostadsbyggnader bestode av ett bostadshus för

• Sida 213
•  Original

fyrmästaren, uppfört år 1921, ett bostadshus för de båda övriga ordinarie befattningshavtarna, uppfört år 1883, varjämte funnes erforderliga uthus— byggnader. Bostadshusen saknade tidsenlig inredning, vatten- och avlopps— ledning samt värmeledning, varför omfattande .förbättringsarbeten vore er- forderliga. Det äldre huset, vilket ej genomgått någon större reparation eller renovering sedan det byggdes, vore mycket kallt och dra-gigt, och en grundlig reparation och omboning av detta hus borde därför komma till stånd i sam- band med övriga förbättringsarbeten. Dessutom borde för det extra biträdet en bostad om ett rum med kokvrå anordnas genom tillbyggnad av det äldre bostadshuset, och slutligen behövde samtliga uthusbyggnader på platsen överses. Kostnaderna för ifrågavarande arbeten beräknades till 40 000 kronor.

Förbättring av bostadsförhållandena vid Kullens fyrplats. Vid Kullens fyrplats, belägen på Skånes västkust ca 7 distansminuter nord- nordväst om Höganäs vore anställda tre ordinarie befattningshavare, nämli- gen en fyrmästare, en fyrvaktare och ett fyrbiträde, varjämte ett extra fyr- biträde tjänstgjorde under semester, sjukdom eller annat förfall bland den ordinarie personalen. Fyrplatsens bostadsbyggnader bestode, enligt vad lots— styrelsen yttrar, av ett bostadshus för fyrmästaren och ett för den övriga personalen, varjämte funnes erforderliga uthusbyggnader.

Fyrmästarhuset, som uppförts år 1900, vore rymligt men mycket kallt och dragigt beroende bland annat därpå, att fönstren vore onödigt stora och av olämplig konstruktion. Byggnaden tarvade en genomgående reparation ut- och invändigt, häri inbegripet insättning av nya kopplade fönster, moderni- sering och komplettering av köksinredningen, införande av värme- och vat- tenledning, varjämte ett för personalen gemensamt badrum borde anordnas i byggnadens källarvåning.

Det andra bostadshuset vore uppfört år 1866 och tillbyggt åren 1926— 27 . Det innehölle tre lägenheter om vardera två rum och kök. Två av dessa lägenheter hade år 1942 ombonats och försetts med tidsenlig köksinredning samt avlopp. Den tredje behövde jämväl ombonas och renoveras, och sam- tidigt borde samtliga lägenheter förses med värme- och vattenledning, var— jämte byggnaden i sin helhet borde genomgå en grundlig reparation utvän- digt.

Vid platsen funnes en ca 100 meter djup borrbrunn, som utförts år 1942. Vattennivån i brunnen låge emellertid så djupt, att det vore förenat med stor möda att pumpa upp vattnet med handkraft, varför en elektriskt driven djupvattenpump och ett mindre pumphus för denna borde anordnas.

Förutom nämnda arbeten erfordrades slutligen jämväl reparation av plat- sens uthusbyggnader.

Kostnaden för samtliga arbeten hade lotsstyrelsen beräknat till 40000 kronor.

Förbättring av bostadsförhållandena m. 111. vid Vinga fyrplats. Detta företag, för vilket lotsstyrelsens motivering finnes återgiven i in- vesteringsutredningens föregående betänkande, s. 172—173, föreslås med-

• Sida 214
•  Original

taget i investeringsreserv-en för budgetåret 1945/46 med från innevarande budgetår oförändrat anslagsbelopp, 65 000 kronor.

Förbättring av bostadsförhållandena vid Väderöbods fyrplats.

Vid Väderöbods fyrplats, belägen i yttersta havsbandet i Bohusläns skär- gård ca 8 distansminuter västsydväst om Fjällbacka, vore anställda en fyr- mästare, en fyrvaktare, ett fyrbiträde och ett extra fyrbiträde under vintern samt vid semester, sjukdom eller annat förfall bland den ordinarie perso- nalen. På platsen funnes enligt vad lotsstyrelsen framhåller två bostads- hus, båda byggda år 1866, varav det ena, innehållande tre rum och kök, vore avsett för fyrmästaren. Det andra huset inrymde två lägenheter om två rum och kök för fyrvaktaren respektive fyrbiträdet samt ett vindsrum för det extra fyrbiträdet. Båda husen borde grundligt renoveras och ombo- nas och förses med tidsenlig inredning samt värme- och avloppsledning. Ett för personalen gemensamt badrum borde därjämte anordnas. Dessutom tarvade samtliga uthus vid platsen översyn och reparation. Slutligen borde även vissa väg- och hamnförbättringar komma till utförande. Kostnaden för dessa arbeten beräknades till sammanlagt 50000 kronor, varav 5000

0

kronor belöpte a väg- och hamnförbättringar.

12. Investeringsplan för statliga husbyggnadstöretag för verk och myndigheter m. m.

Förslag till investeringsplan för budgetåret 1945/46 för statliga husbygg- nadsföretag för förvaltning, sjukhus, vårdanstalter, vetenskapliga och kultu- rella institutioner, undervisning o. s. v. har sammanställts i Bil. 21 och inne- fattar ordinarie arbeten för inalles 47 454 200 kronor samt en investerings— reserv om 28 904 100 kronor. Det må framhållas, att bland de ordinarie ar- betena även medräknats sådana, till vilka anslag tidigare beviljats men vilka på grund av rådande förhållanden icke ännu kunnat komma till utförande. Till jämförelse må nämnas, att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/ 45 under de olika departementens verksamhetsområden uppförts anslag av sammanlagt 17 301200 kronor, varav å beredskapsstat II 7 018 200 kronor och å beredskapsstat III 10 283 000 kronor.

I fråga om husbyggnadsföretagens lämplighet såsom sysselsättningsobjekt i en arbetsmarknadskris efter ett vapenstillestånd må hänvisas till vad ut- redningen härom anfört under de allmänna synpunkterna, s. 12—14.

I övrigt får utredningen beträffande principerna för investeringsplanens sammansättning och för investeringsreservens storlek hänvisa till vad i ut- redningens föregående betänkande härutinnan anförts (SOU 1944: 12, s. 173 och 174).

I investeringsreserven för nästa budgetår har utredningen i första hand funnit sig böra medtaga de statliga husbyggnadsföretag, till vilka anslag upp-

• Sida 215
•  Original

förts å beredskapsstaten för innevarande budgetår. Emellertid kommer ett icke obetydligt antal av dessa icke längre i fråga för medtagande i reserven dels på grund av att medel för företagen redan anvisats eller föreslagits skola anvisas å riksstaten, dels på grund av inträffade förändringar rörande be- hovet av företagen. I stället har utredningen, efter samråd med vederböran- de departement, uppfört i reserven åtskilliga nya av verk och myndigheter anmälda företag.

Vid upprättandet av det föreliggande förslaget till investeringsplan för stat- liga husbyggnader för verk och myndigheter m. ni. har utredningen vidare haft samråd med byggnadsstyrelsen, vilken verkställt granskning av till ut- redningen inkomna uppgifter

Den föreslagna investeringsreserven har uppskattats innefatta ca 110 000 dagsverken för grovarbetare och ca 325000 dagsverken för yrkeskunniga byggnadsarbetare, motsvarande genomsnittliga arbetsstyrkor om 370 respek- tive 1 100 man. Av material erfordras bland annat ca 12 400 ton cement och 2000 ton valsat järn; i övrigt hänvisas beträffande materialbehovet till Bil. 28.

I fråga om angelägenheten av de nytillkomna husbyggnadsarbetena hän— visas till de redogörelser, som vederbörande verk eller myndigheter lämnat och som i det följande i huvudsak återgivas. Vad de olika uppgiftslämnarna härutinnan anfört har icke givit utredningen anledning till erinran eller sär— ;skilt uttalande. Utredningen vill emellertid framhålla, att den icke haft till- fälle att ingå på detaljgranskning av de föreliggande byggnadsförslagen.

J ustitiedepartementet.

Förslaget till investeringsplan för statliga hu'sbyggnadsföretag för verk och * myndigheter m. m. för budgetåret 1945/46 innefattar, i vad detsamma avser företag hänförliga till justitiedepartementets verksamhetsområde, en investe- lringsreserv om 298 500 kronor. En sammanställning av de i planen ingående arbetena återfinnes i Bil. 21.

Till investeringsutredningen har anmälts ett relativt stort antal byggnads- företag vid fångvårdsanstalterna, vilka ur de synpunkter investeringsutred- ningen har att företräda skulle vara lämpliga att medtagas i förslaget till in— * vesteringsreserv för budgetåret. Utredningen har emellertid funnit, att samt- liga anmälda arbeten vid fångvårdsanstalterna i större eller mindre omfatt— ning beröras av det av strafflagberedningen den 14 november 1944 avgivna betänkandet angående verkställighet av frihetsstraff m. rn. (SOU 1944: 50). Med hänsyn till att det stora byggnadsprogram för fångvårdsanstalter, som strafflagberedningens i nämnda betänkande avgivna förslag komme att med- föra, i flera fall innebure omfattande förändringar eller nedläggande av be— fintliga anstalter, och då förslaget fortfarande är under Kungl. Maj:ts pröv- ning, har investeringsutredningen funnit sig icke böra såsom investerings- objekt för budgetåret 1945/46 föreslå några av nämnda byggnadsprogram berörda företag utöver de i planen för innevarande budgetår medtagna. I

• Sida 216
•  Original

anslutning härtill har utredningen i den föreslagna investeringsreserven för budgetåret 1945/46 endast medtagit å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 upptagna byggnadsföretag vid fångvårdsanstalterna. Härvid hava dock efter samråd med justitiedepartementet vissa företag ansetts böra ute- slutas med hänsyn till dels att medel redan anvisats till företagen, dels att det på grund av strafflagberedningens förslag vore ovisst, huruvida företagen borde komma till utförande.

I investeringsreserven för budgetåret 1945/46 föreslås alltså följande arbe- ten, till vilka anslag uppförts å allmänna beredskapsstaten för innevarande budgetår (proposition 1944: 281, s. 149—159), ingå med nedan angivna kost-

nader. - Ekonomibyggnader vid ungdomsanstalten å Skenäs och

vårdanstalten å Hall ................................ kronor 75 000 Verkstadslokal vid kronohäktet i Ystad .................. >> 32 000 Gymnastik- och skolbyggnad vid ungdomsanstalten å Skenäs » 82 500 Värmeledningsanläggning vid rannsakningshäktet i Hudiks-

vall .............................................. » 64 000 Värmeledningsanläggning vid rannsakningrhäktet i Visby .. >> 45 000

Summa kronor 298 500

Utredningen hänvisar till vad i ovan angivna proposition anförts i fråga om dessa företag. '

Utredningen har emellertid ansett sig höra i detta sammanhang framhålla, att därest principbeslut angående anstalternas blivande utbyggnad förelegat, följande till utredningen anmälda, av strafflagberedningens förslag berörda byggnadsföretag borde hava medtagits i investeringsreserven för budgetåret 1945/46 med nedan angivna kostnader, nämligen gymnastikbyggnad vid cen- tralfängelset å Långholmen 100 000 kronor, rättspsykiatrisk klinik vid cen- tralfängelset å Härlanda 100 000 kronor, gymnastikbyggnad vid straffångelset i Uppsala 80000 kronor, nybyggnad för straffångelset i Gävle 600 000 kronor, gymnastikbyggnad vid kronohäktet i Ystad 80 000 kronor och nybyggnad för kronohäktet i Örebro 600000 kronor. Av de nämnda företagen hava nybygg- naderna för straffångelset i Gävle respektive kronohäktet i Örebro efter sain- råd med juStitiedepartementet befunnits vara de mest angelägna.

Socialdepartementet.

Förslaget till investeringsplan för statliga husbyggnadsföretag för verk och myndigheter m. m. för budgetåret 1945/46 innefattar, i vad detsamma avser företag hänförliga till socialdepartementets verksamhetsområde, en investe- ringsreserv om 5 616 100 kronor. En sammanställning av de olika i planen ingående arbetena återfinnes i bil. 21.

För innevarande år hava till statliga husbyggnadsföretag inom socialdepar- tementets verksamhetsområde å beredskapsstat II och III uppförts anslag av

• Sida 217
•  Original

sammanlagt 5 680 200 kronor, varav å delstat II komma anslag för 2 628 700 kronor och å delstat III anslag för 3 051 500 kronor. '

I fråga om angelägenheten av de i den föreslagna investeringsreserven in- gående företagen hänvisar investeringsutredningen till de redogörelser, som lämnats beträffande dessa arbeten av vederbörande verk och myndigheter och som i det följande i huvudsak återgivas, till den del icke redogörelser för företagen återfinnas i av Kungl. Maj:t avgivna propositioner, då utredningen endast hänvisar till dessa.

Uppförande av hem för blinda i förskolåldern;

Till bidrag till uppförande av hem för blinda i förskolåldern har ett anslag av 72 000 kronor uppförts å allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 (proposition 1944: 281, s. 69—71). Utredningen hänvisar till vad i angivna proposition anförts beträffande ifrågavarande företag.

Byggnadsstyrelsen, som företagit granskning av de till investeringsutred- ningen inkomna uppgifterna angående företaget, har meddelat, att kostnader- na efter detaljplanering av företaget numera av styrelsen beräknades till 175 000 kronor, innebärande en kostnadsökning av 45 000 kronor. I anslut— ning härtill har investeringsutredningen i förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1945/46 för ifrågavarande ändamål upptagit ett belopp av 175 000 kronor, varav 58 000 kronor avses att bestridas av tillgängliga fondmedel och återstoden, 117 000 kronor, genom bidrag av statsmedel.

Vissa byggnadsarbeten vid statens alkoholistanstalt å Venngarn.

Centraltvättstuga för personal m. in. Till uppförande av centraltvättstuga för personal m. m. vid statens alko- holistanstalt å Venngarn har ett anslag av 45 000 kronor upptagits å allmän beredskapsstat M för budgetåret 1944/45 (proposition 1944: 281, s. 71). Ut— redningen hänvisar till vad i angivna propositon anförts beträffande ifrågava- rande företag.

Ombyggnad av den s. k. gula flygeln. I skrivelse till Kungl. Maj:t angående anslagsäskanden för budgetåret 1945/ 46 har styrelsen för statens alkoholistanstalt å Venngarn bland annat anfört, att vid Venngarns slott funnes en från 1700-talet kvarstående flygelbyggnad, benämnd gula flygeln, som med avseende på exteriören vore skyddad som byggnadsminnesmärke. Byggnaden befunne sig i förfallet skick, men på grund av rådande bostadsbrist hade tre i desamma inredda lägenheter måst upp- låtas till anställningshavare vid anstalten. Sedan numera nya bostadshus upp- förts vid anstalten, vore för närvarande endast en av lägenheterna i flygel- byggnaden tagen i anspråk såsom familjebostad om ett rum och kök, medan övriga utrymmen disponerades tillfälligt dels för ogift personal, dels för pro-- visorisk förläggning av vårdtagare, vilket senare förhållande blivit nödvändigt med anledning av tidvis förekommande överbeläggning vid anstalten.

• Sida 218
•  Original

Enligt ett genom anstaltsstyrelsens försorg upprättat förslag till ombyggnad_ av gula flygeln hade avsetts att i byggnaden inrymma bostad för lantbruks- inspektoren samt gårdskontor. Härutöver disponibelt utrymme borde ordnas så, att detsamma alternativt kunde tagas i anspråk för kontor eller bostäder. Den byggnad, i vilken inspektorsbostaden och även gårdskontoret nu vore inrymda, vore på grund av sin belägenhet mindre lämplig som familjebostad, varför en bättre bostad för inspektoren borde anskaffas. Ej heller gårdskon- torets förläggning till denna byggnad vore tillfredsställande med hänsyn till att densamma vore belägen ca 400 meter från slottet, i vilket anstaltens övriga expeditioner vore inrymda.

Det upprättade förslaget till gula flygelns ombyggnad anslöte sig, medde- lar styrelsen vidare, nära till den nuvarande rumsindelningen, varför befint- liga mellanväggar av timmer kunde bibehållas. För uppnående av bättre be- lysning i en del rum hade föreslagits upptagande av fyra nya fönster, vilka dock hade placerats så, att byggnadens från slottsgården synliga sidor bleve helt orörda. Under husets västra del hade avsetts att inredas ett brandsäkert arkivrum, enär sådant saknades vid anstalten. Befintlig källare under husets östra del borde bibehållas såsom hushållskällare med hänsyn till att den hade ålderdomlig karaktär med murade valv. Det syntes vara av ett visst kultur- historiskt intresse, att den icke ombyggdes. Uppvärmning av byggnaden skulle ske genom anslutning till en i slottets södra flygel befintlig värmecentral. Kostnaden för den föreslagna ombyggnaden hade beräknats till 50 000 kronor.

Anslag till förevarande ombyggnadsarbeten hava icke föreslagits å rikssta- ten för budgetåret 1945/46.

Vissa byggnadsarbeten vid statens skyddshem.

Såsom investeringsobjekt lämpliga att medtagas i en investeringsreserv för nästa budgetår, har socialstyrelsen till investeringsutredningen anmält ett flertal företag avseende uppförande eller inredande av personalbostäder vid statens skyddshem. Styrelsen har beträffande behovet av dylika bostäder meddelat utredningen, att detta finge anses vara synnerligen trängande, då bostadsförhållandena för personalen vid ett flertal av skyddshemmen vore mycket bristfälliga. De nuvarande otillfredsställande förhållandena berodde enligt styrelsens uppgift på att den byggnadsverksamhet, som varit avsedd att bedrivas vid skyddshemmen efter dessas förstatligande år 1938, icke ha- de kunnat genomföras på grund av det nu pågående kriget. Samtidigt hade emellertid bostadsbehlovet vid hemmen ökats till följd av skyddshemsverk- samhetens utvidgning. De av styrelsen föreslagna bostadsbyggnaderna mot- svarade endast minimibehovet, och de borde inom den allra närmaste tiden komma till utförande.

Några mera detaljerade förslag till de olika arbetena hava i allmänhet icke framlagts av styrelsen. Kostnaderna hava också av styrelsen uppgivits vara preliminärt beräknade. Utredningen har med hänsyn härtill icke velat taga

• Sida 219
•  Original

ställning till den slutliga utformningen av de föreslagna byggnadsobjekten, utan har förutsatt, att därest arbetena skulle befinnas lämpliga att utnyttjas såsom sysselsättningsobjekt vid en kris, desamma bliva föremål för särskild prövning från fall till fall.

Beträffande de olika byggnadsföretagen måi huvudsak anföras följande.

Ombyggnad av magasinsbgggnad till bostadshus vid Lövstahemmet. Socialstyrelsen har i skrivelse till investeringsutredningen den 14 okto- ber 1944 meddelat, att en vid Lövstahemmet befintlig magasinbyggnad lämp- ligen borde ombyggas till bostadshus, inrymmande dels en lägenhet om 1 rum med pentry, dels 2 enkelrum, dels ock ett samlingsrum. På grund av , den under senare tid vidtagna personalökningen vid hemmet vore det nöd-

vändigt att utöka matsalen för hemmets ogifta personal. Detta kunde ej . ske på annat sätt än att den i anstaltens huvudbyggnad boende biträdande

lärarinnans bostad toges i anspråk härför. Denna befattningshavare skulle ' i stället få disponera den blivande lägenheten om 1 rum och pentry i den ' gamla magasinsbyggnaden. De två föreslagna enkelrummen vore avsedda att utgöra en nödig bostadsreserv för vikarier, hospitanter och annan till- fälligt anställd personal samt för besökande föräldrar och andra gäster. An- stalten hade för närvarande blott ett rum disponibelt för nu angivna ända- mål. Det föreslagna samlingsrummet vore avsett som sällskapsrum för an— * staltens ogifta personal. Denna, som uppginge till ett tjugotal personer, hade . i allmänhet sina bostäder -— ett möblerat rum —— i elevförläggningarna. Un- * der fritiden vore befattningshavarna hänvisade till dessa små bostadsutrym- ' men. Någon lokal där de ostörda av eleverna kunde idka sällskaplig sam- varo funnes icke. Lövstahemmets isolerade läge medförde, att befattnings- * havarna i allmänhet vore nödgade att tillbringa sin fritid på anstalten. Kost— naden för ombyggnad av magasinsbyggnaden hade beräknats till 20000 * kronor.

Uppförande av personalbostadshus vid Lövstahemmet. Till uppförande av två personalbostadshus vid Lövstahemmet har ett belopp av 50 000 kronor beräknats under det är allmän beredskapsstat II för budget- året 1944/45 uppförda anslaget till vissa byggnadsarbeten vid statens skydds- hem (proposition 1944: 281, s. 80). Utredningen hänvisar till vad i angivna proposition anförts beträffande ifrågavarande företag. * Socialstyrelsen har i förenämnda skrivelse meddelat, att behov förelåge att uppföra ett personalbostadshus vid Lövstahemmet utöver de två å allmän be- redskapsstat för budgetåret 1944/45 upptagna personalbostadshusen. För skötseln av LÖVStahemmets jordbruk funnes anställd _ förutom rättare och ladugårdsförman _ en jordbruksförman. Med tanke på det speciellt svår- skötta klientel, som funnes vid hemmet, måste befattningshavarna vara sär- skilt kvalificerade. Det vore även av vikt, att lämplig personal så vitt möj- ligt bleve knuten till hemmet under längre tidsperioder, då vana och rutin vore av stor betydelse för detta slags arbete. Erfarenheten hade visat att

• Sida 220
•  Original

det förefunnes vissa svårigheter att varaktigt knyta en dugande kraft till hemmet, därest icke *familjebostad funnes. Särskilt gällde detta jordbruks- personalen. Med hänsyn till det anförda borde uppföras ett bostadshus för jordbruksförmannen. Kostnaden för ifrågavarande byggnad, vilken vore av- sedd att utföras enligt fastställd typritning, hade beräknats till 25 000 kronor.

Uppförande av lärarbostad vid Lövstahemmet.

Till uppförande av lärarbostad vid Lövstahemmet har ett belopp av 39 500 kronor beräknats under det å allmän beredskapsstat II för budgetåret 1944/45 uppförda anslaget till vissa byggnadsarbeten vid statens skyddshem (propo- sition 1944: 281, s. 79, statsutskottets utlåtande nr 215). Utredningen hänvisar till vad i angivna proposition anförts beträffande ifrågavarande företag.

Vissa byggnadsarbeten vid F olåsa skolhem.

Till vissa byggnadsarbeten vid Folåsa skolhem har ett anslag av 327 500 kronor uppförts å allmän beredskapsstat II för budgetåret 1944/45 (proposi- tion 1944: 281, s. 72—74, statsutskottets utlåtande nr 215). Utredningen hän- visar till vad i angivna proposition anförts beträffande ifrågavarande arbete.

Uppförande av gymnastikhus vid Ljungaskvogs yrkeshem.

Till uppförande av gymnastikhus vid Ljungaskogs yrkeshem har, utöver ti- digare å riksstaten anvisade medel, beräknats ett belopp av 45 300 kronor un- der det å allmän beredskapsstat II för budgetåret 1944/45 uppförda anslaget till vissa byggnadsarbeten vid statens skyddshem (proposition 1944: 281, s. 74—76). Utredningen hänvisar till vad i angivna proposition anförts beträf- fande ifrågavarande företag.

Uppförande av två personalbostadshus vid LjungasI—fogs yrkeshem. Socialstyrelsen har i sin skrivelse till investeringsutredningen beträffande uppförande av två personalbostadshus vid Ljungaskogs yrkeshem meddelat. att dessa båda byggnader, som vardera skulle inrymma två rum och kök, vore avsedda för anstaltens nattvakter, vilka hittills fått hyra bostad på 3 kilometers avstånd från yrkeshemmet. Detta vore mindre lämpligt med hän- syn till att i nattvakternas tjänsteåligganden inginge bland annat viss mor- gon- och kvällstjänstgöring med övervakning och tillsyn av eleverna. Vid förekommande rymningar, olycks- och sjukdomsfall och dylikt vore det även av vikt att jämväl befattningshavare, som vid sådant tillfälle ej hade tjänst- göring, vore lätt tillgängliga, varför bostad borde beredas desamma inom an- staltens område. Kostnaden för uppförandet av de föreslagna två personal- bostadshus-en had-e beräknats till sammanlagt 54 000 kronor.

Uppförande av tre personalbostadshus vid Ljungaskogs yrkeshem. Socialstyrelsen har i förutberörda skrivelse beträffande uppförandet vid Ljungaskogs yrkeshem av ytterligare tre personalbostadshus utöver de två i det föregående nämnda bostadshusen vid anstalten meddelat, att en av dessa

• Sida 221
•  Original

byggnader vore avsedd för yrkesläraren i skrädderi, vilken nu bebodde en tvårumslägenhet, som ur flera synpunkter vore mindre lämplig som personal- bostad. Bland annat vore lägenheten trång och av betydligt sämre kvalitet än övriga yrkeslärarbostäder vid hemmet. Lägenheten borde lämpligen kunna användas som lokal för skrädderiverkstaden, vilken nu vore provisoriskt in- rymd i en skolsal.

Det andra av de föreslagna personalbostadshusen vore avsett för gårdskar- len vid yrkeshemmet. Denne förhyrde nu i närheten av hemmet en mycket primitiv bostad, vilken vore av en sådan beskaffenhet, att den inom de när- maste åren sannolikt komme att bliva utdömd såsom hälsofarlig. I gårdskar- & lens arbetsuppgifter inginge pannskötsel, reparationer på belysningsnätet och . på vattenuppfordringsverket med flera dylika arbeten. Dessa åligganden vore av sådan art, att han borde hava sin bostad förlagd till hemmets område eller i dess omedelbara närhet. Någon möjlighet att förhyra annan bostad i närhe— ten av hemmet än den, som gårdskarlen nu bebodde, funnes icke.

Det tredje föreslagna bostadshuset vore avsett för yrkeshemmets rättare. Den nuvarande innehavaren av rättarbefattningen bebodde egen fastighet i närheten av yrkeshemmet. Han skulle inom den närmaste framtiden pensio- neras men komme även för tiden därefter att bo kvar. Hans efterträdare kun- ; de icke beredas bostad i yrkeshemmets närhet på annat sätt än genom att , bostad för hans räkning uppfördes genom statens försorg. Kostnaden för de , föreslagna tre personalbostadshusen, vilka vöre avsedda att uppföras enligt ' fastställda typritningar, hade beräknats uppgå till sammanlagt 75000 kro— nor.

Uppförande av två lärarbostadshus och tre personalbostadshus samt vissa ändringsarbeten i elevförlåggningen vid Gräskärrs skolhem. I sin skrivelse till investeringsutredningen har socialstyrelsen meddelat, att vid Gräskärrs skolhem funnes anställda bland annat två folkskollärare, en arbetsledare, en ladugårdsförman och en rättare. Endast för en av folkskol- lärarna funnes familjebostad inom hemmet. Denna vore inrymd i elevfö-rlägg- ningen, vilket vore olämpligt, särskilt för en familj med minderåriga barn. Om . särskild bostad anordnades i stället för den befintliga bostaden i elev-förlägg- ningen, vunnes där ett utrymme, som lämpligen borde användas till elevmatsal. Den nuvarande elevmatsalen vore nämligen inrymd i en källarlokal och gjorde ett mörkt och dystert intryck. Av hygieniska och även pedagogiska skäl vore det önskvärt, att mera ljusa och luftiga lokaler användes som elevmatsal.

För den andre folkskolläraren saknades familjebostad. Sådan kunde ej hel- ler förhyras i skolhemmets närhet. Den kvalificerade och lämpliga lärarkraft, som nu vore anställd vid skolh-emmet, kunde lättare binda-s vid" hemmet, där- est han bereddes familjebostad på platsen. Även för denne lärare syntes där- för böra uppföras ett bostadshus.

Ladugårdsförmannen saknade familjebostad. Då det gällde att få behålla kvalificerad jordbrukskraft, vore det av särskild vikt, att tillgång till familje- bostad för denne funnes.

• Sida 222
•  Original

Arbetsledaren och rättaren vid hemmet bebodde bostäder av synnerligen dålig beskaffenhet. Bostäderna kunde icke ens genom grundlig reparation sättas i fullgott skick. Ej heller dessa befattningshavare kunde erhålla fa- miljebostad i närheten av skolhemmet på annat sätt än genom statens försorg, varför personalbostadshus borde uppföras för de båda befattningshavarna. Kostnaderna för de föreslagna byggnadsarbetena hade av socialstyrelsen pre- liminärt beräknats till 152 500 kronor, varav för lärarbostäderna 79 000 kro— nor, de tre övriga personalbostadshusen 63 000 kronor och för ändringsarbe- tena i elevförläggningen 10 500 kronor.

Uppförande av svinhus vid Brättegårdens skolhem.

Till uppförande av svin- och hönshus vid Brättegårdens skolhem har ett belopp av 11 000 kronor beräknats under det å allmän beredskapsstat 11 för budgetåret 1944/45 uppförda anslaget till vissa byggnadsarbeten vid statens skyddshem (proposition 1944: 281, s. 83). Utredningen hänvisar till vad i an- givna proposition anförts beträffande ifrågavarande företag.

Från socialstyrelsen har meddelats, att hönshuset numera vore utfört. In- vesteringsutredningen har i förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1945/46 endast upptagit kostnaderna för uppförandet av svinhuset, vilka upp- gå till 4900 kronor.

Uppförande av personalbostadshus vid F orsane yrkeshem. Till uppförande av personalbostadshus vid F orsane yrkeshem har ett belopp av 43 000 kronor beräknats under det å allmän beredskapsstat 11 för budgetåret 1944/45 uppförda anslaget till vissa byggnadsarbeten vid statens skyddshem (proposition 1944z281, s. 81—82). Utredningen hänvisar till vad i angivna proposition anförts beträffande ifrågavarande företag.

Uppförande av svinhus vid Forsane yrkeshem. Till uppförande av svinhus vid Forsane yrkeshem har ett belopp av 9 500 kronor beräknats under det å allmän beredskapsstat II för budgetåret 1944/45 uppförda anslaget till vissa byggnadsarbeten vid statens skyddshem (proposi- tion 1944: 281, s. 82). Utredningen hänvisar till vad i angivna proposition an- förts beträffande ifrågavårande företag.

Socialstyrelsen har under hand meddelat investeringsutredningen, att svin- huset numera kostnadsberäknats till 12 000 kronor, varför utredningen i för- slaget till investeringsreserv för budgetåret 1945/46 upptagit ifrågavarande byggnadsarbeten med nämnda belopp.

Uppförande av gymnastikhus vid Sundbo yrkeshem. Till uppförande av gymnastikhus vid Sundbo yrkeshem har, utöver tidigare å riksstaten anvisade medel, ett belopp av 50 900 kronor beräknats under det å allmän beredskapsstat II för budgetåret 1944/45 uppförda anslaget till vissa byggnadsarbeten vid statens skyddshem (proposition 1944: 281, s. 74 76). Utredningen hänvisar till vad i angivna proposition anförts beträffande ifråga- varande företag.

• Sida 223
•  Original

I skrivelse till investeringsutredningen har socialstyrelsen beträffande upp— förandet av ett personalbostadshus vid Sundbo yrkeshem meddelat, att det föreslagna bostadshuset vore avsett för en av yrkeshemmets två nattvakter. Denne kunde icke beredas familjebostad i närheten av yrkeshemmet. Den ende platsen, där bostad möjligen kunde förhyras för ifrågavarande befatt- ningshavare, vore Fagersta, vilket emellertid läge på ett avstånd av 8 kilo— meter från yrkeshemmet, varför det icke vore lämpligt att därstädes an— skaffa bostad åt nattvakten. I dennes tjänstgöring inginge nämligen övervak- ning och tillsyn av eleverna även under viss del av dagen, varjämte det vore av vikt att han även under sin fritid lätt kunde inställa sig på arbetsplatsen vid förekommande sjukdoms- och olycksfall, rymningar och dylikt. Genom upp— förande av den föreslagna nattvaktsbostaden skulle yrkeshemmets bostads- behov vara täckt. Kostnaden för det föreslagna personalbostadshuset, vilket vore avsett att uppföras enligt fastställda typritningar, hade beräknats till 25 000 kronor.

Uppförande av personalbostadshus vid Vemyra skol- och yrkeshem.

Till uppförande av personalbostadshus vid Vemyra skol— och yrkeshem har ett belopp av 45 000 kronor beräknats under det å allmän beredskaps- stat II för budgetåret 1944/4 uppförda anslaget till vissa byggnadsarbeten vid statens skyddshem (proposition 1944: 281, s. 80—81). Utredningen hän- visar till vad i angivna proposition anförts beträffande ifrågavarande företag.

Uppförande av rektorsbostad vid Johannisbergs skol- och yrkeshem.

Till uppförande av rektorsbostad vid Johannisbergs skol- och yrkeshem har ett belopp av 49 000 kronor beräknats under det å allmän beredskaps- stat 11 för budgetåret 1944/45 uppförda anslaget till vissa byggnadsarbeten vid statens skydds-hem (proposition 1944: 281, s. 78—79). Utredningen hän— visar till vad i angivna proposition anförts beträffande detta företag.

Ombyggnad av elevförläggningarna samt uppförande av två assistentbo- städer vid Johannisbergs skol- och yrkeshem.

I sin skrivelse till investeringsutredningen har socialstyrelsen beträffande ombyggnad av elevförläggningarn-a samt uppförande av två assistentbostä- der vid Johannisbergs skol- och yrkeshem i huvudsak anfört följande.

Johannisbergs skol- och yrkeshem bestode av två elevförläggningar, näm- ligen skolhemmets avdelning för 21 elever i skolåldern och yrkeshemmets avdelning för 19 elever i åldern 15—18 år. I skolhemmets avdelning vore in- rymda rektorsbostad, kontorslokaler och bostad för husmor. I yrkeshemsav- delningen funnes förutom kök och ekonomilokaler en assistentbostad om tre rum och kök.

Det ursprungliga byggnadsprogrammet för Johannisberg hade bland annat upptagit uppförande av en ny förläggning för de äldre eleverna. Anslag här-

• Sida 224
•  Original

för hade beviljats av 1939 års riksdag, men företaget hade — enligt Kungl. Maj:ts proposition 1939: 79 —— upptagits bland sådana arbeten beträffande vilka bestämts, att de skulle komma till utförande endast då Kungl. Maj :t prövat sådana förutsättningar vara för handen, som gällde för användning av anslag upptaget å allmän beredskapsstat. De anvisade medlen, 99-500 kronor, som ännu icke blivit utnyttjad-e för avsett ändamål borde enligt socialstyrelsens mening användas till förevarande byggnadsarbeten.

Den nuvarande förläggningen för äldre elever hade emellertid numera re- parerats. Vissa ändringsarbeten återstode dock för att den skulle kunna 'an— vändas i stället för den byggnad som enligt den ursprungliga byggnadsplanen ansetts nödvändig. De för eleverna avsedda utrymmena, vilka vore mycket trånga, borde sålunda utökas. Detta kunde lämpligast ske därigenom, att en i förläggningen inrymd assistentbostad ändra-des till förläggningsutrymmen. Då .den nuvarande assistentbostaden läge i omedelbar anslutning till elever- nas sovrum, kunde på detta sätt skapas en praktiskt ordnad sammanhängan- de elevförläggning med goda utrymmen för ca 25 elever.

Såsom ersättning för den till elevförläggning ändrade assistentbostaden syntes enligt socialstyrelsen böra uppföras en särskild assistentbostad av sam- ma typ som förekomme vid andra hem inom sky-ddshemsorganisationen.

Socialstyrelsen anför vidare, att den nuvarande arbetsledarbostaden hade provisoriskt inrymts i en äldre gårdsbyggnad. Denna byggnad kunde icke längre användas som familje-bostad, då den hade alltför små utrymmen för familjer med barn. Arbetsledaren borde därför beredas annan familjebostad. Det vore emellertid troligt att Johannisberg inom en snar framtid komme att omändras till yrkeshem, avsett enbart för pojkar i åldern 15—21 år. Vid så- dant förhållande måste den nuvarande arbetsledartjänsten utbytas mot en assistenttjänst. Med anledning härav ansåge socialstyrelsen det vara praktiskt. att arbetsledarbostaden redan nu gjordes så stor, att den sedermera kunde användas som assistentbostad. _

I fråga om skolhemsavdelninglen anför styrelsen, att den där inrymda rek— torsbostaden vore avsedd att användas till elevutrymmen. (Ny rektorsbo- stad har såsom av det föregående framgår medtagits i förslaget till investe- ringsreserv för budgetåret 1945/46.) Skolhemsavdelningen saknade bland an- nat lokaler för samlingsrum och bibliotek, vilka enligt den föreslagna om— byggnadsplanen skulle kunna förläggas till den nuvarande rektorsbostaden. Genom ändringsarbetena skulle i skolhemsavdelningen kunna förläggas ca 25 elever. Inga ytterligare ändringsarbeten skulle behövas å denna avdelning, därest Johannisberg sedermera bleve enbart yrkeshem.

Kostnaderna för de föreslagna byggnadsarbetena vid Johannisberg hava enligt socialstyrelsens uppgifter preliminärt beräknats till 79 000 kronor för uppförande av två assistentbostäder och 30 000 kronor för ombyggnad av elevförläggningarna eller sammanlagt 109 000 kronor. Då förevarande bygg- nadsarbeten synas intill ett kostnadsbelopp av 99 500 kronor komma att be- stridas av tidigare anvisade medel såsom ordinarie arbeten, har investerings- utredningen för de föreslagna byggnads-arbetena vid Johannisbergs skol— och

• Sida 225
•  Original

yrkeshem i förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1945/46 endast upp- tagit ett belopp av 9 500 kronor.

Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus.

Uppförande av två personalbostäder samt vissa ändringsarbeten vid Sund- by sjukhus vid Strängnäs.

Till vissa byggnadsarbeten m. 111. vid Sundby sjukhus vid Strängnäs, av- seende uppförande av två personal-bostäder samt ändringsarbeten, har ett anslag av 120 000 kronor uppförts å allmän beredskapsstat II för budgetåret 1944/45 (proposition 1944: 281, s. 195—197). Utredningen hänvisar till vad i angivna proposition anförts beträffande ifrågavarande företag.

Uppförande av specialpaviljong vid Sundby sjukhus vid Strängnäs. Till uppförande av specialpaviljong vid Sundby sjzukhus vid Strängnäs har ett anslag av 1 380 000 kronor uppförts å allmän beredskapsstat III för bud- getåret 1944/45 (proposition 1944: 281, s. 197—200). Utredningen hänvisar till vad i angivna proposition anförts beträffande ifrågavarande företag.

Utvidgning och förbättring av vattenverket vid S:ta Gertruds sjukhus i Västervik. '

Till utvidgning och förbättring av vattenverket vid S:ta Gertruds sjukhus i Västervik har ett anslag av 63 000 kronor uppförts å allmän beredskapsstat III 'för budgetåret 1944/45 (proposition 1944: 281, s. 200—201). Utredningen hänvisar till vad i angivna proposition anförts beträffande ifrågavarande företag.

Renovering av paviljong vid S:t Lars sjukhus i Lund. Till renovering av paviljong vid S:t Lars sjukhus i Lund har ett anslag av 250 000 kronor uppförts å allmän beredskapsstat II för budgetåret 1944/45 (proposition 1944: 281, s. 201—202). Utredningen hänvisar till vad i angiven proposition anförts beträffande ifrågavarande företag.

Uppförande av nya ekonomibyggnader ä arrendegärden Hunnerup under S:t Lars sjukhus i Lund. Till uppförande av nya ekonomibyggnader å arren-degården Hunnerup un- der -S:t Lars sjukhus i Lund har ett belopp av 108 000 kronor beräknats un- der det å allmän beredskapsstat II för budgetåret 1944/45 uppförda anslaget till vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjuk-hus (proposition 1944: 281, s. 211—213). Utredningen hänvisar till vad i ovan angivna proposition an- förts- beträffande ifrågavarande företag.

Växthus och tvättbgggnad vid S:t Lars sjukhus i Lund. Till uppförande av växthus och tvättbyggnad vid S:t Lars sjukhus i Lund har, utöver tidigare å riksstat anvisade medel, beräknats ett belopp av 30 500 15—457152.

• Sida 226
•  Original

kronor under det å allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 upp- förda anslaget till vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus (propo- sition 1944: 281, s. 215—216). Utredningen hänvisar till vad i angivna pro- position anförts beträffande ifrågavarande företag.

Utvidgning av centralvärmeledningen vid S:t Lars sjukhus i Lund.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 6 mars 1942 har medicinalstyrelsen bland annat anfört, att sedan en ny ångcentral uppförts vid S:t Lars sjuk- hus i Lund och sjukhusets centralvärmeledning fått en Ökad kapacitet, hade frågan om en ökning av antalet till centralvärmeledningen anslutna byggnader blivit aktuell. Den föreslagna utvidgningen av vårmelednings- nätet komme att medföra stora fördelar för sjukhuset, varför densamma snarast möjligt borde komma till utförande. Den under kriget rådande bränslesituationen och de senare årens stränga vintrar hade särskilt starkt framhävt behovet av utvidgningens genomförande. Enligt det förslag, som upprättats för utvidgning av sjukhusets centralvärmeledning, avsåges att in- föra värmeledning dels i den s. k. västra administrationsbyggnaden, dels ock i åtta av västra sjukhusets personalbostadshus. Anslag till ifrågavarande arbeten hava icke uppförts å riksstaten. Kostnaden för företaget har av byggnadsstyrelsen preliminärt beräknats till 135000 kronor.

Uppförande av ny paviljong för kvinnOr vid Vipeholms sjukhus i Lund. Till uppförande av ny vårdpaviljong för kvinnor vid Vipeholms sjukhus i Lund har ett anslag av 880000 kronor uppförts å allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 (proposition 1944: 281, s. 203—205). Utredningen hänvisar till vad i angivna proposition anförts beträffande ifrågavarande företag.

Uppförande av personalbostäder vid Vipeholms sjukhus i Lund. Till uppförande av personalbostäder vid Vipeholms sjukhus i Lund har ett belopp av 75 000 kronor beräknats under det å allmän beredskapsstat 11 för budgetåret 1944/45 uppförda anslaget till vissa byggnadsarbeten vid sta- tens sinnessjukhus (proposition 1944: 281, s. 213—214). Utredningen hän- visar till vad i angivna proposition anförts beträffande ifrågavarande fö— retag.

Renovering och ombyggnad av ekonomibyggnaden vid S:t Jörgens sjuk- hus i Göteborg. Till renovering och ombyggnad av ekonomibyggnaden vid S:t Jörgens sjuk- hus i Göteb-org har ett anslag av 560000 kronor uppförts å allmän bered- skapsstat II för budgetåret 1944/45 (proposition 1944: 281, s. 205—208). Ut- redningen hän-visar till vad i angivna proposition anförts beträffande ifråga- varande företag.

• Sida 227
•  Original

Ombyggnad av administrationsbyggnaden vid Restads sjukhus vid Vä- nersborg.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 17 februari 1942 hemställde medicinal- styrelsen, att å riksstaten för budgetåret 1942/43 måtte upptaga-s anslag till renovering av administrationsbyggnaden vid Restads sjukhus vid Väners- borg, enligt ett genom styrelsens försorg utarbetat förslag. Kostnaden för företaget hade beräknats till 193 000 kronor.

Medicinalstyrelsen har i sin förutberörda skrivelse till investeringsutred- ningen bland annat anfört, att sjukhusets administrationsbyggnad, alltsedan sjukhuset tagits i bruk år 1905, icke undergått några väsentliga föränd- ringar med avseende på de i byggnaden inrymda, för sjukhusets förvaltning och medicinska centrum avsedda lokalerna. Utvecklingen på sinnessjukvår- dens område sedan sjukhusets öppnande hade medfört, att lokalerna blivit både för små och otidsenliga. Dessutom hade beläggningssiffran ökats från 1 000 till ca 1 350. Vidare hade behovet av lokaler för arbetsplatser åt lä- kare och förestånderskor inom sjukhuset avsevärt ökats. De anförda om- ständigheterna ävensom det förhållandet, att särskilda utrymmen för tand- vård och röntgen saknades, hade sedan flera är tillbaka aktualiserat frågan om renovering och ombyggnad av administrationsbyggnaden.

Enligt det framlagda förslaget skulle i byggnadens norra del anordnas expeditionslokaler för hjälpverksamhet, Sjukhuschef, direktion och kansli samt överläkare jämte arbetslokaler för underordnade läkare, Vidare skulle i byggnadens södra del ordnas ett rum för syssloman, varjämte därstädes befintliga bostadsrum skulle inredas till expedition för uppsyningsman och förestånderskor.

I den till byggnaden anslutna flygelbyggnaden vore sjukhusets medicinska centrum avsett att förläggas, såsom undersöknings, röntgen-, tandbehand- lings- och operationsrum med tillhörande biutrymmen. Vidare vor-e avsett att där inreda kapprum för festsalen, bostäder m. m.

Byggnadsstyrelsen hade i yttrande över ombyggnadsförslaget den 16 de— cember 1941 meddelat, att styrelsen intet hade att erinra mot detsamma och ej heller mot de för företaget beräknade kostnaderna.

Anslag till de föreslagna arbetena har icke uppförts å riksstaten. Byggnadsstyrelsen har till investeringsutredningen meddelat, att kostna- den för ombyggnad av administrationsbyggnaden med hänsyn till inträffade prisstegringar numera av styrelsen beräknades uppgå till 212 000 kronor.

Uppförande av nytt svinhus m. m. vid Restads sjukhus vid Vänersborg.

Medicinalstyrelsen har i berör-da skrivelse till investeringsutredningen meddelat, att det svinhus, som tidigare funnits vid Restad-s sjukhus, hade förstörts vid eldsvåda. Vid en anstalt av Restadssjukhusets storlek med om- kring 1 400 personer vore det lämpligaste sättet för tillvaratagande av köksavfall och dylikt att vid anstalten bedriva svinskötsel, vilket också vore ekonomiskt lönande för sjukhuset. Ett nytt svinhus borde således med'

• Sida 228
•  Original

det snaraste uppföras. Några närmare uppgifter angående byggnadens ut- formning hava icke av medicinalstyrelsen kunnat lämnas till investerings- utredningen. Kostnaden för företaget hade beräknats till 118 000 kronor.

Uppförande av växthus vid Källshagens sjukhus i Vänersborg. Till uppförande av växthus vid Källshagens sjukhus i Vänersborg har, ut- över tidigare å riksstat anvisa—de medel, beräknats ett belopp av 10 500 kro- nor under det å allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 uppförda anslaget till vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus (proposition 19441281, s. 215—216). Utredningen hänvisar till vad i angivna proposition anförts beträffande ifrågavarande företag.

Fest- och samlingssal vid Västra Marks sjukhus i Örebro.

Till inredande av fest- och samlingssal vid Västra Marks sjukhus i Örebro, har, utöver tidigare å riksstat anvisade medel, ett belopp av 20000 kronor beräknats under det å allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 upp- förda anslaget till vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus (proposi- tion 1944: 281, s. 215—216). Utredningen hänvisar till vad i angivna propo- sition anförts beträffande ifrågavarande företag.

Fest- och samlingssal vid Salberga sjukhus i Sala.

Till inredande av fest- och samlingssal vid Salberga sjukhus i Sala har, utöver tidigare är riksstat anvisade medel, ett belopp av 16 000 kronor beräk- nats under det å allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 uppförda anslaget till vissa byggnadsarbeten vid statens [sinnessjukhus (proposition 1944: 281, s. 215—216). Utredningen hänvisar till vad i angivna proposition anförts beträffande ifrågavarande företag.

Tvättstuga och desinfektionsanläggning vid Furunäsets sjukhus i Piteå.

Till uppförande av tvättstuga och desinfektionsanläggning vid F urunäsets sjukhus vid Piteå har, utöver tidigare å riksstat anvisade medel, ett anslag av 15000 kronor uppförts å allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/ 45 (proposition 1944: 281, s. 215 och 216). Utredningen hänvisar till vad i ovan angivna proposition anförts beträffande ifrågavarande företag.

Uppförande av läkarbostäder vid statens sinnessjukhus.

Till uppförande av läkarbostäder vid statens sinnessjukhus har _ett anslag av 200 000 kronor uppförts å allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/ 45 (proposition 1944: 281, s. 217 och 218). Utredningen hänvisar till vad i angivna proposition anförts beträffande förevarande byggnadsföretag.

Såsom av propositionen framgår är det å beredskapsstat III upptagna be- loppet avsett för läkarbostäder vid sex sinnessjukhus, nämligen vid Sundby, S:t Lars, S:ta Maria, Restads, Källshagens och Säters sjukhus. Efter samråd med socialdepartementet och medicinalstyrelsen har utredningen med hänsyn till det stora behovet av nya bostäder för läkare vid sinnessjukhusen i för-

• Sida 229
•  Original

slaget till investeringsreserv för budgetåret 1945/46, utöver läkarbostäder vid de nämnda sex sjukhusen tagit med ytterligare tre dylika bostadshus, näm- ligen ett bostadshus vid Frösö sjukhus och två bostadshus vid Mariebergs sjukhus. Kostnaderna för de tre sistnämnda byggna-dema hava av medicinal- styrelsen beräknats till 42 000 kronor per byggnad eller sammanlagt 126 000 kronor. I anslutning till det ovan anförda har i förslaget till investerings- reserv upptagits ett avrundat belopp av 325 000 kronor.

Kommunikationsdepartementet.

Förslaget till investeringsplan för statliga husbyggnadsföretag för verk och myndigheter m. m. för budgetåret 1945/46 innefattar, i vad detsamma avser företag hänförliga till kommunikationsdepartemenets verksamhetsområde, en investeringsreserv om 10345 000 kronor. En sammanställning av de olika i planen ingående arbetena återfinnes i Bil. 21.

För innevarande budgetår hava till statliga husbyggnadsföretag inom kom- munikationsdepartementets verksamhetsområde ä beredskapsstat II och 111 uppförts anslag av sammanlagt 4 536 000 kronor, varav å delstat II komma anslag för 2 770 000 kronor och å delstat III anslag för 1 766 000 kronor.

I fråga om angelägenheten av de i den föreslagna investeringsreserven in- gående företagen hänvisar investeringsutredningen till de redogörelser, som lämnats beträffande dessa arbeten av vederbörande verk och myndigheter och som i det följande i huvudsak återgivas, till den del icke redogörelser för företagen återfinnas i av Kungl. Maj:t avgivna propositioner, då utred- ningen endast hänvisar till dessa.

Vissa byggnadsarbeten vid Haga slott.

I skrivelse till ståthållarämbetet på Haga slott den 20 oktober 1944 har chefen för H. K. H. Hertigens av Västerbotten hovförvaltning beträffande behovet av ökade utrymmen vid Haga slott bland annat meddelat, att redan några år efter det att slottet år 1932 varit föremål för ombyggnad det blivit nödvändigt att taga i anspråk alla inom slottet tillgängliga utrymmen. Bland annat hade i byggnadens entresolvåning måst inredas ett par provisoriska tjänarerum, i vilka takhöjden emellertid endast uppginge till 185 centime- ter. Bostadsrum för uppvaktning funnes icke, och en del av tjänarpersona- len hade ej— heller kunnat erhålla bostad inom slottet.

De förvaringsutrymmen, som funnes, vore mycket begränsade, enär å vin— den inretts barnkammare och dessutom ingen källare funnes under huvud- byggnaden. Tillgängliga källarutrymmen vore belägna under den s. k. eko- nomibyggnaden och vore på grund av sitt läge m. m. mindre lämpliga för förvaring av matvaror.

I första hand borde åtgärder vidtagas för åstadkommande av bättre bo- stadsförhållanden för tjänstepersonalen och av ändamålsenligare ekonomi- utrymmen. Därvid borde lämpligen uppföras vissa nybyggnader, varjämte

• Sida 230
•  Original

smärre ombyggnadsarbeten inom slottet bleve nödvändiga. Sålunda borde uppföras en byggnad i en våning över helt inredd källare och försedd med värmeledning. Denna byggnad skulle innehålla huvudsakligen bostadsrum för kvinnlig personal vid slottet jämte källarutrymmen för slottets och kungs- gårdens behov. Värmeledningen skulle anslutas till värmecentralen i slottet. vilken därvid eventuellt finge förses med större pannor.

Vidare borde i samband med byggnadsarbetena i övrigt uppföras en enk- lare byggnad :utan uppvärmning, avsedd för förvaring av ved, brandredskap, cyklar m. m.

Ståthållarämbetet på Haga slott har i skrivelse i ärendet till riksma-rskalks- ämbetet den 30 oktober 1944 framhållit, att de för tjänstepersonalen be- stämda lägenheterna på Haga slott dels vore otillräckliga, dels icke kunde anses uppfylla nutida hygieniska fordringar, samt att källarutrymmen helt saknades under huvudbyggnaden. Ingående undersökningar hade givit vid handen, att ett envåningshus med källarutrymmen borde komma till utfö- rande. Ämbetet betecknade de angivna arbetena såsom mycket angelägna och hemställde, att åtgärder måtte vidtagas i syfte att arbetena måtte komma till utförande under budgetåret 1945/46 enligt ett härför upprättat förslag. - Byggnadsstyrelsen har i skrivelse till investeringsutredningen den 12 feb— ruari 1944 anmält de ovannämnda byggnadsarbetena vid Haga slott såsom lämpligt investeringsobjekt under budgetåret 1945/46 samt meddelat, att kost- naderna för företaget beräknats till 160 000 kronor.

Uppförande av byggnad för hovrätten för Västra Sverige.

Enligt uppgift från byggnadsstyrelsen har till uppförande av byggnad för hovrätten för Västra Sverige, vilken av byggnadsstyrelsen preliminärt kost- nadsberäknats till 520 000 kronor, tidigare å riksstaten anvisats ett samman- lagt belopp av 320000 kronor, varjämte Göteborgs stad ställt ett belopp av 200000 kronor till förfogande för samma ändamål. Vid detaljplaneringen av .byggnadsföretaget hade det visat sig, att den tidigare beräknade kostna- den vore för låg med hänsyn till under mellantiden inträffade förändringar. Kös—tnaden beräknades numera till 900 000 kronor, Företaget hade av bygg- nadsstyrelsen förklarats vara synnerligen angeläget med hänsyn till tidpunk- ten för processreformens ikraftträdande.

I anslutning till det anförda har investeringsutredningen i investerings— reserven för budgetåret 1945/46 upptagit det till täckande av merkostnaderna erforderliga anslagsbeloppet, 380 000 kronor.

Hovrättsbyggnader i Malmö, Jönköping och Sundsvall.

Från byggnadsstyrelsen har till investeringsutredningen meddelats, att det vore mycket angeläget att lokalfrågorna för Göta hovrätt och hovrätten över Skåne och Blekinge samt för den år 1943 beslutade hovrätten för Nedre Norr-

• Sida 231
•  Original

land snarast bleve lösta. Den av statsmakterna fastställda processreformen medförde ett ökat lokalbehov såväl för Göta hovrätt som för hovrätten över Skåne och Blekinge. Enligt genom byggnadsstyrelsens försorg upprättade förslag borde ökade lokaler lämpligen beredas de båda sistnämnda hovrät- terna genom om- och tillbyggnad av respektive hovrättsbyggnader. För den nya hovrätten för Nedre Norrland, vilken skulle. förläggas till Sundsvall, kun- de icke anskaffas lämpliga lokaler inom Sundsvall på annat sätt än genom uppförande av en ny byggnad. Enligt byggnadsstyrelsens förslag borde alltså hovrättsbyggnaderna i Jönköping och Malmö bliva föremål för om- och till- byggnad, medan i Sundsvall borde uppföras en hovrättsbyggnad. Kostnaderna för de olika företagen hava av byggnadsstyrelsen preliminärt beräknats till 600 000 kronor för om- och tillbyggnad av hovrättsbyggnaden i Jönköping, 650 000 kronor för om— och tillbyggnad av hovrättsbyggnaden i Malmö samt 650 000 kronor för uppförande av hovrättsbyggnad i Sundsvall.

Ökade lokaler för länsstyrelsen i Jönköpings län.

Till ökade lokaler för länsstyrelsen i Jönköpings län har ett anslag av 450 000 kronor uppförts å allmän beredskapsstat II för budgetåret 1944/45 (proposition 1944: 281, s. 238—240).

Enligt vad investeringsutredningen inhämtat är utredningen angående länsstyrelsens lokalfråga ännu icke slutförd. Med hänsyn till att en utökning av de nuvarande lokalerna ansetts angelägen har utredningen funnit medel för ändamålet böra beräknas i investeringsreserven även för budgetåret 1945/46.

Tillbyggnad av landsstatshuset i Göteborg.

För tillbyggnad av landsstatshus-eti Göteborg har ett anslag av 590 000 kro- nor uppförts å allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 (proposition 1944: 281, s. 242 och 243). Utredningen hänvisar beträffande ifrågavarande företag till vad i nyssnämnda proposition om detsamma anförts.

I promemoria till investeringsutredningen har byggnadsstyrelsen därutöver meddelat, att vid utarbetandet av ritningarna för den planerade ombyggna- den det program, som legat till grund för byggnadsstyrelsens tidigare kost- nadsberäkningar, utvidgats genom att en garagebyggnad avsedd för väg- förvaltningens bilar hade tillkommit. Merkostnaden på grund av denna ut- vidgning hade av styrelsen beräknats till 30 000 kronor. Då utvidgningen syn— tes ändamålsenlig, hade byggnadsstyrelsen funnit sig böra begära att det an- visade anslaget måtte höjas med 30000 kronor. Kostnaden för tillbyggnad av landsstatshuset i Göteborg beräknades sålunda numera uppgå till 620 000 kronor.

• Sida 232
•  Original

Nybyggnad för länsstyrelsen i Älvsborgs län.

Å allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 har till nybyggnad för länsstyrelsen i Älvsborgs län uppförts ett anslag av 290 000 kronor (proposi- tion 19441281, s. 245). Investeringsutredningen hänvisar till vad i angivna proposition anförts beträffande företaget.

Tillbyggnad av landsstatshuset ! Mariestad.

För tillbyggnad av landsstatshuset i Mariestad har ett anslag av 780 000 kronor uppförts å allmän beredskapsstat II för budgetåret 1944/45 (proposi- tion 1944: 281, s. 246 och 247). Utredningen hänvisar till vad i sagda propo- sition anförts beträffande ifrågavarande företag.

Om- och tillbyggnad av länsresldenset i Karlstad.

Länsstyrelsen i Värmlands län har hos investeringsutredningen föreslagit, att om- och tillbyggnad av länsstyrelsens lokaler i länsres-idenset i Karlstad måtte upptagas i investeringsreserven för budgetåret 1945/46. Länsstyrelsen har därvid framhållit, att frågan om en om- och tillbyggnad länge varit ak- tuell. Behovet av utökning av lokalerna måste anses trängande.

I promemoria till investeringsutredningen beträffande ifrågavarande före- tag har byggnadsstyrelsen meddelat, att länsstyrelsen i Värmlands län genom beslutad nybyggnad i kvarteret Mätaren i Karlstad finge lokaler för vägför- valtningen, länsarkitektkontoret och egnahemsnämnden. För själva länssty- relsen erfordrades emellertid ytterligare lokaler, beroende bland annat på ut- ökningen av taxeringsavd'eln—ingen och den nya civilförsvarsavdelningen inom länsstyrelsen. Byggnadsstyrelsen hade låtit verkställa utredning av länsstyrel- sens lokalfråga, varav framginge, att lämpliga lokaler för länsstyrelsen kunde erhållas genom om- och tillbyggnad av residenset. Med ledning av ett upprät- tat skiss—förslag hade kostnaderna för om- och tillbyggnaden preliminärt be- räknats till 890 000 kronor.

Nybyggnad för vägtörvaltningen m. m. i Gotlands län.

I promemoria till investeringsutredningen har byggnadsstyrelsen i fråga om nybyggnad för lantmäterikontor, vägförvaltning och länsarkitektkontor m. m. i Visby i huvudsak meddelat följande.

Länsstyrelsen i Gotlands län hade i skrivelse till byggnadsstyrelsen hem- ställt, att utredning måtte verkställas för beredande av ökade lokaler för länsstyrelsen. För närvarande förhyrdes lokaler i Visby för länsarkitektkon- tor, egnahemsnämnd, vägförvaltning och lantmäterikontor. Då dessa loka- ler, särskilt vägförvaltningens, vore olämpliga och för trånga, vore en ny- byggnad för dessa institutioner synnerligen angelägen. Byggnadsstyrelsen hade låtit verkställa utredning i frågan, enligt vilken hade föreslagits, att en nybyggnad inrymmande ovannämnda institutioner skulle förläggas till en

• Sida 233
•  Original

staden tillhörig tomt ca 300 meter från landsstatshuset. Kostnaderna för ny- byggnaden hade enligt p-reliminära skisser beräknats till 400 000 kronor.

Nybyggnader för vägförvaltningen och för lantmäterikontor-et m. m. i Gävleborgs län:

Länsstyrelsen i Gävleborgs län 'har i skrivelse till investeringsutredningen den 16 augusti 1944 såsom investeringsobjekt för budgetåret 1945/46 före- slagit anordnande av lokaler för länsstyrelsen och densamma närstående statsinstitutioner i Gävle.

Länsstyrelsen ville därvid särskilt framhålla det ökade behov av utrym- men, som uppstått för länsstyrelsen dels genom inrättandet av en särskild taxeringsavdelning på landskontoret, dels genom den utökning av landskans- liet, som föranleddes av den nya civilförsvarslagen, dels ock genom skyldig— heten för länsstyrelsen att bereda lokal åt länstrafikledaren. Vid anskaffan- de av nya lokaler för landsfogden syntes lokal jämväl för statspolisen böra inrymmas i samma byggnad.

Länsarkitekten i Gävleborgs län hade i skrivelse till länsstyrelsen fram- hållit, att lokalbehovet för väg-förvaltningen i länet vore särskilt trängande, enär förvaltningens nuvarande lokaler vore otillräckliga. Vad beträffade länsstyrelsens taxeringsavdelning, vilken för närvarande disponerade för- hyrda provisoriska lokaler, borde denna avdelning av praktiska skäl snarast överflyttas till lantmäterikontorets och landsfogdens nuvarande lokaler i landsstatshuset.

Enligt av länsarkitektkontoret verkställd utredning vore avsett att å den tomt, som för närvarande disponerades av straffångelset i Gävle, uppföra ny- byggnader för länsstyrelsen och andra statliga myndigheter, varvid i en första byggnadsetapp skulle uppföras en byggnad för Vägförvaltningen och en byggnad för lantmäterikontor och yrkesinspektion samt för jägmästareni Gästriklands revir. Kostnaden för första byggnadsetappen (hade av byggnads- styrelsen beräknats till 800 000 kronor.

Enär såsom ovan nämnts de föreslagna byggnaderna äro avsedda att upp- föras å fängelsets nuvarande område, är det framlagda förslagets realiseran- de beroende av huruvida nytt fängelse kommer att uppföras utanför sta- den, såsom strafflagberedningen föreslagit i sitt den 14 november 1944 av- givna betänkande angående verkställigheten av frihetsstraff m. m. (SOU 1944: 50). Vid samråd med justitiedepartementet har utredningen emellertid erfarit, att det kunde förutsättas, att den föreslagna förflyttningen av fäng- elset skulle komma till stånd under de närmaste åren, varefter fängelsets tomt kunde disponeras för länsstyrelsens behov. Med hänsyn härtill och då de i den första byggnadsetappen ingående nybyggnaderna för länsstyrelsen med flera myndigheter enligt uppgift kunna uppföras å fängelsetomten obe- roende av de å tomten för närvarande befintliga byggnaderna, har investe- ringsutredningen funnit skäl att i förslaget till investeringsreserv för ifråga- varande ändamål upptaga ett belopp av 800 000 kronor.

• Sida 234
•  Original

Nybyggnad för Vägförvaltningen m. m. i Västerbottens län.

I promemoria till investeringsutredningen har byggnadsstyrelsen meddelat, att länsstyrelsen i Västerbottens län och densamma närstående statsinstitu- tioner i Umeå sedan flera år fått dragas med betydande lokalsvårigheter, De under senare år nytillkomna organen vid länsstyrelsen, såsom taxerings— och civilförsvarsavdelningama samt Vägförvaltningen, hade till följd av bristen på lämpliga utrymmen ej kunnat erhålla nöjaktiga lokaler, men även för vissa övriga statliga organ i Umeå, (såsom landsfogden och lappfogden samt försvarsområdesstaben, måste lokalfrågan bringas till en lösning. Verkställ- da undersökningar hade givit vid handen, att det icke vore möjligt att ge- nom förhyrning anskaffa lokaler för de berörda organen, varför ingen annan utväg stode öppen än att uppföra en nybyggnad för vissa av de statliga insti- tutionerna i staden.

Utredningar beträffande nybyggnad, avsedd att inrymma lokaler för väg- förvaltning, landsfogde, lappfogde, länsarkitektkontor, civilförsvarsförvalt- ning och försvarsområ-desstab, påginge för närvarande inom styrelsen. Ut- redningen hade fortskridit så pass långt att, därest anslag för ändamålet komme att ställas till förfogande, byggnadsarbetena .skulle kunna påbörjas under budgetåret 1945/46. Genom den förevarande nybyggnaden komme inom länsstyrelsens nuvarande lokaler att frigöras vissa utrymmen, vilka vore avsedda att efter vissa ombyggnader utnyttjas för en välbehövlig utvidg- ning av de till länsstyrelsens förfogande stående utrymmena. På utredningens nuvarande ståndpunkt kunde kostnaderna icke överblickas med någon större grad av säkerhet, men de hade av byggnadsstyrelsen preliminärt beräknats uppgå till 600 000 kronor. Från byggnadsstyrelsens sida har dessutom för- klarats, att uppförandet av den föreslagna nybyggnaden måste anses vara angeläget.

Nybyggnad för väg— och vattenbyggnadsstyrelsen.

I promemoria till investeringsutredningen har byggnadsstyrelsen meddelat, att väg— och vattenbyggnadsstyrelsen på grund av bristen på lämpliga loka- ler arbetade under mycket otillfredsställande förhållanden. De för styrelsen tillgängliga lokalerna vore trånga och dessutom splittrade på 10 olika stäl- len inom Stockholm. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens byggnadsfråga vore för närvarande föremål för utredning inom byggnadsstyrelsen. Med stöd av redan verkställd utredning angående lokalbehovet för väg- och vattenbygg— nadsstyrelsen hade byggnadskostnaderna för en nybyggnad preliminärt be- räknats till 3 250 000 kronor. För byggnaden lämplig tomt funnes tillgäng— lig, varför företaget enligt byggnadsstyrelsens åsikt borde påbörjas under [bud- getåret 1945/46. Byggnadsstyrelsen hade för avsikt att för ifrågavarande än- damål hemställa om anvisande av 1 500 000 kronor för budgetåret 1945/46.

Därest Kungl. Maj:t icke kommer att till årets riksdag föreslå anvisande av medel å riksstaten till påbörjande av ifrågavarande byggnadsföretag och detsamma således icke medtages i investeringsplanen såsom ordinarie ar-

• Sida 235
•  Original

bete, har utredningen, med hänsyn till det synnerligen trängande behovet av att lokalfrågan för väg och vattenbyggnadsstyrelsen snarast ordnas, fun- nit detsamma böra medtagas i investeringsreserven för budgetåret'1945/46 med ett belopp av 1 500 000 kronor.

Uppförande av grovlaboratorium m. m. vid statens väglnstitut».

Till uppförande av grovlaboratorium m. in. vid statens väginstitut har ett anslag av 60 000 kronor uppförts å allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 (proposition 1944: 281, s. 248). Investeringsutredningen hänvisar till vad i angivna proposition anförts om detta företag.

Nybyggnad för statens geotekniska institut.

Genom beslut den 30 juni 1944 har Kungl. Maj:t uppdragit åt byggnads— styrelsen att utreda frågan om nybyggnad för statens geotekniska institut och för ifrågavarande utredningsarbete anvisat ett belopp av 7 000 kronor. I skrivelse till investeringsutredningen har statens geotekniska institut beträf- fande behovet av nybyggnad för institutet anfört i huvudsak följande.

Enligt stats-makternas beslut (proposition 1943: 333, riksdagens skrivelse 1943: 480) hade vid årsskiftet 1943/44 väg- och vattenbyggnadsstyrelsens geo— tekniska avdelning utbrutits ur styrelsen och omorganiserats till ett statens geotekniska institut. Detta hade till uppgift att stå statliga och kommunala myndigheter samt enskilda till tjänst med geotekniska undersökningar och utredningar samt att bedriva geoteknisk forskning och undervisning. Institu- tet hade tills vidare sina kontorslokaler inrymda i huset Narvavägen 25 och sitt laboratorium inrymt i statens väginstituts huvudbyggnad vid Drottning Kristinas väg i Stockholm. Kontorslokalerna hade en golvyta av 370 kvadrat- meter och laboratoriet en yta av 180 kvadratmeter. En mindre ökning av la- horatorieutrymmet vore säkerställd därigenom, att geotekniska institutet kom- me att få disponera utrymmen om ytterligare 48 kvadratmeter av väginsti- tutets lokaler.

Genom sistnämnda ökning komme utrymmet, om än med svårighet, att åtminstone räcka för den fåtaliga personal (25 personer), som institutet nu med hänsyn till byggnadsverksamhetens minskade omfattning under krigs- åren behövde. Så snart byggnadsverksamheten vuxe, komme emellertid per— sonalen vid institutet att ökas mycket starkt, och då bleve enligt institutets uppfattning lokalerna absolut otillräckliga. I detta sammanhang ville institu- tet även framhålla, att i propositionen angående inrättande av institutet före- slagits, att statens järnvägars geotekniska avdelning, vid vilken vore syssel- satta 12 personer, skulle införlivas med institutet den 1 oktober 1945. Därest införlivandet av statens järnvägars geotekniska avdelning komme till stånd, vore det uppenbart, att institutet vid denna tidpunkt måste få större lokaler, även om byggnadsverksamheten i landet då komme att hava lika liten om- fattning som nu. Institutet har vidare anfört, att ett visst samarbete vore avsett att äga rum mellan institutet och tekniska högskolan i fråga om under-

• Sida 236
•  Original

visning i geoteknik. Därvid skulle demonstrationer, elevlaborationer och exa- mensarbeten m. m. anordnas inom institutet. Uppenbarligen kunde detta icke ske i nämnvärd omfattning, förrän institutet fått större lokaler. Slut- ligen ville institutet framhålla, att det vore en mycket stor olägenhet att kontorslokalerna vore belägna så långt från laboratorierna som nu vore fal— let. Arbetet bleve därigenom splittrat, och mycken tid ginge förlorad för per- sonalen vid förflyttning mellan de båda arbetsplatserna. Det vore alltså syn- nerligen önskvärt, att kontoret och laboratoriet snarast möjligt förlades till samma byggnad.

Från byggnadsstyrelsen har till investeringsutredningen meddelats, att ut- redning angående nybyggnad för statens geotekniska institut numera påginge inom styrelsen och att kostnaden för en dylik byggnad av styrelsen preli- minärt beräknats uppgå till 900 000 kronor.

Nybyggnad för lantmäterikontor och vattendomstol i kvarteret Palmen ] Vänersborg.

Till nybyggnad för lantmäterikontor'och vattendomstol i kvarteret Palmen i Vänersborg har ett anslag av 290 000 kronor uppförts å allmän beredskaps- stat II för budgetåret 1944/45 (proposition 1944: 281, s. 243—245). Utred- ningen hänvisar till vad i angivna proposition anförts beträffande företaget i fråga.

Lantmäterikontorsbyggnad i Mariestad.

Å allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 har till uppförande av lantmäterikontorsbyggnad i Mariestad uppförts ett anslag av 325 000 kronor (proposition 1944: 281, s. 248). Investeringsutredningen hänvisar till vad i angivna proposition anförts beträffande ifrågavarande företag.

Finansdepartementet.

I förslaget till investeringsplan för nästkommande budgetår i vad det gäller husbyggnader inom finansdepartementets verksamhetsområde ingå liksom för innevarande budgetår endast av generaltullstyrelsen anmälda byggnad-s- arbeten. Investeringsreserven omfattar sex dylika företag för en samman— lagd kostnad av 395 000 kronor mot 120 000 kronor för innevarande budget- år (proposition 1944: 281, s. 251 och 252). De i reserven ingående företagen utgöras samtliga av tjänstebostadshus för tullverkets gränsbevakning. Be- träffande behovet av dylika bostäder hänvisar utredningen till den i 1945 års statsverksproposition (kapitalbudgeten: bil. 5, punkten 2) i samband med anmälan av anslag till vissa byggnadsarbeten vid tullverkets gränsbevakning lämnade allmänna redogörelsen härför. I fråga om detaljmotiveringarna för de i reserven ingående företagen återgives i det följande i huvudsak vad av tullstyrelsen till investeringsutredningen härutinnan meddelats.

• Sida 237
•  Original

Tlänstebostadshus [ Hovilsrud.

Vid gränsposteringen Hovilsrud i Värmlands län vore för närvarande två gränsuppsyningsmän stationerade. Då den ene av dem, vilken bodde i eget hus, avginge från sin tjänst den 1 april 1945, syntes någon möjlighet för efter- trädaren att erhålla bostad på lämpligt avstånd från riksgränsen icke kom- ma att föreligga. Den andre gränsuppsyningsmannen hade icke kunnat få hyra bostad på närmare håll från gränsen än 5 kilometer. Uppförandet av ett tjänstebostadshus under kommande budgetår vore därför angeläget. Bygg- naden, som borde uppföras i trä, behövde inrymma två bostadslägenheter om två rum och kök jämte ett expeditionsrum ävensom ett rum för extra personal; i källaren borde finnas pannrum, bad- och tvättstuga, hushålls- källare, vedkällare och tullbod. Kostnaderna för bostadshuset inklusive tomt- mark och inhägnad hade av generaltullstyrelsen preliminärt beräknats till 65 000 kronor, varav ett belopp av högst 2 500 kronor avsåge marklösen.

Tjänstebostadshus ! Posåsen-.

Vid gränsposteringen Posåsen i Värmlands län vore för närvarande två gränsuppsyningsmän placerade. Den ene av dessa hade i Posåsen fått hyra en lägenhet om två vindsrum utan kök, medan den andre nödgades bo 5 kilometer från Posåsen i en förhyrd lägenhet om två vindsrum, av vilka ett provisoriskt inretts till kök. Med hänsyn till de begränsade möjligheterna att i Posåsen skaffa lämpliga bostäder syntes det styrelsen vara av vikt, att ett bostadshus för gränsbevakningspersonalen därstädes bleve uppfört un— der budgetåret 1945/46. Byggnaden syntes böra uppföras av trä samt in— rymma två bostadslägenheter om två rum och kök jämte ett expeditions- rum ävensom ett rum för extra personal; i källaren borde finnas pannrum, bad- och tvättstuga, hushållskällare, vedkällare och tullbod. Kostnaderna för bostadshuset jämte tomtmark och inhägnad hade av generaltullstyrelsen preliminärt beräknats till 65 000 kronor, varav ett belopp av högst 2 500 kronor avsåge marklösen.

Tlänstebostadshus i Matarengit

Beträffande gränsposteringen i Matarengi i Norrbottens län har i 1945 års statsverksproposition (kapitalbudgeten: bil. 5, punkten 2) lämnats en kort- fattad redogörelse för hostadsförhållandena på platsen. Härutöver har gene- raltullstyrelsen meddelat, att tjänstebostadshus i Matarengi syntes böra upp— föras i två våningar inrymmande å nedre botten en lägenhet om 3 rum och kök samt ett expeditionsrum, en trappa upp en lägenhet om 2 rum och kök samt ett rum för extra personal och i källaren pannrum, hushållskällare, vedkällare, bad— och tvättstuga, tullbod och garage. Kostnaderna för bygg- naden inklusive marklösen m. m. hade av styrelsen preliminärt beräknats till 70 000 kronor.

• Sida 238
•  Original

Tjänste-bostadshus i Kukkolaskog;

Även i fråga om gränsposteringen i Kukkolaskog har i årets statsverks- proposition (kapitalbudgeten: bil. 5, punkten 2) lämnats en kortfattad redo- görelse för bostadsförhållandena på platsen. Härutöver har general-tullsty- relsen anfört, att ett bostadshus i Kukkolaskog borde innehålla å nedre botten en lägenhet om 2 rum och kök jämte ett expeditionsrum, en trappa upp en lägenhet om 2 rum och kök samt ett rum för extra personal och i källaren pannrum, hushållskällare, vedkällare, bad- och tvättstuga, tullbod och ga- rage. Kostnaderna för byggnaden inklusive tomtmark hade av styrelsen pre- liminärt beräknats till 70 000 kronor.

Tjänstebostadshus i Huuki.

Generaltullstyrelsen meddelar, att den vid gränsposteringen i Huuki sta- tionerade ordinarie gränsbevakningsmannen, vilken innehade egen fastighet, komme att avgå med pension den 1 april 1946. Någon möjlighet att i Huuki förhyra bostadslägenhet funnes icke och vore ej heller att framdeles påräk- n-a. På grund av bostadsbristen kunde vid posteringen ej placeras någon tjänsteman, som vore familjeförsörjare. Med hänsyn till de otillfredsställan- de bostadsförhållandena syntes därför i Huuki böra uppföras tjänstebostads- hus för gränsbevakningspersonalen. Kostnaderna för den föreslagna byg - naden inklusive tomtmark hade av styrelsen preliminärt beräknats uppgå till 65 000 kronor.

Tjänstebostadshus i Neistenkangas.

Generaltullstyrelsen erinrar om att den enda lägenhet, som kunnat för- hyras för den nu i Neistenkangas stationerade ordinarie gränsuppsynings- mannen, vilken vore familjeförsörjare, vore mycket bristfällig. Bland annat vore den trång och illa ombonad. Då någon ytterligare lägenhet icke stått att uppbringa, hade i Neistenkangas förutom nyssnämnda tjänsteman måst stationeras en extra gränsuppsyningsman, som icke vore familjeförsörjare. Till förbättring av de svåra bostadsförhållandena ville generaltullstyrelsen föreslå, att i Neistenkangas uppfördes ett bostadshus inrymmande 2 två— rumslägenheter, ett rum för extra personal samt expeditionsrum. Kostna- derna för den föreslagna byggnaden hade av styrelsen uppskattats till ca 60 000 kronor.

Eeklesiastikdepartementet.

Förslaget till investeringsplan för statliga husbyggnadsföretag för verk och myndigheter m. m. för budgetåret 1945/46 innefattar, i vad detsamma avser företag hänförliga till ecklesiastikdepartementets verksamhetsområde, en in- vesteringsreserv om 6225 000 kronor. En sammanställning av de olika i pla- nen ingående arbetena återfinnes i bil. 21.

• Sida 239
•  Original

För innevarande budgetår hava till statliga husbyggnadsföretag inom eckle— siastikdepartementets verksamhetsområde å beredskapsstat II och III uppförts anslag av sammanlagt 3690 500 kronor, varav å delstat II komma anslag med 1212 500 kronor och å delstat III anslag med 2 478 000 kronor.

I fråga om angelägenheten av de i den föreslagna investeringsreserven in- gående företagen h—änvisar investeringsutredningen till de redogörelser, som lämnats beträffande dessa arbeten av vederbörande verk och myndigheter och som i det följande i huvudsak återgivas, till den del icke redogörelser för företagen återfinnas i av Kungl. Maj:t avgivna propositioner.

Om- och tillbyggnad av landsarkivet i Göteborg;

Beträffande behovet av ökade lokaler för landsarkivet i Göteborg uttalade statens organisationsnämnd redan år 1932 i ett detta år av nämnden avgivet betänkande, att en utvidgning av expeditions- och tjänstelokalerna vid lands— arkivet vore oundviklig och lämpligen borde komma till utförande senast un- der budgetåret 1941/42. I Kungl. Maj:ts proposition 1938: 275 lämnades en utförlig redogörelse för ärendet samt föreslogs, att för till- och ombyggnad av landsarkivet i Göteborg enligt ett av länsarkitekten i Göteborg upprättat för- slag skulle för budgetåret 1938/39 upptagas ett förskottsanslag av 63 000 kro- nor. Anslaget anvisades av riksdagen men utnyttjades icke. Samma anslag var sedermera uppfört som beredskapsanslag för budgetåren 1939/40 och 1940/41. Arbetet kom emellertid icke till utförande.

I skrivelse till Kungl. Maj :t den 7 oktober 1940 hemställde byggnadsstyrel- sen, att å riksstaten för budgetåret 1941/42 måtte anvisas ett reservations- anslag av 72 000 kronor till ombyggnad av landsarkivet i Göteborg. Något anslag för ändamålet upptogs emellertid icke på riksstaten.

Sedan Kungl. Maj:t den 11 augusti 1944 uppdragit åt byggnadsstyrelsen att verkställa förnyad utredning rörande om— och tillbyggnad av landsarkivet i Göteborg, har styrelsen med skrivelse till Kungl. Maj:t den 14 december 1944 överlämnat ett genom styrelsens för-sorg i samråd med vederbörande landsarkivarie upprättat förslag till om- och tillbyggnad av landsarkivet. Riksarkivet hade i yttrande förklarat förslaget förtjänstfullt utformat och en- dast anfört visrsa detaljerinringar mot detsamma.

Kostnaderna för byggnads-företaget hade beräknats till 245000 kronor enligt följande upp-ställning.

Byggnadsarbeten

Tillbyggnad ........................ kronor 160 000 Ombyggnad ........................ » 25 000 kronor 185 000 Värmeledning och ventilation samt vatten, avlopp och sa-

nitetstekniska installationer .......................... » 30 000 Elektriska ledningar .................................. » 8 000 Ritningar, kontroll och administration samt oförutsedda ut—

gifter ............................................ » 22 000

summa kronor 245 000.

• Sida 240
•  Original

Byggnadsstyrelsen har anfört, att från riksarkivets sida framhållits ange— lägenheten av att det sedan länge trängande behovet av utvidgning av lands— arkivets i Göteborg lokaler snarast möjligt bleve tillgodosett.

Under hänvisning till det anförda har byggnadsstyrelsen hemställt, att å riksstaten för budgetåret 1945/46 måtte anvisas ett anslag av 245 000 kronor till om— och tillbyggnad av landsarkivet i Göteborg. Anslag för ändamålet har emellertid icke föreslagits i 1945 års statsverksproposition.

Ombyggnaden-beten vid kungl. biblioteket.

Till ombyggnadsarbeten vid kungl. biblioteket har ett anslag av 440 000 kronor uppförts å allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 (propo- sition 1944: 281, s. 253—256). Utredningen hänvisar till vad i angivna pro- position anförts beträffande dett-a företag.

Magasinsbyggnad vid statens etnografiska museum.

Föreståndaren för statens etnografiska museum har i skrivelse till investe- ringsutredningen inledningsvis erinrat om att 1937 års riksdag för budgetåret 1937/38 anvisat ett reservationsanslag av 160 000 kronor till uppförande av en magasinsbyggnad för museet. Därjämte hade av 1938 års riksdag anvisats ett tilläggsanslag för täckande av beräknad merkostnad för byggnaden ifråga. Innan arbetena på magasinsbyggnaden hunnit igångsättas, hade emellertid Kungl. Maj:t föreskrivit, att uppförandet av ifrågavarande byggnad icke finge påbörjas, förrän Kungl. Maj:ts tillstånd därtill lämnats. De anvisade anslagen hade sedermera förfallit.

Beträffande behovet av magasinsbyggnaden framhåller museets förestånda— re, att museet sedan flera decennier måst kämpa med olidliga lokalförhållan— den, vilka icke blott försvårat utan nästan omöjliggjort vården av museets dyrbara, staten tillhöriga samlingar. Enär samlingarna på grund av bristande utrymmen måste hållas nedpackade i lådor och lårar, hade det icke kunnat undvikas, att desamma tagit skada på grund av bristande vård. Under rå- dande förhållanden vore det icke heller möjligt att utöva den kontroll över föremålens tillstånd, som rätteligen skulle krävas. Vidare anför föreståndaren, att en av museets viktigaste uppgifter, nämligen att utgöra ett forskningsin- stitut för allmän etnografi, i högsta grad försvårats, då samlingarna endast delvis vore tillgängliga för studerande och forskare. Genom den föreslagna magasinsbyggnadens tillkomst skulle avsevärda lättnader beredas för arbetet inom museet, varjämte den etnografiska forskningens bedrivande i hög grad skulle underlättas.

Enligt uppgift av byggnadsstyrelsen har kostnaden för magasinsbyggna—den numera beräknats till 300 000 kronor.

• Sida 241
•  Original

Iordningställande av Skara domkapitels arkiv och sessionssal.

Skara domkapitel har i skrivelse till investeringsutredningen bland annat meddelat, att domkapitlets arkivlokaler ur brandsäkerhetssynpunkt vore syn— nerligen otillfredsställande. Redan år 1933 hade vederbörande landsarkivarie vid inspektion av arkivlokalerna framställt anmärkningar mot befintliga an- ordningar för arkivets skyddande mot brandfara. Förhållandena härutinnan hade därefter ytterligare försämrats. Vid en genom byggnadsstyrels-enls för- sorg år 1938 verkställd besiktning av arkivlokalerna hade vissa ifrågasatta anordningar till skydd mot brandfara funnits nödvändiga. Med hänsyn till de utomordentligt värdefulla och delvis oersättliga handlingar, som förvara— des i lokalerna, kunde det enligt domkapitlets uppfattning icke anses för— , svarligt att underlåta vidtagandet av erforderliga åtgärder för lokalernas be- , höriga iordningställande. De åtgärder, som enligt ett genom domkapitlets försorg upprättat förslag" ' till lokalernas iordningställande vore avsedda att komma till utförande, vore i korthet dels ökning till erforderlig tjocklek av arkivlokalernas av tegel- murverk uppförda innerväggar mot angränsande lokaler, dels utbyte av de nuvarande, synnerligen primitiva ytterdörrar-na och fönsterluckorna mot brandsäkra dörrar och luckor, dels ock upphuggning och nyläggning av golv samt putsning av väggar och tak.

Vidare vore avsett att i sessionssalen igenmura en dörröppning samt ändra vissa ventilationsanordningar, varjämte väggarna skulle lagas och putsen * kompletteras. Vidare skulle taket vattenrivas och golvet läggas om. Kostna- derna för iordningställande av domkapitlets arkivlokaler och sessionsrum hade preliminärt beräknats till 43 000 kronor.

Uppförande av domkapitelshus ! Växjö.

Till uppförande av domkapitelshus i Växjö har ett anslag av 120 000 kro- nor uppförts å allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 (proposition 1944: 281, s. 107—109). Investeringsutredningen hänvisar till vad i ovan an- givna proposition anförts beträffande ifrågavarande byggnadsarbete.

Restaurering av Visby domkyrka-.

Domkapitlet i Visby har till investeringsutredningen meddelat, att dom- kapitlet i skrivelser till Kungl. Maj:t den 30 augusti och den 14 september 1938 samt den 23 augusti 1939 hemställt om anvisande av ett anslag av 82 000 kronor för restaurering av Visby domkyrka enligt ett år 1938 upprättat pro— gram. Enligt ämbetsskrivelse från ecklesiastikdepartementet till domkapitlet den 21 juni 1939 hade framställningarna med hänsyn till rådande förhållan- den icke föranlett någon Kungl. Maj:ts åtgärd.

Enligt det upprättade restaureringsprogrammet skulle å domkyrkan utföras dels utvändiga, dels invändiga arbeten. Beträffande de utvändiga arbetena

16—457152.

• Sida 242
•  Original

hade föreslagits, att vissa delar av kyrkans tak efter hand skulle omläggas, varvid åtminstone takytorna å tornhuvarna borde täckas med kopparplåt. I fråga om inre arbeten borde enligt förslaget bland annat utföras erforder- lig behandling av putsytor å väggar och valv, vilka skadats på grund av yttertakets dåliga tillstånd. Vidare borde befintliga fönsterspröjsar utbytas mot nya. Kostnaderna för de föreslagna arbetena hade beräknats till 75 000 ' kronor, vartill komme ett belopp av 7 000 kronor, avseende kostnader för av pastoratet år 1936 utförda reparationer av yttertaket till förhindrande av alltför stor skadegörelse å byggnaden.

I underdånigt utlåtande i ärendet den 8 november 1938 hade byggnads- styrelsen för sin del vitsordat behovet av de i ovannämnda förslag upptagna arbetena till den del de vore att hänföra till underhållet. Däremot hade de föreslagna restaureringsarbetena enligt byggnadsstyrelsens mening inneburit alltför obetydliga åtgärder för domkyrkans försättande i ett skick, som mot— svarade byggnadens arkitektoniska möjligheter och kulturhistoriska värde. Med hänsyn härtill hadc byggnadsstyrelsen funnit det behövligt, att dom— kyrkan gjordes till föremål för en ingående teknisk och byggnadshistorisk un- dersökning och att förslag upprättades till en mera omfattande restaurering. Byggnadsstyrelsen hade vidare framhållit, att de föreslagna underhållsarbe- tena, såsom omläggning av yttertaken och dylikt, snarast borde komma till utförande, då dessa arbeten icke kunde anses föregripa en kommande restau— rering. Styrelsen hade i anslutning till det anförda tillstyrkt, att medel måtte anvisas till utförande av vissa underhållsarbeten å Visby domkyrka samt verkställande av en teknisk och byggnadshistorisk undersökning av dom- kyrkan och upprättande av preliminärt förslag till en mera ingående restau- rering av byggnaden.

Byggnadsstyrelsen har sedermera meddelat till investeringsutr—edningen. att förslag till restaurering av Visby domkyrka numera upprättats genom styrelsens försorg, vilket förslag även blivit fastställt. Enligt detta förslag hade kostnaderna för restaureringen beräknats till 168 600 kronor, varav i en första etapp borde utföras arbeten för 113 000 kronor.

I anslutning till det ovan anförda har investeringsutredningen funnit skäl att i förslaget till allmän investeringsreserv för budgetåret 1945/46 upptaga 113 000 kronor för ifrågavarande ändamål.

lordningställande av undervisnings- och konserveringslokaler i Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademiens ämbetsbyggnad.

Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien har vid överlämnandvet till investeringsutredningen av förslag till arbetsobjekt lämpade att ingå i en investeringsreserv bland annat upptagit frågan om iordningställande av un- dervisnings- och konserveringslokaler för statens historiska museum. Här- utinnan har akademien anfört, att det ansåges vara utomordentligt värdefullt för museet, om stadigvarande förbindelse kunde knytas mellan museets verk- samhet och Stockholms högskolas undervisning i konsthistoria och ar—

• Sida 243
•  Original

keologi. Därigenom skulle, framhåller akademien, ett levande samband åstadkommas mellan museets studiematerial och landets högsta läroanstalt inom förevarande område, till ömsesidig båtnad för båda parter. Från hö'g- skolans sida hade ansetts, att ett dylikt samarbete bäst kunde ordnas däri- genom, att de konsthistoriska och arkeologiska seminarierna vid högskolan för sin undervisning och för sina bibliotek och fotografisamlingar finge lo- kaler upplåtna inom vitterhetsakademiens ämbetsbyggnad, till vilken aka- demiens stora bibliotek och avbildningssamlingar vore förlagda. Ett dylikt arrangemang syntes även ut' akademiens synpunkt vara det lämpligaste. En- ligt akademiens uppgift hade avsetts, att högskolan skulle betala hyra för de sålunda upplåtna lokalerna. Lokalerna vore avsedda att inredas i tillgäng— liga utrymmen i bottenvåningen i akademiens ämbetsbyggnad.

Vitterhetsakademien anför vidare, att stort behov förelåge att inom aka— demiens byggnad jämväl inrymma lokaler för en ateljé för konservering av äldre textilier, huvudsakligen åt kyrkor och museer. Det vore enligt akade- miens mening möjligt att inrymma dessa lokaler inom samma del av äm— betsbyggnadens bottenvåning, där de förutnämnda semina'rielokalerna vore avsedda att inredas.

Kostnaderna för de föreslagna arbetena hade beräknats till sammanlagt 32 000 kronor.

Ombyggnads- och installationsarbeten i byggnaden för kemiska institutionen vid universitet i Uppsala. '

Till ombyggnads- och installationsarbeten i byggnaden för kemiska insti- tutionen vid universitetet i Uppsala har ett anslag av 140 000 kronor uppförts å allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 (proposition 1944: 281, s. 256 och 257). Utredningen hänvisar till vad i ovan angivna proposition an- förts beträffande ifrågavarande företag.

Nybyggnad för fysiologiska institutionen vid universitetet i Lund.

Till nybyggnad för fysiologiska institutionen vid universitetet i Lund har ett anslag av 785000 kronor uppförts å allmän beredskapsstat III för bu'd- getåret 1944/45 (proposition 1944:281, 5. 259—263). Utred-ningen hänvisar till vad i ovan angivna proposition anförts beträffande ifrågavarande företag.

Nybyggnad för institutionen för årftlighetsforskning vid Lunds universitet.

Till nybyggnad för institutionen för årftlighetsforskning vid Lunds uni- versitet samt till förvärv av härför erforderlig mark hava ans-lag av 360 000 respektive 80 000 kronor uppförts å allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 (proposition 1944: 281, bil. 14, punkten 5).

För markförvärvet har numera ett anslag av 80000 kronor föreslagits å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1944/45 (proposition 1945: 2, s. 117 och 118). Investeringsutredningen hänvisar till vad i ovan angivna proposi- tion anförts beträffande ifrågavarande företag.

• Sida 244
•  Original

I fråga om kostnaderna för uppförande av institutionsbyggnaden har bygg- nadsstyrelsen meddelat, att dessa vid den pågående detaljplaneringen av före- taget visat sig vara för lågt beräknade och att desamma numera av styrelsen beräknats till 420 000 kronor.

I anslutning till det ovan anförda har investeringsutredningen funnit skäl att för institutionsbyggnad för institutionen för årftlighetsforskning vid Lunds universitet i förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1945/46 upptaga ett belopp av 420 000 kronor.

Nybyggnad för bakteriologiska institutionen vid universitetet i Lund.

Till nybyggnad för bakteriologiska institutionen vid universitetet i Lund har ett anslag av 525 000 kronor uppförts å allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 (proposition 1944:281, 5. 267 269). Utredningen hän- visar till vad i ovan angivna proposition anförts i fråga om detta företag.

Nybyggnad för en reumatisk och en ortopedisk avdelning vid akademiska sjukhuset i Uppsala.

De jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 17 oktober 1941 av chefen för social— departementet tillkallade sakkunniga för fortsatt utredning av frågan om reumatikervårdens utbyggande och de reumatiska sjukdomarnas bekämpan- de (1941 års reumatikervårdssakkunniga) hava i en den 28 februari 1942 av- given utredning om reumatikervårdens ordnande uttalat, att det otvivelaktigt krävdes ett ökat antal vårdplatser på specialsjukhus för reumatiska och andra invalidiserande sjukdomars vård. Dessa platser borde i första hand förläggas till avdelningar vid undervisningssjukhus. De sakkunniga hava föreslagit inrättandet dels vid Karolinska sjukhuset i Stockholm av en 'av- delning för reumatiska och andra invalidiserande sjukdomars vård, dels ock vid Akademiska sjukhuset i Uppsala av en avdelning för reumatisk och en avdelning för ortopedisk vård. Beträffande behovet av reumatikervårdens ordnande hänvisas i övrigt till vad i propositionen 1943: 151 härutinnan an- förts.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 26 november 1943 meddelade byggnads- styrelsen, att styrelsen på uppdrag av Kungl. Maj:t upprättat förslag jämte kostnadsberäkningar för uppförande av en reumatisk och en ortopedisk av— delning vi-d akademiska sjukhuset i Uppsala. Kostnaderna för företaget hade av styrelsen beräknats till 2 765 000 kronor. Styrelsen hemställde att för budgetåret 1944/45 måtte för ifrågavarande ändamål anvisas ett belopp av 1 000 000 kronor. Anslag för byggnadsföretaget har emellertid icke upptagits å riksstaten.

Byggnadsstyrelsen har till investeringsutredningen meddelat, att kostnaden för den förevarande nybyggnaden numera beräknats till 2 180 000 kronor.

Vid utförandet av byggnadsarbeten vid akademiska sjukhuset i Uppsala synes enligt vad investeringsutredningen erfarit den principen i allmänhet

• Sida 245
•  Original

hava tillämpats, att Uppsala läns landsting bidragit med viss del av kost- naden. Huruvida så bör ske även beträffande här föreliggande byggnadsföre- tag, har utredning-en icke ansett sig böra taga ställning till.

Investeringsutredningen har med nyss angivna reservation funnit skäl att i förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1945/46 för ifrågavarande ar- bete upptaga ett belopp av 1 000 000 kronor, motsvarande kostnaderna under ett första byggnadsår.

Nybyggnad för bibliotek m. 111. vid Chalmers tekniska högskola.

Till nybyggnad för bibliotek m. in. vid Chalmers tekniska högskola har ett anslag av 1 000 000 kronor uppförts å allmän beredskapsstat II för bud- getåret 1944/45 (proposition 1944z281, s. 270—275). Utredningen hänvisar till vad i ovan angivna proposition anförts beträffande ifrågavarande företag.

Ändrings- och reparationsarheten i byggnaden lör kemiska institutionen vid Chalmers tekniska högskola.

Till ändrings- och reparationsarbeten i byggnaden för kemiska institutio- nen vid Chalmers tekniska högskola har ett anslag av 63 000 kronor upp- förts å allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 (proposition 1944: 281, s. 275—276). Utredningen hänvisar till vad i ovan angivna proposition anförts beträffande ifrågavarande företag.

Tillbyggnad av fysiska institutionen vid Chalmers tekniska högskola.

Styrelsen för Chalmers tekniska högskola har i skrivelse till investerings- utredningen den 16 oktober 1944 angående tillbyggnad av fysiska institutio- nen vid högskolan bland annat meddelat, att nuvarande lokaler för fysiska institutionen vore belägna i den år 1926 uppförda byggnaden för fysik och kemi. Fysikinstitutionen vore utbyggd för ett studerandeantal av 120 per års- kurs. 1940 års sakkunniga för den högre tekniska undervisningen hade an- sett att, med hänsyn till landets behov av ingenjörer, i högskolans första årskurs årligen borde intaga-s 280 elever, av vilka minst 250 beräknades komma att deltaga i fysikundervisningen. Genom omfattande dubbleringar hade det varit möjligt att öka antalet nyintagna elever som deltoge i fysik- undervi'sningen betydligt över siffran 120. Under läsåret 1943/44 hade så- lunda omkring 175 elever deltagit i denna undervisning. Att öka antalet 'del- tagare därutöver vore emellertid av schematekniska skäl knappast möjligt.

1940 års sakkunniga för d'en högre tekniska undervisningen hade, anför högskolestyrelsen, vidare räknat med att den nuvarande föreläsningssalen, som hade 145 platser, skulle kunna användas även i fortsättningen om den utökades med ett angränsande utrymme. Vid närmare bearbetning av detta förslag hade det emellertid visat sig, att endast omkring 30 nya platser därvid kunde erhållas i salen, ett resultat som icke stode i riktig proportion

• Sida 246
•  Original

till det ingrepp, som skulle behöva göras i byggnad-shoppen. Högskolan ville därför föreslå, att föreläsningssalen bleve förlagd till en särskild till- byggnad, medan den gamla föreläsningssalen omändrades till övningslabo- ratorium.

Enligt de ovannämnda sakkunnigas beräkningar borde fysiska institutio- nens föreläsningssal rymma 200 platser. Då salen nu måste förläggas till en nybyggnad, syntes det lämpligt att göra den något större än vad de sakkun- niga föreslagit, med hänsyn dels till framtida behov, dels därtill att hög- skolan, innan blivande byggnad för första och andra årskurserna komme till stånd, hade behov av någon sal, som kunde rymma en hel årskurs på 250 studerande. Den föreslagna föreläsningssalen hade därför beräknats för 250 platser.

Enligt ett genom högskolans försorg upprättat förslag skulle byggnaden vidare innehålla preparations'rum, förberedningsrum och lobarotorium samt verkstad.

I underdånigt utlåtande den 9 november 1944 har byggnadsstyrelsen för- klarat sig intet hava att erinra mot det upprättade förslaget eller mot den till 360 000 kronor beräknade kostnaden för företaget.

Vissa ändrings- och reparationsarheten vid iolkskoleseminariet i Uppsala.

Till vissa ändrings- och reparationsarbeten vid folkskoleseminariet i Upp— sala har ett anslag av 45 000 kronor uppförts å allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 (proposition 1944: 281, s. 276 och 277). Utredningen hänvisar till vad i ovan angivna proposition anförts beträffande detta företag.

Uppförande av simhallsanläggning vid gylnnastiska centralinstitutet.

Föreståndaren för gymnastiska centralinstitutet har i skrivelse till inves- teringsutredningen den 15 mars 1944 beträffande behovet av simhallsan- läggning vid institutet bland annat anfört följande.

Den i institutets utbildningsplaner ingående simundervisningen bedreves för närvarande i olika badanläggningar inom Stockholm. Förutom de tids- ödande och för institutets elever kostsamma resorna uppstode därigenom även den olägenheten, att undervisningen stördes av den samtidigt badande allmänheten. Simundervisningen vid institutet kunde därför under de rå- dande förhållandena icke bedrivas pä ett tillfredsställande sätt.

För att eleverna skulle kunna uppfylla de fordringar, som komme att ställas på dem såsom lärare i fysisk fostran, vore det oundgängligt, att de utbildades till duktig-a simlärare. I utbildningen inginge därför, förutom för- värvande av personlig färdighet i olika simsätt, jämväl undervisningsöv- ningar och livräddningsövn-ingar.

Den föreslagna simhallen vore avsedd att jämväl upplåtas åt allmänheten varje dag efter klockan 16 samt hela dagarna under 'de tider av året, då

• Sida 247
•  Original

undervisning icke bedreves vid institutet. En på hemställan från institutets direktion av Stockholms stads idrottsstyrelse verkställd beräkning av drift- kostnadema för simhallen hade givit vid handen, att hallen kunde beräknas giva ett årligt netto på minst 20 000 kronor. Kostnaderna för simhallsan— läggningen hade beräknats till 594 000 kronor.

J ordbruksdepartementet.

Förslaget till investeringsplan för statliga husbyggnadsföretag för verk och myndigheter m. m. för budgetåret 1945/46 innefattar, i vad detsamma avser företag hänförliga till jordbruksdepartementet's verksamhetsområde, en in— vesteringsreserv om 3 379 500 kronor. En sammanställning av de olika i pla- nen ingående arbetena återfinnes i bil. 21.

För innevarande budgetår hava till statliga husbyggnadsföretag inom jord- bruksdepartementets verksamhetsområde å beredskapsstat II och III upp- förts an—slag av sammanlagt 3 690 500 kronor, varav å delstat II komma an- slag med 1 212 500 kronor och å delstat III anslag med 2 478 000 kronor.

I fråga om angelägenheten av de i den föreslagna investeringsreserven in- gående företagen hänvisar investeringsutredningen till de redogörelser, som lämnats beträffande dessa arbeten av vederbörande verk och myndigheter, och som i det följande i huvudsak återgivas, till den del icke redogörelser för företagen återfinnas i av Kungl. Maj:t avgivna propositioner, då utredningen endast hänvisar till dessa.

Anordnande av lokaler för institutionen för fysik och meteorologi vid lantbrukshögskolan.

För anordnande av lokaler för institutionen för fysik och meteorologi i den s. k. Hoffman-Bangska villan vid lantbrukshögskolan har tidigare å or- dinarie stat anvisats ett belopp av 10 000 kronor. Ifrågavarande företag upp- togs bland de ordinarie arbetena i investeringsplanen för budgetåret 1944/45. Byggnadsstyrelsen har till investeringsutredningen meddelat, att det anvisade beloppet vid av styrelsen gjord kostnadsberäkning visat sig bliva otillräck— ligt för arhetenas genomförande. Ett belopp av 20 000 kronor skulle sålun- da bliva erforderligt. Då medel för företagets utförande tidigare anvisats å riksstaten och företagets angelägenhet alltså måste anses styrkt, har utred- ningen funnit sig böra för ifrågavarande ändamål upptaga ett belopp av 10 000 kronor i förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1945/46.

Vegetationsgård vid lantbrukshögskolan.

Lantbrukshögskolans styrelse har i skrivelse till investeringsutredningen meddelat, att vid högskolan för närvarande funnes en mindre vegetations- gård, som vore mycket förfallen. En del av densamma vore för övrigt redan

• Sida 248
•  Original

bortriven. Vegetationsgården vore avsedd att utnyttjas såväl av jordbruks- försöksanstalten som av viss-a av högskolans övriga institutioner. Den nu- varande anläggningen täckte endast en ringa del av högskolans behov av ut- rymme för kärlförsök, varför det ur högskolans synpunkt vore synnerligen angeläget, att en ny vegetationsgård snarast komme till stånd.

Kostnaderna för vegetationsgården hade av styrelsen beräknats till 160 000 kronor.

Högskolans styrelse har i detta sammanhang meddelat, att utredning på— ginge rörande svenska vall- och mosskulturföreningens framtida organisation och föreningens eventuella införlivande med högskolan. I samband därmed bedreves även undersökning, i vad mån föreningen och försöksanstalterna kunde erhålla gemensamma lokaler. Utförandet av förevarande försöksgård berördes emellertid icke av nämnda utredning.

I anslutning till det ovan anförda har investeringsutredningen funnit skäl att för ifrågavarande ändamål i investeringsreserven upptaga ett belopp om 160000 kronor.

Varmväxthus och lagringsrurn för potatis vid lantbrukshögskolan.

Lantbrukshögskolans styrelse har i skrivelse till investeringsutredningen meddelat, att många av de problem, som inom institutionen för växtodlings- lära vid högskolan upptoges till behandling, behövde fullföljas med vegeta— tionsförsök även under senhösten och vintern. Ofta nog kunde förberedande arbeten i stor utsträckning utföras i växthus under den mörka årstiden, var- för tillgång till ett varmväxth'us vore synnerligen viktigt. För dessa förbere— dande arbeten kunde emellertid plats icke beredas inom de varmväxthus, som disponerades av andra institutioner. Ett särskilt växthus syntes sålunda böra uppföras för ändamålet. Det föreslagna växthuset syntes icke behöva göras större än att det erhölle ca 100 kvadratmeters golvyta. Därest varmväxt- huset uppfördes i anslutning till högskolans vegetationsgård, syntes vegeta- tionsgårdens värmeanläggning kunna utnyttjas även för växthuset. Kostna- den för varmväxthuset hade beräknats till 16 300 kronor. Detta belopp hade också upptagits å beredskapsstat för budgetåret 1938/39 för ifrågavarande ändamål.

Högskolans styrelse meddelar vidare, att å beredskapsstat för budgetåret 1939/40 ett anslag av 34300 kronor upptagits till uppförande av nämnda växthus jämte lagringsrum för potatis vid lantbrukshögskolan. Då det för verksamheten vid institutionen för växtodlingslära vid högskolan vore av stor vikt, att såväl varmväxthus som lagringsmm för potatis komme till utförande, hemställde styrelsen, att medel för båda dessa ändamål måtte upptagas i investeringsreserven. -

Byggnadsstyrelsen har efter granskning av de lämnade uppgifterna medde- lat, att kostnaderna (för byggnadsföretagen ifråga numera av styrelsen be- räknats till 50 000 kronor.

• Sida 249
•  Original

I anslutning till det ovan anförda har investeringsutredningen funnit skäl att i förslaget till investeringsreserv upptaga ett belopp av 50000 kronor för uppförande av varmväxthus samt lagringsrum för potatis vid lantbrukshög- skolan.

lnstitutionsbyggnad m. 111. vid botanisk-genetiska trädgården vid lantbrukshögskolan.

Utöver den i 1945 års statsverksproposition (IX ht., s. 42) lämnade redo- görelsen för behovet av uppförande av ny institutionsbyggnad m. m. vid bo- tanisk-genetiska trädgården vid lantbrukshögskolan, till vilken redogörelse ut- redningen hänvisar, har högskolans styrelse meddelat, att i anslutning till in- stitutionsbyggnaden borde uppföras växthusutrymmen avsedda att inrymma för undervisning och- forskning nödvändigt levande material. Härför erfor- derlig byggnad syntes böra vara uppdelad i ett varmhus, ett tempererat hus och ett kallhus samt erhålla anknytning till föreläsningssalar i institutions- byggnaden. Vidare hade institutionen för systematisk botanik och årftlighets- lära stort behov av en bostad för trädgårdsmästaren vid botanisk-genetiska trädgården samt av en lada, avsedd för det växtmaterial, som skördades i de försök, som utlagts av institutionen. Styrelsen ville vidare framhålla, att det av byggnadsstyrelsen nu upprättade byggnadsförslaget endast upptoge mini- miutrymmen. Lantbrukshögskolans styrelse hade dock, sedan det upplysts att den föreslagna institutionsbyggnaden utan större svårighet kunde tillbyggas, ansett sig kunna godtaga det framlagda förslaget.

Slutligen hade högskolans styrelse föreslagit, att de till 700000 kronor kostnadsberäknade arbetena måtte fördelas på två år samt att under ett första år måtte få utföras arbeten för sammanlagt 529 000 kronor.

I anslutning till vad sålunda anförts har utredningen funnit skäl föreligga att i investeringsreserven medtaga byggnadsarbetena ifråga. Med hänsyn till att det vid ett kristillfälle kan befinnas lämpligt att hava tillgång till ett fler- tal byggnadsobjekt och då från byggnadsstyrelsens sida förklarats att samt- liga de projekterade byggnadsföretagen vid behov kunna komma till utfö- rande under ett år, har utredningen upptagit hela det för byggnadsarbetena vid botanisk-genetiska trädgården beräknade kostnadsbeloppet, 700 000. kro- nor, i förslaget till investeringsreserv.

Nybyggnad lör restaurang m. in. vid lantbrukshögskolan.

Även för föreslagen nybyggnad för restaurangen m. m. vid lantbrukshög- skolan har en kortfattad redogörelse lämnats i årets statsverksproposition (IX. ht., s. 42). Härutöver har lantbrukshögskolans styrelse beträffande beho- vet av byggnadsarbetena framhållit, att studentkåren redan år 1938 i skri- velse till Kungl. Maj:t hemställt om utredning angående byggnad för student- kårens räkning, inrymmande kårlokaler och restaurang. Därvid hade student- kåren påvisat de otillfredsställande lokalförhållandena för kåren. I anled- ning därav hade Kungl. Maj:t under år 1938 uppdragit åt byggnadsstyrelsen att verkställa den begärda utredningen och samtidigt anvisat medel härtill.

• Sida 250
•  Original

Förslag till nybyggnad för restaurang, kårlokaler, aula, motionshall m. 111. vid lantbrukshögskolan upprättades också är 1941 genom byggnadsstyrelsens försorg och slutade på en kostnad av 825 000 kronor. Enligt nu rådande pris- läge beräknades kostnaderna för företaget till 1 030 000 kronor, varav 700 000 kronor beräknades för en första byggnadsetapp, omfattande samtliga lokaler utom aulabyggnaden.

Högskolans styrelse ville understryka, att kårlokalerna sedan länge vore alldeles för trånga. Svårigheterna hade efter hand ökats och komme ytter—- ligare att ökas, sedan elevantalet i första årskursen numera höjts från 20 till 30. En förflyttning av kårens lokaler från institutionsbyggnaden vore även ur andra synpunkter än kårens synnerligen önskvärd. Även de båda husdjurs- institutionerna, som vore inrymda i stora institutionsbyggnaden, disponerade alltför ringa utrymmen. Om studentkåren flyttade från sina nuvarande loka- ler, kunde dessa disponeras för ökning av de båda nämnda institutionernas utrymmen.

Beträffande aulan har styrelsen framhållit, att den nuvarande aulan rym- de endast 127 personer, varför det redan nu vore svårt att samtidigt bereda plats åt samtliga lärare och studenter. Med hänsyn till att högskolan ofta be- söktes av studiegrupper och sammanslutningar, vilka borde kunna samlas i aulan för åhörande av föredrag och dylikt, borde högskolan äga tillgång till en aula rymmande minst 500 personer. En aula av denna storleksord- ning kunde emellertid icke inrymmas i den nuvarande institutionsbyggnaden, varför nybyggnad måste uppföras för ändamålet.

De nuvarande restauranglokalerna vid lantbrukshögskolan vore, enligt vad högskolans styrelse anfört, synnerligen otidsenliga, vilket medförde stora svårigheter för restaurangens behöriga skötsel. Därtill komme, att matsalen endast rymde högst 80 gäster, vilket medförde stark trängsel under lunchtid. De olidliga förhållandena hade medfört, att praktiskt taget samtliga befatt- ningshavare vid lantbrukshögskolan upphört att äta lunch å restaurangen och i stället medförde matsäck.

Av årets statsverksproposition framgår, att statskontoret i yttrande över byggnadsfrågorna vid lantbrukshögskolan bl. a. anfört, att särskild uppmärk— samhet syntes böra fästas vid frågan, om uppförandet av kårlokal för stu- denter borde anses vara en sådan statlig angelägenhet, att statsverket skulle bestrida hela kostnaden härför. Utredningen har icke ansett sig böra ingå på frågan, i vad mån kostnaderna för kårlokalen böra bestridas av andra medel än statsmedel.

I anslutning till vad ovan anförts har investeringsutredningen i investe- ringsreserven upptagit medel för utförande av första etappen av restaurang m. rn. vid lantbrukshögskolan med 700 000 kronor.

Uppförande av två tjänstebostadshus vid lantbrukshögskolan.

I 1945 års statsverksproposition (IX ht., s. 45) har bland annat under det till byggnadsarbeten vid lantbrukshögskolan föreslagna reservationsanslaget

• Sida 251
•  Original

av 115 000 kronor för uppförande av bostadshus för två eldare vid lant- brukshögskolan beräknats ett belopp av 36 000 kronor.

Utöver vad i nyssnämnda proposition anförts har från högskolans sida meddelats, att en vaktmästare jämte två av högskolans fyra eldare för när- varande hade sina tjänstebostäder inrymda i restaurangbyggnaden. Därest, såsom av högskolans styrelse föreslagits, ny restaurangbyggnad komme till stånd och den nuvarande restaurangbyggnaden helt komme att tagas i an- språk för de båda husdjursinstitutionerna, bleve det nödvändigt att för dessa befattningshavare bereda annan bostad inom högskolans område. Från sty- relsens sida föresloges därför, att i så fall ytterligare ett tvåfamiljshus av den typ, som föreslagits i årets statsverksproposition, samt en s. k. småstuga av " den typ, som redan funnes vid högskolan, måtte uppföras. Kostnaderna för

de sålunda föreslagna tjänstebostäderna hade av styrelsen beräknats till 59 000 kronor, varav 36000 kronor för tvåfamiljshuset och 23000 kronor för enfa'miljshuset.

Investeringsutredningen har i förslaget till investeringsreserv upptagit nämnda byggnadsarbeten till det föreslagna beloppet, 59000 kronor.

Bostäder för assistenter vid lantbrukshögskolan.

Lantbrukshögskolans styrelse har i skrivelse till investeringsutredningen meddelat, att vid högskolan saknades bostäder för gifta assistenter, vilka under rådande förhållanden tvingades anskaffa bostad utanför högskolans område. Vissa av assistenterna hade emellertid sådana arbetsuppgifter, att det ur arbetssynpunkt vore mycket önskvärt, att de vore bosatta på Ultuna. För tillgodoseende av detta önskemål borde sålunda uppföras bostäder för åtminstone tre gifta assistenter. Enligt styrelsens mening borde bostäderna uppföras efter av domänstyrelsens jordbruksbyrå upprättad typritning B 10. Kostnaderna för ifrågavarande bostäder hade beräknats till 30000 kronor per styck eller sammanlagt 90 000 kronor.

Byggnadsstyrelsen har efter granskning av till investeringsutredningen inkommet material meddelat, att utöver kostnaderna för själva bostadsbygg- naderna tillkomme kostnader för utvändiga ledningar och dylikt, vilket av styrelsen beräknats draga en kostnad av 15000 kronor. Totalkostnaden för de föreslagna assistentbostäderna uppginge därför till sammanlagt 105 000 kronor.

I anslutning till det nu anförda har investeringsutredningen i investerings- reserven för ifrågavarande ändamål upptagit 105000 kronor.

Nybyggnad för lärosal, elevrum m. 111. vid Ultuna lantbruksskola.

Beträffande nybyggnad för lärosal, elevrum m. m. vid Ultuna lantbruks— skola har i 1945 års statsverksproposition (IX bli., 5. 42) lämnats en kortfat- tad redogörelse, vartill investeringsutredningen tillåter sig hänvisa. Härutöver har lantbrukshögskolan meddelat, att antalet ansökningar till Ultuna lant- ' bruksskola under senare år varit mycket högt. På grund av rådande lokal-

• Sida 252
•  Original

brist hade emellertid endast en ringa del av sökandena kunnat mottagas vid skolan. Detta hade i sin tur resulterat i att antalet antagna elever vid skolan ofta visat sig vara väl litet under den tid av året, då eleverna deltoge i jordbruksarbetet på Ultuna egendom. För att möjliggöra en tillfredsstäl- lande skötsel av gården hade därför måst anställas 6 a 7 lönarbetare, vilket medfört en kostnadsökning för driften av ca 1 500 kronor per månad.

Vidare har styrelsen meddelat, att användbart samlingsrum för eleverna saknades, att såväl det befintliga torkrummet som den nuvarande matsalen vore alltför små samt att tvättrum saknades i en elevvåning.

En utvidgning av lokalerna vid lantbruksskolan vore således synnerligen angelägen för att göra förhållandena vid skolan mera drägliga.

Det upprättade förslaget, enligt vilket kostnaden beräknats till 183 500 kro- nor, avsåge ombyggnad av den nuvarande internatbyggnaden så att där kun- de inrymmas 40 elever i stället för nu 32. Vidare avsåge förslaget nybygg— nader för dels lärosal, lärarrum, bibliotek och materialrum, dels befallnings— mansbostad, dels bostad för husmor och köksbiträden, dels ock bostad för andre lärare vid skolan.

I anslutning till vad ovan anförts har investeringsutredningen i förslaget till investeringsreserv upptagit ett belopp om 183500 kronor för ifrågava- rande ändamål.

Uppförande av vaktmästarbostad vid husdjursförsöklanstalten vid Ultuna, häst- stall vid Kungsängen samt förmansbostad och ekonomibyggnad vid Brännbergs försöksgård.

Å beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 (proposition 19441281, s. 129 —131) har för byggnadsarbeten vid lantbrukshögskolan uppförts ett anslag av 208000 kronor, varav 23000 kronor vore avsedda för uppförande av vaktmästarb—ostad vid husdjursförsöksanstalten, 55 000 kronor för häststall vid Kungsängen och 130 000 kronor för förmansbostad och ekonomibyggnad vid Brännbergs försöksgård. Utredningen, som medtagit företagen jämväl i reserven för nästa budgetår, tillåter sig hänvisa till vad i nyssnämnda pro- position anförts beträffande desamma.

Ombyggnad av ladugården vid Kungsängen.

I anslutning till vad i 1945 års statsverksproposition (IX ht., s. 43) anförts beträffande ombyggnad av ladugården vid Kungsängen, har investeringsutred- ningen för ifrågavarande ändamål upptagit ett belopp om 23000 kronor i förslaget till investeringsreserv för nästa budgetår.

Utbyggnad av husdjursförsöksanstaltens lokaler för fjäderfäförsök vid Bäcklösa.

I årets statsverksproposition (IX ht., s. 43) har lämnats en kortfattad re- dogörelse för behovet av utbyggnad av busdjursförsöksanstaltens lokaler för fjäderfäförsök vid Bäcklösa.

• Sida 253
•  Original

I anslutning till vad i propositionen anförts har investeringsutredningen i förslaget till investeringsreserv upptagit ett belopp om 50 000 kronor för ifrå- gavarande ändamål.

Byggnadsarbeten vid Alnarps lantbruks-, meleri- och trädgårdsinstitut.

För byggnadsarbeten vid Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinsti- tut har å beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 (proposition 1944: 281. s. 131—134) uppförts ett anslag av 860 000 kronor. De byggnadsarbeten, för vilka ifrågavarande anslag avsetts, äro institutionsbyggnad för jordbruks- lära, husdjurslära m. m., elevbostäder vid trädgårdsavdelningen, lärarbostad för ämneslärare vid mejeriskolan, bostad åt föreståndaren vid statens träd- gårdsförsök, maskinhall för undervisning angående lantbruksmaskiner, la- gerkällare vid statens trädgårdsförsök samt växthus- och värmeanläggning.

I 1945 års statsverksproposition (IX ht., s. 57—60) har bland annat för uppförande av den ovannämnda maskinhallen beräknats ett belopp av 90 000 kronor under ett till byggnadsarbeten vid institutet i Alnarp föreslaget an- slag.

Övriga här ovan angivna företag har utredningen medtagit jämväl i för- slaget till investeringsreserv för näsa budgetår med ett belopp av samman- lagt 7 70 000 kronor.

Beträffande behovet av de olika arbetena tillåter sig utredningen att hän- visa till vad i nyssnämnda propositioner härutinnan anförts.

Renovering av de 5. k. kommenderingsstallarna vid Flyinge hingstdepå.

För vissa byggnadsarbeten vid statens hingstdep—åer och stuteri har å all- män beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 (proposition 1944: 281, s. 136 och 137) uppförts ett anslag av 25 000 kronor. Med ifrågavarande anslag av- sågs att bestrida kostnaderna för renovering av de 5. k. kommenderingsstal- larna vid Flyinge hingstdepå och stuteri samt reparation av södra hingst- stallet vid Strömsholms hingstdepå.

I statsverkspropositionen för innevarande år (IX ht., punkten 3) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för budgetåret 1945/46 anvisa ett reser- vationsanslag av 32 800 kronor till vissa byggnadsarbeten vid statens hingst- depåer och stuteri, omfattande bland annat reparation av södra hingststal- let vid Strömsholms hingstdepå.

Investeringsutredningen har i förslaget till investeringsreserv för budget- året 1945/46 för renovering av ytterväggarna å de 5. k. kommenderingsstal- larna vi-d Flyinge hingstdepå och stuteri upptagit ett från reserven för inne— varande budgetår oförändrat belopp av 6 000 kronor.

Beträffande behovet av ifrågavarande företag hänvisar utredningen till vad i propositionen 1944: 281 härutinnan anförts.

• Sida 254
•  Original

Från veterinär—högskolan har till investeringsutredningen anmälts utfö- rande av kombinerat luftskyddsrum och garage såsom lämpligt investerings- objekt att medtagas i reserven. Nuvarande skyddsrum vid högskolan rymde, enligt vad högskolan anför, endast 205 personer mot beräknade minst 300 skyddsbehövan-de, vilket antal komme att ytterligare ökas, när obstetrisk- bujatriska kliniken vid högskolan bleve färdigställd. Vid högskolan funnes vidare behov av garage för såväl person— som lastbilar. Då det inom högsko- lans område funnes möjlighet att åstadkomma ett fullträffsäkert utrymme genom utsprängning i berg, ansåges denna möjlighet böra utnyttjas. Därest skyddsrummet gåves en lämplig utformning, syntes detsamma även kunna användas såsom garage, varigenom garageringsfrågan för bilarna vid hög- skolan samtidigt bleve löst. Kostnaderna för anläggande av ett kombinerat luftskyddsrum och garage hade av högskolan preliminärt beräknats till 50 000 kronor.

En jämförande överslagsberäkning av kostnaden för ett friliggande garage för samma antal bilar, som kunde rymmas i det föreslagna bergrummet, har givit vid handen, att kostnaden för ett sådant garage icke i nämnvärd grad ' komme att understiga den beräknade kostnaden för bergrumme-t.