SOU 1952:42

Yrkesvägledningen och skolan : förslag

2. Kommitténs förslag

Införandet av de yrkesorienterande kursmoment, som ingå i ovan nämn- da provisoriska ”Normalundervisningsplan för fortsättningsskolan” och ”Anvisningar vid medgivande av mindre avvikelser från tim- och kurs- planer i undervisningsplanen för rikets folkskolor”, är, som tidigare redo- visats, beroende av om vissa förutsättningar föreligga eller ej. Detta inne— bär, att yrkesorienteringen ännu ej är enhetligt reglerad. Trots de vidtagna åtgärderna, som syfta till att stimulera den yrkesorienterande undervis- ningen i folk- och fortsättningsskolan, kvarstår ändå som en svaghet, att denna undervisning i viss mån blir beroende av i vilken utsträckning skol- distrikt och folkskoleinspektörer ägna tillräcklig uppmärksamhet åt saken.

Vad beträffar yrkesorienteringen i folkskolans åttonde klass, är ej heller denna enhetligt reglerad. Undervisningsplan för klass 8 fastställes för närvarande av skolöverstyrelsen för varje särskilt skoldistrikt, som gör framställning om införandet av ett åttonde skolår. Enligt uppgift från skolöverstyrelsens folkskoleavdelning ha kurs- och timplaner fastställts för ett 80-tal skoldistrikt, och nära nog samtliga planer torde innehålla något om yrkesorientering. Denna är vanligen avsedd att meddelas som ett moment i ämnena medborgarkunskap eller historia. Det framstår dock som en brist, att något timantal ej är fastställt för yrkesorienteringen.

Av det ovan anförda torde framgå, att utförligare, enhetliga direktiv i någon form böra utfärdas och att dessa direktiv böra angiva: ]. Yrkesvägledningens omfattning i folkskolan. 2. Arbetsfördelningen mellan skola och ungdomsförmedling. 3. Metodiska anvisningar för yrkesvägledningens bedrivande.

Verksamhetens omfattning

Systemet med s. k. ”cirkulärundervisning”, dvs. undervisning med stöd av cirkulär från Kungl. Maj:t eller skolöverstyrelsen rörande någon fråga, som delvis faller utanför skolans ämneskrets, t. ex. trafikundervisning, sparverksamhet, luftskydd m. m., skulle kunna tänkas tillämpat även be- träffande yrkesvägledningen. Det synes dock kommittén vara av vikt, att den yrkesorienterande undervisningen knytes fastare till den ordinarie undervisningen.

Av flera skäl skulle det vara fördelaktigt, om ett visst timantal kunde fastställas för den yrkesorienterande undervisningen. Så snart skolöversty— relsens framställning om bemyndigande att omarbeta undervisningsplanen för rikets folkskolor vinner bifall, torde, enligt kommitténs mening, tid- punkten vara inne att genom enhetliga bestämmelser inlemma yrkesorien- teringen i folkskolans undervisning, varvid också bör prövas frågan, om de yrkesorienterande momenten böra koncentreras till avgångsklassen eller eventuellt sättas in även tidigare.

De metodiska anvisningar, som kunna komma att utfärdas i anslutning till nya kursmoment i yrkesorientering, böra i viss mån ge lärarna fria händer att anpassa undervisningen till lärjungarnas behov av orientering och till förhållandena på orten.

i I skolöverstyrelsens anvisningar för yrkesorienteringen i fortsättnings- l skolan (se under Normalundervisningsplan för fortsättningsskolan, sid. 20) föreslås studiebesök, varvid om möjligt fackmän redogöra för olika sidor av yrket. Kommittén vill understryka värdet av studiebesök på ar- betsplatser. I tider av brist på arbetskraft inom ett yrkesområde torde det emellertid vara särskilt betydelsefullt, att alla upplysningar, som kunna | påverka rekryteringen, äro fullt sakliga och utan något inslag av propa- l ganda. I ett sämre arbetsmarknadsläge åter torde ”fackmännen”, antingen _ man därmed avser arbetsgivare eller arbetstagare inom en bransch, vara mindre intresserade av att lämna sitt bidrag till skolungdomens yrkes- i orientering. Kommittén vill därför föreslå, att huvudprincipen blir den, 1 att den yrkesorienterande undervisningen meddelas av någon därtill ut— i bildad, opartisk person. Det torde ligga närmast till hands, att klasslärarna i anförtros också denna gren av undervisningen. Kommittén förutsätter, att ) dess föreslagna efterträdare, det permanenta samarbetsorganet mellan ;. skolöverstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen och överstyrelsen för yrkes- l utbildning (se sid. 46), kommer att beredas tillfälle yttra sig, innan defini- tiva metodanvisningar fastställas i samband med nya undervisningsplaner för folkskolan. Då det gäller att taga ställning till yrkesorienteringens omfattning, bör , hänsyn tagas till det antal läsår, skolan omfattar. I en åttaårig folkskola 1 här i sista klassen anslås ett större antal timmar i yrkesorientering än i en sjuårig. I åttonde klass torde nämligen elevernas yrkesvalsmognad vara så pass stor, att det lönar sig att lägga ned mer tid på yrkesorienteringen här än i sjunde klass. I skolor, där sjunde klass är avgångsklass, är det dock av vikt, att yrkesorientering meddelas.

På basis av vad ovan anförts föreslår kommittén, att för yrkesoriente- ring i den sjuåriga folkskolans avgångsklass anslås ca 15 timmar.

Det är kommitténs uppfattning, att i den sjuåriga folkskolans avgångs- klass någon praktisk yrkesorientering icke är att förorda. I tider med sämre arbetsmarknadsläge torde sjunde klassens elever vara något mer

svårplacerade jämfört med åttonde klassens elever. Vidare kan det med hänsyn till olycksfallsriskerna bli svårare att finna lämpliga arbetsupp- gifter för sjunde klassens elever, särskilt på industriorter. Kommittén vill för sin del i stället rekommendera planmässiga studiebesök, varvid ele- verna i sjunde klass, där denna klass är avgångsklass, delas in i smärre grupper alltefter yrkesintressen och lämnas tillfälle att följa arbetet på vissa arbetsplatser. Dessa studiebesök kunna sedan bli föremål för dis- kussioner och allmänorienterande resonemang i lektionsrummet.

I fortsättningsskolan böra ca 15 timmar anslås för yrkesorientering. Härigenom blir det sammanlagda antalet timmar i sjunde klass och i fort- sättningsskolan ungefär detsamma, som här nedan föreslås för åt- tonde klass.

I yrkesbetonade (s. k. yrkesbestämda) fortsättningsskolor utan under- visning i medborgarkunskap synes någon allmän yrkesorientering ej kunna komma ifråga, bl.a. beroende på att läraren i arbetskunskap ej alltid kan beräknas ha tillräcklig överblick över samtliga yrkesbanor. Där- emot bör i anslutning till ämnet arbetskunskap ges en översikt över olika arbets- och utbildningsmöjligheter inom det yrkesområde fortsättnings- skolan avser att utbilda för.

I den åttaåriga folkskolan bör lämpligen en veckotimme under sista läs- året ägnas åt yrkesorientering. Dessutom böra under näst sista läsåret hållas föräldramöten klassvis och en eller annan lektion för att orientera eleverna om möjligheterna att från sjunde klassen övergå till verkstads- skola. Yrkesorienteringen i åttonde klass bör vara ett eget ämne på schemat.

Frågan om tidpunkten för yrkesorienteringen kommer i ett annat läge i skoldistrikt, där sista klassen är differentierad på olika linjer, exempel- vis en åttonde klass med allmän samt en eller flera praktiska linjer. Det förefaller i sådana fall nödvändigt, att någon yrkesorientering förekom- mer i näst sista klassen, om elevernas linjeval skall kunna ske med tanke på ett i det individuella fallet lämpligt yrkesområde.

Å andra sidan är antalet yrkesbestämda linjer ofta mycket litet, varför man aldrig kan utgå från att den, som valt en viss förberedande yrkes- utbildning under det sista skolåret, därmed också skulle ha fått en be- stämd yrkesinriktning.

Från yrkesvägledningssynpunkt är det snarast önskvärt, att de prak- tiska linjerna läggas upp så, att var och en ger en mera allmän praktisk utbildning, som är värdefull som förberedelse för ett flertal yrken. An- tingen linjerna äro speciellt yrkesbestämda eller mer allmänt upplagda, föreligger ett behov av yrkesorientering under sista läsåret.

Kommittén får därför föreslå, att en yrkesorienterande undervisning omfattande ca 15 timmar införes i näst sista klassen i de åttaåriga folk- skolor, vilkas avgångsklass är differentierad på olika yrkesbestämda lin-

jer. Under sista läsåret bör yrkesorienteringen fullföljas, vartill likaledes böra anslås ca 15 timmar.

Samma uppdelning av den yrkesorienterande undervisningen föreslås bli genomförd i skoldistrikt med frivillig åttonde klass. I sjunde klassen böra samtliga elever delta i yrkesorientering ca 15 timmar och i den frivil- liga åttonde klassen tillkommer ca 15 timmars fortsatt yrkesorienterande undervisning, vare sig undervisningen under sista skolåret är differentie- rad på olika linjer eller ej.

I åttonde klass bör vidare erforderligt utrymme beredas den praktiska yrkesorienteringen. Hur lång tid som bör avsättas för densamma, torde i viss mån bliva beroende av näringslivets struktur på orten. Skoldistrikten böra rekommenderas att anordna praktisk yrkesorientering i de fall, då möjlighet därtill föreligger. Yrkespraktiken föreslås få en omfattning av minst en och högst två veckor per läsår, såvida ej åttonde klassen är yrkes- betonad och praktikarbetet av denna anledning mer omfattande.

Arbetarskyddslagstiftningen synes ej resa några hinder för genomföran- det av en sådan praktisk yrkesorientering. Om eleverna i folkskolornas avgångsklasser sysselsättas med praktisk yrkesorientering antingen högst en dag i veckan under hela läsåret eller 6 dagar i följd per termin, äro de nämligen icke att anse som arbetstagare i arbetarskyddslagens mening enligt ett uttalande av arbetarskyddsstyrelsen i skrivelse den 21 december 1950 till arbetsmarknadsstyrelsen.

A rbetsfördelningen

S k 0 l a n s up p gifte r. När det gällt den yrkesorienterande under- visningen, har ungdomsförmedlingen icke utrustats med resurser att på ett tillfredsställande sätt lösa de uppgifter, som enligt kommitténs uppfatt- ning böra ankomma på skolan.

Elevantalet och därmed antalet avgångsklasser ha ökat i avsevärd om- fattning. Antalet yrkesvägledare har emellertid icke ökat i proportion här- till. På sina håll ha de stora avstånden bidragit till att yrkesvägledningen i landsbygdens folkskolor har blivit av avsevärt mindre omfattning än i stads- och tätortsskolorna. I några län ha ungdomsförmedlingens tjänste- män från och med läsåret 1949/50 sett sig nödsakade att meddela lärarna, att skolan icke kan påräkna någon hjälp med yrkesorienterande lektioner.

Av olika skäl torde det vara riktigast, att lärarna handha den yrkes- orienterande undervisningen. De äro på ett helt annat sätt än yrkesväg- ledarna pedagogiskt utbildade. Genom det inom folkskolan använda klass- lärarsystemet kunna de i sin ordinarie undervisning på ett naturligt sätt anknyta till yrkesorienterande moment. Kontinuerligt kunna de förbere- delsevis bibringa eleverna någon kunskap om arbetslivet samt klargöra för dem yrkesvalets betydelse och värdet av en yrkesutbildning.

På grund av vad ovan anförts, vill kommittén föreslå, att den yrkesori—

enterande undervisningen helt anförtros åt skolans lärare. Givetvis bör skolan vid enstaka tillfällen fortfarande kunna anlita en yrkesvägledare.

Folkskolans lärare ha emellertid ej på samma sätt som ungdomsförmed- lingens tjänstemän goda tillfällen att i sitt dagliga arbete samla kunskaper och stoff för en verklighetsbetonad undervisning om yrkeslivet. En förut- sättning för att undervisningen skall kunna överlåtas på skolan synes därför vara, att en kursverksamhet för folkskolans lärare kommer till stånd. Kommittén återkommer senare till denna fråga under rubriken In- struktionsverksamhet, sid. 27.

Till lärarnas tjänst bör utarbetas material, såsom broschyrer, yrkeslexi— kon, lektionsutkast, filmöversikter, bandfilmer, litteraturhänvisningar m. m. Dessa hjälpmedel, som delvis redan nu utdelas till landets skolor, böra sammanställas av arbetsmarknadsstyrelsen i samråd med skolöver- styrelsen.

Anlagsorientering. I samband med de yrkesorienterande uppgifterna till- kommer problemet att inrikta elevernas uppmärksamhet på de egna anlagen och intressena och dessas betydelse för yrkesvalet och anpassningen till yrket. Denna anlagsorientering kan i viss mån ske kollektivt men måste bedrivas individuellt, när frågan om vidare utbildning eller utplacering i näringslivet blir aktuell. Den individuella anlagsorienteringen måste ske efter intimt samarbete mellan hemmen, skolan och ungdomsförmedlingen.

Det torde bliva nödvändigt att genom bestämmelser av något slag reg- lera skolans insats på detta område. Kommittén föreslår följande anord- ningar:

1. Lärarna lämna till ungdomsförmedlingen —— i den mån denna begär det —— ett utlåtande i skriftlig form (eventuellt kompletterat med muntliga upplysningar) om vissa anlag och egenskaper hos eleverna samt om deras sociala situation. Formulär för sådant utlåtande utarbetas och fastställes av arbetsmarknadsstyrelsen i samråd med skolöverstyrelsen.

2. Skolläkarnas skyldighet att avgiva utlåtande i samband med den me- dicinska yrkesvägledningen bör kvarstå. Nu gällande bestämmelser torde dock bliva föremål för viss omarbetning. Skolläkaren bör vid behov kunna muntligen lämna ungdomsförmedlingen kompletterande upplysningar. Det är även önskvärt, att anvisningarna beträffande den medicinska yrkes- vägledningen utformas så, att samtliga specialklasselever bli föremål för dylik rådgivning.

3. I de fall, då särskilda hjälpklasslärare, hjälpklasskuratorer eller skol— psykologer finnas anställda inom Skoldistrikten, böra de rekommenderas att intimt samarbeta med ungdomsförmedlingen såväl ifråga om den en- skilda yrkesvägledningen som beträffande utplaceringen på arbetsmark- naden.

4. Skolledningarna rekommenderas att anordna föräldramöten kring frågor rörande ungdomens yrkesval och yrkesutbildning. Som tidigare i

detta betänkande framhållits, bör ingen individuell yrkesvägledning före- komma, utan att föräldrarna först aviserats därom och beretts tillfälle deltaga.

Ungdomsförmedlingens uppgifter. Yrkesorientering. Ge- nom att skolan övertager den yrkesorienterande undervisningen, torde det endast i undantagsfall bli nödvändigt, att ungdomsförmedlingens tjänste- män hålla yrkesorienterande lektioner.

Anlagsorientering. Med utnyttjande av bl.a. de utlåtanden, som från sko- lan och dess medicinalpersonals sida lämnats till ungdomsförmedlingen, bör det bli yrkesvägledarens sak att så vitt möjligt klarlägga ungdomarnas situation. Dessutom hör han vid behov genom personliga överläggningar med eleven själv och målsmän, lärare och läkare kunna rätta till eller verifiera sin uppfattning. &

Ungdomsförmedlingen bör överhuvud taget ansvara för den yrkesväg- ledning eleverna kunna vara i behov av, sedan de slutat folkskolan.

Som allmän regel bör gälla, att ungdomsförmedlingen eller, om sådan ej finnes på platsen, annat organ för arbetsförmedlingen svarar för ackvisi- tion av praktik— och utbildningsplatser samt utplacering av ungdomarna i arbetslivet. Lärarna böra rekommenderas att icke ägna sig åt arbetsför- medlingsuppgifter annat än i de fall då arbetsförmedlingen ej är represen- terad på orten. Det hör också till ungdomsförmedlingens uppgifter att handha den nödvändiga efterkontalcten och förmedla platser till dem, som av en eller annan anledning byta anställning.

Instruktionsverksamhet

En överflyttning av yrkesvägledningsuppgifter till folkskolan förutsät- ter, att lärarna i ökad utsträckning erhålla utbildning i yrkes- och anlags— orientering.

Först och främst bör seminarieutbildningen ge de blivande lärarna en förberedelse även för dessa uppgifter. Sålunda bör, om kommitténs förslag beträffande yrkesorientering förverkligas, folkskoleseminariernas under- visningsplan ändras beträffande ämnet psykologi och pedagogik, så att yrkesvalets och anlagsorienteringens psykologi kan behandlas utförligare än vad nu synes vara fallet (jfr sid. 17). Förutom dessa moment av under- visningen i psykologi bör ges en kurs i yrkes- och anlagsorienteringens metodik. En sådan kurs måste vara praktiskt inriktad och om möjligt samordnas med undervisningsövningar förlagda till övningsskolans högsta klasser. Metodikundervisningen kan förslagsvis omfatta tio lektioner, och en av övningsskollärarna bör ha ansvaret för densamma. De övningsskol- lärare, som handha denna undervisning, böra erhålla utbildning vid de fortbildningskurser för lärare, som föreslås i det följande.

Det förutsättes, att behovet av utbildning för yrkesvägledningsuppgifter

kommer att beaktas också vid planeringen av undervisningen i psykologi och samhällskunskap vid de blivande lärarhögskolorna.

De redan utexaminerade lärarnas behov av fortbildning bör tillgodoses genom kursverksamhet. Regelbundet återkommande kurser böra anordnas —— eventuellt i olika delar av landet _, varvid skolöverstyrelsen i sam- arbete med arbetsmarknadsstyrelsen står som arrangör. Kurserna bekos- tas med medel från skolöverstyrelsens anslag, och kurstiden synes böra omfatta 6—10 dagar. Möjligen kan vid behov någon av dessa kurser ges en speciell uppläggning med tanke på övningsskollärare, som vilja speciali- sera sig på yrkesvägledningsmetodik.

Dessutom fordras en lokal informationsverksamhet av delvis annan art. Det bör åligga länsarbetsnämnderna att genom konferenser, studiecirklar, möten eller på annat lämpligt sätt fortlöpande informera lärarna i folk— skolans avgångsklasser. Därvid böra särskilt yrkesutbildningsmöjlighe- terna och den lokala arbetsmarknadens förhållanden uppmärksammas, så att lärarna kunna hålla sig år jour med utvecklingen på dessa områden.

Kommittén vill också föreslå, att specialklassernas lärare erhålla någon särskild utbildning i yrkesorientering. De stöta ofta på svårigheter, då de söka bistå sina elever vid deras yrkesval. Frågor om yrkesvägledning för utvecklingshämmade ungdomar borde därför behandlas relativt utförligt vid skolöverstyrelsens kurser för blivande hjälpklasslärare. Om special- klasslärarutbildningen i framtiden blir ettårig, kunna ifrågavarande kurs- moment säkerligen utbyggas avsevärt, inte minst med tanke på de lärare, som skola tjänstgöra som kuratorer för hjälpklassklientelet. Men även om en sådan utvidgning av utbildningstiden ej kan ske omedelbart, torde frå- gorna om hjälpklassungdomens yrkesorientering och arbetsplacering kunna ges något större utrymme på kursprogrammet.

Även vissa andra kategorier av lärare för handikappade barn böra näm- nas i detta sammanhang.

Kurser för utbildning av lärare för hörselsvaga barn anordnas årligen av skolöverstyrelsen i samarbete med Hörselfrämjandet. Vid dessa kurser, som pågå under sex veckor, skulle säkerligen även kunna ges undervisning i yrkesorientering med särskild hänsyn till hörselsvaga elever.

Blindlärare, som önska fortbilda sig för yrkesorienteringsuppgifter, kunna deltaga i de feriekurser för folkskollärare, som nämnts i det före- gående.

D. Yrkesvägledningen inom högre skolor

1. Den nuvarande verksamheten

Yrkesvägledning bedrives i de högre skolorna dels av befattningshavare vid ungdomsförmedlingen och av arbetsmarknadsstyrelsens konsulenter, dels av vid vissa läroverk anställda kuratorer.

Den verksamhet, som bedrives i arbetsmarknadsstyrelsens regi, har fö- rekommit i nära nog samtliga allmänna läroverk, kommunala gymnasier, mellanskolor och flickskolor, enskilda läroanstalter med studentexamens— rätt, ävensom i ett flertal praktiska mellanskolor, högre folkskolor och folkhögskolor. Yrkesvägledningen i dessa skolformer arbetar f. n. med föl— jande metoder:

Broschyrer utdelas till klassföreståndare och elever: i real- och flicksko- lans avgångsklasser "Skolor för yrkesutbildning” och i valringarna ”Gym- nasisternas ämnesval”.

Orienterande lektioner hållas med eleverna i de berörda klasserna. Föräldramöten med föredrag och diskussion samt föräldramottagning an- ordnas, varvid tillfälle ges till enskilda samtal mellan föräldrar och yrkes-

, vägledare.

Enskilda samtal föras med elever, som så önska. Vanligen sker detta ge— nom att eleverna lämna lektionen under den tid, samtalet varar. (Tiden ; varierar från ca en kvarts till tre kvarts timme.) j Frågeformulär (”Frågor inför yrkesvalet") ifyllas av eleverna som ett ; slags självdeklaration och tjäna som utgångspunkt för det yrkesvägle- l dande samtalet.

Överläggning med lärare (klassföreståndare, rektor eller klasskonfe- rens) äger rum, för att den besökande yrkesvägledaren skall få del av skolans syn på elevernas förutsättningar för skolmässiga studier och vi- dare utbildning.

Överläggning med skolläkare sker i vissa fall som komplement till skol— läkarens skriftliga meddelande till ungdomsförmedlingen.

Anlagsundersökning vid psykotekniskt institut förmedlas i särskilda fall. Undersökningen bekostas efter behovsprövning av arbetsmarknads— styrelsen.

Förmedling av praktikantanställningar och utbildningsplatser under fe- rier och efter avslutad skolgång sker med utnyttjande av arbetsförmed- lingen.

Verksamhetens omfattning inom olika skolformer och på olika stadier framgår av den redogörelse, som lämnas i bilaga 3, avseende läsåret 1950/51. I samma bilaga lämnas också uppgifter om antalet av yrkesväg— ledningen berörda klassavdelningar årsvis från och med läsåret 1946/47 och redogörelse för yrkesvägledningen vid de fyra högre allmänna läroverk i Stockholm, där särskilda kuratorer delta i arbetet.

2. Kommitténs förslag

Verksamhetens omfattning

Yrkesvägledningens omfattning inom de högre skolformerna måste av- vägas under hänsynstagande till dels elevernas och deras föräldrars behov

av upplysning och vägledning, dels det utrymme, skolan kan ge verksam- heten, dels slutligen de yrkesvägledande organens personella resurser. Det arbetsprogram för yrkesvägledningen i de högre skolorna, som här fram- lägges, utgör därför en kompromiss och kan sägas vara ett normalprogram, som kan undergå förändringar i ena eller andra riktningen, bl. a. beroende på de lokala behoven och resurserna.

När det här nedan föreslås, att vissa yrkesvägledande metoder mera allmänt skola tillämpas i valklasserna, avses endast skolor på orter, där eleverna vanligen övergå till gymnasium från klasserna 34, 45, 46 och 57, dvs. företrädesvis real- och flickskolor på orter med 4-årigt gymnasium. För elever, som ämna först efter realexamen övergå till gymnasium, synes någon yrkesvägledning i regel ej behöva förekomma i realskolans näst sista klass.

Studie- och yrkesorienterande broschyrer. Kommittén bedömer det ak- tuella behovet av broschyrer på följande sätt.

Inom de högre skolformerna föreligger ett behov av en kortfattad, popu- lär framställning rörande vissa skolförhållanden, främst flyttnings- och examensbestämmelser, stipendiebestämmelser och andra interna skolför- hållanden och skolsociala frågor. Dessa upplysningar böra sammanställas inom skolöverstyrelsen. Redogörelsen för bestämmelserna om övergång till allmänt gymnasium bör kompletteras med bestämmelser om övergång till handelsgymnasium och tekniskt gymnasium samt lämpligen utarbetas i samråd med överstyrelsen för yrkesutbildning. Sammanställningen kan i varje särskilt fall kompletteras av de lokala skolmyndigheterna och där- efter inarbetas i skolkatalog eller årsredogörelse eller tillställas eleverna och deras målsmän i form av ett separat häfte.

En broschyr, som behandlar övergången till gymnasium och linjevalet i samband därmed, frågan om yrkesvalet efter realexamen eller flickskola samt ämnesvalet i flickskolan, bör utarbetas av arbetsmarknadsstyrelsen och utdelas till eleverna på realskolestadiet före den tidpunkt, då över- gång till gymnasium sker. Sålunda bör broschyren på orter med fyraårigt gymnasium utdelas i klasserna 34, 45, 46 och 57 men eljest i realskolans och flickskolans avgångsklass.

Arbetsmarknadsstyrelsens broschyrer om yrkesutbildningsväsendet böra även erbjudas de elever i real— och flickskolans avgångsklasser, som ha för avsikt att övergå till yrkesutbildning eller förvärvsarbete.

”Gymnasisternas ämnesval” bör liksom hittills utdelas i ringarna 13 och H*, så länge gymnasiet behåller sin nuvarande utformning. Om en gymna- siereform genomföres och det nuvarande"differentieringssystemet på gym- nasiets högstadium avvecklas, skulle denna broschyr eventuellt kunna göras om till en upplysningsskrift för abiturienter rörande studenternas yrkesvärld, intagningsbestämmelser vid högskolor o. dyl. Någon sådan broschyr utges f. n. ej av arbetsmarknadsstyrelsen.

Om det även efter en genomförd gymnasiereform skulle visa sig nöd- vändigt med någon orientering om ämnesdifferentiering, kan en sådan eventuellt ges i den ovannämnda real- och flickskolebroschyren.

Lektioner, konsultationer m. m. Det framgår av den tidigare lämnade redogörelsen för yrkesvägledningsverksamheten i de högre skolorna, att ungdomsförmedlingens tjänstemän f. n. nedlägga avsevärt mer tid på de enskilda konsultationerna än på lektioner och föredrag. Det är enligt kom- l mittens uppfattning riktigt att på detta sätt lägga en relativt stor vikt vid en individuell orientering genom personliga samtal, även om denna metod är betydligt mer tidskrävande. Det-skulle därför ej vara till gagn för verk- samheten att avsevärt ändra på dessa proportioner.

I valklasserna, dvs. klasserna 45 och 34 i realskolor samt klasserna 57 och 4'3 i flickskolor, ha hittills förekommit orienterande lektioner vid sidan av andra arbetsformer. Både eleverna och deras föräldrar behöva otvivelaktigt orientering om vart de olika linjerna leda och vilka differen- tieringsmöjligheter som finnas under de fortsatta gymnasiestudierna. Det synes emellertid tveksamt, om en sådan yrkesorientering bör ha formen av lektioner i valklasserna. Erfarenheten har visat, att eleverna på detta sta- l dium ej alltid ha förmåga att rätt uppfatta de upplysningar, som lämnas generellt, och att sedan i samråd med sina föräldrar tillämpa det sagda på sin egen situation. Den av kommittén föreslagna broschyren för valklas- l serna skulle säkerligen delvis kunna ersätta den allmänna yrkesoriente- ring, som nu i vissa skolor ges på lektionstid. Om broschyren läses inte l bara av eleverna utan också av deras föräldrar, bör den kunna ge de se- , nare åtskilliga upplysningar och synpunkter av betydelse för deras be-

dömning av barnens valsituation. Kommittén vill därför ej föreslå, att yrkesorienterande lektioner i real- och flickskolans valklasser skola ingå som ett obligatoriskt led i yrkesvägledningsarbetet.

Däremot bör i valklasserna förekomma en studieorientering, som avser att ge eleverna någon föreställning om studielinjer och ämnen, som de ha att välja mellan, och något om vad dessa studier kräva av lärjungarna.

Enligt kommitténs mening är det angeläget, att de föräldrar, som så önska, beredas tillfälle att rådgöra med en yrkesvägledare. Det lämpligaste torde vara, att yrkesvägledaren ställer sig till förfogande vid en mottag- ning i skolan och att rektor inbjuder föräldrarna att vid detta tillfälle diskutera linjeval och yrkesplaner. Givetvis böra eleverna själva få träffa yrkesvägledaren, vare sig föräldrarna hörsamma inbjudan eller ej.

Realskolans och flickskolans avgångsklasser hade vid höstterminens bör- jan 1951 14.282 elever, fördelade på 653 klassavdelningar. Dessa elever äro i allmänhet något äldre än valklassernas (i realskolan ett år, i flick- skolan två år). Vidare gäller frågan i en stor del av fallen ett omedelbart

val av yrke eller utbildningsväg. Situationen är därför delvis annorlunda än i valklasserna. De elever, som överväga att efter realexamen påbörja en yrkesutbildning av något slag, behöva en allsidig översikt över arbets- marknadens möjligheter och krav samt utbildningsvägarna och stipendie— förmånerna. I skolor, där övergången till gymnasium vanligen sker efter avlagd realexamen, föreligger i realskolans avgångsklass därjämte behov av en studieorientering avseende olika gymnasielinjer motsvarande den, som eljest ges i valklasserna.

En yrkesorienterande undervisning av den omfattning, som av kommit- tén föreslagits för folkskolans avgångsklass, kan svårligen inpassas i de högre skolornas kursplaner. Kommittén vill för sin del föreslå en oriente- ring, som i mindre utsträckning inkräktar på lektionstiden. Emellertid bör yrkesorienteringen i real— och flickskolornas avgångsklasser omfatta minst två lektioner. Efter en allmänt orienterande lektion böra eleverna med hjälp av ett formulär deklarera sina yrkesplaner och anteckna de frågor, de ha att ställa till yrkesvägledaren. Med ledning av formulären kan sedan den andra lektionen delvis anpassas efter elevernas yrkesplaner. Som hjälpmedel i denna undervisning användes den ovan föreslagna bro- schyren för real- och flickskolan. På orter, där eleverna vid övergång till gymnasium vanligen gå till det fyraåriga gymnasiet, utdelas broschyren redan i valklassen. För dem, som fortsätta sina studier i real- eller flick- skolan, bör broschyren kunna vara till nytta även vid skolans slut. På övriga orter utdelas broschyren först i avgångsklassen. Även arbetsmark- nadsstyrelsens översikter över yrkesutbildningsmöjligheter böra användas på detta stadium.

Slutligen böra eleverna före avgången från skolan beredas tillfälle till enskilda samtal med en yrkesvägledare.

De 5. k. valringarna I3 och 114 hade vid början av höstterminen 1951 6.382 elever, fördelade på 274 klassavdelningar.

Till dess nyssnämnda gymnasiereform blivit genomförd, bör yrkesorien- tering liksom hittills lämnas på detta stadium. Broschyren ”Gymnasister- nas ämnesval” bör delas ut och tillfälle beredas eleverna att konsultera en yrkesvägledare. Om så befinnes lämpligt och möjligt, kan en lektion föregå de enskilda samtalen.

Det synes också angeläget, att elevernas ämnesval underlättas genom studieorientering avseende ämnen och kursplaner i de två sista ringarna.

Det är ingalunda lätt att förutse, vilket behov av yrkesorientering som kommer att uppstå i ringarna I3 och 114, om gymnasiereformen genom- föres. Givet är, att eleverna i dessa valringar komma att vilja ställa frågor beträffande de fortsatta studiernas innehåll och om vilka studieanlag som fordras på olika linjer. Det kommer därför att krävas någon form av studieorientering.

Vid mindre läroverk kommer det säkerligen att kunna inträffa, att ele- ver, som ha relativt fast utformade yrkesplaner, ej kunna fullfölja de studier, som snabbast skulle föra till målet. I vissa fall uppstår kanske fråga om att efter kompletteringar, jämsides med de egentliga gymnasie- studierna, byta linje för att därigenom erhålla kompetens för inträde vid viss fackhögskola eller visst verk. I andra fall kan det bli fråga om att övergå till läroverk på annan ort. Sådana problem kunna motivera, att yrkesvägledaren konsulteras, men det är ej möjligt att förutsäga, hur ofta de komma att aktualiseras.

Kommittén kan följaktligen för närvarande ej uttala sig om det kom- mande behovet av yrkesorientering i valringarna. Först sedan erfarenheter från ett ev. nytt differentieringssystem vunnits, kan ett mera konkret för- slag utformas i denna fråga. Emellertid synas eleverna under alla förhål- landen böra erhålla någon studieorientering inför de två sista gymnasie- aren.

Antalet elever i abiturientringarna uppgick vid början av läsåret 1951/52 till 4.776 fördelade på 275 klassavdelningar. ' Yrkesvägledningen på detta stadium har under de senare åren tilldragit sig ökat intresse från rektorernas och elevernas sida. Kommittén anser också, att yrkesvägledning fortsättningsvis bör anordnas i sista ringen. Under föredrag _— om möjligt på lektionstid — kan yrkesvägledaren något beröra sådana ämnen som läget på studenternas arbetsmarknad, ekono- misk studiehjälp, värnpliktsfrågor, betygskompletteringar m. m. Om dy- lika frågor, som äro aktuella för flertalet abiturienter, behandlas i form av l föredrag eller under en frågetimme, kan tid därigenom vinnas för en mera l grundlig, enskild vägledning, som bör erbjudas samtliga abiturienter. Närmare upplysningar om fackhögskolornas intagningsbestämmelser och om behovet av arbetskraft på olika banor skulle kunna lämnas i en bro— schyr, under förutsättning av att den nuvarande broschyren ”Gymnasister— nas ämnesval” i fortsättningen ej behöver komma till användning på val- ringsstadiet. Verksamheten bör således omfatta föredrag eller frågetimma samt en- skilda samtal med abiturienterna.

Det ovan skisserade programmet innebär, att yrkesvägledning normalt endast förekommer i val— och avgångsklasser. Det inträffar emellertid i stor utsträckning, att elever i de högre skolorna av en eller annan anledning avbryta sina studier och sluta skolan i annan klass än avgångsklass.

Om studieavbrottet beror på bristande studieförutsättningar, ekonomiska svårigheter eller ändrade familjeförhållanden, medför avgången från sko- lan ej sällan stora personliga problem för eleven. Det är också arbets— förmedlingens erfarenhet, att ungdomar med avbrutna läroverksstudier,

om de ej tidigt få någon yrkesutbildning, längre fram i livet ofta kunna bli svårplacerade på arbetsmarknaden. Visserligen få dessa ungdomar, se- dan de fullgjort skolplikten, antagas ha kunskaper motsvarande lägst folk- skolans kunskapsmått, men de ha ofta svårare än folkskoleungdomarna att anpassa sig i yrkesvärlden på grund av föräldrarnas ambitioner eller kanske egna felslagna förhoppningar.

Det måste därför anses angeläget, att dessa ungdomar snarast komma i åtnjutande av individuell yrkesvägledning, såvida de ej fortfarande be- finna sig i skolpliktig ålder och av denna anledning skola återgå till folk- skolan.

För ungdomsförmedlingens del stöter det emellertid på stora tekniska svårigheter att sätta sig i förbindelse med de elever, som avbryta sina stu- dier. Kommittén förutsätter emellertid, att rektor eller klassföreståndare vid lämplig tidpunkt hänvisar dessa elever till närmaste ungdomsförmed— ling.

Folkhögskolornas elever ha i de flesta fall redan varit ute i förvärvslivet, och några av dem ha redan fått fast fot inom ett yrkesområde. Likväl visar erfarenheten, att ett mycket stort antal folkhögskoleelever ha planer på att efter folkhögskolan skaffa sig en yrkesbetonad fortbildning inom det tidi- gare yrket eller utbildning inom ett annat yrke.

Dessa kategorier av folkhögskoleelever ha ofta ett starkt behov av yrkes- orientering. Deras ålder och deras ekonomiska situation gör det särskilt angeläget för dem att planera sin vidare utbildning rationellt. Från sam- hällets synpunkt är det viktigt att tillvarataga varje begåvningsreserv, och bland folkhögskolans elever finnas vanligen åtskilliga, som lämpa sig för fortsatt utbildning och för mera kvalificerade arbetsuppgifter än de tidi— gare haft. Emellertid äro de förekommande yrkesvalssituationerna —— i de fall det överhuvudtaget är fråga om yrkesval eller befordran — så olik- artade, att någon allmän yrkesorientering i regel knappast är möjlig eller lämplig. Däremot bör möjlighet till enskild yrkesvägledning ges, i första hand för andra och tredje årskursernas elever.

Kontakt med målsmännen. Det är ett oavvisligt krav, att målsmän till ele- ver i valklasser och avgångsklasser samt val- och abiturientringar underrät- tas om att yrkesvägledning kommer att meddelas. Lämpligt torde vara, att skolan skriftligen informerar hemmen. Då föräldrarna ofta äro förhindrade att under skoltid uppsöka yrkesvägledare, bör om möjligt anordnas för- äldramottagning eller föräldramöte på kvällstid. F. n. ordnas stundom sådana möten endast för målsmän till elever på ett visst stadium (t. ex. realskolans avgångsklasser), ibland gemensamt för målsmän till elever på olika stadier (t. ex. valklasser, avgångsklasser och valringar). I vilken utsträckning en dylik sammanslagning bör genomföras, beror på skolans storlek och andra lokala förhållanden. Kommittén anser sig därför ej

kunna ge några generella rekommendationer beträffande det lämpliga an— talet föräldramöten kring yrkesvalsfrågorna. Intresset bland målsmännen för dylika sammankomster kan vara mycket växlande från en ort till en annan. I skolor med mycket stora upptagningsområden stöter det ofta på praktiska svårigheter att samla föräldrarna.

Vid anordnandet av föräldramöten av här avsedd art torde det vara ändamålsenligt, att skolans representanter samarbeta med de föräldraför- eningar, som numera finnas vid flera skolor.

Det skulle enligt kommitténs uppfattning vara synnerligen värdefullt, om man med radions hjälp kunde underlätta kontakten mellan hemmen, skolan och ungdomsförmedlingen. Eftersom det f. n. finnes över 45.000 elever i berörda klasser inom de högre skolorna, kan det förmodas, att det finns en icke obetydlig lyssnarkrets att vända sig till med program om skolungdomens linje- och yrkesval. Om programmen förlades till kvällstid, kunde man nå föräldrarna i större utsträckning. Uppläggningen borde vara sådan, att den befordrade överläggningar mellan föräldrar och barn.

Arbetsfördelningen

S k 0 l a n s u p p g i f t e r i samband med yrkesvägledningen inom de högre skolorna ha delvis redan behandlats i samband med kommitténs för- slag beträffande verksamhetens omfattning sid. 29—35. Sammanfattnings- vis kunna de anges vara studieorientering, anlagsorientering samt en del praktiskt-organisatoriska uppgifter i samband med yrkesvägledares besök vid skolan och föräldramöten i anslutning därtill.

Studieorientering har föreslagits på vissa stadier. Sådan orientering bör lämpligen ges av rektor, klassföreståndare eller annan därtill utsedd lärare.

Den anlagsorientering, som sker i samband med yrkesvägledningen i de högre skolorna, bör basera sig på utlåtanden från lärare, Skolläkare, för- äldrar och psykologer. Skolkuratorsinstitutionen bör även uppmärksammas i detta'sammanhang. Yrkesvägledaren bör vid behov kunna erhålla lärar- utlåtande beträffande elevernas studieförutsättningar och sociala situation. I allmänhet torde muntliga upplysningar av vederbörande klassförestån- dare vara tillfyllest. I den mån ”klassens timme” införes, torde klassföre- ståndaren få vidgade möjligheter att lära känna sina elever, också ifråga om andra egenskaper än de, som låta sig direkt iakttagas under de vanliga lektionerna.

Skolläkarens skriftliga utlåtande i vad gäller den medicinska yrkesråd- givningen bör i enlighet med gällande bestämmelser lämnas till vederbö- rande ungdomsförmedling. Därutöver bör skolläkaren vid förfrågan munt- ligen kunna lämna yrkesvägledaren kompletterande upplysningar om ele- vernas hälsotillstånd.

I fråga om de praktiskt-organisatoriska uppgifterna bör det åligga rektor eller den han utser därtill

att tillsammans med yrkesvägledningens representant årligen vid höst- terminens början planera läsårets yrkesvägledningsarbete i skolan,

att informera lärare, Skolläkare, elever och föräldrar om det överens- komna programmet, kontrollera, att det ej sammanfaller med skrivningar, friluftsdagar el. dyl. samt

att tillse, att lärare och elever erhålla det material, som tillhandahålles av ungdomsförmedlingen (broschyrer, frågeformulär m. m.).

Skolkuratorsinstitutionen har hittills prövats endast i några få läroverk men har därvid visat sig vara synnerligen värdefull, speciellt vid behand- lingen inom skolan av sociala och psykologiska frågor rörande eleverna. Ett samråd mellan skolkuratorn, som har möjlighet att personligen lära känna eleverna under en längre tid och som kan sammanställa skolans erfarenheter om eleverna till en samlad bild, och yrkesvägledaren, som mer tillfälligt, men utrustad med speciell sakkunskap, besöker skolan, vore enligt kommitténs uppfattning den bästa lösningen på frågan om en kvalitativt gedigen yrkesvägledning i skolan. Kuratorn skulle också kunna hålla vissa orienterande lektioner och medverka vid föräldramöten i yrkes- valsfrågor. Kommittén anser kuratorernas arbetsinsats vara av stor bety— delse ej minst vid landsortsläroverk med tanke på att ett stort antal elever vid dessa läroverk bo utanför hemmet.

Ungdomsförmedlingens uppgifter beträffande de högre skolornas elever kunna sammanfattas sålunda: orienterande lek-tioner, en- skild yrkesvägledning, medverkan vid föräldramottagningar och -möten "samt förmedling av praktikanställningar och utbildningsplatser, övriga praktiska åtgärder och efterkontakt.

Till ungdomsförmedlingens uppgifter kan också räknas remittering till psykoteknisk undersökning av de elever, som äro i behov av allsidig anlags- prövning".

Det bör liksom hittills ankomma på arbetsmarknadsstyrelsen att utge de broschyrer och frågeformulär, som användas i verksamheten. Ett undan- tag utgör den framställning av vissa interna skolförhållanden, som i det föregående föreslagits skola sammanställas inom skolöverstyrelsen.

Instruktionsverksamhet

Som framgår av det föregående, kommer enligt kommitténs förslag yr— kesvägledarnas arbete i de högre skolorna att nå en avsevärd omfattning. Vilka konsekvenser detta får för yrkesvägledningstjänstemännens rekryte- ring och utbildning, bör närmare övervägas inom arbetsmarknadsstyrelsen (jfr sid. 44). Speciell utbildning och information rörande förhållanden och förändringar inom det allmänna skolväsendet och yrkesutbildningsväsen—

det samt rörande yrkesvägledningsmetodiken bör som hittills handhavas av arbetsmarknadsstyrelsen som ett led i verkets interna utbildning.

För läroverkslärarnas del torde förefinnas ett visst behov av information. Både klassföreståndare och övriga lärare böra erhålla tillfälle att informera sig om yrkesvägledningens mål och metoder, så att de ej stå främmande för verksamheten och betrakta yrkesvägledaren som en helt utomstående i förhållande till skolans arbete. De blivande lärarna böra under den för- beredande lärarkursen erhålla information i form av föreläsningar angå- ende läroverksungdomens yrkesvalssituation och yrkesvägledningsverksam- hetens metoder. Därvid böra särskilt behandlas lärarens uppgifter i sam— band med studieorientering och utlåtanden till yrkesvägledare angående eleverna.

Dessutom böra lärare, skolläkare, Skolsköterskor och kuratorer erhålla en kortfattad skrift, som presenterar yrkesvägledningen och anger for- merna för samarbete på yrkesvägledningens område. Denna skrift bör utarbetas av arbetsmarknadsstyrelsen efter samråd med skolöverstyrelsen.

Förslag till bestämmelser

Kommittén anser det vara angeläget, att den föreslagna verksamheten inom de högre skolorna normeras genom bestämmelser i någon form. Det lämpligaste synes vara, att ett kortfattat stadgande, som anger, att yrkes- l vägledning bör anordnas inom ramen för skolans ordinarie verksamhet, införes i läroverksstadgan och motsvarande författningar. En föreskrift, som fastställer nuvarande praxis, av innehåll att det åligger klassföre- ståndare att efter hänvändelse från yrkesvägledningstjänsteman hos den offentliga arbetsförmedlingen (eller skolkurator) delge denne sin uppfatt- ning om elevernas egenskaper, studieresultat osv., bör också införas i nämn- da stadgor. I övrigt bör det ankomma på skolöverstyrelsen att efter samråd med arbetsmarknadsstyrelsen meddela anvisningar rörande verksamhetens utformning.

Kommitténs förslag till ändrad lydelse av läroverksstadgan och stad- gorna för kommunala flickskolor, kommunala mellanskolor och högre folkskolor återges i bilaga 4. Ett utkast till anvisningar, avsedda att ut— färdas av skolöverstyrelsen, återfinnes i bilaga 5.

E. Statistisk redovisning av skolungdomens yrkesvalstendenser

För de myndigheter, som ha att svara för yrkesvägledningsverksamheten, är det värdefullt att kunna följa skiftningarna i ungdomens yrkesvalsten- denser. Särskilt vid de tillfällen, då tillströmningen till ett eller flera yrken ej svarar mot efterfrågan på arbetsmarknaden, kunna frekvenstal för yr- kesönskningarna ha stort intresse.

Från skolans synpunkt torde det vara betydelsefullt att känna till hur

många elever som efter avgången från en skolform avse att fortsätta i en annan, exempelvis antalet elever från real- och flickskolor, som ämna söka till gymnasium.

Från skolöverstyrelsens sida har påpekats, att det vid fastställande av kursplaner eller vid anordnande av olika linjer inom skolan måhända kan finnas anledning studera elevernas framtidsplaner med fördelning på olika yrkesbanor. Det har också från samma håll framhållits, att uppgifter om de avgående elevernas tillämnade levnadsbanor skulle kunna läggas till grund för beräkningar av den framtida tillgången på arbetskraft inom olika yrkesområden.

F. n. utarbetas ej regelbundet någon sådan statistik. Dåvarande statens arbetsmarknadskommission gjorde emellertid under 1940-talet vid olika tillfällen sammanställningar av yrkesönskningar bland skolungdom. De av eleverna besvarade formulären ”Frågor inför yrkesvalet” lågo till grund för undersökningarna. Den största av dessa omfattade ca 14.000 elever i folkskolornas avgångsklasser och ca 9.500 elever inom de högre skolorna.

I de högre skolorna sker årligen en statistisk redovisning av de avgå- ende elevernas yrkesval. Enligt skolöverstyrelsens beslut åligger det de högre skolornas rektorsämbeten bl. a. att varje år insamla statistiska upp- gifter enligt olika formulär angående det antal lärjungar, som under läs- året avgått från realskola, flickskola och gymnasium med fördelning efter tillämnad levnadsbana eller sysselsättning. (Se bilaga 6.) De insamlade uppgifterna insändas till skolöverstyrelsen.

Den nuvarande situationen kan sammanfattas så, att ett omfattande men ej fullständigt primärmaterial insamlas av ungdomsförmedlingen i folkskolor och högre skolor, under det att rektorerna insamla liknande uppgifter i de högre skolorna. Intetdera av dessa material har bearbetats annat än sporadiskt.

Kommittén har övervägt möjligheterna att utnyttja statistik över yrkes- önskningar inom den prognosverksamhet, som avser att utreda frågor om den framtida tillgången och efterfrågan på arbetskraft inom olika yrkes- och utbildningsområden på längre sikt, och därvid funnit följande.

1949 års arbetskraftsutredning har, enligt vad kommittén under hand inhämtat, tagit upp till övervägande frågor om prognosverksamhetens upp- gifter och möjligheter och är själv sysselsatt med en utredning rörande den väntade arbetskraftsutvecklingen inom de intellektuella yrkena, när- mast med avseende på förhållandena inom statlig och kommunal tjänst. Inom denna utredning lär man ej överväga att utnyttja ifrågavarande material.

Det förhåller sig säkerligen så, att en beräkning av antalet faktiskt in- tagna elever vid olika yrkesutbildningsanstalter och vissa statliga verk ger bättre bedömningsmöjligheter, särskilt i fråga om tillströmningen till de

intellektuella yrkena, än en beräkning av de uppgivna yrkesplanerna, så— dana de te sig vid avgången från skolan.

Även om hänsyn till prognosverksamheten sålunda ej i och för sig mo- tiverar, att man från de högre skolornas rektorer årligen infordrar en specificerad yrkesvalsstatistik, anser dock kommittén, att det för dem, som handha såväl den allmänna yrkesorienteringen som den enskilda rådgiv- ningen, är synnerligen värdefullt att få en överblick över hur yrkesönsk- ningarna fördela sig i stort. Dock är det knappast motiverat att verkställa en sådan undersökning varje år. Vidare bör dubbelarbete undvikas.

Kommittén får därför föreslå, att den insamling av statistiska uppgifter angående lärjungarnas tillämnade levnadsbanor, som f. n. sker årligen i de högre skolorna, ersättes med undersökningar, som kunna ske med några års mellanrum. Därvid kan skolöverstyrelsen efter samråd med arbets- marknadsstyrelsen föreskriva, att samtliga lärjungar i vissa klasser i såväl folkskolan som högre skolformer skola deklarera sina yrkesplaner på for- mulären ”Frågor inför yrkesvalet”.

Formulärens utformning och lämpliga intervaller mellan undersökning- arna böra fastställas efter överläggningar inom det centrala samarbets— organet (jfr sid. 46). Arbetsmarknadsstyrelsen bör utföra den centrala bearbetningen och bringa resultaten till skolöverstyrelsens och översty— rel'sens för yrkesutbildning kännedom.

F. Samarbete mellan arbetsförmedlingen och yrkesskolväsendet

Förverkligandet av ungdomarnas yrkes- och utbildningsplaner kan avse— värt underlättas genom ett intimt samarbete mellan ungdomsförmedlingen och yrkesutbildningsanstalterna. Ett samarbete torde redan finnas på många håll, men det kan säkerligen utbyggas och stärkas. Samarbetet bör ej begränsas att gälla blott ungdomsförmedlingen utan bör utvidgas att avse även den övriga arbetsförmedlingen.

Kommittén anser det önskvärt, att allmänna anvisningar rörande ett så- dant samarbete meddelas av vederbörande centrala myndigheter. I detta sammanhang kan nämnas, att i Norge har Kirke- og undervisningsdeparte- mentet tillsammans med Arbeidsdirektoratet nyligen utfärdat regler för samarbetet mellan Norges offentliga arbetsförmedling och yrkesskolor för industri och hantverk. Bestämmelserna återges i bilaga 7.

Kommittén vill föreslå, att anvisningar av följande innehåll utfärdas.

1. Samarbetet vid intagning av elever

Arbetsförmedlingen och anstalterna för yrkesundervisning böra i största möj- liga utsträckning samarbeta i fråga om rekryteringen av elever. Det är därför önskvärt, att meddelande om nya kurser eller förändringar i gällande kurspro— gram så snart som möjligt lämnas till närmaste arbetstörmedlingskontor. Med hänsyn till den speciella betydelse, som dessa uppgifter ha för ungdomsför- medlingen och yrkesvägledningen, skall avdelningskontor omedelbart vidare-

befordra sådana uppgifter till vederbörande länscentral för ungdomsförmedling och yrkesvägledning.

Yrkesskolor, som trycka särskilda prospekt för undervisningen, böra ställa erforderligt antal därav till förfogande för arbetsförmedlingen på orten. Arbets- förmedlingskontor böra kunna rekvirera prospekt även från yrkesskolor på andra orter, såvida ej dessa utbildningsanstalter finnas upptagna i ”Yrkesväg— ledningens prospektförteckning”, som sammanställts av arbetsmarknadsstyrelsen. Prospekt för sådana skolor få av arbetsförmedlingskontor endast rekvireras från arbetsmarknadsstyrelsen.

Vad särskilt angår heldagskurser, bör rektor, senast en vecka innan en ny sådan kurs påbörjas, meddela närmaste arbetsförmedlingskontor om elevplatser, som väntas ej kunna bliva besatta. Uppgift bör därvid lämnas om avgifter och andra villkor samt huruvida elever mottagas från andra kommuner. Arbets- förmedlingskontoret sänder meddelande till arbetsmarknadsstyrelsens yrkes- vägledningsbyrå angående lediga elevplatser och avgifter m.m. vid sådana heldagskurser, i vilka elever mottagas jämväl från andra kommuner.

Vad här sagts angående heldagskurser gäller ej centrala verkstadsskolor och flygmekanikerskolan i Mölndal, för vilka skolor tillämpas följande elevclearing. I syfte att bereda godkända men på grund av platsbrist avvisade inträdes- sökande till dessa skolor möjlighet att erhålla motsvarande utbildning vid annan central verkstadsskola eller därmed jämförlig yrkesundervisningsanstalt anmo— dar överstyrelsen rektorerna att i juni månad till överstyrelsen insända dels uppgift om lediga elevplatser med angivande av antal och yrkesavdelning, dels de godkända men avvisade inträdessökandenas ansökningshandlingar, dock endast för sådana sökande, som äro villiga att bli elever vid annan läroanstalt. I den mån lediga elevplatser finnas, fördelar överstyrelsen sedan ansöknings- handlingarna mellan vederbörande rektorer. Överstyrelsen lämnar därefter upp- gift till arbetsmarknadsstyrelsens yrkesvägledningsbyrå om ev. kvarstående lediga elevplatser.

Vid intagning av elever i mera omfattande kurser och då främst längre hel- dagskurser, såsom verkstadsskolor, ettåriga handelskurser etc., bör rektor, då tveksamhet föreligger angående den sökandes lämplighet, efterhöra hos arbetsför- medlingen, vilka upplysningar som där kunna finnas angående den sökande. Sär— skilt kunna rektorerna vara betjänta av att vid elevintagning rådgöra med ung- domsförmedlings- och yrkesvägledningstjänstemän beträffande ungdomarna, deras planer och deras ev. ådagalagda yrkeslämpligliet. Framför allt torde finnas behov av samråd i sådana fall, då sökande ej kan beredas plats i den kurs han (hon) sökt utan det kan bli fråga om att erbjuda elevplats i annan kurs.

2. Samarbetet vid förmedling av arbetsanstållning Förmedling av arbetsanställning åt elever handhaves av den offentliga arbets- förmedlingen. Rektor och lärare böra uppehålla en nära kontakt med arbetsför- medlingen på orten, då fråga är om anskaffande av arbete åt elev. Elever i längre heldagskurser höra av rektor och lärare tillrådas att i god tid före av— gången från skolan vända sig till arbetsförmedlingen för att erhålla största möjliga överblick över arbetstillfällen, antingen de önska anställning i sin hem- ort eller annorstädes. Lämpligt är, att arbetsförmedlingen tillställer skolorna distrikts- och/eller riksvakanslistor för att anslås inom skollokalerua och där- igenom orienterar eleverna om lediga platser. Rektor åligger att hålla arbets- förmedlingen på skolorten kontinuerligt underrättad om hur många elever i längre heldagskurser inom olika yrkesgrupper som vid olika tidpunkter kunna

förväntas söka arbetsanställning. Rektor bör även på lämpligt sätt så snart sig göra låter lämna arbetsförmedlingen uppgift om sådana fall, där rektor och/eller lärare medverkat till elevs arbetsanställning. Sådan uppgift bör innehålla namn och adress på arbetsgivaren samt anställningens art.

Ehuru vad här ovan sagts icke gäller den utplacering av elever i praktiskt arbete, som vid växelutbildning förekommer under utbildningstiden, böra rektor och lärare beakta lämpligheten av att också vid sådan utplacering av elever uppehålla en nära kontakt med arbetsförmedlingen på orten.

G. De framlagda förslagens organisatoriska och ekonomiska konsekvenser för skolan och arbetsförmedlingen

I det följande lämnas en sammanfattning av de förändringar i fråga om arbetsbelastning eller kostnader, som beräknas bli en följd av de föreslagna reformerna beträffande folkskolan och de högre skolorna. Däremot beröras i detta avsnitt ej de ändrade förhållanden, som kunna uppstå på grund av en vidgad försöksverksamhet med enhetsskola. (Jfr fjärde kapitlet.)

Ej heller tages någon hänsyn till den ökning av arbetsvolymen och därav följande automatiska utgiftsökningar, som komma att uppstå till följd av det framdeles ökade barnantalet jämfört med förhållandena under budget- året 1950/51.

För f o 1 k 5 k 0 l a n s del synas de framlagda förslagen ej medföra några större organisatoriska förändringar. Den studie— och yrkesorienterande undervisning, som föreslås skola meddelas av folkskolans lärare, måste beredas plats på skolans schema och sålunda bestridas inom den vanliga undervisningsskyldighetens ram. Några kostnadsberäkningar äro därför ej nödvändiga i detta sammanhang.

Den praktiska yrkesorienteringen kan tänkas föranleda vissa nya kost- nader för skoldistrikten. Så länge 1916 års olycksfallsförsäkringslag gäller, äro de folkskoleelever, som delta i oavlönat praktikarbete, ej obligatoriskt försäkrade mot olycksfall i arbete. Till dess ändrade bestämmelser genom- förts, komma troligen de skoldistrikt. som anordna praktisk yrkesoriente- ring, att anse sig böra teckna kollektiv olycksfallsförsäkring hos någon enskild försäkringsanstalt, vilket f. n. medför en kostnad av ca 60 öre för elev och år.

I detta sammanhang bör även uppmärksammas, att många elever, som åtnjuta fria Skolmåltider, ej kunna utnyttja denna förmån, då de arbeta på någon utanför skolan belägen arbetsplats. Fråga kan då uppstå om att ersätta elever för de utlägg de tvingas göra under tiden för den praktiska yrkesorienteringen. Likaså kan det inom vissa skoldistrikt visa sig nöd- vändigt att sända eleverna till praktikplatser under sådana förhållanden att resebidrag' böra utgå. Vissa mindre kostnader, vilka äro omöjliga att på förhand bestämma, kunna således komma att åvila Skoldistrikten som en följd av att praktisk yrkesorientering införes.

Den föreslagna instruktionsverksamheten för folkskolans lärare kom- mer däremot att föranleda kostnader för skolväsendet, vilka kunna approxi- mativt beräknas. De fortbildningskurser, som skola anordnas av skolöver- styrelsen, böra förläggas till olika delar av landet, varvid lokala krafter kunna utnyttjas. Även önskvärdheten av att nedbringa resekostnaderna talar för en decentralisering av kursverksamheten. Kurserna böra omfatta vardera tio dagar och planeras så, att omkr. 150 deltagare kunna utbildas per år. För resor, traktamenten och övriga omkostnader kan beräknas ett belopp av 33.000 kronor.

Den undervisning i yrkesvalets psykologi samt i yrkes— och anlagsorien- teringens metodik, som enligt förslaget skall äga rum vid folkskolesemi— narierna, bör kunna ske inom ramen för den undervisningsskyldighet, som tillkommer lektorn i psykologi och pedagogik samt en av övningsskol— lärarna.

I de högre skolorna komma rektor och lärare ej att få några speciella uppgifter i samband med den yrkesorienterande undervisningen men väl i samband med den föreslagna studieorienteringen. Det förhål- landet, att en eller annan lektionstimme tages i anspråk för studieoriente- ring, behöver dock ej medföra ekonomiska konsekvenser. De av yrkesväg- ledningsprogrammet föranledda praktiskt-organisatoriska uppgifter, som komma att åvila rektor, synas ej medföra någon egentlig merbelastning i förhållande till nu gällande praxis. Den skyldighet för klassföreståndare att lämna utlåtande om lärjungarna, som föreslås införd i läroverksstad— gan, är visserligen ny men kan principiellt anses falla inom ramen för klassföreståndarens arbetsuppgifter.

I den mån kuratorer anställas vid de högre skolorna och anförtros upp- gifter i samband med yrkesvägledningen, kommer det givetvis att medföra ökade kostnader för skolans del. Frågan om kuratorernas utbildning och anställningsförhållanden utredes emellertid i annat sammanhang, varför kommittén saknar anledning att gå in på dessa frågor.

För a r h e t 5 f ö r m e (1 1 in g e n 5 del komma de framlagda förslagen att medföra förändringar i olika avseenden.

Innan dessa förändringar redovisas, torde det vara lämpligt att något redogöra för den personal, som f.n. sysselsättes med yrkesvägledning i skolorna. Antalet befattningar inom ungdomsförmedlingen uppgick den 1/1 1952 till 115. Deras fördelning på lönegrader var följande.

Föreståndare för länscentraler ..... 3 inspektörer """ lonegrad 24 22 forste aSSIStenter . ,, 22 10 förste assistenter '. ,, 22 övriga tjänstemän ................ 25 assistenter ...... ,, 19 55 ,, ...... ,, 16

(Två byråassistenter i lönegrad 24 med placering å arbetsmarknadssty- relsens yrkesvägledningsbyrå delta också i skolverksamheten.)

Rekryteringen sker numera regelmässigt via en tvåårig, praktisk och teoretisk aspirantutbildning. Under utbildningstiden äro aspiranterna pla- cerade i någon av lönegraderna 10, 12 eller 14 beroende på vederbörandes tidigare anställning och föregående utbildning.

Förutom de heltidsanställda ungdomsförmedlingstjänstemännen funnos 140 deltidsanställda kontaktmän knutna till arbetsförmedlingskontor utan särskild ungdomsförmedling.

För ungdomsförmedlingens samtliga tjänstemän utgör yrkesvägledning och platsförmedling på expeditionen den huvudsakliga uppgiften. Men inemot 100 av de 115 tjänstemännen delta dessutom mer eller mindre regelbundet i yrkesvägledningsarbetet i skolorna. Arbetet i gymnasierna handhas huvudsakligen av tjänstemän i de högre lönegraderna samt av arbetsmarknadsstyrelsens konsulenter.

Om den yrkesorienterande undervisningen i folkskolan övertages av klasslärarna, sker på denna punkt en minskning av ungdomsförmedlings- tjänstemännens arbetsuppgifter. Med ledning av den i bilaga 2 lämnade redogörelsen för yrkesvägledningen i folkskolan under läsåret 1950/51 kan denna minskning uppskattas till ett bortfall av ca 1.800 lektioner per är fördelade på omkring 100 tjänstemän, dvs. i genomsnitt 18 lektioner per befattningshavare. En minskning inträder också i arbetsförmedlingens kostnader för de arvodesanställda kontaktmännens lektioner i andra folk- skoleklasser än den egna. Dessa timlärararvoden uppgingo under samma läsår till ett belopp av ca 7.000 kronor för hela landet.

En delvis ny arbetsuppgift tillkommer för länsarbetsnämnderna genom införande av lokal informationsverksamhet bland lärare angående aktuella yrkesutbildnings— och arbetsmarknadsförhållanden.

Den praktiska yrkesorienteringen föreslås allmänt införd i folkskolans avgångsklasser. Uppgiften att anskaffa och fördela lämpliga praktikplatser kommer i de flesta fall att åvila arbetsförmedlingen, där sådan finnes. F. n. förekommer praktisk yrkesorientering inom den nuvarande folksko- lan i ett 50-tal skoldistrikt, men om praktikarbete kommer att införas på samtliga orter i landet med åttaårig folkskola, innebär det en kraftig ökning av förmedlingsverksamheten. Inom flera av de skoldistrikt, som ha åtta— årig folkskola men där arbetsförmedlingen ej är representerad, kommer säkerligen att uppstå behov av deltidsanställda kontaktmän. Deras upp- gifter skulle begränsas till anskaffande av praktikplatser, utplacering av sjunde klassens elever på studiebesök samt förmedlingsarbete vid skolans slut. Kostnaderna härför äro svåra att uppskatta, men med ledning av de nuvarande kostnaderna för kontakbmannaverksamheten kan man räkna med i genomsnitt ca 500 kronor per år och kontaktmän.

Yrkesvägledningsarbetet i de högre skolorna kommer i stort sett att åvila ungdomsförmedlingens tjänstemän, dock med den reservationen, att kura- torerna vid de läroverk, där sådana finnas anställda, kunna medverka i viss utsträckning. Det erbjuder vissa svårigheter att exakt bestämma, hur stor arbetsinsats det av kommittén föreslagna programmet för de högre skolformerna kommer att kräva i jämförelse med det nu tillämpade syste— met. Särskilt på de stadier, där enskilda samtal erbjudas målsmän och/eller elever, kan benägenheten att utnyttja yrkesvägledarnas tjänster vara rätt växlande (jfr bilaga 3). Emellertid kommer särskilt den enskilda yrkes- vägledning, som föreslås för real- och flickskolans valklasser, att bidraga till en ökning av arbetsvolymen.

En inom arbetsmarknadsstyrelsen gjord, mer detaljerad genomgång av arbetsuppgifterna har emellertid givit det resultatet, att antalet tjänstgö- ringsdagar i de högre skolorna torde komma att öka (med ca två femte- delar jämfört med det nu tillämpade programmet. Därvid har emellertid ej tagits hänsyn till det i jämförelse med läsåret 1950/51 ökade antalet elever i de högre skolorna. Vad den kommande ökningen av elevantalet innebär med hänsyn till förändringar i arbetsvolymen framgår av bilaga 8.

Sammanfattningsvis kan sägas, att den minskning av ungdomsförmed- lingens arbetsbörda, som kommer att ske beträffande yrkesorienteringen i folkskolan, ingalunda motsvarar den ökning i arbetsvolymen, som blir en följd av den praktiska yrkesorienteringen och det föreslagna program— met för de högre skolorna.

En utökning av verksamheten i de högre skolorna aktualiserar frågan om yrkesvägledarnas utbildning. Tjänstemännens utbildning är f. n. — bort— sett från den fortbildning, som sker inom verket — tämligen växlande.

Befattningshavarnas fördelning på olika utbildningskategorier framgår av följande sammanställning.

Antal befattningshavare inom ung- domsförmedlingen den 1/1 19521 sominnehaft aspirantan- övriga S:a ställning Tjänstemän med akademisk examen ......... —— 12 12 Tjänstemän med social utbildning, DSI (med eller utan studentexamen) ................. 4 19 23 Tjänstemän med studentexamen (enbart eller med oavslutade akademiska studier) ....... 1 25 26 Tjänstemän med annan teoretisk kompetens och/eller grundlig erfarenhet från arbetslivet eller praktik som ungdomsledare .......... 10 39 49 Summa 15 95 110

1 Vid denna tidpunkt voro fem befattningar vakanta.

& A A __M_-___—:.___._.__4

I samband med arbetsförmedlingens förstatligande föreslog 1946 års arbetsförmedlingssakkunniga, att inga formella kompetenskrav skulle fast- ställas för personalen och att en gemensam, central rekrytering skulle genomföras för samtliga befattningar. I fortsättningen uttalade de sak- kunniga följande.

”En sådan ordning får givetvis icke utesluta möjligheten att även till vissa högre befattningar inom organisationen direkt kunna rekrytera personer, som icke tidigare varit knutna till arbetsförmedlingen men som på grund av olika orsaker (t.ex. viss teoretisk eller praktisk utbildning) synas väl lämpade för ifrågavarande befattningar. Detta synes bl.a. gälla ungdomsförmedlingen. På grund av denna förmedlingsgrens speciella arbetsuppgifter med bl.a. yrkesväg- ledning i högre skolor synes det vara behövligt att dit kunna knyta personer, som även genom teoretisk utbildning förskaffat sig nödiga kvalifikationer.”

I Kungl. Maj :ts proposition nr 239 år 1947 angående bl.a. förstatligande av den offentliga arbetsförmedlingen behandlades också frågan om perso— nalens rekrytering, utbildning och befordringsgång. Föredragande statsrå- det framhöll i detta sammanhang, att vid arbetsförmedlingens personal- rekrytering borde lämpliga personliga egenskaper och praktiska kunska- per om arbetslivet regelmässigt tillmätas större betydelse än teoretiska meriter. Fortsättningsvis yttrade statsrådet:

”Detta utesluter givetvis icke önskvärdheten av att befattningshavarna också förvärvat dylika meriter. Inom vissa speciella områden av arbetsförmedlingen, främst ungdomsförmedlingen, måste regelmässigt fordras att vederbörande ge— nomgått högre utbildning än folkskola, i vissa fall t. o. m. akademisk utbildning.”

Denna särställning för ungdomsförmedlingen i fråga om utbildnings- kraven motsvarades vid arbetsförmedlingens förstatligande emellertid ej av någon förmånligare löneställning än den som tillkom arbetsförmed- lingstjänstemännen i övrigt.

Kommittén får som sin uppfattning uttala, att den ovannämnda för- skjutningen av ungdomsförmedlingens arbetsuppgifter, vilken bl.a. inne- bär ökade arbetsuppgifter i de högre skolorna, talar för att teoretisk ut- bildning ges en något ökad betydelse vid den meritvärdering, som äger rum i samband med rekrytering och tjänstetillsättningar. Det bör vidare övervägas, huruvida ej till vissa befattningar inom ungdomsförmedlingen borde knytas särskilda kompetensfordringar, innebärande exempelvis krav på skolunderbyggnad motsvarande studentexamen.

Den interna utbildning av yrkesvägledare, som hittills förekommit inom verket — utöver den gemensamma utbildning, som anordnas för samtliga kategorier av arbetsförmedlare —, har huvudsakligen skett genom kortare kurser. För ungdomsförmedlingens tjänstemän ha under åren 1942—44 hållits sammanlagt fyra kurser. Under 1947 anordnades treveckorskurser i ungdoms— och yrkesvalspsykologi för samtliga ungdomsförmedlingstjäns-

temän, och under 1948 har arbetsmarknadsstyrelsen hållit två kurser i yrkesutbildningsfrågor för ifrågavarande tjänstemän.

F.n. planeras en fem veckors fortbildningskurs för aspiranter och tjänstemän inom ungddmsförmedlingen samt en korrespondenskurs för yrkesvägledare.

Ungdomsvårdskommittén har i sitt betänkande ”Ungdomen och arbetet” (SOU 1948: 21) och sammanfattningsvis i sitt slutbetänkande ”Ungdomen möter samhället” (SOU 1951: 41) behandlat frågan om yrkesvägledarnas utbildning utan att gå närmare in på frågan om deras skolunderbyggnad. Ungdomsvårdskommittén föreslår en provisorisk försöksuthildning på 1 år för de nuvarande ungdomsförmedlingstjänstemännen och 11/2 år för nybörjare. Som inträdesvillkor föreslås dels vitsordad lämplighet, dels prov- tjänstgöring och dels en allsidig personlighetsundersökning. Kursen skulle ges i arbetsmarknadsstyrelsens regi, och tyngdpunkten i de teoretiska stu- dierna skulle läggas vid psykologi och sociologi.

' Utan att ta ställning till ungdomsvårdskommitténs förslag på denna punkt vill kommittén starkt understryka behovet av speciell fortbildning inom verket för de tjänstemän, som ha yrkesvägledningsuppgifter.

De av kommittén framlagda förslagen beträffande yrkesvägledningen inom skolan komma otvivelaktigt att få konsekvenser för arbetsmarknads- styrelsens yrkesvägledningsbyrå.

Det upplysningsmaterial, som f.n. utarbetas där, måste göras än mer överskådligt och lättillgängligt, om det i ökad utsträckning skall kunna användas som hjälpmedel i skolans yrkesorienterande undervisning. Sär— skild uppmärksamhet måste också ägnas åt att hålla materialet aktuellt. Även den föreslagna informationsverksamheten bland lärare torde komma att ställa ökade krav på byrån. Kommittén har emellertid ej kunnat ta ställning till byråns personalbehov utan anser, att det ankommer på arbets- marknadsstyrelsen att uppmärksamma denna fråga.

H. Centralt samarbetsorgan

Det torde vara av stort värde, att de centrala ämbetsverk, vilka ha att svara för den yrkesvägledande verksamheten i skolorna och därmed sam- manhängande frågor om yrkesutbildning, även i fortsättningen kunna på ett smidigt sätt upprätthålla kontakten och giva varandra impulser, när det gäller planering av verksamheten i skolorna, instruktion och utbild- ning av lärare för yrkesvägledning, utbildning av yrkesvägledare och kura- torer, utfärdande av anvisningar etc. Det är kommitténs uppfattning, att denna kontakt bäst kan upprätthållas genom ett centralt samarbetsorgan, sammansatt av representanter för de berörda verken. Detta organ bör sam- mansättas på ett sådant sätt, att största möjliga smidighet och effektivitet uppnås. Samarbetsorganet torde därför böra bestå av endast en represen- tant för vardera skolöverstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen och översty-

relsen för yrkesutbildning förutom en av verkscheferna gemensamt utsedd ordförande. På förslag av vederbörande verks representant utser respek- tive verkschef vid behov en eller flera adjungerade ledamöter för varje sammanträde alltefter ärendenas art och omfattning. Till delegationens för- fogande ställes sekreterarhjälp.

Denna organisation medför icke några extra kostnader för statsverket utöver arvoden till särskilt tillkallade sakkunniga, när så finnes av behovet påkallat. Ersättning till dessa sakkunniga torde utgå ur anslag från det verk, som föreslagit, att sakkunnig tillkallas.

De ärenden rörande yrkesvägledning, som kunna komma att föranleda samarbete mellan skolöverstyrelsen och arbetsmarknadsstyrelsen, böra mellan samarbetsorganets sammanträden handläggas av de två konsulen- ter, som fr. o. m. den 1 febr. 1952 tjänstgöra inom båda verken.

Yrkesvägledning inom enhetsskolan

A. Kommitténs tidigare framlagda förslag

Samarbetskommittén har på ett tidigt stadium till behandling upptagit frågan om yrkesvägledning inom den nioåriga enhetsskolan. Med likaly- dande skrivelser den 3 mars 1950 till sina uppdragsgivare, skolöverstyrel— sen, arbetsmarknadsstyrelsen och överstyrelsen för yrkesutbildning, över- sände kommittén en ”P. M. ang. yrkesvägledning inom försöksdistrikt med ' nioårig enhetsskola”. ?

Efter en inledning om samarbetskommitténs tillkomst och uppdrag an- fördes i promemorian följande.

Yrkesvägledningens uppgifter

Det synes numera råda enighet om att enhetsskolans högstadium i viss mån bör utformas som en förberedelsetid för yrkesvalet och mjukt leda över i den egentliga yrkesutbildningen. Med tanke härpå och med hänsyn till behovet av vägledning inför de olika valsituationer, som möta enhetsskolans elever under de tre sista skolåren, förefaller det lämpligt att påbörja en anlags- och yrkes- orienterande undervisning redan i klass 7 för att sedan intensifiera den under åttonde skolåret, som bör få karaktären av ett orienterings- och differentieringsår.

Samarbetskommittén för utredning rörande yrkesvägledningens organisation har ej ansett sig böra framlägga förslag till kursplaner för anlags- och yrkes- orienteringen i dessa klasser utan förutsätter, att skolkommissionens kursplane- delegation kommer att ombesörja, att kursplaner för dessa undervisningsmoment utarbetas för enhetsskolans sjunde och åttonde klasser och att samarbetskom— mittén därvid kommer att beredas tillfälle att medverka.

Innan man närmare diskuterar omfattningen av yrkesvägledningen inom sko- lan och de organisatoriska åtgärderna för dess genomförande, är det dock nöd- vändigt att i stora drag ange innehållet i enhetsskolans anlags- och yrkesoriente- ring. Den här återgivna sammanfattningen torde stå i god överensstämmelse med de i stort sett samstämmiga förslag, som framförts av skolutredningen och skol- 1 kommissionen och vilka i princip ha accepterats i Kungl. Maj:ts ovan nämnda ' proposition. 1

1. En av yrkesorienteringens primära uppgifter blir att klargöra betydelsen ] av att man skaffar sig en ordentlig yrkesutbildning och överhuvudtaget en fast 1 förankring i något _vrke. Men samtidigt gäller det också att klargöra betydelsen !

|

av att man väljer en lämplig utbildningsväg. Vilka olika synpunkter det därvid gäller att ta hänsyn till (begåvnings— och intressesynpunkter, ekonomiska syn— punkter, arbetsmarknadssynpunkter etc.), måste åskådliggöras på olika sätt. Över- huvudtaget gäller det att grundligt förklara, hur man ska resonera och förfara

för att komma fram till ett förnuftigt yrkesval och vilka möjligheter till hjälp och vägledning man därvid har. I det sammanhanget bör det även lämnas alle- handa praktiska anvisningar (om tillvägagångssättet, när man söker plats o.dyl.). Arbetsförmedlingens och speciellt ungdomsförmedlingens verksamhet måste klar- göras (helst genom besök på ort och ställe).

2. Vad som i tidigare klasser och vid olika tillfällen (bl. a. i samband med undervisningen i hembygdskunskap, näringsgeografi och övningsämnena) sagts om olika yrken och arbetsformer måste friskas upp, kompletteras och ges en mera översiktlig form. Man kan eventuellt presentera yrkesområde för yrkes- område och redogöra för de olika yrkena inom varje område för sig, dvs. fram- förallt de yrken, som kunna sägas ligga bäst till för ifrågavarande ungdom. Men ännu hellre bör man försöka presentera dessa yrken utifrån anlags- och intresse— psykologiska synpunkter. Det gäller med andra ord att klargöra, vilka yrken man bör fundera på, ifall man t. ex. har håg och fallenhet för mekaniskt-tekniska upp- gifter, vilka yrken som man bör fundera på, om man har håg och fallenhet för att vårda och betjäna andra, etc. Samtidigt gäller det att på olika sätt (genom ett eller annat studiebesök på olika arbetsplatser, läsning av konkreta yrkesskild- ringar, filmförevisningar etc.) åskådliggöra, vad själva arbetet innebär i det ena och det andra yrket, vilken yrkesutbildningsväg som leder dit, vad som fordras för inträde och avancemang, vad man får göra i början, hurudana framtidsutsik- terna te sig etc.

3. I anslutning till genomgången av olika arbetsformer och yrkesområden måste eleverna göras uppmärksamma på sådana företeelser som arbetslöshet, säsongarbete, korttidsarbete, skiftarbete, övertidsarbete och ackordsarbete, i den mån dessa olika begrepp på ett naturligt sätt kunna förklaras och konkretiseras. Likaså bör ungdomen få veta något om kollektivavtal, lärlingskontrakt och andra bestämmelser, som reglera förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare, bransch— och fackorganisationer o.dyl. Arbetshygien och arbetarskydd, arbets- löshetsförsäkring, sjukkassor o.dyl. måste även beröras, liksom också frågorna om fritidens rätta användande, om sparande 0. dyl. På nuvarande stadium i utredningsarbetet torde det saknas anledning att gå närmare in på frågor om yrkesorienteringens metodik, men det förtjänar i detta sammanhang att uppmärksammas, att yrkesorienteringen väl lämpar sig för den individualisering av undervisningen, som skolkommissionen eftersträvar. Vidare torde insamlandet av upplysningar i samband med studiet av olika yrkesområden och utbildningsvägar erbjuda uppgifter, som särskilt väl passa för grupparbete. Många av yrkesvärldens problem torde också kunna bli föremål för referat och diskussioner i studiecirkelns form. Den här skisserade teoretiska undervisningen bör emellertid för dem av åttonde klassens elever, som ha praktisk studiegång, kompletteras med en praktisk yrkes- orientering. Om praktikarbetet i klass 8 skall kunna ge eleverna nyttiga erfaren- heter från arbetslivet, ligger det stor vikt på att praktikplatserna utväljas med omsorg. Det gäller kanske i än högre grad om de arbetsplatser på öppna mark- naden, som skola utnyttjas för den förberedande yrkesutbildningen. Det säger sig självt, att en yrkesorientering av ovannämnda slag även kommer att innebära åtskilliga anlagsorienterande moment. En mera direkt anlagsoriente- ring bör emellertid även kunna komma till stånd. Eleverna i 8:e klass böra få tillfälle att diskutera sina anlag och intressen utifrån de frågeställningar, som "yrkesvalet och presentationen av olika arbetsformer aktualisera. Lärarna böra intensifiera sina eleviakttagelser utifrån samma frågeställningar", och dessa iakt— tagelser böra inte bara komma till användning vid differentieringen utan även

på lämpligt sätt delgivas de unga själva och deras målsmän liksom f. n. sker beträffande skolläkarens undersökningsresultat. En förutsättning för att denna anlagsorientering skall bli något mera än vaga antaganden och allmänna resone- mang är emellertid, att den unge under praktiskt arbete inom eller utom skolan får tillfälle att pröva sin förmåga på olika arbetsuppgifter. Därvid kan ofta hans starka och svaga sidor direkt iakttagas både av honom själv och hans handledare.

Enligt nu gällande, av skolöverstyrelsen utfärdade anvisningar bör den medi- cinska yrkesrådgivningen äga rum dels i samband med den allmänna klassunder- sökning, som enligt bestämmelserna i SFS 585 och 587/1944 samt 581/1945 skall ske i folkskolornas, kommunala mellanskolornas och realskolornas avgångsklas- ser, dels, i den mån så ske kan, för övriga lärjungar, vilka ämna sluta för att övergå till förvärvsarbete. Inom försöksdistrikten bör emellertid den allmänna klassundersökningen och den därvid förekommande medicinska yrkesrådgiv- ningen förläggas till klass 8 med hänsyn till åttonde skolårets karaktär av oriente- rings- och differentieringsår.

Före varje val av yrkes- eller utbildningsväg böra emellertid eleverna beredas tillfälle till en relativt grundlig, enskild rådgivning, som bygger på hemmens och skolans samlade erfarenhet av vederbörandes psykiska och fysiska status. Det är särskilt viktigt att målsmännens synpunkter på de ungas yrkesval inhämtas. För speciella problemfall böra även tillvaratagas de möjligheter, som finnas till prak- tisk-psykologisk anlagsundersökning. För sammanställningen av alla dessa upp- gifter fordras ett noggrant kontaktarbete. Skolkommissionen understryker särskilt vikten av att tillräcklig tid anslås, så att denna viktiga uppgift för skolan icke blir försummad.

I .det tidigare utredningsarbetet har med skäl framhållits betydelsen av att en effektiv efterkontroll kommer till stånd. Utan en sådan systematiskt genomförd efterkontakt och -kontroll torde yrkesvägledningens möjligheter att underlätta den successiva yrkesanpassningen vara mycket små. Särskilt i de fall, då en elev under åttonde eller nionde skolåret ägnar sig åt yrkesutbildning utom skolan, framstår behovet av efterkontroll såsom angeläget.

Vid skolpliktstidens slut kommer alltid beträffande åtskilliga elever i 9 y och 9 a att föreligga behov av platsanskaffning och kompletterande rådgivning.

Verksamhetens omfattning

Klass 7. Den allmänt yrkesorienterande undervisningen inklusive förevis- ning av yrkesvalsfilmer bör omfatta cirka 15 lektioner per läsår.

Dessutom bör anslås tid för enskild yrkesvägledning med elever, som redan i denna klass ställas inför val av utbildningslinje, samt viss studieorientering i fråga om ämnesvalet. Vidare kontaktarbete med målsmän, lärare, skolläkare, skol- psykolog och ungdomsförmedling. Tid cirka 15 lärartimmar per läraravdelning.

K 1 a s s 8. För en fortsatt allmänt yrkesorienterande undervisning (även stu- diebesök) torde krävas cirka 30 lektioner.

För kontaktarbete inom skolan och med hemmen i avsikt att klarlägga elevernas situation och för enskild studieorientering i samband med linjevalet bör anslås cirka 30 lärartimmar per läraravdelning. Härvid skall elevens anlags- och intresse— inriktning såvitt möjligt klarläggas. Föräldramöten böra anordnas på kvällstid.

Klass 9 y. Särskilda lektionstimmar för yrkesorienterande undervisning torde ej böra ifrågakomma för dem, som redan påbörjat viss yrkesutbildning inom eller utanför enhetsskolan, ej heller för dem, som tillhöra gruppen 9 ya av

den anledningen, att de valt yrken, inom vilka man ej kan påbörja utbildningen förrän vid högre ålder. För elever i grupp 9 ya, som ännu ej bestämt sig för någon yrkesbana, kan man tänka sig en fortsatt yrkesorientering i grupp — förslagsvis cirka 10 lektioner — men effektivare vore troligen för denna obeslutsamma grupp en individuell yrkesvägledning, kompletterad med föräldrakontakt.

För ackvisition av utbildningsplatser och utplacering av eleverna dels under läsåret, dels vid skolans slut torde behöva anslås ett avsevärt timantal. Arbetets omfattning blir beroende av ett flertal faktorer, t. ex. graden av näringslivets differentiering, förekomst av arbetsförmedling på orten, nödvändigheten av att sända ungdomar för praktisk yrkesutbildning till annan ort, olika behov av att anlita arbetsförmedlingen vid avgång från skolan osv. Något visst timantal per elev eller klass torde därför f. n. ej kunna anges generellt.

Dessutom bör tid anslås åt en ”kontrollerande och kompletterande verksamhet” (Skolkommissionens principbetänkande, sid. 250), som nödvändigtvis måste bli relativt tidskrävande.

9 a. Någon mera omfattande yrkesorienterande undervisning torde ej kunna läggas in i kursplanen för 9 a, utan yrkesvägledningen bör främst ske i form av enskild yrkesvägledning med eventuellt påföljande arbetsanvisning vid läsårets slut. På detta stadium skulle således ej behöva anslås några särskilda lektions- timmar, vilket dock ej synes hindra, att en tjänsteman från ungdomsförmedlingen vid besök i skolan kan anmodas ge en kort orientering på lektionstid. Till det för anlagsbedömningen m. m. nödvändiga kontaktarbetet med lärare, läkare, måls- män osv. bör beräknas i genomsnitt en tjänstgöringstimma per elev.

Dessutom bör anordnas föräldramöten på kvällstid. Den tid, som åtgår för utpla- ceringen vid avgången från skolan och den enskilda rådgivningen i samband därmed, kan antagas växla starkt med de lokala förhållandena.

9 g. Eleverna höra på lektionstid bl. a. genom skolradion erhålla några tim- mars studieorientering inför linjevalet på gymnasiet. Motsvarande orientering bör även muntligen eller i skrift erbjudas målsmännen.

A rbetsfördeln ingen

Som i olika sammanhang framhållits, äro de ovannämnda uppgifterna av den art, att ett organiserat samarbete mellan en rad olika specialister är ofrånkomligt.

Det måste anses nödvändigt, att en funktionär inom skolan, förslagsvis benämnd yrkesvalslärare (jfr av skolkommissionen föreslagna tillsynslärare och ungdoms- förmedlingens nuvarande kontaktmän), handhar undervisningen i yrkesoriente- ring och den enskilda studieorienteringen.

De nya arbetsuppgifter, som ingå i det nya skolsystemet, äro emellertid delvis ej av den art, att de lämpligen kunna lösas enbart inom skolans ram utan kräva medverkan av en funktionär, som i sitt arbete och sin anställningsform har direkt anknytning till arbetsmarknadsorganen. Det lämpliga synes därför vara, att tjäns- ten som yrkesvalslärare förenas med arvodestjänst inom arbetsförmedlingen. Det oundgängligen nödvändiga samarbetet mellan skola och arbetsförmedling skulle sålunda garanteras därigenom att dessa tjänster äro förenade.

De arbetsuppgifter, som falla på befattningshavaren i hans egenskap av ung- domsförmedlare, äro främst utplacering i yrkespraktik, anskaffande av lärlings- och andra utbildningsplatser samt utplacering vid avgången från skolan och den i dessa sammanhang eller eljest nödvändiga enskilda yrkesvägledningen. I övrigt hänvisas till följande tablå.

T A B L Å över yrkesvalslärarens arbetsuppgifter

Lektionstimmar

Lärartimmar, för vilka nedsättning i under- visningsskyldigheten beviljas

Tjänstgöring arvoderad av AMS

Yrkesorientering. 15 lek- tioner per läraravdelning.

1) Enskild studieorientering.

2) Kontaktarbete. 15 lärartimmar per år. (Enskild yrkesvägledning för dem, som stå in— för valet av utbildningslinje utanför enhets- skolan.)

Föräldramöten.

Yrkesorientering. 30 lek- tioner per läraravdelning.

Enskild studieorientering inför linjevalet.

för sam- situation.

Kontaktarbete inom skolan bl.a. manfattning av den enskildes Ca 30 lärartimmar.

1) Utplacering ! yrkespraktik av elever, som välja kurser med praktisk yrkesorientering

(praktikarbete) . 2) Föräldramöten.

3)

Enskild yrkesvägledning för dem, som välja 9 _v.

1) Ackvisition av lärlings- och andra utbild- ningsplatser. Utplacering dels i yrkesutbild- ning under läsåret, dels vid avgången från skolan samt enskild yrkesvägledning.

Kompletterande och kontrollerande verk- samhet.

Kontaktarbete inom skolan och med målsmän- nen beträffande de elever som ännu icke preci- serat sitt yrkesval. Ca en timme per elev.

Ackvisition av praktikplatser. Utplacering dels under läsåret, dels vid avgången från skolan samt enskild yrkesvägledning i sam- band därmed.

Kontrollerande samhet.

och kompletterande verk-

Lektionstimmar

Lärartimmar, för vilka nedsättning i under- visningsskyldighetcn beviljas

Tjänstgöring arvoderad av AMS

att samman- (anlagsbedöm-

Kontaktarbetc inom skolan för fatta den enskildes situation ning).

1) Enskild yrkesvägledning.

2) Utplacering vid avgången från skolan.

3) Föräldramöten.

Studieorientering inför linjevalet. Ca 2 lektioner per läraravdelning.

Kontaktarbetc inom skolan för att samman-

fatta elevens linjevalssituation.

Orientering av målsmännen inför linjevalct.

(Ev. genom någon broschyr.)

Alla klasser

Studium och ordnande av yrkesvägledningsma- terialet.

Vissa organisationsfrågor

I varje skoldistrikt (storkommun) bör finnas minst en förenad tjänst som yrkesvalslärare och arvoderad befattningshavare inom arbetsförmedlingen, såvida inte särskild tillsynslärartjänst inrättas i enlighet med skolkommissionens för- slag, i vilket fall en annan organisation kan vara tänkbar. Omfattningen av yrkes- valslärarnas tjänstgöring utöver det för lärare fastställda timantalet (f. n. 30 vecko- timmar för folkskollärare) kommer att växla mellan olika skoldistrikt, beroende på bl. a. antalet elever i enhetsskolans val- och avgångsklasser. Då yrkesvalslära- ren i sin egenskap av ungdomsförmedlingstjänsteman har att intimt samarbeta med närmaste arbetsförmedling, kommer givetvis hans arbete att i hög grad un- derlättas i de fall, då arbetsförmedlingen finnes representerad inom kommunen och följaktligen kan tänkas utföra en stor del av ackvisitions— och placerings- arbetet. I städer, där särskild ungdomsförmedling finnes, torde yrkesvalslärarens befattning med rena förmedlingsuppgifter kunna inskränkas till ett minimum.

Arbetsförmedlingens nuvarande representation inom de försöksdistrikt, som beslutats 1949, framgår av följande:

Oland ....................... ortsombud Bollnäs stad ................. avdelningskontor1

Bollnäs landskommun ........ ——

Burlöv ...................... —

Hietaniemi ................... ortsombud Lerum ....................... ortsombud Lillhärdal ................... ortsombud Skelleftehamn ................ avdelningskontor Sura ........................ expedition Timrå ....................... avdelningskontor Åhus ........................ avdelningskontor Österåker .................... ortsombud Vifolka ...................... 2 st. lokalombud (Mantorp och V. Harg)

Björkhagen, Stockholm ....... ungdomsförmedling

Det torde emellertid under alla förhållanden vara ofrånkomligt, att någon repre- sentant för skolan uppmärksamtlföljer utplaceringen under läsåret av åttonde och nionde klassernas elever i yrkespraktik respektive yrkesutbildning av den anledningen, att det här (i varje fall sedan nionde skolåret blivit obligatoriskt) är fråga om skolpliktiga elever, som ej utan vederbörande skolmyndighets god— kännande böra utplaceras i arbete. Eleverna eller deras målsmän torde nämligen ej vara berättigade att helt på egen hand under pågående läsår säga upp en sådan anställning, varom här är fråga.

Som en följd av att yrkesvalslärarnas arbetsbörda varierar starkt mellan olika skoldistrikt, blir det nödvändigt med en viss differentiering av de arvoden, som skola utgå från arbetsförmedlingens avlöningsanslag. Man kunde här tänka sig en indelning av de olika Skoldistrikten i ett antal arvodesklasser. Arvodena böra ej fastställas som timarvoden utan beräknas per läsår (budgetår). Man bör även

1 Ungdomstörmedling har inrättats i Bollnäs 1952. Inom de efter 1949 tillkomna för- söksdistrikten är arbetsförmedlingen representerad på följande sätt: med ungdomsför- medling i Linköping och Sundbyberg. med avdelningskontor i Huskvarna. Laxå, Neder- kalix, Råneå och Svedala samt med ortsombud i Lomma och Mörbylånga. Sköns skol- distrikt betjänas av ungdomsförmedlingen i Sundsvall.

undersöka möjligheterna av att yrkesvalslärarens arvoderade tjänstgöring pågår även under den del av sommarferien, som är särskilt betydelsefull ur förmed- lingssynpunkt, nämligen tiden fram till midsommar.

Enligt samarbetskommitténs uppfattning är yrkesvägledarnas utbildning en synnerligen betydelsefull fråga. Yrkesvalsläraren bör helst ha kompetens som ämneslärare i samhällskunskap på enhetsskolans högstadium och dessutom kom- pletterande utbildning i yrkesvägledning. Sådan utbildning bör ordnas av arbets— marknadsstyrelsen i samarbete med skolöverstyrelsen och överstyrelsen för yrkes- utbildning och bör lämpligen läggas upp som en feriekurs. Med hänsyn till de krav, yrkesvägledningsarbetet ställer på sina utövare, böra dessa kurser ej vara alltför kortvariga. En kurstid av cirka en månad torde kunna ge de blivande yrkesvalslärarna en relativt god orientering i yrkesvägledningens metodik samt någon kännedom om utbildningsvägarna till olika yrken. En första kurs bör lämpligen hållas sommaren 1951. För att möjliggöra ett urval av de lämpligaste lärarkrafterna vid besättandet av de förenade yrkesvalslärartjänsterna bör kursen omfatta ett 40-tal lärare.

För att bibringa yrkesvalslärarna kännedom om arbetsförmedlingens arbetssätt böra de dessutom en kortare tid hospitera vid ungdomsförmedlingens länscentral. För den nödvändiga fortbildningen slutligen kunna yrkesvalslärarna begagna sig av den korrespondenskurs i yrkesvalspsykologi och yrkesvägledningens meto- dik, som f. n. utarbetas inom arbetsmarknadsstyrelsen.

För lärare, som genomgått föreskriven utbildning eller annorledes förvärvat kännedom om yrkesvägledningens arbetssätt, utfärdar arbetsmarknadsstyrelsen efter prövning behörighetsförklaring, i vad avser yrkesvägledning. Sådan behö- righet bör fordras av dem, som skola uppföras på förslag till s. k. förenad tjänst.

Yrkesvalsläraren bör i sin av arbetsmarknadsstyrelsen arvoderade verksamhet vara underställd länsarbetsnämnden, som även har inspektionsrätt. Det bör åligga nämnden att genom informationskonferenser och kortare kurser underlätta yrkes- valslärarnas arbete att hålla sig än jour med yrkesutbildnings- och arbetsmark- nadsfrågorna. Vidare—bör yrkesvalsläraren utan kostnad för skoldistriktet för tjänstebruk erhålla de uppslagsverk och andra hjälpmedel, som tillställas övriga yrkesvägledare inom ungdomsförmedlingen.

Därefter avslutades promemorian med vissa preliminära kostnadsberäk- ningar.

B. Ärendets fortsatta behandling

I gemensam, underdånig skrivelse den 9 juni 1950 överlämnade skol- överstyrelsen och arbetsmarknadsstyrelsen efter samråd med överstyrelsen för yrkesutbildning den föreliggande promemorian i oförändrat skick och hemställde, att Kungl. Maj:t måtte utfärda anvisningar för yrkesvägled— ningens ordnande inom försöksdistrikten i enlighet därmed.

Denna verkens framställning remitterades till skolkommissionen. Kom- missionen erinrade om att departementschefen i proposition nr 133: 1950 redogjort för den av kommissionen skisserade särskilda tillsynsorganisa- tionen för yrkesutbildningen under nionde skolåret och därvid anfört, att den måhända kunde synas väl vidlyftig men att det icke ännu vore möj-

ligt att bestämt uttala sig härom; de praktiska erfarenheterna torde i sinom tid ge de säkraste anvisningarna för hur saken borde ordnas. Man synes då kunna antaga, menade kommissionen, att det i första hand vore kommissionens förslag, som borde prövas, men att därvid största upp- märksamhet borde ägnas åt möjliga förenklingar. Kommissionens eget förslag innebar, att en tillsynslärare skulle finnas i varje skoldistrikt. Denne skulle ha den direkta ledningen av den förberedande yrkesutbild- ningen i skolan och i mindre skolor vara kontaktmän mellan skola och arbetsförmedling.

Skolöverstyrelsen och arbetsmarknadsstyrelsen, som bereddes tillfälle till förnyat yttrande, framhöllo, att samarbetskommittén närmast tagit sikte på förhållandena i försöksdistrikten, sådana dessa framstodo under försökstidens första år, innan enhetsskolan färdigorganiserats. Skolkom- missionen åter hade haft i tankarna förhållandena om några år, när den förberedande yrkesutbildningen hade organiserats och tillsynslärartjänster kommit till stånd. Motsättningen mellan skolkommissionens och samarbets— kommitténs förslag vore därför mera skenbar än verklig. De av kommittén föreslagna befattningarna torde komma att påtagligt underlätta den fram— tida rekryteringen av tillsynslärartjänsterna.

Vid anmälan av proposition nr 136: 1951 anförde föredragande stats- rådet, att samarbetskommitténs plan för yrkesvägledningen i enhetsskolan överensstämde väl med riksdagens beslut och med det i föregående års skolproposition skisserade arbetsprogrammet. ”Åtminstone tills vidare torde verksamheten i klasserna på högstadiet böra erhålla den omfattning sam— arbetskommittén förordat.” '

Efter att ha i korthet berört yrkesvalslärarens anställningsförhållanden som heltidsanställd lärare vid skolan och tillika arvodestagare inom arbets— förmedlingen samt de olika arbetsuppgifter han — efter att ha förvärvat kompetens för uppdraget — skulle fullgöra, anförde föredraganden: ”Jag kan i de här återgivna grunddragen följa samarbetskommitténs förslag.”

Statsutskottet fann sig höra biträda, vad föredraganden förordat beträf- fande yrkesvägledning inom enhetsskolan. (Statsutskottets utlåtande nr 167: 1950, sid. 28.)

Genom Kungl. brev av den 29 juni 1951 bemyndigade Kungl. Maj:t skol— överstyrelsen att i samråd med överstyrelsen för yrkesutbildning och ar- betsmarknadsstyrelsen utfärda anvisningar rörande yrkesvägledningens ordnande i skoldistrikt med försöksvis anordnad nioårig enhetsskola. Utarbetande av dessa anvisningar pågår.

Som ett led i utbildningen av yrkesvalslärare anordnade arbetsmark- nadsstyrelsen i samråd med skolöverstyrelsen en kurs för ett 30-tal lärare, huvudsakligen från försöksdistrikten. Kursen pågick tiden den 16 juli— den 8 augusti 1951 å Breviksgården, Lidingö. Kursprogrammet omfattade följande moment.

Allmän information om yrkesvägledningens program och organisation samt enhetsskolans yrkesorientering och yrkesutbildning. Arbetsmarknadsläget samt genomgång av yrken och utbildningsvägar inom skilda näringsgrenar. Översikt över metoder och hjälpmedel inom yrkesvägledningen. . Ungdoms- och utvecklingspsykologi samt speciell yrkesvalspsykologi.

Avsikten är, att deltagarna i denna kurs under 1952 skola beredas till- fälle att samlas till en kortare kurs bl. a. för utbyte av erfarenheter från det praktiska arbetet inom försöksdistrikten.

Med anledning av en av arbetsmarknadsstyrelsen i skrivelse den 26 110- vember 1951, i samråd med skolöverstyrelsen, gjord framställning har Kungl. Maj:t den 11 januari 1952 medgivit, att de medel, som äro avsedda för avlöning av ungdomsförmedlingens s.k. kontaktmän, jämväl få använ- das för bestridande av vissa rese- och traktamentskostnader i samband med yrkesvalslärares hospitering.

Slutligen kan nämnas, att i de ”Timplaner och huvudmoment för studie- planer” vid försöksverksamheten, som fastställts av skolöverstyrelsen för läsåren 1951—54, ha meddelats anvisningar för den praktiska yrkesorien— teringen i åttonde klassen.

Bilaga 1

Kap. III ur internationella arbetsorganisationens Rekommendation (nr 87) angående yrkesvägledning

Grundsatser och metoder för yrkesvägledning för ungdom, däri inbegripen skolungdom.

7. 1) Yrkesvägledningen för ungdom bör utformas genom samarbete mellan skolor samt andra organisationer och institutioner, som ha att bistå de unga vid tiden för deras övergång från skolan till arbetslivet, ävensom representativa arbetsgivar- och arbetarorganisationer, i syfte att all ungdom, som erhåller yrkes- vägledning, må åtnjuta förmånen av en enhetlig och samordnad vägledning.

2) Sådant samarbete bör även innefatta samråd och samverkan med för- äldrar eller målsmän samt med föräldraföreningar, där sådana finnas.

3) Vid tillämpningen av dessa allmänna grundsatser böra vederbörligen beaktas de i avdelning V av denna rekommendation uppdragna grundlinjerna för den administrativa organisationen.

8. 1) Vid den allmänna skolundervisningen bör förberedande yrkesvägledning infogas i undervisningsplanen. Sådan vägledning bör i första hand avse att för den unge klargöra hans fallenhet, kvalifikationer och intressen ävensom att upp- lysa honom om olika yrken och levnadsbanor i syfte att underlätta en framtida yrkesanpassning.

2) Den förberedande yrkesvägledningen bör intensifieras på de skolstadier, då den unge har möjligheter att välja mellan att följa yrkesbetonad undervisning, vinna annan utbildning eller efter fullgjord skolplikt söka anställning.

3) Den förberedande yrkesvägledningen bör avse a) en i lämplig form meddelad, allsidig upplysning rörande olika yrken och näringsgrenar; ] b) där så är möjligt med hänsyn till nationella och lokala förhållanden ] ! på lämpligt sätt ledda besök vid industri— och handelsföretag och andra arbetsplatser samt c) rådgivning genom personliga samtal i förening med gruppvis anord- . nade diskussioner eller föredrag. ,. 9. Särskild uppmärksamhet bör ägnas de i punkterna 10—15 angivna meto- derna för yrkesvägledning för ungdom; användningen av dessa metoder bör ', främjas i största möjliga utsträckning. 10.1) All ungdom, som önskar yrkesvägledning, bör erhålla tillfälle till per- sonliga samtal med en yrkesvägledningstjänsteman, särskilt vid tidpunkten för val av speciella yrkeskurser eller vid avgång från skolan för annan utbildning (inbegripet lärlingsskap) eller för att taga arbete. 2) Metoderna för de personliga samtalen böra oavlåtligen utvecklas i syfte att uppnå en så grundlig analys som möjligt av den individuella dugligheten, i dess förhållande till sysselsättningsmöjligheterna och olika yrkens krav. 11. Redogörelser för vederbörandes skolgång, innefattande, där så finnes önsk- värt och lämpligt, en värdesättning av förmåga, uppnådda studieresultat, fallen-

het och allmän läggning, böra utnyttjas i den mån så påkallas för yrkesvägled- ningens behov, därvid dock den förtroliga naturen av däri meddelade upplys- ningar städse skall beaktas.

12. 1) Möjligheterna till läkarundersökning av de unga böra tillgodogöras och utvecklas på sätt som må anses tjänligt och erforderligt för yrkesvägledningens syften.

2) Rådgivning beträffande åtgärder, ägnade att undanröja förefintliga bris- ter, ävensom annan hjälp, som må befinnas möjlig och lämplig för vederbörandes yrkesanpassning, bör lämnas alltefter behovet i varje särskilt fall.

13. 1) Där så är möjligt böra lämpliga test för att klarlägga individens för- måga och fallenhet och om det finnes önskvärt annan psykologisk testning komma till användning vid yrkesvägledningen allt efter behovet i varje särskilt fall.

2) Rådgivning beträffande åtgärder, ägnade att bota förefintliga brister, ävensom annan hjälp, som må befinnas möjlig och lämplig för vederbörandes yrkesanpassning, bör kunna förekomma i särskilda fall.

14. 1) Erforderliga och tillförlitliga upplysningar angående framtidsutsikterna i olika yrken och näringsgrenar samt angående sysselsättnings- och utbildnings- möjligheter böra tillhandahållas de unga genom samtal av rådgivande karaktär eller på annat sätt, med beaktande av de ungas anlag, fysiska förmåga, kvalifika- tioner, önskemål och allmänna läggning samt näringslivets sannolika behov.

2) Vederbörande myndigheter böra idetta hänseende fortlöpande samarbeta med sådana offentliga eller enskilda institutioner —— däribland särskilt arbets- givares och arbetares representativa organisationer — vilka kunna

a) lämna uppgift om sannolika framtidsutsikter inom olika näringsgrenar eller yrken, och

b) bistå vid utarbetandet och avslutandet av lärlingsavtal samt övervaka dessas tillämpning.

15. önskvärdheten av att utröna de ungas anlag genom att bereda dem tillfälle till lämpliga praktiska arbetserfarenheter eller annorledes bör likaledes beaktas.

16. Särskild uppmärksamhet bör inom den allmänna yrkesvägledningens ram ägnas utvecklandet av lämpliga mot behovet svarande anordningar för yrkesväg- ledning för ungdom på landsbygden. 17. Inom ramen för den allmänna yrkesvägledningen och i samarbete med lämpliga sociala institutioner bör särskild uppmärksamhet ägnas utvecklandet av lämpliga och mot behovet svarande anordningar för yrkesvägledning för ungdom

a) med fysiska eller psykiska brister, eller b) med sådana rubbningar i personligheten, som äro ägnade att för- hindra eller väsentligen försvåra en yrkesanpassning.

18. Vederbörande centrala och lokala myndigheter böra så mycket som möjligt främja det frivilliga utnyttjandet av yrkesvägledningen, särskilt såvitt gäller

a) ungdom, som har att välja mellan olika yrkeskurser inom skolan;__

b) ungdom, som närmar sig den ålder, då skolplikten upphör;

c) ungdom, som för första gången utträder på arbetsmarknaden;

d) ungdom, som söker lärlingsanställning eller annan yrkesutbildning;

e) ungdom, som är arbetslös, sysselsatt inom tillbakagående näringsgre-

nar, eller som kan befaras bliva arbetslös; f) ungdom, lidande av fysiska eller psykiska brister; eller g) ungdom, som lägger i dagen sådana rubbningar i personligheten, vilka äro ägnade att förhindra eller väsentligen försvåra en yrkesanpassning. 19. Vederbörande myndigheter böra vidtaga erforderliga åtgärder för att främja

förverkligandet av den unges yrkesplaner, då dessa synas möjliga att genomföra; där så i individuella fall hefinnes lämpligt böra förslag framläggas angående ge- nomförandet av dessa planer samt hjälp lämnas för skapandet av nödvändiga kontakter med andra institutioner eller personer, som ha att sörja för den unges utbildning eller anställning inom det yrke han valt.

20. 1) Vederbörande myndigheter böra systematiskt hålla kontakt med de unga, som åtnjutit yrkesvägledning, särskilt för att i möjligaste mån kunna hjälpa dem att övervinna de svårigheter, som kunna uppkomma vid fullföljandet av deras yrkesplaner, ävensom för att utröna, huruvida det valda yrket visat sig vara lämpligt.

2) Härvid böra, där så är möjligt, anlitas allmänna undersökningar, utförda enligt stickprovsmetod, för att bedöma yrkesvägledningens effektivitet i indivi— duella fall samt värdet av tillämpade principer och metoder. Undersökningarna i fråga böra även möjliggöra inhämtandet av upplysningar i hälsofrågor, i sam— verkan, där så finnes kunna ske, med den medicinska sakkunskap, som må finnas tillgänglig på arbetsplatserna.

Redogörelse för ungdomsförmedlingens yrkesvägledande verksamhet i folk- och fortsättningsskolor läsåret 1950/51

Den av flertalet heltidsanställda befattningshavare vid ungdomsförmedlingen och de till denna knutna deltidsanställda kontaktmännen utövade yrkesvägled- ningsverksamheten i folk- och fortsättningsskolorna har främst bedrivits i folk- skolans avgångsklasser, klasserna 7 och 8, i någon utsträckning dock även i fort- sättningsskolan och högre folkskolan.

Under läsåret 1950/51 har verksamheten bedrivits i 116 av rikets 133 städer och i 449 av de 2.365 köpingarna och landskommunerna. De städer, där yrkes- vägledningsverksamhet över huvud taget icke bedrivits i folk- och fortsättnings- skolorna av ungdomsförmedlingens befattningshavare, äro Djursholm, Vaxholm, östhammar, Öregrund, Sigtuna, Nyköping, Oxelösund, Höganäs, Skanör med Falsterbo, Kungälv, Mariestad, Arvika, Säffle, Kumla, Askersund, Nora och Sol- lefteå. Yrkesvägledningen har meddelats vid yrkesorienterande lektioner i sko- lorna, varvid samma föredrag i vissa fall kunnat åhöras av flera avgångsklasser, och vid individuella mottagningar i skolorna eller på ungdomsförmedlingen (vid klassbesök på ungdomsförmedlingen).

Under läsåret ha hållits 2.964 yrkesorienterande lektioner, därav 1.130 i städer och 1.834 i köpingar och landskommuner, mot sammanlagt 3.186 föregående läsår. De heltidsanställda befattningshavarna vid ungdomsförmedlingen höllo 1.792 (60 %) och kontaktmännen 1.172 (40 %) av lektionerna, av vilka sammanlagt 230 (8 %) höllos i fortsättningsskolan eller högre folkskolan.

Antalet klassavdelningar, som berördes av yrkesvägledningen, uppgick till 1.736, därav 705 i städer och 1.031 i köpingar och landskommuner, mot 1.919 föregående läsår.

Antalet elever, som åhörde lektionerna eller besökte de enskilda mottagning- arna, uppgick till 16.500 i städer och 17.000 i köpingar och landskommuner, sam— manlagt 33.500 mot 34.100 föregående läsår. Ca 13.500 av dessa elever (föregående läsår ca 14.000) utnyttjade tillfället att komma i närmare kontakt med yrkesväg- ledarna vid de enskilda mottagningarna för eleverna.

Ungdomsförmedlingens tjänstemän medverkade under läsåret 1950/51 vid 132 föräldramöten och föräldramottagningar.

Som hjälpmedel hade de bl. a. till sitt förfogande utlåtanden av lärarna angå- ende 16.700 elever och läkaravrådanden från visst yrke för 1.700 elever.

Redogörelse för yrkesvägledningen inom de högre skolorna läsåret 1950/51

Den av arbetsmarknadsstyrelsens tre konsulenter för yrkesvägledning i de högre skolorna och befattningshavare vid ungdomsförmedlingen lämnade yrkes- vägledningen har under läsåret 1950/51 bedrivits i följande högre skolor:

a) samtliga allmänna läroverk med abiturient- och valringar samt avslutnings- och valklasser, med undantag dels av högre allmänna läroverket i Kalmar, Johan- nes samrealskola i Malmö och samrealskolan i Kungsbacka, dels h. a. 1. för gossar å Norrmalm och å Södermalm, h. a. 1. för flickor å Södermalm och h. a. ]. å Kungs- holmen, samtliga i Stockholm, där yrkesvägledningen åvilar särskilt anställda kuratorer, '

b) samtliga kommunala gymnasier och kommunala och enskilda läroanstalter med sludentexamensräll, upptagna i 1951 års statskalender, med undantag av följande: Göteborgs enskilda gymnasium för blivande präster, Lunds privata ele- mentarskola, Lundsbergs skola, Sigtunaskolan, Solbacka läroverk, Beskowska skolan, Stockholm, Stockholms samgymnasium, Stockholm, samt Wallin-Åhlinska gymnasiet, Stockholm,

c) samtliga kommunala mellanskolor med val- eller avslutningsklasser med undantag av kommunala mellanskolan i Burträsk,

d) samtliga kommunala flickskolor,

e) praktiska mellanskolorna i Göteborg, Hälsingborg, Jönköping, Kalmar, Kri— stianstad, Nacka, Norrköping, Stockholm (hushållstekniska mellanskolan), Udde- valla, Uppsala, Västerås och Örebro,

f) högre folkskolorna i Backe, Boliden, Bureå, Dals—Ed, Degerfors, Färgelanda, Grästorp, Kumla, Matfors, Pajala, Ramsele, Robertsfors, Storuman, Töre, Vagge— ryd och Övertorneå,

g) 52 av de 70 i 1951 års statskalender upptagna folkhögskolorna (sålunda ej i Birkagårdens och S:t Eriks i Stockholm, Marieborgs, Hemse, Sundsgårdens, Fridhems, Skurups, Eslövs, östra Grevie, Kungälvs, Vendelsbergs, Seglora, Fornby, Brunnsviks, Sjöviks, Hampnäs, Mellansels och Hållauds) samt följande i stats- kalendern icke upptagna folkhögskolor: Stensunds, Markaryds, Stranda, Mullsjö, folkhögskolan vid Karlskoga praktiska läroverk, Medlefors, samt

h) övriga skolor: Franska skolan, Stockholm, Höglandsskolan, Stockholm, Viggbyholmsskolan, Mariannelunds praktiska skola, Västerviks läroanstalt för flickor, Osby- samskola, högre flickskolan i Hälsingborg, Restenäs internat- skola, Gävle borgarskola samt några yrkesutbildningsanstalter.

Antalet högre skolor, antalet avdelningar i gymnasiets abiturient- och valringar, antalet avslutnings— och valklasser på real- och flickskolestadiet samt antalet klas- ser och årskurser i folkhögskolor m.fl. skolor, där verksamheten bedrivits under de fem senaste läsåren, framgår av tablå 1.

Hela antalet klassavdelningar läsåret 1950/51 i de under skolöverstyrelsens överinseende ställda högre skolorna framgår av tablå 2. (Uppgifterna lämnade av skolöverstyrelsens statistiska avdelning.)

Frånräknas de 15 abiturientringar, 16 valringar, 7 avslutningsklasser och 15

Gymnasiet Real— o. flickskolor Övr skol __ Högre ' o. motsvarande ' ' Summa Lasår klasser skolor Abitur. Val- Avsl. Val- Kl ringa, . . asser ringar r1ngar klasser klasser 1946/47 348 99 219 497 192 52 1.059 1947/48 364 184 209 526 195 80 1.194 1948/49 378 191 216 507 182 102 1.198 1949/50 388 201 191 532 172 118 1.214 1950/51 416 220 198 554 187 139 1.298 Tablå 2 Ring Rin Klass Klass Skolform 112, IIIB, 13 låt 22, 33, 44, 55, 34, 45, IV* ' 66, 77 46, 57 Allm. läroverk ............... 216 229 400 572 Komm. mellanskolor ......... — — 50 35 ,, flickskolor ........... —- — 69 88 Privatläroverk ............... 59 45 37 45 Frakt. mellanskolor .......... —— — 56 71 Högre folkskolor ............. -— __ 41 24 Summa 275 274 653 835

valklasser i de fyra stockholmsläroverk, där yrkesvägledning meddelas av sko- lornas kuratorer, har den av arbetsmarknadsstyrelsen organiserade yrkesvägled- ningen läsåret 1950/51 berört 85 % av abiturientringarna, 77 % av valringarna, 86 % av avslutningsklasserna och 23 % av valklasserna.

Verksamheten har som regel omfattat såväl yrkesorienterande lektioner som enskild yrkesvägledning för elever, som sökt sådan; i vissa fall har den dock inskränkts till att omfatta endera lektioner eller enskild yrkesvägledning.

Under läsåret 1950/51 uppgick antalet lektioner till 1.062, därav i gymnasiet 139 i abiturientringarna och 125 i valringarna och på realskolestadiet 541 i av- slutningsklasserna och 138 i valklasserna mot sammanlagt 966 närmast föregå- ende läsår, vilket innebär en viss förskjutning av yrkesorienterande lektioner från valringar och valklasser till abiturientringar och avslutningsklasser.

Antalet elever, som erhållit enskild yrkesvägledning, var läsåret 1950/51 19.119, därav i gymnasiet 2.900 i abiturientringarna och 2.400 i valringarna och på real- skolestadiet 9.500 i avslutningsklasserna och 1.600 i valklasserna, mot samman- lagt 17.816 föregående läsår. Elevantalet i dessa ringar och klasser i hela landet (enligt uppgifter från skolöverstyrelsens statistiska avdelning) och relativa anta— let elever, som erhållit enskild yrkesvägledning, framgår av tablå 3.

I de i tab. 3 angivna absoluta talen ingå 264 elever i abiturientringarna, 379 elever i valringarna, 173 elever i avslutningsklasserna och 477 elever i valklas- serna i de fyra stockholmsläroverk, som ha egna kuratorer; de av dessa elever, som erhållit enskild yrkesvägledning av kuratorerna, äro däremot icke inräknade i de i tablån angivna relativtalen. Frånräknas dessa elever, ha 64 % av abitu- rientringarnas, 40 % av valringarnas, 67 % av avslutningsklassernas och 8 % av valklassernas elever i hela riket erhållit enskild yrkesvägledning genom arbets- marknadsstyrelsens (arbetsförmedlingens) försorg.

Antal elever, som genom AMS Ringar Antal elever i hela riket erhållit enskild yrkesväg- Klasser ledning (%) Manl. Kvinnl. Totalt Manl. Kvinnl. Totalt 112, III3, IVi 2.807 1.969 4.776 55 69 61 13, 114 3.715 2.667 6.382 36 40 38 229 335 449 55, 66, 77 6.196 8.086 14.282 62 70 66 34, 45, 46, 57 10.112 11.824 21.936 8 7 7 Totalt 22.830 24.546 47.376 33 37 35

Yrkesvägledarna ha under läsåret 1950/51 medverkat vid sammanlagt 160 för- äldramöten och mottagningar för föräldrar till elever i högre skolor.

Som framgår av ovanstående redogörelse har ungdomsförmedlingens tjänste- män ej arbetat i fyra av de läroverk, som ha särskild s k 0 1 k u r a t o r anställd. Kommittén har anmodat kuratorerna vid dessa läroverk att avge en kortfattad redogörelse för sin yrkesvägledande verksamhet under läsåret 1950/51. Vid Norra latinläroverket och Kungsholmens läroverk, båda i Stockholm, har yrkesvägled- ningen haft enahanda utformning. I realskolans val- och avgångsklasser samt i valringarna ha hållits två lektionsföredrag per klassavdelning, eller sammanlagt 32 lektioner. Enskilda samtal i yrkesvalsfrågor ha hållits på lektionstid med sam- manlagt 459 elever i de berörda klasserna. Dessutom ha hållits föräldramöten vid båda läroverken. Några åtgärder för yrkesvägledning i abiturientringarna ha ej företagits.

Kuratorn vid Södra latinläroverket i Stockholm har lagt upp sin verksamhet efter i stort sett samma linjer. Några frågeformulär ha dock ej använts. Yrkes— vägledningslektioner och enskilda samtal ha förekommit i abiturientringarna.

Kuratorn vid Högre allmänna läroverket för flickor på Södermalm rapporterar lektioner och enskilda konsultationer i valklasser, avgångsklasser och valringar. Frågeformulär och broschyrer ha även kommit till användning. Kuratorn har vid rådgivningen haft tillgång till betygsjournaler och stipendieansökningar och även på annat sätt kunnat skaffa sig en ganska god bild av elevernas ställning i klassen, deras studiebegåvning och familjens ekonomiska situation. I abiturientringen har hållits en orientering på lektionstid samt en samtalsafton, till vilken inbjudits yrkesrepresentanter och yrkesvägledare. Föräldramöten och yrkesorienterande studiebesök ha anordnats.

Bilaga 4

Förslag till ändrad lydelse av läroverksstadgan och vissa andra stadgor

Läroverkssladgan

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 5 9 mom. 7 Det åligger rektor att lämna lärjungarna erforderliga anvisningar och råd med Utgår avseende på deras val av ämnen.

5 136 mom. 1 Lärare, som av rektor erhåller uppdrag att såsom klassföreståndare hava när- maste uppsikten över lärjungarna i viss klassavdelning, åligger i denna egen- skap:

a) att söka genom en mera personlig Oförändrad beröring med lärjungarna vinna när- mare kännedom såväl om deras indivi- duella läggning och enskilda förhållan- den som även om deras flit och fram— steg i studier samt deras uppförande och ordning;

b)——g) Oförändrade

h) att efter hänvändelse från yrkesväg- ledningstjänsteman hos den offent— liga arbetsförmedlingen (eller skol- kurator) meddela denne sin uppfatt- ning beträffande lärjunge i de av- seenden, som anges ovan under a);

h)——m) Bibehållas oförändrade under beteck- ningarna i)——n) % 143 mom. 1 och 2 Oförändrade

& 143 mom. 3 Rektor bör i enlighet med anvisningar, som meddelas av skolöverstyrelsen, vid- taga åtgärder, för att lärjungarna på olika stadier skola erhålla studieorien— tering och yrkesvägledning.

& 143 mom. 3 Bibehålles oförändrad som mom. 4

Nuvarande lydelse Till 5 52 föreslås vidstående tillägg.

Stadgan för kommunala flickskolor

Föreslagen lydelse & 52 mom. 8 Rektor bör i enlighet med anvisningar, som meddelas av skolöverstyrelsen, vid- taga åtgärder, för att lärjungarna på olika stadier skola erhålla studieoriente- ring och yrkesvägledning.

Sladgan för kommunala mellanskolor

Nuvarande lydelse Till & 69 föreslås vidstående tillägg.

Föreslagen lydelse % 69 mom. 8 Rektor bör i enlighet med anvisningar, som meddelas av skolöverstyrelsen, vid- taga åtgärder, för att lärjungarna på olika stadier skola erhålla studieorien- tering och yrkesvägledning.

Stadgan för högre folkskolor Nuvarande lydelse Till 5 57 föreslås vidstående tillägg.

Föreslagen lydelse _S 57 mom. 8 Rektor bör i enlighet med anvisningar, som meddelas av skolöverstyrelsen, vid- taga åtgärder, för att lärjungarna på olika stadier skola erhålla studieorien- tering och yrkesvägledning.

”

Utkast till anvisningar från Kungl. Skolöverstyrelsen rörande yrkesvägledning inom vissa högre skolformer

Kungl. Maj:t har med ändring av stadgan för allmänna läroverk och stadgorna för kommunala flickskolor, kommunala mellanskolor samt högre folkskolor före- skrivit, att rektor vid ifrågavarande skolor bör vidtaga åtgärder, för att lärjung- arna skola erhålla studieorientering och yrkesvägledning. I anslutning härtill får Kungl. Skolöverstyrelsen meddela följande anvisningar.

Yrkesvägledningen syftar till att ge lärjungarna det bistånd, de kunna behöva för att lösa problem i samband med yrkesvalet, varvid hänsyn i möjligaste mån skall tagas till den enskildes personliga egenskaper och förutsättningar. Genom yrkesvägledningen skola lärjungarna kunna erhålla sådana upplysningar, som bidraga till en allsidig belysning av olika yrken och utbildningsvägar.

Rektor bör anlita de yrkesvägledare, som ställas till förfogande av arbetsför- medlingens länscentraler för ungdomsförmedling. I vissa fall medverka Kungl. Arbetsmarknadsstyrelsens läroverkskonsulenter. Ansvaret för yrkesväglednings- arbetet åvilar länsarbetsnämnderna och deras chefsmyndighet arbetsmarknadssty- relsen. I den mån kuratorer finnas anställda vid läroverken, böra de medverka.

Det arbetsprogram för yrkesvägledningen i vissa högre skolor, som här fram- lägges, är icke avsett att vara ovillkorligt bindande utan syftar till att bli ett nor- malprogram, som skall kunna undergå förändringar i ena eller andra riktningen beroende på bland annat lokala förhållanden.

Yrkesvägledningen bör omfatta följande moment:

1. Utdelning av orienterande broschyrer. De yrkesvägledande organen till- handahålla vissa upplysningsbroschyrer, som årligen distribueras till sko— lorna.

2. Studie- och yrkesorientering. Vid de tillfällen, då lärjungarna ställas inför linje— eller ämnesval, böra de erhålla s t u die o ri e n te ri n g av klassföreståndare eller annan därtill utsedd lärare. Orienteringen skall ge lärjungarna någon föreställning om utformningen av de linjer och inne- hållet i de ämnen, de eventuellt skola välja. Lärjungar i realskolornas, flickskolornas och de högre folkskolornas av- gångsklasser böra beredas tillfälle åhöra två yrkesorienterande lektioner, varav en ev. kan ges karaktären av en frågestund i anslutning till lärjung- arnas på särskilda formulär deklarerade yrkesplaner. I de gymnasieringar, där ämnesval äger rum, bör en orienterande lektion förekomma. För gymnasiets abiturienter bör hållas ett studie— och yrkesorienterande föredrag, om möjligt på lektionstid.

3. Läraromdöme och läkarutlåiande. I samband med den enskilda yrkes- vägledningen bör yrkesvägledaren i de fall, där så befinnes önskvärt, kunna erhålla läraromdömen beträffande lärjunges studieförutsättningar och so- ciala situation. I allmänhet torde muntliga upplysningar av vederbörande klassföreståndare eller rektor vara tillfyllest.

Vid behov bör yrkesvägledaren erhålla skriftligt utlåtande från skolläka- ren enligt gällande bestämmelser rörande medicinsk yrkesrådgivning och därutöver, enligt överenskommelse i varje särskilt fall, kompletterande muntliga upplysningar.

I detta sammanhang kan påpekas, att yrkesvägledaren som tjänsteman är underkastad bestämmelser om tystnadsplikt. Skriftliga utlåtanden eller om- dömen av lärare eller läkare ävensom frågeformulär och övriga yrkesväg- ledningshandlingar skola av ungdomsförmedlingens tjänstemän behandlas enligt sekretesslagens föreskrifter.

4. Enskild yrkesvägledning och föräldrakontakt. I sådana realskolor och flickskolor, där övergång till gymnasium vanligen sker från någon av klasserna 34, 45, 46 eller 57 (valklasser), kunna lärjungar och måls— män vara i behov av orientering i fråga om lämpligheten av fortsatta gymnasiestudier och beträffande linjevalet vid övergång till gymnasiet. I valklasserna synas därför enskilda samtal böra anordnas för målsmän och lärjungar, i de fall då lärjungen har speciella problem bottnande i ovisshet om yrkeslivets förhållanden eller yrkesutbildningens krav i fråga om skolunderbyggnad. Mottagningen bör om möjligt delvis förläggas till kvällstid med tanke på de målsmän, som ej kunna besöka skolan under dagen.

I gymnasiets valringar böra de lärjungar, som ha yrkesvalsproblem i an- ledning av ämnesvalet, likaledes kunna erhålla enskild vägledning. Lärjung- arna i samtliga avgångsklasser och abiturientringar böra erbjudas enskild yrkesvägledning.

I de fall, lärjunge av en eller annan orsak avbryter sin skolgång i annan klass än avgångsklass och skolplikt ej längre föreligger, torde situationen ofta vara sådan, att behov av yrkesvägledning är förhanden. Det bör i dylika fall vara rektor angeläget att söka sammanföra lärjung- en med yrkesvägledaren, vilket lämpligen kan ske genom att rektor ger den avgående eleven en anvisning att uppsöka närmaste ungdomsförmed- ling.

I anslutning till den yrkesvägledande verksamheten bör kontakt etableras med hemmen, därigenom att målsmännen av skolan underrättas om att yrkesvägledning kommer att erbjudas deras barn. Samtidigt böra målsmän- nen inbjudas till en mottagning, om möjligt på kvällstid. Där så ske kan. anordnas även föräldramöte med föredrag för målsmän till lärjungar i val- och avgångsklasser samt valringar.

Praktiskt-organisatoriska frågor. Det åvilar rektor eller den han där- till utser

att tillsammans med ungdomsförmedlingens representant årligen vid höstterminens början planera yrkesvägledningsarbetet i skolan för läs— året;

att informera lärare, skolläkare, lärjungar och målsmän om det överens- komna programmet och kontrollera, att det ej sammanfaller med skriv- ningar, friluftsdagar el. dyl.;

att tillse, att lärare och lärjungar erhålla det material, som tillhandahålles av ungdomsförmedlingen (broschyrer, frågeformulär m. m.), samt

att för den enskilda yrkesvägledningen anvisa lämpligt samtalsrum inom skolans lokaler.

Skolöverstyrelsens statistikformulär för redovisning av avgångna elever med fördelning efter

tillämnad levnadsbana eller sysselsättning

Allmänna läroverk. Blankett 3 (mom. A).

Undervisningsslatistik från ................ . .................. . . . . ............ . ......... . . .... . . . . . . .. Mom. A. Antal lärjungar, som under tiden 15 september 19. . .—1/r sepIemher 19. .avgåll från realskoldn, med fördelning efter tillämnad levnadsbana eller sysselsättning.

1 2j3|4 5|6|7|sj910|11|12|13|14 Avgångna Avgångna efter avlagd Avgångna efter avlagd utan examen allmän realexamen praktisk realexamen Tillamnad levnadsbana eller sysselsättning Ht Vt Ht Vt M Kv S:a S:a

S:a

M|Kv

Studier vid

1 gymnasium: samma läroverks . . . .. . ........... . . . 2 annat ,, (allm. el. ensk.) ..... 3 realsk., mellansk. el. högre folksk. . ................ 4 flickskola (kommunal el. enskild) .......... . . . . . . . . 5 tekn. läroanst. (facksk., gymn. o.d.) . ............... (i lärl. el. yrkessk. f. ind. 0. hantverk . . . . . . . . . ....... 7 handelsgymnasium, handelsskola o. d. . . . . . ......... 8 läroanst. f. husl. arbete (ej sem.) . ......... . . ...... 9 ,, ,, lantbruk, skogsbruk o.d. . .............. 10 folk- eller småskoleseminarium . . . . . ............... 11 annat sem. (skolköks— o. d. ., spec.*) . . . . . . . . . . . ..... 12 folk- cl. forts. sk. (ej högre folksk.) . .. ..... . ....... 13 annan läroanstalt (spec!) . . . . .. .. ....... . ........ 14 Musik- el. konststudier . ........ . . . . . ....... . . ..... Studier av annan art (spec.') . ...................

| 2 | 3 | 4 5 | 6 | 7 | 8 | 9

10 | 11 | 12 | 13 | 14

Tillämnad levnadsbana eller sysselsättning

Avgångna utan examen

Avgångna efter avlagd allmän realexamen Avgångna efter avlagd praktisk realexamen

M Kv S:

a

Ht Vt Ht Vt

M

Kv

S 8. S 9.

Till

järnväg, post, telegraf el. tull militäryrket statl. el. kommunal tjänst i övr. . . handel, bank o.d. (kontor i allm.) industri och hantverk (ej kontor) . handelsflottan . lantbruk, trädg.skotsel el. skogsbruk sjuk- o. barnavård, socialt arbete ...... husligt arbete el. hemmet .. . . . . . . . . . annan uppgiven verksamhet (spec.') Avgångna genom döden . . . . . .. ,, utan uppgift . . . . . . . . . . .

Anm. Å rad 28 bör summan av kol. 4, och 20 å blankett 2 (mom. A).

14 överensstämma med summan (för realskolans klasser) av kol. 7, 18, 19

- n

Specificeras 1 not (ev. a särskild bilaga).

K. Sk. 6. 1950.

Allmänna läroverk Blankett 3 (mom. B).

Undervisningsstatislik från Mom. B. Antal lärjungar, som under tiden 15 september 19. . . .—14 september 1.9. . . . avgått från gymnasiet, med fördelning

efter tillämnad levnadsbana eller sysselsättning.

1 2|3|4|5|6 7|8|9|10|11|12|13|14|15|16 Avgångna utan examen Avgångna efter avlagd studentexamen

Latin— Real- Latingymn. Realgymn. gymn. gymn. S :a Ht Vt Ht Vt

M Kv M Kv M Kv M Kv M Kv M Kv

Tillämnad levnadsbana eller sysselsättning

Studier vid

annat gymn. (allm. cl. enskilt) . . . . . . . . . . . univ., Kar. inst. o. motsv. högsk. a) teol. fak. (efter förb. ex.) ............ . b) jur. ,, ............. e) med. ,, ............................ d) fil. ,, ,hum. sekt. (el. motsv.) .... . e) ,, ,, , mat. -nat. sekt. (el. motsv.) . f) ej uppgiven fak. (ifrågavarande lärjung- ars namn angives i not) ............... 8 Farmaceutiska institutet ............. . . . . . 9 tandläkarhögskola ......... . ...... . . . . . . . . 10 Veterinärhögskolan ......... . . . . . . ...... teknisk a) avd. t'. arkitektur .. . . . . . . . .. högskola' b) ,, ,, lantmäteri ........... ' e) övriga avdelningar . ...... . . . 14 handelshögskola ................... . ..... 15 Lantbrukshögskolan . . . . . . ..... . .......... 16 Skogshögskolan .... ................ . ... . . 17 Gymnastiska centralinstitutet . . . . . . . . . . . 18 socialinstitutet ........................... 19 tekn. gymnasium, tekn. skola 0. d. . . . . . . . . 20 handelsgymn., handelsskola o.d. . ........ . .

.—

NMQIDQDP

2|3|4|5|6 7|8|9|10|11|12|13|14|15|16

Avgångna utan examen Avgångna efter avlagd studentexamen Latin- Real- Latingymn. Realgymn. gymn. gymn. I. vg Ht Vt

M Kv M Kv Kv M Kv

Tillämnad levnadsbana eller sysselsättning

skola f. lantbr., skogsbr. o.d.

folk- eller småskoleseminarium . . . . annat sem. (skolköks- o.d. spee.') . . annan läroanstalt (spec.') ..

Musik- el. konststudier

Till järnväg, post, telegraf cl. tull . . . . militäryrket ............... ......... statl. el. kommunal tjänst i övr. . . . . . . handel, bank 0. d. (kontor i allm.) industri o. hantverk (ej kontor) . . . . . lantbruk, trädg.-skötsel, skogsbr. . . . . . sjuk— o. barnavård, socialt arb. . . . . husligt arbete el. hemmet . . . . . . annan uppgiven verksamhet (spec.') Avgångna genom döden. ,, utan uppgift..............

Summa

Därav till akademiska studier för lärarba- nan (läroämnen)

Anm. Å rad 38 bör summan av kol. 6, 11 och 16 överensstämma med summan (för gymnasiets ringar) av kol. 7, 18, 19 och 20 å blankett 2 (mom. A).

Specificeras ] not (ev. å särskild bilaga).

&] w x. Sk. 6. 1950.

Regler för samarbete mellan Norges offentliga arbetsförmedling och yrkesskolor för hantverk och industri

Regler godkjent av Kirke- og undervisningsdepartementet 7. september 1951 og Arbeidsdirektoratet 23. oktober 1951

Med henvisning til 5 27, 1. ledd, i Lov av 27. juni 1947 om tiltak til å fremme sysselsetting er fastsatt disse regler for samarbeid mellom den offentlige arbeids— formidling og visse yrkesskoler for håndverk og industri om kunngjaring av kurser og plasering i arbeidslivet av uteksaminerte elever:

A. Reglenes virkeområde og godkjenning

1. Reglene gjelder fra og med skoleåret 1952—53 og inntil videre, og omfatter alminnelige forskoler, utvidede forskoler, fullstendige verkstedskoler, tekniske fag- skoler og ekstraordinaer kursvirksomhet.

2. Reglene er godkjent av Arbeidsdirektoratet 23. oktober 1951 og av Kirke- og undervisningsdepartementet 7. september 1951.

B. Kunngiaring av kurser

1. Den offentlige arbeidsformidling, skoler og kursstyrer skal i storst mulig ut— strekning samarbeide når det gjelder sekningen til de ulike kurser, og på beste måte seke å utvirke at den blir så tilfredsstillende som mulig.

2. Kunngjering av nye kurser slåes opp i arbeidsformidlingens lokaler. Arbeids- formidlingen sorger for at tilmeldte arbeidssokere som fyller vilkårene for opp- taking, får kjennskap til kursene.

3. Så snart som mulig og senest 1 uke for nye kurser tar til, sender skoler og kursstyrer melding til den lokale arbeidsformidling om elevplasser som ikke ven- tes å kunne bli besatt med sakere fra skole- eller kurskommunen eller nzermest- liggende distrikter.

4. Den lokale arbeidsformidling sender straks melding videre til fylkesarbeids- kontoret, som tar inn i fylkeslisten en oversikt over ledige elevplasser.

5. Mener vedkommende skole eller kursstyre at det vil vaere mulig å ta opp elever hjemmehercnde også utenfor skole- eller kursfylket, sender fylkesarbeids- kontoret straks melding om slike ledige elevplasser til Arbeidsdirektoratet. Direk- toratet tar inn i landslisten en oversikt over disse elevplasser. Det avgjer om det er formålstjenlig også å kunngjere ledige elevplasser i den ukentlige radiomelding.

6. Skoler og kursstyrer kan, när det gjelder statsyrkesskoler og ekstraordinaer kursvirksomhet av mer landsomfattende art (f. eks. kurser for forstereisgutter, kurser for skogsarbeidere), om de finner det formålstjenlig, også sende melding direkte til Arbeidsdirektoratet om igangsetting av nye kurser samtidig med at kursene blir kunngjort i dagspressen, ved oppslag i arbeidsformidlingen og eventuelt på annen måte. Direktoratet tar inn melding i landslisten om slike nye kurser. Det avgjor om det er formålstjenlig også å kunngjere kursene i den ukent- lige radiomelding.

C. Forntidling av plasser for elever uteksaminert fra skoler og ekstraordinazre kurser

1. Enhver direkte formidlingsvirksomhet ved skoler og ekstraordinaer kurs- virksomhet oppharer. Den offentlige arbeidsformidling i samarbeid med skoler og kursstyrer underseker så langt råd er alle muligheter for passende plasering i arbeidslivet av elever uteksaminert fra skoler og kursvirksomhet som omfattes av disse regler.

2. Arbeidsgivere kan melde ledige plasser til skoler og kursstyrer. Disse noterer henvendelsene og sender melding om dem til den lokale arbeidsformidling.

3. Arbeidsformidlingen utarbeider lister over de ledige plasser som kan passe for uteksaminerte elever. Plasser innenfor skole- eller kurskommunen blir spe- sifisert og karakterisert så langt det er hensiktsmessig. Plasser utenfo'r skole- eller kurskommunen blir oppfert summarisk uten karakteristikk.

4. Liste over ledige plasser slåes opp på skolens oppslagstavler eller gjeres på armen måte kjent for elevene for avslutningen av hvert kurs. Plasslisten slås opp av arbeidsformidlingen 2 til 3 ganger for og under hver eksamen eller kursav- slutning. Arbeidsformidlingen listeferer ikke plasser som blir meldt ledige under kurstiden. Den kunngjor heller ikke disse plasser ved oppslag.

5. De elever som onsker å sake de kunngjorte ledige plasser, melder seg direkte til den lokale arbeidsformidling etter eventuelt å ha rådfert seg med sine laerere, skolen eller kursstyret. Elevene bruker arbeidsformidlingens saknadsskjemaer. Skolens kontor sorger for å ha slike skjemaer til utdeling.

6. Den lokale arbeidsformidling sender melding til fylkesarbeidskontoret om elever som ikke er plasert, og som ensker fylkesarbeidskontorets medvirkning til plasering.

D. Opplysningstjeneste (referanseservice)

1. Skoler og kursstyrer har full adgang til å gi elever rettleiing om fortsatt opp- laering i yrket, både när det gjelder sysselsettingens art og valg av arbeidssted. På steder der det er opprettet egen avdeling for yrkesrettleiing, ber skolen eller kurs- styret samrå seg med yrkesrettleieren i disse sporsmål.

2. Skoler og kursstyrer har full adgang til på anmodning å gi arbeidsformid- lingen og arbeidsgivere konfidensielle opplysninger om arbeidssekende elevers faglige kvalifikasjoner og forhold ved skolen.

P. M. ang. yrkesvägledningens omfattning i högre skolor vid tillämpande av samarbetskommitténs förslag

I nedanstående kortfattade översikt över yrkesvägledningens omfattning f. n. och efter ett ev. genomförande av samarbetskommitténs förslag har även gjorts ett försök att beräkna arbetsvolymen för ett läsår 10 år senare. Då— beräkningar av ökningen av antalet skolor och klasser äro ytterst osäkra, kann prognosen endast ses som en antydan. _

I tabell 1 ges antalet skolor, klassavdelningar och elever i av yrkesvägledningen närmast berörda klasser under läsåret 1951—52. (Siffrorna hämtade ur skolöver- styrelsens material och vad beträffar folkhögskolorna ur skolkommissionens; i högre skolor ingå alltså högre allmänna läroverk för gossar och flickor, högre allmänna läroverk för gossar, resp. flickor, realskolor för gossar, samrealskolor, kommunala gymnasier, kommunala mellanskolor, praktiska kommunala mellan- skolor, kommunala flickskolor, högre folkskolor med allmän fyraårig linje, högre goss- och samskolor, högre flickskolor, enskilda mellanskolor, folkhögskolor. Ute- lämnade äro försvarets läroverk och Hvilans specialgymnasium, allehanda kor- . respondensinstitut och andra skolor, som icke stå under skolöverstyrelsens in- seende.)

Tabell 1. Antal högre skolor, vissa klassavdelningar och elever läsåret 1951—52

Skolstadium Skolor Klassavd. Elever

Realskolestadiets valkla'ss ................ 407 824 21.497 ,, avgångsklass ............ 699 15.439 Gymnasiets valring ...................... 120 282 6.377 ,, abiturientring ................ 287 5.083 Folkhögskolans vinterkurs ................ 70 157 6.693

Hela antalet ............................. 2.249 55.089

En uppfattning om hur många ungdomar som om 10 år gå i högre skola av samma eller liknande karaktär kan man få med ledning av beräkningar, som gjorts för skolkommissionens räkning (tabell 2). De olika alternativen ha beräknats enligt följande grunder. För alternativ b) har förutsatts, att skol- organisationen utökas i takt med barnkullarnas tillväxt. Alternativ a) innebär endast en hälften så stor utökning, dvs. det har förutsatts, att ökningen av års- kullarnas storlek kommer att slå igenom i de högre skolorna endast med halv styrka. Vid beräkningen av alternativ e) slutligen har dels full hänsyn tagits till de växande årskullarna, dels förutsatts, att den procentuella del av en årskull, som går till högre skolor, kommer att fortsätta stiga i samma takt som under de senaste 10—15 åren. Antalet klassavdelningar anges icke, emedan detta måhända kommer att stiga i långsammare takt än elevantalet, ej heller antalet skolor.

Tabell 2. Beräknade antalet elever i högre skolor 1961—62 enligt olika alternativ

Skolstadium a b c

Realskolestadiets valklass ................ 26.850 32.250 49.900

,, avgångsklass ............ 19.300 23.150 35.800 Gymnasiets valring ...................... 7.950 9.575 14.800 ,, abiturientring ................ 6.350 7.625 11.800 Folkhögskolans vinterkurs ................ 8.550 10.000 15.500 Hela antalet elever ....................... 69.000 82.600 127.800

Antalet elever ökar alltså i jämförelse med 1951—52 års siffror med ca 25 % en]. alternativ 3), med ca 50 % enl. alternativ b) och med ca 130 % enl. alternativ c).

Det yrkesvägledningsprogram, som samarbetskommittén anser önskvärt, omfat- tar i korthet: Lektion 1) en lektion i 115 valklasser på realskolestadiet (i en fjärdedel av de ca 460 valklasser vid 190 skolor, varifrån övergång till 4-årig gymnasie- linje är aktuell; dessa 460 valklasser utgöra 56 % av samtliga val- klasser),

2) två lektioner i realskolestadiets samtliga avgångsklasser, 3) en lektion per gymnasium i valringarna, 4) en lektion per gymnasium i abiturientringarna, 5) en lektion per folkhögskola och vinterkurs. Föräldramöte och/eller -mottagning 1) för föräldrar till elever på realskolestadiet, i genomsnitt minst ett möte per skola, 2) för gymnasiet i genomsnitt minst ett möte per skola. Enskild yrkesvägledning 1) för uppskattningsvis % av eleverna i realskolestadiets valklass enl. ovan (ca 12.000 elever, utgörande 56 % av samtliga elever i klasserna 34, 45, 57), 2) för uppskattningsvis 90 % av eleverna i realskolestadiets avgångsklass, 3) för uppskattningsvis hälften av eleverna i gymnasiets valring, 4) för uppskattningsvis 90 % av eleverna i gymnasiets abiturientring, 5) för uppskattningsvis % av eleverna i folkhögskolans vinterkurser. Kontaktarbete med rektor, lärare, skolläkare, skolsköterska, kurator m.fl. i väx- lande omfattning allt efter behov.

I skolprogrammet har här icke inräknats förberedande organisatoriska åtgär- der, lektionsförberedelser, förhandsutredningar i yrkesorienterande syfte o. likn., efterutredningar, återkontakter, praktikantförmedling och dylikt. Givetvis ej hel— ler resor till och från skolorten.

I tabell 3 ges en översikt över yrkesvägledningens omfattning, vad avser antal berörda klasser och elever. Beträffande beräkning av arbetets omfattning år 1961—62 kan av skäl, som tidigare berörts, endast ungefärliga elevantalet angivas, ej antalet skolor och klassavdelningar.

Såsom framgår av tabellen, komma såväl antal lektioner, föräldramöten eller -mottagningar som enskilda konsultationer att avsevärt öka vid ett genomförande av samarbetskommitténs förslag även med oförändrat elevantal i skolorna. Detta innebär självfallet en större arbetsbelastning för ungdomsförmedlingar och läro- verkskonsulenter. En beräkning av arbetsbördan kan ske enligt följande:

1. För lektioner, föräldramöten och kontaktarbete med lärare, skolläkare, kura-

Tabell 3. Yrkesvägledningens omfattning i högre skolor

Beräknad omfattning Redovisad enligt förslaget omfattn. 1961—62 1950—51 1951—52 a b c Lektioner i realskolestadiets valklass .......... 140 115 avgångsklass ..... 540 1.400 gymnasiets valring ................ 125 120 abiturientring ......... 140 120 folkhögskolans vinterkurs ......... 100 70 Hela antalet 1.045 1.825 Föräldramöten i realskolan ........................ 407 gymnasiet ........................ 160 120 Hela antalet 160 527 Enskilda konsultationer i realskolestadiets valklass .......... 1.600 4.000 5.000 6.000 9.000 avgångsklass ..... 9.500 13.900 17.300 20.800 32.000 gymnasiets valring ................ 2.400 3.200 4.000 4.800 7.500 ,, abiturientring ......... 2.900 4.500 5.700 6.900 10.500 folkhögskolans vinterkurs ......... 2.000 2.200 2.800 3.300 5.200 Hela antalet 18.400 27.800 34.800 41.800 64.200

tor m.fl. beräknas en dag per skola, varvid realskolestadiet och gymnasiestadiet inom samma skola vartdera räknas som en skola. Dock inräknas t. ex. lektion i folk— högskola och den andra lektionen i realskolestadiets avgångsklass, om denna ges. vid en senare tidpunkt än den första, i den arbetsdag, som främst omfattar en- skild yrkesvägledning.

2. För den enskilda yrkesvägledningen har beräknats en dag per 10 elever i av- gångsklass och -ring samt en dag per 15 elever i valklass och -ring. Den enskilda yrkesvägledning, som sker vid föräldramottagning, har inräknats under punkt 1.

Tabell 4. Antal beräknade arbetsdagar för yrkesvägledning i de högre skolorna

1950_51 års Beräknat antal arbets- verksamhet dagar enligt det före- omräknad slagna programmet till arbets- 1961—62 dagar 1951—52 alt. a Lektioner, föräldramöten, kontaktarbete .. 415 475 (475) Enskild yrkesvägledning i realskolestadiets valklass ................. 105 270 330 avgångsklass ............ 950 1.390 1.730 gymnasiets valring ....................... 160 215 260 abiturientring ................. 290 450 570 folkhögskola ............................. 270 330 425 S:a arbetsdagar 2.190 3.130 3.790

Det rör sig sålunda om en ökning av arbetsbelastningen i skolorna på omkring 2ls redan med det klass- och elevantal som redovisats 1950—51. Tar man i beräk— ningen även en ökad intagning i skolorna på grund av befolkningsökningen i be- rörda åldrar, enligt alternativ a (se ovan), är man om ett tiotal år uppe i en ökning av arbetsbelastningen utöver 1950—51 års med nära %. Än större blir arbetsbördan, om man räknar med alternativ b eller c.

Stockholm den 24 mars 1952.

Margareta Vestin