Innehållsförteckning.

Skrivelse-. till departementschefen .................................................. 5 Kap. I Motiv för offentlig arbetsförmedlingsverksamhet ......................... 7—20 Arbetsförmedlingens uppgifter ........................................... 7 Arbetsförmedlingen — samhället och arbetsmarknadens parter ............. 10 Arbetsförmedlingens arbetsprinciper ..................................... 11 Arhetsförmedlingsfrågans nuvarande läge ................................. 13 Faktorer som ställa ökade krav på arbetsförmedlingen ..................... 15 Arbetsförmedlingens framtida organisation ............................. 21—30 Stat eller kommun (landsting) som huvudman ........................... 21 Fördelning av kostnaderna för verksamheten ............................. 26 Det lokala arbetsmarknadsområdet ...................................... 27 Den lokala arbetsmarknadsmyndigheten ................................. 29 Organisationsplan för det lokala arbetsmarknadsområdet ................ 31—37 Huvudkontoren ........................................................ 31 Avdelningskontor och expeditioner ...................................... 32 Avdelningskontorens och expeditionernas klassindelning ................... 35 Ombudsorganisationen .................................................. 36 Arbetsförmedlingens arbetssätt ........................................ 38—40 Personalorganisation m. m. .......................................... 41—54 Personalens arbetsuppgifter ............................................. 42 Kompetensvillkor, rekrytering. befordringsgång och utbildning ............. 44 Tjänsteförteckning ..................................................... 46 Fördelningen på ordinarie och icke-ordinarie tjänster ..................... 52 Deltidstjänsterna ...................................................... 53 & Tjänsternas tillsättning ................................................. 54 ' Kap. VI Kostnader för arbetsnämnder och arbetsförmedlingar .................... 55—57 Kap. VII Övergångsförhållanden ............................................... 58—64 (

Bilagor. , Bilaga A: Arbetsförmedlingens planeringsuppgifter för krigsberedskap ............. 65—66

Bilaga B: Förslag till personalorganisation för arbetsnämndema och arbetsförmedlingarna, utarbetat inom statens arbetsmarknadskommissions kansli ....................... 67—80 Inledning ..................................................................... 67 Personal vid arbetsnämndernas centrala kanslier och arbetsförmedlingarna .......... 68 Fördelning på ordinarie och icke-ordinarietjänster ................................. 79

3'- Bilaga C: Kostnadskalkyl utarbetad inom statens arbetsmarknadskommissions kansli . . . 81—86

Arvoden och avlöningar ........................................................ 81 Omkostnader .................................................................. 83

• Sida 4
•  Original

Tabellbilagor.

Antalet befattningar vid arbetsnämndernas centrala kanslier och arbetsför- medlingens huvudkontor med fördelning på arbetsuppgifter i jämförelse med översynen maj 1945 .................................................. Antalet befattningar vid arbetsförmedlingens avdelningskontor och expedi- tioner med fördelning på arbetsuppgifter i jämförelse med översynen maj 1945

Antalet befattningar vid arbetsnämndemas centrala kanslier och arbetsför- medlingens huvudkontor med fördelning efter lönegradsplacering enligt kansliets förslag ......................................................

Antalet befattningar vid arbetsförmedlingens avdelningskontor och expe- ditioner med fördelning efter lönegradsplacering enligt kansliets förslag . . . .

Avdelningskontorens och expeditionernas klassindelning i jämförelse med över- synen maj 1945 ...................................................... Personalplaner för resp. arbetsnämnder i jämförelse med översynen maj 1945

Pensionsberättigade befattningshavare vid arbetsförmedlingsanstalterna, förde- lade efter födelseår

Tidpunkten när de före den 20 maj 1940 vid arhetsförmedlingsanstalterna an- ställda pensionsberättigade befattningshavama uppnå pensionsålder ........ 18

• Sida 5
•  Original

Herr Statsrådet och Chefen för Kungl. F inansdepartementet

Sakkunniga angående arbetsförmedlingens organisation överlämna härmed *sitt slutbetänkande »Den offentliga arbetsförmedlingens framtida organisa- tion. Motiv och förslag.»

I sitt arbete ha de sakkunniga icke i detalj tagit ställning till den offentliga 'arbetsförmedlingens organisation med avseende på antalet befattningshavare, tjänster, kontor etc. utan ha ansett sig böra draga upp de principiella linjerna ör arbetsförmedlingens förstatligande samt angiva en kostnadsram, inom vilken utgifterna för verksamheten beräknas kunna rymmas. De sakkunniga H a utgått ifrån, att det bör ankomma på den centrala arbetsmarknadsmyn— idigheten att i detalj utforma organisationen och taga ställning till de behov av utbyggnad, som efterhand kunna aktualiseras. I överensstämmelse här- med äro kostnadskalkylerna i de sakkunnigas betänkande byggda på be— räkningar, företagna inom arbetsmarknadskommissionens kansli. ' I skrivelse den 2 oktober 1945 har Folkets Parkers Centralorganisation till de sakkunniga anfört vissa synpunkter på den förmedlingsverksamhet för artister och musiker m.fl., som fr. o. 111. år 1943 bedrives av den offentliga arbetsförmedlingen. Dennå skrivelse har överlämnats till a1hetsmarknads— kommissionen.

I utredningsarbetet ha tagits under övervägande de vid den internationella arbetsorganisationens konferens år 1944 antagna rekommendationerna, som rört arbetsmarknaden.

Såsom experter ha de sakkunniga anlitat —— utom tjänstemän hos arbets— marknadskommissionen — byråchefen Tor Jerneman, direktörsassistenten Matts Larsson, sekreteraren Gösta Rehn samt tf. byrådirektören Sten

• Sida 6
•  Original

Kansliarbetet hos de sakkunniga har utförts av tjänstemän inom arbets— marknadskommissionens kansli. Till att börja med tjänstgjorde härvid som huvudsekreterare nuvarande inspektören vid arbetsnämnden i Stockholms stad"0ve Jönsson. Det väsentliga sekreterarearbetet för här ifrågavarande del av de sakkunnigas betänkande har utförts av förste inspektören Bertil Olsson med biträde av amanuensen Nils Kellgren.

Stockholm den 13 juni 1946. A. THO'MSON THORWALD BERGQUIST AUG. LINDBERG GUSTAF SÖDERLUND

/Bertil Olsson

• Sida 7
•  Original

KAP. I.

Motiv för offentlig arbetsförmedljngsverksamhet.

Arbetsförmedlingens uppgifter.

I ett modernt samhälle är arbetsmarknaden liksom varu- och kapitalmark- naden i behov av särskilda förmedlingsorgan för att åstadkomma nödvändiga och önskvärda kontakter mellan olika parter och intressenter. Särskilt gäller detta i samhällen, som kännetecknas av en i stort sett fortgående expansion , och specialisering av det ekonomiska livet. Arbetsmarknaden blir där alltmer ' mångsidig och svåröverskådlig och behovet av åtgärder för skapande av utjämning mellan efterfrågan och utbud på arbetskraft allt större. Redan den kontinuerliga omsättningen på arbetsmarknaden fordrar ett marknadsorgan för att underlätta för näringslivet att få sitt behov av arbetskraft fyllt och samtidigt förhjälpa de arbetssökande att med minsta möjliga tidsutdräkt komma i kontakt med förefintliga arbetstillfällen. De återkommande Icon— junlctursuängningarna sätta därjämte sin prägel på arbetsmarknadsförloppet och påfördra tidvis mycket kraftiga insatser för att underlätta större över— flyttningar av arbetskraft mellan olika arbetsområden. Konjun'kturväxlingar- na ge sålunda en skiftande lkaraktär åt det behov av omsättning och anpass— ning, som alltid föreligger på en nutida arbetsmarknad. För Sveriges del är slutligen att anteckna, att klimatet framkallar säsongväxlingar i arbetstill— gången, som påkalla mer eller mindre regelbundna förflyttningar av arbets— _ kraften mellan olika anställningar under skilda tider av året. Sammankopp- ;. ling av olika säsongsysselsättningar blir därför i vårt land av stor betydelse ?. för arbetskraftens försörjning. ,. Behovet av ett samhälleligt arbetsmarknadsorgan i form av en offentlig arbetsförmedling har i Sverige —— såsom framgår av de sakkunnigas redo- görelse »Den offentliga arbetsförmedlingen under krigsåren» (SOU & 1946: 44)1 — varit uppenbart alltsedan början av detta sekel. I vårt land har _ den offentliga arbetsförmedlingen efter hand erhållit följande uppgifter. ' (1) Arbetsförmedlingens huvuduppgift är att stå arbetsgivare och arbets-

, tagare till tjänst genom att bringa parterna i kontakt med varandra för slu—

;7 tande av anställningsavtal.

1 Denna redogörelse benämnes i fortsättningen »Del I.».

• Sida 8
•  Original

Det är att märka, att arbetsförmedlingen står öppen för alla: ungdomar som för första gången söka sig ut i förvärvslivet, löntagare som drabbats av arbetslöshet, personer som önska ombyte av anställning sedan de exempelvis förskaffat sig en bättre yrkesutbildning, självständiga företagare — exempel— vis jordbrukare och hantverkare —— som viss tid av året söka lönearbete hos andra, personer som under semester eller annan ledig tid vilja deltaga i exem- pelvis skördehjälp, husmödrar som tidvis kunna kombinera de egna sysslorna med förvärvsarbete i andras hem o.s.v. Genom att utnyttja elasticiteten i tillgången på arbetskraft kan arbetsförmedlingen mera effektivt möta väx- lingarna i behovet av arbetskraft inom olika delar av näringslivet.

Alldeles uppenbart är, att arbetsförmedlingen för lösningen av sin huvud— uppgift i hög grad är beroende av i vilken omfattning den blivit den natur— liga mötesplatsen för arbetsgivare, som söka arbetskraft, och arbetstagare, som söka anställning. En förmedling, hos vilken en större del av arbetsmark- nadens utbud och efterfrågan på arbetskraft inregistreras, kan naturligtvis bättre fylla näringslivets behov av arbetskraft och snabbare sätta arbetssökan— de i kontakt med förefintliga arbetstillfällen än en förmedling med liten an— slutning. En inarbetad och väl skött arbetsförmedling kan exempelvis mot— verka, att arbetsgivare onödigtvis draga arbetskraft från andra orter eller andra yrken, när kompetent personal står till buds på närmare håll — liksom att arbetssökande byta ort eller yrke, när det finns lämpliga arbetstillfällen tillgängliga på den egna orten eller inom deras hittillsvarande arbetsområde. Arbetsförmedlingen kan således bidraga till att förhindra en icke önskvärd »överrörlighet» på arbetsmarknaden. Dess positiva funktion är dock att be— fordra en önskvärd anpassning och rörlighet genom att den har kännedom om arbetstillgången i hela landet och sålunda kan medverka till att arbets— kraften förflyttas till områden och yrken, där dess tjänster kunna tagas i an- språk. Produktionslivet får härigenom sitt behov av arbetskraft snabbare fyllt än vad eljest skulle vara fallet, varjämte de arbetssökandes vänte— och arbets- löshetstid kraftigt kan nedbringas. Fullgörandet av denna uppgift förutsätter, såsom belysts i Del I (sid 121 ff.), ett över hela landet spritt förmedlingsnät och en centralt ledd samverkan mellan arbetsförmedlingens olika lokala or— gan (kontor, expeditioner, ombud).

(2) På grund av arbetsförmedlingens kontakt med arbetsmarknadens lediga arbetstillfällen har det, alltsedan staten började lämna hjälp vid oförvällad arbetslöshet (1914), ansetts naturligt, att arbetsförmedlingen skall ha till upp— gift att fungera som ett av kontrollmedlen i hjälpverksamheten för de arbets— lösa. Varje person, som åtnjuter understöd från arbetslöshetsnämnd eller erkänd arbetslöshetskassa, är sålunda skyldig att periodiskt anmäla sig hos organ för offentlig arbetsförmedling för att efterfråga arbete. Understöds- rätten är beroende av den arbetslöses vilja att åtaga sig arbete, som enligt & 15 i hjälpkungörelsen (SFS nr 434/1934) för statlig och statsunderstödd hjälp-

• Sida 9
•  Original

verksamhet för arbetslösa och % 15 i arbetslöshetskasseförordningen (SFS nr 264/1934) kan anses lämpligt (jfr Del I, sid. 228). Kontrolluppgiften samman— faller med huvuduppgiften att förmedla arbete _ men den ställer ökade krav på förmedlingens förmåga att tillgodose näringslivets behov av arbets— kraft utan att ge avkall på den arbetssökandes berättigade fordran, att arbetet skall vara lämpligt enligt gällande stadganden. Om kontrolluppgiften gäller, liksom om förmedlingsverksamheten över huvud, att ju mindre del av om— sättningen på arbetsmarknaden, som går genom den offentliga arbetsförmed— lingen, desto mindre verkningsfull blir kontrollen.

I samband med nämnda arbetsuppgifter skall arbetsförmedlingen dessutom enligt gällande bestämmelser i samråd med arbetslöshetsnämnd verkställa uttagning av arbetskraft till olika slags arbetslöshetsarbeten bland de hos nämrden anmälda hjälpsökande. Arbetslöshetsnämnden bevakar arbetstill- fälleras rättvisa fördelning med hänsyn till hjälpbehovet, medan arbetsför— medlingen har att tillse, att i arbetslöshetsarbete, »beredskapsarbete», icke placeras någon som arbetsförmedlingen kan bereda arbete i öppna markna- den. Därjämte skall arbetsförmedlingen hålla intim kontakt med arbetslösa, placerade i olika arbetslöshetsarbeten, för att bevaka deras möjlighet att er— hålla arbete på den ordinarie arbetsmarknaden.

(3) Efter hand som den offentliga arbetsförmedlingen — särskilt efter den 20 mlj 1940 —— blivit förstärkt och effektiviserad i olika hänseenden, har den i anslutning till sin ovan omnämnda huvuduppgift fått sig tilldelad vissa andra arbetsuppgifter av speciell art. Såsom framgår av Del I, är den offent— liga zrbetsförmedlingen inkopplad vid lösningen av "bl.a. följande arbetsmark- nadsmpgifter:

1. Yrkesvägledning för i första hand ungdom men även för sådana arbets— sökande, som önska byta yrke. (Jfr Del I, sid. 144.)

2. Arbetsförmedling för partiellt arbetsföra samt arbetsvård åt i militär— tjänst skadade. (Jfr Del I, sid. 163.)

3. Rekrytering av tjänstemän och arbetare till statens myndigheter och or- gan tamt medverkan vid överflyttning av krispersonal till andra arbetsom- rådei. (Jfr Del I, sid. 161.)

4. Anskaffning av civilanställningar åt avgånget militärmanskap samt re— krytering av fast anställda till krigsmakten. (Jfr Del 1, sid. 172.)

5. Medverkan vid den sociala hemhjälpens ordnande. (Jfr Del I, sid 139.)

6. Åtgärder för att bereda en syssel'sättningsreserv vid en arbetsmark- nadscris. (Jfr Del I, sid. 258.)

7. Medverkan vid utredningar rörande industriens lokalisering med hänsyn till tilgången på arbetskraft. (Jfr Del 1, sid. 223.)

8. Medverkan vid utbyte eller överflyttning av arbetskraft de nordiska län- dernt emellan. Därutöver har arbetsförmedlingen — såsom framgår av bilaga A —— olika

• Sida 10
•  Original

uppgifter i samband med organiserandet av arbetsmarknaden för krigs— beredskap.

Arbetsförmedlingen — samhället och arbetsmarknadens parter.

Den offentliga arbetsförmedlingens här ovan omnämnda uppgifter måste ses i samband med vissa fördelar, som samhället, arbetsgivarna och de ar- betssökande äga av en organiserad arbetsförmedling.

Ät samhället lämnar den offentliga arbetsförmedlingen fortlöpande upp— lysningar om arbetsmarknadens läge och förändringar med avseende på till— gång och efterfrågan på arbete och arbetskraft, men också när så påfordras beträffande arbetskraftens ålder, yrkesutbildning, kvalifikationer i övrigt etc. Dessa upplysningar ha givetvis stor betydelse för utformningen av syssel— sättningspolitiken i olika arbetsmarknadslägen. Därjämte medför arbetsför— medlingens verksamhet, att samhället i viss utsträckning erhåller garantier för att dess kostnader för olika arbetslöshetsåtgärder begränsas till det arbets- marknadsmässigt nödvändiga. Av lika stor betydelse är givetvis, att samhäl— let kan bereda alla dem, som av olika anledningar ha svårt att finna lämpligt arbete på arbetsmarknaden, tillfälle att genom den offentliga arbetsförmed- lingen komma i kontakt med arbetslivets olika möjligheter. Vidare är det na- turligt, att arbetsförmedlingen genom sin ställning på arbetsmarknaden som fri opartisk mellanhand mellan arbetssökande och arbetsgivare och med sin hela landet omspännande organisation i vissa arbetsmarknadslägen får tjäna som ett av instrumenten för genomförande av olika arbetsmarknadspolitiska uppgifter.

För arbetsgivaren innebär anvisning av arbetskraft genom offentliga arbets— förmedlingsorgan, att kostnader för annonsering och andra utgifter för att anskaffa arbetskraft i viss utsträckning begränsas. Vidare underlättas arbets— givarens slutliga val bland flera arbetssökande genom att arbetsförmedlingen verkställer det första urvalet av arbetskraft. Arbetsförmedlingens kännedom om arbetsmarknadens tillgång och efterfrågan på arbetskraft gör det därjämte möjligt för företagsledningen att av ortens arbetsförmedling som regel erhålla besked om möjligheterna att få sig anvisad arbetskraft av önskat slag. Genom samverkan med den offentliga arbetsförmedlingen kan dessutom antagningen av arbetskraft planeras på längre sikt och i viss utsträckning göras oberoende av det mer eller mindre tillfälliga utslag beträffande arbetsmarknadens verk— liga tillgång på arbetskraft, som annonsering eller intagning av arbetskraft vid fabriksportarna lämnar. En annan fördel är, att den fond av kunskaper om arbetsssökandenas yrkeskunnighet, personliga egenskaper och kvalifika- tioner, som finnes samlad på arbetsförmedlingen, i många fall kan utnyttjas för att finna den lämpligaste användningen för arbetskraften.

• Sida 11
•  Original

För de arbetssökande innebär anlitandet av den offentliga arbetsförmed- lingen, att kostnader för annonsering och andra utgifter i samband med plats- sökandet i viss utsträckning kunna undvikas. Då arbetsförmedlingen äger den vidaste överblicken över arbetsmarknadens möjligheter icke endast på den arbetssökandes hemort utan också på andra orter i landet och inom praktiskt taget alla områden av arbetsmarknaden, kan ett >>på måfåsökande» efter arbetei viss utsträckning begränsas. Därjämte äger arbetsförmedlingen möj— ligheter att genom olika rese- och flyttningsbidrag (Del 1, sid. 261) underlätta de arbetssökandes förflyttning till annan ort vid sökande eller antagande av arbete. Härigenom ökar rörligheten på arbetsmarknaden, och en bättre an— passning kan ske med hänsyn till förefintliga sysselsättningsmöjligheter. Genom åvägabringandet av kontakt med arbetsmarknadens sysselsättnings— möjligheter kunna sålunda vid arbetslöshet väntetiden och understödsperio- derna för de arbetslösa hållas inom en ram, som bestämmes av rådande arbetsmarknadsläge. En annan fördel är, att en arbetssökande kan räkna med att hans utsikter att erhålla ett arbete genom arbetsförmedlingen konti— nuerligt bevakas under den tid, hans anställningsfråga är aktuell. Vidare bör uppmärksammas, att arbetsförmedlingen vid arbetssökandes val av yrke eller byte av yrke kan stå till tjänst med sådan vägledning, att valet kan ske med hänsyn till arbetsmarknadens möjligheter och vederbörandes lämplighet och kvalifkationer.

Arbetsförmedlingens arbetsprinciper.

De här i korthet angivna fördelarna av användandet av den offentliga ar— betsförmedlingen måste ses mot "bakgrunden av de principer 1, som tillämpas för urval av arbetskraft. Härvidlag bör särskilt uppmärksammas, att arbets— givaren alltid har avgörandet beträffande vem han önskar anställa.

Enligt 8 g» i 1934 års arbetsförmedlingslag »skall vid arbetsförmedling tillses, att arbetsgivaren erhåller bästa möjliga arbetskraft och arbetaren det arbete, för vilket han bist lämpar sig. Dessa principer för förmedlingsarbetet ha vunnit tillämpning alltsedm offentlig arbetsförmedling infördes i vårt land, och föreskrifter av ovan nämnt innebörd ha även varit inryckta i alla tidigare arbetsförmedlingskungörelser såsom ett av villkoren för statens understödjande av verksamheten. Då beställning av arbetslraft inkommit, skall arbetsförmedlingen sålunda bland de arbetssökande, som vid till'ället finnas anmälda eller vilka arbetsförmedlingen i anledning av den förelig- gande beställningen annorledes kan uppbringa, utvälja de som bäst lämpar sig för arbete i fråga. Till grund för bcdömandet av de sökandes lämplighet skola läggas arbetszörmedlingens uppgifter om yrkesutbildning av teoretisk och praktisk art, arbetsletyg och vitsord från innehavda anställningar ävensom andra tillgängliga upplysningar om de sökandes kvalifikationer. Med ledning av dessa uppgifter utväl- jer ocl anvisar arbetsförmedlingen den sökande, som befinnes vara bäst lämpad för

1Fölande citat är hämtat ur Handbok för den offentliga arbetsförmedlingen, utgiven av Kuigl. Socialstyrelsen, Stockholm 1936, sid. 17—19.

• Sida 12
•  Original

det utbjudna arbetet. Därest arbetsgivaren namngiver viss arbetssökande, vilken han —— t. ex. på grund av att arbetaren varit hos honom tidigare anställd önskar få till sig anvisad, skall arbetsförmedlingen efterkomma denna begäran. Står den önska- de arbetaren icke till förfogande, bör arbetsförmedlingen erbjuda arbetsgivaren annan lämplig sökande.

De arbetssökandes kvalifikationer skola, som ovan sagts, utgöra den huvudgrund, efter vilken urvalet av arbetskraft sker. Om flera jämngoda sökande finnas till en arbetsanställning, skall valet ske med hänsyn till den sökandes försörjningsplikt. Större eller mindre försörjningsbörda skall således fälla utslaget mellan likvärdiga arbetssökande. Skulle eventuellt även försörjningsplikten vara likartad, tages hänsyn till den tid, vederbörande varit anmäld såsom sökande på arbetsförmedlingen.

Det må med skärpa framhållas, att några ovidkommande synpunkter från arbets- förmedlingens sida icke få läggas vid urvalet av arbetskraft. De sökandes organisa- tionsförhållanden, ålder, mantalsskrivningsort och hemortsrätt få icke vara he— stämmande. —— _ —'

Givet är, att en arbetsgivare kan uppställa särskilda fordringar på den önskade arbetskraften, vilka då höra av arbetsförmedlingen iakttagas. Om en åldersgräns är angiven vid beställningen, bör arbetsförmedlingen vid urvalet taga hänsyn härtill; står arbetskraft ej att uppbringa inom angiven ålder, meddelar arbetsförmedlingen detta till arbetsgivaren, som i så fall får avgöra, om han avstår från det uppställda villkoret. Likaledes kan det inträffa, att t. ex. en kommunal myndighet vid rekvisition av arbetskraft förklarar sig i första hand vilja ha sökande, som äro mantalsskrivna inom kommunen, och arbetsförmedlingen bör givetvis i dylikt fall taga hänsyn till ett sådant speciellt villkor. På grund av arbetsförmedlingens karaktär av riksinstitu- tion gäller emellertid i övrigt, att mantalsskrivnings— och hemortsrättsförhållanden icke få inverka på de sökandes möjligheter att genom arbetsförmedlingen erhålla anvisning till för dem lämpligt arbete.

Såväl de arbetssökande som arbetsgivarna böra klart bibringas den uppfattningen, att arbetsförmedlingen i varje särskilt fall endast anvisar den enligt förmedlingens uppfattning bäst lämpade sökanden. Skulle arbetsförmedlingen själv vara i tvivels- mål rörande de sökandes inbördes lämplighet, bör förmedlingen meddela anvisning åt till synes jämngoda sökande. Flera sökande må likaledes anvisas till en och samma plats, därest arbetsgivaren själv uttryckt en önskan att få välja bland ett större eller mindre antal. Det tillkommer vid all förmedling vederbörande arbetsgivare och ar- betssökande att själva inbördes överlägga om träffande av överenskommelse rörande anställningen och de därmed förenade villkoren. Det står såväl den arbetssökande som arbetsgivaren fritt att avböja gjort erbjudande. Om arbetsgivaren så önskar, an— visar arbetsförmedlingen annan lämplig sökande. Klart är alltså, att arbetsförmed- lingen endast anvisar och att arbetsgivaren anställer arbetskraften.»

Vid diskussion av arbetsförmedlingens uppgifter ha de sakkunniga utgått ifrån såsom någonting självklart, att arbetsförmedlingens ställning på arbets— marknaden som självständig, opartisk institution även i framtiden shall be- varas och att dess karaktär av fri förmedlare och medhjälpare vid lösningen av arbetsgivarnas rekryteringsfrägor respektive arbetstagarnas anställnings— frägor icke skall ändras.

Någon monopolställning för den offentliga arbetsförmedlingen på arbets- marknaden kan icke ifrågasättas. Detta utesluter emellertid icke., att olika metoder från fall till fall kunna prövas för att giva arbetsförmedlingen

• Sida 13
•  Original

__ Huf.båmwg _ .

___—__” ,. _ **.x

tillfälle att på ett så praktiskt sätt som möjligt erhålla kunskap om olika arbetsområdens behov av arbetskraft och därigenom också ge arbetsförmed— lingen tillfälle att anvisa arbetssökande. Erfarenheterna av arbetsförmedlin- gens verksamhet, särskilt under depressionstider, ha visat, att dess kunskap om de lediga arbetstillfällena ofta varit bristfällig, och att arbetsförmedlingen på många platser befunnit sig i samma situation som de arbetssökande och sålunda varit illa underrättad om arbetsmarknadens verkliga tillgång på arbete.

Detta förhållande kan icke anses vara förenligt med arbetsförmedlingens ställning och arbetsuppgifter på arbetsmarknaden, då det är uppenbart, att lösningen av arbetsförmedlingens huvuduppgift — att tjäna som effektiv ut- jämnare av arbetsmarknadens tillgång och efterfrågan på arbete och arbets- kraft — i främsta rummet förutsätter, att arbetsförmedlingen äger såväl sam- lad överblick över som detaljkännedom om de båda faktorer, som konstituera förmedlingsarbetet, nämligen å ena sidan arbetsmarknadens lediga arbetstill— fällen och å andra sidan de arbetssökande personerna. Kunskapen om arbets— marknadens faktiska tillgång på arbetstillfällen torde betraktas som det pri- mära, då utan en så fullständig bild av det aktuella sysselsättningsläget som möjligt arbetsförmedlingens försök att finna lämpliga sysselsättningar för de arbetssökande personerna bli mindre framgångsrika. I samband härmed träda givetvis också i förgrunden åtgärder, som syfta till att underlätta arbetskraf- tens utnyttjande av tillgängliga arbetstillfällen och som sålunda äga samband med arbetskraftens rörlighet och anpassning efter arbetsmarknadens krav.

Av det föregående framgår, att de sakkunniga ansett, att den praktiska er— farenheten får lämna svar på frågan, hur stor del av den normala omsättnin— gen av arbetskraft som naturligen bör gå via den offentliga arbetsförmedlin— gen. Arbetsförmedlingen må själv i konkurrens med andra medel för dväga- bringande av kontakt på arbetsmarknaden visa sin förmåga. Dock bör efter— strävas, att arbetsförmedlingen omhändertager en så stor del av omsättningen av arbetskraft, att en rationell utjämning av tillgång och efterfrågan kan komma till stånd.

Arbetsförmedlingsfrågans nuvarande läge.

Under arbetsmarknadskommissionens ledning har efter den 20 maj 1940 en omfattande utbyggnad av arbetsförmedlingsorganisationen pågått. Utbyg- gandet har betingats dels av att en utökning av den egentliga förmedlings- verksamheten ägt rum, dels av att olika uppgifter av kriskaraktär kommit att åvila länsarbetsnämnder och arbetsförmedlingar, dels också av att olika planeringsuppgifter för bereds'kapsändam-ål pålagts de lokala arbetsmark— nadsorganen. Dessa olika uppgifter ha utförligt belysts i Del I.

Sammanfattningsvis mä framhållas, att antalet vid rikets samtliga offent—

• Sida 14
•  Original

liga arbetsförmedlingsorgan tillsatta platser/arbetstillfällen ökade från 436 000 år 1939 till 1096 000 år 1945. Den största ökningen föreligger av naturliga skäl inom de näringsområden, där de arbetsmarknadsreglerande åtgärderna under krigsåren givit förmedlingsarbetct verksamt stöd, t. ex. inom skogsbruket, där antalet tillsatta platser mellan åren 1939 och 1945 ökat från 18 000 till 115 000, eller inom byggnadsverksamheten, där plats- tillsättningen ökat från 25 000 till 151 000, men ökningen är påtaglig även inom övriga näringsgrenar.

Även om omsättningsrörelsernas storlek på arbetsmarknaden icke låter sig fastställas och man på grund härav icke kan mäta arbetsförmedlingens fak— tiska andel i hela platstillsättningen, vittna de stegrade siffrorna om arbets- förmedlingens ökade kapacitet som utjämnare av tillgång och efterfrågan på arbetskraft. Starkt bidragande härtill har varit den statsunderstödda frivilliga arhetslöshetsförsåkringens snabba utbyggnad under krigsåren. Sålunda upp- gick år 1940 ( januari) antalet medlemmar i erkända arbetslöshetskassor till 200 000 och år 1946 (januari) till 832 000. Bl. a. till följd härav har antalet arbetssökande personer, som anmält sig till arbetsförmedlingsorganen, avse— värt ökat. Är 1939 anmälde sig vid arbetsförmedlingen 378 000 arbetssökande personer och år 1945 723 000, vilken senare siffra innebär, att omkring 25 0/0 av den yrkesverksamma befolkningen detta år kan "beräknas ha tagit arbets- förmedlingens tjänster i anspråk.

Vid utgången av år 1939 ägde den offentliga arbetsförmedlingen 166 huvud— och avdelningskontor samt omkring 1 075 fasta och tillfälliga ombud. Vid ut- gången av år 1945 voro motsvarande siffror 253 huvud— och avdelningskontor samt omkring 1 000 orts- och lokalombud.

Specialiseringen av förmedlingsarbetet vid de olika kontoren har i jämfö- relse med läget före statens provisoriska övertagande i hög grad utvecklats genom inrättandet av fackexpeditioner och specialiörmedlingar. Medan före den 20 maj 1940 endast de allra största kontoren (Stockholm, Göteborg och Malmö) voro utrustade med flera expeditioner för olika kategorier arbetssö- kande, finnas numera vid medelstora huvudkontor (Uppsala, Eskilstuna, Lin- köping, Kalmar ete.) och de största avdelningskontoren (Norrköping, Häl- singborg, Uddevalla och Sundsvall) i regel tre expeditioner för manliga och två expeditioner för kvinnliga arbetssökande. I fråga om specialförmedlingar fanns före den 20 maj 1940 praktiskt taget endast en enda riksomfattande så- dan, nämligen (1) sjömansförmedling. Därjämte fanns på vissa större arbetSJ förmedlingar särskild (2) ungdomsförmedling. Efter det provisoriska förstat- ligandet har ungdomsförmedlingen kraftigt utbyggts och till densamma har knutits en särskild yrkesvägledningsorganisation. Under kriget har vidare in- rättats (3) tjänstemannaförmedling, (4) arbetsförmedling för partiell arbets— föra samt (5) arbetsförmedling för artister och musiker.

I februari 1940 uppgick antalet befattningshavare inom den offentliga ar—

• Sida 15
•  Original

betsförmedlingens huvud- och avdelningskontor till omkring 425. I av statens arbetsmarknads'kommission i maj 1945 antagna utbyggnadsplaner för länsar— betsnämnder och arbetsförmedlingar finnas upptagna inalles 1 344 befattnin— gar, därav för ledningspersonal 95, kanslipersonal 252 samt för det egentliga förmedlingsarbetet 997 befattningar. (Del 1, sid. 185). Befattningarna inom arbetsförmedlingen fördela sig med 503 vid huvudkontoren och 494 vid av— delningskontoren. Antalet i planerna upptagna befattningar innebär ingen större kvantitativ förstärkning av personalen i jämförelse med antalet befatt— ningshavare med motsvarande arbetsuppgifter under krigsåren, då främst till följd av de arbvetsmarknadsreglerande uppgifterna personalen vid länsarbets— nämnderna starkt ökat. Den 31 december 1945 uppgick sålunda hela antalet befattningshavare till 2 019.1 Av dessa voro emellertid omkring 750 uteslu— tande sysselsatta med uppgifter av kris- och beredskapsnatur. Däremot läm— na de antagna utbyggnadsplanerna möjlighet att vid nyrekrytering av per- sonal kvalitativt förstärka arbetsförmedlingen, då det stora flertalet befatt— ningar i egentligt förmedlingsarbete upptagits i högre löneställningar än tidigare. Den 1 januari 1946 voro omkring 50 0/0 av de på länsarbetsnämn- dernas utbyggnadsplaner upptagna befattningarna tillsatta.2

De här lämnade exemplen på den offentliga arbetsförmedlingens effektivi— sering under krigsåren samt den fortsatta utbyggnad, som pågår under chefs— myndighetens ledning, torde ådagalägga, att arbetsförmedlingen i jämförelse med riden före den 20 maj 1940 är avsevärt bättre rustad för att möta de ytterlgare anspråk, som framtiden kan ställa — en uppfattning, som de sak— kunniga givit uttryck åt i skrivelse den 27 mars 1946 till statsrådet och chefen för finansdepartementet angående den offentliga arbetsförmedlingens utbygg— nad vid en arbetsmarknadskris.

Faktorer som ställa ökade krav på arbetsförmedlingen.

Trd's att den offentliga arbetsförmedlingen under senare år och särskilt efter den 20 maj 1940 genomgått en betydande effektivisering, synes den ej ännu ha nått den höga grad av effektivitet eller på alla områden undergått den utbyggnad, som erfordras med hänsyn till behov som göra sig gällande på arbetsmarknaden. Nedan skola i korthet sammanfattas de faktorer, som i framtiden komma att ställa ökade krav på arbetsförmedlingen.

1. ?ortsatt omställning inom näringslivet efter mera fredsmässiga förhål— lande.] kommer under de närmaste åren att påverka arbetsmarknaden. Över- gången från krigshushållning under avspärrning till en mera fredsmässig hus- hållnng med förnyad kontakt med världsmarknaden kommer av allt att dö—

lMdsmrande siffra den 1 april 1946 var 1921 befattningshavare, varav omkring 620 voro svsselsatta med uppgifter av kris- och beredskapsnatur. 2 Del 1 juni 1946 var motsvarande siffra omkring 65 %.

• Sida 16
•  Original

ma att ske successivt och utan större friktioner på arbetsmarknaden, men man kan ej förbise riskerna för att omställningen på vissa håll kan sätta in mera språngvis och i vissa lägen få en 'krisbetonad karaktär. Oberoende av snabbheten i denna omställning kommer under alla förhållanden ett effektivt arbetsförmedlingsorgan att verksamt kunna bidraga till att arbetskraften på lämpligt sätt fördelas.

Den stegrade investeringsverksamheten ger bl. a. vid handen, att den eko— nomiska utvecklingen under efterkrigstiden kommer att skapa en fortsatt ny- inriktning och differentiering av näringslivet. Nya förvärvskällor och nya fö— retagstyper komma att förändra arbetskraftsbehovets storlek och inriktning. Denna process kommer att göra arbetsmarknaden än mer svåröverskådlig för den enskilde, öka antalet yrken och yrkesspeeialiteter och i viss utsträck- ning öka arbetslöshetsriskerna. En än bättre överblick över arbetsmarknaden och ett däremot svarande behov av effektiva förmedlingsåtgärder framstå där— för såsom naturliga.

2. Befollcningsutvecklingen under de närmaste decennierna synes Icräua en rörlighet på arbetsmarknaden, som underlättar arbetskraftsförsörjningen inom olika delar av näringslivet. Under de närmaste tio a femton åren kom— mer ålderssammansättningen inom de arbetsföra åldrarna att bli av annan art än tidigare. Minskningen av de nytillträdande årskullarna på mark- naden kommer att påverka rekryteringsproblemen inom näringslivet, och den samtidiga starka ökningen i de högre åldersgrupperna kommer att få be- tydelse för sysselsättningsproblemen för dessa grupper. Det minskade tillflö— det av ny arbetskraft kommer att aktualisera frågorna om den partiella ar- betskraftens bättre tillvaratagande och i mångt och mycket ställa samhällets arbetsmarknadsorgan inför andra problem än tidigare. Dessa spörsmål ha nyligen belysts i en utav docenten Ingvar Svennilson och aktuarien fil. lic. Gösta Ahlberg verkställd utredning rörande Sveriges arbets- kraft och den industriella utvecklingen 1. Beträffande arbetsförmedlingens och yrkesvägledningens betydelse för att motverka tendenser till ökad tröghet i arbetskraftens rörelser framhålla författarna följande:

»Fråga är, om _ — tendenserna till ökad tröghet i arbetskraftens rörelser och därmed följande svårigheter för en snabb förskjutning av produktionens struktur kunna motverkas av andra förändringar på arbetsmarknaden. Dit få främst räknas åtgärder för att förbättra arbetsmarknadens organisation, vad gäller arbetsförmed- ling och yrkesvägledning. Sådana åtgärder bli tydligen mera angelägna under de nya betingelser, som befolkningsutvccklingen skapar. — Detsamma gäller de åtgärder för atat påverka näringslivets lokalisering, som nu förberedas och som ju bland annat syfta till att i viss utsträckning föra näringslivet till arbetskraften i stället för tvärt— om. Man kan också peka på verkningarna på rörligheten av en mera 'full' sysselsätt- ning. Det kan dock ifrågasättas, om icke den överrörlighet hos arbetskraften, som

1 »Sveriges arbetskraft och den industriella utvecklingen» av Gösta Ahlberg och Ingvar Svennilson. Industriens utredningsinstitut, Stockholm 1946.

• Sida 17
•  Original

kunnat konstateras under senare år med dess mer än fulla sysselsättning, dels är särskilt utpräglad för ett mindre antal företag med en mindre stabil arbetarstam, dels främst tagit formen av en snabb omsättning av arbetskraften inom gränsen för samma yrke. Steget därifrån är långt till en rörlighet, som underlättar förskjutningen mellan olika delar av näringslivet.»1

I detta sammanhang må vidare uppmärksammas, att arbetsförmedlingens uppgift att söka få fram arbetskraft till angelägna arbetsuppgifter samt att söka uppnå att tillgängliga arbetskraftstillgångar rationellt utnyttjas under de närmaste åren kommer att stå i förgrunden. Arbetsförmedlingens betydelse, då det gäller att uppspåra eventuella arbetskraftsreserver, bör understrykas, då den genom sin hela riket omspännande organisation synes vara det natur- ligaste organet för att göra en insats på detta område. Särskilda ansträngnin— gar synas böra göras för att bättre utnyttja de kvinnliga arbetskraftsreserver- na, som genom deltidsarbete eller på annat sätt synas kunna nyttiggöras i produktionen. De sakkunniga äro medvetna om att denna fråga är avhängig av bland annat möjligheterna att lämna lämplig yrkesutbildning och vilja bl.a. på grund därav understryka vikten av, att arbetsförmedlingen håller kon— takt med yrkesutbildningsorganen. En garanti härför är det kontinuerliga samarbetet mellan arbetsmarknadskommissionen och överstyrelsen för yrkes- utbildning.

3. Såsom framgår av Del I kap. IX (sid. 240), äger den offentliga arbets— förmedlingen betydande arbetsuppgifter såsom kontroll- och anvisningsorgan för medlemmar i erkända arbetslöshetskassor. Genom försäkringens stora omslutning ökas givetvis i motsvarande grad behovet av offentliga arbetsför— medlingsorgan. I detta sammanhang bör vidare uppmärksammas, att utom den statsunderstödda frivilliga arbetslöshetsförsäkringens numerärt stora om- fattning under senare år förtjäna de högre kontantunderstöd, som sedan år 1944 utgå till såväl medlemmar i erkända arbetslöshetskassor som hjälpsö- kande arbetslösa, anmälda hos arbetslöshetsnämnd, i högre grad än tidigare beaktande ur synpunkten, att det är av vikt att minska risken för att kontant- understödda arbetslösa föredraga att uppbära understöd i stället för att åtaga sig arbete. Arbetsförmedlingen, som främst har denna uppgift sig ålagd, kommer vid fullgörandet av denna att direkt medverka till att såväl sam— hällets kostnader för arbetslöshetshjälpen som arbetslöshetskassornas egna utgifter hållas inom en ram, som arbetsmarknadens läge i olika arbetslöshets— situationer motiverar, samtidigt som arbetsförmedlingen hjälper den kontant— understödde att göra hans arbetslöshetsperiod kortare än eljest skulle bli fallet.

4. Från och med hösten 1944 har ett organiserat samarbete inletts mellan industriens omställningskommitté (numera kallad industriens produktions- råd) å ena sidan och arbetsmarknadskommissionen och socialstyrelsen å

1A. a. sid. 20. 2

• Sida 18
•  Original

andra sidan för att industriens olika företag genom fortlöpande rapportering skola hålla industriens egna branschorganisationer samt statsmyndigheterna underrättade om förändringar i industriens sysselsättning samt om de åtgär— der dessa förändringar kunna föranleda från statsmakternas eller kommu— nernas sida. Genom detta rapporteringssystem givas arbetsförmedlingarna på ett tidigt stadium, innan avskedanden eller permitteringar ägt rum, bättre möjligheter att medverka till önskad omflyttning på arbetsmarknaden.

Redogörelse för detta varselsystem har lämnats i Del I, sid. 253.

5. Genom Kungl. Maj:ts kungörelse med tillämpningsföreskrifter till lagen den 30 juni 1944 (475) om arbetslöshetsnämnd har den offentliga arbetsför- medlingens nuvarande lokala tillsynsorgan —— länsarbetsnämnderna —— där- jämte blivit det lokala tillsynsorganet för den statsunderstödda hjälpverksam— heten vid oförvållad arbetslöshet. Genom kungörelsen har fast organisatoriskt samband mellan arbetsförmedlingen och andra organ för samhällets hjälpåt- gärder vid arbetslöshet upprättats. Redogörelse härför har lämnats i Del I, sid. 237.

6. Genom Kungl. Maj:ts kungörelser den 20 oktober 1944 (703) samt den 1 juni 1945 (339) har det sörjts för att länsarbetsnämnd inom sig rymmer den sakkunskap, som är nödvändig för åstadkommande av arbetsförmed— lingens vidgade kontakt med samhälle och näringsliv. Detta har möjlig- gjort, att länsarbetsnämnd kan tjäna som samordningsorgan för planerings- arbetet för mötandet av en sysselsättningskris på arbetsmarknaden och som förut omnämnda lokala tillsynsmyndighet för den statliga och kommunala hjälpverksamheten för oförvållat arbetslösa. Länsarbetsnämnden blir i detta sammanhang i tillfälle att bl. a. tillgodogöra sig det utredningsmaterial, som framlägges vid investeringsplaneringen. Redogörelse härför har lämnats i Del I, sid. 30.

7. Jämlikt lag med vissa bestämmelser om arbetsförmedling den 8 april 1935 (nr 113) med däri senare vidtagna ändringar skola privata arbetsför- medlingar, bedrivna i förvärossyfte, upphöra fr. o. m. den 1 januari 1950. Denna omständighet samt tendenserna till att olika fackorganisationer och föreningar i vidgad utsträckning överlåta sin förmedlingsverksamhet till den offentliga arbetsförmedlingen gör det sannolikt, att den offentliga arbetsför— medlingen i framtiden får ett än större verksamhetsområde. En utförlig redogörelse för annan arbetsförmedling än den av offentliga arbetsförmedlingsorgan bedrivna lämnas i bilaga A, Del I, sid. 303.

Ovan omnämnda olika faktorer — näringslivets omställning och befolk- ningsutvecklingen, den statsunderstödda frivilliga arbetslöshetsförsäkringens ökade omslutning, de höjda understödsförmånerna till arbetslösa, varselsyste- met på arbetsmarknaden, länsarbetsnämnds direkta samverkan med kommu- nal arbetslöshetsnämnd,länsarbetsnämnds medverkan i planeringsarbetet för

• Sida 19
•  Original

mötande av en arbetsmarknadskris samt den privata i förvärvssyfte bedrivna förmerdlingsverksamhetens upphörande år 1950 —— giva samtliga stöd åt de sakkunnigas uppfattning, att den offentliga arbetsförmedlingen är i behov av fortsatt förstärkning. 1.

Att utjämna växlingarna på arbetsmarknaden och att underlätta arbets- kraftens omflyttningar, vare sig detta sker under medverkan av stat, kommun eller enskilda, innebär att skapa en rationell anpassning av arbetsmarknaden efter ändrade avsättnings- och produktionsförhållanden. För att uppnå detta fordras självfallet, att arbetsmarknaden betraktas som en helhet, samtidigt som sambandet icke får förloras med lokala förhållanden och intressen. Den offentliga arbetsförmedlingen är genom sin hela landet omspännande förmed- lingsorganisation, inom vilken länsarbetsnämnderna fungera som regionala samordningsorgan för de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna, väl ägnad att tillgodose här ifrågavarande synpunkter.

I anslutning till vad ovan framhållits, önska de sakkunniga jämväl rikta uppmärksamheten på den rekommendation (nr 72) angående arbetsförmed— ling, som internationella arbetsorganisationens generalkonferens i Philadel— phia den 12 maj 1944 antog och vari det heter2:

>>1. Arbetsförmedlingens huvuduppgift bör vara att i samverkan med andra av sådan verksamhet berörda offentliga eller enskilda organ åstadkomma den bästa möjliga organisation av sysselsättningen inom industrien, jordbruket och övriga delar av näringslivet inom ramen för ett nationellt program för produktionsresursernas fulla utnyttjande.

2. För detta ändamål böra åtgärder vidtagas för att förstärka arbetsförmedlingen och andra myndigheter med besläktade uppgifter. Det bör åligga nämnda myndigheter att

a) insamla och förmedla upplysningar angående tillgång och efterfrågan på ar- betskraft, behoven inom särskilda yrkesområden och inträdda förändringar däri, sys- selsättnings- och arbetslöshetsutvecklingen, regleringar av sysselsättningsförhållan- dena, orsakerna till uppkommande arbetslöshet samt andra upplysningar av värde för främjandet av full sysselsättning;

h) bistå arbetstagarna med att anvisa lämplig sysselsättning och arbetsgivarna med att anvisa lämplig arbetskraft;

c) medverka vid organiserandet av yrkesutbildnings- och omskolningsverksamhe— ten och vid inriktningen av densamma;

d) anvisa utvägar för underlättande av överföringen av arbetskraft från ett yrke eller distrikt till ett annat, då så är nödvändigt;

1 Olika samhällsgruppers inställning till frågan om den offentliga arbetsförmedlingen, dess effektivisering och verksamhet har under krigsåren bl. a. kommit till uttryck i olika poli— tiska partiers programförklaringar med hänsyn till efterkrigstidens förhållanden. Här må nämnas: Arbetarrörelsens efterkrigsprogram. De 27 punkterna med motivering. Stockholm 1944, sid. 75—76; Efterkrigstidens samhälle. Några ekonomiska och sociala riktlinjer fram- förda inom Folkpartiet, Stockholm 1944, sid. 18—20; Punkt 5 i programuttalande antaget av högerns riksstämma 1944; Handlingsprogram för landsbygdspartiet Bondeförbundet anta- get vid förbundsstämman 1944, sid. 3, 13 och 16. 2 Kungl. Maj:ts proposition nr 234/1945, sid. 70.

• Sida 20
•  Original

e) främja bästa möjliga fördelning av arbetskraften inom olika verksamhetsområ- den och på skilda orter;

f) medverka vid administrationen av arbetslöshetshjälp och arbetslöshetsförsåk- ring, om så erfordras;

g) bistå andra offentliga och enskilda organ vid planering av industriens lokala förläggning, allmänna arbeten, bostadsförsörjning samt andra sociala och ekonomiska åtgärder.

3. Ett ingående samarbete — såväl centralt som lokalt — bör åvägabringas mellan arbetsförmedlingen och andra myndigheter, vilkas verksamhet avser sysselsättnings- förhållandena, däri inbegripna de myndigheter, som hava att reglera omfattningen av allmänna arbeten i anslutning till vid olika tider rådande sysselsättnings- och arbets- löshetsförhållanden.

4. En nära samverkan — förutom samarbetet i de rådgivande organ (med repre- sentanter för berörda parter), varom föreskrivcs i konventionen angående arbetslös- het, 1919, art. 2 _ bör äga rum mellan arbetsförmedlingen samt arbetsgivarnas och arbetarnas organisationer. Lämpliga former böra sökas för dessa organisationers deltagande i planläggningen och genomförandet av sysselsättningspolitiken. Arbetsförmedlingen bör samverka med sådana representativa organ, vilka må kom- ma att inrättas för lösandet av speciella problem inom vederbörande näringsgren.»

• Sida 21
•  Original

KAP. II.

Arbetsförmedlingens framtida organisation.

Stat eller kommun (landsting) som huvudman.

Såsom framgår av Del I (sid. 10—11), tillkommo de första arbetsförmed- lingsanstalterna på kommunalt initiativ och voro ursprungligen rent kommu- nala organ. Då det snart nog visade sig, att dessa organ i stor utsträckning anlitades även av personer från andra kommuner och att behov förelåg att organisera med varandra samarbetande lokalorgan, föll det sig naturligt, att landstingen efter hand inträdde som bärare av denna organisation. Det låg också nära till hands, att staten lämnade bidrag till verksamheten, och efter hand som samhället kunde konstatera betydelsen av en effektivt arbetande arbetsförmedlingsorganisation ökade bidragen.

Från och med år 1907 fingo sålunda de offentliga arbetsförmedlingsanstal— terna samtliga sina kostnader för postporto, telefon och blankettryck täckta av statsmedel. Vidare kunde anstalterna efter prövning i varje särskilt fall erhålla understöd till bestridande av kostnaderna för de särskilda anordnin— gar, som vidtogos av arbetsförmedlingen för landsbygdens behov, ävensom för samarbetet mellan skilda anstalter. Från och med är 1913 åtnjöt offentlig arbetsförmedlingsanstalt bidrag av statsmedel för täckande av hälften av kostnaderna för medellösa arbetssökandes resor. Från och med år 1915 med- gavs statsbidrag för täckande jämväl av kostnaderna för anställande i arbete av värnpliktiga och fast anställt manskap i armén och marinen efter avslutad militärtjänstgöring. 1916 års riksdag medgav, att statsbidrag finge utgivas efter prövning i varje fall jämväl till bestridande av kostnaderna för avlöning av sådan personal, som särskilt anställts för förmedling av arbete inom vissa yrkesspecialiteter. 1928 års riksdag beslöt, att statsbidrag skulle få utgå för de särskilda anordningar, som träffats för underlättande av yrkesval och för ar- betsanvisning åt ungdom. Till en början var möjligheten att använda arbets- förmedlingsanslaget för detta ändamål starkt begränsad, men denna begräns- ning upphävdes år 1931. År 1930 beslöt riksdagen, att statsbidrag även finge utgå till bestridande av rese- och traktamentskostnader, som i anledning av företagen tjänsteresa utbetalats till tjänsteman vid arbetsförmedling.

• Sida 22
•  Original

Lagen om offentlig arbetsförmedling den 15 juni 1934 (nr 267) innebar att det uttryckligen ålades landsting och varje stad, som icke deltog i lands— ting, att anordna offentliga arbetsförmedlingsanstalter, men i övrigt lämnades de förutvarande organisationsformerna oförändrade. Den viktigaste nyheten i fråga om statens medverkan låg däri, att lagen föreskrev väsentligt gynn- sammare villkor för statsbidrag än tidigare. Förutom att liksom före år 1935 staten helt ersatte kostnaderna för postporto, telefon och blanketter, bestred den nu hälften av arbetsförmedlingsanstalts övriga utgifter. Dessa bidrag ut— betalades av socialstyrelsen efter vederbörlig prövning. Kungl. Maj:t bemyn— digades dessutom medgiva, att arbetsförmedlingsanstalts utgifter i vissa fall finge till mer än hälften ersättas av statsmedel. Dylikt högre statsbidrag kunde sålunda efter Kungl. Maj:ts prövning utgå för kostnaderna för förmedling av arbete inom viss verksamhetsgren eller åt visst slag av arbetssökande samt för samarbete mellan arbetsförmedlingsanstalterna ävensom för särskilda anord— ningar för underlättande av yrkesval och för arbetsanvisning åt ungdom.

Genom arb—etsförmedlingslagen höjdes vidare det sedan år 1913 utgående statsbidraget för resekostnader åt medellösa arbetssökande från hälften till tre fjärdedelar av kostnaderna för tillträdande av anvisad anställning å annan ort inom riket.

I och med att staten åtog sig en väsentlig del av kostnaderna för bland annat arbetsförmedlingens personalutgifter, befanns det befogat, att den statliga tillsynsmyndigheten erhöll viss medbestämmanderätt vid tillsättning av före- ståndartjänster. Lagen föreskrev sålunda, att till föreståndare för arbetsför— medlingsanstalts huvudkontor eller avdelningskontor icke finge utses annan än den, som av tillsynsmyndigheten godkänts såsom lämplig för befattningen.

När staten med stöd av tjänstepliktslagen (SFS 934/1939) den 20 maj 1940 provisoriskt övertog de kommunala arbetsförmedlingsanstalterna och på läns- arbetsnämnderna överflyttade den ledning för de offentliga arbetsförmedlings- anstalterna, som tidigare tillkommit de rent kommunala styrelserna, över- tog staten samtidigt alla kostnader1 för arbetsförmedlingens verksamhet. Även om motivet för det provisoriska förstatligandet främst var, att arbetsförmed— lingen skulle tjäna som ett av instrumenten vid lösandet av de olika arbets- marknadsfrågor, som kunde uppstå i samband med förhållandena under kri- get, kan ej förbises, att erfarenheterna under arbetsförmedlingens dittillsva- rande verksamhet visat önskvärdheten av ett ökat statligt inflytande över verksamheten. Beslutet om provisoriskt förstatligande bör därför också ses som en konsekvens av statens tidigare ådagalagda intresse av en effektiv och enhetligt organiserad arbetsförmedling.

De sakkunniga ha ställt sig frågan, huruvida en återgång till 1934 års system med kommunal ledning av arbetsförmedlingen, varvid staten lämnar bety—

1Undantag utgjorde kostnader för pensioner, där staten liksom tidigare lämnade förut- varandra huvudmän bidrag med 50 procent, i vissa enstaka fall mera.

• Sida 23
•  Original

dande bidrag till verksamheten, kan anses vara mest ändamålsenlig, eller, om det med stöd av erfarenheterna dels från tiden före den 20 maj 1940, dels också från tiden efter nämnda datum kan anses mest ändamålsenligt, att sta- ten övertager verksamheten. De sakkunniga ha av följande skäl stannat för det sistnämnda alternativet.

Av redogörelsen i Del I (sid. 21 23) framgår, att vissa nackdelar voro förenade med systemet enligt 1934 års arbetsförmedlingslag med landsting och stadsfullmäktige (i städer utanför landsting) som huvudmän. Bland nack- delarna må främst nämnas den oenhetlighet, som präglade arbetsförmedlin- gens organisation. Antalet befattningshavare, dessas kvalifikationer, antalet arbetsförmedlingskontor och deras utrustning varierade i hög grad allt efter intresset för arbetsförmedlingen hos vederbörande huvudman. Det var svårt att rationellt för hela landets bästa utnyttja personalen. Den var i stort sett immohil. Avlönings— och anställningsvillkoren för personalen voro mycket varierande —— även för samma arbete —— och kommo på grund därav att verka orättvisa och skapa irritation bland personalen. Då lönesättningen givetvis påverkade rekryteringen, blev denna ganska skiftande, och personalen fyllde ej på alla platser skäliga anspråk i fråga om utbildning och lämplighet. Till följd av de olika anställningsvillkoren blevo befordringsmöjligheterna be- gränsade, och svårigheter uppstodo ofta att behålla den mest kvalificerade personalen.

En annan väsentlig nackdel med landsting och städer utanför landsting som huvudmän för arbetsförmedlingen var den långsamhet, med vilken arbetsförmedlingens organisationsfrågor ofta handlades. Landstingen hade ofta svårt att bedöma behovet av tjänstemän, kontor och ombud i landstings- områdenas olika delar, och det förhållandet, att landstingen sammanträda endas: en gång om året, medförde, att organisationen som regel icke kunde göras elastisk med hänsyn till arbetsmarknadens förändringar. Därtill kom, att fo'merna för lämnande av statsbidrag ej medgåvo klara besked till ar— betsf'c'rmedlingsstyrelserna angående storleken av statens ekonomiska med- verkat vid arbetsförmedlingens utbyggnad.

Son stöd för ett överflyttande av arbetsförmedlingen på staten kan vidare anföras, att den uppgift som bärare av arbetsförmedlingen, som landstingen en gålg åtagit sig och sedermera genom 1934 års lag blivit ålagda att handha, i vissmån ligger vid sidan om landstingens övriga arbetsuppgifter. Ansvaret för de samhällsuppgifter, som beröra arbetsmarknaden och arbetslösheten, år eljesti vårt land fördelat mellan staten och primärkommunerna; landstingen ha på detta område ingen speciell funktion. Inom landstingen funnos också före (et provisoriska förstatligandet åtskilliga förespråkare för arbetsförmed— lingers överflyttning till staten. Landstingsförbundets styrelse uttalade denna meniig såväl i ett till socialstyrelsen den 13 oktober 1937 avgivet yttrande över (11 från arbetsförmedlingstjänstemännens riksförbund ingiven framställ-

• Sida 24
•  Original

ning angående reglering av löne- och anställningsvillkor för arbetsförmedlin— gens personal som i det till Konungen den 18 september 1939 avgivna yttran- det över rationaliseringsutredningens betänkande. Landstingsförbundet utta— lade sig i dessa yttranden i första hand för att arbetsförmedlingen helt skulle förstatligas. Skulle av olika skäl ett förstatligande ej anses böra ifrågakomma men staten fastställa vissa lönenormer, borde enligt förbundet—s mening i varje fall kostnaden för dessa löner helt bestridas av staten.

I detta sammanhang kan emellertid ej bortses ifrån, att vissa fördelar voro förenade med den kommunala ledningen av arbetsförmedlingsverksamheten. Främst må nämnas betydelsen av den lokala kännedomen om arbetsmark- nadsförhållandena samt fördelen med en icke alltför centraliserad ledning av verksamheten. Självfallet .skulle en statlig tillsynsmyndighet med rätt att med— dela bestämmelser och direktiv rörande personalens löne— och anställnings- villkor kunna skapa enhetliga riktlinjer för personalfrågornas lösning och sålunda i viss mån undanröja ovan påpekade olägenheter av 1934 års system med bevarande av de fördelar, som en kommunal ledning skänker. De sak- kunniga ha emellertid främst med stöd av erfarenheterna från tiden efter den 20 maj 1940 ansett, att den offentliga arbetsförmedlingen bäst kan fylla sina uppgifter genom att staten leder och bekostar dess verksamhet.

Genom den statliga ledningen har arbetsförmedlingen i långt större ut— sträckning än tidigare kunnat arbeta med hela arbetsmarknadens intressen för ögonen. Sålunda ha upprättandet av olika specialförmedlingar och den utvidgade interlokala verksamheten inneburit, att allt flera grenar av förmed— lingsarbetet fått en organisation, som avser att betjäna olika yrkesgrupper med hela riket som förmedlingsområde. Det bör i detta sammanhang upp— märksammas, att arbetsförmedlingens stora värde ligger i att kunna åstad- komma utjämning av tillgång och efterfrågan på arbete och arbetskraft inom större områden.

Den statliga ledningen har vidare skapat förutsättningar för att giva arbets- förmedlingen en likformig utrustning i hela landet, så att antalet kontor och antalet befattningshavare motsvarat förmedlingsbehovet på arbetsmarknaden. Därjämte har den statliga ledningen inneburit bättre möjligheter för att re— krytera kvalificerad personal och ge denna en utbildning, som förmedlings- arbetet kräver. De enhetliga löne- och anställningsvillkoren ha vidare "befräm- jat en önskvärd omflyttning av personalen och skapat förutsättningar för en mera rättvis och skälig ersättning för utfört arbete.

Härutöver må erinras om att även med en återgång till kommunal huvud- man för arbetsförmedlingen i överensstämmelse med systemet enligt 1934 års arbetsförmedlingslag det statliga inflytandet måste bli betydande.

Redan i ett yttrande den 23 december 1933 över frågan om en omorganisa- tion av den offentliga arbetsförmedlingen i huvudsaklig överensstämmelse med de riktlinjer, som angivits i proposition nr 213 till 1933 års riksdag, gav

• Sida 25
•  Original

socialstyrelsen uttryck för den uppfattningen, att Kungl. Maj:t borde tiller— kännas befogenhet att utfärda författningsföres'krifter angående avlöning åt arbetsförmedlingsanstalternas fasta personal. I nuvarande läge, då alltsedan juni 1941 statliga löne— och anställningsreglementen tillämpats för arbetsför- medlingspersonalen, synes en fortsatt tillämpning härav vara det enda sakligt motiverade. Även i arbetstekniskt hänseende synas, liksom fallet varit alltse- dan staten (år 1907) började lämna bidrag till verksamheten, sådana villkor för erhållande av statsbidrag behöva utformas, att dessa i realiteten innebure, att den kommunala ledningen bleve av mindre reell natur.

Det synes vidare skäligt, att därest arbetsförmedlingen skulle återgå till kommunal huvudman, statsbidraget för verksamheten icke obetydligt höjdes Över 1934 års nivå främst med hänsyn till den under statens ledning företagna betydande utbyggnaden och de därmed förenade ökade kostnaderna. Då de statliga bidragen redan före den 20 maj 1940 uppgingo till mer än hälften av samtliga kostnader för verksamheten, skulle ett förhöjt statsbidrag inne— bära, att staten stode för huvuddelen av kostnaderna och ägde avgörande in- flytande över personal— och anställningsfrågorna samt över verksamhetens be— drivande i övrigt samtidigt med att kommunala organ stodo som huvudmän för verksamheten. En dylik organisation av ledningen för den offentliga ar- betsförmedlingen skulle givetvis vara motiverad, därest arbetsförmedlingen härigenom bleve i stånd att "bättre lösa sina uppgifter, men då erfarenheten efter den 20 maj 1940 visat, att arbetsförmedlingen först genom en central statlig ledning kunnat skaffa sig ett fastare grepp om arbetsmarknaden, tala praktiskt taget alla skäl för att staten själv svarar för ledningen av den offent- liga arbetsförmedlingsverksamheten.

Med hänsyn till vad ovan framhållits, nämligen dels riksintresset av en effektiv arbetsförmedling, dels behovet av enhetliga och samordnade princi- per för arbetet och personalens löne- och anställningsvillkor samt dels också statens redan före den 20 maj 1940 betydande inflytande över och andel i kostnader för arbetsförmedlingsverksamheten, förorda de sakkunniga ett förstatligande av den offentliga arbetsförmedlingen.

Tidpunkten för ett definitivt förstatligande är delvis beroende av vilket stat- ligt organ som utses till chefsmyndighet. Då frågan om inrättandet av ett cen- tralt organ för arbetsmarknadsfrågor är föremål för utredning genom av Kungl. Maj:t den 8 mars 1946 tillkallade särskilda sakkunniga, synes det nu icke möjligt att taga slutlig ståndpunkt till frågan om tidpunkten för förstatligandet. Dock bör eftersträvas, att detta kan äga rum från och med den 1 juli 1947.

• Sida 26
•  Original

Fördelning av kostnaderna för verksamheten.

I och med att staten övertager den offentliga arbetsförmedlingen, upphör den i 1934 års arbetsförmedlingslag angivna skyldigheten för varje lands- tingsområde och varje stad, som icke deltager i landsting, att bedriva och med statsbidrag bekosta offentlig arbetsförmedlingsverksamhet. Återstår emellertid frågan, om primärkommunerna böra åläggas skyldighet att till någon del bestrida de med arbetsförmedlingen förenade kostnaderna.

Åtskilliga skäl tala härför. Kommun har uppenbara fördelar av offentligt arbetsförmedlingsorgan. Utom att kommuns kostnader för arbetslöshetsända- mål begränsas till det arbetsmarknadsmässigt nödvändiga, erbjuder arbets- förmedlingen kommunens arbetssökande och arbetsgivare förmånen av att via övriga arbetsförmedlingens lokalorgan stå i kontakt med hela arbets- marknaden. I synnerhet på orter, där försörjningsmöjligheterna äro begrän— sade, kan arbetsförmedlingen medverka till en ändamålsenlig överflyttning av arbetskraft till andra orter, där större behov föreligga.

Under förarbetena till 1934 års lagstiftning framhölls också vikten av att kommunerna liksom tidigare lämnade sin medverkan till bestridande av de med arbetsförmedlingen förenade kostnaderna, och därvid övervägdes även frågan om införande av lagstadgad skyldighet i detta hänseende för de kommuner, inom vilka organ för arbetsförmedlingen anordnats. Den utgifts— post, som i första hand ansågs böra åligga kommunerna, var lokalkostna- den. Någon skyldighet i förevarande hänseende föreskrevs emellertid icke, utan man räknade med, att primärkommunerna frivilligt skulle påtaga sig en skälig andel av kostnaderna. Så skedde också i stor utsträckning, om också vissa kommuner, som tidigare lämnat bidrag, efter lagstiftningens till— komst indrogo dessa under motivering, att det vore landstingens sak att bära dessa kostnader.

Därest ansvaret för arbetsförmedlingen överflyttas från landstingen till staten, torde man få räkna med, att primärkommunernas beredvillighet att anslå bidrag till detta ändamål minskas. Det torde därför vara nödvändigt att, därest man fortfarande anser kommunernas medverkan i denna ange- lägenhet påkallad, fastställa bestämda regler för denna bidragsskyldighct.

De sakkunniga ha emellertid med utgångspunkt från ovan angivna skäl för ett förstatligande av arbetsförmedlingen ansett, att jämväl bestridandet av kostnaderna för arbetsförmedlingens lokaler i första hand är en statens angelägenhet och först i andra hand en kommunal. I synnerhet gäller detta arbetsförmedlingens huvudkontor, dit den lokala arbetsförmedlingsmyndig- heten enligt de sakkunnigas förslag bör förläggas. Svårigheter vid fördel— ningen av kostnaderna kunna jämväl uppstå vid förläggandet till mindre orter av arbetsförmedlingsorgan, vilka äro avsedda för två eller flera

• Sida 27
•  Original

kommuner. Ett system med bidrag från flera olika kommuner eller från landsting synes de sakkunniga vara tungrott och mindre ändamålsenligt.

Emellertid anse de sakkunniga det likväl angeläget att föreslå kommunal medverkan vid ordnandet av arbetsförmedlingens lokalfråga. Detta kan ske genom att kommun ålägges att tillhandahålla av chefsmyndigheteu god- känd lokal för arbetsförmedlingsändamål, för vilken lokal staten i vanlig ordning erlägger hyra. Fördelen med detta system är främst, att man kan undvika en tämligen stor och dyrbar statlig förvaltningsapparat. Systemet bör emellertid så utformas, att i de fall, då lämpliga lokaler kunna beredas arbetsförmedlingen i statliga byggnader, så skall kunna ske.

Den föreslagna anordningen innebär sålunda, att staten helt skall svara för såväl ledning som kostnader för offentlig arbetsförmedlingsverksamhet. Detta innebär emellertid ej, att arbetsförmedlingsverksamheten skulle från— kopplas det kommunala inflytandet. Det har för de sakkunniga tvärtom an— setts angeläget att skapa en sådan organisation vid arbetsförmedlingens lokala ledning, att lokala arbetsmarknadssynpunkter och arbetsmarknads— intressen bliva tillgodosedda. Detta är så mycket mera angeläget som arbets— förmedlingsfrågor ofta äro av den natur, att deras handläggning fordrar in— gående lokal kännedom. Ej heller kan förbises, att en alltför stark centrali— sering på ett sådant förvaltningsområde som det förevarande skulle draga med sig en fara för byråkratisering, som menligt kan påverka arbetsförmed—

lingens utveckling och anpassningsförmåga.

Det lokala arbetsmarknadsområdet.

Systemet enligt 1934 års arbetsförmedlingslag innebar, att 23 landsting, 4 städer utanför landsting (Stockholm, Göteborg, Norrköping och Hälsing- borg) samt gemensamt 2 landsting och 2 städer utanför landsting (Malmö stad och Malmöhus län samt Gävle stad och Gävleborgs län), tillsammans 29 myndigheter, utgjorde den offentliga arbetsförmedlingens huvudmän. Om också landstingsområdena i flertalet fall sammanföllo med länsindel- ningen, kan organisationen knappast sägas ha varit uppbyggd med hänsyn till de naturligaste arbetsmarknadsenheterna. En viss rationalisering skedde vid det provisoriska förstatligandet den 20 maj 1940 genom att länet blev den administrativa enheten för arbetsförmedlingen.

De sakkunniga finna sig också höra i flertal-et fall förorda nuvarande läns— indelning såsom enhet för den lokala arbetsförmedlingsorganisationen. De sakkunniga ha därvid utgått ifrån, att den lokala arbetsmarknadsmyndig— heten bör vara sammansatt på ungefär samma sätt som den nuvarande länsarbetsnämnden. Det torde vidare för ledningen från det centrala arbets- marknadsorganet vara mest ändamålsenligt, att de lokala arbetsmarknads- enheterna sammanfalla med länen, detta då främst med hänsyn till de

• Sida 28
•  Original

planläggnings- och utredningsuppgifter beträffande arbetsmarknaden, som givetvis lämpligast böra utföras i nära samverkan med övriga statliga och kommunala länsmyndigheter. Försiktigheten bjuder därför, att endast i de fall, där arbetsmarknadssynpunkterna avgjort överväga, vidtaga ändringar i den nuvarande arbetsm'arknadsenheten (länet) för att åstadkomma mera naturliga arbetsmarknadsområden. Dylika skäl synas i första hand föreligga beträffande Stockholms län.

De lokala arbetsmarknadsorganen i Stockholms stad och Stockholms län äro för närvarande representerade av två särskilda arbetsnämnder, vilket medfört viss överorganisation. Sålunda finnas i Stockholm två huvudkontor för arbetsförmedlingen, nämligen dels Stockholms stads arbetsförmedlinff, dels också Stockholms läns. Under det provisoriska förstatligandet har en rationalisering ägt rum, varvid Stockholms stads arbetsförmedling även för länets del fått omhändertaga förmedlingsverksamheten för exempelvis ungdom, tjänstemän och partiellt arbetsföra, medan Stockholms läns arbets- förmedling i huvudsak ombesörjt förmedlingen av arbete inom jord— och skogsbruk.

Med hänsyn till att arbetsmarknaden i Stockholm i stort sett hänför sig till en gemensam marknad, representerande Stor-Stockholm, ha de sakkunniga diskuterat frågan om en ändrad organisation för Stockholms län. Därvid har ifrågasatts antingen att föra hela Stockholms län under arbetsnämnden i Stockholms stad eller att dela länet mellan arbetsnämnden i Stockholms stad samt länsarbetsnämnderna i Södermanlands och Uppsala län. En lösning enligt förstnämnda alternativ skulle medföra, att vissa delar av Stockholms län, som ej ha naturlig kontakt med Stockholms stad, hänföras till arbets— nämnden i Stockholms stad. Därför torde sistnämnda alternativ vara att föredraga.

Då önskemålet främst är att få alla Stockholms förorter, som i arbets- marknadshänseende naturligt höra samman med Stockholms stad, under samma administrativa organ för att möjliggöra ett rationellare utnyttjande av lokaler och personal, synes en lämplig arbetsmarknadsenhet böra, för- utom Stockholms stad, omfatta Södertörn (utom Södertäljeområdet), Mälar— öarna, hela ölandskapet öster om Stockholms stad samt Stockholms län norrut till en gräns ungefär vid Upplands Väsby—Vallentuna—Österåker.1 Delarna av länet norr om denna gräns böra hänföras till arbetsnämnden i Uppsala. Södertäljeområdet (Södertälje stad samt Öknebo härad) bör hän- föras till arbetsnämnden i Eskilstuna.

Ungefär liknande synpunkter som beträffande Stockholms stad göra sig

1 Invånarantalet i området utgjorde den 1/1 1945 sammanlagt 869 845, därav Stockholms stad 654 864, Djursholm 6607, Lidingö 12 769, Solna 31 743, Sundbyberg 13 708, Vaxholm 3 094, landskommunerna i Vallentuna härad 6901, Åkers skeppslag 5882, Värmdö skepps— lag 11333, Danderyds skeppslag 18 005, Sollentuna härad 36 020, Färentuna härad 6522, Svartlösa härad 40 424 och Sotholms härad 21 973.

• Sida 29
•  Original

gällande beträffande Göteborgs stad, där Stor-Göteborg synes böra bilda ett eget arbetsmarknadsområde, omfattande själva storstaden med kringliggande orter, förslagsvis landskommunerna i följande härader: Sävedals, Askims, Östra och Västra Hisings samt städerna Marstrand och Mölndal.1 Övriga delar av länet jämte Dalslandsdelen2 (utom Sundals härad) av Älvsborgs län synas då böra sammanslås till en särskild arbetsmarknadsenhet med arbetsnämnd i Uddevalla. Denna senare arbetsmarknadsenhet kommer att omfatta omkring 200 000 invånare.

Diskuteras kan, huruvida icke de västligaste delarna av Älvsborgs län (kring Göta älv), som ha nära anknytning till Göteborgs- och Bohus län, eller nordöstra delen av Dalsland, som hör nära samman med Värmlands län, böra förenas med nära liggande arbetsnämndsområden, men de olägen— heter, som äro förknippade med ytterligare uppdelning av nuvarande arbets- marknadsenheter, synas i dessa fall vara större än fördelarna av ur arbets— markradssynpunkt mera enhetliga områden.

Då länet enligt de sakkunnigas förslag icke överallt blir enheten för den lokala arbetsmarknadsmyndigheten, synes benämningen länsarbetsnämnd böra ttbytas mot benämningen arbetsnämnd, följt av namnet på den stad, där arbetsförmedlingens huvudkontor är förlagt, exempelvis arbetsnämnden i Uppsala, arbetsnämnden i Skövde etc.

Den lokala arbetsmarknadsmyndigheten.

De sakkunniga utgå ifrån, att det lokala arbetsmarknadsorganet skall äga i stort sett samma funktion och arbetsuppgifter som den nuvarande läns- arbetsnämnden (i Stockholm kallad arbetsnämnd). Enligt 7 % kungörelsen den 7 maj 1940 (nr 328) om länsarbetsnämnder, ändrad 1944 (nr 703) och 1945 nr 339), är länsarbetsnämnd från och med den 1 juli 1945 samman- satt pi följande sätt.

Länfarbetsnämnd består av ordförande, som leder nämndens arbete, samt det antal ledamtter Kungl. Maj:t bestämmer, dock minst i Stockholms stad sex och annor- städes sju. En av ledamöterna är vice ordförande. För envar ledamot utom vice ordförrnden skall finnas personlig ersättare.

Kungl. Maj:t förordnar efter förslag avgivna i den ordning nedan sägs för en tid av fyrr år i sänder ordförande, ledamöter och ersättare, därvid tillika en av leda- möterra förordnas att vara vice ordförande.

Förslag till ordförande, vice ordförande och ytterligare en ledamot jämte ersättare för deine avgivas av ordföranden och chefen för arbetsmarknadskommissionen såvitt möjlig bland dem, vilka inom länet äro förfarna i allmänna arbetsmarknadsfrägor.

1Invmarantalet i den föreslagna arbetsmarknadsenheten utgjorde den 1/1 1945 365 006, därav iöteborgs stad 309 348, Marstrand 1279, Mölndal 17124, Sävedals härad 12 426, Askims härad 9 319, Östra Hisings härad 1 032 och Västra Hisings härad 14 478.

2 Om'attande landskommunerna i Tössbo, Vedbo, Valbo och Nordals härader samt Åmåls stad.

• Sida 30
•  Original

Beträffande övriga ledamöter jämte ersättare för dessa Skola förslag, avseende i varje särskilt fall en ledamot, avgivas av

1) landstingens förvaltningsutskott, stadskollegierna i Stockholm och Göteborg samt drätselkamrarna i Malmö, Norrköping, Hälsingborg och Gävle,

2) hushållningssällskapens förvaltningsutskott, 3) svenska arbetsgivareföreningen, 4) landsorganisationen i Sverige, 5) tjänstemännens centralorganisation.

Skall beträffande viss ledamot avgivas förslag av mer än en kommunalmyndighet eller förvaltningsutskottet i mer än ett hushållningssällskap, skola förslagsställarna samråda om förslaget före dess avgivande.

Beträffande den ytterligare ledamot jämte ersättare för denne, vartill förslag skall avgivas av arbetsmarknadskommissionens ordförande, må näm— nas, att denna ledamot i samtliga fall är kvinna. Vidare må nämnas, att vid samtliga länsarbetsnämnder utom vid arbetsnämnden i Stockholm samt läns- arbetsnämnderna i Södermanlands och Malmöhus län har Kungl. Maj:t för- ordnat landshövdingen i länet som ordförande i länsarbetsnänmden.

Enligt 8 % i kungörelsen om länsarbetsnämnder är vid varje länsarbets— nämnds sida såsom rådgivande församling ställt ]änsarbetsnämndens råd. I rådet skola ingå vägdirektören, en av egnahemsnämnden, en av skogsvårds— styrelsen och en av landstingets förvaltningsutskott utsedd ledamot samt av arbetsmarknadskommissionen utsedda ledamöter till det antal kommissio— nen bestämmer.

De sakkunniga finna, att den nuvarande sammansättningen av länsarbets— nämnderna i stort sett svarar mot sitt ändamål. Med hänsyn till de erkända arbetslöshetskassornas stora intresse av arbetsförmedlingens arbete anse de sakkunniga emellertid motiverat, att arbetslöshetsförsäkringen erhåller sär— skild representant i nämnden. De erkända arbetslöshetskassornas samorgani— sation, bildad den 17 juni 1946, synes lämpligen böra lämna förslag till sådan representant.

• Sida 31
•  Original

KAP. III.

Organisationsplan för det lokala arbets-

marknadsområdet.

I sin lokala utformning synes arbetsförmedlingsorganisationen böra upp- byggas med den nuvarande organisationen som modell. I Del 1 (sid. 121 ff.) har lämnats en redogörelse för denna. De sakkunniga föreslå bibehållandet av de enheter, på vilka organisationen nu vilar, nämligen:

Huvudkontor . (heltidskontor) Avdelningskontor (deltidskontor) Ombud

Huvudkontoren.

lnon varje länsarbetsnämnds område finnes ett huvudkontor förlagt till den ort, där länsarbetsnämnden har sitt säte. I regel är denna ort residens— stader. Undantag härifrån utgöra Södermanlands län, där huvudkontoret är förlag. till Eskilstuna, Älvsborgs län, där huvudkontoret ligger i Borås, samt Skaraaorgs län, där huvudkontoret finnes i Skövde. I dessa län äro huvud— kontoren sålunda förlagda till de största städerna. Åtskilliga fördelar äro givetvs förknippade med huvudkontorets förläggande till den ur industriell och kimmersiell synpunkt största orten i länet, då denna i regel bildar ett naturlgt centrum för länet. I regel äro också de residensstäder, i vilka arbetsförmedlingens huvudkontor nu äro förlagda, respektive läns största och ur näringspolitisk synpunkt viktigaste städer. Undantag utgöra Östergöt- lands län, där huvudkontoret ligger i Linköping, under det att Norrköping är lärets största stad, Kopparbergs län, där huvudkontoret är förlagt till Falun under det att länets industri- och jordbrukscentrum är koncentrerat till sidra delen, närmast Ludvika samt Borlänge—Avesta—området, samt Västernorrlands län, där huvudkontoret är förlagt till Härnösand, medan Sundsvall är den största och ur näringspolitisk synpunkt avgjort viktigaste stader. Arbetsförmedlingens huvudkontor var också tidigare förlagt till Sundwall men flyttades år 1942 till Härnösand. Fördelen med huvudkonto-

• Sida 32
•  Original

rens förläggande till residensstäderna är givetvis lättheten för arbetsnämn- derna att hålla kontakt med länets övriga administrativa myndigheter, som i regel äro förlagda till residensstäderna.

Då, som ovan nämnts, huvudkontoren för närvarande med få undantag äro förlagda till orter, som utgöra respektive läns näringscentra och i regel även administrativa centra, föreslå de sakkunniga bibehållandet av deras nuvarande placering med den justering som föranledes av förslaget om uppdelning av Göteborgs och Bohus län. Det enda fall, mot vilket enligt de sakkunnigas åsikt erinringar skulle kunna resas, är huvudkontorets place— ring i Västernorrlands län. Då erfarenheten emellertid visat, att den nuva- rande ordningen med huvudkontorets placering i Härnösand varit rationell. synes någon ändring härutinnan ej böra vidtagas. Enligt de sakkunnigas förslag skola sålunda huvudkontor för arbetsförmedlingen finnas på följande orter, dit även den lokala arbetsmarknadsmyndigheten förlägges:

Stockholm Uppsala Eskilstuna Linköping Jönköping Växjö Kalmar Visby Karlskrona Kristianstad Malmö Halmstad

Uddevalla Borås Skövde Karlstad Örebro Västerås Falun Gävle Härnösand Östersund Umeå Luleå

Göteborg

Beträffande huvudkontorets uppgift som det ledande arbetsförmedlings— organet inom det lokala arbetsmarknadsområdet hänvisas till redogörelsen i Dell (sid. 121 ff.).

Avdelningskontor och expeditioner.

I de av arbetsmarknadskommissionen i maj 1945 fastställda utbyggnads— planerna för arbetsförmedlingen upptaga-s 228 avdelningskontor (Del I, sid. 185 ff).1 Av dessa äro 163 s. k. heltidskontor, vid vilka den heltidsanställda personalen har sig ålagd 42 timmars tjänstgöringstid per vecka med expedi— tionstid som regel mellan kl. 9.00—16.00 varje dag. Övriga kontor, till antalet

1 Under år 1946 ha beslut fattats om inrättande av kontor eller expeditioner —— utöver de i utbyggnadsplanerna upptagna — i Deje, Grängesberg, Hallsberg, Leksand, Sävsjö och Övertorneå.

• Sida 33
•  Original

65, utgöra s. k. deltidskontor, vilka ha expeditionstid endast viss tid, varie- rande mellan 2—4 timmar, per dag. Utbyggnadsplanerna avseende avdel- ningskontoren äro i stort sett realiserade. Den 1 juni 1946 återstodo av de 228 planerade avdelningskontoren endast 6, som främst på grund av lokal- brist ännu ej inrättats. Detta betyder, att arbetsförmedlingen nu är represen— terad med avdelningskontor i de allra flesta städer, köpingar, municipal- samhällen och övriga tätorter i landet av större industriell betydelse. Detta nät av avdelningskontor synes för närvarande i stort sett väl fylla behovet av mera permanenta arbetsförmedlingsorgan i landet.

I tabellbilaga X i Del I återfinnes en förteckning över de orter, där arbets- förmedlingen representeras av heltids- (klasserna 1—4) respektive deltids- kontor (klasserna 5—7). Vad först beträffar namnfrågan gå samtliga dessa kontor nu under benämningen avdelningskontor. Det synes vara mindre lämpligt, att arbetsförmedlingsorgan av så olika typ benämnas med samma namn, och de sakkunniga föreslå därför, att beteckningen avdelningskontor förbehålles de kontor, som ovan betecknats som heltidskontor, under det att termen expedition införes för deltidskontor. Dessa båda termer komma så— lunda att här nedan användas.

Systemet med expeditioner —— alltså deltidskontor —har visat sig vara en mycket smidig organisationsform. På ett flertal tätorter i landet synes näm- ligen icke behov föreligga av arbetsförmedlingsorgan med full daglig expe— ditionstid. Där synes inrättandet av en expedition vara på sin plats. Vidare synes systemet med expedition ha fungerat utmärkt som en övergångsform till ett permanent avdelningskontor. Detta tillvägagångssätt bör alltfort an- vändas. På en ort, där behov av mera permanent arbetsförmedlingsorgan gör sig gällande, men där det synes tveksamt, huruvida behovet motiverar inrättandet av ett avdelningskontor, bör sålunda som en övergångsform in— rättandet av en expedition vara det normala. På så sätt prövar man sig fram med en billigare och ändå tämligen effektiv organisation för att, om behovet det kräver, längre fram genomföra inrättandet av avdelningskontor.

De sakkunniga föreslå sålunda att under huvudkontoren arbetsförmed- lingsorganisationen uppbygges med avdelningskontor (med full expeditions- tid) och expeditioner (med kortare expeditionstid).

I detta sammanhang bör betonas att en framträdande svaghet i den gamla arbetsförmedlingsorganisationen var de brister, som särskilt vidlådde avdel— ningskontoren. De lokala förmedlingsorganen fingo oftast icke den utrust- ning eller personaluppsättning, som erfordrades för ett effektivt betjänande av orten i arbetsförmedlingshänseende. Det torde icke vara överdrift att påstå, att avdelningskontoren som regel 'blevo missgynnade med avseende på de för arbetsförmedlingen tillmätta anslagen. På grund härav uppkom en skillnad i respektive kontors arbetskapacitet, som icke var motiverad

3

• Sida 34
•  Original

med hänsyn till arbetsuppgifterna. Denna åtskillnad mellan huvud- och av— delningskontor har sedan visat en tendens att leva kvar, även om arbets— marknadskommissionen vidtagit åtgärder för en utjämning. Ett betydelse— fullt steg mot en sådan togs genom arbetsmarknadskommissionens beslut om fastställandet av de tidigare nämnda utbyggnadsplanerna för arbetsför- medlingen i maj 1945. Dock anse de sakkunniga det motiverat, att främst de yttersta leden i arbetsförmedlingsorganisationen — avdelningskontor, ex- peditioner och ombud —— ytterligare förstärkas. Detta synes så mycket mera angeläget som arbetsförmedlingens effektivitet är avhängig av ett väl utbyggt och rikt förgrenat nät av arbetsförmedlingsorgan, som når ut över hela landet, med samma möjligheter att lämna effektiv betjäning. De lokala arbetsförmedlingskontorens arbete, även de minstas, får ingalunda under— skattas. För den enskilde individen, som tager arbetsförmedlingens tjänster i anspråk, arbetsgivaren såväl som den arbetssökande, har arbetsförmedlings— organet oberoende av sin storleksordning samma betydelse. Vidare är det angeläget att giva landsbygden en sådan utrustning i arbetsförmedlingshän— seende, att arbetstillfällena utanfö1 tätorterna rätt kunna tillva1atagas och rörelserna på arbetsmarknaden begränsas till det sakligt motiverade. Över- flyttningar på vinst och förlust till andra arbetsmarknadsområden synas här- igenom i viss utsträckning kunna undvikas.

Det är av största betydelse, att det lokala arbetsförmedlingsnätet uppbyg- ges under iakttagande av den nödvändiga elasticiteten i organisationen. Vid en anspänning på arbetsmarknaden, i form av arbetslöshet eller arbets- kraftsbrist, kan det vara nödvändigt att förstärka arbetsförmedlingen på vissa orter. En sådan förstärkning synes kunna ske efter olika linjer. Vid expeditionerna kan t. ex expeditionstiden vid behov utökas. I andra fall kan det synas lämpligt att inrätta tillfälliga kontor eller expeditioner. Detta kan ske antingen genom att någon arbetsförmedlingstjänsteman stationeras på en ort för längre eller kortare tid eller genom anordnandet av s.k. ambula— torisk förmedling. I sistnämnda fall handhaves förmedlingen av någon tjäns- teman från närliggande huvud- eller avdelningskontor eller expedition, som håller öppet det tillfälliga kontoret eller expeditionen på en ort viss dag eller vissa dagar i veckan. Detta system har under krigsåren med framgång prö- vats särskilt i Västernorrlands län.

Ett annat medel för att medgiva elasticitet i organisationen är inrättandet av särskilda expeditioner, lämpligen benämnda >> filialer», i förorterna till de större städerna. Sådana expeditioner ha inrättats i en del förorter till Stock- holm, Göteborg och Malmö. De ha tillkommit närmast för att vara en upp— samlingscentral för arbetssökande i förorterna. Dessa »filialer», som i regel ha heltidsanställda tjänstemän, arbeta i anslutning till moderkontorets ar— betsförmedlingsexpeditioner. Genom att all rapportering och registrering m. m. sker i moderkontorets regi, kan organisationen på en sådan expedi-

• Sida 35
•  Original

tion göras enklare än fallet skulle vara, därest man hade ett avdelnings- kontor på platsen. Inrättandet av »filialer» i stället för avdelningskontor (resp. i vissa fall omorganisation av avdelningskontor till »filial») på sådana förorter till större städer, där behov av arbetsförmedlingsorgan föreligger, synes därför böra övervägas.

Avdelningskontorens och expeditionernas klassindelning.

Avdelningskontoren äro enligt de av arbetsmarknadskommissionen i maj 1945 antagna utbyggnadsplanerna indelade i fyra klasser och expeditionerna (deltidskontoren) i tre. Normerande för klassindelningen har varit invånar- antalet på respektive orler och kringliggande trakt samt näringslivets struktur och det härav beroende olika behovet av arbetsförmedling på olika orter. Förekomsten av industriella företag, antalet medlemmar i fackorganisationer och erkända arbetslöshetskassor ha vidare varit material, som utnyttjats vid inplacering av kontoren i olika klasser. Slutligen har härvid arbetsförmed— lingsverksamheten, såsom denna framgår ur arbetsförmedlingsstatistiken under en följd av år, i viss mån varit vägledande.

De sakkunniga anse med hänsyn till den mycket skiftande storleksord- ningen på avdelningskontoren, att en differentiering på mindre än fyra klasser ej bör ifrågakomma. Svårigheten att rättvist inplacera kontoren i respektive klasser blir lika fullt betydande, och skillnaden mellan det största och minsta kontoret i en klass kommer i vissa fall att bli stor. Även om sålunda en ytter- ligare uppdelning kunde vara motiverad, ha de sakkunniga endast i ett av— seende velat ifrågasätta en sådan. Med nuvarande indelning i 4 kontorsklasser kunna avdelningskontorens föreståndartjänster i lönehänseende anslutas till inspektörs— och assistenttjänsterna vid huvudkontoren, vilket de sakkunniga anse vara en fördel särskilt med hänsyn till möjligheterna av att rekrytera kvalificerad personal även till föreståndartjänsterna på mindre kontor.

Den ändring i nuvarande indelning, vilken de sakkunniga föreslå, innebär, att kontoren av första klass uppdelas i två grupper, kontor av klass 1 A och kontor av klass 1 B. Denna åtskillnad av första—klass-kontoren synes böra göras med hänsyn till att de allra största avdelningskontoren (Norrköping, " Hälsingborg och Sundsvall) i storlekshänseende bilda en grupp för sig och , därigenom avsevärt skilja sig från övriga kontor. Avdelningskontoren föreslås sålunda indelade i följande klasser:

Avdelningskontor av klass 1 A » » 1 B » 2 » 3 » 4

• Sida 36
•  Original

Expeditionema (deltidskontor) äro för närvarande indelade i tre klasser. Tidigare var expeditionstiden för dessa fastställd till 3, 4 respektive 5 timmar per dag, men i de av arbetsmarknadskommissionen i maj 1945 antagna ut- byggnadsplanerna bestämdes expeditionstiden till 2, 3 respektive 4 timmar per dag. En expeditionstid om 5 timmar per dag stod så nära gränsen till heltids- kontor, att expeditionen ansågs knappast vara att betrakta som deltidskontor. I samband härmed ombildades en del deltidskontor med 5 timmars expedi- tionstid till heltidskontor.

De sakkunniga dela arbetsmarknadskommissionens uppfattning angående den nu tillämpade expeditionstiden och föreslå bibehållandet av densamma och därmed expeditionernas indelning i följande klasser:

Expedition av klass 5 med 4 timmars daglig expeditionstid » » » 6 » 3 » » »

» » >> 7 » 2 » » »

Till frågan om inplaceringen av avdelningskontor och expeditioner i res- pektive klasser anse sig de sakkunniga icke böra taga ställning. Det bör an- komma på den centrala arbetsmarknadsmyndigheten att slutgiltigt lämna förslag härom.

I detta sammanhang bör omnämnas, att avdelningskontorens och expedi- tionernas verksamhetsområden icke äro begränsade till de orter, till vilka kontoren och expeditionerna äro förlagda, utan givetvis omfatta hela den kringliggande bygden. Organisatoriskt har detta tagit sig uttryck i en indel— ning av länsarbetsnämndernas områden i kretsar (se Del I sid. 122). Krets— indelningen har främst betydelse när det gäller samarbetet mellan de olika arbetsförmedlingsorganen, i det att mindre avdelningskontor, expeditioner och ombud kunna hänvända sig till det ofta mera närbelägna kretskontoret i stället för till huvudkontoret vid lösandet av olika arbetsförmedlingsuppgifter.

Ombudsorganisationen.

De yttersta leden i arbetsförmedlingsorganisationen utgöra arbetsförmed- lingsombuden.

Arbetsförmedlingsombuden äro av två slag, ortsombud med bestämd t jänst- göringstid (1 a 2 timmar dagligen) samt lokalombud, som ej ha bestämd tjänstgöringstid. Antalet ortsombud uppgick den 1 januari 1946 till 465 och antalet lokalombud till 541. Ortsombuden uppbära ett av arbetsmarknads- kommissionen fastställt grundarvode per år, varå utgår rörligt tillägg och kristillägg. Som framgår av tablån å sid. 184 i Del I, utgjorde ortsombudens arvoden (inklusive rörligt tillägg och kristillägg) i december 1945 lägst

• Sida 37
•  Original

314 kronor och högst 1 414 kronor per år. Därjämte erhöllo ortsombud bidrag till lokalkostnad med 60—200 kronor per år, beroende på ombudsklass. Allt— efter storleksordning äro ombuden indelade i 8 klasser.

Lokalombuden uppbära ett arvode, högst 200 kronor per år, som i varje särskilt fall bestämmes av länsarbetsnämnden. I förekommande fall kunna såväl lokal- som ortsombud för särskilda meruppgifter tilldelas tilläggs- arvoden.

De sakkunniga anse sig icke böra ingå på detaljerna i ombudsorganisatio— nen, som närmare bör utformas av den centrala arbetsmarknadsmyndigheten (klas-sindelning, arvodesbelopp etc.).1 Helt allmänt må emellertid sägas, att ombudsorganisationen är en nödvändig del av arbetsmarknadsnätet och fyller en ingalunda oviktig funktion speciellt för landsbygdens arbetsmarknad. Sär- skilt med hänsyn till arbetslöshetskassornas utbredning är det nödvändigt att ha den elasticitet i arbetsförmedlingsorganisationen, som ombuden utan tvivel representera. Det måste därför tillses, att organisationen ägnas intresse och tillsyn från arbetsnämndernas sida. Särskilt i län med stora avstånd måste man uppmärksamma, att tillräckligt antal ombud finnas, så att den arbets- sökande utan alltför stort besvär kan nå kontakt med arbetsförmedlingen.

1 Frågan om grunderna för ersättningen till ombuden är f. 11. under övervägande inom arbetsmarknadskommissionen.

• Sida 38
•  Original

KAP. IV.

Arbetsförmedlingens arbetssätt.

Arbetsförmedlingens arbetssätt, vari inneslutes frågorna om den mest ända- målsenliga lokaldispositionen, expeditionssättet, kontakten med arbetsmark— nadens parter etc., är självfallet en fråga av stor betydelse vid skapandet av en så effektiv förmedlingsorganisation som möjligt till lägsta möjliga kostnad. De sakkunniga ha också ansett det vara en mycket viktig uppgift, att detta frågekomplex aktualiseras, undersökes och bringas till en ändamålsenlig lös- ning och ha därför under utredningens gång tagit upp därmed samman— hängande frågor till diskussion. Även riksdagens revisorer uppmärksammade dessa problem och hemställde hos statens organisationsnämnd om en prelimi- när undersökning vid något eller några av länsarbetsnämndernas kontor rörande möjligheterna att rationalisera arbetet. På organisationsnämndens uppdrag verkställdes undersökningen av kanslichefen hos nämnden, Gösta Dahlberg, som den 21 november 1945 avgav en promemoria i ämnet.1

I sin berättelse till 1946 års riksdag uttalade riksdagens revisorer (& 14), att de förutsatte en successiv avveckling av den under krigsåren anställda till- fälliga personalen vid länsarbetsnämnder och arbetsförmedlingar, allt efter— som av krisen föranledda arbetsuppgifter ”komme att bortfalla. Därjämte an— fördes i berättelsen, att de mer eller mindre tillfälliga växlingarna på arbets— marknaden som regel kunna förutses tämligen långt i förväg, varför någon större marginal beträffande personalbeståndet icke skulle vara erforderlig. Slutligen anförde revisorerna som sin uppfattning, att arbetet vid länsarbets— nämnder och arbetsförmedlingar icke i alla avseenden syntes vara rationellt organiserat. I anslutning till dessa sina uttalanden förordade revisorerna en undersökning av möjligheterna till rationalisering av arbetet vid förutnämnda institutioner, innan frågan om deras framtida organisation slutligt prövades.

I sitt yttrande över vad riksdagens revisorer sålunda hade uttalat framhöll arbetsmarknadskommissionen beträffande den för krisuppgifter anställda per- sonalen vid länsarbetsnämnder och arbetsförmedlingar, att entledigandet av denna redan börjat verkställas. Beträffande det framtida personalbehovet anfördes, att en icke alltför knappt tilltagen kader av för verksamheten ut— bildad personal vore nödvändig för att eventuella kriser på arbetsmarknaden

1Utdrag ur denna lämnad i revisorernas berättelse för år 1945, sid. 109—112.

• Sida 39
•  Original

effektivt skulle kunna bemästras. Vad angick arbetets organisation vid läns- arbetsnämnder och arbetsförmedlingar, medgav arbetsmarknadskommissio- nen att — på grund av den snabba utvidgningen av förevarande institutioners arbetsområden samt ålagda arbetsuppgifters brådskande natur — vissa brister i organisatoriskt hänseende kunde förekomma. På grund härav förklarade arbetsmarknadskommissionen sig icke hava något att invända mot att den av kanslichefen hos statens organisationsnämnd på uppdrag av riksdagens revisorer i november 1945 påbörjade undersökningen av möjligheterna att rationalisera arbetet vid länsarbetsnämnder och arbetsförmedlingar full- följdes. Då kanslichefen i en promemoria angående resultatet av nämnda undersökning som sin åsikt framhållit, att något uttalande om personalbe— hovet icke vore möjligt utan en i samarbete med arbetsmarknadskommissio- nen företagen genomgående organisationsutredning, förklarade arbetsmark— nadskommissionen sig för sin del beredd att snarast låta verkställa en sådan. I anslutning härtill inrättades den 19 mars 1946 statens arbetsmarknads- kommissions organisationsavdelning, bestående av tjänstemän inom arbets— marknadskommissionen under ledning av länsarbetsdirektören Helge Peterson samt under överinseende av kanslichefen Dahlberg.

Organisationsavdelningen har i första hand koncentrerat sitt arbete till den del av verksamheten, som kan anses bliva bestående, och sålunda beslutat, att de krisuppgifter, vilka länsarbetsnämnder och arbetsförmedlingar för närvarande äro ålagda, tills vidare med hänsyn till deras framtida avveckling icke skola bliva föremål för undersökning. De frågor, som organisationsavdel- ningen i första hand kommer att undersöka, äro följande: postgång samt kommunikations- och transportanordningar; diarieföring; korrespondensens utförande; arkiveringens ordnande; registreringsarbetet; statistikarbetct; re— dovisning; annonsering och reklamverksamhet; telefonsystem; personalorga— nisation och arbetsordning; arbets- och expeditionstider; lokaler, lokalinred— ning, inventarier och maskinell utrustning, kontorsutensilier och signalsystem; inköp och lagerhållning; städning och renhållning; verksamheten beträffande byggnadstillståndslagstiftning samt interlokal och internordisk förmedlings— verksamhet.

De sakkunniga ha tagit del av ett principutlåtande över länsarbetsnämn- dernas och arbetsförmedlingens kontorsorganisation, avgivet av organisa— tionsavdelningen den 16 maj 1946, där avdelningen summariskt redovisar de olika utredningsuppgifter, den kommer att utföra. På grund av att organisa- tionsavdelningens undersökningar kräva en avsevärd tid, kunna de icke redo— visas i detta betänkande. De sakkunniga äro dock av den uppfattningen, att dessa undersökningar icke kunna ha någon inverkan för bedömande av de sakkunnigas här framlagda förslag angående arbetsförmedlingens framtida organisation i stort. Resultatet av organisationsutredningen synes emellertid böra kunna bliva framlagt i så god tid, att arbetsmarknadskommissionen och

• Sida 40
•  Original

länsarbetsnämnderna vid avgivande av yttrande över de sakkunnigas förslag kunna taga hänsyn därtill och att sålunda vid detaljutformningen av arbets- förmedlingsorganisationen organisationsutredningens förslag kunna vinna beaktande. De sakkunniga ansluta sig sålunda till den av statsrevisorerna ut— tryckta uppfattningen, att möjligheterna till rationalisering av arbetet vid länsarbetsnämnder och arbetsförmedlingar böra klarläggas, innan frågan om den framtida organisationen slutligt prövas. — De sakkunniga vilja här till— lägga, att riksdagens revisorers ovannämnda uttalande icke föranledde något särskilt yttrande från vare sig statsutskottets (utlåtande 1946: 155) eller riks— dagens (skrivelse 1946: 212) sida.

• Sida 41
•  Original

KAP. V.

Personalorganisation m. m.

Den personalorganisation, avseende den normala arbetsförmedlingsverk- samheten, som arbetsmarknadskommissionen i maj 1945 efter företagen över— syn och efter genomgång av de sakkunniga fastställde (Del I, sid. 185 ff.), synes böra ligga till grund vid det mera definitiva fastställandet av personal- planer för de olika arbetsnämnderna. Det bör uppmärksammas, att vissa för- medlingsgrenars personalorganisation då ej blevo föremål för översyn, näm- ligen angdomsförmedlingens och tjänstemannaförmedlingens. Vidare berörde översynen ej den av arbetsmar'knadskommissionen i oktober 1944 beslutade personalorganisationen vid förmedlingsexpeditionerna för partiellt arbetsfö- ra, då man främst ville avvakta resultatet av arbetet inom den särskilt till— satta kommittén för partiellt arbetsföra.

Inom arbetsmarknadskommissionens kansli har uppgjorts ett preliminärt förslag till personalorganisation vid ett förstatligande. De sakkunniga ha icke anset: sig böra taga ställning till detta förslag i detalj. Det bör nämligen ankomma på den centrala arbetsmarknadsmyndigheten att efter hörande av arbetsnämnderna utforma det slutgiltiga förslaget till personalorganisation. Det ru utarbetade preliminära förslaget har emellertid ansetts kunna ligga till grund för den kostnadsberäkning, som framlägges i Kap. VI. Förslaget redoxisas i bilaga B.

Det bör uppmärksammas vad gäller avdelningskontorens inplacering i klasser, att ett relativt stort antal avdelningskontor enligt kansliets förslag uppflyttats i högre klass. Utan att —— utöver vad som skett ovan (sid. 35) i fråga om vissa "kontor av klass 1 A —— taga ställning till de individuella fallen finna de sakkunniga uppflyttningen av ett antal kontor från klass 4 till klass 3 principiellt motiverad med hänsyn till möjligheten att därigenom i högre grad till dessa tjänster kunna knyta kvalificerade befattningshavare. Merkost— nadema för en dylik uppflyttning beräknas enligt förslaget till omkring 37 00):—— kronor per år. Merkostnaderna för den ytterligare uppflyttning, som föreslagits, utgör cirka 44 000: — kronor per år, vilket belopp icke synes. orimligt i förhållande till de fördelar ur rekryteringssynpunkt, som ett något större antal kontor än för närvarande i de högre klasserna erbjuda. Då det emellertid synes böra ankomma på den centrala arbetsmarknadsmyndigheten att närmare pröva dessa frågor, ha de sakkunniga i sin i Kap. VI (sid. 55 ff.). gjorda beräkning ej inräknat här berörda kostnadsökning (81 000 kronor).

• Sida 42
•  Original

Personalens arbetsuppgifter.

De arbetsuppgifter, som komma att åvila befattningshavarna i den nya arbetsförmedlingsorganisationen, torde i stort sett bli desamma, som nu till- komma befattningshavarna vid länsarbetsnämnderna och arbetsförmedlin- garna. De sakkunniga ha därför ansett det lämpligt lämna en redogörelse härför.

Som chefstjänsteman fungerar vid varje länsarbetsnämnd en länsarbets- direktör (i Stockholm benämnd arb-etsnämndsdirektör). Länsarbetsdirektören är i främsta rummet ansvarig för fullgörande av de arbetsuppgifter, som åvila länsarbetsnänmdens kansli och underlydande lokala organ, och skall tillse, att personalen med noggrannhet och nit fullgör sina åligganden. Han har således att svara för såväl arbetsförmedlingen i länet som de övriga upp— gifter som kunna påläggas länsarbetsnämnden.

På arbetsförmedlingssidan tjänstgör närmast under länsarbetsdirektören en inspektör för arbetsförmedlingsärenden. Hans uppgift är att utöva tillsyn över arbetsförmedlingsverksamheten i länet särskilt med hänsyn till förhål- landena på avdelningskontor, expeditioner och hos arbetsförmedlingsom— bud, varvid det särskilt åligger honom att med uppmärksamhet följa arbets- marknadsläget inom området och skaffa sig noggrann kännedom om där be— fintliga företag och arbetstillfällen, att skaffa sig kännedom om behovet av arbetsförmedlingsorgan å olika orter samt personal- och lokalförhållanden m. ta. vid de olika arbetsförmedlingarna samt att övervaka, att verksamheten vid samtliga arbetsförmedlingsorgan fortgår utan avbrott eller rubbningar, och att i brådskande fall självständigt vidtaga erforderliga anordningar till förebyggande av sådana avbrott eller rubbningar.

Inspektören för arbetsförmedlingsärenden är f. 11. även ställföreträdare för Iänsarbetsdirektören.

För handläggning av ärenden rörande tillsyn över arbetslöshetsnämnder- nas verksamhet och annan verksamhet i samband med arbetslöshet, som kan åläggas länsarbetsnämnderna, biträdes länsarbetsdirektören av en inspektör för socialhjälpsärenden 1. Efter länsarbetsnämndens bestämmande kan han emellertid tagas i anspråk även för andra ärenden.

För att effektivisera arbetsförmedlingen på det kvinnliga arbetsområdet in— rättade arb-etsmarknadskommissionen hösten 1944 en särskild tjänst, vars in— nehavare främst skall ha till uppgift konsulentverksamhet inom det kvinn— liga arbetsförmedlingsområdet. Denna tjänst har i de preliminära personal- planerna upptagits som förste assistent för det kvinnliga arbetsförmedlings-

¹ Denna tjänst finnes icke upptagen på personalplanerna för länsarbetsnämnden i Upp— sala, Gotlands, Kristianstads, Hallands och Jämtlands län, där berörda arbetsuppgifter an- setts kunna handläggas av annan tillgänglig personal. Ej heller finnes denna tjänst vid arbetsnämnden i Stockholms stad, beroende på att arbetsmarknadskommissionen vad gäl- ler Stockholms stad direkt handlägger dessa arbetsuppgifter. Den 1 juni 1946 var tjänsten tillsatt endast i Göteborgs och Bohus län samt i Västernorrlands län.

• Sida 43
•  Original

området. Befattningshavaren åligger att skaffa sig noggrann kännedom om de arbetsmöjligheter, som inom länet finnas för kvinnlig arbetskraft och om behovet av sådan arbetskraft inom olika orter och arbetsområden, att lämna de befattningshavare, som handha förmedling av kvinnlig arbetskraft, erfor— derlig handledning i fråga om de speciella arbetsmarknadspro-b-lem, som före- ligga på detta område, samt att medverka till att skapa kontakt mellan den kvinnliga arbetsförmedlingen och de arbetsgivare och arbetssökande, för vil— ka denna arbetsförmedling är avsedd, samt dessas organisationer och andra kvinnoföreningar.

Till hjälp i sitt arbete ha ovan nämnda tjänstemän, som kunna rubriceras som ledningspersonal, föreståndare vid avdelningskontor och expeditioner samt assistenter av olika slag och arbetsförmedlingsombud. Vissa förmed— lingsgrenar, de 5. k. specialförmedlingarna, ha i vissa fall som föreståndare tjänstemän med inspektörs tjänsteställning. Föreståndarna för specialförmed- lingama ha till uppgift att med utnyttjande av arbetsförmedlingsorganisa— tionen i övrigt leda och svara för sin speciella förmedlingsgren inom läns— arbetsnämndens hela verksamhetsområde.

Avdelningskontors— och expeditionsföreståndarna svara för förmedlings- arbetets effektiva bedrivande inom den ort, där kontoret eller expeditionen är belägen, samt inom den rayon, som tillhör kontorets eller expeditionens na- turliga arbetsmarknadsområde. I regel biträdas de i sitt arbete av assistenter.

Assistenterna på huvud— och avdelningskontor tilldelas mer eller mindre själVSZändiga arbetsuppgifter. Av det stora flertalet assistenter fordras att de på egen hand verkställa förmedlingsuppdrag. Assistenterna intaga i så måtto en nyzkelställning i förmedlingsorganisationen, att det är främst de, som stå i ständig kontakt med arbetsförmedlingens kunder, arbetsgivare och arbets— sökande. Förmedlingsarbetets grannlaga natur ställer därvid stora krav på förmedlarens takt och omdöme. Vid huvudkontoren och de större avdelnings- kontoren, där förmedlingsarbetet är uppdelat på fackexpeditioner, tjänstgöra assistenter som föreståndare för dessa.

På flertalet huvud- och de tre största avdelningskontoren har det för att nå samordning i arbetet mellan de olika förmedlingsgrenarna och deras personal och smidighet i organisationen varit nödvändigt att förordna en därtil, lämplig befattningshavare, en förste assistent, att öva tillsyn över ar- betsförmedlingen vid de olika arbetsförmedlingsexpeditionerna och den där anställda personalens tjänstgöring samt lämna personalen erforderliga an— visningar och direktiv angående handläggning av förekommande arbetsupp- gifter. Behovet av en sådan tjänsteman har gjort sig så mycket mer gällande, som inspektören för arbetsförmedlingsärenden främst verkar i länet och där— för ej hinner med att övervaka detaljerna i förmedlingsarbetet på huvud— kontoret.

På länsarbetsnämndens centrala kansli är det. med undantag för de större

• Sida 44
•  Original

nämnderna, i regel tillräckligt med en kvalificerad befattningshavare, en förste assistent (amanuens) på varje nämnd. Denne åligger att efter länsar— betsnämndens och länsarbetsdirektörens bestämmande utöva den närmaste tillsynen över arbetet å nämndens centrala kansli och den där anställda per- sonalen, att biträda länsarbetsdirektören med beredning av förekommande ärenden, utredningsarbeten, upprättande av skrivelser och liknande arbets- uppgifter samt att föra nämndens protokoll. För kansliarbetets skötsel ford- ras dessutom biträdespersonal av olika slag.

Arbetsförmedlingsombuden äro att betrakta som arbetsförmedlingens per— sonliga representanter på respektive orter. Ombudsorganisationen har främst vuxit fram hand i hand med arbetslöshetskassornas utbredning, och ombu— dens uppgifter som arbetsförmedlande organ och därmed även som kontroll— organ för arbetssökande, som åtnjuta arbetslöshetsunderstöd, får ses i sam— band härmed.

En schematisk översikt över en länsarbetsnämnds uppbyggnad enligt nu- varande ordning återfinnes i Del 1, sid 33.

Kompetensvillkor, rekrytering, befordringsgång och utbildning.

Vad gäller Icompetensvillkor för arbetsnämndemas och arbetsförmedlingar- nas personal finna de sakkunniga icke lämpligt att uppställa några formella krav. Arbetsförmedlingsarbetet är av sådan natur, att formell kompetens i och för sig icke kan sägas vara avgörande för hur arbetsförmedlingstjänsteman— nen kommer att lyckas i sitt arbete. De sakkunniga önska starkt betona, att vad som garanterar en duktig arbetsförmedlare är lika mycket egenskaperna som ”kunskaperna. Den mellanställning arbetsförmedlingstjänstemannen i viss mån intager mellan arbetsmarknadens parter ställer stora krav på de rent personliga egenskaperna hos honom. Vad man främst har att taga hänsyn till synes sålunda vara den allmänna lämpligheten hos individen, utifrån vil- ken man har att bedöma hans möjligheter att bli en god arbetsförmedlare.

Häremot kan anföras de olägenheter, som äro förknippade med avsakna- den av bestämda kompetenskrav. Ett system, där sådana saknas, kan leda till godtycke vid tjänstetillsättningar, allra helst som frågan om den person— liga lämpligheten av naturliga skäl bedömes mer eller mindre subjektivt. Mera objektiva faktorer äro naturligtvis examensmeriter, antal tjänstår etc. De sakkunniga föredraga emellertid de eventuella olägenheter, som kunna uppstå på grund av icke fastställda kompetenskrav, framför åtgärden att föreslå införandet av formell kompetens och därigenom binda rekryteringen av arbetsförmedlingstjänstemän till en relativt snäv krets.

Om de sakkunniga sålunda starkt framhäva betydelsen av de personliga egenskaperna hos arbetsförmedlingstjänstemannen, innebär detta intet ring- aktande av vid olika utbildningsanstalter förvärvade teoretiska meriter. Den

• Sida 45
•  Original

allra bästa arbetsförmedlaren torde bli den, som i sig förenar god allmän lämplighet med gedigna kunskaper, såväl praktiska kunskaper om arbets— livet som vissa teoretiska kunskaper. Betydelsen av fackkunskaper bör här understrykas. Arbetsförmedlingen har under de senaste åren i större grad än förut prövat utvägen att till sig knyta personer med fackkunskaper, vilka samtidigt haft goda kontakter med arbetsmarknadens parter. Re— sultatet synes ha blivit mycket gott. Beträffande de teoretiska kunskaperna synes det lämpligast, att dessa förvärvats före anställningen inom arbetsför- medlingen. De fordringar, som ställas för examen vid socialinstituten, synas vara det kunskapsmått, som bör eftersträvas, men de sakkunniga anse sig dock ej böra föreslå examen vid socialinstitut som villkor för erhållande av arbetsförmedlingstjänst. För tjänstemän, som före tillträdet av arbetsförmed- lingstjänst icke förvärvat nödiga teoretiska kunskaper, synes en komplette— rande utbildning böra anordnas. Denna synes lämpligen kunna samordnas med den fortbildning av personalen, som de sakkunniga rekommendera. För en överblick över den nuvarande arbetsförmedlingspersonalens utbildnings- t'örhållanden hänvisas till Del I, sid. 200 ff.

Då sålunda inga formella kompetenskrav skulle fastställas, måste rekryte— ringen av personal till arbetsnämnder och arbetsförmedlingar ägnas den allra största omsorg. Närmast åvilar denna den lokala arbetsmarknadsmyn— digheten, men från den centrala arbetsmarknadsmyndighetens sida måste kontroll häröver utövas. Lämpligast synes vara att låta aspiranten genomgå en prövotid, under vilken han får tillfälle visa, om han har den grundläg- gande allmänna lämplighet, som bör vara ett oeftergivligt krav för fortsatt an- ställning. Praktiskt kan det ordnas så, att aspiranten anställes tillfälligt av lokalmyndigheten med ett inom ramen av tillgängliga medel efter direktiv från centralmyndigheten fastställt arvode. Den tillfälliga anställningstiden, som samtidigt är prövotid, bör begränsas och helst ej överstiga 6 månader, då vederbörande, om han är lämplig för fortsatt anställning, bör förordnas till extra tjänsteman. Efter ännu någon tid, förslagsvis 1 är, hör han kunna få ställning som eo-tjänsteman, och sedermera i vederbörlig ordning även bliva ordinarie befattningshavare. Detta synes böra vara den normala be- fordringsgången.

I samband härmed vilja de sakkunniga betona, att de anse en i mesta möj— liga mån fri över— och befordringsgång mellan länsarbetsnämndens och ar— betsförmedlingens olika verksamheter, sålunda mellan arbetsförmedlingen och kansliet och mellan olika fackexpeditioner och specialförmedlingar inom ar- betsförmedlingen, vara en stor fördel. Skapandet av ”exklusiva” personalka- tegorier inom verksamheten bör så vitt möjligt undvikas. Alla böra från bör— jan ha chans till befordran till vilken tjänst som helst inom verksamhetsom- rådet allt efter visad duglighet och fallenhet. Detta utgör förutsättning för att emå den smidighet och elasticitet i organisationen, som är nödvändig med

• Sida 46
•  Original

En sådan ordning får givetvis icke utesluta möjligheten att även till vissa högre befattningar inom organisationen direkt kunna rekrytera personer, som icke tidigare varit knutna till arbetsförmedlingen men som på grund av olika orsaker (t. ex. viss teoretisk eller praktisk utbildning) synas väl läm- pade för ifrågavarande befattningar. Detta synes bl. a. gälla ungdomsförmed- lingen. På grund av denna förmedlingsgrens speciella arbetsuppgifter med bl. a. yrkesvägledning i högre skolor synes det vara behövligt att dit kunna knyta personer, som även genom teoretisk utbildning förskaffat sig nödiga kvalifikationer.

I anslutning till vad de sakkunniga ovan anfört vilja de betona vikten av att utbildningen av personalen inom verket ägnas särskild uppmärksamhet. I Del I, sid 206, har redogjorts för de åtgärder härutinnan, som hittills vidtagits. De sakkunniga anse det nödvändigt, att arbetet härmed fortsättes på den inslagna vägen och vilja starkt betona angelägenheten av att det ytterligare utbygges och fördjupas. Det bör ankomma på den centrala arbets— marknadsmyndigheten att draga upp riktlinjerna härför och ägna personal- utbildningen ett speciellt intresse.

Tjänsteförteckning.

Vid uppgörandet av tjänsteförteckning för arbetsnämnderna och arbetsför— medlingarna ha de sakkunniga utgått dels från nu gällande provisoriska tjänsteförteckning, dels från gällande tjänsteförteckningar för civilförvalt- ningen överhuvud taget. Normerande har därjämte varit en strävan att ge befattningshavare inom förmedlingsarbetet en sådan lön, att man i konkur— rens med den allmänna arbetsmarknaden till arbetsnämnder och arbetsför- medlingar kan knyta personal med väldokumenterade personliga egenskaper och kvalifikationer.

Den provisoriska tjänsteförteckningen, sådan den framstår enligt de av ar- betsmarknadskommissionen i maj 1945 antagna personalplanerna för läns— arbetsnämnderna, har följande utseende.1

Arbetsnämndsdirektör i Stockholm ............ 302 Länsarbetsdirektör i Göteborg och Malmö . 282

Länsarbetsdirektör i Stockholms län, Linköping, Borås, Karlstad, Örebro, Falun, Gävle, Härnö- sand ..................................... 262

1 Som förut nämnts, äro alla här berörda tjänstemän i lönetekniskt hänseende att betrakta som arvodister. Som en praktisk åtgärd har emellertid arbetsmarknadskommissionen från 1 juli 1941 beslutat ansluta arvodena till civila icke-ordinariereglementet, vilket också i övriga delar tillämpas för tjänstemännen med undantag av tjänste- och familjepensionsreg— lementena. Samtliga angivna lönegrader hänföra sig sålunda till icke—ordinariereglemen- tet (EO). 2Innehavarna av dessa tjänster ha till jämna belopp avrundade arvoden men åtnjuta i övrigt förmåner enligt angivna lönegrader.

• Sida 47
•  Original

Länsarbetsdirektör i Uppsala, Eskilstuna, Jön— köping, Växjö, Kalmar, Karlskrona, Kristian- stad, Halmstad, Skövde, Västerås, Östersund, Umeå, Luleå .............................. 251 .-

Länsarbetsdirektör i Visby .................... 221

Inspektör

Kontorsföreståndare av l:a klass .............. 21

Konsulent (kvinnliga arbetsförmedlingsområdet) 18

Förste assistent ............................. 18 Förste amanuens

Kontorsföreståndare av 2:a klass .............. 18

Assistent

Kontorsföreståndare av 3ze klass .............. 15

Assistent

Kontorsföreståndare av 4:e klass ..............

Assistent

Kanslibiträde ................................

Förste expeditionsvakt ....................... Expeditionsvakt ............................. Kontorsbiträde .............................. 4

Skrivbiträde

Ett viktigt spörsmål, som de sakkunniga haft att taga ställning till vid uppgörandet av tjänsteförteckning, har varit frågan om en differentiering i lönehänseende inom samma tjänstegrad, främst vad gäller arbetsnämnds- direlctörerna. Mot en differentiering kan bland annat tala det förhållandet, att det här gäller i stort sett jämställda befattningar utan någon egentlig skillnad i arbetsuppgifternas art. En viss olägenhet vid differentiering är vidare, att de dugligaste aspiranterna komma att söka sig till de högst avlö— nade befattningarna och att en alltför stor, kanske icke önskvärd omflyttning av personalen därigenom kan bli följden. Men starka skäl tala också onekligen för en differentiering. Främst bland dessa är olikheten i arbetsuppgifternas omfattning hos de olika arbetsnämnderna, varav följer, att arbetsnämnds- direktörens arbete blir mer eller mindre krävande. Den omständigheten, att en differentiering hittills gällt beträffande länsarbetsdirektörsbefattningarna, torde dessutom i viss mån bjuda till iakttagande av försiktighet vid ändring av denna praxis.

Under hänsynstagande till de olika skäl, som sålunda kunna anföras för

1Innehavarna av dessa tjänster ha till jämna belopp avrundade arvoden men åtnjuta i övrigt förmåner enligt angivna lönegrader.

2I några fall har inspektör, som jämväl är direktörens ställföreträdare, särskilt arvode härför.

3Till de kanslibiträden, som äro redogörare, har ett särskilt tilläggsarvode utgått för mer- uppgifter i regel sammanhängande med åtgärder för att förse skogsbruket med arbetskraft.

• Sida 48
•  Original

och emot en differentiering, ha de sakkunniga ansett sig böra föreslå bibe— hållandet av viss differentiering av arbetsnämndsdirektörsbefattningarna.

De sakkunniga ha därefter tagit upp frågan till vilken löneplan chefs— befattningen bör hänföras, varvid man haft att välja mellan löneplan A eller löneplan C (förordnande på viss tid). Väljes löneplan C, skulle detta i föreliggande fall innebära, att arbetsnämndsdirektörerna tillsattes på förord— nande, förslagvis på sex år, och erhölle en enligt gällande löneplan fastställd lön. Denna löneplan är icke dyrortsgrupperad. Fördelen med förordnande på viss tid är bland annat möjlighet till omplacering och ombyte på ett smi— digare sätt än vad som är förhållandet med befattningshavare på löneplan A. Med hänsyn till nödvändigheten av att inom arbetsförmedlingsorganisa— tionen tillgodose dylika synpunkter föreslå de sakkunniga, att löneplan C tillämpas.

De sakkunniga anse, att den nuvarande löneställningen för arbetsnämnds- —direktören i Stockholm (motsvarande lönegrad Ro 30) är lämpligt avvägd med hänsyn till de med befattningen förenade göromålen och de krav, som kunna ställas på innehavaren av befattningen. De sakkunniga vilja därför föreslå, att lönen för denna befattning fastställes till ett belopp ungefär mot— svarande nu utgående lön. Man har därmed så att säga fixerat toppen i t jän- steförteckningen.

Överförs denna löneställning till löneplan C, svarar den närmast mot löne- graden 5 i denna löneplan. (Då inga ålderstillågg utgå på löneplan C, måste jämförelse göras med högsta löneklassen i föreliggande lönegrad på löneplan A.) Lönegraden C 5 skulle sålunda markera högsta tjänsten i tjänsteförteck- ningen. Till denna lönegrad synes förutom befattningen som arbetsnämnds- direktör i Stockholm böra föras befattningarna som arbetsnämndsdirektör i Göteborg och Malmö. De sakkunniga anse, att sistnämnda två befattningar höra i lönehänseende jämställas med den i Stockholm, då arbetsförmedlingens organisation och arbetsuppgifternas omfattning och art i Göteborg och Malmö äro jämförliga med dem i Stockholm. Dessa tre befattningar skilja sig också asevärt från de övriga arbetsnämndsdirektörsbefattningarna.

Flertalet av de återstående arbetsnämndsdirektörsbefattningarna synas böra erhålla lönegraden närmast under den för Stockholm, Göteborg och Malmö föreslagna, d. v. s. C4. Detta innebär i jämförelse med nuvarande lönesättning en höjning, som de sakkunniga emellertid anse motiverad med hänsyn till önskvärdheten att på dessa poster erhålla verkligt dugliga krafter samt skälig med hänsyn till arbetsuppgifternas vikt. De sakkunniga föreslå sålunda att arbetsnämndsdirektörs-befattningarna vid arbetsnämnderna i Upp— sala, Eskilstuna, Linköping, Jönköping, Kalmar, Kristianstad, Uddevalla, Borås, Skövde, Karlstad, Örebro, Västerås, Falun, Gävle, Härnösand, Umeå och Luleå placeras i lönegrad C 4. Motsvarande befattningar vid arbetsnämn- derna i Växjö, Karlskrona, Halmstad och Östersund föreslås erhålla löne—

• Sida 49
•  Original

gradsplaceringen (13, under det att slutligen arbetsnämndsdirektörsbefatt— ningen i Visby föreslås i C 2. Beträffande de 4 befattningar, som föreslås i C 3, må sägas, att de äro befattningar i län, som med avseende på antalet in— vånare ganska klart skilja sig från övriga län och bilda en grupp för sig. De med befattningen förenade göromålen måste därför bli av mindre omfattning, varför det synes motiverat, att de placeras en lönegrad lägre än det stora flertalet motsvarande befattningar i andra län. Samma motiv har gällt, då de sakkunniga föreslagit placering av arbetsnämndsdirektörsbefattningen i Visby i C 2.

Arbetsnämndsdirektörsbefattningarna skulle sålunda enligt de sakkun— nigas förslag erhålla följande lönegradsplacering i tjänsteförteckningen:

Arbetsnämndsdirektör i Stockholm, Göteborg och Malmö C5 Arbetsnämndsdirektör vid övriga arbetsnämnder (utom Växjö, Visby, Karlskrona, Halmstad och Östersund) .. C4 Arbetsnämndsdirektör i Växjö, Karlskrona, Halmstad och Östersund ........................................ C 3 Arbetsnämndsdirektör i Visby ........................ C2

Med hänsyn till organisationen vid arbetsnämnderna i Stockholm, Göteborg och Malmö, som i storlekshänseende avsevärt skiljer sig från organisationen i andra län och därigenom närmast under arbetsnämndsdirektören kräver en särskilt kvalificerad befattningshavare, föreslå de sakkunniga inrättandet av en befattning som förste inspektör med placering i lönegrad A 24 vid dessa arbetsnämnder. Förslaget innebär bibehållandet av nuvarande ordning, då den inspektör, som tjänstgör som direktörens ställföreträdare på nämnda orter, för närvarande åtnjuter ett tilläggsarvode, så att hans sammanlagda löneförmåner redan nu ligga i närheten av 24 lönegraden.1

I nu gällande provisoriska tjänsteförteckning inrymmer inspektörsgraden flera olika befattningar med olika arbetsuppgifter. Hit höra såväl inspektör för arbetsförmedlingsärenden och inspektör för socialhjälpsärenden som vid vissa nämnder föreståndare för särskilda specialavdelningar (ungdomsför- medling och yrkesvägledning, tjänstemanna— och sjömansförmedling, expedi- tion för partiellt arbetsföra). Av de olika inspektörstjänsterna får den, som avser arbetsförmedlingsärenden, anses vara den främsta, och det kan därför ifrågasättas, huruvida icke denna tjänst bör ges en något högre löneställning än de övriga. Detta skulle innebära införande av två inspektörsgrader. Ett annat motiv för införande av en högre inspektörsgrad än nu gällande är, att med hänsyn till nödvändigheten av att förvärva skicklig personal till vissa befattningar inom specialförmedlingarna, måste en konkurrenskraftig lön kunna bjudas. Bland annat inom ungdomsförmedling och yrkesvägledning

1 Tilläggsarvodet utgår med 100: _ kr. per månad.

• Sida 50
•  Original

torde det t. ex. bli nödvändigt att för en del befattningar kunna bjuda en lön ungefär motsvarande läroverksadjunkts. Dessa specialbefattningar böra emellertid icke ges högre löneställning än inspektörsbefattningarna för ar- betsförmedlingsärenden, då de förras arbetsuppgifter i det stora hela äro underställda de senares. På grund härav föreslås inrättandet av en inspektörs- grad, som kan användas både för arbetsförmedlingsinspektör och inspektör vid vissa specialförmedlingar. I betraktande av vad som anförts angående konkurrensen med läroverksadjunkter (vars tjänstegrad är A 23), synes en placering av en inspektörsgrad i A 22 vara motiverad. Den nuvarande inspek— törsgraden, 21, föreslås bibehållen för flertalet inspeklörsbefattningar inom

specialförmedlingarna. Inspektörsbefattningarna föreslås sålunda hänförda till följande löne— grader:

Förste inspektör ............... A 24 Inspektör ..................... A 22

I fråga om assistentgmderna gäller främst att åstadkomma en lämplig avvägning mellan de olika assistentklasserna. Ur rekryterings- och effektivi— tetssynpunkt är det till fördel, att dylika tjänstemän beredas utsikt att avan- cera från lägre till högre avlönade befattningar. Å andra sidan torde ett sys— tem med alltför många lönegrader vara mindre lämpligt, särskilt inom en institution som arbetsförmedlingen, då ett sådant system lätt skulle leda till att befattningshavaren för vinnande av löneförbättring gång efter annan sökte förflyttning till annan plats och därigenom ej bleve i tillfälle att för— värva den ingående lokal- och personkännedom, som är en viktig förutsätt- ning för uppnående av goda resultat inom detta arbetsområde.

Hänföres den lägsta inspektörsgraden till 21:a lönegraden lär den lämp- ligaste assistentlönegraden därunder bli 18, en skillnad på tre lönegrader. Denna lönegrad motsvarar för närvarande förste assistentens löneställning i den provisoriska tjänsteförteckningen. Löneställningen torde med fördel kunna bibehållas och befattningen erhålla samma namn som nu.

Räknar man fortfarande med en skillnad på 3 lönegrader som lämplig, blir nästa assistentlönegrad 15, vilken svarar mot nuvarande lönegradsplacering. Till denna grupp tjänster har i nuvarande ordning hänförts flertalet av före— ståndarbefattningarna för de olika fackexpeditionerna (med undantag av de allra största) vid huvudkontoren och några avdelningskontor samt ett stort antal av föreståndarbefattningarna vid avdelningskontoren. Dessa befatt- ningar torde bli sluttjänster för flertalet arbetsförmedlingstjänstemän, och det är därför av vikt, att befattningarna i fråga erhålla en sådan lönegrads— placering att de locka dugligt folk. De bli på sitt sätt normerande för re— kryteringen och standarden hos arbetsförmedlingstjänstemännen.

• Sida 51
•  Original

De två följande assistentgraderna i gällande provisoriska tjänsteförteck- ning äro placerade i lönegrad 12 respektive lönegrad 8. Dessa utgöra nu rekryteringsgrader för arbetsförmedlingstjänst. Då det visat sig allt svårare att erhålla lämplig arbetsförmedlingspersonal för den lön, som bjudes i löne- grad 8, har det varit nödvändigt att i större utsträckning rekrytera på en lön motsvarande 12:e lönegraden. De sakkunniga föreslå därför, att lönegraden A 12 fastställes som lägsta assistentlönegrad i tjänsteförteckningen.

Tjänsteförteckningen skulle sålunda komma att upptaga assistenter i föl—

' jande lönegrader:

Förste assistent Assistent ...................... A 15 Assistent

Kontorsföreståndarnas lönegradsplacering bör, som förut nämnts, anpassas efter inspektörs— och assistentlönegraderna. Så är fallet i den provisoriska tjänsteförteckningen, och något skäl till ändring härutinnan synes icke före— ligga. Under hänsynstagande till de sakkunnigas tidigare framlagda förslag om indelning i kontorsklasser synes en lämplig lönegradsplacering för kon— torsföreständarna vara följande:

Kontorsföreståndare av klass 1 A ............ A22 » 1 B ............ A 21 >> 2 ............ A 18 » 3 ............ A 15 » 4 ............ A 12

Tjänsterna för biträdespersonal vid centrala kansliet höra helt anslutas till gällande tjänsteförteckningar för civilförvaltningen. Sålunda föreslås en kansliskrivarebefattning i lönegrad A 11. Den har ingen direkt motsvarighet i nuvarande provisoriska tjänsteförteckning, men behov av en mera kvali— ficerad befattningshavare på kansliet har gjort sig gällande och bör nu ta form genom införandet av kansliskrivarebefattningen. Befattningshavaren får kamerala och statistiska arbetsuppgifter samt överinseende över nämndens skrivpersonal och får övertaga uppgifter, som nu delvis vila på förste ama— nuensen, statistikamanuensen, materialredogöraren och kassaredogöraren. 'De övriga biträdesbefattningarna, kanslibiträde, förste expeditionsvakt, expe— ditionsvakt och kontorsbiträde böra också inplaceras enligt reglerna för civilförvaltningens tjänsteförteckning. Skrivbiträdesgraden föreslås icke på löneplan A utan endast som Eo. Biträdestjänsterna skulle således placeras i följande lönegrader:

Kansliskrivare . Kanslibiträde .............................. A 7 Förste expeditionsvakt ...................... A 7

• Sida 52
•  Original

Expeditionsvakt ............................ A 6 >> ............................ A 5 Kontorsbiträde ............................. A 4

Den fullständiga tjänsteförteckningen, som de sakkunniga sålunda föreslå ' för arbetsnämnderna och arbetsförmedlingarna, återges här nedan:

Arbetsnämndsdirektör i Stockholm, Göteborg och Malmö ................................... C 5 Arbetsnämndsdirektör i Uppsala, Eskilstuna, Lin- köping, Jönköping, Kalmar, Kristianstad, Udde— valla, Borås, Skövde, Karlstad, Örebro, Väs— terås, Falun, Gävle, Härnösand, Umeå och

Luleå .................................... C 4 Arbetsnämndsdirektör i Växjö, Karlskrona, Halm— stad, Östersund ........................... C 3 Arbetsnämndsdirektör i Visby ................ C 2 Förste inspektör ............................ A 24 Inspektör .................................. A 22 Kontorsföreståndare av klass 1 A .............. A 22 Inspektör .................................. A 21 Kontorsföreståndare av klass 1 B .............. A 21 Förste assistent ............................ A 18 Kontorsföreståndare av klass 2 ................ A 18 Assistent ................................... A 15 Kontorsföreståndare av klass 3 ................ A 15 Assistent ................................... A 12 Kontorsföreståndare av klass 4 ................ A 12 Kansliskrivare .............................. A 11 Kanslibiträde ............................... A 7 Förste expeditionsvakt ....................... A 7 Expeditionsvakt ............................. A 6 » ............................. A 5 Kontorsbiträde .............................. A 4

Fördelningen på ordinarie och icke-ordinarie tjänster.

I enlighet med den praxis, som tidigare tillämpats vid statens övertagande av sådana institutioner, som förut tillhört landstings eller kommuners verk— samhetsområde, ha de sakkunniga ansett, att de befattningar, som kunna anses motsvara ordinarie landstings— eller kommunala befattningar, böra upp— föras på ordinarie stat. Dessas antal beräknas uppgå till omkring 220. För-

• Sida 53
•  Original

utom dessa befattningar, vilkas antal är mycket skiftande i olika län, anse de sakkunniga emellertid, att å ordinarie stat bör uppföras även en del efter den 20 maj 1940 nyinrättade eller förut som icke—ordinarie upptagna befatt- ningar, vilka äro av den natur, att de under alla förhållanden måste anses erforderliga inom arbetsförmedlingsorganisationen. Flera av dessa ha funnits till under bortåt sex år, och tvekan om deras behövlighet kan icke råda. Med hänsyn till den starka utvidgning, som länsarbetsnämnderna och arbets— förmedlingarna undergått de senaste åren, och ovissheten om i vad mån denna utveckling kommer att fortsätta efter återgången till mera normala förhållanden, bjuder emellertid försiktigheten, att en stor del av den mera fast anställda personalen tills vidare placeras som extra ordinarie tjänstemän.

Ett annat skäl för begränsning av antalet ordinarie tjänster är, att läns— : arbetsnämndemas och arbetsförmedlingarnas nuvarande personal till en stor ; del utgöres av tämligen nyanställda befattningshavare, vilkas lämplighet för fortsatt anställning och befordran ej alltid är tillräckligt prövad. En översikt Y över den nuvarande personalens anställningstid i organisationen återfinnes i Del I (sid. 199.) Chefsmyndigheten torde, såsom i liknande fall skett inom '! andra förvaltningsområden, böra erhålla befogenhet att icke omedelbart till— sätta samtliga ordinarie befattningar utan i förekommande fall låta sådana uppehållas på förordnande tills vidare eller för viss tid.

Deltids tj äns terna.

Det stora flertalet deltidstjänster torde bli sådana, som avse föreståndar- tjänster vid expeditionerna på mindre orter. I lönetekniskt hänseende äro de att betrakta som arvodestjänster. Arvodet är för närvarande avpassat så, att det svarar mot viss del av lönen i lägsta kontorsföreståndareklassen (Ro 12). De sakkunniga anse det lämpligt, att arvodet beräknas i stort sett efter denna grund och sakna anledning att närmare ingå på detaljerna i arvodessystemet, då det bör ankomma på den centrala arbetsmarknadsmyndigheten att draga upp riktlinjerna härför

De sakkunniga ha övervägt, huruvida icke arvodesanställda befattnings— havare efter viss tid borde kunna tillerkännas förhöjt arvode.'De sakkunniga ha sig bekant att inom bland annat postverket tillämpas efter vissa års tjänst- göring uppflyttning i löne'klass för poststationsföreståndare med arvodes- avlöning. Tänkbart är även att på andra sätt söka ordna så, att i individuella fall arvodesförhöjning äger rum med hänsyn till visad personlig duglighet i arbetet. Härigenom skulle man kunna underlätta rekryteringen till dessa be- fattningar. De sakkunniga ha stannat för att här endast göra det uttalandet, att det centrala arbetsmarknadsorganet bör närmare överväga om och i så fall på vad sätt lämpliga anordningar i detta hänsende kunna vidtagas.

• Sida 54
•  Original

Tj äns ternas tillsättning.

Beträffande tillsättningen av tjänsterna gäller för närvarande, att alla tjänster med undantag av länsarbetsdirektörernas tillsättas av respektive länsarbetsnämnder med iakttagande av vad arbetsmarknadskommissionen därutinnan föreskrivit. Länsarbetsdirektörstjänsterna tillsättas av arbets- marknadskommissionen. I Del I har närmare redogjorts för det praktiska förfaringssättet vid tillsättningen (sid. 180).

Med hänsyn till att arbetsnämnden utgör en av Kungl. Maj:t tillsatt nämnd., vilken besitter särskild sakkunskap angående arbetsmarknadens förhållan- den, synes det lämpligt, att alla tjänster i varje fall till och med 15:e löne- graden tillsättas direkt av arbetsnämnderna enligt generella direktiv av det centrala arbetsmarknadsorganet. Under dettas prövning skulle tillsättning i det speciella fallet komma endast besvärsvägen.1 Tjänsterna över 15:e till och med 22:a lönegraderna synas böra tillsättas av det centrala arbetsmarknads- organet, under det att tjänsterna över 22za lönegraden samt arbetsnämnds- direktörstjänsterna föreslås tillsättas av Kungl. Maj:t.

lDenna ordning överenstämmer med ett inom arbetsmarknadskommissionen uppgjort förslag, avsett att realiseras från och med den 1 juli 1946.

• Sida 55
•  Original

KAP. VI.

Kostnader för arbetsnämnder och arbets-

förmedlingar.

Omståendc kostnadsberäkning för verksamheten vid arbetsnämnder och arbetsförmedlingar grundar sig på en inom arbetsmarknadskommissionens kansli uppgjord kostnadskalkyl, vilken återfinnes som bilaga C. Då per— sonalorganisationen och omkostnadsposterna icke kunna definitivt fast- ställas, förrän den inom arbetsmarknadskommissionen igångsatta organisa- tionsutredningen (jfr Kap. IV) blivit slutförd, är beräkningen att betrakta som preliminär. Beräkningen avser organisationen utan hänsyn tagen till de olika utbyggnadsbehov avseende ungdomsförmedling och yrkesvägledning, tjänstemannaförmedling samt förmedlingsorganisationen för partiellt arbets- föra, som efter hand kunna visa sig nödvändiga. Kostnadsberäkningen avser sålunda i huvudsak den personalorganisation, varom arbetsmarknadskom— missionen i maj 1945 fattade beslut (den s. k. översynen).

Vad gäller ungdomsförmedling och yrkesvägledning ha de sakkunniga erfarit, att inom ecklesiastikdepartementet överväges att i anslutning till nu pågående Skolutredning upptaga hela frågan om yrkesvägledningens fram- tida ställning. De sakkunniga ha därför icke berört de spörsmål, som gälla personalorganisationen vid ungdomsförmedlingen och yrkesvägledningen. Vad angår förmedlingsorganisationen för de partiellt arbetsföra vilja de sak— kunniga erinra om kommitténs för partiellt arbetsföra nyligen avgivna be— tänkande I (SOU 1946: 24). I skrivelse den 6 juni 1946 ha de sakkunniga avgivit remissyttrande beträffande kommitténs förslag, vari de sakkunniga förklarat sig principiellt ingenting ha att erinra mot förslaget men samtidigt velat understryka önskvärdheten av att organisationen utbygges successivt i ett tempo, som motsvaras av föreliggande förmedlingsbehov. Frågan om tjänstemannaförmedlingens fortsatta utbyggnad är för närvarande under Övervägande inom arbetsmarknadskommissionens kansli, varför de sakkun- niga ej ansett sig böra taga ställning härtill.

• Sida 56
•  Original

Kostnadsheräkning för verksamheten vid arbetsnämnder

och arbe tsförmedlingar.

Beräkningar inom SAK:s Utgifter1 Ökning)+) kansli (Jfr år 1945 Minstming(——) bilaga G) 1 Arvoden och avlöningar Arvoden till ordförande, ledamöter och ersättare i arbetsnämnden samt till ledamöter i arbetsnämndens råd 205 000

Avlöningar och arvoden till stadig- varande anställd personal och till 9 600 0002 6 576 700 3 023 300

Pensioner3 . 200 000 87 700 112 300

Arvoden till tillfälligt anställd perso- nal samt tilläggsarvoden till ombud 550 000 3 165 600 2 615 600

Summa arvoden, avlöningar och pensioner ...................... 10 555 000 10 005 250 549 750

Omkostnader Summa 3 569 000 4 044 100 475 100

därav telefonabonnemang, telegram och , telefonsamtal 1 180 000 1 273 850

hyror för tjänstelokaler samt vär- me, lyse och vattenavgifter; in- rednings- och reparationskostna— der; städning, tvätt och renhåll- 1 480 000 1 319 700 160 300

övriga omkostnader 909 000 1 450 550 —— 541 550 I—II Totalsumma . 14 124 000 14 049 350 + 74 650

Såsom framgår av tablån, beräknas huvudpost I »Arvoden och avlöningar» uppgå till 10,55 miljoner kronor, varav avlöningar och arvoden till personal utgör 10,15 miljoner kronor. I jämförelse med sammanlagda avlöningskost— naderna under år 1945 för stadigvarande och tillfälligt anställd personal

1 Utgifterna innefatta kostnaderna såväl för den normala verksamheten som för kris- och beredskapsuppgifterna. (Jfr Del 1, Kap. XI.) 2 Kostnaderna beräknade enligt n ä 5 t h 6 g sta löneklass med avdrag för tjänste- och familjepension. Avlöningsförmånerna ha beräknats enligt efter den 1 juli 1946 utgående för- höjda löner. Som anförts å sid. 41 ha merkostnaderna för uppflyttning av föreståndartjäns- terna vid vissa avdelningskontor ej inräknats. Kostnaderna efter l ä g s t a ] 6 n e k l a s 5 enligt samma beräkningsgrunder uppgå till 8,3 milj. kronor. 3 Avser pensioner till av förutvarande huvudmän pensionerade befattningshavare.

• Sida 57
•  Original

innebär nämnda summa en ökning med omkring 400 000 kronor. I jämförelse med pcrsonalkostnaderna för stadigvarande anställd personal enligt av arbets- marknadskommissionen i maj 1945 antagna personalplaner (8,5 miljoner kronorl) innebär »förstatligandeförslaget» (9,2 miljoner kronor; ombud, 400 000 kronor, och tillfällig personal samt tilläggsarvoden till ombud, 550000 kronor, ej medräknade) en ökning av personalkostnaderna med omkring 700 000 kronor. Denna ökning förklaras till största delen av auto- matiska förhöjningar, såsom övergång till löneplan C och A samt förvand— ling av ex—tjänster till eo—tjänster. Till mindre delen förklaras den av upp- flyttningar av tjänster i högre lönegrader.

Huvudpost II »Omkostnader» beräknas uppgå till 3,6 miljoner kronor mot 4 miljoner kronor år 1945. Den enda post bland omkostnaderna, som beräk— nas överstiga kostnaderna för år 1945, är hyror för tjänstelokaler m. m., be- roende på en nödvändig förbättring av lokalernas standard. År 1945 utgjorde denna kostnadspost 1,3 miljoner kronor, och i den preliminära beräkningen upptages den till 1,5 miljoner kronor.

De sammanlagda kostnaderna för arbetsnämnder och arbetsförmedlingar (huvudpost I och II) beräknas vid ett förstatligande i enlighet med de sak- kunnigas förslag uppgå till omkring 14,1 miljoner kronor mot c:a 14 miljoner kronor år 1945.

1 Kostnaderna beräknade enligt näst högsta löneklass med avdrag för tjänste- och famil- jepension. Avlöningsförmånerna ha beräknats enligt efter den 1 juli 1946 utgående för- höjda löner. Kostnaderna efter lägsta löneklass enligt samma beräkningsgrunder uppgå till 7,5 milj. kronor.

• Sida 58
•  Original

KAP. VII.

Övergångsförhållanden.

I samband med det definitiva förstatligandet uppstå dels frågor om statens övertagande av inventarier, som tillhöra förutvarande huvudmän, dels också frågor om övergången för den personal, som är sysselsatt inom arbetsför- medlingen. Beträffande sistnämnda spörsmål tilldrager sig pensionsfrågan och frågan om tjänstårsberäkning särskild uppmärksamhet.

Vad gäller inventarier, som tillhöra förutvarande huvudmän, representera de en mycket liten del av arbetsförmedlingens nuvarande inventariebestånd. Detta sammanhänger med att de inventarier, som med dispositionsrätt i maj 1940 Övertogos av länsarbetsnämnderna, varken kvantitativt eller kvalitativt voro tillfyllest med hänsyn till de anspråk, man senare ställde på arbets- förmedlingen. Den allra största delen av länsarbetsnämndernas nuvarande inventariebestånd har därför inköpts efter den 20 maj 1940 och helt bekostats av staten. I samband med det provisoriska förstatligandet uppgjorde läns— arbetsnämnderna en förteckning över de inventarier, som tillhörde förut- varande huvudmän, och åsatte dem, efter samråd med förutvarande huvud- mäns verkställande organ, ett värde. Summan av detta värde, fördelad på respektive huvudmän, anges här nedan.

Stockholms stad

Stockholms läns landsting ............. Uppsala läns landsting ................ Södermanlands läns landsting .......... Östergötlands läns landsting ............ 14 222: 1 Norrköpings stad ..................... 7 271: Jönköpings läns landsting ............. 7 669: Kronobergs läns landsting ............. 2 782: Kalmar läns norra landsting 1 456: Kalmar läns södra landsting 6 723: Gotlands läns landsting ................ 1 414: Blekinge läns landsting ................ 1 269: Kristianstads läns landsting ............ 5 614: Malmöhus läns landsting .............. 3 163:

• Sida 59
•  Original

Malmö stad .......................... 3 918: Hälsingborgs stad .................... 814: Hallands läns landsting ............... 6 405: Göteborgs och Bohus läns landsting . . . . 6 882: Göteborgs stad ....................... 13 189: Älvsborgs läns landsting ............... 7 239: Skaraborgs läns landsting .............. 5 018: Värmlands läns landsting .............. 5 457: Örebro läns landsting ................. 8 847: Västmanlands läns landsting ........... 2 606: Kopparbergs läns landsting ............ 2 236: Gävleborgs läns landsting .............. 980: Gävle stad ........................... 2 179: — Västernorrlands läns landsting ......... 12 470: Jämtlands läns landsting .............. 9 733: Västerbottens läns landsting ............ 9 829: Norrbottens läns landsting ............. 12 481:

194 548:

Som synes rör det sig om för respektive huvudmän tämligen små belopp. Vidare bör uppmärksammas, att för flera av dessa inventarier utgått stats- bidrag med 50 procent i enlighet med statsbidragsgrunderna i 1934 års ar- betsförmedlingslag. Då staten enligt de sakkunnigas förslag kommer att svara för alla kostnader för arbetsförmedlingen och sålunda en betydande utgifts- post kommer att avlastas de forna huvudmännen, synes det ej vara rimligt, att ersättning skall utgå för de inventarier, som staten övertager. De sak- kunniga föreslå därför, att förutvarande huvudmän åläggas skyldighet att utan vederlag överlämna sina inventarier till staten.

I samband med frågan om inventarierna kan omnämnas, att något problem om överlåtande av fastigheter för arbetsförmedlingen ej synes uppstå. I intet fall äga landstingen såsom förutvarande huvudmän för arbetsförmed- lingen fastigheter, som uppförts för arbetsförmedlingsändamål. Däremot ha primärkommunerna på flera orter låtit uppföra särskilda fastigheter för ar— betsförmedlingens bruk. Då emellertid enligt de sakkunnigas förslag primär- kommunerna skola åläggas att tillhandahålla lokaler för arbetsförmedlings- ändamål, i vilka staten uppträder som vanlig hyresgäst, är frågan om över— låtande av fastigheter i intet fall aktuell.

I samband med övertagandet av den personal, som tidigare varit anställd hos förutvarande huvudmän, aktualiseras flera spörsmål. Då arbetsförmed- lingen i maj 1940 provisoriskt förstatligades, övertogo länsarbetsnämnderna 424 befattningshavare, som voro anställda hos landsting eller kommun. Av dessa ha under de gångna åren 46 uppnått pensionsålder och erhållit pension

• Sida 60
•  Original

av förutvarande huvudmän samt 59 av andra anledningar lämnat sina befatt- ningar inom arbetsförmedlingen, varför hela antalet befattningshavare inom arbetsförmedlingen, som varit anställda hos förutvarande huvudmän och som fortfarande voro i tjänst den 1 maj 1946, uppgick till 319. Av dessa kunde 219 stycken betecknas som ordinarie tjänstemän hos förutvarande huvudmän, under det att 100 kunde betraktas som icke—ordinarie. Då ordinarie-begreppet hos de olika huvudmännen icke varit liktydigt och icke alltid kan sägas ha haft samma betydelse som det för staten tillämpade, har det här fattats i sin vidare bemärkelse, varför till ordinarie tjänstemän även räknats sådana, som haft en »fast» eller »stadigvarande» anställning. Vad gäller dessa ordinarie tjänstemän synas för dem vissa övergångsbestämmelser vara erforderliga

Vad först beträffar rätten att övergå i statlig tjänst synes denna princi- piellt böra tillkomma alla hos förutvarande huvudmän anställda ordinarie befattningshavare. Det kan visserligen diskuteras, huruvida icke undantag borde göras för vissa grupper, t. ex. för dem, som endast ha kort tid kvar till uppnådd pensionsålder. Ett sådant system synes emellertid icke böra genom— föras, då arbetsförmedlingen sedan den 20 maj 1940 varit provisoriskt för— statligad och då enligt de sakkunnigas förslag de förutvarande huvudmän— nen helt skola avkopplas från sin befattning med arbetsförmedlingsorga- nisationen.

Vad gäller övergången till statstjänst bör denna göras beroende av befatt- ningshavarens fria val. Väljer han att övergå till statlig anställning, kommer han i åtnjutande av de förmåner, denna ger, men har då också avstått från de med befattningen hos förutvarande huvudman förenade förmånerna. Öns- kar han kvarstå hos förutvarande huvudman, bibehåller han de förmåner, han på denna befattning åtnjuter, men kan då icke göra anspråk på förmå- ner, som sammanhänga med den statliga anställningen. På grund av skilj— aktigheter, som i en del fall föreligga mellan löneförmånerna vid befattnin— gar hos förutvarande huvudmän och motsvarande statliga befattningar, torde det vara att förvänta, att en del befattningshavare — dock troligen endast ett fåtal — välja att kvarstå hos förutvarande huvudmän. Det bör dock på— pekas, att befattningshavare, som välja att kvarstå i sin befattning hos förut- varande huvudmän, icke vid befordran eller transport på egen begäran böra tillåtas att kvarstå hos förutvarande huvudmän utan då skola vara skyldiga att övergå i statens tjänst. Vidare bör uppmärksammas, att befattningshavare, som kvarstå i befattningar hos förutvarande huvudmän, skola vara skyldiga att upprätthålla de statliga befattningar, till vilka de närmast varit berättigade att övergå, varvid dessa statliga befattningar under övergångstiden komma att upptagas som vakanta.

Principiellt vore det riktigast, att för den, som kvarstår hos förutvarande huvudman, denne bestridde skillnaden mellan den högre kommunala lönen och den för befattningen utgående statliga. Med hänsyn till det ringa antal

• Sida 61
•  Original

befattningshavare, det här torde bli fråga om, finna sig de sakkunniga dock kunna förorda, att staten påtager sig hela lönekostnaden. Härigenom und- vikes nämligen en omständig administrativ apparat vid utbetalningen av mellanskillnaden.

Vad här ovan sagts angående möjligheten att få välja mellan att övergå i statlig anställning eller kvarstå hos förutvarande huvudman torde böra gälla i främsta rummet hos förutvarande huvudmän anställda ordinarie befatt— ningshavare.

Det synes emellertid rimligt, att sådana befattningshavare, som varit an- ställda hos förutvarande huvudmän någon längre tid och därefter tjänstgjort i statlig verksamhet sedan den 20 maj 1940, ges samma möjlighet, i synner- het som gränsen mellan 5. k. ordinarie och icke-ordinarie befattningshavare inom landstingens och kommunernas förvaltning ofta är svävande.

Arbetsförmedlingspersonalens pensionsfråga har redan under arbetsförmed- lingens kommunala period varit föremål för överväganden. Redan under för— sta året efter ikraftträdandet av 1934 års lag om offentlig arbetsförmedling upptogs frågan av socialstyrelsen. Styrelsen avlät den 12 november 1935 en framställning till Kungl. Maj:t med hemställan, att förslag måtte framläggas för riksdagen om att arbetsförmedlingsanstalternas befattningshavare i den utsträckning, som befunnes möjlig, skulle beredas delaktighet i statens pen- sionsanstalt. Pensionsanstalten avgav efter verkställd utredning den 16 novem— ber 1936 förslag i ärendet. Förslaget tillstyrktes enstämmigt av arbetsförmed- lingsanstalternas huvudmän och även av statskontoret, som den 19 oktober 1937 avgav yttrande i ärendet. Detta skulle härefter varit färdigt att före— läggas 1938 års riksdag. Frågan hade emellertid dessförinnan kommit i ett förändrat läge genom att Kungl. Maj:t efter framställning av arbetsförmed— lingstjänstemännens riksförbund den 3 december 1937 uppdragit åt socialsty- relsen att verkställa utredning om behövliga ändringar i den offentliga arbets— förmedlingens organisation. Då det icke ansågs lämpligt att, innan denna ut— redning slutförts, vidtaga någon omläggning av pensionsförhållandena, blev frågan om en reglering på detta område tills vidare bordlagd.

Om arbetsförmedlingen förstatligas, löses därmed även pensionsfrågan på så sätt, att de befattningshavare, som få anställning såsom ordinarie eller extra ordinarie tjänstemän, bli pensions'berättigade enligt de statliga pensions— reglementena (allmänna tjänstepensionsreglementet och allmänna familje— pensionsreglementet). Härvid uppkomma emellertid vissa spörsmål, som måste regleras genom särskilda övergångsbestämmelser. Särskilt gäller detta frågorna om tjänstemännens rätt att som tjänstår få tillgodoräkna sig tidi— gare anställning inom arbetsförmedlingen samt om statens övertagande av de pensionsförpliktelser, som åligga anstalternas förutvarande huvudmän eller de pensionsinrättningar, hos vilka dessa berett sina befattningshavare pensionsrätt.

• Sida 62
•  Original

De sakkunniga ha gjort vissa undersökningar angående nu gällande pen- sionsbestämmelser hos förutvarande huvudmän samt den arbetsförmedlings— personal, som kan anses pensionsberättigad hos dessa huvudmän. I tabell— bilaga XXXI redovisas »Pensionsberättigade befattningshavare vid arbetsför- medlingsanstalterna, fördelade efter födelseår», och i tabellbilaga XXXII an- gives tidpunkten, när de pensionsberättigade befattningshavarna uppnå pen- sionsålder.

Vissa svårigheter ha förelegat att avgöra vilka befattningshavare som skola anses vara tillförsäkrade pensionsrätt såsom landstings- eller kommu- nalanställda. Vid åtskilliga arbetsförmedlingsanstalter har nämligen tjänste— männens pensionsfråga varit ordnad endast på så sätt, att pensioner beviljats efter av landstinget i varje särskilt fall fattat beslut. I de fall, där det kan påvisas, att befattningshavare enligt av landsting eller kommun tillämpad praxis kunnat påräkna pension efter visst antal levnads— och tjänstår, synes emellertid med fog kunna göras gällande, att ifrågavarande befattningshavare är att anse såsom pensionsberättigad och följaktligen också berättigad att helt eller delvis tillgodoräkna sig anställningstiden i landstingets (kommu— nens) tjänst såsom tjänstår. Till stöd härför kan också åberopas de nu gäl— lande, av 1941 års riksdag antagna bestämmelserna om statsbidrag till pen— sioner åt befattningshavare vid den offentliga arbetsförmedlingen. Dessa innebära bland annat, att som villkor för statsbidrag till redan utgående pen- sioner uppställts, att vederbörande landsting eller stad bereder skäliga pen— sionsförmåner även åt befattningshavare, som avgå efter det staten övertagit ledningen av arbetsförmedlingen, samt åt dessas efterlevande. Då staten fast- slagit, att arbetsförmedlingsanstalternas tjänstemän måste anses berättigade till skäliga pensioner, även där formell utfästelse om viss pension icke före— ligger, synes en konsekvens härav vara, att staten vid ett övertagande av an— stalterna måste övertaga även skyldigheten att sörja för dessa tjänstemäns pensionering och att därvid låta dem tillgodoräkna intjänta tjänstår i samma utsträckning, som skulle blivit fallet, om pensionerna skulle utgått från an— stalternas förutvarande huvudmän.

Med hänsyn till svårigheten att exakt fastställa antalet befattningshavare, vilka såsom landstings- eller kommunalanställda kunna anses berättigade till pension, har vid den beräkning av antalet pensionsberättigade befattnings- havare, som framlagts i tabellbilagorna XXXI och XXXII, skillnad gjorts mellan å ena sidan sådana befattningshavare, som enligt gällande pensions— bestämmelser äro formellt berättigade till pension, och å andra sidan sådana, som i enlighet med tillämpad praxis torde kunna påräkna att bli pensione— rade. Beräkningen omfattar 219 befattningshavare, varav 162 kunna anses formellt pensionsberättigade och 57 pensionsberättigade enligt praxis. Ur ål— derssynpunkt fördela sig dessa på följande sätt:

• Sida 63
•  Original

Formellt _ pensions- Övriga Summa berättigade

Födda tidigast 1915 ........ 6 2 » 1905—1914 ' 20 » 1895 1904 21 » 1885—1894 11 * 1884 och tidigare . . . . i 3

S um ma 162 57 219

Beträffande den grupp, som innehaft sådan anställning hos förutvarande huvudmän, som icke varit förenad med pensionsrätt, samt hela den grupp, som anställts efter det provisoriska förstatligandet den 20 maj 1940, synes följande böra gälla. Den förra gruppen uppgår till 100 befattningshavare och den senare till omkring 1 000. I lönetekniskt hänseende ha dessa under det statliga provisoriet och i regel även hos förutvarande huvudmän räk— nats som arvodister, således utan pensionsrätt. Praxis vid arvodesanställd befattningshavares övergång till statstjänst, varmed är förenad pensions- rätt, är, att han som tjänstår för statspension medgives tillgodoräkna sig 2/:*. av föregående anställningstid. De sakkunniga vilja emellertid ifrågasätta, hu- ruvida icke sådana befattningshavare, som efter den av arbetsmarknads- kommissionen vidtagna provisoriska löneregleringen den 1 juli 1941 (Del I, sid 177 ff) erhållit avlöning enligt icke—ordinariereglementets bestämmel— ser för eo-tjänstemän och som sålunda fått vidkännas löneavdrag mot— svarande de för denna tjänstemannagrupp föreskrivna pensionsavdragen, borde .som tjänstår få tillgodoräkna sig hela anställningstiden som »eo- tjänstemän». De sakkunniga föreslå, att de befattningshavare, som, enligt ovan nämnts, kunna innefattas under begreppet »eo-tjänstemän», få som tjänstår för statspension tillgodogöra sig hela anställningstiden som »eo» samt 2/3 av tidigare anställningstid. Dessas antal beräknas uppgå till omkring 800.

Vad slutligen beträffar den grupp arbetsförmedlingstjänstemän, som re- dan uppnått pensionsåldern, uppgår denna till 87. Av dessa ha 47 pensio- nerats före det provisoriska förstatligandet den 20 maj 1940 och 40 efter detta datum. Samtliga ha pensionerats av sina förutvarande huvudmän, vilka erhålla minst 50 procent statsbidrag å pensionskostnaderna. Dessutom utgår i 18 fall änkepensioner, på vilka motsvarande statsbidrag erhålles. Hela statsbidraget till pensioner utgjorde år 1945 88000 kronor. Då de förutva- rande huvudmännens befattning med arbetsförmedlingen nu föreslås helt skola avvecklas, synes det riktigast, att staten helt övertager pensionsförplik- telserna även gentemot denna grupp på de villkor, som äro gällande hos för- utvarande huvudmän.

• Sida 64
•  Original

Vad slutligen beträffar den —— troligen fåtaliga — grupp, som väljer att kvarstå hos förutvarande huvudman och för vilken staten, enligt de sak— kunnigas här ovan skisserade förslag, skall bestrida hela den utgående lönen, synes i pensioneringshänseende böra gälla samma princip, som föreslagits för dem, som redan uppnått pensionsåldern.

Med det ovan sagda, varmed de sakkunniga även utgått ifrån, att hos förutvarande huvudmän anställda befattningshavare till statsverket över— låta den pensionsrätt de förvärvat genom anställning hos kommun eller landsting, har endast uppdragits riktlinjerna i stort, efter vilka frågorna om pension och tjänstårsberä'kning synas böra lösas. Det bör därefter an— komma på den centrala arbetsmarknadsmyndigheten att i de enskilda fallen närmare utreda här berörda frågor och i förekommande fall framlägga för— slag om deras lösning.

Vad som i det föregående sagts rörande tjänstårsberäkning för statspen- sion synes även böra gälla beträffande tjänstårsberäkning för löneklass— uppflyttning.

I samband med det definitiva förstatligandet uppkommer frågan om över— förande au nuvarande befattningshavare till de statliga tjänsterna. Hur detta överförande i detalj skall tillgå, torde det centrala arbetsmarknadsorganet närmare böra utreda. De sakkunniga vilja emellertid framhålla, att i den mån det är fråga om nya tjänster bör utnämnning resp. förordnande först efter offentligt ansökningsförfarande i vanlig ordning vara regel. Endast i undantagsfall bör tillsättning utan ansökan komma i fråga.

• Sida 65
•  Original

Arbetsförmedlingens planeringsuppgifter för krigsberedskap.

I Del I, kapitel IV, har närmare redogjorts för de åtgärder, som under andra världs- kriget vidtagits för att möta ett skärpt krisläge å arbetsmarknaden och för att åstad- komma en ändamålsenlig anpassning av den icke värnpliktiga arbetskraftens ianspråk— tagande i krigshushållningens tjänst. Vad gäller fördelning av arbetskraft för såväl arbetsmarknads- som beredskapsändamål ha vissa register över företag och arbetskraft upprättats. Av dessa skola tills vidare enligt. av arbetsmarknadskommissionen till läns- arbetsnämnderna givna anvisningar beredskapsregistret, mönstringsregistren (materialet från 1943 års beredskapsmönstring) och registret över företagare inom industri och hantverk (se Del I, sid. 100 ff.) bibehållas i aktuellt skick.

Efter genomförande av den nya folkbokföringen synes ej längre samma behov som nu föreligga att; hålla mönstringsregistren aktuella. Inom kommissionens kansli pågår utredning rörande i vilken omfattning och på vad sätt länsstyrelsernas tryckande folk- registcr skola kunna utnyttjas för upprättande av nya uttagningsregister hos länsarbets- nämnderna i mönstringsrcgistrens ställe.

Redan nu har emellertid beredskapsmönstringsregistrens aktualisering begränsats till flyttningar mellan församlingar, namnändringar och förändringar i åtagna eller tilldelade bcredskapsuppgifter, varjämte registren årligen tillföras infordrade mönstrings- uppgifter beträffande män, som lämna värnpliktsåldern, m. fl. tidigare icke mönstrings- pliktiga. Från registren avföras dessutom vissa kategorier, som icke längre stå till för- fogande för arbetsmarknads— eller beredskapsändamål, t. ex. nyinskrivna värnpliktiga, avlidna m. fl.

Beredskapsregistret och registret över företagare inom industri och hantverk skola av länsarbetsnämnderna föras i ungefär samma omfattning som under kriget och vid- makthållas i aktuellt skick. Således åligger det alltjämt myndighet, organisation eller företag, som handhar planläggning av beredskapsuppgift, att på anmodan av arbets- marknadskommissionen fortlöpande lämna länsarbetsnämnderna uppgifter till bered— skapsregistret rörande beredskapspliktiga, som myndigheten, organisationen eller företaget äger taga i anspråk. De av kommissionen under kriget till ett antal myndigheter, organisationer och företag gjorda föreläggandena att till beredskapsregistret lämna uppgifter angående beredskapspersonal (inkl. reservarbetskraft) ha under våren 1946 på ett par undantag när förnyats och i sak lämnats oförändrade.

De frågor rörande fördelning av arbetskraft mellan olika beredskapsuppgifter, vilka äro att hänföra till i 2 åkungl. kungörelsen om personalprövningsnämnder den 14- sep- tember 1944 (nr 648) angivna ärenden och beträffande vilka enligt länsarbetsnämndens mening en tillfredsställande lösning icke kunnat ernås, skola av länsarbetsnämnden för avgörande underställas vederbörande personalprövningsnämnd. I denna fungerar vederbörande länsarbetsdirektör som föredragande.

Utöver de arbetsuppgifter, som sammanhänga med förandet av tidigare nämnda register och som i och för sig utgöra förberedelser för den civila arbetskraftens ändamåls- enliga fördelning under krig, skola länsarbetsnämnderna förbereda tillgodoseendet av

5

• Sida 66
•  Original

behovet av arbetskraft under krig såväl för den krigsviktiga industrin och jordbruket som för vissa andra behov av beredskapspersonal, inklusive reservarbetskraft.

Förberedelserna för industrins arbetskraftsförsörjning i krig vila i första hand på av industriföretagen själva årligen lämnade personalbesked. Med ledning av dessa uppgöra länsarbetsnämnderna översikter över den arbetskraft av olika slag, som vid krigstillfälle behöver tillföras de krigsviktiga industriföretagen inom respektive län utöver den arbets- kraft, vars anskaffande i form av frivillig reservarbetskraft företagen själva förberett. Översikter över motsvarande tillgångar av arbetskraft av olika slag, som vid krigstillfällc beräknas kunna anvisas till de krigsviktiga företagen — utöver hos dessa kvarvarande personal och anskaffade frivilliga arbetskraftsreserver — erhålla länsarbetsnämnderna med ledning av mönstrings— och företagsregistren. Dessa behovs- och tillgångsöversikter läggas sedan till grund för länsarbetsnämndernas planläggning av personalanskaffningen till den krigsviktiga industrin vid krigstillfälle. I denna planläggning ingå dessutom vissa förberedelser för erforderlig överflyttning av arbetskraft från icke krigsviktiga till krigs- viktiga företag.

I frågor rörande industrins arbetskraftsförsörjning i krig samarbeta länsarbetsnämn- derna med de krigsviktiga industriföretagens ledning, liksom även med den expert för hithörande frågor, som kommissionen i samråd med riksförsäkringsanstalten utsett för varje län bland yrkesinspektionens befattningshavare. Under krig skola länsarbets- nämnderna beträffande överflyttning av industriell arbetskraft dessutom samråda med krigsmaterielverkets krigsindustriombud.

Enligt de bestämmelser, som utfärdats angående reparationer i krig av motorfordon o. d. för militärt och civilt ändamål (motorreparationstjänst), åligger det länsarbets- nämnderna att gå vederbörande militära myndigheter tillhanda med uppgifter, som erfordras för reparationstjänstens planläggning. Vid omflyttningar under krig av för motorreparationstjänsten erforderlig arbetskraft har samarbete föreskrivits med veder- börande länsarbetsnämnd.

Förberedelserna för tillgodoseendet av jordbrukets behov av arbetskraft under krig bygga på arbetsblockorganisationen inom jordbruket. Det åvilar länsarbetsnämnderna att med ledning av de senast reviderade sammandragen av arbetsblockens mobiliserings- planer och andra tillgängliga uppgifter skaffa sig en överblick över den arbetskraft, som är behövlig och beräknas kunna ställas till jordbrukets förfogande vid krigstillfälle, dels inom de olika överbloekområdena, dels inom länet i dess helhet.

För vissa andra ändamål än för den krigsviktiga industrin och jordbruket erfordras likaledes förberedelser i fredstid för tillgodoseendet av behovet av arbetskraft i krig. Sålunda måste åtgärder vidtagas för anskaffande av reservarhetskraft för militär.-i verkstäder och varv m. m., post, telefon och telegraf, statens och enskilda järnvägar, spårvägar, statens vattenfallsverk och till den centrala driftledningen anslutna icke statliga kraftföretag m. fl. samt för sjukhus, liksom även av I'cservbilförare. Länsarbcts- nämnderna skola vara vederbörande myndigheter och företag behjälpliga härmed genom att med ledning av bl. a. mönstringsregistren lämna förslag å lämplig reservarbetskraft ni. m.

Beträffande anskaffande och registrering av beredskapspcrsonal i övrigt skola läns- arbetsnämnderna samarbeta med civilförsvarsorgan, lottakårer och andra myndigheter och organisationer, som handha planläggning av beredskapsuppgifter, i enlighet med de särskilda anvisningar härom, som lämnas av arbetsmarknadskommissionen. Läns- arbetsnämndernas åligganden och befogenheter beträffande uttagning och inskrivning av personer till civilförsvaret framgå av 22, 32—36, 38 och 39 %% civilförsvarfskun— görelsen.

• Sida 67
•  Original

Bilaga B.

Förslag till personalorganisation för arbetsnämnderna och arbets- förmedlingarna, utarbetat inom statens arbetsmarknads-

kommissions kansli.

Inledning.

Syftet med den översyn av länsarbetsnämndernas och arbetsförmedlingarnas perso- nalförhållanden, som låg till grund för arbetsmarknadskommissionens fastställande av personalplaner för länsarbetsnämnderna i maj 1945 (Del I sid. 185), var att inom ramen av rådande provisorium åstadkomma en större enhetlighet och likvärdighet, dels med avseende på befattningar vid huvud- och avdelningskontor inom varje län, dels också med avseende på befattningarna inom länen inbördes, under hänsynstagande till de modifikationer, som lokala arbetsmarknadsförhållanden kunde föranleda.

Huvudsynpunkten vid upprättandet av dessa personalplaner var att i personalavseende så förstärka organisationen, att denna mera effektivt än dittills skulle bli i stånd att handlägga förmedlingsärendena. Personalplanerna upptogo därför inrättandet av nya förmedlingstjänster vid flertalet huvudkontor och större avdelningskontor, varigenom en ökad specialisering av förmedlingsarbetet möjliggjordes. Vidare strävade man efter att åstadkomma en utjämning av förefintliga lönedifferenser mellan olika befattningar inom arbetsförmedlingen på det sättet. att befattningar på de icke specialiserade avdel- ningarna i större utsträckning än tidigare varit fallet hänfördes till lönegrader jämförliga med dem, som förekommo på specialförmedlingarna. Slutligen avsåg översynsförslaget att tillgodose de omedelbara effektiviseringsbehov, som förelägo med hänsyn till kontors— nätets relativa gleshet, varför översynsförslaget innebar inrättandet av nya avdelnings- kontor på vissa orter, där arbetsförmedlingen var representerad av ombud, varjämte ett Herta] redan befintliga avdelningskontor hänfördes till högre klass och erhöllo en mera kvalificerad personalbesättning.

Från kommissionens sida utsades, att vad beträffar utjämningen av lönedifferenser mellan befattningar på de icke specialiserade avdelningarna jämförda med dem, som förekommo på specialförmedlingarna, kunde full överensstämmelse då icke uppnås. Vidare ansågs det icke möjligt att i samband med översynen genomföra en sådan om- viirdering av avdelningskontorens inplacering i olika klasser, som framtida behov even- tuellt kunde påkalla, varför framlagda förslag i detta avseende finge betraktas som en preliminär åtgärd att åstadkomma en mera rättvis och med hänsyn till arbetsuppgifterna Jäkligt motiverad anpassning av avdelningskontorens klassificering.

Även om de uppgjorda personalplanerna sålunda främst avsågo att skapa en något så när enhetlig personalorganisation under rådande provisorium, ansågos de dock kunna ligga till grund för arbetsförmedlingens personalorganisation vid ett eventuellt förstat- ligande. I detta syfte genomgingos personalplanerna med de sakkunniga angående - arbetsförmedlingens organisation, innan kommissionen definitivt fastställde dem, varvid de sakkunniga, utan att taga ställning till förslagen 1 detalj, förklarade, att de ansågo, . att de föreslagna personalplanerna i stort sett motsvarade de förstärkningsbehov, som gjorde sig gällande inom arbetsförmedlingen.

• Sida 68
•  Original

68 Personal vid arbetsnämndemas centrala kanslier och arbetsförmedlingarna.

Inom arbetsmarknadskommissionens kansli har under våren 1946 utarbetats ett pre.- liminärt förslag till personalorganisation för arbetsnämnderna och arbetsförmedlingarna vid ett definitivt förstatligande. De i maj 1945 fastställda personalplanerna ha legat till grund för det nya förslaget. Vissa modifikationer ha emellertid ansetts böra göras under hänsynstagande, dels till vad ovan anförts angående personalplanerna av maj 1945, dels till de erfarenheter, som under det gångna året gjorts vad avser personal- organisationen.

Vad beträffar vissa specialförmedlingar —— ungdomsförmedling och yrkesvägledning, tjänstemannaförmedling och förmedling av partiellt arbetsföra — har dessas personal- organisation icke i detta sammanhang blivit föremål för någon ny översyn. Beträffande personalorganisationen för ungdomsförmedling och yrkesvägledning beror detta på att (sid. 55) inom ecklesiastikdepartementet överväges att i anslutning till nu pågående Skolutredning upptaga hela frågan om yrkesvägledningens framtida ställ- ning. Utarbetandet av en personalorganisation för förmedling av partiellt arbetsföra är givetvis beroende av de resultat den särskilt tillsatta kommitténs för partiellt arbetsföra förslag kunna leda till. Nämnda kommitté har i sitt nyligen avgivna betänkande I (SOU 1946: 24) dragit upp riktlinjerna för en personalorganisation för denna förmed- lingsgren. I sina remissyttranden ha såväl de sakkunniga angående arbetsförmedlingens organisation som arbetsmarknadskommissionen givit uttryck för uppfattningen, att det för närvarande icke är möjligt att taga ställning till denna organisationsplan i detalj. Därför har det synts lämpligast att tills vidare stanna vid nuvarande ordning som en grundstomme, på vilken organisationen vid behov efter arbetsmarknadskommissionens bedömande i varje Särskilt fall kan byggas vidare. Vad slutligen beträffar organisationen för tjänstemannaförmedlingen har ej heller för denna i detta sammanhang en mera definitiv organisationsplan uppgjorts. Frågan är föremål för utredning inom kommis- sionens kansli.

Personalorganisationen vid nu nämnda specialförmedlingar har därför i de i tabell- bilagorna VI—XXX redovisade personalplanerna upptagits enligt nuvarande ordning.

Nedanstående tablå belyser det nya förslaget i jämförelse med översynen maj 1945 vad beträffar antalet tjänster.

Huvudkontoren Avdelningskontoren

A 13 % Ö Sl _ , S Total. ( ,-_ 1- , . :a vr. mvp. :a summa Kdnill fin-m. huvud- förm. o. exp.- i avd.- pers. [ pers. kontor pers. vakter kontor

Kansliets ! förslag . . . 94 ' 854 | 18 487 Översynen 1 | i 1

maj 1945 . 95 850

Ökning + Minskn. — —— l —- 20 ' + 4 + 5

23

( _7 —3

Tablån utvisar en minskning i sammanlagda antalet befattningar med 3, från 1 344 (maj 1945) till 1 341 (maj 1946). Den minskning, som hänför sig till avdelningskontoren, beror främst på tekniska skäl, bl.a. genom att det nuvarande avdelningskontoret i Uddevalla av de sakkunniga föreslagits bliva huvudkontor. Bland huvudkontorens be- fattningar ha de, som omfatta ledningspersonalen, till vilken hänförts arbetsnämnds-

• Sida 69
•  Original

direktör, inspektör för arbetsförmedlingsärenden, inspektör för socialhjälpsärenden och kvinnlig konsulent, minskat med en beroende på indragning av en inspektörstjänst, vilket ansetts kunna göras vid sammanslagningen av Stockholms stad och delar av Stockholms län. En nedskärning av lcanslipersonalen har företagits från 252 (maj 1945) till 232 (maj 1946), en minskning av 20 befattningar. Minskningen samman- hänger med den rationalisering av arbetet man förutsätter skall kunna komma till stånd, bland annat genom förenkling av diarieföringen. Då förslaget dessutom på de flesta nämnder innebär inrättandet av en ny kvalificerad befattning, kansliskrivare, torde man kunna utgå ifrån, att behovet av lägre kanslipersonal skall kunna reduceras. För- medlingspersonalen på huvudkontoren uppvisar en ökning med 25 befattningar. Av dessa hänföra sig 7 till Stockholms stads arbetsförmedling. De nyinrättande befattningarna äro en på manliga expeditionen (typografförmedling), 4 på kvinnliga expeditionen (husligt arbete samt en nyinrättad expedition för hälso- och sjukvård), en på expeditionen för artister och musiker samt en på expeditionen för militäranställningar. Den övriga ökningen av befattningarna på huvudkontorens förmedlingssida beror dels på en teknisk överflyttning av 10 befattningar från avdelningskontoren (8 från Uddevalla och 2 från Mölndal, som redovisas som »filial» under Göteborgs stads arbetsförmedling), dels på nyinrättandet av en befattning vid artist- och musikerförmedlingarna vid vardera kon- toren i Linköping, Växjö, Malmö, Karlstad, Örebro och Gävle, en befattning på expe— ditionen för militäranställningar i Karlskrona samt en befattning på kvinnliga expe- ditionen vid arbetsförmedlingen i Göteborg (husligt arbete, hemhjälpsbyrån i Guld- heden). De nyinrättade befattningarna på förmedlingssidan, vilkas antal uppgår till 15, uppehållas f. n. av tillfällig eller arvodesavlönad personal.

På avdelningskontoren uppvisa föreslåndartjänslema en nettoökning med 5. Personal- planerna upptaga förslag om inrättandet av avdelningskontor i Mellerud och Övertorneå samt expeditioner (deltidskontor) i Sävsjö, Deje, Hallsberg, Grängesberg och Leksand. Av dessa har kommissionen redan fattat principbeslut vad avser inrättandet av expe- ditioner i Sävsjö, Deje, Hallsberg, Grängesberg, Leksand och Övertorneå. Två före- ståndartjänster vid förutvarande avdelningskontor ha av förut angivna tekniska skäl avförts från personalplanerna, nämligen i Uddevalla och Mölndal.

Förmedlingspersonalen på avdelningskontoren tillföres en nyinrättad befattning (deltidstjänst) vid avdelningskontoret i Hultsfred. Genom ovannämnda förvandling av Uddevalla till huvudkontor och Mölndal till »filial» har antalet befattningar vid avdel— ningskontoren för denna grupp totalt nedgått. I gruppen övriga befattningar (företrädesvis skrivbiträdespersonal) har en minskning skett med 5 befattningar, främst genom den tekniska överföringen av Uddevallakontoret men även genom indragning av en skriv- hiträdestjänst vid avdelningskontoret i Norrköping.

En specifikation över antalet befattningar vid arbetsnämnder och arbetsförmedlingens huvudkontor och avdelningskontor med fördelning på respektive arbetsnämnder efter arbetsuppgifter i jämförelse med översynen maj 1945 redovisas i tabellbilagorna I—II.

Större förändringar än i fråga om antalet tjänster innebär det nya förslaget med avseende på tjänsternas lönegradsplacering. Nedanstående tablåer redovisa den kvali- li tativa förstärkningen i det nya förslaget i jämförelse med översynen maj 1945 med för—

i

(; delning på huvudkontor samt avdelningskontor och expeditioner.

• Sida 70
•  Original

Jämförelse mellan antalet befattningar, dessas lönegradsplacering m. in. vid a r ]) e ! s 11 å m n- dernas centrala kanslier och arbetsförmedlingens huvudkontor enligt över- synen maj 1945 och enligt förslag utarbetat inom arbetsmarknadskommissionens kansli maj 1946.

Antalet befattningar

__ Ökning (+) Lonegrad/arvodesklass Översynen Kanslietsförslag Minskning (—)

maj 19451 maj 1946

Löneplan C, A och Eo

ze za

1++++++1++ F*(OWECÄESWU'WW

Länsplan Ez.

Lön:-grad

heltidsanställda mol särskilt arvode

A rmdeskl ass

Summa 2

Totalsumma 850

¹ För enkelhetens skull användes här beteckning lönegrad, fast ingen befattningshavare placerats i viss lönegrad ulan endast erhållit avlöningsförmåner motsvarande viss, lönegrad. |

• Sida 71
•  Original

Jämförelse mellan antalet befattningar, dessas lönegradsplacering m. 111. vid a r h e t 5 f ö r- medlingens avdelningskontor och expeditioner enligt översynen maj 1945 och enligt förslag utarbetat inom arbetsmarknadskommisionens kansli maj 1946.

Antalet befattningar _ . Ökning (+)

Översynen Kansliets förslag Minskning (_) maj 19451 maj 1946

Lönegrad/arvodesklass

Löneplnn :i och Bo

Lönegrad

>..

+1|+1++++ q—wwwwudkw

+ N Ul

Löneplan Ex

Lönegrad

Deltidsanställda mot särskilt arvode

Aruodesklass

I ................................. 6 I I ................................. 38 I I I ................................. 52

Summa 96

Totalsumma 494

1Se anmärkning 1 vid tablå för huvudkontoren.

I enlighet med de sakkunnigas förslag upptaga personalplanerna arbetsnämndsdirelctörs- tjänsterna i lönegraderna C 2—(3 5. Inspektörstjänsterna för arbetsförmedlingsärenden ha hänförts till lönegraderna 24 och 22, som därmed upptaga 3 respektive 23 nya tjänster. I motsvarande grad ha antalet tjänster i lönegrad 21 minskats.

Två befattningar, båda vid Stockholms stads arbetsförmedling, ha ombildats från löne- grad 18 till lönegrad 21, nämligen befattningen som kvinnlig konsulent samt en befattning, vars innehavare har till uppgift att speciellt samordna arbetsförmedlingsverksamheten vid de manliga expeditionerna. Storleksgraden av förmedlingsverksamheten i Stockholm, ytterligare accentuerad genom att även förorterna enligt de sakkunnigas förslag komma att i arbetsförmedlingshänseende läggas under arbetsnämnden i Stockholm, synes moti- vera ombildningen av nämnda båda tjänster till lönegrad 21.

Från lönegrad 15 till 18 ha 7 tjänster på huvudkontoren ombildats. Dessa äro var- dera en på expeditionerna för järn- och metallarbete i Eskilstuna och Västerås. De dominerande industrierna på dessa orter motivera, att dessa fackexpeditioner som

• Sida 72
•  Original

föreståndare erhålla en förste assistent i likhet med förhållandet i t. ex. Borås (textilexpeditionen) och Örebro (skoindustriexpeditionen). — Vidare ha i Göteborg och Malmö föreståndarbefattningarna på manliga expeditionerna för »övrig industri» ombildats från 15- till 18-tjänster. Redan i översynen maj 1945 övervägdes att placera dessa befattningar i 18:e lönegraden. Erfarenheten har visat, att så skulle varit befogat. I arbetshänseende skilja sig icke dessa expeditioner från övriga större expeditioner i Stockholm, Göteborg eller Malmö, som redan förestås av en förste assi- stent. — Likaledes har på arbetsförmedlingen i Malmö en 15-tjänst på de kvinnliga expeditionerna ombildats till en 18-tjänst. Storleksgraden av den kvinnliga arbetsmark- naden i Malmö motiverar en förste assistenttjänst på kvinnliga expeditionerna, allra helst som den kvinnliga konsulenten till övervägande del måste ägna sig åt den kvinnliga arbetsmarknaden ute i länet. — Vid restaurangförmedlingen i Göteborg upptager det nya förslaget en 18-tjänst som föreståndare i stället för en 15—tjänst. Restaurangför- medlingen i Göteborg är mycket betydande. Dess förmedlingsverksamhet begränsar sig icke enbart till staden utan omfattar praktiskt taget hela Väst-Sverige. En förste assi- stenttjänst vid denna förmedling synes motiverad. — Slutligen upptager förslaget en från 15:e till 18:e lönegraden ombildad tjänst vid artist- och musikerförmedlingen i Göteborg.

Från lönegrad 12 till 15 ha ombildats 8 tjänster på huvudkontoren, varjämte flertalet (12 st.) av de nyinrättade tjänsterna (15 st.) placerats i sistnämnda lönegrad. De ombildade tjänsterna hänföra sig till de tre största förmedlingarna, nämligen Stockholm (4 st.), Göteborg (2 st.) och Malmö (2 st.). Motivet till lönegradshöjningen har varit önskvärd— heten att till viktiga förmedlingstjänster kunna rekrytera kvalificerad personal. Genom den vidtagna åtgärden blir också proportionen mellan 12- och 15-tjänster i Stockholm, Göteborg och Malmö mera jämställd med övriga arbetsnämnders.

Vad beträffar de övriga befattningarna på huvudkontoren märkes en ombildning av biträdes-tjänsterna på centrala kansliet, varigenom dessa komma att erhålla en fördelning, som bättre svarar mot den i civilförvaltningen gällande. Av nedanstående tablå framgå de ändringar, som härutinnan vidtagits.

Översynen maj 1945 Kansliets förslag maj 1946 Lönegrad

Hela antalet ] i % Hela antalet |

Summa

Vad slutligen beträffar expeditionsvaktstjänstema ha dessa i regel höjts från lönegrad 5 till lönegrad 6.

Den viktigaste kvalitativa ändringen i den föreslagna personalorganisationen i jäm- förelse med översynen maj 1945 hänför sig till avdelningskontoren och gäller föreståndar- tjänste'rna därstädes. I översynsförslaget maj 1945 anförde kommissionen, som ovan nämnts, att vad beträffar avdelningskontorens inplacering i olika klasser, förslaget finge betraktas som en preliminär åtgärd att åstadkomma en mera rättvis och med hänsyn till arbetsuppgifterna sakligt motiverad anpassning av deras klassificering. En förnyad översyn framstod här som naturlig i samband med det definitiva förstat— ligandet. De sakkunniga ha också uttalat sig för en ytterligare förstärkning av de yttersta

• Sida 73
•  Original

leden i arbetsförmedlingsorganisationen, avdelningskontor, expeditioner och ombud. De arbetsuppgifter, som åvila avdelningskontoren, främst deras föreståndare, motivera den föreslagna förstärkningen. Genom att föreståndarna på avdelningskontoren i princip skola behärska praktiskt taget hela förmedlingsområdet ha de ett minst lika krävande och ansvarsfullt arbete som flertalet befattningshavare på huvudkontoren, som förestå de olika fackexpeditionerna och specialförmedlingarna. De senare ha på grund av nöd- vändigheten av att rekrytera kvalificerad personal, ansetts böra erhålla en lönegradspla- cering i lägst 15 :e lönegraden. Flertalet kontorsföreståndare synes i konsekvens härmed böra erhålla motsvarande löneställning. Det synes vidare angeläget, att personalorganisa- tionen gives en sådan utformning, att befattningshavare, vare sig de äro anställda vid huvud— eller avdelningskontor, kunna nå befordran icke uteslutande genom att erhålla tjänster vid huvudkontor utan även vid avdelningskontor, varför en viss paritet mellan huvud- och avdelningskontorens tjänster bör upprätthållas.

Under hänsynstagande till de olika motiv, som ovan framförts, har i det nya förslaget till personalorganisation i jämförelse med översynen maj 1945 en sådan inplacering av kontoren i respektive klasser vidtagits, att 69 kontor uppflyttats till närmast högre liggande klass.

Kontor av klass 1

I denna klass återfinnas nu endast 4 kontor, nämligen

Norrköping Hälsingborg Uddevalla Sundsvall

Uddevalla har i förslaget överförts som huvudkontor i en nyinrättad arbetsnämnd. Återstående tre kontor intaga en särställning: Norrköping och Hälsingborg, främst med hänsyn till städernas storleksordning, Sundsvall bland annat med hänsyn till de speciella arbetsmarknadsproblem detta kontor möter som centrum i Medelpad. Dessa kontor, som bilda en grupp för sig, föreslås placerade i klass IA (lönegrad 22).

Följande kontor, som för närvarande äro kontor av 2:a klass, nämligen Södertälje, Nyköping, Motala, Lund, Landskrona, Trelleborg, Trollhättan och Karlskoga föreslås uppflyttade till kontor av klass 1 B (lönegrad 21). Dessa kontor äro såväl ur förmedlings- synpunkt som ur andra mera allmänna arbetsmarknadssynpunkter (den rika förekomsten av industri, befolkningsnumerär såväl i respektive städer som på omgivande landsbygd etc.) i storlekshänseende mycket betydande. Invånarantalet i dessa städer jämte kring- liggande bygd understiger icke 35 000 med undantag av Trelleborg, där invånarantalet uppgår till omkring 26 000. Arbetsförmedlingsresultatet för år 1945 på dessa orter var beträffande arbetsansökningar lägst 7 600 (Landskrona) och högst 11 600 (Lund) och be- träffande tillsatta platser lägst 4 500 (Karlskoga) och högst 8 900 (Lund). Även för närmast föregående år ha dessa kontor uppvisat höga förmedlingssiffror. Ur industriell synpunkt äro orterna betydande. Antalet organiserade arbetare uppgick vid årsskiftet 1942/1943 på de flesta orter till över 6 000. Under 6 000 hade endast Nyköping (5 000) och Trelle- borg (4 400). Antalet medlemmar i erkända arbetslöshetskassor var lägst 3 400 (Trelle- borg) och högst 8 100 (Karlskoga).

• Sida 74
•  Original

Följande kontor föreslås således till kontor av klass 1 (3 st. i klass 1 A, 8 st. i klass 1 B.)

Klass 1 A Norrköping Hälsingborg Sundsvall

Klass 1 B Södertälje

Nyköping Motala Lund Landskrona Trelleborg Trollhättan Karlskoga

Kontor av klass 2

Inom denna klass återfinnas för närvarande följande 11 kontor:

Södertälje Katrineholm Nyköping Motala Västervik

Landskrona Lund Trelleborg Trollhättan Kristinehamn Karlskoga

Sedan Södertälje, Nyköping, Motala, Lund, Landskrona, Trelleborg, Trollhättan och Karlskoga placerats som kontor av klass 1, kvarstå 3 kontor (Katrineholm, Västervik och Kristinehamn), vilka föreslås bibehållas som kontor av klass 2 (lönegrad 18). Dess- utom föreslås, att följande 25 kontor, som nu äro kontor av 3ze klass, uppflyttas till

kontor av klass 2. Enköping Finspång Mjölby Nässjö Oskarshamn Karlshamn Hässleholm Eslöv Ystad Varberg Alingsås Vänersborg Lidköping

Arvika Fagersta Köping Borlänge Ludvika Sandviken Söderhamn Kramfors Sollefteå Örnsköldsvik Skellefteå Boden

Dessa kontor äro belägna i betydande industri- och/eller jord- och skogsbrukscentra med en livlig arbetsförmedlingsverksamhet. Över hälften av kontoren hade under år 1945 minst 5 000 arbetsansökningar och endast två hade under 4 000, nämligen Mjölby (3 800) och Fagersta (3 000). Antalet tillsatta platser under samma period var lägst 1 900 (Kramforsl), därnäst 2 500 (Ystad och Söderhamn) och översteg på. 16 kontor 3 000. Antalet organiserade arbetare låg vid årsskiftet 1942/43 på det stora flertalet av orterna mellan 2000—5500. Endast Hässleholm (1 500), Mjölby (1 400), Kramfors (1 450) och Sollefteå (1 300) hade lägre antal. Antalet medlemmar i erkända arbets- löshetskassor var på 17 orter mer än 2 000. Lägst hade Kramfors (850).

1 Kramforskontorel hade dessutom placerat 540 arbetssökande genom interlokal förmed- ling.

• Sida 75
•  Original

Antalet avdelningskontor i denna klass blir således enligt ovanstående förslag 28.

Kontor av klass 3

För närvarande återfinnas 66 kontor i denna klass. Sedan ovan nämnda 25 kontor föreslagits till uppflyttning i annan klass och Mölndal förts som filial under arbetsnämnden i Göteborg, kvarstå följande 40, vilka föreslås bibehållas som kontor av klass 3 (lönegrad 1 5), nämligen :

Lidingö1 Norrtälje Solna1 Sundbyberg1 Älvkarleby Strängnäs Huskvarna Värnamo Ljungby Nybro Ronneby Tomelilla Åstorp Ängelholm Höganäs Skurup Svedala Falkenberg Kungälv Lysekil

Strömstad Falköping Mariestad Skara Hagfors Säffle Sala Avesta Mora Bollnäs Hudiksvall Alnö Kvissleby Skönsberg Ånge Östrand Sveg Gällivare Kiruna Piteå

Utöver dessa kontor föreslås uppflyttning av 33 kontor från kontor av 4:e klass till kontor av klass 3, varigenom sistnämnda klass kommer att omfatta 73 kontor och däri- genom bilda tyngdpunkten i klassfördelningen. De 33 nya kontoren i denna klass äro:

Djursholm' Nacka1 Nynäshamn Oxelösund Åtvidaberg Eksjö Vetlanda Tranås Alvesta Älmhult Hultsfred Sölvesborg Klippan Osby Kungsbacka Laholm Bengtsfors

Åmål Kinna Ulricehamn Tidaholm Filipstad Torsby Kumla Lindesberg Arboga Hallstahammar Hedemora Ljusdal Lycksele Arvidsjaur Haparanda Kalix

1 Föreslås alternativt som >>filialer» under arbetsnämnden i Stockholm.

• Sida 76
•  Original

Som motivering för uppflyttning av dessa kontor må framhållas deras betydelse som arbetsförmedlingsorgan på respektive orter, dokumenterad genom en sedan flera år tillbaka livlig verksamhet. Flertalet av kontoren hade under år 1945 över 2000 arbetsansökningar. Högsta antalet utgjorde 3 900 (Sölvesborg och Kalix). En- dast två kontor hade under 1 000, Hultsfred (950) och Lycksele (700). Omkring hälften av kontoren hade under år 1945 över 1 500 tillsatta platser. Högsta antalet hade La- holm (3 100). Mindre än 1 000 tillsatta platser hade endast 7 kontor, Ulricehamn (750), Åmål (950), Hultsfred (900), Torsby (650), Hedemora (950), Lycksele (450), Kalix (950). Orternas betydelse ur industriell synpunkt framgår bland annat därav att nära !/3 av dem hade omkring 1 000 organiserade arbetare eller däröver. Hälften av orterna hade över 800 medlemmar i erkända arbetslöshetskassor. De ur såväl arbetsförmedlingssynpunkt som andra ovan berörda synpunkter siffermässigt sett minsta kontoren i denna grupp äro Ulricehamn, Hultsfred, Torsby, Lycksele och Arvidsjaur, vilka sålunda bilda »gräns- kontoren» gentemot närmast lägre klass. Flera skäl kunna emellertid anföras för att dessa kontor placeras som kontor av klass 3. Sålunda torde förmedlingsverksamheten vid kontoret i Ulricehamn kunna ytterligare utbyggas främst med hänsyn till den kring- liggande landsbygdens behov. Kontoret i Hultsfred får ett ur arbetsförmedlingssynpunkt stort och livligt verksamhetsområde, främst karakteriserat av den rika förekomsten av småindustri. Torsby blir arbetsförmedlingens centrum för hela norra Värmland. De stora avstånden i detta verksamhetsområde göra arbetsförmedlingsarbetet svårare och mera tungarbetat och ställa större anspråk på kontoret. Samma är förhållandet med kontoren i Lycksele och Arvidsjaur, vilkas verksamhetsområden bliva osedvanligt stora. Den föreslagna lönegradsplaceringen måste anses motiverad med hänsyn till den speciella karaktär, som utmärker dessa kontor och som gör arbetsförmedlingsarbetet där ur flera synpunkter svårare än på andra orter.

Kontor av klass 4

Denna klass, som för närvarande räknar 82 kontor, kommer efter ovanstående förslag om uppflyttning av 33 kontor till närmast högre klass att innehålla 49 kontor, vilka föreslås bibehållas som kontor av klass 4 (lönegrad 12). Dessa äro:

Rimbo

Tierp Östhammar Flen

Gnesta Vingåker Söderköping Vadstena , Valdemarsvik Gislaved Strömsnäsbruk Tingsryd Emmaboda Vimmerby Simrishamn Örkelljunga Sjöbo

Vellinge Hunnebostrand

Svenljunga Karlsborg Sunne Årjäng Hällefors Nora Norberg Storvik Bjärtrå

Bj ästa Fränsta Husum Matfors Nyland Söråker Veda Bräcke Hammarstrand Järpen

• Sida 77
•  Original

Strömsund Vilhelmina Åre Jokkmokk Holmsund Pajala Nordmaling Älvsbyn Norsjö Överkalix Skelleftehamn

En undersökning har gjorts på vilka ytterligare platser behov av avdelningskontor nu eller inom en nära framtid synes föreligga. Angelägnast synes det vara få avdelnings- kontor inrättade på följande platser:

Kisa Mellerud Markaryd Hjo Borgholm Töreboda Svängsta Grums Åhus Munkfors Hörby Vansbro Oskarström Övertorneå

På 13 av dessa orter finnas nu —-— resp. har principbeslut fattats om inrättande av — expeditioner (deltidskontor), under det att i Mellerud arbetsförmedlingen endast är representerad av ombud. De nya avdelningskontoren böra, i varje fall under en över- gångstid, placeras som kontor av klass 4. Tillsamman med de 49 kontor, som redan finnas i denna klass, kommer denna sålunda att innehålla 63 kontor.

Inalles skulle antalet avdelningskontor enligt här ovan anförda förslag komma att bliva 175. Deras fördelning på respektive klasser framgår av nedanstående tablå, varvid som jämförelse även medtagits antal i respektive klasser enligt översynen maj 1945.

Antal

Översynen Översynen maj 1945 maj 1946

Avdelningskontor 3 Avdelningskontor 8 Avdelningskontor 28 Avdelningskontor 73 Avdelningskontor " 63

175

Vad gäller inplaceringen av expeditionerna i respektive klasser är denna givetvis beroende av vilket behov av expeditionstid, 2, 3 eller 4 timmar per dag, man tillmäter kontoret. Den nuvarande klassindelningen synes i stort sett väl svara mot behovet, och någon ändring synes för närvarande ej böra vidtagas. Det bör ankomma på respektive arbetsnämnder att vid behov lämna förslag om ändring i expeditionernas klassindelning, så att de hänföras till den klass som behovet av expeditionstiden motiverar. Sedan 13 expeditioner föreslagits ombildas till avdelningskontor, kvarstå följande 58, vilkas klassindelning framgår av nedanstående tablå.

• Sida 78
•  Original

Emp. av klass 5

Gustavsberg Hälleforsnäs Åkers Styckebruk Borensberg Skänninge Ödeshög Sävsjö1 Hohultsslätt Ryd Åseda Högsby Virserum Olofström Kävlinge Lilla Edet Götene

Vara Askersund Degerfors Kopparberg Kolsva Kungsör Surahammar Tärnsjö Grängesberg1 Leksand1 Malung Bergsjö Edsbyn Hofors Hoting

J ärkvitsle Hammerdal Krokom Vigge Bureå Burträsk Byske Dorotea Robertsfors Storuman Vännäs Åsele

Exp av klass 6

Vaxholm Gamleby Lyckeby Munkedal Grästorp Forshaga Hallsberg1 Laxå Säter Hörnefors Sorsele

w

Earp. av klass I

Deje1 Arbrå Lit Nälden

Hela antalet avdelningskontor (175) och expeditioner (58) kommer således att ut- göra 233.

I tabellbilaga V återfinnes en förteckning över avdelningskontor och expeditioner med fördelning länsvis efter klasser enligt här ovan avgivet förslag.

Beträffande assistenlljänstcrna på avdelm'ngskontarm föreslås endast smärre ändringar i jämförelse med översynen maj 1945. Vid arbetsförmedlingen i Norrköping — expe- ditionen för textilarbete »— ombildas en tjänst från 15:e till 18:e lönegraden. — En tjänst i lönegrad 12 ombildas till lönegrad 15 på vardera kontoren i Nyköping, Motala och Trelleborg. Den stora förmedlingsverksamheten vid dessa kontor motiverar en assistenttjänst i lönegrad 15 närmast under föreståndaren (lönegrad 21). — I Katrine- holm, Nyköping, Eslöv, Söderhamn och Kramfors föreslås cn 8-tjänst ombildas till en 12-tjänst. Det självständiga förmedlingsarbete tjänstcinnehavarna skola utföra moti- verar, att befattningarna placeras i 12 :e lönegraden, då lämplig befattningshavare ej

1Inrätlat efter översynen maj 1945.

• Sida 79
•  Original

synes kunna erhållas för lägre lön. _ I Älvkarleby, Bengtsfors och Kinna, där för närvarande ett deltidsanställt biträde tjänstgör, synes behov föreligga av en heltidsan- ställd assistent, varför biträdestjänsterna därstädes ombildats till assistenttjänster med placering i lönegrad 8.

På ett flertal kontor upptaga personalplanerna assistenttjänster i Eo (Ex) 8 eller 12. Då det varit omöjligt att för närvarande avgöra, huruvida verksamheten vid kontoret motiverar en 8— eller 12—tjänst, har frågan härom ställts på framtiden. Lämpligast synes vara, att verksamheten vid dessa kontor ännu en tid får prövas, innan definitivt ställ- ningstagande fattas angående berörda assistenttjänsters lönegradplacering. Antalet sådana assistenttjänster, där alternativa förslag sålunda ställts, uppgår till 68.

Fördelning på ordinarie och icke-ordinarie tjänster.

I enlighet med de allmänna anvisningar, som lämnats av de sakkunniga angående fördelningen på ordinarie och icke-ordinarie tjänster, upptaga personalplanerna förslag härom. Nedanstående tablå visar ett sammandrag av den föreslagna fördelningen. I tabellbilagorna III—IV redovisas fördelningen på respektive arbetsnämnder.

Tjänstemän Tjänstemän Tjänstemän Tjänstemän Personal med lön med lön med lön med lön avlönad Summa enligt löne- enligt löne— enligt löne- enligt löne- med arv.

plan C plan A plan En plan Ex Antal i % Antal i % Antal i % Antalji % Antalji %IAntalli %

Huvudkontor 312 37 418 49 11 2 854 100 Avdelningskon- tor och expe— ditioner . . . . 193 ' . 487 100

505 1 341 100

Av tablån framgår, att av hela antalet tjänster, 1 341, föreslås 25 placeras på löne- plan C, 505 på löneplan A, 579 på löneplan Eo samt 143 på löneplan Ex. Vidare upptaga personalplanerna 89 deltidstjänster, som avlönas medelst särskilt arvode. Enligt den procentuella fördelningen komma 2 % på löneplan C, 38 % på löneplan A, 43 % på löneplan E0 och 11 % på löneplan Ex samt 6 % på de deltidsanställda. Beträffande ordinarie tjänster föreligger ingen väsentlig procentuell skillnad mellan huvud- och avdelningskontor. Däremot är antalet Eo-tjänstcr procentuellt flera vid huvudkon- toren än avdelningskontoren, under det att deltidstjänsterna av naturliga skäl (ex- peditionerna) äro flest vid avdelningskontoren och expeditionerna.

I detta sammanhang är det angeläget betona, att, även om personalplanerna i detalj upptaga fördelningen på ordinarie och icke-ordinarie tjänster-, avses därmed icke att ovillkorligen binda respektive tjänster vid olika fackexpeditioner, specialförmedlingar etc. Det torde icke ens anses nödvändigt att binda tjänsternas antal och fördelning vid respektive arbetsnämnder. Det bör i stället ankomma på den centrala arbetsmarknads- myndigheten att efter behov fördela tjänsterna under betraktande av hela landets arbetsförmedlingsorganisation som en helhet.

Beträffande de principer, som i stort sett följts vid placeringen av tjänsterna på or- dinarie respektive icke-ordinarie stat, må följande anföras:

• Sida 80
•  Original

Den i'nspektörstjä-nst, som tages i anspråk för arbetsförmedlingsärenden, har i regel placerats på ordinarie stat. Tjänsten har funnits länge, och om dess behov råder ingen som helst tvekan. Inspektörstjänsten för socialhjälpsärendenl har placerats på Eo- stat, med hänsyn till att den under nuvarande provisorium endast under kort tid varit prövad. Den förste assistenttjänst, som avser konsulentverksamhet inom kvinnliga arbets- förmedlingsområdet, har genomgående placerats på ordinarie stat.

Beträffande övriga förmedlingstjänster på huvudkontoren ha följande principer till- lämpats. Den förste assistenttjänst, som återfinnes på de flesta huvudkontor och som avses vara den samordnande kraften för de olika förmedlingsexpeditionerna, har place- rats på Eo-stat. De tjänster (i regel 15-tjänster), som avses gälla för föreståndarna för fackexpeditionerna på respektive huvudkontor, äro på manliga expeditionerna i regel 2 eller 3, vanligast 3, och av dessa ha 1 respektive 2 placerats på ordinarie stat och den andra tjänsten på Eo-stat. Motsvarande tjänster på kvinnliga expeditionerna äro 1 eller vanligast 2. På kontor med 2 sådana tjänster har den ena placerats på Eo-stat, den andra på ordinarie stat. På de kontor, som haft endast 1 sådan tjänst, har denna pla- cerats på ordinarie stat. Av övriga assistenttjänster på här berörda fackexpeditioner ha flertalet placerats på E0- eller Ex-stat.

På de största huvudkontoren har givetvis räknats med ett större antal ordinarie tjänster. Deras personalorganisation med avseende på ordinarie resp. icke ordinarie tjänster är dock proportionsvis uppbyggd på samma sätt som övriga huvudkontors.

Av arbetsförmedlingstjänsterna på avdelningskontoren ha flertalet föreständartjänstcr placerats på ordinarie stat. Undantag ha gjorts för sådana kontor, som inrättats efter den 1 januari 1943, där det ansetts lämpligt att ytterligare en tid pröva verksamheten. Beträffande assistenttjänsternas placering på ordinarie respektive icke-ordinarie stat ha i stort sett samma principer följts som vid fördelningen av assistenttjänsterna på huvudkontoren.

Av kanslitjänsterna har vid flertalet arbetsnämnder räknats med en ordinarie kansli- biträdestjänst. Vidare har upptagits ett antal ordinarie Iconlorsbiträdestjänster. Övriga tjänster på kanslisidan äro Eo- eller Ex-tjänster. För kontors- och skrivbiträdestjänsterna har i stort sett följts den i statsförvaltningen enligt praxis gällande fördelningen mellan dessa tjänster på respektive lönegraderna A 4, Eo 4, Eo 2 eller Ex 2. Empeditians- vakttjänsterna ha i regel placerats på ordinarie stat.

I tabellbilagorna VI—XXX återfinnas de för varje arbetsnämnd uppgjorda personal- planerna.

1 Jfr not sid. 42.

• Sida 81
•  Original

Bilaga C.

Kostnadskalkyl utarbetad inom statens arbetsmarknads- kommissions kansli.

Som grund för kostnadsberäkningarna ha legat dels det i bilaga B uppgjorda prelimi- nära förslaget till personalorganisation, dels kostnaderna för sista kalenderåret (Del I, sid. 382).

()msiående tablå anger kansliets beräkningar, fördelade på utgiftsposteri jämförelse med utgifterna under år 1945.

Beträffande beräkningarna för de olika utgiftsposterna må följande anföras:

Arvoden och avlöningar.

Arvodrn till ordförande, ledamöter i arbetsnämnderna m. fl.

Denra utgiftspost har beräknats till 205 000 kr. per år, Vilket innebär en ökning med cirka 3') 000 kr. jämfört med år 1945. Stegringen förklaras av att jämlikt Kungl. Maj:ts kungörelse den 1 juni 1945 (nr 339) ytterligare en ledamot i resp. länsarbetsnämnder förordnades från den 1 oktober 1945. Vidare har hänsyn tagits till de sakkunnigas för- slag angående utökning av nämnden med ytterligare en ledamot (jfr. sid. 30).

Avlöningar och arvoden till stadigvarande anställd personal och till ombud.

Avlöningar till stadigvarande anställd personal vid arbetsnämnder och arbetsför- medlingar ha beräknats enligt näst högsta löneklass inom respektive lönegrader. Vidare ha avliningsförmånerna beräknats enligt efter den 1 juli 1946 utgående förhöjda löner. Att märka är vidare, att i de personalplaner, på vilka kostnadsberäkningarna gjorts, hänsyn icke tagits till vissa specialförmedlingars (ungdomsförmedling och yrkesvägled- ning, tjänstemannaförmedling och förmedling för partith arbetsföra) utbyggnads- behov. Dessa ingå således i kostnadskalkylen i omstående tablå enligt »nuvarande ordning».

Avlöningar och arvoden till stadigvarande anställd personal beräknas uppgå till 9,3 milj. kronor, vilket i jämförelse med översynen maj 1945 innebär en ökning av kostnaderna med omkring 800 000 kronor. Denna ökning förklaras till större delen av autJmatiska förhöjningar (övergång till löneplan C och A samt förvandling av Ex-tjärster till Eo-tjänster). Till mindre delen förklaras den av uppfiyttning av tjänster i högre lönegrader.

Ombudsorganisationen beräknas kosta omkring 400 000 kronor per år. Hela utgiftsposten avlöningar och arvoden till stadigvarande personal och ombuds- arvoden kan således beräknas till 9,7 milj. kr.

Statsbidrag till pensioner.

Då de sakkunniga föreslagit, att pensionskostnaderna helt skola gäldas av staten, innebär detta, att utgiftsposten för pensioner fördubblas. Man torde även få räkna med en viss ökning av antalet pensionerade befattningshavare de närmaste åren, varför utgiftsposten upptagits till 200 000 kronor.

6

• Sida 82
•  Original

Preliminär kostnadsberäkning för verksamheten vid arbetsnämnder och arbetsförmedlingar enligt beräkningar utförda inom statens arbetsmarknadskommissions kansli.

Kansliets beräkningar

Utgifter år 19451

Ökning (+) Minskning

(_)

Kronor

I. Arvoden och avlöningar.

Arvoden till ordförande, ledamöter och er- sättare i arbetsnämnden samt till ledamöter i arbetsnämndens råd Avloningar och arvoden till stadigvarande an- ställd personal och till ombud ............

Pensioner .................................

Arvoden till tillfälligt anställd personal samt tilläggsarvoden till ombud ...............

Summa arvoden, avlöningar och pensioner

. Omkostnader.

Rese- och traktamentsersättningar till ordföran- de, ledamöter och ersättare i arbetsnämnden samt till ledamöter i arbetsnämndens råd . . . Rese- och traktamentsersättningar (även tjänst- göringstraktamenten till tjänstemän) ...... Flyttningskostnader för tjänstemän ........ Hyror för tjänstelokaler samt värme, lyse och vattenavgifter ........................... lnrednings- o. reparationskostnader för tjänste- lokaler ................................. Städning, tvätt och renhållning ............ Blankettryck .............................

Publikationstryck ......................... Kontorsmateriel och dylikt .................

Böcker, tidningar, bindningar av böcker och handlingar ..............................

Annonsering .............................. Telefonabonnemang ........................ Telegram och telefonsamtal ................ Postavgifter .............................. Inköp och underhåll av kontorsmaskiner .....

Inköp och underhåll av möbler, m. fl. inven- tarier Övriga omkostnader .......................

Ersättningar åt verksläkare (tjänsteläkare) . . . Sjukhusvård ..............................

Medicin Sjukvård i övrigt ......................... Begravningshjälp ..........................

Summa omkostnader

Totalsumma

205 000

9 700 0002 200 000

550 000 10 655 000

18 000

250 000 6 000

1 200 000

20 000 260 000 10 000 60 000 175 000

15 000 100 000 330 000 850 000

20 000

175 000 50 000 12 000

2 000 9 000 6 000 1 000

3 569 000 14 224 000

175 250

6 576 700 87 700

3 165 650 10 005 300

17 900

442 300 5 850

1 041 700

35 150 242 850 12 500 59 250 239 350

15 400 79 400 328 100 945 750 194 000 41 250

263 900 51 150 11 300

1 600 8 600 6 000

900

4 044 100 14 049 400

+ 29 750

+ 3123 300 + 112300

_- 2 615 650 + 649700

100

192 300 150

158 300

15 150 17 150 2 500

750 64 350

400

20 600

1 900 95 750 194 000 21 250

88 900 1 150 700 400 400

100 475 100 + 174 600

1 Utgifterna innefatta kostnaderna såväl för den normala verksamheten som för kris-

och beredskapsuppgifterna (Jfr Del 1, Kap. XI.).

2 Inberäknat även merkostnaderna för uppflyttning av föreståndartjänsterna vid vissa avdelningskontor enligt kansliets förslag (Jfr not 2 sid. 56.). Kostnaderna heräkmade enligt näst högsta löneklass. Enligt högsta löneklass utgöra kostnaderna 8,7 milj. kronor.

• Sida 83
•  Original

Arvoden till tillfälligt anställd personal samt tilläggsarvoden till ombud.

Denna utgiftspost utgör för närvarande en betydande del av länsarbetsnämndernas kostnader, huvudsakligen beroende på att ett relativt stort antal befattningshavare anställts för kris- och beredskapsuppgifter. Men även arbetsförmedlingsärendena taga för närvarande en betydande del av den tillfälligt anställda personalen i anspråk. Sedan verksamheten stabiliserats och den normala personalorganisationen blivit genomförd, torde man väsentligt kunna reducera kostnaderna för tillfällig personal. Den enligt bilaga B föreslagna organisationen torde i stort sett ge möjlighet till skapandet av den nödvändiga elasticitet, som olika arbetsmarknadslägen kunna påfordra, vilket givetvis också är en faktor, som minskar behovet av tillfällig personal. Erfarenheten har emellertid visat nödvändigheten av att arbetsnämnderna ha möjlighet att vid behov anställa tillfällig personal för särskilda uppgifter och att de medel, som anslås härför, ha sådan storlek, att de verkligen kunna möjliggöra för arbetsförmedlingen att omedelbart gripa in, där förmedlingsverksamhet är påkallad. Det må gälla en i hast uppkommen arbetslöshet t.ex. på grund av att ett företag nedlägger sin drift, då det gäller att snarast möjligt försöka skaffa de arbetslösa nytt arbete, eller en akut arbetskraftsbrist, som måste avhjälpas, t. ex. vid skörd eller dylikt. Det kan då bli nödvändigt att anskaffa tillfällig personal för dessa uppgifter eller att dirigera en del av den ordinarie personalen för lösande av de uppkomna svårigheterna och sätta tillfällig personal i dennas ställe.

Under denna utgiftspost ha sålunda upptagits 550 000 kronor, varav 50 000 kronor beräknas åtgå till tilläggsarvoden till ombuden. Arbetsförmedlingsombuden åtnjuta ett fast grundarvode, men alltefter verksamhetens storleksordning kunna de tilldelas särskilda tilläggsarvoden.

Summa avlöningar, arvoden och pensioner. Hela. kostnaden för arvoden, avlöningar och pensioner beräknas således till 10,65 milj. kr. Jämförbara kostnader för år 1945 uppgingo till 10 milj. kronor.

Omkostnader.

,, Rese- och traktamentsersättningar.

Rese- och traktamentsersättningar utgingo under är 1945 i stor omfattning till per- sonal, sysselsatt vid kris- och beredskapsärenden, [företrädesvis utlännings- och skogs- ärenden. Väsentliga besparingar synas därför kunna göras, när dessa ärenden försvinna. En annan åtgärd, som torde kunna leda till besparingar på. denna utgiftspost, är ar- betsnämndemas utrustande med tjänstebilar. Den tid, som åtgår för tjänsteresor, ._ torde därigenom kunna nedbringas. Utgiftsposten för rese- och traktamentsersättningar till tjänstemän har därför minskats , med omkring 190 000 kronor och upptagits till 250 000 kronor. I rese- och traktaments- " ersättningar till ordförande, ledamöter i arbetsnämnderna m.fl. har beräknats samma 'I summa som under år 1945, 18 000 kronor.

Flyttningskostnader för tjänstemän.

,, Dessa ha upptagits till i stort sett samma belopp som utgifterna för denna post , under år 1945, 6 000 kronor.

Hyror för tjänstelokaler samt värme, lyse och vattenavgtfter.

;. En ökning av denna utgiftspost synes ofrånkomlig. Under år 1945 uppgick den ' till något över 1 milj. kronor. En del av dessa kostnader hänförde sig till lokaler,

• Sida 84
•  Original

som togos i anspråk för kris— och beredskapsärenden. Efter en preliminär beräkning torde man kunna uppskatta de senares andel till 15—20 % av totala lokalkostnaden. Den minskning i lokalkostnaderna, som sålunda uppstår vid bortfallet av kris- och beredskapsärendena, motverkas emellertid av en ökning av kostnaderna på Hera arbets- förmedlingskontor, som inom den närmaste tiden äro i behov av nya lokaler. En inom kommissionens kansli gjord översyn över lokalförhållandena ger vid handen, att arbetsförmedlingarna på över 40 orter under de närmaste åren komma att behöva nya lokaler. En ökning av kostnaderna utöver 1945 års nivå torde därför vara att förutse. Ökningen har beräknats till omkring 160000 kronor, och hela utgiftsbeloppet under denna post har upptagits till 1,2 milj. kronor.

I nrednings- och reparationskostnader för tjänstelokaler.

I denna post inräknas utgifter för sådana inrednings- och reparationskostnader, som föranledes av speciella skäl och av önskemål från arbetsnämndemas sida och som ej direkt kunna påläggas hyresvärden (t.ex. uppdelning av en expedition e.dyl.). Under år 1945 uppgick denna utgiftspost till 35 000 kronor, varav en stor del föll på en kost.- nadskrävande reparation vid Stockholms stads arbetsförmedling. Den beräknas emeller- tid kunna sänkas något och har i kostnadskalkylen upptagits till 20 000 kronor.

Städning, tvätt och renhållning. Denna utgiftspost föreslås höjd med 17 000 kronor i jämförelse med år 1945 när- mast beroende på en utökning av arbetsförmedlingens lokalutrymme.

Blankettryck.

Kostnaderna för blankettryck beräknas kunna sänkas något bl.a. genom standardise- ring av blankettmaterialet. Utgiftsposten upptages till 10 000 kronor, vilket är 2 500 kronor mindre än är 1945.

Publikationstryck.

Denna utgiftspost, som huvudsakligen omfattar tryckkostnader för arbetsnämndemas månadsrapporter över arbetsmarknadsläget och distriktsvakanslistorna över lediga arbetstillfällen, beräknas uppgå till samma belopp som under år 1945, 60 000 kronor.

Kontorsmateriel och dylikt.

Med centralupphandling för praktiskt taget all kontorsmateriel för arbetsnämnderna och arbetsförmedlingarna torde man höra räkna med ett förbilligande av kostnaderna under denna post. Vidare beräknas en del utgifter av detta slag, som nu hänföra sig till verksamheten för kris- och beredskapsärenden, kunna minska. I kostnadskalkylen räknas med 175 000 kr. för denna utgiftspost, vilket i jämförelse med utgifterna under år 1945 innebär en minskning med omkring 65 000 kronor.

Böcker, tidningar, bindning av böcker och handlingar.

Under denna utgiftspost faller prenumeration på de dagliga tidningarna, vilkas annon- ser om lediga platser och ledig arbetskraft i arbetsförmedlingssyftc noggrant skola studeras av förmedlingspersonalen. Vidare hör till denna utgiftspost inköp av den littera- tur, som anses böra finnas tillgänglig på arbetsförmedlingsexpeditionerna. Till största delen har den de senaste åren utgjorts av yrkesvägledningslitteratur.

I kostnadskalkylen räknas för denna utgiftspost samma belopp som under är 1945, nämligen 15 000 kronor.

• Sida 85
•  Original

Annonsering.

Denna utgiftspost har i jämförelse med år 1945 höjts med 20 000 kronor och föreslås nu upptagas till 100 000 kronor. Från arbetsförmedlingarna göres starkt gällande, att möjligheterna till annonsering måste utökas. Annonsering för uppspårande och/eller utbjudande av arbete och arbetskraft är många gånger nödvändig från arbetsförmed- lingens sida.

Telefonabonnemang.

Telefonabonnemangen synas f.n. ej kunna minskas i jämförelse med år 1945, främst beroende på nödvändigheten att under de närmaste åren installera kostnadskrävande au- tomatväxlar vid de största arbetsförmedlingskontoren. I gengäld torde emellertid besparingar kunna göras i fråga om personalkostnaderna.

Telegram och telefonsamtal.

Med kris— och beredskapsärendenas successiva försvinnande beräknas en minskningi utgifterna för telegram och telefonsamtal i jämförelse med år 1945. Å andra sidan torde en stegring vara att förvänta i denna utgiftspost från arbetsförmedlingssidan genom en ökad användning av telefon i förmedlingsarbetet. Minskningen i denna utgiftspost beräknas till omkring 95 000 kronor, och hela posten upptages till 850 000 kronor.

Postavgifter.

Dessa beräknas helt kunna utgå, då man torde kunna räkna med att arbetsnämnderna och arbetsförmedlingarna efter det definitiva förstatligandet erhålla tjänstebrevsrätt. För närvarande ha endast länsarbetsnämnderna, ej arbetsförmedlingarna, tjänste- brevsrätt.

Inköp och underhåll av kontorsmaskiner.

Denna utgiftspost antages kunna sänkas med omkring 21 000 kronor i jämförelse med år 1945, främst beroende på en minskning i nyanskaffningen av kontorsmaskiner genom överflyttning av maskiner, som nu tagas i anspråk för kris— och beredskapsärenden. Kostnaderna beräknas till 20 000 kronor.

Inköp och underhåll av möbler m. fl. inventarier.

De skäl, som anförts beträffande sänkningen av föregående utgiftspost, torde även kunna åberopas för en minskning av kostnaderna i den post, som här avses _ inköp och underhåll av möbler m.fl. inventarier — i jämförelse med 1945 års kostnader. De möbler och andra inventarier, som nu användas av personal sysselsatt med kris- och beredskapsärenden, beräknas kunna tagas i anspråk för mera normala behov. Dock torde man även få räkna med en ganska avsevärd nyuppsättning vid de kontor, som erhålla nya lokaler. Utgiftsposten upptages till 175 000 kronor, vilket innebär en minskning på cirka 88 000 kronor.

Övriga omkostnader. Dessa ha upptagits till 50 000 kronor i likhet med kostnaderna under år 1945.

Sjukvårdskostnader för personalen m. m.

Alla hithörande utgiftsposter ha beräknats till ungefär samma belopp, som svarar mot 1945 års kostnader. En mindre höjning har föreslagits med hänsyn till, att antalet tjänstemän berättigade till fri sjukvård kommer att öka. Hela utgiftsposten beräknas till 30 000 kronor.

• Sida 86
•  Original

Summa omkostnader. Summa omkostnader enligt här gjorda beräkningar uppgå till cirka 3,6 milj. kronor, vilket innebär en minskning med 475 000 kronor i jämförelse med 1945 års kostnader.

Totalkostnad. Sammanlagda kostnaderna för avlöningar och omkostnader beräknas uppgå till omkring 14,2 milj. kronor mot cirka 14 milj. kronor år 1945.

• Sida 87
•  Original

Tabell ! aga

Antalet befattningar arbetsnämndemas centrala kanslier och arbetsförmedlingens huvudkontor med fördelning på arbetsuppgifter

i jämförelse med översynen maj 1945

Förste Kan—! Bltradesl' S :a ln- Förste Ung- Epr' Arbets- ' assis- sli- persona Exp kansli- spek- assis— Manl. doms mt nämnden i tent skri— Kan- Kon- Sl'r vakt pers. tijr tent exp. förm ESS; vare sli— tors-' ) ' . ' bitr. föra

bitr. bitr.

O .— _. O O') m m

r. %

Stockholm Uppsala . . . Eskilstuna Linköping . Jönköping Växjö . . . . Kalmar . .. Visby . . . . Karlskrona Kristianstad Malmö . . . . . Halmstad .. Göteborg . Uddevalla . Borås . . . . Skövde . . Karlstad Örebro . . Västerås . Falun . . . . Gävle . . . . Härnösand Östersund . Umeå . . . . . . Luleå

Summa

Enligt översy- nen maj

LONQIMOIOIN

v—1

1.00thLONCDID—LOINYFLOQ'OCDCDYEOMDMQ cocoawceosn—eozcw

mm%mNm—MMQMBNWNQQQNQN01NN

H

oo—q-u—n—n-q— IH—(N—IN [___—___H—a—u—c NQNGQMQQONNQ HCICQVOTQNCONCOUDNCQCOMNCQ

[N v—i _— [N'—(h o) u—tm CO H mill Ill _ll |l|l| mNNN—NlNNMHOINHNNNNN—CHHH mNNNNNNHNNQ'NINHNNNOINNNNNNN H

vr—q—o—qu—n—c—c[___—coz—mv—q—u—a—q—c—v—q—q—a—d :NCQNCQHD?—Nva—t'f—tol—CQNNNNCOOINQI

o? Q'r—(v—lv—l—dr—(r—lv—(H—t—lv—(NH—t—v—(y—lv—q—n—t—(H—H _HHHH—lv—a[HH—(HHHHH—HHv—lv—(HHH— Q'***QQ'QHQMMMMQQQQQQQQQMQQ HHHl—(I—lv—lv—CIHHHHHHHHHHHHHl—l—IHH NHHHHH—IIHHNHHHHHF—CHHHHHHHH v—Iv—lv—lv-Ov—lv—lv—lv—lv—Cr—dv—(r—lv—(H—tHr—lv—(r—lv—CHHHHH

lv—iv—lHF-lv—II—lv—lv—l—lr—tv—(H—lv—IHH—OF—iv—lr—O [HHIH en N

[_.—...4...—.—. I..-. I—ol |.—..—.—..—..—4.-.—q.—..-. |__—__. a H

v: h- N ” N ID ND NO 02 N 00 m N |». & N GR H * N Q' 0! Q' N 30 N ID N

15 9 N CO N lh m 0 !! N |». N & Q' & N Nb N lh Gt Q' N GN H |». N m N

• Sida 88
•  Original

Tabellbilaga ll.

Antalet befattningar vid arbetsförmedlingens avdelningskontor och expeditioner med fördelning på arbetsuppgifter

! jamförelse med översynen maj 194-5

Övriga be- Övriga lattn. (före- Arbetsnämnden Föreståndare Manl. exp. Kvinnl. exp. Ungdoms- Tjänste— gemen— trädesvis Totalsumma förmedling mannaförmedl. samma exp. skrivpers. o. exp. vakter)

Stockholm . . Uppsala ..... Eskilstuna Linköping Jönköping Växjö Kalmar . . . Karlskrona Kristianstad Malmö Halmstad . Uddevalla Borås . . . . Skövde .. Karlstad Örebro . Västerås Falun .. Gävle . . Härnösand Östersund Umeå . . . 22(12) Luleå 24( 3)

Summa 233(58) 57 125(26) 4s7(a7)

Enligt översynen maj 1945 . . . . 228(65) 63(1) 127(27) 49406)

Siffrorna inom parentes anger »därav deltidsanställningar». lVarav en förste assistent vid konloren i resp. Norrköping, Hälsingborg och Sundsvall.

15( 10 23( 42( 16( 11( 17( 11( 17( 61( 9( 14( 18( 13( 21( 20( 15( 13( 21( 44( 15(

u—u—a VVVVVV wQONwQOQGÄNWWBv—l v—4

mmhhwäämwwäåw _. : ...

H

mH—N—m—w

iowanrEwooä'FQ/K [_m AAAAAAAAÅAA ——-——mmm=r=r=rozmo ...

• Sida 89
•  Original

Tabellbilaga III.

Antalet befattningar vid arbetsnämndemas centrala kanslier och arbetsförmedlingens huvudkontor med fördelning efter lönegradsplacering enligt kansliets förslag.

| Tjänstemän med Tjänstemän med lön enl. T'ån t än m (1 l"n lön 1 Bo ? Tjänstemän lön enl. lönepl. C löneplan A J 5 em e 0 ' ep ' 5 1m. 1. e. lpl. Ex . :a

5432 242221181512764 222118151211

Stockholm . . 1 Uppsala . — Eskilstuna . . —— Linköping . . . — Jönköping . . — Växjö ...... — Kalmar ..... —- Visby _— Karlskrona . . — Kristianstad . _ Malmö ...... 1 Halmstad . . . — 1

N

[N (N

CQ

Natonamnen

»—

m _. =O")NMMNOQOQMMQDMQDNNNMWNGIMNN

NMMCQCQ—I | ar.—4.—

GMNMNNOINMNEDOIM _.p-tm—u—U—q j_..— 0

Göteborg Uddevalla .. . Borås

Skövde Karlstad Örebro Västerås . . . .

clwmce—cm—mmwcza—acv—ozm _ LOLDEDiOCON

N_m—u—c—t—lu—tu—l—lm—lw—N—l—OIN

02

Härnösand .. Östersund .. . Umeå

?v—m—cch—cozolcz—ci [Mi

NN—MMNHMNN]

] 1 1

MMQMMHQHQQMNHHMHMMMQMMMNN Ozu—d_v——-1Iv—l'v—dv—(MICQI—(I—(v—tv—uu—q—(cl—tv—lv—l cs___—4——c—._4_491—4c)—4—4—4——-—4—4—1___—__. G?NCQNNCQNHNNNNN—NNNNNCINNNNN HHHHHHHHl—ll—H—tI—tl—IHl—(l-ll—ll-ll-il—IFH—tl—ll-ll-t

——oo———mozmwmmvoz—cmm .—4.—4.—..—4.—..—4.—..—4.—..—..—.._. N

Nol ”

lh N N co—.—_.—4.—..—.—4—u—acq_m__—4__...—4-—.—4.—.—4.—4 GN

cl["llllllwlw""l"”ll”"|ll=

inLOlOLDlDlDCDMLOiQLD l”.

HM __|—. N

in in

N v—Ae *

Summa

l”. Gt IIS M

• Sida 90
•  Original

Antalet befattningar vid

arbetsförmedlingens avdelningskontor och expeditioner med fördelning efter lönegradsplacering enligt kansliets förslag

Tabellbilaga IV.

Arbetsnämnden i

Tjänstemän med lön enl. löneplan A

18 15 12

Tjänstemän med lön enl. löneplan Eo Tjänstemän med lön enl. löneplan Ex

181512 8 8 4 2 el. 12

12 8 8 2 el. 12

Personal avlönad medelst arvoden

III 11 I

Eskilstuna Linköping .......... Jönköping ......... Växjö Kalmar ............ Karlskrona ......... Kristianstad ........ Malmö ............. Halmstad Uddevalla .......... Borås .............. Skövde

Härnösand Östersund .......... Umeå

WNQäWNNNmzmmNQMMNNNBHHD I...—.qq—alcsz—uq—lNF—CQINNNQIHHÄ

kcr—N GMVDQQOO hkr-[”Ob- b- 96 Hå Nål-Q cool—meon &

|| "|

hmmmmmmwmdmwhm

"Ne|”|——mrH11||—m|mml|

wool—m v—1

2 2 3 l ]

|©""l||*|1"|"l""|"ll"

02

(N Gt _| 86

NNHQGQGQOIO HH N

MQWQOOIDQXDQSHMO

H

llllll—IlllwIl—lll—lelv

01 IRI [_a—”_. lol—NHL??? Iclolr—csrsrm el”;

”I QMHQWNHHNmmmwNQMOMasm

I”— 99

• Sida 91
•  Original

Tabellbilaga V.

Avdelningskontorens och expeditionernas klassindelning i jämförelse med översynen maj 1945

Arbetsnämnd Klass 1A Klass lB Klass 2 Klass 3 Klass 4 Klass 5 Klass 6

Stockholm Djursholm Gustavsberg Vaxholm Lidingö Nacka Norrtälje Nynäshamn Solna Sundbyberg

Uppsala Enköping Älvkarleby Rimbo Tierp Östhammar Eskilstuna Södertälje Katrineholm Oxelösund Flen Hälleforsnäs Nyköping Strängnäs Gnesta Åkers Stycke- Vingåker bruk Linköping Norrköping Motala Finspång Åtvidaberg Kisa Borensberg Mjölby Söderköping Skänninge Vadstena Ödeshög Valdemarsvik Jönköping Nässjö Eksjö Gislaved Sävsjö Huskvarna Vetlanda Värnamo Tranås

Alvesta Markaryd Hohul tslätt Ljungby Strömsnäsbruk Ryd Almhult Tingsryd Åseda

Oskarshamn Hultsfred Borgholm Högsby Gamleby Västervik Nybro Emmaboda Virserum Vimmerby Karlskrona Karlshamn Ronneby Svängsta Olofström Lyckeby Sölvesborg

• Sida 92
•  Original

Arbetsnämnd

Klass 1 A Klass 1 B

Klass 2 Klass 3 Klass 4

Kristianstad

Halmstad

Uddevalla

Borås

Skövde

Karlstad

Örebro

Västerås

Hälsingborg

Lund Landskrona Trelleborg

Trollhättan

Karlskoga

Hässleholm

Eslöv Ystad

Varberg Alingsås Vänersborg Lidköping

Arvika Kristinehamn

Fagersta Köping

Borlänge Ludvika

Klippan Osby Tomelilla Åstorp Ängelholm

Höganäs Skurup Svedala

Falkenberg Kungsbacka Laholm

Bengtsfors Kungälv Lysekil Strömstad Åmål

Kinna Ulricehamn Falköping Mariestad Skara Tidaholm Filipstad Hagfors Säflle Torsby

Kumla Lindesberg

Arboga Hallstahammar Sala Avesta Hedemora Mora

Simrishamn Åhus Örkelljunga

Hörby Sjöbo Vellinge

Oskarström

Hunnebostrand Mellerud

Svenljunga

Hjo Karlsborg Töreboda

Grums Munkfors Sunne Årjäng Hällefors Nora

Norberg Vansbro

Kävlinge

Lilla Edet

Götene Vara

Askersund Degerfors Kopparberg Kolsva Kungsör' Surahammar Tärnsjö Grängesberg Leksand Malung

Munkedal

Grästorp

Forshaga

Hallsberg Laxå

• Sida 93
•  Original

Sandviken Bollnäs Storvik Bergsjö Söderhamn Hudiksvall Edsbyn Ljusdal Hofors Härnösand Sundsvall Kramfors Alnö Bjärtrå Hoting

Sollefteå Kvissleby Bjästa Järkvitsle Örnsköldsvik Skönsberg Fränsta Ånge Husum Östrand Matfors Nyland Söråker Veda

Östersund Bräcke Hammerdal Lit Hammarstrand Krokom Nälden Järpen Vigge Strömsund Åre

Skellefteå Lycksele Holmsund Burträsk Hörnefors Nordmaling Bureå Sorsele Norsjö Byske Skelleftehamn Dorotea Robertsfors Storuman Vännäs Åsele

Arvidsjaur Vilhelmina Gällivare J okkmok k Haparanda Pajala Kalix Älvsbyn Kiruna Överkalix Piteå Övertorneå

Hela antalet 8 28 73 63 43

Enligt översynen maj 1945 4 11 66 82 52

Kontor klass 1 A = A 22 Expedition av klass 5 = arv. III Kontor klass 1 B Expedition av klass 6 = arv. II Kontor klass 2 Expedition av klass 7 = arv. I Kontor klass 3

Kontor klass 4

• Sida 94
•  Original

Tabellbilaga VI,

1. Personalplan för arbetsnämnden i Stockholm

Verksamhetsomräde:

Folkmängd:

Huvudkontor:

Stockholms stad samt vissa delar av Stock-

holms län1 869 845 Stockholm

Antal avdelningskontor eller filialer: 8

Antal expeditioner (deltidskontor): ——

Nuvarande organisation

Antal tjänster

Avlöning eller arvode Kr. pr mån.

Befattning

Föreslagen organisation

Antal tjänster

Lönegrads— placering

N'I w —-»—-oo.:=axv—zo

p.;

Eo 18 Bo 15 Eo 12

HUVUDKONTORET

Ledningspersonal

Arbetsnämndsdirektör ............ Förste inspektör (för arbetsförmed— lingsärenden) .................. Inspektör (kontorschef) ........... Inspektör (konsulent för kvinnliga arbetsformedlingsområdet) ......

Kanslipersonal

Förste assistent .................. Assistent ........................ Kansliskrivare ................... Kanslibiträde .................... Kanslibiträde .................... Kontorsbiträde

Kontorsbiträde

Skrivbiträde ..................... Förste exp.vakt Expeditionsvakt ................. Expeditionsvakt .................

Förmedlingspersonal Inspektör .......................

Manl. exp.

Jord- och skogsbruk

Förste assistent .................. Assistent ........................ Assistent ........................ Assistent ........................

ils—v—wwcuowzo—H—

&

1Landskommunerna i Vallentuna härad, Åkers, Värmdö och Danderyds skeppslag, Sollentuna, Färentuna, Svartlösa och Sotholms härader samt städerna Djursholm, Lidingö, Solna, Sundbyberg och Vaxholm.

2 Överförda från länsarbetsnämnden i Stockholms län.

A 18 A 15 Ro 15 A 12

• Sida 95
•  Original

Nuvarande organisation

Avlöning eller arvode Kr. pr män.

Antal tjänster

Befattning

Föreslagen organisation

Antal tjänster

Lönegrads— placering

Metallindustri m. m.

Förste assistent .................. Assistent ........................ Assistent ........................ Assistent ........................

Textil-, beklädnads-, livsmedels-, gra/isk industri m. m. Förste assistent .................. Assistent ........................ Assistent ........................ Assistent ........................

Lager— o. transportarbete

Förste assistent .................. Assistent ........................ Assistent ........................ Assistent ........................

Byggnadsarbele

Förste assistent .................. Assistent ........................ Assistent ........................ Assistent ........................

Stuveri- o. diversearbete Förste assistent .................. Assistent ........................ Assistent ........................ Assistent ........................

Utan särskild placering Assistent ........................

Kuinnl.ezp.

Industri och hantverk Förste assistent .................. Assistent ........................ Assistent ........................ Assistent ........................

H usligt arbete

(inkl. hemhjälpsbyråerna)

Förste assistent .................. Assistent ........................ Assistent ........................ Assistent ........................ Assistent ........................

' 1 överförd från länsarbetsnämnden i Stockholms län.

• Sida 96
•  Original

Nuvarande organisation

Antal tjänster

Avlöning eller arvode Kr. pr mån.

Befattning

Föreslagen organisation

Antal tjänster

Lönegrads- placering

Ull—361)—

Eo 15

Ro 12

18 15 12

18 Ro 15 Bo 12

Hälso- och sjukvård Assistent ........................ Assistent ........................ Assistent ........................ Assistent ........................

Gemensamma exp ."Cl'

Ungdomsförn'zedling Inspektör ....................... Förste assistent .................. Assistent ........................ Assistent ........................

Tjänstemannaförmedling Inspektör ....................... Förste assistent .................. Assistent ........................ Assistent ........................

Kommunalarbete Förste assistent .................. Assistent ........................ Assistent ........................

Earp. för militäranst. Assistent ........................ Assistent ........................

A ffärspersonal Förste assistent .................. Assistent ........................ Assistent ........................ Assistent ........................

H otell- och restaurangpersonal

Förste assistent .................. Assistent ........................ Assistent ........................ Assistent ........................ Assistent ........................

Artister och musiker Förste assistent .................. Assistent ........................ Assistent ........................

Sjömansförmedling Förste assistent .................. Assistent ........................ Assistent ........................ Assistent ........................

1 Tjänsten inrättad efter översynen maj 1945.

• Sida 97
•  Original

l i 1 i

Nuvarande organisation

Antal tjänster

Avlöning

eller arvode Kr. pr mån.

Befattning

Föreslagen organisation

Antal tjänster

Lönegrads- placering

Ex (8 el. 12) Ex 2 Ex 5

Bercdskapsarbete Assistent ........................

Ezp. för partiellt arbetsföra

Inspektör ....................... Förste assistent .................. Assistent ........................ Assistent ........................

Extra tjänster

Assistent ........................ Skrivbiträde ..................... Expeditionsvakt .................

1 2 överförda från länsarbetsnämnden i Stockholms län.

SUMMA HUVUDKONTORET

Lönegrad

Iel—wlöGEHI—l

Ul 'N]

ale äuwmwoåpmH—H

).i [_|

• Sida 98
•  Original

Nuvarande organisation

Antal tjänster

Avlöning eller arvode Kr. pr mån.

Befattning

Föreslagen organisation

Antal tjänster

Lönegrads- placering

AVDELNINGSKONTOR ELLER

FILIALER

Djursholm

Föreståndare Assistent ........................

Gustavsberg Föreståndare

Lidingö Föreståndare Ex assistent .....................

Föreståndare

Nynäshamn Föreståndare

Föreståndare Assistent ........................ Ex assistent .....................

Sundbyberg

Föreståndare . . . Assistent ........................ Ex assistent .....................

Vaxholm Föreståndare

Am wenn

a 1111

Am man»

Eo 15

A 15 a IIl

Am Al2 wenn

A 15 A 12 Ex (8 el. 12)

a II1

SUMMA AVDELNINGSKONTOR ELLER FILIALER

Lönegrad

A

Eo Ex Arv.

15 12 8 el. 12 a III1 a 111

Summa

] 1 2

1 Anger här och i fortsättningen deltidsanställning (arvode).

• Sida 99
•  Original

SUMMA HUVUD- OCH AVDELNINGSKONTOR ELLER FILIALER

Lönegrad C

A Eo Ex Arv. Summa

• Sida 100
•  Original

Tabellbilaga VII.

2. Personalplan för arbetsnämnden i Uppsala

Verksamhetsområde: Uppsala län samt vissa delar av Stockholms län1 Folkmängd: 210 699 Huvudkontor: Uppsala

Antal avdelningskontor: 6

Antal expeditioner (deltidskontor): —

Nuvarande organisation Föreslagen organisation

-- — Bel'attninnr Antal Avlomng ” Antal Lönegrads-

.,. eller arvode . tjanster Kr. pr mån. tjanster placering

HUVUDKONTORET

Uppsala (K )2 Ledningspersonal Arbetsnämndsdirektör ............ Inspektör (för arbetsförmedlingsären- den) .......................... Inspektör (för socialhjälpsärenden) Förste assistent (konsulent för kvinn- liga arbetslörmedlingsområdet)

Kanslipersonal

Förste assistent .................. Kansliskrivare ................... Kanslibiträde .................... Kontorsbiträde Skrivbiträde ..................... ( Expeditionsvakt .................

Förmedlingspersanal , Förste assistent .................. .

Manl. exp.

Assistent ........................ Assistent ........................ Assistent ........................

Kvinnl. exp.

2 Eo 15 Assistent ........................ 1 A 15 — _ Assistent ........................ 1 Bo 15

¹ Landskommunerna i Frösåkers, Närdinghundra, Lyhundra, Sjuhundra, Långhundra, Ärlinghundra och Seminghundra härader, Väddö-Häverö, Bro-Vätö och Frötuna-Länna skeppslag samt städerna Norrtälje, Sigtuna, Öregrund och Östhammar. '-'”K” betecknar här och i fortsättningen av kommissionens kansli föreslaget krets- kontor. 3 Överförd från länsarbetsnämnden i Stockholms län 4 1 överförd från länsarbetsnämnden i Stockholms län.

• Sida 101
•  Original

Nuvarande o

rganisation

Antal tjänster

Avlöning eller arvode Kr. pr mån.

Befattning

Föreslagen organisation

Antal tjänster

Lönegrads- placering

Ex (8 el. 12) Ex 2

Gemensamma exp:e ['

Ungdomsförmedling

Förste assistent .................. Assistent ........................

T jänsiemannaförmedling

Förste assistent .................. Assistent ........................ Assistent ........................

Exp. för partiellt arbetsföra Förste assistent ..................

Extra Ijänsler

Assistent ........................ Skrivbiträde .....................

SUMMA HUVUDKONTORET

Lönegrad

A Eo

C4 22

Summa

NNHHHUIGGXHHI—i

M _|

AVDELNINGSKONTOREN

Nuvarande organisation

Antal tjänster

Avlöning

eller arvode Kr. pr mån.

Befattning

Föreslagen organisation

Antal tjänster

Lönegrads— placering

Enköping (K) Föreståndare Assistent ........................ Assi stent ........................

A 18 A 12 Eo (s el. 12)

• Sida 102
•  Original

Nuvarande organisation

Avlöning eller arvode Kr. pr män.

Antal tjänster

Befattning

Föreslagen organisation

Antal tjänster

Lönegrads- placering

Norrtälje (K) Föreståndare Assistent ........................

Föreståndare

Föreståndare

Älvkarleby (K)

Föreståndare Ex assistent

Östhammar Föreståndare

SUMMA AVDELNINGSKONTOREN

Lönegrad

A Eo

18 15 12 8 el. 12

Summa

2 2

SUMMA HUVUD- OCH AVDELNINGSKONTOR

Lönegrad C

A Eo

Ex

= lao—_l [mentol—l ?!!—1 | [wwwwmn—ll

MNHHwHoaaHHH

w .,:

• Sida 103
•  Original

3. Personalplau för arbetsnämnden i Eskilstuna Verksamhetsområde: Södermanlands län samt vissa delar av Stock- holms län1 Folkmängd: 226 698 Huvudkontor: Eskilstuna

Antal avdelningskontor: 8 Antal expeditioner (deltidskontor): 2

Nuvarande organisation Föreslagen organisation

Avlöning Befattning

eller arvode Kr. pr män.

Antal tjänster

Antal Lönegrads- tjänster placering

HUVUDKONTORET

Eskilstuna (K) Ledningspersonal Arbetsnämndsdirektör ............ Inspektör (för arbetsförmedlingsären-

den) .......................... Inspektör (för socialhjälpsärenden) Förste assistent (konsulent lör kvinn- liga arbetstörmedlingsområdet) . .

K ansli personal

Förste assistent .................. Kansliskrivare ................... Kanslibiträde .................... Kontorsbiträde Ex kontorsbiträde ................ Skrivbiträde ..................... Expeditionsvakt .................

Q v—lv—nl (Ob—'Hi— .] u—zop—ub—cr—nj '—

Förmedlingspersanal Förste assistent ..................

Manl. exp.

Förste assistent .................. Assistent ........................ Assistent ........................ Assistent ........................ Assistent ........................

Kvinnl. exp.

Eo 15 Assistent ........................ — Assistent ........................

1 Landskommunerna i Öknebo härad samt Södertälje stad.

• Sida 104
•  Original

Nuvarande organisation

Antal tjänster

Avlöning eller arvode Kr. pr mån.

Befattning

Föreslagen organisation

Antal tjänster

Lönegrads- placering

Ex (8 el. 12) Ex 2

Gemensamma exp: e r

Ungdomsförmedling

Förste assistent .................. Assistent ........................

Tjänstemannaförmedling

Förste assistent .................. Assistent ........................

Exp. för partiellt arbetsföra Förste assistent ..................

Extra tjänster

Assistent ........................ Skrivbiträde .....................

SUMMA HUVUDKONTORET

Lönegrad

A

C4

'å' [to—_l—moI—l

NNHHHapaHHH

N ..,]

• Sida 105
•  Original

Nuvarande organisation

Avlöning eller arvode Kr. pr mån.

Antal tjänster

Befattning

Föreslagen organisation

Antal tjänster

Lönegrads- placering

Ro 12 a 11

En 12 a 11

a III

Föreståndare Biträde % )

i

! Gnesta ) Föreståndare

Biträde

Hälleforsnäs Föreståndare

Katrineholm (K) Föreståndare Assistent ........................ Assistent (ungdomsförm) Assistent ........................

Nyköping (K) Föreståndare

Skrivbiträde ..................... Assistent ........................ Assistent ........................ Assistent (ungdomsförm.) Assistent ........................

Oxelösund

Föreståndare Assistent ........................

Strängnäs

Föreståndare Assistent ........................

Södertälje (K) Föreståndare Skrivbiträde ..................... Assistent ........................ Assistent ........................ Assistent ........................ Assistent (ungdomsförm) Ex assistent

Vingåker Föreståndare

Åkers styckebruk Föreståndare

A 21 130 2 A 15 A 12 En 12 Eo 12

A 15 Bo (8 el. 12)

A 15 Bo (8 el.

A 21 Bo 2 A 15 A 12 Ro 12 Bo 12 Ex (8 el. 12)

• Sida 106
•  Original

Lönegrad Eo Ex

21 18 15 12

8 el. 12 2

a III a 11

Summa

|_l NNNWNHBHN

M 09

SUMMA HUVUD- OCH AVDELNINGSKONTOR

Lönegrad C A Eo Ex Arv.

C 4 22 21 18 15 12 11

8 7 6 4 2 arv. III arv. II

NNIFNHHUBHOOGDNGH-il—l

& Ilwlllw—Swm—ll

2 l 1 4

Billw—Hllmmwwwl

Ul Ul

Summa

• Sida 107
•  Original

4. Personalplan för arbetsnämnden i Linköping

Verksamhetsområde: Östergötlands län Folkmängd: 329 206 Huvudkontor: Linköping

Antal avdelningskontor: 9

Antal expeditioner (deltidskontor): 3

Nuvarande organisation Föreslagen organisation

Avlöning Befattning

eller arvode Kr. pr mån.

Antal Lönegrads- tjänster placering

Antal tjänster

HUVUDKONTORET Linköping (K) Ledningspersonal

Arbetsnämndsdirektör ............ Inspektör (för arbetsförmedlingsären- den) .......................... Inspektör (för socialhjålpsärenden) . . Förste assistent (konsulent för kvinn- liga arbetsförmedlingsområdet) . .

>.. .— ... _- .s— in

K ansl i personal

Förste assistent .................. Kansliskrivare ................... Kanslibiträde .................... Kontorsbiträde Kontorsbiträde

Skrivbiträde ..................... Expeditionsvakt .................

..] b—lwb—GD—ll—ll |_- Qn—u—n—nwv—v—nb—

Förmedlingspersonal Förste assistent ..................

»— ...

M a n t . e x p. Assistent ........................ Assistent ........................ Assistent ........................ Assistent ........................

leu

Kvinnl. exp.

Assistent ........................ Assistent ........................ Assistent ........................

Gemensamma CZPJBI'

Ungdomsförmedling

Förste assistent Assistent ........................

• Sida 108
•  Original

Nuvarande organisation

Antal tjänster

Avlöning eller arvode Kr. pr mån.

Befattning

Föreslagen organisation

Antal tjänster

Lönegrads— placering

Eo 18 Eo 12

Eo 18

arvode

Ex (8 el. 12) Ex 2

Tjänstemannaförmedling

Förste assistent .................. Assistent ........................

Exp. för partiellt arbetsföra Förste assistent ..................

Exp. för artister och musiker Assistent ........................

Extra tjänster

Assistent ........................ Skrivbitrå de .....................

SUMMA HUVUDKONTORET

Lönegrad

A Eo

C 4 22 21 18 15 12 11 7 6 4 2

|—|

NWHH—maawww

99 H

Nuvarande organisation

Antal tjänster

Avlöning eller arvode Kr. pr mån.

Befattning

Föreslagen organisation

Antal tjänster

Lönegrads- placering

AVDELNINGSKONTOREN

Borensberg Föreståndare

Finspång (K) Föreståndare Assistent . . . . . ................... Assistent (ungdomsförm) .........

• Sida 109
•  Original

Nuvarande organisation

Antal tjänster

Avlöning eller arvode Kr. pr mån.

Befattning

Föreslagen organisation

Antal tjänster

Lönegrads- placering

a 111

Ro 15 Ro 12 Ex 8

Bo 18 Ex 2 Ro 12 Bo 12 Ex 8

En 21 Eo 18 Eo 4 Bo 2 Eo 5

EO 15

EO 12

Eo 15

Ex (8 el. 12) Ex 2

Föreståndare

Föreståndare Assistent ........................ Ex assistent .....................

Alolala (K) Föreståndare Skrivbiträde ..................... Assistent ........................ Assistent ........................ Assistent (ungdomsförm.) ......... Ex assistent .....................

Norrköping (K) Föreståndare Förste assistent .................. Kontorsbiträde Skrivbiträde ..................... Expeditionsvakt .................

M a n [. exp. Assistent ........................ Assistent ........................ Assistent ........................ Assistent ........................

K vi n n 1. e xp. Assistent ........................ Assistent ........................ Assistent ........................

Gemensamma exp :er

Exp. för textilarbete

Förste assistent .................. Assistent ........................

Ungdomsförmedling

Förste assistent .................. Assistent ........................

Tjänstemannaförmedling Assistent ........................

Exp. för artister och musiker Assistent ........................

Extra tjänster Assistenter Skrivbiträde .....................

En 12

A 18 A 12 Ex (8 el.

A 21 Bo 2 A 15 A 12 Ro 12 Ex (8 el. 12)

A22 A18 E04 E02 AG

A 15 Eo 15 A 12 EO 12

A 15 Ro 15

• Sida 110
•  Original

Nuvarande organisation

Antal tjänster

Avlöning eller arvode Kr. pr mån.

Befattning

Föreslagen organisation

Antal tjänster

Lönegrads- placering

a 111

ED 12

Ro 12

Ro 12

EO 12

a 111

Skänninge Föreståndare

Söderköping Föreståndare

Vadstena Föreståndare

Valdemarsvik Föreståndare

Åtvidaberg Föreståndare

Föreståndare

SUMMA AVDELNINGSKONTOREN

Lönegrad

>

Eo Ex Arv.

22 21 18 15 12

8 el. 12 6 4 2 arv 111

Summa

ålIl—lwssHH

2 3 5

3 3

& HH wuuuwaebuu

SUMMA HUVUD- OCH AVDELNINGSKONTOR

Lönegrad C

A Eo Ex Arv.

C4

ga »— Nllww—Ilwqm—wl

HH

361. W&FNHWH'DEGGNNH

• Sida 111
•  Original

Tabellbilaga X.

5. Personalplan för arbetsnämnden i Jönköping

Verksamhetsområde: Jönköpings län

Folkmängd: 249 714 Huvudkontor: Jönköping Antal avdelningskontor: 7

Antal expeditioner (deltidskontor): 1

Nuvarande organisation Föreslagen organisation

Avlöning Befattning eller arvode Kr. pr mån.

Antal tjänster

Antal Lönegrads- tjänster placering

HUVUDKONTORET Jönköping (K) Ledningspersonal

Arbetsnämndsdirektör ....... . . . . .

Inspektör (för arbetsförmedlingsären- den)

Inspektör (för socialhjälpsärenden) . . Förste assistent (konsulent för kvinn- liga arbetstörmedlingsområdet) . . .

K ansli personal

Förste assistent .................. Kansliskrivare ................... Kanslibiträde .................... Kontorsbiträde Skrivbiträde ..................... Expeditionsvakt .................

Förmedlin gspersonal Förste assistent ..................

Manl. exp.

Assistent ........................ Assistent ........................ Assistent ........................

Kvinnl. ezp.

Assistent ........................ Assistent ........................

Gemensamma exp :er

Ungdomsförmedling

Förste assistent ..... . . . . . . ....... Förste assistent ..................

• Sida 112
•  Original

Nuvarande organisation Föreslagen organisation

Avlöning Befattning eller arvode Kr. pr män.

Antal tjänster

Antal Lönegrads- tjänster placering

Tjänstemannaförmedling

Förste assistent .................. Assistent ........................

Exp. för partiellt arbetsföra Förste assistent ..................

Extra tjänster

Ex (8 el. 12) Assistent ........................ Ex 2 Skrivbiträde .....................

SUMMA HUVUDKONTORET

Lönegrad - A Eo

C 4 22 21 18 15 12 11 7

MMHHHmmaHHH

6 4 2

S lw—HI—w—I—l

N) 01

AVDELNINGSKONTOREN

Nuvarande organisation Föreslagen organisation

Avlöning Befattning eller arvode Kr. pr män.

Antal tjänster

Antal L önegrads- tjänster placering

Föreståndare A 15 Ex assistent ..................... Ex (8 el. 12)

Gislaved Föreståndare Ro 12

Huskvarna

Föreståndare Ro 15 Ex assistent ..................... Ex (8 el. 12)

• Sida 113
•  Original

Nuvarande organisation

Antal tjänster

Avlöning eller arvode Kr. pr mån.

Befattning

Föreslagen organisation

Antal tjänster

L önegrads- placering

12 Ex 8

1310 12 Ex 8

Ro 15 Ex 8

Nässjö (K) Föreståndare Assistent ........................ Assistent (ungdomsförm.) ......... Ex assistent

Föreståndare

Föreståndare Assistent ........................

Vetlanda (K) Föreståndare Assistent ........................

Värnamo (K) Föreståndare Assistent ........................

1Inrättat efter översynen maj 1945.

A 18 A 12 Bo 12 Ex (8 el. 12)

a 111

Am Eo(SeL12)

Am Eowan)

Am Rowan)

SUMMA AVDELNINGSKONTOREN

Lönegrad

A

Eo Ex Arv.

arv. III

Summa

1 4 l 6

SUMMA HUVUD- OCH AVDELNINGSKONTOR

Lönegrad C

A Eo Ex Arv.

[lm—#wwv—[i

2 3 1

gllw——|lwuw|—l

6

H = HNNHHaHme-u—HH

• Sida 114
•  Original

6. Personalplan för arbetsnämnden i Växjö

Verksamhetsområde: Kronobergs län Folkmängd: . 152 926 Huvudkontor: Växjö

Antal avdelningskontor: 6 Antal expeditioner (deltidskontor): 3

Nuvarande organisation Föreslagen organisation

Avlöning Befattning eller arvode Kr. pr mån.

Antal Lönegrads- tjänster placering

Antal tjänster

HUVUDKONTORET Växjö (K) Ledningspersonal

Arbetsnämndsdirektör ............. Inspektör (för arbetsförmedlingsären- den) .......................... Inspektör (för socialhjälpsärenden) . . Förste assistent (konsulent för kvinn- liga arbetsförmedlingsområdet) . . .

Kanslipersonal

Förste assistent .................. Kanslibiträde .................... Kontorsbiträde

Skrivbiträde ..................... Expeditionsvakt .................

Förmedlingspersonal Förste assistent ..................

Manl. exp.

Assistent ........................ Assistent ........................ Assistent ........................

Kvinnl. exp.

Assistent ........................ Assistent ........................

Gemensamma exp :e r U ngdomsförmedling

Förste assistent .................. Assistent ........................

Tjänstemannaförmedling Förste assistent . . . . . .............

• Sida 115
•  Original

Nuvarande organisation

Antal tjänster

Avlöning eller arvode Kr. pr mån.

Befattning

Föreslagen organisation

Antal tjänster

Lönegrads— placering

Ex (8 el. 12) Ex 2

Exp. för partiellt arbetsföra Förste assistent ..................

Exp. för artister och musiker Assistent ........................

Extra tjänster

Assistent ........................ Skrivbiträde .....................

SUMMA HUVUDKONTORET

Lönegrad

A 130

GB 22

xp [www—(Op—lr—ll

Hmuwppawuw

N) N

AVDELNINGSKONTOREN

Nuvarande organisation

Antal tjänster

Avlöning eller arvode Kr. pr mån.

Befattning

Föreslagen organisation

Antal tjänster

L önegrads— placering

Alvesta Föreståndare

H ohultslätt Föreståndare

Ljungby (K) Föreståndare ....................

Assistent ........................

• Sida 116
•  Original

Nuvarande organisation

Avlöning eller arvode Kr. pr män.

Antal tjänster

Befattning

Föreslagen organisation

Antal tjänster

Lönegrads- placering

Markaryd Föreståndare

Föreståndare

Strömsnäsbruk Föreståndare

Tingsryd Föreståndare

Föreståndare

Ämmu Föreståndare

Assistent ........................

SUMMA AVDELNINGSKONTOREN

L önegrad A Eo Ex Arv.

15 12 a 111 a 11

Summa

SUMMA HUVUD- OCH AVDELNINGSKONTOR

Lönegrad C

A Eo Ex Arv.

C 3 22 21 18 15 12

= 1 | Ita—_.os—l—l

kumwuaaawww

W 98

• Sida 117
•  Original

Tabellbilaga XII.

7. Personalplan för arbetsnämnden i Kalmar

Verksamhetsområde: Kalmar län Folkmängd: 229 978

Huvudkontor: Kalmar

Antal avdelningskontor: 7

Antal expeditioner (deltidskontor): 3

Nuvarande organisation Föreslagen organisation

Avlöning Befattning eller arvode Kr. pr mån.

Antal tjänster

Antal Lönegrads— tjänster placering

HUVUDKONTORET

K alm ar (K) Ledningspersonal Arbetsnämndsdirektör ............ Inspektör (för arbetsiörmedlingsåren—

den) .......................... Inspektör (för socialhjålpsärenden) . . Förste assistent (konsulent för kvinn- liga arbetsförmedlingsområdet) . . .

Kanslipersanal

Förste assistent .................. Kansliskrivare ................... Kanslibiträde .................... Kontorsbiträde

Skrivbiträde ..................... Expeditionsvakt ..................

Förmedlingspersonal Förste assistent ..................

Manl. exp.

Assistent ........................ Assistent ........................ Assistent ........................

Kuinnl. exp.

Assistent ........................ Assistent ........................

Gemensamma exp : e r Ungdomsförmedling

Förste assistent .................. Assistent ........................

• Sida 118
•  Original

Nuvarande organisation Föreslagen organisation

Avlöning Befattning eller arvode Kr. pr mån.

Antal tjänster

Antal Lönegrads- tjänster placering

Tjänstemannaförmedling Förste assistent ..................

Exp. för partiellt arbetsföra Förste assistent ..................

Sjömansförmedling Föreståndare

Extra tjänster

Ex (8 el. 12) Assistent ........................ Ex 2 Skrivbiträde .....................

SUMMA HUVUDKONTORET

Lönegrad A Ex ' '. Summa

HNNHHHmmaHHH

; | lw—>—-|»—-w>—-|>—-|

M Q

• Sida 119
•  Original

Nuvarande organisation

Avlöning

Antal

eller arvode

Befattning

Föreslagen organisation

Antal Lönegrads—

tjänster tjänster placering

Kr. pr mån.

Borgholm Föreståndare

Emmaboda Föreståndare

Gamleby Föreståndare

Hultsfred (K)

Föreståndare Biträde

Föreståndare Assistent ........................

Oskarshamn (K)

Föreståndare Assistent ........................ Föreståndare (sjömansförm.) ......

Vimmerby Föreståndare

Virserum Föreståndare

Västervik (K) Föreståndare Assistent ........................ Assistent (ungdomsförm) ......... Assistent ........................

A 18 A 12 Ro 12 Bo (8 el. 12)

• Sida 120
•  Original

SUMMA AVDELNINGSKONTOREN

Lönegrad A Eo Ex

18 _ 15 _ 12 5 8 el. 12 1 a 111 _ a 11 — a I __

6

HNNl—l-JNN

l—l _]

SUMMA HUVUD- OCH AVDELNINGSKONTOR

Lönegrad C A Eo Ex

NNMMMHHHHEQQHHH

in us

l 3 5 3 1 1 2 16

• Sida 121
•  Original

Tabellbiliga XIII.

8. Personalplan för arbetsnämnden i Visby

Verksamhetsområde: Gotlands län. Folkmängd: 59 609 Huvudkontor: Visby

Antal avdelningskontor: —

Antal expeditioner (deltidskontor): ——

Nuvarande organisation Föreslagen organisation

Avlöning Befattning eller arvode Kr. pr mån.

Antal tjänster

Antal Lönegrads- tjånster placering

1—1 UVUDKONTORET Visby Lednings personal

Arbetsnämndsdirektör

K ansli person ut

Assistent ........................ Kanslibiträde .................... Kontorsbiträde Skrivbiträde .....................

Förmedlingspersonal

Förste assistent ..................

Manl. exp.

Assistent ........................

Ii'uinnl. exp.

Assistent ........................

Gemensamma exp :e r Ungdoms- och tjänstemannaförmedling

Assistent ........................

Extra tjänster Ex (8 el. 12) Assistent ........................

• Sida 122
•  Original

Lönegrad A Eo

1 2 l 1 5

• Sida 123
•  Original

Tabellbilaga XIV.

9. Personalplan för arbetsnämnden i Karlskrona

Verksamhetsområde: Blekinge län Folkmängd: ; 147 256 Huvudkontor: Karlskrona Antal avdelningskontor: 4 Antal expeditioner (deltidskontor): 2

Nuvarande organisation Föreslagen organisation

,- " — Befattning Antal AX löning 5 Antal Lönegrads—

eller arvode .? . tjänster Kr. pr mån. tjanster placering

HUVUDKONTOHET Karlskrona (K)

Ledningspersonal

Arbetsnämndsdirektör ............ Inspektör (för arbetsförmedlingsären- den) .......................... Inspektör (för socialhjälpsärenden) . . Förste assistent (konsulent för kvinn— liga arbetsförmedlingsområdet) . . .

Kanslipersonal

Förste assistent .................. Kanslibiträde .................... Kontorsbiträde Skrivbiträde ..................... Expeditionsvakt .................

Förmedlingspersonal Förste assistent ..................

Manl. exp.

Assistent ........................ Assistent ........................ Assistent ........................

Exp. för militäranst. Assistent ........................

Kuinnl. exp.

2 1310 15 Assistent ........................ — _ Assistent ........................

1Inrättad efter översynen i maj 1945.

• Sida 124
•  Original

Nuvarande organisation Föreslagen organisation

Avlöning Befattning eller arvode Kr. pr män.

Antal tjänster

Antal Lönegrads- tjänster placering

Gemensamma exp :er

U ngdomsf ärmedl i ng

Förste assistent .................. Assistent ........................

Tjänstemannaförmedling Förste assistent ..................

Exp. för partiellt arbetsföra Förste assistent ..................

Extra tjänster

Ex (8 el. 12) Assistent ........................ Ex 2 Skrivbiträde .....................

SUMMA HUVUDKONTORET

Lönegrad A Eo

CB 22

NNH—II—IUIQGH—H—li—l

...i = |w—-——w—[_..|

N ON

AVDELN INGSKONTOREN

N uvarande organisation Föreslagen organisation

Avlöning Befattning eller arvode Kr. pr män.

Antal tjänster

Antal Lönegrads- tjänster placering

Karlshamn (K) Föreståndare Assistent ........................ Assistent (ungdomsförm.) ......... Ex assistent .....................

• Sida 125
•  Original

Nuvarande organisation Föreslagen organisation

Avlöning Befattning eller arvode Kr. pr mån.

Antal tjänster

Antal Lönegrads- tjänster placering

Lyckeby a II Föreståndare a Il

Olofström Föreståndare & III

Ronneby Föreståndare A 15 Assistent ........................ Eo 12

Sölvesborg Föreståndare A 15 Assistent ........................ Eo (8 el. 12)

Svängsta Föreståndare Eo 12

SUMMA AVDELNINGSKONTOREN

Lönegrad A Eo Ex Arv.

18 —— 15 —— 12 3 8 el. 12 1 3 __ a 111 — a 11 —

4-

Summa

SUMMA HUVUD- OCH AVDELNINGSKONTOR

Lönegrad C A Eo Ex Arv.

3 l 1

= I | le.—__| lwoiwl—l uwunwwwwemquw

& ..]

• Sida 126
•  Original

10. Personalplan för arbetsnämnden i Kristianstad

Verksamhetsområde:

Folkmängd: 251 518

Huvudkontor:

Antal avdelningskontor: 9

Antal expeditioner (deltidskontor): —

Kristianstads län

Kristianstad

Nuvarande organisation

Antal tjänster

Avlöning eller arvode Kr. pr mån.

Befattning

Föreslagen organisation

Antal tjänster

Lönegrads- placering

HUVUDKONTORET Kristianstad (K)

Ledningspersonal

Arbetsnämndsdirektör Inspektör (för arbetsförmedlingsären- den) Förste assistent (konsulent för kvinn- liga arbetsförmedlingsområdet) . . .

Kanslipersonal

Förste assistent .................. Kansliskrivare ................... Kanslibiträde .................... Kontorsbiträde

Skrivbiträde ..................... Expeditionsvakt .................

Förmedlingspersonal Förste assistent ..................

lWanl. exp.

Assistent ........................ Assistent ........................ Assistent ........................

Kuinnl. exp.

Assistent ........................ Assistent ........................

Gemensamma exp :er

Ungdomsförmedling

Förste assistent .................. Assistent ........................

x] b—lv—IQÖI—iv—IH

• Sida 127
•  Original

Nuvarande organisation

Antal tjänster

Avlöning eller arvode Kr. pr mån.

Befattning

Föreslagen organisation

Antal tjänster

Lönegrads- placering

Ex (8 el. 12) Ex 2

T jänstem ann af örmedl ing Förste assistent ..................

Exp. för partiellt arbetsföra Förste assistent .................. Extra tjänster

Assistent ........................ Skrivbiträde .....................

SUMMA HUVUDKONTORET

A Eo

H = Iw—Hl—w—Hl

NNHHHUIMGXHl—l

N UI

AVDELN INGSKONTOREN

Nuvarande organisation

Antal tjänster

Avlöning eller arvode Kr. pr mån.

Befattning

Föreslagen organisation

Antal tjänster

Lönegrads— placering

Hässleholm (K) Föreståndare Assistent ........................ Assistent (ungdomsförm) .........

Klippan Föreståndare

Föreståndare Biträde

• Sida 128
•  Original

Nuvarande organisation

Antal tjänster

Avlöning eller arvode Kr. pr mån.

Föreslagen organisation

Befattning

Antal tjänster

Lönegrads- placering

Eo 12

Eo 15 Bo 8

& III

Ro 15 Eo 8

Re 130 Ro

15 12 8

Eo 12

Simrishamn Föreståndare

Tomelilla (K) Föreståndare Assistent ........................

Föreståndare

Föreståndare Assistent ........................

Ängelholm (K) Föreståndare Assistent (ungdomstörm.) ......... Assistent ........................

Örkelljunga Föreståndare

A12

A 15 Bo (8 el. 12)

EO 12

A 15 Re (8 el. 12)

A 15 Ro 12 Bo (8 el. 12)

A12

SUMMA AVDELNINGSKONTOREN

Lönegrad

A Eo Ex

Arv.

18 15 12

8 el. 12 arv. 11

Summa

? 3 6

SUMMA AVDELN INGS— OCH HUVUDKONTOR

Lönegrad C

A Eo Ex Arv.

C 4 22 18 15 12

3 1

l

5

I—ll—l HNNHHFHHGQHH

&

• Sida 129
•  Original

Tabellbilaga XVI.

11. Personalplan för arbetsnämnden i Malmö

Verksamhetsområde: Malmöhus län Folkmängd: 546 225 Huvudkontor: Malmö

Antal avdelningskontor: 12

Antal expeditioner (deltidskontor): 1

Nuvarande organisation Föreslagen organisation

, ' Befattning ellälgliiibgcrle Antal Lönegrads- Kr pr mån tjänster placering

Antal tjänster

HUVUDKONTORET Malmö (K)

Ledningspersonal Arbetsnämndsdirektör ............ Förste inspektör (för arbetsförmed—

lingsärenden) .................. Inspektör (för arbetsförmedlingsären— den) .......................... Inspektör (för socialhjälpsärenden) . . Förste assistent (konsulent för kvinn- liga arbetsförmedlingsområdet) . . .

Ul

K ansli personal

Förste assistent .................. Kansliskrivare ................... Kanslibiträde .................... ) Kontorsbiträde .................. ) Kontorsbiträde Skrivbiträde ..................... Förste expeditionsvakt ...........

—ZOtQ(o>—r—v—

|— ©

Förmedlingspersonal Förste assistent ..................

IMa/tl. exp.

Jord- och skogsbruk Assistent ........................ . Assistent ........................ *

Metallindustrl m. m. Förste assistent ..................

Byggnadsarbete Förste assistent ..................

Övrig industri Förste assistent ..................

• Sida 130
•  Original

Nuvarande organisation Föreslagen organisation

' Befattnin Antal Avlöning g Antal Lönegrads- t'änster eller arvode t'än t 1 . ] Kr. pr mån. ] s er p acermg Grov— och diversearbete 1 Bo 15 Assistent ........................ 1 Eo 15 Lager- och transportarbete 1 Eo 15 Assistent ........................ 1 A 15 Stuveriarbete 1 En 12 Assistent ........................ 1 Ro 15 Utan särskild placering 1 Eo 12 Assistent ........................ 2 Bo 12 Kvinnl. exp. Husligt arbete m. m.

1 Ro 15 Förste assistent .................. 1 A 18 2 Eo 12 Assistent ........................ 1 A 15 —— _— Assistent ........................ 1 En 12 Industri och hantverk 1 Eo 15 Assistent ........................ 1 A 15 1 Ro 12 Assistent ........................ 1 A 12 Utan särskild placering 1 Ro 12 Assistent ........................ 2 Eo 12 Gemensamma expmr Ungdomsförmedling 1 Ro 21 Inspektör ....................... 1 Ro 21 1 Ro 18 Förste assistent .................. 1 Bo 18 2 1330 12 Assistent ........................ 2 Ro 12

Tjänstemannaförmcdling 1 Ro 21 Inspektör ....................... 1 Ro 21 1 Ro 15 Assistent ........................ 1 Ro 15 1 Bo 12 Assistent ........................ 1 Bo 12 Exp. för partiellt arbetsföra 2 Ro 18 Förste assistent .................. 2 Ro 18 Hotell- och restaurangpersonal 1 En 15 Assistent ........................ 1 A 15 Artister och musiker —— _ Förste assistent .................. 1 Eo 18 ] Ro 15 Assistent ........................ 1 Bo 15 Sjömansförmedling 1 Ro 15 Assistent ........................ 1 A 15

• Sida 131
•  Original

Nuvarande organisation

Antal tjänster

Avlöning eller arvode Kr. pr mån.

Föreslagen organisation

Befattning

Antal tjänster

Lönegrads- placering

Eo 15

Ex (8 el. 12)

:) .!

Fiiialen i Limhamn Assistent ........................

Filial en i Arlöv Assistent ........................

Extra tjänster Assistent ........................ Skrivbiträde .....................

SUMMA HUVUDKONTORET

A Eo

% cow! Hoomaww—ll

1 5 6 2 2 2 18

Nuvarande organisation

Antal tjänster

Avlöning eller arvode Kr. pr mån.

Befattning

Föreslagen organisation

Antal tjänster

Lönegrads- placering

AVDELNINGSKONTOREN Eslöv (K) Föreståndare

Assistent ........................ Assistent ........................

Hälsingborg (K) Föreståndare Förste assistent .................. Skrivbiträde .....................

Expeditionsvakt .................

• Sida 132
•  Original

Nuvarande organisation

Avlöning eller arvode Kr. pr män.

Antal tjänster

Befattning

Föreslagen organisation

Antal tjänster

L önegrad s— placering

Ex (8 el. 12)

Manl. exp.

Assistent ........................

Assistent ........................ Assistent ........................

Assistent ........ . ............... K vin nl. ea: p.

Assistent ........................ Assistent ........................ Assistent ........................

Gemensamma exp : er

Ungdomsförmedling

Assistent ........................ Assistent ........................

Tjänstemannaförmedling Assistent ........................

Sjömansförmedling

Förste assistent .................. Assistent ........................ Assistent ........................

Extra tjänster

Assistent ..... . ..................

Höganäs

Föreståndare Assistent ........................

Föreståndare

Kävlinge Föreståndare

Landskrona (K)

Föreståndare

Ex. Skrivbiträde ................. Assistent ........................ Assistent ........................ Assistent (ungdomsförm) ......... Assistent (sjömansförm.) .......... Ex assistent

A 15 Bo (8 el. 12)

Ex (8 el. 12)

• Sida 133
•  Original

Nuvarande organisation

Antal tjänster

Avlöning eller arvode Kr. pr mån.

Befattning

Föreslagen organisation

Antal tjänster

Lönegrads- placering

—HlQ—IOIOIQH

Föreståndare Skrivbiträde (l tjänstemannaförm.) . Assistent ........................ Assistent ........................ Assistent (ungdomsförm.) ......... Ex. assistent Förste assistent (tjänstemannaförm.) Assistent

Föreståndare

Föreståndare Assistent ........................

Svedala Föreståndare Assistent ........................

Trelleborg (K) Föreståndare Ex. skrivbiträde ................. Assistent ........................ Assistent ........................ Assistent (ungdomsförm.) ......... Assistent ........................

Vellinge Föreståndare

Föreståndare Assistent ........................ Ex assistent .....................

b—nb—lwb—wmwb—l

A 21 130 2 A 15 Eo 12 Bo 12 Ex (8 el. 12) Eo 18 Eo 12

Al2

A 15 Bo (8 el. 12)

Am Eo(8etim

A 21 Ex 2 A 15 A 12 Ro 12 Eo (8 el. 12)

A12

A 18 A 12 Ex (8 el. 12)

SUMMA AVDELNINGSKONTOR

Lönegrad

Eo Ex

22

arv. III

Summa

1 4 2

[Q »— mimi—»wA—ll

tai-| Hanna—mmuw

ex H

• Sida 134
•  Original

SUMMA HUVUD- OCH AVDELNINGSKONTOR

Lönegrad C

A Eo Ex Arv.

Hp—l

ållw—wllloqu——|

(OI—l

Ul slmwll—s—ooqw—II

• Sida 135
•  Original

12. Personalplan för arbetsnämnden i Halmstad

Verksamhetsområde: Folkmängd:

Huvudkontor:

Antal avdelningskontor: 5

Antal expeditioner (deltidskontor): —

Hallands län 153 752 Halmstad

Nuvarande organisation

Antal tjänster

Avlöning eller arvode Kr. pr mån.

Befattning

Föreslagen organisation

Antal tjänster

L önegrads— placering

HUVUDKONTORET Halmstad (K) Ledningspersonal

Arbetsnämndsdirektör ............

Inspektör (för arbetsförmedlings- ärenden) ............ . .........

Första assistent (konsulent för kvinn- liga arbetsförmedlingsområdet) . . .

Kanslipersonal

Förste assistent .................. Kanslibiträde .................... Kontorsbiträde

Skrivbiträde ..................... Expeditionsvakt .................

Förmedlingspersonal Förste assistent ..................

114 a nl . ea: p. Assistent ........................ Assistent ........................ Assistent ........................

Kvinnl. exp.

Assistent ........................ Assistent ........................

Gemensamma ezp :er Ungdomsförmedling

Förste assistent .................. Assistent ........................

Tjänstemannaförmedling Förste assistent ..................

Exp. för partiellt arbetsföra Förste assistent ..................

• Sida 136
•  Original

Nuvarande organisation Föreslagen organisation

Avlöning Befattning eller arvode

Kr. pr män.

Antal tjänster

Antal tjänster

Lönegrads— placering

Sjömansförmedling Föreståndare Extra tjänster

Assistent ........................ Skrivbiträde .....................

Ex (8 el. 12) Ex 2

SUMMA HUVUDKONTORET

Lönegrad A Ex

C 3 22 18 15 12

HHNHHbMGHH

N 93

AVDELNINGSKONTOBEN

Nuvarande organisation

Avlöning eller arvode Kr. pr män.

Antal tjänster

Befattning

Föreslagen organisation

Antal tjänster

Lönegrads- placering

Eo 15 Ex 8

Eo 12 a 11

Eo 12 a 11

a III

Eo 15 Ro 12

Falkenberg (K) Föreståndare

Assistent ........................

Kungsbacka Föreståndare Biträde

Föreståndare

Oskarström Föreståndare

Varberg (K) Föreståndare

Assistent ........................

• Sida 137
•  Original

Lönegrad Eo Ex

HUVUD- OCH AVDELNINGSKONTOR

Lönegrad A Eo Ex Arv.

C 3 22 18 15 12

HNHNHH—aaawu

: i | [&_—l—mw—l

GB N

• Sida 138
•  Original

13. Personalplan för arbetsnämnden i Göteborg

Verksamhetsområde:

Folkmängd: Huvudkontor:

Antal avdelningskontor:

Göteborgs stad samt vissa delar av Göteborgs och Bohus län1

347 882 Göteborg

Antal expeditioner (deltidskontor): —

Nuvarande organisation

Avlöning eller arvode Kr. pr mån.

Antal tjänster

Föreslagen organisation

Befattnin g Antal Lönegrads-

tjänster placering

Eo

Eo Eo

1 Ro 15

1Landskommunerna i Sävedals, Askims, Östra Hisings och Västra Hisings härader samt städerna Marstrand och Mölndal.

HUVUDKONTORET Göteborg

Ledningspersonal

Arbetsnämndsdirektör ............ Förste inspektör (för arbetsförmed— lingsärenden) .................. Förste assistent (konsulent för kvinn- liga arbetsförmedlingsområdet) . . .

K ansl i personal

Förste assistent .................. Kansliskrivare ................... Kanslibiträde .................... Kanslibiträde .................... Kontorsbiträde

Kontorsbiträde

Skrivbiträde ..................... Förste expeditionsvakt ........... Expeditionsvakt .................

wawwi—c—i—Ab—

H N

Förmedlingspersonal Förste assistent ..................

Manl. exp.

Jord- och skogsbruk Assistent ........................

Metallindustri

Förste assistent .................. Assistent ........................

Övrig industri Förste assistent .................. 1 A 18

• Sida 139
•  Original

Nuvarande organisation

Antal tjänster

Avlöning eller arvode Kr. pr mån.

Befattning

Föreslagen organisation

Antal tjänster

Lönegrads- placering

Byggnadsarbete

Förste assistent .................. Assistent ........................ Assistent ........................

Lager- och transportarbete Assistent ........................

Stuveri- och diversearbete Assistent ........................

Utan särskild placering Assistent ........................

Kvinnl. ezp.

Husligt arbete m. m.

Förste assistent .................. Assistent ........................ Assistent ........................ Assistent ........................

Hemhjälpsbyrån i Guldheden Assistent ........................

Industri och hantverk (utom livsmedelsindustri)

Assistent ........................ Assistent ........................

Utan särskild placering Assistent ........................

Gemensamma exp:er

Kommunalarbete Förste assistent .................. Assistent ........................ Livsmedelsindustri

Assistent ........................ Assistent ........................

Affärspersonal

Assistent ........................ Assistent ........................

H otell- och restaurangpersonal

Assistent ........................ Assistent ........................

Artister och musiker

Assistent ........................ Assistent ........................

• Sida 140
•  Original

Nuvarande organisation Föreslagen organisation

Avlöning Befattning eller arvode Kr. pr mån.

Antal tjänster

Antal Lönegrads- tjänster placering

Sjömansförmedling Inspektör ....................... Förste assistent .................. Assistent ........................ Assistent ........................

U ngdomsf örmedling

Inspektör ....................... Förste assistent .................. Assistent ........................ Assistent ........................

Tjänstemannaförmedling

Inspektör ....................... Förste assistent .................. Assistent ........................

Exp. för partiellt arbetsföra Förste assistent ..................

Filialen i Mölndal

Ro 15 Föreståndare Ro 12 Assistent ........................

Extra tjänster

Ex (8 el. 12) Assistent ........................ Ex 2 Skrivbiträde .....................

SUMMA HUVUDKONTORET

Lönegrad A Eo

| !

mw—-—-—-»—woow

& lwltolcnmoo—._|

.; )-|

• Sida 141
•  Original

Tabellbilaga XIX.

14. Personalplan för arbetsnämnden i Uddevalla

Verksamhetsområde: Bohusdelen av Göteborgs och Bohus län och

Dalslandsdelen av Älvsborgs län1 200 408 Uddevalla

Antal avdelningskontor: 7 Folkmängd: Huvudkontor:

Antal expeditioner (deltidskontor): 1

Nuvarande organisation Föreslagen organisation

Antal tjänster

Avlöning eller arvode Kr. pr mån.

Befattning

Antal tjänster

Lönegrads— placering

] l

Ro 15 Ro 12

HUVUD KONTORET

Ledningspersonal Uddevalla (K) Arbetsnämndsdirektör Inspektör (för arbetsförmedlingsären- den) .......................... Inspektör (för socialhjälpsärenden) . . Förste assistent (konsulent för kvinn- liga arbetsförmedlingsområdet) . . .

Kanslipersonal Förste assistent .................. Kansliskrivare ................... Kanslibiträde .................... Kontorsbiträde Kontorsbiträde Skrivbiträde ..................... Expeditionsvakt .................

Förmedlingspcrsvnal Förste assistent ..................

Manl. exp.

Assi stent ........................ Assistent ........................ Assistent ........................

Kvinnl. exp.

Assi stent ........................ Assistent ........................

..] ___—___...

1 l

1 Landskommunerna i Tössbo, Vedbo, Valbo och Nordals härader samt Åmål.

A 15 Ro 12

2Överförd tjänst från länsarbetsnämnden i Stockholms län. aÖverförd tjänst från länsarbetsnämnden i Göteborgs och Bohus län.

• Sida 142
•  Original

Nuvarande organisation Föreslagen organisation

Trung eller arvode Antal Kr. pr mån.

Antal tjänster

Lönegrads- tjänster placering

Gemensamma ezp:er Ungdomsförmedling

Eo 15 Assistent ........................

Extra tjänster

Ex (8 el. 12) Assistent ........................ Ex 2 Ex Skrivbiträde ..................

SUMMA HUVUDKONTORET

Lönegrad A Eo

C4

HNHHHWQWHHH

1 1 2 l l 1 1 8

»D—w—ll lH—ww—ll

|..| NO

AVDELN INGSKONTOREN

Nuvarande organisation Föreslagen organisation

-- ' Befattnin Antal AVlonmg g Antal Lönegrads- .;. eller arvode . tjanster Kr. pr mån. tjanster placering

Bengtsfors (K) Ro 12 Föreståndare A 15 a 11 Ex assistent ( Ex (8 el. 12)

Hunnebostrand Ro 12 Föreståndare Eo 12

Kungälv Ro 15 Föreståndare Ex 8 Ex assistent .....................

Lysekil (K)

Ro 15 Föreståndare

EO 12 Assistent ........................ a I Föreståndare för sjömansförmedling

• Sida 143
•  Original

Nuvarande organisation Föreslagen organisation

Avlöning Befattning eller arvode Kr. pr män.

Antal tjänster

Antal Lönegrads— tjänster placering

Mellerud (1) Föreståndare

Munkedal Föreståndare

Strömstad (K)

Föreståndare Assistent ........................

Föreståndare Biträde

SUMMA AVDELNINGSKONTOR

Eo Ex

1 1 2

SUMMA HUVUD- OCH AVDELNINGSKONTOR

Lönegrad C A Eo Ex Arv.

C 4 22 21

|__—__] l—[q—l—l NHHMHHHHHchHHH

& (»

• Sida 144
•  Original

Tabellbilaga XX.

15. Personalplan för arbetsnämnden i Borås

Verksamhetsområde: Älvsborgs län utom Dalslandsdelen Folkmängd: 290 561 Huvudkontor: Borås

Antal avdelningskontor: 6

Antal expeditioner (deltidskontor): 1

Nuvarande organisation Föreslagen organisation

Avlöning Befattning eller arvode Kr. pr män.

Antal tjänster

Antal Lönegrads— tjänster placering

HUVUDKONTORET Borås (K)

Ledningspersonal

Arbetsnämndsdirektör

Inspektör (för arbetsförmedlingsären- den) ..........................

Inspektör (för socialhjälpsärenden) . .

Förste assistent (konsulent för kvinn- liga arbetsförmedlingsområdet) . . .

K ansli personal

Förste assistent .................. Kansliskrivare ................... Kanslibitråde .................... Kontorsbiträde

Kontorsbiträde

Skrivbiträde ..................... Expeditionsvakt .................

& v—lv—lv—lwv—lt—lb—l

Förmedlingspersonal Förste assistent ..................

Manl. exp.

Assistent ........................ Assistent ........................ Assistent ........................ Assistent ........................

Kvinnl. exp. Assistent ........................ Assistent ........................ Gemensamma ezp:er

Exp. för tertilindustri

Förste assistent .................. Assistent ........................

• Sida 145
•  Original

Nuvarande organisation Föreslagen organisation

Avlöning Befattning eller arvode Kr. pr mån.

Antal tjänster

Antal Lönegrads— tjänster placering

Ungdomsförmedling

Förste assistent .................. Assistent ........................

Tjänstemannaförmedling

Förste assistent .................. Assistent ........................

Exp. för partiellt arbetsföra Förste assistent ..................

Eztra tjänster

Ex (8 el. 12) Assistent ........................ Ex 2 Skrivbiträde .....................

SUMMA HUVUDKONTORET

Lönegrad A Eo

C4 22

N

18 15 12 11 7 6 4 2

: [:o—_l www] _| % MwHHH-us—u-n-n-i

• Sida 146
•  Original

Nuvarande organisation

Avlöning

Antal

Befattning

Föreslagen organisation

Antal Lönegrads-

eller arvode tjänster placering Kr. pr mån.

tjänster

Alingsås (K) Föreståndare Assistent ........................

Ex assistent ..................... Ex (8 el. 12)

Kinna (K) Föreståndare A 15 Ex assistent Ex (8 el. 12)

Lilla Edet Föreståndare a 111

Svenljunga (K) Föreståndare En 12 Biträde a 11

Trollhättan (K) Föreståndare A 21 Skrivbiträde ..................... Eo 2 Assistent ........................ A 15 Assistent ........................ A 12 Assistent (ungdomsförm.) Eo 12 Ex assistent ..................... Ex (8 el. 12)

Ulricehamn

Föreståndare Ro 15 Biträde a 11

Vänersborg

Föreståndare A 18 Assistent ........................ Eo 12

SUMMA AVDELNINGSKONTOR

Lönegrad Eo Ex

21 18 15 12

8 el. 12 2 arv. III arv. II

NHHWMWNI—l

Summa

|— 00

• Sida 147
•  Original

Lönegrad C

A Eo Ex Arv.

älllw——llsss——I

? llw—lll—mwm—II

2 3

1

NHWWHHst—INDNHH

|E ..]

• Sida 148
•  Original

16. Personalplan för arbetsnämnden i Skövde

Verksamhetsområde: Skaraborgs län Folkmängd: 244 024 Huvudkontor: Skövde

Antal avdelningskontor: 8 Antal expeditioner (deltidskontor): 3

Nuvarande organisation Föreslagen organisation

' Avlöning Befattning eller arvode Kr. pr män.

Antal tjänster

Antal Lönegrads- tjänster placering

HUVUDKONTORET S kå v d e (K) Ledningspersonal Arbetsnämndsdirektör ............ Inspektör (för arbetsförmedlingsären- den) .......................... Inspektör (för socialhjälpsärenden) . . Förste assistent (konsulent för kvinn- liga arbetsförmedlingsområdet) . . .

K anslipcrsonal

Förste assistent .................. Kansliskrivare ................... Kanslibiträde .................... Kontorsbiträde Skrivbiträde ..................... Expeditionsvakt .................

Förmedlingspersanal Förste assistent ..................

Assistent . . ...................... Assistent ........................ Assistent ........................

K vin nl. ea: p. Assistent ........................ Assistent ........................

Gemensamma emp :er

U ngdomsförmedling

Förste assistent .................. Assistent ........................

Tjänstemannaförmedling Förste assistent ..................

• Sida 149
•  Original

Nuvarande organisation

Antal tjänster

Avlöning eller arvode Kr. pr mån.

Föreslagen organisation

Befattning

Antal tjänster

Lönegrads- placering

Eo 18

Ex (8 el. 12) Ex 2

Earp. för partiellt arbetsföra Förste assistent ..................

Extra tjänster Assistent ........................ Skrivbiträde .....................

SUMMA HUVUDKONTORET

Lönegrad

A Eo

C—l ) Iwo—owli

l 1 2 l l l 2 9

HNHHthQHHH

N N

AVDELNINGSKONTOREN

Nuvarande organisation

Antal tjänster

Avlöning eller arvode Kr. pr mån.

Föreslagen organisation

Befattning

Antal tjänster

Lönegrads- placering

Falköping (K) Föreståndare Assistent ........................

Grästorp Föreståndare

Götene Föreståndare

Föreståndare

• Sida 150
•  Original

Nuvarande organisation Föreslagen organisation " ' Befattnin Antal Avlöning g Antal Lönegrads— tjänster eller arvode tjänster lacering Kr. pr mån. P Karlsborg 1 Ro 12 Föreståndare .................... 1 A 12 Lidköping (K) 1 Bo 15 Föreståndare .................... 1 A 18 1 Bo 12 Assistent ........................ 1 A 12 1 En 12 Assistent (ungdomsförm.) ......... 1 Eo 12 1 Ex 8 Ex assistent .................... 1 Ex (8 el. 12) Mariestad (K) 1 Ro 15 Föreståndare .................... 1 A 15 1 Ex 8 Ex assistent .................... l Ex (8 el. 12) Skara 1 En 15 Föreståndare .................... 1 A 15 ] Ex 8 Ex assistent .................... ] Ex (8 el. 12) Tidaholm 1 Ro 12 Föreståndare .................... 1 A 15 1 Ex 8 Ex assistent ..................... 1 Ex (8 el. 12) Töreboda 1 a 111 Föreståndare .................... 1 Ro 12 Vara 1 a 111 Föreståndare .................... l a 111 18 18 SUMMA AVDELNINGSKONTOR Lönegrad A Eo Ex Arv. Summa 18 1 — —- —— 1 15 4 — _ _ 4 12 2 4 — 6 8 el. 12 — — 4 —— 4 a 111 — _ _ 2 2 a 11 — _ — 1 1 Summa 7 4 4 3 18

• Sida 151
•  Original

SUMMA HUVUD- OCH AVDELNINGSKONTOR

Lönegrad C

A Eo Ex Arv.

älIINH—llwawl—l

1 4 5

j-I ³ HN—uwwawea—JHi—H

• Sida 152
•  Original

Tabellbilaga XXII.

19. Personalplan för arbetsnämnden i Karlstad

Verksamhetsområde: Värmlands län Folkmängd: 271 423 Huvudkontor: Karlstad Antal avdelningskontor: 10 Antal expeditioner (deltidskontor): 2 Nuvarande organisation Föreslagen organisation ' Befattnin Antal Avmnmg g Antal Lönegrads- t'ån t eller arvode t'änst l . 1 s er Kr. pr man. ] er p acermg HUVUDKONTORET Karlstad (K) Ledningspersonal 1 910: — Arbetsnämndsdirektör ............ 1 C 4 1 Ro 21 Inspektör (för arbetsförmedlings— ärenden) ...................... 1 A 22 685: — Inspektör (för socialhjälpsärenden) . 1 Ro 21 1 Ro 18 Förste assistent (konsulent för kvinn- liga arbetsförmedlingsområdet) .. 1 A 18 4 4 Kanslipersonal 1 Bo 18 Förste assistent .................. ] Ro 18 _ — Kansliskrivare ................... ] Ro 11 1 Bo 7 Kanslibiträde .................... 1 A 7 1 En 4 Kontorsbiträde .................. 2 A 4 l Ex 4 Kontorsbiträde .................. 1 Bo 4 2 En 2 Skrivbiträde ..................... 1 Eo ?. 1 Eo 5 Expeditionsvakt ................. 1 A 6 7 8 Förmedlingspersonal 1 Ro 18 Förste assistent .................. 1 Ro 18 M anl. exp. 3 Ro 15 Assistent ........................ 2 A 15 — — Assistent ........................ 1 Ro 15 1 En 12 Assistent ........................ 1 A 12 —— — Assistent ........................ 1 Ro 12 Kvinnl. exp. 2 Ro 15 Assistent ........................ 1 A 15 _— — Assistent ........................ 1 Eo 15 1 Bo 12 Assistent ........................ 1 A 12

• Sida 153
•  Original

Nuvarande organisation Föreslagen organisation

Antal Avmmng Antal Lönegrads- eller arvode tjanster Kr. pr mån. tjänster placering

Gemensamma ezp :er

Ungdomsförmedling

Förste assistent .................. Assistent ........................

Tjänstemannaförmedling

Förste assistent .................. Assistent ........................

Exp. för partiellt arbetsföra Eo Förste assistent ..................

Artister och musiker arvode Assistent ........................

Extra tjänster

Ex (8 el. 12) Assistent ........................ Ex 2 Skrivbiträde .....................

SUMMA HUVUDKONTORET

Lönegrad A Eo

C 4 22 21 18 15 12 11 7 6 4 2

...i .— Iw—.—| row—l _] MWHI—ll—l—IGQHHl—l

Summa

o: 6

• Sida 154
•  Original

AVDELNINGSKONTOREN

Nuvarande organisation

Avlöning eller arvode Kr. pr mån.

Antal tjänster

B efattning

Föreslagen organisation

Antal Lönegrads- tjänster placering

1 21

Arvika (K) Föreståndare

Assistent .....................

Assistent (ungdomsförm)

Föreståndare

Filipstad

Föreståndare Ex assistent

Forshaga Föreståndare

Föreståndare

Hagfors (K) Föreståndare Ex assistent

Kristinehamn (K) Föreståndare

Assistent .....................

Assistent (ungdomsförm)

Ex assistent ..................

Munkfors Föreståndare

Föreståndare Biträde

Föreståndare

1 Inrättat efter översynen maj 1945.

A 15 Ex (& el. 12)

aII

Eo 12

Ro 15 Ex (8 el. 12)

A 18 A 12 Ro 12 Ex (8 el. 12)

130 12

A12

• Sida 155
•  Original

SUMMA AVDELNINGSKONTOR

Lönegrad Eo Ex

18 15 12

8 el. 12 arv. II arv. I

Summa

SUMMA HUVUD- OCH AVDELNINGSKONTOR

Lönegrad C A Eo Ex Arv.

HH

HNNWHHWHQQQHHH

2 3 1

[II:s—_l IsawI—l älI—Hlll—Ssc—Hll

H 00 Ul |—l

• Sida 156
•  Original

Tabellbilaga XXIII.

18. Personalplan för arbetsnämnden iÖrebro

Verksamhetsområde: Örebro län Folkmängd: 233 835 Huvudkontor: Örebro Antal avdelningskontor: 5

Antal expeditioner (deltidskontor): 5

Nuvarande organisation Föreslagen organisation

—— — Befattnin ' Antal Avlöning g Antal Lönegrads- ' t'” _ eller arvode t”" t . Janstei Kr. pr mån. Jans er placering

HUVUDKONTORET Örebro (K)

Ledningspersonal

Arbetsnämndsdirektör

Inspektör (för arbetsförmedlings- ärenden) ......................

Inspektör (för socialhjälpsärenden) . Förste assistent (konsulent för kvinn- liga arbetsförmedlingsområdet) ..

.i—

K anslipersonal

Förste assistent .................. Kansliskrivare ................... Kanslibiträde .................... Kontorsbiträde Kontorsbiträde Skrivbiträde ..................... Expeditionsvakt .................

_: HIGH—HI .— Q HH—wl—n—u—

Förmedlingspersonal Förste assistent ..................

..- ...

Manl. emp.

Assistent ........................ Assistent ........................ Assistent ........................ Assistent ........................

Kvinnl. exp.

Assistent ........................ Assistent ........................ Assistent ........................

Gemensamma ewp:er

Exp. för skoindustriarbeie

Förste assistent .................. Assistent ........................

• Sida 157
•  Original

Nuvarande organisation Föreslagen organisation

Avlöning Befattning eller arvode Kr. pr mån.

Antal tjänster

Antal Lönegrads- tjänster placering

U ngdomsf örmedli ng

Förste assistent .................. Assistent ........................

Tjänstemannaförmedling

Förste assistent .................. Assistent ........................

Exp. för partiellt arbetsföra Förste assistent ..................

Artister och musiker Assistent ........................

Extra tjänster

Assistent ........................ Skrivbiträde .....................

SUMMA HUVUDKONTORET

Lönegrad A Eo

C4 '22

nwwwwaauuww

p-l & |w—>—-|zowzo|-—-]

(» &

• Sida 158
•  Original

Nuvarande organisation

Avlöning Befattning

Föreslagen organisation

Antal tjänster

Antal tjänster

Lönegrads—

eller arvode _ placering

Kr. pr mån.

Askersund Föreståndare

Degerfors Föreståndare

Hallsberg 1 Föreståndare ....................

Hällefors (K) Föreståndare Biträde .........................

Karlskoga (K)

Föreståndare

Skrivbiträde ..................... Assistent ........................ Assistent ........................ Assistent ........................ Assistent (tjänstemannaförm.) ..... Assistent (ungdomsförm.) ......... Ex. assistent ....................

Eo 12 Ro 12 Eo 12 Ex (8 el. 12)

u—u—u—nl (Owl—>_-

Kopparberg

Föreståndare a 111

A 15 130 (8 el. 12)

Föreståndare

Lindesberg (K) Föreståndare

1 20

1Inrättat efter översynen maj 1945.

• Sida 159
•  Original

Lönegrad A Eo Ex

HUVUD- OCH AVDELNINGSKONTOR

Lönegrad A Eo Ex Arv.

C4

|... hwwuuwmweeauuw

= 1 | le.—_| Iwama—HI 'ållw—I IH—qwcn—i] Ul N

• Sida 160
•  Original

19. Personalplan för arbetsnämnden i Västerås

Verksamhetsområde: Västmanlands län Folkmängd: 179 701 Huvudkontor: Västerås

Antal avdelningskontor: 6 Antal expeditioner (deltidskontor): 4

Nuvarande organisation Föreslagen organisation

Avlöning Befattning eller arvode Kr. pr mån.

Antal tjänster

Antal Lönegrads- tjänster placering

HUVUDKONTORET Västerås (K)

Ledningspersonal Arbetsnämndsdirektör ............ Inspektör (för arbetsförmedlings-

årenden) ...................... Inspektör (för socialhjälpsärenden) Förste assistent (konsulent för kvinn- liga arbetsförmedlingsområdet) ..

K ansli personal

Förste assistent .................. Kansliskrivare ................... Kanslibiträde .................... Kontorsbiträde

Ex kontorsbiträde

Skrivbiträde ..................... Expeditionsvakt .................

.; _...l [.a—_.— ⁴ www.—_l »—

Förmedlingspersonal Förste assistent ..................

Manl. exp.

Förste assistent .................. Assistent ........................ Assistent .......... . ............. Assistent ........................ Assistent ........................

Kvinnl. e:):p.

Assistent ........................ Assistent ........................ Assistent ........................

• Sida 161
•  Original

Nuvarande organisation

Antal tjänster

Avlöning eller arvode Kr. pr mån.

Befattning

Föreslagen organisation

Antal tjänster

Lönegrads- placering

Gemensamma exp :er Ungdomsförmedling

Förste assistent .................. Assistent ........................

Tjänstemannaförmedling

Förste assistent .................. Assistent ........................

Exp. för partiellt arbetsföra Förste assistent ..................

Extra tjänster

Assistent ........................ Skrivbiträde .....................

SUMMA HUVUDKONTORET

Lönegrad

A Eo

l |

)

_| ] lv—wioch—l

H |_| [raw—IMIDLOIHI

H G.?

Muu—Hapquu

M GO

• Sida 162
•  Original

AVDELNINGSKONTOREN Nuvarande organisation Föreslagen organisation - - Befattnin Antal läxvlönlngi g Antal Lönegrads— t'änster e er arvo e tjänster placering ] Kr. pr mån. D Arboga 1 Ro 12 Föreståndare .................... 1 A 15 1 Bo 8 Assistent ........................ 1 1310 (8 el. 12) Fagersta 1 Ro 15 Föreståndare .................... 1 A 18 1 Bo 8 Assistent ........................ 1 Bo (8 el. 12) Hallstahammar 1 Ro 12 Föreståndare .................... 1 Ro 15 Kolsva 1 a 111 Föreståndare .................... l a 111 Kungsör ] a 111 Föreståndare .................... 1 a 111 Köping (K) 1 Ro 15 Föreståndare .................... 1 A 18 1 Ro 12 Assistent ........................ 1 A 12 1 Ex 8 Ex assistent ..................... ] Ex (8 el. 12) Norberg 1 Eo 12 Föreståndare .................... 1 A 12 Sala (K) ] Ro 15 Föreståndare .................... 1 A 15 1 Bo 8 Assistent ........................ ] Eo (8 el. 12) Surahammar 1 a 111 Föreståndare .................... 1 a 111 Tärnsjö 1 a 111 Föreståndare .................... 1 a 111 15 15 SUMMA AVDELNINGSKONTOREN Lönegrad A EO Ex Arv. Summa 18 2 — — _ 2 15 2 1 — — 3 12 2 ——- —— —- 2 8 el. 12 _ 3 1 _— 4 arv. III —— — 4 4 Summa 6 4- 1 4. 15

• Sida 163
•  Original

Lönegrad C A Eo Ex Arv. Summa C 4 1 _ _ _ _ 1 22 _ 1 _ — _ 1 21 _ _ 1 _ _ 1 18 _ 4 5 _ _ 9 15 _ 4 3 _ _ 7 12 _ 4 3 2 _ 9 11 _ _ 1 _ _ 1 8 el 12 _ _ 3 1 _ 4 7 _ 1 _ _ _ 1 6 _ 1 _ _ _ 1 4 _ 2 _ _ _ 2 2 _ _ 1 1 _ 2 arv. III _ _ _ —— 4 4 Summa 1 17 17 4 4 43

• Sida 164
•  Original

Tabellbilaga XXV.

20. Personalplan för arbetsnämnden i Falun

V erksamhetsområde:

Folkmängd: 253 060 Huvudkontor: Falun Antal avdelningskontor: 6

Antal expeditioner (deltidskontor): 4

Kopparbergs län

Nuvarande organisation Föreslagen organisation

' ' Befattnin Antal AVlömng g Antal Lönegrads- t'änster eller arvode t'änster lacerin J Kr. pr mån. ] p g HUVUDKONTORET Falun (K) Ledningspersonal [ 885. — Arbetsnämndsdirektör ............ 1 C 4 1 F.ö 2 Inspektör (för arbetsförmedlings— ärenden) ...................... 1 A 22 1 660: _ Inspektör (för socialhjälpsärenden) 1 Ro 21 1 Ro 18 Förste assistent (konsulent för kvinn- liga arbetsförmedlingsområdet) .. A 18 4 4 Kanslipersonal 1 130 18 Förste assistent .................. 1 130 18 _ _ Kansliskrivare ................... 1 Ro 11 1 130 7 Kanslibiträde .................... 1 A 7 1 Bo 4 Kontorsbiträde .................. 2 A 4 1 Ex 4 Ex kontorsbiträde ............... —— — 2 Bo 2 Skrivbiträde ..................... ] 13.0 2 1 1.405 Expeditionsvakt ................. 1 A 6 7 7 Förmedlingspersonal 1 Ro 18 Förste assistent .................. 1 130 18 M anl. exp.

2 Eo 15 Assistent ........................ 1 A 15 _ _ Assistent ........................ 1 130 15 1 Eo 12 Assistent ........................ 1 A 12 Kuinnl. exp. 1 130 15 Assistent ........................ 1 A 15 1 Ro 12 Assistent ........................ 1 Bo 12 Gemensamma exp.-cr Ungdomsförmedling 1 130 18 Förste assistent .................. 1 Bo 18 1 Ro 12 Assistent ........................ 1 Bo 12

• Sida 165
•  Original

Nuvarande organisation Föreslagen organisation

- - Befattnin Antal ”10ng g Antal Lönegrads- t'ånster eller arvode t'än te ] . '] Kr. pr mån. ] S r p acering Tjänstemannaförmcdling 1 Ro 18 Förste assistent .................. 1 Eo 18 Earp. för partiellt arbetsföra 1 Ro 18 Förste assistent .................. 1 Eo 18 Extra tjänster 2 Ex (8 el. 12) Assistent ........................ 2 Ex 12 2 Ex 2 Skrivbiträde ..................... 1 Ex 2 14 13 25 24 SUMMA HUVUDKONTORET Lönegrad C A 130 Ex Summa C 4 l _ —— — 1 22 _ l _ — 1 21 _ _ 1 _ 1 18 — 1 5 — 6 15 — 2 l —— 3 12 — 1 2 2 5 11 _ _ 1 _ 1 7 _ 1 _ —— 1 6 _ 1 _ _ 1 4 _ 2 _ _ 2 2 _ _ l 1 2 - Summa 1 9 11 24 AVDELNINGSKONTOREN Nuvarande organisation Föreslagen organisation ' Befattnin Antal elitllggirågae g Antal Lönegrads- tjänster Kr. pr m ån. tjänster placering Avesta (K) 1 En 15 Föreståndare .................... 1 A; 15 1 Ro 12 Assistent ........................ 1 Ro 12 Borlänge 1 Bo 15 Föreståndare .................... 1 A 18 2 Ro 12 Assistent ........................ 1 A 12 _ _ Assistent ........................ ] Ro 12 1 Ro 12 Assistent (ungdomsförm.) ......... 1 Ro 12

• Sida 166
•  Original

Nuvarande organisation

Antal tjänster

Avlöning eller arvode Kr. pr mån.

Befattning

Föreslagen organisation

Antal tjänster

Lönegrads- placering

1 18

aIl

a 111

Grc'ingesbergl Föreståndare

Hedemora

Föreståndare Biträde

Leksand1 Föreståndare

Ludvika (K) Föreståndare

Assistent ........................ Ex assistent .....................

Föreståndare

Mora (K) Föreståndare

Assistent ........................

Föreståndare

Vansbro (K) Föreståndare

1lnrättat efter översynen maj 1945.

a III

Ro 15 a 11

& III

A 18 A 12 Ex (8 el. 12)

a III

A 15 Eo 12

all

SUMMA AVDELNINGSKONTOR

Lönegrad

Eo

Ex

Summa

1 5 6

• Sida 167
•  Original

Lönegrad A Eo Ex Arv.

C 4 22 21 18 15 12 11

p.: MNNNHHHHNQQHHH

2 l

1

ällle—llm—wl—l

up N

• Sida 168
•  Original

Tabellbilaga XXVI.

21. Personalplan för arbetsnämnden i Gävle

Verksamhetsområde: Gävleborgs län Folkmängd: 274 125 Huvudkontor: Gävle

Antal avdelningskontor: 6 Antal expeditioner (deltidskontor): 4

Nuvarande organisation

Befattning

Föreslagen organisation

Antal euAvlöningd Antal Lönegrads- tjänster Kårpirmg; tjänster placering HUVUDKONTORET Gävle (K) Ledningspersonal 1 910: _ Arbetsnämndsdirektör ............ 1 C 4 1 En 21 Inspektör (för arbetsförmedlings- årenden) ...................... 1 A 22 1 685: _ Inspektör (för socialhjälpsärenden) 1 Eo 21 l Eo 18 Förste assistent (konsulent för kvinn- liga arbetsförmedlingsområdet) .. 1 A 18 4 4 Kanslipersonal 1 Ro 18 Förste assistent .................. 1 Bo 18 — _ Kansliskrivare ................... 1 EO 11 1 Bo 7 Kanslibiträde .................... 1 A 7 1 En 4 Kontorsbiträde .................. 2 A 4 1 Ex 4 Kontorsbiträde .................. 1 Bo 4 2 En 2 Skrivbiträde ..................... 1 Bo 2 1 Bo 5 Expeditionsvakt ................. 1 A 6 7 8 Förmedlingspersonal 1 Ro 18 Förste assistent .................. 1 En 18 M anl. exp. 3 Ro 15 Assistent ........................ 2 A 15 — _ Assistent ........................ 1 Eo 15 2 Eo 12 Assistent ........................ 1 A 12 — _ Assistent ........................ 2 Eo 12 Kvinnl. exp.

2 Ro 15 Assistent ........................ 1 A 15 — _ Assistent ........................ 1 Eo 15 1 Eo 12 Assistent ........................ 1 A 12 Gemensamma exp:er Ungdomsförmedling 1 Ro 18 Förste assistent .................. 1 Bo 18 1 Ro 12 Assistent ........................ 1 Ro 12

• Sida 169
•  Original

Nuvarande organisation

Antal tjänster

Avlöning eller arvode Kr. pr mån.

Befattning

Föreslagen organisation

Antal tjänster

Lönegrads- placering

arvode Eo 15

Ex (8 el. 12) Ex 2

Tjänstemannaförmedling

Förste assistent .................. Assistent ........................

Ezp. för partiellt arbetsföra Förste assistent ..................

Exp. för artister och musiker

Förste assistent .................. Assistent ........................

Extra tjänster

Assistent ........................ Skrivbiträde .....................

SUMMA HUVUDKONTORET

Lönegrad

A Eo

:lw—v—Iww—iF'I j_! q—HIIHAwm—ll

www—Haaquwu

ee N

• Sida 170
•  Original

Nuvarande organisation

Avlöning eller arvode Kr. pr mån.

Antal tjänster

Befattning

Föreslagen organisation

Antal Lönegrads— tjänster placering

Föreståndare

Bergsjö Föreståndare

Bollnäs (K) Föreståndare

Assistent ....................

Assistent (ungdomsförm.)

Föreståndare

Föreståndare

Hudiksvall (K)

Föreståndare Assistent (ungdomsförm.)

Assistent ....................

Ljusdal (K) Föreståndare Biträde .....................

Sandviken Föreståndare Assistent (ungdomsförm.) ..... Assistent ....................

Storvik Föreståndare

Biträde .....................

Söderhamn (K) Föreståndare

al

a 111

A 15 Ro 12 EO 12

a 111

a 111

A 15 Ro 12 Eo (s el. 12)

A15 aII

A 18 Ro 12 Re (8 el. 12)

A12 all

A18

Assistent (ungdomsförm.) ......... Eo 12 Assistent ........................ Ro 12 Assistent ........................ Eo (8 el. 12)

• Sida 171
•  Original

Lönegrad A Eo Ex Arv. Summa 18 2 _ _ _ 2 15 3 _ _ _ 3 12 1 6 _ _ 7 8 el. 12 _ 3 _ _ 3 a 111 _ — — 3 3 a 11 — _ _ 2 2 a I _ _ _ 1 1 Summa 6 9 _ 6 21

SUMMA HUVUD- OCH AVDELNINGSKONTOR

Lönegrad C A Eo Ex Arv. Summa C 4 1 _ _ _ _ 1 22 _ 1 _ _ _ 1 21 _ _ 1 _ _ 1 18 _ 3 6 — _ 9 15 _ 6 3 _ _ 9 12 _ 3 10 2 _ 15 11 _ _ 1 _ _ 1 8 el. 12 _ _ 3 _ _ 3 7 _ 1 _ _ _ 1 6 _ 1 _ _ _ 1 4 _ 2 1 _ _ 3 2 _ _ l 1 _ 2 & III _ _ _ _ 3 3 a 11 _ _ _ — 2 2 a I _ _ _ _ 1 1 Summa 1 17 26 3 6 53

• Sida 172
•  Original

Tabellbilaga XXVII.

22. Personalplan för arbetsnämnden i Hämösaud

Verksamhetsområde: Västernorrlands län Folkmängd: 276 649

Huvudkontor: Härnösand

Antal avdelningskontor: 17 Antal expeditioner (deltidskontor): 2

Nuvarande organisation Föreslagen organisation

Avlöning Befattning

eller arvode Kr. pr män.

Antal tjänster

Antal Lönegrads— tjänster placering

HUVUDKONTORET Härnösand (K)

Ledningspersonal

Arbetsnämndsdirektör ............ Inspektör (för arbetsförmedlings— ärenden) ...................... Inspektör (för socialhjälpsärenden) Förste assistent (konsulent för kvinn— liga arbetsförmedlingsområdet) ..

Kanslipersonal

Förste assistent .................. Kansliskrivare ................... Kanslibiträde .................... Kontorsbiträde

Kontorsbiträde

Skrivbi träde ..................... Expeditionsvakt .................

nu] b—lwo—li—b—t] >— = Hv—v—nwu—nu—u—

Förmedlingspersonal M a n I. ea; p.

Assistent ........................ Assistent ........................

Kuinnl. exp.

Assistent ........................ Assistent ........................

Gemensamma exp :er Ungdomsförmedling

Förste assistent .................. Assistent ........................

Tjänstemannaförmedling Assistent ........................

• Sida 173
•  Original

Nuvarande organisation

Antal tjänster

Avlöning eller arvode Kr. pr mån.

Befattning

Föreslagen organisation

Antal tjänster

Lönegrads- placering

Ezp. för partiellt arbetsföra Förste assistent ..................

Extra tjänster

Assistent ........................ Skrivbiträde .....................

SUMMA HUVUDKONTORET

Lönegrad

A Eo

C 4 22 21 18

(_| H——| I—www—II

wwHHprpwww

& :»

AVD ELN INGSKONTOHEN

Nuvarande organisation

Antal tjänster

Avlöning eller arvode Kr. pr mån.

Befattning

Föreslagen organisation

Antal tjänster

Lönegrads— placering

Eo 15

Ro 12

Eo 12

a III

Ro 12

Föreståndare

Bjärtrå Föreståndare

Fränsta Föreståndare

Föreståndare

Föreståndare

• Sida 174
•  Original

Nuvarande organisation

Avlöning eller arvode Kr. pr mån.

Antal tjänster

Befattning

Föreslagen organisation

Antal tjänster

Lönegrads- placering

Eo 18 Bo 12

Ro 18 Ro 12

Ex (8 el. 12)

EO 12

Järkuilsle Föreståndare

Kramfors Föreståndare Assistent ........................ Assistent (ungdomsförm.) ......... Ex assistent .....................

Kvissleby Föreståndare Ex assistent .....................

Bjästa (Köpmanholmen) Föreståndare

Matfors Föreståndare

Föreståndare

Skönsberg Föreståndare Assistent ........................

Sollefteå (K) Föreståndare Assistent ........................ Assistent ........................

Sundsvall (K) Föreståndare Förste assistent .................. Kontorsbiträde

M a nl. en: p. Assistent ........................ Assistent ........................ Assistent ........................ Assistent ........................

K u in nl. ex p. Assistent ........................ Assistent ........................

Gemensamma ezp :er U ngdomsf örmedling Förste assistent .................. Assistent ........................

Tjänstemannaförmedling Förste assistent .................. Assistent ........................

Extra tjänster Assistent ........................

Söråker Föreståndare

a 111

A 18 A 12 Eo 12 Ex (8 el. 12)

A 15 Ex (8 el. 12)

Eo 12

Ro 12

Eo (8 el. 12)

A22 A18 1304

A 15 Ro 15 A 12 Ro 12

A 15 Ro 12

• Sida 175
•  Original

Nuvarande organisation Föreslagen organisation ' Befattnin _ Antal Avlöning g Antal Lönegrads— t'i' t eller arvode t'i'n te 1 e .na jans er Kr. pr mån. Ja s r p ac Pl = ( Veda 1 * Ro 12 Föreståndare .................... 1 Ro 12 ) Ånge (K) 1 || EO 15 Föreståndare .................... 1 A 15 1 . Ex 8 Ex assistent ..................... 1 Ex (8 el. 12) Örnsköldsvik (K) 1 Eo 15 Föreståndare .................... 1 A 18 1 Ro 12 Assistent ........................ 1 A 12 1 En 8 Assistent ........................ 1 Bo (8 el. 12) 1 a I Föreståndare för sjömansförm. l a I . Östrand 130 15 Föreståndare .................... 1 A 15 I Ex 8 Ex assistent ..................... 1 Ex (8 el. 12) 44 44 SUMMA AVDELNINGSKONTOREN Lönegrad A Eo Ex ( Arv Summa 22 1 _ _ _ 1 18 4 2 —— _ 6 15 7 1 _ _ 8 12 5 12 1 _ 18 8 el. 12 _ 3 4 _ 7 4 _ 1 _ _ 1 arv. III _ _ — 2 2 arv. I _ _ _ 1 1 Summa 17 19 5 3 44 SUMMA HUVUD- OCH AVDELNINGSKONTOR Lönegrad C A 1320 Ex Arv. Summa C 4 1 _ _ _ _ 1 22 — 2 _ _ _ 2 21 _ _ 1 _ _ 1 18 _ 4 6 _ _ 10 15 _ 9 3 _ _ 12 12 _ 5 14 2 _ 21 11 _ _ 1 _ _ 1 8 el. 12 _ _ 3 4 _ 7 7 _ 1 _ _ _ l 6 _ 1 _ _ _ 1 4 _ 2 2 — 4 2 _ _ 1 2 _ 3 arv. III _ _ _ — 2 2 arv. 1 _ _ _ _ 1 1 Summa 1 24- 31 3 67

• Sida 176
•  Original

23. Personalplan för arbetsnämnden i Östersund

Verksamhetsområde: Jämtlands län Folkmängd: 143 347 Huvudkontor: Östersund Antal avdelningskontor: 6 Antal expeditioner (deltidskontor): 5

N uvarande organisation Föreslagen organisation

Avlöning Befattning

Antal tjänster

Antal Lönegrads—

eller arvode . tj anster placering

Kr. pr mån.

HUVUDKONTOR Östersund (K)

Ledningspersonal

Arbetsnämndsdirektör ............ Inspektör (för arbetsförmedlings- ärenden ....................... Förste assistent (konsulent för kvinn- liga arbetsförmedlingsområdet . . .

Kanslipersonal

Förste assistent .................. Kanslibiträde .................... Kontorsbiträde Kontorsbiträde Skrivhiträden .................... Expeditionsvakt .................

Färmedlingspersonal Förste assistent ..................

Manl. exp.

Assistent ........................ Assistent ........................ Assistent ........................

Kvinnl. ezp.

Assistent ........................ Assistent ........................

Gemensamma expuer

U ngdomsförmedling

Förste assistent .................. Assistent ........................

Tjänstemannaförmedling Förste assistent ..................

• Sida 177
•  Original

Nuvarande organisation

Antal tjänster

Avlöning eller arvode Kr. pr mån.

Befa ttning

Föreslagen organisation

Antal tjänster

Lönegrads— placering

Eo 18

Ex (8 el. 12) Ex 2

Ezp. för partiellt arbetsföra Förste assistent ..................

Extra tjänster

Assistent ........................ Skrivbiträde .....................

SUMMA HUVUDKONTORET

Lönegrad

A Eo

C 3 22 18 15 12 7 6 4 2

5 2 l 1

MNHHåhQHH

M N

AVDELNINGSKONTOREN

Nuvarande organisation

Antal tjänster

Avlöning eller arvode Kr. pr mån.

Befattning

Föreslagen organisation

Antal tjänster

Lönegrads— placering

EO 12

En 12 a 11

Hammerdal Föreståndare . ...................

Järpen (K) Föreståndare

Biträde .........................

• Sida 178
•  Original

Nuvarande organisation Föreslagen organisation — - Befattnin Antal ,Avmnmg g Antal Lönegrads- tjänster e.]er arvode t'änster lac'rin Kr. pr mån. " 1) e g Krokom 1 a 111 Föreståndare .................... 1 a 111 Lit - 1 a I Föreståndare .................... 1 a I Nälden 1 a 1 Föreståndare .................... 1 a 1 Strömsund (K) 1 Ro 12 Föreståndare .................... 1 A 12 1 a 11 Biträde ......................... 1 a 11 Sveg (K)

1 Ro 15 Föreståndare .................... 1 A 15 1 a 11 Biträde ......................... 1 a 11 Vigge l a 111 Föreståndare .................... 1 a 111 Åre 1 Ro 12 Föreståndare .................... 1 Bo 12

15 15 SUMMA AVDELNINGSKONTOREN Lönegrad A Eo Arv. Summa 15 1 _ _ 1 12 4 1 _ 5 arv. III _ _ 3 3 arv. II — _ 4 4 arv. I _ _ 2 2 Summa 5 1 9 15 SUMMA HUVUD- OCH AVDELNINGSKONTOR Lönegrad C A Eo Ex Arv. Summa C 3 1 _ _ _ _ 1 22 _ l _ _ — 1 18 _ 1 5 — _ 6 15 _ 3 2 _ _ 5 12 _ 5 2 2 _ 9 7 _ 1 _ _ — 1 6 _ 1 _ _ __ 1 4 _ 2 _ _ _ 2 _ _ 1 1 — 2 arv. III _ _ _ __ 3 3 arv. II _ _ _ __ 4 4, arv. I _ _ _ __ 2 2 Summa 1 14 10 3 9 37

• Sida 179
•  Original

Verksamhetsområde:

Folkmängd: 226 798 Huvudkontor: Umeå Antal avdelningskontor: 7 Antal expeditioner (deltidskontor): 10

24. Personalplan för arbetsnämnden i Umeå

Västerbottens län

Nuvarande organisation Föreslagen organisation

, -— - Befattnin Antal Awonmg g Antal Lönegrads- t'än te eller aWOde t'änster lacerin " s r Kr. pr mån. ] p g HUVUDKONTORET Umeå (K) Ledningspersonal 1 885: — Arbetsnämndsdirektör ............ 1 C 4 1 Ro 21 Inspektör (för arbetsförmedlings- ärenden) ...................... 1 A 22 1 705: _ Inspektör (för socialhjälpsärenden) 1 En 21 ] Ro 18 Förste assistent (konsulent för kvinn- liga arbetsförmedlingsområdet) .. 1 A 18 4 4 Kanslipersonal 1 Ro 18 Förste assistent .................. 1 Ro 18 1 En 7 Kanslibiträde .................... 1 A 7 1 Bo 4 Kontorsbiträde .................. 2 A 4 2 Eo 2 Skrivbiträde ..................... 1 Eo 2 ] 130 5 Expeditionsvakt ................. 1 A 6 6 6 Förmedlingspersonal 1 Ro 18 Förste assistent .................. ] Ro 18 Manl. exp. ] Ro 15 Assistent ........................ 1 A 15 1 Ro 12 Assistent ........................ 1 Ro 12 Kvinnl. exp. 1 Ro 15 Assistent ........................ 1 A 15 ] Ro 12 Assistent ........................ 1 Ro 12 Gemensamma ezp:er Ungdomsförmedling 1 Ro 18 Förste assistent .................. 1 Eo 18 1 Eo 12 Assistent ........................ 1 Eo 12

• Sida 180
•  Original

Nuvarande organisation Föreslagen organisation

- Befattnin Antal 613313]?ng g Antal Lönegrads- tjänster Kr. pr mån. tjänster placering Tjänstemannaförmedling 1 Eo 18 Förste assistent .................. 1 Eo 18 Exp. för partiellt arbetsföra 1 Ro 18 Förste assistent .................. 1 130 18 Extra tjänster 1 Ex (8 el. 12) Assistent ........................ 1 Ex 12 2 Ex 2 Skrivbiträde ..................... 1 Ex 2 12 11 22 21 SUMMA HUVUDKONTORET Lönegrad C A 150 Ex Summa .C 4 1 _ _ _— 1 22 _ 1 _ _ 1 21 _ _ 1 _ 1 18 — 1 5 _ 6 15 _ 2 _ _ 2 12 _ _ 3 l 4 7 _ 1 _ _ 1 6 _ 1 _ _ l 4 _ 2 _ _ 2 "2 _ _ 1 1 2 Summa 1 8 10 21 AVDELNINGSKONTOREN Nuvarande organisation Föreslagen organisation ' Befattnin Antal ni????åe g Antal Lönegrads- tjanster Kr. pr man. tjanster placering Bureå 1 ' a 111 Föreståndare .................... 1 a III Burträsk 1 a 111 Föreståndare .. .................. 1 a III Byske 1 & III Föreståndare .................... 1 a III

• Sida 181
•  Original

Nuvarande organisation Föreslagen organisation

- ' Befattnin Antal elåzlggtröåe g Antal Lönegrads- tJanster Kr. pr m ån. tjänster placering Dorotea 1 a 111 Föreståndare .................... 1 a 111 Holmsund 1 En 12 Föreståndare .................... ] 130 12 Hörnefors 1 a 11 Föreståndare .................... 1 a 11 Lycksele (K) 1 Eo 12 Föreståndare .................... 1 A 15 1 a 11 Bitråde ......................... 1 a 11 Nordmaling (K) 1 Ro 12 Föreståndare .................... 1 Ro 12 Norsjö (K) 1 En 12 Föreståndare .................... 1 A 12 Skelleftehamn 1 Ro 12 Föreståndare .................... 1 A 12 Skellefteå (K) ] Ro 15 Föreståndare .................... 1 A 18 I ao 12 Assistent ........................ 1 A 12 1 130 12 Assistent (ungdomsförm.) ......... 1 Ro 12 1 Ex 8 Ex assistent ..................... 1 Ex (8 el. 12) Robertsfors l a III Föreståndare .................... 1 a III Sorsele 1 a 11 Föreståndare .................... 1 a 11 Storuman 1 a 111 Föreståndare .................... l a 111 Vilhelmina (K) 1 Bo 12 Föreståndare .................... 1 A 12 1 a 11 Biträde ......................... 1 a 11 Vännäs 1 a 111 Föreståndare .................... 1 a III Åsele 1 a 111 Föreståndare .................... l a III 22 22

• Sida 182
•  Original

Lönegrad A Eo Ex . Summa

18 15 12 8 el. 12 arv. III arv. 11

Summa

HUVUD- OCH AVDELNINGSKONTOR

Lönegrad A Eo Ex Arv. Summa

: I I tio—Hlnä—OJtctv—l & QWMMHHt—lzwklh—tt—IH

• Sida 183
•  Original

Tabellbilaga XXX.

25. Personalplan för arbetsnämnden i Luleå

Verksamhetsområde: Norrbottens län. Folkmängd: 228 109 Huvudkontor: Luleå

Antal avdelningskontor: 12

Antal expeditioner (deltidskontor): _

Nuvarande organisation Föreslagen organisation ,- " ' BefattninD An tul Ax ltmmg 0 Antal Lönegrads- ljtiustrr eller arvode tjänster placerinn' ' ” ” Kr. pr mån. * ** HUVUDKONTORET Luleå (K) Ledningspersonal 1 910: _ Arbetsnämndsdirektör ............ 1 C 4 1 Ro 21 Inspektör (för arbetsförmedlings- ärenden) ...................... 1 A 22 1 730: — Inspektör (för socialhjälpsärenden) 1 Ro 21 1 130 18 Förste assistent (konsulent för kvinn- liga arbetsförmedlingsområdet) .. 1 A 18 , 4 4 Kanslipersonal 1 Ro 18 Förste assistent .................. 1 Ro 18 _ _ Kansliskrivare ................... 1 Ro 11 1 Bo 7 l'x'anslibitrade .................... 1 A 7 1 EO 4 Kontorsbiträde .................. '2 A 4 1 Ex 4 läx kontorsbiträde ............... — _ 2 En 2 Skrivbiträde ..................... 1 Bo 2 1 150 5 Expeditionsvakt ................. 1 A 6 7 7 l Förmedlingspersonal ) 1 Ro 18 Förste assistent .................. 1 Eo 18 l M ant. exp. 2 Ro 15 Assistent ........................ 1 A 15 _ _ Assistent ........................ 1 Eo 15 2 EO 12 Assistent ........................ 1 A 12 _ _ Assistent ........................ 1 Ro 12 Kvinnl. ezp. 1 Ro 15 Assistent ........................ 1 A 15 1_ Bo 12 Assistent ........................ 1 Ro 12

• Sida 184
•  Original

Nuvarande organisation Föreslagen organisation

— ' Befattnin Antal Avlöning g Antal Lönegrads- tjänster eller arvode t'änster lacerin Kr. pr mån. J p g Gemensamma exp :er Ungdomsförmedling 1 Eo 18 Förste assistent .................. 1 Eo 18 1 Ro 12 Assistent ........................ 1 Bo 12 Tjänstemannaförmedling 1 Ro 18 Förste assistent .......... . ....... 1 Ro 18 Exp. för partiellt arbetsföra 1 Eo 18 Förste assistent .................. 1 Ro 18 Extra tjänster ] Ex (8 el. 12) Assistent ........................ 1 Ex 12 2 Ex 2 Skrivbiträde ..................... 1 Ex 2 14 13 25 24 SUMMA HUVUDKONTORET Lönegrad C A Eo Ex Summa C 4 1 _ _ _ 1 22 _ I _ _ 1 21 _ _ 1 _ 1 18 _ 1 5 _ 6 15 — 2 1 _ 3 12 _ 1 3 1 5 11 _ _ 1 _ 1 7 _ 1 _ — 1 6 _ 1 _ _ 1 4 — 2 _ _ 2 2 _ _ 1 1 2 Summa 1 9 12 2 24

• Sida 185
•  Original

AVDELNINGSKONTOREN

Nuvarande organisation Föreslagen organisation

— - Befattnin Antal AVlÖnmg g Antal Lönegrads— tjänster eller avode t'änster lacerin Kr. pr mån. ] p g Arvidsjaur (K) 1 Eo 12 Föreståndare .................... 1 A 15 1 a 11 Biträde ......................... 1 a 11 Boden 1 Bo 15 Föreståndare .................... 1 A 18 1 Ro 12 Assistent ........................ 1 A 12 1 Ex 8 Ex assistent ..................... 1 Ex (8 el. 12) Gällivare med Malmberget (K) 1 Bo 15 Föreståndare .................... 1 A 15 1 Ex 8 Assistent ........................ 1 Bo (8 el. 12) 1 Ex 8 Ex assistent ..................... 1 Ex (8 el. 12) Haparanda (K) 1 Ro 12 Föreståndare .................... 1 A 15 1 Ro 12 Assistent (ungdomsförm.) ......... 1 Eo 12 1 a 11 Biträde ......................... 1 a 11 Jokkmokk (K) 1 Ro 12 Föreståndare .................... 1 Ro 12 Kalix (K) 1 130 12 Föreståndare .................... 1 A 15 1 a 11 Biträde ......................... 1 a 11 Kiruna (K) 1 Ro 15 Föreståndare .................... 1 Bo 15 1 Ro 12 Assistent (ungdomsförm.) ......... 1 En 12 1 Ex 8 Assistent ........................ ] Eo (8 el. 12) Pajala 1 Bo 12 Föreståndare .................... 1 Eo 12 Piteå (K) 1 Eo 15 Föreståndare .................... 1 A 15 1 Ro 12 Assistent ........................ 1 A 12 1 Ex 8 Ex assistent ..................... 1 Ex (8 el. 12) Älvsbyn 1 Bo 12 Föreståndare .................... 1 130 12 Överkalix 1 Ro 12 Föreståndare .................... 1 130 12 Övertorneå1 1 a 111 Föreståndare .................... 1 EO 12 24 24

1Inrättat efter översynen maj 1915.

• Sida 186
•  Original

SUMMA AVDELNINGSKONTORE N

Lönegrad A Eo Ex Arv. Summa 18 1 _ _ _ 1 15 5 1 _ _ 6 12 2 7 _ _ 9 8 el. 12 — 2 3 _ 5 arv. II _ _ _ 3 3

Summa 8 10 3 3 24

SUMMA HUVUD- OCH AVDELNINGSKONTOR

Lönegrad C A Eo Ex Arv. Summa C 4 1 _ _ _ _ 1 22 _ 1 _ _ _ 1 21 _ _ 1 _ — 1 18 — 2 5 _ _ 7 15 _ 7 2 _ _ 9 12 — 3 10 ( 1 _ 14 11 _ _ 1 _ _ 1 8 el. 12 _ _ 2 3 _ 5 7 _ 1 _ _ _ 1 6 _ 1 _ _ — 1 4 _ 2 _ _ _ 2 2 _ _ 1 1 _ 2 arv. II _ _ __ __ 3 3 Summa 1 17 22 5 3 48

• Sida 187
•  Original

Tabellbilaga XXXI.

Pensionsberättigade befattningshavare vid arbetsförmedlingsanstalternas, fördelade efter födelseår

Huvudman: Landsting eller stad utanför landsting

Formellt Före 1885_ 1890— 1895— 1900— 1905— 1910— 1915— 523 pensionsberättigade 1884 1889 1894 1899 1904 1909 1914 1919 Stockholms stad ......... 3 2 3 7 7 ' 7 _ _ 29 Stockholms län .......... 1 _ 1 2 5 4 1 1 15 Uppsala län ............ — —— 1 2 _ 1 _ 1 5 Södermanlands län ...... _ 1 1 _ _ _ 1 1 4 Östergötlands län ........ _ 2 2 _ 2 1 4 1 12 Norrköpings stad ........ _ _ 1 l 1 1 3 _ 7 Jönköpings 1 än .......... _ _ 1 _ _ l _ _ 2 Gotlands län ............ _ — _ 1 _ — 1 _ 2 Blekinge län ............ _ 1 — 1 2 _ 2 6 Malmö stad ............. — 1 l 4 3 1 2 2 14 Hälsingborg s stad ....... _ 1 1 1 _ 1 —— _ 4 llallnnds län ............ _ — _ _ — 1 1 — 2 Göteborgs stad .......... 1 l 5 4 4 5 3 _ 23 Göteborgs o. Bohus län . . _ l 1 1 2 1 _ _ 6 Örebro län ............. _ 1 3 — 2 2 1 — 9 Västmanlands län ........ _ l 1 _ _ 1 1 _ 4 Gävle stad .............. _ _ _ — l 1 1 — 3 Västernorrlands län ...... _ _ 2 _ 4 2 1 _ 9 Västerbottens län ....... 1 _ _ _ 1 _ _ _ 2 Norrbottens län ......... _ 1 — _ 1 _ 2 _ 4 Summa 6 13 24 24 35 30 24 6 162 Pensionsberättigade enligt praxis Kronobergs län ......... _ _ l _ 1 1 _ _ 3 Norra Kalmar län ....... _ _ _ _ 2 _ _ — 2 Södra Kalmar län ....... _ 1 _ _ _ 1 _ _ 2 Kristianstads län ........ | _ _ _ 1 _ _ 1 _ 2 Malmöhus län ........... 1 l 1 1 2 3 1 1 11' Älvsborgs län ........... _ 1 — _ 1 1 2 —— 5 Skaraborgs län .......... _ _ 3 _ 2 1 2 1 9 Värmlands län .......... _ 1 _ 1 2 1 — _ 5 Kopparbergs län ........ _ _- _ —- 3 1 1 — 5 Gävleborgs län .......... 2 1 1 1 _ _ _ _ 5 Jämtlands län .......... _ _ _ 2 2 2 2 _ 8 Summa 3 5 6 6 15 11 9 2 57 Hela antalet 9 18 30 30 50 41 33 8 219

• Sida 188
•  Original

Tidpunkten när de före den 20 maj 1940 vid arbetsförmedlingsanstalternas

Huvudmän: Landsting eller

Formellt pensionsberättigade 1947 48 49 50 5152 53 54 55 56 57 58 59 60 6162 63 Stockholmsstad ...... _211__1_1_1_11122 Stockholmslän ....... l_—1———______2__1_ Uppsalalän .......... __—— ___—___111__ Södermanlandslän.... _ ———1 ________________ Östergötlandslän ..... 1——1_11—_______1_ Norrköpingsstad ...... ___—_______1___1_ Jönköpingslän ....... __—_1_—______ ___ Gotlandslän .......... _—___—____1______ Blekingelän .......... __1_—___________1 Malmöstad .......... __—l__1__——2—11_1 Hälsingborgsstad ..... _ ___ l __ 1___—__ _1 Hallandslän .......... ___—_______________ Göteborgsstad ........ __1_11_1_—1—31_—2 Göteborgso. Bohuslän — ____ — 1 ___ 1 _ 1 __1 Örebrolän ........... _—__—_11_11______ Västmanlandslän ..... __1—_——__1_______ Gävlestad ........... _____—_________1_ Västernorrlandslän _ ___—__—-1_1______ Västerbottenslän ..... _ 1__——___________ Norrbottenslän ....... __1—__—___1_____ Summa23 54244226457368 Pensionsberättigade enl.praxis Kronobergslän ....... _——_—__1—__________ NorraKalmarlän ..... ___—_____________ SödraKalmarlän ..... ——__—1_—_________ Kristianstads län ...... _ _ _ _ _ — — _ 1 _ _ __ _ _ __ _ Malmöhuslän ........ ——1_—_11_____1__1 Älvsborgslän ......... ___—__1___________ Skaraborgslän ........ ____2_——___1___.__ Värmlandslän ........ _———__—-—_1___________ Kopparbergslän ...... ___—_____________ Gävleborgslän ........ 1—l__l——_1___—___ Jämtlandslän ........ ___—___—_1_______ Summawl—2—222312—1—1——1 Helaantalet33756467346558369

• Sida 189
•  Original

anställda pensionsberättigade befattningshavarna uppnå pensionsålder stad utanför landsting

64 65 66 67 68 69 70 71 _) (0 73 74 75 76 77 78 79 80 81 82 83 84 Summa

122111—223————————_—_ 29 212——1— 21—————1——_—— 15 ___1—————___—_——1————_ 5 —_—_——————1———————1—— 4 ___—1—11———111—1————— 12 —1—1——— ___1—_—2—————— 7 ———1—————————__——_———_— 2 —————-———_1——————_———— 2 1———1 —————1——1_—————— 6 _1———11——————12_———1——— 14 —_—__———1————————————— 4 —1————_————————1————— 2 21—1——222—1————1————— 23 _1__—__—___1_—____—_— 6 —11_———_11—1_————————— 9 ___—1——1_____——__————— 4 ___—__— —1—1——————————— 3 _1211—1—_1———————————— 9 ___1——_—_____—_——____— 2 ———————_1—1——_—————_— 4. 610785346107 424_7_11—— 162

!— _ QUIUIOIOUIHNNMUB

Ul _]

l , 219

• Sida 190
•  Original

• Sida 191
•  Original

• Sida 192
•  Original

Statens offentliga[utredningar 1946 Systematisk förteckning '

(Sidrorn-a inom klammer beteckna utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen.)

Allmän lagstiftning. Rättsskipning. Fångvård. Ärvdabalksakkunnigas förslag till Iöräldrabalk. [49]

Statsförfattning. Allmän statsförvaltning.

Betänkande med förslag till omorganisation av väg- och ,vattenbyggnadsstyrelsen m. m. [10] "1945 års lönekommitté. ]. Betänkande med förslag till statliga löneplaner m. m. [48]

Kommunalförvultning.

Statens och kommunernas tinnnsvisen.

'1943 års jordbrukstaxeringssakkunniga. Betänkande med :förslag till ändrade bestämmelser i fråga om taxering av inkomst av jordbruksfastighet samt lag om jord— 'bruksbokföring. [29]

Politi.

Parlamentariska undersökningskommissionen ang. flyk- lingärcnden och säkerhetstjänst. 1. Betänkande ang. llyktingars behandling. [36]

Nationalekonomi och socialpolitik.

Dödföddheten och lidigdödlighcten i Sverige. Dess sam— band med nativiletsminskningcn och dess förhallande vid olika former av förlossningsvard samt dess social- medicinska och belolkningspolitiska betydelse. [2] Betänkande om barnkostnadernas fördelning med för— slag till allmänna barnbidrag m. m. [5] Bilagor. [6] lnvesteringsutredningens betänkande med utredning rö- rande pcrsonal— och malerielresurser m. m. [ör genom— förande av ett arbetsprogram enligt av utredningen tidigarelramlagt förslag. [13] Den familjevårdande socialpolitiken. [17] Betänkande med förslag rörande den ekonomiska för- svarsberedskapens framtida organisation. [19] Socialvårdskommitténs betänkande. 12. Utredning och _ förslag ang. moderskapsbidrag. [23] Kommitténs för partiellt arbetsföra betänkande. 1. För- slag till effektiviserad kurators- _och arbetsförmed— ,.lingsverksamhet för partiellt arbetsföra ni. m. [241 Betänkande med förslag till investeringsrescrv för bud- getåret 1946/47 av statliga, kommunala och statsunder- stödda anläggningsarbeten. [27] Bilagor. [28] Statsmaklcrna och folkhushällningen under den till följd av stormaktskriget 1939 inträdda krisen. Del 6. Tiden juli 1944—juni 1945. [35] Socialwårdskommitténs betänkande. 13. Förslag ang. folkpensioncringeus administrativa handhavande m. m. [37] Sakkunniga ang. arbetsförmedlingens organisation. -Del i. Den ollcntlign arbetsförmedlingen under krigs- åren [44] Del 2. Den offentliga arbetsförmedlingens framtida organisation. Motiv och förslag. [51]

Hälso- och sjukvård.

Betänkande ang. den centrala organisationen av det civila medicinal— och vcterinärväsendet. [20]

Allmänt näringsväsen.

Betänkande med utredning och förslag ang. rätten till arbetstagares npplinningar. [21]

' Fast egendom. Jordbruk (ned binäringar.

Betänkande ang. forsknings— och försöksverksamheten på jordbrukets område i Norrland. [16]

Phil aiang. utvecklingsplanering på jordbrukets område. I

Den svenska växtodlingens utvecklingstendenser samt dess inriktande eller kriget. [39 Riktlinjer för den framtida jordbrukspolitikcn. Del 1. [42] Del 2. [46] Betänkande med förslag till åtgärder för främjande av ridhästaveln m. m. [45] Ralionalitetsvariationerna inom det svenska jordbruket.

47] -

Vattenviisen. Skogsbruk. Bergsbruk.

Betänkande med förslag till ändrade grunder för flott- ningslugstiftningen m. m. [3] Betänkande med förslag till skogsvårdslag m. m. [41]

Industri.

Betänkande med förslag till ordnande av kreditgivnings— och rädgivningsvcrksamhet för hantverk och småindu- stri samt bildande av företagarnämnder. [22] Betänkande ang. hantverkets och smäindustriens be- främjande. [40]

Handel och sjöfart.

Kommunikationsvösen. Betänkande an'g. rundradion i Sverige. Dess aktuella be- hov och riktlinjer för dess framtida verksamhet. [1] Betänkande med förslag till verkstadsorganisalion för väg- och vattenbyggnadsväsendet. [43]

Bank-, kredlt- och penningväsen.

Försäkringsvisen. Betänkande ang. tjanslepensionsförsäkringens organisa— tion. [26] Försäkringsutredningen. Förslag till lag om försäkrings- rörelse m. m. 1. Lagtext. [33] 2. Motiv. [34]

Kyrkoväsen. Undervisningsväsen. Andlig odling i övrigt.

1941 års lärarlönesakkunniga. Betänkande med förslag till boställsordning för folkskolans lärare m. m. [8]

1915] års univcrsitetsbcrcdning. 1. Docentinstitutionen. [S)

1940 års skolutrednings betänkanden och utredningar. lV. Skolpliklstidens skolformer. 2. liolkskolan. A. Allmän del. [11] B. Förslag till under- visningsplaner. [15] 4. Realskolan. Praktiska linjer. [14] VI. Skolans inre arbete. Synpunkter på fostran och undervisning. [31] Betänkande om lundläkarnlbildningcns ordnande m. in. Del 1. [12] Socialt!lbildningssakkunniga. 2. Utredning och förslag rörande slatsvelenskapliga examina m. m. [ 0] Betänkande med förslag till förordning ang. allmänt kyrkomöte m. m. [32] Betänkandc med förslag till nyorganisution av kyrko— niusikerlmfattningarna m. m. Del 2. [50]

Försvar-svinen.

Betänkande med förslag ang. unilormspliktcns omtalt1 ning för viss personal vid försvarsväsendet. [4] Betänkande och förslag rörande åtgärder för att be- gränsa antalet kontraktsanställt manskap inom krigs- makten. [7| Betänkande lncd förslag till lag med särskilda bestäm- melser om upplinningar m. m. av betydelse för rikets försvar. [25] Betänkande med förslag rörande ofiicersulbildningen inom armén m. m. [38]

Utrikes ärenden. Internationell rätt.