Verkstadsindustrins arbetsmarknad kartläggning av arbetskraftsströmmar : rapport från Verkstadsindustridelegationen

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2013

Verkstadsindustrins

arbetsmarknad

Statens offentliga utredningar

WW 1976:29 %

lndustridepartementet

Verkstadsindustrins

arbetsmarknad

av

Kartläggning

arbetskraftsströmmar

Rapport från verkstadsindustridelegationen

Stockholm 1976

Omslag Johan Hillbom ISBN 91-38-02938-3 ISSN 0375-250X Gotab, Stockholm 1976

Förord

lnom ramen för den s. k. industristrukturutredningen publicerades våren 1974 bl. a. ett utredningsresultat rörande arbetskraftsströmmama inom verk-

arbetsmarknad stadsindustrin SOU 1974: 13, Verkstadsindustrins kartlägg-

1969-1972. l denna rapport redogjordes för ning av arbetskraftsströmmar bl. a. avgången från verkstadsindustrin, nyrekryteringen till branschen samt

inom verkstadsindustrin. Utredningsarbetet bedrevs av Svenska rörligheten Metallindustriarbetareförbundet och Sveriges Verkstadsförening i samarbete med industridepartementet.

Den av Kungl. Majzt år l97l tillkallade verkstadsindustridelegationen har funnit det angeläget att följa upp ovan nämnda utredningsarbete. l föreliggande utredningsrapport redovisas sålunda arbetskraftsströmmarna inom verkstadsindustrins område t. o. m. år 1973. Uppläggningen av analysen överensstämmer väsentligen med den tidigare genomförda studien. I vissa avseenden har dock analysen något fördjupats. Dessutom har genomförts en särskild studie av korttidsrörligheten hos de arbetare som nyanställdes inom verkstadsindustrin år 1972. Utredningsresultatet får i första hand ses som en deskriptiv redovisning. Mer ingående analyser. t. ex. av orsaker till olika beteendemönster, har fallit utanför ramen for denna rapport. Utredningsarbetet har genomförts av Metallindustriarbetarförbundet och Verkstadsföreningen i samarbete med industridepartementet.

Utöver nu nämnda redovisning av arbetskraftsströmmar inom verkstadsindustrin presenteras i appendix en särskild bearbetning av den frånvarostatistik som fortlöpande publiceras av statistiska centralbyrån. Frånvarofrekvensen redovisas for olika branscher inom industrisektorn med särskild tonvikt på verkstadsindustrin. Frånvarostudien har genomförts inom Verkstadsföreningen.

Innehåll

Förord

Kapitel 1 Utredningens bakgrund uppläggning . 17

ooh

1.1 Utredningens bakgrund . . . . l 7 1.2 Utredningens uppläggning . . . . 18 1.3 ordförklaringar och definitioner . . _. . . . . 21 Kapitel 2 Allmänna drag i arbetskraftens bruttoströmmar . . 23 Kapitel 3 Några strukturdataför arbetarna inom verstadsindustrin . 29 Kapitel 4 Bruttosträmmar inom olika åldersgrupper 35 Kapitel 5 Bruttoströmmar inom företag av olika storlek . 43 Kapitel 6 Bruttoströmmar inom olika delbranscher 49 Kapitel 7 Bruttoströmmar inom olika ortstyper . 53 Kapitel 8 Bruttoströmmarjör olika sysselsättningsgrupper 57 Kapitel 9 Bruttoströmmar/ör olika statistikgrupper . . . . 65 Kapitel l0 Korttidsrörlighet l 972/4-I 973/4för nyanställda arbetare 69 10.1 Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . 69 10.2 Korttidsrörlighet lör nyanställda i olika åldersgrupper . 73 10.3 Korttidsrörlighet för nyanställda i Företag av olika storlek . 76 10.4 Korttidsrörlighet för nyanställda inom olika delbranscher 80 10.5 Korttidsrörlighet för nyanställda arbetare inom olika ortstyper 85 10.6 Korttidsrörlighet för nyanställda inom olika sysselsättnings-

grupper 88 10.7 Korttidsrörlighet lör nyanställda inom olika statistikgrupper 94

Bilaga 1: Genomförda bearbetningar . . . . . . . . . 97 Tabellbilaga A: A rbetskraftsströmmar inom verkstadsindustrin 101

Frånvaro bland industriarbetare 1972-1975 med särskild Appendix:

av/örhål/andena inom verkstadsindustrin . . . 131 belysning Tabellbilaga B: Frånvaro bland industriarbetare 1973-1974 143

Diagram

4.1 Kvarstannandefrekvens m. m. 1972/4-1973/4 inom olika ål-

. . . . . . . . . . . . . . . . . . 40

dersgrupper 5.1 Kvarstannandefrekvens m. m. 1972/4-1973/4 vid företag av

. . . . . . . . . . . . . . . 47

olika _storlek 6.1 Kvarstannandefrekvens m. m. 1972/4-1973/4 inom olika del-

branscher . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 52 7.1 Kvarstannandefrekvens m. m. 1972/4-1973/4 inom olika orts-

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 56

typer 8.1 Kvarstannandefrekvens m. m. 1972/4-1973/4 inom olika sys-

. . . . . . . . . . . . . . . . 60

selsättningsgrupper 9.1 Kvarstannandefrekvens 1972/4-1973/4 för män och kvinnor

i olika statistikgrupper . . . . . . . . . . . . . . 68 10.1 Korttidsrörlighet 1972/4-1973/4 - kvartalsvis kvarstannande,

för arbetare som nyanställdes i verk-

avgång och återinträde

stadsindustrin l972/4 7l

Tabeller*

2.1 Arbetskraftens bruttoströmmar inom verkstadsindustrin

23 2.2 Arbetskraftens bruttoströmmar inom verkstadsindustrin

. . . . . . . . . . 25

1969/4-1973/4; årsvisa jämförelser 2.3 bransch, statistik-, sysselsättningsgrupp och lö-

Byte av ort,

retagsstorlek i samband med byte av verkstadslöretag 2.4 Byte av statistik- och sysselsättningsgrupp för arbetare som

ejbyttföretag. 2.5 Personalavgång och nyanställningar inom verkstadsindustrin

1972-1975 3.1 Arbetare inom verkstadsindustrin fördelade på åldersgrupper

29 3.2 Arbetade timmar, timfönjänst och ackordsvolym for olika ål-

. . . . . . . . . . . 30

dersgrupper 1972/4 . . 3.3 Andelen kvinnor, ackordsvolym och förtjänst inom olika ons-

typer 1972/4 3.4 Andelen kvinnor, förtjänst och ackordsvolym inom olika sta-

. . . . . . . . . . . . . . . 31

tistikgrupper 1972/4

delbranscher 1972/4 31 3.5 Åldersstruktur inom verkstadsindustrins

1972/4 32 3.6 Åldersstruktur i olika storleksgrupper av företag

i olika 1972/4 . 32 3.7 Åldersstruktur ortstyper

i olika 1972/4 32 3.8 Företagens storleksstruktur ortstyper

i olika delbranscher 1972/4 33 3.9 Företagens storleksstruktur

1972/4 34 3.10 Verkstadsindustrins delbranschstruktur i olika ortstyper 4.1 Bruttoströmmar for olika 1972/4-1973/4 37

åldersgrupper 4.2 Kvarstannandefrekvens inom verkstadsindustrin 1972/4-

37 4.3 Kvarstannandefrekvens 1972/4-1973/4; kvar i samma Företag 38

4.4 Kvarstannandefrekvens För olika åldersgrupper 1969/ 4-1973/4 38

4.5 Kvarstannandefrekvens för olika ålders- och statistikgrupper

1972/4-1973/4. . . . . . . . . . . . . . 39 4.6 Byte av statistik- och sysselsättningsgrupper För olika ålders-

40 l Tabeller i texten.

grupper 1972/4-1973/4

4.7 Ackordsvolym För vuxna arbetare i olika åldersgrupper 1969/4-1972/4 . 41 4.8 TimFörtjänstutveckling För vuxna arbetare lS172./4.-19.73./4..Års-. vis jämförelse För identiska personer 41 5.1 Antal arbetare i Företag av olika storlek . 43 5.2 Kvarstannandefrekvens 1969/4-1973/4 För arbetare i

Företag-

av olika storlek 44 5.3 Byte av statistik- och sysselsättningsgrupp bland arbetare som ej bytt Företag - årsvisa jämförelser 1969/4-1973/4 För arbetare i Företag av olika storlek 45 5.4 Kvarstannandefrekvens utan byte av verkstadsFöretag 1972/4-1973/4 För vuxna arbetare vid Företag av olika storlek. Standardiserade och faktiska värden 46 5.5 Kvarstannandefrekvens 1972/4-1973/4 utan av .verk-

byte.

stadsFöretag med uppdelning på åldersgrupper och Företagsstorlekar 46 6.1 Antal arbetare i olika delbranscher 1972/4 samt kvarstannandefrekvens 1972/4-1973/4 49 6.2 Kvarstannandefrekvens utan byte av verkstadsFöretag 1972/4-1973/4 med uppdelning på olika delbranscher. Standardiserade och faktiska värden . . . . . . . 51 7.1 Antal arbetare i olika ortstyper 1969/4-1972/4 53 7.2 Kvarstannandefrekvens 1969/4-1973/4 För arbetare i olika ortstyper, årsvisa jämförelser . 54 7.3 Byte av statistik- och sysselsättningsgrupp bland arbetare som ej bytt Företag - årsvisa jämförelser 1969/4-1973/4 För olika ortstyper . . . . .. 55 7.4 Kvarstannandefrekven utan byte av verkstadsFöretag 1972/4-1973/4 i olika ortstyper, standardiserade och faktiska värden . 55

8.1 Kvarstannandefrekvens .1969/“4-1973/“4 inom .olika-sysselsätt-

ningsgrupper 58 8.2 Företags- och branschbyte 1972/4-1973/4 59 8.3 Arbetare inom olika sysselsättningsgrupper Fördelade på åldersgrupper 61 9.1 Antal arbetare i olika statistikgrupper . 65 9.2 Kvarstannandefrekvens 1969/4-1973/4 För män och kvinnor. iolika statistikgrupper. . . . . 66

9.3¶Kvarstannandefrekvens 1972/4-1973/.4 För. m-änoch kvinnor

iolika statistikgrupper. . . . . 67 10.1 Arbetare inom verkstadsindustrin 1972/4 Fördelade ålderspå grupper 73

10.2 Kvarstannandefrekvens 1972/4-1973/ För arbetare inom verk-

stadsindustrin 74 10.3 Kvarstannandefrekvens inom verkstadsindustrin 1972/4- 1973/4 - andelen (%) av de nyanställda 1972/4 som återfanns i branschen under resp. kvartal 75 10.4 Kvarstannandefrekvens 1972/4-1973/ 4 För andel

nyanställda-

( 96) kvar inom verkstadsindustrin under X på varandra Följande

kvartal . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 75 10.5 Kvarstannandefrekvens 1972/4-1973/4 för nyanställda vid olika sammanhängande anställningstid - andel (%) kvarvarande under resp. kvartal beräknat på de kvarvarande under närmast kvartal . . . . . . . . . . . . . . . 75 föregående 10.6 Återinträdesfrekvens för nyanställda i olika åldersgrupper 76 10.7 Arbetare inom verkstadsindustrin 1972/4 fördelade på företag av olika storlek . . . . . . . . . . . . . . . . . 77 10.8 Kvarstannandefrekvens 1972/4-1973/4 för arbetare inom verk» stadsindustrin . . . . . . . . . . . . . . . 77 10.9 Kvarstannandefrekvens inom verkstadsindustrin 1972/4- 1973/4 - andelen (%) av de nyanställda 1972/4 som återfanns i branschen under resp. kvartal . . . . 78 10,10 Kvarstannandefrekvens 1972/4-1973/4 för nyanställda- andel (%) kvar inom verkstadsindustrin under X på varandra följande kvartal . . . . . 78

10.11¶Kvarstannandefrekvens .1972/.4-.1973/4 för nyanställda 1972/4

vid olika sammanhängande anställningstid - andel (%) kvarvarande under resp. kvartal beräknat på de kvarvarande under närmast kvartal . . . . . . . . . 79 föregående 10.12 Återinträdesfrekvens för nyanställda i olika företagsgrupper 80 10.13 Arbetare inom verkstadsindustrin 1972/4 fördelade på olika

10.14 Kvarstannandefrekvens 1972/4-1973/ 4 för arbetare inom verkstadsindustrin . . . . . . . . . . . . . . . 82 10.15 Kvarstannandefrekvens 1972/ 4-1973/ 4 för nyanställda - andel (%) kvar inom verkstadsindustrin under X på varandra följande

10.16 Kvarstannandefrekvens 1972/4-1973/ 4 för nyanställda vid olika sammanhängande anställningstid - andelen (%) kvarvarande under närmast föregående kvartal . . . . . . . . 83 10.17 Återinträdesfrekvens för nyanställda i olika delbranscher 83 10.18 Återinträdesfrekvens för nyanställda i olika delbranscher 84 10.19 Arbetare inom verkstadsindustrin 1972/4 fördelade på ortstyper 85 10.20 Kvarstannadefrekvens 1972/4-1973/4 för arbetare inom verkstadsindustrin . . . . . . . . . . . . . . . 86 10.21 Kvarstannandefrekvens inom verkstadsindustrin 1972/4- 1973/4; andelen (%) av de nyanställda 1972/4 som återfanns i branschen under resp. kvartal 86 10.22 Kvarstannandefrekvens 1972/4-1973/4 för. nyanställda ann-D delen (%) kvar inom verkstadsindustrin under X på varandra följandekvartal 87 10.23 Kvarstannandefrekvens 1972/4-1973/4 för nyanställda vid olika sammanhängande anställningstid - andel (%) kvar inom verkstadsindustrin under resp. kvartal beräknat på de kvarvarande under närmast föregående kvartal . . . . . . 87 10.24 Återinträdesfrekvens för nyanställda inom olika ortstyper 87 10.25 Arbetare inom verkstadsindustrin 1972/4 fördelade på sysselsättningsgrupper 89

10.26 Kvarstannandefrekvens 1972/4-1973/4 För arbetare inom verkstadsindustrin . . . . . 90 10.27 Kvarstannandefrekvens inom verkstadsindustrin 1972/4-1973/4 - andelen (%) av de nyanställda 1972/4 som återfanns inom branschen under resp. kvartal 90 10.28 Kvarstannandefrekvens 1972/4-1973/4 För nyanställda - andel. (%) kvar inom verkstadsindustrin under X på varandra Följande kvartal . 91 10.29 Kvarstannandefrekvens För 1972/4 vid olika sam-

nyanställda

manhängande anställningstid - andel (%) kvarvarande under resp. kvartal beräknat på de kvarvarande under närmast Föregående kvartal . . . . . . . . . . . 91 10.30 Återinträdesfrekvens För olika sysselsättningsgrupper 93 10.31 Arbetare inom verkstadsindustrin 1972/4 fördelade på statistikgrupper . . . . 94 10.32 Kvarstannandefrekvens 1972/4-1973/4 För arbetare inom verkstadsindustrin . . . . . . 95 10.33 Kvarstannandefrekvens inom verkstadsindustrin 1972/4-1973/4 - andelen (%) av de nyanställda 1972/4 som återfanns inom branschen under resp. kvartal. 95 10.34 Kvarstannandefrekvens 1972/4-1973/4 - andelen (%) kvar inom verkstadsindustrin under X på varandra Följande kvartal 95 10.35 Kvarstannandefrekvens För nyanställda vid olika sammanhängande anställningstid - andelen (%) kvarvarande under resp. kvartal beräknat på de kvarvarande under närmast Föregående kvanal . . . . . . . . . 96 10.36 Återinträdesfrekvens . 96 För olika statistikgrupper

Tabellbilaga A

l Kvarstannandefrekvens För vuxna arbetare inom verkstadsindustrin 4 kv. 1972 - 4 kv. 1973 avseende identiska personer i olika åldersgrupper . . . . . lO2 TimFörtjänstutveckling För vuxna arbetare inom verkstadsindustrin 4 kv. 1972 - 4 kv. 1973 avseende identiska personer i olika åldersgrupper (index 1972/4 = 100) . lO2 Ackordsvolym (% av samtliga arbetstimmar) För vuxna arbetare inom verkstadsindustrin 4 kv. 1972 - 4 kv. 1973 avseende identiska personer i olika åldersgrupper 103 Kvarstannandefrekvens För vuxna arbetare inom verkstadsindustrin 4 kv. 1972 - 4 kv 1973 avseende identiska personer Födda 1906-1953 i olika Företagsstorlekar. Relativa tal per Företagsstorlek 103 Kvarstannandefrekvens För vuxna arbetare inom verkstadsindustrin 4 kv. 1972 - 4 kv. 1973 avseende identiska personer Födda 1906-1935 i olika Företagsstorlekar. Relativa tal per Företagsstorlek 104

Kvarstannandefrekvens för vuxna arbetare inom Verkstadsindustrin 4 kv. 1972 - 4 kv. 1973 avseende identiska personer födda 1936-1945 i olika företagsstorlekar. Relativa tal per fö- 104 retagsstorlek Kvarstannandefrekvens lör Vuxna arbetare inom Verkstadsindustrin 4 kV. 1972 - 4 kv. 1973 avseende identiska personer födda 1946-1953 i olika företagsstorlekar. Relativa tal per fö- 105 retagsstorlek Kvarstannandefrekvens för vuxna arbetare inom Verkstadsindustrin 4 kV. 1972 - 4 kv. 1973 avseende identiska personer födda 1906-1953 i olika delbranscher. Relativa tal per delbransch . . . . . 105 Kvarstannandefrekvens för Vuxna arbetare inom Verkstadsindustrin 4 kv. 1972 - 4 kv. 1973 avseende identiska personer födda 1906-1935 i olika delbranscher. Relativa tal per delbransch . . . . . 106 10 Kvarstannandefrekvens för Vuxna arbetare inom Verkstadsindustrin 4 kv. 1972 - 4 kv. 1973 avseende identiska personer födda 1936-1945 i olika delbranscher. Relativa tal per delbransch . . . . . 106 11 Kvarstannandefrekvens för Vuxna arbetare inom Verkstadsindustrin 4 kv. 1972 - 4 kv. 1973 avseende identiska personer födda 1946-1953 i olika delbranscher. Relativa tal per delbransch . . . 107 12 Kvarstannandefrekvens för Vuxna arbetare inom Verkstadsindustrin 4 kv. 1972 - 4 kv. 1973 avseende identiska personer födda 1906-1953 i olika ortstyper. Relativa tal per ortstyp . 107 13 Kvarstannandefrekvens för Vuxna arbetare inom Verkstadsindustrin 4 kV. 1972 - 4 kv. 1973 avseende identiska personer födda 1906-1935 i olika ortstyper. Relativa tal per ortstyp . 108 Kvarstannandefrekvens för Vuxna arbetare inom Verkstadsindustrin 4 kv. 1972 - 4 kv. 1973 avseende identiska personer födda 1936-1945 i olika ortstyper. Relativa tal per ortstyp . 108 15 Kvarstannandefrekvens för Vuxna arbetare inom Verkstadsindustrin 4 kv. 1972 - 4 kv. 1973 avseende identiska personer födda 1946-1953 i olika Relativa tal per ortstyp . 109 ortstyper. 16 Kvarstannandefrekvens för Vuxna arbetare inom Verkstadsindustrin 4 kv. 1972 - 4 kv. 1973 avseende identiska personer födda 1906-1935 i olika sysselsättningsgrupper. Relativa tal per . . . . . . 110 sysselsättningsgrupp 17 Kvarstannandefrekvens för Vuxna arbetare inom Verkstadsindustrin 4 kv. 1972- 4 kV. 1973 avseende identiska personer födda 1906-1935 i olika sysselsättningsgrupper. Relativa tal per . . . . . 111 sysselsättningsgrupp 18 Kvarstannandefrekvens för Vuxna arbetare inom Verkstadsindustrin 4 kv. 1972 - 4 kv. 1973 avseende identiska personer födda 1936-1945 i olika sysselsättningsgrupper. Relativa tal per . 112 sysselsättningsgrupp

19 Kvarstannandefrekvens för vuxna arbetare inom verkstadsindustrin 4 kv. 1972 - 4 kv. 1973 avseende identiska personer födda 1946-1953 i olika sysselsättningsgrupper. Relativa tal per sysselsättningsgrupp . 113 20 Kvarstannandefrekvens för vuxna arbetare (födda

1906-1953).

inom verkstadsindustrin 4 kv. 1972 - 4 kv. 1973 114 21 Kvarstannandefrekvens för vuxna arbetare (födda 1906-1953) inom verkstadsindustrin 4 kv. 1972 - 4 kv. 1973 115 22 Kvarstannandefrekvens för vuxna arbetare (födda 1906-1953) inom verkstadsindustrin 4 kv. 1972 - 4 kv. 1973 116 23 Kvarstannandefrekvens för vuxna arbetare (födda 1906-1953) inom verkstadsindustrin 4 kv. 1972 - 4 kv. 1973 117 24 Kvarstannandefrekvens för vuxna arbetare (födda 1906-1953) inom verkstadsindustrin 4 kv. 1972 - 4 kv. 1973 118 25 Kvarstannandefrekvens för vuxna arbetare (födda 1906-1953) inom verkstadsindustrin 4 kv. 1972 - 4 kv. 1973 119 26 Kvarstannandefrekvens för vuxna arbetare (födda 1906-1953) inom verkstadsindustrin 4 kv. 1972 - 4 kv. 1973 120 27 Kvarstannandefrekvens för vuxna arbetare inom verkstadsindustrin 4 kv. 1972 - 4 kv. 1973 avseende identiska personer i olika ålders- och statistikgrupper. Relativa tal per ålders- och

statistikgrupp 121 28 Kvarstannandefrekvens för vuxna, arbetare inom manliga verkstadsindustrin 4 kv. 1972 - 4 kv. 1973 avseende identiska personer i olika ålders- och statistikgrupper. Relativa tal per ålders- och statistikgrupp 122 29 Kvarstannandefrekvens för vuxna. kvinnliga arbetare inom verkstadsindustrin 4 kv. 1972 - 4 kv. 1973 avseende identiska personer i olika ålders- och statistikgrupper. Relativa tal per ålders- och statistikgrupp . . . . . . . . . . . 123 30 Kvarstannandefrekvens för vuxna arbetare (födda 1946-1953) inom verkstadsindustrin 4 kv. 1972 - 4 kv. 1973 124 31 Kvarstannandefrekvens för vuxna arbetare (födda 1936-1945) inom verkstadsindustrin 4 kv. 1972 - 4 kv. 1973 126 32 Kvarstannandefrekvens för vuxna arbetare (födda 1906-1935) inom verkstadsindustrin 4 kv. 1972 - 4 kv. 1973 128

Tabellbilaga B

Frånvaro inom hela tillverkningsindustrin . . . . 144 Frånvaro inom 1ivsmede1s-, dryckesvaru- och tobaksindustri 145 Frånvaro inom texti1-, beklädnads- och lädervaruindustri 146 Frånvaro inom trävaruindustri . . . . . . . . 147 Frånvaro inom massa-, pappers- och pappersvaruindustri samt

U1-b(4.›t\)d

grafisk industri . . . . . . . . . . . . . . 148 O\ Frånvaro inom kemisk industri inkl. petro1eum-, gummivaru-, plast- och plastvaruindustri . . . . 149 Frånvaro inom jord- och stenvaruindustri 150

Frånvaro inom stål- och metallverk 151

järn-, Frånvaro inom Verkstadsindustri . 152

16 Frånvaro inom industri För instrument, foto- och optikvaror 159 17 Frånvaro inom annan tillverkningsindustri 160

SOU l976:29 ll

1 och uppläggning

Utredningens bakgrund

1.1¶Utredningens bakgrund

Sveriges Verkstadsförening och Svenska Metallindustriarbetareförbundet träffade i mars l97l överenskommelse om en gemensam utredning av arbetsmarknadsförhållandena inom verkstadsindustrin. En grundläggande uppgift i utredningsarbetet blev att kartlägga bruttoströmmarna på verkstadsindustrins arbetsmarknad, dvs. omfattningen av avgången från verkstadsindustrin, den interna rörligheten samt nyrekryteringen.

Genom avgång och tillflöde till arbetsmarknaden sker en ständig omsättning av arbetskraft. Avgången ur arbetskraften beror på pensionering, dödsfall och sjukdom samt på emigration och mera tillfällig avgång på grund av studier, hemarbete m m. För tillllödet svarar främst ungdomar, som_ efter utbildningen söker sig ut på arbetsmarknaden, tidigare hemarbetande kvinnor samt invandrare. Genom att bestämma dessa faktorer kan man få en bild av bruttoströmmarna på arbetsmarknaden i dess helhet. Vill man ha en motsvarande bild för en näringsgren eller för en enskild industribransch måste komplettering ske med information om rörligheten mellan den studerade näringsgrenen eller branschen och andra näringsgrenar och branscher.

En kartläggning av bruttoströmmarna är av betydelse i flera avseenden. Den är nödvändig för att kunna beräkna bl. a. omfattning och inriktning av det framtida nyrekryteringsbehovet. Därigenom kan ett underlag erhållas för att bestämma behovet av utbildningskapacitet. Ett studium av bruttoströmmarna är vidare nödvändigt för att kunna genomföra fördjupade analyser av olika faktorer som påverkar personalomsättningen i företagen. Kartläggningen kan i sig själv ge anledning till slutsatser om personalomsättningens konsekvenser och behovet av åtgärder för att skapa en större personalmässig stabilitet. En fråga av intresse är om en hög personalomsättning i företag och branscher hänger samman med hög rörlighet mellan företagen inom en och samma bransch eller om den har sin grund i en stor avgång ut ur branschen. l det förra fallet blir behovet av utbildningskapacitet mindre än i det senare fallet, och de ekonomiska konsekvenserna

1 SOU 1974:13, Verki form av förluster i form av yrkeskunnande blir annorlunda.

stadsindustrins arbets-

I samarbete med industridepartementet framlade parterna år 1974 en rap-

marknad - kartläggning port i vilken redogörs för bruttoströmmarna på verkstadsindustrins arbets- av arbetskraftsströmmar marknad mellan fjärde kvartalet 1969 och fjärde kvartalet 1972. Under- 1969-1972.

lö Utredningens bakgrund och uppläggning

sökningen genomfördes med användande av Metallindustriarbetareförbundets och Verkstadsföreningens gemensamma lönestatistik, vilken är uppbyggd på individualuppgifter. Bruttoströmmarna analyserades med beaktande av en rad olika faktorer såsom ålder, kön, yrke, yrkesutbildning, bransch, ort, lön. löneform m. m. Vid analysen av utvecklingen mellan fjärde kvartalet 1969 och fjärde kvartalet 1972 studerades varje bakgrundsvariabel för sig. De framkomna resultaten antydde emellertid, att korsklassilicering av vissa variabler skulle kunna ge en vidgad belysning av bruttoströmmarna for olika grupper av anställda. Samtidigt framstod det som önskvärt att kunna följa upp utvecklingen under 1973 för att få en bild av eventuellt konjunkturellt samt strukturellt betingade förändringar i bruttoströmmarna. Vidare har ansetts värdefullt att kartlägga förändringar kvartal för kvartal för att därigenom få en uppfattning om korttidsrörligheten inom verkstadsindustrin i relation till de förändringar på årsbasis, som belysts i den ursprungliga utredningen.

I och med framläggandet av föreliggande rapport har det vidgade utredningsarbetet slutförts. En redovisning av undersökningens uppläggning återfinns i avsnitt 1.2. I kapitel 2 och 3 redovisas de allmänna dragen i bruttoströmmarna samt vissa strukturdata. Resultaten av analyserna av förändringarna mellan fjärde kvartalet 1972 och fjärde kvartalet 1973 redox isas i kapitlen 4-9 med avseende på olika bakgrundsvariabler och korsklassificeringar av dessa. Studierna av kvartalsvisa bruttoströmmar för nyanställd personal presenteras i kapitel 10.

Den textmässiga redovisningen kompletteras av en särskild tabellbilaga. Härutöver finns ett mer detaljerat tabellmaterial hos utredarna.

1.2¶Utredningens uppläggning

S tatistikunderlag Undersökningen bygger på Metallindustriarbetareforbundets och Verkstadsföreningens gemensamma lönestatistik. Därutöver ingår SFO- och KFOföretag i verkstadsindustnn. Detta innebär att totalt ca 80 % av samtliga arbetare inom verkstadsindustrin täcks. Med verkstadsindustrin avses i denna rapport de företag som omfattas av undersökningen.

Statistikuppgiftema insamlas kvartalsvis och innefattar för varje individ bl. a. sysselsättning (yrke), statistikgrupp (yrkesarbetare, tempoarbetare) samt timmar och lönebelopp för tidlön och ackord var för sig. Fram till 1967 var individerna definierade med anställningsnummer och ålder men efter 1968 rekommenderades företagen att ange det fullständiga personnumret.

Statistiken används dels vid lokala lönediskussioner och dels för fastställande av avtalsenliga lönehöjningar. Under vissa år har individuppgifterna även legat till grund för beräkning av s. k. låglönetillägg. Då statistiken sålunda har betydelse för avtalshöjningarnas storlek finns ston intresse från såväl organisationer som företag och anställda att försöka få uppgifterna korrekta.

Individuppgifterna sammanställs for varje arbetsplats, för vissa orter och för de löneregioner som finns angivna i det kollektivavtal som gäller mellan

Utredningens bakgrund och uppläggning 19

parterna. lndividuppgifterna kompletteras vid statistikbearbetningen med uppgifter om företag/arbetsplats från SAF:s delägarregister. Härvid tillförs individposten uppgift om arbetsplatsens nummer, storlek, belägenhet (län, kommun) samt branschtillhörighet (fr. o. m. 1972 enligt SNF).

De på detta sätt kompletterade individuppgiftema har vid denna undersökning använts för att studera förändringarna mellan två kvartal. Genom kontroll av personnummer har kunnat fastställas vilka individer som finns med vid två jämförelsekvartal och vilka som tillkommit respektive försvunnit. För de individer som återfinns båda kvartalen kan jämförelse göras beträffande sysselsättning, statistikgrupp, företag, bransch, on, lön och ackordsvolym för att se om några förändringar skett under året. På det sättet kan man få en bild av arbetskraftströmmarna i verkstadsindustrin och konsekvenserna härav för individerna i fråga om bl. a. lön.

Undersökningens omfattning Undersökningen omfattar dels vissa allmänna drag i flyttningsrörelserna, dels hur flyttningsmönstret varierar mellan olika åldersgrupper, sysselsättningsgrupper, statistikgrupper, foretagsstorlekar, ortstyper och delbranscher.

Den undersökning av bruttoströmmama som tidigare genomförts avseende perioden 1969-1972 begränsades till att avse ett kvartal varje år. Valet föll därvid på 4:e kvartalet. Orsaken till detta är att forsta kvartalets löneuppgifter är svårtolkade, då avtalshöjningen normalt sker den 1 februari. Under andra och tredje kvartalet är antalet praktikanter och Semestervikarier ston vilket skulle förrycka utredningsresultatet. En individ registreras nämligen som anställd även om vederbörande varit anställd endast en kort tid under ett kvartal. Detta innebär dessutom att samma individ kan återfinnas vid två företag under samma kvartal. I de fall detta inträffat har vid undersökningen endast medtagits den post som haft flest arbetstimmar.

Den föreliggande undersökningen av bruttoströmmar 1972-1973 är delvis en uppföljning, delvis en fördjupning av den tidigare undersökningen. Därför har även här valts att studera 4:e kvartalet. Föreliggande rapport har även kompletterats med en undersökning av korttidsrörligheten hos arbetare som nyanställdes 4:e kvartalet 1972. Därvid har statistiken för samtliga kvartal fr. o. m. 3:e kvartalet 1972 t. o. m. 4:e kvartalet 1973 kommit till användning.

Då kodifiering beträffande sysselsättnings- och statistikgrupp enbart föreligger för vuxna arbetare har undersökningarna huvudsakligen avsett dessa. 1 statistiksammanhang har fram t. o. m. 1971 den person ansetts som vuxen som året före fyllt minst 19 år. 1971 sänktes den avtalsmässiga gränsen för vuxenbegreppet till 18 år. Denna förändring har tillämpats även i denna undersökning. Med vuxen arbetare avses alltså i 1972-1973 års undersökning arbetare födda 1953 eller tidigare.

Genomförda analyser Analysen av utvecklingen mellan fjärde kvartalet 1972 och 1973 äri följande

Standard för Svensk avseenden en direkt uppföljning av utvecklingen mellan fjärde kvartalen Se

näringsgrensindelning. 1969 och 1972 som tidigare publicerats, SOU 1974:13, Verkstadsindustrins SCB Meddelande i samarbetsmarknad - av arbetskraftsströmmar 1969-1972. ordningsfrågor 1969:8.

kartläggning

20 Utredningens bakgrund och uppläggning

o För sex olika åldersgrupper har bruttoströmmarna analyserats med av-

seende på såväl antalet individer som lön och ackordsvolym. o Med avseende på antalet individer har bruttoströmmarna analyserats för

olika ortstyper (4 st), sysselsättningsgrupper (13), statistikgrupper (3), del-

branscher (6) och företagsstorlekar (6). Vad beträffar statistikgrupperna har utvecklingen för män och kvinnor studerats separat.

De i denna undersökning nytillkomna analyserna innebär bl. a. att individbearbetningama för olika ortstyper, sysselsättningsgrupper etc genomgående skett för tre olika åldersgrupper, nämligen för personer födda 1906-1935, 1936-1945 respektive 1946-1953. Vidare har analysen för sysselsättningsgrupperna utförts för såväl hela verkstadsindustrin som för var och en av de sex delbranscherna. En liknande tväranalys har skett genom analyser för varje tänkbar kombination av ortstyp. delbransch och företagsstorlek. Dessutom har särskilt studerats kontidsrörligheten hos de personer som nyanställdes inom verkstadsindustrin fjärde kvartalet 1972. En utförligare beskrivning av de genomförda bearbetningarna återfinns i bilaga l.

1 den tidigare publicerade studien av arbetskraftsströmmarna i verkstadsindustrin (SOU 1974:13) undersöktes kvarstannandefrekvensens beroende av olika variabler såsom ålder, företagsstorlek, ortstyp och delbransch. Bland annat framkom att kvarstannandefrekvensen steg med växande företagsstorlek. Det visade sig också att kvarstannandefrekvensen var högre i Göteborg än på andra orter och att varvs- och bilindustriema behöll sina arbetare i större utsträckning än andra delbranscher. Men berodde den höga kvarstannandefrekvensen i varvs- och bilindustrin på att branschen bestod av storföretag? Kan den lägre rörligheten i Göteborg förklaras med den förhållandevis stora andelen storföretag, bil- och varvsföretag? Frågor av den typen kunde inte besvaras av den tidigare undersökningen.

Iden föreliggande studien har försök gjorts att för var och en av variablerna ålder, storlek, ort och delbransch rensa bort inflytandet från de övriga tre variablerna (Standardisering). Härvid har exempelvis studerats skillnaderna i kvarstannandefrekvens mellan olika delbranscher där dessa gjorts homogena i fråga om ålder, storlek och ortstyp. Därefter har skillnaderna i kvarstannandefrekvens i de homogena grupperna vägts samman till ett standardiserat medeltal för varje delbransch. Som vägningstal har använts antalet arbetare i varje ort, storleks- och åldersgrupp i delbranschen.

På samma sätt har studerats skillnaderna i kvarstannandefrekvens - mellan olika som varit

ortstyper i grupper homogena i fråga om ålder,

storlek och delbransch - mellan olika

företagsstorlekar i grupper som varit homogena i fråga om

ålder, ortstyp och delbransch - mellan olika åldersklasser

i grupper som varit homogena i fråga om stor-

lek, ort och delbransch.

Den standardiseringsmetod som använts illustreras i nedanstående exempel Uppgiften i exemplet är att undersöka om den högre kvarstannandefrekvensen i Göteborg (74 96) jämfört med riksgenomsnittet (70 %) skulle kvarstå om riket i övrigt hade haft samma storleks- och ålderssammansättning som Göteborg. Se även bilaga l. Exemplet är starkt förenklat jämfört med undersökningen.

Utredningens bakgrund och uppläggning 21 Ort Företags- Ålders- Antal Kvarstan- Riksgenom- Skillnad Kol 4 x

Redan av kolumnerna 5 och 6 framgår att skillnaderna mellan Göteborg och hela riket är tämligen små när man studerar de enskilda delgrupperna. Den standardiserade skillnaden erhålls om man dividerar produktsumman i kolumn 7 med antalet arbetare 800: l 750 = + 0,5 96. Detta innebär alltså att så gott som hela skillnaden mellan Göteborg och övriga riket kan förklaras av olikheter i sammansättning i storlek och ålder.

1.3¶Ordfbrklaringar och definitioner

Ackordsvolym: Andelen av det totala antalet arbetade timmar som utförs på ackord.

A vgângsñekvens: Andelen arbetare som lämnat företaget (verkstadsindustrin) mellan två mätkvartal.

Bruttoströmmar: Det totala antalet arbetare som lämnat verkstadsindustrin, som tillkommit rekrytering och som bytt mellan verkstadsföretag från ett mätgenom kvartal till ett annat.

KFO: Kooperationens fbrhandlingsorganisation.

K varstannandefrekvens: Andelen arbetare som under två på varandra följande mätkvartal återfinns i verkstadsindustrin (kvarstannandefrekvens i branschen) eller vid ett och samma företag (kvarstannandefrekvens utan företagsbyte). Kvarstannandefrekvensen i branschen = kvarstannandefrekvens utan foretagsbyte + bytesfrekvens mellan företag inom branschen.

Metall: Svenska Metallindustriarbetareförbundet.

SNI: Standard för svensk näringsgrensindelning. Branschindelning som tilllämpas i den officiella statistiken.

22 Utredningens bakgrund och uppläggning

SF 0: Statens förhandlingsorganisation.

Sratistikgrupp: I verkstadsindustrin tillämpad gruppering av arbetarna efter arbetets krav. Det finns tre statistikgrupper: A, B och C. C-gruppen omfattar de mindre och B-gruppen de mer kvalificerade tempoarbetena. Till A-gruppen hänförs arbeten som kräver minst tre års utbildning (yrkesarbete). Grupperingen tillämpas vid ackordssättningen och i Metalls och Verkstadslöreningens gemensamma lönestatistik.

Sysselsätrningsgrupp: I Metalls och Verkstadsföreningens gemensamma lönestatistik tillämpad gruppering efter sysselsättning (t. ex. grovplåtslagare, svarvare, borrare. förråds- och etc).

lagerarbetare

VF: Sveriges Verkstadsförening.

Verkstadsindustri: De arbetsplatser som täcks av verkstadsavtalet (VF-Metall) och motsvarande områden inom SFO och KFO. Det innebär att ca 80 % av arbetarna inom verkstadsindustrin (inkl. gjuteriindustrin) täcks av undersökningen.

2¶Allmänna drag i arbetskraftens

bruttoströmmar

Totalt sysselsattes inom verkstadsindustrin ca 200 000 vuxna arbetare under fjärde kvanalet 1969. Antalet steg sedan successivt och uppgick till 224 600 fjärde kvartalet 1973 - en ökning med 12,3 procent under fyraårsperioden.

Bakom denna nettoökning på ca 25 000 arbetare döljer sig betydande bruttoströmmar i arbetskraften. Ett stort antal lämnade branschen och övergick till annan verksamhet. Rekryteringen till verkstadsindustrin var ännu större. Som exempel kan nämnas att sammanlagda antalet rekryteringar under fyraårsperioden uppgick till storleksordningen 250 000 arbetare.

Av tabell 2.1 framgår förändringarna hos arbetskraften mellan fjärde kvartalet 1972 och fjärde kvartalet 1973. Av de 214 200 vuxna arbetarna i verkstadsforetagen fjärde kvartalet 1972 återfanns 172 100 arbetare eller ca 80 %

Tabell 2.1 Arbetskraftens bruttoströmmar inom verkstadsindustrin 1972/4-1973/4 (uppräknade tal)

Antal %

1 000-tal

Vuxna arbetare

Ej vuxna arbetare

24 Allmänna drag i arbetskraftens bruttoströmmar

i samma företag ett år senare. Av de 42 100 som lämnade företagen återfanns en mindre del › 7 100 eller ca 17 % i annat verkstadsföretag. Uppskattningsvis torde ca en procentenhet ha övergått till tjänstemannabefattningar. Ca en halv procentenhet av avgången kan förklaras av pensionering och dödsfall. Sammantaget skulle alltså dessa grupper ha svarat för ca 5000 av de 35000 som ej återfanns inom verkstadsindustrin i slutet av 1973. Av de resterande 30000 torde 6000-7000 endast tillfälligt ha varit borta från verkstadsindustrin och ha återkommit fram till slutet av 1974. Förklaringen härtill torde huvudsakligen ligga i militärtjänst, långtidssjukdom, vidareutbildning o. d. De återstående 23 000-24 000 (ca 11 % av totala antalet) vuxna arbetare som lämnade verkstadsindustrin lör en längre period än ett år övergick alltså till annan bransch, lämnade riket, blev arbetslösa eller lämnade arbetskraften på annat sätt än genom pensionering och dödsfall.

Antalet nytillkomna vuxna arbetare mellan 1972/4 och 1973/4 uppgick till 52 500. Totala antalet nyrekryterade under året var dock betydligt högre beroende på att de som både börjat och slutat under årets tre första kvartal ej registrerats i bearbetningen. Enligt jämförelser med uppgifter från Statistiska centralbyrån tycks denna “korttidsrörlighet” ha uppgått till ca 14 0()0 under år 1973. Däri ingår dock anställningar av typ feriearbete som torde svara för 6 000-7 000 av dessa. På grund av olikheter i statistikunderlaget är dock dessa siffror tämligen osäkra.

Var sjunde nytillkommen arbetare mellan 1972/4 och 1973/4, ca 7 100, kom från ett annat verkstadsföretag. g

7 200 av de vuxna arbetarna i slutet av 1973 tillhörde gruppen ej vuxna (minderåriga och lärlingar) ett år tidigare.

6700 av de nytillkomna 1973/4 hade arbetat i verkstadsindustrin två år tidigare, och alltså endast tillfälligt lämnat branschen (militänjänst, långtidssjukdom, studier od).

Totalt sett ökade antalet sysselsatta vuxna arbetare i verkstadsindustrin med 10 400 eller 4,8 % under år 1973.

1 nedre delen av tabell 2.1 redovisas förändringarna för gruppen ej vuxna under motsvarande period. Som framgår av tabellen var kvarstannandefrekvensen påtagligt lägre hos denna grupp, 63,3 %, jämfört med 80,3 % för vuxna arbetare. Av de 3 900 som lämnade företagen återfanns 600 eller ca 15 % i andra verkstadsföretag. Nyrekryteringen av ej vuxna till verkstadsindustrin var detta år mycket stor. Vid slutet av år 1973 kvarstod 13 500 av de under året anställda. Hur stor den totala nyrekryteringen var går tyvärr ej att uppskatta. Under 1973 övergick dock 7 200 till gruppen vuxna arbetare varför ökningen av antalet ej vuxna arbetare stannade vid 3 100 eller ca 30 %.

1 tabell 2.2 redovisas en jämförelse av några karaktäristika för åren 1969-1973.

Sysselsättningsökningarna torde tämligen väl spegla den allmänna konjunktursituationen inom den svenska verkstadsindustrin under åren 1970-1973.

Den mest påtagliga förändringen under den studerade perioden är den markanta höjningen av kvarstannandefrekvensen. Trots att åren 1970 och 1973 var i stort sett likvärdiga från expansionssynpunkt skiljer det 6,4 pro-

Allmänna drag i arbetskraftens bruttoströmmar 25

Tabell 2.2 Arbetskraftens bruttoströmmar inom verkstadsindustrin 1969/4-1973/4; årsvisa jämförelser.

1969/4- 1970/z» 1971/4- 1972/4- Skäl 1970/4 1971/4 1972/4 1973/4

Sysselsättningsökning, vuxna arbetare 96 4,3 0,8 1,6 4,3 96 73,9 77,3 78,7 80,3 Kvarstannandefrekvens Kvar i annat verkstads- 96 4,7 3,3 4,6 3,3 företag Ej kvar i verkstads- 96 21,3 19,5 16,8 16,4 företag 96 30,3 23,5 23,0 24,5 Nytillkomna l 000-tal 23a 12a 9a 15” Korttidsrörlighet” Kvarstannandefrekvens, 46,6 51,1 61,0 63,3 ej vuxna 96

a Avser alltså dem som både börjat och slutat under årets tre första kvartal. Siffrorna är framförallt beträffande nivån mycket osäkra, men torde ge en hygglig bild av Förändringarna under den studerade perioden.

centenheter i gruppen vuxna (1970 är dock i slutskedet av en högkonjunktur medan 1973 utgör början av en). Det tycks allstå, dels som om, till skillnad från 60-talet, kvarstannandefrekvensen nu är ganska lite påverkad av kondels som om vi fått en trendmässig minskning av rörligheten junkturen, inom verkstadsindustrin. i kvarstannandefrekvens är ännu mer Uppgången dramatisk för gruppen icke vuxna, hela 16,7 procentenheter. Däremot tycks vara konjunkturkänslig. Men även den uppvisar dock korttidsrörligheten lägre nivå för år 1973 jämfört med 1970. en påtagligt Denna totalt sett lägre rörlighet får naturligtvis äterverkningar på arbetsmarknaden. inom verkstadsindustrin 1973 Trots att sysselsättningsökningen var större än 1970. 13 500 mot 8 500, uppstod färre lediga platser. 1970 ny- SCB) ca 89000 arbetare jämfört med 72000 år 1973. rekryterades (enligt Denna förändring har naturligtvis haft negativa återverkningar för den nytillträdande arbetskraften, främst ungdomarna. Man kan ifrågasätta om inte den mycket kraftiga uppgången av kvarstannandefrekvensen bland de minbidragit till den försvårade arbetsmarknadssituation deråriga har ytterligare som inträffat för den unga arbetskraften. En specialbearbetning av materialet har avsett att belysa i vilken utsträckning byten av företag varit kombinerade med 0rts-, bransch-. statistikgrupps, och storleksgruppstillhörighet. Resultaten redovisas sysselsättningsgruppsi tabell 2.3 tillsammans med motsvarande resultat från åren 1969/70 och 1970/ 71. Som framgår av tabellen uppvisar de tre jämförda åren relativt likartade procenttal. Särskilt påtaglig är denna likhet för det första och sista året, är jämförbara. Avvikelserna för vilka ju också från konjunktursynpunkt mellanåret kan tänkas vara konjunkturbetingade, men någon säker slutsats går naturligtvis ej att dra av endast tre årsjämförelser. Ungefär hälften av företagsbytarna har bytt till ett företag i annan kom-

26 Allmänna drag i arbetskraftens brurtosrrämmar

,

Tabell 2.3 Byte av ort, bransch, statistik-. sysselsättningsgrupp och företagsstorlek (andel i %)

Av samtliga dem som bytt verk- 1969/70 1970/71 1972/73 stadsföretag utgjorde i 96 de som samtidigt bytt

Till större företag . . . . 41,1 Ti11 oförändrad storleksgrupp . . . . 22,2 Till mindre företag . . . . 36,7

Anm. . . = uppgift Föreligger ej. a Branschindelningen ändrad 1972/73, varför de tidigare resultaten ej är helt jämförbara.

mun. Huruvida de även bytt bostadsort framgår Mer än ej av materialet. hälften av företagsbytena inom verkstadsindustrin är kombinerade med byte av delbransch. Om den högre siffran för 1972/73 representerar en högre branschbytesfrekvens går ej att avgöra p. g. a. den ändrade branschindelningen. Det kan synas förvånande att mer än hälften också byter sysselsättningsgrupp. Ti11 en del kan de höga procenttalen förklaras av att många grupper ligger nära varandra t. ex. svarvare, fräsare, hyvlare och borrare. Men även med hänsyn taget till detta tycks sysselsättningsbytena vara mycket vanliga. Statistikgruppen är den mest stabila karaktäristikan vid företagsbytena. Något mer än två tredjedelar behåller sin ursprungliga statistikgrupp. Ser man till dem som stannat kvar i företaget finner man att stabiliteten är påtagligt större än bland företagsbytarna, där förändringarna av statistikoch sysselsättningsgrupperna är 6 á 7 gånger vanligare. Man bör dock komma ihåg att antalsmässigt sker dock flertalet, ungefär tre fjärdedelar, av dessa byten bland arbetarna som stannar kvar i företaget. Huruvida det finns något samband mellan hög intern och låg extern rörlighet har ej undersökts i denna studie.

Tabell 2.4 Byte av statistik- och sysselsättningsgrupp för arbetare som ej bytt företag (andel i %)

1969/70 1970/71 1972/73

Alla som byter statistik- och/

byter både statistik- och

sysselsättningsgrupp 1.5 1.4 1 4 Ej bytt någotdera 37.1 88.0 88.4

Allmänna drag i arberskrajlens brutroströmmar Zl

Ungefär 1,5 procentenheter av “kvarstannarna” byter både sysselsätt-

Bland dessa är det alltså, till skillnad från “fonings- och statistikgrupp. retagsbytarna”, tämligen ovanligt att man ändrar på mer än en karaktäristika i taget.

Statistiska centralbyrån (och tidigare Socialstyrelsen) har under en lång

uppgifter om antalet avgångna och nyanställda arbetare följd av år insamlat inom industrin. har hela tiden skett månatligen, men

Uppgiftslämnandet

täcker stauppgifterna avsåg länge endast en vecka varje månad. Numera tistiken dock all avgång och nyanställning under varje månad. Den av Statistiska upprättade statistiken omfattar endast totalsiffror om

centralbyrån

Någon indelning efter avgångsorsaker finns sålunda personalomsättningen.

exempelvis att Semestervikarier, praktikanter och andra ej. Detta medför korttidsanställda registreras både vid anställningens början och vid dess upphörande. Följden härav blir bl. a. en årligen återkommande topp i nyanställningarna i juni och en topp i avgångarna i augusti. Vidare innefattar

avgång genom pensionering eller dödsfall. Likaså uppgifterna oundviklig noteras byte från arbetar- till tjänstemannabefattning som avgång. Detsamma gäller vid byten av arbetsställe inom samma företag eller koncern.

större undersökning om den relativa betydelsen av korttidsan-

Någon ställningar, pensionering, dödsfall etc. har ej gjorts. Dessa orsaker till personalavgång har säkerligen mycket varierande betydelse vid olika företag. Vissa uppskattningar tyder på att de kan förklara en årlig avgång motsvarande åtminstone 6 procent av medeltalet anställda arbetare.

Från och med 1972 redovisas personalomsättningssiffrorna SN1-grupperade. För verkstadsindustrins delbranscher redovisas i tabell 2.5 avgång och nyanställning av arbetare under åren 1972-1975.

Tabell 2.5 Personalavgång och nyanställningar inom verkstadsindustrin

384 Transportmedels-

industri . 27,1 24,9 21,8 19,0 32,3 32,7 33,6 23,9 3841 Skeppsvarv,

båtbyggerier 27,9 25,5 22,3 20,6 34,7 29,0 33,8 28,3 3843 Bil- och bil-

motorindustri 29,0 26,6 23,4 18,9 35,1 38,7 37,2 21,5 38 Hela verkstads-

industrin 25,7 25,4 25,8 24,5 29.9 32.9 36,3 27,1 3 Hela tillverknings-

industrin 25,9 26,2 28,5 25,4 29,6 32,1 35,8 26,5

Källa: SCB.

strukturdata för arbetarna inom

3¶Några

verkstadsindustrin

Skillnader mellan åldersgrupper

3.1 redovisas ålders- och könsfördelningen för arbetare inom verkl tabell

1972. Som framgår av denna är åldrarna 19-26 stadsindustrin fjärde kvartalet

frekventa. Den för gruppen 37-46 år torde i första år de mest låga siffran hand vara orsakad av de låga födelsetalen i början av 30-talet.

Kvinnornas andel är förhållandevis likartad över hela åldersskalan utom i åldrarna över 56 år. Småbarnsmödragruppen“ 27-36 år är dock något

strax över når kvinnorna sin högsta andel 19 mindre och i åldersgruppen procent.

Även timförtjänsten, ackordsvolymen och antal arbetade timmar per kvartal varierar med åldern. l tabell 3.2 redovisas dessa skillnader.

påtagligt

Medelantalet arbetade timmar är beräknat enbart på de arbetare som återfinns ett år senare. Skälet härtill är att olikheter i slutandefrekvens ej bör

resultaten. Dock torde den höga rekryteringen bland de lägre ålpåverka

påverka resultatet för dessa i sänkande riktning. Detta kan dersgrupperna dock ej förklara mer än en mindre del av skillnaden mellan de lägre och högre åldersgrupperna. Tabell 3.1 Arbetare inom verkstadsindustrin fördelade på åldersgrupper; 4:e kvartalet 1972

a Räknat på 51 årsklasser i åldrarna 16-66 år.

JU N ágra strukturdara

Tabell 3.2 Arbetade timmar, timförtjänst och ackordsvolym för olika åldersgrupper

fjärde kvartalet 1972

Den högsta timförtjänsten återfinns i åldersgrupperna 27-36 år. De vuxna åldersgruppernas medelförtjänst varierar med 6,7 procentenheter från 96,6 % till 103,3 % av medelförtjänsten lör alla åldrar. Det relativa lörtjänstläget För de minderåriga är dock idag, p. g. a. de kraftiga avtalshöjningarna för dessa grupper under senare år, avsevärt högre än vad som redovisas i tabellen.

Även ackordsvolymen är högst i åldersgruppen 27-36 år och denna uppvisar även i övrigt en samvariation med lörtjänstläget. Härav kan dock ej dras någon bestämd slutsats om orsakssammanhanget. Ackordsvolymen sjunker också påtagligt snabbare med stigande ålder än vad förtjänsten gör. Grupperna 19-26 år och 57-66 år har i stort sett samma fortjänstläge medan den senare gruppen har avsevärt lägre genomsnittlig ackordsvolym.

Skillnader mellan ortstyper Som framgår av tabell 3.3 har Göteborg den lägsta andelen kvinnor, den högsta ackordsvolymen och det högsta förtjänstläget. Detta torde sammanhänga med det relativt stora inslag av tung Verkstadsindustri som finns i denna region.

Stockholm representerar vad gäller andel kvinnor och ackordsvolym den andra ”extremen”. Förtjänstläget är dock det näst högsta efter Göteborg.

Det bör kanske påpekas att för ingen av de tre variablerna finns någon strikt samvariation med ortsstorleken. Det är endast beträffande löneläget som en antydan till en sådan samvariation gör sig gällande.

Tabell 3.3 Andelen kvinnor, ackordsvolym och förtjänst inom olika ortstyper 1972/4

sou 1976:29 Några strukturdara 31

Skil/nader mellan statistikgrupper Två tredjedelar av alla kvinnor i verkstadsindustrin återfinns i statistikgrupp C, medan inte mer än var tionde man gör det. Därmed kommer också kvinnorna att dominera denna grupp. I gruppen yrkesarbetare (A) finns det däremot så gott som inga kvinnor.

Även när det gäller förtjänsten är skillnaderna mellan de olika statistikgrupperna i och for sig mycket påtagliga. Detta är dock ej särskilt anmärkningsvärt då grupperingen i huvudsak avspeglar skillnader i arbetsuppgifternas krav på yrkesskicklighet. Sett i ett internationellt sammanhang torde dock skillnaderna framstå som små.

Skillnaderna i ackordsvolym är ej särskilt stora och saknar också ”trend”.

Tabell 3.4 Andelen kvinnor, förtjänst och ackordsvolym inom olika statistikgrupper; 1972/4

Åldersstrukrur i olika orrstyper, branscher och storleksklasser Som framgår av tabell 3.5 intar bilindustrin en särställning vad gäller åldersstrukturen. Andelen födda före 1936 är 10 procentenheter lägre än for verkstadsindustrins genomsnitt och andelen unga är nästan 8 procentenheter högre. Även elektroindustrin har en hög andel i yngsta åldersklassen men till skillnad från bilindustrin ligger här andelen i mellanklassen något under genomsnittet. Skillnaderna i åldersstrukturen mellan de övriga branscherna är tämligen små, dock uppvisar maskinindustrin och övriggruppen de största andelarna i den äldsta klassen.

Åldersskillnaderna mellan de olika storleksklassema är genomgående mycket små. Av tabell 3.6 framgår dock att de största företagen har den yngsta åldersprofilen medan den äldsta profilen återfinns i de medelstora företagen med 100-500 anställda.

De fyra ortstyperna uppvisar inte heller några stora variationer i ålders-

Tabell 3.5 Åldersstruktur inom verkstadsindustrins delbranscher (%); 1972/4

52 Nagra slrukturdata

Tabell 3.6 Åldersstruktur i olika storleksgrupper av förelag (%): 1972/4

Tabell 3.7 Åldersstruktur i olika ortstyper (%): 1972/4

sammansättningen (tabell 3.7). Stockholm och “övriga orter” ligger emellertid över den genomsnittliga ålderssammansättningen medan Göteborg återfinns i den andra änden med den yngsta åldersprolilen.

Företagssrrukrur i olika orter och branscher Som framgår av tabellerna 3.8 och 3.9 varierar företagens storleksstruktur inom verkstadsindustrin mycket markant såväl inom olika orter som inom olika branscher. Naturligtvis påverkas ortskillnaderna starkt av olikheter i branschsammansättningen men detta utgör dock ej hela Förklaringen. Även inom de enskilda delbranscherna ñnns skillnader i storleksstmkturen mellan

Tabell 3.8 Företagens storleksstruktur i olika ortstyper; 1972/4

Företags- Andel (%) arbetare i respektive storleksklass storlek

u

Några srrukturdata 33

Tabell 3.9 Företagens storleksstruktur i olika delbranscher; 1972/4 Företags- Andel (96) anställda i respektive storleksklass storlek

de olika ortstyperna av i huvudsak samma typ som redovisas i tabell 3.9, dock ej lika stora.

domineras nästan helt av stora företag. Naturligtvis är detta

Göteborg huvudsakligen en följd av att bil- och varvsindustrierna är så stora pâ denna ort. Men även inom den tredje största delbranschen, maskinindustrin, är

stor del av sysselsättningen, ca 73 %, hänlörlig till den största en mycket storleksklassen.

Även inom de 8 stora industriorterna svarar de stora företagen lör huvuddelen av sysselsättningen. lnom denna ortstyp kan endast en liten del

sökas i branschsammansättningen. Dessa orter har inom av Förklaringen samtliga delbranscher en ”tyngre” storlekssammansättning än Stockholm och “övriga orter”.

De medelstora företagsenhetema svarar för drygt 40 procent av sysselsättningen inom såväl Stockholm som “övriga orter och är därmed den största Stockholm har dock fler anställda i de stora enheterna och

gruppen. motsvarande färre i de små.

Storleksstrukturens variationer mellan olika branscher är som framgår av tabellen mycket stora. Varven har nästan 90 procent av sina anställda arbetare inom arbetsplatser som har fler än 500 anställda. Även bilindustrins

är starkt koncentrerad till de stora enheterna. Elektroindusysselsättning strins andel bland de små företagen är ej mycket större än bilindustrins, däremot har den dubbelt så stor andel i mellangruppen, och den största

andel är i motsvarande grad lägre. Metallvaruindustrin domineras gruppens

av mindre företag och närmare hälften av arbetarna finns i företag kraftigt med mindre än 100 arbetare.

Branschsammansätming i olika ortstyper Bil- och varvsindustrierna svarar i Göteborg för sammanlagt 70 % av verkstadsindustrins sysselsättning. Maskinindustrin är den tredje största delbranschen och svarar för knappt 20 %, medan de tre övriga grupperna tillsammans endast kommer upp till ca 10 %. Dänned är också Göteborg den ortstyp som mest markant avviker från branschsammansättningen i riket som helhet.

Sammansättningen i de andra ortstyperna är tämligen likartad. Dock kan noteras den höga andelen elektroindustri i Stockholm, den relativt stora

54 Några strukturdara

Tabell 3:10 Verkstadsindustrins delbranschstruktur i olika ortstyper 1972/4 (andelar i %)

Delbranscher Stockholm Göteborg 8 stora Övriga Samtliga

industri- orter orter

orter

Ovrig verkstads-

industri 16.2 2,7 20,8 12.7 13.3 Hela verkstadsindustrin 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0

andelen för övrig Verkstadsindustri i de 8 industriortema samt att tyngdpunkten i övriga orter ligger på maskin- och metallvaruindustrin.

4¶Bruttoströmmar inom olika åldersgrupper

Vid analysen av bruttoströmmama för olika åldrar har följande grupper studerats separat:

19-26 år

27-36 år

37-46 år

47-56 år

57-66 år

67 år och däröver

Sammanfattning Under perioden 1969-1973 framträdde för verkstadsindustrin som helhet en successivt ökad kvarstannandefrekvens inom nästan samtliga åldersgrupper. Denna utveckling var särskilt påtaglig för de lägre åldersgrupperna. Sålunda var 75 % av arbetarna i åldersgruppen 19-26 år kvar inom verkstadsindustrin mellan 1972 och 1973 jämfört med knappt 65 96 mellan 1969 och 1970. Även för arbetare i åldern 27-36 år har kvarstannandefrekvensen ökat påtagligt. Endast för arbetare över 57 år har kvarstannandefrekvensen minskat. Detta kan emellertid förklaras av den sänkning av pensionsåldern som började tillämpas den 1 juli 1973. Samtidigt som benägenheten att stanna kvar i branschen som helhet ökat påtagligt kan konstateras en än kraftigare ökad benägenhet att stanna kvar i ursprungs-

Med ålder avses den ålföretaget. Denna utveckling gäller flertalet åldersgrupper och även här har

der som vederbörande frekvensen ökat snabbast för åldersgruppen 19-26 år. Denna ökade före-

uppnått vid ingången av tagstrohet har medfört att benägenheten att byta verkstadsföretag minskat det första året i resp. genomgående. jämförelse. Under 1969

Liksom mellan fjärde kvar- och 1970 avsåg vuxenbe-

under tidigare år var kvarstannandefrekvensen

greppet i verkstadsavtalet talet 1972 och I973 lägst för arbetare i den yngsta åldersgruppen. Den högsta

personer i åldrar om lägst kvarstannandefrekvensen uppvisade arbetare i åldersgruppen 47-56 år av

19 år, men en sänkning vilka inte mindre än ca 92 % var kvar i branschen mellan de båda kvartalen. av vuxengränsen till 18 Av dessa var nära 90 % kvar i samma företag. Av de arbetare som mellan år genomfördes 1971. l

17 % till statistiksammanhang de båda kvartalen lämnade ursprungsföretaget övergick ungefär

räknas personerna som ett annat verkstadsföretag. Denna andel var högst för åldersgruppen 47-56

vuxna först kalenderåret år (24 %) och lägst för arbetare över 65 år (0,4 %) där de flesta avgångarna efter det att de fyllt 19 naturligtvis beror på pensionering. resp. 18 år.

36 Brurtosrrömmar inom olika åldersgrupper

Av de arbetare som var kvar i ursprungsföretaget mellan de två kvartalen var flertalet kvar i den ursprungliga statistik-

och sysselsättningsgruppen. Sålunda bytte endast knappt 12 % av dessa status i något av nämnda avseenden. Denna bytesfrekvens var högst för den yngsta åldersgruppen (ca 18 %) medan den för de äldsta arbetarna låg vid 7-8 %. Däremot var det i samband med byte av verkstadsföretag mycket frekvent med ett samtidigt byte av statistik- och/eller sysselsättningsgrupp. Även här var bytesfrekvensen högst för åldersgruppen 19-26 år.

Liksom under tidigare år var timförtjänstutvecklingen under år 1973 ungefär likartad i samtliga åldersgrupper. Den yngsta åldersgruppen uppvisar dock en något snabbare ökning än övriga, vilket kan förklaras av att en relativt stor andel av dessa personer befinner sig i ett inlärningsskede. Däremot fanns betydande skillnader mellan åldersgruppema vad avser ackordsvolymen, dvs. andelen timmar under vilka ackordsarbete förekommit. Ackordsvolymen har samtliga år under perioden 1969-1973 varit högst i åldersgruppen 27-36 år och sedan fallit med stigande ålder.

l det följande redovisas mer ingående kvarstannandefrekvensen för olika åldersgrupper.

K -

varstannandefrekvens åldersgrupper

Mellan fjärde kvartalen 1972 och 1973 ökade antalet arbetare inom verkstadsindustrin med totalt drygt 5000 (2,6 %). Som framgår av tabell 4.1 var emellertid bruttollödet, vad avser såväl inträde i som avgång ur branschen, av väsentligt större omfattning. Sålunda tillkom totalt 37 800 personer (ca 19 %) till verkstadsindustrin mellan de båda kvartalen medan antalet arbetare som lämnade verkstadsindustrin uppgick till 32 700 ( 16,3 %).

Om man ser till de olika åldersgruppema kan konstateras att den lägsta åldersgruppen svarade för den ojämförligt största nettoökningen, nämligen 5 200 personer. Det är också inom denna åldersgrupp som bruttotillflöde och bruttoavgång är av störst omfattning. Detta gäller såväl räknat i antal personer som i relativa tal. Som framgår av tabell 4.1 utgjorde exempelvis antalet nytillkomna i denna åldersgrupp under fjärde kvartalet 1973 inte mindre än 36 % av det totala antalet personer i åldersgruppen under motsvarande kvartal ett år tidigare. Motsvarande andelar för övriga åldersgrupper låg i intervallet 6-18 96. Denna relativt höga tillströmning av yngre personer till verkstadsindustrin är emellertid naturlig med tanke på att nyrekrytering vanligen sker ur denna åldersgrupp. Om man ser till avgången ur verkstadsindustrin kan samtidigt konstateras att även i detta avseende personer i yngre åldrar intar en framskjuten plats. Sålunda slutade inte mindre än ca 26 % av personerna i åldersgruppen 19-26 år sina anställningar inom verkstadsindustrin mellan fjärde kvartalet 1972 och 1973; motsvarande andel för övriga åldersgrupper var väsentligt lägre bortsett från åldersgruppen 67 år och däröver där avgång i samband med pensionering är helt dominerande. Avgången ur verkstadsindustrin för de olika åldersgruppema redovisas i tabell 4.1

Benägenheten att stanna kvar (kvarstannandefrekvensen) är, som redan antytts, lägst för personer i åldersgruppen 19-26 år. Som framgår av tabell 4.2 ökar kvarstannandefrekvensen med stigande ålder.

Bruttoströmmar inom olika åldersgrupper 37

Tabell 4.1 Bruttoströmmar för olika åldersgrupper 1972-1973

Åldersgrupp Samtliga

19-26 27-36 37-46 47-56 57-66 66-

Vuxna arbetare 1972/4

- antal 51 272 47 508 34 744 38 858 26 652 616 199 650 -andel (%) 25,7 23,8 17,4 19,5 13,3 0,3 100,0

Nytillkomna 1972/4-1973/4

- antal 18 493 8 572 5 202 3 927 1 552 48 37 794 - procent 36,0 18,0 15,0 10,1 5,8 7,8 18.9

Avgång 1972/4-1973/4

- antal 13 279 7 397 3 728 3 235 4 569 447 32 655 - 25,8 15,5 10,8 8,3 17,1 72,6 16,3

procent

Nettoökning 1972/4-1973/4

-antal 5214 1 175 1474 692 -3017 -399 5139 - procent 10,2 2.5 4,2 1.8 - 11,3 - 64,8 2,6

Vuxna arbetare 1973/4

- antal 56 486 48 683 36 218 39 550 23 635 217 204 789 - andel i 96 27,6 23,8 17,7 19,3 11,5 0,1 100,0

De skillnader i. kvarstannandefrekvens som föreligger mellan olika

åldersgrupper kan tänkas bero på, helt eller delvis, en rad andra faktorer än åldern som sådan. Skillnaderna skulle sålunda kunna förklaras av att de olika åldersgrupperna uppvisar olikheter i vad avser exempelvis ortstypstillhörighet, företagsstorlekstillhörighet, delbranschtillhörighet samt statistik- och sysselsättningsstruktur. Genom en särskild metod - standardisering - har ett försök gjorts att eliminera effekterna på kvarstannande-

1 frekvensen av andra faktorer än åldern. De faktorer Standardiseringsmeto-. .

som i detta sammanhang ..

_ , __ _ den beskrivs namtare l elimmerats ar foretagsstorlek, ortstyp och delbransch. Som framgår av tabell

kapw 1 vsundersökning_ 4.3 - där antalet åldersgrupper komprimerats till tre - påverkades inte samti

ens uppläggning kvarstannandefrekvensen av olikheter i de tre nämnda faktorerna. 13113881.

Tabell 4.2 Kvarstannandefrekvens 1972/4-1973/4

Åldersgrupp Samtliga

19-26 27-36 37-46 47-56 57-66 66-

Vuxna arbetare 1972/4 (antal) 51 272 47 508 34 744 38 858 26 652 616 199 650 därav Kvar inom verkstadsindustrin

1973/4 - antal 37 933 40 111 30 516 35 623 22 083 169 166 995 - kvarstannandefrekvens (%) 74,1 84,4 87,8 91,6 82,9 27,4 83,6

därav

- kvar i samma företag

- antal 35 318 38 195 30 037 34 850 21 813 167 160 380

-frekvens (%) 68,9 80,4 86,5 89,9 81,8 27,1 80,3

- kvar i annat företag

- antal 2 675 1 916 479 773 270 2 6 615

-frekvens (%) 5,2 4,0 2,8 2,0 1,0 0,3 3,3

38 Bruttoströmmar inom olika åldersgrupper

Tabell 4.3 Kvarstannandefrekvens 1972/4-1973/4; kvar i samma företag

Ålders- Kvarstannandefrekvens Avvikelse från medelvärdet

grupp

Tabell 4.4 Kvarstannandefrekvensen för olika åldersgrupper 1969/4-1973/4 (andel i %) Åldersgrupp Kvar i samma verkstadsföretag Bytt verkstadsföretag

l969/4- 1970/4- 1971/4- 1972/4- l969/4- 1970/4 l97l/4- 1972/4-

1970/4 1971/4 1972/4 1973/4 1970/4 1971/4 1972/4 1973/4

Anm. Åldersindelningen är ej helt jämförbar. Före 1972/73 användes nämligen följande åldersindelning: 20-25, 26-35, 36-45, 46-55. 56-65. 66- år.

Under fyraårsperioden 1969-1973 har kvarstannandefrekvensen inom verkstadsindustrin successivt ökat (se tabell 4.4). Detta gäller nästan samtliga åldersgrupper och ökningen har varit särskilt påtaglig för åldersgrupperna 19-26 år och 27-36 år. Den lör åldersgruppen 57-66 år minskade kvarstannandefrekvensen 1972-1973 beror på i första hand den genom kollektivavtal sänkta pensionsåldern.

Den ökade kvarstannandefrekvensen inom verkstadsindustrin är förenad med en tilltagande benägenhet att stanna kvar i samma företag. Den andel personer som stannar kvar i branschen men byter verkstadsföretag har nämligen minskat icke oväsentligt samtidigt som kvarstannandefrekvensen för verkstadsindustrin som helhet ökat.

Kvarstannandefrekvensför olika starisrikgrupper inom de olika åldersgrupperna För var och en av de olika åldersgrupperna har studerats kvarstannandefrekvens 1972/4-1973/4 med avseende på statistikgruppstillhörighet 1972/4. Som framgår av tabell 4.5 var kvarstannandefrekvensen inom samtliga åldersgrupper högst för yrkesarbetarna (grupp A) och lägst för “övriggruppen” (grupp C). Den högsta frekvensen kan noteras för yrkesarbetare i åldersgruppen 37-65 år av vilka inte mindre än närmare 90 % var kvar inom

Bruttøströmmar inom olika åldersgrupper 39

Tabell 4:5 Kvarstannandefrekvens för olika ålders- och statistikgrupper 1972/4-1973/4 (%) Åldersgrupp Kvar inom verkstadsindustrin Därav kvar i samma företag

Statistikgrupp Statistikgrupp

A B C Samtliga A B C Samtliga

verkstadsindustrin mellan de två studerade kvartalen. Vid en âldersjämförelse kan noteras att inom var och en av statistikgrupperna förelåg en positiv samvariation mellan ålder och kvarstannandekfrekvens.

Byte av statistik- och sysselsättningsgrupper samt delbransch Flertalet av de personer som fanns kvar i ursprungsföretaget under Gärde kvartalet 1973 var samtidigt kvar i den ursprungliga statistik- och/eller sysselsättningsgruppen. Detta Förhållande gällde för närmare 142 000, eller ca 88 %, av de 160000 arbetare som var kvar i ursprungsföretaget mellan 1972/4 och 1973/4. Som framgår av tabell 4.6 var denna oförändrade status i sysselsättnings- och statistikgruppstillhörighet mer frekvent i de äldre åldersgrupperna än i de yngre. Av de personer i åldersgruppen 19-26 år som var kvar i ursprungsföretaget bytte sålunda ca 18 96 statistik- och/eller sysselsättningsgrupp medan motsvarande andelar för åldersgrupperna däröver låg i intervallet 7-12 %. För de personer som var kvar inom branschen 1973/4 med hade bytt företag kan konstateras en väsentligt högre bytesfrekvens vad avser statistik- och/eller sysselsättningsgrupp. Av de 6 615 personer som bytte verkstadsföretag mellan 1972/ 4 och 1973/ 4 hade sålunda inte mindre än 63 % samtidigt bytt sysselsättningsgrupp och 31 % bytt statistikgrupp. Även i detta fall framträder bytesfrekvensen som högst för de lägre åldersgrupperna. Rent allmänt kan således konstateras att det synes vara ovanligt att ett företagsbyte sker utan ett samtidigt byte av

ytterst statistik- och/eller sysselsättningsgrupp.

I samband med företagsbyte kunde även noteras ett omtattande byte av delbransch. Inte mindre än ca 70 % av de arbetare som bytte verkstadsföretag bytte samtidigt delbransch. Denna frekvens var i stort sett lika i åldersgrupperna 19-46 år medan de äldre arbetarna hade en något mindre benägenhet till delbranschbyte i samband med företagsbyte.

40 Brurtoströmmar inom olika åldersgrupper

Tabell 4.6 Byte av statistik - och sysselsältningsgrupper för olika åldersgrupper 1972/4-1973/4

Åldersgrupp Samtliga

19-26 27-36 37-46 47-56 57-66 67-

Personer i samma Företag båda kvartalen (antal) 35 318 38 195 30 037 34 850 21 813 167 160 380 därav: oförändrad statistik- och sysselsättningsgrupp (%) 81,9 88.2 90.4 91.3 92,2 92.8 88,4 bytt enbart statistikgrupp (%) 6.6 3,5 2.7 2.3 2,1 3.0 3,6 bytt enbart sysselsättningsgrupp (%) 9,4 6,9 5,9 5,4 4,7 4.2 6.6 bytt både statistik-och sysselsättningsgrupp (%) 2.1 1,3 0.9 1.0 1.0 0.0 1,3

Åldersgrupp

19-26

27-36

37-46

47-56

57-66

Samtliga

I I I *T I I I I I I 1 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 %

Kvar i samma företag med Byte av verkstadsföretag ä oförändrad statistik- och ä sysselsättningsgruppstillhörighet Diagram 4.1 Kvarsrannandefrekvens m. m. Kvar i samma företag med Lämnat verkstadsindustrin

z g

1972/4_1973/4,*,,om anka byte av statistik- och/eller sysselsättningsgrupp åldersgrupper.

Bruttoströmmar inom olika åldersgrupper 41 Tabell 4.7 Ackordsvolym för vuxna arbetare i olika åldersgrupper 1969/4-1972/4

l Från och med 1972 tillämpas en annan åldersgruppering. Följande åldersklasser tilllämpas: 19-26. 27-36. 37-46. 47-56. 57-66 och över 67 år. Det är således ej fullständig jämförbarhet mellan 4 kv. 1972 och tidigare år.

Ackordsvolym och rim/örtjänstutveckling En successiv minskning av den totala ackordsvolymen kan konstateras från 64 % 1969 till 60 % 1972. Tendensen är gemensam för samtliga åldersgrupper. Genomgående För samtliga år kan vidare konstateras att de yngre arbetarna varje år uppvisar den största andelen ackordstimmar. Varje år är det åldersgruppen 26-35 (respektive 37-46 år 1972) som uppvisat den största ackordsvolymen. Det råder inga större skillnader i ackordsvolym mellan de arbetare som stannat i samma Företag respektive de arbetare som bytt företag mellan kvartalen. Däremot uppvisade de arbetare som bytte statistik- och/eller sysselsättningsgrupp inom samma företag en betydligt lägre ackordsvolym än genomsnittet (53 % jämfört med 60 %).

Vad gäller timförtjänstutvecklingen kan noteras att denna var sämst för de äldsta arbetarna i de fall dessa bytt statistik- och/ eller sysselsättningsgrupp eller bytt företag inom verkstadsindustrin. Det rör sig dock i dessa fall om ett relativt litet antal personer.

Tabell 4.8 Timförtjänstutveckling för vuxna arbetare 1972/4-1973/4. Årsvis jämförelse för identiska personer. Index 1972/4 = 100 Åldersgrupp 1 samma företags båda Bytt företag Totalt i verk-

kvartalen inom verk- stadsindustrin

?åä- stadsindustrin båda kvartalen

Samma stat- Ny stat- och/

och syssels. gr. eller syss. gr.

5¶Bruttoströmmar inom av olika storlek

företag

Vid analysen av bruttoströmmarna i företag* av olika storlek har arbetsställena grupperats enligt följande: - Arbetsställen med högst 25 arbetare - Arbetsställen med 26- 50 arbetare - Arbetsställen med 51-100 arbetare - Arbetsställen med 101-500 arbetare - Arbetsställen med över 500 arbetare

Vid undersökningen 4:e kvartalet 1972 - 4:e kvartalet 1973 har dessutom de största Företagen grupperats i: - Arbetsställen med 501-1000 arbetare - Arbetsställen med över 1000 arbetare

Antalet arbetare fördelar sig på de olika storleksgrupperna enligt tabell 5.1.

Tabell 5.1 Antal arbetare i företag av olika storlek Företagsstorlek Antal individer efter antal

därav

grepp. Urvalsenheten ut- Samtliga

153 861 178 527 185 265 199 302 görs dock av arbetsställe- Företag

enheten.

44 Brurtoströmmar inom företag av olika sto/k

Sammanfattning

Undersökningen visar att de större Företagen har lyckats behålla sin personal i klart större utsträckning än de mindre. Av dem som var anställda 4:e kvartalet 1972 fanns vid de minsta företagen 73,6 procent kvar ett år senare. Vid de största företagen fanns 83,7 procent av arbetarna kvar. Skillnaderna var ungefär desamma 1969-72. Nivån på kvarstannandefrekvensen har dock ökat successivt under perioden i samtliga storleksgrupper från i medeltal 73,9 procent 1969/70 till 80,5 procent 1972/73. Det är speciellt i de äldre åldersgrupperna som de större företagen har en markant mindre personalavgång än de mindre företagen. l åldersgruppen 37-66 år var kvarstannandefrekvensen 1972/73 90,7 procent i de största Företagen mot 77,5 procent i de minsta företagen. l åldersgruppen 19-26 år var motsvarande siffror 71,4 procent i de största företagen och 65,7 procent i de minsta företagen. Även i samband med löretagsbyte visar de äldre arbetarna klara preferenser för storföretag. I åldersgruppen 47-66 år var byten till större företag 50 procent vanligare än byten till mindre företag. l åldrarna upp till 36 år skedde däremot företagsbyten lika ofta från större till mindre företag som omvänt. 1 mellangruppen (37-46 år) bytte 20 procent fler till större företag än till mindre. Om vi korrigerar för att lokalisering, ålders- och branschstrukturen är olika i olika storleksgrupper så minskar skillnaden mellan små och stora företag något. Men slutsatsen står kvar: De större företagen har lyckats behålla sin personal i större utsträckning än de mindre. l det följande redovisas mer ingående kvarstannandefrekvensen för olika företagsstorlekar.

K -

varstannandefrekvens _företagsstorlek

Mellan de olika storleksgrupperna av företag förekom tämligen betydande skillnader i kvarstannande- och bytesfrekvens, såsom framgår av tabell 5.2. Andelen arbetare som vid ettårs-jämförelserna varit anställda vid zirsprzmg- Iigrñirerag uppvisade en med företagsstorlek ökande siffra. Enda undantaget är företag med 26-50 arbetare som första och sista året har en något högre

Tabell 5.2 Kvarstannandefrekvens 1969/4-1973/4 för arbetare i företag av olika storlek

Företags- Kvar i samma verkstadsföretag (%) Bytt verkstadsföretag (%) storlek efter

därav

Bruttoströmmar inom företag av olika storlek 45

kvarstannandefrekvens än den närmast större gruppen. Kvarstannandefrekvensen vid Företag med över 500 arbetare ligger samtliga år högst. Avståndet till genomsnittet minskar dock. 1969/70 låg storföretagen 4,4 procentenheter över totalmedelvärdet. 1972/73 är motsvarande siffra 2,7 procentenheter.

För det sista âret i undersökningen, då en ytterligare uppdelning av stor- Företagen gjordes, kan vi konstatera att kvarstannandefrekvensen fortsätter att öka med storleken även inom storFöretagsgruppen. 1972-73 var kvarstannandefrekvensen i ursprungligt Företag 82,0 procent i Företag med 501-1000 arbetare och 83,7 procent i Företag med mer än 1000 arbetare.

Den lägsta kvarstannandefrekvensen Finns i Företag med högst 25 anställda, som genomgående ligger cirka 7 procentenheter under totalmedeltalet.

De tre mellanliggande storleksgrupperna hade det Första året (1969-1970)

samma kvarstannandefrekvens ungefär omkring 71 procent eller 3 procentenheter under totalmedeltalet. Det sista året (1972-73) ligger gruppen 26-50 arbetare och 51-100 arbetare på en kvarstannandefrekvens av ca 76,5 procent eller 4 procentenheter under totalmedeltalet. Företag med 101-500 arbetare låg 1972-1973 två procentenheter under genomsnittet.

Kvarstannandefrekvensen i ursprungligt Företag ökade totalt med 6,5 procentenheter under den studerade fyraårsperioden. Ökningen var störst För gruppen 101-500 arbetare (8 procentenheter) och minst För storföretagen (5 procentenheter). För storFöretagen skedde förbättringen jämnt under perioden. För gruppen 25-50 arbetare Ökade kvarstannandefrekvensen framFör allt det sista året - 1972-73 - medan huvuddelen av Förbättringen För övriga tre storleksgrupper inträffade 1970-71.

Kvarstannandefrekvensen inom verkstadsindustrin som helhet visar en något mindre skillnad mellan Företag av olika storlek än kvarstannandefrekvensen i ursprungligt Företag.

Bland dem som ej bytt/örerag under respektive ettårsperiod har i medeltal 12-13 procent bytt statistik- och sysselsättningsgrupp. (Tabell 5.3). De minsta Företagen har den lägsta internbytesfrekvensen. Även de största Fö-

Tabell 5.3 Byte av statistik- och sysselsättningsgrupper bland arbetare som ej bytt företag - årsvisa jämförelser 1969/4-1973/4 för arbetare i företag av olika storlek. (Procent av antalet arbetare som ej bytt företag.)

Företagsstorlek Period efter antal

därav

46 Brultoströmmar inom _företag av olika sto/k

Tabell 5.4 Kvarstannandefrekvens utan byte av verkstadsföretag 1972/4-1973/4 för

vuxna arbetare vid företag av olika storlek. Standardiserade och faktiska värden

Företags- Kvarstannandefrekvens Avvikelse från medelvärdet

storlek efter

retagen ligger genomgående lägre än totalgenomsnittet. I övrigt tycks internbytesfrekvensen växa med företagsstorlek även om det enstaka är ñnns avvikelser från det mönstret.

Vid standardiseringen har arbetsställena delats upp i tre storleksklasser: - Arbetsställen med mindre än 100 arbetare - Arbetsställen med 101-500 arbetare - Arbetsställen med över 500 arbetare

Som framgår av tabell 5.4 kvarstår även efter standardiseringen det förhållandet att kvarstannandefrekvensen ökar med företagsstorleken. Skillnaderna mellan de olika storleksgrupperna minskar dock något.

Som framgår av tabell 5.5 ökar skillnaden i kvarstannandefrekvens mellan stora och små företag med arbetarnas ålder. I åldersgruppen 37-66 år var kvarstannandefrekvensen 1972/ 73 drygt 13 procentenheter högre i de största företagen än i de minsta. 1 åldersgruppen 19-26 år var skillnaden mindre än hälften eller knappt 6 procentenheter. Även i de standardiserade värdena i tabell 5.6 framstår de äldre arbetarna som mer känsliga för företagsstorlek än de yngre, men skillnaderna är något mindre än i de faktiska värdena.

Även i samband med byte av företag visade de äldre arbetarna starkare l Denna metod beskrivs i preferenser för storföretag än de yngre arbetarna. l åldersgruppen 19-36 kapitel l och i bilaga I. år skedde företagsbyten 1972/73 praktiskt taget lika ofta från större företag

Tabell 5.5 Kvarstannandefrekvens 1972/4-1973/4 utan byte av verkstadsföretag med uppdelning på åldersgrupper och företagsstorlekar (%)

Företagsstorlek efter Ålder år 1972 an” l arbetare

Bruiroströmmar inom företag av olika storlek 47

Tabell 5.6 Kvarstannandefrekvens (%) utan företagsbyte för vuxna arbetare inom verkstadsindustrln 4 kv. 1972 - 4 kv. 1973. Standardiserade och faktiska värden

Ålder (år 1972) Företagsstorlek Samtliga företag - 100 101-500 501-

19-26 år Faktisk 65,8 67.8 70.9 68,8 Standardiserad 66.4 68.4 70.1 68,8 27-36 år Faktisk 76.2 79.5 83.1 80.4 Standardiserad 77.1 80,0 82.4 80.4 37-66 Faktisk 80.9 85,2 90.2 86.5 Standardiserad 82.1 86.0 89.0 86,5

Samtliga vuxna Faktisk 75,9 79,6 83,2 80,5 Standardiserad 76.9 80.0 82.6 80,5

till mindre som omvänt. 1 gruppen 47-66 år var däremot byten till större Företag 50 procent vanligare än byten till mindre företag. 1 mellangruppen (37-46 år) bytte 20 procent fler till större företag än till mindre. I samtliga skedde ungefär en femtedel av företagsbytena inom verkåldersgrupper stadsindustrin mellan företag i samma storleksgrupp. Fyra femtedelar av

Företagsstorlek efter antal arbetare

-25

26-50

51-100

101-500

501-1000

1001-

Samma verkstadsföretag, Nytt verkstadsföretag ä samma statistik- och E Diagram 5.1 Kvarsransysselsättningsgrupp nandefrekvens m. m. l972/4-1973/4jörarbeIa- 7 Samma verkstadsföretag, Lämnat verkstadsindustrin á [j re vid företag av olika ny statistik- och/eller sysselsättningsgrupp storlek.

48 Bruttoströmmar inomföretag av olika storlek

alla byten innebar alltså Förändringar av företagsstorlek.

Äldre arbetare tycks sålunda ha klart starkare preferenser För större företag

än yngre arbetare både då det gäller kvarstannade och i samband med fö-

retagsbyte.

6¶Bruttoströmmar inom olika delbranscher

Branschindelningen i lönestatistiken ändrades 1972. Studien av bruttoströmmarna 1969-72 baserades på den tidigare branschindelningen medan den senaste undersökningen - 1972-73 - bygger på den nya indelningen. För-

var så genomgripande att direkta jämförelser av resultaten från ändringen de båda undersökningarna inte går att göra.

I studien av bruttoströmmarna 1972-73 har följande branschindelning använts: - Metallvaruindustri - Maskinindustri - Elektroindustri - Varv-

och båtbyggerier - Bilindustri - Verkstadsindustri

Övrig

Fördelningen på delbranscher av i analysen ingående personer samt kvarstannande- och bytesfrekvensen 1972/4-1973/4 framgår av tabell 6.1.

Tabell 6.1 Antal arbetare i olika delbranscher 1972/4 samt kvarstannandefrekvens med eller utan företagsbyte 1972/4-1973/4.

Övrig verkstadsind.

Hela verkstadsindustrin 199 302 100 30.5 3.3

50 Bruttoströmmar inom olika delbranscher SOU 1976129

Sammanfattning

Maskinindustrin lyckades bäst med att behålla sin personal. Av dem som var anställda fjärde kvartalet 1972 fanns 81,9 procent kvar ett år senare. Därefter följde varv, elektroindustri, ”övrig-branschen”, och bilindustrin. Lägst låg metallvaruindustrin med en kvarstannandefrekvens på 77,1 procent. De andra delbranscherna ligger mellan 80,0 och 81 ,9 procent. Skillnaden är alltså med undantag för metallvaruindustrin små. ganska Nu Föreligger emellertid ganska betydande skillnader i storleksstruktur mellan branscherna, vilket kan ha påverkat siffrorna. Även skillnader i lokalisering och åldersstruktur kan spela roll. Korrigerar vi för de här tre faktorerna storlek, lokalisering och ålderssammansättning - Förändrad också bilden. Varven, som före korrigeringen har det näst högsta kvarstannandet. faller efter korrigeringen ner till näst sista plats. I övrigt förändras inte rangordningen men skillnaden mellan högsta och lägsta siffra krymper från 5 till 31/2 procentenhet. Det beror på att metallvaruindustrin förbättrar sin siffra från 3 l/2 till 2 procentenheter under totalgenomsnittet. Resultatet kan tolkas som att varven har en hög kvarstannandefrekvens i de okorrigerade siffrorna därför att branschen domineras av storföretag. Jämfört med andra företag av samma storlek har däremot varven sämre siffror. På samma sätt kan man säga att metallvaruindustrin uppvisar låga siffror, delvis beroende på att branschen till stor del består av småföretag. Större företag har som framgått av ett tidigare avsnitt lägre personalavgång än mindre företag. I det följande redovisas mer ingående kvarstannandefrekvensen i olika delbranscher.

Kvarstannandefrekvens - delbranscher

Den högsta kvarstannandefrekvensen i ursprungligt företag redovisas för maskinindustrin som ligger 1,4 procentenheter över totalmedeltalet (se tabell 6.1). Därefter följer varv 1,2, elektroindustri 0,8 och branscher “övriga 0,1 procentenheter över totalmedeltalet. Under genomsnittet bilinligger dustri (-0,5) och metallvaruindustri (- 3,4). Skillnaden mellan delbranscherna är alltså ganska små med undantag för metallvaruindustri som ligger klart under övriga branscher. Då det gäller kvarstannandefrekvensen inom verksradsindusrrin är skillnaden (kvar i samma företag + bytt verkstadsforetag) mellan delbranscherna ännu mindre. I den tidigare som bruttoströmmarna undersökningen, avsåg åren 1969-1972, framkom betydligt större skillnader mellan de delbranscher som då studerades. Den högsta kvarstannandefrekvensen vid ursprungligt företag uppvisade varven: 6 á7 procentenheter över totalmedelvärdet. Även bilindustrin låg klan över genomsnitt (2 å 3 procentenheter över). “Övrigbranschen” låg lägst (7 ä 8 procentenheter under medan totalmedelvärdet) kvarstannandefrekvensen i återstående branscher i stort sett varierade ett par procentenheter upp eller ner från totalgenomsnittet. Det går dock inte att göra direkta jämförelser mellan dessa siffror och resultaten från den senaste undersökningen. Branschindelningen har som nämnts förändrats. 1969-1972 användes följande nio delbranscher: mekaniska verkstäder. gju-

Bruttoströmmar inom olika defbranscher 51

terier, metallmanufakturindustri, instrumentfabriker, reparationsverkstäder, bilfabriker, elektroteknisk industri, varv och övriga. De fem första delbranscherna har 1972-73 delats upp på de sex nya branscherna. ”Övrigbranschen” har helt förändrats. Bilbranschen, som 1969-72 bestod enbart av sammansättnings- och karosserifabriker har 1972-73 utökats med tillverkning av motorer och delar, vilket haft effekter på storleksstrukturen. Storföretagens dominans har blivit mindre. Eftersom företagsstorlek har betydelse för kvarstannandefrekvensen (se kap. 5) torde detta åtminstone delvis förklara den relativt sett försämrade kvarstannandefrekvensen för bilindustrin i den senaste undersökningen jämfört med den tidigare.

Av dem som stannade kvar vid ursprungligt _ørerag mellan 1972/4 och 1973/4 bytte förhållandevis få varvsarbetare statistik- och/eller sysselsättningsgrupp. Sådana byten noterades för 8,7 % av varvsarbetarna mot 11,7 % för hela verkstadsindustrin. Samma iakttagelse beträffande varvsarbetarna gjordes också i undersökningen av perioden 1969-1972. Även elektro- och metallvaruindustrierna låg 1972/73 under genomsnittet (1,4 respektive 0,8 procentenheter). Maskinindustrin låg 0,3, bilindustrin 1,2 och “Övrig-branschen” 2,2 procentenheter över totalgenomsnittet.

Av de arbetare som bytt företag bytte ca 70 procent också delbransch. Metallvaru- och bilindustrierna låg 9 procentenheter över detta medeltal. Maskin- och elektroindustrierna låg ca 10 procentenheter under medeltalet medan varv- och “övrig-gruppen” låg ungefär på totalmedeltalet.

Nästan samtliga personer som bytte företag 1972-73 bytte även statistikoch/eller sysselsättningsgrupp. I detta avseende förelåg inga nämnvärda skillnader mellan branscherna.

Som framgår av tabell 6.2 påverkar standardiseringen siffrorna framför allt for varven och metallvaruindustrierna. Varvsindustrin, som före standardiseringen låg 1,2 procentenheter över totalgenomsnittet, hamnade efter standardiseringen 1,7 procentenheter under medelvärdet. För metallvaruindustrin ökade kvarstannandefrekvensen från 3,4 under till 1,9 procentenheter under genomsnittet. 1 övrigt var skillnaderna mellan standardiserade Denna metod beskrivs i och faktiska värden obetydliga. kapitel l samt i bilaga 1.

Tabell 6.2 Kvarstannandefrekvensen utan byte av verkstadsföretag 1972/4-1973/4 med uppdelning på olika delbranyscher. Standardiserade och faktiska värden.

52 Bruttoströmmar inom olika ale/branscher

Varven, som enligt de faktiska värdena har den näst högsta kvarstannandefrekvensen, faller i de standardiserade värdena ner till näst sista plats. l övrigt förändras inte rangordningen mellan delbranscherna, men skillnaden mellan högsta och lägsta värde krymper från 4.8 procentenheter före standardisering till 3,5 procentenheter efter.

Resultatet kan tolkas som att varven totalt sett har en förhållandevis hög kvarstannandefrekvens därför att branschen domineras av storföretag. Jämfört med andra företag av samma storlek har däremot varven sämre siffror.

På motsvarande sätt kan man säga att metallvaruindustrin uppvisar låga totalsiffror delvis beroende på att branschen till stor del består av små företag. Skillnaden i förhållande till andra delbranscher är mindre om man jämför metallvaruföretagen med företag av samma storlek i de andra branscherna.

Det resonemang som här förts kan sannolikt också tillämpas på resultatet från studien 1969-72. Varvens och bilindustrins höga kvarstannandefrekvens var troligen till en väsentlig del en följd av storföretagens dominans. Däremot har bilindustrin i 1972-73 års undersökning tillförts en rad mindre företag som tillverkar bildelar. l 1969-1973 års studie ingick enbart sammansättnings- och karosserifabriker. Övrig-branschens låga siffror 1969-72 kan på motsvarande sätt troligen delvis hänföras till den relativt stora andelen småföretag. l 1972-73 års undersökning har ”övrig-branschen” en väsentligt mer heterogen struktur.

Delbransch Metallvaruindustri Maskinindustri

Elektroindustri

Varvsindustri

Bilindustri

Samma verkstadsföretag. Nytt verkstadsföretag samma statistik- och sysselsättningsgrupp

Diagram 6./ K varstannandefrekvens m. m. Samma verkstadsföretag, Lämnat verkstadsindustrin 1972/4-/973/4 inom olika v statistik- och/eller B lie/branscher_ sysselsattmngsgrupp

7¶Bruttoströmmar inom olika ortstyper

Vid analysen av bruttoströmmarna för olika ortstyper har kommunblocken inordnats i fyra grupper: - Stockholm med förorter

(inklusive Södertälje) - med förorter

Göteborg - 8 stora industriorter (Eskilstuna, Jönköping, Linköping, Malmö, Norr-

köping, Trollhättan, Västerås, Örebro) - orter

Övriga

1 tabell 7.1 redovisas fördelningen av antalet individer mellan olika ortstyper.

Sammanfattning Stockholm har genomgående den största rörligheten. Den lägsta rörligheten har Göteborg 1969-72 och gruppen ”8 stora industriorter” 1972-73. Skillnaden i kvarstannandefrekvensen vid ursprungligt företag varierade 1969-70 mellan 65,1 och 77,4 procent med medelvärdet 73,9 procent. Skillnaderna krymper successivt: 1972-73 är högsta kvarstannandefrekvens 81,8 och lägsta 77,4 procent. Medelvärde! är 80,4 procent.

Bransch-, storleks- och ålderssammansättningen varierar mellan de olika ortstyperna. En del av skillnaderna i kvarstannandefrekvens mellan orterna kan bero på dessa strukturella skillnader snarare än på ortstypen som sådan.

Tabell 7.1 Antal arbetare i olika ortstyper 1969/4-1972/4.

54 Brurtosrrömmar inom olika ortstyper

I 1972-73 års undersökning har vi korrigerat för olikheterna mellan orterna i fråga om âlders-, storleks- och branschsammansättning. Efter denna korrigering blir rangordningen mellan orterna något annan än fore korrigeringen. Stockholm ligger visserligen kvar med det lägsta värdet på kvarstannandefrekvensen, men Göteborg faller ner till näst sista plats från 0,6 procentenheter över till 0,6 under medelvärdet, De ”8 stora industriorterna” går ner från 1,3 till 0,1 procentenheter över medelvärdet. ”Övriga orter rycker fram från näst sista till första plats från att fore korrigeringen ha legat exakt på medelvärdet till ett värde 0,8 procentenheter över detta värde.

Efter korrigeringen har vi fått en “naturlig” ordningsföljd mellan orterna i den meningen att rörligheten är större ju större och mer differentierad ortens arbetsmarknad är. Ordningen mellan orterna i de okorrigerade värdena är i den meningen ”onaturlig” genom att Göteborg och de “8 stora industriorterna legat i topp med högre kvarstannande än de mindre orterna i Övrig-gruppen, främst beroende på en hög andel storföretag vilket överskuggat det förhållandet att de större orternas arbetsmarknad i sig inbjuder till större möjlighet.

I det följande redovisas mer ingående kvarstannandefrekvensen i olika ortstyper.

Kvarstannandefrekvens -

ortstyp En översikt av kvarstannandefrekvensen inom ursprungligt företag och inom verkstadsindustrin som helhet för de olika ortstyperna återfinns i tabell 7.2.

Andelen arbetare, som vid ettårsjämförelserna varit anställda vid Llrsprllngligt företag, var de tre första åren högst i Göteborgsområdet. Det fjärde och sista året var kvarstannandefrekvensen högst vid företag inom gruppen “8 större orter”. Stockholm låg samtliga år klart lägst.

Även kvarstannandefrekvensen inom verkstadsindustrin som helhet är lägst i Stockholm, men skillnaden i förhållande till övriga orter är mindre än vad gäller kvarstannandefrekvensen i ursprungligt företag. Bytesfrekvensen mellan verkstadsföretag ligger nämligen i genomsnitt högst i Stockholm, medan Göteborg uppvisar den lägsta bytesfrekvensen.

Kvarstannandefrekvensen såväl vid ursprungligt företag som inom verkstadsindustrin har ökat successivt. Ökningen har varit speciellt framträdande för Stockholmsområdet därkvarstannandet vid ursprungligt företag ökat

Tabell 7.2 Kvarstannandefrekvens 1969/4-1973/4 för arbetare i olika ortstyper; årsvisa jämförelser

Ortstyp Kvar i samma verkstadsföretag (%) Bytt verkstadsföretag (%) 1969/4- 1970/4- 1971/4- 1972/4- 1969/4- 1970/4- 1971/4- 1972/4l970/4 1971/4 1972/4 1973/4 1970/4 1971/4 1972/4 1973/4

Bruttosrämmar inom olika ortstyper 55

Tabell 7.3 Byte av statistik- och sysselsättningsgrupp bland arbetare som ej bytt företag - årsvisa jämförelser 1969/4-1973-4 för olika ortstyper (%) Ortstyp Period

1969/4- l970/4- 1971/4- 1972/4-

1970/4 1971/4 1972/4 1973/4 Stockholm 14,6 12,7 11,5 11,8 Göteborg 7,1 6,3 7,4 8,9

med drygt 12 procentenheter och inom verkstadsindustrin med 10,5 procentenhet under 4-årsperioden. Den svagaste ökningen noteras for Göteborgsområdet: 3,5 procentenheter vid ursprungligt foretag och 2,5 procentenheter inom verkstadsindustrin. En minskning av skillnaderna mellan ortstyperna har därför skett.

Byten av statistik- och/eller sysselsättningsgrupp bland arbetare som ej bytrjörerag förekommer i väsentligt mindre omfattning i Göteborg än i de andra ortstyperna. (Tabell 7.3) Den högsta internbytesfrekvensen kan noteras for gruppen “Övriga orter”. Även Stockholm ligger de flesta år över genomsnittet medan gruppen 8 stora industriorter” ligger något under genomsnittet.

Som av tabell 7.4 blir rangordningen av orterna efter standar-

framgår diseringen* en annan än fore.

Stockholm ligger kvar med det lägsta värdet på kvarstannandefrekvensen. Avvikelsen från totalmedelvärdet ökar t. 0. m. något. Göteborg faller ner till näst sista plats: från 0,6 procentenheter över till 0,6 procentenheter under medelvärdet. De “8 stora industriorterna” går ner från 1,3 till 0,1 procentenheter över medelvärdet. “Övriga orter” rycker fram från näst sista till forsta plats från att före standardiseringen ha legat i nivå med medelvärdet till ett värde 0,8 enheter över detta värde.

Efter standardiseringen har vi fått en “naturlig” ordningsföljd mellan or- 1Denna metod beskrivs i terna i den meningen att rörligheten är större ju större och mer differentierad kapitel l samt i bilaga l.

Tabell 7.4 Kvarstannandefrekvens utan byte av verkstadsföretag 1972/4-1973/4 i olika ortstyper; standardiserade och faktiska värden.

56 Bruttosträmmar inom olika ortstyper

ortens arbetsmarknad är. Ordningen mellan orterna i de faktiska värdena är i den meningen ”onaturlig” genom att Göteborg och de “8 stora industriorterna” legat i topp med högre kvarstannandefrekvens än de mindre orterna i övrig-gruppen. Det beror främst på att Göteborg och 8 stora industriorter har en större andel storföretag som överskuggar det förhållandet att de större onernas arbetsmarknad i sig inbjuder till större rörlighet.

Ortstyp Stockholm

I 0

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 %

Samma verkstadsföretag, Nytt verkstadsföretag ä samma statistik- och g sysselsättningsgrupp

Diagram 7.1 Kvarslanande/FP/(VWS 1- m- Samma verkstadsföretag, Lämnat verkstadsindustrin /972/4-/973/4 inom olika A ny statistik- och/eller E] grfsryper_ sysselsättn ingsgrupp

8 Bruttoströmmar for olika syssel-

sättningsgrupper

Följande sysselsättningsgrupper har studerats separat:

Andel personer

1972/4 (96) - 10-14) V 2,5

Gjuteriarbetare (grupp - 3,6

Verktygsarbetare (20) - (22) 2,0

Maskinreparatörer - och

Avsynare, provare, experiment-

laboratoriearbetare (24) 7,7 - 3,4

Grovplâtslagare (30) - 7,4

Svetsare (33) - Metallbearbetare (40-48) 19,5 - och lättare (70-71) 7,1

Hopsättare, tyngre - (72) 11,5

Serie- och bandhopsättare - Resemontörer 2,1

(77) - Förråds- (80) 7,0

och Iagerarbetare - och renhâllningsarbetare (83) 6,3

Transport- - arbetare 19,9

Övriga

100,0

Sammanfattning

Betydande skillnader föreligger i kvarstannandefrekvens mellan olika sys-

Skillnaderna är ungefär desamma för var och en av selsättningsgrupper. de fyra studerade ettårsperioderna.

Den högsta kvarstannandefrekvensen har varje år registrerats för verk-

tygsarbetama (grupp 20). Av de arbetare i denna grupp, som var anställda inom branschen fjärde kvartalet 1972, återfanns 87,7 % vid samma företag och 90,5% inom branschen ett år senare, medan motsvarande genomsnittssiffror för samtliga sysselsättningsgrupper var 80,5 % och 83,8 %.

En högre kvarstannandefrekvens än genomsnittligt har under perioden 1969-1973 vidare registrerats för avsynare m. fl. (grupp 24), maskinreparatörer (22), förråds- och Iagerarbetare (80) och ”övriga” arbetare.

De grupper, som mellan 1972/4 och 1973/4 hade den lägsta kvarstannandefrekvensen vid oförändrat företag. utgjordes av svetsare (grupp 33).

Dö brutzosrrommarjör olika sysselsärmingsgrupper

resemontörer (grupp 77) och gjuteriarbetare (grupp 10-14) med kvarstannandefrekvens på 74-76 %. Å andra sidan låg bytesfrekvensen mellan företag inom branschen högst för dessa grupper, varför kvarstannandefrekvensen inom branschen kom att uppgå till 82,3 % för resemontörer, 81,2% För svetsare och 80,5 % för giuteriarbetare vilket kan jämföras med den genomsnittliga kvarstannandefrekvensen inom verkstadsindustrin om 83,8 %. 1 det Följande redovisas kvarstannandefrekvensen För olika sysselsättningsgrupper mer ingående.

Kvarstannandefrekvens sysselsättningsgmpper

De olika sysselsättningsgrupperna visar relativt betydande olikheter med avseende på kvarstannandefrekvensen (se tabell 8.1). Den högsta kvarstannandefrekvensen vid “ursprungligt” Företag visar varje år verkrvgsarberarna. Byten mellan verkstadsföretag har För denna grupp skett i nästan samma utsträckning som För samtliga arbetare, varför verktygsarbetarna även när det gäller kvarstannandet inom verkstadsindustrin totalt visar högre siffror än andra sysselsättningsgrupper. Efter verktygsarbetarna följer sex sysselsättningsgrupper, nämligen avsynare, provare, experiment- och laboratoriearbetare, maskinreparatörer, lörråds- och lagerarbetare, ”övriga” arbetare, hopsättare samt transport- och renhållningsarbetare. Samtliga dessa grupper uppvisade högre kvarstannandefrekvenser än totalmedeltalet (från 4,5 procentenheter till 1,0 procentenheter högre än totalmedeltalet). Övriga grupper ligger lägre än totalmedeltalet 80,5 %. Speciellt gäller detta gjuteriarbetare (74,0 %), resemontörer (74,l %) och svetsare (76,1 %). Den högsta bytesfrekvensen mellan verkstads/öretag uppvisar resemon-

Tabell 8.1 Kvarstannandefrekvens 1969/4-1973/4 inom olika sysselsättningsgrupper.

Sysselsätt- Kvar i samma verkstadsföretag Bytt verkstadsföretag Kvar i ningsgrupp VCTkSIHdSindustrin 1969- 1970- 1971- 1972- 1969- 1970- 1971- 1972- 1972/4- 1970 1971 1972 1973 1970 1971 1972 1973 1973/4

Brutroströmmarför olika sysselsätmingsgrupper 39

och Svetsare, medan framför allt transport- och rentörer. gjuteriarbetare hållningsarbetare, förråds- och lagerarbetare samt avsynare, provare, experiment- och laboratoriearbetare visar lägre bytesfrekvens mellan verkstads-

Företag än genomsnittet.

över åren kan man - liksom För det totala

Om man ser på utvecklingen genomsnittet - se en “trendmässig” ökning av kvarstannandefrekvensen i samtliga sysselsättningsgrupper förutom grovplåtslagare.

andelen av arbetare som

Den externa avgângen, dvs. den procentuella fanns med 1972/4 och som 1973/4 lämnat verkstadsindustrin uppvisade vissa skillnader mellan olika sysselsättningsgrupper (diagram 8.1). Medan denna externa var ca 16 % för hela verkstadsindustrin noterade

avgång till exempel verktygsarbetare en avgång på endast 9,5 %. Även maskin-

och avsynare, provare, experiment- och laboratoriearbetare uppreparatörer visade värden under genomsnittet (13 % för båda).

Den högsta avgången uppvisade resemontörer, grovplåtslagare, Svetsare.

och serie- och bandhopsättare med frekvenser mellan 18 och gjuteriarbetare 20 %. Det bör dock observeras att av serie- och bandhopsättarna var 64 %, av svetsarna 61 % och av resemontörerna 68 % yngre än 36 år (se tabell

noterade värden omkring genomsnittet 16 %. 8.3). De övriga grupperna

1 stort sett samtliga som byter företag inom verkstadsindustrin byter också statistik- och/eller sysselsättningsgrupp.

Av de arbetare som bytt verkstadsföretag under perioden hade ca 69 % också bytt delbransch (se tabell 8.2). Den största benägenheten att byta delbransch i samband med ett företagsbyte hade svetsare, förråds- och la-

transport- och renhållningsarbetare samt grupgerarbetare, metallbearbetare,

arbetare. Dessa grupper låg emellertid endast 3-4 % över pen övriga

Det bör observeras att ålderssammansättningen varierar begenomsnittet.

tydligt mellan dessa grupper (se tabell 8.3).

Tabell 8.2. Företags- och branschbyte 1972/4-1973/4

Samtliga a Antalet som bytt bransch i Förhållande till antalet som bytt verkstadsföretag.

sysselsänningsgrupper

Sysselsättningsgrupp 10-14

40-48

70-71

Övriga

Samtliga

Samma verkstadsföretag, Nytt verkstadsföretag ä samma statistik- och sysselsättningsgrupp Diagram 8.] K varstannande/rekvens m. m. , .. .. . . l972/4_I973/4 inom olika Samma verkstadsforetag, Lamnat verkstadsmdustnn ?I ny statistik- och/eller [j :vsse/särmingsgrtløper. sysselsättningsgrupp

Brutroströmmarför olika sysselsättningsgrupper 61

Tabell 8.3 Arbetare inom olika sysselsättningsgrupper fördelade på olika åldersgrupper (andelar i 96) Sysselsättnings- Åldersgrupp Samtliga grupp

Ovnga Totalt 50 24 26 100

Den klart lägsta benägenheten att byta bransch hade gjuteriarbetarna (55 %), vilket innebär 14 % under genomsnittet. Även maskinreparatörer, avsynare, provare, experiment- och laboratoriearbetare samt hopsättare noterade andelar betydligt under genomsnittet.

Övriga grupper befann sig omkring genomsnittet för hela Verkstadsindustrin.

Jämförelse mellan sysselsättningsgrupper inom olika delbranscher

l det följande redovisas kvarstannandefrekvenser för olika sysselsättnings-

med tonvikt på en jämförelse för arbetare verksamma i olika delgrupper branscher men inom en och samma sysselsättningsgrupp. Inom parentes

vid oförändrat företag 1972/4-1973/4. Enanges kvarstannandefrekvensen dast avvikelser på mer än ca 5 % från medeltalet för respektive sysselsättningsgrupp kommenteras.

Kvarstannandefrekvensen för gjureriarbetare (10-14) varierar beroende på vilken bransch arbetarna är verksamma i. Fjärde kvartalet 1972 fanns det 4917 gjuteriarbetare som ingick i statistiken. Av dessa tillhörde l 189 eller 24 % - maskinindustrin. Kvarstannandefrekvensen för dessa gjuteriarbetare över genomsnittet för gjuteriarbetarna totalt, näm-

låg betydligt

med 74,0 %. Den totala kvarstannandefrekvensen inom ligen 82.4 jämfört denna delbransch ligger något över genomsnittet för hela verkstadsindustrin (819 jämfört med 80,5 %). Endast 2.2 % av de sysselsatta inom maskinindustrin var gjuteriarbetare. Den lägsta kvarstannandefrekvensen (67,4 96) bland noterades för dem som var sysselsatta inom delbran-

gjuteriarbetarna schen ”övriga”. vilket i detta fall bör innebära de fristående gjuterierna.

fanns i denna del av verkstadsindustrin (vilket mot- 2 366 gjuteriarbetare svarar 48 % av samtliga i statistiken ingående gjuteriarbetare eller 8,9 % av de sysselsatta i gruppen ”övriga“). Gruppen “Övriga” i sin helhet ligger

62 Bruttoströmmarjör olika sysselsättningsgrupper

på en kvarstannandefrekvens omkring medeltalet för hela verkstadsindustrin (80,6 jämfört med 80,5 %).

Den genomsnittliga kvarstannandefrekvensen för verkrygsarberare (20) var 1973 87,7 %. Inga stora skillnader kan noteras mellan verktygsarbetare som är sysselsatta i olika delbranscher « avvikelserna från medeltalet varierar mellan + 2,4 och -3,0 %.

Den genomsnittliga kvarstannandefrekvensen för maskinreparatörer (22) var 83,9 % 1973. De maskinreparatörer som arbetade inom bil- och bilmotortillverkning låg 6,2 % över detta medeltal. Delbranschen bil- och bilmotortillverkning låg totalt sett en halv procentenhet under genomsnittet för hela verkstadsindustrin (80,0 jämfört med 80,5 %). Totalt ingick 3 895 maskinreparatörer i statistiken 1972/4. Av dessa var 806 - eller 21 °/o anställda inom bil- och bilmotorbranschen (vilket motsvarar 2,4 % av de anställda inom bil- och bilmotorindustri).

inom delbranschen övrig Verkstadsindustri kunde noteras en betydligt lägre kvarstannandefrekvens för maskinreparatörer än genomsnittet för denna sysselsättningsgrupp (72,9 respektive 83,9 %). 631 - eller ca 16 % - av samtliga maskinreparatörer återfanns i denna delbransch.

Kvarstannandefrekvensen för avsynare m. m. (24) var 85,0 %, dvs. ca 5 procentenheter högre än genomsnittet för hela verkstadsindustrin. För denna sysselsättningsgrupp kan inga tydliga skillnader utläsas mellan olika delbranscher. Avvikelsen från medeltalet för gruppen varierar, beroende på branschtillhörighet, från 3,1 till -3,2 procentenheter.

Kvarstannandefrekvensen för grovplâtslagare (30) låg ca 2 procentenheter under medeltalet för hela verkstadsindustrin (78,4 %). Här kan man emellertid notera stora skillnader mellan grovplätslagare som var anställda i olika delbranscher. De grovplåtslagare som var sysselsatta inom metallvaruindustrin uppvisade en särskilt låg kvarstannandefrekvens med 67,1 % eller 11,3 procentenheter under genomsnittet för samtliga grovplåtslagare. Även metallvaruindustrin i sin helhet uppvisade ett lägre kvarstannande än genomsnittet för hela verkstadsindustrin (77,1 jämfört med 80,5 %). Totalt ingick 6 897 grovplåtslagare i statistiken 1972/4, varav 1 315 eller 19 % var anställda inom metallvaruindustrin. Därmed svarade grovplåtslagarna för ca 4 % av det totala antalet arbetare inom metallvaruindustrin. De flesta grovplåtslagare eller ca 55 % var 1972/4 anställda vid varven. Dessa uppvisade en kvarstannandefrekvens under 1973 på ca 82 96, dvs. något högre än totalmedeltalet för hela verkstadsindustrin (80,5 %).

För svetsarna (33) var kvarstannandefrekvensen lägre än genomsnittet för verkstadsindustrin (76,1 % jämfört med 80,5 %). De svetsare som var anställda i maskinindustrin (382) uppvisade ett högre kvarstannande än genomsnittet för svetsarna(nämligen 81 ,4jämfort med 76,1 %). Totalt ingick 14 764 svetsare varav 3 850 eller 26 % var sysselsatta inom maskinindustrin.

Totalt sett var kvarstannandet inom maskinindustrin något högre än inom verkstadsindustrin som helhet (81,9% jämfört med 80,5 %).

Den högsta avgången bland svetsarna återfanns bland dem som var sysselsatta inom bilindustrin. Kvarstannandefrekvensen för dessa var 69,0 %. Av samtliga svetsare var 14 % anställda inom denna delbransch. Av samtliga arbetare som var anställda i bilindustrin 1972/4 utgjordes ca 11 0/0 av svetsare.

Brutrosträmmarför olika sysselsättningsgrupper 63

För merallbearberare (40-48) låg kvarstannandet i ungefärlig nivå med genomsnittet för hela verkstadsindustrin (80,3 % jämfört med 80,5 %). Den lägsta avgången för metallbearbetarna noterades för dem som var anställda inom varvsindustrin. För dessa var kvarstannandefrekvensen ca 89 %. Av 38 911 metallbearbetare var 637 eller knappt 2 % sysselsatta vid varven (vilket motsvarar knappt 4 % av de anställda vid varven). Kvarstannandefrekvensen för samtliga arbetare inom varvsindustrin var emellertid endast något högre än genomsnittet för verkstadsindustrin (8l,7 % jämfört med 80,5 %).

För hopsälrare, tyngre och lättare (70-71) var kvarstannandefrekvensen något högre än genomsnittet för industrin (81,5 % jämfört med 80,5 %). Dock stannade kvarstannandefrekvensen vid 76,1 % för dem inom sysselsättningsgruppen, som var anställda inom elektroindustrin. För elektroindustrin var emellertid kvarstannandefrekvensen högre än genomsnittet för hela verkstadsindustrin(81,3 % jämfört med 80,5 %). Av totalt 14 237 hop- Sättare var 2 813 eller ca 20 % sysselsatta inom elektroindustrin (vilket motsvarade ca 8 % av det totala antalet arbetare inom elektroindustrin).

Serie- och bandhopsänare (72) uppvisade totalt sett en större avgång än genomsnittet för hela verkstadsindustrin (kvarstannandefrekvens 77,2 % jämfört med 80,5 %). Inga större skillnader kan inom denna sysselsättningsgrupp noteras med avseende på olika delbranscher.

Kvarstannandefrekvensen för resemontörer (77) är betydligt lägre än genomsnittet för verkstadsindustrin (74,1 % jämfört med 80,5 %). Den klart lägsta kvarstannandefrekvensen inom denna sysselsättningsgrupp kunde noteras för resemontörer inom metallvaruindustrin (68 %). Av totalt 4247 resemontörer var 871 eller drygt 20 96 anställda inom metallvaruindustrin 1972/4 (vilket motsvarade knappt 3 % av samtliga arbetare inom metallvaruindustrin).

Betydligt mindre avgång noteras för de resemontörer som var sysselsatta inom elektroindustrin (kvarstannandefrekvens 83,0 %). Avgången låg alltså för denna grupp under genomsnittet för hela verkstadsindustrin. Gruppen utgjorde ca 20 % av samtliga resemontörer. men endast 2,3 % av arbetarna i elektroindustrin.

Avgången forørrâds- och /agerarbetare (80) var något lägre än for industrin totalt (kvarstannandefrekvens 82,3 % jämfört med 80,5 %). Inga större avvikelser förelåg mellan olika delbranscher.

Kvarstannandefrekvensen för transport- och renhâllningsarbetare (83) var ungefär densamma som genomsnittet för verkstadsindustrin som helhet (80,7 % jämfört med 80 %). Betydligt lägre kvarstannandefrekvens ( 74,8 %) uppvisade de transport- och renhållningsarbetare som var sysselsatta i metallvaruindustrin. Av totalt 12 507 arbetare inom denna sysselsättningsgrupp var endast 1 819 eller ca 15 % sysselsatta inom metallvaruindustrin vilket motsvarar drygt 5 % av de anställda inom metallvaruindustrin.

För öwfga sysselsätrningsgrupper förelåg en förhållandevis liten spridning mellan arbetare i olika delbranscher. Totalt redovisade gruppen en lägre avgång än genomsnittet för hela verkstadsindustrin (kvarstannandefrekvens 81,6 % jämfört med 80,5 %).

9¶Bruttoströmmar för olika statistikgrupper

Utöver redovisningen av de anställda efter sysselsättningens art finns i lönestatistiken en fördelning efter de krav arbetsuppgifterna ställer. Denna indelning i statistikgrupper avser tre kategorier. - Yrkesarbetare

(grupp A) - utför arbeten, vilka antingen i av-

Övriga arbetare, som huvudsakligen

sevärd grad ställer krav på någon av faktorerna skicklighet, ansvar, an-

strängning eller arbetsplatsförhållanden eller i viss grad ställer krav på

flera av faktorerna (grupp B). - arbetare (grupp C).

Övriga

Antalet individer fördelade på de tre statistikgrupperna framgår av tabell 9.1.

Sammanfattning Ungefär var tredje arbetare inom verkstadsindustrin räknas som yrkesarbetare (grupp A), medan varannan återfinns i grupp B och var sjätte i grupp C. Av kvinnorna tillhör dock endast drygt 1 96 A-gruppen, medan drygt en tredjedel ingår i B-gruppen och övriga i grupp C.

Kvarstannandefrekvensen för A-gruppen har genomgående legat ca fem

över totalgenomsnittet, medan B-gruppen och särskilt Cprocentenheter

Skillnaderna är likartade antingen man ser gruppen legat under detsamma. till kvarstannandet vid oförändrat företag eller inom branschen.

En jämförelsen mellan samtliga män och kvinnor visar för vart och ett

Tabell 9.1 Antal arbetare i olika statistikgrupper

Statistikgrupp Antal individer

1969/4 1970/4 1971/4 1972/4

53 335 59 040 60 640 63 282

74 651 86 941 91 856 100 443

25 875 32 546 32 769 35 925

G553?

Totalt 153 861 178 527 185 265 199 650

66 Bruttoströmmarjör olika statistikgrupper

av de fyra studerade åren en lägre kvarstannandefrekvens för kvinnorna än för männen. Under 1973 stannade skillnaden dock vid drygt en procentenhet vad avser foretagsnivån och vid ca 2 % vad avser branschen. Sker jämförelsen i stället för varje statistikgrupp för sig erhålls emellertid en annan bild. Till skillnad från Föregående år var kvarstannandefrekvensen 1973 högre för kvinnori B- och C-grupperna än för män i samma grupper. Det omvända förhållandet gällde i A-gruppen, men den registrerade skillnaden är i detta avseende ganska osäker, eftersom antalet kvinnor i Agruppen är lågt. Av de arbetare i B- och C-grupperna, som stannade i samma företag mellan 1972/4 och 1973/4, bytte ca 14 % statistik- och/eller sysselsättningsgrupp, medan motsvarande andel för yrkesarbetarna stannade vid knappt 6 %. Sådana interna byten av arbetsuppgifter är vanligare bland männen än bland kvinnorna. I det följande belyses kvarstannandefrekvensen för olika statistikgrupper mera ingående.

Kvarstannandefrekvens statistikgrupper Tendensen till ökad kvarstannandefrekvens under åren 1970-1973 framträder för samtliga statistikgrupper. Som framgår av tabell 9.2 har ökningen i varje grupp motsvarat 6-7 procentenheter for män och kvinnor sammantagna. 1 stort sett erhålls samma bild om man studerar kvarstannandefrekvensen inom branschen med eller utan företagsbyten. För yrkesarbetarnas del är skillnaderna i kvarstannandefrekvens mellan män och kvinnor större än för de övriga två statistikgrupperna. Antalet kvinnor i A-gruppen var emellertid 1972 endast 333, vilket gör att siffrorna för kvinnornas del är mycket osäkra. En jämförelse mellan män och kvinnor i B- och C-grupperna ger en be-

Tabell 9.2 Kvarstannandefrekvens 1969/4-1973/4 för män och kvinnor i olika statistikgrupper (%)

Statistik- Män + kvinnor Kvinnor ETUPP 1969/4- 1970/4- 1971/4- 1972/4- 1969/4- l970/4- 1971/4- 1972/4- 1970/4 1971/4 1972/4 1973/4 1970/4 1971/4 1972/4 1973/4

Kvar i samma verkstadwretag (%)

Bruttosrrömmar för olika statistikgrupper 67

Tabell 9.3 Kvarstannandefrekvens 1972/4-1973/4 för män och kvinnor i olika statistikgrupper (%)

Statistik- Kvar i samma företag Bytt företag Kvar i branschen ETUPP

Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor

Anm: Uppgift inom parentes är osäker.

tydligt enhetligare bild. Om man betraktar utvecklingen över åren framgår klart att skillnaderna i kvarstannandefrekvens minskat.

Vad gäller kvarstannandefrekvensen - både inom samma företag och inom branschen - i B- och C-grupperna ligger kvinnorna 1972/73 högre än männen (83,l och 77,8 jämfört med 78,9 och 73,1 % samt 84,8 och 80,8 jämfört med 82,3 och 78,2, tabell 9.3.

Av de yrkesarbetare (grupp A) som var kvar i samma företag 1972/4 och 1973/ 4, bytte ca 6 % statistik- och/eller sysselsättningsgrupp. Av dessa bytte 75 % enbart sysselsättningsgrupp. Motsvarande frekvens for B- och C-grupperna var ca 14 %.

Ungefär hälften av B-arbetarnas byten inom ett och samma företag innebar enbart byte av sysselsättningsgrupp, medan motsvarande andel for C-arbetarna var drygt 30 %.

Männen i B- och C-gruppema hade en högre andel internbyten än kvinnorna i motsvarande grupper. Skillnaden var i B-gruppen ca 2 procentenheter och i C-gruppen ca 10 procentenheter.

70 % av de män som bytte verkstadsforetag mellan 1972/4 och 1973/4 bytte också delbransch. Motsvarande frekvens for kvinnorna var 66 %.

68 Bmttoströmmarjör olika statistikgrupper

Statist ikg rupp

Samtliga

Kvinnor

AX)

Samtliga

“osäkra uppgifter

Män + kvinnor

Samtl iga

I | I I u

60 70 80 90 100

Samma verkstadsföretag, Nytt verkstadsföretag statistik-, och sysselsätt-

Diagram 9.1 K vars/an- ningsgrupp nandefrekvens m. m. 1972/4-1973/4 för män Samma verkstadsföretag, Lämnat verkstadsi ndustrin och kvinnor i olika statis- 7A ny statistik- och/eller E! Iikgrupper. sysselsättningsgrupp

10 1972/4-1973/4 för

Korttidsrörlighet

arbetare

nyanställda

10.1¶Sammanfattning

Inledning

I föregående kapitel (4-9) har redogjons för bruttoströmmarna för samtliga anställda inom verkstadsindustrin. Härvid har mättidpunkten utgiorts av

resp. år. Detta innebär att de kvartalsvisa strömmama ej fjärde kvartalet kunnat studeras. Inte heller har härvid särskilt studerats beteendemönstret hos de arbetare som nyanställs inom verkstadsindustrin. För att något belysa dessa Förhållanden redovisas i detta kapitel den kvanalsvisa kvarstannandefrekvensen för de arbetare som nyanställdes inom verkstadsindustrin un-

1972 (1972/4). l första hand har studerats kvarstander fjärde kvartalet nandefrekvensen bland dessa personer under vart och ett av kvartalen fram t. 0. m. 1973/4. Härutöver har kartlagts återinträdesfrekvensen, dvs. i vilken utsträckning som dessa personer återinträdde i branschen efter att ha slutat en kort tid efter anställningskvartalet. Den kvanalsvisa kvarstannandefrekvensen m. m. har studerats med avseende på ålder, företagsstorlekar, delbranscher, ortstyper, sysselsättningsgrupper och statistikgrupper.

huvuddrag i kvarstannandefrekvens m. m. hos nyanställda Några

arbetare Under 1972 (1972/4) uppgick antalet arbetare inom verk-

fjärde kvartalet stadsindustrin till ca 200 000. Av dessa utgjordes drygt 16 000 eller något mer än 8 % av arbetare som rekryterades till branschen under detta kvartal.

För de nyanställda arbetarna kunde för perioden 1972/4-1973/4 noteras en väsentligt lägre kvarstannandefrekvens än För det totala antalet anställda. Under 1973/4 återfanns sålunda endast ca 62 % av de arbetare som re-

till branschen ett år tidigare. Kvarstannandefrekvensen för samtkryterades

arbetare var samtidigt ca 84 96. Denna påtagliga skillnad liga anställda talar för att benägenheten att stanna kvar i branschen ökar väsentligt med

längd. l sammanhanget förtjänar emellertid påpekas att anställningstidens

material tyder på att detta “gap” i kvarstannandefrekvensen meltillgängligt lan nyanställda och övriga har väsentligt minskat jämfört med tidigare år.

Som framgått av tidigare kapitel var nästan samtliga de arbetare som stannade kvar i verkstadsindustrin samtidigt kvar i ett och samma företag.

/U Aorltlasrorllgnet 19/1/4-19/.1/4 sou 197639

Av de totalt ca 84 % - räknat på samtliga anställda - som återfanns i verkstadsindustrin under såväl 1973/4 som 1972/4 återfanns sålunda drygt 80 % vid ett och samma företag. Av de arbetare som rekryterades till verkstadsindustrin 1972/4 och återfanns i branschen ett år senare, 62 %, var drygt 60 % kvar vid samma företag. Den lägre kvarstannandefrekvensen for de nyanställda tycks sålunda helt ha berott på en större benägenhet att lämna branschen. Ungefär ett l 000-tal av de ca 10000 arbetare som återfanns vid det ursprungliga eller vid något annat verkstadsföretag ett år efter anställningskvartalet hade under ett eller flera mellanliggande kvartal varit tillfälligt borta från branschen. Detta innebär att endast knappt 57 % av samtliga som nyanställdes 1972/4 var kvar i branschen under vart och ett av kvartalen mellan 1972/4 och 1973/4. Om man ser till den kvartalsvisa avgången ur branschen for de nyanställda kan konstateras att den var störst efter ett kvartals anställningstid för att därefter successivt minska. Av de 16 300 nyanställda 1972/4 slutade 17 % efter ett kvartal (kvarstannandefrekvens = 83 96). Under de efterföljande kvartalen fram t. o. m. 1973/4 slutade resp. 13 %, 12 % och 11 %. Som nämnts var det flera personer som mellan 1972/4 och 1973/4 såväl slutade som åter inträdde i branschen. Av de totalt ca 5 400 eller 33 % av dem som nyanställdes 1972/4 och som slutade under kvartalen 1973/1-1973/3 var det 1200 som återinträdde i branschen någon gång under kvartalen 1973/2-1973/4. Merparten, eller ca 85 %, av dem som återinträdde gick tillbaka till det verkstadsforetag där rekryteringen skedde 1972/4. Vidare kan noteras att de flesta som - under den studerade perioden - efter att ha slutat för att senare återinträda i branschen gjorde detta efter endast ett kvartals bonovaro. Av de ca 2 500 personer som slutade efter ett kvartals anställning (1973/1) var det sålunda 17 % som återinträdde redan 1973/2 medan endast 5 % resp. drygt 2 96 återinträdde i branschen under de två följande kvartalen. Av dem som slutade i branschen efter två kvartals anställningstid (l 700 personer) återinträdde 14 96 ett kvartal senare och endast knappt 5 % efter ytterligare ett kvartal. För att ge en bild av kvarstannande i, avgång ur och återinträde till verkstadsindustrin for de drygt 16 000 personer som nyrekryterades till branschen 1972/4 redovisas översiktligt dessa flöden i diagram 10.1. Av diagrammet framgår vad som händer med de arbetare som slutar inom verkstadsindustrin under vart och ett av kvartalen. Varje sådan ”kvartalsgrupp” har åsatts en bestämd färg för att olika flöden skall kunna följas. De arbetare som slutar efter ett kvartals anställning har åsatts grön färg i diagrammet. De som slutar efter två kvartals anställning har markerats med gul färg o. s. v. För att exemplifiera hur flödesdiagrammet skall läsas kan följande anges.

a) Av de 16 327 arbetare som rekryterades till verkstadsindustrin 1972/4 stannar 9239 kvar i branschen under samtliga kvartal t. o. m. 1973/4 (rött flöde). b) Av de 11 776 arbetare som finns kvar i branschen under de tre kvartalen 1972/4-1973/2 återfinns 10 389 i branschen även under 1973/3 (rött flöde). Resterande 1 387 arbetare slutar inom verkstadsindustrin och återfinns således utanför branschen 1973/3 (blått flöde). Av dessa 1 387 ar-

_ Korttiálörlighet l 972 /4-1 973 /4 71

1 | I I i :

. | | | I

| 1|50

| | I i .

| | 1

. 1 { 2.0I

,

3.87 l

| 2

g :

I I . u 4 m, ,

! I | 2 737 2 281 | |

I I I : . | 1 468 I I

Å l 1 8A 1 gm

: I i n

: . -

u v

. 1:5 7

a

. i _

,

I I I I .

l l

u a 3:7

a . , l | |

| |

sl3

s u

| | Ill

| 35

u i : : Utanför I | l I

verkstads- | | | industrin | | g

. : I I ; I

n I I verkstads- | I | : industrin I : | |

u I

I i

| l |

| 185

| | | v I | | | | 35 I l l i

I I I I |

= i

: : l

| 15.31 gl: | | _

j u : : g

l l C

25,4 1:1

| _ : | % I

_ u I 341

äs

I I 25:5

| . l

16 327 13 590 11 w 9

77|6 239

:39

I l | : I | | l | I | |

= u : : 1972/4 - -| _____ .- -1973/1 ----- - -| ----- - - 1973/2 ------ - ----- - - 1973/3 ----- - - ---- - - - - -: 1973/4 -------

-{

l I I I . | Diagram 10.1 Kørttidsrörlighet 1972/4-1973/4 - kvartalsvis kvarstannande. avgang och

äterinträde för arbetare som nyanställdes i verlctadsinduslrin 1972/4

AONIIGSYOFIIgHCI ly/Ã/l-l Y/J/I IJ

betare återinträder 186 st. till verkstadsindustrin I973/4 medan resterande

l 201 arbetare ej återinträder under detta kvartal.

få

10.2¶Korttidsrörlighet inom olika åldersgrupper

Vid analysen av korttidsrörligheten för nyanställda arbetare i olika åldrar har följande gruppering gjorts: - 19-26 år - 27-36 år - 37-66 år

Åldersstruktur och nyanställningsfrekvens Under fjärde kvartalet 1972 (1972/4) anställdes inom verkstadsindustrin totalt drygt 16000 personer i åldern 19-66 år. Helt naturligt var merparten av dessa personer i yngre åldrar. Som framgår av tabell 10.1 var sålunda inte mindre än ca 70 96 i åldern 19-36 år. Denna åldergrupp svarade samtidigt för omkring hälften av det totala antalet anställda i branschen. Detta innebär att andelen nyanställda av det totala antalet verksamma i branschen var väsentligt högre för yngre åldersgrupper än för äldre. Av de sammanlagt drygt 50000 personer i åldersgruppen 19-26 år som arbetade i verkstadsindustrin under 1972/4 var 15 96 eller 7 700 personer nyanställda. Motsvarande andelar för åldersgrupperna 27-36 år och 37-66 år var väsentligt lägre, nämligen 8 96 resp. ca 5 %.

Kvarstannandefrekvens

Kvarstannandefrekvensen mellan 4:e kvartalen 1972 och 1973 var väsentligt lägre för nyanställda arbetare än för totala antalet arbetare (tabell 10.2). Detta gällde samtliga åldersgrupper men framför allt för arbetare i åldern 27-36 år. Av de nyanställda i denna åldersgrupp återfanns ca 64 % i branschen ett år senare medan motsvarande andel beräknad på samtliga anställda i denna åldersgrupp uppgick till drygt 84 96. Skillnaden i kvarstannandefre-

Tabell 10.1 Arbetare inom verkstadsindustrin 1972/4 fördelade på åldersgrupper

Åldersgrupp Anställda totalt Därav nyanställda Nyanställ-

ningsfrekvens”

Antal Andel (%) Antal Andel (%)

antal nyanställda a Nyanställningsfrekvens =

totala antalet anställda

/4 Aørmasrorltghet 19/2/4-19/5/4

kvens -i detta fall ca 20 procentenheter uppgick för åldersgrupperna 19-26 och 37-66 år till 17-18 %. Som framgår av tabell 10.2 var förekomsten av företagsbyte inom branschen mindre vanligt för nyanställda än för övriga. Av dem som nyanställdes 1972/4 och som återfanns i branschen ett år senare (62,4 %) var det knappt 2 % som bytt verkstadsföretag. Motsvarande företagsbytesfrekvens beräknad på samtliga arbetare uppgick till 3,3 %. Den kvartalsvisa kvarstannandefrekvensen för nyanställda redovisas i tabellerna 10.3-l0.5. Av tabell 10.3 framgår den andel av samtliga nyanställda 1972/4 som återfanns inom branschen under de följande fyra kvartalen. Här har medtagits även de personer som under perioden utträtt ur branschen och sedan inträtt före periodens slut. Benägenheten att stanna kvar i branschen under flera på varandra Följande kvartal redovisas i tabellerna l0.4-10.5. En jämförelse mellan de olika åldersgrupperna ger vid handen att kvarstannandefrekvensen var högre för äldre arbetare än för yngre. Av de ca 7 700 arbetare i åldern 19-26 år som nyanställdes 1972/4 var det sålunda endast ca 56 % som återfanns i branschen ett år senare medan motsvarande andel för arbetare i åldersgruppen 37-66 år uppgick till 71 % (tabell 10.3). Samma mönster framträder om man ser till benägenheten att stanna kvar i branschen under flera på varandra följande kvartal (tabell 10.4). Av arbetarna i åldern 19-26 år var det ungefär hälften som var kvar i verkstadsindustrin under samtliga kvartal fram t. o. m. 1973/4. För åldersgrupperna 27-36 år och 37-66 år uppgick motsvarande andelar till resp. ca 59 % och ca 65 %. Endast ett fåtal av de personer som var kvar i branschen under hela perioden bytte verkstadsföretag - mindre än 1 %. Avgången ur branschen var störst efter ett kvartals anställningstid (tabell 10.5). För 1973/1 kunde sålunda noteras en kvarstannandefrekvens på ca 83-84 96 för de olika åldersgrupperna vilket innebär att avgången ur branschen låg på 16-17 %. För de personer som stannade kvar i branschen mer än ett kvartal ökade kvarstannandefrekvensen med anställningstidens längd. Detta gällde emellertid inte för arbetarna i åldersgruppen 19-26 år. För dessa bibehölls kvarstannandefrekvensen på en relativt låg nivå under samtliga kvartal (ca 83-85 %).

Tabell 10.2 Kvarstannandefrekvens 1972/4-1973/4 för arbetare inom verkstadsindustrin

Korttidsrárllghet 1 9/1/4-1 9/.1/4 ID Tabell 10.3 Kvarstannandefrekvens inom verkstadsindustrin 1972/4-1973/4 - andelen (%) av de nyanställda 1972/4 som återfanns i branschen under resp. kvartal

Tabell 10.4 Kvarstannandefrekvens 1972/4-1973/4 -för nyanställda andel (%) kvar inom verkstadsindustrin under X på varandra följande kvartal

X = 1 E anställningskvartalet 1972/4.

Tabell 10.5 Kvarstannandefrekvens 1972/4-1973/4 vid olika sammanhängande anställningstid - andel ( %) kvarvarande under resp. kvartal beräknat på de kvarvarande under närmast föregående kvartal

Anm: Anställningskvanal = 1972/4

Återinträdesfrekvens Av de personer, som nyanställdes fjärde kvartalet 1972, och som slutade inom verkstadsindustrin efter en kort tids anställning, var det flera, som efter ett eller flera kvartals bortovaro återigen började arbeta inom branschen. Denna s. k. återinträdesfrekvens redovisas i tabell 10.6.

Som framgår av tabellen var återinträdesfrekvensen tämligen likartad for de olika åldersgrupperna. Vidare kan konstateras att återinträdesfrekvensen för samtliga åldersgrupper avtog väsentligt med den tid som personerna var borta från verkstadsindustrin. Av de 2 737 personer som slutade inom verkstadsindustrin efter ett kvartals anställning - ca 17 % av samtliga nyanställda 1972/4 - återinträdde sålunda 16,7 96 i branschen efter ett kvartals bortovaro. Ett kvartal senare låg återinträdesfrekvensen på endast 5,5 96 för att efter ytterligare ett kvartal uppgå till 2,4 %. Detta innebär att totalt ca 25 % av de personer, som slutade sin anställning inom verkstadsindustrin

/0 Å ormdsrotrligher 1 9/2 / 4-1 9 73 / 4

Tabell 10.6 Återlnträdesfrekvens för nyanställda i olika åldersgrupper

Åldersgrupp Ej kvar i branschen (för första Återinträder i branschen - andel (%)

gången)

Kvartal Antal Andela (%) 1973/2 1973/3 1973/4 Senare eller

inte alls

13,4 86,6 “Andel av antalet kvarvarande under närmast föregående kvartal.

efter ett kvartal, hade återinträtt i branschen vid ingången av fjärde kvartalet 1973. Om man ser till de olika åldersgrupperna kan konstateras att denna andel var i det närmaste densamma. Avvikelsen från genomsnittet för samtliga åldersgrupper uppgick i regel till endast någon procentenhet.

10.3 Korttidsrörlighet för nyanställda i av olika storlek

företag

Vid analysen av korttidsrörligheten för nyanställda i Företag av olika storlek har Följande företagsgruppering gjorts: - med 25 arbetare

företag högst - med 26-50

företag arbetare -

företag med 51-100 arbetare - med

företag 101-500 arbetare - med 501-1000

företag arbetare - med

företag mer än 1000 arbetare

Företagsstruktur och nyanställningsfrekvens Totala antalet arbetare samt antalet nyanställda arbetare kvartalet

fjärde 1972 (1972/4) redovisas i tabell 10.7 varvid de anställda grupperats efter företagsstorlek. Som framgår av tabellen var nyanställningsfrekvensen med nâgra fä undantag relativt likartad för samtliga företagsgrupper. Verkstadsföretag med 25 eller färre arbetare hade en nyanställningsfrekvens

på i genomsnitt ca 10 % medan den för företag med 501-1 000 arbetare uppgick till 6,4 %. För övriga storleksgrupper låg nyanställningsfrekvensen i intervallet 7,6-8,4%.

Korttidsrörligher I 972 / 4-1 973 / 4 77

Tabell 10.7 Arbetare inom verkstadsindustrin 1972/4 fördelade på företag av olika storlek Företagsstorlek Anställda arbetare Nyanställda arbetare Nyanställ-

antal nyanställda ”Nyanställningsfrekvens =

totala antalet anställda

Kvarstannandefrekvens Av samtliga arbetare inom verkstadsindustrin 1972/4 återfanns ca 81 % i samma företag ett år senare. För dem som nyanställdes i branschen 1972/4 uppgick motsvarande andel till endast ca 61 %. Denna skillnad i kvarstannandefrekvens - 20 procentenheter - var betydande för flertalet företagsgrupper (se tabell 10.8). Den största skillnaden förelåg i företagsgrupperna 26-100 arbetare och i de största företagen, där motsvarande skillnad uppgick till i genomsnitt ca 23 procentenheter. För samtliga företagsgrupper erhålles en något större skillnad i kvarstannandefrekvens för totala arbetarantalet och nyanställda om man ser till kvarstannandefrekvensen inom branschen som helhet, dvs. inkl. de personer som bytte verkstadsföretag under den studerade perioden.

Tabell 10.8 Kvarstannandefrekvens 1972/4-1973/4 för arbetare inom verkstadsindustrin

Totala därav 1973/4 Nyanställda därav 1973/4 Företagsstorlek

antalet e? 1972/4 e? efter antal

/ 8 K orrridsrörligher 1 972 /4-1 973 / 4

Tabell 10.9 kvarstannandefrekvens inom verkstadsindustrin 1972/4-1973/4 - andelen (% av de nyanställda 1972/4) som återfanns i branschen under resp. kvartal

Företagsstorlek efter Kvartal antal arbetare

1973/1 1973/2 1973/3 1973/4

- 25

73,0 71,2 63,0 59,4

10.9-10.11. Av tabell 10.9 framgår den andel av dem som nyanställdes 1972/4 som återfanns i branschen under vart och ett av kvartalen fram t. 0. m. 1973/4. Här ingår även dem som under perioden utträtt ur verkstadsindustrin och därefter ånyo inträtt. I tabellerna 10.10 och 10.11 redovisas benägenheten att stanna kvar i branschen under Hera på varandra följande kvartal.

Sett över hela perioden 1972/4-1973/4 kan konstateras att kvarstannandefrekvensen var något lägre i företag med högst 100 anställda jämfört med övriga företagsgrupper. Av de drygt 43 000 som nyanställdes i företag ide tre minsta foretagsgrupperna återfanns 56-59 % ibranschen ett år senare. Motsvarande andelar för arbetarna i de tre största företagsgrupperna låg i intervallet ca 63-65 %. Här påpekas att kvarstannandefrekvensen för de anställda inom enskilda företag väsentligt kan avvika från

genomsnittsvärdena for resp. företagsgrupp.

Det nu nämnda mönstret i kvarstannandefrekvens framträder

något tydligare om man betraktar den andel av de nyanställda som var kvari branschen under samtliga kvartal under perioden (se tabell

10.10).

Den relativt sett låga kvarstannandefrekvensen för arbetare i de mindre

Tabell 10.10 Kvarstannandefrekvens 1972/4-1973/4 för nyanställda - andel (%) kvar inom verkstadsindustrin under X på varandra följande kvartal

Företagsstorlek efter antalarbetare X=l X=2 X=3 X=4 X=5

- 25

100,0 73,0 63,5 55,0 49,4

X = l E anställningskvartalet 1972/4

sou 1976:29 Korttidsrörlighet 1972/4-1973/4 79

Tabell 10.11 Kvarstannandefrekvens 1972/4-1973/4 för nyanställda 1972/4 vid olika sammanhängande anställningstid - andel (% ) kvarvarande under respektive kvartal beräknat på de kvarvarande under närmast föregående kvartal

u Företagsstorlek efter 1973/1 1973/2 1973/3 1973/4 antal arbetare

- 25

73,0 87,0 86,6 89,8

företagen förklaras väsentligen av en stor avgång efter endast ett kvartal (se tabell 10.11). Under 1973/1 låg sålunda kvarstannandefrekvensen mellan 73 96 och 78 % för arbetare i de minsta Företagen medan den i övriga företagsgrupper uppgick till 84-86 %. Avgången var störst bland arbetare i företag med högst 25 arbetare, 27 96 (kvarstannandefrekvens = 73 %), och lägst i företag med mer än l 000 anställda, ca 14 96. För efterföljande kvartal var dock kvarstannandefrekvensen relativt homogen de olika företagsgrupperna emellan.

Återinträdesfrekvens Många av de personer som slutade sina anställningar inom verkstadsindustrin började ånyo arbeta i branschen efter ett eller llerakvartals bortovaro. Denna s. k. återinträdesfrekvens var något varierande beroende på anställningstidens och bortovarotidens längd.

Mellan arbetare i olika företagsgrupper förelåg vissa skillnader i återinträdesfrekvens - 25 arbetare

(se tabell 10.12). I de minsta företagen högst - som uppvisade den högsta avgångsfrekvensen, var återinträdesfrekvensen särskilt hög. Detta gällde för i första hand de arbetare som slutade efter ett kvartals och tre kvartals sammanhängande anställningstid. Exempelvis kan nämnas att av de 280 arbetare i denna företagsgrupp, som slutade efter ett kvartals anställning, återinträdde inte mindre än ca 29 % i branschen ett kvartal senare. Under 1973/4 hade 37 % återinträtt i branschen. Motsvarande värden för samtliga var i genomsnitt ca 17 % resp. ca 25 %.

80 Komidsrörligher 1972/4-1973/4

Tabell 10:12 Återinträdesfrekvens för nyanställda i olika företagsgrupper Företagsstorlek efter Ej kvar i branschen (För första Återinträder i branschen - andel (96) antal arbetare gången)

Kvartal Antal Andela (%) 1973/2 1973/3 1973/4 Senare eller

inte alls

“Andel i 96 av antal kvarvarande närmast föregående kvanal.

10.4 Korttidsrörlighet för nyanställda inom olika delbranscher

Vid analyser av kvarstannandefrekvens m. m. för nyanställda arbetare i olika delbranscher har verkstadsindustrin delats upp enligt följande: SNI 1 -kod Benämning 381 Metallvaruindustri 382 Maskinindustri 383 Elektroindustri 38411 Varvsindustri 3843 Bilindustri 38412-4 3842 3844-9 Övrig Verkstadsindustri 385 (inkl. gjuterier) l Standard För svensk nä- 37103 ringsgrensindelning. 37204

Korttidsrörlighet 1972/4-1973/4 81

Branschstruktur och nyanställningsfrekvens

Fördelningen av nyanställda och totala antalet anställda på olika delbranscher framgår av tabell 10.13. Mätt i antal arbetare var maskinindustrin den största delbranschen med ca 27 % av det totala antalet verkstadsarbetare närmast följd av elektro-, bil- och metallvaruindustrierna (ca 17 % vardera). Beträffande andelen av de nyanställda var bilindustrin störst med ca 24 % medan de tre övriga nu nämnda branscherna vardera svarade för 18-21 % av samtliga nyanställda inom verkstadsindustrin. Nyanställningsfrekvensen under 1972/4 låg for de olika delbranscherna i intervallen 6-12 %. Den högsta frekvensen kunde noteras for bilindustrin och den lägsta för delbranschen övrig Verkstadsindustri.

Kvarstannandefrekvens Av de ca 200 000 arbetare som var anställda inom verkstadsindustrin återfanns ca 84 % i branschen ett år senare. Av dessa hade endast drygt 3 % bytt verkstadsföretag. Kvarstannandefrekvensen var väsentligt lägre om man ser enbart till nyanställda. Av dessa återfanns sålunda endast ca 62 % i branschen ett år efter anställningstidpunkten. Denna skillnad i kvarstannandefrekvens mellan samtliga arbetare och nyanställda var for de enskilda delbranscherna ca 14-23 procentenheter (kvar i samma företag). Den största skillnaden kunde noteras for bilindustrin (23 procentenheter) och den lägsta för arbetare inom elektroindustrin (19 procentenheter).

l tabellerna 10.14-10.16 redovisas den kvartalsvisa kvarstannandefrekvensen för nyanställda arbetare i olika delbranscher. Som framgår av tabellerna var elektroindustrin den delbransch inom verkstadsindustrin som bäst lyckades behålla de nyanställda under perioden 1972/4-1973/4. Av de ca 3 000 som nyanställdes inom elektroindustrin 1972/4 var sålunda 63 % kvar i verkstadsindustrin under samtliga kvartal fram t. o. m. 1973/4 (tabell 10.15). Nästan samtliga av dessa var dessutom kvar i ursprungsföretaget. Även

Tabell 10.13 Arbetare inom verkstadsindustrin 1972/4 fördelade på olika delbranscher

Delbransch Anställda Nyanställda Nyanställ-

ningsfre-

Antal Andel (96) Antal Andel (96) kvensa

3 155 19-3 95 Metallvaruindustri 33 383 16,8

53 109 3 397 203 6=4 Maskinindustri 26,7

2 954 13a1 *v5 Elektroindustri 34 945 17,5

1 263 7v7 73 Varvsindustri 17 204 8,6

34 oss 3 97° 243 “v5

17,1

Bilindustri

Övrig verkstads-

1 583 9»7 6-0 industri 26 575 13,3

16 327 10° 83

Samtliga 199 302 100

.. . antal nyanställda a = j??

Nyanstallningsfrekvens

totala antalet anställda

82 Korttidsrörlighet1972/4-1973/4 Tabell 10.14 Kvarstannandefrekvens 1972/4-1973/4 för arbetare inom verkstadsindustrin

1,2 Övrig verkstadsindustri 26 575 80,6 4,5 1 588 59,5 2,4 Hela verkstadsindustrin 199 302 80,5 3,3 16 327 60,5 1,9

inom maskinindustrin var kvarstannandefrekvensen relativt hög. Ungefär 59 % av dem som 1972/4 nyanställdes inom denna delbransch var kvar i verkstadsindustrin under hela ettårsperioden, varav ca 58 % var kvar i ursprungsiöretaget. Den lägsta kvarstannandefrekvensen kunde noteras för de arbetare som nyanställdes inom metallvaruindustrin och varvsindustrin. Om man ser till den kvartalsvisa avgången inom de olika delbranscherna (tabell 10.16) framträder även här elektroindustrin som den del av verkstadsindustrin som bäst lyckades behålla nyanställda arbetare. För flertalet delbranscher gällde att avgången var störst efter endast ett kvartals anställningstid (låg kvarstannandefrekvens 1973/ 1) varefter avgången tycks ha avtagit med anställningstidens längd. Exempelvis kan nämnas att av de 3150 arbetare som nyanställdes 1972/4 inom metallvaruindustrin inte mindre än ca 22 % slutade efter ett kvartals anställning, (kvarstannandefrekvens = 78,2 %) medan avgången under efterföljande kvartal minskade starktca 15 % och ca 11 % efter resp. två och tre kvartals anställningstid.

Tabell 10.15 Kvarstannandefrekvens 1972/4-1973/4 för nyanställda - andel (%) kvar inom verkstadsindustrin under X på varandra följande kvartal

Delbransch X = 1 X = 2 X = 3 X = 4 X = 5 därav i ursprungs- Företaget

Metallvaruindustri 100 78,2 66,1 58,8 52,0 50,7 Maskinindustri 100 83,6 73,3 65,7 58.9 57,7 Elektroindustri 100 86,0 77,5 70,4 63,2 62,8 Varvsindustri 100 82,8 71,4 60,3 52,7 51,9 Bilindustri 100 86,3 73,4 62,5 55,1 54,5 Övrig verkstadsindustri 100 80,1 69,1 61,6 55,3 54,4 Hela verkstadsindustrin 100 83,2 72,1 63,6 56,6 55,7 “X = 1 E anställningskvartalet 1972/4.

sou 1975:29 Korrridsrörlighet1972/4-1973/4 83

Tabell 10.16 Kvarstannandefrekvens 1972/4-1973/4 för nyanställda vid olika sammanhängande anställningstid - andelen (% ) kvarvarande under resp. kvartal beräknat på de kvarvarande under närmast föregående kvartal

För bilindustrin var mönstret något annorlunda. Den kvartalsvisa avgången låg här på en stabil nivå (14-15 %) under de tre forsta kvartalen 1973 for att minska något under 1973/4 (12 %).

Återinträdesfrekvens

En del av de nyanställda som slutade i branschen efter en kortare anställningstid återinträdde i verkstadsindustrin efter en viss tids bortovaro. I tabell 10.17 redovisas denna s. k. återinträdesfrekvens for nyanställda inom verkstadsindustrins olika delbranscher.

Av de arbetare som återinträdde i branschen återgick flertalet till ursprungsforetaget. Av de totalt ca 5 400 personer som slutade mellan 1973/ 1 och 1973/3 återgick sålunda 1040 personer (19 %) (fram t. 0. m. 1973/4) till ursprungslöretaget medan endast 185 personer (ca 3 %) återinträdde i annat verkstadsforetag. Denna ”foretagstrohet” var genomgående inom samtliga delbranscher.

Tabell 10.17 Återinträdesfrekvens för nyanställda i olika delbranscher

Övrig verkstadsindustri 610 38,4 21,8 17,1 Hela verkstadsindustrin 5 434 33,3 22,6 19,2 Andel av samtliga nyanställda 1972/4. bAndel av samtliga som slutat under perioden 1973/1-1973/3.

84 Kortridsrörligher 1972/4-1973/4 sou 1976:29

Tabell 10.18 Återinträdesfrekvens för nyanställda i olika delbranscher Delbransch Ej kvar i delbranschen Återinträder i verkstadsindustrin

(för första gången) (andel i %)

Kvartal Antal Andela (%) 1973/2 1973/3 1973/4 Senare eller

inte alls

13,9 86,1 “Andel (96) av antalet kvarvarande under närmast föregående kvartal.

l tabell 10.18 redovisas den kvartalsvisa avgången ur och återinträdet i verkstadsindustrin. För avgångsfrekvensen har redan tidigare redogjorts. Beträffande återinträdesfrekvensen kan konstateras att denna var mycket låg för arbetare inom bilindustrin. Av dem som slutade inom denna delbransch efter ett kvartals anställning var det sålunda endast 8 % som återinträdde i verkstadsindustrin efter ett kvartals bortovaro. Efter ytterligare två kvartal hade totalt ca 13 % återinträtt. Motsvarande återinträdesfrekvens för verkstadsindustrin som helhet uppgick till resp. ca 17 % och ca 24 %. Även för de arbetare som slutade i bilindustrin efter två och tre kvartals anställning var återinträdesfrekvensen mycket låg. Det förtjänar påpekas att mätperioden sträcker sig endast fram t. 0. m. 1974/4 vilket innebär att ett eventuellt ökat återinträde efter detta kvartal ej kunnat registreras. Den allmänna tendensen, för såväl bilindustrin som övriga delbranscher, är emellertid att återinträdesfrekvensen avtar markant med ökad bortovarotid f rån branschen.

sou 1976:29 Korttidsrörlighet 1972/4-1973/4 85

10.5¶Korttidsrörlighet för nyanställda arbetare inom olika

ortstyper

Vid analysen av kvarstannandefrekvens m. m. för olika ortstyper har kommunblocken grupperats enligt följande: - Stockholm med förorter

(inkl. Södertälje) - med förorter

Göteborg - 8 stora industriorter Norr-

(Eskilstuna, Jönköping, Linköping, Malmö,

köping, Trollhättan, Västerås, Örebro) - orter

Övriga

Ortsstruktur och nyanställningsfrekvens 1 tabell 10.19 redovisas hur det totala antalet arbetare samt antalet nyanställda fördelades på olika ortstyper under fjärde kvartalet 1972 (1972/4). Vidare framgår den genomsnittliga nyanställningsfrekvensen inom de olika ortstyperna. Som framgår av tabellen var nyanställningsfrekvensen i genomsnitt drygt 8 % - räknat på samtliga orter. Om man ser till de olika ortstyperna var denna frekvens tämligen likartad, 6,7-8 %, bortsett från Göteborgsregionen där andelen nyanställda under nämnda kvartal var något högre, drygt 11 %.

Kvarstannandefrekvens För de olika ortstyperna redovisas i tabell 10.20 kvarstannandefrekvensen mellan 1972/4 och 1973/4. Kvarstannandefrekvensen var lägst för Stor- Stockholm både vad avser totala antalet anställda och nyanställda 1972/4. Av de nära 1 600 som under 1972/4 anställdes i verkstadsindustrin i Stockholmsområdet återfanns sålunda endast ca 56 % i branschen ett år senare. Den högsta kvarstannandefrekvensen for nyanställda kunde noteras for orts-

grupperna “8 stora och övriga“ (63,6 %).

Tabell 10.19 Arbetare inom verkstadsindustrin 1972/4 fördelade på ortstyper

Ortstyp Anställda Nyanställda Nyanställ-

ningsfre-

Antal Andel (%) Antal Andel (%) kvens”

Stockholm 23 175 11,6 1 564 9,6 6,7 Göteborg 27 209 13,7 3 068 18,8 11,3 8 stora industri orter 39 028 19,6 2 872 17,6 7,3 Övriga orter 109 890 55,1 8 823 54,0 8,0

199 302 100 16 327 100 8,2

Samtliga orter

,_ , antalet nyanställda

= “Nyanstallningsfrekvens

totala antalet anställda

86 Korttidsrörlighet 1 972 / 4-1 973 / 4

Tabell 10.20 Kvarstannandefrekvens 1972/4-1973/4 för arbetare inom verkstadsindustrin

Ortstyp Totala därav 1973/4 Nyanställda därav 1973/4

antalet 1972/4

anställda I ursprungs- l annat (antal) i annat verk-

l ursprungs-

1972/4 företaget Verkslads- företaget stadsföretag

företag(%) (%) (%)

Stockholm 23 175 77,4 3,7 1 564 54,2 2,2 Göteborg 8 stora industri-

För de olika ortstyperna förelåg vissa variationer i kvarstannandefrekvens för olika kvartal under perioden 1972/4-1973/4. Den största avgången ur branschen kunde noteras för 1973/1 då ca 17 % hade slutat i branschen - räknat på samtliga ortstyper. Den största avgången efter ett kvartal förelåg inom Stor-Stockholmsområdet där andelen kvarvarande i branschen 1973/ l uppgick till ca 80 96. Liksom för övriga ortstyper var kvarstannandefrekvensen högre för Stor-Stockholm under de efterföljande kvartalen, men låg hela tiden under genomsnittet för samtliga orter. Den andel av de nyanställda 1972/4, som återfanns i branschen under olika kvartal fram t. o. m. 1973/4, redovisas i tabell 10.21.

Här har även medräknats arbetare som under mellanliggande kvartal tillfälligt slutat sin anställning och sedan åter börjat i branschen.

Benägenheten att under flera sammanhängande kvartal stanna kvar i branschen redovisas för de olika ortstyperna i tabellerna 10.22 och 10.23. Även i detta avseende var kvarstannandefrekvensen lägst för Stockholmsregionen i vilken knappt 52 96 av de nyanställda var kvar i branschen under samtliga studerade kvartal. Den högsta frekvensen kvarvarande kunde noteras för övriggruppen, nära 58 %. Om man ser till den kvartalsvisa avgången ur branschen (tabell 10.23) kan dock noteras att det för Stockholmsregionen är i första hand under 1973/1 och i någon mån 1973/2 som kvarstannandefrekvensen är relativt låg. Även för övriga ortstyper gäller att avgången

Tabell 10.21 Kvarstannandefrekvens inom verkstadsindustrin 1972/4-1973/4; andelen (%) av de nyanställda 1972/4 som återfanns i branschen under resp. kvartal

Korttidsrörlighet 1972/4-1973/4 87

är högst efter kort anställningstid. Som framgår av tabellen tenderar kvarstannandefrekvensen att öka med ökad sammanhängande anställningstid. 10.22 Kvarstannandefrekvens 1972/4-1973/4 för nyanställda - andel (% ) kvar inom verkstadsindustrin under X9 på varandra följande kvartal

100 82,4 70,5 62,7 56,6 8_stora industriorter Ovriga orter 100 83,4 73,2 65,3 57,7 Samtliga orter 100 83,2 72,1 63,6 56,6

“X = 1 E anställningskvartalet 1972/4.

Tabell 10.23 Kvarstannandefrekvens 1972/4-1973/4 för nyanställda vid olika sammanhängande anställningstid - andel (%) kvar inom verkstadsindustrin under resp. kvartal beräknat på de kvarvarande under närmast föregående kvartal

Anm.: 1973/4 = anställningskvartalet. Tabell 10.24 Återinträdesfrekvens för nyanställda inom olika ortstyper

a Andel av antalet kvarvarande under närmast föregående kvartal.

öö Åortnasror/Ighet 1 9/2/4-1 9/1/4

Återinträdesfrekvens

I tabell 10.24 redovisas återinträdesfrekvensen for olika ortstyper. Denna frekvens ger en bild av de nyanställdas (1972/4) benägenhet att återinträda i branschen efter att en gång ha slutat. Den lägsta återinträdesfrekvensen kunde noteras for de två storstadsområdena Stockholm och Göteborg. Detta gäller för i forsta hand personer som slutade efter endast ett kvartals anställning. Av denna persongrupp var det sålunda endast 17-19 % som hade återinträtt i branschen fram t. o. m. 1973/4. Motsvarande andelar for grupperna 8 stora industriorter” och ”övriga orter” låg på 30 % resp. 26 %.

10.6 Korttidsrörlighet for nyanställda inom olika sysselsätt-

ningsgrupper

Vid analysen av kvarstannandefrekvens m. m. for olika sysselsättningsgrupper har följande gruppering gjorts:

Sysselsättningsgrupp

Kod Benämning 10-14 Gjuteriarbetare 20 Verktygsarbetare 22 Maskinreparatörer 24 Avsynare m. m. 30 Grovplåtslagare 33 Svetsare 40-48 Metallbearbetare 70-71 Hopsättare, tyngre och lättare 72 Serie- och bandhopsättare 77 Resemontörer 80 Förråds- och lagerpersonal 83 Transport- och renhållningsarbetare -

Övriga

Sysselsättningsgruppsstruktur och nyanställningsfrekvens

Fördelningen av totala antalet anställda samt antalet nyanställda på olika sysselsättningsgrupper framgår av tabell 10.25. Vidare framgår nyanställningsfrekvensen inom de olika sysselsättningsgrupperna. För flertalet grupper låg nyanställningsfrekvensen under fjärde kvartalet 1972 väsentligt under totalgenomsnittet. En hög nyanställningsfrekvens kunde noteras främst bland giuteriarbetare samt serie- och bandhopsättare - 11,6 resp. 11,9 %.

Aarruusrurzrgner 1 y/z / 4-1 y/J /4 07

Tabell 10.25 Arbetare inom verkstadsindustrin 1972/4 fördelade på sysselsättningsgrupper

Sysselsättnings- Anställda Nyanställda Nyanställgrupp ningsfre-

Antal Andel (%) Antal Andel (%) kvensa

(%)

Hopsättare, tyngre och lättare 14 237 7,1 772 4.7 5,4 Serie- och band-

hopsättare 22 885 11,5 2 725 16,7 11,9 Resemontörer 4 247 2,1 284 1,7 6,7 Förråds- och lager-

arbetare 13 947 7,0 849 5,2 6,1 Transport- och ren-

12 507 6,3 884 5,4 7,1

hållningsarbetare Övriga arbetare 39 541 19,8 4 216 25,8 10,7

Summa 199 302 100,0 16 327 100,0 8,2

anta nyanställda

= “Nyanställningsfrekvens

totala antalet anställda

Kvarstannandefrekvens Som framgår av tabell 10.26 förelåg väsentliga skillnader i kvarstannandefrekvensen mellan nyanställda och det totala antalet anställda arbetare. Det största ”gapet” i detta avseende kunde noteras for grovplåtslagare. Av det totala antalet anställda och antalet nyanställda 1972/4 inom denna sysselsättningsgrupp återfanns resp. ca 78 % och 51 % i ursprungsföretaget ett år senare, dvs. en differens på 27 procentenheter. För flera sysselsättningsgrupper uppgick motsvarande skillnad till ca 20 procentenheter eller mer, exempelvis resemontörer och förråds- och lagerpersonal. Den minsta skillnaden förelåg för verktygsarbetarna för vilka kvarstannandefrekvensen for såväl totala antalet arbetare som nyanställda arbetare låg på en relativt hög nivå och inbördes jämn nivå ca 88 % resp. 78 %.

I tabellerna 10.27-10.29 redovisas kvarstannandefrekvensen kvartalsvis för arbetare som nyanställdes 1972/4. Av tabell 10.27 framgår härvid hur stor andel av det totala antalet nyanställda som återfanns inom branschen under vart och ett av kvartalen fram t. o. m. 1973/4. Här har sålunda med-

även de personer som slutat i branschen och återinträtt. En bild av tagits benägenheten att stanna kvar i branschen under flera sammanhängande kvartal ges i tabellerna 10.28 och 10.29.

Av de ca 16 000 arbetare som nyanställdes 1972/4 återfanns ca 62 % inom branschen ett år senare (se tabell 10.27).För i första hand verktyg-

VU Aormasrorllghet 1 9/1/4-1 9/5/4 Tabell 10.26 Kvarstannandefrekvens 1972/4-1973/4 för arbetare inom verkstadsindustrin

Hopsättare, tyngre och lättare 14 237 81,5 3,8 772 65,4 2,1 Serie- och bandhopsättare 22 885 77,2 3,2 2 725 58,1 1,6 Resemontörer 4 247 74,1 8,3 284 52,5

3,1 Förråds- och lagerarbetare 13 947 82,3 2,0 849 60,8 1,3 Transport- och ren-

1,9

Tabell 10.27 Kvarstannandefrekvens inom verkstadsindustrin 1972/4-1973/4 - andelen (%) av de nyanställda 1972/4 som återfanns inom branschen under resp. kvartal

Transport- och renhållnings-

Korttiasrorllgner 19/2/4-17/0/4 71

Tabell 10.28 Kvarstannandefrekvens 1972/4-1973/4 för nyanställda - andel (%) kvar inom verkstadsindustrin under Xa pâ varandra följande kvartal

X = 1 X = 2 X = 3 X = 4 X = 5 Sysselsättnings- STUPP

Gjuteriarbetare 100 84,0 70,8 58,8 52,8 Verktygsarbetare 100 89,0 84,1 79,8 75,5 Maskinreparatörer 100 87,8 80,4 75,5 67,6 Avsynare m. m. 100 87,1 80,4 74,7 68,5 Grovplåtslagare 100 74,9 64,3 54,1 46,7 Svetsare 100 81,6 69,1 59,2 51,2 Metallbearbetare 100 84,3 72,9 64,9 57,7 Hopsättare. tyngre och lättare 100 81,6 72,7 65,7 59,8 Serie- och band- 100 84,6 71,7 63,1 55,7 hopsiittare Resemontörer 100 71,5 58,5 53,9 46,5 Förråds- och lager arbetare 100 80,3 69,7 63,0 57,5 Transport- och ren- 100 80,8 69,6 63.2 57,1 hållningsarbetare 100 83,7 72,8 62,9 55,3 Övriga arbetare 100,0 83,2 72,1 63,6 56,6 Sannliga “X = 1 E Anställningskvartalet 1972/4.

sarbetare, och maskinreparatörer var motsvarande andel väsentligt avsynare högre - ca 81 % resp. ca 73 % och ca 70 %. Den lägsta andelen kunde av vilka endast ca 53 % återfanns i samtidigt noteras För grovplåtslagare En påtaglig skillnad förelåg sålunda branschen ett år efter nyanställningen. emellan. Detta mönster framträder även de olika sysselsättningsgrupperna

Tabell 10.29 Kvarstannandefrekvens för nyanställda 1972/4 vid olika sammanhängande anställningstid - andel (%) kvarvarande under resp. kvartal beräknat på de kvarvarande under närmast föregående kvartal

Serie- och band-

Transport- och ren-

80,8 86,1 90,9 90,3 “hållningsarbetare Ovriga arbetare 83,7 87,0 86,4 87,9

Samtliga 83,2 86,7 88,2 89,0

74 Aonnasrorugner 1 9///4-19/.1/4

vid en jämförelse beträffande benägenheten att stanna kvar i branschen under två eller flera sammanhängande kvartal. Av samtliga nyanställda 1972/4 var ca 57 % kvar i branschen under samtliga fyra efterföljande kvartal (tabell 10.28). Den högsta kvarstannandefrekvensen kunde noteras för verktygsarbetare av vilka inte mindre än ca 76 % var kvar i branschen under samtliga studerade kvartal. Av dessa var det endast ca 2,5 % som någon gång under perioden bytt verkstadsföretag. Grovplåtslagare och resemontörer uppvisade samtidigt en mycket låg kvarstannandefrekvens. Knappt 47 % av de nyanställda (1972/4) i dessa två grupper var kvar i branschen under samtliga kvartal t. 0. m. 1973/4. Även här gällde att endast ett fåtal av dessa (ca 0,5 %) bytte verkstadsföretag. Som framgår av tabell 10.29 kan den låga kvarstannandefrekvensen 1973/4 för grovplåtslagare och resemontörer (se tabell 10.28) väsentligen förklaras av en mycket stor avgång efter endast ett kvartals anställning. Sålunda hade inte mindre än ca 25 % resp. ca 28 % av de nyanställda inom nämnda grupper lämnat branschen 1973/1. Den kvartalsvisa avgången fr. o. m. 1973/2 låg däremot på en nivå som i regel endast obetydligt översteg totalgenomsnittet. Allmänt kan sägas att ett positivt samband synes föreligga mellan anställningstidens längd och kvarstannandefrekvens.

Återinträdesfrekvens

En icke oväsentlig andel av de arbetare som slutade inom verkstadsindustrin återinträdde i branschen efter en kortare tids bortovaro. Denna återinträdesfrekvens redovisas i tabell l0.30för de olika sysselsättningsgrupperna. För verktygsarbetarna, som uppvisade den högsta kvarstannandefrekvensen. kunde samtidigt noteras en relativt hög återinträdesfrekvens. Detta gällde framför Även allt dem som slutade efter endast ett kvartals anställningstid. för grupper som hade en låg kvarstannandefrekvens kunde konstateras ett relativt omfattande återinträde i branschen. För exempelvis grovplåtslagarna, för vilka avgången ur branschen efter ett kvanals anställning låg på ca 25 %. kunde sålunda noteras en återinträdesfrekvens på nära 27 %. För samtliga sysselsättningsgrupper gällde att återinträdesfrekvensen efter ett kvartals bortovaro från branschen var väsentligt högre än återinträdesfrekvensen efter mer än ett kvartals bortovaro. Exempelvis kan nämnas att av de resemontörer som utträtt ur branschen 1973/1 återinträdde ca 22 % redan 1973/2 medan återinträdesfrekvensen under de två följande kvartalen låg på endast ca 5 % respektive ca 4 %. För flertalet sysselsättningsgrupper kan vidare konstateras att återinträdesfrekvensen var högre för de arbetare som slutade efter ett kvartals anställning än för de arbetare som slutade efter längre anställningstid.

sou 1976:29 Korttidsrörlighet1972/4-1973/4 93

Tabell 10.30 Återinträdesfrekvens för olika sysselsättningsgrupper Sysselsättnings- Ej kvar i branschen Återinträder i branschen (andel i %) grupp (För första gången)

Kvartal Antal Andel (%) 1973/2 1973/3 1973/4 Senare eller

inte alls

Övriga arbetare 1973/2 458 - 12,9 8,1 79,0

13,0

- - 13,8 86,2 1973/3 419 13,6

Samtliga 1973/1 2 737 16,8 16,7 5.5 2,4 75,4

1814 - 14,0 5.1 80,9 1973/2 11,1

- - 13,4 86,6 1973/3 1 387 8,5

“Andel i 96 av antalet kvarvarande under närmast föregående kvartal

94 Korttidsrörlighet 1972/4-1973/4 sou 1976:29

10.7¶Korttidsrörlighet för nyanställda inom olika

statistikgrupper

I det följande kommer att redovisas kvarstannandefrekvens m. m. för nyanställda 1972/ l grupperade efter de krav som arbetsuppgifterna ställer. Följande indelning har gjorts: - A: Yrkesarbetare

Grupp - utför arbeten vilka i

Grupp B: Arbetare, som huvudsakligen antingen avsevärd grad ställer krav på någon av faktorerna skicklighet, ansvar,

ansträngning eller arbetsplatsförhållanden eller i viss grad ställer krav

på flera av nu nämnda faktorer. - C: arbetare.

Grupp Övriga

Statistikgruppstruktur och nyanställningsfrekvens Flertalet av arbetarna inom verkstadsindustrin kunde under 4:e kvartalet 1972 (1972/4) hänföras till statistikgrupp B(ca 50 %). Yrkesarbetarna svarade samtidigt för ca 32 % av samtliga arbetare medan andelen för övriggruppen (grupp C) uppgick till 18 96. Om man ser till statistikgruppsfordelningen för de nyanställda kunde något högre andelar noteras för B- och C-grupperna, 60 resp. 24 % medan nyanställda yrkesarbetare svarade för endast 16 % av samtliga nyanställda. En av flera tänkbara förklaringar till den förhållandevis låga nyanställningsfrekvensen inom yrkesarbetargruppen kan vara att nästan hälften av de nyanställda 1972/4 utgjordes av yngre individer (19-26 år), som i regel ej kunde klassificeras som yrkesarbetare. En något högre kvarstannandefrekvens för yrkesarbetare kan även ha bidragit härtill.

Kvarstannandefrekvens Av de drygt 15 000 (exkl. lärlingar och minderåriga) som nyanställdes 1972/ 4 återfanns 63 96 inom branschen ett år senare. Merparten av dessa, eller 61 %, återfanns i ursprungsföretaget. Som framgår av tabell 10.32 låg motsvarande andelar räknat på samtliga anställda väsentligt högre. Detta möns-

Tabell 10.31 Arbetare inom verkstadsindustrin 1972/4 fördelade på statistikgrupper

Statistikgrupp Anställda” Nyanställdab NYimställ

ntngsfre-

Antal Andel (%) Antal Andel (%) kvensf

63 085 31,7 2 432 16,1 3,9

100 135 50,3 9 025 59,9 9,0 OW 35 814 18,0 3 618 24,0 10.1

Samtliga 199 034 100 15 075 100 7,6 ”Exkl minderåriga. bExkl. minderåriga och lärlingar. . ,, . antal n anställda y (Nyanstallmngsfrekvens =

totala antalet anställda

Kortridsrör/ighet I 972 / 4-1 973 / 4 95 Tabell 10.32 Kvarstannandefrekvens 1972/4-1973/4 för arbetare inom verkstadsindustrin

ter framträder klart för samtliga statistikgrupper.

Den kvartalsvisa kvarstannandefrekvensen för nyanställda redovisas i tabellerna 1033-1035. I tabell 10.33 redovisas andelen arbetare som återfanns inom branschen under vart och ett av kvartalen t. o. m. 1973/4. I denna redovisning ingår även de personer som slutat i branschen och därefter återinträtt. Benägenheten att under flera sammanhängande kvartal stanna kvar i branschen redovisas i tabellerna 10.34 och 10.35.

Av de drygt 15 000 arbetare som nyanställdes 1972/4 återfanns ca 63 % i branschen ett år senare (tabell 10.33). Den högsta andelen kunde noteras för yrkesarbetarna (ca 67 %) medan andelen för de två övriga grupperna låg på 61-62 %. Även beträffande benägenheten att stanna kvar under flera på varandra följande kvartal låg yrkesarbetarna väl framme. Detta gällde i första hand for hela perioden 1972/4-1973/4. Sålunda var ca 60 % av yrkesarbetarna kvar i branschen under samtliga kvartal medan motsvarande andelar for grupperna B och C stannade vid respektive 57 % och 55 %. Nästan samtliga som var kvar i branschen under samtliga kvartal stannade

Tabell 10.33 Kvarstannandefrekvens inom verkstadsindustrin 1972/4-1973/4 - andelen (%) av de nyanställda 1972/4 som återfanns inom branschen under respektive kvartal

Tabell 10.34 Kvarstannandefrekvens 1972/4-1973/4 för nyanställda - andelen (%) kvar inom verkstadsindustrin under Xa på varandra följande kvartal

X = 1 E anställningskvartalet 1972/4.

96 K ortlidsrörlighet 1 9 72 / 4-1 973 / 4

Tabell 10.35 Kvarstannandefrekvens för nyanställda vid olika sammanhängande an-

ställningstid - andelen (%) kvarvarande under respektive kvartal beräknat på de

kvarvarande under närmast föregående kvartal

vid det ursprungliga företaget. Endast ca 1 % av dem som sammanhängande var kvar i branschen bytte verkstadsföretag.

Den jämförelsevis höga kvarstannandefrekvensen som för verktygsarbetarna kunde noteras i slutet av perioden (1973/4) gällde ej För periodens första kvartal. Sålunda var avgången för yrkesarbetarna ca 10 % efter ett kvartals anställning jämfört med ca 5 % och ca 9 % för respektive B- och C-gruppen.

För samtliga statistikgrupper förelåg ett positivt samband mellan anställnlngstidens längd och kvarstannandefrekvens.

Återinträdesfrekvens

Samtidigt som yrkesarbetarna uppvisade en relativt låg kvarstannandefrekvens efter ett kvartals anställning, var det många av dem som slutade inom verkstadsindustrin som återinträdde i branschen efter mycket kort tids bortovaro (se tabell 10.36). Även lör de yrkesarbetare som slutade efter två till tre kvartals anställningstid låg återinträdesfrekvensen väsentligt över totalgenomsnittet.

Tabell 10.36 Återinträdesfrekvens för olika statistikgrupper

Statistikgrupp Ej kvar i branschen (för Första Återinträder i branschen

gången) (andel i %)

Kvartal Antal Ande11(%) 1973/2 1973/3 1973/4 Senare eller

inte alls

“Andel (%) av antalet kvarvarande under närmast Föregående kvartal.

1¶Genomförda

Bilaga bearbetningar

Bearbetningar för olika åldersgrupper Bruttoströmmarna för olika åldersgrupper har studerats inte enbart med avseende på antal individer utan också beträffande effekterna på lön och ackordsvolym. Denna del av studien är en direkt uppföljning av den tidigare

studien arbetsmarknad publicerade (SOU 1974:13, Verkstadsindustrins kartläggning av arbetskraftsströmmar 1969-1972.

Vid totalbearbetningen har individerna fördelats på följande åldersgrupper: - Personer födda 1953-1946 - Personer födda 1945-1936 - Personer födda 1935-1926 - Personer födda 1925-1916 - Personer födda 1915-1906 - Personer födda

1905 eller tidigare.

Dessutom har personer födda dels 1954, dels 1955 eller senare särbehandlats som ”ej vuxna”.

I varje åldersgrupp har en uppdelning skett på tre huvudgrupper: - Personer i samma och 1973/4.

företag 1_972/4

- mellan 1972/4 och 1973/4.

Personer med byte mellan verkstadsföretag - som inträtt i eller lämnat verkstadsindustrin mellan 1972/4

Personer

och 1973/4.

Personer i samma företag båda kvartalen har uppdelats efter sin situation fjärde kvartalet 1971 i följande undergrupper: - Personer i samma 1971/4

företag - Personer 1971/4

i annat verkstadsföretag - Personer utanför verkstadsindustrin 1971/4

Dessutom har personerna i denna huvudgrupp studerats med avseende på om de mellan 1972/4 och 1973/4 -

bytt statistikgrupp -

bytt sysselsättningsgrupp

l 1972/4 = fjärde kvarta- Personer med byte av verksradsjbrerag mellan de båda kvartalen har uppdelats let 1972.

98 Bilaga 1

efter sin situation tjärde kvartalet 1971 på samma sätt som angivits för

personer utan byte av företag. Dessutom har personerna i denna huvudgrupp undersökts med hänsyn till om de i samband med företagsbyten 1972/4-1973/4:

bytt ort bytt bransch bytt statistikgrupp bytt till större företag bytt till mindre företag ej bytt status med avseende på de nu nämnda variablerna

De individer som inte återfanns i verkstadsindustrin båda åren har uppdelats

på följande undergrupper:

- Personer i samma företag 1971/4 och 1972/4 men ej i branschen 1973/4. - Personer i olika företag 1971/4 och 1972/4 men ej i branschen 1973/4. - Personer i branschen 1971/4 och 1973/4 1972/4. men ej i branschen - Personer i branschen endast 1973/4.

Undersökningen har för samtliga huvud- och undergrupper omfattat:

- Antal individer - Antal timmar 1972/4 - Total förtjänst 1972/4 - Medelförtjänst 1972/4 - Ackordsvolym 1972/4 - Procentfördelning per åldersgrupp av antal individer 1973/4 - Antal timmar 1973/4 - Totalförtjänst 1973/4 - Medelförtjänst 1973/4 - Ackordsförtjänst 1973/4 - Förtjänstutveckling 1972/4-1973/4.

Bearbetningar för olika statistik- och sysselsättningsgrupper, företagsstorlekar, ortstyper och delbranscher

Bruttoströmmar har belysts endast vad avser antalet individer, däremot inte vad avser förändringar av lön, ackordsvolym m. m. Även denna del av undersökningen är delvis en uppföljning av den tidigare undersökningen (SOU 1974:13). Vissa moment i den tidigare undersökningen har dock utelämnats medan en del nya tillkommit, främst vissa korstabuleringar. Samma huvud- och undergrupper har använts som vid bearbetningen med avseende på åldersgrupper. Materialet har genomgående indelats i tre åldersgrupper, nämligen

- Personer födda 1953-1946 - Personer födda 1945-1936 - Personer födda 1935-1906

sou 1976:29 Bilaga J 99

Personer födda 1905 eller tidigare liksom 1954 eller senare ingår alltså inte i denna del av studien.

För var och en av de tre åldersgrupperna har följande indelningsgrunder använts: - 8 stora industriorter

Orrsryp, (Stockholm, Göteborg, och övriga orter) -

Svsse/särmingsgrupp (Svetsare, gjuteriarbetare etc) - S ratisrikgrupp ( yrkesarbetare, tempoarbetare) Denna bearbetning har också

genomförts separat för kvinnor. - De/bransch bilindustri

(maskinindustri, etc) - Storleksklass

_för _lörelager Dessutom har för varje åldersgrupp korstabulering skett enligt följande: w - delbransch

Sysselsättningsgrupp - - delbransch -

Ortstyp företagsstorlek

Standardisering I den tidigare publicerade studien av arbetskraftsströmmama i verkstadsindustrin (SOU 1974:13) undersöktes kvarstannandefrekvensens beroende av olika variabler såsom ålder, företagsstorlek, ortstyp och delbransch. Bland annat framkom att kvarstannandefrekvensen steg med växande företagsstorlek. Det visade sig också att kvarstannandefrekvensen var högre i Göteborg än på andra orter och att varvs- och bilindustrierna behöll sina arbetare i större utsträckning än andra delbranscher. Men berodde den höga kvarstannandefrekvensen i varvs- och bilindustrin på att branschen bestod av storföretag? Kan den lägre rörligheten i Göteborg förklaras med den förhållandevis stora andelen storföretag, bil- och varvsföretag? Frågor av den typen kunde inte besvaras av den tidigare undersökningen.

I den föreliggande studien har försök gjorts att för var och en av variablerna ålder, storlek, ort och delbransch rensa bort inflytandet från de övriga tre variablerna. Härvid har studerats exempelvis skillnaderna i kvarstannandefrekvens mellan olika delbranscher där dessa gjorts homogena i fråga om ålder, storlek och ortstyp. Därefter har skillnaderna i kvarstannandefrekvens i de homogena grupperna vägts samman till ett standardiserat medeltal för varje delbransch. Som vägningstal har använts antalet arbetare i varje orts-, storleks- och åldersgrupp i delbranschen.

På samma sätt har studerats skillnaderna i kvarstannandefrekvens - mellan olika ortstyper i grupper som varit homogena i fråga om ålder,

storlek och delbransch - mellan olika storleksklasser i grupper som varit homogena i fråga om

ålder, ortstyp och delbransch. - mellan olika åldersklasser i grupper som varit homogena i fråga om stor-

lek, ort och delbransch. igsküstuna_ Jönköping,

Linkö ,Ml o -

, , __ _ ,N Den standardrsermgsmetod som anvants illustreras av nedanstående ex-

köpingjrâ-gmnhaäxfn

empel. Västerås och Örebro.

100 Bilaga 1 sou 1976:29 Bransch Företagsstor- Ort Födelse- KW øb Kf-ø A4 Ax(Kf-ø)

lek efter an- år

tal arbetare Maskin-

.ZA x (Kf - ø): + 83258 =

+ 1,6 = medelavvikelse (Standardiserad) för maskinindustrin från genomsnittlig

A 53109 kvarstannandefrekvens för hela verkstadsindustrin

”Kf = kvarstannandefrekvens utan företagsbyte bø = genomsnittlig kvarstannandefrekvens lör samtliga branscher cA = antal arbetare.

A Tabellbilaga Arbetskraftsströmmar inom verkstadsindustrin

102 Tabellbilaga A

-E33

80:_ så... ...så

_

5=... _

:Sch m3.. 5.8 3.» ...ä ?m Em mä ...R Qmm

:unumcsn

Eon_

-..så

.ozoäua _2522_

:SoH svanC23 Z_ o: S_ 8_ S_ S_ o:

:onomcsn

axMEov_ -mmmöög SEB: axmzåu_

UOS 2B ä o... md å o; 8 3 cazoE

gucomam cuäcuâ_ .mmåuzoç

ovcøomä nu.: 2.5 I_ S_ 8_ 8_ S_ 8_ o:

.ocoüom CBNCNÖ_

oezøømä

nä_ nä_

ä_ m. t_

§3 ...om Qom ?m .m :m mdm v

asså I

vunna_

NE_ .Z o: 8_ s_ 8_ å_ o:

t_ wEêsm

v t_

ocg .to v

än .zum âEm m.. 3 md a... md cd 3 »EB .to

-czmmñmmmm

.än ;Em 9.2» m: m: o: S_ mo_ Z_

.czmåoømâ

=_:m=v:_m=a§_._u› comêwå_ :ä .EBM 3 ad dm o... m.m 3 3 :_.:m:_.=_m=u.mu_..o›

_EE_ :Bao -czwmømmä

E2:

sump :o_u:mv_ .än .aim m: o: o: S_ 8_ o:

:Eco -szmzommä

283:* .63 ouåoia

Ȥ28

:ä m... å ...m .A E md 2

.EEE :nano .xsmzñm âEw

.E25 »söka

.E uEEå .ä So_ :mm m: I_ Z_ o: s_ m:

_ :Eco -xsmcüm âEm

u .ö

:oo aEEwm

_

.nazäüoezu

ä.. .än ...om od» S: mä .v13 Nä o.: :ut: :oo

.ucorum gâaeøö .Eñaoømâ .Eau

_a_ .uwmzoög

;En .EBM S_ o: S_ 8_ 8_ S_ o:

.ucoâøm -czmaommä

.S25 umGEtoçO

:Ena:

såsom n

_ N

m=o›u_2._uu:u:=a§a›: m8_ u:__._uo›::m:m_.r.w=:_h m8_

å_ å_

:aaah 35.55» öv? H 8.2 34m alm å.: 312 :G :aaah .ansa _ 8:2 så SYR om-: 31mm :S massa .EZT

Nassau. .äszueu_._..w

I aøellouaga A lUJ

aiwzcä_

m8_ mo ve S om mvom a mmñuøca_

iv

cgncsâ. Eon_

.Ei

_.25_

-mv§mi_o _.

mums

ovøoømä

:Sch sumo_ :22 E: n; m,mm _.mm Qmm Wmm m.mm

:onowcøñ

m8_

t_ _E082_

v 2235._ iv m8_ 3 8 vc mm a. om 3

:Emacs

:oo

axmzzov_ .mmåouoç :u=oE

m8_

6,_ _öE 0:3 i E. m.m m.m Qm m_ m.m

t_ _oøoâøm :ozwcmi

v . ?B iv m8_ mm mo om vmom om

»_5395 cozêmå_

Eom m8_

ä_

cm=oE

E: m6» WE. 0.8» o.mm E» mdm

aEEsm

uäö^t man: iv m8_ 8 vcS mm vv . 8

?m8_

ä_

=_:m=_.=_m_=:wø_ä› v

03._ zoo

Eon_

m8_ om 3 mm cvå . a .än ;Em 3 md md m._ v._ _._ _._

iv .Kim

-czmâowmam

.o=o_oo ohâoia :ozwzmi

;Sw

mama

.E55 »z m8_ S s S om mm .. mm

iv

_m_ aaåmdzmaowwä :_.=m=_=__m_:=mio›

ceutmâ_ så_ 32m .ä m.v v.vm.m 3 3 vd

:Bao -czmäowwä

mazxê :SE

.o

män

-zum iv m8_ 8 3 mo R a. R S

_ aEEmm 9:332.

wwöñ_

.xo_..ewmmua.9_m_

_._aEE_.m.oa.ä 3._ ?om m.m .Am 2 v,m v.m o.m 8.m

252; :Bao -izwsüm .Kew

_a_ .E iv m8_ 8 8 3 mm om om S wEES

0.23.14.. _um._ncm.o,_o _

auEEam anêmdzmâuømä .mo

.å

...ao

_S223_

NV

m8_ ;En QS ns m.mo ».80 WEm.: _._m

_ocoâon_ âew

uu._v=m_@O -=:mm_omm._m

i _omges_

058:* v ve S 8 a mvmm 3

.Sanzämaoäm amEEam

E29_

55e mm om _ n 8_

00m So

E›_o›m_:8_o m .. v m8_

m8_ m.$›._2._u_._..a=:a.m.§$_ u

Qaxo_.=:mnua.o._w_

i :cm ;m

i IS_ .-.om 150 :Sch

8.:.. _

_024 _ emuo_ 8.2 alm. om-: 004m 15 18_ _ iø_._o.m v

__35_ _0552_ ...så :Bak -mwwäcm

[U4 I aDeI/ozlaga A

EOE mvâløna_ Eos_

Lmâ_ ...mi

avi.:

:SoH SB 5.9 Em m.mm mdm m.: mdo ...a mmm :Sch :usuwcån så.. :BE ...i m.mm v.mm m.mm .mm mdm m.vm

cunowcåp

._2523 _0522_

.mwmökou :EEE -mwnzzoç cu=oE

azâäoø_ ...§52

uoE »än m.v m.m v.vo,m o.m 3 2 .ocomöm nu.: 2.3 m.m v,m E m.v 3 m.m _.v

.öcoâum _Rossana_ coazmå_ 9v=00m›a ovåøåa

m5_

.5- t_

asså m.: .ä m._m m.mm m.mm mdo mdm asså m: v5. En mä vdm ?m vdm

VINFQu vnmâ_

v5_ t_ V v

003 :oo ...UB :oo

in ;än .E55 md md E. od m.. md md Em ;Em âam od E. md 1_ m; m; 3

-czmüoømä .czmmöwmmm

=_.:m=_..:_m_.2mv_._o› :_.:m===_m=a.mx.o› m.m

cozêuå_ än :apso .Eau v.m E m.v m.v ...m o.m 5. :u_a:m›x än :mp5 âEm E.. _.v v.m m.m md å

Sen_ .azmzoøwä -czäowmmm

E2:

.§3 av?

0.832* ouåoaaa

»Saku munen.

.zoiâmøauxwuå .xäucñøuueøuå

ä.. :ä :Bao .aan m.m ...n Qm Qm md 1_ _.m .om .å :apso ...rä m.m om å m.m mm _.m m,m

2:2; .zzmxwñ -xåsmä

a=x=›

.S 1:

:ha ...t

_mEEwm _wEEam

zoo :oo

_E223_ 5:28_

.ucoüom ;än .aim ...é m.: 3a m2 E: mmm S: .ocopöm ;Em .Sam ...mm 3a 1% 0% .dm o.: 0.2.

ususccço .czmøñømä ...äcmxwö -Såzowmä

mm om mm om

8_ sm So 8_ 00m 8a

m o

m=o›._ouuo_=.a==a.2a›z ma_ m=o›._u..._ov:s=:a.m..a›: ma_

...axozoømøuuaouå | ...axåäzmøaagzmm u

å_ .mm ;m å_ :cm |_m

G226 1=: 78m 48 :så 8=.: 1:: .-.om :Sch

m xuzoü v _ _ v 150_

.mmåouwm :Sak -wmâoöm xotoñ

:29 l aoeumlaga f! lUJ SOU 1976

mmøTcva_ EoE mmm-team_ EoE

Lat_ ...må

avi: ...ämm o.

...än :oz: QS m.: 0.9. mi. Nm» o.: 06» :Sch nå.. C22 s _.mm 06m m,mm .Hmm Em m.mm

:Sch :ozomcân :E0255

._2353 .oøoâøn

.mmåmyxu cmzoE -mwmööç :§2:

axMEov_ axmzzov_

uuE 3 3 3 S m.m m,m S nu.: 2B m6 3 Z 2 mä m6 m,m

.ocoâom 0:3 cozwcmå_ .ocoâøm :o_m:mx 0.503; 0339:.

m5_ m5_

ä_ ä. m.

m3 ...á ...mo må ...å v.:. mä :k 04m .m Em Qom Qom mdm

asså asså

YNS_ vunna*

ä_ t_

v v .to

os.. :oo 2.2

:ä _._ 2 m; m; i o.. ä_ :ä ;Sw 052m o; m; m; o... od v; 1_

;Sw âam .cswzommä

uczmüowmä

:_=m===_mea.mu_._o› m.m m,... m,m 04. :_.:m=_.=_mvw.mu_..o› CBNZNÖ_ im m6 m.m v6 .6 3 E v.m

cozwcwå_ im 35m Z m6 v,... :masa âem

:Sao .S_mm_omm›m -czmmöwmâ

E2: :SE

svan mums

oaåoaua 232.nu

massa... »S88

.xo_.::mmu8o..m._

.on :ä ä m6 06 Qm m6 m.m m6 än :ansv 3:5 å Nm mä 2 2 E. mä

:mosa -xzmzåm âem -xamsaä

u=x=› 5:2; ...umizåov

.S ...ä

:t .E

mEEum _mEES

_ .å

:oo ...oo

aâzzoz o

;En .á m.mm ämm v6m a.: mmm mdm ;Sw .Eau Es .d ad» v» »de 2% _.:.

.ocomöm âem aztzøz .ocoâom .äucmxwxv .czmzoømä

umscmxuo -czmâoømaw

n om

8_ com 08 n m m8_

äo›u_o._mov=a:za.üa›z m8_ m=o5_o.=oe=a::a.m._a›v_ .äguâauâov

...axåkzmmuuäumu - -mvåmfuä

.mum.mfu

å_ .å im 3_

5=.: 1:: .nam -so :Sch 5.:.. E_ 2._

_ xotoñ v _ :aaah _ ;om ...gäss v v55 .SO so:

:Sak -mwm§om vissna: osozxon.. u=§s

u:_=a›__m.o2

wo 1 aaeuøuaga A

målas Eos_ mva-uøma_

EoE

§3_ §3_

“så aven...

sump :oz: Qm

:Sch:uzowcån ämm m.mm mdm .dm mdm m.mm m.mm :Sch mums 5=: m.mm Wmm m mmm Qmm m.mm v.vm

:ozomcmñ

.ozoâøa ._2523

-mmmñzum :EEE -mmåoöm

cmzoE

822%_ axmznou_

.ocoeom uoE 8B 2 m.. m; md m; om uoE å m.v 2 m.m

coñcat_ om _ocoüøm 0:3 cuñcaä_ 3 Qm o... 0.585; 00:08:.

...ma nä_

ä_ ä_ o.

wEEam 0.8 mdm .ä mmm m.mm m.mm mdm Qom :m s _dm mmm m2 vdm

mEEsm

Tas_ vnmmm_

å_ å_ v v

ovan zoo 03a :oo

:mm ;En âem md o; md md md 3 md :mm o.. m.. m; md o.. v; 1_

-czmaowmmm ;Em .sam .czwzowmmm

.._å=_.=_m_.a§§ :mm :_.:m=u:_mus§_._a›

coäzaå_ :anno .EBM o... v.vn.. _.v m.m m.m m... coäcaå_ :mm :S8 3 m.m m.v m.m _.m mm .Mm

-czmzømmmm E2: .Sam E2: -czmâummmm

o.. så..

svan

82:a 28215

mâeê wanna..

:mm :Bao âem ...N v.m m.. md m; i ä :mm m,m 2 m.m v.m _.m m.m m.m

a=z=› .suäaaåou .xcmêzm §5; :.35 -xsmzüm .aim

...omizâuv

E.. .om å.. .om

_mEEmm aEEum

.S _ .S

:oo :oo

._2223- .ocoâøm ;Em .aan m.mm ...mm n; ms odm möm S: ;En .aim 2a o.: m.mm m.mm ...m mmm odm

uaäEEomO -czmüuwmmm azåøm .öcomöm ...ensamma -Eanoamw

.

a d_ m=o›xo._moe=a==a.mä›= m=o›u_2muu:a==a.m=§v_ gosuäauåov mmo_ mmm_

.$:om:a.:=o_.

-mum.mx.o -mUSmxhS -muñmfo -mv§8:o

å_ å_

3=... n.: E_ 5=.: 0:_ _E_

:Bah _ -En v .SO _ v

samsas 305.03.. 33.9 oss_ so: :aaah osmzå usä .S0 su:

u:_=._m__m_o2 gåvan: :umcåeoø u=::m__su2 näsan: usesmmm

1 aøeuuuagu n lUI

.UminovaEos_ 32:32Eos_

Lai_ 435_

aven.. m. avgå

_

5.2 n §5mi.nä»QS. n? o.: :möh2.2:oz: :wmä oá...ä Sw

:SoHcosuwEznmums :osumcån

._2523 .32022- -mmåüoçcmzoE -mmmzzâ:§05

axmzzoe_ .E5202

uoE 3 3 3 f. 3 3 E vu.:ä? Z 2 2 3 3

.ocomöm0:3cmxmcmå_ .ucowüm:uacaå oøzoømä 02.89.*

m5_ nä_

t_ t_

mä1:.5.00EsEz 33 30 v5.q; n;nom...om

aEEJW asså .okwzo

vluä_ 72.3 ;oo

å_ t_ v v

ovan:oo »En.to

m.. 3 m; _._ müuñm .än;Em.aimE 3 n_m;m; vä E_ im-aa âam...o

.czmâømmä -czwzummå

.casmszorr

:_.:m=v:_m=a_mx..o›:_:m:_=._m=a§=o›

.im 2 m6m...3 md m6 v,... :uäcuåså âåw3 3 3 m6 3

coñcwå_:Eco.sam :SE :Bao-czmxummå 50:_ .czmzommä

mån §3

.mEanxtoZ

283:* 9-5095

§55_ mask:

:am mäQmm...S. 2 m6 m... :ä Ess»0An_ 3 Nm2

.E55 :Eco.xsmsmmâa» 2:2; -xzmzâm32m ,nEEZ

.coêaaåov

.E .E

.en .Prata

mEEmm _nEEmm

_ .å å_

:oc E. .to

.mEanxEq

;Sw ñvmEmämmQ5...ommä än -..smQQEM2xn? n: md»1:.

.W231ihocoøöm.Kim .ocowsiumssuozö.czmüømmâ

cwkvcmöuO-czmmwømmå

aêåøz

.mEaoxcøa

.sto

m_ -EäuE._25

Zm=o›xøåo=:u::s.2u›v_m:o›._o.couza=:a.üa›m...Sämre§2

.Szumzaåäum8_

.muåmx._o.muämxhä

3_ å_ 59m

8=... _E_ _oc_ 5=... 10:e.Nazism.mcåmzxwm

_ v .SO so: :å: _ v w mmEoa

:aaah;omcånöøasså:usecâmEssäv.55 923.0 5.9.3005909050

uEEm=møo2

wc 1 aøeuouaga A

mmânøom_ mvñaømm_

EoE EoE

;så ;så

aven.. asså

52e...:ozumcñnnu?:BS .ä maga3a 2a 256...mums:oz: wowns En.á ...vw

:ozumcån

._0558 3.822_

-mwwööçcmzoE .mmaöâ52.02._

_sååå_ aøEEuE

voE0:3 3 md i .N 3 UOS..0:3 m...Z Nv3 o...

.ucomöm:Qmcmå .ucoaom:Eazaå

22.03% 02.03%

m3_ nä_

ä_ t_

gåmä odaNowm.: M5od»n;...dmvä

uEEzm mEEsm

vunna_ vrak:

ä_ ä. v v

ovan:oo ovan.to

.im;Sw homd ä .ä m... .än;Swâåmm..md m;m_ Z

-czwzummä32m .csmmümmå

:_.:m=v=_u=a.m=..o›:_:m=_.:_m=3mx.a›

cozwcmå_.än:anno.EBME 3 o...m6 5 :u_a:xv_.im:E5.Eåwm...3 2 E å

E2: -czmmömwä_EE_ -czwåommä

som.. svan

28min 9:333

många »§28

...§5 .im:ansv9am... m..vä Z 2:2: ?Am:EcoEE»3 m.. ...N2 2

.xzmsâm.Eau -xsmzmä

5._ :t

.nämto ...bara

_mEEum _uEEum

.En ä..

.S :ua .å .to

.ocoeøm;Em.Sam0.2...s m8EE.S: .ocoüom;Sw.Hemä.. 0.5.WN»m2m?

uwsuaEoço-czmmnummä uaåcføço.Eñzummä

aâzáøm azåoø

.oro §5

n_m=o›._o:o_.=a=:a.m=§:-EmEuE.oro v_m=o›u_o._._o_=.u:=åm..a›v_.E305

._2553m3_ :åäøtom8_

å_ E03 å_

8=... amaeâ 5=... 89m amêaam

_ v m 5:e _ v 5:0

:aaahaämzo mmEO :S: 9:25 w “M50

E_o§8_m»_0850 Esnxåm»_8060

TabeIIbi/aga A 109

mma

_nova_ Eos_

...så

aug_

:Sch mån .55 53 02 0.2. QR .i

cuzumcmä_

.öcPâä

.mwmxvög :EEE

_sigma_

uoE 5:3 E E. o... 3 dm

.ocoâå :Mxacaå :E895

m5_

ä_ QS ...ä E: 0% 33

mEEJm

YNS_

ä_ v

»En .to

.än -..Em .EBM vdwo 0._ 0._ E

-czmzommä

=_:m==:_m=u.mv_.o›

cnåcmå_ :am 32m 3 od 3 3 vd

E2: :Bao .czwxuømä

...En

5:33,...

annan_

.än :apso .aim m6 m.” 3 m... Wv

55:; -xcmsnü

.E

...bara aEEmm

_

5._

_a_ .to

;sm åEm mom wa Bm 06m ?m

.ocoüon vüuamxygo -czmaommä

64:20:

5:0

m_ .EmzuE 5:0

mzigøcouzazzaahaö_ uäbmtc m5_

3_ som

3=.: 5:0

:S: _ v w §50 umeemm

aämzo 86.38% 90.550

om

mmaTwea_ EoE

-..så

asså

:SOF :ozumcåp 2.2 :oz: m3 ...ä 06m QS Q5 u;?m na vdw ...S m.: ns .ä ?w .uäwmüêaäpÖ n

om .öEEoEowuz u

R

.oâäon

.mwüoöç :EEE

axmtcou_

.ocoøüm noe.. 0:3 m6 2 i o.m Qm E o... å m4.. 2 om w.. 2 3

:oäcmå

,Eazmâczucmc

uvcooga ,nwzxomtmäuEcoaxu

:oc

nä_

t_

o, .8m:›m› -utom

_ u

aEEzm 0.3. WE mä 0.3 n.: då. mä WS mi. di. mä »du m ...om n

vm m»

Vnmng_

t_ v

ovan:oo

,v.35

v.. m. :mm -..sm .EBM od m... m.. E. ä E _._ d_ md a... md _ d_ :oo

.czwzuwmå

qokzümamzcc_mmå u Bmcä

mm

:_.:m=_.=_m_::mu_.o›

coätmå_ .im âem 2 å m.v m.v ...m m.v t» E md Z m... v.vä 3

_EE_ :Eco -czmwöwâm

mums .obwzmmaoz .o:3Bämm:_c=m::o_

n ;oo

Pzsofa

mmöñ_ .u:zog.ammåäu n :.19

§55 .im 32m v.m .d E e...3 a.” ...m 2 Qm md E m; 2 ...a om

:Eco -xsmzåm

:u -coamcwF

u

_mEEmm

.mm

.to

.måzoñezzzzuå u

.ozoüøm -..sm .EBM ...Q ...i E2. e: m.: 23 máø Wi 2a vdø N.: 0.2. am ä:

vüucmkwö -czmnømwä .Pêuêatmzzmü n

wvuov,o§on::omn_

v72

zoo

m:o›._o.__o=:a=:aä._w›v_ o_

m3_ 9.20

_2_._.:umu=_=:mm_ummä .. .Sååå

å_ u

5=... -muatnm

:aaah _ v 2.9 om mm vm om mm 2 E 8 8 asså mm n

.zmmömâm aaawmms: m...? E19. §50 .Six

Tabellbilaga A 111

mmâløeø_ Eos_

Lai_

aeuå

:Sch :uzuwcåp §2 :22 Em mä mdm »do »dm m; mdm ma mdm v.mm Qom Qvm Nmm Qmm

.micron

.mmâoâu så.:

again.:

uoE 0:3 o... m; å 2 2 md vd 2 3 3 m; 3 f å

.ocoâua :emcai

2:532

m5_

ä_

asså .dm »do Sw mdm Qvm _.mm ...em o.: m.»m m.: v.mm »ä edm 06m

v43_

t_ v

093 :oo

...E 42m 32m o.. md od 0._ od md _._ md md _d md ed .ä od

-czmmüwmâ

:_.:m=_.=_mva_mxä›

coäcaâ_ §5 32m 3 »d Nv».m 2 md .d mm mm då »d ...m ».v ».v

_EE_ :Bao -czmäowmä

nä..

.aa=..umu:_::mm_omm›w .ä

:s Ȥ98

:ä .aan mä 2 od md I f 3 0._ 2 u.. od Qm o.. .d

a=x=› :Eco -xcmsåm

.E

_uEEmw 5:23_

:oo

;Sw .Sam Nm» Qmm md» mä md» Qm» ».»» 10» ».m» dä» Gm» ».»» ä» ä»

.öcomöm usucwxwö -czmüuwmå

»- m=o›«_u._._o==a::a.m._a›v_ m3_

..2_a=._umu=_::mm_omm»m

å_

5=.: asså

:aaah _ v 2.2 om Nm vm om mm mvnov§10» m» »» dm mm §50

-zmzumäm aaawmmce

112 Tabellbilaga A

aven.

Eos_ ...må

o.

.ouzoüä

:Sch :osuwcün nä.. coa_ 0.2 Q3 odm m.: S :m m,mm vdm ms Q8 ?m m.mm m.vm .i

53:52

.mmmmzê så.:

oezoømâ. nu.:

.ocoeom 2B vd m.m m.m m.m 06 i E. 3 å m,m 2 Qm 3 o...

cuäcmâ_

nä_

ä_

Tmua_

meeâ mmm. .dm wa _.mm 0,2. n.: mdm m.mm ä: m.: m; 0.3 m._m .å

ä_ v

2.3 zoo

:am ;Em 33m f md E. m; md md o; o.. m.. md md S od _._

-czmzowäm

=_.:m=_.:_m_.5mfu›

_EE_ .nnåuwazrâmzwmmâ

.om :oäcaå :ä md 2 ...y 3. m... E 5 E 3 om E 3 m.m

:Bao .EEm om

-czmzommå

_s_

0:322.”

.Stats 9396,_

6-52; _å_

:mp5 .Ein o.m _.m m... m... 2 Z ...m å Qm o.m 2 Qm Z m.m

-xcmzñm

.E

_NEEmm

_

:oo

._2583 -§6 .Eau m.mm Em HE0,3 0.3 v.00 nä m.: mä S: m2 e.: :Q od»

ususuoço -czwzømmä

...2_._=..umu=_:=mm_um§m

5=...

_

m_ m:o›g_o:o_=.a::a.m..a›v_

m3_

å_

asså

:Bah v 2.9 om mm å om mm al... :.19 2 R om mm

mva-noma_ -zmxømâm aaamwms: umEO

label/bilaga A u:

32:03_ Eos_

;så

_§5_ _.

:SoH .§3 E29 0,00 0.3_ :w NE S_...s ...S E: nå. NK QS NE 0.3.

:osomcån

3:83_

.mmmöög :Näe

axmccou_

Nm 3 3 mm å 3 ...a 3 2 2 3. Nm

nu.: 2B I:

_ocoøöz cuäzså_ uøzuomä

m5_

ä_

asså omm NE. of. m5. 0.3 0,3 ...E §0 33 nä NS od» ma...

TmE_

t_ v

.så :oo

im ;Bm 32m E_Q_od N_3 0.0 Q__,_...o N_N__.m N_

-czmaowmxm

v.

:_.:m=_=__m_=:mu_._o› _..m m... o,m I Nm m m.m om Nm 3 m,... E.

cozêaå_ im No_

:SE :Bao .Sim

-czmsowmä

scan

02:3... .._._=._umu:_::mm_omm»m .ä

_a_ 9220,_

Nm 3 3 S. 3 0._ No 2 m._ 3 E.

:ä 33m vd_ m.:

5:5.. :Eco .xzmsåm

.E

_ aEEmm a›:a_3_

:ua

;Em âam o.: 0.3 nä. mdm Qmm Nmm ...a mä ämm Sw Ncm nu mdm

.museum ususuoö .czmâowmä

a_m=o›._o.cue=u==a.âaå_

m8_

.._2._._=..mmu:_::mm_om2m

ö_ asså

8=?

_ v 2.2 om mm å om m m; m_. E. 8 8 mm_._©

:Bah -zmäommzm aaamwws:

l 14 l aøelwuaga fl ÖKJU 19/01?

m; v. E _.m ...m n 3 mä mä ...m md m.m _ Wm

mmáo_ ed_

v. 3 3 md u _ v.m E E. Qm I å i

mmsøvm_ m.: vd_

Gm..

m5_

å m.m ä. | 2 md 3 v.m v.m ...n _.m m; m.m

t_ _d_

mia_

v

.. :anamnes

m5_ ECC_

t. v _._ .. 3 o.. r m..

...in 2.82 m.v 3 md mm ä 2 E. 0.0

2182 ä: ...s od» v: a: ...G 0.2. m; m.: na 9% .ä ...än WS

=_.=m===_mva.m._._o›

_EE_ _. a. _

...a vi.. åm v60 ...av nu 0.:. p.: ...s E mä w f:

2.02: 8.8:

G3

33703_

msec.. m2 å» a: m.: Qcc 3a m6» 3a 0,8 ?w .ä od...1%

_aEEam

9.509;

o.

§3_ ma...? väE» 0.8 0.8 mä S: mä 95 WE ...i Qma vä a hem.

5.52:

.E

-v_._o› at? EEE wro ...525 a= EEE 3.50 u=

zumcsm _Eêxâz ...zoiui ?§29 såsen: usezem vEmEu usmøsm

325,220: useazaaz

om m:o›xo.cuv:u::a.âa›z

:aaah -_0346 .EBM vi: om

-mwEczmm -cuâo 0.23; .mm›s_._o ESBä

Tabellbilaga A 115

2.82 md QN m.. S m.. 3 3 2 QN m.” E o.. o.. 2

md än o; 0._ .ä E. ...m 3 2 n ä_ 3 3

0.0_

S132

G3

3 o... 2 E ...o å m,... od 3.. Nm 3 2 3

3_ min.: 8...:

V

l cusumcün

ECC_

›: V m_ m; o; 0._ n N_ 0:5 mango: QN Qm WN ...N md ä_ md m...

2:82 Wmm m.: Em m.: ä... m2 m.: m.: ?m m._m n; :z Em Qmm

:_:m:v:_m_.8mx._o›

E62_

m.: E: m.: nä o.: ns of Q2. od. 0.9. E: 3.» ?R

mmåa 23D

G5

o.

»namram 2: wa m.: E 0.2 a: 0.3 m._m m.: Nä _.mm Em

ala_ nte :§8

uEEå

_

§3_ 2:82 a.: 0.8 ...a 0.5 h? S: m; ?m å.. Bm 98 män ...ä å»

NEX-f»

ha

at? -x._o

;näsa 05.5 »E0 u= _EEm w_._›O u=

_EEEQE usozgngm vant; ...ånga vagga: esosxom_ u=§a ...även

3:32:20: u=_au›__so2

m:o›._o.:o_=_w:=a.m..a›:

482m .Eau a .måne ._88 ä -tomma .EoE

-mucizmw .sååå .oä§m› oäönä

M38_ o... m.m Nm Z Nm 2 m.m v63. 3 m... 3 0.0 2

Nv2 E v,m | 2 å md 3 S m.m 3

_ n: Nv_

M32:

?av

Mbau

.øø- n

mia_ m.v 3 m... mxn 3 2 0.0 3 Nm m,v v.m 3 v.m

v

I conäcän

ECC_

.5- V aim m,... v.vä md 3 Qm 2 o... 0._ 0.» 0._ QN 2 å

mmnøoâ

m.

_

2.82 5.0 E: då m 18 m; E: ...m m; E: 0.0» QS E: .du

cêmzvcaauaømzuo..

EOS_ mig: v.mm av... vd» md» m.: ...än Ze ns 2: m,mo ...s na Q3 oi

?av

W538

5:58

_

883..:

§5. 2.82 m.: mä. mä .wa o.: md» 5.» »dm ...S wa å» ä» 3x E»

NEX-f»

ha

a...? a...?

;owcüm ...så M50 w= ...så 3.90 u=

.sägas usezvgm vEmEPø .Essä nissan: season_ Ewas» osâsw

328.520: u=_a_w›__a_o:

m:o›xo.cuv:a==a.m._a›:

om -än 2 .så Pam

-_35 -mwEczmm .EEw .o..O »awê

Tabellbilaga A 117

o... I. 3 d_ E o... 3. 5 ...m 2 E 3 å mä

mmâ_

3 m,... E m; ...m E md m... 3 md E S. .d

_d_

mås

GS

...m Qm ...m m.. m... m... 3 2 E” Z tm oá 2 .øø- to_

min.:

V

l :ogomcen

Eos_

.øøv 23 tm 2 3 md o.. Z WN 2 3 m.. 3 m6 E 2

2.000_

3:0020.2Em oem tom o.: 0.8 mdm E.: ;m 7k Em S: mä n;

=_.:m=_.:_meåmx._o›

E62_

min.: nä... o.: S» ...mm mä m.: så 18 nä ...S 3b m.: m.: md»

o.

ma_o._o.. _

min.: Q2. u; ?m Nä E: m.: mám NE ?m ...á _dm m o.: mä

.§68

_

0:30.16

§3_ 2.82 Em :a ä» mä o.: m5 m.: n: m.: a; m.: NE. âm Em

N=%=›

um..

-v_._o at?

EEE 9.50 a= nån 9.50 øsmøsw u=

:umcem ...Eanus esoaxom_ usmza ...anwa ussxâ: ueecngm us§a

nsemzasz asaåexuz

m:u›«_øcoe=a:=a.m..w›v_

:aaah ...änm; ..=§u2 ;än 0.22 :AK ämne: dä_ Sms.: :oc 28%_

-Emømm -mmEczmm

118 Tabellbilaga A

md ...m ä o.” ...v mä ...m E .d 3

m6_ md_ ..

M38_

5 .é Qm .. 3 od mä E. 3 . 3 0a

2.82 md_ 0

Gav

od Wm m... .. m.m m6 E ...w o... 2 3

›u_ o.:

min: 8.06 ..

V

I :uzuøcün

Eos_

.Un

V oäm 3. E o.m .. m; m.m o.m md 3 3 06 ...w .á

2:002

M38_ ...m ...om Q8. .. n: S: m.: ...ä 06m od» vi. .. Nä 12.

=_.=m=_..=_m_=:8_._0›

50:_

ade ...s nä .. ma.. 0.5 0.3 ».00 än»

mmáo_ Q3 8.00 .. Q5 :z

?av

wüäê ...ä ...om »än .. n: WS. WG 12 m.: mina_ S: :.68 .. m.: u.:

_uEEum

m.

§3_ ma...? s QS u: .. n: mä m.: WE. m.: 06m 0.3 .. WE m.:

EEK-f»

HW_

.v_.o› a...?

:omcâm ?E5 »E0 usåsm u= 05.5 »E0 a=

usamz=zoz usåmwz 305.05 u:_m›._m usêawz csêxoü .E325 ...anwa

3252:202

VN m:o›._oåovza::åmua›z

4896 32m 2 -utom :oo 225m E. 38_

-mmåczmm ...essä .oEEoE

Tabellbilaga A 119

9.82 ñm 0._ m.. a m.. ...m o.m Z E m; md m; 3. 2

5. 3 2 ...m 3 2 E å 0:e. m.. 2 mm .. I:

319.2 G5

m5_ Z i oá | Z _.m o.” 3 3 3 m.m o.. E Z

min.:

v

I :usumcån

EoE

.5m. V »så 2 I m; n md m.m n_ 0._ _ d_ md 0.0 ...m m..

o. _ 2. 2 2

2.82 0.2 mä m m o.: 04m Qmm m.: mdm Qmm m m.: Sw

:_.:m=v:_mva.mu__o›

EOS_

m. o.

2.8: 0.3 Nä G .m md 0.5 23 06m .á å... §0 mä v.00 So

G3

v.

Manne; _

mia_ 06m E» 0.8 m m.vm _.mm o.: NR o.: mdm S: .ä 0.3..aa

_uEEuw

0:30.16

äÖ_ ma...? mä ha mä Qom Qmm mä ...a 0.3 m.mm Em En mdm E: m8

SEX-F»

ha.:

-V=o -v_._o

_EEm E50 a= ...så »_50 22

:omcüm usoêan.. Ewas» ?anna vissas: Eozxom_ usmt§ E25;

32.25%.: usczmwz usêgezoz

m:o.$_o.cov=w::a_m._u›=

âåm om .to Luma_ mm :oo -mwåc

;omâm -mmEczmm -magi 0223:” -..§55 432cc. 953mm

120 Tabellbilaga A

mmåâ 3 å m; 3 ...m 2 om m... Nm Nm i å S. m.m

M32: 3 3 2 Nm 3 Nm E. 3 Nm Nv 06 Nm 0.0 Nm

›ø_ N

W732 3 om m.m _ Nm Nm Qm o.m Nv 2 2 Nm om 06

Q

I :osuwcsn

Eos_

.3wu E 2 m. m. aim mmâ_ _ md _ _.m 0._ 2 m; h_ md 2 i Qm

o. _

mmáa ...E å» ns ...s mdm ms m NE 0.5 n; NS Q8 Q3 now

=_.=m=_.:_muu.mx._o›

EOS_ mméâ ma. Now md Q2 .dm S: od» Q3 NE wa. S... E3 2a ma...

3.;

o.

9320,_ å:

min: 0.3 .ä omm ...å Nmm 5 92. :m 0.5 12. wa m2 ...om

_aEEwm

0.5.0.1.”

_nå_ 2.82 Nå nå 1% 0.8 0,5 a: 06m Q8 En än 3a n; En máw

NEX-f»

hm:

_

et? .v_._u

E_

suwcñm :m 2:0 a= usâ m=

vissna: usezom_ u=uzm ?man nissan: u=_o_s_o_m 39:5 mco usmnâm

u=_a§__su2 gängen.:

m:o›u_o._._o_.:a=:a.m..«›v_

482m âaw mwt©

-mmEczmm amêEwm

Tabellbilaga A 121

-Em

:u:

-E003

:Sch Eos_ anwa Qmm 0.2. QS .i Em wa0.3. v.vm?w m.mm mdm m.mm m,mm omm na m.mm

conomcån cuäcmå_

gå...

_

-88

._2523 UOS Qm 3 Qm m.m mm m.m o.m o... m.m E_ v.m o.m m.m m.m 2 m.m

_ucoüom 0:3? cmzuE coäcmâ_

2:582

m5_ Qm

E: ...ä ...S m8 m.mm Q2. 0.3. vdm ns 06m m mém Qmm v.05 o.: mdm

mEEam

t_

vumä_ :oo

ovan

ä_ v _. :mm ;Sw 5.0 m.. m.m m; ...o m.. m.m _ cd md v.. md od o.. Qm _._

.aim

-czmzømmå

s. :mm m.v 3 S. 3 3. .K m.v å m.m m m.v 3 E S m.v m.m

cozêuå_ :Eco .Eau

-czmzummäm

=_.:m=_.=_mua§:o› 2:3

:SE

W280..

.än âam 3 Qm m.m m.v 3 m.m o.m m.m md m.m Qm _.m m... Qm v,v 2

222.3 canco -xcmsåm

..:_=._uø_=m=a.m

aEEam

:u: _

u=x=›

.En :oo

m.

-E024

;än n: mm 06m vöm S: ES mä mo» mmm 0.5 13 S: å» :s 5a F

.vcoâum vmhvcüøgo 32m

ä.. -czwmzummä

.S

.E2201

.EEm m U m U m U .m U

-xsmcåm “asså sååå aweewm åzemm

m:u›go...ov=u::a.m.a›: S

å_

.muta v m5_ 3.2 mmumm 8.2 mi_

:os:

..on._=._uv_:m=

122 Tabellbilaga A

nä..._

.åoâå m.

:SchECC_§2 0.8nä»ndeo.: Ennas .ä mä3» nå 3amäS: .á

cocumñwz.:ozâaå man

inge.:

-EE

.ocowömvoE23a:=a=oE...m2 Q0 06 mm3. 2 S. m.”E ...m .d 2 ...n.w 2

cozzää_ oeâomå

nä_

t_

aEEsm0.3WS0.5 §0 m.:vä.m.: ad»WS Wowosm...å 0.3Q313 0.8

vunna_

t_ v

03a.to

?Am;småñmE. m..m... o.. vdn..0A d_ 0.0mdNN md od1_2 1_

.czmxowmzm

:_.=m=_.:_nva.m._..o›

E2: 3.

cuäcaâ_:am:Bao32mm... m... 0.0 E. 3. v.v 06 3 2 m... f. E 0.0m... 3

.azwâømwä

..=_=..u._:m_=zm.§3

283:.:oo

muxwê

au==aE:Bao.xcmsâm.

_ä_

_uEEmm

.S

.E :ao

o. m. m.

_3523_-..am.EauE än å.. En ER0.5,än Z. nsm5.3a ...ä na3.0.än E.

.ocoâomuâuåüøuc.czmâumâm

QQEM m O m U m U m U

.xcmzmñ “essäumêeâameeâ“essä

...oa._=._uzzu_::m

nu:o:

âo›._o.:ov=u:=u.m=§x

å.

:aaah-mävä.univ m3_ 8.2 2.2 00:2

aim

TabeIIbi/aga A 123

-=e

_.

__3022_

o,

:SchEoEsom.. 0.8mnnoeS. ...Eod»...á Q5 nåEnWS nä 0.2.?mQ8 .ä

cocuøcüncowwcmå_

_intåg_

-28

UOS.. | 2 m... 2 ä E m... ...m m..e..o.. 0._ m;m_3 3

01:85.”_ocoüomoänmwu_5:08coäcaå_

nä_

t_

Q8Q2.NG ;c E:an.vi. dä. Q8S».á mänm5..ä 3.» 0.3

Tug_ uEEzm

ä_ v

ovan:oo

så;Sw E. o.. m.. 3 i d_ 1_ 1_ 3 0.0md o... m..o..0._ o..

.aim

-czmâomåm

:_.:m===_n_._29_.o›

E2:

o. :oäzmå§5 .SP5m.”.d mm ...m vä .d 3. .ä o; .ä ä .á 3 3 ...m

:apso

.czwâoømam

..E=..u._=m_=:m

:u: nu?

283:.

-E259220..

d_ ä_h_ h_ S. NN2 3 m6...mod 3 E m.”o.” 2

au==:_›._-xumzüm

.8

mEFåm

_

:EE:

...ü ...oo

sâzgoz

_ocoüøm-cswâommä.Siw

uEuEtoçO

...oaaaäxzmzaäana» m U m U m U m U

:oo -xsmzåm “masa“asså“masa“asså

auEo.:_2..o_.:a==a.m._a›=

:E024å_

S_ .univ NE_ 812 :å 34m 3:2

:Bah

124 Tabellbilaga A

-E

:o:

3 n.. Q» 3 vd S. å 3 Qm 3 m.m 3 md Nv

._0295 aeeâ

00m

.näâä

.En | Am. .Gå S. md 3 vä mä r 3 | m.m m.” c 3

o.==un._m 8.8

.S

_S928_

3 E. | | S. 3. M3 u s | n | i

SES E_

0223:*

.P2

conuwcün

ä_

8_

EoE

vunna_ 2 2 3 | I 3 3 0.0 E. 8 x x 3

2.5 .näs 283:” V

ä_ G6:

v

mm m2 Em ä.. 0.2. ns ms ms m.: 5a 98 §3 vä §3

...Esa

oem

:_:m=v:_m_:zm._.u›

1 | I ..

Eåoâm 2.3

ämm-nå.: r I 1 .. | u

»S28 od 1% E: 2a möm QS

auaøb

_aEEmm 8_

282.: | | | n

§3. än.. .á mo... na ...am NG ma. Q2. ;o

8.309? ?KD nä.

s:x=›

:z

.v_._o -v_._o -fo -v23

E.

285mm .m »_26 ma: v.55 3:0 20:

u=::...___q._u2 ucnzåzao:

-mco a.: .ösa _se_ .050 E2

cm m:o›._u.._uu=a::a.ø.a›:

:Bah -ozuvøm å mig_ mmuevm_

adätoümuat...

I abellbllaga Å ll)

wuzgmco

:är:

04.3 ...mE_3. 3 o... od...aed...m3 m» 06 6:3

_xceam :é

5:a

Emm:

Sw _

.så odE 3 E 3 2 3 E. m...WN...wo... Q» 0...

850g..., .owEuE

.ciao

om :m 2 E 3 | 0,0 3 3 E. hm 3 3. m» 3

007::3552:.. ?EEE

3;.:

cmcumEcn

uoE

_oêøcmämcoöâw

8_

ECC_

minän; .oaasñ

uäzxt...v V

_mzsmmåou

öwå:oo

Eom

Zem.:5:.E:13 Q8. mä now0.9.0.90,80.9.ä... WE.

aêEsm .oEêsm6520

:oo

:gråa:

oem

m. .öcaâa

.så 03nå. n:E:Q3 a; E» 06012.5 ...EE: NS E

253.5 .moäoâa...zumfoñm

Eos_xoov

Ȥ88 u .ams

STS_0.3nå.New m2 3.0 v.50EQ.0.9§5ä» m8 Q2. .cazwøêâh

0252:.. §40

mzzmcw

, :E

...E838_

_

u .wEawvEoZ

222:.” :JC 85.8

_wcämccoEêzm

.nEEE

ooTom

nuE.mzzmcw

.fo e...?5:9 at?

2:_

.wcñoxrzq

:umcâm usåwf©2:23;22._vems;05:aE50usâswso: :E

vissna:nazism39:5 .Esaiasucsåom_ucñä>nsmusm._2525

_..._a§__..._o2osawzaxyz

.små

89m Eom.mcñaxcnn

-mao9: m inte §505:0

-Emacs

:oucmzaskøç

.nämnasa n .mcåmzxmm

.a 2:32 mmåâ 3320,_

-omövmm

140 l avel/bilaga A

-SE

:o:

04.E. 3 2 E m... S. od3 f 0:.”m; 3. Z

asså

._0255

8%

.nâmto

.så 3 3 oám.”ä_ | mä 0 3 u Z E I md

.on 0.3.3..”

.S a›=a_o=3 ...m3 | | 2 E. E od u | u a 2

STS_9.332*

A5_ 5285,,...

å_ 8_

E05

...m3 | I 10 3 2 2 S...8._| 3 3

0:5.§2 to_

vunna_283:* V v

t_ v

assåm.:ät. QS2aWS än m5.Q2Qomo.:QS.e.: E: how

Sn

:Em=_..:_m_=:ma_._o›I | u x

._052909.3md»Now10mnä...ä WE. då m3»Q8 QS

:SE

870m.:

månen.. | | | .. | |

87::oäönäa.:2 En m.: 0.3 ...åNS Q2

Sen.:

_mEEam8_

250g... | I |

_nå_än.. E»E: å... ...Q E: m5.dä. m.: :å

2559.3 ?H830D

...§5

...t

.v_._o -x.ö at? -v_._o

nomcümv:_m›._mEEE»E0usêsm20: 05:a»_30so:

ucsazzzo:256.22osoaxon... usäsmusâauzEsåun..Ewas»?maaEna;

ucêmzzaz

-mEOE: ;semEB: .v509B

m:o›u_0..uo_.:a::a.2u›=.m

:aaah.a min.: 910mm_

Rxorzzmmaa..oâuvøm

I (IDG/Iblldgd A lll

muzxmco

.. .BE

m.

asså 3 E. v.m v; o... m... m.v vdE. Qm 3 3 3 özmm :é

5:0

Emm:

Sw _

m.

5% 3 3 m,m v; Qm m 2 Wm o.m m; m.m 3. m.m

893:.. m.: .oEzuE

.etwa

om :m v, m.

o... m.v i u o 3 2 m.m 2 3 o,v m _.v

Små_ 223:.. 055:..

§5

:ocowcån

noE

.GEEEmmCPÖÄM

8_

Eos_

w, 3 om 2 0 G6 m E 3 m6 2 3 Q0 m6 .S35

03m än; Sååå

V 3.0:

.asswåun

Små :oo

Eom

m.

.§53 n: _.mm ämm mä 06m ms :w o.: m; Qvm 0.2. ms S: ...E

._oEE:m .0520

:oc

.oåäaa

Sw

m. german:

55 0:232 n: n:0,8 m3 m.mm omm ñvm a: m.: vämä Qmm s m.vm

.moäüwa m=u säg?

EoE xuou

w. a.

wash: | :mms

ETS_ m.: v.vmQvm _m Q2. å: Qmm mmm md» 2 m» vdm ,swzwszah

8302.5 §2 23%.;

ä:

_mEEam 8_

m. .wcanxaoz

n 2. m.: 2,302.”

§3_ ;m2 053% 0.2 m.: Em ...á a.: m.: 3: m.mm n;

§5 §0

mcämcroêEsm _

.mess

870m

uoE .mzzwcm

at? .x._o›

.§9 5:9

0.:_

.mcamxcs

:umcåm EEE 3:0 essä; so: usâsm uEmä> .Ein »E0 32.2 so: :E

...Evans o=_o.s_u_m osmä> osawzaz.: vissas: _Eszxom_ usmusm .Kaea

_ä_aa›__so2

.uwå

29m Eom .mcaaxcoa

.25 9: m möte §50 .sto

.EäuE

cuvcsäzxw_

.Hamann a

.uâøuøm .a ala_ min.: musen_

.mcaxøawe

128 I abellbilaga A

2 _.m Ä 2 od 3 3 Qm 3 md md 3 mm md

uáuåaå asså

.to

Sw

nämt..

ö.. :än 3 m.. m; n_ 3 u I | E. | 3 3 u od

.S 5:23_ 3 o; 3 .. .. m; Qm m.m m.. | t m; om

031:: »...935 Am.:

AE_ :usoøcån

ä. 8_

Eos_

3 Qm c | i E 3 2 ad | 2 Z

TmS_ uäm än; n:

oäönä Am.:

ä_ v

asså WE. nom 3x 12 WS Qvm 3.» ...mm m; Gm Em n; mä m,mm

som

:_bm=v:_mua.mx.o›

| n n 1

_EE_ .må 04m dom Wmm då. Wmm 0.00 mdm m; m.: ?m

oâüaä

Ammâuâa_ annan. | n n |

839 2909.8 mqm Bm Qom m.mm Qmm Em Qmm 0.5 Qom

§8

aEEam 8_

_

283:” u I |

_m5_ ämm... ...E Em ñG 0.3 di. m.: »Jm 2a 3: »dm

ouåontm Gm:

2:2:

.E

-V_._u a...? -få 5:?

_E_.:§__.ä2 ucêxâ: ocêczn.. us_:§__as2 usczwm: ocszxoü 32:3

-mto m.: .xåm E8: -v50 man

mm m:o›u_ocov:a==a.w_a›z

:aaah -omñuom å mmnøoø_ mango_

l abellbilaga A 129

.

mvzxmco

.BE

3 ca m.. 3 3 mä 2 Qm 0._ m_ 3 2 E.. 2 :Emm :é

asså

5:0

Emm:

oom _

så f å m; 3 3 3 o.. .å od to to 0.0 2 m;

oranga .ouEnE

.etwa

om :m n.

md md ho | md 2 m E 1_ m_ md 3 Qm o;

83e_ oäöntm uåEE

:usumcån

noE

.uEêmamcohån

8_

EoE

E G od a od 3 2 2 3. o.m f. od 3. E 5.52»

min än; oåöøä

.azswnøzon

.ömå :oo

Eom

...á 3x na Em E: nä må Qmw mdw na 1% då 04m Sw

mEEsm .öEcSm .ohnoö

:oo

...sägas

com

.öcüaaz

så 0505:” Nä m; aa 3a ma m.: mdo 0,8 E... Nä Q5 N60 å» ...oo

.moEoäa .En mf2mm

Eos_ xuoc

wååâ u _ams_

oomuz: Eåuaea då 0.; då 0.9. mä oi ...å m3 0.8 mä mä mä na .cuzwåzzh

mzzmca

ä:

aEEå 8_

_ v.

| .mEamvEoZ

§3_ .mås 18 ...S NS :w tm» m: 0:a .ä Q3 NS Nä NS Nä Eäuâa

väsen

_nEsmctoEEsm

.også ocTom

va.: .mzzmca

-v:o -v:o -V_._o at?

2:_

.mEaoxEg

:omcñm v.55 »E0 §23; su: campa; 39:9...än »E0 usäâ ma: Ensam :E

usamzzzo: nissan: 2:93.05 32:5 caucus: usozxom_ .uâEm

u:_.:m=m.o§

ömâ

som Eom .wcaoxcnm

.Hö 9: w nöta .§30 5:e

.Emacs

concmzmfo..

.gångna u e.acåmzxmm

-oxouøm .ä manga_ mmuooo_ mwsoöç

. _

Sv.

. 3! n_

”mammal...i.x.ul,›

m

211..

...m,...m:.45

.

412:.

§61...?

âmmmzm,

12.51.,...

nå..

.éliiä

J

.wmmwøuü

.i .ü .

Appendix

Frånvaron bland industriarbetare 1972-1975 med

särskild av förhållandena inom verk-

belysning

stadsindustrin

1¶Allmänt om undersökningens syfte och uppläggning

1.1 Sy/te och inriktning I anslutning till analyserna av arbetskraftsströmmarna för arbetare inom verkstadsindustrin har även en annan för bedömningen av arbetskraftsfrågorna viktig faktor studerats, nämligen frånvaron. Tillgången till redan insamlade uppgifter är emellertid mera begränsad när det gäller frånvaron än vad beträffar arbetskraftsströmmarna. Med ledning av Statistiska centralbyrâns månatliga sysselsättningsstatistik för industriarbetare har det dock varit möjligt att belysa förekommande skillnader i frånvarofrekvens med beaktande av kön, branscher, företagsstorlekar och ortstyper.

De beräkningar som genomförts i detta sammanhang innebär följande: - Studier bland arbetare 1972 - 1975 för olika hu-

av heldagsfrånvaron

vudbranscher inom industrin och för olika delbranscher inom verk-

stadsindustrin, i samtliga fall med uppdelning på kön. - 1973 och 1974

Studier av heldagsfrânvaron februari, maj och november för samma branscher med specialberäkningar för kön och företagsstorlekar samt 1974 även för regioner.

1.2 Statistikmateria/ets omfattning Månatlig offentlig statistik över frånvaron för arbetare inom industrin har insamlats sedan 1947. Uppgiftsinsamlingen från företagen skedde till och med 1962 av Socialstyrelsen (med resultatpublicering i ”Sociala meddelanden“) och har därefter handhafts av Statistiska centralbyrån (med resultatpublicering i “Statistiska meddelanden“). En sammanfattande resultatredovisning för åren 1947-1972 återfinns i skriften ”Sjukfrånvaro i arbetslivet, del 4, sid 20-32, vilken utgetts inom ramen för en utredning från de medicinska expertenheterna inom SAF och LO.

Uppgiftsinsamlingen sker bland ett urval av alla industriföretag, som ingår i det centrala företagsregistrets situationsregister (CFRS). Totalt utvaldes 1974 3 200 företag med ca 6 220 arbetsställen att ingå i urvalet, däribland alla företag med mer än 500 anställda.

De uppgifter i statistiken som kan läggas till grund för en beräkning av frånvarofrekvensen är

132 Appendix

-

dels antalet anställda arbetare, varmed avses alla arbetare (vuxna och min-

deråriga), som under en viss dag i undersökningsmânaden varit i arbete

eller frånvarande på grund av friskift eller omfördelning av arbetstiden

eller frånvarande på grund av semester, sjukdom, tillfällig ledighet, mi-

litärtjänstgöring, moderskapsledighet eller dylikt. Permitterade arbetare

medräknas dock ej, - vilket avser antalet arbetare som samma

dels antalet frånvarande, dag

varit frånvarande på grund av semester, sjukdom, tillfällig ledighet, mi-

litärtjänstgöring, moderskapsledighet eller dylikt. Endast heldagsfrånva-

ron registreras. Frânvarøfrekvensen avser därmed relationen mellan antalet heldagsfrånvarande och antalet anställda en viss dag i varje undersökningsmånad.

Även om semestern i princip ingår i frånvaroregistreringen kan dess inverkan till övervägande delen elimineras genom att juni-augusti och december undantas från beräkningarna. Så har också skett i de analyser som redovisas i det följande.

2¶Frânvaroutvecklingen 1972-1975

2.1 Allmänna data

Sedan 1972 redovisar Statistiska centralbyrån sin månatliga sysselsättningsstatistik med en branschgruppering enligt SNI (Standard for svensk näringsgrensindelning). Totalt innebär detta en uppdelning av industrin på nio huvudbranscher med sammanlagt ca 55 delbranscher. 1 denna utredning belyses utvecklingen inom samtliga huvudbranscher samt inom verkstadsindustrins sju delbranscher.

Heldagsfrånvaron inom industrin som helhet har under perioden 1972-1975 utvecklats enligt följande.

För såväl manliga som kvinnliga industriarbetare har heldagsfrånvaron

sålunda stigit med drygt en femtedel på tre år, från 10,8 till 13,2 % respektive

från 14,1 till 17,0 %. Relationen mellan männens och kvinnornas frånva-

rofrekvens har samtidigt varit i stort sett oförändrad. Beräknad som ett medel-

I anslutning till mera detaljerade uppgifter i tabellerna 2.1 och 2.2 retal for januari - maj och dovisas i de två följande avsnitten utvecklingen och läget inom olika september - november branscher. respektive år.

Appendix 133

Tabell 2.1 Frånvarofrekvens bland arbetare inom industrin 1972- 1975.

2+3 2 3 31 32 33 34 35 36 37 38 39 Statlverkstmm Män

Kvinnor

Män+kvinnor

Källa: SCB. Anm: - Årsmedeltal = medeltal for frånvarofrekvensen januari-maj och september-november.

- Frånvarofrekvens = antal arbetare, som en viss dag varit frånvarande från arbetet av annat

skäl än arbetsbrist, i procent av antalet anställda arbetare exkl permitterade.

- Branscherna är följande: 2 = Gruvor och mineralbrott 3 = Tillverkningsindustri 31 = Livs-

medels-, dryckesvaru- och tobaksindustri 32 = Textil-, beklädnads-, läder- och läderva-

ruindustri 33 = Trävaruindustri 34 = Massa-, pappers- och pappersvaruindustri + grafisk

industri 35 = Kemisk industri, petroIeum-, gummivaru-, plast- och plastvaruindustri 36

= Jord- och stenvaruindustri 37 = Järn-, stål- och metallverk 38 = Verkstadsindustri 39

= Annan tillverkningsindustri. “Statliga verkstäder m m” ingår ej i någon av de övriga

uppgifterna.

2.2 Frânvaron bland manliga industriarbelare En analys av Ina/dags/iârivarort bland ;nattliga arbetare visar följande branscholikheter: Frånvaron inom annan tillverkningsindustri (SNI 39 -främst produktion av guld- och silvervaror, musikinstrument, sportvaror och borstbinderivaror) har samtliga år legat på ungefär två tredjedelar av industrigenomsnittet men ökat från 7,0 % år 1972 till 8,9 % år 1975. Också inom trävaruindustrin (SNI 33) liksom inom textil-, beklädnads-, läder- och lädervaruindustrin (SNI 32) har frånvaron legat betydligt under totalmedeltalet. Relativt sett har dock uppgången varit något snabbare än för hela industrin - från 8,0 till 10,4 % respektive från 8,6 till 11,0 %. Även inom jord- och stenvaruindustrin (SNI 36) har frånvarofrekvensen varit lägre än för hela industrin men skillnaden gentemot totalmedeltalet har minskat från 1,5 procentenheter år 1972 till endast 0,4 enheter år 1975. För massa-, pappers- och pappersvaruindustrin samt den grafiska industrin (SNI 34) noteras genomgående frånvarofrekvenser något under industrimedeltalet. Detsamma gäller den kemiska industrin (SNI 35), till vilken branschgrupp

1.54 A ppenaix

Tabell 2.2 Frånvarofrekvens bland arbetare inom verkstadsindustrin 1972 - 1975

38 381 382 383 384 3841 3843 385

Män

Kvinnor

Män + kvinnor

12,9

Källa: SCB. Anm: - Årsmedeltal = medeltal för frånvarofrekvensen januari-maj och september-november. - Frånvarofrekvens = antal arbetare, som en viss dag varit frånvarande av annat skäl än arbetsbrist, i procent av antalet anställda arbetare exkl permitterade. - Branscherna är/öljande: 38 = Verkstadsindustri (exkl gjuterier) 381 = Metallvaruindustri 382 = Maskinindustri 383 = Elektroindustri 384 = Transportmedelsindustri 3841 = Skeppsvarv, båtbyggerier, 3843 = Bil- och bilmotorindustri 385 = Industri för instrument, fotooch optikvaror, ur. “Statliga verkstäder m m ingår ej i någon av de övriga uppgifterna.

även hänförs petroleum-, gummivaru-, plast- och plastvaruindustrierna. - För verkstadsindustrin

(SNI 38) har frånvarofrekvenserna genomgående

-

legat 0,2 0,5 procentenheter över totalgenomsnittet. -

Den näst högsta frånvaron kan noteras for livsmedels-, dryckesvaru-

och tobaksindustrin (SNI 31) med 12,5 % år 1972, 13,6 % år 1973, 13,7 %

år 1974 och 14,5 % 1975. -

Järn-, stål- och metallverken (SNI 37) har genomgående uppvisat den

högsta frånvaron med avvikelser från industrigenomsnittet varierande

mellan 2,6 procentenheter 1972 och 3,2 procentenheter 1975.

Det bör vid en bedömning av uppgifterna för de olika branscherna beaktas, att det inom huvudbranscherna kan finnas betydande skillnader mellan olika delbranscher liksom även mellan företag av olika storlek eller med olika lokalisering. Detta förhållande belyses i avsnitt 3, men redan en analys av verkstadsindustrin ger en bild av betydande skillnader mellan delbranschema. - Frânvaron inom

metallvaruindustrin låg samtliga år ungefär 1,5 pro-

centenheter under medeltalet for hela verkstadsindustrin - och därmed

också under medeltalet for hel_a industrin. - Instrumentindustrin

låg 1973 ungefär en procentenhet under verkstads-

industrins medeltal, men gapet vidgades fram till år 1975 till 2.5 enheter.

Appendix 135

- Maskinindustrin har genomgående legat något under branschgenom-

snittet. - Elektroindustrin nära medeltalet for hela verk-

låg 1972 och 1973 mycket

stadsindustrin men uppvisade 1974 och 1975 något lägre tal än detta. - Verkstadsindustrins dras varje år upp av frånvaron inom

genomsnitt

transportmedelsindustrin genom att varven och bilindustrin uppvisat

frånvarofrekvenser om i medeltal 3,2 respektive 1,7 procentenheter över

branschgenomsnittet. Sammanfattningsvis kan man sålunda beträffande frånvaron från manliga industriarbetare konstatera en klar ökning mellan 1972 och 1975. Betydande nivåskillnader föreligger mellan olika branscher, och dessa var relativt sett ungefär desamma år 1975 som år 1972.

2.3 Fränvaron bland kvinnliga industriarbetare Den totalt sett konstaterade högre frånvaron for kvinnliga industriarbetare återfinns genomgående i alla huvudbranscher och framträder även inom verkstadsindustrins delbranscher.

Ett annat generellt drag innebär, att de for männen konstaterade skillnaderna mellan olika huvudbranscher i stort sett återkommer vid analysen av frånvaron bland kvinnliga arbetare. Det enda mer markanta undantaget utgörs av huvudbranschen annan tillverkningsindustri, inom vilken finns den lägsta frånvaron 1975 bland männen medan branschen for kvinnornas del ligger något över medeltalet för hela industrin.

Ãven när det gäller utvecklingen mellan 1972 och 1975 kan samma ökning, drygt en femtedel, noteras for både män och kvinnor. För kvinnornas del innebär detta en ökning av frånvarofrekvensen från 14,1 till 17,0 %, medan motsvarande siffror for männen var 10,8 och 13,2. Vissa branscholikheter kan dock konstateras for kvinnornas del. - av frånvaron mellan 1972 och 1975 noteras for

De lägsta ökningarna

livsmedels-, dryckesvaru- och tobaksindustrin - från 17,1 till 18,5 %

- och for massa-, pappers- och pappersvaruindustrin - frân 14,8 till

15,9 %. - med 2,5 - 4 procentenheter förekom inom textil-, bek1ädnads-.

Ökningar

läder- och lädervaruindustrin (14,1 % 1975), trävaruindustrin (15,0 %),

kemisk industri (16,7 %), Verkstadsindustri (18,1 %), jord- och stenva-

ruindustri (18,6 %) samt järn-, stål- och metallverk (20,0 %). - av frånvarofrekvensen - från 12,5 till 17,7 % -

Den högsta ökningen noterades for ”annan” tillverkningsindustri.

Även mellan verkstadsindustrins delbranscher föreligger vissa - och över åren ganska stabila - skillnader i frånvarofrekvens. Liksom var fallet for männen uppvisar kvinnorna inom elektro-, metallvaru- och instrumentindustrierna frånvarofrekvenser under branschmedeltalet med respektive 16,6, 16,7 och 17,4 % år 1975, medan maskinindustrin med 18,9 % låg något

l beräknad som ett meöver samma medeltal. Högsta siffrorna uppvisade transportmedelsindustrin

deltal for januari-maj med 21,9 % - varvid siffran for bil- och bilmotorindustrin uppgick till

och september-november 22,5 %. respektive år.

136 Appendix

3 Frånvaron i företag av olika storlek och i olika

regioner

3.1 Analysens inriktning [analyserna av bruttoströmmarna för arbetare inom verkstadsindustrin kunde vissa signifikanta skillnader i kvarstannandefrekvens konstateras mellan företag av olika storlek. Generellt sett kunde en med företagsstorleken ökande kvarstannandefrekvens noteras.

En tidigare utförd analys (se avsnitt 3.2) antyder, att vissa skillnader mellan företag av olika storlek kan föreligga även när det gäller frånvarofrekvens.

Räckvidden hos den tidigare analysen har dock bedömts vara otillräcklig för att medge mera generella slutsatser. Möjligheten till större bearbetningar har också ökat genom att Statistiska centralbyråns månadsstatistik från och med 1973 kan ADB-behandlas.

Den i det följande redovisade analysen avser en totalbearbetning av frånvarostatistiken för februari, maj och augusti 1973 och 1974 (inga normala semestermånader ingår sålunda) för samtliga huvudbranscher inom tillverkningsindustrin och för de viktigaste delbranscherna inom verkstadsindustrin. Dessutom har separatuppgifter framtagits för dels järn- och stålgjuterier, dels övriga gjuterier (dessa företag hänförs i SNI-grupperingen till järn-, stål- och metallverken).

Efter arbetsställenas storlek har följande indelningar gjorts med hänsyn till antalet arbetare:

05 4 0 5- 9 0 10- 19 0 20- 49 0 50- 99 0100-199 0200-499 02500

Då arbetsställen med mindre än fem arbetare är mycket svagt representerade i statistiken, är uppgifter för deras del osäkra.

Genom att vartdera året tre månader medtagits i denna analys jämfört med åtta månader i sammanställningarna enligt avsnitt 2, finns smärre skillnader mellan medeltalen i de båda analyserna. Åttamånadersberäkningarna för 1973 och 1974 gav medeltal om 11,3 och 12,4 % för samtliga manliga industriarbetare (14,5 och 15,3 % för kvinnorna), medan tremånadersanalyserna uppvisade genomsnitt om 12,6 och 13,4 % (16,1 och 16,9 %). Tremånadersmedeltalen ligger sålunda genomgående för männen ca en och för kvinnorna 1,5 procentenheter över åttamånaderssiffrorna. Denna högre frånvarofrekvens vid tremånadersanalyserna återkommer emellertid med små variationer också för samtliga huvudbranscher liksom för delbranscherna inom verkstadsindustrin. Den relativt enhetliga avvikelsen bör därför sakna nämnvärd betydelse vid analyserna av skillnader mellan företag av olika storlek.

Vid sidan av uppdelningen av arbetsställena efter antalet arbetare har

1.5/

också en indelning i fyra olika regioner genomförts på samma grunder som i analysen av arbetskraftsströmmarna. Regionerna är följande: - Stockholm med förorter (inkl Södertälje) - med förorter

Göteborg - Åtta stora industriorter (Eskilstuna, Jönköping, Linköping, Malmö,

Norrköping, Trollhättan, Västerås, Örebro) - orter

Övriga

Av tekniska skäl har korstabuleringarna av företagsstorlek och ortstyp endast kunnat genomföras för 1974.

3.2 Försöksutredningjör åren 197/ och I 972 Statistiska centralbyråns statistik lör februari och september 1971 och 1972 har använts för att belysa frånvarosituzitionen inom “mekaniska verkstäder, vilken grupp före 1972 års övergång till SN1 huvudsakligen omfattade maskinindustrin och biltillverkningen. Sammanlagt ingick varje månad ca 150000 arbetare i beräkningsunderlaget, varav ca 10 n var kvinnor.

Beräkningarna visade för manliga arbetare en heldagsfrånvaro om i genomsnitt för de fyra månaderna 8,7 % för företag med högst 9 arbetare,

10-49 och 50-99 arbetare, 11,7 % i gruppen 100-199 9,6 % i grupperna arbetare, 12,2 % i gruppen 200-499 arbetare och 12,4 % i större företag. Frånvaron steg alltså tydligt upp till företagsstorleken 100-199 arbetare per arbetsställe för att sedan i stort sett stagnera.

Motsvarande beräkningar för kvinnliga arbetare inom de mekaniska verkstäderna visade en tydligare ökning med stigande företagsstorlek från 10,1 % vid arbetsställen med 10-49 arbetare till 18,4 % ide största företagen. Endast företag i gruppen 50-99 arbetare avvek från den allmänna tendensen med en frånvarofrekvens om i medeltal 21,8 %.

3.3 Frânvaroanaljvse/j/ör åren 1973 och l 974 - allmänna drag Beräkningarna för åren 1973 och 1974 har baserats på uppgifter från februari, maj och november respektive år. De företag, som ingår i bearbetningarna, hade år 1974 drygt 500 000 anställda arbetare.

De i det följande återgivna uppgifterna anger som regel ett medeltal för samtliga sex analyserade månader (vid ortstypsanalyserna ett medeltal för de tre månaderna 1974). Mera detaljerade uppgifter för de båda åren återfinns emellertid i en särskild tabellbilaga, och ytterligare grundmaterial finns hos utredarna.

En övergripande iakttagelse för tillverkningsindustrin (SNI 3) som helhet tagen är en med företagsstorleken stigande frånvarofrekvens. l-leldagsfrånvaron - beräknad som ett sexmånaders medeltal - vid arbetsställen av l Standard för svensk näolika storlek av följande sammanställning. ringsgrensindelning

framgår

1525 Appendix

Arbetsställestorlek Män Kvinnor

efter antal arbetare

Av sammanställningen framgår, att den med företagsstorleken stigande frånvaron kan noteras för både män och kvinnor. Den tendens till en likartad frånvarofrekvens i de största företagsstorlekarna, som kunde skönjas i undersökningen för 1971 och 1972, återfinns däremot inte i den utvidgade analysen.

En annan notering från sifferserierna är att skillnaden i frånvarofrekvens mellan män och kvinnor ökar med företagsstorleken. I de tre minsta storleksgrupperna begränsas differensen till högst en procentenhet, medan gapet är 3,5 och 4,0 enheter i de båda största grupperna.

En analys av frånvarofrekvensen inom industrin som helhet (SNI 3) för var och en av de fyra ortstyperna har gett följande huvudresultat. - I Stockholmsområdet

uppgick medelfrånvaron för manliga arbetare 1974 (tremånadersmedeltal) till 13,5 %, vilket ungefárligen motsvarade riksgenomsnittet. Storleksgruppsvis avviker mönstret emellertid nästan genomgående från rikssiffrorna. För samtliga företagsgrupper utom den högsta var nämligen frånvaron högre - i vissa fall 2,5 procentenheter högre - än i landet i övrigt, medan storföretagen låg 0,7 enheter under riksmedeltalet. Vidare kan noteras att i stort sett samma frånvarofrekvenser noteras ialla storleksgrupper utom de båda minsta. För kvinnliga arbetare var mönstret i stort sett detsamma som for mannen. - För Göteborgsområdet noterades genomgående högre frånvarofrekvenser jämfört med riksgenomsnittet. Särskilt kan noteras en frånvaro om 18,1 % för män och 23,6 % för kvinnor i de två största företagsgrupperna, vilket kanjämföras med riksmedeltalen på 14,5 och 18, n . Totalt uppgick frånvaron i Göteborgsområdet till 16,6 n för män och till 21,3 “n för kvinnor, medan motsvarande riksmedeltal var 13,4 och 16,9 Un. - För de åtta större industriorterna totalt sett nära riks-

låg medelfrånvaron medeltalen. Tendensen till en med företagsstorleken stigande frånvaro framträder klart med undantag för att den största företagsstorleken uppvisar en något lägre frånvaro än den näst största. - Frånvaron

vid företag i övriga orter låg något under riksmedeltalet för såväl män som kvinnor. Dessa skillnader förekommer i samtliga storleksgrupper, varför sambandet mellan företagsstorlek och frånvarofrekvens framträder klart.

En övergripande analys utan hänsyn tagen till branscholikheter visar sålunda klart, att frånvaron är högre i stora företag än i de mindre. Vidare framstår

SOU 1976:29 . 1.17

frånvarofrekvensen i både storstadsområdena och övriga större orter som

görs storleksgruppsvis. För klart högre än i landet i övrigt, när jämförelsen de största företagen - med mer än 500 arbetare - är det dock endast Göte-

som mera markant avviker från förhållandena i landet i borgsområdet övrigt.

Frågan kvarstår emellertid om olikheter i frånvarofrekvens mellan olika ortstyper helt eller delvis kan förklaras av olikartad branschsammansättning. För att försöka belysa detta redovisas närmast förhållandena inom verkstadsindustrin.

3.4 frånvaron åren 1973 och /974 inom verksrads/ndz:str/n En beräkning av genomsnittsfrånvaron under de sex studerade månaderna 1973 och 1974 ger följande resultat för arbetsställen av olika storlek:

Arbetsställestorlek Män Kvinnor efter antal arbetare

Den klara tendensen till en med företagsstorleken stigande frånvaro består även då analysen begränsas till enbart verkstadsindustrin. Sambandet kan noteras för både manliga och kvinnliga arbetare.

En analys av var och en av de fyra ortstyperna ger som huvudintryck, att det positiva sambandet mellan frånvaro och företagsstorlek består, även om smärre oregelbundenheter kan iakttas (se diagram 3.1).

En annan viktig iakttagelse är, att en jämförelse storleksgruppsvis mellan olika ortstyper inte uppvisar markanta skillnader utom vad avser företag med mer än 500 anställda. De skillnader i detta avseende, som kunde noteras för tillverkningsindustrin som helhet, har alltså för de flesta storleksgrupper försvunnit då ”Standardisering” skett med avseende på huvudbransch.

En kvarstående skillnad återfinns dock för de större företagen i Göteborgsområdet, som trots branschstandardiseringen har en markant högre frånvaro än företag i samma storleksgrupp i landet i övrigt.

Det bör dock också observeras, att de stora Göteborgsföretagen inte har samma fördelning på delbranscher inom verkstadsindustrin som gäller för landet i dess helhet. Även en jämförelse delbranschvis mellan större företag visar emellertid genomgående en högre frånvaro i Göteborgsområdet än i landet i övrigt. En ”Standardisering” med hänsyn till delbranscher reducerar dock skillnaden mellan Göteborgsområdet och riksmedeltalet från 3,8 till 2,5 å 3,0 procentenheter.

Sammanfattningsvis kan alltså beträffande verkstadsindustrin konstateras en med företagsstorleken klart stigande frånvarofrekvens. Vid en

140 Appendix

mmEEmm

Comn._

Å

E

mmvloom

mm

n._

FIOOF

D._

mmlom

.mto

mmto:Sek

g D

DL

OWION

m .mrötzzuå

D._ 83m To. w

8.0.3005möaäoo

m E i

[| Iä m_ md m

m.: F OF 1:3 lån

Diagram 3.] He/dagsfiânvaro 1974 bland Izzarl/Lgaverkstatlsarbelrtre

Appendix 141

jämförelse av medeltal för företag av samma storlek kan noteras att inga större skillnader föreligger mellan olika ortstyper bortsett från att de större verkstadsföretagen har en klart högre frånvaro än företag av motsvarande storlek i landet i övrigt. Ungefär en tredjedel av denna differens torde kunna förklaras av den från riksgenomsnittet avvikande delbranschsammansättningen i Göteborgsområdet.

Till ytterligare belysning av förhållandena inom verkstadsindustrin återfinns i tabellbilagan separata uppgifter - med storleks- och regionindelning - för följande delbranscher: - Metallvaruindustri - Maskinindustri - Elektroindustri -

Transportmedelsindustri - och bâtbyggerier

Skeppsvarv - Bil- och bilmotorindustri - Instrumentindustri

Tabell 3.1 Frånvarofrekvens åren 1973 och 1974 för män och kvinnor inom olika industribranscher och företagsstorlekar. (96).

Företagsstorlek efter antal arbetare

37 .. .. 16,0 16,0 16,9 16,1 17,6 17,4 38 7,2 12,3 12,1 14,2 16,6 16,0 17,8 17,1 39 11,7 8,4 15,8 18,4 .. 19,3 15,7 3 6,8 9,2 11,2 14,4 16,1 16,5 18.0 16,5

Anm: -- = uppgift föreligger ej. Frånvarofrekvensen är beräknad på medeltalet för sex månader och uttrycks i heldagsfrânvaro. a 3 = Tillverkningsindustri 31 = Livsmedels-, dryckes- och tobaksindustri 32 = Textil-, beklädnads-. Iäder- och lädervaruindustri 33 = Trävaruindustri 34 = Massa-, pappers- och pappersvaruindustri samt grafisk industri 35 = Kemisk industri, petroleum-, gummivaru-, plast- och plastvaruindustri 36 = Jord- och stenvaruindustri 37 = Järn-. stål- och metallverk 38 = Verkstadsindustri 39 = Annan tillverkningsindustri.

142 Appendix

Dessutom återfinns specialanalyser För järn- och stålgjuterier samt för övriga gjuterier. Medelfrånvaron för dessa båda branscher var under de sex studerade månaderna 14,7 % respektive 13,6 % för män och 18,2 % respektive 19,0 ln för kvinnor, medan motsvarande medeltal För hela Verkstadsindustrin var 13, *in för man och 17,1 n för kvinnor.

3.5 Frânvaron åren 1973 och 1974 inom olika lzuvzldbranschei med ilppde/ning e/ier /öreragsslorlek För var och en av de nio huvudbranscherna inom tillverkningsindustrin anges i tabell 3.1 frånvarofrekvensen lör såväl manliga som kvinnliga arbetare med separatuppgifter lör var och en av de sju företagsstorlekzirnzi.

Ett allmänt intryck är att den med företagsstorleken ökande frånvaron är gemensam för alla huvudbranscherna. I vissa fall upphör dock ökningen i storleksgruppen 100-199 arbetare per arbetsställe. Detta gäller exempelvis den kemiska industrin samt järn-, stål- och metallverken.

Ett annat huvudintryck är att en jämförelse storleksgruppsvis mellan olika branscher inte ger lika stora skillnader i frånvarofrekvens som de som kunde konstateras vid en helt ostandardiserad branschjämförelse. I stort sett består dock rangordningen mellan branscherna även sedan en standardisering skett För företagsstorleken.

En mera detaljerad redovisning för de olika huvudbranscherna med såväl storleks- som ortstypsberäkningar återfinns i tabe-llbilaga B.

Tabellbilaga B

Frånvaro bland industriarbetare 1973-1974

För de följande tabellerna l-17 gäller att frånvaron är beräknad som andelen (%) frånvarande hel dag bland arbetarpersonal, varvid medeltalet for februari, maj och november anges. Genomgående används forkortningarna M och K för respektive män och kvinnor. Med företagsstorlek avses antalet arbetare per arbetsställe. Källa är genomgående SCB:s månadsstatistik över sysselsättning och löner.

m.vm.mm.vQm2 v,...mm_.ov.m v_+S_ od_md_vd_N__m.m_om_o.:m.m_Nm_m.m_m.v_m.m_Nv_Nm_Nv_m.m_Nv_m.m_

m.md.vm.mmdE md...mNoNo v_ md_m.__N__Nv_m.v_v.v_m.m_vd__d_Nm_n.:md_o.:v.m_å_ _d_o.:3_

d.mNmv.vv.m2 3 f 3. m.mmd S_ od_md_md_m.__N__o.:v.m_Nm_å_v.m_o.:v.m_m.v_o.:o.:v.m_o.:

:Sch

m.v o,... m.m v_+S_ md_ o.: _.m_ o.: o.: m.m_

m.m od No v_ od_ om_ Nm_ od_ m: No_

.sto

m,v ...e Nm mmE©S_ od_ m.__ _,m_ m.m_ _,v_ om_

v.m Nm md v_+_2 m.__ Nm_ o.: v.m_ v.: m,v_

av _.__ o.: o.: m: v.m_ m.m_ a:

v_ _ Sd:

iocotüzvc_

Sea m,m

Nm md m S_ m.__ m.__ Nm_ _.v_ m.m_ m.m_

.oköö

f. Nm v_+S_ md_ m,m_ m.m_ Nm_ m.m_ om_ mm_ :oo

_dd m.m_ Nm_ od_ mdm _d_ ommm._m mmöam

v_ . _mdz

AM Nm d.m S_ md_ o.m_ Nm_ Nm_ Nv_ _m_ f:

»_3200 .cmzmfzzh

N_ 2. v_+S_ od_ m.m_ v,m_ m,m_ m.v_ f.. v.v_

.mcñoäzoz

v,_ Nm v_ md_ m.m_ _dm vd_ _.m_ o.: m.: 58.22

:_.:m=v:_mu:_:v_._o›__:N_ 2 3.3

20._ S_ m.m_ m: m.m_ m.m_ m.m_ m.m_

E_o._v_uo_m .mc_aov_c_›_

E92_

.

m3_v3_m3_v3_m3_v3_m3_v3_m3_v3_ m3_v3_m8_v3_m3_v3_m3_v3_

_szonuz_sauøz_sängs__mäuøz_åuduå_ssvoz_viss__mäuøz_uzodoå.mEaoxcom

9.95.43_

_ v m.

2 ov ä

dom

ud :m

nd_ :om :om

.Eau A ;Emmsm: v.mcåmzåm

xoväñmmn. 32.00_378m

å.å_..N3 _.åå.å3. :+2 N.:å.:å.: o.:o.:å.:N.:_å_å.: å.:å.: å.:å.:å.: o.:å.: å.å_vd__d_N.:å.:

__.N NåN.åNå : _NN__å.N_ å.:å.:å.:å.: N.:å.: å.å_å.:å.: å.:å.: N.å__nå__.__NN.å_å.å__._NN.__Nå.: __.å_å.å_

å. NN _k_o: N.å_.å 2 N.___ å.: N.:__å.: å.: å.:å.:å.:å.:N.:_._._å.:o.:N.:å.:o.:_N_å.:å.: N.:o.:

:Sch

N.N N.å :+2 å.: _..N_ å.: N.: o.: vd_ å.:

3 : GN_ å.N_ _.: N.: å.: nå_ _._N N.å_

5:0

å.N å.å 2 N.: å.: å.: N.: å.: 0.0_ _J_

mwEO

:+2 _ce_ å.: å.: N.: Nå_ å.: å.: _.N_ _e_

å.: N.å_ å.: __.__N_._._ N.å_

: _N.N__3:_ 2.:_

abzocüzvc_

89m å.N_ _J_ å.å_ å.: N.: _.__ N._._

m så_

2 _å.N__

3. .E320

sd_ å.: __.å_ N.NN N._N __.NNSN

:+2 __.NN_ :oo

:m

_Zw_

_å_ _E_ å.: N.NN ?N SN _._.N :NN

: såå_ mm._o_åm

N.N

_os_ å.___ _å_ N.__N EN N.: N.å_

2 _N.å__

93050 .E2_m:__o._.r

=_.=å:__:_åxane_

:o: ca

_å.N_ _.__ _.å_ å.: N.: N.å_ N.__Nnå_

:+2

.m:_a0:._._oZ

N.N

-Eaäoxuåuv: _E_ _.N_ å.: N.: å.: N._N ...NN EN .nEäå

åå 2 8.9 _d_ å.å_ å.: å.N_ N.: å.: å.:

rzøøoiåâ_Eözxooñ .mc_a0::_._

Eoø_

Nå__å_ Nå__å_ Nå__å_ Nå__å_ Nå__å_ Nå__å_ Nå__å_ Nå__å_ Nå__å_

Ea›=«._.._

N å å å_ å_. åå

SN

A_ -N

å_ .oN å

-kan A

:Bah:o__o_åmmå_ååIx:åå_l___N.å::_m=:mm_

146 Tabellbilaga B

2¶Qmm.m3 2 3. 0.03 3 E_m.8Q8

:+2 ä_E_m.:8.m_8.m_v.m_m.m_å_ v.m_8.2å_ o.:_a_e.:m.:

mmmdm.v3 3 3 E ä 3 0.8E80.8

v_ m.m_v.m__ä_m.:v.:0.2E_S_0.2v.8_Qmmo._mo.:0.2m.v_

v.

om0.0n_v,...E odm6m6E E 8.»3 8.» 0.8 8.8

2 m.: vd___8.0_od__.m_o.:E_n:_.m_v.:0.0_

:möh

8a 0.0 3 E

:+2 o.: m.m_ m.v_ å_ m.m_

E_ E E m.8

v_ 8.m_ o.: od_ ...ä E_

_ozo

B 3 h» 8.8

Z 8.9 m6_ m.: m.: _.__

mario

m. .

v.8 Q8 .

v_+_›_8.0_ Gm_ __ _ä_ m.v_ 8.m_

8.8 E_

8.0_ Go m.: 0.2

v_ Sö: o.:

1020:325_

E05 E _..8 .

m _›_ 8.9 8.8 8.9 m.m_ m.: E:

.PÃEÖ

.. v_+S_8.9 _S_ _ä_ n: m.8_ od_ å_ _ä_ ;oo

v_ m._m S: SN md_ m._m Q8_ mfuüm

8.9 _md_

.

S H8

E Sd_ 8.9 _d_ m.: _ä_ m.v_

?S050 ,cazmåøå

o.: E8

8.9 md_ _m6_ .

_.:m=_.:_=._a›_u_vm__Q2_

SUG v_+_›_

.wcñwxtoz

. .

3.9 vd_ _86_ md_

v_ _mi_Sö: ,oêmå

-meuzuwioa

_. ,

_›_ 8.0_ 8.9 ._ 0.9 _S_

fixa_Eöcvüoñ .miaoxåq

E62_

v8_ v8_ v8_m8_v8_m8_ v8_m8_v8_m8_v8_E..v8_

.wEamxcem

ouâêaum

M v 8

8_ 8.. 88

com

.o -m

ö_ .om :om

65m_ 8878_A ;såsm: u.mcåmzxmm

:aaah_otoämwz_ 88v|oom

Tabellbilaga B 147

å å å å å å å å å å å å å å _Is_ _å_ md_m.:v.:å.: å_å_ o.:_._._å_å_ _..__å_

å å å å å å å å v_ _å__å__å_ å_ å_ å_å_å_ 3._å_å_ _å_å_å_ånå_å_ 5._å_

S. å å å 5 å å å å å å å å å å å :SOFs_ E:o.:m.:o.:å_ å_å_å_ o.: __.___å_

å å å å _Is_ å_ å_ å_ _._._ o.:

å å __ _å_ å_ å_ 5._ _å_ ån å_

5:0

å E. å å å s_ o.: å_ å_ _.__

..._35

__.__ å å __.__ å

_E_ . .

_Is_ 8.8_ . .

å å å . . . . __ _ån_. . .

iococxwánø_

39m å å __.__ . å w s_ _E_ _od_ __.__ . .

.PBEO

_.__ å_ e.: _å_ m.: å_

_m2__mi_ .. zoo _Is_

. . _å_ _å_ _å_ å_ . å_ mwöñm

__ . . å: .

å å_ å.: å_ _.___ _å_

s_ _m2__mi_

»_3200 .cmzmfzzh

m. å å å _å_ __ m.: .

_Is_

.wc_a0__._._oZ

. v_ _å_ ___.___ .oEäå

m. å å . å _å_ m.: __ . s_

E_o_t_uo_m .w=_._o_=_._

_._.m=v=_=._a›m.=

EOS_

å_ _å_ å_ _å_ 3...__å_ å_ _å_ å__å_ nä__å_ å__å_ å_ å_ å_ _å_

GuaPZ-whh

V _. _. å_ a_ å

Sw

__ -m .___ ;om :om A ä_ .,

.oki 0078_0218__ca_ .wcåmzxmm

xozoämmn

mo 1 aøeuwtaga a

såa_3 E. S. å 3 3_3 nåååå.å vi: ed_å_.å_E_E_3_å.: _å_nå__å__a_å_å.: 3__ä_

v_ 3 å å Må3 _å_ mdå A3__å_sd å_ å_å_ o.:å_o.:å.:å_E: å_3_3_å_ o.:o.:o.:

3._ 3. 250,-. o.:_ä_å.: å.:3__ä_a:3___ I_ _ä_å,__

å 3 _a_

:+2 :i _å_ 3_ å.: å.: _a_

v_ 3 3 _å_ å_ å.: _ä_ å.: S: åå_

.SEO

2 nå 3 3 §50 _å_ å_ _ä_ 3_ 3_ 3_

å 3

v_+_›_så_ å_ å_ å.: å_ _ä_ å.:

v_ 3 . så_ _åá å.: o.: nä _å_ _nå_

iocorsmsuc_

A3..

89m

_Zm_w 2 ...å nå så_ så_ å.: å.: å_ å.: å.:

.o._n_u._O

_zmâvi D_

så_ _E_ _.__ å_ _a_ å.: _J_

v_+2 _nä_ ;oo

:Bunau

. . . mmöüw

.Eau v_ . så_ . . å.: å_ Så _d_ 0.0_

så_ _åd _.: å _k_ 3_ 3_ _å_

s_ _nä_

93050 .:a:m_=_o.:.

o. å E_ 3 v_+_2 : å_ nå_ å.: _L_ å_

_.=m=_.=_:.=_›m..onaan

:u: .mEaovEoZ

E_ å v_ _å_ å_ _å_ å_ å_ _åå å_ .også

-muonaaa

å 3 q_ tumma.:.z å_ _ _å_ åa_ å_ å_ m.:

Eöcxuozm .wcñoxEq

E2:

å__å_ å_ _å_ _å__å_ å_ _å_ å_ _å_ å_ _å_ å__å_ å_ _å_ m3__å_

cäråmum

m _. å å_ åå åå .o -å som

so_ .om å_

:aaah-oki ååIx: A ;Emm ...ä .mcåmzvümu

xozoammm_ ååTooå

w U Wu.mm.N M m % m.. a B 149

E m.mv.vo...E mdodcd3

v_+_›_ o.:md_cd_od_n:o.:o.:o.:m.v_o.:m.m_v.m_m.m_v.m_m.m_od_m.m_o.:

2 .ä v.mvdodod...wod

v_ ...á9.0 üm_md_m.m_md_hm_o.:m.:_d_o.:cd_m.m_m.v_vd_v.m_m.v__d_N.:

o...m.mo...n..mdmdmdod2 md

:SOFE m.: vd__.m_a.:v.m_0.2m.m_E_m.m_o.:o.:v.:o.m_m.:m.:v.m_m.:

_d v.m md

v_+_›_ vd_ m.: n: m.m_ _um_ m.:

m.m md o.: md_

v_ 8.0: v.m_ m.m_ md_ o.:

.SEO

m.m m.m od vd

2 _.m_ m.m_ o.: v.m_ v.m_

53:0

md _d md

v_+_›_:d o.: m.: md_ e.: m.m_

_mm _Zmv m.m_ m,m_ md_ md_ . _d_ 3.0_

v_ Sd_ Sd_

iozotäsuc_

E03 md _._. od vd

w, 2 :dv m.: m.: md_ m.m_

.oäxzmv

_5m=_.=_=.=_2ma_._

:u: 5 .

3.8 _.__ _.__ m.m_ m.m_ _.__ . m.m_ :oo

v_+__

4%...

_.v mü2mm

v_ _od_ m.m_ o.: v.: o.: v.v_

3.3 vd_ md_ o.: od_ ä_ m.:

.-=._a›_:=:=u_›_ ma:

wåvnoñmv .cusm._=o._._.

od E_ md_ md_ a.: . od_

v.: m:

.-E=u_c.=2_v_+$_

.mEamvEoZ

.EE

md .

Sd_ o.: _.mm md_ n: vd_

v_ se: .nêaå

_.:m=_.:_

ä S_

S_ Sd_ m,__ md_ md_ m.m_ . v.v_

4258_E_o:v_oo_m .wEaoxEq

E2:

.säg

m8_v3_E:v3_m3_v3_m3_v3_m3_v3_m3_v3_m3_v3_m3_v3_...Ev3_

:E232_åuouz_azocuz:även::E822_mzonoå_wzovuå_nzøouå,mcñmxcom

Eaäih o

o v 3_

a. 3

00m

.o -m

so_ |om :om

.väva A ;Emmam: .mcåmzxwmu

:aaah 3378_oovuoom

xozoämmå

lJU 1 UUCllUlIUgU D m. m.m m._ m.m _d å vdä E_3

v_+_›_ md_ v.: __E_ od_ md_ m.m_ m.m_ v.m_ m.v_m.m_ ä_ m.m_ _d_m.: dä_ m.m_ _.m_

md

_od_a.: _od__hv__v.m_:d _Qm_m.: m.: e.: md_ md_ vd_v.: 3.0_ m.: E_ md_ md_ md_vdm md_ m.: v.: m.:

v_ _m.v__

m. Z _ ...m 2 _..m vd2 E_od m.m

:Sch E md_ _.__ o.: md_ o.: md_ m.: m.: o.: a.: m.m_ _ o.m_ m.: m.m_ _.m_ v.m_m.m_

m; v.m md

v_+_›_ md_ o.: m.m_ _um_ ...i n:

md

v_ _od_ _o.m_ m.m_ md_ md_ _d_ å_ _d_

5:e

_u_ _. m.m md

Z od_ __ E_ _.m_ Qm_ d.:

§50

. m.m 3 E_

v_+_›_. m.m_ _.m_ m.m_

_od_ ...á _od_ _od_ m.:

v_ _v.m__ .

Eucocäsua_

89m . v.m ä .

. E.

w S_ m.m_ m.m_ _.m_

.0520

o.: v.m

v_+_2_od_ _md_m.m_ m.mm .. n: m.: ;oo

. _od_ _od_ . m.vm Ȋ

v_ . . wfoñm

_m.v__

o.: v.m E_ md

Gm Z _od_ _E_ o.: m.mm ..

93050 é8_w____o_.w

_Zm_

v12 _od_ _md_md_ md_ _.m_ vd_ od_

.mEaovEoZ

.

v_ _od_ . . m.: .. _d_ md_ .også

_.=m=_.=_=._a›=2m

:o:

.

2 _od_ _md_md_ mdm _.m_ . o._m md_

-when

E_o__v_uo_m .wEaoxEA

E2:

m3_ v3_m3_ v3_m8_ v3_m3_ v3_m3_ v3_m3_ v3_m3_ v3_ m3_ v3_ _åoøoå m3_ §3_

_2333_§03: __2033_ :§08: 3:082_azonøå _asuuøå :E252 .mEamvEnm

cuuäâuh

._. v 3 2 a. 33

com

.o um

.e :om :om

.osm A ;Emm nu: u.mcämzxmm

:aaah xozoäwwn. 33700_ âvuoom

l abellbilaga B lb l

2 m6E. _6_.5 0.5

v_+_›_8.8 :Ö md_v.m_m.v_v6_m.m_m.m_m.m_m6_m6_v6__um_06_v.v_m6__.0_06_86_56_v6_

m.m_8,8_ä_2.9 8.3 m6__.m_cdm8.0_S:n:0.0_06_ä_ 5.0_m6_o.:_.0_04._0.5_04._u.:m.:v.:

v_ 8.8

_m.m$86:

5,0 _6_6 _63 mdod _6_ m:.i 06_m6_

2 :i 85 m.m_o.:m6_5.___.m_o.:m6_06_ m6_ 06_56_v6_a:

:EGP

v.v m.: _.0_ m6_

v_+_›_8,8 m.: 0.m_ m.: m.v_

md 5,0_ m.0_ v.: m.:

v_ 8,9 8,9 3,5 m6_

5:0

m... »d 0.v_

S_ 8.8 0.m_ m.: m.: 56_ 06_

.§50

. . 3

8.9 . 8.8 EN . 0.0_ m.0_

v_+_›_

. 8.9 56m . mdm o._m

v_ . . ?.09 .

uötocüsuc_

83m 86 m.0 .

8.9 . 06m v6_ 5.m_

c . . w E

.E020

. . ...ä vd_ . . 5._m

?.03 . . . . ._00

v_+E

. . . . . mfoäw

. . A86: . .. 8.0:

v_

. ...R md_ . . m.mm

2.63 . . ..

:m S_ ,casmåøi

_zmv

. 56_ m.v_ v._._ m.m_ m6_

v_+_›_ Avd ad

.mEaovEoZ

3.05.20... .

8.9 _._m . o.: o.: m6_

å.. :du .nEEZ

v_

-aa

.

Avd _nc E_ m.m_ . m.0_ m6_ m.v_

rim.. Z .u:_a0v_:_._

E_o__v_uo_m

så_

m5_v5_m5_v5_m_.5_v5_m5_v5_m5_v5_m5_v5_m5_v5_m5_v5_m5_v5_

._2332_mäumz.Mascus§93::E0002_azuøoå_mzoøoå_minnes__azoøoå.wc_50v_:o_

955:_v 5

m 5_ 5v 55

com

so um .9

:om .om A nu: .ucåmzxwm

bön_ 55700_55v|oom;Emmu

:så xozoämwm.

_.vQmQm0.0m,...0,»E_ 0.30.3 v_+_2 md_ 0.:0d_v.:Q2_..__Q2Q2Q2_.m_Q20.2Qv__d_0.v_0.2v.:Qv_

Q0vdQ» v_ _od__od_Sd_ Q2md_Q20d_0.2_.2m.:Q2Qv_m.2Q0_0.0_Q2Q0_Q0_Q2Q2Q2Q0_m.:_.2

Q v. v.vQm_.v0.00.304.Qw vdmd :Sch2 md_ m.:vd__,______ Q2Q2_.20.2Q23.2Q2Qv_Qv_Q2_ä_v,m_

m.v Q3 v12 vd_ md_ m.: Q2 Q2 Qv_ m:

Q» Qm v_ Sd_ Q2 Q2 Q0_ 0.0_ Q0_ va_

5:0

Q 0.v mw_._0Z od_ 0d_ 0d_ __ m2 Qm_ 0.2 o.:

vd v_+_›_6.8 vd_ _.v_ 2: Q2 0.v_ m.: m,...

2._ 2_ Q3 S:

Sd_ 0.v_ Q2 Q2 0,2

v_ C

iucotüauc_

88m

3 _.v_

m E 2.2 md_ md_ v.2 Qv_ 0.2 n:

.oäüö

0.0 3

v_+_2_Qvv v.2 o.: 0.2 Q2 Q3_ E: :oo

8.9 Q3_ md_ _d_ 3a mm mmöüm

v_ 8.08§5

0.0 Q3

S_ _Qv_ v.: m.: Q2 v.v_ md_ m.:

E3050 .:m:mø___o._._.

en Qm :+2 Q0_ Qo_ Q: 0.v_ Q2 Q2 Q2 m.:

_zm_ .wcñmxtoz

_. v_ Sd_ 2.3_ __ Q0_ _dm Qv_ 0.0_ Q2 n: .0E_m__

2 Qm Z od_ _d_ od_ _ _.__ Q2 0.2 e.:

E_o__v_uo.w .w:_._0v_:_._

_:2._.=_m_.a§ä›

E2:

m3_v3_m3_v3_m3_v3_m3_v3_m3_v3_m3_v3_m3_v3_m3_v3_:E0002m3_v8_:E252

_v.35_3:032:E0323:032__2333__åoøoå:E0002 .mcñoxcâ

.Essexv 3

a o_ 3 av

um com

:c .e :om å

65_ A .Eâmå: ,mcåmzxmmu

._23xozoämwm. 337cc_2.1.8

S % w m N Tabellbilaga B 153

8.

mmmcdodmdvdm.mmdmdmdmd

v_+_2 m.:vd__.____m.:vd_8.m_md_md_m.v_md_m:m.m_v.v_8.m_md_md_

m.v 8d_.mmd

8.98.98.9 25 md_8d_md_md__d_md_md_m.:vd_md_8.m_o.:o.:odmvd_m.m_m.m_o.:

v_ Sd:

m.mod8.mvdvd8.m_d vdmdvd

S_ m.:vd_md_m.:m.:_.m__.m__.m_m.m_m.m__d_ma_md_o.:8.__m.m_v.m_

:som

v. od v.m

v_+S_8.9 md_ __ o.: m.v_ o.: m.m_

2._ m.m

8.9 8d_ 8.: md_ m.: od_ 8d_

v_ __

5:0

m.

8d 3

S_ Sd_ vd_ __ m.m_ 8,m_ m.m_ m,m_

...mcö

od md

8.9 md_ m.m_ m.m_ o.: 8.m_ m.v_

v_+S_

2._ md

8.9 o.: 8.mm _.mm vdm mdm

v_ c Add:

iozocäsvc_

29m md md

m S_ 8,9 md_ m.m_ m.m_ md_ m.: md_

md .

8.9 md_ e.: m.m_ vd_ e.: m.m_ .to

v_+S_

. . . vdm . v.vm

. . . mmöñw

v_ 9.8 Amd:

md .

S_ 8.9 md_ e.: md_ vd_ 8.m_ 8.:

98200 .:m:m_.___o._._.

:mm

od vd .

8.9 8.m_ vd_ v.m_ m,m_ . o.:

:+2

_Zm_

.mEaovEoZ

. 8,9 8.9 8dm mdm od_ 8.m_

v_ Add: . 68.34

od

8.9 od_ od_ o.: m.m_ m.m_ od_

S_

_.=m:_..=__:u›=a.o=.E_o.._v_uo.m ,mEaoxEq

_EE_

v8_ mm8_mm8_vm8_ m8_ mä_vm8_m8_v8_

d_ v 8 8_ 8v 88

Sw

.o um

.9 .om :om

, A ;såmm: .acåmzvümu

:Sam.ROL 887cc_88vuoom

xozoamms.

m. v. v.

v_+_›_8.8Gá_ od_vä_: ä_ v.____ __m.:üm_o.:m.:v.m__ä_o.:v.v_m.:N.:m.:o.:

. . v.m_ m.v_ 3._m.:m.: S:md__d_S: å_ E:

8.88.98.8m.:8.8 od_ av_od_ vd_84._0.0_ 0.0_

v_ . . än:

m. Nm 2 md3 0.8 od å 2 8.9GN_ o.:_ä_ od_ md___ o.:o.:m.m_o.:o.:o.:vä_Qm_v.m_Mm_n:_.m_m.:

:Sch

m, Q8 md :+2 8.8 m.: __ m.: a.: o.: hm_

. 8.8 m.: _ä_ v6_ 84._ m,_._

v_ _nä_

5:0

0.8 8 E 8.9 o.: m.: Em_ v.: m.m_ m:

mm:.O.

. m,... vd_ m2 _.__ m.: hv_ Wv_

v_+_2

. S_ v_ 8.9 0.8_ å_ E:

1020:325_

89m . Qm 3

w S_ vd_ _ m.: v: a.: m.:

.E205

m.. 3 3 _ v.m_ S_ m.: D: m.: :ao

v_+_›_

. 8.9 8.9 . 3a mä .än

. mñ2mm

v_ G2_

. o... v._.

2 . 0,2 v.m_ S: o.: 8.2 v:

möøoöo .cmzüzzzh

8.8 NH_ m.: m: m.: m.: vd_ vá_

nä :+2 3,8:

.MEQDvEOZ

_za_

8.9 8.9 o.: m.m_ E_ _ä_ 0.0_ of

v_ .oEEE

E 8.9 _ m.: _ä_ m.: nä_ m.: _.,__

2 _oda_

EåzgsaâsE_o.t_uo_m .wEamxEq

Eon_

m8_v8_m8_v8_m8_v8_m8_v8_m8_v8_ m8_v8_m8_v8_m8_v8_m8_v8_

...§53

Z v 8 2 a. 8

com

ao :m no_ å :om

.oxå A ;Emmå: a.acåmzxmm

:Bah_Böämwø_ 82:8_oovuoom

sou 1976:29 Tabellbilaga B 155

o. 6. m. m6m6m6m6m6md_.5 0.5

v12 __od_ m6___m6_06_m6_56___m.m_o.:m6__6_m6_v.v_m6__6_56_m6_

8.98.98.9 6.88.5:m.m_od__.v_m.m_66_v6_06_o.:m.v_0.0_m.v_06__,v_56_o6_v6_56_m6__6_m6_v6_

v_ 66:

-â ö m6o...m606E_m6_.mQ5Qm3

E- _›_ _um_6.0_56_06_m6_m.m_md_v.__m.__5.___..__m.m_m6_m6_o.:5.m_v.m_

v12 S: od_ m.m_ _.m_ o.: m6_ o.: 06_

v_ 6.5: Qm_ _d_ m.m_ 5.v_ 3_ v6_ m.m_

5:0

m6 v.5 m.5

Z _E_ m,__ _.m_ v.__ o6_ m.m_

mmEO

m.m

G6_ v6_ o.: 6.0_ m6_ m6_ _6_

v_+_›_ 66:

6.

. 6.0

86: __ m6_ v6_ 0.0_

v_ . 86:

uär_o_.:m=u:_

82m m.m

e.: v6_ m.m_ m6_ E_ m.v_ _.v_

m 2 6.0:

.osoö

. m.5

v_+_›_. 2.5: v6_ v6_ m.v_ m.v_ v.m_ E_ .to

. än 8.9 _6_ 66_ 56_ m6_ âbâ

v_ . 66m:

2.5: cd_ m6_ o6_ 56_ m.v_ 56_

2 . Sv:

»_3200 éa:m.___o_._.

m.5

än v_+__8.9 Am.: m6_ v6_ m.__ 66_ m6_ m6_

,äaavEoz

_zwv

m.

8.9 8.9 _m c6m 5.m_ 56_ v.v_ m6_

v_ Sv: 68:22

m6

2 8.9 G6: 5.v_ _6_ 6.0_ m.m_ m6_ m.m_

_.=m=_..=_o.=v_o_oE_o:v_oo_m .wcaøxcs

E2:

m5__å_ m5_v5_m5_v5_m5_v5_m5_v5_ m5_v5_m5_v5_m5_v5_m5_v5_

:§80:_ssvoz_ssøoz:även:32.02_åoøoå:E0002_mzunøå._2032.wånxcon

2:55

m_ v 5 5_ 5v 55

com

:o »m no_

å :om

.nanm A ;såmm: .mcamøama

:så xorövmmmw. 557.00_55vnoom

156 TabeIlbi/aga B

v.

3 mdo...Wv Qm3.0

v_+_›_ __ m.:v.:m.:m.:m.:_.__mä_E_E_m:m.m_0..._m.:o.:av_0.2v.:av_E_of

3.3 G.

. . . hv_m.: _ E_ 3_ m.:å_ n.:s...

8.9 _S_ 8.9 od_ Qm_od_ änmd_...om vd_

v_ .. .. . . ma:c

3 _._.E. m... Qm3

2 m.: m.:v.:v.:m.:m.___.__m.:n.:2_v.m_o.m_v.v_m.:v.:m.:nua:av__m_o.:

:Sch

. S Qm

v_+2 _ a.: m.: m.: m.v_ m.: v.v_ av_

v_ 8.9 _S_ _.__ od_ 3._ m.: 5._ m.:

.acc

0,»

E m.m_ 3.2 o.: o.: m.m_ u.: o.: m.:

mmEO

m.

.

v_+_›_. 8.9 0.2 v.m_ 0.2 __ o.: o.:

od

. 8.9 8.9 _ _ä_ å_

v_ .. _Qom_

Åozotasoc_

E03

m _›_ 8.9 .. n: n: a: m.: 0.2 q:

.0520

2._ 2 m6

v.m_ vä_ 0A_ in md_ å_

v_+_›_c .to

n: nä nä

. . . . mfämm

v_ . . .. 8.8: .

2._ E m,...

v.m_ nä_ m.__ 3a m.m_ 2:

2 c

:en »_3050 .:m:m:__c_h

_zw_

8.8 m.m_ md_ a.: v.: v.: m.:

v_+_2 _mi_

.mEaoxtoz

. . 8.9 8.9 8.3 3.3

v_ : . _nå_ .også

md

8.9 m.m_ o.: o.: 0.2 v.: m:

E av: .u:_aov_:_._

:zonxuoñ

êm=e=asäazåm=å

:SE

m3_v3_m3_v3_m3_v3_m3_v3_m3_v3_m3_v3_m3_v3__ä_v3_m.:v5_

2252._

m_ v 3 o_

av 33

Sw

:o um

no_ .om .om

Aron_ A -Eam_å_ .mcåmzxwma

._23xuzoämmn. 32:00_878m

1 aDeIIDI/aga u 13/

0. m._ _,mm.mm6m6 m.m m.m v.m m6_

v_+_›__mi8,0 _.__ md_md_md_0.0_m.:md___m6_06_v6_m6_m.m_0.m_0.m_v6_

. mdmv60_.m_md_m.mmm6_0,m_m.m_m.m_m.m_m.:v.m_06_m.m_m.m_

v_ .. . . . _06m0Q6: _âc

m._ _6m.mm6m6 m.m m6m.mv.m md

S_ _.__ md__d_vd_ m.__6.0_m6_m.v_v6_m6_m.m_o.:m6_m6_v6_

:som a.:sd

06 3

8.9 md_ m6_ v.v_ v,v_ m.v_ o.:

v_+__

m.m

§0 m.mmm.m_ v6_

v_ _0.m_0

5:0

66 m.m m.v_ 06_ m,v_ Z 8.9 md_ 6.m_ m6_

§50

.

m.m_ _6_ m.v_ m.v_

v_+_›._

. . . 06_

v_ . . 06_

uöcoämsvc_

som .

m 2 . .. m.m_ _6_ . m.v_ m.v_

__. .E620

_ m6 v.m_ m6 m6 md_

v6_ mdm

C . :oo

v_+2

0,mmmdm

. . QS . müoüm

v_ . .

8.00:

D. m6 m6 m6

_ v6_ m.m_ md_

E s . mdm

93200 .:m=m.___o.._.

m6 m.m_

8.00 8.9 m.__ . v.m_ m.mm

v_+_›_ G6: :än

.mEaoxtoz

Em.

. . 8.0_ 8.9 C60

v_ . 2.8 6E_a__

m6 m.:

8.9 8.0_ md_ o.: 06m

_5m=_.:_m›_a›2 :k: .mcñnxEq

_EE_

mmm_vmm_mmm_vmm_mmm_vmm_mmm_vmm_mmm_vmm_mmm_vmm_mmm_vmm_mmm_vmm_mmm_vmm_:E0002

oäâiah

v_ v m m_ mm

mv

00m

10 ›m

ao_ :om 10m A å: .acåmzxmm_

-Emm mm_|00_mmv|00m...Em

:så xozâmmms_

158¶Tabellbilaga B

n... ma_ wa%o@3 S_

vi: 3,9_nä_an_8.9_nä_8.9 _an_ n.: mo_un_n.:_un_ma_m.:an_un__d_o.:m.:_ä_n.:

X›%3 ä

8.9. . . _ä_ n.:_a_m.:od_n.:_an_o.: än_å_

v_ .. . ..2,5. : .. . nonnom .än

:a: 3.2_

3 S_cn§å S_

:SoH s_ ed_e.:_an_8,9_E_an_6,9 en_ n.: _d_n.:mn_E__ä__a_qn_m.:un_n.:mn_å.: 3._

...a %r@ S_

vi: Q8 _nä_ n.: m.: of 3_

Xø% S..

8.9 3_ n.: nä n.:

v_ 2.:_ ..

_uco

3 ÖuÖ S_

§502 s.: _E_ an_ _e_ _å_ _e_

. . . vi: . : .. . . å.: .. E_ å_

. . . v_ . .. .. . . ..

8.9¶En En

Eutocñsuc.

89m . . .

w 2 . .. .. . . an_ .. an_ an_

.ownäo

. . vi: . .. .. . n.: En .. E_ m.:

:oo

. c . v_ . : .. . . .. nam .än mfoñm

_nen_

. . 2 . .. .. . na_ å_ .. E_ E_

.:m:m_.=_o_._.

. . . . . . . .. .. . . . .. . .

vi:

_nån .mcñoxtoz

_zm_ . . . . . . . v_ . .. .. . . . .. . .

_ _ä=__=___._ .. . . . . . .z .. .. . . . .. . .

Eönxuâm .w§5v_=_._

så_

nå__å_ nå__å_ nå__å_ nå_ nå_Sö_ nå_å_ nå__å_ nå__å_ nå__å_

:_2032_magnus__azuoøz_svans__azouoz:gone:_Nzuouz_nåns__êuuøz.mEanvEnn

...säga

m_ _. n. å_ a. å

so :n Sn é_ å len

:så.mån 0.2.8_A ;såå_ .mcåmzxwmu

_utnämna_ oåváon

Tabellbilaga B 159

v.

v_vmmm.v3A3 m63 md3 md ä E md m,...3 vdod . .

v_+2 od_ _.m_v.v__ä_ . V.«ä. m.:m.:__

3 od »d od

. 8.9. 2.0_ä_G6_Ge ä_ 3_S:md__.v_Wm_ v6_vd_vd_. . v.m_o.:m.v_

v_ . . 8.0: . .

m.. 0.0f. 06m6 3 vdmdmd md m6_d...mvdvd...w . .

2 än8.3 _.m_m.:md_. . md_md_vd_

:Sch

mä od md md 3

8.9 8.9 .. ..

v_+2

m.: m: 3.0_ m.m_

v_ 8.0_ _od_ .. ..

8.0:

.acc

o.m md E 3 _d

2 8.9 6.9 .. ..

mmEO

. . md .

. . Ami m.: . ...i .. md_

v_+2

. . ?dv . n.: _.m_

v_ . : . C6: . ..

aö:o_.:w=v:_

82m . . md . . . Ami ä_ . o.: .. ä_ m 2

.E280

3._ . . .

3.9 8.9 . . . _.m_ .. m.: :oo

v_+2

Amam _Zw_

. . . . . mmöämå . _od_ . . . . m.m_ .. m.m_ v_

.cuåsênø 3._ . . .

8.9 8.9 . . . m.: .. od_

2 .caâzzzze

._00 mönoöO

-28

S_ md 3

_E_ v.m_ od_ md_ o.:

v_+2

.mcaøêoz

8.9 3: md_ _d_ _d_

.Eøiabmåv_ 6.2_8.03 .oE12

:z

.ä S. md

md m.: 3._ m.:

_bmzui2 8;:

.m:_aov_:_._

E_o.t_uo_m

50:_

m3_v3_m3_va_m3_v3_m3_v3_m3_v3_m3_v3_m3_v3_m3_ m3_v3_

:E032._3832_szuuoz_wsovoz:v.30:._3332:E032_nzuuo2_szuvo2.mEanxcom

Eaäwzm

o_ v o 3_ a. 3

Sw

.o :m

.E uom :om A mm: ,mcämzgmm

.Emm 32:8_ ;Emma

:aaahxotoammm. oovuoom

160 label/bilaga B

8._ m, ø. md _.v ...m md _d m.m vd E_ 3_

v_+_›_ _od_ 3..._ m.__ _.__ __ _.m_ md_ m.: .. md_ ..m.v_ v.v_ n: S: od_ __

Qm md ä_ ä_ md v.m od E

v_ Cd_ 8.0_ _os_ 8.0_ _S_ _d_ _ v.v_ _d_ m.: 0.0_ mdm v.m_ .. ..3: mdm md_ o.: vd_ _

md v._ å nn md md md m6 od md md 8.0 v,m m.m m.m od md

:Sch S_ 8.0_ 3..._ md_ 0,0_ _.m_ od_ 0.0_ m,__

E md Qm

v_+_›_ 86_ md_ E: md_ vi 8,:

v6 md

v_ 86_ 8.0_ m.: m.: mdm mdm o.:

._25

Qv .ä md od

2 8.0_ Add_ E_ _,m_ od_

am_._›0

. E

v12 _od_ o.: od_ o.: E_

. . md

md_ md_ S:

v_ . Gdm_

iocctñsuc_

89m . _.m

. _d v6 md . md

m Z 8.0_ .

.0580

. . o.m

v_+_›_ . . .. _ . :m .. . ...á

zoo

. m.mm ån

v_ . . .. Amdm_ . ma._u_w__

Aâm . m. . .

.z . . __ m.m_ m.m_

»_8050 .cazm____o_h

. . _d . . . _.__

v_+_›_ _§2_ .. ..

.mcioxrzvz

. . 86_ . . . E_

v_ . _nä_

.aERE

_.=m=e=_mu=_=v_._o›_=.

md

:GE: . md_

2 . :d: . .

50:_

m8_ v8_ m8_ v8_ m8_ v8_ m8_ v8_ m8_ v8_ m8_ v8_ m8_ v8_ m8_ v8_ m8_ v8_

...nämna

v 8 2 a. 2.

Sw

.o um

ao_ :om :om

-nanm 81.9 A mm: .mcämzxmm a

xotoämma_ 378m ;Emm

Statens offentliga utredningar 1976

Kronologisk förteckning

. Arbetsmiljölag. A. . Bakgrund till förslag om arbetsmiljölag. A.

Rapport I psykosociala frågor. A. . Internationella konventioner inom arbetarskyddet. A. . Säkerhetspolitik och totalförsvar. Fö. . Deltidsanställdas villkor. Ju. . Deltidsarbete 1974. Ju, . Regionala trafikplaner - länsvisa sammanfattningar. K.

Sexuella övergrepp. Ju. . Skolans ekonomi. U.

(DQNIOUlåQN-I

. Bostadsbeskattning ll. Fi. . Företagens uppgiftslämnande. Fi. . Byggnadsindex för husbyggnader och anläggningar. Fi. . Kårobligatorium? U. . Utbildning i förvaltning inom försvaret. Del 3. Fö. . Folkhögskolan. U. . Skador i arbetet. A. . Lokala trafikföreskrifter m. m. K. . Den militära underrättelsetiänsten. Fö.

Kultur åt alla: U. . Trafikbuller. Del 3. Buller från fritidsbåtar. K. . Sveriges export 1975-1980. Bilaga 2 till 1975 års långtids-

utredning. Fi. . Produktansvar l. Ersättning för låkemedelsskada. Ju.

Internationellt patentsamarbete lI. H. . Internationellt patentsamarbete ll. Bilagor. H. . Bostadsverket. Samordning-decentralisering. B. . Den internationella bakgrunden. Bilaga 1 till 1975 års láng«

tidsutredning. Fi. . Vattenkraft och miljö 3. B. . Verkstadsindustrins arbetsmarknad. I.

Statens 1976

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Delegationen för jämställdhet mellan män och kvinnor. 1.Deltidsanställdas villkor, [6] 2. Deltidsarbete 1974. [7] Sexuella övergrepp. [9] Produktansvar l. Ersättning för Iäkemedelsskada. [23]

Försvarsdepartementet Säkerhetspolitik och totalförsvar. [5] Utbildning i förvaltning inom försvaret. Del 3. [15] Den militära underrättelsetiänsten. [19]

Kommunikationsdepartementet Regionala trafikplaner - länsvisa sammanfattningar. [8] Lokala trafikföreskrifter. [18] Trafikbuller. Del 3. Buller från fritidsbåtar. J21]

Finansdepartementet Bostadsbeskattning ll. [11] Företagens uppgiftslämnande. [12] Byggnadsindex för husbyggnader och anläggningar. [13] 1975års lángtidsutredning. 1.Sveriges export 1975-1980. Bilaga 2 till 1975 års Iángtidsutrednlng. [22] 2. Den internationella bakgrunden. Bilaga 1 till 1975 års lángtidsutredning. [27]

Utbildningsdepartementet Skolans ekonomi. [10] Károbligatorium? [14] Folkhögskolan. [16] Kultur åt alla. [20]

Handelsdepartementet Patentpolicykommittén. 1.Internationellt patentsamarbete Il. [24] 2. Internationellt patentsamarbete ll. Bilagor. [25]

Arbetsmarknadsdepartementet Arbetsmiljöutredningen. 1.Arbetsmiliölag. [l] 2. Bakgrund till förslag om arbetsmiljölag. [2] 3. Rapport i psykosociala frågor. [3] 4. Internationella konventioner inom arbetarskyddet. [4] Skador l arbetet. [17]

Bostadsdepartementet Bostadsverket. Samordning-decentralisering. [26] Vattenkraft och miljö 3. [28]

lndustridepartementet Verkstadsindustrins arbetsmarknad. [29]

Anm. Siffrorna inom klammer betecknar utredninga ka lörteckningen

KUNGÃÄ. 51:13]...

2_ a JUL. 1876

] aTc›*,z-<i4c›lt M

Nordisk utredningsserie (NU) 1976

Kronologisk förteckning

. Nordiske naturgasudredninger . Maktstrukturer och stvrelseformer inom teatern . Adult Education

Nordisk samarbeide om energisparing i bvggsektoren Norden och fackpressen ILO og kvinner i arbeidslivet Aikuiskasvatus Pohjoismaissa

. Cooperation Agreements between the Nordic Countries . Medborgarskap för barn och jämlikhet vid naturalisation . Nordisk konvention om gränskommunalt samarbete

öwwsøwewwe

KUNGL. 3:31. ? 6 JUL 1976 sroçxuoum

_ :sam 91-38-02938-2

__

ussm 0375-250x

L|berF0rlag

Allmän na Förlaget