Utbildningar för framtidens tandvård betänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

Utbildningar

för framtidens

tandvård

Betänkande av om överutredningen av m. m. syn tandvårdsutbildningama

SM]

1989:28

Errata

Fel har insmugit sig i tabellerna på sidorna 16, 63 och 69.

Kon-igerade

tabeller redovisas

(Tabell till sidan 16)

Ort Umeå Totalt

Göteborg Huddinge Malmö

Tandläkare /år 50 80 50 40 220

Tandtekniker /åI 16 28 16 20 80

(Tabell till sidan 63)

(Tabell till sidan 69)

Statens

offentliga utredningar

1989:28

ggg?

Utbildningsdepartementet

för

Utbildningar

framtidens tandvård

Betänkande av om av

ggedningen översyn

tandvårdsutbildningarna m. m.

Stockholm 1989

Allmänna Förlaget har utgivit en bibliografi över SOU och Ds som omfattar åren 1981-1987. Den kan köpas från förlagets Kundtjänst, 106 47 STOCKHOLM. Best. nr. 38- 12078-X.

Beställare som är berättigade till remissexemplar eller friexemplar kan beställa sådana under adress: Regeringskansliets förvaltningskontor SOU-förrådet 103 33 STOCKHOLM Tel: 08/763 23 20 Telefontid 81° - l2°° (externt och internt) 08/763 10 05 l2°° - 16° (endast internt)

REGERINGSKANSLIETS OFFSETCENTRAL ISBN 91-38-10317-6 Stockholm 1989 ISSN 0375-250X

Till

Statsrådet och chefen för

Utbildningsdepartementet

Den 10 oktober 1987 bemyndigades chefen för att

utbildningsdepartementet

tillkalla en särskild utredare med uppdrag att göra en översyn av tandvårdsutbildningarna inom högskolan med mera. (Dir 1987:43). Den 22 1988

juni

utvidgades uppdraget genom (Dir 1988:38) till att även omfatta de som för närvarande

tandvårdsutbildningar ges inom gyrnnasie-

skolan.

Med stöd av regeringens förordnade

bemyndigande departementschefen

universitetsdirektören vid Uppsala universitet Andersson den 15

Johnny

februari 1988 till särskild utredare. Den 31 mars 1988 förordnade

depar-

tementschefen avdelningsdirelctören vid statens Hans J elf

förhandlingsnämnd

till att biträda den särskilde utredaren såsom sekreterare.

Till experter förordnades den 1 oktober 1988 övertandläkaren Johan

Friskopp, avdelningsdirektören vid skolöverstyrelsen von Hofsten, Birgitta

avdelningsdirektören vid universitets- och högskoleämbetet Eivor Johansson, 1:e sekreteraren vid Catharina Blom

Landstingsförbundet (tidigare Nilsson)

och byråchefen vid Hans

socialstyrelsen Sundberg (t. o. m 1989-01-31).

Friskopp har på heltid biträtt sekretariatet som

odontologisk sakkunnig.

Socialdepartementet har efter samråd med for

utbildningsdepartementet

kännedom till den 21 1988 översänt

utredningen juni socialstyrelsens

rapport (Ds 1988:30) Tandhygienisten i framtiden.

har enligt direktiven haft att beakta direktiven (Dir. 1984:5)

Utredningen

till kommittéer och särskilda utredare angående utredningens

samtliga

och konsekvenser. Utredningen har vidare haft att beakta (Dir.

forslag

1988:43) Kommittédirektiv till kommittéer och särskilda utredare angående

beaktande av EG-aspekter i utredningsverksamheten.

de direktiven skulle redovisas före utgången

Enligt urspnmgliga uppdraget

av år 1988. I och med att utredningen erhöll tilläggsdirektiv har utredningen under hand fått tiden utsträckt till våren 1989.

har under arbetets gång haft kontakt med, förutom de myndig-

Utredningen

heter som i är representerade med experter, samtliga odontolo-

utredningen

giska fakulteter i Sverige, Sveriges Tandläkarförbund, Sveriges Tandhygie-

Svenska Tandsköterskeförbundet och Sveriges Tandteknikers

nistförening,

Riksförbund. Utredningen har vidare haft kontakt med Sveriges Tand-

och besökt ett antal tandvårdskliniker med mera.

vårdschefsförening

överlämnar härmed betänkandet för framtidens

Utredningen Utbildningar

tandvård.

Stockholm den 19 april 1989

Johrmy Andersson

/Hans Jelf

Johan Friskopp

Innehållsförteckning

Skrivelse till statsrådet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3

Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9

1 Utredningsuppdraget . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17

2 Arbetets uppläggning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19

3 Nuvarande . . . . . . . . . . . . . . 21

tandvårdsutbildningar

3.1 Tandhygienistutbildning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21

3.2 Tandläkarutbildning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22

3.3 Tandsköterskeutbildning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23

3.4 Tandteknikerutbildning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24

3.5 Utbildning till tandvårdslärare . . . . . . . . . . . . . . . 24

4 Tandvården . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27

4.1 Dagens tandvård . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28

4.1.1 Organisation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29

4.1.2 Arbetssätt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34

4.1.3 Behörighet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35

4.1.4 Pågående törsöksverksamheter . . . . . . . . . 36

4.1.5 Tandhälsa . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 38

4.2 Framtida tandvård . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 38

4.2.1 Organisation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 38

4.2.2 Arbetssätt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41

4.2.3 Behörighet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 42

5 Behov av i framtiden . . . . . . . . . 45

tandvårdspersonal

5.1 Yttre faktorer som olika

påverkar efterfrågan på

kategorier av tandvårdspersonal . . . . . . . . . . . . . . 46

5.1.1 Tandvårdsförsäkiing . . . . . . . . . . . . . . . . 46

5.1.2 Amalgamförbud . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 47 5.1.3 Tandhälsa . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 48 5.1.4 Diagnostiska lcriterier . . . . . . . . . . . . . . . 49 5.1.5 Krav på estetisk tandvård . . . . . . . . . . . . . 49 5.1.6 Nya hälsokriterier . . . . . . . . . . . . . . . . . . 50 5.1.7 Arbetstidsförkomxing . . . . . . . . . . . . . . . . 50 5.2 Inre faktorer som påverkar efterfrågan på olika kategorier av tandvårdspersonal . . . . . . . . . . . . . . 51 5.2.1 Arbetsfördelning inom klinikerna . . . . . . . . 51

5.2.2¶Arbetsfordelning mellan specialister och

allmäntandläkare . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51 5.3 Beräknat framtida behov av tandvårdspersonal . . . . S2 5.3.1 Tandläkare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 53 5.3.2 legitimerad tandsköterska . . . . . . . . . . . . 55 5.3.3 Tandtekniker . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 56

5.4¶Dimensionering och lokalisering av utbildningarna . . 56

5.4.1 Tandläkarutbildning . . . . . . . . . . . . . . . . 60 5.4.2 Tandsköterskeutbildning . . . . . . . . . . . . . . 65 5.4.3 Tandteknikerutbildning . . . . . . . . . . . . . . 68

Förslag till tandvårdsutbildningar . . . . . . . . . . . . . . . 71 6.1 Samspelet mellan de olika utbildningarna . . . . . . . 71

6.1.1¶Tandläkarutbildning och låkarutbildning . . . 74

6.1.2¶Tandläkarutbildning och utbildning till

legitimerad tandsköterska . . . . . . . . . . . . . 77 6.1.3 Tandläkarutbildning och tandtelmikerut-

bildning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 79 6.2 Förslag till tandläkarutbildning . . . . . . . . . . . . . . 82 6.2.1 Förkunskapskrav . . . . . . . . . . . . . . . . . . 83 6.2.2 Prekliniska ämnen . . . . . . . . . . . . . . . . . 85 6.2.3 Kliniska ärrmen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 87 6.2.4 Allmäntjänstgöxing AT . . . . . . . . . . . . . . 98 6.2.5 Fortbildning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 99 6.2.6 Specialistutbildning . . . . . . . . . . . . . . . . . 102 6.2.7 Forskarutbildning . . . . . . . . . . . . . . . . . . 104 6.2.8 Utbildning av handledare . . . . . . . . . . . . . 105

6.3 Förslag till utbildning till legitimerad tandsköter-

ska . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 107

6.3.1 Förkunskapskrav . . . . . . . . . . . . . . . . . . 108

6.3.2 Prekliniska änmen . . . . . . . . . . . . . . . . . 108

6.3.3 Kliniska ämnen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 109

6.3.4 Allmåntjänstgöring AT . . . . . . . . . . . . . . . 110

6.3.5 Fortbildning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 110

6.3.6 Specialistutbildning . . . . . . . . . . . . . . . . . 111

6.3.7 Forskarutbildning . . . . . . . . . . . . . . . . . . 111

6.3.8 Utbildning av lärare och handledare . . . . . . 112 6.4 Förslag till tandteknikerutbildning . . . . . . . . . . . . 114

6.4.1 Förkunskapskrav . . . . . . . . . . . . . . . . . . 114

6.4.2 Grundutbildning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 115

6.4.3 Fortbildning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 116

6.4.4 Specialistutbildning . . . . . . . . . . . . . . . . . 116

6.4.5 Forskarutbildning . . . . . . . . . . . . . . . . . . 117

7 av den

Neddragningen Odontologiska forsknings-

organisationen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 119

8 Förslagen i förhållande till inom EG . . . . . . . 125

regler

9 och till

Kostnadsberälcningar förslag genomföran-

de . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 127 9.1 Tandläkarutbildningen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 128

9.2¶Legitimerad tandsköterskeutbildningen . . . . . . . . . 129

9.3 Tandteknikerutbildning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 130 9.4 Totala kosmadseffekter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 130 9.5 Forskningen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 131

Bilagor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 133 Bilaga 1 Direktiven . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 133 Bilaga 2 Tillåggsdirektiven . . . . . . . . . . . . . . . . . . 143 Bilaga 3 Fördelning av tandläkare . . . . . . . . . . . . . 145 Bilaga 4 Förslaget till i Malmö 147

tandvårdshögskola

Sammanfatming

- Nuvarande tandvård

Sverige har ungefär 9 600 tandläkare, 1 800 tandhygienister och 14 000 tandsköterskor som är fackligt anslutna. Till detta kommer dessutom

personal som till exempel tandvårdsbiuäden och läkarsekreterare.

Trots att det inte är nödvändigt för arbetets skull samarbetar allt fler tandläkare i grupper om 2 eller 3 för att vinna fördelar, som till

tillgång

andras kompetens. Detta arbetssätt som är etablerat inom folktandvården håller långsamt på att sätta sin även

prägel på privattandvården.

Den tandtekniska verksamheten är till större delen i Antalet

privat regi.

personer som arbetar vid tandtekniska laboratorier till 2 600

uppskattas

examinerade tandtekniker och 600 tandtelmiska biträden.

Dagens tandvårdsorganisation är inriktad på att tillgodose ett stort behov av reparativ vård. Arbetssätten är avpassade till det stora behov

reparativa

som fortfarande fanns hos vuxna när tandvårdsförsäkringen infördes 1974. Sedan dess har stora vårdinsatser vuxna. Tandhälsan hos barn och

orts på

ungdom har förbättrats. Behovet av reparativ vård har därmed förändrats.

Under de senaste 20 › 30 åren har den assisterande

personalens arbetsupp-

gifter gradvis ändrat Parallellt med de växande insikterna i hur

tandsjukdomar kan förebyggas, har flera av vårduppgifter förebyggande

karaktär börjat utföras av andra än tandläkare. Tandsköterskan har därmed fått arbetsuppgifter med direkt vilket

patientkontakt, gjort tandsköterskeyr-

ket mer omväxlande och mer Tillkomsten av i

ansvarsfyllt. tandhygienister

slutet av 60-talet har varit utomordentligt nyttig för vården, eftersom de utfört en avsevärd del av de profylaktiska insatser som sannolikt bidragit till den förbättrade tandhälsan.

- Framtida tandvård

Resurserna i tandvården måste utnyttjas så effektivt som möjligt, därför bör

patienten vårdas på den lägsta nivå av omhändertagande som är möjlig. I

den framtida tandvården bör finnas tre nivåer vilka symboliseras av de personalkategorier som utför av behandlingarna vid respektive nivå:

- tandsköterska

legitimerad

- tandläkare

legitimerad

-

specialisttandläkare

Det som främst påverkar behovet av tandvårdspersonal är naturligtvis

efterfrågan på tandvård. Efterfrågan på de olika kategorierna av tandvårds-

personal är i sin tur beroende av tandhälsan, tandvårdsförsäluingens ersätt-

ningsregler och tandvårdens organisation.

I den framtida organisationen av tandvården kommer tandläkaren att i större omfattning vara arbetsledare och övrig personal kommer att kunna behandla patienter i större utsträckning än för närvarande. Detta innebär att tandläkaren i framtiden kommer att kunna ha ett betydligt större

patientunderlag.

Utredningen förutser en gradvis förändring av arbetssättet fram till år 2025,

vilket är det tidsperspektiv som utredningen arbetat med. Denna förändring

kommer framför aHt att innebära att fler arbetsuppgifter delegeras till de legitimerade tandsköterskorna, vilket är en av förutsätmingarna för den av utredningen förutsedda minskningen av tandläkarkåren skall kunna genomföras.

På kort sikt kommer efterfrågan på tandtekniker att vara mycket stor, vilket möjligen skulle kunna tolkas som att antalet utbildningsplatser borde utökas. Utredningen anser att den nuvarande mycket stora efterfrågan

Sammanfattning

delvis beror på ett behov, och att den framtida

uppdämt efterfrågan

kommer att stabiliseras på en nivå än den nuvarande.

lägre

- irmehåll

Utbildningamas och utformning

Samtliga tandvårdsutbildningar bör inledas med en propedeutisk kurs om minst fem veckor (fem poäng). Denna kurs skall ge de studerande kunskap om vad tandvård, tandteknisk verksamhet, innebär och vilka

respektive spe-

ciella krav som ställs (svenska och

på språkkunskaper engelska), psykisk

stabilitet, omdöme och ñnmotorik. För fortsatta studier skall krävas godkänt

betyg på kursen.

I framtiden kommer tandlåkarens ansvar för och av

diagnostik behandling

sjukdomar i munhålan att utökas. Framtidens tandläkare måste ha

djupare

och vidare kunskaper och måste i större kommunicera med

utsträckning andra vårdgivare.

Det som tandläkare och tandsköterskor kommer legitimerade att ha gemensamt i sitt yrkesarbete är: av samt vissa avsnitt

omhändertagandet patienten

av diagnostik och Samarbete, både i och i

behandling. yrkeslivet utbildning-

en, är därför viktigt främst i ämnen men också i

psykosociala biologiska

och kliniska ämnen.

I den framtida tandvården kommer rollerna att förändras. I takt med att tandhälsan förbättras kommer legitimerade tandsköterskor att behandla allt fler individer, vilket medför stöne ansvar och krav större

på kunskaper.

Eftersom de legitimerade tandsköterskorna kommer att behandla

patienter

i mycket större utsträckning än i kommer de att behöva mer omfat-

dag

tande grundutbildning. Ett skäl att de tand-

ytterligare ge legitimerade

sköterskoma goda kunskaper i och teknik år att det skulle under-

biologi

lätta studier till tandläkare för dem som önskar utbilda sig vidare.

Nya material och metoder har introducerats i i inom

tandvården, synnerhet

den tandtekniska verksamheten. Så har till avancerade metoder för

exempel behandling med implantat bli under vilket börjat tillgängliga 80-talet,

Sammanfattning

kommer att innebära förändringar både i tandläkarens och tandteknikerns arbete. tandläkare och tandtekniker kommer att få allt mer

Morgondagens

kunskaper eftersom metodutveckling ständigt tillför nytt

specialiserade

ktmnande. För att tandtekniker och tandläkare inte skall förlora den goda kommunikation som hittills funnits måste undervisningen från början betona samarbetet mellan kategorierna.

Eftersom tandteknikerutbildning endast kommer att finnas på samma orter som de odontologiska fakulteterna är det möjligt att förena tandläkarutbild-

tekniska avsnitt och tandteknikerutbildningen. En integration av ningens

dessa skulle innebära avsevärda möjligheter till rationali-

utbildningsresurser

sering. Den skulle också göra att tandteknikerutbildningen tillfördes lärare med klinisk erfarenhet och med utbildning i ämnen med medicinsk karak-

Ätnnen som förekommer på både den odontologiska och den medicinska fakulteten bör undervisas på endera fakulteten. Detta bör gälla även för snarlika har att vinna att fakultetema har parallellt

Ingen något på

arbetande institutioner, snarare kan man förvänta rationaliseringsvinster av

en driven med läkarutbildningen. Det är också rimligt att långt integration

förvänta en kvalitetshöjning när man gemensamt får tillgång till de bästa resurserna. Denna integration att beröra de prekliniska institutio-

kommer

nerna i första hand.

Vid de kliniska institutionerna undervisas de studerande för

specialiserade

närvarande i behandlingen av olika sjukdomstillstånd, eller i olika tekniska metoder att undersöka patienten, vilket är gott - men inte gott nog. Den framtida tandvården kommer att kräva bättre sammanhang både i vården och i undervisningen. Utredningen föreslår av det skälet att kliniker för allmän tandvård inrättas vid fakulteterna; en klinik för tandvård av barn och en eller två kliniker för vård av vuxna.

Vid en sådan klinik kan de studerande få undervisning, framför allt inom diagnostik och terapiplanering, på ett sätt som betonar den samlade

behandlingen av patienten före de enskilda ingreppens teknik.

Sammanfattning

Förslaget till en integrerad klinik innebär också nya möjligheter att ändra institutionsindelningen. En förändring av antalet kliniska institutioner skulle medföra rationaliseringsvinster. Eftersom stora insütutioner kan rymma mer än en enda forskningsinriktning, kommer förslaget att medföra större frihet för fakultetema att låta olika forskargrupper satsa på aktuell och okonventionell forskning. Denna integraüon kommer att beröra de kliniska institutionerna.

Utredningen anser att det nuvarande vårdinnehållet, och därmed färdig-

hetsträningen, i allmäntjänstgöringsåret, AT-året, är tillfredsställande. Det

avslutande AT-provet skall behållas, men dess innehåll bör förändras så att det även speglar kunskaper som inhämtats under allmäntjänstgöringen och

inte enbart kunskaper från grundutbildningen.

Tandläkarutbildningen skiljer sig från de krav som den europeiska gemenskapen, EG, ställt upp, i två avseenden. Utredningen föreslår bland annat av detta skäl att en kurs i öron-näsa-hals sjukdomar

infogas i grundutbildningen av tandläkare. Utredningen anser att EGs krav att

på utbildningen

inklusive praktisk tjänstgöring skall omfatta minst fem år väl av

tillgodoses

utredningens förslag, trots att den på formella grunder awiker från EGs direktiv, eftersom tandläkarexamen kan beviljas redan efter och ett

fyra

halvt års studier.

Utredningen Föreslår att de Odontologiska fakultetema i samverkan med tandvårdshuvudmännen får ansvaret att tillse att AT-handledama har

aktuella Odontologiska kunskaper. bör med Efterutbildningen genomföras hansyn till villkoren hos tandvårdshuvudrnânnen, och bör i

genomföras

samarbete med landstingens specialisttandvård.

De odontologiska och medicinska fakultetema bör i efterutbild-

engageras ningen av tandläkare. Kurser i olika och medicinska ämnen

Odontologiska

för praktiskt verksamma tandläkare kommer dessutom att

ge en värdefull återföring av klinisk kunskap till fakultetema. I samband härmed

uttrycker

utredningen sin principiella uppfattning att viss och viss efterutbildning

omfattning av klinisk tjänstgöring bör krävas för att tandläkaren skall få

Sammanfattning

behålla sin legitimation. Utredningen redovisar en principskiss till hur detta

skulle kunna genomföras.

- och av

Dimensionering lokalisering utbildningarna

Utredningen har beräknat behovet av tandläkare fram till år 2025, och

funnit att en total utbildningskapacitet om 220 nybörjarplatser per år

kommer att tillgodose behovet. Utredningen har vidare beräknat behovet av legitimerade tandsköterskor och funnit att en total utbildningskapacitet om

cirka 550 nybörjarplatser per år under början av perioden kommer att

täcka behovet. En senare ökning av antalet platser till cirka 860 krävs för att vid slutet av perioden täcka den förväntade efterfrågan.

Det har visat sig att tandläkarna i sitt val av verksamhetsort är starkt beroende av på vilken ort de utbildats. Detta kan medföra lokal brist på tandläkare på vissa orter, eller i vissa regioner.

Utredningen anser att fördelningen av utbildningsplatserna bör styras av

hur stort område som skall försörjas med tandläkare, antalet utbildningsplatser i olika delar av landet bör därför vara proportionellt mot befolk-

ningstalen i regionerna. Antalet utbildningsplaner i den norra regionen bör

dock vara något högre per innevånare än för landet i övrigt. Utredningen föreslår att tandteknikerutbildningen får ett mycket nära samarbete med

tandläkarutbildningen. Detta innebär att tandteknikerutbildning blir en linje

vid odontologisk fakultet och därmed bara blir möjlig på orter där det finns

odontologisk fakultet.

Utredningen redovisar två alternativ till förläggning av tandläkarutbildning.

Utredningen föreslår det alternativ där odontologiska fakulteter inom den statliga högskolan skall finnas i Umeå, Huddinge, Göteborg och Malmö. Det andra alternativet är att grundutbildning bedrivs endast på tre orter och att den Odontologiska fakulteten i Malmö läggs ned.

Utredningen föreslår att tandläkarutbildningen även i framtiden skall

bedrivas som en egen linje, tandlåkarlinjen, vid fakulteter.

odontologiska

Sammanfattning

Utredningen föreslår att den framtida skall omfatta

tandläkarutbildningen

4,5 års studier, det vill säga 180 studieveckor eller 180 poäng. För att erhålla legitimation som tandläkare skall dessutom krävas ett års allmän-

tjänstgöring. Den sammanlagda utbildningstiden blir därmed i praktiken 5,5

år.

Utredningen anser att en indelning av landet i regioner, med var sitt

fyra

centrum för odontologisk och är både med

utbildning forskning rimlig

avseende på kostnadema och att förse alla delar av landet

möjligheterna med tandvårdspersonal.

Utbildningen till legitimerad tandsköterska bör, i ännu större

utsträckning

än tandläkarutbildningen lokaliseras med till det lokala behovet av

hänsyn tandvårdspersonal. Utredningen antar att utbildningen till legitimerad

tandsköterska kommer att locka sökande med mindre något geografisk rörlighet än utbildningen till tandläkare. För att få till

tillgång legitimerade

tandsköterskor i alla delar av Sverige kommer det därför att bli

nödvändigt

att sprida denna till flera orter.

utbildning

Utredningen föreslår att en ny inrätta inom den kommunala

utbildningslinje högskolan, tandsköterskelinjen. Den föreslagna utbildningen skall ersätta

både den nuvarande inom den kommunala

tandhygienisrutbildningen

högskolan och den nuvarande inom

tandsköterskeutbildningen gymnasies-

kolan. En konsekvens av blir att dessa två

utredningens förslag utbildningar

awecldas.

Utredningen föreslår att den framtida omfattar

tandsköterskeutbildningen

2 års studier, vilket innebär 80 studieveckor eller 80 poäng.

Utredningen

anser att även tandsköterskor bör ha legitimation. För att erhålla

legitima-

tion skall krävas 0,5 års Den

alhnäntjänstgöring. sammanlagda utbild-

ningstiden föreslås dämred att i praktiken bli 2,5 år.

Utredningen föreslår att utbildningen till tandsköterska sker de orter

på

som har en högskola och för närvarande har

tandsköterskeutbildning eller tandhygienistutbildning. Den mer exakta och lokaliseringen dimensionering-

Sammanfattning

en varje ort får planeras i samarbete mellan utbildningsmyndigheterna

på och vårdhögskolorna.

Utredningen föreslår att en ny linje inrättas vid de odontologiska fakulteter-

na, tandteknikerlinjen.

föreslår att den framtida tandteknikerutbildningen skall

Utredningen

omfatta 3 års studier, det vill säga 120 studieveckor eller 120 poäng. Av dessa skall 40 studieveckor vara fårdighetsträning vid fristående laboratorier.

Utredningen föreslår att nybörjarplatserna på tandläkar- respektive tandtek-

nikerutbildningen fördelas enligt följande:

Ort Umeå Göteborg Totalt

Huddinge Malmö

Tandläkare /år 50 80 60 40 220

Tandtekniker /år 16 28 16 20 80

-

Forskningsorganisationen

Utredningen har haft till uppgift att belysa möjligheterna att åstadkomma en forskningsorgartisation som motsvarar tre fjärdedelar av den nuvarande.

l kapitel 7 ges en sådan belysning. Den utgår från att vissa rationaliseringar

kan uppnås genom institutionssammanslagningar och samarbete mellan

odontologisk och medicinsk fakultet samt genom profilering av forskning mellan fakulteterna. Utredningen anser att det finns ett samband mellan

tjänsteorganisation och utbildningsdimensionering. De föreslagna föränd-

ringarna i grundutbildningen kommer därför att kunna inverka på antalet

tjänster vid de Odontologiska fakulteterna. De föreslagna förändringarna

i måste ske på sikt.

i

Utredningsuppdraget

Utredningen om översyn av tandvårdsutbildningama m. m. tillsattes den 15 februari 1988 av statsrådet och chefen för (Dir

utbildningsdepartementet

1987:43). I utredningsuppdraget ingick att se över de två

högskoleut-

bildningarna på tandvårdsområdet, tandläkar- och tandhygienistutbild-

ningarna.

Utredning erhöll den 22 1988 tillåggsdirektiv (Dir 1988:38) innebärande att utredningen även skulle ta till de två

ställning gymnasieutbildningar-

na inom tandvårdsområdet, tandsköterske- och

tandteknikerutbildningarna.

Det är enligt statsrådet att man en

viktigt anlägger helhetssyn på samtliga

tandvårdsutbildningar.

Utredningen har därigenom fått möjlighet att betrakta fyra utsamtliga

bildningar som en helhet. Utredningen har tolkat direktiven så att

utgångs-

punkten för förslagen till ändrade tandvårdsutbildningar bör vara ett försök att förutse det framtida tandvårdsbehovet och hur arbetet inom tandvården bäst organiseras för att tillgodose vårdbehoven. Med detta som

utgångspunkt lägger utredningen fram förslag till vilka utbildningar som krävs för

att bäst tillgodose den framtida tandvården. har härvid haft

Utredningen

som utgångspunkt att vården kan utföras med i stort sett samma reala resurser som idag.

Utredningen har även haft att ta till hur skall

ställning utbildningarna

dimensioneras och var de lämpligast skall

förläggas. Utredningens utgångs-

punkt har här varit att försöka se till att dels nå en arbetsmark-

jämvikt på

naden så att efterfrågan på personal motsvarar och att dels de

tillgången

personella resurserna för tandvården fördelas så över landet som

jänmt

möjligt.

Utredningsuppdraget

Beträffande den forskningsorganisationen har utredningen

Odontologiska

haft till om hur en dimensionering som motsvarar

uppgift att ge ett förslag

tre fjärdedelar av den nuvarande lämpligast genomförs. Utredningen redovisar hur en sådan på lång sikt kan genomföras.

neddragning

har också haft att beakta kommittédirektiven till samtliga

Utredningen kommittéer och särskilda utredare angående utredningsfirslagens inriktning

(Dir 1984:5) och kommittédirektiv till kommittéer och särskilda utredare

angående beaktande av EG-aspekter i utredningsverksamheten (Dir

1988:43).

Vad beträffar uppfyllandet av direktiven angående utredningsförslagens

inriktning har ett förslag som innebär en omfördelning av

utredningen givit

vissa kostnader men som totalt sett inte innebär några ökade kostnader för tandvården som helhet. ser förslaget som en helhet, vilket

Utredningen

innebär att genomförs föreslagna besparingar utan att föreslagna utökningar

kommer, enligt utredningen, det framtida tandvårdsbehovet inte

genomförs

att kunna tillgodoses på ett tillfredsställande sätt.

Utredningen har som ovan nämnts även att beakta EG-aspekter. Utred-

har haft kontakt med Sveriges representant vid EG. Hur utred-

ningen

ningens förslag harmonierar med reglerna inom EG redovisas i ett separat

kapitel.

2¶Arbetets

uppläggning

Det har gjorts många tandvårdens område. Dessa utred-

utredningar på

ningar har berört olika delar av området. enskild har

Varje utredning

presenterat statistik. Denna utredning, som fått i att ta ett samlat

uppdrag

grepp på tandvårdsutbildningarna, har därför inte sett det som

nödvändigt

att själv samla in statistiska eller enkäter. De statistiska

uppgifter göra

uppgifter som utredningen använt är en av ett ur

sammanställning utdrag

Sveriges tandläkarförbunds medlemsregister. Detta material så visar, långt

uppgifterna medger, fördelningen av tandläkare i landet med till

hänsyn

ålder och examinationsort. har också en riktad

Utredningen gjort förfrågan

till och

tandsköterskeutbildningarna tandteluiikemtbildrtingama, som visar

att många elever har även vid den

gynmasiekompetens utbildningsfonn som

grundas på genomgången grundskola. Dessutom har använt

utredningen

statistiska centralbyråns 1989.

befolkningsprognos

Utredningen har till sig knutit experter från berörda

statliga myndigheter

och berörd har vidare

offentlig arbetsgivare. Utredningen haft kontakter

med intressenter på området. Dessa kontakter har utformats så att utred-

ningen haft möjlighet att ta till och idéer.

sig kunskaper

Det område haft att och lämna till

utredningen belysa förslag förändring av,

innesluter många olika intressen med skilda och åsikter viljor om tandvår-

dens utformning och genomförande, och om hur

utbildningen för olika

funktioner inom denna skall s t t i i i * i gestaltas» samt behovet av och

forskning

dennas inriktning. Detta har medfört att ansett

utredningen det menings-

löst att arbeta med en som referensgrupp av experter vanligen sker. I stället

har utredningen bett de förordnade bistå experterna med sitt speciella

kimnande samt även samlat till experterna ett par genomgångar av utred-

ningens preliminära förslag. Därefter har utformat sitt

utredningen slutliga

20 Arbetets

uppläggning

att detta i enskildheter kommer att möta kritik från

förslag i förvissningen

olika intressenter, men också att ett samlat och övergripande förslag knappast att vara av kompromisser mellan olika berörda

tjänar på präglat

parter. Den allmänna offentliga debatten kring förslaget samt remissinstansemas åsikter får utgöra grund for eventuellt behov av kompromiss vid

regeringens och riksdagens stälhüngstagande.

3¶Nuvarande

tandvårdsutbildningar

3.1¶Tandhygienistutbildning

Tandhygienistutbildmng är en utbildningslinje inom den kommunala vårdhögskolan. Den omfattar 40 poäng (vilket motsvarar 1 års studier). För

antagning till tandhygienistutbildning krävs i dag genomgången tandsköter-

skeutbildning. Tandhygienistutbildningen är därmed den enda utbildning

inom tandvårdsområdet där yrkets karaktär blir avgörande för antagningen, genom att särskilda krav ställs på tandvårdsanknyming hos de sökande.

Utbildning till tandhygienist finns i dag på följande orter:

Falun, Gävle, Göteborg, Halmstad, Huddinge, Jönköping, Karlstad,

Kristianstad, Malmö, Umeå, och Örebro

För närvarande finns cirka 175 nybörjarplatser per år för tandhygienister.

Utbildningen omfattar grundläggande kunskaper i biologiska och beteende-

vetenskapliga ämnen, samt innehåller klinisk i vissa separata avsnitt av nutida tandvård. Denna kliniska träning berör främst vården av tand-

lossningssjukdom, men även förebyggande vård, och vård av tidiga stadier,

av karies berörs.

Det pågår en försöksverksamhet sedan höstterminen 1988 med en tvåårig

tandhygienistutbildning, där eleverna inte behöver ha genomgången tand-

sköterskeutbildning såsom förkunskaper.

3.2¶Tandläkarutbildning

Tandläkarutbildning är en statlig högskoleutbildning som ges vid odontolo-

giska fakulteter. Utbildningen är För närvarande 180 poäng (vilket motsvarar 4,5 års studier), följt av 1 års allmäntjänstgöring (AT).

Odontologiska fakulteter finns i dag på fyra orter, varav tre för närvarande har intagning till grundutbildning. Utbildningskapaciteten har varierat starkt under de senaste 30 åren vilket beskrivs nedan:

Antal år

nybörjarplatser/

Ort: Umeå Göteborg Totalt

Stockholm Malmö

År:

För närvarande finns 260 nybörjarplatser per år för tandläkare.

Utbildningen omfattar grundläggande kunskaper i biologiska, tekniska och beteendevetenskapliga ämnen. De grundläggande delarna av utbildningen leder vidare till kliniska tillämpningar, vilket innebär i

praktisk träning tekniska och kliniska färdigheter. innehåller därför

Tandläkamtbildningen en viss del av egen patientbehandling.

Tandläkarutbildning omfattar också efterutbildning i form av Specialistutbildning vid landstingskliniker och fakulteter och även vid

forskarutbildning fakultet.

3.3¶Tandsköterskeutbildning

Tandsköterskeutbildningen är för närvarande en grundskoleanknuten

gynmasieutbildning som omfattar två års studier. Tandsköterskeutbildning

finns för närvarande på följande orter:

Borås, Eskilstuna, Falun, Gävle, Göteborg, Halmstad, Huddinge, Järfälla, Jönköping, Kalmar, Karlskrona, Karlstad, Kristianstad, Lund, Malmö, Mariestad, Norrköping, Vänersborg, Västerås, Umeå, Uppsala och Örebro.

I denna tvååriga utbildning ingår förutom allmänna ämnen svenska och

engelska likvärdigt med tvåårig gymnasieutbildning, undervisning i anatomi

och fysiologi, vårdkunskap, famiakologi, tandsjukdornslära och tandvårds-

kunskap, röntgenkunskap och röntgentelmik totalt 1 480 timmar. Dessutom

tillkommer psykologi 80 timmar och tandvårdspraktik 1 400 timmar.

Den kliniska praktiken har till syfte att ge kännedom om och förståelse för tandvårdssituationen hos patienter av olika åldrar samt kumiighet i att fungera som aktiv medlem i tandvårdsteamet.

Dessutom ingår i utbildningen i instruktion och information be-

träffande förebyggande åtgärder.

Tandsköterskeutbildning finns också på försök som en högre specialkurs

omfattande 3 tenniners studier. Denna försöksverksamhet överensstämmer med den tvååriga utbildningen innehåll med undantag av de allmänna

Anledningen till försöket medan avkortad standsköterskeutbildnings är att *

utbildningsmyndigheten fmmit att många av de studerande vid den ordinarie

tandsköterskeutbildningen tidigare genomgått gymnasieutbildning.

För närvarande finns cirka 550

intagningsplatser per år för tandsköterskor.

24 Nuvarande

tandvârdsutbildningar

3.4¶Tandteknikerutbildning

Tandteknikerutbildningen är för närvarande en treårig grundskoleanknuten specialkurs inom gymnasieskolan, som ñnns på följande orter:

Umeå, Huddinge, Göteborg och Malmö.

För närvarande finns 78 intagningsplatser per år för tandtekniker.

I tandtelmikerutbildningen ingår änmena svenska och engelska motsvarande

tvåårig gymnasieutbildning samt idrott. Specifika ämnen för kursen är

Inateriallära, plattprotetik, kron- och broprotetik, tandsjulwård. I årskurs tre

ingår även undervisning i tandreglering, apparatur vid kirurgisk behandling,

laboratorieorganisation och laboratoriepraktik. sammanlagda antal timmar

är 1 720. dessutom ingår också färdighetsträning i de metoder som används för framställning av tandtekniska arbeten. vidare ingår en viss tids praktik vid laboratorier utanför skolorna.

3.5 till tandvårdslärare

Utbildning

Utbildning till vårdlärare med inriktning tandvårdskunskap respektive

odontologisk profylaktik sker på vårdlärarlinjen som är en allmän linje

inom högskolan.

En översyn av vårdlärarutbildningarna pågår för närvarande.

Den nuvarande omfattningen är 60 poäng det vill säga ett och ett halvt år.

Utbildningen består av änmesutbildning 20 poäng och praktisk och pedago-

gisk utbildning 40 poäng. Ur behörighetssynpunkt är de sökande indelade

i två grupper, grupp I: II

sjuksköterska/skötare, grupp övriga: sjukgym-

naster, laboratorieassistenter, tandsköterskor med flera.

Tillträdeskraven är allmän behörighet och särskild behörighet. För grupp [I

krävs grundutbildning inom respektive vårdområde, vilket för tandsköter-

skor innebär (vårdlärare med mot tandvårds-

gymnasieutbildning inrikming

Nuvarande 25

tandvårdsutbildningar

kunskap) eller gyxrmasieutbildning plus tandhygienistutbildnmg (40 poäng)

(vårdlärare med inriktning mot odontologisk och för

profylaktik) sjukgym-

naster, laboratorieassistenter, högskoleutbildning (80 poäng).

För tandsköterskor krävs att genomgått särskild avseende slutförd

prövning

lärokurs i ämnet anatomi och fysiologi samt i och

mikrobiologi hygien

årskurs två på vårdlinjens gren för hälso- och Detta innebär att

sjukvård.

vårdlärare med inriktning mot tandvårdskunskap, till skillnad från alla andra grupper av vårdlärare, inte har

någon grundläggande högskoleut-

bildning. Det är den sistnänmda gruppen som undervisar i gymnasieskolan.

4¶Tandvården

- Definitioner

Vård kan beskrivas på flera sätt och med olika termer. Här beskrivs vård som låg-, mellan- eller högkvaliñcerad. de Indelningen syftar på kunskaper och den färdighet som vårdgivaren behöver för det aktuella ingreppet. [ågkvaliñcerad vård blir alltså inte högkvaliñcerad om någon med lång utbildning och stor erfarenhet utför den - det är vårdarbetets karaktär som avgör benämningen.

Tandvård har ibland indelats i mellan- eller låg-, högteknologisk vård. Denna indelning kan associera till till omständigheterna kring ingreppet, exempel till tekniskt avancerad apparatur. Ofta kan vård lågteknologisk också vara lågkvaliñcerad, men inte alltid. av tänder kräver Rotbehandling till exempel sällan mer omfattande utrustning men kan ändå kräva mycket av operatören.

Följande ingrepp är exempel på lågkvaliñcerad tandvård:

- av depuration supragingival tandsten (vanned avses av borttagande alla sorters beläggningar på den del av tanden som år i munsynlig nen)

- s s t putsa och polering av tänderochsfyllrtingars

hygieninstruküoner

28 Tandvården

är på mellankvaliñcerad tandvård:

Följande ingrepp exempel

-

fyllningsterapi

- (teknikerframställda fullkronor av samtliga förekommande

kronterapi

direktframställda kronor i amalgam eller plastmaterial) material,

- av tänder med okomplicerad rotanatomi rotbehandling

- av milda former av tandlossningsjukdom hos medelålders behandling eller äldre (inklusive depuration, varmed avses

patienter subgingival

av alla beläggningar på tandytor nere i tandköttsñckor,

borttagande

och tandköttsoperationer)

ingrepp är exempel på högkvaliñcerad tandvård: Följande

- av tänder med komplicerad rotanatomi

rotbehandling

- av svåra former av tandlossingssjukdom behandling

- av tänder

operativt avlägsnande

-

tandregleringsbehandling

-

irnplantatbehandling

- omfattande behandling

protetisk

4.1 Dagens tandvård

Ett mål för tandvården., oavsett Organisationsform, är god övergripande

tandhälsa hos och i befolkningen. Med god tandhälsa avses inte

patienterna

bara att individerna har friska tänder, utan också att bettet som helhet har funktion. insatser har medfört att tandhälsan har nått en

god Profylaktiska

Tandvården 29

nivå där tandläkaren inte längre måste välja stympande (det

behandlingar

vill säga dra ut ett flertal tänder) av ekonomiska skäl.

Det anses av många att förebyggande vård är ekonomiskt efter-

gynnsam som den leder till att det allmänna behovet av minskar. Utred-

vårdåtgärder

ningen har antagit detta betraktelsesätt i sitt arbete.

4.1.1¶Organisation

Det exakta antalet personer sysselsatta inom tandvården är känt. Tand-

ej

läkare är legitimerade av socialstyrelsen vilket tandläkare

gör att gruppen finns i ett centralt register. För andra inom tandvården finns inte

grupper motsvarande register. För att göra beskrivningen av personalen inom tandvården så likformig som möjligt har utredningen valt att använda tillgängliga uppgifter av samma typ för alla

personalkategorier, nämligen medlemskap i respektive fackförening. Ett ytterligare skäl att beskriva

tillgången på tandläkare med av om har

hjälp uppgifter facklig tillhörighet

varit möjligheten att där få om sambandet mellan examinations-

uppgifter

ort och verksamhetsort (se bilaga 3).

För vissa yrkesgrupper är den stor och antalet med-

fackliga anslutningen

lemmar i de olika facksammanslutningama då en om

ger uppfattning

antalet yrkesverksamma. För andra inom tandvården inte

grupper gäller detta. Osäkerheten om antalet ökas också av att inom

sysselsatta många, alla yrkeskategorier, arbetar mindre än heltid. Bland tandläkare blir bedömningen dessutom osäker på grund av den mycket varierande

pensionsålder-ii

inom den privata sektorn. De som redovisar i det

uppgifter utredningen

följande är av dessa orsaker inte exakta, men har bedöm-

utredningen gjort

ningen att de är tillfyllest för utredningens ändamål och har därför inte avsatt mer tid och resurser för att om möjligt få fram mer exakta

uppgifter.

Utredningen har avstått från att använda arbetad

tid (tandläkartimnxaf) som ett mått på tandvårdens Ett av skälen till detta är att

omfattning.

rapporteringen av arbetad tid skett med olika inom

förutsättningar privat-

tandvården och folktandvården, vilket och totalbe-

gör att både jämförelser

30 Tandvården

med dessa rapporter som grund blir osäkra. Utredningen har

dömningar

också sett osäkerhetsfaktorer vid en tänkbar omräkning av tjänstgöring till

Därför har valt att använda antalet in-

heltidstjänstgöring. utredningen

divider inom olika yrkeskategorier som mått på tandvårdens omfattning.

Sverige har ungefär 9 600 tandläkare, 1 800 tandhygienister och 14 000 tandsköterskor som är anslutna. Uppgifterna har lämnats av

fackligt

respektive fackliga organisation. Andelen fackligt anslutna är mycket hög bland tandläkare (cirka 95 procent) och tandhygienister, och är något lägre bland tandsköterskor. Till detta kommer dessutom personal som till exempel tandvårdsbiträden och läkarsekreterare. Medlemmar äldre än 65 år har ej

De olika _yrkesgruppema fördelar sig på offentlig och privat vård så att 5 400 tandläkare (här redovisas också de cirka 400 tandläkare som tjänstgör vid de odontologiska fakultetema, se nedan), 10 000 sköterskor och 1 000 tandhygienister är verksamma inom offentlig tandvård. 4 100 tandläkare, 4 000 tandsköterskor och 800 tandhygienister är verksamma inom privat tandvård. Till detta torde komma något tusental ej fackansluma tandsköterskor inom den privata sektorn, vilka i stor utsträckning saknar

formell kompetens.

- Undervisande personal

Antalet tandläkare som undervisar är svårt att beräkna. Drygt 400 tandläkare är medlemmar i tandläkarförbundets särskilda läraravdelningar. Många av de 1 000 specialisterna (se nedan) ägnar en varierande del av sin arbetstid till undervisning. Dessutom finns ett antal tandhygienister och tandsköterskor som är instruktörer vid de olika utbildningarna. Sammantaget torde mer än 1 000 personer undervisa i mer än halva sin arbetstid. Till detta kommer ett okänt antal kursgivare och föreläsare som huvudsakligen är kliniskt och praktiskt verksamma.

Tandvården 31

- Allrnäntandvård

Allmän tandvård bedrivs till allra största delen i fristående

mottagningar,

utan sammanhang med annan vård. Detta att

bygger på förutsättningen

patienterna har möjlighet att uppsöka

mottagningama.

Storleken på klinikerna där tandvård bedrivs varierar De flesta

kraftigt.

inom den privata sektorn är mycket små med 1 - 3 tandläkare och 1 - 6 tandsköterskor och hygienister. Den allra minsta, det vill

säga den med 1 tandläkare är fortfarande vanligast. Inom folktandvården varierar klinikstorleken från 1 till 10 (eller ännu fler) tandläkare och 1 till 15 (eller ännu fler) tandsköterskor och hygienister.

Tandvård är ofta en form av ensamarbete, där tandläkare och tandsköterska tillsammans är den arbetsgrupp som behövs. I är detta inte

egentlig mening

ensamarbete, men i många fall är denna lilla

arbetsgrupp i professionellt avseende isolerad från andra. Trots att det inte är for arbetets

nödvändigt

skull samarbetar allt fler privatpraküserande tandläkare om 2

i grupper eller 3 för att vinna fördelar. Sådana fördelar

kan vara ideella, som tillgång till andras kompetens, eller ekonomiska, till delad

exempel genom hyres-

kostnad eller utrustning.

Inom folktandvården har fördelarna med att samla flera tandläkare

utnyttjats länge. Tendensen inom privattandvården till med

en ny struktur gruppraktiker är tydlig, men förändringen där fortfarande

går långsamt.

-

Specialisttandvård

Specialisttandvård är till allra största delen tandvård.

högkvaliñcerad

Tandbehandling i vid bemärkelse innefattar

många olika behandlingsmeto-

der som kan ha helt olika och

Tandregleringsbehandling kirurgisk

behandling, till exempel, avsevärt både från varandra och från

skiljer sig

konventionell behandling med De olika karaktärerna

fylhiadsmaterial. hos

behandlingsmetodema har gjort att tandläkare har kunnat ñnna metoder som intresserat dem mer än andra, och därmed har intresse och

övning

32 Tandvården

lett fram till att vissa tandläkare blivit speciellt skickliga på

genom praktik

utförandet av vissa behandlingar.

är alltså särskilt duktiga inom något speciellt område

Specialisttandläkare

inom odontologin; de representerar däremot inte något område som är avskilt inom odontologin (och inte heller något område skilt från odonto-

kompetensbeviset som specialist inte

logi). Som en följd av detta innebär

ytterligare för tandläkaren. Legitimationen som

några bemyndiganden

tandläkare är det som tillåter behandling av patienter oavsett behandlingens art. Det är emellertid rimligt att kräva att en specialisttandläkare inom sin

skall ha särskilt stora och kunskaper för att kunna

specialitet färdigheter

biträda sina allmänpraktiserande kollegor med råd och hjälp.

förordningen (1984:545) om behörighet att utöva yrke inom hälso-

Enligt och sjukvården m. m. finns följande sju specialiteter inom tandvården:

bamtandvård, tandreglering, tandlossningssjukdomar, tandsystemets

oralprotetik och odontologisk kirurgiska sjukdomar, rotbehandling,

röntgendiagnostik.

Bevis om specialistkompetens för tandläkare utfärdas av socialstyrelsen

enligt lagen (1984:542) om behörighet att utöva yrke inom hälso- och

sjukvården m. m.

Landstingen och de landstingsfria kommunerna har enligt tandvårdslagen

(1985:125) skyldighet att svara för tandvård för barn och ungdomar till och med det år de fyller 19 år, samt specialisttandvård för vuxna. Flera landsting har dessutom tandläkare som särskilt ägnar sig åt bettfysiologi, åt

sjukhustandvård och åt patienter som har låg tolerans mot fyllnadsmaterial.

Endast tandläkare kan bli erkända specialister, tandhygienister och tandsköterskor kan inte få någon formell bekräftelse på speciella färdigheter inom något särskilt område av odontologin.

Ungefär 1 000 tandläkare har specialistkompetens, vilket år 9 procent av alla legitimerade tandläkare. Detta kan tolkas som att ungefär 10 procent av tandvårdens resurser är specialisttandvård i någon fonn.

Tandvården 33

Kliniker för oral kirurgi och sjukhustandvård bmkar finnas vid sjukhus, de övriga specialitetema är oftast lokaliserade på samma sätt som allmäntandvårdens kliniker.

- Tandtekniker

När förlorad tandsubstans skall ersättas alltid individuellt gör tandläkaren avpassade ersättningar. Vissa material lämpar väl för att bearbetas

sig

direkt i muxmen, till exempel Andra mateamalgam och vissa plastmaterial. rial, till exempel guld och porslin, ger ersättningar med goda egenskaper, men materialen inte för direkt av i

lämpar sig framställning ersättningen

munnen. Guld måste till exempel över 1 O00° C. utas vid en temperatur Sådana material kan ändå användas att man först framställer en genom modell av den skadade tanden. Modellen blir sedan för det

underlag

fortsatta arbetet utanför munnen. Därmed får tandläkaren också

möjlighet

att överlåta detta arbete på en speciell tandtekni-

yrkeskategori, nämligen

kem. Derme arbetar alltså med modeller av tänderna, som förberetts genom tandläkarens behandling. Tandteknikerns är att framställa individu-

uppgift ellt anpassade ersättningar till genom exempel formgivning i vax, gjuming

av guld och sintring av porslin eller genom att använda olika plastmaterial. Den slutliga utföres av tandläkaren som också sätter fast de

anpassningen

ersättningar som skall vara permanenta i munnen.

Den tandtekniska verksamheten är nästan helt i endast en liten

privat regi,

del av den totala arbetsvolymen utförs vid folktandvårdens laboratorier. Dessa är i stor speciallaboratorier för

utsträckning tandregleringsbehandling

och för speciella former av oftast vid för

protetik, specialisttandldiniker

protetik.

Antalet personer som arbetar vid tandtekniska laboratorier uppskattas till cirka 3 200, varav 2 600 examinerade tandtekniker och 600 så kallade tandtekniska biträden. Andelen deltidsarbetande är svår att beräkna, men är förmodligen stor med tanke hur

på tandvårdsersätming för tandtekniska

arbeten fördelas till olika laboratorier. Det finns 1 000 tandtekungefär

34 Tandvården

niska laboratorier som debiterar tandtekniska arbeten. Av dessa

regelbundet

svarar 500 för 90 procent av utbetalad ersättning, alltså har ett stort antal laboratorier mycket låg omsättning. Koncentrationen av tandteknisk verksamhet är större än vad som framgår av dessa siffror, de 30 största laboratorierna svarar gemensamt för 40 procent av den totala debiteringen.

4.1 .2 Arbetssätt

Utmärkande för dagens tandvård är att patienterna i stor utsträckning besöker tandläkare regelbundet, även om behovet av vård i många fall är litet. Mer än 95 procent av bam och ungdom (till och med 19 års ålder) besöker regelbundet tandläkare. Den höga besöksfrekvensen beror på att barn och ungdom har avgiftsfri tandvård och på att patienterna kallas till tandläkaren genom vårdgivarens försorg. Bland vuxna är besöksfrekvensen något lägre, men är ändå så hög som cirka 80 procent, vilket också här kan

bero på att vårdgivarna många gånger kallar patienterna till regelbundna

årsvisa kontroller.

De höga besöksfrelwensema är alltså delvis beroende av aktiva åtgärder från vårdgivarna; en stor del av tandvården görs alltså på initiativ av dem som ger vården. Det är möjligt att bilden av vården, både efterfrågan och vårdutbudet skulle förändras om initiativet till tandvård i större utsträckning skulle vara patientens. Fortfarande finns skillnader mellan storstad och glesbygd samt mellan de som är födda i Sverige och invandrare.

Dagens tandvårdsorganisation är inriktad på att tillgodose ett stort behov av reparativ vård, både av enklare och av mer komplicerad natur. Arbetssätten är avpassade till det stora reparativa behov som fortfarande fanns hos vuxna när tandvårdsförsäkringen infördes. Sedan dess har stora vårdinsatser gjorts på vuxna. Tandhälsan_ hos barn och ungdom har förbättrats. Behovet av reparativ vård har därmed förändrats.

Det finns ett stort antal barn och även ett antal vuxna som regelbundet undersöks av tandläkare utan att något behov av reparativa åtgärder kan

Tandvården

upptäckas. En avsevärd del av tandläkarresurserna används alltså för närvarande till tandhälsokontroller av individer som är friska.

väsentligen

I dag är det endast tandläkaren som tar emot

patienter för behandling,

åtminstone rent formellt. De biträder

övriga personalkategorierna tand-

läkaren i hans behandling av som är den

patienten. Tandhygienisten, längst

utbildade och mest självständiga av tandläkarens får samla in

medarbetare,

vissa uppgifter (till exempel mäta

djupet på tandköttsñckorna), men får inte

behandla patienten utan att tandläkaren ställt och

diagnoser planerat behandling.

Under de senaste 20 - 30 åren har den assisterande personalens arbetsuppgifter gradvis ändrat Parallellt med de växande insiktema i hur

tandsjukdomar kan förebyggas, har flera av vårduppgifter förebyggande

karaktär börjat utföras av andra än tandläkare. Tandsköterskan har därmed fått arbetsuppgifter med direkt vilket

patientkontakt, gjort tandsköterskeyr-

ket mer omväxlande och mer Tillkomsten av

ansvarsfyllt. tandhygienister i

slutet av 60-talet har varit för de

utomordentligt nyttig vården, eftersom

utfört en avsevärd del av de insatser som

profylaktiska sarmolikt bidragit

till den förbättrade tandhälsan. har

Samtidigt tillgången på en särskild yrkeskategori för profylax i någon mån hämmar av tandsköutvecklingen

terskeyrket eftersom den ort det att renodla tandsköterskans roll

möjligt

som tandläkarens assistent.

4.1 .3

Behörighet

Behörighet att utöva yrke inom tandvården regleras i Lagen (1984:542) om behörighet att utöva yrke inom hälso- och m. m. och

sjukvården förordningen (1984:545) om behörighet att utöva inom hälso- och yrke sjuk-

vården m. m. e s

Fyra olika

personalkategorier; tandhygienister, tandläkare, tandsköterskor

och tandtekniker, år för närvarande engagerade i tandvården. Av dessa är det bara tandläkaren som har formell

legitimation som medger rätt att

behandla patienter. och Tandhygienister tandsköterskor har en form av

36 Tandvården

som inte dem att självständigt behandla patienter; de

behörighet berättigar

har endast rätt att biträda tandläkaren i dennes behandling av patienter. Tandtekniker har För närvarande inte någon fonnell behörighet.

Förutom ovan nämnda behörighet kan tandläkare erhålla formell kompetens i en eller flera Odontologiska specialiteter. Sådan specialistbehörighet ger inte rätt att behandla utan är endast ett erkännande av

utvidgad patienter,

skicklighet inom ett avgränsat område.

speciell

får meddela föreskrifter om den kompetens som skall krävas

Socialstyrelsen

för att biträda en tandläkare i dennes yrkesutövning och om den behörighet sådan kompetens ger.

4.1.4 Pågående försöksverksamheter

På flera olika orter bedrivs försöksverksamheter med alternativa former för tandvård. Det som i första hand är andra former för arbetsfördelning

prövas inom tandvårdsklinikerna än de konventionella. Gemensamt för flera av försöken är att tandläkarens arbete får mer av arbetsledande funktion och

att andelen övrig personal som arbetar relativt självständigt med patient-

vård ökar. Denna arbetsfördelning är en anpassning till patienternas gradvis

förändrade behov av tandvård, det vill säga till tandvårdens förskjutning mot mera av profylaktisk behandling och mindre av mellankvaliñcerad

reparativ vård. I praktiken genomförs denna förändring genom att patienter

som är relativt friska behandlas av tandhygienist, vilket gör att tandläkaren får mer tid till de patienter som har ett större vårdbehov.

Utredningen har tagit del av erfarenheter från dessa försöksverksamheter vid ett seminarium anordnat vid socialstyrelsen 17 oktober 1988. Utredningen har också besökt ett antal tandvårdskhniker med en okonventionell

arbetsfördelning.

Tandvården 37

- län.

Gustavs, Kopparbergs

Gustavs är en ort med cirka 3 000 innevånare och ett beräknat patientunderlag på cirka 2 400 personer. Vid kliniken i Gustavs utförs för närvarande huvuddelen av tandvården för 1 300 patienter av 4 tandhygienister och 1 tandläkare. Denna personalsammansättning medför nya krav på arbetsledning från tandläkaren, som inte längre i varje stund kan titta i varje mun. En påtaglig skillnad mot konventionell tandvård är att i Gustavs går patienterna inte till tandläkaren - de går till tandhygienisten. Tandhygienisten tar emot patienten och genomför behandling och kallar på tandläkaren först när den nödvändiga behandlingen ligger utanför hennes kompetens. Förhållandet mellan tandläkare och hygienist i Gustavs liknar det vanliga förhållandet mellan specialist och tandläkare, det vill säga att tandläkaren är en resurs som hygienisten tillkallar vid speciella svårigheter.

Dock är kontaktvägarna mycket korta.

- Stockhohn och Solna.

Privatmottagningar,

Utredningen har besökt fyra olika privatpraktiker som är organiserade med relativt god tillgång på assisterande personal. De var tre kliniker för allmän tandvård och en specialisttandklinik för ortodonti. Gemensamt för dessa kliniker är arbetssättet; _e_1_1tandläkare arbetar tillsammans med gå_ tandsköterskor (ibland ännu fler), som tar emot patienter i var sitt

behandlings-

rum. Tandläkaren kommer till behandlingsrummet Först när behandlingen är förberedd, och lämnar det innan den skall avslutas. Eftersom relativt mycket behandlingstid måste avsättas för sådant som att sätta fast gummiduk på tänder som skall rotbehandlas, att prova ut kronor,

provisoriska

att låta patienten skölja mmmen, och att reservera tid för nästa besök, kan tandläkaren vinna mycket arbetstid genom att helt lämna över dessa arbetsuppgifter till tandsköterskan. Genom att tandläkaren bara ägnar sig åt käman av behandlingen, det vill säga de kvalificerade åtgärder som sköterska och hygienist inte har kompetens för, och låter sköterskan ta hand om nödvändiga, men mindre delar, vinner tand-

kompetenskrävande

vårdsteamet som helhet ökad produktivitet.

38 Tandvården

Gemensamt för dessa kliniker är att tandläkaren har ansvaret för behandlingen, och att man lägger stor vikt vid tandläkarens ansvar för diagnoser. Gemensamt för både privattandvårdens och folktandvårdens kliniker med okonventionell delegering av arbetsuppgifter är att lokalerna är öppna och

har lätt tillgängliga arbetsplatser.

4.1 .5 Tandhälsa

Tandvårdsbehovet är svårt att beräkna, det kan anses bero på flera faktorer. Två viktiga faktorer är befolkningens storlek och de ekonomiska resurserna. Utredningen utgår från att, som nämnts tidigare, de reala resurserna för tandvård kommer att vara lika med dagens. Befolkningsförändringarna är därmed den faktor som kommer att förändra behovet.

Befolkningen är enligt statistiska centralbyråns redovisning den 31 Decem-

ber 1987; 8 414 000 personer totalt, varav 1 940 000 är 60 år och äldre.

De som är 35 år och yngre är för närvarande väsentligen friska och har ett relativt litet reparativt vårdbehov, även om enstaka individer kan ha ett mycket stort och resuxskrävande vårdbehov. Yngre än 35 var 3 818 000 personer, 35 år och äldre var 4 596 000 personer.

4.2 Framtida tandvård

4.2.1¶Organisation

Utredningen diskuterar här det framtida behovet av tandvårdspersonal, och hur det skall tillgodoses. föreslår att det skall finnas tre olika

Utredningen

personalkategorier i den framtida tandvården. I det följande framgår motiven till detta.

För att en individ skall kunna utföra ett visst arbete krävs kunskap vilken i sin tur förutsätter utbildning. Här beskrivs tandvården i tre olika nivåer.

Tandvården 39

Med dessa nivåer avses att spegla de utbildningsinsatser som krävs för att göra det möjligt för den enskilde att genomföra, och ta ansvar för, skilda typer av tandvård.

Resurserna i tandvården måste utnyttjas så effektivt som möjligt, därför bör patienten vårdas på den lägsta nivå av omhändertagande som är lämplig i det enskilda fallet. l den framtida tandvården bör i princip finnas tre nivåer av omhändertagande. Dessa nivåer kan symboliseras av de personalkategorier enligt utredningens förslag som antas utföra majoriteten av behand-

lingarna vid respektive nivå:

-

legitimerad tandsköterska,

Benämningen legitimerad tandsköterska används här för att

läsaren av texten lätt skall kunna skilja förslaget till den nya ut-

bildningen från de befintliga utbildningarna till tandhygienist och

tandsköterska.

Inom hälso- och sjukvården finns läkare,

yrkeskategorierna sjuksköterska och undersköterska. Utredningens förslag till

legitimerad tandsköterska syftar till en yrkesverksarnhet med visst

självständigt ansvar och med egen legitimation, i likhet med den

som sjuksköterskan redan har, till skillnad från den nuvarande för

tandhygienisten och tandsköterskan. Den legitimerade tandsköter-

skan kommer att ha en stor andel självständigt arbete. Vid en

jämförelse med hälso- och sjukvårdens sjuksköterska blir be-

nämningen legitimerad tandsköterska enligt utredningen den mest

lämpliga.

-

allrnäntandläkare,

-

specialisttandläkare.,

På den första nivån behandlas av den tandsköterskan

patienten legitimerade

efter tandläkarens Patienten kan möta tandläkaren för konsul-

tationer och terapidiskussioner även på denna nivå, där

övervägande lågkvaliñcerad vård skall bedrivas. Sådan vård kan till vara

exempel

40 Tandvården

hygieninstruktioner, depuration, eftervård vid kirurgisk behandling, fram-

ställning av olika provisoriska ersättningar, och den kan också innebära långsiktig övervakning av patienter och kommer därvid att medföra en viss form av diagnostik, inom givna ramar. Mellankvaliñcerad vård vid tandlossningssjukdom kan också ges på denna nivå, i form av subgingival depuration.

Utredningen anser att utbildningen av både den legitimerade tandsköterskan och av tandläkaren skall syfta till en relativt självständig roll för den legitimerade tandsköterskan. I framtiden skall tandläkaren samarbeta med en annan vårdgivare, den legitimerade tandsköterskan, som också kommer att biträda tandläkaren i dennes egen patientbehandling.

På den andra nivån behandlas patienten av tandläkaren som biträds av en legitimerad tandsköterska. På denna nivå skall i första hand mellankvaliñcerad och högkvaliñcerad vård ges, men lågkvaliñcerad vård kan förekomma

där så är fördelaktigt för patienten. Från derma nivå kan patienten

till vård hos tandsköterska eller hos

legitimerad specialist.

På den tredje nivån skall patienten behandlas av specialisttandläkare biträdd av, och i samarbete med, legitimerad tandsköterska. Här skall företrädesvis högkvaliñcerad vård ges, efter remiss från annan tandläkare. Den legitimerade tandsköterskan som arbetar under ledning av specialister kommer av naturliga skäl att öva upp olika färdigheter som gör att det kan vara lämpligt att överföra särskilda arbetsuppgifter. Ett exempel på detta kunde vara den verksamhet som de nuvarande så kallade ortodontiassistenterna bedriver. Under vissa omständigheter, som till exempel direkt övervakning, kan det vara lämpligt att den legitimerade tandsköterskan arbetar utanför sin strikt formella kompetens.

Utredningen är angelägen att påpeka att de tre kompetensnivåerna som

beskrivits ovan, ryms inom två behörighetsnivåer, nämligen behörigheten hos den legitimerade tandsköterskan den tand-

respektive legitimerade

läkaren.

Tandvården 41

4.2.2 Arbetssätt

Utredningen anser att patienterna i framtiden kommer att besöka tandvårdsmottagningarna på samma sätt som i alltså i stor

dag, utsträckning

genom olika former av kallelser från vårdgivama, både inom den privata och den offentliga sektorn. kommer även i

Tandvårdsmottagningarna

framtiden att vara lokaliserade på samma sätt som i

dag.

Nya patienter skall i de flesta fall börja på den andra hos en all-

nivån,

mänpraktiserande tandläkare, för att av derme antingen behandlas eller till någon av de andra nivåerna. Patienter vars vårdbehov är okänt, skall alltid få träffa en tandläkare för och och

undersökning diagnos

terapiplan. Patienter med ett sedan kan

tidigare klarlagt behandlingsbehov

med fördel undersökas som förutsätts ta av en legitimerad tandsköterska, kontakt med tandläkare om eller

behandlingsbehovet sjukdomsutvecklingen

awiker från det förväntade.

En förändrad framtida organisation av tandvården blir främst beroende av

förändringar av attityder, och ekonomiska utbildning, behörighetsregler

faktorer, men också av tillgång till lokaler och har

utrustning. Utredningen

förutsatt att av där en-tandläka-

dagens omstrukturering privattandvården,

mottagningar ersätts med gruppraktiker, kommer att fortsätta.

Utredningen

anser att arbetsklimatet i en gruppraktik av arbets-

befrämjar delegering

uppgifter. Några slutsatser av en nyligen försvarad om

doktorsavhandling Odontologiska ansvarsfrågor (René 1988) är:

För framtiden bör en mera och insikt om etik

satsning på utbildning

samt var gränserna såväl som för den

går, odontologiskt egna förmå-

gan, göras. Gruppraktiker och teamarbete har troligen en positiv inverkan på vårdstandarden ökad

genom insyn.

Mot bakgrunden av den förmodade av tandhälsan är

utvecklingen det

rimligt att anta att legitimerade tandsköterskor kommer att utföra

regel-

bunden kontroll och av relativt friska

behandling patienter. Det måste

naturligtvis stå klart för inom vilket

patienten kompetensområde den

legitimerade tandsköterskan arbetar, så att de som så önskar kan

patienter

42 Tandvården

konsultera även om behovet av tandbehandling hos dessa en tandläkare, tidigare bedömts vara litet.

patienter

4.2.3¶Behörighet

har inte som att föreslå hur behörighetsregler skall Utredningen uppdrag utformas i framtiden, men har utformat sina förslag för att tillgodose de krav som en eventuell utökad behörighet kommer att ställa på utbildningarna.

- tandsköterska

Legitimerad

Det arbetssätt som utredningen antar kommer att dominera den framtida tandvården förutsätter att inte bara tandläkaren kan arbeta självständigt, utan att även den tandsköterskan kommer att kunna arbeta

legitimerade

inom ramar. Utredningen har utformat förslaget om

självständigt givna

tandsköterska med antagandet att legitimation kommer att

legitimerad

införas för denna yrkesgrupp.

- Tandläkare

har från att tandläkare även i framtiden kommer att

Utredningen utgått

vara och att form av behörighet kommer att erkännas

legitimerade, någon

för tandläkare som specialiserar sig inom vissa delar av tandvården. Umedhar vidare att inte får fonn av en

ningen antagit specialistbehörighet

särskild medförande ytterligare befogenheter att behandla

legitimation,

utöver vad som följer av legitimation som tandläkare.

patienter

Tandvården 43

- Tandtekniker

Utvecklingen inom tandtekniken och att även

materialhantexingen gör

tandteknikem bör ha ett fonnellt ansvar för den laboratorietekniska delen av protetiska har utformat om tand-

rehabiliteringar. Utredningen förslaget

teknikerutbildning med antagandet att tandtekniker kommer att få en formell behörighet att göra tandtekniska arbeten.

-

Begränsningar

Utredningen anser att utbildning efter examen är lika som

idag nödvändig

den som bedrivs fram till vilket för

examen, gäller samtliga yrkeskategorier.

Efterutbildning är särskilt viktig för dem som har till att behandla

uppgift

andra människor. Utredningen anser att som tand-

legitimation legitimerad

sköterska respektive tandläkare bör den som examinerats från

beviljas

respektive utbildning, eller som på annat sätt kan dokumentera motsvarande kunskaper. Utredningen anser vidare att denna bör vara

legitimation

tidsbegränsad, se kapitel 6.2.5 och 6.3.5. Sådan bör

legitimation förnyas på

villkor av dokumenterad efterutbildning och i

tjänstgöring yrket.

5¶Behov av i framtiden

tandvårdspersonal

Att utbilda personal tar viss tid. kan därför få konse-

Utredningens förslag

kvenser ute på klinikema år 1995 tandsköterska och

tidigast för legitimerad tandtekniker, respektive 1998 för tandläkare. Därför har valt

utredningen

att uppskatta behovet av, och från

efterfrågan på, tandvårdspersonal år

2000 och till år 2025, för att få en om hur bör

uppfattning undervisningen

planeras och dimensioneras.

Behovet av tandvårdspersonal är beroende av faktorer, till

många exempel befolkningens storlek och ålderssarmnansättning, den faktiska tandhälsan och vår uppfattning av tandhälsan. Dessa faktorer

är, med något undantag,

svåra att påverka för dem som arbetar inom tandvården och

utredningen

har därför valt att redovisa faktorer”

dem som yttre (se nedan). Efterfrågan på tandvård och på personal styrs dessutom av ekonomiska

tillgängliga

resurser och sättet att fördela dessa resurser.

Behovet av olika kategorier av är också beroende av hur

tandvårdspersonal

olika arbetsuppgifter fördelas mellan olika inom

personalgrupper tandvår-

den. Detta år i sin tur beroende av den formell och

kompetens, verklig,

som finns tillgänglig. Dessa faktorer är direkt utbild-

påverkbara genom

ningarna och genom organisationen har

på arbetsplatserna. Utredningen

valt att redovisa dem som inre faktorer

(se nedan).

46 Behov tandvårdspersonal framtiden

5.1 Yttre faktorer som olika kategorier

påverkar efterfrågan på

av tandvårdspersonal

5.1.1¶Tandvårdsförsäkring

både kliniker och anställda inom landsting, Samtliga vårdgivare, på privata har strikta ekonomiska krav på vårdverksamheten. Intäkter från

mycket

och ersättning från försäkringskassan har en avgörande betypatientavgifter delse. i ersätmingsreglerna får snabbt betydelse för terapival

Förändringar och val av Som av arvodet för be-

vårdgivare. exempel gav en höjning

hos snabbt i ett ökat utbud av behandling hos handling hygienist utslag

och en ökad efterfrågan på tandhygienister på arbetsmarknatandhygienist den. Så kan också bestämmelser om hur stor andel patientavgiften skall vara av den totala konsmaden påverka patienternas efterfrågan på vård. I korthet: höga arvoden leder till stort utbud, låga patientavgifter leder till stor efterfrågan.

Efterfrågan på tandvård, och utbudet av tandvård, kommer även i framtiden att vara mycket starkt beroende av tandvårdsförsälcringens utformning.

är det därför angeläget att förändringar av Enligt utredningens uppfattning

utformning ses i samband med önskad inriktning av tandvårdsförsäkringens vården och fördelning på kategorier av tandvårds-

utbildningsutbudets personal.

Den tandläkare som vill verka som privatpraktiker inom tandvårdsförsäk-

ram måste få två myndigheters godkännande, dels Socialstyrelsens ringens som beviljar legitimation och dels den lokala föräkringskassans som beviljar anslutning till tandvårdsförsälu-ingen. Båda tillstånden är lika viktiga, men skiljer sig på så sätt att antalet legitimationer inte regleras, alla som uppfyller givna förutsättningar beviljas legitimation, under det att antalet till försäkringskassorna ansluma tandläkare är reglerat. Hittills har regleringen inneburit att antalet till tandvårdsförsälcringen anslutna tandläkare i princip inte tillåtits öka. Om denna begränsning av etableringar vid försäkringskassoma förändras eller försvinner kommer utbudet av tandvård att förändras; man kan förutse en ökning av antalet verksamma tandläkare i

tandvårdspersonal framtiden 47

storstadsregionema och en minskning i Detta skulle leda till att

glesbygd.

tandläkarna i storstadsområden var och en hade färre patienter att ta hand om än tandläkama i glesbygd. Det är därför att en koncentration av

troligt

tandläkarresursema till storstäderna kommer i att leda till att patienterna dessa områden kommer att allt mer av

erbjudas högkvaliñcexad vård.

Om tandläkarresursema blir mycket fördelade kan man förutse att

ojämnt

samma diagnos kommer att leda till helt olika i storstad

behandling och i

glesbygd. Det år därför angeläget att de skillnader som finns i inte

dag

förstärks, utan de bör i stället utjämnas.

5.1.2¶Amalgamförbud

Ett förbud mot att använda skulle öka

amalgam efterfrågan på mellankvali-

ñcerad vård. Små kan med

fyllningar framgång göras i plastmaterial

(composite), större måste i förekommande fall göras som av tandtekniker framställda guld- eller Sådana

porslinsfyllningar. fyllningar är mer arbets-

krävande i kliniken än det konventionella alternativet amalgam, och kräver dessutom medverkan av tandtekniker.

Effekterna av att i stor skala länma som

amalgam tandfyllnadsmaterial är

okända. Somliga befarar att bieffekter som till exempel sekundärkaries och pulpanekroser kommer att öka vilket kort

kraftigt, och gott betyder att

sjukdomsutvecklingen i den enskilda tanden fortsätter trots

behandling.

Detta skulle i sin tur medföra en av antalet

ökning rotbehandlingar och be-

handlingar med fastsittande kronor och broar.

Ett förbud mot att använda skulle också

amalgam troligen leda till att

många patienter kommer att önska

att få sina gamla amalgamfyllningar

utbytta mot alternativa material, vilket skulle

ytterligare öka efterfrågan på

mellankvaliñcerad vård.

Även utan ett förbud kommer och tandläkare både patienter att vilja byta ut ett antal av

befintliga amalgamfyllningar. Detta kommer att ta en

betydande del av de befintliga resurserna i anspråk under flera års tid.

Behov av i

48 tandvårdspersanal framtiden

5.1.3 Tandhälsa

Tandhälsan har förbättrats under tiden från 1960-talet och framåt, även om man kan rikta mot sättet att mäta denna (se 5.1.4). Det är invändningar att tandhälsan kommer att förbättras under 90-talet, i

troligt ytterligare

bland medelålders Detta kommer att innebära en

synnerhet personer.

av behovet av mellankvaliñcerad vård bland medelålders persominskning ner.

har valt att en prognos för tandhälsan vid två tidpunk- Utredningen göra år 2000 och år 2025. Dessa har valts eftersom de i stort

ter, tidpunkter

omsluter den som man kan förvänta hos den per-

yrkesverksamma period

sonal som kommer att utbildas under 1990-talet. Beräkningarna grundar sig statistiska centralbyråns senaste befolkningsprognos 1989.

på

- Är 2000

Enligt statistiska centralbyrån kommer befolkningens ålderssammansätming att ändras så att antalet personer som är 60 år och äldre ökar obetydligt till 1 943 000, som befolkningen totalt växer till 8 787 000.

samtidigt

Centralbyrån antar vidare att antalet individer ökar i åldersgrupper där utredningen bedömer att det kommer att fimtas ett litet reparativt vårdbehov, år 2000 kommer de flesta individer som är yngre än 45 år att väsentligen vara friska. Det kommer att ñnnas 5 045 000 individer som är yngre än 45, och 3 742 000 äldre än 45 år.

- Är 2025

Centralbyrån antar att åldersfördelningen ändras så att antalet personer som är 60 år och äldre ökar till 2 458 000 samtidigt som befolkningen Ökat till 9 024 000.

Behov av i 49

tandvårdspersønal framtiden

Utredningen antar vidare att antalet individer med ökar god tandhälsa ytterligare, år 2025 kommer de flesta som är yngre än 55 att väsentligen vara friska. De kommer att vara 5 982 000 personer. De som är äldre än 55 kommer att vara 3 042 000.

Utredningen finner det angeläget att påpeka av

att till exempel invandring personer med okänt behov av tandvård och med en annan

efterfrågan på

tandvård i någon mån gör prognosen mer osäker.

5.1.4¶Diagnostiska kriterier

Vad som skall anses vara en indikation för att utföra en viss är

behandling

en fråga om kunskap, erfarenhet och omdöme. Omdömet är -

personligt

olika bedömare har olika toleransnivåer. Dessutom varierar den allmänna inställningen från en tid till en annan. En allmän i bedöm-

förändring ningsgrundema, på grund av vetenskapliga rön eller annan erfarenhet, kan

påverka vår om utan att det faktiska

uppfattning behandlingsbehovet

hälsotillståndet behöver förändras.

Medelbehandlingstid eller genomsnittlig är alltså inte behandlingskosmad

nödvändigtvis enbart uttryck för hur är utan kan också

sjuk patienten

innehålla en återspegling av tandläkarens En allmän

bedömningsgrunder. förändring av bedömningsgrunderna skulle av påverka uppfattningen

vårdbehovet, så att mer (eller mindre) mellankvaliñcerad vård skulle utföras.

5.1.5 Krav estetisk tandvård

på

Tandregleringsbehandling på barn efterfrågas till viss del av estetiska och sociala skäl. Om allmänhetens (Föräldrar och kamrater) uppfattning om vad som är vackert i munnen förändras kommer också

efterfrågan på tandreg-

leringsbehandling att förändras, vilket kan ha eftersom sådan

betydelse behandling oftast är högkvaliñcerad och ges av specialist.

tandvårdspersonal framtiden

Estetiska alltid vid av förlorade tänder eller

hänsyn väger tungt ersättning

vid med fyllnadsmaterial. Detta kan tyckas mindre viktigt än att

behandling

behandla men tåndema betyder mycket för utseendet och därmed

sjukdom,

för Många ingrepp som har positiva estetiska effekter är av

självkänslan.

mellankvaliñcerad vård. En ökad efterfrågan på sådana åtgärder typen kommer alltså att påverka vårdens sammansättning på

5.1.6 Nya hälsokriterier

Vad som allmänt uppfattas som normalt och eftersträvansvärt kan variera. Att behålla alla sina tänder genom hela livet betraktas som nödvändigt av

många människor, men långt ifrån av alla. En attitydförändring i någon

antingen bland dem som ser egna tänder som nödvändiga eller grupp, bland dem som utan större saknad kan avstå, kommer att påverka vårdefterfrågan och kraven på tandvård.

Om de som i betraktar tänder som mindre (och som

patienter dag viktiga kan tänka sig tämligen enkla proteser som ersättning) byter attityd, kom-

mer vi i framtiden att få en ökad efterfrågan på mellan- och högkvaliñcerad vård framför allt bland äldre patienter. Ett aktuellt exempel är på detta är introduktionen av fasta implantat vid fall av tandlöshet, så kallade käkbensförankrade broar. Till en början praktiserades den nu erkända metoden vid en enda klinik (i Göteborg under ledning av professor Brånemark), för att senare under 80-talet spridas till ett antal specialistkliniker, där kirurger och protetiker samarbetat i behandlingarna. inför 90-talet förväntar

uuedningen en ytterligare spridning av denna behandlingsform varvid

allmäntandläkare i viss utsträckning också engageras i behandlingen.

5.1.7¶Arbetstidsförkortning

En allmän förändring av arbetstiderna, till exempel en arbetstidsforkortning, skulle få stor betydelse för behovet av antalet personer inom tandvården. Utredningen har valt att räkna med den arbetstid som gäller idag och har

inte gjort några beräkningar om vad olika alternativa förkortningar skulle

tandvârdspersonal i framtiden 51

innebära. Skulle en måste

arbetstidsförkorming genomföras utredningens

dimensioneringförslag göras om.

5.2¶Inre faktorer som olika

påverkar efterfrågan på kategorier av

tandvårdspersonal

5.2.1 inom klinikema

Arbetsfördelning

I kan tandläkaren utföra princip samtliga förekommande sysslor eller ingrepp inom den kliniska vilket dock

tandvården, knappast praktiseras

någonstans. Genom att överlåta olika avsnitt på andra, kan tandläkaren höja sin produktivitet. Vissa delar av vården är också starkt specialiserade vilket gör att kvaliteten blir högre om en specialiserad medarbetare gör delmomentet, till ett tandtekniskt arbete.

exempel

Hur mycket, och vilka av vårdarbetet delar, som överlåts till andra har varierat. Utvecklingen under 1900-talet har inneburit att nya yrken har skapats för att utföra vissa delmoment av vården. Tillkomsten av tandtekniker och tandhygienister år denna

exempel på utveckling. Genom att

utnyttja assistans av tandsköterska, som utför vissa delarbeten ju och sysslor i vården, har tandläkaren fått mer tid för andra delmoment. Hittills har tandsköterskans arbete varit relativt okvaliñcerat, och det skulle vara möjligt att öka andelen mer kvalificerade Därmed skulle

uppgifter. varje

tandläkare, tillsanmtans med annan personal, kunna

ge mer vård, antingen

till fler patienter eller mer kvalificerad vård till det antal patienter som redan går under

behandling.

5.2.2 mellan och

Arbetsfördelning specialister allmäntand-

läkare

tillkomsten av specialiteter inom tandvården är en anpassning till den stora variationen av behandlingsåtgärder som kan behövas när hela

befolkningens

vårdbehov skall tillfredsstållas. Vissa

behandlingsmoment som kräver stor

i

52 Behov av tandvårdspersonal framtiden

kan vara relativt Det är därför inte möjligt att alla

färdighet sällsynta.

tandläkare alla behandlingsmoment, varför

uppnår tillräcklig färdighet på

det är bättre att ett fåtal tandläkare ägnar sig åt dessa behandlingar.

Under 60- och 70-talen har både antalet och antalet erkända

specialister

1965 var cirka 2 procent av tandläkarna speciaspecialiteter ökat kraftigt. lister, 1985 var cirka 9 procent specialister. Som en följd har också utbudet av ökat. I dag behandlas till exempel tandlossnings-

behandlingsmetoder än på 50-talet, då många patienter

sjukdom i en mycket större omfattning och tandläkare förlusten av tänder som en naturlig

accepterade samtliga

del av åldrandet.

Allmäntandläkaren har med införandet av de odontologiska specialitetema fått att hänvisa till, i sådana fall där behandlingen är mindre vanlig

någon

i Det har inneburit att vissa behandlingar som annars inte

allmänpraktik.

skulle utförts har blivit Det har också inneburit att verkligen gjorda. allmåntandläkaren att remittera till har avstått från att

genom specialist

göra vissa högt kvalificerade behandlingar som han tidigare gjorde själv.

För att få enstaka utförda är det möjligen bäst för

behandlingsmoment

att alltid bli remitterad till rätt men för vården i sin

patienten specialist,

helhet och på lång sikt för patienten kan det vara bättre att få behandling hos en och samma tandläkare. För allmäntandvården kan, om remitterandet till konsekvenserna i ett bli att den

specialister ökar, längre perspektiv

tandläkarens förråd av behandlingsmetoder utarmas.

allmänpraktiserande

5.3 Beräknat framtida behov av tandvårdspersonal

Behovet av tandvård är en faktor bland flera som bestämmer efterfrågan på tandvård. Som av det föregående varierar den individuella upp-

framgår

fattningen om tandvårdsbehovet högst avsevärt. Det är därför inte möjligt att utifrån kriterier behovet, än något slag av objektiva ange det aktuella mindre förutsäga ett framtida. Utredningen lämnar därför frågan om behovet av tandvård och diskuterar i stället efterfrågan.

Tillgänglighet och kostnader för den enskilde, år viktiga faktorer, även om man är långt från den vanliga marknadssituationen genom att den enskilde efterfrågar vården och samhället står för en stor del av kostnaderna. Tand-

vårdsförsäkringen är beroende av politiska beslut. Sjunker kostnaden för

tandvård för den enskilde kommer mer tandvård att efterfrågas. Utredningen har här utgått från att inga större förändringar sker och att samhället, i reala termer, kommer att satsa lika mycket resurser som för närvarande på tandvård.

Det som främst påverkar behovet av tandvårdspersonal är naturligtvis

efterfrågan på tandvård. Efterfrågan på de olika kategorierna av tandvårdspersonal är i sin tur beroende av tandhälsan, tandvårdsförsäkringens ersättningsregler och tandvårdens organisation. Till exempel kommer en för-

bättring av tandhälsan att minska efterfrågan på rotbehandlingar (utförs

alltid av tandläkare), vilket kan ge utrymme för amtan typ av vård, och

därmed öka efterfrågan på vård producerad av legitimerade tandsköterskor.

Legitimerade tandsköterskor ger företrädesvis förebyggande vård, vilket i sin tur påverkar tandhälsan.

Med dessa förutsättningar har utredningen beräknat den framtida efter-

frågan på tandvårdspersonal av olika kategorier.

5.3.1 Tandläkare

I Sverige fanns den 31 december 1987 6 351 000 innevånare 20 år gamla eller äldre och 1 567 000 bam och ungdomar 4 till 19 år gamla. Det finns idag 8 200 allmäntandläkare, således en allmäntandläkare på 960 innevånare över 4 års ålder. Dessutom finns cirka 1 000 specialisttandläkare och cirka 400 tandläkare verksamma vid de Odontologiska fakulteterna (dessa grupper sammanfaller till viss del).

Utredningen förutser inte några omfattande förändringar i efterfrågan på

specialisttandläkare och lärare vid de odontologiska fakulteterna. Förutom allmänt verksamma tandläkare inom folktandvård och privattandvård utgår

54. Behov av i

tandvårdspersanal framtiden

utredningen från att det kommer att finnas cirka 1 400 tandläkare verksamma som specialister eller lärare.

Enligt en prognos för tandläkartillgången 1985 - 2025 (socialstyrelsen PM

175/87), var yrkesverksamhetsgraden 85 procent år 1985. Efter år 1980

har yrkesverksamhetsgraden sjunkit något. Det är dock ännu for tidigt att

uttala sig om huruvida det är en långsiktig tendens. Det är mycket möjligt att utvecklingen under 80-talet är ett resultat av den försämrade arbetsmarknaden för tandläkare under 80-talets första del.

Socialstyrelsen har i sin prognos redovisat olika alternativ, ett med samma yrkesverksamhetsgrad som år 1985 och ett med en till 75 procent sänkt

yrkesverksamhetsgrad. Utredningen anser att yrkesverksamhetsgtaden

troligen kommer att stabiliseras på nuvarande nivå eller eventuellt öka och bli något högre än den som var 1985. Detta främst beroende på att det tidigare överskottet på tandläkare kommer att reduceras på grund av pensioneringar och på grund av minskat antal nybörjarplatser. Utredningen räknar här med en yrkesversamhetsgrad av 85 procent under större delen av perioden 2000 till 2025. En osäkerhetsfaktor här är det stora antalet studerande med utländsk härkomst som eventuellt kan förväntas återvända till sina hen1länder.

I den framtida organisationen av tandvården, som föreställer

utredningen

sig, kommer tandläkaren att i större omfattning vara arbetsledare och

övrig

personal kommer att kunna behandla patienter i större än för

utsträckning

närvarande. Detta innebär att en tandläkare i framtiden kommer att kunna

ha ett betydligt större patientunderlag.

Utredningen anser att, med de föreslagna av tandvårdsut-

förändringarna bildningarna och med de antaganden som utredningen gjort angående

tandhälsan, organisation av arbetet m. m., ett rimligt patientunderlag för en alhnäntandläkare inom vuxentandvården år 2025 är mellan 1 500 och 2 000 personer. Motsvarande för en allmäntandläkare inom barn- och

ungdornstandvården är något lägre, cirka 1 200 till 1 600.

Behov av i 55

tandvârdspemonal framtiden

Med dessa beräkningar behövs det år 2025 mellan 3 400 och 4 500 tandläkare för allmän vuxentandvård och för barn- och ungdomstandvård 980 respektive 1300. Till detta konuner cirka 1 400 tandläkare inom specialisttandvård och fakulteter. Det totala behovet av tandläkare i framtiden kommer därmed att ligga i intervallet 5 800 till 7 200.

Den utbildning som utredningen föreslår kommer att ha effekter på arbetsmarknaden tidigast från och med 1998. Den förändring av bland annat delegation av arbetsuppgifter som utredningen har förutsatt när behovet av tandläkare beräknats, kommer att ske under tiden fram till är 2025.

gradvis

Detta innebär att behovet av tandläkare kommer att minska successivt under perioden.

5.3.2 Legitimerad tandsköterska

Legitimerade tandsköterskor kommer att efterfrågas på samma grunder som tandläkare, vilket att de faktorer som styr tand-

betyder efterfrågan på

läkare, och som redovisats ovan (5.3.1) också kommer att styra efterfrågan på legitimerade tandsköterskor. Utredningens analys av behovet av legitimerade tandsköterskor bygger därför på utredningens om

antaganden

behovet av tandläkare.

Behovet av legitimerade tandsköterskor kommer också att bero på tandvårdens organisation och arbetssätt. Utredningen förutser en gradvis förändring av arbetssättet under prognospetioden år 2000 till 2025. Denna

förändring

kommer framför allt att innebära att fler arbetsuppgifter till de

delegeras

legitimerade tandsköterskoma, vilket är en av förutsättningarna för den av utredningen förutsedda minskningen av tandläkarkåren skall kunna

genomföras utan att brister i skall uppstå.

vårdkapaciteten

Utredningen förutser att det kommer att behövas knappt två legitimerade tandsköterskor per tandläkare år 2000, och cirka tre tandläkare år

per 2025. Detta innebär att antalet yrkesverksamma legitimerade tandsköterskor bör vara ungefär 18 000 individer vid slutet av Antalet blir

perioden. lägre

om det omräknas i tjänstgöringstid motsvarande heltid. vill här

Utredningen

56 Behov av i

tandvårdspersanal framtiden

peka på svårigheten att förutse yrkesverksamhetsgrad i det delvis nya yrke

som legitimerad tandsköterska kommer att bli. Om yrkesverksamhetsgraden blir högre,och om antalet heltidstjänstgörande blir större än bland tandhygienister och tandsköterskor i dag, kommer behovet av legitimerade tandsköterskor att bli lägre.

5.3.3¶Tandtekniker

På kort sikt kommer efterfrågan på tandtekniker att vara mycket stor, vilket möjligen skulle kunna tolkas som att antalet nybörjarplatser borde utökas. Utredningen anser att den nuvarande mycket stora efterfrågan delvis beror på ett behov, och att den framtida efterfrågan kommer att stabili-

uppdämt

seras på en lägre nivå än den nuvarande. Den förmodade tekniska utvecklingen och minskade sjukdomsfrekvensen hos befolkningen gör att det inte ñnns anledning att anta att behovet av tandtekniker kommer att öka; det kommer snarast att minska något mot slutet av prognosperioden, 2000 till 2025.

5.4¶Dimensionering och lokalisering av utbildningarna

Vid beslut om lokalisering av tandläkarutbildning bör man främst beakta tillgång till patienter, elever och lärare och effekterna på fördelningen av tandläkare över riket.

Tandläkarutbildningen är starkt beroende av att det i angränsande område

finns ett tillräckligt stort patientunderlag, där alla förekommande tandsjuk-

domar finns representerade. Detta innebär att tandläkarutbildning bör vara lokaliserad till en relativt stor stad. Det största antalet möjliga nybörjarplatser på en viss ort är givetvis också beroende av tillgången på patienter.

Därefter kommer ytterligare faktorer som bestämmer de praktiska möjligheterna att bedriva utbildning viss ort; tillgång till kompetenta

på någon

lärare och tillströmning av studerande med goda förutsättningar att bedriva

Behov av i 57

tandvårdspersønal framtiden

studierna. Dessutom tillkommer ekonomiska aspekter, kostnaderna är sarmolikt i någon mån beroende av

lokaliseringen.

Det har visat sig att tandläkama i sitt val av verksamhetsort år starkt beroende av på vilken ort de utbildats (se bilaga 3). En tandläkare flyttar således helst inte långt från studieorten. Detta medför att det kan vara brist på tandläkare på vissa orter, trots ett litet tandläkaröverskott totalt sett.

För att bedöma landets med tandläkare har valt att

försörjning utredningen

dela in landet i regioner. har arbetat med två alternativ. För

Utredningen

närvarande finns det Odontologiska fakulteter på fyra orter i

Sverige: Umeå,

Stockholm, Göteborg och Malmö. Fakulteten i Malmö har för närvarande

ingen antagning till grundutbildning. De två alternativa regionindelningar-

na ar;

1 nord, ost, väst och syd (dvs en för

region varje odontologisk fakultet),

2 nord, ost och väst (dvs en för fakultet som

region varje odontologisk har antagning till grundutbildning),

Gnmden för båda indelningarna fakulteterna har varit att i regioner lcring få befolkningsmässigt ungefär lika stora av

regioner. utdelningarna framgår

bilaga 3. Den norra regionen, som är lika i bägge alternativen, har avsevärt mindre befolkning än de andra, men med tanke ompå den geografiska

fattningen och den tidigare svårigheten att Norrland med tandförsörja

läkare, har utredningen ändå valt detta sätt att dela in landet.

Försörjningen med tandläkare fram till år 2010 kommer till stor del att grundas på den kår av tandläkare som finns i och som utbildades

dag,

under 70- och 80-talen då vi tidvis (1973 som 500 - 1980) hade så mycket

nybörjarplatser/år. Fördelningen av tandläkare och av nybörjarplatser

samvarierar i dag inte särskilt väl, vilket med tanke den är naturligt på

fördelning av nybörjarplatser som fanns under 70 då

- och 80-talen, Stockholm och Malmö hade väsentligt fler än i

nybörjarplatser dag.

tandvårdspersonal framtiden

Alternativ 1 Norra har 1 184 000 innevånare och 785 tandläkare (30 till

regionen

50 år Antal innevånare per sådan tandläkare; 1 508.

gamla).

Östra har 3 371 000 innevånare och 2 555 tandläkare (30 regionen till 50 år gamla). Antal innevånare per sådan tandläkare; 1 319.

Västra har 1 950 000 innevånare och 1 459 tandläkare (30

regionen

till 50 år Antal innevånare per sådan tandläkare; 1 336.

gamla).

Södra har 1 900 000 innevånare och 1 385 tandläkare (30

regionen

till 50 år Antal innevånare per sådan tandläkare; 1 371.

gamla).

Alternativ 2 Norra har 1 184 000 innevånare och 785 tandläkare (30 till

regionen

50 år Antal innevånare per sådan tandläkare; 1 508.

gamla).

Östra Kalmar län plus östra regionen enligt alternativ 1, har

regionen,

3 608 000 innevånare och 2 708 tandläkare (30 till 50 år Antal innevånare per sådan tandläkare; 1 332.

Västra regionen, resten av södra regionen plus västra regionen enligt

alternativ 1, har 3 613 000 innevånare och 2691 tandläkare (30 till 50 år Antal innevånare per sådan tandläkare; 1 343.

gamla).

Tanken bakom alternativen är att redovisa hur nyböijarplatserna bör fördelas om gnmdutbildningen sker vid tre eller fyra fakulteter. Anledtill att utredningen valt åldersgruppen 30 till 50 år bland tandläkare

ningen

är att den troligen har en stabil yrkesverksamhetsgrad, och dänrned med stor sarmolikhet kommer att vara verksam i det tidsintervall i vilket utredningen beräknar behovet av tandläkare. Tandläkare äldre än 50 kommer endast att vara under en begränsad del av perioden, varför

yrkesverksamma

utredningen valt att inte utgå hån dem när tillgången och behoven beräknats.

tandvårdspersonal framtiden 59

Försörjningen med tandläkare från och med år 2010 blir beroende av den utbildning som skett från 1990 och framåt. som Utredningen har, nyss nämnts, undersökt sambandet mellan och verksamhetsort utbildningsort genom en analys av dessa faktorer i tandläkarförbundets medlemsregister. Undersökningen redovisas i bilaga 3, där det att en stor del av framgår tandläkarna arbetar i den där är region utbildningsorten belägen. Utredningen har inte ort någon närmare om orsakerna till detta. undersökning En slutsats som dock är är att rimlig utbildningsorternas belägenhet har betydelse för regionernas med tandläkare. försörjning

Utredningen anser att antalet ort bör av hur nybörjarplatser på varje styras stort område som skall med antalet forsörjas tandläkare, nybörjarplatser bör därför vara proportionellt mot i Antalet befolkningstalen regionen. nybörjarplatser i den norra bör dock vara regionen något högre per innevånare än för landet i Erfarenheterna visar att övrigt. nämligen fárdigutbildade tandläkare gärna bosätter i den där de sig region utbildats, och att de lättare flyttar söderut från Umeå än norrut utbildningsorten från någon av de övriga utbildningsortenaa.

Vid en de olika alternativen regionindelning enligt fördelas befolkningen enligt följande:

En annan faktor som bör

styra fördelningen av antalet nybörjarplatser år

att en fakultet med bör

grundutbildning ha ett visst minirniantal studeran-

de. anser att ett

Utredningen lämpligt minimiantal är 50 nybörjarplatser.

Kostnader för lärare, och administration

forskning övrig blir höga med för

litet antal nybörjarplatser. Vid lika stor

resurstilldelningen per nybörjarplat-

s får en med färre än 50

utbildning platser alldeles för få för högre tjänster

i

60 Behov av tandvårdspersonal framtiden

och Detta skulle inverka menligt på kvaliteten hos undervisning forskning. både undervisning och forskning.

till tandteknikerutbildning är att den skall bli en egen Utredningens förslag fakulteterna. Detta medför att tandteknikerutbild-

linje vid de Odontologiska

ningens lokalisering följer tandläkarutbildningens.

av tandteknikerutbildningen bör samma Vad beträffar dimensioneringen och användas som vid tandläkarutbildningen.

principer regionindelning

en minsta storlek som är försvarlig, som en följd av att Även här finns anser att resurserna skall sambrukas med tandläkarutbildutredningen ningen.

Koncentrationen till södra av arbetsplatser för tandtekniker gör att

regionen

en större tandtekniker i denna region. Av man kan förvänta efterfrågan på denna bör en större tyngd ges tandteknikerutbildningen i södra,

anledning

alternativt västra regionerna.

Även för till tandsköterska bör samma principer utbildningen legitimerad

av i proportion till regionemas

gälla, nämligen fördelning nybörjarplatser Eftersom till denna utbildning kommer att

befolkningstal. rekryteringen

domineras av samma kategorier sökande som de nuvarande utbildningarna kan utbildningen inte koncentreras till till tandhygienist och tandsköterska, eller utan måste till lika många platser som

tre fyra orter, spridas ungefär

nuvarande måste vara an-

den tandsköterskeutbildningen. Utbildningen

knuten till en eller universitet. Det bör ankomma

vårdhögskola, högskola

huvudman för om det beñnns lämpligt, anordna

på vårdhögskola att,

arman ort än den där en vårdhögskola år decentraliserad utbildning på belägen.

5.4.1¶Tandläkarutbildning

För närvarande finns 260 tre fakulteter; Karolin-

nybörjarplatser per år vid

ska institutet - 120, - 80 och Umeå - 60.

Göteborg

Behov av i 61

tandvårdspersonal framtiden

Socialstyrelsen (PM 175/87) har beräknat antalet yrkesverksamma tandläkare under olika förutsättningar. I sitt grundaltemativ, 260

nybörjarplat-

ser och 85 procent examinationsfreltvezis, kommer styrelsen fram till att Sverige år 2025 har 5 556 yrkesverksamma tandläkare.

Universitets och högskoleämbetet (Arbetsrapport från utredningssektionen 19) har i februari 1989 också gjort en beräkning av antalet tandläkare fram till år 2025. Ämbetet har kommit fram till att med oförändrat intag, 260, till tandläkarutbildningen och med en examinationsfrekvens av 75 procent kommer antalet tandläkare år 2025 att vara 6 500.

Utredningen har ovan beräknat det framtida behovet av tandläkare till ett intervall, 5 800 - 7 200. Utredningen anser att det är att nu sikta

rimligt

ungefär mot mitten av intervallet, det vill säga cirka 6 300 tandläkare år 2025, och att framtiden får utvisa om det är att gå fortare fram

möjligt

Risken är annars att dagens goda tillgång på tandläkare till brist

förbyts på

tandläkare under andra decenniet av 2 000-talet.

För att möta det beräknade behovet av tandläkare behövs

cirka 220 nybörjarplatser per år (se tabell nedan). Beräkningama är orda med förutsättning av att examinationsfrekvensen under början av perioden är 65 procent och att den senare kommer att öka till 85 procent. Exarninationsfrekvensen är för närvarande låg beroende på att det finns ett stort antal studerande med utländsk härkomst, som grund av bland annat

på språksvårigheter har svårt att följa undervisningen. Yrkesverksamhetsgraden

beräknas till 85 procent och den yrkesverksamma tiden till 30 år.

Tandvårdsförsäkringen som infördes 1974 medförde att

efterfrågan på

tandvård ökade kraftigt. För att möta en ökades till

efterfrågan intaget

tandläkarutbildningen. 1978 års tandvårdsutredning föreslog en minskning

av intaget till tandläkarutbildningen, och som en konsekvens därav nedläggning av grundutbildningen vid fakulteten i Malmö. Det

Odontologiska

stora antalet tandläkare som examinerats under slutet av 70-talet och början av 80-talet har medfört ett utbud än

högre efterfrågan, på några

håll med viss arbetslöshet bland tandläkare eller med

någon undersysselsåtming som följd.

framtiden

Kalkyl över behovet av nybörjarplatser i den NYA tandläkarutbildningen Beräknat antal nybörjarplatser per år under perioden:

Detta ger ett tillskott av tandläkare per år:

Beräknad examinationsfrekvens:

0,65 0,75 0,85 0,85 0,85 0,85

Tandläkarkårens storlek vid slutet av respektive period:

9 400 8 900 8 200 7 300 6 400 6 300

Antal invånare per tandläkare:

940 1 000 1 090 1 230 1 400 1 440

Antal tandläkare som påbörjat sina studier före år 1991:

8 600 7 250 5 600 3 800 2 000 900

Ackumulerat antal nya tandläkare

780 1 610 2 550 3 480 4 425 5 370

I det föregående har utredningen föreslagit två alternativa regionindel-

ningar för rekrytering av studerande och av

regionernas försörjning

tandläkare. Avsikten med alternativen är att visa hur av

fördelningen nybörjarplatser bör ske om det i Sverige skall finnas fyra respektive tre

Odontologiska fakulteter.

platsantalet

Detta medför att i alternativ 1 måste

kraftiga minskningar genomföras

på de fakulteter som nu har till

antagning tandläkarutbildning. Ut-

redningen för ovan ett om den minsta storleken en resonemang på effektiv grundutbildning. har där fast att 50

Utredningen lagt platser är

ett

Detta är ett av skälen till att fakulteten i Umeå föreslås

få så många

platser som 50. i norra skulle

Befolkningsunderlaget regionen ge 31

platser vid strikt proportionalitet. Ett annat skäl till den relativa storleken är rekryteringlåget för tandläkare i landets norra delar.

Utredningen har i det föregående redovisat tillgängliga uppgifter om

tandläkamas spridning över landet och att denna står i relativt starkt förhållande till utbüdningsortert. om de studerandes De uppgifter val av utbildningsort som statistiska centralbyrån i olika redovisat

sammanhang

pekar också entydigt mot att dessa som ñnns

väljer utbildning inom den

egna regionen, och om den önskade inte finns tenderar

utbildningen

man att välja ett annat studiealternativ. Det innebär att med nuvarande uppsättning utbildningsorter för tandläkare kommer den södra regionen på sikt att få svårigheter med av tandläkare. I lokala

försörjning under-

sökningar hävdas att studerande från denna redan nu i mindre

region utsträckning än tidigare väljer

tandläkarutbildrüng.

Utredningen har också att behovet av tandläkare

gjort bedömningen kan tillgodoses med en om 220 antagningskapacitet nybörjarplatser per år,

vilket är cirka 15 procent än för närvarande. lägre Detta förutsätter en

i

64 Behov av tandvårdspersonal framtiden

över landet och en flexibilitet för att

rimlig spridning av utbildningen

snabbt kunna om det skulle

framöver bygga ut utbildningskapaciteten

sekelskiftet - att i något avseende är för visa sig - omkring antagandena Mot demia förordar utredningen att tandläkarut-

optimistiska. bakgrund

vid den Odontologiska fakulteteni Malmö återupptas och ges bildningen en om 40 platser, det vill säga alternativ 1 enligt

antagningskapacitet

tabell. medför utredningens förslag beovanstående Tillsamrnantaget minskningar av antalet nybörjarplatser vid ett par tandläkarut-

tydande

de vid karolinska institutet och universitetet i bildningar, nämligen samt en mindre minskning vid universitetet i Umeå. Utred- Göteborg vill här erinra rörande annan utbildningen om vad som nyss anförts som tillförs fakulteterna och de vidgade uppgifter dessa

ningsverksamhet

bör kunna få inom vidareutbildning och fortbildning av tandvårdsperso-

nal.

Ett av tandläkarutbildningen vid den Odontologiska

återupptagande

fakulteten i Malmö leder till vissa kostnader rörande bland annat lokalerna. Dessa är i behov av viss Utredningen anser att

renovering. såsom en för återupptagandet av grundutbildningen, frågan förutsättning

om av lokalerna med mera bör lösas vid förhandlingar,

upprustning

mellan staten och Malmö kommun om kommunalisering av tandvården

vid fakulteten.

anser att det skulle kunna vara av stor betydelse för den Utredningen framtida inom tandvårdsutbildningama om det fanns

utvecklingen

resurser avsatta för viss experimentverksamhet. Utredningens förslag både och en successiv förändring av tandvårdens

förutsätter påskyndar För en sådan omdaning behövs såväl utbildningsinsatser organistion.

som administrativa insatser samt att dessa kan genomföras med fram-

åtsyftande tänkande.

Fakulteten i Malmö föreslås få 40 nybörjarplatser. Detta antal ger en relativt kostnad tandläkare. Utredningen anser att högre per utbildad fakulteten i Malmö därmed kommer att ha vissa resurser som bör kunna också för ovan nämnda Resurserna bör

nyttjas experimentverksamhet.

användas till okonvenüonella utbildningsinsatser utöver grundutbild-

tandvårdspersonal framtiden 65

ningen till tandläkare och tandtekniker. Det kan gälla utbildningsinsatser riktade till den befintliga tandvårdspersonalen. Den praktiska tillämpningen av utredningens om i AT förslag efterutbildning, synnerhet handledanitbildning och forskarutbildning (se 6.2.5 - 8 och 6.3.5 - 7 och 6.4.4 - 5) bör också kunna i olika former med av prövas hjälp denna pedagogiska resurs.

Odontologiska fakulteten i Malmö har på uppdrag av universitets- och högskoleämbetet gjort ett förslag till tandvårdshögskola med integration av utbildningarna till tandläkare, och tandsköterska. tandhygienist Utredningen anser att förslaget till av olika skäl inte tandvårdshögskola kan genomföras i sin helhet (se Delar av är intresbilaga 4). förslaget santa och värda att pröva. Det är då att detta sker inom ramen lämpligt för den föreslagna experimentverksantheten.

Det låga antalet platser vid fakulteten i Malmö på tandläkarlinjen kompenseras till viss del av förslaget om där tandteknikerutbildning, antalet arbetsplatser i södra regionen påverkat förslaget (se 5.4.3). Eftersom resurserna till och tandteknikerutbildtandläkarutbildningen ningen i vissa delar föreslås bli måste även gemensamma (se 6.1.3) studerandeantalet beaktas när tandläkarutbildpå tandteknikerlinjen ningens storlek bedöms. på utbildningsorganisationen

Tandsköterskeutbildning

Utbildningen till legitimerad tandsköterska bör, i än större utsträckning än lokaliseras med till det lokala tandläkarutbildningen hänsyn behovet av tandvårdspersonal. antar att Utredningen utbildningen till legitimerad tandsköterska kommer att locka sökande med mindre något geografisk rörlighet än till tandläkare. För att få utbildningen till legitimerade tandsköterskor i alla delar av kommer det därför Sverige att bli nödvändigt att sprida denna till flera orter. utbildning

Utredningen anser att de skolor som för närvarande utbildar tandhygienister har de resurser som krävs för den nya utbildningen till legitime-

66 Behov av i

tandvårdspersonal framtiden

rad tandsköterska. Vid dessa skolor skulle den nya utbildningen kunna starta med relativt kort förberedelsetid. Dessa skolor har för närvarande en om cirka 170 per år enligt den ettåriga

kapacitet nybörjarplatser

för Eftersom flera av skolorna byggts för

studieplanen tandhygienister.

större antal studerande än det nuvarande, skulle dessa nybörjarplatser kunna bli mer än 100 enligt utredningens förslag om

nybörjarplatser

utbildning till legitimerad tandsköterska.

Utredningen ser inga vägande skäl att ändra lokaliseringen av den nya

utbildningen i jämförelse med den gamla tandsköterskeutbildningen

annat än att bör vara förlagd till en högskoleort. På de

utbildningen

orter där tandsköterskeutbildning förekommer i dag och där det finns en kommunal bör i framtiden den nya utbildningen till legitimerad

högskola

tandsköterska kunna ges. På samtliga de orter där tandhygienistutbildning också tandsköterskeutbildning. En sammanges i dag ñnns av resurserna för den nuvarande tandsköterskeutbildningen och

slagning

till nya enheter för utbildning till legitimerad

tandhygienistutbildningen tandsköterska skulle därmed inte påverka lokaliseringen av utbildningen.

lärarna vid de befintliga utbildningarna till tandhygienist respektive

tandsköterska har olika förutsättningar inför den föreslagna utbildningen till tandsköterska. Dagens tandhygienister fyller kraven för

legitimerad att bli legitimerade tandsköterskor enligt utredningens förslag, dagens

tandsköterska: saknar emellertid vissa kunskaper och färdigheter, vilket

också gäller lärarna vid de beñntliga utbildningarna. Den kompetenshöj-

ning bland lärarna som kommer att krävas för att de befintliga utbildningarna till tandsköterska skall kunna ge utbildning till legitimerad tandsköterska medför att utbildningen på de orter som har tandsköter-

men ej tandhygienistutbildning, kommer att kunna skeutbildning, genomföras något senare, än där tandhygienistutbildning redan finns.

Den av utredningen föreslagna neddragningen av antalet utbildnings-

vid de odontologiska fakulteter-na i Göteborg, Stockholm och

platser

Umeå medför att dessa fakulteter övergångsvis får viss överkapacitet. Denna överkapacitet kan utnyttjas till att fortbilda lärare vid tandsköter-

skeutbildningarna och tandhygienistutbildningama så att dessa kan

tandvârdspersonal framtiden

uppnå de kunskapskrav som bör ställas på dem i den nya utbildningen

till legitimerad tandsköterska. Som nämnts får även fakulteten

tidigare

i Malmö viss överkapacitet som i ett också kan

inledningsskede utnyttjas

på samma sätt.

Utredningen beräknar behovet av till tand-

nybörjarplatser legitimerad

sköterska enligt nedanstående tabell:

Beräkning av behovet av tiH tand-

nyböijarplatser legitimerad

sköterska för tiden 1990 - 2000

Period: 1991- 1996- 2001- 2006- 2011- 2016- 2021- -1995 -2000 -2005 -2010 -2015 -2020 -2025

Nybörjarplatser till legitimerad tandsköterska: 555 615 650 740 765 810 865

Beräknad examinationsfrekvens: 0,65 0,65 0,75 0,75 0,75 0,75 0,75

Antal legitimerade tandsköterskor i slutet av respektive period: 1 805 3 800 6 235 9 020 11 880 14 920 18 170

Antal tandsköterskor med äldre utbildning i slutet av respektive period: 14 570 12 140 9 715 7 290 4 860 2 430 0

Antal tandsköterskor per tandläkare i slutet av respelaive period: 1,7 1,7 1,8 2,0 2,3 2,7 2,9

Totalt behov av tandsköterskor i slutet av respelaive period: 16 380 15 940 15 950 16 300 16 740 17 350 18 170

Utredningen känner inte till åldersfördehiingen i gruppen tandsköterskor med äldre utbildning. räknar med en

Utredningen yrkesverksam tid om

35 år. Utredningen har i inte skiljt på tandsköterskor med äldre utbildning och därför

tandhygienister, att utredningen ser

båda grupperna som en resurs beñntlig för framtiden - trots olikheterna

i utbildning, och

kompetens arbetsområde.

tandvârdspemonal framtiden

Utredningen föreslår i kapitel 6.3.5 att möjlighet till vidareutbildning skall ordnas för gamla tandsköterskor så att de kan erhålla legitima-

tion. Denna vidareutbildning påverkar inte dimensioneringen av utbild-

till tandsköterska emedan de tandsköterskorna med

ningen legitimerad

äldre utbildning är med i

5.4.3¶Tandteknikerutbildning

Utredningen föreslår att tandteknikerutbildningen får ett mycket nära samarbete med tandläkarutbildningen. Detta innebär att tandteknikerutbildning i framtiden bara blir möjlig på orter där det ñnns odontologisk fakultet.

Socialstyrelsen har tidigare ort en bedömning att det behövs cirka 80 nybörjarplatser för tandtekniker för perioden år 1985 till 2000 (PM 71/84). Utredningen ñnner ingen anledning att för närvarande göra

annan utan anser att siffran är Den brist på

någon bedömning rimlig.

tandtekniker som finns i dag beror i stor utsträckning på att examinationsfrekvensen varit osedvanligt låg. Detta anser utredningen beror på att den nuvarande gymnasieutbildningen lockat sökande som först under studierna insett yrkets inriktning, och då i många fall valt att avbryta studierna.

Utredningen anser att med den föreslagna propedeutiska kursen och i

och med att utbildningen blir en högskoleutbildning kommer eleverna

att vara bättre förberedda. Examinationsfrelcvensen kommer därför att gå upp på en sådan nivå att tillräckligt många tandtekniker kommer ut på arbetsmarknaden. Att nu omedelbart kraftigt öka intaget till tandtek-

nikerutbildningen skulle förmodligen enbart skapa stora problem. Det

finns inte tillräckligt med välutrustade utbildningslaboratorier eller

kompetenta lärare.

En puck i tillgången på tandtelmiker skulle kunna uppstå. En sådan

puckel är aldrig lyckad. Den medför stora svårigheter vid planeringen av

den framtida dimensioneringen.

framtiden

Utredningen föresår att tandteknikerutbildningen förläggs och dimensioneras enligt följande:

Dimensioneringen på de olika orterna är föranledd av att det är en koncentration av tandteknikerlaboratorier till södra delen av landet.

6 till

Förslag tandvårdsutbildningar

6.1 samspelet mellan de olika

utbildningarna

Som beskrivits i det föregående kommer den kliniskt verksamme tandläkaren i framtiden att vara arbetsledare i större utsträckning än i dag. I framtiden kommer tandläkarens ansvar för diagnostik och behandling av sjukdomar i munhålan att utökas. Framtidens tandläkare måste ha större kunskaper och vidare kunskaper, och måste i större utsträckning kommunicera med andra vårdgivare.

För att kunna kommunicera framgångsrikt måste man ha gemensamma kunskapsbaser. Därför är det viktigt att tandläkare och läkare i framtiden

har liknande kunskaper i grundläggande biologiska ämnen.

Fler moment i vården kommer i framtiden att överlåtas på legitimerade tandsköterskor. För att kunna vara en god arbetsledare krävs att tandläkaren känner till, och i vissa betydelsefulla avsnitt delar den

legitimerade

tandsköterskans kompetens.

Nya erfarenheter av reaktioner hos patienterna på främmande material och nya kunskaper inom toxikologi och immunologi gör att den som tar ansvar för protetiska arbeten på en måste förena inom de

patient goda kunskaper

biologiska och tekniska områdena. Det vore för tandvården om

olycldigt

goda tekniska kunskaper inte kombinerades med goda kunskaper i biologi.

Eftersom tandläkare även i framtiden kommer att ha en central i

position

tandvården, och kommer att fungera som arbetsledare och som en länk mellan olika vård.forrner, måste förändras och

undervisningen fördjupas

Förslag

inom flera vitt skilda områden. Tandläkaren ser de flesta av sina patienter

regelbundet. Många sjukdomar har tidiga symptom i munhâlan. Tand-

läkaren bör därför i viss utsträckning kunna identifiera dessa symptom för att kunna behandla själv eller remittera patienten vidare. För att kunna bli den framtida tandvårdens dirigent måste tandläkaren därför utbildas till att kunna:

- diagnostisera många olika sjukdomar med symptom i munhålan och remittera patienterna vidare till den läkare eller tandläkare som bäst behärskar behandlingen av den aktuella sjukdomen,

- behandla de förekommande i tänderna och

vanligast sjukdomarna tändernas omgivning,

- leda och samarbeta med den legitimerade tandsköterskan, som själv skall behandla vissa patienter,

- samarbeta med högt specialiserade tandtekniker, och kunna ge dem direktiv som grundas på diagnos och kliniska förhållanden.

Dessa tre huvudriktningar kan vara svåra att förena, vilket ställer stora krav

på undervisningen. Undervisning som syftar till stora kunskaper eller stor

färdighet inom något specialområde kommer troligen inte att rymmas inom

den tillgängliga tiden utan bör hänföras till specialistutbildningen.

Kraven på den kliniskt verksamme tandläkaren kommer fortlöpande att förändras, i huvudsak genom att nya uppgifter läggs till de gamla. Allt mer utbildning måste därför rymmas inom befintliga ramar. Innehållet i varje

kurs i de Odontologiska utbildningarna måste därför fortlöpande omprövas;

ges motsvarande kunskaper i någon amtan utbildning och kan de berörda kurserna i så fall samordnas? Organisationen av utbildningen måste också omprövas. Kan kurser samordnas utan sammanslagningar av institutioner, eller är det rationellare att slå ihop institutioner eller att byta huvudmannaskap för en kurs?

till 73

Förslag tandvârdsutbildningar

I det följande beskrivs samarbetet mellan olika med

tandvårdsutbildningar utgångspunkt från tandläkarutbildningen. till detta är att Anledningen

tandläkaren redan i dag har en central roll som förmedlare av och

kunskap

initiativ mellan olika yrkeskategorier.

Det går till exempel att ställa krav av en fast

motstridiga på utformningen

brokonstruktion. Dels skall den vara stark, det tandtelmiska kravet

syftar

till robust utformning som i extrema fall kan bli och

klumpig ohygienisk,

och dels skall den var lätt att göra ren, vilket i extrema fall kan leda till att bron utfomtas så tunn och smäcker att den sönder av I

bryts tuggtrycket.

många fall behövs den kompetens som kan sarmnan krav väga motsnidiga till en fungerande Dessutom behöver både tandteknikem och

kompromiss.

den legitimerade tandsköterskan få veta skälen till för att

kompromissen

kunna vidareutveclda sin del av vårdarbetet. Tandläkaren alltså i

fungerar

sådana fall som en länk mellan till tandtekniker och den

exempel legitime-

rade tandsköterskan.

I framtiden kommer denna roll ledare och förmedlare av att

kunskap

fördjupas, vilket gör det rimligt att beskriva samarbete med

utgångspunkt

i tandläkarutbildrüngen. Samarbete mellan olika berör i första

utbildningar

hand prekliniska kurser. Avsnitt 6.1 blir därmed också en av

beskrivning den prekliniska utbildningen, främst den som i ingår tandläkarutbildningen.

Avsnitten 6.2.2, som beskriver den och

prekliniska tandläkarutbildningen,

6.3.2, som beskriver den prekliniska till tand-

utbildningen legitimerad

sköterska, är därmed kortfattade för att undvika

upprepningar.

Utredningen vill i detta sammanhang nämna att den också haft till

uppgift

att beakta det förslag till och

ny tandläkarutbildning tandhygienistutbild-

ning som Odontologiska fakulteten vid universitetet i Lund

gjort på uppdrag

av universitets och Även om

högskoleämbetet. utredningen anser att

förslaget inte bör genomföras i alla delar sina av skäl som närmare framgår

av bilaga fyra, så har unedningen tagit intryck av huvudtankarna bakom förslaget.

74 till

Förslag tandvârdsutbildningar

6.1.1 och läkarutbildning Tandläkarutbildning

Det för att tandläkaren har en god medicinsk allmän-

är viktigt patienten

och inte bara blir en Biologiska och medicinska

bildning, tandreparatör.

kunskaper nivå skall vara likartade hos tandläkare och

på grundläggande

läkare; cellnivå är munhålan inte unik. Eftersom tandläkare och läkare

på

måste dela ansvaret för diagnostik av olika sjukdomar i munhålans mjukvävnader, både farliga sjukdomar, måste också de

godartade respektive

som studerar till tandläkare få en omfattande biologisk grundutbildning.

De och medicinska fakultetema har samarbetat under lång

Odontologiska tid i frågor som rör undervisningen, i synnerhet i grundläggande prekliniska

Det finns därför goda traditioner på detta område som kan underlätta en utökad samundervisning.

Alla ämnen, kurser och institutioner som inte är unika för tandvården bör omprövas. De änmen som förekommer på både den Odontologiska och den medicinska fakulteten bör undervisas endera fakulteten. Detta måste

på

även för ämnen där preñxet oral döljer likhet och samhörighet med

gälla

motsvarande institutioner vid medicinska fakulteter. Denna omprövning bör så långt som möjligt gälla också för kurser i andra Varken studerande, patienter, tandläkare eller den Odontologiska forskningen har något att vinna att fakultetema har parallellt arbetande institutioner; snarare

på

kan man förvänta av en långt driven integration med

rationaliseringsvinster läkarutbildningen. Det är också rimligt att förvänta sig en kvalitetshöjning

som följd av en integration, där man gemensamt får tillgång till de bästa resurserna.

Benärnningar på olika institutioner respektive undervisningsärnnen kan variera något, ärrmet mikrobiologi kan ibland benämnas bakteriologi, ämnet bettfysiologi kan benämnas klinisk oral fysiologi, och så vidare. Utredningen har inte analyserat de ñna distinktioner som ligger till grund för skillnaderna i benämning utan har betraktat institutionerna som likvärda till form och innehåll.

till

Förslag tandvårdsutbildningar 75

Undervisningen i följande ämnen i den nuvarande tandläkarutbildningen

kan med fördel för båda med

utbildningarna integreras läkarutbildningen.

- Oral mikrobiologi

Mikroorganismer i munhålan är orsak till de två sjukdomar som leder till de största arbetsinsatsema inom tandvården. Därför är ämnet mikrobiologi intressant och viktigt för den undervis-

Odontologiska

ningen och forskningen. Ämnena och behandlar

cariologi parodontologi

de kliniska aspekterna av av närvaro

följderna mikroorganismer-nas på

tandytan. Dessa kliniska institutioner kan inte samla

rimligen någon fullständig kunskap om mikroorganismer som sådana, utan måste själv-

klart samarbeta med specialister området.

på

Detta samarbete är för närvarande organiserat så att de

odontologiska

och medicinska fakulteterna har var sitt och var sin

undervisningsärnne

institution för De som studerar till tandläkare får en kurs

mikrobiologi.

i allmän mikrobiologi vid medicinska fakulteten och en särskild kurs vid Odontologiska fakulteten. Denna där mellan

konstruktion, gränsen

de olika institutionernas ansvarsområden inte är till

självklar, inbjuder

oavsiktlig dubbelundervisning och ineffektivitet. Kursinnehåll och institutionstillltörighet bör därför omprövas. är inte

Mikroorganismema

unika för munhålan. Det finns skäl att dubblera

inga undervisningen

i mikrobiologi. Den som skulle motivera

odontologiska sakkunskapen,

en odontologisk tillhörighet, finns redan hos de kliniska institutionerna.

Undervisningen och forskningen i mikrobiologi, även den som berör

munhålan, kommer att stärkas om resurserna koncentreras till en institution vid varje universitet och vid karolinska institutet.

- Oral patologi

Tanden och dess stödjevävnader finns bara i munnen och är alltså typiska för munhålan. Sjukdomsprocesser i dessa vävnader kan således inte förekomma i for - och är alltså

kroppen övrigt begränsat intres-

Förslag tandvårdsutbildningar

santa för den allmänna Tanden är kroppens hårdaste väv-

patologin.

vilket medför tekniska svårigheter vid studiet av sjuk-

nad, speciella

domar i tanden eller tandens omedelbara närhet. Detta kunde vara ett skäl till att behålla en särskild institution för oral patologi.

Tandläkarens ansvar för av har med tiden

diagnostik sjukdomar

utökats till att inte enbart symptom avseende tanden och dess

gälla

omedelbara närhet utan för munhålan i sin helhet. Detta irmebär att tandläkaren har anledning att bevaka andra vävnader än tanden. Den

och diagnostiken av ben och mjukhistopatologiska bearbetningen

vävnader är desamma inom allmän och oral patologi. Diagnostiken har därför mycket att vinna på att resurserna för patologiska undersökningar samlas till en institution vid varje universitet. Därvid måste universitetet ta särskild hänsyn till att speciella metoder behövs for histologisk bearbetning av tandens hårdvävnad.

- Oral histologi

Ämnet oral har en särställning, precis som ämnet oral patolo-

histologi

av tandens unika struktur. Ämnet oral histologi är redan

gi, på grund

idag organiserat som en särskild del av den allmänna histologin.

Vid medicinska fakulteten har flera ämnen, till exempel fysiologi, kemi och

delats i två avsnitt, en och en klinisk del, som

mikrobiologi preklinisk

undervisas på var sin institution. Avsikten med detta är att låta vissa delar av undervisningen i till förutsätta vissa kunskaper i

exempel fysiologi

och klinik. Det skulle armars kunna bli svårt att beskriva fysiologis-

patologi

ka som de studerande inte kände till. Kurserna i

aspekter på sjukdomar

oral och oral histologi förutsätter däremot inte större kliniska

mikrobiologi

kunskaper hos de studerande än ämnena mikrobiologi och histologi.

Immunologi är ett särskilt undervisningsämne vid de medicinska fakulteterna men inte vid de Odontologiska, där immunologi undervisas vid kurserna i oral mikrobiologi och parodontologi. Detta är inte tillfredsställande.

Förslag tandvårdsutbildningar

Immunologi måste bli ett eget utbildningsärnne. i immuno- Undervisningen

logi bör organiseras vid medicinska fakultetens institution för

immunologi,

på motsvarande sätt som undervisningen i bör ordnas vid

mikrobiologi

institutionen för mikrobiologi.

Avsikten med att föra över viss till institutioner vid medicin-

undervisning

ska fakulteten är att stärka utbildningen. De samlade resurserna för undervisning i de ämnen som berörs kan inte minska utan men för

utbildningen.

Det är angeläget att den och

Odontologiska undervisningen forskningen

närmas de prekliniska institutionerna vid medicinska och det är fakulteten, samtidigt angeläget att sambandet med klinik bibehålls och

odontologisk

stärks.

Utredningen vill i detta sammanhang framhålla följande:

För att säkerställa fortsatt och med

forskning undervisning odontologisk

karaktär kommer det att bli att reservera vissa för

nödvändigt tjänster

tandläkare med forskarutbildning vid medicinska fakultetens institutioner

för fysiologi, histologi, kemi, och immunologi, mikrobiologi, patologi.

6.1.2 och till tand-

Tandläkarutbildning utbildning legitimerad

sköterska

Det som tandläkare och legitimerade tandsköterskor kommer att ha gemensamt i sitt yrkesarbete är av

omhändertagandet patienten, samt vissa avsnitt

av diagnostik och Vad som inte kommer att vara

behandling. gemensamt är

andra delar av och tekniska och

diagnostik behandling, åtgärder admini-

stration. Samarbete, både och i är därför

i yrkeslivet utbildningen, viktigt

främst i psykosociala ämnen och i viss också i

utsträckning biologiska och

kliniska ämnen.

Patienten har kanske betraktats som ett

någon gång bihang till tanden.

Detta är givetvis även om det sker i bästa

olyckligt, Så har till

exempel många vuxna obehagliga minnen av sin barndoms skoltandvård. Vad barnet inte kunde förstå var att tandläkarens

produktionskrav, räknat

som nygjorda lämnade

fyllningar, mycket begränsat utrymme för patienter-

78 till

Förslag tandvårdsutbildningar

nas rädsla. Situationen berodde att det för den tidens tandhâlsa

givetvis på

fanns for få tandläkare och att produktionskravet därför var mycket högt.

Ofta kan tandläkarens och sköterskans betyda lika mycket som

attityder

ett kanske outtalat, sårar mer än något annat. smärtupplevelse, missnöje, Att orsakas av att gör arbetet svårare genom till

missnöjet patienten

att är som även barnet kan inse, men det exempel sin vägran gapa något gör inte saken lättare att fördra.

Det kan att tändernas är obetydliga, de är ju inte livsho-

tyckas sjukdomar

tande. God tandhälsa har dock stor betydelse för vårt välbefinnan-

mycket

de. Även om tänderna är för organismen är de betydelsefulla för

obetydliga

individen. Munnen är ett område som både och djur vill skydda från främmande att bli behandlad i denna region har stor känslo-

intrång,

Allt detta gör att av sjukdomar i tänder och

mässig betydelse. behandling

munhåla måste innehålla en stor hänsynstagande till patienten. God

portion

i tandvård måste därför innehålla betydande avsnitt av beteen-

utbildning med särskild av omhändertagandet av patienten. I devetenskap, betoning

dessa avseenden är de två yrkeskategorierna lika viktiga, här måste uttill legitimerad tandsköterska och tandläkare vara lika.

bildningarna

Även om omhändertagandet av patienten är viktigt och det psykologiska

skall i skall undervisning i detta inte ersätta

uppmärksammas utbildningen

eller tränga undan undervisningen i grundläggande biologiska ämnen.

I dagens arbetsliv har tandläkaren, tandhygienisten och tandsköterskan olika arbetsuppgifter och ansvar. För att kunna genomföra en viss arbettill exempel att ställa en diagnos, krävs vissa kunskaper. Därför är

suppgift,

det viktigt att undervisningen är relevant för de kommande arbets-

uppgifterna.

I den framtida tandvården kommer rollerna att förändras. I takt med att tandhälsan förbättras kommer legitimerade tandsköterskor att behandla allt fler individer, vilket medför större ansvar och krav på större kunskaper. Ett

ytterligare skäl att ge de legitimerade tandsköterskoma goda kunskaper i

till 79

Förslag tandvårdsutbildningar

biologi och teknik är att det skulle underlätta studier till tandläkare för dem som Önskar utbilda sig vidare.

De institutioner, och allra helst de lärare, som ger kursen i oral biologi för

tandläkarstuderande, bör på fakultetsortema, också ge motsvarande kurs till

de som studerar till legitimerad tandsköterska.

Förutsätmingarna är givetvis

inte desamma, att de blivande men det är ändå betydelsefullt legitimerade tandsköterskoma får undervisning direkt av lärare som själva är engagerade i forskningsarbete. Ett sådant skulle personsamband bidraga till att ge ele› verna en forskningsanknuten Det år däremot inte

utbildning. nödvändigt

eller ens önskvärt att kursen med motsvarande kurs i oral

integrera biologi

för tandläkarstuderande.

Kursen i oral biologi för tandsköterskor bör om

legitimerade möjligt

erbjudas även de skolor som inte finns fakultetsorterna. Det bör kunna

på

ske genom olika former av decentraliserad utbildning.

6.1.3 och

Tandläkarutbildning tandteknikerutbildning

Tidigare tandläkarutbildning innehöll en omfattande del av tandteknisk träning, i princip var tandläkare som examinerats Före mitten av 60-talet också utbildade till tandtekniker. Eftersom till stor

tandteknikerskolningen

del innebär är den relativt tidskrävande.

fárdighetsövning För att kunna

styra vården och kunna ge till tandtekniker måste

anvisningar tandläkaren

ha stora kunskaper i men det är inte

odontologisk teknologi, nödvändigt att

tandläkaren har lika stora tekniska färdigheter som en tandtekniker.

Som en följd av detta har i för tandläkare

undervisningen teknologi minskat

för att ge utrymme åt biologiskt orienterade ämnen. av

Varje förändring

studieplanerna som genomfördes under 60- och 7.0- talen innehöll en omfördelning av studierna så att ämnet fick avstå tid och resmser

teknologi

till förmån for andra ämnen. Som exempel kan nämnas att vid fakulteten i Malmö undervisades de studerande i teknologi (eller motsvarande), 215 studiedagar 1965, 144 dagar 1975 och 90 1985. Motsvarande

dagar

reduktion har skett vid de fakulteterna. övriga Denna reduktion av ämnet

80 till

Förslag tandvärdsutbildningar

har varit eftersom den utgick från en nivå med mycket

teknologi möjlig

omfattande undervisning i Den har också varit nödvändig

teknologi.

eftersom den friort resurser för annan undervisning.

reducerad till 18 eller 20 studieveckor. De

I dag är teknologiundervisningen

studerande undervisas i begränsad utsträckning i preparationsteknik och av-

och får orienterande kurser i framställning av protetiska ar-

trycksteknik beten, som till exempel kronor, broar och helproteser. I teknologiunder-

visningen ñnns för närvarande inte utrymme för avancerade protetiska tekniker, som till implantat-teknik eller nya metoder att använda

exempel

porslin.

och metoder har introducerats i tandvården, i synnerhet inom Nya material den tandtekniska verksamheten. Så har till exempel avancerade metoder för behandling med implantat blivit under 80-talet. Dessa metoder

tillgängliga

har inneburit både i tandläkarens och tandtekniker-ns arbete.

förändringar

Dagens tandläkare och tandtekniker får alltså allt mindre av gemensamma

kunskaper i som metodutvecklingen ständigt tillför utbildningen samtidigt

nytt kunnande inom den tekniska delen av tandvården. Faran är därför stor att tandtekniker och tandläkare kommer att förlora en viktig förutsättning för den goda kommunikation som hittills fimnits.

En omfattande utbildning i tandteknik skulle ge insikt i tekniska svårigheter, och skulle därmed ge en bra grund för samarbete. Samarbetet med tandtekniker skulle alltså kunna förbättras genom att öka andelen undervisning i teknologi för de som studerar till tandläkare. Detta är dock knappast möjligt. Undervisningen i teknologi är både tids- och resurskrävande och det är än mer angeläget att stärka undervisningen på andra områden inom de ekonomiska och tidsmässiga ramar som finns. Det vore emellertid olyckligt för det professionella samarbetet att ytterligare reducera undervis-

ningen i teknologi. Den framtida undervisningen i teknologi för tandläkar-

studerande bör betona avsnitt som beskriver tekniska möjligheter och svårigheter för att ge tandläkarna en bättre förståelse för tandteknikens begränsningar. Det är emellertid inte nödvändigt för tandläkarstuderanden att själv göra alla avancerade arbeten för att förstå svårigheterna. Undervisningen bör också ägnas åt hur kliniska krav skall formuleras i anvis-

till 81

Förslag tandvârdsutbildningar

ningar till tandteknikem och hur kvaliteten på tandtekniska arbeten skall bedömas. I framtiden måste samarbete mellan tandläkare och tekniker bli den viktigaste delen i Detta bör kunna ske

undervisningsärnnet teknologi.

genom ett djupgående samarbete mellan för

teknologiundervisningen

tandläkare och undervisningen för tandtekniker.

Under senare tid har både patienter och inom tandvården fått en

vårdgivare

allt mer kritisk syn på de material som används vid

tandbehandling.

Debatten om amalgam som är ett aktuellt

tandfyllnadsmaterial exempel.

Amalgam är det material som mest diskuterats i massmedia. I har

fackpress

debatten haft större bredd, där har även andra material diskuterats. De alternativa material till som finns För närvarande är inte

amalgam perfekta.

Så har till exempel de flesta för motstånd mot

plastmaterial dåligt nöming,

vilket gör att de inte är alternativ för alla individer.

något självklart

Det år möjligt att tandläkarna i framtiden kommer att individuella göra analyser av patienternas tolerans för olika material innan någon protetisk behandling genomförs. Därvid kommer det att vara minst lika att

viktigt

bedöma dessa material från en och

biologisk toxikologisk utgångspunkt som

att skärskåda deras tekniska och ekonomiska fördelar.

egenskaper För att

kunna göra sådana och kunna förklara bedömningar, dem för de studerande krävs att lärarna har i både och

djupa kunskaper biologi teknik. Detta

måste gälla både för och för

tandläkarutbildningen tandteknikerutbildning-

en. Lärarna vid de nuvarande är

tandteknikerutbildningarna visserligen

erfarna tandtekniker, men saknar i stor de

utsträckning kunskaper i biologi

och medicin som kommer att vara önskvärda i framtiden.

En svaghet i den nuvarande oavsett

tandteknikerutbildningen, dess organi-

sation i övrigt, är att eleverna inte får kontakt

någon med patienter. Inte

heller lärama vid tandteknikerskolorna har för närvarande någon direkt kontakt med patienter.

Eftersom endast finns samma

tandteknikerutbildning på orter som de

Odontologiska fakulteterna skulle det att en sam-

vara möjligt genomföra

manslagning av enheterna för inom

odontologisk teknologi tandläkarutbildningen och En av

tandteknikerutbildningen. integration dessa ut-

Förslag tandvårdsutbildningar

skulle irmebära avsevärda möjligheter till rationalisering,

bildningsresurser

både avseende och materiella tillgångar. Den skulle också göra att

personal

tandteknikerutbildningen tillfordes lärare med klinisk erfarenhet och med utbildning i ämnen med medicinsk karaktär, syftande på immunologi och

toxikologi.

Genom en av utbildningsresursema skulle dessutom möjligheter integration

till och odontologisk utveckling öppnas för tandtekni-

forskningsanknytning

genom att forskarutbildade tandläkare blev lärare. Det är

kerutbildningen,

önskvärt att även tandteknikerutbildningen blir en högskoleutbildning med

direkt till forskning, i synnerhet som materialforskning även av anknytning

allmänhet och patienter kommer att betraktas som en mycket viktig del av

tandvården. Samarbete med tandläkarutbildningen, och integration av

resurserna, skulle också öppna möjligheter för tandtekniker till forskningsverksamhet fristående från dentalvarubranschen, som dominerar detta område i dag.

6.2¶Förslag till tandläkarutbildning

Utredningen föreslår att tandläkarutbildningen även i framtiden skall

bedrivas som en egen linje, tandläkarlinjen, vid odontologiska fakulteter

som skall finnas inom den statliga högskolan.

Utredningen föreslår att den framtida tandläkarutbildningen skall omfatta 4,5 års studier, det vill säga 180 studieveckor eller 180 poäng, vilket leder till tandläkarexamen. För att uppnå behörighet för legitimation som tandläkare skall dessutom fullgöras ett års allmäntjänstgöring.

Som redovisas i kapitel 8 innebär EGs direktiv till sina medlemsländer att utbildning inklusive praktik skall omfatta minst fem år. Den svenska utbildningen svarar således i saklig mening väl mot EGs krav även om

allmäntjänstgöringen i formell mening inte ingår i tandläkarexamen.

Utredningen har övervägt möjligheten att föreslå en förändring i detta

avseende för att också fonnellt få likställdhet med EGs direktiv. Med

Förslag tandvârdsutbildningar 83

hänsyn till de organisatoriska frågor som därvid måste lösas har utredningen avstått från att lägga förslag härom. Till finns de kliniker exempel vid vilka hos tandvårdshuvudmännen

allmäntjäxtstgöringen genomförs och

utbildningsmyndigheten saknar befogenheter att verksamheten vid

styra dessa. Eftersom som tandläkare väl

legitimation uppfyller EGs krav bör

sådan av formella skäl motiverad organisatorisk tills

förändring vidare

anstå.

Förkunskapskrav

Behörig att antas till tandläkarlinjen bör vara den som dels

uppfyller de

villkor för allmän behörighet som i 5 14-17

anges kap §§ högskoletörordningen, dels har kunskaper enligt följande uppställning:

svenska tre årskurser teoretisk på någon linje i gymnasieskolan (komvux lägst etapp 3)

engelska tre årskurser på någon teoretisk linje i gymnasieskolan (komvux lägst etapp 3)

matematik tre årskurser

på treårig samhällsvetenskaplig, ekonomisk eller

naturvetenskaplig linje eller fyraårig teknisk eller två årskurlinje

ser på tvåårig teknisk (komvux

linje lägst etapp 3)

fysik tre årskurser eller

på treårig naturvetenskaplig fyraårig teknisk

linje eller två årskurser teknisk på linje (komvux lägst etapp 3)

kemi tre årskurser

på treårig naturvetenskaplig linje eller två årskurser

på fyraårig teknisk linje eller en årskurs teknisk

på tvåårig linje

(komvux lägst etapp 3)

84 Förslag tandvårdsutbildningar

två årskurser linje eller avgångsbetyg

biologi på treårig naturvetenskaplig

från (den framtida omvårdnadslinjen) eller motsvaran-

vårdlinjen

de (komvux lägst etapp 2)

Kraven i svenska, matematik, fysik, kemi och

på kunskaper engelska,

biologi skall alltid avse lägst betyget 3.

Dessa krav innebär en av kraven på kunskaper i svenska och

höjning

som för närvarande motsvarar två årskurser på någon linje i

engelska,

är kraven desamma som

gymnasieskolan (komvux lägst etapp 2). För övrigt

för närvarande.

I den framtida tandvården kommer tandläkarens fönnåga att kommunicera, både med patienter och med andra vårdgivare, att få allt större betydelse för Eftersom språket är vårt viktigaste verktyg i sådan behandlingen.

kommunikation är goda språkkunskaper nödvändiga. Vetenskapssamhället

är internationellt och dess språk år engelska. Goda kunskaper i engelska är för att tandläkaren skall kunna ta del av nya for-

språket nödvändiga

skningsrön.

Att studera till tandläkare, och att vara det är olika saker. I synnerhet de inledande studierna awiker starkt från den praktiserande

prekliniska

tandläkarens vardag. I antagningsbestärmnelserna och i de inledande studierna ställs krav intellektuell kapacitet, vilket är väsentligt för

höga på

tandläkaren. I det förändras kraven, då tillkommer

praktiska vardagsarbetet

dessutom krav motorisk och emotionell stabilitet. När den

på god färdighet

tandläkaren efter fyra och ett halvt års studier får en klar

nyexaminerade

om tandläkaryrkets villkor, det vill säga under allmäntjänst-

uppfattning

är det mycket sent att ångra sitt yrkesval. En inledande kurs, som

göringen,

främst beskriver den praktiskt verksamme tandlåkarens arbete, skulle hjälpa de studerande att göra ett väl grundat yrkesval.

Tandläkarutbildningen bör inledas med en propedeutisk kurs om minst fem veckor (fem poäng). Denna kurs skall ge de studerande kunskap om vad tandvård innebär, bland annat bör arbetsplatsbesök ingå, och vilka speciella krav som ställs på språkkunskaper (svenska och engelska), psykisk stabili-

till 85

Förslag tandvårdsutbildningar

tet, omdöme och ñnmotorik. För fortsatta studier skall krävas godkänt betyg på kursen. Utbildningsmyndigheten får balansera intaget till tand-

läkarutbildningen så att utbildningsplatserna i den fortsatta utbildningen

efter den propedeutiska kursen kan utnyttjas fullt ut.

6.2.2 Prekliniska ämnen

Studier i prekliniska ämnen skall ge gnmdläggande i biologi och

kunskaper

teknik samt i beteendevetenskap. Kurser i ämnen bör

följande prekliniska ingå i tandläkarutbildningen:

anatomi, cellbiologi, farmakologi, fysiologi, histologi, immunologi, mikro-

biologi, samhällsodontologi, patologi, psykologi och teknologi.

Dessutom bör en sammanfattande kurs i oral ingå i den prekliniska

biologi

undervisningen, i stället för separata kurser i till exempel oral

mikrobiologi. Förslaget om en kurs i oral biologi beskrivs utförligare i följande avsnitt.

Därutöver kan också vissa kortare kurser ingå, som till exempel en kurs i ergonomi.

Utredningens förslag om förändring av de prekliniska studierna förutsätter

en nära samverkan och samordning av verksamheten inom ett flertal odontologiska prekliniska institutioner, med motsvarande institutioner vid medicinsk fakultet. Syftet med dessa förslag är - som redan nämnts - att

på

sikt bredda den vetenskapliga basen för tandläkarens studier,

prekliniska

men också att ge förutsättningar för en effektivare användning av de inom de båda berörda fakulteterna samlade resurserna för

preklinisk utbildning

och forskning. De institutioner vid fakultet som berörs är

odontologisk

främst de nuvarande institutionerna för oral mikrobiologi och oral

patolo-

gi, vilket beskrivs iavsnittet 6.1.1. * * . k . * *

Dessutom föreslår utredningen en omorganisation av ämnet vilket

teknologi

så långt som bör med Detta

möjligt integreras tandtelmikerutbildningert.

förslag behandlas mer utförligt i avsnittet 6.1.3.

Det ankommer på universiteten att själva besluta om indelning i institutioner och organisation av verksamheten. Om de åtgärder utredningen föreslår skall leda till institutionssanunanslagningar eller andra organisatoriska förändringar får således avgöras lokalt från fall till fall. Utredningen vill dock för sin del framhålla att den samordning av resurser och aktiviteter den förordar, sannolikt kan uppnås med olika organisatoriska medel, men att samordning och samverkan är en nödvändig förutsättning för att genomföra utredningens förslag. Därvid bör sådana lösningar eftersträvas som minimerar administrativa insatser och frigör resurser som kan tillföras

forskning och undervisning. Utredningen vill också erinra om att veten-

skapernas indelning i discipliner och den administrativa indelningen i institutioner inte behöver vara kongruenta, och på många håll inte är det.

I tandläkarutbildningen fram till och med slutet av 70-talet var de prekliniska studieåren i princip utan kontakt med patienter. Detta var uppenbart ett

fel i utbildningen, och ändrades i den utbildningsplan som gäller för

närvarande. Den nuvarande ordningen är vällovlig på så sätt att de stude-

rande möter patienter tidigt i utbildningen, men till priset av vissa stör-

ningar i de prekliniska teoretiska studiema. Detta är möjligen mer påtagligt

på orter där de olika avsnitten i utbildningen är skilda åt (Solna - Huddinge, Lund - Malmö). Det är viktigt att behålla den tidiga kontakten med patienter, men det kan bli nödvändigt att koncentrera dessa avsnitt av undervisningen, allt för att underlätta schemaläggning av teoretiska ämnen och samarbete med medicinska fakultetens institutioner.

- Oral biologi

De biologiska ämnena skall så lång möjligt integreras med motsvarande

avsnitt i läkarutbildningen. De prelliniska kurserna i biologiska ämnen är

starkt specialiserade och bundna till sina respektive metoder, men syftet är ändå att ge en samlad uppfattning av kroppens uppbyggnad och funktioner. I alltför hög grad är den som studerar till tandläkare lämnad att

själv göra denna sammanfattning.

tandvârdsutbildningar

I stället för att, som för närvarande, ge separata kurser i oral och

histologi

oral mikrobiologi, bör en kurs i oral biologi ges. Denna kurs skall vara en

fortsättning av undervisningen i anatomi, fysiologi, histologi, immunologi,

kemi och mikrobiologi, och skall innehålla moment från alla dessa ämnen. Kursen skall vara både en påbyggnad med på munhålan och

hänsyftning

tanden, och en sammanfattning av de kurserna. För att få

grundläggande

tillräckligt sammanhang krävs att kursen i oral biologi får en egen kursnämnd med representanter för alla medverkande institutioner och att en kliniskt verksam lärare, till från av institutionerna för car-io-

exempel någon

logi, oral kirurgi, parodontologi eller protetik, ges särskilt ansvar att ordna kursen och att vara examinator. Genom att välja en kliniskt verksam lärare vinner man samband mellan och klinik.

preklinik

De tekniska ämnena bör samordnas med tandteknikerutbildningen. Om så är möjligt kan vissa begränsade avsnitt vara identiska i tandläkar- och

tandteknikerutbildninganra.

Den skall lill att förbereda de

beteendevetenskapliga undervisningen syfta

studerande för yrkeslivets krav på av patienten,

omhändertagande på

samarbete med andra vårdgivare och

på arbetsledning.

l de beteendevetenskapliga ämnena skall i stor undervisningen utsträckning

vara identisk i utbildningarna till tandläkare och tandsköterska.

legitimerad

I de avsnitt som förbereder studeranden inför av

omhändertagandet patien-

ten är det väsentligt att ställa lika krav båda -

höga på yrkeskategorierna

alltså skall utbildningarna i detta avseende vara lika. Detta medför att den som godkänts i utbildningen till legitimerad tandsköterska skall få räkna

sig

dessa gemensamma avsnitt tillgodo vid en eventuell fortsatt till

utbildning

tandläkare.

6.2.3 Kliniska ämnen

Studier i kliniska ämnen skall vara en av de

tillämpning grundläggande

kunskaper som inhämtats i de kurserna. Studierna skall också

prekliniska

innebära i individuella i enskilda fall av behand-

ställningstaganden

88 till

Förslag tandvârdsutbildningar

där många olika faktorer skall vägas samman till en plan för be-

ling,

Studierna skall vidare innehålla fárdighetsuäning under hand-

handlingen.

ledning. Kurser i följande kliniska ämnen bör ingå i tandläkarutbildningen:

cariologi, endodonti, odontologisk röntgendiagnostik, oral bettfysiologi, kirurgi, oral protetik, Ortodonti, parodontologi, pedodonti

Denna uppräkning av olika undervisningsänmen är inte en uppräkning av

institutioner som utredningen anser att fakultetema bör ha. Undervisning i något eller några av dessa ämnen kan mycket väl integreras i färre kurser och färre institutioner än för närvarande.

Den kliniska undervisningen i tandläkarutbildningen bedrivs för närvarande i ett antal små sektorer, som i stort sett motsvarar de av socialstyrelsen

erkända Odontologiska specialiteterna. Denna uppdelning i mycket små

avsnitt kan ha fördelar på institutionsnivå, men har övervägande nackdelar för utbildningen som helhet.

Inom tandvården, som redan i sig innebär stark specialisering, kommer ytterligare specialiserade medarbetare att utföra många delmoment. För att samordna olika delmoment, och för att bedöma deras samlade effekt krävs bred kunskap. Betydelsen av att tandläkaren har god kunskap om alla former av tandvård bör betonas redan i grundutbildningen. Vidare måste de olika delmomentens sammanhang demonstreras i den kliniska undervis-

ningen. Förmågan att se sammanhang mellan flera olika diagnoser cdi tera-

pier måste övas upp genom egen behandling av patienter.

Vid de många olika, högt specialiserade, kliniska institutionema undervisas de studerande för närvarande i behandlingen av olika sjukdomstillstånd, eller olika tekniska metoder att undersöka patientens mun och tänder. Ingenstans på fakulteterna praktiseras för närvarande samlad behandling av patientens samtliga olika tandvårdsbehov.

De studerande som skall bli allmänpraktiserande tandläkare har alltså mycket svårt att finna förebilder vid de nuvarande fakulteterna. Eftersom tandläkaren i framtiden i ökande omfattning kommer att verka som ledare

till

Förslag tandvårdsutbildningar 89

och samordnare måste de fakulteterna

undervisningen på Odontologiska

betona sammanhangen i vården.

Vid de Odontologiska fakulteterna har från tid till amian försök att gjorts

bryta den isolering som den strikta instirutionsindelningen till.

ger upphov Vid fakulteten i Huddinge har till fmmits behandexempel en gemensam

lingsenhet, organiserad av institutionerna för cariologi, och parodontologi

protetik. Tyvärr varade detta försök endast en kortare tid; efter år

några

orde en föregiven brist på resurser att allt återgick till det gamla.

- Idiniker för allmän tandvård

Ett sätt att kraven är att inrätta

tillgodose på sammanhang och överblick,

kliniker för allmän tandvård vid en klinik för tandvård av barn

fakultetema;

och en eller två kliniker för vård av vuxna, beroende antalet studerande.

på

Avsiktema med förslaget om kliniker för alhnän tandvård är att:

- de studerande

erbjuda undervisning, framför allt inom diagnostik och

terapiplanering, på ett sätt där den samlade behandlingen av patienten betonas före de enskilda teknik.

ingreppens

erbjuda patienterna vid de Odontologiska fakultetema vård tand-

enligt

vårdslagens krav i första hand och i andra hand.

undervisningens

De föreslagna klinikerna skulle få egen personal i viss utsträckning: några legitimerade tandsköterskor och ett par heltidsanställda tandläkare, framför allt för att leda kliniken och ge den kontinuitet i och admini-

patientvård

stration. Kliniken bör ledas av en av dessa tandläkare.

De klinikerna skulle få handledare från de olika föreslagna kliniska institutionerna. Kliniken för allmän bamtandvård skulle förses med handledare från en grupp av institutioner motsvarande de nuvarande institutionerna för: cariologi, och Ortodonti.

endodonti, pedodonti Kliniken för allmän

90 till

Förslag tandvårdsutbildningar

vuxentandvård skulle få handledare från en grupp av institutioner motsva-

rande: bettfysiologi, cariologi, endodonti, oral protetik och parodontologi.

Dessa kliniker för allmän tandvård kan, om så skulle vara önskvärt, kompletteras med speciella kliniker, där företrädare för de olika undervisningsämnena kan bedriva specialisttandvård och även bedriva fördjupad undervisning inom specialområdet. En mindre del av de studerandes tjänstgöringstid kunde förläggas till dessa särskilda, institutionsbundna kliniker.

Inom ämnesområdena odontologisk röntgendiagnostik, _0ral kirurgi och orto-

donti bör den kliniska handledningen tills vidare huvudsakligen organiseras

vid separata kliniker vid varje institution. Åtgärder inom dessa ämnen som inte ställer särskilda krav på lokaler, utrustning eller utbildning, bör dock i så stor omfattning som möjligt utföras vid de föreslagna klinikema för allmän tandvård.

Den föreslagna organisationen av den kliniska utbildningen skulle ge de

studerande en sammanhållen praktisk undervisning i de dominerande avsnitten av tandvården, vilka är diagnostik och behandling av karies och parodontit. En sådan sammanhållen undervisning skulle göra det lättare för de studerande att överföra sina teoretiska kunskaper till olika modeller för

omhändertagande av ett oselekterat patientklientel. Förslaget innebär också

nya möjligheter att ändra institutionsittdelrxingen. En förändring av antalet

kliniska institutioner skulle kunna medföra rationaliseringsvittster. Eftersom stora institutioner måste kunna rymma mer än en enda forskningsinriktning, kommer förslaget att medföra större frihet för fakultetema att låta olika forskargrupper satsa på aktuell och okonventionell forskning.

Inom en stor institution kommer troligen någon grupp av forskare att syssla med det som av tradition anses höra till ämnesområdet, vilket gör att undervisningens krav (som oftast är konventionella) kommer att uppfyllas.

I detta sammanhang vill utredningen påminna om att antalet högre tjänster

vid fakultetema inte måste vara direkt relaterat till antalet institutioner.

till

Förslag tandvârdsutbildningar 91

Nedan följer en översikt av ämnen som bör finnas i

tandläkarutbildningen.

De ämnen, där utredningen anser att en skulle

långt gående integration

vara till fördel, är beskrivna tillsammans.

- endodonti Cariologi, och pedodonti

Ämnet endodonti har en gång haft namnet en be-

rotfyllnadskonst,

nämning som väl beskriver de stora manuella som krävs av

färdigheter

den som skall göra Ämnet försvarar sin i ut-

rotbehandlingar. plats

bildningen främst genom den fárdighetsträning som ingår.

Kariesangrepp orsakas till en början av tandens

ntikroorganismer på

yta, som fräter sönder tandens hårda skal av I det fortsatta

emalj.

sjukdomsförloppet tränger mikroorganismema in i det relativt porösa

dentinet. Dessa mikroorganismer inne i tanden, helt nära

tandpulpan,

är den i särklass orsaken till och

vanligaste pulpaskador följaktligen

också till

rotbehandlingar.

Så länge skadan i tanden inte når eller

pulparummet, ger patienten

tandvärk, hör behandlingen till institutionen for och

cariologi det gör

också undervisningen om och När skadan når

diagnos behandling.

pulparummet eller orsakar tandvärk och

går behandling undervisning

vanligen över till institutionen för endodonti.

Ämnena cariologi och endodonti Båda har mycket gemensamt. änmena beskriver uppkomsten av skador i tandens båda beskriver vävnader, behandling - bland annat med av skadad tand-

konstgjord ersättning

substans. Både undervisningen om skador i tandens hårdvävnader och undervisningen om skador i tandens skulle vinna en

mjukvävnader på

närmare samverkan kring tillgängliga resurser. detta En väg att uppnå är naturligtvis att bilda en institution för dessa gemensam båda verksamhetsfált.

Ämnet pedodonti har en karaktär tvärvetenskaplig eftersom det ägnas åt alla av av bam.

aspekter tandbehandling I synnerhet har behandling

till

92 Förslag tandvårdsutbildningar

av tandvårdsrâdda länge varit av stort intresse inom pedo-

patienter

dontin. När av barnen däremot har avsett mer avan-

behandlingen

cerade metoder, eller problem som ñnns representerade

odontologiska

bland andra har remitterats till

specialiteter, patienterna vanligtvis

oralkirurger, ortodontister eller parodontologer.

Den dominerande tandsjukdomen i barnaåren är karies, en sjukdom som redan utgör ett eget forskningsfält som är typiskt för odontologin och som redan beaktats i undervisningen genom förekomsten av en institution för cariologi.

Utredningen anser att en särskild klinik behövs för behandling av barn, och för i denna behandling. Det är emellertid inte

praktisk utbildning

att denna klinik för barntandvård till någon särskild

nödvändigt knyta institution. Det är sannolikt att undervisningen i kariessjukdomen på

barn skulle bli effektivare om resurserna för undervisningen i karies, både för bam och för vuxna integrerades i en institution. Ett bra sätt att effektivisera undervisningen ktmde vara att behålla en klinik för allmän bamtandvård, och samtidigt förena resurserna för undervisningen i en institution.

- och oral

Bettfysiologi, parodontologi protetik

Ämnet vid karolinska institutet benämnt klinisk oral

bettfysiologi,

beskriver symptom och uppkomst av störningar i bettets

fysiologi,

normala funktion. Olika former av behandling beskrivs också.

I ämnet behandlas tuggapparatens uppbyggnad, det vill

bettfysiologi

säga käkamas form, tändernas lägen, tuggytornas detaljutseende samt funktionen hos musklerna i huvud-hals regionen. Dessa kunskaper är nödvändiga För att kunna förstå den nonnala fimktionen hos tuggapparaten, och är också nödvändig för att kunna upptäcka och förstå felaktiga ñmktioner i detta område.

Förslag tandvårdsutbildningar

Dessa kunskaper är också för att kunna större

nödvändiga göra protetiska rekonstruktioner, till exempel stora broar, helproteser och

irnplantatbroar. Vissa kunskaper, till exempel om samspelet mellan muskelfunktioner och detaljutformningen av tändernas är tuggytor,

nödvändiga även for att med någorlunda framgång kunna göra små

ersättningar, som till exempel enstaka kronor. Flera aspekter av ämnet bettfysiologi har alltså mycket stort intresse för i

undervisningen

protetik.

Destruktiva processer i käkleden och orsaker till smärtor

psykologiska

i kälmiuskler, är två vitt skilda områden av intresse för

tämligen bettfysiologin. Dessa områden av odontologisk klinik och kan forskning

med fördel hänföras till institutionerna för oral oral

kirurgi respektive

protetik.

Vid institutioner för bedrivs ofta av smärttill-

bettfysiologi utredningar

stånd i huvud - hals ställer stora krav

regionen. Smärtutredningar på

diagnostisk förmåga, eftersom smärta kan ha olika orsaker. I

många

huvud-hals regionen är dessutom de anatomiska förhållandena mer komplicerade än i någon annan del av Detta medför att den

kroppen.

som är lämpad att utreda och behandla fall av kroniska smärtori detta område kan ha en skiftande och kan vara eller

bakgrund, oral-kirurg

proteliker (= tandläkare), eller neurolog eller (= läkare). Des-

otolog

sutom kan smärta i området ha faktorer

psykologiska aspekter. Många

gör alltså att smärtutredningar av käkleden i och tuggapparaten övrigt har en och därmed lika

tvärvetenskaplig karaktär, väl kan genomföras

på flera olika kliniker.

Eftersom så gott som alla rekonstruktioner

proteliska påverkar tuggy-

tomas utformning är en del av den orala

bettfysiologi omistlig pro-

tetiken. Det skulle därför vara till fördel för om de båda ämnena till en närmare till bringades samverkan, exempel inom ramen för en gemensam institution.

Protetisk behandling, det vill

säga behandling genom konstgjorda

kommer i fråga främst vid förluster av de egna naturliga

94 till

Förslag tandvårdsutbildningar

tänderna. En avsevärd del av tandförlusterna hos vuxna individer orsakas av tandlossningssjukdom. För att på bästa sätt utnyttja kvarvarande tänder som stöd för den ersättningen är det många

protetiska gånger bra att samarbeta med en specialist på tandlossningssjukdomar. Ett annat skäl till samarbete är att försöka undvika fortsatta tandförluster i framtiden, vilket ju skulle kunna äventyra också det protetiska arbetet.

Eftersom det finns goda skäl att beakta parodontologiska aspekter på

finns det också goda skäl att beakta dem vid protetisk behandling, undervisning i protetik. Ett samgående mellan institutionema för parodontologi och protetik skulle därför kunna medföra vinster både i utbildningshänseende och för vården av patienterna vid fakultetema.

Vid behandling av tandlossningssjukdom kan lång tid krävas För att en behandlingsåtgärd skall ge synligt resultat, vilket försvårar undervisningen inom grundutbildningen. Detta gäller i synnerhet behandlingsåtgärder av hygienbefrâmjande karaktär och på patienter med svåra skador. I andra fall och med andra metoder kan resultaten komma tämligen snart. Undervisningens krav har därför ibland påverkat valet av behandlingsmetod, det är självklart av stort pedagogiskt värde att kunna visa resultat av behandlingsarbetet. Denna tidsfaktor medverkar till att göra parodontologi till en viktig del av AT-årets utbildning och till en viktig del av efterutbildningen, eftersom man då har bättre möjligheter att se effekterna av olika behandlingsåtgärder.

-

Odontologisk röntgendiagnostik

Ämnet odontologisk röntgendiagnostik består, precis som namnet, av två delar; odontologi och radiologi.

Röntgenteknik för olika undersökningar används inom flera områden, medicin, odontologi och naturvetenskap (till exempel för att kontrollera material). Utvecklingen inom röntgentelmiken är i betydande utsträckning gemensam för de olika användningsområdena. Det som är

till

Förslag tandvårdsutbildningar 95

speciellt för Odontologiska är i första hand

tillämpningar lösningar på

praktiska problem, som till exempel hur man bäst filmer i

placerar

förhållande till patient och strålkälla och liknande. När det gäller den rent tekniska skulle alltså ett nära samarbete

utvecklingen med institu-

tioner för medicinsk radiologi kunna innebära

rationaliseringsvinster.

För att kunna tolka och formulera en röntgenbildema diagnos, krävs kunskaper i odontologi. Den samlade som ñnns vid institutio-

kunskap

nerna för är unik

odontologisk röntgendiagnostik och karaktäristisk för

tandvården. Behovet av sådan inom att det

kunskap diagnostiken gör

är värdefullt att behålla särskilda institutioner för

odontologisk röntgendiagnostik.

-Oral kirurgi

Den odontologiska kirurgin omfattar i både relativt enkla

dag be-

handlingsåtgärder av enstaka tänder och större som berör hela

ingrepp

Till det relativt enkla kan räknas att dra ut tänder, att operera bort cystor i nära till tänder och att anslutning operera ut visdomständer som inte kommer fram i Denna

på plats tandbâgen. typ av

odontologisk kirurgi benämnas här tandkirurgi. Stora kirurgiska

ingrepp är i detta till där

sammanhang exempel de operationer lcrafriga

underbett korrigeras. Denna av benämns här

typ kirurgi

Tandkirurgi har ett uppenbart samband med tandvård.

vanlig Tand-

kirurgiska ingrepp, till exempel utföres av

tanduttagningar, vanligen

allmänpraktiserande tandläkare, ofta i samband med annan

behandling

och i samma behandlingsrum och med samma som vid

grundutrustning

all arman vanlig tandvård.

Käkkirurgiska ingrepp .ram anda för oral

på specialisttandklinik

kirurgi, i särskilda lokaler och med särskilt utrustning avpassad för ändamålet. För att kunna genomföra

käkldmrgisk behandling behöver

man ofta andra resurser som till

utnyttja exempel narkos, och ofta

behövs en

behandlingsplatser på sjukhusavdelning. Käkkimrgisk

96 till

Förslag tandvårdsutbildningar

behandling utföres därför ofta i samarbete mellan oralkirurger och

öronläkare.

Undervisningen i oral kirurgi domineras gärna av käkkirurgiska ing-

de som åskådningsexempel lätt ett starkt intryck på de

repp, gör

studerande. Det är emellertid väl så viktigt för den allmänpraktiserande

tandläkaren att ha goda i tandkirurgi, och i hur kirurgiska

kunskaper ingrepp kan utföras utan tillgång till specialisttandldirüketts och

stora resurser. Det är därför viktigt att undervisningen i

sjukhusets

får ett nära samband med övrig tandvård. Ert nära samar-

tandkirurgi

bete med de av utredningen föreslagna klinikerna för allmän tandvård

kunde vara ett sätt att avdramatisera denna del av oralkirurgin, och

göra allmäntandläkaren bättre rustad att självständigt ta ansvar för

några av de kirurgiska ingrepp som idag utföres på specialisttand-

kliniker.

Utvecklingen mot allt bättre tandhälsa gör att tandläkaren allt mer sällan drar ut vanliga tänder. För att tandläkarens kirurgiska kompetens inte skall utarmas måste dessa behandlingsmoment praktiseras. Även med en förbättrad tandhälsa kommer visdomständer att vara ett problem för många patienter, som bäst behandlas med att tänderna avlägsnas genom ett kirurgiskt ingrepp. Det vore därför möjligt att både möta ett stort behandlingsbehov och att bibehålla kirurgisk kompetens hos allmäntandläkaren genom

att utbilda for tandkirurgisk verksamhet i allmänpraktik.

-

Oto-rhino-laryngologi

Ett område inom läkarutbildningen som ligger relativt nära tandläkarutbildningen är ämnet öron-, näsa,- halssjukdomar. I den framtida tandvården, där varje enskild tandläkare får fler patienter, kommer

varje tandläkare att oftare möta patienter med sjukdomar vid sidan av

karies och tandlossningssjukdom. Kraven på tandläkarens diagnostiska

fönnåga måste därför öka vad avser sjukdomar med symptom i munhålan och angränsande vävnader. Ett bra sätt att ge tandläkaren bättre underlag för diagnoser är att ge tandläkarstuderande samma utbildning i oto-rhino-laryngologi som de läkarstuderande.

till

Förslag tandvårdsutbildningar 97

En kurs i kan inom den

oto-rhino-laryngologi knappast rymmas studietid

som för närvarande vid utan

utnyttjas tandläkarutbildningen att något

annat undervisningsmoment utesluts. kan inte anvisa

Utredningen någon

sådan lösning utan föreslår att fakultetema skapar utrymmet genom att utnyttja studietemiinema fullt ut, det vill säga genom att alla

schemalägga

20 studieveckor varje termin.

- Ortodonti

Tandregleringsbehandling skiljer sig från annan bland

tandbehandling,

annat genom att enskilda oftast tar

behandlingar lång tid, ibland upp

tiH 2 år. Den långa tid som behövs innan en visar

behandlingsåtgärd

resultat försvårar i ortodonu i

undervisning grundutbildningen till

tandläkare.

På grund av de ibland mycket blir under-

långa behandlingstiderna

visningen koncentrerad på vissa enklare teoretiska

behandlingar, på

resonemang och på vissa delmoment i mer omfattande

behandlingar.

De studerande får lära sig diagnostik, och får i att ut

utbildning välja

fall till behandling hos I sitt arbete är det

specialist. dagliga många

tandläkare som själva ägnar åt Ortodonti och dänned övar av-

sig upp

sevärda färdigheter inom detta De flesta

specialområde. tandläkare har

dock relativt små inom

färdigheter tandregleringsbehandling.

Utbildningen i både Ortodonti och hämmas av den

parodontologi något

tid som tar att Den behandlingarna genomföra. tid som står till förfogande under AT-året ger emellertid en värdefull att

möjlighet

omsätta teoretiska kunskaperti praktisk Därför är det

handling. viktigt

att institutionerna för Ortodonti och

parodontologi.(eller motsvarande)

har ett nära samarbete med

tandvårdshuvudmärmen, som ju ansvarar

för

allmäntjänstgörirtgens organisation. Utredningen anser att fakulte-

ternas undervisning i dessa ämnen måste utformas med särskild hänsyn till de rutiner som ñnns .hos

tandvårdshuvudmännen, och också att

till

98 Förslag tandvårdsutbildningar

institutionerna bör ha nära kontakt med AT-handledama. Se även avsnitt 6.2.8.

6.2.4¶Allmäntjänstgöring AT

bör liksom hittills vara en introduktion till yrket efter

Allmäntjänstgöringen

avslutad och skall innebära klinisk träning under handledning.

utbildning,

Tandläkaren kommer i framtiden att få större ansvar som ledare för ett skall därför i större omfattning än för

vårdlag. Allmäntjänstgöringen

närvarande behandla arbetsledning.

Utredningen anser att det nuvarande vårdinnehållet, och därmed färdigi AT-året är tillfredsställande. Det avslutande AT-provet anser hetsträningen, utredningen skall behållas, men dess innehåll bör förändras så att det även som inhämtats under allmäntjäxistgöringezi, och inte speglar de kunskaper enbart kunskaper inhämtade under grundutbildningen. Det bör ankomma på att se till att provet utformas enligt utredningens

tillsynsmyndigheten

intentioner.

som även fortsättningsvis bör vara ett år skall full-

Allmäntjänstgöxingen göras vid en distriktstandpoliklinil: som uppfyller vissa av socialstyrelsen

uppsatta krav. Utredningen menar att tandvårdshuvudmännen bör medges

rätten att låta allmäntjänstgöring ske vid privatrnottagningar som i övrigt

krav. Tandvårdshuvudmäxmen som enligt tand-

uppfyller socialstyrelsens

har för tandvården, bör ha ansvaret för AT

vårdslagen planeringsansvaret

oavsett om sker på en privat klinik eller inom folktand-

tjänstgöringen

vården. skall ske på en klinik med tillräcldigt stort patient-

Tjänstgöringen

underlag, i vad för att garantera en allsi-

synnerhet gäller vuxentandvård,

dig

Främst i storstadsområdena dominerar den privata tandvården vad beträffar vuxentandvård. Det finns där kliniker som skulle vara lämpliga för

tjänstgöring. En förutsättning är givetvis att där ñnns lämpliga, utbildade

handledare.

Förslag tandvårdsutbildningar

Handledaren är mycket viktig för allmäntjänstgöringen. av hand-

Utbildning

ledare behandlas nedan vid 6.2.8.

6.2.5¶Fortbildning

För att kunna utföra tandvård och erfarenhet

enligt vetenskap beprövad

måste tandläkaren hålla sig infonnerad om och om

vetenskapens utveckling

nya erfarenheter inom tandvården. har de senaste 20 åren

Exempelvis

medfört en utveckling av om hur vård skall

uppfattningen förebyggande

bedrivas eller vilka som bör behandlas med

kariesangrepp fyllningar.

Dagens uppfattning awiker från det som lärdes ut inom tandläkarutbildningen under 60-talet. Tandlåkarkårens som av

uppfattningar om symptom,

vissa patienter härleds från har en

amalgamfyllningar, genomgått försiktig

förändring under senare tid. På andra områden kan nänmas

Smittskydd;

sjukdomen AIDS var inte upptäckt på mitten av 70-talet. Först sent under 80-talet har tandläkarutbildningen alltså kunnat ta till förekomsten

hänsyn

av AIDS.

Det är uppenbart att liksom annan är

tandläkarutbildningen utbildning

bunden till sin tids och Det år lika att

kunskaper värderingar. uppenbart

den legitimerade tandläkaren måste sina i takt med att

förnya kunskaper

nya rön, metoder och tekniker blir Det vore önskvärt att den praktiserande tandläkaren alltid hade lika aktuella som den

kunskaper

nyexaminerade AT-tandläkaren och dessutom större och erfaren-

färdigheter

heter.

Tandläkarkåren har länge visat stort intresse för i olika

efter-utbildning

former. Ungefär hälften av alla tandläkare form av kurs

går på någon varje

år, och använder ungefär fyra arbetsdagar om året till Den

efterutbildning.

övervägande delen av denna olika enskilda

utbildning sker genom initiativ,

främst genom Sveriges tandläkarförbunds kursnämnder. Ett

exempel på detta är de kurser inom

specialistutbildningen, sidoutbildningskurser, som

regelbundet arrangeras av Sveriges tandläkarförbund. av dessa

Många

kurser skulle vara mycket svåra att annat sätt.

genomföra på

100 till

Förslag tandvårdsutbildningar

Enskilda har egen verksamhet för efterutbildning, där framför allt

landsting

utnyttjas som lärare vid olika kurser.

landstingets specialisttandläkare

Eftersom landstingens interna i vissa fall redovisas som normal

utbildning

arbetstid av kursdeltagarna kommer denna undervisning ibland inte med i statistiken över utbildning. Utredningen förutsätter att denna typ av efterutbildning kommer att utvidgas och eventuellt också erbjudas privattandvårdens tandläkare.

Även andra organisationer har ett omfattande utbud av fortbildningskurser. Särskilt intressant är organiserade efterutbildning av

tandvårdstearn. Det är och framsynt att man i kursverksamheten också tar med assisterande och att man så starkt

personal,

betonar vikten av att tandvårdsteamen går på kurser gemensamt.

Flera delstater i USA har sedan några år ett krav på efterutbildning för

tandläkare för att de skall få behålla sin behörighet att behandla pati-

enten i repektive delstat. Det system som tillämpas där irmebär i

korthet att vissa kurser och konferenser auktoriseras av en delstatlig

myndighet. Deltagande i sådana kurser ges ett meritvärde, och kvaliñ-

cerar sålunda tandläkaren att få behandla patienter även i fortsättning-

en.

Det är inte i första hand utbildningsanordnarens utan tillsynsmyndighetens

angelägenhet att se till att kompetensen upprätthålls inom tandläkarkåren.

Det är av stor betydelse för vårdtagarna att de kan lita på att vårdgivama

kontinuerligt och aktivt följer utvecklingen inom området och därigenom

bibehåller en aktuell kompetens. Utredningen har den principiella upp-

fatmingen att ett slags garanti för sådan aktuell kompetens hos verksamma tandläkare måste utformas och ges ett dokumenterbart innehåll. Det ligger inte inom utredningens arbetsuppgifter att lärarna förslag i denna fråga. Med hänsyn till den vikt den dock måste tillmätas både rent vårdpolitiskt och för

efterutbildningen av tandläkare lämnar utredningen en principskiss

till en tänkbar utformning av en sådan garanti”.

1 Företrädaren för tandvårdshuvudmärmen bland utredningens experter delar inte utredningens uppfattning att en sådan garanti behövs.

till 101

Förslag tandvârdsutbildningar

För att få förbli legitimerad bör krävas att tandläkaren bibehåller och utvecldar sina och sin erfarenhet. Det bör vara ett krav att

kunskaper

tandläkama dels genomgår vissa kurser och dels är yrkesverksamma till en viss grad.

Utredningen förutsätter att arbetsgivaren även i framtiden kommer att svara för att ett varierat utbud av kommer att vara

efterutbildning tillgängligt.

Detta gäller inom både den och den tandvården. Kurser

offentliga privata

och annan efterutbildning som genomförs enskilda till på initiativ, exempel genom tandläkarförbundets kmsverksamhet, kommer att spela en stor roll i den framtida även när i viss utsträck-

efter-utbildningen, kursdeltagande ning blir obligatoriskt.

De Odontologiska och medicinska fakulteterna bör i efterutbildengageras ningen av tandläkare. Kurser i olika och medicinska änmen

odontologiska

för praktiskt verksamma tandläkare kommer dessutom att ge en värdefull återföring av klinisk kunskap till fakulteterna.

Utredningen anser att tio år bör

dagars efterutbildning per ge en rimlig

garanti för bibehållandet av aktuell klinisk Av dessa

kompetens. kursdagar

bör hälften ha ett innehåll som aktuella om de ger tandläkaren kunskaper avsnitt av tandvårdens utveckling som berör centrala delar av

befolkningens behandlingsbehov. Övrig kurstid bör respektive tandläkare vad

själv avgöra han eller hon är i behov av.

Demia efterutbildning bör kvantitativt räknas i och tillsam-

femårsperioder

mans med bevis om yrkesverksamhet av tandläkaren redovisas

tillsynsmyn-

digheten för att få legitimationen

förnyad.

En gradvis av hela tandvårdens arbetssätt bör

omfonnning

Därför är det angeläget att redan verksamma tandläkare samma

erbjuds

utbildning i arbetsledning som de som studerar till tandläkare får i sin

grundutbildning.

Förslag tandvårdsutbildningar

6.2.6¶Specialistutbildning

Specialisttandvård ges för närvarande till allra största delen inom folktand-

vården. Tandvårdslagen (1985:125), föreskriver att landstingskommunerna

skall vara huvudmän för den specialiserade tandvården.

och specialisternas roll i den framtida

Specialisttandvårdens omfattning

tandvården kommer helt att påverka allmäntandvården, framför

naturligt

allt lill arten av den vård som kommer att ges av allmäntandläkaren.

har att allmäntandläkaren i framtiden skall lämna över

Utredningen antagit

till den legitimerade tandsköterskan, för att själv kunna

arbetsuppgifter ägna sig åt vissa speciella arbetsuppgifter. Utredningen anser att arbetsupp-

gifterna kommer att förskjutas till höger i figuren nedan, både för allmän-

tandläkaren och för specialisttandlälmren.

Framtida tandvård

Vård volym

Nuvarande tandvård

Låg Mellan Hög (kvalifikationsgrad)

Behandlingsvolym i förhållande till åtgärderna: kvaliñkationsgrad (fritt efter Barmes).

till 103

Förslag tandvårdsutbildningar

Utvecklingen av den legitimerade tandsköterskans och tandläkarens arbets-

uppgifter förutsätter att specialisttandvården gradvis lämnar vissa vårdupp-

gifter, som i dag betraktas som en del av specialisttandvården. I stället bör specialisttandläkama ägna en betydelsefull del av sitt arbete till efterutbildning av allmäntandläkare, bland annat för att göra förskjutningen av arbetsuppgifter möjlig. Inom specialisttandvården bör nya metoder utveck4 las som sen kan tillföras allmäntandvården.

Den skisserade utvecklingen av tandvården förutsätter därför

ingen volymökning av specialisttandvården, och heller inte någon ökning av specialis-

tutbildningen.

Utredningen har antagit att en specialist skaffar sig stora och färdigheter

kunskaper inom vissa områden delvis till priset av en hejdad personlig utveckling inom andra områden. Med hänvisning till att allsidig kunskap sannolikt är den bästa grunden för samarbete och menar utred-

arbetsledning,

ningen att alltför mycket specialisering kan ha negativa effekter på den framtida tandvården.

Specialistutbildning inom tandvården innebär framför allt att tandläkaren vidareutvecklar vissa färdigheter och ökar sina erfarenheter och

kunskaper.

Utbildning till olika specialiteter bör alltid ske vid kliniker med

därför

omfattande vårdverksamhet. Specialistutbildningen skall också innehålla sidoutbildningar och orlenterande kurser, varav vissa med särskild inrikt-

ning på aktuell forskning.

Med tanke på landstingens ansvar för att och

organisera specialisttandvård

med tanke på de odontologiska specialiteternas karaktär, med en stark betoning av det praktiska och kliniska vårdarbetet, är det lämpligt att organisera specialistutbildrling inom folktandvården. i i i i i

Huvudtjänstgödng förläggas av

socialstyrelsen godkända kliniker, som kan finnas både inom folktandvården och vid de odontologiska fakulteter-na. och kurser kan

Sidoutbüdning övriga

ske vid institutioner vid Odontologiska eller medicinska fakulteter eller vid

medicinska respektive kirurgiska kliniker vid sjukhus eller vid folktandvårdskliniker, allt efter socialstyrelsens godkännande.

6.2.7¶Forskarutbildning

Fakulteterna svarar för organisation och genomförande av forskarutbildningen. De främsta syftena med demia är att säkerställa tillgången på

forskare för såväl den Odontologiska grundforskningens behov som den

Odontologiska utbildningens och utvecklingens. Forskarutbildningen innehåller i sig en betydande forskningsinsats. Med hänsyn till att forskningen avses leda till nya kunskaper och upptäckter kan dess resultat inte heller med lätthet förutses. Dessa förhållanden leder till att forskarutbildningen inte kan anpassas till den kliniska verksamheten annat än i den utsträckning den valda forskningsuppgiften förutsätter detta.

Det kliniska vardagsarbetet förutsätts ju vara grundat på vetenskap och beprövad erfarenhet, medan främsta är att

forskningens uppgift producera

nya kunskaper, pröva nya metoder som så småningom kan bli klinisk

standard. Måttstocken för god forskning och en god forskarutbildning

utgörs ju också ytterst av acceptans i det internationella forskarsamhället. Av samma skäl är det också nödvändigt att se forskarutbildning och efterutbildning som skilda verksamheter, även om det kan finnas en gemensam bas bland annat i att stärka det kritiskt granskande och analyserande

förhålhringssätt som grundutbildningen skall förmedla. Efterutbildningen

skall ju därutöver främst bredda det kliniska kumrandet.

Fortbildning i största allmänhet för tandvårdspersonal bör följa vetenskap

och beprövad erfarenhet. Derma instälhring skulle vara konservativ och

skadlig för den vetenskapliga utvecklingen om den praktiserades genom-

gående på forskarutbildningen, som bör pröva också det okända och alltså oprövade. Av detta skäl måste forskarutbildning få stå fri från övrig efterutbildning.

Andelen doktorander som avlägger doktorsexamen är liten, vilket kan bero på flera olika faktorer.

till 105

Förslag tandvårdsutbildningar

En viktig faktor kan vara de studerandes ekonomiska och sociala situation; många doktorander börjar sina studier vid doktoran-

farniljebildande ålder;

der får - kort - att bilda uttryckt välja mellan familj eller fullfölja studierna.

En annan faktor kan vara den osäkerhet som i

ligger forskningsuppgiften;

doktorandstudierna är endast delvis studier i samma som den ut-

mening

bildning som föregått dem. innebär inte endast

Forskningsuppgiften längre

reproduktion av andras kunskap, utan också av

självständigt nyskapande kunskap. Svårigheten ligger i att rätt utnyttja självständigheten, total

självständighet gör ofta att studierna förlängs i onödan på grund av triviala misstag beroende på bristande erfarenhet. det

Detaljstyrande handledning,

vill säga mycket liten leder lättare och snabbare fram till

självständighet,

examen, men leder också lätt till att den examinerade doktorn förblir osjälvständig som forskare och inte själv kan leda olika

forskningsprojekt.

Erfarenheterna från andra fakultetsområden visar att

forskarutbildningen

tenderar att bli effektiv när den kan bedrivas inom breda

forskningsprogram

med många deltagande forskarstuderande och forskare i olika Den

projekt.

förändring av de Odontologiska fakultetemas institutionella organisation samt det nännande till den medicinska och som

forskningen utbildningen

utredningen rekommenderar bör ge en bättre för sådana breda

grund forskningsprogram. Därigenom förbättras också miljön för forskarutbild-

mngen.

6.2.8 av handledare

Utbildning

AT-handledare

Grundutbildningen vid de Odontologiska fakultetema och den efterföljande

kliniska träningen vid tandvårdskliniker är två delar av samma

utbildning.

Det är viktigt att inte se dem som två oberoende

utbildningar - det måste

alltid finnas ett nära samband mellan dem.

106 till

Förslag tandvårdsutbildningar

Allmäntjänstgöringen har hittills varit ett mycket uppskattat inslag i utbildningen, och det har sannolikt i stor utsträckning givit god klinisk träning och gott kliniskt omdöme till dem som deltagit. Sådan kunskap och sådana färdigheter tar ofta lång tid att tillägna sig, beroende på att behandlingar inte kan (naturen har sin gång; ett sår läker inte fortare för att

skyndas på

Av detta skäl är AT-året en nödvändig tids-

passa in i någon kursplan).

i utbildningen. Detta gäller för alla former av tandvård och i synner-

period

het där kan ta lång tid, som till exempel inom ortodonu och

behandlingen

parodontologi.

Eftersom allrnäntjänstgöringen är viktig, och troligen har ett stort inflytande över den tandläkarens utveckling till en duktig kliniker, är

nyexaminerade

AT-handledarens och egen utbildning mycket viktiga. Det

egen kompetens är att AT-handledaren både har goda praktiska och kliniska

angeläget

och och aktuella teoretiska kunskaper. Genom

färdigheter samtidigt goda

sitt kliniska arbete bibehåller handledaren men hittills har

färdigheterna,

kunskapsförmedlingen till handledarna varit otillräcklig.

När infördes med den nuvarande studieplanen,

allmäntjänstgöringen

en tämligen omfattande utbildning av handledare, där olika

genomfördes fakulteter och institutioner engagerades för kursgivningen. Utredningen

menar att denna kursgivning måste återupptas. Många av handledama som gick de ursprungliga kurserna har slutat som handledare. Tillräckligt lång tid har också förflutit för att nya forskningsresultat skall ha kunnat medföra vissa inom den kliniska verksamheten.

perspektivförskjumingar

Utredningen föreslår att de Odontologiska fakulteterna i samverkan med tandvårdshuvudmännen får ansvaret att tillse att AT-handledarna har aktuella Ett sätt att organisera detta ktmde vara

Odontologiska kunskaper.

att dela landet i ett antal en för varje fakultet. Varje fakultet får

regioner;

därvid ansvaret för efterutbildning av AT-handledama i sin region, vilket naturligtvis inte utesluter samarbete mellan fakulteterna eller en viss frihet

för AT-handledarna. Efterutbildningen bör genomföras med hänsyn till

villkoren hos tandvårdshuvudmännen (till exempel genom att ta hänsyn till

vilka typer av behandling som är mest efterfrågade), och bör genomföras

i samarbete med landstingens specialisttandvård.

till 107

Förslag tandvårdsutbildningar

Fakulteternas engagemang i en kontinuerlig kontakt med verksamma AT-handledare kommer också att medföra att kunskaper och erfarenheter från den kliniska vardagen överförs till fakulteten. Ett sådant samarbete skulle därmed vara berikande även för fakultetema och ge till

impulser förändringar i grundbildningen.

Det ovan föreslagna engagemanget i av AT-handledare kunde

fortbildningen

tjäna som mall för ett framtida engagemang från fakultetemas sida i den allmänna fortbildningen av alla tandläkare.

6.3 Förslag till utbildning till tandskötetska

legitimerad

Utredningen föreslår att en ny utbildningslinje inrättas inom den kommuna-

la högskolan, tandsköterskelinjen. Den föreslagna skall ersätta utbildningen

både den nuvarande tandhygienistutbildningen inom den kommunala högskolan och den nuvarande inom

tandsköterskeutbildningen gymnasies-

kolan. En konsekvens av utredningens blir att dessa två

förslag utbildningar

awecklas.

Utredningen har i det tidigare föreslagit en ny i tandvårpersonalkategon

den. Denna personalkategori benämns här tandsköterska för att

legitimerad

undvika förväxling med nuvarande Den

personalkategorier. legitimerade

tandsköterskans arbetsuppgifter sammanfaller med de nuvarande för både tandsköterska och tandhygienist. Därför finns inte den utbild-

föreslagna

ningen för närvarande, men den kan med

jämföras tandhygienistutbildningen och tandsköterskeutbildningen.

Utredningen föreslår att utbildningen skall omfatta två års studier omfattande 80 srudieveckor (80 poäng) och att den skall innehålla eömåna-e

ders allmäntjäxistgöring.

Förslag tandvârdsutbildningar

6.3.1¶Förkunskapskrav

Behörig att studera till tandsköterska är för närvarande den som gått ut

Behörig att studera vid tandhygienistlinjen är den som är grundskolan. examinerad tandsköterska. Eftersom den föreslagna utbildningen till legitimerad tandsköterska skall vara postgymnasial kan villkoren för tillträde bäst med dem som gäller vid de pågående försöken med en 2-årig

jämföras utbildning till tandhygienist.

Behörig att antas till den utbildningen bör vara den som dels

föreslagna

uppfyller de villkor För allmän behörighet som anges i 5 kap 14-17 §§

högskoleförordningen, dels har kunskaper enligt följande uppställning:

svenska två årskurser på någon linje i gyrrmasieskolan (komvux lägst

etapp 2)

naturkunskap

två årskurser motsvarande social i alternativt

linje gymnasieskolan

vårdlinjen (den framtida omvårdnadslinjen) (komvux lägst etapp

2)

Utbildningen till legitimerad tandsköterska bör inledas med en propedeutisk kurs om minst fem veckor (fem poäng). Denna kurs skall ge de studerande kunskap om vad tandvård innebär, bland annat genom arbetsplatsbesök, och vilka speciella krav som ställs på språkkunskaper (svenska och engelska), psykisk stabilitet, omdöme och ñnmotorik. För fortsatta studier skall

krävas godkänt betyg på kursen. Utbildningsmyndigheten får balansera

intaget till utbildningen så att utbildningsplaner-na i den fortsatta utbild-

ningen efter den propedeutiska kursen kan utnyttjas fullt ut.

6.3.2 Prekliniska änmen

Utbildningen skall innehålla prekliniska kurser i biologiska ämnen, i

tekniska ämnen ochi beteendevetenskapliga ämnen. De prekliniska ämnena

skall omfatta två terminers studier.

till

Förslag tandvårdsutbildningar 109

De biologiska ämnena skall där så är samordnas med tandläkarut-

möjligt

bildningen.

Den prekliniska tekniska utbildningen skall vara för den skall

specifik yrket,

förbereda för de praktiska och administrativa delarna av arbetet.

De beteendevetenskapliga ämnena skall samordnas med motsvarande i tandläkarutbildningen. De flesta delmomenten skall vara identiska. På fakultetsorterna bör om Den som blivit

undervisningen möjligt integreras. godkänd

i den föreslagna skall få räkna

tandsköterskeutbildningen sig tillgodo

motsvarande kursavsnitt om vederbörande senare

på tandläkarutbildningen,

önskar utbilda sig till tandläkare.

6.3.3 Kliniska ämnen

De kliniska ämnena syftar dels till vårdarbete och dels till

självständigt

assistans av tandläkare, och skall omfatta två terminers studier.

Den första kliniska studieterminen skall innebära i i in-

träning assistans,

samling av diagnostiska data - inklusive - och

röntgenbildtagning på patient

preliminär diagnostik av karies och parodontit.

Den andra kliniska studietenninen skall innebära en

fördjupning i eget

vårdarbete. Den fortsatta skall utbildningen i eget vårdarbete irmehålla undervisning i alla de kliniska moment som i den nuvarande tand-

ingår

hygienistutbildningen. Detta innebär att eleverna undervisas även i medikamentell (fluor i olika behandling former) av karies, och inte bara i

behandling av tandlossningssjukdom. vill att avsikten Utredningen påpeka

inte är att den tandsköterskan skall legitimerade utbildas till att göra invasiva ingrepp, det vill borra och skära säga att slipa, även i fortsättningen skall hänföras till tandläkarens arbete och Den

utbildning. legitime-

rade tandsköterskan skall däremot utbildas för att kunna utföra efter-

behandlingar i olika till former, exempel suturborttagning efter operativa

ingrepp eller framställning av olika provisoriska

ersättningar.

110 till

Förslag tandvårdsutbildningar

6.3.4¶Allmäntjänstgöring AT

Utbildningen till tandsköterska skall avslutas med 6 månaders

legitimerad allmäntjänstgöring vid en av socialstyrelsen godkänd folktandvårdsklinik.

Det är önskvärt, liksom för tandläkarutbildningen, att även denna allmän-

efter tandvårdshuvudmannens medgivande kan förläggas till

tjänstgöring privatmottagningar som i övrigt uppfyller Socialstyrelsens fordringar. (se

avsnitt 6.2.4)

6.3.5¶Fortbildning

Patienter och allmänhet bör ha samma rätt till garantier för den legitimerade tandsköterskans kompetens inom sitt område som för tandläkarens. På samma sätt som vid tandläkares fortbildning anser utredningen att det vore

lämpligt med en tidsbegränsad legitimation, där krav ställs både på efterut-

bildning och pâ tjänstgöring för att legitimationen skall fömyasz.

Eftersom den nuvarande efterutbildningen för tandhygienister och tandsköterskor har relativt liten omfattning och eftersom i första hand samma

resurser kommer att vara tillgängliga för efterutbildning av de legitimerade

tandsköterskorna, kommer till en början även den framtida efterutbild-

ningen att vara relativt begränsad. Utredningen anser att efterutbildningen

på längre sikt måste förstärkas betydligt för legitimerade tandsköterskor, både för att kunna bibehålla kvaliteten i vården men också för att ge stimulans i yrkesverksamheten och för att kunna behålla legitimerade tandsköterskor i yrket.

Även vid genomförandet av efterutbildning av legitimerade tandsköterskor

bör det Odontologiska fakulteterna i framtiden engageras. De legitimerade tandsköterskoma är visserligen utbildade vid vårdhögskolor, men deras

efterutbildning borde i stor utsträckning kunna bygga vidare på den

2 Företrädaren för tandvårdshuvudmännen bland utredningens experter delar inte utredningens uppfattning att en sådan garanti behövs.

till 111

Förslag tandvårdsutbildningar

utbildningen, vilket i flera fall säkerligen kommer att kräva resurser som endast finns vid de Odontologiska fakulteterna.

6.3.6¶Specialistutbildning

Det har till utredningen framförts till särskilda för

förslag legitimationer

tandsköterskor som genomgått en tio-veckors kurs i oral-kirurgisk verksamhet. Utredningen anser att det för närvarande inte finns skäl

att organisera någon specialistutbildning för legitimerade tandsköterskor.

Utredningen

föreslår att en liten del av de legitimerade tandsköterskoma ar-

genom betsplatsträning specialiserar sig med inriktning på ortodontivård eller oral

Avsikten med detta är inte att grunda några formella eller att

specialiteter i praktiken genomföra någon djupgående specialisering. En specialisering av

legitimerade tandsköterskor skulle strida mot allmänna

utredningens

strävanden till samarbete och

förenkling.

Forskarutbildning

Utbildningen till legitimerad tandsköterska kommer i flera fall att vara förlagd till orter som inte har fakultet.

någon odontologisk Utredningen anser att forskningsanknytningen är men att viktig, forskningsverksamhet

av naturliga skäl främst bör bedrivas vid de som är

utbildningar förlagda

till utbildningsorter med fakultet. eller forskarutbild-

odontologisk Forskning

ning vid övriga bör ske i samverkan med närmast

utbildningsorter belägna

fakultet.

Forskningsanknytningen i undervisningen syftar bland annat till att bibringa

de studerande det kritiska och analyserande som skall

förhållningssätt gälla

för all och även att intresse

högskoleutbildning skapa hos de studerande för

att fördjupa och vidga såväl under som

kunskaperna utbildningen framför

allt senare i yrkesversamheten. i

Forskningsanloaytrüng undervisningen

åstadkommes bäst genom ett det vill att aktiva

personsamband, säga genom

Förslag

forskare deltar i undervisningen. Lärare vid den nya tandsköterskelinjen kommer i många fall att vara legitimerade tandsköterskor. Av detta skäl är det viktigt att bereda möjligheter för och stimulera ett antal legitimerade tandsköterskor och nuvarande tandhygienister att gå vidare till forskarut-

Efter denna utbildning bör de som aktiva forskare också verka

bildning.

som lärare inom den nya tandsköterskeutbildningen.

Forskning inom odontologi har många olika sidor. Det år inte nödvändigt att all odontologisk forskning grundas på djupa kunskaper i till exempel molekylärbiologi; genom att ställa sådana krav på alla forskare utesluter vi många kompetenta individer från forskningsarbete, och riskerar att hämma forskning inom andra intressanta områden.

Det är därför angeläget att det vid linjen för utbildning av legitimerade

tandsköterskor i framtiden kommer att finnas både forskarutbildning och forskningsverksarnhet. Av praktiska skäl kommer detta under ett relativt långt inledningsskede sannolikt bara att bli möjligt att genomföra på de orter som har fakultet.

odontologisk

6.3.8 Utbildning av lärare och handledare

Lärare

Utredningen har i det föregående föreslagit att den nya tandsköterskeutbildningen skall ges om en kommunal högskoleutbildning, och ligga på en nivå som motsvarar nuvarande tandhygienistutbildning. För att genomföra en sådan förändring fordras såväl ett program för fortbildning och vidareut-

bildning av lärare som nu är engagerade i tandsköterskeutbildningen samt

också rekrytering och inskolning för vissa moment av tandläkare och

tandhygienister.

Utredningen anser att det bör ankomma på utbildningsmyndigheterna att

utforma ett sådant fortbildnings- och vidareutbildningsprogram. Det bör

också vara möjligt att genomföra detta i sådan tid att den tandsköter-

nya skeutbildningen kan börja genomföras läsåret 1991/92. vill

Utredningen

SOU. 1989:28 till

Förslag tandvârdsutbildningar 113

erinra om att utbildningen är varför det för vissa av lärarna finns

tvåårig,

något längre tid att genomföra ett sådant program. återkom-

Utredningen

mer till denna fråga i kapitel 9.

AT-handledare för legitimerade tandskötexskor

Grundutbildningen vid högskolorna och den efterföljande kliniska träningen vid tandvårdskliniker är två delar av samma Det är att

utbildning. viktigt

inte se dem som två oberoende - det måste alltid ñmtas ett

utbildningar

nära samband mellan dem.

Enligt utredningens förslag skall handledningen av tandsköterskor under

allmäntjäxtstgöringen utföras av tandläkare, med samma kvalifikationer som AT-handledare för tandläkare, och av tandsköterskor. Skälen

legitimerade

till detta dubbelkommando är två. Den legitimerade tandsköterskan behöver kontakt med någon som arbetar med

självständigt behandlingar

som ligger nära, men ändå hermes utanför, eget kompetensområde för att kunna utvecldas i sin roll som behandlare. Den tandsköterskan

legitimerade

behöver handledning av som har erfarenhet någon egen av assistansarbete för att snabbt öva de som behövs vid upp färdigheter assistans av tandläkare.

Eftersom är är den AT-handledande

allmäntjänstgöringen viktig, skötexskans

egen kompetens och egen utbildning mycket Det är att viktiga. angeläget

den handledande sköterskan har både goda praktiska färdigheter och samtidigt också aktuella teoretiska Genom sitt kliniska arbete

kunskaper.

bibehåller handledaren färdigheterna. Därutöver kommer dock att behövas viss

kunskapsförmedling.

Utredningen föreslår att vårdhögskolorna i samverkan med

tandvårdshuvud- k

männen får ansvaret att tillse att de

handledandesköterskoma har aktuel-

la kunskaper. får därvid ansvaret

Vårdhögskolorna för viss efterutbildning

av handledama i sin vilket inte region, naturligtvis utesluter samarbete mellan högskolorna eller en_ viss frihet för AT-handledama.

Förslag tandvårdsutbildningar

6.4 till tandteknikerutbildning Förslag

föreslår att en ny inrättas vid de

Utredningen linje, tandteknikerlinjen, odontologiska fakulteterna, och att tandteknikerutbildningen inom gym-

nasieskolan läggs ned.

Den föreslagna utbildningen skall omfatta 3 års studier, det vill säga 120 studieveckor (120 poäng), varav 40 studieveckor (40 poäng) skall utgöras av fárdighetsträning på laboratorier utanför fakulteten.

6.4.1¶Förkunskapskrav

Tandteknikeryrket är praktiskt och tekniskt, utbildningen måste därför vara

praktisk och teknisk. För att kunna tillgodogöra sig en tekniskt orienterad utbildning krävs god naturvetenskaplig orientering. På en tandtekniker ställs stora krav på motoriska färdigheter och på fárg- och formsinne.

Behörig att antas till tandteknikerutbildningen bör vara den som dels uppfyller de villkor för allmän behörighet som anges i 5 kap 14-17 §§

högskoleforordningen, dels har kunskaper enligt följande uppställning:

svenska två årskurser på någon linje i gymnasieskolan (komvux lägst

CWPP 2)

engelska

tvâ årskurser på någon linje i gymnasieskolan (komvux lägst

etapp 2)

kemi, fysik

två årskurser på treårig naturvetenskaplig linje eller teknisk linje

(komvux lägst etapp 2)

Tandteknikerutbildningen bör inledas med en propedeuüsk kurs om minst

fem veckor (fem poäng). Denna kurs skall ge de studerande om

kunskap

till 115

Förslag tandvårdsutbildningar

vad tandteknikerverksarnhet innebär, bland annat bör

arbetsplatsbesök ingå.

Kursen skall vara särskilt ägnad åt med krav

övningar höga på motorik,

fonnuppfattning och fárgsinne. För fortsatta studier skall krävas godkänt betyg på kursen. Utbildningsmyndigheten får balansera till utbild-

intaget

ningen så att utbildningsplatserna i den fortsatta efter den

utbildningen

propedeutiska kursen kan utnyttjas fullt ut. I kursen skall en kortare

ingå

tids praktik vid ett av tandtekniskt laboratorium.

socialstyrelsen godkänt

Utredningen anser att det är väsentligt att införa en särskilda propedeutisk kurs i eftersom de manuella är helt

tandteknikerutbildningen, färdigheterna

dominerande i tandteknikeryrket. En tandtekniker som inte har goda färdigheter i dessa avseenden kan inte bristerna med till

kompensera exempel

god empatisk förmåga. Erfarenheterna av tidigare utbildningsfonner, där

den egentliga av form av

utbildningen föregicks någon elevtjänstgöring,

jämförda med erfarenheterna från nuvarande med direktin-

intagningsregler,

tag från grundskolan, talar för införandet av särskilda och en kortare prov tjänstgöring på tandtekniskt laboratorium som villkor för till

antagning

tandteknikerutbildningen.

Om tandteknikerutbildrtingen inte kommer att inledas med en propedeutisk kurs där de sökandes manuella kommer

förmåga prövas, själva utbildningen

och i vissa fall den Första tiden att som ett i yrket, fungera prov. Det är bättre att eleverna får en om sina i

uppfattning möjligheter inledningen till

en yrkesutbildning med mycket krav.

speciella fysiska

Grundutbildning

Utbildningen till tandtekniker skall vara och tekniskt inriktad

praktiskt och

skall innehålla avsnitt som

belyser biologiska aspekter av tandtekniken.

Tre och en halv terminer skall vara teoretiska studier och handledda övningar vid skolas laboratorier. I denna del av

respektive utbildningen

skall ingå en kortare klinisk kurs som visar munhålans normala utseende och som introducerar de studerande till

sjukdom, diagnostik och terapival.

Förslag tandvårdsutbildningar

Två terminer skall ägnas åt praktisk tjänstgöring vid något tandtekniskt laboratorium godkänt av socialstyrelsen.

6.4.3¶Fortbildning

För tandtekniker finns för närvarande inte skäl att organisera någon

Det är därför inte oviktigt med fortbildning i

obligatorisk efterutbildning.

material och metoder. Demia utbildning bör kunna genomföras på nya samma sätt som för närvarande, genom olika enskilda initiativ.

föreslagna av resurser och personal med Den av utredningen integrationen

bör kunna leda till att efter-utbildningen av tandtekni-

tandläkarutbildningen

ker och tandläkare samordnas i högre grad än vad som är fallet i dag.

6.4.4¶Specialistutbildning

Tandteknisk verksamhet innebär ofta en ytterligare specialisering för den enskilde, till med på att göra arbeten i guld eller i

exempel porslin eller på att framställa tandregleringsapparatur. Denna specialisering

bör inte börja redan i grundutbildningen och bör heller inte formaliseras. Utredningen anser att formellt erkända specialiteter inte bör införas för tandtekniker och att det inte finns skäl att införa någon specialistutbildning för tandtekmker.

Tandtekniker som är verksamma vid sjukhus, och i nära samarbete med kliniker för oral kirurgi, utvecklar ofta särskilda kunskaper i rehabilitering med proteser som representerar okonventionell och ovanlig protetik. Det kan finnas skäl att anordna särskild efterutbildning för tandtekniker som skall arbeta inom detta område. Denna utbildning bör organiseras av tandvârds- och sjukvårdshuvudmännen, eftersom verksamheten alltid bör ske i nåra kontakt med de tandläkare och läkare som behandlar patienten, vilket gör att den nästan uteslutande är knuten till den offentliga tandvården. Kraven på tandteknikerna och kraven på kursernas utformning är alltså bäst kända av tandvårdshuvudmärmen. Den faktiska specialisering, som verksam-

heten inom tandteknik i anslutning till sjukvården kan innebära, är inte tillräcklig för att motivera införandet av formella kriterier för någon form

av specialistkompetens.

6.4.5¶Forskarutbildning

Den aktuella debatten om olika fyllnadsmaterial visar att det finns an-

ledning att betona materialkunskap och toxikologi både i tandläkarut-

bildningen och i tandteknikerutbildningen. Om tandtekniker får möjligheter

att själva och i samarbete med tandläkare bedriva på olika

forskning

material skulle tandteknikerkåren på lång sikt få bättre materialkânnedom och bättre förståelse för biologiska effekter av med olika

behandling

material.

Utvecklingen inom tillverkningsindustri ger att fönnoda att flera anledning

av de moment som i dag är hantverk i framtiden kommer att kimna överföras till maskinell bearbetning också inom den tandtekniska verksamheten. Det är möjligt att teknik med datorstyrda maskiner kommer att förändra flera moment i tandteknikerarbetet som i dag utförs för hand, så att formgivningen utföres vid ett elektroniskt ritbord. En sådan

utveckling

skulle ställa ytterligare krav

högre på kunskap hos tekniker-n, och krav på kunskaper som har anknytning till nya vetenskaper. En sådan utveckling är ännu ett skäl till att göra till en

tandteknikerutbildningen högskoleut-

bildning, eftersom det i framtiden kan ñnnas att undervisa också

anledning

i datavetenskap för tandläkare och tandtekniker, och att behöva

forskning i dessa frågor.

7 av den

Neddragningen Odontologiska forskningsorga-

nisationen

Tandläkarutbildningens dimensionering har förändrats kraftigt under de senaste årtiondena. Under större delen av 1970-talet var antalet antagningsplatser 500 per år. För närvarande ñnns 260 antagningsplatser per år. Denna kraftiga dimensioneringsminslming har inte mer än marginellt påverkat forskningsorganinsationen. Utredningen förslår en ytterligare minskning av antalet antagningsplatser till 220 per år. Det kan ifrågasättas om inte forskningsorganisationens storlek bör påverkas av sådana kraftiga förändrm gar i grtmdutbildningens dimensi °onering.

Utredningen skall enligt sina direktiv överväga på vilket sätt den odontologiska forskningsorganisationen i landet som helhet lämpligast ges en storlek motsvarande tre fjärdedelar av den nuvarande. Den första fråga som möter vid fullgörandet av denna del av uppdraget är vad som skall förstås med fozskningsorganisation. Utredningen har för sin del tolkat direktiven så att med forskningsorganisation avses den Odontologiska forskning som kan ñnansieras av medel som anvisas över fakultetsanslag. Sådan forskning som finansieras genom uppdragsmedel, forskningsrådsmedel, donationsmedel eller från andra liknande källor kan rimligen inte inbegripas. Med detta konstaterande begränsar sig utredningen till att behandla på vilket sätt anslaget till de Odontologiska fakulteterna skulle kunna minskas med 25 procent eller cirka 17 miljoner kronor.

Utredningen diskuterar i kapitel 5.4.1 två alternativa av

lokaliseringar grundutbildningen. I det första alternativet, som utredningen förordar, återupptas grundutbildningen i Malmö. l detta fall måste besparingarna på forskningsorganisationen ske på alla fyra Odontologiska fakulteter.

Skulle regering och riksdag komma till slutsatsen att grundutbildning i

Malmö inte bör återupptas, är det utredningens uppfattning att även

forskningsorganisationen bör awecklas. Det grundläggande skälet för denna uppfattning år att erfarenheterna visar att en organisation för gnmdforskning som saknar direkt anknytning till grundläggande utbildning på sikt kommer att lida av sådana problem vid rekrytering av nya forskare att verksamhetens kvalitet knappast kan upprätthållas. Ett sådant ställnings-

tagande skulle innebära att forskningsorganisationen därigenom minskas i

den omfattning som utredningen enligt sina direktiv skall belysa.

Med den koppling som finns inom odontologisk fakultet mellan utbildningens dimensionering och forskningsorganisationens omfattning - lärarna bedriver både och - av

undervisning forskning påverkar neddragningen utbildningskapaciteten också tjänsteorganisationen inom forskningen. Hur

stor en sådan påverkan är skiftar mellan dels ämnen - hur omfattande deras

engagemang i utbildningen är - dels tjänstekategorier. Utredningen har inte

haft möjlighet att göra någon kartläggning av dessa förhållanden och anser inte heller att detta skulle varit särskilt meningsfullt. Fördelningen av arbetsuppgifterna på olika inom en insütution måste

personalkategorier

alltid bero av de för varje institution vid en given tidpunkt rådande förhållandena och således beslutas lokalt. Från denna utgångspunkt ter det sig

rimligare att arbeta med en schablonmässig bedönming.

från - efter att ha studerat for

Utredningen utgår verksamhetsplaner

forskning och utbildning vid de odontologiska fakulteterna - att de medel

som frigörs på sektorsanslaget vid av endast neddragningen utbildningen påverkar tjänsteunderlaget inom forskningen upp till ett belopp motsvaran-

de halva smmnan av dessa medel. Det innebär med andra ord att om kostnaden för utbildning minskas med en kronor så det

miljon påverkar tjäns-

teunderlaget inom forskningen motsvarande en halv miljon. Konsekvensen härav blir att nedskärningen inom utbildningen i många fall lämnar kvar underlag endast för delar av tjänster inom Det

forskningsorganisationen.

kan antas att innehavama av dessa för att stanna kvar i

tjänstedelar

forskningen måste få tjänsteutfyllrtad på något sätt. Detta i sin tur fordrar

en minskning av antalet vilket anställda eller

tjänster, ger färre nytillskott

Neddragningen forskningsorganisatiønen

av resurser för att hålla antalet personer inom forskningsorganisationen intakt.

Utredningen anser att det inte finns eller rent något inomvetenskapligt forskningspolitiskt proportionellt samband mellan utbildningens dimensionering och forskningsorganisationens omfattning. Däremot finns som nämnts ett tjänsteorganisatoriskt och ekonomiskt samband. rekommen- Utredningen derar därför att om en av skall neddragning forskningsorganisationen genomföras en del därav knyts till minskningen av utbildningskapaciteten genom att de medel ur som bekostar av fakultetsanslagen forskningsdelen de tjänster som förlorar sitt undervisningsunderlag dras in.

I det föregående har att till utredningen föreslagit antagningskapaciteten tandläkarlinjen minskas från 260 till 220 per år. Det innebär 15 procentig neddragning. I analogi med det tidigare förda skulle detta resonemanget påverka det tjånsteorganisatoriska underlaget För den del av forskningsorganisationen som bekostas ur fakultetsanslaget upp till ett belopp om mellan 3 - 4 miljoner kronor eller cirka 5 - 6 procent av statsanslaget Odontologiska fakulteterna. Utredningen anser att forskningsorganisationen skall minska i takt med att neddragningen av slår utbildningskapaciteten igenom på de olika institutionerna, det vill säga under en femårsperiod. Dessa medel bör således dras in.

Eftersom ett vetenskapligt och samband saknas mellan forskningspolitiskt önskad forskningskapacitet och å ena sidan och tandläkarut- -inriktning bildningens omfattning å andra sidan anser utredningen att den besparing i forskningsorganisationen bör som görs från här angiven utgångspunkt föras över till det medicinska till forskningsrådet för att den vägen återgå forskning, men då utifrån en nationell nivå av vetenskaplig prövning på angelägna forskningsprojekt.

I sitt förslag till har med i tandläkarutbildning utredningen utgångspunkt kraven på utbildningen förordar inom den delen en nära prekliniska samverkan mellan läkarutbildning och samt inom den tandläkarutbildning kliniska delen en mellan olika ämnen mera odontologiska integrerad utbildning. Konsekvenserna av dessa förslag för den institutionella organisa-

122 av

Neddragningen forskningsorganisationen

tionen borde bli en sammanföring av resurser på prekliniska området mellan oral och oral patologi å ena sidan och motsvarande

mikrobiologi

ämnen inom medicinsk fakultet å den andra sidan. På det kliniska området förordar en av resurserna till fem block vilket

utredningen sammanföring

också kan vara fem institutioner om vederbörande fakultet skulle ñnna

denna organisation mer entydig.

Ny Befintliga institution institutioner

(protetik) bettfysiologi, parodontologi, protetik

(caxiologi) cariologi, endodonti, pedodonti

(oral radiologi) odontologisk röntgendiagnostik

(oral oral kirurgi

kirurgi)

(Ortodonti) Ortodonti

Utredningen har i dessa förslag inte enbart beaktat utbildningens behov av en mera sammanhållen och mellan ingående ämnen integrerad studiegång utan också att forskningen och forskarutbildningen genom sådana resursblock skulle ges ökade möjligheter till gränsöverskridanden, sammanhållna

forskningsprogram och större kritiska massa för respektive forskningsmiljö.

De Odontologiska fakultetemas nuvarande uppdelning i ett antal små institutioner kräver förhållandevis stora administrativa och tekniska resurser. Utredningen som haft tillgång till de olika fakulteternas verksamhetsplaner konstaterar att de kostnader som för dessa ändamål tas ur

fakultetsanslagen är betydande. Om utredningens rekommendationer

rörande samordningen av resurser genomförs bör det vara möjligt att dra ned kostnaderna för administrativ/teknisk personal med för samtliga fakulteter cirka 5 miljoner kronor. En sådan neddragning skulle således

av

Neddragningen forskningsorganisationen 123

inte alls beröra den forskande personalen. har inte heller i sin

Utredningen

kalkyl beaktat de möjligheter till som ett effektivt

rationaliseringar utnytt-

jande av ny teknik för såväl administrativa som tekniska ändamål kan innebära utan anser att frukten av sådana bör stanna inom

effektiviseringar

organisationen.

Med de här angivna åtgärderna skulle vid de

forskningsorganisationen

Odontologiska fakulteterna minska med cirka 8 - 9 miljoner kronor, det vill säga ungefär hälften av den omfattning sina direktiv

utredningen enligt skall belysa. Återstående är att utan att nedskåming knappast möjlig göra

minska antalet forskartjånster, det vill eftersäga i huvudsak professurer, som de odontologiska fakulteterna har förhållandevis få andra

forskartjän-

ster. Utredningen anser sig varken ha eller för att

kompetens underlag lämna något detaljerat förslag av den dess Enligt uppfattning

måste en lösning på ett så ställt sökas efter

problem följande linjer.

Varje odontologisk fakultet måste ha en professurer i odontolo-

uppsättning

giska basämnen. Grovt uttryckt skulle dessa på det kliniska området kunna sammanfalla med de block redovisat. De ämnena

utredningen nyss övriga

i blocken skulle då inte behöva finnas företrädda genom tjänster som professor på alla orter utan en viss skulle kunna mellan

profilering göras

orterna. Denna skulle kunna utgå från en av det samlade

vidarebearbetning

fakultetsprogram som UHÄ i samverkan med de dekanerna

Odontologiska

redovisade i en rapport 1986 När det den

(Ul-IÃ-rapport 1986:27). gäller

preldiniska delen av forskningen skulle samverkan med de medicinska institutionerna mycket väl i ett och annat fall också kunna leda till att

ledig-

blivna Odontologiska inte återbesätts eller återbesättas

topptjänster på

annan nivå.

Institutionen ñr teknologi vid kan

tandläkarutbildningen överföras till

tandteknikerutbildningen. Ett fortsatt engagemang i

forskningsverksamhet

hos tandläkarna vid institutionen kräver sannolikt samma administration som i dag. Den som kan komma

forskningsadntinisnation att uppstå som

en följd av tandteknikers bör då kunna

forskningsverksamhet inrymmas i befintliga resurser.

av

124 Neddragningen forskningsorganisationen

För nivån på neddragningen av den

att nå upp till den i direktiven begärda

forskningsorganisationen fordras att resurser frigörs enligt Odontologiska

den beskrivna modellen motsvarande cirka 8 till 10 professurer. Tidigare har konstaterats att huvudsakligen består av tjänster som

forskartjänsterna

Det innebär att neddragningen inte kan göras snabbare än att

professor.

sådana blir och då som stämmer överens med den tjänster lediga tjänster önskade mellan fakultetema. Vidare fordras att proñleringen av forskningen - i de fall då är den ende läraren i ämnet - hans eller hennes

professorn

fullgörs av en annan kompetent kraft.

undervisning

Med till det som anförts förordar utredningen att en eventuell hänvisning

neddragning av den odontologiska forskningsorganisation i den omfattning

som i direktiven bör av ett till UHÄ att efter en

anges föregås uppdrag

av den mellan fakulteterna som redovisades i vidareutveckling profilering

den fram en flerårsplan för beskärning av nyssnämnda rapporten lägga

fakulteternas Utredningen anser vidare att de medel

forskningsorganisation.

som dras in från fakulteterna ett sådant förfarande bör ställas till genom

det medicinska förfogande för forskningsprojekt. Utredforskningsrådets

har två skäl för denna Det ena är att ett sådant förfa-

ningen ståndpunkt.

rande sannolikt skulle utvecklingen av profilen mellan fakulteterna

främja

eftersom det kan antas att proñlområden inom en fakultet ligger på en hög internationell nivå och således väl kan konkurrera om forskningsrådsmedel.

Det andra skälet är att i sitt arbete inte ftmnit tecken som

utredningen skulle kunna att behovet av odontologisk forskning är i avtagande. tyda på

Det förhållandet att tandhälsan förbättrats innebär ingalunda att tandsjukdomarna försvtmnit. Som beskrivit är vårdbehovet i

utredningen tidigare ett annat där mera komplicerade ingrepp blir vanligare, utvecklingen av dag

olika tekniker och material blir allt väsentligare i takt med att våra kunskaom nuvarande materials och teknikers verkningar ökar et-

per negativa

cetera. kan det vara möjligt att tillgodose-

Enligt utredningens uppfattning endet av dessa forskningsbehov underlättas om forskningsrådet ges något

att medverka i proñleringen av forsk-

vidgade resursmässiga förutsättningar som en neddragning av fakultetemas forskningsorganisaningen samtidigt

tion öppnar for att på sikt nå en viss omstrukturering av de permanenta

forskningsresursema.

8 i förhållande till inom EG

Förslagen regler

När det gäller hannonisering av utbildningar inom EG utformar EG föreskrifter, så kallade direktiv. I dessa direktiv anges minimikrav för utbildningen i fråga.

På tandvårdens område har EG endast utfärdat föreskrifter beträffande tandläkare.

EG har utfärdat två direktiv avseende tandläkare (78/686/EEC, 78/687/EEC). Det första direktivet föreskriver att tandläkarutbildning erhållen i ett EG-land skall vara i även i EG-länder. Det andra

giltig övriga

direktivet , som är en förutsättning för det första, anger minimikrav på

tandläkarutbildningen.

Enligt direktiven skall det finnas en rådgivande grupp om tandläkarutbildningen inom EG, som skall ge närmare riktlinjer utifrån direktiven. Denna grupp har publicerat ett antal rapporter och föreskrifter.

EGs krav på tandläkarutbildningen skiljer sig på två från den punkter

svenska. Utredningen anser att en direkt bör göras vad avser att

anpassning i utbildningen skall ingå en kurs i oto-rhino-laryngologi,

det vill säga öronnäsa- och halssjukdomar. Det har länge varit ett önskemål från fakulteterna att en sådan kurs skall ingå i den svenska Utred-

tandläkarutbildningen.

ningen har av dessa anledningar föreslagit att en sådan kurs skall föras in

i tandläkarutbildningen (se kap 6.2.3).

EG kräver att utbildningen inklusive praktik skall vara minst

femårig.

Utredningen som behandlar denna fråga i kapitel 6 anser att en sådan

förhållande

förändring enbart är motiverad av formella skäl och därför nu inte bör

genomföras.

Utredningen vill påpeka att de krav på språkkunskaper, som utredningen

föreslår (se kap 6.2.1) väl stämmer överens med EGzs direktiv (78/686/EEC artikel 18, 3.) där det sägs Member States shall see to it that, where appropriate, the persons concerned acquire, in their interest and in that of their patients, the linguistic knowledge necessary for the exercise of their profession in the host Mmnber State.

9 och till

Kostnadsberälmingar förslag genomförande

Utredningen har lagt ett till hur de framtida tandvårdsut-

principförslag

bildningarna bör vara utfonnade. Utredningens kan därför inte utan

förslag

vidare förberedelsearbete Om

på utbildningsmyndigheterna genomföras.

statsmakterna godtar utredningens bör förslag uppdrag ges till universitetsoch högskoleämbetet att i samverkan medberörda

utbidningsmyndigheter

vidta de åtgärder som fordras för Till sådana att genomföra förslagen. åtgärder hör att utarbeta och utfomia och

utbildnings- studieplaner,

genomföra program för vidareutbildning av olika informera

lärarkategorier,

de presumtiva studenterna om kommande med mera.

förändringar

Utredningens förslag innebär också stora organisatoriska

förändringar,

bland annat blir en

tandteknikerutbildningen statlig högskoleutbildning och

utbildningen till legitimerad tandsköterska blir en kommunal

högskoleutbildning. För att genomföra förändringarna på ett för utbildningarna bra

sätt anser att det krävs att

utredningen utbildningsanordnama får tillräck-

ligt med tid för genomförandet. föreslår därför

Utredningen att utbild-

ningsmyndighetema bör ha ett år på sig att förbereda efter

genomförandet,

det att statsmakterna fattat beslut, till dess den första till de

antagningen

nya utbildningarna sker. Antagning till de bör således

nya utbildningarna

ske tidigast till höstterminen år 1992.

Beträffande av i Malmö

återupptagandet tandläkarutbildningen bör detta

ske så snart som Den

möjligt. tidigast tänkbara tidpunkten är varsam-

hetsåret 1990/91. Genomförs vid denna

återupptagandet tidpunkt bör

neddragning i motsvamde mån ske samtidigt vid i Stock-

utbildningarna holm och Göteborg,

det vill säga med 20 nybörjarplatser på vardera orten. Fakulteterna bör dock under ett år få behålla en del av resurserna för att kunna medverka vid av lärare för

utbildning övriga tandvårdsutbildningar.

128 och till

Kostnadsberälcningar förslag genomförande

versamhetsår det vill bör resterande neddragning av Följande säga 1991/92

tandläkarlinjens dimensionering genomföras. Enligt utredningens upp-

bör den nya tandteknikerutbildningen kunna införas vid samma

fattning

Beträffande tandsköterskeutbildningen kan tveksamhet råda om

tidpunkt.

det är att denna i fullsakala från verksamhetsåret

möjligt genomföra

1991/92. Mot detta talar ett behov av vidareutbildning av lärare

betydande

inom nuvarande tandsköterskeutbildningar och också behov av viss nyrekry-

av lärare. utredningens uppfattning kan en metod vara att den

tering Enligt

så att den det första året ges en något

nya utbildningen genomförs etappvis lägre dimensionering men inrättas inom varje landstingskommunal

för att senare ut i full omfattning. Utredningen utgår från

högskola byggas

att förutsättningarna för en sådan etappindelning kommer att belysas i

remissytnrandena.

Förändringarna avseende forskningen bör genomföras på liknande sätt.

9.1¶Tandläkarutbildningen

På tandläkarlinjen tas idag in 260 studerande per år. Utredningen föreslår att intagningen minskar till 220 per år. Den föreslagna tandläkarutbild-

ningen år idag på 9 terminer exklusive allmäntjänstgöringen. Neddrag-

ningen med 40 antagningsplatser innebär således en besparing på 360

studieterminer per år.

De förslag som utredningen lägger till förändringar av tandläkarutbild-

ningen innebär inga utökade kostnader. Utredningen anser att förslaget till förlängning av terminema till 20 studieveckor inte medför några extra kostnader, kostnader för personal och lokaler blir desamma som för rande.

Vad beträffar nystartandet av grundutbildning i Malmö föreslår utredningen

att den upprustning av lokalerna som behövs skall finansieras i samband med avtal med Malmö kommun om kommunalisering av tandvården vid fakulteten.

och till

Kostnadsberâlcningar förslag genomförande 129

9.2¶Legitimerad

tandsköterskeutbildningen

För närvarande tas in cirka 550 studerande år idag per på den gymnasiala utbildningen till tandsköterska. har försök startat en

Skolöverstyrelsen på

treterminers högre specialkurs till tandsköterska av att av

på grund många

de sökande till redan

tandsköterskelinjen genomgått gymnasieskolan på

annan linje. Detta innebär att till

utredningens förslag högskoleutbildning

inte innebär merkosmader för dessa elevers

gymnasieutbildning.

Till utbildningen till tas in cirka 180

tandhygienist årligen studerande till

en 40 Dessa studeranden

tvåterminersutbildning, poäng. har alla genom-

gången tandsköterskeutbildning. Detta innebär att endast 370

antagningsplatser producerar tandsköterskor för verksamhet som sådana.

Utredningen föreslår att fram till 1995 årlige 550 studerande skall tas in

på

utbildningen till legitimerad tandsköterska. Kostnaderna för denna utbildning beräknas bli lika med den för nuvarande

ungefär tandhygienister,

det vill säga att för 180 av de 550

platser uppstår inga merkostnader.

Som nänmts ovan har redan idag många av de studerande på tandsköterskelinjen redan gymnasiekompetens. Detta innebär att cirka 185 av de återstående 370 som utbildar till tandsköterska tre terminer sig går efter sin gymnasietid. Merkostnadema för dessa är således det vill en termin, säga 185 studieterminer per år.

För återstående 185 legitimerade tandsköterskor blir merkostnaden för

fyratenninersutbildningen 740 studieterrniner per år.

Utredningen beräknar att kostnaderna för en

per termin högskoleutbildning

är ungefär lika med kostnaden för en eller

gymnasieutbildning något lägre.

Detta innebär att den totala merkosmaden för

utbildningen till legitimerad

tandsköterska blir 925 studieterrniner år. per

130 Kostnadsberälazingar förslag genomförande

9.3¶Tandteknikerutbildning

föreslår förändring i antalet antagningsplatser för Utredningen ingen tandtekniker. Vidare föreslår ingen förändring av utbildningens

utredningen

eller kostnadspåverkande förändringar av innehållet.

längd,

beräknar att att föra in utbildningen på de odontolo- Utredningen förslaget fakulteterna inte kommer att ge upphov till några merkostnader. Vissa

giska

kan dock därför att samordning skall ske

rationaliseringseffekter uppnås

med och forskning. Dessa

tandläkarutbildningens teknologiundervisning

rationaliseringsvinster är dock svåra att beräkna.

innebär i kostnadsfördelningen mellan Utredningens förslag förändringar

stat och emedan utbildningen föreslås bli

kommun/landstingskommun

statlig högskoleutbildning.

9.4¶Totala kosmadseffekter

Utredningen har enligt ovan beräknat besparingar på tandläkarutbildraingen med 360 studieterminer kostnader med 925 studietermiper år och utökade ner per år på utbildningen till legitimerad tandsköterska.

beräknar att kostnaden för en studietermin för utbildningen till Utredningen tandsköterska är cirka två av kostnaden för en

legitimerad tredjedelar

studietermin på tandläkarutbildningen.

Den totala merkosmaden kan således beräknas till 385 studieterminer för tandsköterskor per år, vilket motsvarar knappt 100 antagnings-

legitimerade till utbildningen till legitimerad tandsköterska. platser

Utredningens till förändring av arbetsfördelning mellan tandläkare

förslag

och kommer att på längre sikt medföra rationaliseringar och

övrig personal

därmed i vården. Med förändringar i tandvårdstaxan kan dessa

besparingar

användas till reella besparingar eller kvalitetshöjning av vården.

besparingar

och till 131

Kostnadsberäkningar förslag genomförande

9.5¶Forskningen

Utredningen har haft till uppgift att belysa hur den forsk-

Odontologiska ningsorganisationen skulle kunna begränsas till tre fjärdedelar av den nuvarande. I kapitel 7 beskrivs en tänkbar modell för en sådan

åtgärd. Modellen baseras på att rationaliseringar kan institutions-

uppnås genom satnrnanslagningar och på samarbete mellan och medicinsk

odontologisk fakultet samt på viss profilering av mellan fakulteter-

forskningsinrikmirxgen na. De föreslagna måste ske sikt. Det år därför inte me-

förändringarna på ningsfullt att redovisa kostnadsberälmitrgar i detta skede utöver de

kalkyler som lämnats i i

kapitlet fråga.

Bilaga 1 Direktiven

Kommittédirektiv

Översyn av m. m.

tandvårdsutbildningama

Dir 1987:43

Beslut vid regeringssarmnanträde 1987-10-15

Chefen för utbildningsdepartementet anför

Mittförslag

Jag föreslår att en särskild utredare dllkallas med att se över

uppgift

tandvårdsutbildningama m. m.

Den särskilda utredaren bör överväga om den som för närvarande inom

tandvårdsutbildning högskolan ges

motsvarar den utbildning som bedöms mot av den

nödvändig bakgnmd

förbättrade tandhälsan, om, mot denna bakgrund, innehållet i behöver ändras

utbildningarna

134 1 Direktiven

Bilaga

om eventuella förändringsbehov vad gäller utbildningarnas innehåll bör

föranleda av utbildningar-nas längd, dimensionering och förkun-

skapskrav

om tandvårdsutbildningama i vissa delar kan integreras utan att avkall

görs på kvaliteten i respektive utbildning

på vilket sätt den odontologiska forskningsorganisationen i landet som

helhet lämpligast ges en storlek motsvarande tre ijårdedelar av den nuvarande.

Bakgnmd

Tandvården i framtiden

Den framtida tandvårdens har behandlats i en rad utredningar både nationellt och intemationellt. Gemensamt för dessa utredningar är att de visar på en bättre tandhälsa hos befolkningen, fler äldre med egna tänder och ett framtida stort behov av förebyggande tandvård för att

förhindra att tandsjukdomar uppstår och att redan uppnådda behandlings-

resultat äventyras.

I universitets- och högskoleämbetets rapport 1985:7 Tandläkarut-

bildningen och den odontologiska forskningsorganisationexis omfattning

sammanfattades utvecklingen inom den svenska tandvården på följande sätt:

- En ökande andel av den yngre kommer att ha ett min-

befolkningen

skande tandvårdsbehov.

- Mindre delar av befolkningen, i alla åldrar, kommer

riskgxupperna

fortsättningsvis att ha ett omfattande behov av avancerad tandvård.

Bilaga 1 Dire/Given 135

- Tandläkarna kommer i större utsträckning än nu att fungera som arbetsledare i ett tandvårdslag, där delar av den förebyggande vården delegeras till amtan tandvårdspersonal.

- Vid sidan av karies och tandlossning kommer andra orala sjukdomar och störningar, vars behandling i dag är eftersatt, att kräva Odontologiska,

diagnostiska och terapeutiska insatser.

Detta innebär att allmäntandläkaren ställs inför mera kvalificerade arbetsuppgifter än för närvarande och att nya diagnos- och terapimetoder

kommer till användning. Arbetsledningsansvaret kan komma att utvidgas till

att omfatta större arbetslag med armorlunda arbetsfördelning än den som nu råder.

Sammanfattningsvis säger rapporten att kommande förändring i folkhälsan på tandvårdsområdet medför ett behov av modernisering av

tandvårdsutbildningarna. Utbildning för sådan behandling som fått minskad

omfattning eller andra åtgärder som fått minskad betydelse för tandhälsan bör totalt sett också få minskat utrymme i tandlåkarutbildningen. I motsvarande mån bör sådana utbildningsmoment ges ökad omfatming som förbereder för behandling eller andra insatser som kan få ökad betydelse i den framtida tandvården.

I den tandvårdslag (1985:125) som trädde i kraft den 1 januari 1986 anges målet för tandvården som en god tandhälsa och en tandvård på lika villkor. I lagen förutsätts att patienterna ges en adekvat förebyggande och reparativ vård och att behandlingen skall baseras på de tekniska och terapeutiska landvinningar som gjorts under de senare åren. Dessutom har tandvårdslagen definierat vad tandvården skall bestå av. Vårdområdet består förutom av tänder, även av tandkött, slemhinnor, munhåla och

käkmuskler, vilket innebär ett vidgat vårdområde jämfört med tidigare.

I lagen ställs specificerade krav på den tandvård som utförs både vad gäller dess kvalitet och det sätt på vilket den ges till patientema. Dessa

lagstadgade krav måste beaktas i den odontologiska utbildningen i betyd-

ligt större omfattning än tidigare. Genom lagen får de kliniskt verksamma personalkategorierna inom tandvården vidgar ansvar och ställs inför ökade krav inte minst beträffande det psykologiska omhändertagandet av patienterna. I den framtida tandvårdande verksamheten måste, av såväl kvalitetsmässiga som ekonomiska skäl, alla kategorier av vårdgivande personal utnyttjas på ett betydligt effektivare sätt inom ramen för dess kompetens.

Alctuellauppdmgavinuesseföruuedningen

Den 23 april 1987 gav regeringen ett uppdrag till riksförsäkringsverket

att se över nuvarande ersättningssystem inom tandvårdsförsäluingen för att

genom den stärka den förebyggande vården. I direktiven står bl. a. att taxan bör stimulera till rationaliseringar och optimalt resursutnyttjande t.ex. genom ökat utnyttjande av andra personalkategoñer än tandläkare.

Tülåggsdirektivtilltmedningenföröversynavvissaansvarsñ-ågorinom

hålso-ochsjukvårdenCr-ÖVA)

Utredningen behandlar behörighetsregleringen för den assisterande

tandvårdspersonalen. Betänkandet (Ds S 1986:10) Behörighetsreglering för

assisterande tandvårdspersonal har remissbehandlats och bereds för

rande inom regeringskansliet. I utredningen föreslås bl. a. legitimation för

tandhygienister och slopande av 8 § lagen (1984:542) att

omlbehörighet

utöva yrke inom hälso-och sjukvården. (Bestämmelserna i lagen anger bl. a. tandhygienisternas och tandsköterskomas yrkesställning i förhållande till tandläkarna. Deras uppgift är att biträda tandläkarna. Någon motsvarande generell regel avseende personal inom den övriga hälso- och sjukvården finns inte).

1 Direktiven

Bilaga 137

Uuedningarhossocialstyrelsenmm.

Den 5 december 1985 ñck i av

socialstyrelsen uppdrag regeringen att

utreda förutsätmingarna för att i viss

tandhygienisterna utsträckning skall

komma att svara för regelbundna tandvårdsbesök samt inventera

och följa

den försöksverksamhet som pågår inom området. skall redovisas

Uppdraget till Socialdepartementet i december 1987.

Socialstyrelsen presenterade den 11 1987 en

september tillgångsprog-

nos på tandläkare fram till år 2025. kommer under Styrelsen hösten även att presentera en prognos över

på tandhygienister.

Statens förhandlingsnämnd i av den gavs uppdrag regeringen 23 maj

1979 att förhandla med berörda kommuner och om bl.

landstingskommuner

a. av den tandvård som bedrivs kommunalisering i statlig regi. Avtal har träffats med Västerbottens läns medan med

landsting förhandlingar pågår

Stockholms läns landsting och kommun.

Göteborgs

Universitets- och högskoleämbetet av

(UHÃ) gavs i uppdrag regeringen

den 18 juni 1987 att redovisa till en

förslag försöksutbildning på tand-

hygienistområdet, med beaktande av vad som anförts i

proposition

1986/87:100, bil. 10, UbU 18, rskr. 157. skall redovisas senast

Uppdraget

den 31 oktober 1987.

Tandvårdsutbildningar

[nom högskolan finns två

tandvårdsutbildningar

-

tandläkarlinjen 180 poäng

-tandhysienistünien 40 Poäng-t

Tandläkarlinjen finns vid karolinska institutet samt universiteten i Göteborg och Umeå och har

budgetåret 1987/88 260 nybörjarplatser sammanlagt.

1 Direktiven

138 Bilaga

som är en kommunal högskoleutbildning, finns på

Tandhygienistlinjen,

tolv orter och har 173 nybörjarplatser under budgetåret 1987/88.

I finns det budgetåret 1987/88 två tandvårdsutbild-

gyrrmasieskolan

ningar.

som är en treårig specialkurs inom gym-

- Tandteknikerutbildningen, nasieskolan, ñnns på fyra skolor i landet och omfattar 78 nyböijarplatser.

- som är en tvåårig specialkurs inom gym- Tandsköterskeutbildningerx,

nasieskolan, finns på 21 skolor och omfattar 554 platser.

Uppdraget

1. Motsvarar tandvårdsutbildningama vårdbehovet?

Mot av vad som har redovisats om tandvården i framtiden

bakgrund

krav bör utredaren överväga om tandvårdsut-

och den nya tandvårdslagens

inom motsvarar den utbildning som bedöms nöd-

bildningarna högskolan

för att möta de vårdbehov som och förväntas uppstå inom

vändig föreligger

en överskådlig framtid.

2. Utbildningamas innehåll

Om utredaren i sina överväganden ñrmer att det framtida vårdbehovet föranleder en annan av eller ett annat innehåll i högskoleutbör förslag till lämnas. I förslagen bör utredaren

bildningarna

redovisa såväl eventuella konsekvenser avseende utbildningarnas längd och

dimensionering, som förändrade Förkunskapskrav.

för tandläkare bedrivs av flera huvudmän. Utredaren bör

Fortbildning

redovisa och innehåll. Om redovisningen visar

fortbildningens omfattning att det föreligger behov av kompletterande fortbildning för tandläkare

och/eller bör förslag på åtgärder läggas fram. Även de tandhygienister

SOU 1989228 1 Direktiven 139

Bilaga

fortbildningsinsatser som kan bli en följd av förändrad skall

grundutbildning

redovisas. Det bör dock påpekas att ytterligare statliga kostnader inte kan

komma ifråga.

3. Konsekvenser för den

Odontologiska forskningsorganisationen

Odontologisk forskning och forskarutbildning bedrivs vid universiteten

i Lund, Göteborg och Umeå samt vid karolinska institutet. till de

Anslaget

Odontologiska fakulteterna uppgår innevarande budgetår till ca. 60 kr.

milj.

Därtill kommer externa medel som framför allt finansierar olika

forsknings-

projekt. Vid var och en av de berörda högskoleenheterna finns tretton femton professurer, flertalet inom identiska ämnesområden.

Omfattningen och lokaliseringen av den Odontologiska forsknings-

organisationen måste ha visst samband med och

dimensionering lokalisering

av utbildningarna inom tandvårdsområdet. De senaste åren har antalet

utbildningsplatser på tandläkarlinjen minskat. Förändringarna har i större

eller mindre grad gällt berörda Med beaktande

samtliga högskoleenheter.

av detta och av de förändringar inom som utreda-

tandvårdsutbildningarna

ren kan komma att föreslå bör utredaren vilket sätt den överväga på

Odontologiska forskningsorganisationen i landet som helhet lämpligast ges

en storlek motsvarande tre av den nuvarande.

fjärdedelar

4. av

Integrering utbildningarna

Utredaren bör bedöma hur skall kunna till

utbildningsmålen uppnås

lägsta kostnad. En väg att kan vara en

uppnå kostnadsbesparingar genom

integrering av olika utbildningar de orter där båda finns.

på utbildningarna

I sin redovisning till UHÄ av från den 6 februari

uppdraget 1987

skriver Odontologiska fakulteten vid universitetet i Lund

följande:

Att förändra tandvården år svårt om man inte förändrar

samtidigt ut-

bildningen. För den som genom hela sin och senare

utbildning yrkesverk-

140 1 Direktiven

Bilaga

samhet av den hittillsvarande vårdorganisationen är det svår att

präglats

För en förnyelse av tandvården är det av stor vikt att de

byta perspektiv.

olika tillsammans har tränats i en vårdmodell som

personalkategorierna

bygger på ett gemensamt arbete från delvis nya utgångspunkter

Förslaget till en tandvårdshögskola med en sammanhållen utbildningsplan för tandvårdens olika personalkategorier utgår från att det finns stora oprövade möjligheter till bättre samarbete i såväl utbildning som yrkesverksamhet. Det syftar också till att pröva nya vägar för vidareutbildning, där tidigare inhämtade kunskaper tas till vara på ett bättre sätt än i dag.

l ingår att utarbeta olika modeller för hur och i vilka ämnen

uppdraget

en integrering kan ske. Utredaren bör pröva huruvida de två högskoleutbildningarna skulle kunna integreras i vissa delar utan att avkall görs på kvaliteten i respektive utbildning.

Ramarförutredarensarbete

Utredaren skall samråda med berörda myndigheter, organisationer, statliga kommittéer och särskilda utredare.

Odontologiska fakulteten vid universitetet i Lund har på uppdrag av UI-IÄ under våren 1987 bl. a. föreslagit en mer kvalificerad tandhygienistutbildning samt en ny tandläkarutbildning. Utredaren bör beakta resultatet av detta uppdrag i sitt arbete.

Berörda huvudorganisationer och i förekommande fall annan berörd central arbetstagarorganisation med vilken staten har eller brukar ha avtal om löner och andra anställningsvillkor skall informeras vid arbetets påbörjande samt vidare under arbetets gång och därvid få tillfälle att framföra synpunkter.

I sitt arbete bör utredaren beakta de resultat som har redovisats eller redovisas till följd av tidigare nämnda uppdrag.

Bilaga

För utredarens arbete gäller direktiven (dir. 1984:5) till

samtliga

kommittéer och särskilda utredare angående utredningens och

förslag

konsekvenser.

Uppdraget skall redovisas före utgången av år 1988.

Hemställan

Med till vad jag nu anfört hemställer jag att be-

regeringen myndiga: chefen för utbildningsdepartementet

att tillkalla en särskild utredare - omfattad av

kommittéförordningen

(1976:119) - med uppdrag att göra en översyn av tandvårdsutbildningarna

inom högskolan m. m.

att besluta om sakkunniga, sekreterare och

referensgrupper, experter,

annat biträde åt utredaren..

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar

att kostnaderna skall belasta åttonde huvudtitelns

anslag Utredningar

m. m.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.

(Utbildningsdepartementet)

SOU 1989128

Bilaga Tilläggsdirektiven

Kommittédirektiv

Tilläggsdirektiv till om av tandvårdsutbild-

utredningen översyn

ningarna m. m.

Dir 1988:38

Beslut vid tegeringssammanträde 1986-06-22

Chefen för utbildningsdepartementet anför.

Mitt förslag

Jag föreslår att utredningens till att omfatta

uppdrag utvidgas gymnasieutbildningarna på tandvårdsområdet.

Utredningen om översyn av m. m.

tandvårdsutbildningarna (Dir

1987:43) har i uppdrag främst att se över

utbildningarna inom högskolans

område.

Utbildningarna för tandsköterskor och tandtekniker ligger inom gymnasieskolan. Det år enligt min att man

mening viktigt anlägger en hel-

144 2

Bilaga Ulläggsdirelctiven

hetssyn på samtliga tandvårdsutbildningar. Jag föreslår därför att även nyssnämnda utbildningar får ingå i utredningens översyn.

Uppdxaset

Utredningen bör i sitt arbete överväga om de tandvårdsutbildningar som för närvarande gymnasieskolan motsvarar den utbildning som

ges inon1 bedöms mot bakgrund av den förbättrade tandhâlsan och om,

nödvändig mot denna bakgrund, utbildningarnas innehåll behöver

Utredningen bör överväga om sådana eventuella förändringsbehov också bör föranleda av utbildningamas längd, dimensionering och

förkunskapskrav.

Utredningen bör samråda med skolöverstyrelsen i dessa frågor.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har hemställer jag att regeringen

anfört

utvidgar utredningens uppdrag i enlighet med vad jag har anfört.

Beslut

ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans Regeringen

hemställan

(Utbildningsdepartementet)

3 av tandläkare

Bilaga Fördelning

Medlemmar i Sverige: tandläkarförbund

Utredningen har fått ta del av ett material över medlemmar i tandlåkarför-

bundets 27 geografiska lokalföreningar, där föreningar och indelning i län

ungefárligen överensstämmer. De olika lokalföreningarna har av utredningen samlats i fyra regioner, en för var och en av de nuvarande fakulte-

tema. Indelningen i regioner i föreliggande material är som följer:

i i Norra :

regionen:

Gävleborg, Jämtland, Mellersta Norrland, Norrbotten och Västerbotten. Denna region har 1 184 000 innevånare.

Östra regionen: Dalarna, Gotland, Norrköping, Stockholm, Sörmland, Uppsvenska, Västmanland, Örebro och Östergötland. Denna region har 3 371 000 innevånate.

Västra regionen:

Bohuslän, Göteborg, Halland, Skaraborg, Värmland, Västgöta Dal och Älvsborg. Denna region har 1 950 000 innevånare.

Södra regionen:

Blekinge, Jönköping, Kalmar, Kronoberg, Nordöstra Skåne och Sydsvenska.

Denna region har 1 900 000 innevånare.

146 Bilaga 3 av tandläkare

Fördelning

Tabell 1. Medlemmar i tandläkaxförbundet, fördelade enligt lokalförening

och ålder. Ålder -29 30-39 40-49 50-59 6065 Alla

Region

Tabell 2. Medlemmar i tandlâkarförbundet, 30 - 49 år, fördelade

enligt

lokalförening och examinationsort

Fakultet Okänd Malmö Umeå

Gbg Sthlm Totalt

Region

4 till i Malmö

Bilaga Förslaget tandvårdshögskola

TANDVÃRDSHÖGSKOLA VID TANDLÃKARl-IÖGSKOLAN I MALMÖ.

Den rapport som refereras nedan är ett förslag till nya tandvårdsutbildningar som utarbetats av Odontologiska fakulteten vid Lunds universitet på uppdrag av UHÄ. Referatet år uppdelat i några underavdelningar: Förutsätt-

ningar, Tandvårdsutbildningar gemensamt, Tandhygienistutbildning, Tand-

läkarutbildning, Tandsköterskeutbildning och Tandteknikexutbildning. Till

referatet har fogats några av utredningens kommentarer av

förslaget.

Förutsättningar

Allmänna krav på tandvårdsutbilg g

Till en början beskrivs några allmänna krav man bör ställa tandvårdsut-

på

bildning:

- Den skall syfta till vård som bedrivs i samarbete mellan olika

kategorier, i synnerhet tandhygienister och tandläkare.

- Den skall vara till

anpassad tandvårdslagens krav, det vill såga den skall beakta patientens medbestärnmande och Genom

rättigheter, trygghet.

lagen får de kliniskt verksamma inom tandvården

personalkategoriema

vidgar ansvar och ställs inför ökade krav inte minst beträffande

det psy-

kologiska omhändertagandet av patienterna.

- Den skall utbilda till med väl definierade ansvarsområden och med

yrken

gemensamma målsättningar för vårdarbetet. Avsikten är att ge samtliga kategorier en gemensam grund inte bara i fråga om kunskaper utan också

när det gäller färdigheter och attityder.

148 4 till i Malmö

Bilaga Förslaget tandvârdshögskola

Nuvarande tandhälsotillstånd Därefter följer en kort beskrivning av hälsoläget. Här konstateras att tandhälsan har förbättrats och att detta till stor del är en följd av förebyggande insatser. Förbättringen är särskilt tydlig hos bam och ungdom, och särskilt tydlig när det gäller karies. Hos vuxna nöjer man sig med att konstatera att allt fler tänder behålls allt högre upp i åldrarna. Men: Trots detta finns det fortfarande i alla åldrar grupper som har betydligt fler och

svårare angrepp av tandsjukdomar än genomsnittet. Sådana patienter

konsumerar en stor andel av tillgängliga vårdresursefü

Därefter gör utredarna en försiktig prognos av det framtida behovet av och den framtida efterfrågan på tandvård. Man förutspår att:

- behovet av fyllningsterapi på bam kommer att minska något, medan det kvarstår tämligen oförändrat på vuxna (där kommer det att finnas anled-

ning att byta ut gamla fyllningar).

- behovet av bettkorrektioner eller eller båda) på

(tandreglering kirurgi

bam kommer att vara oförändrat.

- estetiskt rekonstruktioner kommer att öka

efterfrågan på förstklassiga

bland vuxna.

- kommer att öka bland vuxna.

efterfrågan på implantat

- ökande krav på socialt och psykologiskt omhändertagande.

- ett flertal diagnostiska metoder kommer att utvecklas ytterligare, vilket kommer att underlätta diagnostik av små och öka

förändringar möjligheterna för förebyggande åtgärder och tidig behandling.

Dessutom räknar man upp områden och sjukdomar som haft stort intresse i debatten som t ex AIDS och oral galvanism.

tandvårdshögskola

Kommentar: Utredningen delar i allt väsentligt den uppfattning som redovisas i förslaget om hur den framtida tandvården kommer att se ut. Utredningen vill dock något starkare än vad som framgår av förslaget från Odontologiska fakulteten i Malmö, betona den vanliga tandvården. De mindre rubrikskapande

sjukdomarna karies och tandlossning kommer enligt utredningens upp-

fattning även i framtiden att vara tandvårdens huvudsakliga uppgift, trots det stora intresset för AIDS, allergier, oral galvanism och liknande.

Tandvårdsutbildningar gemensamt

Forskning

Här framhålls att nya metoder för diagnostik och behandling utvecklas snabbt: Säkrare metoder för att på tidiga stadier identifiera grupper som löper ökad sjukdomsrisk ha utvecklats under de senaste decennierna och kommer sannolikt att bli kliniskt användbara i framtiden. Det är därför viktigt att de studerande, av alla kategorier, kommer i kontakt med odon-

tologisk forskning för att lära sig att senare, i sin yrkesverksamhet tolka

och Förstå de nya resultat som kommer att redovisas.

Kommentar:

Utredningen delar uppfattningen att det är viktigt att de studerande får

kontakt med forskningsverksamma lärare under sina studier, framför

allt för att tillägna sig det kritiska och analyserande förhållningssätt

som är typiskt för god naturvetenskaplig forskning. Utredningen år

däremot lite försiktigare i att rekommendera ett nära samband med

forskningen på grund av nyhetsvärdet i forskningen. En viss prövotid

kan vara lämplig innan forskningsresultat omsåttes i allmän klinisk praktik. En sådan överföring kan också ofta vara lämpad för rutinerade, kliniskt verksamma tandläkare.

Integrering av ämnesområden Nuvarande relativt rigida uppdelning mellan de odontologiska ämnena, får ge vika för en integrering med gemensam planering och samordnad undervisning, vilket gagnar undervisningen och dessutom bör minska den admini-

strativa belastningen.

Ämnesområdena i de nya utbildningarna vid tandvårdshögskolan samman-

förs i 4 block med gemensam inriktning.

Blocken föreslås bli följande:

1. BIOLOGI (Cell och organbiologi, Oral biologi, Näringslära

2. IIILÄMPAD MEDICIN OCH DIAGNOSTIK (Oral mikrobiologi, Odontolo-

gisk röntgendiagnostik, Allmän och oral patologi, Oral diagnostik, Kirurgi,

Fatmakologi/toxikologi, Medicin, Öron-näs-hals)

3. ODONTOLOGISK KLINIK (oral fysiologi, Profylaktik, Materiallära, Oral

kirurgi och oral medicin, Klinisk bettfysiologi, Parodontologi, Kariologi,

Endodonti, Protetik, Teknologi, Ortodonti, Pedodonti)

4. SAMHÄLLS OCH BETEENDEVETENSKAP (Vetenskaplig metodik, Peda-

gogik/psykologi, Samhällsodontologi, Statistik, Ergonomi)

inom varje block ansvarar särskilda nämnder för uppläggning och genomförande av de integrerade kurserna. En studierektor från varje nämnd svarar dessutom för den kontinuerliga utvärderingen av undervisningen och integreringen mellan de olika blocken.

mblemorienterad undervisg g

De olika undervisningsämnena följer på varandra i en sådan ordning att

eleverna på ett logiskt sätt kan överföra de förvärvade biologiska kunskaperna till den kliniska situationen. Denna s k problemorienterade sekvenseringen innebär att man i direkt anslutning till undervisningen av de all-

männa grunderna i exempelvis anatomi, histologi och fysiologi övergår till

den Odontologiska tillämpningen d v s till munhålans vävnader och funktioner. De medicinska ämnena förläggs i direkt anslutning till de Odontologiska för att belysa sambandet mellan orala sjukdomar och den allmänna hälsan.

4 till i Malmö

Bilaga Förslaget tandvârdshögskola 151

Kommentar: Utredningen anser att förslaget till problemorienterad år

undervisning

väl menat, men att det sannolikt skulle medföra stora schematekniska svårigheter. Det måste därför bli att

utbildningsanordnarens uppgift

vid varje utbildning, och så det är tekniskt långt möjligt, att organisera

undervisningen så att grundläggande biologiska snabbt kan kunskaper

användas till kliniska Det är därmed

problemlösningar. knappast möjligt för utredningen att lämna några eller detaljerade förslag

bindande i detta avseende.

anvisningar

Samundervisggg

Enligt förslaget skall avsevärda delar av ske

undervisningen gemensamt,

framför allt för tandläkare och men

undervisning hygienist, även för

tandsköterskor. Så skall till exempel 80 % av

tandhygienistemas utbildning

ske i form av med tandläkare och sköterskor. För tandtek-

samundervisning

niker finns inget förslag, men utredarna menar att deras

utbildning bör

samordnas i tillämpliga moment, till materiallâra och

exempel toxikologi.

Kommentar: Utredningen anser att odontologiska fakultetens i Malmö till

förslag samundervisning mellan och

tandläkarutbildningen tandhygienistut-

bildningen är alltför omfattande. Bland annat tar inte till-

förslaget

räcldig hänsyn till att man kan förvänta olika hos

förkunskaper tandlåkarstuderande respektive tandhygieniststuderande. Uu-edningen

anser att förslaget i sin nuvarande inte utformning är genomförbart.

Tandhygienistutbildning

Den föreslagna förutsätter

tandhygienistutbildningen intag från

gymnasiet,

och kräver alltså inte och

tandsköterskeutbildning iyrkeserfarenhet som

tandsköterska. Den nya skall omfatta

tandhygienistutbildningen 2 års

studier.

152 4 till i Malmö

Bilaga Förslaget tandvârdshögskola

får ett vidgat ansvar såväl beträffande utvärderingen av

Tandhygienisten

som beträffande fömiågan att göra kliniska iakttade egna vårdinsatserna

av den karaktär som ger det diagnostiska underlaget. Mot denna

gelser den tandhygienistutbildningen bl a till att ge bakgrund syftar föreslagna

kunskaper samt en ökad klinisk skicklighet inom

fördjupade biologiska

ramen för deras nuvarande kompetensområde.

Kommentar:

På denna punkt, som berör formell och reell kompetens hos den övriga

personalen, är förslaget mycket återhållsamt. Utbildningen enligt

Odontologiska fakultetens förslag leder sarmolikt fram till en verklig

som är tillräcklig för diagnostik inom ett begränsat område, kompetens

har i sitt eget förslag påpekat att ett formellt erkännande av

ningen

denna reella kompetens bör kunna leda till förändrade arbetsuppgifter

och därmed också till möjligheter att påverka antalet tandläkare i

vården och därmed också dimensioneringen av tandläkarutbildningen.

Under det första studieåret ges i samundervisning med tandläkarstuderande en omfattande kurs (14,5 studieveckor) i tillämpliga delar av de medicinska

och Odontologiska ämnena i det biologiska blocket.

Inom det samhälls- och beteendevetenskapliga blocket ges samma kurs i

och i interkulturell kommunikation som för tandläkarsmde-

samtalsträning

O! rande.

En betydligt utökad undervisning ges inom de biologiska, samhällsodonto-

logiska och beteendevetenskapliga ämnesområdena.

Undervisningens forskningsanknytning ger de studerande god i att

på egen hand följa utvecklingen och fördjupa sina kunskaper.

Studier-nas uppläggning skapar förutsättningar för att ge tandhygienistema

möjlighet att studera vidare till tandläkare.

I grundutbildningen ingår undervisning av behandlingsmoment, främst

beträffande den s k högteknologiska vården, som i dag ligger inom specialisttandvården.

Tandsköterskeutbildning

Förslaget innebär en förändring på två punkter jämfört med nuvarande

utbildning:

man vill kräva gymnasiekompetens för intag,

man vill samundervisa med tandhygienister och tandläkare.

Utbildningen skall omfatta 3 terminer.

För att kunna genomföra en för samtlig tandvårdspersonal samordnad

undervisning i de teoretiska änmesområdena krävs att

utbildningar-nas behörighetskrav inte är alltför disparata

Kommentar:

Förslaget till tandsköterskeutbildning skulle i stort sett konsolidera den

pågående försöksverksamheten med en tre-terminen tandsköterskeut-

bildning som har gymnasieutbildning som antagningskrav. Detta kan

vara tillfyllest för dagens tandvård, men det sk1.1l1e enligt utredningens

uppfattning inte vara möjligt att förändra den framtida tandvården om

de nuvarande yrkesrollerna bibehålles. För att kunna minska antalet tandläkare och samtidigt utveckla tandvården kommer det att behövas

ett stort antal kompetenta vårdgivare vid sidan av tandläkarna. För-

slaget till tandsköterskeutbildning år därmed inte vad den framtida

tandvården behöver, och bör inte genomföras, utan resurserna bör i

stället användas till en mer kvalificerad och mer kvaliñcerande tand-

sköterskeutbildning.

tandvårdswgskola

Tandteknikerutbildning

Hår redovisas inget förslag till utbildning, men man uttrycker en upp-

fatming:

Kraven på den tandtekniska yrkesverksamheten kommer att öka i takt med det växande behovet av fastsittande protetiska rekonstruktionen Tand-

teknikerutbildningen har f n en praktisk teknisk och det kan

konstateras att behov ñnns av en utbildningsmöjlighet på högskolenivå.

Utveckling och forskning inom detta specialområde skulle dessutom berikas

genom en forskningsanknuten utbildning av tandtelmikema.

.ugn-u

KUYWSS... man

-

1989 -05 2 5

Statens 1989

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

l. Rapport av den särskilde utredaren för granskning av hotbilden mot och säkerhetsskyddet kring statsminister Olof Palme. C. . Beskattning av fámansföretag. Fi. . Integriteten vid statistikproduktion. C. . Fasta Öresundsförbindelser. K. . Samordnad länsförvaltning. Del 1: Förslag. C. . Samordnad länsförvalming. Del 2: Bilagor. C. . Vidgad etableringsfrihet för nya medier. U. . UD:s presstjänst. UD. . Särskild inkomstskatt för utländska artister mfl. Fi. 10. Tvá nya treåriga linjer. U. GOOQOUIAUJN

ILHuSháIIssparandet - Huvudrapport fran Spardelegationens sparundersökning. Fi. 12. Den regionala problembilden. A. 13. Mångfald mot enfald. Del 1. A. 14. Mångfald mot enfald. Del 2. Lagstiftning och rättsfrágor. A. 15. Storstadstrafik 2 - Bakgnmdsmaterial. K. 16. Kostnadsutveckling och konkurrens i banksektorn. Fi. 17. Risker och skydd för befolkningen. Fö. l8.SÄPO - Säkerhetspolisens arbetsmetoder. C. 19. Regionalpolitikens förutsättningar. A. 20. Tullregisterlag m.m. Fi. 21. Sätt värde på miljön - miljöavgifter på svavel och klor. ME. 22. Censurlagen - en modernisering av biografförordningen. U. 23. Parkeringsköp. Bo. 24. Statligt finansiellt stöd? I. 25.Rapporter till finansieringsuuedningen. I. 26. Kustbevakningens roll i den framtida sjöövervakningen. Fi. 27. Forskning vid de mindre och medelstora högskolorna. U. 28. Utbildningar för framtidens tandvård. U.

Statens 1989

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Utrikesdepartementet Civildepartementet

UD;s Presstjänst_ [g] Rapport av den särskilde utredaren för granskning av

hotbilden mot och säkerhetsskyddet kring statsminister

u Olof Palme. [1] F°rsvarsdepariememet Integritelen vid statistikproduktion. [3] Risker och skydd för befolkningen. [17] Samordnad länsförvaltning. Del l: Förslag. [5]

Samordnad länsförvaltning. Del 2: Bilagor. [6]

_ _ SÄPO - Säkerhetspolisens arbetsmetoder. [18]

Kommumkatlonsdepartementet

Fasta Öresundsförbindelser. [4] Bostadsdepartementet Storstadstrañk 2 - Bakgrundsmaterial. [15] pmkedngsköp_ [23]

Miljö- och energidepartementet Finansdepartementet

Sätt värde på miljön - miljöavgifter på svavel och klor. Beskattning av fámansföretag. [2]

[21] Särskild inkomstskatt för utländska artister mil. [9] Hushâllsparandet - Huvudrapport från Spardelegationens sparundersökning. [1 l] Kostnadsutveckling och konkurrens i banksektorn. [16] Tullregisterlag m.m. [20] Kustbevakningens roll i den framtida sjöövervakningen. [26]

Utbildningsdepartementet

Vidgad etableringsfrihet för nya medier. [7] Två nya treåriga linjer. [10] Censurlagen - en modernisering av biografförordningen. [22] Forskning vid de mindre och medelstora högskolorna. [27] Utbildningar för framtidens tandvård. [28]

Arbetsmarknadsdepartementet

Den regionala problembildcn. [12] Mångfald mot enfald. Del 1. [13] Mångfald mot enfald. Del 2. Lagstiftning och rättsfrágor. [14] Regionalpolitikens förutsättningar. [19] 3

Industridepartementet

Statligt finansiellt stöd. [24] i

; Rapporter till ñnansieringsutredningen. [25]

KUNGL. FSJiEL.

*

1989 -05 2 5

...güçiållghhll

NSSI

ALLMÄNNA FÖRLAGET

; ›BE$TÄLLNINGVA§RZ›ALLMÄNNA _FÖRLAGEL Kusprgimsj, 10:6 47 STOCKHOLM;

XOSPSLEO

TEL208-739 9630, FAX: 08-7399548Ä v INFORMATIÖNSBÖKHANDELN, MALMTOVRGSGATAN 5 (vu) BRUNKEBERGSTORG), STOCKHOLM.