Användningen av vissa statsflygplan, m.m. slutbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

i J

Statens offentliga utredningar

1998:8

Stalsrådsberedningen

Användningen av vissa

statsflygplan,

m.m.

slutbetänkande av Statsflygutredningen

Stockholm 1998

#2

WN

M

Statens offentligautredningar WW

1998:81

E

Statsrådsberedningen

Användningen av Vissa

m.m.

statsflygplan,

Slutbetänkande Statsñygutredningen

av Stockholm 1998

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Orderfax: 08-690 91 91 Ordertel: 08-690 91 90 E-post: fritzes.order@liber.se Internet: www fritzes se

. .

Svara på remiss. Hur och Varför. Statsrâdsberedningen, 1993. En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara på remiss. - Broschyren kan beställas hos: Regeringskansliets förvaltningsavdelning Distributionscentralen 103 33 Stockholm Fax: 08-405 10 10 Telefon: 08-405 10 25

NORSTEDTS TRYCKERI ISBN 91-38-20950-0

AB Stockholm 1998 ISSN 0375-250x

Till Statsministern

Den 27 november 1997 bemyndigande regeringen statsministern till-

att kalla kommitté med uppdrag att utreda flygtransporterna med

en särskilda, statligt ägda eller chartrade flygplan för

Sveriges regering.

Samma dag förordnade statsministern ledamöter i kommittén

som

f.d. kammarrättspresidenten Henry Montgomery, ordförande, verkställande direktören Peter Egardt, generaldirektören Kjell Larsson och förvaltningschefen Gunilla Olofsson. Samtidigt förordnades

numera

generaldirektören Nils Gunnar Billinger till sakkunnig och departe-

mentsrådet Göran Rodin till sekreterare. Kommittén har också biträtts

av departementsrådet i Regeringskansliets

förvaltningsavdelning

Ingemar Melin. Kommittén har antagit namnet Statsflygutredningen.

Utredningen får härmed överlämna betänkandet

Användningen av vissa statsflygplan,

m.m.

Kommitén är enhällig. Den sakkunnige har anslutit till de

sig

synpunkter och förslag betänkandet innehåller.

som

Utredningens uppdrag är härmed slutfört.

Stockholm i 1998

H M Peter

eng: onggomey Egardt

Içe/l Lauren Gunilla Ola

.tron

/ Göran Redin

Innehåll.

Innehåll

2.1 Nuvarande regler användning

om av statsflygplanen och upphandling charterflyg 14

om av 2.2 Tillgängliga plan och kostnader för dessa 17

2.3¶Användningen statsflygplan och charterplan

av samt uppgifter om resekostnader 18

2.3.1¶Användning statsflygplan och charterplan 18

av 2.3.2 Resekostnader i regeringskansliet 21 2.4 Samråd med nyttjare statsflygplanen mil. 23 av 2.4.1 Statschefen 23 2.4.2 Talmannen 24 2.4.3 Överbefälhavaren 24

2.4.4¶Samråd med Rikspolisstyrelsen 25

2.4.5 Övrigt samråd 26

2.5¶Användningen s.k. beslutsfattarflyg i 26 av näringslivet

3 Förhållandena i vissa jämförbara länder 29 3.1 Danmark 29 3.2 Finland 30 3.3 Nederländerna 31

3.4¶Norge 32

3.5 Storbritannien 33

3.6¶Tyskland 34

3.7 Österrike 37 3.8 Sammanfattande slutsatser 38

6 Innehåll

4 överväganden och förslag 39

4.1¶Normer för regeringens användning av statsflygplan

och chartrade plan 39 4.2 Rätten att använda statsflygplanen 44

4.3¶Synpunkter på behovet statsflygplan 46

av 4.4 Behovet föreskrifter om användning av av

statsflygplanen och om upphandlingen av charterflyg

inom regeringskansliet 47

4.5¶Förslag till organisation de särskilda flygtransporterna

av

samt synpunkter de olika flygplanstyperna och om

eventuellt behov ytterligare statsflygplan 48 av

4.6¶Vissa försäkringsfrågor 50

Bilaga 1 Statsministerns utrikes resor med flyg promemoria 1998-05-04 från Statsråds-

beredningen 53

Bilaga 2 Statsrådens behov att flyga med regeringsplan

av eller chartrade plan, hur påverkas det av

internationaliseringen och Sveriges

EU-medlemskap promemoria 1998-05-13 från

Utrikesdepartementet 77

Bilaga 3 Användningen s.k. beslutsfattarflyg inom

av

näringslivet rapport 1998-05-03 från Sveriges

Affarsreseförening 89

Bilaga 4 Användningen Tp 100 och Tp 102

av regeringsbeslut 1996-09-12, dnr SB96 / 5375 99

Bilaga 5 Sammanställningar från Regeringskansliets förvaltningsavdelning 103

Bilaga 6 Sammanställning ofta förekommande resmål 111 av

Sammanfattning 7

Sammanfattning

Enligt sina direktiv skall kommittén utreda

omfattningen av och

villkoren för användningen och

av statsflygplanen av chartrade inhyrda civila flygplan vid flygtransporter för regeringen. Utred-

ningen skall jämföra med vad gäller i andra länder som samt lägga fram förslag hur behovet för

om av flygtransporter regeringen bör tillgodoses i fortsättningen. Utredningen har gjort den kartläggning den. Det som ålagts lig-

ger inte i utredningens bedöma enskilda

uppdrag att flygtransporter

för statsrådens del.

I betänkandet framhålls 4.1 den avsnitt speciellt utsatta situation statsråden har med i allmänhet som en extremt stor arbetsbörda, vidsträckt ansvarsområde och utsatthet, en som medför en betydande press på både statsrådet och dennes Mot denna

familj.

bakgrund finner utredningen det statsråden all den

angeläget att ges

service behövs för ett effektivt utförande

som av uppdraget.

De särskilda flygtransporterna innebär bl.a. flexibilitet en större i fråga om avgångs- och ankomsttider än med reguljärt

flyg.

Härigenom kan stora tidsvinster göras vid de många resor som statsråden företar. Vidare kan säkerhetsnivå

en hög upprätthållas.

Dessutom kan statsråden under arbeta ostört och förbereda resan sig för sammanträden. Detta väl i med ligger linje vad som är

brukligt i jämförbara länder 3.

avsnitt

Utredningen anser att några detaljerade regler inte bör uppställas

rörande i vilken omfattning eller under vilka villkor i

övrigt som

statsflygplanen och charterflyg skall få användas. Vissa riktlinjer an-

ges dock motivledes 4.1. Ytterst blir det

avsnitt en omdömesfråga,

där det slutliga ansvaret faller vederbörande statsråd. Dessutom finns den konstitutionella kontrollen och den

fortlöpande insyn som följer av att reseräkningar, fakturor o.l. är offentliga handlingar.

I betänkandet 4.2 vilken

anges avsnitt prioritetsordning som bör gälla i fråga om dispositionen av statsflygplanen. Härvid

förordas inte några i förhållande

egentliga ändringar till vad

som

gäller nu. Utredningen gör vissa förtydliganden och förordar

att

8 Sammanfattning

prioritetsordningen tas i ett nytt beslut som utredningen

upp föreslår att regeringen fattar.

När det gäller tillfälliga förhyrningar plan finner utredningen

av att de nuvarande förhållandena är otillfredsställande avsnitt 4.4. En effektiv samordning saknas och verksamheten har varit alltför sårbar för personförändringar. Utredningen att den bästa

anser effektiviteten i fråga transporterna för regeringens och övriga

om berättigades del uppnås har ansvaret både för

om samma organ

statsflygplanen och för att vid behov charterflyg upphandlas. Denna

uppgift faller naturligen Försvarsmakten.

De undersökningar utredningen har företagit och de

som

promemorior har upprättats för utredningens räkning bil. 1

som och 2 klart vid handen att det internationella samarbetet på

ger regerings- och statsrådsnivå hela tiden Ökar och redan ligger en betydligt högre nivå än vad gällde när de nuvarande

som

anskaffades. Behovet ha tillgång till snabba

statsflygplanen av att

och i övrigt effektiva transportmedel har med andra ord vuxit och kommer växa ytterligare. Utredningen avsnitt 4.3 och 4.5

att anser

den nuvarande transportorganisationen inte längre fyller behovet

att och den kommer att bli klart otillräcklig framöver. De nuvarande

att

fyller inte heller dll alla delar de krav behöver

statsflygplanen som

uppställas i dagens läge och i framtiden.

Utredningen föreslår därför att regeringen uppdrar åt Försvarsmakten organisera och genomföra särskilda flygtransporter för

att de användarna. Det bör vidare åläggas Försvarsmakten att

behöriga

för upphandling charterflyg inom detta system. Utredansvara av ningen understryker att det är väsentligt att ansvaret för den sam-

lade organisationen ligger på tillräckligt hög nivå inom Försvars-

makten och att organisationen utformas så att den inte blir för

känslig för plötsliga personförändringar. Försvarsmakten bör också i uppdrag att planera för en utökad kapacitet avsnitt 4.5.

ges

Inledning 9

1¶Inledning

1.1 direktiv

Utredningens

Regeringen utfärdade den 27 november 1997 direktiv Dir. 1997:139 för utredningens arbete. Härvid anfördes:

Bakgrund

Regeringens behov tillförlitliga, snabba och säkra flygtransporter

av kan inte alltid tillgodoses inom ramen för reguljärt flyg. Särskilda

flygtransporter är ett nödvändigt komplement för att regeringen

skall kunna arbeta effektivt och fullgöra Sveriges internationella förpliktelser. För detta ändamål har staten två flygplan, Tp 100 och Tp 102, som skall användas på det sätt som regeringen har bestämt i ett beslut den 12 september 1996.

I samband med den tilltagande internationaliseringen och fram-

för allt efter Sveriges inträde i Europeiska unionen har efterfrågan på transporter med flygplanen ökat. Fler flygningar beställs än

som går att genomföra med de båda flygplanen. Dessa används också

av statschefen, riksdagens talman och Överbefälhavaren.

Regeringen har ibland använt sig chartrade flygplan.

av

Tidigare har frågan att skaffa ett tredje flygplan diskuterats

om mellan företrädare för Regeringskansliet och Försvarsmakten.

Uppdraget

Kommittén skall kartlägga hur och i vilken omfattning Tp 100 och Tp 102 har använts. Kommittén skall också kartlägga i vilken omfattning och på vilka villkor chartrade plan har använts vid

som

flygtransporter för regeringen.

Kartläggningen skall belysa hur användandet särskilda, statliga

av

flygplan och chartrade plan har påverkats internationaliseringen

av

och Sveriges medlemskap i Europeiska unionen.

jämförelser med förhållanden i andra länder skall göras.

Kommittén skall bedöma vilka behov av särskilda flygtransporter

statschefen, statsministern och övriga statsråd, riksdagens som talman och överbefälhavaren har för framtiden och lägga fram förslag hur behoven kan tillgodoses till en så låg kostnad som

om möjligt för staten utan att kraven säkerhet och tillgänglighet

eftersätts. I detta sammanhang bör olika handlingsalternativ

studeras och värderas. Behovet särskilda riktlinjer och rutiner för

av

upphandling flygtransporter bör övervägas.

av

Kommittén skall samråda med talmannen, Riksmarskalksämbetet och Försvarsmakten. Kommittén skall också samråda med Riks-

polisstyrelsen när det gäller säkerhetsskyddet och med Kammarkollegiet när det gäller försäkringsskydd och rätt till

passagerares

skadeersättning.

Kommittén skall redovisa uppdraget senast den 15 maj 1998.

Sammanfattning

Kommittén skall

utreda omfattningen och villkoren för användningen de

- av av

flygplan staten har för ändamålet,

utreda omfattningen och Villkoren för användningen chart- - av av

rade plan vid flygtransporter för regeringen,

jämföra gäller i andra länder området, - med vad som

lägga fram förslag om hur behovet av Hygtransporter för reger- -

ingen bör tillgodoses i fortsättningen.

Utredningen skall belysa alla de aspekter har betydelse i

som sam-

manhanget.

1.2¶Utredningens arbete

I enlighet med sitt uppdrag har utredningen utrett omfattningen av och villkoren för användningen de flygplan statsflygplanen,

av

staten har för transporter statsråden mil., och chartersom av av

flyg.

Utredningen har däremot inte gett sig in på att utreda och bedöma enskilda flygtransporter för statsrådens del, vare sig med

statsflygplanen eller med charterflyg. Det följer inte direktiven

av för utredningen att så skulle ske. Det är i stället en fråga för riksdagens konstitutionsutskott i dess granskning statsrådens

av

Inledning 11

verksamhet. Tilläggas kan, att frågor aktuell art f.n. är föremål för

av konstitutionsutskottets prövning granskningsärende 1997 / 98:24.

Utredningen har genom ordföranden och sekreteraren haft överläggningar med företrädare för Riksmarskalksämbetet och hovet, talmannen, Försvarsmakten och Säkerhetspolisen. Vidare har samråd förekommit med Kammarkollegiet. Ordföranden och sekreteraren har vidare haft ett möte med chefen för den särskilda

transportflygenheten på Bromma. På begäran har utredningen dels från Statsrådsberedningen

erhållit promemoria Statsministerns utrikes med flyg bil.

en resor

dels från Utrikesdepartementet UD en promemoria Statsrådens

behov att flyga med regeringsplan eller chartrade plan, hur

av

påverkas det av internationaliseringen och Sveriges EU-medlemskap

bil. 2.

På uppdrag av utredningen har Sveriges Affärsreseförening riktat enkät till ett urval föreningens medlemsföretag

en av om

näringslivets användning av s.k. beslutsfattarflyg. Föreningen har i

en rapport den 4 maj 1998 redovisat resultatet enkäten bil. 3.

av

Utredningen har också tagit del av Statsrådsberedningens svar

den 8 april 1998 på fråga från riksdagens konstitutionsutskott med

anledning granskningsärendet 1997 / 98:24.

av

Uppgifter har inhämtats från de svenska ambassadema i Bonn, Haag, Helsingfors, Köpenhamn, London, Oslo och Wien före-

om komsten särskilda flygplan för att tillgodose behoven för respek-

av tive statschef, regering m.fl.

Genom granskning av redovisningsmaterial inom Regeringskansliet har utredningen inhämtat uppgifter om användningen inom regeringskansliet av statsflygplanen och av chartrade plan.

Bakgrund, 13

m.m.

2 m.m.

Bakgrund,

Som framhålls i direktiven för utredningen kan statschefens och den högsta civila och militära ledningens behov snabba och säkra

av

flygtransporter inte alltid tillgodoses inom för reguljärt flyg.

ramen säkerhetsskäl, tidspress, behov flexibilitet, EU-möten och ett i

av övrigt vidgat internationellt har sammantaget ökat be-

engagemang

hovet av särskilda flygtransporter. Flygvapnet håller i dag denna

tjänst till handa. I första hand används två för ändamålet anskaffade flygplan, i fortsättningen betecknade Tp 100 och Tp 102, när-

se mare härom i avsnitt 2.1.

Sedan 1984 har särskilda flygplan funnits för persontransporter

av denna art. Inledningsvis förhyrdes ett flygplan, Metro III, i första

hand för försvarsmaktens behov transporter. Tjänster skulle ock-

av så erbjudas hovet och År 1986

försvarsdepartementet. inköptes en

Metro III, som fortfarande finns reservplan. I slutet 1980-

som av talet började även statschefen, statsministern och övriga statsråd

efterfråga transporttjänster av flygvapnet. Skälen var behovet av

flexibilitet och krav bättre säkerhet. För detta ändamål köpte staten 1990 en SAAB 340 Tp 100.

När Tp 100 anskaffades lade regeringen fast "inriktningen för verksamheten i propositionen 1988/ 892125, bil. 3 med förslag till

tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1988/89. Som skäl

för anskaffningen bl.a. behovet transporter vid tidpunkter

angavs av och mellan orter kan svårt att tillgodose med det

som annars vara

reguljära flyget. Transporter med reguljärflyg medför att program-

men måste anpassas till flygtider och att speciella krävs

arrangemang vid avgångar och ankomster för såväl bagage.

personer som

Ett annat skäl som angavs i propositionen att säkerheten för

var de berörda personerna och deras följeslagare samt för besättning och övriga i deras omgivning kan hållas en högre nivå om planet hanteras i särskild ordning. Sålunda kan kännedom avgångs-

om och ankomsttider samt information vilka är hållas

om passagerarna inom en begränsad krets om så anses önskvärt.

Särskild hänsyn måste också tas till att flygplanet kunde komma att användas för flygningar utomlands. Flygplanet borde alltså ha ett

utförande som gör det representativt.

14 Bakgrund, m.m.

Försvarets materielverk fick i uppdrag att anskaffa ett flygplan, och flygvapnet fick för den operativa driften. Kost-

ansvar naden för driften skulle, i den mån den inte täcktes genom debitering tirnkostnader, betalas flygvapnet. Kostnaden för inves-

av av teringen behövde emellertid inte belasta flygvapnet. Eftersom flygplanet anskaffades för andra än militära behov tillfördes den militära utgiftsramen särskilda medel för inköpet. På förslag av

regeringen anvisade riksdagen ett reservationsanslag 70 Mkr FÖU 1988/89:16, rskr. 242.

År 1992 anskaffades Gulfstream G IV, två-

en begagnad ett motorigt jetplan med höga prestanda, för att svara mot det ökande

behovet flygtransporter. Med tillkomsten detta flygplan, Tp

av av 102, blev det möjligt att bredda reseverksamheten mot långväga

mer samt till och med interkontinentala destinationer.

En enhet inom Upplands flygflottilj F 16 lokaliserad till Bromma flygplats, benämnd transportflygenheten Bromma, ansvarar för den operativa driften flygplanen Tp 100 och Tp 102, närmare

av se avsnitt 2.3.

När Tp 100 och Tp 102 är upptagna eller drabbade av störningar kan i viss utsträckning som reserv användas bl.a. följande flygplan, nämligen Tp 84 Hercules, S 100B SAAB 340 och Tp 101 Beech 200. Tp 84 erbjuder dock inget den komfort som är normal för

av större eller mindre flygplan avsedda för persontransporter. De nu nämnda planen är stationerade vid andra flygflottiljer än F 16 F 7 Såtenäs, F 17 Kallinge och F 21 Kallax.

2.1¶Nuvarande regler om användning av

statsflygplanen och om upphandling av charterflyg

statsflygplanen

Med statsflygplanen de två flygplan särskilt anskaffats för

avses som främst statschefens samt den högsta civila och militära ledningens behov snabba och säkra transporter. Försvarsmakten svarar för

av den operativa driften. Flygplanen är stationerade Bromma flyg-

plats.

De flygplan är nämnts SAAB 340B Tp 100,

som avses som en som anskaffades våren 1990, och en Gulfstream G IV fp 102, som inköptes år 1992. Utöver dessa båda flygplan har flygvapnet

Bakgrund, 15

m.m.

FV i sin transportorganisation även andra transportflygplan som

till en del kan användas för persontransporter. Dessa plan är

baserade på fyra olika flygflottiljer. Mot bakgrund gjorda säkerhetsbedömningar hade Säkerhets-

av polisen inledningsvis ansvar för beställning transport med stats-

av flygplan, åtminstone för de statsråd hade särskilt personskydd.

som Dessa statsråd avråddes också från att på sin fritid resa med reguljärt flyg och reste därför även då med statsflygplan. För medföljande

och för egna rent privata resor har statsråden själva betalat vad

motsvarande reguljära flygbiljett skulle ha kostat närmare under

se

4.1.

Nuvarande regler användningen statsflygplanen Tp 100

om av och Tp 102 är beslutade Regeringen 1996-09-12 Dnr

av

SB96/5375, bil.

I korthet innebär reglerna att transport med flygplanen beställs

hos transportflygenheten Bromma flygplats och att beställaren,

även kan besluta att andra kan medfölja som om personer oftast gäller det medarbetare eller journalister senast vid ombord-

-

stigningen skall lämna passagerarlista till transportflygenheten. För

utomstående, medföljer planen, finns särskilda regler för

som betalning. Respektive beställare ersätter Försvarsmakten för resan. Det finns även särskilda regler beträffande försäkringsskydd.

När önskemål om flygtransport samtidigt kommer från flera håll

tillämpas prioriteringsordning, som innebär att statschefen i

en första hand får disponera flygplan och därefter i följande ordning statsministern, statsråd med personskydd, talrnannen, övriga statsråd och den militära ledningen. Ofta sker vid sådana tillfällen informella samråd för att lösa de problem som uppkommer.

Charterflyg

Statsråd har ibland utnyttjat charterflygplan, när reguljära förbindelser inte funnits eller då olika aktiviteter inte medgivit resande

med reguljärflyg och statsflygplanen inte gått att disponera. Det har

även förekommit att Flygvapnet kunnat planera sina utbildningsflygningar ett sådant sätt att statsråd kunnat hjälp med

en transport. I sist angivna fall har kostnaderna inte debiterats Rege-

ringskansliet. För utnyttjande av vanligt affärsflyg gäller som för allt annat

resande att kostnaden skall vägas mot effektiviteten. Den resebyrå

f.n. NymanåcSchultz med vilken Regeringskansliet har slutit avtal skaffar fram lämpligt affärsflyg genom att låta mäklare föreslå

en

16 Bakgrund, m.m.

olika alternativ. Det är dock vanligare att respektive departement

vänder sig direkt till någon flygmäklare eller till ett affärsflygföretag. Oftast är det tidsskäl omöjligt att ha tillräcklig framförhållning

av en

för att de normala reglerna för upphandling enligt lagen 1992:1528

om offentlig upphandling upphandlingslagen i allmänhet skall

kunna tillämpas.

I samband med att en resebyrå etablerades i Regeringskansliet 1993 slöts efterhand rabattavtal med vissa flygbolag i linjetrafik.

Möjligheterna undersöktes då att även upphandla taxiflyg. En sådan upphandling gjordes emellertid inte eftersom inget flygföretag

ensamt kunde åta sig att tillhandahålla flygplan för alla olika behov eller att till rimliga kostnader alltid garantera viss inställelsetid.

en De flesta taxiflygföretag äger endast flygplan och måste alltid ta de uppdrag de kan få. Inget företag kan utan ekonomisk garanti utlova transporttjänst inom en viss tid. Det är dessutom onödigt kostsamt att tvingas flyga med alltför stora plan med ett fåtal passagerare. Inom Sverige var det då och är fortfarande endast

- ett fåtal taxiflygföretag som kan tillhandahålla snabba flygplan, vilket är nödvändigt det skall meningsfullt att hyra dem för något

om vara längre transporter, t.ex. till Mellan- eller Sydeuropa.

Behovet varierande flygplansstorlekar med olika hastighet och

av räckvidd talade i stället för att man anlitade mäklare med överblick

över hela Nord- och Mellaneuropas flygföretag och förmåga att för-

medla relevanta tjänster. En överenskommelse träffades därför med resebyrån att den skulle tillhandahålla dessa tjänster kontakt

genom med sina ordinarie flygmäklare. Dessutom innebar avtalet med resebyrån att den provision som normalt utgår från reseleverantören

till en resebyrå eller en mäklare återgår till Regeringskansliet.

Normalt handlar det 5 °/o flygpriser på det sättet återgår

om som till Regeringskansliet. Detta förhållande gäller fortfarande.

Under ett antal år bistod transportflygenheten på Bromma med beställningar charterflygplan när sådana behövdes. Denna

av verksamhet informell karaktär och grundade sig att

var av en av

tjänstemännen hade upparbetat kontakter inom affärsflygbranschen. När denne tjänsteman i början 1997 övergick till civil anställning,

av

upphörde transportflygenhetens medverkan i fråga att skaffa

om

charterflyg.

2.2 och kostnader för

Tillgängliga plan

dessa m.m.

Statsflygplanen

De två statsflygplanen, som finns stationerade på Bromma flygplats är.

Gulfstream G IV 14 1 000 km/ tim 18 000 kr/ tim 1 st passagerare

SAAB 340 B 18 500 11 000 kr/tim 1 st passagerare

Nuvarande flygpriser fastställdes chefen för flygvapneti slutet av

av år 1993.

Båda flygplanen används 600 700 flygtimmar år, vilket

ca - per anses vara relativt mycket.

I första hand utnyttjas Gulfstreamplanet, som är det snabbare flygplanet med jetdrift och dessutom komfortabelt, till

som är mer längre transporter, medan SAAB-planet huvudsakligen används för

korta flygningar och medeldistanstransporter, främst inrikes. Trots prisskillnaden timme ställer det sig ekonomiskt fördelaktigt

per mer att för längre transporter välja det dyrare planet.

Flygvapnets övriga transportplan

De flygplan som finns i Flygvapnets övriga transportorganisation år

större eller mindre plan för och / eller godstransport.

person-

Sammantaget har Flygvapnets transportenhet följande kapacitet

8 st Hercules 90 600 km/ tim 14 000 kr/ tim

passagerare

SAAB 340 30 500 km/ tim 11 000 kr/ tim 6 st passagerare 3 Beechcraft 200 8 600 km/ tim 5 000 kr/ tim

st passagerare

Flygplanen är stationerade i Såtenäs, Ronneby och Luleå.

Skaraborgs flygflottilj F 7 i Såtenäs har en transportflygenhet,

för all samordning Flygvapnets transporttjänst. De

som svarar av flygplan ingår i denna organisation är stationerade i Såtenäs,

som Ronneby och Luleå. Det finns såväl transportflygplan Hercules för tunga varutransporter eller transport av många personer som

mindre passagerarplan, exempelvis Beechcraft och Piper Navajo.

m.m.

2.3¶Användning av statsflygplan och charterplan samt uppgifter om

resekostnader

2.3.1¶Användning av statsflygplan och charterplan

förekom i Regeringskansliet frånsett vissa gratis- Ursprungligen -

Flygvapnet endast chartrade affärsflygplan som transporter genom nästan uteslutande utförde inrikestransporter. Sedan särskilda flygplan år 1990 anskaffats och transportflygenheten Bromma inrättats ökade fortlöpande statsrådens

på användning statsflygplanen och senare även av charterplan.

av För 1984 1997 har drygt 1 300 flygningar skett för

perioden

räkning till kostnad 67 kr. Ca 53

Regeringskansliets en av

kr har betalats till Försvarsmakten för statsflyget medan drygt 14

de 230 flygningar utförts med charterplan.

kr har avsett ca som antalet resmål, transportörer och kostnader

Uppgifter om resor,

fördelade olika år för Regeringskansliet i dess helhet framgår av sammanställning i bil. I bilagan 5 redovisas även uppgifterna

fördelade på de olika departementen.

Antalet och de totala kostnaderna är i sammanställningarna resor redovisade med högre värden än de faktiska. Förklaringen härtill är resande från annat departement än det som beställt flygatt, om ett medföljer beställt flygplan, fakturerar det beställande

ningen ett

departementet det andra departementet för dess andel kostnaav

derna. Samma förfaringssätt tillämpas för övrigt även då journalister

eller andra utomstående medföljer flygplanen. På så sätt kommer kostnaderna dubbelt. Någon reducering det ursprungatt upptas av

liga fakturabeloppet har inte gjorts i sammanställningarna. En försiktig beräkning vid handen att totalbeloppet därigenom

ger redovisas med ett värde är 10-15 °/o för högt. som När statsråd med statsflygplan eller chartrat plan för att ett reser delta i möten, inom EU, medföljer oftast ett antal tjänstemän. t.ex. Antalet varierar beroende syftet med Åtskilliga resor med resan. eller charterflyg kostar därför mindre per person än

statsflygplan

vad motsvarande kostnad är för reguljär biljett. När det gäller redovisningen antalet bör det observeras av resor fram- och återresa till resmål redovisas två olika att samma som även företagits dag. Antalet sådana resor, om resorna t.ex. samma

uppgår till drygt 100.

resor

Bakgrund, m.m. 19

När det gäller charterföretagen har tredjedel resorna

ca en av beställts via mäklare eller via resebyrån i regeringskansliet, medan

en två tredjedelar har beställts direkt hos flygföretaget. Ibland finns

noteringar i räkenskaperna att prisuppgifter inhämtats från flera

om

företag. De mest utnyttjade Hygmäklarna är

Dunell Aviation 47 uppdrag Scandinavian Air Trp Brokers 12 uppdrag Air Broker Center 9 uppdrag

Flygmäklarna förmedlar transportuppdragen. Beroende på hur lång

tid de får på sig kan underlaget eller mindre omfattande.

vara mer Flera av uppdragen har lämnats till företag hos vilka

Regeringskansliet även gör direkta beställningar. De mest utnyttjade direktupphandlade flygbolagen är

Basair AB 28 uppdrag Swedair 21 uppdrag Billingen Flyg AB 14 uppdrag West Air Sweden 10 uppdrag AB Nordflyg 9 uppdrag Scanjet 9 uppdrag Citrus 6 uppdrag Ostennans Aero helikopterflyg 6 uppdrag Heli AB helikopterflyg 5 uppdrag

Euro Flight 5 uppdrag

44 uppdrag har utförts 30 företag har genomfört 1 2

av som - uppdrag var, flera dessa i utlandet och ofta kombinerade med

av

reguljärflyg till en större flygplats och med inhyrt taxiflyg till eller

från en mindre ort. Det förekommer även flygtransporter med

företag som specialiserat sig taxiflyg i skärgården eller i fjällvärlden.

I sammanställningen nedan redovisas de statsråd som under den

redovisade perioden flugit med statsflygplan eller charterplan sammanlagt minst tio gånger.

20 Bakgrund, m.m.

Resenär statsflyg charter totalt

under hela eller delar sin statsrådstid haft förhöjt säkerhetsskydd.

av Tiden som statsråd varierar de berörda personerna emellan.

Utredningen har granskat målen för resorna med statsflygplanen

och chartrade flygplan. De resmål som förekommer mest eller som

är särskilt intresse redovisas i bilaga 20. annars av

Av sammanställningen framgår bl.a. att övervägande antalet företagits i Sverige. Göteborg och Malmö är de överlägset

resor

vanligaste resmålen. På tredje plats kommer Visby. Förklaringen till

att vissa platser hamnar högt i statistiken kan bl.a. vara att de är bostadsort för statsråd, har eller har haft livvaktsskydd.

som

1 Av Carl Bildts flygresor 11 uppdraget i ex-ugoslavien. Av dessa har nio

avser företagits med statsflygplan och betalats från UD:s anslag för fredsbevarande åtgärder, i enlighet med regeringsbeslut den 22 februari 1996. Enligt detta beslut fick förutvarande statsministern Carl Bildt vid fullgörande uppdraget som Europeiska

av unionens särskilde representant i f.d. Jugoslavien eller Förenta nationernas höge representant i samma område, efter medgivande av Statsrådsberedningen i varje särskilt fall, använda Försvarsmaktens transportflygplan Tp 100 och Tp 102, om det kunde ske utan att den övriga transportverksamhegsom dessa flygplan är avsedda för, eftersattes.

Når det gäller Norden och Baltikum, är det naturligt att de olika huvudstäderna är de vanligaste resmålen. Sveriges starka engage-

för de baltiska staterna avspeglas i höga siffror för Riga, mang Tallinn och Vilnius. En bidragande orsak vad gäller dessa städer kan

flygförbindelserna dit varit sämre utvecklade än till andra vara att orter.

Av de utländska resmålen i övriga Europa hamnar Bryssel och Luxemburg högst på listan. Det förklaras Sveriges inträde i EU.

av Men även del andra städer, t.ex. Paris och Geneve, i vilka det

en finns många internationella organisationer, hör till de mest frekventa resmålen.

Därutöver kan noteras, att sju företagits till USA samt tre

resor

till respektive Israel och Egypten. Sveriges i

resor engagemang ansträngningarna att lösa konflikten i Mellanöstern torde ha spelat in vad gäller antalet till de båda sistnämnda länderna

resor

2.3.2¶Resekostnader i Regeringskansliet

De samlade resekostnaderna i Regeringskansliet uppgår under

1984-1997 enligt sammanställningen nedan perioden

2 332 945 000 kronor. I ingår kostnaderna för statsflyg-

summan

planen och charterflyg redovisats särskilt i det föregående.

som

Resekostnader i Regeringskansliet

22 Bakgrund, m.m.

Anmärkning 1 Budgetåret 1995/96 omfattar 18 månader. Med kursiv stil redovisas ett omräknat

belopp för en 12-månadersperiod. 2 Andelen inrikes resor årför UD ca5 °/ooch för övriga RK 39 °/o. 3 I beloppen ingår ggg resekostnader,alltså förutom biliettkostnaden även hotell och

traktamenten. 4 Tom. budgetåret 1992/93 betaladesfrån UD:s anslags.k. förhandlingsresor resor till

internationella organ som exempelvis OECD för resandefrån samtliga departement.

Medel överfördes till departementen från UD:s anslag.En del av dessamedel avsåg

särskilda lönetillägg, som därefter redovisadessom lönekostnader. Detta förklarar

en

del av minskningen av UD:s kostnader utan att motsvarande ökning skett vid övriga

RK. 5 UD införde under 1992 vissa interna regelförändringar: reseanslagetfördelades till

UD:s avdelningar och beslutsrättendelegerades.Tidigare belastadealla resekostnader

ett centralt konto. Samtidigt infördes i RK en resepolicysominnebar att resor i första

klassoch businessclasstill stor del upphörde.

Kostnaderna för ett stort antal förhandlingsresor till Bryssel, Luxemburg och Strasbourg återbetalas i efterskott till Regeringskansliet av olika organ inom Europasamarbetet. En del dessa

av resor har företagits med statsflygplan eller chartrade plan. Att korrelera de återbetalade medlen med fårdsätt skulle kräva manuell

en

genomgång inte har bedömts nödvändig.

som

I bil. 5 finns sammanställningar med uppgifter Regerings-

om kansliets med såväl statsflygplanen med chartrade flyg-

resor som plan. Dessutom redovisas i bil. 6 uppgifter olika resmål. Upp-

om

gifterna år fördelade på Statsrådsberedningen och de olika departe-

menten. De är även sammanräknade för Regeringskansliet i dess helhet.

Bokföringen i Regeringskansliet innehåller uppgifter bl.a.

om belopp, leverantör, fakturadatum och kostnadsstålle samt kostnadsslag. Kostnadsställe är t.ex. en enhet inom ett departement. Med kostnadsslag exempelvis utrikes eller inrikes Däremot

avses resor. innehåller rvdovzkningJg/.rtemetinte uppgifter färdsätt, olika resmål

om eller enskilda resenärer. Detta innebär att sådana uppgifter inte kan tas fram automatiska databearbetningar. En genomgång

som av

verifikationerna departement för departement har därför företagits

och redovisats i manuell sammanställning. Detta år ett

en omfattande och tidsödande arbete och innebär trots

noggranna kontroller att enstaka fel kan finnas i materialet. Dessa fel år dock

av så ringa omfattning och obetydlig art att de inte bedömts märkbart påverka helheten.

När det gäller redovisningen antalet med statsflyg bör

av resor observeras att fram- och återresa till resmål ibland redovisas

samma som två enkla Detta sammanhänger med att flygplanen i vissa

resor. fall återvänder från destinationsorten för att utföra andra uppdrag

under mellantiden. Det förekommer även att olika plan utnyttjas för fram- respektive återresan. I alla sådana situationer har två fakturor avsänts, vilket är skälet till att de registreras som två enkelresor även

det för resenären rör sig tur- och returresa. om om en

2.4¶Samråd med nyttj are av statsflygplanen

m.fl.

Enligt sina direktiv skall utredningen bl.a. samråda med övriga nyttjare statsflygplanen utöver statsråden, nämligen talmannen,

av Riksmarskalksämbetet såvitt avser statschefen och den kungliga familjen och Försvarsmakten beträffande den högsta militär-

ledningen. Utredningen skall vidare samråda med Rikspolisstyrelsen, när det gäller säkerhetsskyddet. Resultatet de överlägg-

av ningar och samtal med anledning härav ägt redovisas

som rum nedan i avsnitten 2.4.1-2.4.5.

2.4. 1 Statschefen

Vid överläggning med företrädare för Riksmarskalksämbetet och hovet angående statschefens och den kungliga familjens resor framkom i huvudsak följande:

År 1995 skedde omorganisation hovet innebar att

en av som budget- och ekonomiansvar decentraliserades till de olika ämbetena. Härigenom ökades kostnadsmedvetandet, vilket också påverkade resorna.

Statschefen har särskild budget för resor; tidigare stod

numera en Försvarsmakten för kostnaden för statsplanen. Vid statsbesök står dock UD för kostnaden. Vid statsbesök i länder belägna långt borta från Sverige flyger statschefen oftast reguljärt och använder då

antingen artighetsskäl något värdlandets flygbolag eller

- av - av SAS. Statsplanet Tp 102 användes dock vid ett statsbesök i Indien.

Hovmarskalksämbetet har det sammanhållande ansvaret för statschefens Planen används inte för Även

resor. rent privata resor. vid officiella undersöks det är möjligt att använda reguljärt

resor om flyg och därmed nedbringa kostnaden.

Konungen har prioritet vid användningen av statsplanen, men när regeringen haft goda skäl att göra anspråk Tp 102 har

Konungen i stället flugit med Tp 100, även om den är betydligt långsammare. Tp 102 har begränsad användbarhet för hovet i

24 Bakgrund, m.m.

samband med statsbesök, eftersom det har förhållandevis begränsad

bagagekapacitet.

Konungens och Drottningens resande har ökat markant under senare år. Det beror dels på att antalet i sig har ökat, bl.a. resor genom att flera länder behöver besökas, dels på att Kungaparet numera ganska ofta har åtskilda besöks- och reseprogram. Det är sällan förknippat med några problem för den kungliga familjen att flyga reguljärt. Övriga passagerare vet i förväg inte om vilka särskilda medpassagerare de kommer att få, eftersom de kungliga går ombord sist och har särskild placering. I enstaka fall

har det varit problem med VIP-hanteringen på stora flygplatser

utomlands.

Av tillgängliga uppgifter från Transportflygenheten på Bromma

framgår att hovet under år 1997 disponerat Tp 100 cirka 70 timmar och Tp 102 drygt 30 timmar.

2.4.2¶Talmannen

Vid samtal med talmannen och förvaltningsdirektören i riksdagens förvaltningskontor har följande framkommit: Talmannen utnyttjar statsflygplanen i begränsad utsträckning. Man använder sig i stället reguljärt flyg. Chartring plan

av av förekommer sällan. Statsflygplan har använts talmannen av exem-

pelvis vid delegationsbesök i Ryssland och Tyskland samt i samband

med HKH Hertigens Halland begravning. Statsflygplanen

av utnyttjades vidare när talmannen m.fl. ledamöter under våren reste till Tyskland, i samband med manifestation för förintelsens offer. en

2.4.3¶Överbefälhavaren

Vid Sammanträffande med Överbefälhavaren ÖB framkom i huvudsak följande såvitt Försvarsmaktens högkvarters avser an-

vändning olika flygplan:

av De båda statsflygplanen Tp 100 och Tp 102 fungerar väl; Tp 102 är överlägset bekvämast och snabbast. I viss utsträckning använder ÖB därutöver Tp 101 200. Den bristande

Beech tillgängligheten

på plan är en i vissa lägen besvärande faktor. Chartrade plan har aldrig använts Försvarsmakten. av

Vad gäller egenskaper hos de båda flygplanen Tp 100 och Tp

102 framhölls bl.a. att räckvidden hos Tp 100 är ett problem, även

Bakgrund, m.m. 25

inom Man kan vidare diskutera Tp 102 är av rätt

Europa. om

storlek för frekventa resor till Bryssel. internationella kontakterna för Försvarsmaktens ledning har De Detta olika aktiviteter i anslutning till

ökat kraftigt. gäller exempelvis

medverkan i PFP for Peace, inom för

Sveriges Partnership ramen

NATO, de olika fredsskapande aktiviteterna i kontakter med kontakter inom WEU European Union. Till Bosnien samt West härav har antalet utländska besök ökat avsevärt.

följd uppfattas rimlig för Den gällande prioritetsordningen som

Försvarsmaktens del; det är kapaciteten utgör ett problem. I som

inom högkvarteret, träder i den nya ledningsorganisationen som

kraft den 1 1998, kommer även generalinspektörema och de tre

juli

ha utlandskontakter och därav följande

ledningscheferna att transportbehov.

I framhölls det finns ett legitimt behov av resurser av

övrigt att

detta så statschefen och regeringen m.fl. genom smidiga

slag, att

kan bedriva sitt arbete ett effektivt

och snabba flygtransporter

Det är unikt för Sverige att det finns

och praktiskt sätt. ingalunda

särskilda flygplan disponibla för sådana transporter.

2.4.4¶Samråd med Rikspolisstyrelsen

direktiven skall utredningen samråda med Rikspolisstyrelsen

Enligt

det Med anledning därav har

när gäller säkerhetsskyddet.

ordföranden och sekreteraren sammanträffat med generaldirektören för Därutöver har sekreteraren haft

och chefen Säkerhetspolisen.

vissa tjänstemän inom organisationen, vilka har

överläggningar med det för säkerhetsskyddsfrågor. Därvid har följande

dagliga ansvaret framkommit:

har det övergripande ansvaret för personskyd- Säkerhetspolisen det vad den centrala statsledningen och diplomatavser kungahuset, På sina befattningar i det offentliga livet löper

kåren. grund av inom denna krets större risk än människor i allmänhet att personer utsättas för hot och attacker våldsverkare. av har kontakter med Riksmarskalks-

Säkerhetspolisen fortlöpande och i dessa frågor. Ett viktigt inslag i det ämbetet Regeringskansliet

arbetet är de hotbildsanalyser utförs. Dessa ligger

förebyggande som

för vilka åtgärder behöver vidtas,

till grund bedömningen av som

skall ha i bl.a. en viss person livvaktsskydd. om deltar i skall företas

Säkerhetspolisen planeringen av resor som

statschefen och statsministern. Vid besök utomlands har man av kontakter med det besökande landets säkerhetstjänst.

Säkerhetspolisen har endast undantagsvis framfört krav på

annat fardmedel än det tilltänkta. Skyddsåtgärderna till den anpassas aktuella situationen. Det är dock enklare åstadkomma

att nödvändig

skyddsnivå om resan företas med statsflygplan, alternativt med

chartrat flygplan, än med reguljärt flyg.

2.4.5 samråd

Övrigt

Utöver det samråd som redovisats har utredningens ovan ordförande haft informella kontakter med några de statsråd av som använder statsflygplanen. De har samtliga uttalat sin tillfredsställelse över att statsflygplanen finns. Bl.a. uppskattar de tidsvinster man som kan göras, liksom möjligheten att under kunna arbeta resorna ostört och ha överläggningar med medföljande medarbetare. I

övrigt har man påtalat den ganska väsentliga skillnad man upplever

mellan Tp 100 och Tp 102 vad gäller komfort och Från

hastighet.

något håll har framhållits att det ibland medför problem att vederbörande statsråd i sista stund får stå tillbaka för någon som

står högre i prioritetsordningen. Det kan då för ordna

vara sent att annan transport till det möte för vilket avsetts. resan

2.5 av s.k.

Användningen beslutsfattarflyg inom näringslivet

I syfte att få ett jämförelsematerial från näringslivet har utredningen uppdragit Sveriges Affársreseförening att företa enkät hos en ett urval av föreningens medlemsföretag. Företagen valdes med utgångspunkt från deras behov aktuell typ flyg. Resultatet enkäten av av av redovisas i en särskild promemoria bil. 3. Av promemorian framgår bl.a. att såkerhets- och

punktlighets-

aspekterna tillrnäts stor vikt. Ett tiotal företag utnyttjar i stor omfattning s.k.

beslutsfattarflyg. Ett litet antal företag har flygplan. Vanligast är år egna att företagen delägare i flygföretag flyger för liten Dessa

som en grupp företag. flygföretag tillåts inte bjuda ut sina tjänster på den öppna

marknaden. Flygföretagen för upphandling

svarar av extra resurser, om och när behov sådana uppstår. av Andra företag med omfattande flygverksamhet har alltid etablerade kontakter med ett eller flera marknaden.

flygföretag på Upphandlingen begränsas till flygföretag, såkerhetsstandard är

vars känd. Företagen är också måna göra affärer med ekonomiskt om att

stabila och kända flygföretag. Utomnordiska flygföretag kontaktas normalt inte vid upphandling.

Överväganden och förslag 29

3¶Förhållandena i Vissa

jämförbara

länder

Enligt sina direktiv skall utredningen jämföra med vad som gäller på

området i andra länder. I detta syfte har utredningen tillskrivit de svenska ambassaderna i Danmark, Finland, Frankrike, Nederländ-

Storbritannien, och Österrike och anhållit

erna, Norge, Tyskland uppgifter hur statsledningens flygtransporter organiseras i

om om

respektive land.

Utredningen har anhållit om att om möjligt följande frågor

- besvarade: vem ansvarar för och organiserar de särskilda flygtransporternañ hur finansieras VerksamhetenP; vilka har rätt att

utnyttja de särskilda flygttansporternaiä prioriterar mellan

vem olika önskemål om att använda flygpIanenP; hur många flygplan disponeras för denna verksamhet och vilken kapacitet har

de flygplanstyp, passagerarantal, räckvidd; finns det någon reservkapacitet backup Förekommer det tillfälligt chartrar

att man kommersiella flygplan Hur görs i så fall upphandlingen

Uppgifter har inkommit rörande de aktuella länderna med

undantag för Frankrike, där erforderliga upplysningar inte i tid

hållits ambassaden till handa. Svaren redovisas i det följande land för land.

3.1¶Danmark

Den danska regeringen har ett motto för statsrådens resor: best taenkelig mode. Det finns enligt statsministerns kansli inga centralt skrivna regler för hur ministrarna skall resa. Det kan tänkas att enskilda ministeriet har regler, det är inte något som

men statsministerns kansli uppmanar dem till.

Vad gäller den danske statsministern avgör hans sekretariatschef på vilket skall företas. Statsministern med SAS i

sätt resorna reser Europa och han i Euroclass.

reser

30 F örhållandena i vissa jämförbara länder.

Försvarsdepartementet har två Gulfstreamflygplan. l första hand

försvarsministern med dem, i andra hand statsministern och i reser tredje hand utrikesministern. Inga andra ministrar kommer i fråga. Om det för statsministern är "best taenkelig mode med

att resa chartrat plan beställer sekretariatschefen ett sådant. Statsministeriet utnyttjar härvid en liten krets företag.

av Om vid ett officiellt besök statsministerns hustru är inbjuden medföljer hon kostnadsfritt på resan. Statsministern lämnar varje redogörelse till folkeünget för

år en

de han företagit.

resor som Det förekommer ingen diskussion i Danmark om dessa frågor.

3.2¶Finland

Utrikesministeriet har avtalat med ett privat bolag om

flygtransporter för den högsta statsledningen. Transporterna

organiseras beställaren: republikens presidents kansli, stats-

av rådets kansli eller något ministerium i samråd

statsministerns

med resebyrå, har filial i utrikesministeriet.

en som en

Utrikesministeriet betalar via budgetmedel för samtligas del kostnaderna i de fall där fråga är s.k. officiella dvs.

om resor, presidentens, statsministerns eller en ministers officiella statseller motsvarande besök. När fråga är t.ex. om en normal resa till EU-möten eller motsvarande, betalas beställaren från

resan av

egna budgetmedel.

Nu avsedda särskilda flygtransporter kan utnyttjas av republikens

president, statsministern och de övriga ministrarna. Av särskilda

skäl och i undantagsfall kan de högsta tjänstemännen utnyttja

dessa transportmedel, t.ex. vid till stater i forna Östeuropa.

resor

Den högsta statsledningen använder sig dock ofta reguljärflyg.

av

Vid behov prioriterar utrikesministeriet mellan olika användare.

Finska staten har inga egna flygplan för den här typen av transporter. Man har träffat avtal med ett bolag som har fyra jetplan: Canadair Challenger 600 räckvidd 5 500 km, 16 passagerare, Bae 125/ Hawker 700 räckvidd 3 800 km, 8 passagerare, Cessna Citation räckvidd 2 400km, 8 passagerare och Diamond l

räckvidd 1 800 km, 7 passagerare.

Det finns möjlighet att vid behov för normala transporter anlita två bolag inom den privata sektorn. Dessa bolag har motsva-

rande jetplan och propellerturbinplan.

3.3¶Nederländerna

Ansvaret för och samordningen flygtransporter med statsägda

av och chartrade flygplan ligger hos koordinatorn för "officiella statsflygningar the Coordinator Official Government Flights som är anställd hos generaldirektoratet för civil luftfart inom

transportrninisteriet luftfartsmyndigheten. Alla reservationer och bokningar flygtransporter för regeringsledamöterna görs

av genom och hos denne koordinator.

De olika ministerierna betalar fast avgift flygtirmne vid

en per användning av statliga plan. Den eventuella mellanskillnaden i förhållande till den faktiska står transportministeriet

kostnaden

för. Vid användning kommersiella plan får

ev. av chartrade

respektive ministerium stå för hela kostnaden. Beställningen

måste dock alltid göras luftfartsmyndighetens försorg.

genom

Följande personer är berättigade att använda de statligt ägda planen, nämligen medlemmar den kungliga familjen preci-

av serat samt medlemmar regeringen ministrar och statssekre-

av terare. Statssekreterarna har i Nederländerna ställning

som medlemmar av regeringen och eget politiskt ansvarsområde, dvs. ungefär som svenska statsråd inte är departementschefer.

som

Det kan i något enstaka fall förekomma att andra än ministrar eller statssekreterare kan beställa plan i så fall alltid med

men risken att i sista stund bli utan plan på grund prioriterings-

av listan. Utanför regeringskansliet finns institutioner

ett par som kan utnyttja planen, däribland Centralbanken.

Prioriteringsordningen mellan personer, önskar utnyttja

som

flygplanen, finns intagen i förordning har beslutats

en som av premiärministern, också fattar eventuella beslut ändring

som om

i prioriteringsordningen.

Följande statsägda flygplan finns tillgängliga: Fokker 70 VIP

en

räckvidd 3 500 km, 24 passagerare; Gulfstream G IV räck-

en vidd 7 770 km, 9 passagerare; två Fokker 50 VIP räckvidd

32 Förhållandena i vissa jämförbara länder

.

2400 km, 24 29 passagerare; Allouette 3 helikopter

- en 3 passagerare för lokala transporter.

Om inget statsägt flygplan finns tillgängligt får kommersiella

flygplan chartras för tillfälligt bruk. Beställningen görs av

luftfartsmyndigheten och berört ministerium får stå för kostnaden.

3.4¶Norge

Norska regeringsledamöter kan antingen nyttja Försvarsmaktens

Jet Falcon eller hyra privat charterflyg. I båda fallen är det ansvarigt departement minister tar initiativ till att beställa

som flyg och avtalat hur skall organiseras.

om resan

Denna specialtransporter används för resmål i Europa

typ av

till destinationer i Nordafrika runt Medelhavet. Vid till samt resor andra Världsdelar, inklusive Nordamerika, flyger man reguljärt.

Utgifterna för regeringsledamöternas bruk charterflyg samt

av Försvarsmaktens Jet Falcon belastar driftbudgeten, kap. 21. Det konstitutionella ansvaret för belastning anslaget har stats-

av ministern, med statsministerns kansli administrerande organ.

som Fackdepartementen har fått bemyndigande att belasta detta anslag med kostnader för charterflyg och Försvarsmaktens Jet Falcon utan att statsministerns kontor ser dessa fakturor.

Det är bara ministerns och eventuellt medföljande andra

politikers statssekreterare och politiska rådgivare användning

skall belasta kap. 21. Om andra tjänstemän följer med skall som kostnaderna för deras resa belasta resp. institutions egen

resebudget med kostnaden motsvarande reguljärt flyg.

Statsministern, utrikesministern och försvarsministern kan i nu nämnd ordning använda Försvarsmaktens Jet Falcon.

I princip har alla regeringsledamöter rätt att beställa charter-

flyg.

Både vad gäller användningen Försvarsmaktens Jet Falcon

av

och beställning av privat charterflyg gäller att departementsråden

chefstjänstemän vid statsministerns kansli skall godkänna denna. Vid bedömningen godkännande skall lämnas beak-

av om

hur mycket tid kan in användas för andra tar man som sparas

uppgifter, totalkostnader jämfört med reguljärflyg, vilka flyg-

platser kan användas m.m. Det skall nu utarbetas skriftliga

som

Överväganden och förslag 33

riktlinjer för vilka kriterier skall ligga till grund för bedöm-

som

ningen av om en specialtransport skall medges.

Försvarsmaktens Jet Falcon år anskaffat för att fullgöra militära uppgifter. Det är således bara restkapaciteten kan användas

som för civila flyguppdrag. Flygplanet kan också användas

av konungen som har företräde framför de nämnda regeringsledamöterna när det gäller att använda planet.

Vid användning av privatägt kommersiellt charterflyg är det bara kapaciteten på den privata marknaden utgör begräns-

som

ningen. Regeringsledamöternas användning av charterflyg är så

pass begränsad att detta inte har varit något problem.

Man disponerar enbart ett flygplan typen DA 20 Falcon Jet.

av Planet tar sju passagerare och har räckvidd på cirka 3 300 km

en fyra och en halv timmes flygtid.

Som framgår svaret på föregående fråga disponerar

av man endast ett plan för detta ändamål. Huvudregeln i Norge är därför att man använder kommersiellt flyg. Hur detta beställs och

betalas framgår på frågorna 1 och

av svaren

3.5¶Storbritannien

Ansvarig för organiserandet särskilda flygtransporter i

av

Storbritannien är transportflygledningen i engelska flygvapnet

Royal Air Force Strike Command, grupperad i High Wycombe,

beläget mellan London och Oxford.

Av det engelska svaret framgår att de olika nyttjarna debiteras timkostnader, som varierar för de olika plantyper finns

som

tillgängliga under

se

Inte mindre än 16 medlemmar den kungliga familjen

av the

Royal Family är berättigade att använda planen. Samtliga medlemmar den engelska regeringen, ett betydligt

av större antal än den svenska har också rätt att använda till-

, gängliga plan, liksom underhusets talman. Därutöver

är ett ganska stort antal högre statstjänstemän och höga militärer berättigade att använda planen. Dessutom kan även besökande statsöverhuvuden och utländska dignitärer nyttja planen.

2 l8-lll4

34 Förhållandena i vissa jämförbara länder

.

En prioriteringsordning finns fastlagd där den kungliga familjen,

premiärministern och ministrarna har de främsta platserna.

Tillgängliga plan är uppdelade i två grupper; de nämnda

nu personerna har förtur till plan i den första En chefs-

gruppen.

tjänsteman i regeringskansliet avgör den inbördes ordningen

mellan berörda personer. I övrigt två högre officerare

ansvarar

för fördelningen.

Normalt disponeras tre BAe 146 räckvidd 1 800 km, 19

ca passagerare och BAe 125 räckvidd 4 000 km, 7

sex ca passa-

gerare utan bagage. Två jetstream plan är också tillgängliga när

de inte används för sina primära syften inom försvaret. Vidare

finns två Wessex och två Squirrel helikoptrar tillgängliga.

Förutom de nu nämnda planen har premiärministern samt utrikes- och försvarsministrarna rätt att beställa VC10 för

en

långfarder 40 passagerare i VIP-konfiguration. Planet tas från

de tolv militära VC10 disponeras RAF.

som av

Vid de tillfällen då det inte finns särskilda flygtransporter tillgängliga och då reguljärt flyg inte kan utnyttjas förekommer det att kommersiellt flyg charter anlitas. Detta kräver dock särskilt

tillstånd från försvarsdepartementet. Slutligen påpekas från ambassaden att, inte protokollet

om eller situationen framförallt tidsförhållandena kräver att stats-

flygplan används, kostnadsjämförelser alltid görs med reguljärt

Elyg.

3.6¶Tyskland

Under det tyska försvarsministeriet också operativt

- men som

en del det tyska flygvapnet finns den s.k. flygberedskapen,

av -

Flugbereitschaft Bundesministerium der Verteidigung.

v

Denna flygberedskap för huvuddelen de officiella

svarar av transporterna i den tyska statens regi för statschefen,

egen

parlamentet och regeringens medlemmar.

Därutöver svarar flygberedskapen i samarbete med det

-

övriga flygvapnet för en rad andra längre transporter åt tyska

försvarsmakten och övriga myndigheter. Det kan handla

om militära eller civila övningar inom och utom landet, även

men om räddningstjänst, humanitär verksamhet och liknande

uppgifter. Beredskapen företar dels flygningar på beställning, dels upprätthålls inom Tyskland ett mindre linjenät med regelbundna

Överväganden och förslag 35

flygningar för statsfunktionärer, främst mellan Bonn och Berlin. Flygberedskapens verksamhet spänner således över ett förhållandevis brett fält. Härutöver förekommer officiella VIP-transporter i andra

myndigheters regi, främst den federala gränspolisen Bundes-

av

grenzschutz, har möjlighet att bistå med kortare helikopter-

som

flygningar inom Tyskland. Särskilt när kortare flygtransporter är

aktuella säkerhetsskäl används gränspolisens av resurser. Den militära flygberedskapen emellertid för längre och svarar

medellånga flygningar inom och utom Tyskland. Uppgifterna i

det följande således denna verksamhet. avser

Kostnaderna ingår som en post i försvarsbudgeten ramanslag.

De som är berättigade att beställa enskilda flygningar debiteras inte, utan hela kostnaden täcks inom given budget. Endast vissa eventuella särkosmader, exempelvis Viss förplägnad, debiteras beställaren.

Flygningar i den reguljära så kallade linjeverksamheten

debiteras resenären med en del motsvarande pris för av resor med Lufthansa. Även journalister, medföljer vid statsbesök som och liknande, debiteras ett delbelopp Lufthansataxan. av Enligt regler, som är under utarbetande, torde även i framtiden flygningar VIP-kretsen och dess gäster täckas över av budgeten. Resenärer för vilkas resa finns ett statligt intresse - torde debiteras hälften Lufthansapriset, medan övriga får av betala fullt kommersiellt pris.

Utnyttjanderätten för VIP-flygningar regleras i särskild för-

en ordning. Denna upptar 32 statschefen, förbundskansnamn lern, ordföranden i författningsdomstolen, 16 ministrar i för-

bundsregeringen, ordförandena i respektive partigrupp i för-

bundsdagen fem personer, men även ordförandena i de partier som är representerade i förbundsdagen och dessutom de fyra statssekreterarna i försvarsminisiteriet.

Prioriteringen faller på den ansvarige statssekreteraren i försvars-

rninisteriet, i praktiken görs den underlydande

men av en

avdelningschef. I första hand gäller VIP-förordningen. Därutöver beaktas faktiska omständigheter tidsmoment, möjlighet till annan flygtxansport etc..

örhållandena vissa jämförbara länder 36 F i .

förfogar över sammanlagt fem Airbus A 310

Flygberedskapen -

två är VIP-inredda med kapacitet för som mest varav - envar 200 passagerare. Härutöver finns ett betydande antal mindre flygplan, varav sju

är tvåmotoriga jetdrivna Challenger CL-601 16 passagerare, tre äldre tvåmotoriga jetplan VFW-614 40 passagerare, samt fyra

mindre plan Let-L-410 åtta passagerare. Därtill

propellerdrivna

kommer VIP-inredda Bell-helikoptrar och

fyra fem passagerare

helt nyanskaffade VIP-inredda Puma-helikoptrar 17

tre

passagerare.

förfogar dessutom över ytterligare ett antal

Flygberedskapen

helikoptrar och andra flygplan, emellertid knappast är som

aktuella för VIP-transporter.

Man bör beakta de förhållandevis stora flygresurserna inte att enbart avsedda för den statsledningen och andra centrala

är tyska

funktioner även för flygberedskapens övriga verksamhet. utan

Huvuddelen flygplansflottan är placerad i närheten av

av Bonn. och Puma-helikoptrarna har dock hemma-

Let-flygplanen

stationering i Berlin.

Normalt samtidigt omkring två tredjedelar av den disponeras

samlade flottan, medan resterande tillgänglig tid avsätts för service. och halv besättning finns schematiskt per

Omkring en en

flygenhet.

flygningarna företas trots försök

Omkring en tredjedel av -

till optimering utan passagerare. -

kan i regel inte utökas utöver vad angetts ovan.

Kapaciteten som

flygplan förekommer, men först då tillgänglig kapa-

Inhyrning av

citet inte är tillräcklig och på bekostnad beställaren. Kostav naden för inhyrning täcks således inte inom ramen för flyg-

beredskapens budget.

I enstaka undantagsfall har flygvapnets övriga transport-

använts vid VIP-flygningar, exempelvis vid statschefens kapacitet

besök i Afrika, då olika landningsbanors kvalitet inte varit för den ordinära flottan. Vid sådana tillfällen har trupp-

tillräcklig VIP-inredning använts på olika transportplan Fransall utan

delsträckor. flygberedskapens verksamhet är under

Avslutningsvis sägs att främst med anledning ett antal uppmärksammade fall

översyn, av

där ledande statsföreträdare har utnyttjat möjligheten till

tyska

VIP-flygningar i förhållandevis stor utsträckning. Det har ifrågadessa flygningar kunnat motiveras med behov i tjänsten. satts om

Överväganden och förslag 37

Ansatsen är att öka kopplingen mellan utnyttjande och kost-

nad. Några grundläggande förändringar nuvarande av regler

uppges emellertid inte vara aktuella. Flygplansflottans kapacitet torde inte komma att ändras. Det är för närvarande inte

möjligt

att bedöma när nya regler kan komma att träda i kraft.

3.7¶Österrike

Inledningsvis påpekas republiken Österrike inte har

att någon egen

civil flygplansflotta för regeringsledamöternas Vid flygresor

resor. inom landet, mycket sällan utomlands, används ibland i speciella fall, t.ex. vid statsbesök eller vid särskilt brådskande fall, militära

flygplan. Vid regeringsledamöters eller höga tjänstemäns utlands-

resor används allt efter anledning, antal och destination passagerare antingen reguljärt flyg eller chartrade flygplan från kommersiella

bolag.

I övrigt har följande på frågorna lämnats beträffande de svar aktuella förhållandena i Österrike:

Ansvaret för organisationen och finansieringen har i normala fall

den statliga organisation har det övergripande i de

som ansvaret, flesta fall presidentens kansli eller ett ministerium.

Betalning sker respektive organisations budget. Eventuellt

ur delas kostnaderna med andra organisationer deltar

som andra

ministeriet deltar i ett arbetsbesök etc. som

I normalfallet har förbundsregeringens medlemmar rätt att ta transporter med chartrade plan i anspråk.

Den organisation som har huvudansvaret prioriterar.

Se redogörelsen

ovan.

Någon reservkapacitet finns i allmänhet inte. Risken ligger på det i förekommande fall aktuella bolaget; avräkning sker direkt mellan det aktuella ministeriet och flygbolaget.

38 F örhållandena i vissa jämförbara länder

.

3.8¶Sammanfattande slutsatser

Utan att göra någon värdering anser utredningen att uppgifterna

från de tillfrågade länderna kan sammanfattas på följande sätt:

Svaren visar på spännvidd vad gäller hur verksamheten är

stor

organiserad.

I samtliga länder förekommer särskilda flygtransporter b1.a. för regeringsledamöter. I allmänhet finns ett eller flera egna flygplan

kan användas för ändamålet. Vid behov kompletteras de egna som

med chartrade plan; Finland och i det närmaste även resurserna Österrike förlitar sig dock helt sådana plan.

I flera länderna har prioritetsordning liknande den i

av man en

Sverige.

Några de tillfrågade länderna har avsatt ganska stora resurser

av för och har flygplansflotta med varierande

statsflygplan en flygplanstyper.

förslag 39

4¶Överväganden och förslag

4.1¶Normer för

regeringens användning av statsflygplan och chartrade plan

De mest frekventa användarna liksom

av statsflygplanen, av

chartrade flygplan inom är statsråden.

statsförvaltningen,

Detta är naturligt med hänsyn till statsrådsämbetets särskilda natur och de speciella förhållanden under vilka medlem-

regeringens

mar arbetar.

I 1 kap. 6 § regeringsformen riket. På

anges att regeringen styr statsråden vilar alltså ett mycket samlat för stort, ansvar ledningen av landet. Statsministern leder regeringsarbetet och är främste

regeringens

företrädare. Utöver vad som följer det kollektiva för av ansvaret styrelsen av riket har statsråden normalt också för eller

att svara ett departement

särskilda områden inom ett sådant. Statsrådet bär inom sitt område

det primära ansvaret för att regeringens politik genomförs. Viktiga

delar häri är budgetberedningen, utarbetandet och

av propositioner

skrivelser till riksdagen samt beredningen direktiv för de komav mittéer regeringen tzillkallar. En betydelsefull är

som uppgift lagstift-

ningsarbetet. Statsrådet har också följa vad förekommer att som inom de verk och andra under ansvarsområdet. I organ som sorterar allmänhet faller också ett antal det

stort förvaltningsärenden på

enskilda statsrådet. Dessa uppgifter medför statsråden i avsevärd att

omfattning tas i anspråk för övergripande likaväl för planering som föredragningar, sammanträden och uppvaktningar.

Arbetet i regeringen förutsätter kontakter

fortlöpande nära

mellan medlemmarna i statsrådskretsen både det

på övergripande

politiska planet och i särskilda ärenden. Händelser skilda

av slag,

hemma likaväl utanför riket, och den snabba i

som utvecklingen

allmänhet påkallar ofta överväganden och ändrade

nya dispositioner

från regeringens likaväl från de enskilda statsrådens sida. som En huvuduppgift för medlemmarna i regeringen är hålla att kontakten med riksdagen försvara genom att egna förslag, besvara

interpellationer och frågor samt att i övrigt deltaga i debatter liksom

att uppträda inför riksdagsutskotten.

Statsråden måste i praktiken alltid beredda att uttala sig och vara vid behov när viktiga händelser inträffar eller akuta problem agera uppkommer inom det ansvarsornrådet. En regeringsannars egna ledamot måste alltså i princip ständigt anträffbar. Statsråden vara behöver över huvud kunna fortlöpande och med kort varsel taget ändra sin planering när detta visar sig påkallat händelseav

utvecklingen.

Eftersom statsråden i allmänhet intar central plats inom sitt en tillkommer betydande partipolitisk verksamhet både på

parti, en

riksplanet och, i förekommande fall, den egna valkretsen. Det är viktigt statsråden har breda kontaktytor i hela landet. att Det internationella samarbetet på regeringsnivå blir också allt betydelsefullt. Detta är följd redan den allmänna, globala mer en av utvecklingen. Men det förklaras särskilt Sveriges tillträde till genom EU, i FN och dess fredsbevarande arbete samt av våra engagemang det allt intensiva samarbetet länderna emellan i vårt av mer närområde. Dessa förhållanden har belysts i särskild promeen moria, för utredningens räkning utarbetats inom utrikessom Den vid promemorian fogade sammanställ-

departementet, bil.2.

ningen över utrikesministerns det internationella engagemang

illustration utvecklingen. Även för övriga planet ger en god av

statsråd ökar belastningen fortlöpande. Detta gäller särskilt statsministern. Som vidare framgår promemorian kan denna utveckav ling väntas fortsätta under de närmaste åren. För utredningens

räkning har också inom statsrådsberedningen utarbetats en

beskriver de rutiner tillämpas vid val av

promemoria som som

färdsätt för statsministerns utrikes bil. Promemorian avser resor, förhållandena sedan hösten 1994, när f.d. statsministern Ingvar Carlsson tillträdde statsminister. Rutinerna har tillämpats på som för statsminister Göran Persson. Även vid denna samma sätt finns fogad sammanställning över de utrikes resor

promemoria en respektive statsminister företagit.

Till bilden hör att statsråden vanligen även har omfattande

representativa uppgifter inom och utom riket.

En sida verksamheten statsråd hänför sig till den av som säkerheten. Statsministern står under ständig skydds-

personliga

bevakning. Även andra statsråd utsätts från tid till för hot och annan får finna sig i olika restriktioner i fråga sin rörelsefrihet. Det om sagda gäller ibland också vederbörandes anhöriga. Den arbetsbelastningen, frånvaron ostörd fritid och de stora av även i pressade levnadsförhållandena för statsråden utsätter

övrigt

deras familjeliv för hårda påfrestningar. Erfarenhetsmässigt kan

dessa påfrestningar innebära ett högt pris både för statsrådet och dennes närmaste.

Med det sagda har utredningen velat bringa i blickpunkten de mycket pressade förhållanden under vilka en regeringsledamot lever,

även om belastningen självfallet är olika stor statsråden emellan och även skiftar från tid till

annan.

Det är mot denna bakgrund väsentligt att statsråden från statens sida all den service som behövs för ett effektivt utförande

ges av uppdraget. Häri ingår, när det gäller resandet, inte endast att skapa tidsvinster i arbetet och att i övrigt underlätta detta utan också att göra det möjligt för statsrådet att leva ett så normalt familjeliv som

möjligt. Denna inställning ligger väl i linje med de bedömningar

som gjorts i jämförbara länder. I detta hänseende kan erinras

om den grundregel som tillämpas i Danmark, nämligen att statsrådens

skall företas "best taenkelig mode". Stora har resor resurser sina håll avsatts för det aktuella ändamålet.

När det gäller att i praktiken avgöra vilket färdsätt i den

som givna situationen bör väljas behöver en rad faktorer vägas in.

Till början måste alltid säkerhetsaspekterna beaktas, vid behov

en i samråd med eller på initiativ Säkerhetspolisen. Det gäller att

av minimera riskerna för statsrådens liv och hälsa. Den aktuella aspekten illustreras i avsnitt 2.3. Av promemorian Användningen av

s.k. beslutsfattarflyg inom näringslivet, bil.3, framgår vilken stor

vikt säkerhetsaspekterna tillmäts inom den sektorn.

Med hänsyn till den hårda belastningen på statsråden utgör också tidsfaktom ett viktigt moment. Möten kan exempelvis utsatta

vara på sådana tider att användningen av reguljärt flyg skulle medföra avsevärd tidsförlust. Det kan också förhålla sig så att olika möten ligger varandra så nära i tiden att annat färdsätt än reguljärt flyg

måste tillgripas. Ofta måste i ett sent skede uppgjorda reseplaner

ändras såväl beträffande restider som resmål. Möten kommer också till stånd med kort varsel, vilket kan medföra att reguljärt flyg inte kan användas. Ett möte skulle helt enkelt inte kunna äga rum om

sådant flyg måste tillgripas.

En betydelsefull faktor är att statsrådet färdas ett sådant sätt att han eller hon har möjlighet att utan alltför nedsatta krafter ta itu med de uppgifter föranleder

som resan.

Ett väsentligt moment är även behovet att under resan kunna

av

ofta tillsammans med medarbetare så ostört som möjligt för- - bereda sig inför kommande möten liksom att i övrigt bereda

o. ärenden eller bedriva annat arbete.

Det kan också vara så att reguljära kommunikationer är alltför

dåliga eller t.o.m. obefintliga.

De ekonomiska faktorerna är naturligtvis Viktiga, och det kan här finnas skäl att erinra om vad som anges i Regeringskansliets förvalt-

ningskontors riktlinjer för planering av tjänsteresor i regeringskan-

sliet maj 1995:

Färdsättet bör anpassas till uppdragets karaktär och behov

med beaktande av kostnadseffektivitet. Inriktningen bör vara att

billigaste färdsätt väljs så länge det inte medför hinder att

genomföra tjänsteuppdraget effektivaste sätt.

Som framgått av det föregående blir emellertid kostnadsfrågan endast ett de moment som i nu aktuellt sammanhang behöver

av vägas in när fårdsättet skall bestämmas. Över huvud varken

taget kan eller bör exakta regler uppställas, utan ytterst måste det för statsrådens del bli omdömesfråga vilket fardmedel väljs.

en som

När det gäller anhörig föreligger inte något särskilt problem

om ett beslut föreligger om att vederbörande skall följa med

resan. Enligt det senaste regeringsbeslutet den 13 mars 1997 i ämnet kan ett statsråds make nämligen i vissa fall ersättning statsmedel i

av samband med deltagande tillsammans med statsrådet vid besök i andra stater eller vid viktigare representation Som

m.m.

förutsättning gäller att maken har fått Regeringskansliets uppdrag att

i sammanhanget delta tillsammans med statsrådet.

Ersättning kan betalas uti följande fall:

Ett statsråd har inbjudits att tillsammans med sin make besöka

-

en annan stat. Statsrådet är vård för en gäst som har inbjudits tillsammans med

-

sin make.

Statsrådet har inbjudits att tillsammans med sin make delta i ett -

inhemskt större betydelse.

arrangemang av

Vad som sagts om make gäller enligt beslutet även sambo.

I övrigt bör i fråga både anhöriga och andra inte

om personer, som medföljer som medarbetare åt statsrådet i denna egenskap, gälla att deras deltagande i normalt inte bör medföra att dyrare

resan färdsätt används än om statsrådet och dennes medarbetare åkt ensamma. Undantag kan tänkas gälla t.ex. när säkerhetsskäl gör det påkallat. Även till statsråd kan för hot.

anhöriga vara utsatta Vidare kan det förhålla sig merkostnaden elimineras

så att genom

att de medföljande, exempelvis journalister, betalar för sig.

Överväganden och förslag 43

Om ett statsflygplan eller charterplan aktuell art ändå skall av användas synes hinder inte behöva föreligga mot att statsrådet tillåter anhöriga eller andra än sina medarbetare att följa med planet.

I fråga om betalningen ansluter sig utredningen till den ordning

som

gäller enligt regeringsbeslutet den 12 september 1996 använd-

om

ningen av flygplanen Tp 100 och Tp 102. Där att betalningen

anges skall motsvara vad reguljär fullprisbiljett skulle ha kostat. Om det en är uppenbart att passageraren skulle ha skaffat billigare annars en flygbiljett skall i stället priset för sådan biljett läggas till grund för en beräkningen. Vid enkel resa skall hälften priset för tur- och av en returbiljett tas ut. Om en tjänsteresa kombineras med något annat arrangemang skall en fördelning göras och betalning tas ut efter vad

som är skäligt.

Ett särskilt problem uppställer sig beträffande till och från resor hemorten eller semesterort. Till början bör gälla att annat en en färdsätt än reguljärt flyg, annat allmänt kommunikationsmedel eller eget fordon får användas när säkerhetsskäl gör det påkallat. I övrigt

kan användningen statsflygplan eller chartrat plan t.ex.

av vara motiverat ett statsråd befinner sig semester och måste ändra om

uppgjorda semesterplaner för ett angeläget möte i riket eller

utomlands om annat färdsätt inte står till buds i tid, medför stora tidsförluster eller andra olägenheter. Med hänsyn till statsrådens befogade intresse att leva ett så normalt familjeliv möjligt av som synes en förhållandevis generös bedömning motiverad. Ytterst blir det även här en omdömesfråga för statsrådets del. Avslutningsvis kan erinras om att regeringen och de enskilda statsråden är underkastade det konstitutionella följer ansvar som av regeringsformen. Vidare gäller att reseräkningar, fakturor på charter-

flygningar o. är offentliga handlingar. Kosmadsaspekter och

Övriga relevanta omständigheter beträffande reseverksamheten finns alltså till förfogande för allmän insyn. Härtill kommer att räken-

skaperna inom regeringskansliet granskas utomstående revisorer.

av

När det gäller den praktiska hanteringen det naturligt att

synes frågan om fárdsättet vägs in ett moment i den fortlöpande som planeringen av statsministerns och övriga statsråds arbete. Det får härvid förutsättas att medarbetarna efter eget omdöme inte endast inhämtar statsrådets önskemål utan även för statsrådet, har det som yttersta ansvaret, anmäler eventuella särskilda problem som uppkommer vid val färdsätt. Som exempel kan nämnas det förhållav andet att exceptionella kostnader sig till känna, att kolliderande ger intressen kvarstår i fråga dispositionen visst flygplan eller att om av

speciella svårigheter är för handen anhöriga eller andra än de

om nödvändiga medarbetarna skall medfölja.

44 Överväganden och förslag

.

Det är intresse att enhetliga principer i möjlig mån tillämpas

av

inom regeringskansliet. I detta hänseende bör ett samordningsansvar ligga på Statsrådsberedningen.

4.2¶Rätten att använda

statsflygplanen

Enligt regeringsbeslut den 12 september 1996, Användningen

av flygplanen Tp 100 och Tp 102, skall dessa plan användas för statschefens samt den högsta civila och militära ledningens behov

av snabba och säkra transporter. Utredningen finner inte skäl föreligga att föreslå någon ändringi fråga om denna reglering.

Huvudregeln bör vara att tillgången statsflygplan tillgodoser

de behov som föreligger hos den krets som är behörig att använda sådana plan.

Det kan emellertid knappast undvikas, i framtiden lika litet

som hitintills, att två eller flera i och för sig berättigade personer behöver

samtidigt disponera visst plan. Det kan exempelvis så att

vara någon som är placerad längre ner på turlistan än den reserverat

som visst plan måste binda sig för för vilken det grund

senare en resa, av respektive destinationsorter eller andra skäl t.ex. valör

av resans

är mer motiverat att det aktuella planet används. Härvid framstår det som naturligt att företrädare för dem berörs i samråd

som

kommer fram till den lösning i ett helhetsperspektiv ter sig

som

mest ändamålsenlig. De problem som uppkommit hitintills i

synes allmänhet ha kunnat lösas på detta sätt.

Praktiska skäl talar dock för att en primär turordning gäller de berättigade emellan. En sådan ordning fanns också i det j

intagen

beslut j

som föregick regeringsbeslutet den 12 september 1996.

Någon ändring i sak har inte åsyftats i aktuellt hänseende med det

i

beslutet. Bromma följer därför den l

nya Transportflygenheten på

nämnda turordningen enligt följande:

Statschefen Statsministern Talmannen Utrikesministern

Statsråd med personskydd

Övriga statsråd ÖB

Försvarsgrenschef.

Överväganden och förslag 45

finner inte skäl föreligga ändra huvuddragen i

Utredningen att

denna föreslår i det följande vissa förtydliganden och, i

ordning men

Försvarsmakten, ändring påkallas den nya fråga om en som av

ledningsorganisationen inom högkvarteret.

emellertid bl.a. från Försvarsmakten framhållits att den Det har skulle underlättas turordningen fanns

praktiska tillämpningen om i regeringens beslut om användningen av statsflygplanen.

upptagen har förståelse för denna synpunkt och föreslår därför

Utredningen

för användningen statsflygplanen turord-

att som en riktlinje av en in i regeringsbeslut utredningen föreslår. I den ning tas ett nytt som måste dock beaktas att i det särskilda fallet

praktiska hanteringen

även andra faktorer kan böra påverka turordningen. Under statschefen får i fråga rätten att använda statsflygom

HM Drottningen. Rätten att använda statsflyg-

planen inbegripas

tillkomma myndiga medlemmar det

planen bör också övriga av kungliga huset.

Såvitt kabinetts- och statssekreterare torde ibland finnas

gäller

används, när vederbörande leder en

anledning att statsflygplan t.ex.

eller skall medverka vid ett betydelsefullt samman-

delegationsresa

träde med så kort Varsel eller sådan plats att reguljärt som utsatts alltför tidsödande eller opraktiskt. I de fall som flyg ter sig annars särskilt beslut fattas. Vedersagts nu förutsätter utredningen att

bör då i i turordningshänseende närmast efter börande princip

statsråden. Vad Försvarsmakten förekommer i turordningen

gäller nu

överbefälhavaren försvarsgrenscheferna. De finns följd av senare

inte kvar i den ledningsorganisationen inom högkvarteret.

nya Överbefälhavaren har de chefer i fortsättningen bör

upplyst att som

över statsflygplanen skall förutom överha rätt att förfoga befälhavaren ställföreträdande överbefälhavaren, general- - vara

chefen för ledning krigsförbandsverksamhet i inspektörerna samt av

Försvarsmaktens högkvarter, chefen för ledning av grundorganisationsverksamhet i högkvarteret och chefen för ledning av operativ i Det är överbefålhavaren i och

verksamhet högkvarteret. givet, att

har inom den aktuella kretsen. Det synes

för sig högsta prioriteten

inte erforderligt någon bestämmelse tas in i regeringsbeslutet om att i för de aktuella militära cheferna. Det bör i

turordningen övrigt

ankomma överbefälhavaren att besluta de aktuella stället på om chefernas rätt inom den givna förfoga över statsatt ramen

flygplanen.

Som redan sig utredningen kunna utgå från att, när

angivits anser

avvikelser från äger efter samråd det är motiverat, turordningen rum företrädare för dem berörs. Ytterst får Statsrådsmed som

46 Överväganden och förslag .

beredningen lösa eventuella problem mot bakgrund av en samlad bedömning av alla relevanta fakta. Med den före-

av utredningen slagna organisationen av de särskilda flygtransporterna torde den praktiska betydelsen av prioritetsordningen minska avsevärt.

Det framstår angeläget kommer

som att statsflygplanen till

effektiv användning. I den mån ledig skulle

kapacitet finnas, bör

därför även andra högre verkschefer

departementstjånstemän, m.fl.

använda planen under förutsättning beslut detta färdsätt att om fattats och resenärerna är införstådda med de, även med kort att varsel, kan stå tillbaka för någon är i

som upptagen turordningen.

Kostnaderna får debiteras departementet eller efter

myndigheten

samma normer som gäller för turordningskretsen.

4.3 behovet

Synpunkter av statsflygplan

Som framgår den tidigare redogörelsen har den ökade inter-

av nationaliseringen och det alltmer pressade tidsschema under vilket

många statsråd arbetar ökat behovet smidiga och snabba av transporter. Ett sätt att åstadkomma förutsättningar härför, redan som valts, är att staten ett komplement till reguljärt

som flyg förfogar

över egna, för ändamålet lämpliga, flygplan. Ett av de främsta skälen för att använda är de

statsflygplan

tidsvinster kan göras. Sveriges geografiska i utkanten som läge av

Europa är naturligtvis av betydelse i detta sammanhang. Av central betydelse är också säkerhetsaspekterna, vilka är särskilt för påtagliga

, statschefen, statsministern och de statsråd utöver denne för som - kortare eller längre tid behöver

livvaktsskydd. Utredningen anser att innehav flygplan betydande

av egna ger ett mått av handlingsfrihet och flexibilitet när det gäller åstadkomma att

förutsättningar för dessa flygtransporter. När plan används kan

egna också punktligheten öka; risken minskar för vilka i

förseningar, fråga om reguljärt flyg blivit allt vanligare på tid. Den främsta

senare anledningen härtill torde den kraftigt ökade vilken

vara flygtrafiken,

skapat trängsel i luftrummet. Bevekelsegrunderna för förekomsten

av statsflygplan i andra länder stöd för denna

ger uppfattning.

I syfte att undvika att de är överdimensionerade egna resurserna kan det nödvändigt ibland

vara att komplettera statsflygplanen med

chartrade plan. Med sådan ordning torde den största flexibilien teten åstadkommas. Det är emellertid angeläget statsflygplanen i första hand att utnyttjas maximalt, eftersom kostnaden för inköp

av planen uppgår

till stora belopp. Det är också används

viktigt att planen så mycket

för besättningarna skall kunna upprätthålla sin som möjligt att kompetens.

4.4¶Behovet av föreskrifter om användning

av statsflygplanen och om av charterflyg inom upphandlingen regeringskansliet

nämnts användningen statsflygplanen Tp 100 Som tidigare regleras och 102 i regeringsbeslut den 12 september 1996 bil.

Tp ett , framstår för utredningen klart att sådana föreskrifter Det som behövs. När det för vilka flygplanen får användas gäller resor som i regeringsbeslutet endast att planen får användas för anges "statschefens och den högsta civila och militära ledningens behov

snabba och säkra transporter." av

I linje med detta anser utredningen att några detaljerade regler

för användningen statsflygplanen inte bör uppställas utan att

av avsevärd flexibilitet bör föreligga. Bl.a. för underlätta samordningen planen det ändaatt av synes formulär skapas där beställarna för in de viktigaste

målsenligt att ett ändamål, medföljande tjänstemän och uppgifterna om resan -

tidsschema. Detta formulär bör i fortsättningen alltid användas och normalt finnas tillgängligt hos den har ansvaret för planeringen. som Därmed vinns också den fördelen att insynen i verksamheten underlättas och den kan alltför stor möda utvärderas från att utan tid till annan.

När det gäller upphandling charterflyg anser utredningen att

av den nuvarande ordningen brister i fråga samordning. Den synes om också ha Varit alltför beroende t.ex. personförändringar. Det av finns därför klart behov tydligare regler och ett sammanett av hållande ansvar. I avsnittet 2.1 har redovisats vissa fakta tillgången på charterom plan och olika former för upphandling. Med i denna redogörelse och erfarenheterna under

utgångspunkt gång föreslår utredningen följande ordning för utredningsarbetets

framtiden:

och upphandling charterplan när sådana behövs

Beställning av -

för den statsflygplanen utgör bör göras

att komplettera resurs som samordnat. Till början framstår det härvid klart att bästa effektivitet en som både i och service i förhållande till den

fråga om resursplanering

48 Överväganden och förslag.

berättigade kretsen vinns ansvaret för tillhandahållandet om av

statsflygplanen och beställningen charterflyg är samlat på

av ett ställe. Därav följer att ansvaret naturligen bör samlas inom Försvarsmakten. En följd att ansvaret samlas blir

av att prioritetsordningen

får minskad praktisk betydelse.

4.5 till de särskilda

Förslag organisation av

flygtransporterna samt synpunkter de olika flygplanstyperna och om

eventuellt behov av ytterligare

statsflygplan

Vid de kontakter utredningen har haft med användarna som av statsflygplanen Tp 100 och Tp 102 har del synpunkter framförts en vad gäller bl.a. räckvidd och komfort.

Av promemorian bil. 1 från Statsrådsberedningen framgår att

praktiska svårigheter från nd till uppstått till följd tekniska annan av problem m.m., Vilka sig till känna beträffande de båda ger stats-

flygplanen. En nackdel i fråga tillgänglighet vad gäller Tp 102

om synes vidare att service och reparationer för närvarande inte utförs i vara Sverige. Planet måste därför flygas till USA för under-

nödvändigt

håll. Till följd härav har det förekommit varit drift

att planet ur

under förhållandevis långa tidrymder. Även

fortbildningen av

besättningen sker i USA med de nackdelar detta innebär i fråga om

bl.a. tillgång på besättningar.

Det har också framkommit att Tp 100 i vissa fall upplevs som förhållandevis långsamt 500 km/ och med alltför

marschfart ca h

begränsad räckvidd. Det innebär att mellanlandningar och tankning

kan behövas även för inom Europa. Den förhållandevis transporter låga marschfarten innebär att tidsvinsten blir mindre samt att totalkostnaden framstår hög, eftersom den beräknas timme som per och inte efter tillryggalagd sträcka.

Det är uppenbart att befintliga flygplanstyper inte de

svarar mot behov finns, framför allt vid flygningar avstånd

som på något längre

i Europa. Önskvärda egenskaper är högre marschfart och

längre

räckvidd utan mellanlandning än vad Tp 100 har. Utredningen har på plats 43 konstaterat det finns annan att ett behov särskilda transporter för rikets civila och militära

av högsta

ledning samt att detta behov kommer öka. har

att Utredningen

vidare funnit uppenbara fördelar föreligger sådana transporatt om utsträckning det effektivitetsskäl är motiverat ter i så stor som av med flygplan, ägs staten. Starka skäl talar dess-

genomförs som av

för för särskilda transporter liksom hittills utom att resurser - -

organiseras inom Försvarsmakten. Inom Transportflygenheten på

Bromma finns i dag organisation för detta ändamål,

flygplats en

vilken bör kunna utvecklas. Nödvändig säkerhet och effektivitet uppnås, enligt utredningens bäst med organisation inom Försvarsmakten. Rutiner

mening, en

för säkra finns. Särskilda undersökningar vad avser

att flygplanen

och inhyrda besättningar är inte nöd-

flygplan, bombsökning m.m.

vilket kan fallet när flygplan inhyrs från gång till gång.

vändiga, vara

Resurserna kan även utnyttjas inom Försvarsmakten för försvarets behov. I dag använder både statschefen och regeringen vid vissa tillfällen mindre flygplan för särskilda transporter vid

flygvapnets

belastning. Genom att använda försvarets piloter för stats-

hög

liksom för de särskilda transporterna vid stor belastning

flygplanen

kan samverkansfördelar uppnås. Piloterna är anställda i Försvarsmakten och får denna tjänst nödvändig flygträning för att genom

sin kompetens. Eftersom grundorganisation redan upprätthålla en

finns då Försvarsmaktens piloter får nödvändig träning och samt således kostnad kan ställas till förfogande, anser utredutan extra det och i övrigt bästa sättet för staten att åstad-

ningen att billigaste

komma säker, effektiv och rationell organisation vad avser sären skilda är uppgiften läggs Försvarsmakten. transporter att föreslår därför att Försvarsmakten regeringen

Utredningen av i även fortsättningsvis organisera och genomföra ges uppdrag att

särskilda flygtransporter för rikets högsta civila och militära ledning. Vidare bör Försvarsmakten i uppdrag att planera för utökad ges en

kapacitet. Denna planering bör utgå från följande riktlinjer: Kapaciteten bör ökas. Det kan ske genom att ytterligare flygplan

anskaffas eller flygplan leasas för längre tid. Den senare genom att metoden kan ha den fördelen att ett plans lämplighet kan prövas innan binder sig för gott för detta. Motsvarande gäller när man resursbehovet ökar tillfälligt, t.ex. när Sverige innehar ordmer

förandeskapet i EU.

Försvarsmakten bör välja en typ av flygplan som medger transporter till huvudstäderna inom EU utan mellanlandning. Försvarsmakten skall eftersträva att sådana typer av flygplan väljs där driftssäkerheten är dokumenterad och där huvuddelen av

service och vidareutbildning personal kan utföras i Sverige.

av

50 Överväganden och förslag.

Inriktningen bör vara att minska antalet fabrikat och modeller för att rationalisera underhåll, service och antalet flygplan,

som

kräver specialutbildning piloter.

av

Organisationen bör byggas så att kan utnyttjas

upp resurserna även för andra ändamål än transporter statschefen och

av regeringens medlemmar.

Försvarsmakten skall också ha ansvaret för att tillhandahålla chartrade flygplan när de inte förslår till att till-

egna resurserna

godose efterfrågan flygtransporter. Riktlinjerna för denna

verksamhet bör så utformade att Försvarsmakten i möjlig mån

vara

kan iaktta normala upphandlingsregler jfr upphandlingslagen.

Det är angeläget att ansvaret för transportorganisationen ligger

på tillräckligt hög nivå inom Försvarsmakten och att organisationen

inte blir för sårbar, vid personförändringar.

ex.

Enligt riksdagens beslut om Försvarsmaktens verksamhet för

budgetåret 1998 prop. 1997/98:1, utg.ornr. bet 1997/98FöU1, rskr. 1997/ 98:82, regeringsbeslut 1997-12-18 Försvarsdeparte-

mentet, skall Försvarsmakten under budgetåret påbörja flyttning

av

flygtransportresurserna på Bromma till Uppsala. Enligt Försvarsmaktens planering beräknas flyttningen genomförd i början

vara av år 2000. Mot bakgrund av vad utredningen tidigare anfört föreslås att, sådan flyttning försämrar servicenivån för dem

om en som

använder statsflygplanen, flyttningen ånyo övervägs och eventuellt omprövas i ljuset de förslag utredningen har framfört.

av

Med den utredningen föreslagna organisationen kommer

av tillhandahållandet både statsflygplanen och chartrade flygplan att

av skötas Försvarsmakten. Berättigade äger rätt att beställa

av personer plan och kommer att tillhandahållas sådana. Detta innebär ett

optimalt utnyttjande av flygplansresursema.

Kostnaderna i kronor räknat kan beräknas öka lösning

om en

väljs i linje med vad utredningen har föreslagit. Enligt utredningens uppfattning blir emellertid vid en helhetsbedömning den föreslagna

lösningen den mest kostnadseffektiva jämfört med andra alternativ.

4.6¶Vissa

försäkringsfrågor

Enligt direktiven skall utredningen samråda med Kammarkollegiet

när det gäller passagerares försäkringsskydd och rätt till skade-

ersättning. I regeringsbeslutet 1996-09-12 om användningen flygplanen

av Tp 100 och Tp 102 finns bestämmelser i 13-16 försäk-

om ringsskydd för passagerare och deras rätt till skadeersättning.

Överväganden och förslag 51

I enlighet med föreskrifterna i beslutet har Kammarkollegiet senast 1997-12-08 träffat överenskommelse med Försvarsmakten

ersättningsskyldighet för skada beräknad enligt reglerna i 9 kap.

om

luftfartslagen 1957:297 gällande medföljare på flygplanen Tp 100

och Tp 102 eller ersättande Överenskommelsen för

flygplan. gäller

sådana personer som i 14 och 16 i det nämnda regerings-

avses beslutet.

Utredningen har uppmärksammats på att uttrycket "ersättande

flygplan" avser endast sådant plan som sätts in i stället för Tp 100 eller Tp 102 när dessa är på service eller reparation. Däremot gäller överenskommelsen inte för sådana flygplan som tas i anspråk för att tillgodose behov flygtransporter inte kan täckas med Tp 100

av som och Tp 102. Det nya regeringsbeslut som utredningen föreslår bör kompletteras och förtydligas för det fall att Försvarsmakten använder andra eller flera plan än de nu nämnda för flygtransportema.

Om Försvarsmakten i framtiden leasar flygplan komple-

som ment till de egna torde gälla att Försvarsmakten som huvudman för transporter med ett sådant plan har för jfr 9

ansvar passagerarna

kap. 1 § luftfartslagen. Kammarkollegiet har upplyst att ersättnings-

skyldigheten kan försäkras på motsvarande sätt gäller för

som Försvarsmaktens egna plan. Ytterligare precisering av ansvarsförhållandena torde kunna återfinnas i det kommersiella avtalet mellan ägaren av det leasade planet och Försvarsmakten.

Ägaren ett leasat flygplan kan även tänkas ställa anspråk på

av

kaskoförsäkring planet i fråga. Kammarkollegiet har upplyst att

av

myndigheten har möjlighet att erbjuda s.k. Egendomsskydd, Försäk-

ring av luftfartyg i statlig verksamhet, i ett sådant fall.

1 Bilaga

PM från Statsrådsberedningen, utrikesenheten.

Statsministerns utrikes resor med flyg

Nedan följer beskrivning de rutiner tillämpats vid val

en av som av färdsätt för statsministerns utrikes Beskrivningen har tillämpresor. lighet fr.o.m. oktober 1994 d.v.s. när Ingvar Carlsson tillträdde som statsminister. De har tillämpats sätt för Göran Persson. samma I bilagor visas samtliga utrikes för Ingvar Carlsson och engagemang Göran Persson. De har medfört utomlands har engagemang som resor markerats. Av uppställningen framgår att antalet utrikes resor varit mycket stort. För Ingvar Carlsson uppgick de under knappt två år till 31 st och för Göran Persson 57 st under drygt två år. Utrikes för statsministern planeras i princip med ungefär ett resor

halvårs framförhållning. I praktiken har dock framförhållningen blivit

betydligt kortare. Ändringar i resmål, restider sker hela tiden. EUm.m. medlemskapet har inneburit att inslaget korta besök i EUav huvudstäderna på kort varsel har ökat. Det intensifierade Östersjösamarbetet har haft effekt korta besök görs med kort samma -

framförhållning.

Vid val färdsätt görs följande överväganden: av

Med jämna mellanrum gång i halvåret diskuteras stats- - ca en ministerns utrikesresor med ansvariga RPS/Säk. Syftet med genom-

gången är huvudsakligen att hjälpa RPS i planeringen livvakts-

av skyddet frågor rörande säkerhet vid diskuteras också. men resorna Utfallet dessa diskussioner utgör ett viktigt element i det val av av färdsätt sedan görs på SB. Andra element i prövningen färdsätt som av är snabbhet, flexibilitet vidändrade planer, behov genomgång och av förberedelser under resan samt de ekonomiska aspekterna. Slutsatserna har i stort sett utan undantag varit att samtliga ovanstående faktorer pekat på att bör företas i eget flyg vid resor resan

54 Bilaga 1

inom Europa, vilket normalt betyder något de två statsplan

av som

bl.a. regeringen disponerar.

Vid utanför Europa har prövningen inte alltid givit

resor samma

resultat. Således företog Ingvar Carlsson samtliga sina utomeuropeiska

resor i eget flyg Sydafrika, New York och Jerusalem. Göran Persson

har företagit resor till Kina, Washington och New York två i eget

ggr

flyg. Resor till Guatemala och Chile har däremot företagits med

reguljärt flyg.

I de två sistnämnda fallen var det främst resetekniska skäl

som

avgjorde till förmån för reguljärt flyg. Resa med statsplan hade inneburit övernattning på vägen för besättningen möjlighet till

att ge nödvändig dygnsvila. Restiden hade således blivit avsevärt mycket

längre än med reguljärt flyg och omöjliggjort ett genomförande de

av

program som planerades. Som tidigare framhållits har resorna regelmässigt företagits i något

de två statsplan som regeringen disponerar. För statsministern har av det i allmänhet inneburit resa med Gulfstream-planet utanför Norden och i övrigt ömsom SAAB 340 och Gulfstream inom Norden.

I ett antal fall har det dock visat sig att regeringens plan inte varit tillgängliga för planerad l de allra flesta fallen har detta berott

en resa.

på tekniska problem med Gulfstream-planet eller att planerad

en service på planet inte blivit klar i tid. I ett fall Göran Perssons till

- resa New York i okt/ 1997 det i relativt god tid i förväg känt

nov - var att

statsplanet inte skulle kunna utnyttjas. Nedan följer redovisning

en av de olika tillfällen som flygplan därför hyrts in och orsaken till detta:

1995-01-26 Resa till Zürich, deltagande i World Economic

Forum Gulfstream drabbad tekniskt fel,

- av

SAAB 340 användes kungahuset

av 1995-11-06-07 Resa till Tel Aviv, t.o.r. med anledning

av

prem. min. Rabins begravning Gulfstream

-

drabbad tekniskt fel dagen före

av avresa. 1996-06-20 Resa till Florens, EU-toppmöte Gulfstream

-

drabbad tekniskt fel dagen före

av avresa,

SAAB 340 användes även för Florensresa

sammanlagt 20 personer deltog.

1996-10-24 och 27 Resa till Reykjavik och New York

-

Gulfstream inte klar i beräknad tid från årlig

översyn, meddelat med två dagars varsel. 1996-12-25 Anslutningsresa Malmö London i samband

-

med besök i Guatemala, reguljär förbindelse

Bilaga 1 55

saknades, resan fortsattes med reguljärflyg från

London, regeringsplanen tillgängliga juldagen.

1997-04-21 Resa till Mariehamn t.o.r.för Östersjömöte

militärt får landa Åland.

luftfartyg

1997-04-14 Resa till Helsingfors t.o.r., samtal med Finlands statsminister Kungahuset använde ena

planet, det andra drabbades av tekniskt fel dagen före avresa. 1997-10-29 och 11-04 Resa till New York t.o.r., samtal med FN:s gen.sekr. Gulfstream ordinarie tek-

m.m. -

nisk översyn.

1997-11-12 Resa till London t o samtal med Stobritanniens premiärminister Gulfstream

drabbades tekniskt fel dagen före avresa, ett

av användande SAAB 340 hade inneburit att

av programmet i London inte hade kunnat

genomföras som planerat.

I samtliga ovanstående fall visade det sig inte vara ett möjligt alternativ att använda regeringens SAAB 340. Detta plan saknade i vissa fall de tekniska förutsättningarna för att kunna genomföra flygningen eller var för långsamt. Eftersom det ofta med mycket kort varsel stod klart att Gulfstream-planet inte kunde användas, det inte möjligt att anpassa

var programmet i det land besöktes till det långsammare färdsättet. som

Vid upphandling inhyrt plan har tillämpats:

av Vid de första fall inhyrning rum 1995 och 1996 av som e förmedlades denna tjänst de för regeringsföljandelanet ansvariga F 16.

av

Framförhållningen extremt kort och möjliggjorde inte någon nor-

var

mal upphandling. Dessutom gjordes bedömningen att det av säker-

hetsskäl inte var lämpligt att göra en alltför vid förfrågan. I samband med personalbyte under 1996 bland de för regeringens

flygtjänst ansvariga på F 16 försvann möjligheten att på samma sätt

tidigare få förmedlat inhyrning privata plan. SB:s utrikesenhet som av

gjorde i förebyggande syfte viss kartläggning marknaden för

en av förmedling privata plan. Det visade sig därvid att en del av de av flygmäklare kontaktades använde förfrågan från SB på ett mindre som lämpligt sätt. Man gjorde reklam" för att statsministern planerade att

utnyttja det företaget. I ljuset detta gjordes bedömningen att en

egna av

speciell flygrnäklare borde användas för upphandling de aktuella

av tjänsterna. Till denna mäklarñrma Dunells hade den tjänsteman

- -

flyttat som tidigare ansvarat för bokningsverksamheten för regerings-

planen på F 16. Det aktuella förfaringssättet ansågs utgöra viss

en garanti för att kunskapen hur statsministern färdades inte skulle

om

spridas på ett ur säkerhetssynpunkt olämpligt sätt. Som framgår ovanstående uppräkning framförhållningen vid

av var

inhyrning av privata plan utomordentligt kort. Det handlade att

om rädda viktig hade fått ställas in. Normal upphand-

en resa som annars lingsprocedur med tre anbud kunde då inte följas eftersom det ofta helt enkelt inte fanns än ett alternativ att tillgå.

mer

Vad gäller New York-resan i okt/nov-97 fanns tidigare nämnts

som

en något längre framförhållning. Mot bakgrund de tidigare nämnda

av dåliga erfarenheterna med andra mäklare ombads Dunells att begära in tre anbud Vilka sedan prövades SB. Lägsta tillgängliga anbud

av antogs.

Sammanfattande bedömning:

Sveriges statsminister har i och med vårt EU-medlemskap och

en aktivering av Östersjösamarbetet kommit att behöva resa i ännu

en

större utsträckning än tidigare. Arrangemanget med flygplan

som statsministern kan utnyttja för detta ändamål har blivit förutsättning för

en att ett intensivt utbyte med främst länder på vår kontinent skall

egen

kunna genomföras.

Ordningen med regeringsplan har i många stycke fungerat utmärkt

inte minst eftersom statsministern har prioriterad och

- en ställning

endast är förhindrad att utnyttja planen när kungafamiljen behöver

disponera dem.

Svagheten i systemet är att det är känsligt för störningar. Oftast är det enda möjliga alternativet för statsministern utnyttja det

att

snabbgående Gulfstreamplanet. När tekniska problem uppstår vilket

-

är oundvikligt finns ingen bra "back-up"-möjlighet. Detta problem

kommer ytterligare att accentueras när Sverige övertar ordförandeskapet för EU under första halvåret 2001 och det därmed

samman-

hängande deltagandet i den s.k. trojkan under de två halvårsperioder som ligger kring ordförandeperioden.

Lars Danielsson

Bilaga I 57

Carlssons utrikes aktiviteter 1994-10-07 1996-03-21

Ingvar -

Datum med fet stil utrikes resa.

7 oktober Överläggningar och middag med Luxemburgs

premiärminister Jacques Santer i Stockholm.

i SPD:s valrörelseavslutning i Berlin

14 oktober Deltagande

15-16 oktober i möte med The Commission on

Deltagande

Global Governance i Geneve

17-18 oktober Besök i Norge för överläggningar med statsminister Gro Harlem Brundtland

november Besök och överläggningar med Lettlands 22 av

premiärminister Maris GaiJis

november Besök i för överläggningar med

30 Köpenhamn

Danmarks statsminister Poul Nyrup Rasmussen

5-6 december i ESK:s toppmöte i Budapest. I

Deltagande

anslutning till mötet bilaterala samtal med från Estland, Lettland, Litauen och

presidenterna Makedonien premiärministrarna från

samt Belgien och Canada.

7-8 december i ESP:s partiledarmöte i Essen

Deltagande

9-10 december Deltagande i EU:s toppmöte i Essen

12 december Besök och överläggningar med av Yassir Arafat och Shirnon Peres

fredspristagarna

14-15 december Besök i för överläggningar med presi-

Helsingfors

dent Martti Ahtisaari och statsminister Esko Aho

58 Bilaga 1

12-13 januari Besök och med FN:s

av överläggningar

generalsekreterare Boutros Boutros-Ghali 13 januari Samtal med Frankrikes utrikesminister Alain

Juppé

17 januari Samtal med talmannen i

Europarådets parlamentariska församling, Miguel Martinez

26-29 januari Deltagande i World Economic Forum i Davos

29 januari Nordiskt statsministermöte i

Köpenhamn

1-2 februari Besök i London för samtal med Storbritanniens premiärminister John Major samt utrikesminister

Douglas Hurd

9 februari Samtal med Ungerns utrikesminister

14 februari Samtal med Storbritanniens utrikesminister

Douglas Hurd

14 februari Samtal med Rysslands utrikesminister

18-24 februari Besök i Sydafrika och Namibia för

överläggningar

med president Nelson Mandela och

president

Sam Nujoma

26-28 februari Deltagande i Nordiska rådets session i

Reykjavik

1 mars Deltagande i ACC Forum i Wien samtal samt med förbundskansler Franz Vranitzky

6-7 mars Deltagande i ESP:s i Barcelona

kongress

8 mars Samtal med IMF-chefen Camdessus

8mars Samtal med rektorn för FN-universitetet de Souza

Bilaga 1 59

Deltagande i sociala toppmötet i Köpenhamn. I

11-12 mars anslutning till mötet bilaterala samtal med

presidenterna från Bulgarien, Etiopien, Ukraina

och Colombia samt premiärministrarna från

Mongoliet, Luxemburg och Bangladesh. Nordiskt toppmöte med Sydafrikas president samt lunch

för ett antal latinamerikanska presidenter

13-17 Besök och överläggningar med Ugandas

mars av

president Museveni

Överläggningar med Polens president Lech

29 mars Walesa

Samtal med den ryske presidentens MR-rådgivare

29 mars

Kovaljov

4 april Besök i Estland för överläggningar med premiär-

minister Tarand, president Men samt regeringsbildaren Vähi

6 april Besök i Litauen för överläggningar med premiär-

minister Slezevicius och president Brasauskas

11 april Samtal med Australiens utrikesminister Evans

18-19 april Besök i Ryssland för överläggningar med president Jeltsin, premiärminister Tjernomyrdin

och talmannen Rybkin

27 april Överläggningar med Finlands statsminister

Lipponen

3 maj Samtal med Luxemburgs utrikesminister Poos

8 maj Lunchsamtal med ordföranden i Portugals

socialistparti Guterres

9 maj Lunch för EU-ambassadörerna i Stockholm

60 Bilaga 1

12 maj Samtal med ordföranden i EU-kommissionen Santer

17 maj Besök i Tyskland för överläggningar med

förbundskansler Kohl samt SPD-ledaren

Scharping

19 maj Besök i Lettland för överläggningar med premiärminister Gailis och president Ulmanis

29 maj Överläggningar med Portugals premiärminister

Cavaco Silva

29 maj Samtal med Europaminister

Schleswig-Holsteins

Gerd Walter

7 juni Överläggningar med Vietnams premiärminister

Vo Van Kiet

9 juni Arbetsmiddag med EU:s stats- och

regeringschefer i Paris

13 juni Lunch med FN:s flyktingskommissarie Sadako

Ogata

16 juni Samtal med Ungerns premiärminister Gyula

Horn i Budapest i samband med lOKzs möte

17 juni Samtal med PLO:s "utrikesminister" F eisal Husseini och Israels vice utrikesminister Yossi Beilin

25 juni Deltagande i ESP:s partiledarmöte i Valbonne,

Frankrike

26-27 juni Deltagande i EU:s toppmöte i Cannes

28 juni Besök i Strasbourg samt anförande i

Europarådets parlamentariska församling

Bilaga 1 61

29 juni Samtal med Kinas Vice premiärminister Li

Lanqing

14-16 Nordiskt statsministermöte på Grönland

augusti

11 september överläggningar med Estlands president Lennart Meri

22-23 Informellt EU-regeringschefsmöte på Mallorca

september

2 oktober Lunch med Europaparlamentets talman Klaus Hänsch

10-11 oktober Deltagande i SAMAK:s ordförandemöte i

Helsingfors

13 oktober Deltagande i tyska SPDzs jubileumsmanifestation

i Bonn med anledning av FN:s SO-årsjubileum

16 oktober Överläggningar med Lettlands president Guntis Ulrnanis

19 oktober Anförande Utrikespolitiska institutet med

anledning av FN:s SO-årsjubileum

20-24 oktober Besök i New York med anledning FN:s 50av årsjubileum. Möte med kommissionen för globalt samarbete. Möte med ordförandena iYale / Ford-

Camegiekommissionen. Samtal med FN:s

samt

generalsekreterare. Bilaterala samtal med

presidenterna från Mexico och Brasilien, premiärministrama från Canada och Pakistan ordföranden i PLO. Möte mellan de samt nordiska statsministrarna och Sydafrikas president. Reformtoppmöte med 16 stats- och

regeringschefer. Anförande Council

on F oregin Relations.

2 november Samtal med Finlands president Martti Ahitsaari

62 Bilaga I

6 november Deltagande i begravning premiärminister

av

Rabin ijerusalem. Samtal med t f premiärminister

Peres.

12-14 november Deltagande i Nordiska rådets session i Kuopio, Finland. Nordiskt statsrninisterrnöte. 14 november Middag för styrelsen för IDEA i Sagerska huset

21 november Överläggningar med Lettlands president Algirdas Brazauskas

4 december Anförande på norska Nobelinstitutet i Oslo samt middag med statsminister Gro Harlem Brundtland

7 december Arbetslunch med EU-ambassadörerna i Stockholm

8 december Överläggningar med Spaniens premiärminister

Felipe Gonzalez inför EU-toppmötet

12 december Lunch med fredspristagaren Joseph Rotblat och

sekr. för Pugwashrörelsen

gen

14 december Deltagande i ESPzs partiledarmöte i Madrid

14 december Deltagande vid presentation den spanska

av

översättningen av kommissionsrapporten

15-16 december Deltagande i EU:s toppmöte i Madrid

11-12 januari SAMAK:s ordförandemöte i Stockholm

16 januari Samtal med Italiens utrikesminister Susanna

Agnelli

25 januari Samtal med ordföranden i Lettlands socialdemokratiska parti

SOJ 1998:81 Bilaga 1 63

29 januari Samtal med Israels samordningsminister Yossi

Beilin

30 januari Överläggningar med Palestinas president Yassir

Arafat

30 januari Anförande säkerhetspolitik Folk och

om

Försvar, Sälen

5 februari Överläggningar med Ungerns premiärminister Gyula Horn

14-15 februari Besök i London för ordförandemöte i

kommissionen för globalt samarbete samt anförande på svensk-brittiska handelskammaren

22 februari Samtal med ministerpresidenten i delstaten

Sachsen Kurt Biedenkopf

26 februari Samtal med Burundis premiärminister Antoine

Nduwayo

Nordiska rådets temasession i Köpenhamn. 4-5 mars

Samtal med Danmarks statsminister Poul Nuryp

Rasmussen

Göran Perssons utrikes aktiviteter 1996-03-22 1998-05-17

- Datum med fet stil utrikes resa.

28-29 ESP-partiledarmöte samt möte med Europeiska

mars

Rådet Turin

Besök i Estland för samtal med president Meri 10 apr

och premiärminister Vähi

Besök i Danmark för överläggningar med

17 apr

statsminister Nyrup Rasmussen

64 Bilaga 1

24 apr Besök i Finland för samtal med president

Ahtisaari och överläggningar med statsminister

Lipponen

26 apr Överläggningar i Stockholm med EU-

komrnissionens president Santer 2 maj Överläggningar i Stockholm med Rysslands

premiärminister emomyrdin

3-4 maj Östersjöländernas regeringschefskonferens i Visby

8 maj Överläggningar i Stockholm med Pakistans

premiärminister Bhutto

13 maj Samtal i Stockholm med Shanghais borgmästare

Xu

13 maj Samtal i Stockholm med Bolivias president

Sanchez de Lozada

13 maj Besök i Norge för överläggningar med

statsminister Gro Harlem Brundtland

15 maj Arbetslunch i Stockholm med ESP:s ordförande

Rudolf Scharping

19-20 maj Besök i Portugal för överläggningar med

premiärminister Guterres samt anförande på

svensk- portugisiska handelskammaren

20-21 maj Besök i Frankrike för samtal med president

Chirac samt arbetslunch med premiärminister

Juppé

29 maj Samtal i Stockholm med Norges statsminister

Gro Harlem Brundtland

30 maj Arbetslunch i Stockholm med Makedoniens

president Gligorov

Bilaga 1 65

30 maj Samtal i Stockholm med OAU:s general-

sekreterare Salim

31 maj överläggningar på Harpsund med Finlands

statsminister Lipponen

1 juni överläggningar på Harpsund med Belgiens premiärminister Dehaene

3 juni Besök i Lettland för samtal med president

Ulmanis samt överläggningar med premiär-

minister Skele

4 juni Överläggningar i Stockholm med Singapores

premiärminister Goh

5 juni Samtal i Stockholm med Kinas vice premiär-

minister Zou 5 Möte med de utländska Stockholms-

ambassadörerna 11 juni Lunch med EU-ambassadörema i Stockholm

inför toppmötet i Florens 14 juni Föredragning inför EU-nämnden inför

toppmötet i Florens

14 juni Besök i Litauen för överläggningar med

premiärminister Stankevicius

20-22 ESP-partiledarmöte samt Europeiska rådets möte

i juni Florens 22 juni Samtal i Florens med Litauens president

Brazauskas 28 juni Redovisning inför EU-nämnden efter toppmötet

i Florens

3 18-1114

66 Bilaga 1

1 juli Besök i Tyskland för överläggningar med

förbundskansler Kohl

5 aug Samtal i Stockholm med Estlands president Meri

5-6 aug Besök i Washington för samtal med USA:s

president Clinton

7 aug Besök i Helsingfors för överläggningar med

Finlands statsminister Lipponen

26 aug Nordiskt statsministermöte i Helsingfors

29 aug Arbetsmiddag i Stockholm med Estlands

premiärminister Vähi

5 sept Samtal i Stockholm med Ukrainas utrikesminister Udovenko

12 sept Samtal i Stockholm med Norges utrikesminister Godal

19-20 sept Besök i Warszawa för överlä med Polens

ar premiärministeru v n Cimoszewiczu o och samtal med president Kwasniewski

21-24 sept Besök på Island för överläggningar med statsminister David Oddsson

24-26 sept Besök i New York för anförande på Foreign Policy Associadon, anförande i FN:s generalförsamling och samtal med FN:s generalsekreterare Boutros Ghali, Bosniens

president Izetbegovic, Colombias president Samper samt Sloveniens premiärminister

Dmovsek

30 sept Samtal i Stockholm med Europaparlamentets talman Hänsch

1 okt Samtal i Stockholm med Ungerns president Göncz

Bilaga 1 67

2 okt EU-tal Olof Palmes Internationella Centrum i Stockholm

50kt ESP-partiledarmöte samt extra EU-toppmöte i

Dublin

10 okt Redovisning i riksdagen efter EU:s

extra toppmöte i Dublin

14 okt SAMAK:s ordförandemöte i Helsingfors

29-30 okt Besök i Moskva för överläggningar med

Rysslands premiärminister Tjernomyrdin och

samtal med presidentens stabschef Tjubais

2-7 nov Besök i Kina för överläggningar med premiärminister Li Peng samt samtal med president jiang

Zemin och Shanghais borgmästare Xu Kuangdi

7-9 nov Besök i Hongkong för anförande på svenska handelskammaren samt samtal med guvernör Patten

13 nov Samtal i Stockholm med Sydafrikas vicepresident Mbeki

26 Överläggningar i Stockholm med Irlands premiärnov minister Bruton

26 nov Överläggningar i Stockholm med Norges statsminister Jagland

2-3 dec Deltagande i OSSE:s toppmöte i Lissabon och samtal med Estlands president Meri

6 dec Föredragning i EU-nämnden inför EU:s

toppmöte i Dublin

6 dec Samtal med Szt Petersburgs borgmästare Jakovlev

11 dec Lunch med EU-ambassadörema i Stockholm

inför EU:s toppmöte

12-14 dec ESP-partiledarmöte samt EU:s toppmöte i

Dublin 14 dec Samtal i Dublin med Lettlands premiärminister

Skele 17 dec Information till riksdagen om EU-toppmötet i

Dublin 25-31 dec Besök i Guatemala för deltagande vid fredsavtals-

undertecknandet

1997 8jan Samtal med kinesiska dissidenter 8jan Samtal med Nederländernas utrikesminister

van Mierlo

14 jan Besök i Haag för överläggningar med premiär-

minister Kok 16-17 jan SAMAK:s årsmöte i Oslo 28 jan Samtal med Frankrikes utrikesminister

de Charette 29 jan Samtal med det polska utrikesutskottets

ordförande Geremek 3 febr Besök i Wien för överläggningar med förbunds-

Klima och samtal med president Klestil

kansler

3-4 febr Besök i Luxemburg för överläggningar med premiärminister Juncker

10 febr Överläggningar i Stockholm med Litauens

premiärminister Vagnorius

11 febr Informell arbetsmiddag i Stockholm med

Finlands statsminister Lipponen 25-26 Besök i Bosnien för samtal med president- och

febr ministerrådet samt den svenska bataljonen 28 febr Samtal i Stockholm med Estlands president Meri 11 mar Samtal i Stockholm med generalsekr i World

Jewish Congress, Isaac Singer

25-26 mars Besök i Rom för samtal med premiärminister

Prodi och PDS-ledaren DAlema 3 apr Överläggningar i Stockholm med Sloveniens

premiärminister Drnovsek

9 apr Överläggningar i Stockholm med Lettlands

premiärminister Skele

11 apr Samtal i Stockholm med Kinas vice premiär-

minister Wu Bangguo 15 apr Överläggningar i Stockholm med Estlands

premiärminister Siiman

15 apr Samtal i Stockholm med Irlands president

Robinson 16 apr Anförande på Östersjöseminarium i Tammerfors 21 apr Deltagande i SAMAK-seminarium Östersjö-

om

frågor i Mariehamn 14 maj överläggningar i Stockholm med Polens premiär-

minister Cirnoszewicz

4 18-1114

70 Bilaga 1

20 maj Överläggningar i Stockholm med Islands stats-

minister Oddsson

23 maj Informellt EU-toppmöte i Noordwijk,

Nederländerna

26 maj Samtal Harpsund med ryska federationsrådets

talman Strojev

4 juni Överläggningar i Stockholm med Greklands

premiärminister Simitis

5 juni Överläggningar i Malmö med Nederländemas

premiärminister Kok

5-7 juni ESP-kongress i Malmö samt samtal med

Storbritanniens premiärminister Blair och

Frankrikes premiärminister Jospin

9 juni Arbetslunch med Stockholms EU-ambassadörer

inför EU-toppmötet

13 juni Föredragning för EU-nämnden inför EU-

toppmötet i Amsterdam

15-17 ESP-partiledarmöte samt EU-toppmöte i

Amsterdam juni

18 juni Invigning Sverighuset i Szt Petersburg

av

26 juni Nordiskt statsministermöte i Bergen samt

nordiskt möte med Japans premiärminister

Hashimoto

8-9 NATO /EAPR-toppmöte i Madrid

Besök i Polen Wroclaw-området för besiktning

7 aug

översvämningskatastrof tillsammans med

av

premiärminister Cimoszewicz

10 Överläggningar på Harpsund med FN:s

aug

generalsekreterare Annan

24 Överläggningar på Harpsund med Luxemburgs

aug

premiärminister juncker

Arbetslunch i Stockholm med Schweiz°s 25 aug

president Koller

4-5 sept Besök i Lausanne i samband med Stockholms kandidatur till sommar-OS 2004

Överläggningar i Stockholm med Spaniens

17 sep

premiärminister Aznar

22 sep Besök i Bryssel för samtal med EUkommissionens ordförande Santer och NATO:s

generalsekreterare Solana

24 Samtal i Stockholm med Österrikes president sep Klestil

10 okt Besök i Strasbourg för deltagande i Europarådets

toppmöte samt bilaterala samtal med Tjeckiens president Havel, Ukrainas president Kutjma och

Irlands premiärminister Ahern

14 okt Samtal i Stockholm med Turkiets Vice premiärminister Ecevit

20 okt Överläggningar i Stockholm med Lettlands

premiärminister Krasts

23 okt Samtal i Stockholm med Bosnien-samordnaren

Westendorp

23 okt Anförande i Stockholm vid Europeiska

Investeringsbankens Östersjöseminarium

72 Bilaga 1

30 okt-4 nov Besök i New York för samtal med FN:s general-

sekreterare samt anföranden och möten Wall Street mm

Besök i Helsingfors för nordiskt och nordisk-

9-10 nov

baltiskt statsministermöte samt deltagande i Nordiska rådets session

Besök i London för överläggningar med premiär-

12 nov

minister Blair

20-21 nov ESP-partiledarmöte samt extra EU-toppmöte om

sysselsättning i Luxemburg

Överläggningar i Stockholm med Lettlands

24 nov

president Ulrnanis

2-4 dec Överläggningar m m i Stockholm med Rysslands

president Jeltsin

5 dec Föredragning för EU-nämnden inför EU-

toppmötet i Luxemburg

8 dec Arbetslunch i Stockholm med Luxemburgs

premiärminister juncker inför EU-toppmötet

8 dec Möte med EU-ambassadörema i Stockholm inför

EU- toppmötet

9 dec Besök i Paris för överläggningar med Frankrikes

premiärminister jospin

11-13 dec ESP-partiledarmöte samt EU-toppmöte i Luxemburg

16 dec Regeringskonferens IT i Tallinn

om

17 dec Redogörelse i riksdagen för EU-toppmötet i

Luxemburg

Bilaga 1 73

3-8 jan Besök i Chile

14 jan Deltagande i SAMAK:s ordförandemöte i

Helsingfors

16 jan Samtal i Stockholm med FR Jugoslaviens inrikesminister Sokolovic

19 jan Samtal i Stockholm med NATO:s generalsekreterare Solana

22-23 jan Deltagande i Östersjötoppmöte i Riga. Bilaterala

samtal med Rysslands premiärminister Tjernomyrdin och Lettlands president Ulmanis

28 jan Besök i St. Petersburg med bl.a. samtal med Vice

premiärminister Bulgak, Leningrad läns guvernör Gustov och St. Petersburgs borgmästare jakovlev

28 jan Arbetsmiddag i Stockholm med EUkommissionären Kinnock

30 jan Samtal i Stockholm med den amerikanske FNambassadören Richardson

2 febr Samtal i Stockholm med Storbritanniens vice

premiärminister Prescott

11 febr Samtal i Stockholm med talmanspresidiet i Danmarks riksdag

23-24 febr Besök i Ungern för med

överläggningar premiär-

minister Horn, samtal med president Göncz och talmannen

26 febr Anförande vid Nordiska rådets miljökonferens i

Göteborg

74 Bilaga 1

överläggningar i Stockholm med Österrikes 2 mars förbundskansler Klima

Samtal i Stockholm med ordföranden för 2 mars Estlands socialdemokrater Tarand

Överläggningar i Stockholm med Portugals

2 mars

premiärminister Guterres

4 Besök i Polen för överläggningar med mars norra

premiärminister Buzek m m.

Samtal i Stockholm med EU-kommissionären 9 mars

Bjerregaard

Samtal i Stockholm med ordföranden i 10 mars Europeiska revisionsrätten Friedmann

Överläggningar i Stockholm med Norges

24 mars statsminister Bondevik

Samtal i Stockholm med den kinesiske 26 mars

regimkritikern Wei jingsheng

Besök och anförande på Sida 31 mars

Deltagande i toppmötet EU-Asien i London 2-4 apr

7-9 Deltagande i ESP:s partjledarmöte i London samt apr samtal med företrädare för brittiska regeringen, Labour och TUC

Besök i Riga för samtal med Lettlands president 15 apr Ulmanis och premiärminister Krasts

Samtal i Stockholm med Sydafrikas talman 16 apr Ginwala

Överläggningar i Stockholm med Bosniens 21 apr ministerråd

Bilaga 1 75

26 Anförande vid firande Israels SO-års dag i apr av Stockholm

2-3 maj Deltagande i rådsmöte stats- och

regeringschefsnivå i Bryssel rörande EMU

5 maj Samtal i Stockholm med Italiens president Scalforo

7 maj Inledningsanförande på Stockholmsmötet om

The Holocaust".

8 maj Samtal i Stockholm med Kataloniens president

Pujol

8 maj Samtal i Stockholm med Cypern-medlaren Richard Holbrooke

11 maj Överläggningar i Stockholm med Finlands statsminister Lipponen

14 maj Samtal i Stockholm med Chiles utrikesminister Insulza

17 maj Samtal i Oslo med ordf i Israels Labourparti Barak

17 maj Deltagande i Socialistinternationalens rådsmöte i Oslo

2 Bilaga

PM från Utrikesdepartementet, Planeringsstabens Kansli.

Statsrådens behov att flyga med regeringsplan eller chartrade av plan, hur påverkas det internationaliseringen och Sveriges EUav medlemskap

Inledningsvis reflektion kunde ett citat Ingvar Carlsson: en som vara av Den absolut största skillnaden mellan att statsråd øeb låt saga vara nu - oss på Erlanders tid är att tempot øebmängdeninformationbar ökat så enormt øebbela tiden accelererar. -

Sammanfattning

Statsråden gör tveklöst fler utlandsresor än tidigare. Det år framför nu allt EU-medlemskapet även ett ökat svenskt deltagande i annat men internationellt samarbete är orsaken till att de svenska statsråden som oftare måste ut och sammanträffa med kolleger i andra länder. resa En fortsatt ökning resefrekvensen kan förutses. Ett maximum av

uppnås först tre år, då Sverige innehar ordförandeskapet i EU.

om Statsråden har välfyllda kalendrar och i många fall är det omöjligt att klara obligatoriska och utlovade engagemang med de ambitioner som -

föreligger om bara reguljära flygförbindelser utnyttjas.

- Det är därför helt klart att behovet särskilda flygplan har ökat av och kommer att fortsätta öka. På följande sidor tas nedanstående frågor upp: Vilken inverkan bar Sverigesintrade i E U baft Vad kommer det svenska EU-orølfárandeskapet att innebära

Vilka andra exempelfinns på ökad internationalisering

Kommer resandet att öka eller bar maximum nåtts När behöver statsråden använda regeringsplaneller ebartradefbgvlan

Till dokumentet bifogas sammanställning utrikesministerns resor en av och besök under 1996 och 1997.

Vilken inverkan har Sveriges inträde i EU haft

Sveriges inträde i Europeiska unionen har inneburit att statsråden måste göra avsevärt fler utlandsresor än de gjorde tidigare. Utrikesministerns har dessutom blivit mer EU-inniktat och hon

reseprogram hinner bara göra ett fåtal utomeuropeiska resor per år.

Statsministern, utrikesministern och normalt även finansministern deltar i Europeiska rådets möten. Ordinarie möten äger rum i slutet av varje ordförandeskap, dvs två gånger per år, men det år inte ovanligt att extra möten inkallas. Denna vår, under brittiskt ordförandeskap, år hittills fyra möten inbokade i Bryssel, London och Cardiff.

Utrikes-, finans- och jordbruksministrarna deltar och en för sig

var

i ett ordinarie ministermöte med EU-kollegorna varje månad. Övriga statsråd försvarsministrarna möts normalt två gånger per år.

utom

Ministermötena hålls oftast i Bryssel under tre årets månader

men av

hålls de i Luxemburg dit reguljärflygförbindelsema är mycket dåliga.

Till detta kommer ett femtontal informella ministerrnöten per år

äger i ordförandelandet, ofta på mindre orter dit Hygsom rum förbindelserna kan Ministermöten kan dessutom i krislägen

vara behöva sammankallas oftast i Bryssel med kort varsel. Vidare

- förväntas utrikesministern delta i EU:s möten med tredje länder, t.ex. SADC och ASEM/ASEAN, kan äga i Afrika och i Asien.

som rum

Medlemskapet har också medfört ett relativt extensivt resande till olika EU-medlemslånder och kandidatländema inte att förglömma.

-

Vad kommer det svenska EU-ordtörandeskapet att innebära

När Sverige är ordförande i EU under det första halvåret 2001 kommer de svenska statsråden att leda sina respektive fackministerråd i Bryssel. EU-ordförandeskapet kommer alltså att medföra ännu högre krav på närvaro på olika EU-möten och därmed fler

resor.

Detta gäller INTE bara de månader Sverige är ordförande utan i

sex själva verket under ett och ett halvt år. Från den l år 2000 till den 31 december 2001 ingår Sverige i den s.k. trojkan som består av EU:s

föregående, nuvarande och efterföljande ordförandeskap.

Varje ordförandeskap inleds med en rundresa till övriga medlemsländer för presentation landets för de kommande

en av program sex månaderna. Många svenska statsråd ska alltså besöka sina respektive

EU-kollegor strax före eller i början av ordförandeskapsperioden.

På utrikesministern kommer särskilda krav att ställas eftersom denne kommer att ingå i trojkan. Utrikesministern kan, med kort

Bilaga 2 79

varsel, komma behöva till trojka-möten och andra möten som att resa berör utrikes- och på grund någon akut oroshärd.

säkerhetspolitiken av

Ofta ministerrådet åt trojkan till olika krishärdar för att uppdrar att resa framföra budskap eller förhandla på EU:s vägnar. Därutöver kommer utrikesministern behöva besöka Europaparlamentet i Bryssel och att genomföra förberedande inför Euro-

Strasbourg samt troligtvis resor

peiska rådets möten. För statsråd kommer resandet också att öka i samband med

övriga

konflikter uppstår på olika sakornråden, konsultationer med som kommissionen och framträdanden i Europaparlamentet plenar och

utskott.

Förhandlingarna utvidgningen EU befinner sig i ett avgör-

om av ande skede under den tid Sverige är ordförande. Man bör därför som från svenska statsråd måste göra ett antal till kandiutgå att resor datlånder. Några utlandsresor faller bort under de månader som Sverige är sex ordförande. Under den perioden ska nämligen de informellaminister-

mötena hållas i Sverige.

Vilka andra exempel finns på ökad internationalisering

Det finns lång rad internationella organisationer där Sverige år aktiv en medlem vilket kräver närvaro möten utomlands. Det skulle föra för räkna dem alla, bland dem tillkommit under långt att upp men som tid kan nämnas Parirzerxkap för och Eumat/antixka partnersenare fred

søêapxrådet.

Tendensen är även här mötesverksamheten hela tiden acceleatt - rerar.

Dessutom har Sveriges politiska prioritering av Östersjöregionen

gjort resandet till dessa länder har intensiñerats högst avsevärt. att

Kommer resandet att öka eller har maximum nåtts

Den maximala resefrekvensen kan inte sägas vara uppnådd idag, resandet bedöms fortsätta att öka fram till år 2001 då Sverige är ordförande i EU. Det går inte kvantifiera resebehovets ökning i absoluta tal, men att mycket talar för införskaffar ytterligare ett regeringsplan så att om man kommer det bli väl utnyttjat -i synnerhet under andra halvåret 2000 att

80 Bilaga

och hela år 2001. Då ingår Sverige i EU-trojkan och alla statsråd

kommer mycket än vanligt.

att resa mer

När behöver statsråden använda sig regeringsplan eller av chartrade flygplan

Det omfattande och ökande kravet på närvaro utomlands vid olika tillfällen i förhållande till tillgänglig tid medför att statsråden behöver kunna med särskilda flygplan. Regeringsplan eller chartrade resa flygplan måste användas när ministerns agenda kräver det:

0 när ett engagemang inte skulle kunna genomföras annars 0 när det innebär stora tidsvinster, t.ex. möten hålls sådana om tider att reguljärflygets tidtabeller inte och skulle passar man annars förlora värdfull arbetstid

0 när ett besök eller ett möte bestäms med kort varsel

0 när kommunikationerna är dåliga eller obefintliga för viss en resrutt

Är dessutom och kan med i

delegationerna stora resa regeringsplanet

måste detta tas med i beräkningen den totala kostnaden. av Utrikesministerns planeras utrikesministerns kansli. Det är i resor av

första hand tidsaspekterna och utrikesministerns engagemangskalender

som styr valet av ressätt. Vid varje tillfälle diskuteras olika alternativ där tidsvinster såväl kostnader vägs in. I många fall det omöjligt som vore att klara obligatoriska och önskvärda/ utlovade enbart engagemang om reguljära förbindelser stod till förfogande. Detta gäller särskilt flera om orter måste besökas under kort tid och därför kombineras i en resa. Exempel på detta är: Bryssel Rom Luleå på tre dagar, eller Vilnius - -

Kaliningrad på två dagar.

- Ett exempel på när kan göra stora tidsvinster med särskilda man flygplan till orter med dåliga flygförbindelser är till Albanien. en resa Med reguljårflyg åker lämpligast via Rom och den nästan man resan tar hel dag. Ett besök för dags diskussioner därmed cirka en en tar tre dagar. Om man istället använder regeringsplanet kan klaras på resan en

dag.

I så hög utsträckning möjligt fyller regeringsplanet med

som man den medresande delegationen så att kostnaden blir så låg per person som möjligt. I sådana fall kan det bli billigare att nyttja regeringsplan än reguljärt färdsätt. Vid t.ex. utrikesministrarnas möten i Bryssel och

Luxemburg ingår ofta sju personer i den svenska delegationen.

UMK:s sammanställning över resor genomförda utrikesministern

av

under 1996 och 1997 bifogas. Bilagan talar för sig själv.

jan Wik

Bilaga 2

Utrikesministerns och besök 1996-1997 resor

Datum markerat med fet stil resa

1996 genomfört;

9/1 Biståndskonferens för palestinierna / Paris 15/ 1 Besök Estlands utrmin av 16/ 1 Besök Italiens utrrnin ordförandeskapsresa av

19/1 Europadialog med fem utrikesministrar/Luzem

22-23 /1 Nord utrminmöte/ Helsingfors 29/1 GAC / Bryssel

1/ 2 Nedrustningskonferens samt besök vid MR-organisationer,

Geneve 5-10/ 2 Bilateralt besök i Israel, Gaza, Västbanken 14/2 Besök Armeniens utrmin av 16/2 Besök Lesothos utrmin+ñrnin biståndsmin av 19-20 / 2 Bilateralt besök Polen 21-22 / 2 Bilateralt besök Bosnien

26/2 GAC /Bryssel

28 / 2-2 / 3 EU-ASEM / Bangkok 7/3 Besök Kroatiens utrmin av 7/ 3 Besök Frankrikes EU-minister av 8/3 Bilateralt besök i Athen 9-10 / 3 EU-möte i Palermo 11/3 Bilateralt besök i London 26 / 3 Besök Eritreas utrmin av 28/3 Bilateralt besök i Moskva

29-30 / 3 Europarådet IGC-möte /Turin

- 10/4 Besök Makedoniens utrmin av 22/4 GAC, IGC /Luxemburg 24/4 Besök Sloveniens utrikesminister av 29/ 4 Besök Tanzanias utrmin av

3-4 / 5 Östersjöstaternas regeringskonferens /Visby

5-7/5 International Womens Leadership Forum, Stockholm; 5/5 Möte med Kirgizistans UM, Stockholm

6-7 / 5 VEU / Birmingham

8-9/5 Bilateralt besök på Irland

13/5 GAC, IGC/Bryssel

28-29 / 5 Nordiskt utrikesministermöte /Mariehamn 30-31 / 5 Besök OAU:s gensekr Salim Salim av

4/6 NACC-möte/ Berlin 10-11 / 6 GAC, IGC /Luxemburg 12/6 Besök VEU:s gensekr Cutileiro

av 12-14/6 IDEA ÅRSMÖTE;

12/ 6 Besök Costa Ricas utrmin

av Besök Chiles vice utrmin av

13-14/ 6 PIC, Florens 21-22 / 6 Europeiska rådet, IGC / Florens 1-3 / 7 Östersjörådets utrminmöte, Kalmar; 3/7 Besök Tysklands utrmin, Kalmar

av 15-16 / 7 GAC/ Bryssel

18/8 SAMAK/ Helsingfors

20/8 Nord balt utrminmöte / Riga 20-21 / 8 Nord utrminmöte/ Borgå, Finland 26/8 Besök Laos utrmin

av 27/8 Besök Canadas utrmin

av 28-30/ 8 Statsbesök till Finland 5/9 Besök Ukrainas utrmin

av

7-8/ 9 Gyrnnich/Tralee, Irland

10/9 Common Security Forum, Stockholm 12/9 Besök Norges utrmin

av 18/9 Besök Botswanas utrmin

av 22/9- 2/10 New Yorlg GF 51

1 -2/1 0 GAC/Lyxemburg

1 / 70 Statxbexäk från Ungern

5/10 Extra toppmöte Europeiska rådet, Dublin 8/ 10 Besök Guatemalas utrmin

av 9/ 10 Besök Slovakiens vice premiärminister

av 14-15 / 10 Windhoek, Namibia EU-SADCC-möte 16-18 / 10 Bilateralt besök i Sydafrika 19-21/ 10 Bilateralt besök i Angola 28-29 / 10 GAC/ Luxemburg inkl strukturerad dialog CEEC 31/10 Besök NATO:s gensekr Solana

av 5-6 / 11 Barentsrådet, Petrosagorsk

6- 7/ 1 1 Eumparådetx minixtemätmäte Straxbøug /eabs deltar

- 11-12 / 11 Nordiska rådet Köpenhamn

18-19/1 1 VB U minixtemäte, Ostende bitr .U deltar

-

25/11 Bryssel GAC

26/ 77 Besök Vitrysslands utrmin inställt

av 27 / 11 Besök Estlands Europaminister Sinijärv inställt för

av -

andra

ggn

84 Bilaga 2

28/11 Besök Colombias uti-min

av

1 -4/ 12 Chile .rtatrbesäk

2-3 / 12 OSSE toppmöte Lissabon 3/12 Bilateralt besök i Portugal 4 -5/ / 12 PIC, London 6-7 / 12 GAC Bryssel 10-11/12 NACCmäte Bg/Jxel kabirzemekr deltar

- 13-14 / 12 Europeiska rådet Dublin

1997 genomfört

9/1 Besök Estlands utrmin

av

20/1 GAC Bryssel

22/1 SI Rom 23/1 Barentsmöte Luleå 27-28/ 1 Besök Frankrikes utrmin

av 29-31/1 Arbetsbesök i St Petersburg 3/ 2 Besök UK:s utrmin

av 4-5 / 2 Nordiskt uttminmöte Oslo 6 2/ Besök Vitrysslands utrmin

av

10/2 Partidag

12/2 Besök Estlands Europaminister Andra Weidemann

av

12 2/ Utrikespolitisk debatt riksdagen

13-15 / 2 uppföljning ASEM, Singapore, utrikesministermöte 17/2 EU-GCC Doha, Qatar 1 8-2 0/2 xtatxbesálê till .Sydafrika Jtatxrådet 55/2012deltar 24-25/ 2 GAC Bryssel inkl strukturerad dialog Cypern 25/2

- -

inställt

5/3 ESP/Bryssel 10-11/ 3 Geneve MR-anförande/Nedrustning MW

- 73-74/3 Ink bilateral besök Marockos PM/ utrmin Filali -inrtällt

av

15-16 / 3 Gymnich, Apeldoom ML/ TS

16/3 SAMAK, Oslo FW 21/3 Bilateralt besök vice utnnin Papandreou, Grekland

av

20 / 3 Diplomatmiddag

22/3 Distriktskongress S Älvsborg

24/3 GAC Bryssel + 25 / 3 IGC-ministertnöte + firande Romfördraget, Rom ID / TS 27/3 Bilateralt besök Italien Slarv/rån .ramtal 26/ 3

3,4 / 4 Diplomatmiddagar

6/4 IGC-konklav, Nordwijk, Nederländerna

7-8/4 EU-Riø-gnqzperz, Nederländerna Sebørz

-

8-9 / 4 planeringsdag

9-10/ 4 Besök Brasiliens utrmin

av

12/4 Distriktskongress Fagersta 14/4 Partidag

15-16/ 4 Barcelona II, Malta 15-17 / 4 Irland ink statsbesök 21-22/ 4 SAMAK/ Åland 26/4 ESP / Haag 29-30 / 4 GAC Luxemburg IGC / Turkiet/ Polen 4-7/ 5 Ink løexäk Guatemala: president/lm

av 5-6 / 5 Europarådets 100:e ministerrådsmöte, Strasbourg

090 5/519.00 t 6/5 73.00

rrz 0 m ea

6/5 C-vapenkonventionskonferens, Haag

13 14 5/ I rik beJä/e Pølerzx PM Cirrzøxzer/iez

- av 12 / 5 Bilateralt besök Greifswald, Tyskland

13/ 5 VE U/ Pari: irzJtä/lt irgformatiørzxkorzsey

- 13/5 I slarnkonferens Wien 14/5 Bilateralt besök Wien + OSSE 15/5 Bilateralt besök Slovenien 20/5 IGC-konklav, Nederländerna 20-27 / 5 I rik beräk Irland.: .rtatxrrzirzOdxxorz

av 21-22 / 5 Nordiskt utrminmöte, Hurtigrutten 23-24/ 5 Extra toppmöte IGC 28/5 Besök Litauens utrrnin

av

27-28/ 5 H ágtidlzgbållandeMarJba/lblarzerz Pierre Sebori deltar

- 29-30 / 5 NACC, Sintra / Portugal 31 / 5-1/ 6 Bilateralt besök Liechtenstein

2/ 6 GAC Luxemburg

3 -4 6/ Ink besök Grekland.: PM Sirrritix 4/6 EU-debatt riksdagen 5 6/ Ink besök Luxemburg ordförandeskapsresa samband

ESP /Malmö 5-7 / 6 ESP /Malmö

12/6 Avslutande partiledardebatt

16-17 / 6 Europeiska rådet Amsterdam 18/6 Besök EG-domstolen

av 23-24 / 6 Pariistyrelse Skellefteå 25-27 / 6 Afrika-konferens i Stockholm

26 / 6 GAC Luxemburg

5 IS-IIN

3 0/ 6-1 / 7 TbageG. Peterson

Hongkong- 2-3/ 7 Östersjörådet, Riga

8-9/ 7 NATO-toppmöte, Madrid inkl PFF-ländema

10/7 prel Belgien inställt

- 13-16/ 6 New York

16-17/ 7 Washington

22-23/ 7 GAC Pagrotsky/ssLund

- sr 9-12/ 8 Besök FN:s gensekt

av

24/8 Iyxernbnrgs PM 25-29/ 8 Extra chefsmöte irlledningsanf, middag, sommarfest

29-30/ 8 Åland 1/ 9 Partiaktivitet Västerås 3-4/ 9 Nordiskt utrminmöte, Bergen, nord/ balt GL/ KOB 5/9 Bilateralt besök Norge 7-14/ 9 Partikongress Sundsvall KOB /TS / PW/ DL

15/9 GAC, Bryssel

16/ 9 Riksmötets öppnande 17-78/9 Ink besök SpaniensPM Agnar 18/9 EU-lunch 23-25/ 9 Österrike ink statsbesäk 21-26/ 9 New York/ GF 52 27-30/ 9 Chile, Argentina

1-3/10 OECD-konferens, Tallinn

2/ 10 Undertecknande Amsterdamfördxaget, Amsterdam

6/10 GAC, Luxemburg

7/ 10 Besök Madagaskars utrmin

av 8/ 10 Partiledardebatt Partidag Halland

10-11/10 Europarådet: toppmöte Strasbourg/Kaos

12-14/ 10 Bilateralt besök Syrien 14-16/ 10 Bilateralt besök Cypern

17 oktober Albanienkoryêrens, Rorn Andersson

ss 21-23/ 70 Island ink statsbesäk inkl ntrrnin Asgrirnsson inställt

- 23/10 Besök HR Westendorp

av

24/10 FN-dagen, Västerås 25-26/10 Gymnich, Mondorf/ Luxemburg 27/ 10 Partidag Gävleborg inställd

- 28/10 Besök Maltas utrmin

av

Colombias ntrrnin samband globaliseringssern-inställt

30/10 Besök Lettlands utrmin

av 10/11 GAC, Bglssel Lund

ss

10-11/11 Nordiska Rådet Helsingfors 12/11 Bilateralt besök London 17-18/11 VEU minixtemáTe, Egfurt/ Dyk/and, UrP

- 19/11 inkl MÖ-anförande

Partidag Uppsala, 20-21/11 Sysselsättningstoppmöte, Luxemburg

24-25/11 GAC, Bryssel inkl EES-råd 26/11 ink Elfenbenskusten 27/11 ink Danmark 1/12 Partidag, Bollnäs 2-4/12 Minkøránnx, Ottawa, J Peterxorz

r 2-4/12 ink statsbesök Ryssland inkl utrrnin Primakov

- 8/12 GAC, Bryssel 9/12 PIC, Bonn/ 10/ 12 .rsArzdmxon

12-13/12 Europeiska rådet, Luxemburg

16-17/12 EAPR, Bryssel 18/12 OSSE ministermöte, Köpenhamn

3 Bilaga

Rapport från Sveriges Afärsreseförening.

Användningen k beslutsfattarflyg inom näringslivet

av s

På uppdrag den statliga utredningen om beslutsfattarflyg sände

av

Sveriges Affársreseförening i mitten januari ut en enkät till 43

av av

föreningens medlemsföretagi. Enkätblanketten se bilaga Valet av företag utgick från företagens förväntade utnyttjande denna typ

av av flyg. Efter påminnelser erhölls svar från 27 företag. Av dessa meddelade 3 att de inte använder beslutsfattartlyg. Två företag valdes ut för omfattande intervju. Av de företag inte besvarat

en mer som enkäten använder sig sannolikt flertalet inte av denna typ av flyg.

Omfattning

Variationerna mellan de företag som besvarat enkäten är mycket stora

när det gäller omfattningen utnyttjandet denna typ flyg. Det

av av av finns liten grupp tio företag som i mycket stor utsträckning

en ca

utnyttjar beslutsfattarflyg, och vars organisatoriska uppbyggnad mer

eller mindre förutsätter ständig tillgång till denna typ flyg. Det är

av

genomgående mycket stora företag.

Den helt dominerande användningen är för inom landet och

resor

inom Europa.

Resor till andra Världsdelar förekommer i begränsad utsträckning. Några företag rapporterar att man strävar efter att utnyttja

flygplanens kapacitet bättre att flera befattningshavare inom

genom

företaget följer med på varje enskild Flygplanens kapacitet

resa. utnyttjas således bättre, vilket också medför lägre kostnad per resenär.

1 Medlemmar i Sveriges Affarsreseförening är ett hundratal av landets största företag och organisationer med ett omfattande tjänsteresande

90 Bilaga 3

Organisation

Ett litet antal företag har flygplan. Vanligast är numer att

egna

företagen är delägare i flygföretag flyger för liten grupp företag.

som en

Dessa företag knyts till något av företagen i delägargruppen och har ofta rötter i företagets egen organisation. Dessa flygföretag tillåts inte

bjuda ut sina tjänster på den öppna marknaden, utan skall enbart stå till

berörda företags disposition.

Upphandling av tillfälliga flygtjänster

De företag har omfattande flygverksamhet som inte är

som en men delägare i ett flygbolag för denna typ flyg har alltid etablerade

av kontakter med ett eller Hera flygföretag marknaden.

De företag som är delägare i flygbolag upphandlar extra flygtjänster dessa företag d när det flygföretagets kapacitet inte är

genom - V s egna

tillräcklig flygbolaget för upphandling de extra resurser som

svarar av behövs. Kontakter med flygmäklare förekommer är inte vanliga

men inom denna företag.

grupp

Flygmäklare används mellangrupp företag medan de företag

av en

anlitar beslutsfattarflyg i liten omfattning normalt anlitar resebyrå.

som Kombinationer detta förekommer.

av

Långsiktig upphandling sköts i företagen av olika befattningshavare

vd, inköpschef, informationschefen eller Travel Managern. Beställning flygresor med denna typ flyg sköts vd, informationschef

av av av eller i några fall styrelseordförande genom resp sekreterare.

av ev

Beslut att utnyttja denna typ flyg tas på högsta nivå inom före-

om av tagen.

Upphandling sker huvudsakligen inom Sverige. Vissa företag

tillfrågar även flygföretag i de nordiska länderna. Offertförfrågan ställs enbart till flygföretag som är väl kända.

Krav flygplan/flygföretag

Genomgående sätter de upphandlande företagen säkerheten främst. Okända flygföretag eller flygföretag vars säkerhetskoncept inte är känt tillfrågas

Bilaga 3 91

Andra viktiga kriterier är punktlighet och pris. Krav på tvi piloter

och flygplan med två motorer är vanligt. Ett företag har manual

med angivande de krav ställs vid upphandling av flygtjånster.

av som

Utveckling

Cirka hälften de företagen att utvecklingen är stabil.

av tillfrågade anger

Nästan lika många behovet ökar i ett fall starkt. Ett företag anger att minskat behov. anger denna flyg kan variera starkt mellan oika tider

Utnyttjande av typ av

inom företag. I samband med fusioner, företagsköp och andra samma större förändringar inom företag förekommer att

organisatoriska

och andra befattningshavare inom de berörda

företagsledningar

företagen intensivt utnyttjar denna typ flyg under en begränsad

av Ett sådant upplevs inte normalt inom

period. utnyttjande som

företagen.

Flygplatser

De används är i första hand Bromma, Arlanda och

flygplatser som

Säve Göteborg. I övrigt utnyttjas de flesta andra svenska och ett stort

antal europeiska flygplatser. En flygplatser under år ökat i betydelse är

grupp av som senare i de baltiska länderna, Ryssland och andra länder i denna del

flygplatser

är utvecklat reguljärt flyg och säkerhets-

av Europa. Bakgrunden dåligt aspekten.

Allmänna från företagen

synpunkter

Företagen betonar behovet snabba transporter av viktiga personer av inom och de krav ställs på företagsledningens närvaro

företaget som

vid sammanträden och sammankomster. En viktig faktor är flexibiliteten. Om viktig förhandling drar ut på tiden behöver den en

inte avbrytas deltagarna själva beslutar tidpunkten för flygets

om om

avgång.

Flera företag pekar också på den högre säkerhet som uppnås om företagets ledning med flygplan utan andra okända resenärer i reser kabinen. Resenärerna behöver inte heller vistas bland andra resenärer

på de större flygplatserna vilket också ökar säkerheten. En aspekt är också företagsledningens närvaro ort ibland inte bör noteras att en utomstående och att företaget beslutar när och vart flygplanet skall av åka. I fall företagen på att det kan bli billigare med ett hyrt

några pekar

flygplan det är ett större antal resenärer från företaget som om samtidigt skall till destination. samma Ett skäl för att utnyttja denna typ av flyg är att företagets därigenom kan hinna besöka två platser i Europa under representanter

dag med start och slutpunkt i Sverige.

samma

Sammanfattning

Ett tiotal svenska företag använder sig beslutsfattarflyg i stor av Dessa företag är ofta engagerade hel- eller delägare i

omfattning. som

de flygföretag tillhandahåller tjänsterna. Dessa flygföretag svarar som

också för upphandling när det flygföretagets kapacitet inte är

egna

tillräcklig för att utföra de flygningar begärs ägarna. På så sätt

som av

den kompetens finns inom flygföretagen för att utnyttjas som

upphandla de ytterligare flygtjänster som erfordras.

Ett antal svenska företag använder sig beslutsfattarflyg i mindre av för enstaka år inom Sverige och inom

omfattning flygningar per Europa. Dessa flygtjänster upphandlas via flygmäklarföretag eller

resebyråer. Genomgående är kraven på säkerhet höga. Upphandlingen

begränsas till flygföretag säkerhetsstandard är känd. Andra krav är vars och pris. Företagen är också måna att göra affärer med

punktlighet om

ekonomiskt stabila och kända flygföretag. Upphandlingen görs nästan inom Sverige. Utomnordiska flygföretag kontaktas

genomgående

normalt inte vid upphandling. Bland de utnyttjas kommer givetvis Bromma och

flygplatser som

Arlanda första Inget tydligt mönster kan i övrigt utläsas. Både

plats.

och små flygplatser i Sverige och Europa utnyttjas. Under senare stora år har i Ryssland och de baltiska länder utnyttjats i ökad

flygplatser

utsträckning. Nästan inga företag utnyttjar beslutsfattarflyg för resor

till andra Världsdelar. I enkäten har svenska företag och svenska dotterbolag till utländska

Av framgår de utländska dotterbolagen inte i

företag svarat. svaren att

större omfattning är engagerade i det beslutsfattarflyg till och någon från Sverige de utländska moderbolagen för.

som svarar

Bilaga 3 93

Flera viktiga företag inom denna dotterbolag till utländska grupp företag i Stockholmsområdet redovisar liten eller nästan

ingen flyg-

verksamhet trots att det är känt att dessa typer företag/ koncerner av står för en stor del flyget på till exempel Bromma. av

Några företag uppger att uppgifter om företagets utnyttjande

av denna typ flyg är så känslig de avstått från besvara hela eller av att att delar enkäten trots att det i enkäten av angavs att uppgifter om enskilda företags flygverksamhet inte skulle överlämnas till

utredningen. Detta har sannolikt också påverkat de företag som besvarat enkäten de underskattar denna

genom att omfattningen av

flygverksamhet inom företaget att den besvarat enkäten bara

eller som

tar med de uppgifter denne omedelbart känner till. som

Beslutsfattarflyget präglas i hög grad sekretess och säkerhet. Bara

av närmast berörda känner till avgångstider och resmål. och

Besättning

resenärer är bekanta med varandra. Flygplanen diskret och ges anonym

lackering. Företagsnamn förekommer i dag nästan aldrig flygplanen. Tillfällen då beslutsfattarflyg kommer till användning är vid

stor förhandlingar om större företagsköp och fusioner. Sådana tillfällen är

svåra att förutse och uppgifter hur beslutsfattarflyget använts kan om inte fångas i denna typ enkäter beroende på den omfattande upp av sekretess som måste följa denna typ förhandlingar. Detsamma kan i av viss utsträckning gälla även vid större order

förhandlingar om med

krav på närvaro de högsta cheferna. av

Carl-joban fagleniux

Uppgifterna sänds till Sveriges Affärsreseñrening helst före den 15 februari 1998 kontakzrman Carl-Johan Jargenius

Svgtigøçg Affágrgggfgrgnigg

Member International Businex: Travel Axxøciatiøn Box 16050 tel fax CPOSC 103 21 STOCKHOLM 08-21 73 80 08-24 97 30 sbta@chamber.se

4 Bilaga

Regeringsbeslut den 12 september 1996.

Användning av flygplanen Tp 100 och Tp 102

Vilka Resor som flygplanen skall användas för: 1 Transportflygplanen Tp 100 och Tp 102 skall användas för statschefens och den högsta civila och militära ledningens behov av snabba och säkra transporter. När de som i punkt 1 inte använder sig ett flygplan får avses av det användas för andra statliga myndigheters behov.

Den med ett flygplan enligt punkt 1 eller 2 kan

som reser bestämma att någon eller några andra får följa med personer

flygningen.

Samordning av beställningar

4 Försvarsmakten för den operativa driften flygplanen svarar av

och samordnar beställningar av flygningar.

Baseringsort

5 Flygplanen skall vara baserade Bromma flygplats.

Säkerhetsskydd

6 Försvarsmakten skall svara för det säkerhetsskydd på baserings-

orten som har med användningen av flygplanen att göra. När

skyddet tillfälligt behöver förstärkas, skall Säkerhetspolisen svara för detta.

Säkerhetspolisen skall svara för säkerhetsskyddet på andra plat-

ser. Försvarsmakten och Säkerhetspolisen skall samverka i säkerhets-

frågor.

100 Bilaga 4

Passargerarlista

9 Den som beställt en flygning svarar för att passargerarlista i en två exemplar lämnas till Försvarsmakten senast när passargerarna går ombord.

Beställarens betalningsskyldighet gentemot Försvarsmakten

10 Beställaren skall ersätta Försvarsmakten för flygtransportkostnader, för kostnader när beställningar återtas, för avgifter enligt

punkt 15 och för försäkringspremier enligt punkt 16.

Beställares skyldighet att ta betalt av passagerare

11 Om Statsrådsberedningen, ett departement eller någon

annan

myndighet under regeringen är beställare, skall myndigheten ta

betalt inte är statlig tjänsteresa. detta av passagerare vars resa en gäller dock inte när beställaren skall bekosta enligt 6 § resan lagen 1991:359 om arvoden till statsråden m.m. eller när det finns andra särskilda skäl att inte ta betalt.

12 Betalningen skall motsvara vad reguljär fullprisbiljett för

en en liknande resa skulle ha kostat. Om det är uppenbart att passageraren annars skulle ha skaffat en billigare flygbiljet, skall i

stället priset för en sådan biljett läggas till grund för beräkningen.

Vid enkel skall hälften priset för tur och retur-biljett resa av en tas ut. Om en tjänsteresa kombineras med något annat arrangemang, skall myndigheten göra en fördelning och ta betalt efter

vad är skäligt.

som

Försäkringsskydd för passagerare och deras rätt till skadeersättning

13 Enligt förordningen 1993:674 om försäkringsskydd vid

m.m.

statliga tjänsteresor är Statsrådsberedningen, departementen och andra myndigheter under regeringen skyldiga att till att deras

se anställda och uppdragstagare är försäkrade eller har ett motsvar-

ande skydd vid tjänsteresor.

14 Enligt de regler sorn finns i 9 kap. luftfartslagen 1957:297 skall

staten betala ersättning för skador drabbar sådan medsom en

följare enligt punkt 3 vars inte är statlig tjänsteresa och

resa en beställaren skall ta betalt för enligt punkt 11. vars resa

Bilaga 4 101

15 Kammarkollegiet skall bära statens skadeståndsansvar och sköta

skaderegleringe enligt punkt 14 mot en årlig avgift som Försvars-

makten skall betala till kollegiet. Detta skall kollegiet göra de närmare villkor de båda myndigheterna kommer överens

som om. 16 Kammarkollegiet skall så snart som möjligt teckna eller själv

tillhandahålla försäkring för de medföljare enligt punkt 3 vars

en

inte är statlig tjänsteresa och vars resa beställaren inte resa en skall ta betalt för enligt punkt 11. Försäkringen skall dessa

ge

rätt till skadeersättning som motsvarar vad som passagerare en skulle ha gällt reglerna i 9 kap. luftfartslagen hade varit

om tillämpliga. Försvarsmakten skall betala försäkringspremierna.

På regeringens vägnar

Göran Person

Nilsson

Bengt/Me

5 Bilaga

från

Sammanställning Regeringskansliets förvaltningsavdelning

Med underlag från veriñkationsmaterialet har bifogade sammanställning gjorts. Resmålen har för översiktens skull grupperats i fyra inrikes, Norden inklusive de Baltiska staterna, övriga grupper:

Europa och övrigt, d.v.s. utom-europeiska resor. I begreppet statsflyg har inkluderats allt beställningsflyg som

utförts Flygvapnet. Det innebär att oavsett om transporten av beställts den särskilda transportgruppen som finns på Bromma av

komplettering vid kapacitetsbrist eller har beställts

som en om resan Flygvapnets transporttjänst har transporten redovisats som av

statsflyg.

Antalet och de totala kostnaderna är i sammanställningen resor redovisade med högre värden än de faktiska. Detta sammanhänger med att när har samordnats så att resande från annat deparresor medföljer ett beställt flygplan, fakturerar det beställande tement departementet det andra för dess andel kostnaderna. Samma av

förfaringssätt tillämpas f.ö. även då journalister eller andra utomstående medföljer flygplanen. Någon reducering det ursprung-

av

liga fakturabeloppet har inte gjorts i denna sammanställning. En försiktig beräkning visar att totalbeloppet därigenom redovisas med

ett värde som är 10 15 °/o för högt. ca - En anledning till överskattning antalet resor är att i de annan av fall då flygplan återvänt hem för annat uppdrag mellan ut- och ett har fakturerats och redovisats två enkel-

returflygning resan som

Av 1 300 redovisade är drygt 100 sådana resor. ca resor resor

hemuansporter hör samman med tidigare utresor.

som

104 Bilaga 5

Sammanställning Statsflyg och charter

Regeringskansliet 1 312 resor

antalresor/destination transportör kostnader

in- Nord/ öv övrigt statsflyg charter totalt

rikes Balt Eur.

antal kostnad antal kostnad

1989 19 10 6 1 23 579 932 13 398 610 978 542 1990 42 10 23 7 65 3 925 704 17 2 084 149 6 009 853 1991 79 28 31 4 120 7 586 517 24 2 289 598 9 876115 1992 76 38 32 131 7 984 704 13 1407110 9 391814

- 1993 112 48 42 3 192 8 296 953 13 544 071 8 841 024

1994 103 23 23 3 137 4430 288 15 775 766 5206 054 1995 60 28 63 6 136 7 167 130 1236 341 8 403 471 1996 43 41 7 144 7 061 667 28 2 472 709 9 534 376 1997 54 23 75 2 136 5 445 877 18 2 221 795 7 667 672

Sza 644 254 381 33 1092 52 734 083 220 14 380109 67 114 192

Statsrådsberedningen/Justitiedepartementet 459 resor

1984 3 3 225 225

- - - 1985 3 3 980 980

- 1986

1995 37 15 29 5 79 4 841 671 7 670 943 5 512 614 1996 8 15 17 5 39 2 904174 6 1085 677 3 989 851 1997 22 10 22 1 48 2 218 932 7 1795 757 4 014 689

8:a 215 102 127 15 411 23 634125 48 5 533131 29167 256

Bilaga 5 105

Utrikesdepartementet 171 resor

antal resor/destination transportör kostnader

in- Nord öv övrigt statstlyg charter totalt

rikes Balt Eur.

antal kostnad antal kostnad 1984

- - - - 1985

- - - - 1986

- - - 1987

- - 1988 3 2 150 351 1 67 300 217 651

-

1989 4 2 3 1 3 221 000 7 250 064 471 064 1990 7 4 16 7 23 2 337 581 1685 519 4 023100 1991 15 12 18 4 33 2731826 16 1998221 4730 047 1992 1 8 9 13 1263 116 5 383 540 1646 656

- 1993 4 6 10 2 20 1 276 824 2 49 990 1326 814

1994 2 2 119960 119960

- - - - - 1995 1 3 6 1 7 316 408 4 338 409 654 817

- - - 1992

106 Bilaga 5

Socialdepartementet 129 resor

antal resor/destination transportör kostnader

in- Nord öv övrigt statstlyg charter totalt

rikes Balt Eur.

antal kostnad antal kostnad 1984

- - - 1985

- - 1986

- - - - 1987

- - - 1988 1 1 2 300 2 300

- - -

- - - - 1990

- - - - 1991 7 1 8 357 614 357 614

- - 1992 26 7 3 36 1 522 626 1522 626

- 1993 24 7 4 33 1209 365 2 127 730 1 337 095

1994 35 2 3 38 954 078 2 65 944 1020 022

- 1995

- - - - -

1985 1 1 16 000 16 000

- -

- - - - -

- - - - -

- - -

1989 1 1 4 500 4 500

-

- - - - - -

- - -

- - - - -

- 1996

- - - - - - - 1997 2 3 4 195165 1 16 300 211465

-

8:a 12 7 7 0 18 376013 8 214 887 590 900

Finansdepartementet 68 resor

antal resor/destination transportör kostnader

in- Nord öv övrigt statsflyg charter totalt

rikes Bali Eur.

antal kostnad antal kostnad

- - - - - - - 1988

- - - - - - - -

1995 1 794 008 1 29 044 823 052

- -

- - - - - - 1985

- - - - - - - 1990

- - - - - - - 1991

- - - - - - - 1992

Jordbruksdepartementet 69 resor

antal resor/destination transportör kostnader

in- Nord öv övrigt statstlyg charter totalt

rikes Balt Eur.

antal kostnad antal kostnad 1984 1985

- - - 1986 2 2 18150 18150

- 1987 1 1 7 150 7 150

- 1988

1984 1985

- - - 1986 1 1 13157 13157 1987 1 1 8 300 8 300

- 1988

Bilaga 5 109

Kulturdepartementet 113 resor

antalresor/destination transportör kostnader

in- Nord/ öv övrigt statsflyg charter totalt

rikes Balt Eur.

antal kostnad antal kostnad 1984

- - - - - - - 1985

- - - - - - - 1986 1 1 5 875 5875

- - - - 1987

- - - - - - - 1988 1 1 9 900 9900

- - - -

- - - - - - - 1990

- - - - - - - 1991

- -

- - - - - - - 1990

- - - - - - - 1991

110 Bilaga 5

Inrikesdepartementet 15 resor

antalresor/destination transportör kostnader in- Nord öv övrigt statsflyg charter totalt rikes Balt Eur. antal kostnad antal kostnad

- - - - 1991

- - - - - - - 1992

-

-

- - - - -

- - - - -

- - - - -

- - - - - - -

- - - - - - -

1993 3 3 38358 38358

- - - -

-

6 Bilaga

ofta förekommande resmål

Sammanställning av

De oftast förekommande resmålen med statsflyg och charterflyg redovisas nedan.

Jönköping

Linköping

Helsingfors

Statens 1998

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen Låkemedelsinfonnationföralla.41

HurskallSverigemåbättre Demokratinsräckvidd.Dokumentationfrånett förstastegetmotnationellafolkhälsomål.43 seminarium.Demokratiutredningensskriñserie.55 - Kontrolleradochifrågasatt Engodaffär i Motala.Joumalistemasavslöjandenoch intervjuermedpersonermedfunktionshinder.48 läsarnasetik.Demokratiutredningensskriftserie.63 - Användningen vissastatsflygplan, De39stegen.Låkemedelsutredningarunder av m.m.81 1900-taletochannatunderlagsmaterialtill

Justitiedepartementet Läkemedeli vårdochhandel,SOU1998:28.50

Socialavgiñslagen.67 BROTISOFFER

Vad hargjorts Vad börgöras 40

Kommunikationsdepartementet

Ensamladvapenlagstiñning.44 IT ochregionalutveckling. Ombuggningochandrahemligatvångsmedel.46 Bulvanerochannat.47 120exempelfrånSverigeslän.19

IT-kommisionenshearingominfrastrukturen Styrningen polisen.74av Bostadsrättsregister.80 fördigitalamedier.Andrakammarsalen,

Riksdagen1997-10-24.20

Utrikesdepartementet Problemmedinbäddadesysteminför ZOOO-skiftet.

HearinganordnadavITkommissioneni 1976årslagomimmunitetochprivilegieri vissafall samverkanmedIndustriförbundetochStatskontoret enöversyn.29 - 1997-11-14.21

Identifieringochidentiteti digitalamiljöer. Försvarsdepartementet Referatfrån hearingden12november1997. Säkrarekemikalieantering.13 - en Utlandsstyrkan.30 IT-kommissionensrapport4/98.36

Försvarsmaktsgemensamutbildningför Konsekvenseravatttaxfreeförsäljningenavvecklas

framtidakrav.42 inomEU.49 - . Sotningi framtiden.45 Hur offensivIT-anvåndningkanskapatillväxt

Räddningstjänsteni Sverige för mindreföretag.Ett rådslaganordnatav

RäddaochSkydda.59 IT-kommissionen uppdrag Kommunikations-av departementet,Nårings-ochhandelsdepartementet

Socialdepartementet ochIndustriförbundet.Rotundan,Rosenbad1997-11-l

54 Tänderhelalivet IT ochnationalstaten.Fyraframtidsscenarier. nytt ersättningssystemför vuxentandvård.2 - IT-kommissionens rapport6/98.58 Alkoholreklam.Marknadsföring alkoholdryckerochav Nya tider,nyaförutsättningar... Systembolagetsprodukturval.8 IT-kommissionensrapport8/98.65 Näråsikterblir handling.Enkunskapsöversiktom Skolan,IT ochdetlivslångalärandet. bemötandeavpersonermedfunktionshinder.16 Hearinganordnad Utbildningsdepartementetav och Trestäder.Enstorstadspolitikför helalandet. IT-kommissionen,Rosenbad1997-12-04, + st4 bilagor.25 IT-kommmissionensrapport7/98.K. 70 Frånhembränttill Mariakliniken. IT ochregionalutveckling. faktaomungdomarochsvartsprit.26 - erfarenheterfrån hearingarunder tre mars1998. Läkemedeli vårdochhandel.Omensäker,flexibel IT-kommmissionensrapport9/98.80 ochsamordnadlåkemedelsförsörjning.28

Detgäller livet. Stödochvårdtill bamoch

ungdomarmedpsykiskaproblem. Bilaga.3 l+

Rättssäkerhet,vårdbehovochsamhällsskyddvid

psykiatrisktvångsvård.32

Företagaremedrestarbetsfönnåga.34

Denframtidaarbetsskadeförsäkringen.37

Vad fårvi för pengarna Resultatstymingav statsbidragtill vissaorganisationerinomdetsociala

området.38

1998 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Finansdepa rtementet Närings- och handelsdepartementet Omstruktureringarochbeskattning.I Statenochexportñnansieringen.23 Översyn rörelse-ochtillsynsreglerför kollektiva Tavara möjligheternaiÖstersjöregionen.53 av försäkringar.7 Bättreochmertillgängliginformation. Integritet- Effektivitet- skattebrott.9 Småforetagsdelegationensrapport2.64 Självdeklarationochkontrolluppgiñer Kompetensi småföretag. förenkladeförfaranden.12 Småföretagsdelegationensrapport 77 näringsrättsligafrågor.14 Regelforenklingförframtiden. E-pengarmyndighet 18 Småföretagsdelegationensrapport4.78 Engräns en- Försäkringsgaranti. försäkringsersättningar.22 Inrikesdepartementet Ettgarantisystemfor Nyaledningsreglerförbankaktiebolagoch Historia,ekonomiochforskning. försäkringsbolag.27 Femrapporteromidrott.33 Avdragfor ökadelevnadskostnadervid tjänsteresa Denkommunalarevisionen ettdemokratiskt ochtillfälligt arbete.56 kontrollinstrument.71 Kommunalafrnansforbund.72 OrganisationerMångfaldIntegration Ettframtida systemför statsbidragtill invandrarnas Utbildningsdepartementet riksorganisationermil.73 Campusfor konst10 IdrottochmotionFörlivet. Statensstödtill idrotts- Friståendeutbildningarmedstatligtillsyn rörelsenochfriluñslivetsorganisationer.76 inomolikaområden.1 l livslångtlärande. Miljödepartementet Vuxenutbildningoch Situationeninför ochunderförstaåretmed Grönanyckeltal Indikatorerforettekologiskthållbart kunskapslyftet.5 1 samhälle.15 DUKOMDistansutbildningskommittén. Förordningartill miljöbalken. Bilagor.+ 35 Utvärderingavdistansutbildningsprojektmed Detñnsk-svenskagränsälvssamarbetet.39 IT-stöd.57 KringHallandsåsen.60 funktionshindradeeleveriskolan.66 Kampanjmedkunskaperochkänslor.Om FUNKISpersonalinom kämavfallsomrösmingeni Malåkommun1997.62 Lämplighetsprövningav förskoleverksamhet,skolaochskolbamomsorg.69 Kunskapslägetpåkämavfallsområdet1998.68

Jord bru ksdepa rtementet Fiskeriadministrationeni ettEU-perspektiv. Översynavñskeriadministrationenm.m.24 LivsmedelstillsyniSverige.61 Djurforsök.75

Arbetsmarknadsdepartementet Välfardensgenusansikte.3 Män passaralltid Nivå-ochorganisationsspeciñka processermedexempelfrånhandeln.4 Vårtliv somkön.Kärlek,ekonomiskaresurseroch maktdiskurser.5 Ty maktenärdin Mytenomdetrationella arbetslivetochdetjämställdaSverige.6 Utstationeringavarbetstagare.52

Kulturdepartementet SamordningavdigitalmarksändTV. 17

Statens 1998

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Omstruktureringarochbeskattning.Fi. 29. 1976årslag immunitetochprivilegieri vissa

om Z Tänderhelalivet fall- översyn.

en UD. - nytt ersättningssystemför vuxentandvård. 30.-Utlandsstyrkan.Fö. välfärdensgenusansikte.A.

3l.Det gällerlivet. Stödochvårdtill barnoch Mänpassaralltid Nivå- ochorganisationsspecifika

ungdomarmedpsykiskaproblem. Bilaga.+ processermedexempelfrånhandeln.A. 32.Rättssäkerhet,

vårdbehovoch samhällsskyddvid Vårt liv somkön.Kärlek,ekonomiskaresurseroch psykiatrisktvångsvård.

maktdiskurser.A. 33.Historia,ekonomiochforskning.

Ty makten dinär Mytenomdetrationella Fem

rapporteromidrott.In. arbetslivetoch detjämställdaSverige.A. 34.Företagaremedrestarbetsförmåga. Översynavrörelse-ochtillsynsreglerför kollektiva

35.Förordningartillmiljöbalken. Bilagor.M.+ försäkringar.Fi 36.Identif1ering

ochidentiteti digitalamiljöer Alkoholreklam.Marknadsföring alkoholdryckerav Referatfrån

- enhearingden12november1997. och Systembolagetsprodukturval. IT-kommissionens

rapport4/98.K. Integritet Effektivitet Skattebrott.Fi.- 37.Denframtidaarbetsskadeförsäkringen.

10.Campusför konst.U.

38.Vadfår vi för pengarna Resultatstymingav- ILFriStåendeutbildningarmedstatligtillsyn

statsbidragtill vissaorganisationerinomdetsociala inomolikaområden.U. området.

12.Självdeklarationochkontrolluppgiñer

39.Detfmsk-svenskagränsälvssamarbetet.M. - förenkladeförfaranden.Fi. 40.BROTISOFFER

l3.Säkrarekemikaliehantering.Fö

Vad hargjorts Vad bör göras Ju. l4.E-pengar näringsrättsli frågor.Fi.- ga 41.Läkemedelsinformationföralla.

15.Grönanyckeltal Indikatorerför- ettekologiskt 42.Försvarsmaktsgemensamutbildningför

hållbartsamhälle.M.

framtidakrav.Fö. 16.Näråsikterblir handling.Enkunskapsöversiktom 43.HurskallSverigemåbättre

bemötandeav personermedfunktionshinder. första

- stegetmotnationellafolkhälsomål.S. l7.Samordning digitalmarksändTV. Ku.av 44.Ensamladvapenlagstiftning.Ju.

18.Engräns enmyndighet Fi. 45.Sotningiframtiden.Fö.

l9.lT ochregionalutveckling. .

46.0mbuggningochandrahemligatvångsmedel.Ju. 120exempelfrånSverigeslän.K.

47.Bulvanerochannat.Ju. 20.IT-kommisionenshearing infrastrukturen 48.Kontr0llerad

om ochifrågasatt fördigitalamedier.Andrakammarsalen, intervjuermed medfunktionshinder.

- personer Riksdagen1997-10-24.K. 49.Konsekvenser taxfreeförsäljningen

avatt avvecklas 2l.ProblemmedinbäddadesysteminförZOOO-skiftet. inomEU.K.

Hearinganordnad IT kommissioneniav 50.De39stegen.Läkemedelsutredningarunder

samverkanmedIndustriförbundetoch Statskontoret 1900-taletochannatunderlagsmaterialtill

1997-1 14.K.

Läkemedelivårdochhandel,SOU1998:28. 22.Försäkringsgaranti.

51.Vuxenutbildningochlivslångtlärande. Ett garantisystemför försäkringsersättningar.Fi.

Situationeninför ochunderförstaåretmed 23.Statenochexportfmansieringen.N. kunskapslyñet.U.

24.FiskeriadministrationeniettEU-perspektiv.

52.Utstati0nering arbetstagare.A.av Översyn ñskeriadministrationenav m.m.Jo. 53.Ta möjligheternaiÖstersjöregionen.

vara N. 25.Tre städer.Enstorstadspolitikför helalandet. 54.HuroffensivIT-användningkanskapatillväxt

+ st4 bilagor.

för mindreföretag.Ett rådslaganordnatav 26.Frånhembränt Mariakliniken. IT-kommissionenpåuppdrag Kommunikations-

av

faktaomungdomarochsvartsprit.S. departementet, - Närings-ochhandelsdepartementet 27.Nyaledningsreglerför bankaktiebolagoch och lndustritörbundet.

försäkringsbolag.Fi.

Rotundan,Rosenbad1997-1l l 8.K.- 28.Läkemedelivård ochhandel.Om säker,flexibelen 55.Demokratins

räckvidd.Dokumentationfrånett ochsamordnadläkemedelsförsörjning. seminarium.Demokratiutredningens

skriftserie.SB.

Statens 1998.

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

56.Avdragför ökadelevnadskostnadervid tjänsteresa ochtillfälligt arbete.Fi 57.DUKOMDistansutbildningskommittén. Utvärderingavdistansutbildningsprojektmed IT-stöd.U. 58.lTochnationalstaten.Fyraframtidsscenarier. IT-kommissionensrapport6/98.K. 59.Räddningstjänsteni Sverige

RäddaochSkydda.Fö. - 60.KringHallandsåsen.M. 61.LivsmedelstillsyniSverige.Jo. 62.Kampanjmedkunskaperochkänslor.Om kärnavfallsomrösmingeniMalå kommun1997.M. 63.Engod affär i Motala.Joumalistemasavslöjanden ochläsarnasetik.Demokratiutredningensskriñserie.SB. 64.Bättreochmertillgängliginformation. Småföretagsdelegationensrapport2.N. 65.Nyatider,nyaförutsättningar... IT-kommissionensrapport8/98.K.

funktionshindradeeleveri skolan.U. 66.FUNKIS- 67.Socialavgiñslagen. 68.Kunskapslägetpåkämavfallsområdet1998.M. 69.Lämplighetsprövningavpersonalinom förskoleverksamhet,skolaochskolbamomsorg.U. 70.Skolan,IT ochdetlivslångalärandet. HearinganordnadavUtbildningsdepartementetoch IT-kommissionen,Rosenbad1997-12-04, IT-kommmissionensrapport7/98.K. 71. Denkommunalarevisionen ettdemokratiskt

kontrollinstmment.In. Kommunala Fi. . OrganisationerMångfaldIntegration Ettframtida . systemför statsbidragtill invandrarnas riksorganisationermfl.In. Styrningenavpolisen.Ju. Djurförsök.Jo. . Idrott ochmotionför livet.Statensstödtill idrottsrörelsenochfriluftslivetsorganisationer.In. Kompetensi småföretag.Småföretagsdelegationens rapport N. Regelförenklingför framtiden.Småföretags- . delegationensrapport N. ITochregionalutveckling. . erfarenheterfråntrehearingarundermars1998. IT-kommmissionensrapport9/98.K. 80.BostadsrättsregisterJu. 81.Användningenavvissastatsflygplan,m.m.SB.

PosTAnkLssz106 47 STOCKHOIM FAX08-690 gu TH f,l-N:0X690 91 90 9 | . E-vowr: frirzcs.rdcr@ libcnsc FRITZESINLkxkTBokuANnn.: wwwxzfritzessc

ISBN 91-38-20950-X ISSN O375-250X