Statens energimyndighets föreskrifter (STEMFS 2025:2) om hållbarhetskriterier för vissa bränslen
Upphäver
Bemyndigande
- 11 § Förordning (2025:588) om hållbarhetskriterier för vissa bränslen
- 14 § Förordning (2025:588) om hållbarhetskriterier för vissa bränslen
- 18 § Förordning (2025:588) om hållbarhetskriterier för vissa bränslen
- 20 § Förordning (2025:588) om hållbarhetskriterier för vissa bränslen
- 28 § Förordning (2025:588) om hållbarhetskriterier för vissa bränslen
- 31 § Förordning (2025:588) om hållbarhetskriterier för vissa bränslen
- 33 § Förordning (2025:588) om hållbarhetskriterier för vissa bränslen
- 37 § Förordning (2025:588) om hållbarhetskriterier för vissa bränslen
- 39 § Förordning (2025:588) om hållbarhetskriterier för vissa bränslen
- 43 § Förordning (2025:588) om hållbarhetskriterier för vissa bränslen
- 46 § Förordning (2025:588) om hållbarhetskriterier för vissa bränslen
- 48 § Förordning (2025:588) om hållbarhetskriterier för vissa bränslen
- 49 § Förordning (2025:588) om hållbarhetskriterier för vissa bränslen
- 55 § Förordning (2025:588) om hållbarhetskriterier för vissa bränslen
Genomför EU-direktiv
den 27 juni 2025 beslutade den 4 juni 2025. Statens energimyndighet (Energimyndigheten) föreskriver följande med stöd av 11, 14, 18, 20, 28, 31, 33, 37, 39, 43, 46, 48, 49 och 55 §§ förordning (2025:588) om hållbarhetskriterier för vissa bränslen (hållbarhetsförordningen).
1 kap. Inledande bestämmelser
Föreskrifternas innehåll
Föreskriften (hållbarhetsföreskriften) innehåller bestämmelser om hur rapporteringsskyldiga enligt lag (2010:598) om hållbarhetskriterier för vissa bränslen (hållbarhetslagen) ska säkerställa och visa att hållbarhetskriterier för förnybara bränslen och återvunna kolbränslen uppfylls. Föreskriften innehåller även bestämmelser om anläggningsbesked.
Ord och uttryck
Begrepp och uttryck hållbarhetsföreskriften har samma innebörd som i hållbar hetslagen och hållbarhetsförordningen. Dessutom betyder: allvarligt skadad mark: mark som under en längre tid antingen försaltats i betydande omfattning eller vars halt av organiska ämnen varit särskilt låg och som drabbats av kraftig erosion, cellulosa från icke-livsmedel: bränsleråvaror som främst består av cellulosa och hemicellulosa och har ett lägre lignininnehåll än material som innehåller både cellulosa och lignin, inklusive rester från livsmedels- och fodergrödor, till exempel halm, stjälkar, agnar och skal; gräsartade energigrödor med lågt stärkelseinnehåll, till exempel rajgräs, jungfruhirs, miskantus, italienskt rör; täckgrödor före och efter huvudgrödor; vallgrödor; industriella restprodukter, inklusive från livsmedels- och fodergrödor efter att vegetabiliska oljor, socker, stärkelse och protein har utvunnits; samt material från bioavfall, där med vallgrödor och täckgrödor avses tillfällig och kortvarig sådd på betesmark av en blandning av gräs och baljväxter med låg halt av stärkelse för att få foder för
Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/2001 av den 11 december 2018 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor (EUT L 328, 21.12.2018, s. 82, Celex 32018L2001), senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv (EUT L 2419, 31.10.2023, s.1 Celex 32023L2413) 1
STEMFS boskap och förbättra jordens bördighet i syfte att få högre avkastning av 2025:2 huvudsakliga jordbruksgrödor delnormalvärde: ett fastställt värde för växthusgasutsläppen för några eller alla steg i en specifik produktionskedja för biodrivmedel eller biobränslen, som är representativ för användningen i unionen, ekonomiskt försvarbar efterfrågan: en efterfrågan som inte överstiger behovet av värme (inbegripet kyla) och som annars skulle tillgodoses på marknadsvillkor, faktiskt värde: minskningen av växthusgasutsläpp för några eller alla steg i en specifik produktionskedja för biodrivmedel eller biobränslen, beräknad enligt metoden i 9 kap., fleråriga grödor: grödor där stammen i regel inte skördas årligen, såsom skottskog med kort omloppstid och oljepalm, förnybartdirektivet: Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/2001 av den 11 december 2018 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv , hållbarhetsegenskaper: de uppgifter som beskriver ett parti råvaror eller bränslen och som krävs för att visa att partiet uppfyller tillämpliga markkriterier och utsläppsminskningskrav, hållbara mängder: de mängder förnybara bränslen eller återvunna kolbränslen som uppfyller samtliga tillämpliga markkriterier och utsläppsminskningskrav, kraftvärme: samtidig framställning i en och samma process av värmeenergi och el och/eller mekanisk energi, utsläppsminskningskrav: hållbarhetskriterierna i 2 kap. 1–4 §§ hållbarhetslagen och 12–13 §§ hållbarhetsförordningen, markkriterier: hållbarhetskriterierna i 2 kap. 7–14 §§ hållbarhetslagen och 15–17 §§ hållbarhetsförordningen, mellanprodukt: en produkt som är ett mellansteg mellan råvara och slutlig produkt, normalvärde: ett fastställt värde för minskningen av växthusgasutsläpp för en specifik produktionskedja för biodrivmedel eller biobränslen, som är representativ för användningen i unionen, nyttiggjord värme: värme som framställs för att tillgodose en ekonomiskt försvarbar efterfrågan på värme för uppvärmning och kylning, parti: en mängd förnybara bränslen eller återvunna kolbränslen som har identiska hållbarhetsegenskaper, så som bränslekategori, användningsområde, råvarans ursprungsland, växthusgasutsläpp och detaljerade uppgifter om råvara, samprodukt: en produkt som en process direkt producerar tillsammans med bränslet eller dess mellanprodukt, och som inte är en restprodukt eller ett avfall, stärkelserika grödor: grödor, framför allt spannmål (oberoende av om det enbart är sädeskornen eller hela växten, till exempel vad gäller majs, som används), rotfrukter (till exempel potatis, jordärtskocka, sötpotatis, maniok och jams) och stamknölar (till exempel taro).
2 2 EUT L 2419, 31.10.2023, s.1 (Celex 32023L2413).
2 kap. Rapporteringsskyldighet och hållbarhetsbesked
Rapporteringsskyldighet
Den som i yrkesmässig verksamhet använder ett förnybart bränsle i en anläggning eller del av anläggning som endast används för forskning eller utveckling, eller endast för att prova nya produkter eller nya processer är undantagen från rapporteringsskyldighet enligt 3 kap. 1 § första stycket 1–7 hållbarhetslagen för det bränslet.
Hållbarhetsbesked
Den rapporteringsskyldige anmäler om hållbarhetsbesked enligt 3 kap. 1 b § första stycket hållbarhetslagen när den ger in en beskrivning av sitt kontrollsystem tillsammans med den oberoende granskarens intyg. Anmälan ska innehålla 1. uppgifter om vilka bränslen som omfattas av kontrollsystemet, 2. en beskrivning av kontrollsystemets systemgränser och de produktionskedjor som kan hanteras av kontrollsystemet, 3. en beskrivning av de största riskerna avseende hållbarhetskriteriernas efterlevnad som identifierats och hur dessa hanterats i kontrollsystemet, 4. en beskrivning av hur kontrollsystemet säkerställer utsläppsminskningskrav, 5. en beskrivning av hur kontrollsystemet säkerställer markkriterierna, 6. en beskrivning av de krav som ställs på leverantörer för att säkerställa att levererade mängder uppfyller hållbarhetskriterierna, och 7. en beskrivning av hur kontrollsystemet säkerställer kraven på massbalanssystem och årlig rapportering till Energimyndigheten. Den rapporteringsskyldige ska också skicka in ett utlåtande från en oberoende granskare enligt 3 kap. 1 b § hållbarhetslagen, inklusive underlag som styrker granskarens kompetens och oberoende. Utlåtandet ska innehålla de uppgifter som framgår av 4 kap. hållbarhetsföreskriften.
Hållbarhetsbesked för en viss tidsperiod
Om anmälan om hållbarhetsbesked avser en viss tidsperiod ska det framgå 1. vilken tidsperiod och vilka mängder som avses, 2. hur det har säkerställts att tillämpbara hållbarhetskriterier uppfylls, och 3. hur det har säkerställts att mängderna hanterats i enlighet med kraven på användning av ett massbalanssystem i 24 § hållbarhetsförordningen. Den rapporteringsskyldige ska också skicka in ett utlåtande från en oberoende granskare enligt 3 kap. 1 b § hållbarhetslagen, inklusive underlag som styrker granskarens kompetens och oberoende. Utlåtandet ska innehålla de uppgifter som framgår av 4 kap. i hållbarhetsföreskriften.
Frivilliga och nationella system
För en rapporteringsskyldig som innehar ett godkänt certifierings bevis enligt 34 och 35 §§ hållbarhetsförordningen behöver beskrivningen av kontroll systemet endast omfatta 2 § första stycket 1 och 2 i hållbarhetsföre-
STEMFS skriften. Om ett certifieringsbevis inte omfattar alla tillämpliga hållbarhets- 2025:2 kriterier eller alla delar av verksamheten, behöver den rapporteringsskyldiges anmälan omfatta alla uppgifter enligt 2 eller 3 §§ för de delar av kontrollsystemet som inte täcks av certifieringsbeviset.
Omprövning av hållbarhetsbesked
Vid omprövning av hållbarhetsbesked enligt 3 kap. 1 b § tredje stycket hållbarhetslagen och 29 och 30 §§ hållbarhetsförordningen ska den rapporteringsskyldige skicka in ett utlåtande från en oberoende granskare enligt 4 kap., och underlag som styrker granskarens kompetens och oberoende. För en rapporteringsskyldig som innehar ett godkänt certifieringsbevis enligt 34 och 35 §§ hållbarhetsförordningen behöver endast certifieringsbeviset skickas in. Om ett certifieringsbevis inte omfattar alla tillämpliga hållbarhetskriterier eller alla delar av verksamheten, behöver den rapporteringsskyldige även skicka in underlag enligt första stycket för de delar av kontrollsystemet som inte täcks av certifieringsbeviset.
3 kap. Kontrollsystem för att säkerställa att förnybara bränslen och återvunna kolbränslen är hållbara
Kontrollsystemets utformning
Den rapporteringsskyldiges kontrollsystem ska uppfylla kraven i 3 kap. 1 a § hållbarhetslagen, 22–27 §§ hållbarhetsförordningen och 3 kap. hållbarhetsföreskriften. Kontrollsystemet ska baseras på en aktuell risk bedömning av verksamheten och ska dokumenteras skriftligt. Dokumentationen ska innehålla 1. vilka bränslen och/eller råvaror som kontrollsystemet omfattar, 2. kontrollsystemets systemgränser och de produktionskedjor för förnybara bränslen och/eller återvunna kolbränslen som kontrollsystemet omfattar, 3. riskbedömning av verksamheten med avseende på hållbarhetskriterier, 4. processer och arbetssätt som säkerställer att förnybara bränslen och återvunna kolbränslen uppfyller utsläppsminskningskrav, 5. processer och arbetssätt som säkerställer att biodrivmedel och biobränslen uppfyller markkriterierna, 6. vilka krav som ställs på leverantörer för att säkerställa att levererade mängder uppfyller hållbarhetskriterierna, 7. rutiner som säkerställer att kraven på massbalanssystem uppfylls, 8. metod för uppföljning och hantering av ändringar i verksamheten, 9. system för hantering av avvikelser, 10. ansvarsfördelning inom organisationen för kontrollsystemet, 11. rutiner som säkerställer årlig rapportering till Energimyndigheten, för den som är rapporteringsskyldig enligt 3 kap. 1 § första stycket 1-7 hållbarhets lagen och inte är undantagen från rapportering enligt 44 § hållbarhetsförordningen, och 12. rutiner som säkerställer rapportering till unionsdatabasen, för den som är skyldig att rapportera enligt 7 kap. 1 § hållbarhetsföreskriften. Dokumentationens omfattning bör anpassas till tillämpbara krav på kontroll- 4 systemet och den aktuella verksamheten utifrån riskbedömningen.
För rapporteringsskyldiga med krav enligt 2 kap. 1-4 §§ hållbarhets lagen och andra rapporteringsskyldiga som väljer att beräkna växthusgasutsläpp inom sitt kontrollsystem, ska kontrollsystemet säkerställa att beräkningen görs enligt 9 kap. i hållbarhetsföreskriften samt 12 och 13 §§ hållbarhetsförordningen.
Rapporteringsskyldiga som endast använder biobränsle som omfattas av hållbarhetsbesked hos den som levererat bränslet, behöver endast kontrollera att levererat bränsle omfattas av hållbarhetsbeskedet för att uppfylla kravet på metod och rutiner för stickprov enligt 23 § hållbarhetsförordningen.
Den som är rapporteringsskyldig för ett förnybart bränsle av icke- biologiskt ursprung ska genom kontrollsystemet säkerställa att den förnybara el som används vid produktion av förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung är framställd på så vis som anges i 7 och 8 §§ hållbarhetsförordningen. Kontrollsystemet ska säkerställa att mängden använd förnybar el, som uppfyller tillämpliga bestämmelser i artiklarna 3 och 4 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2023/1184 av den 10 februari 2023 om komplettering av Europa parlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/2001 genom fastställande av en unionsmetod med närmare regler för produktion av förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung, dokumenteras.
Ett intyg enligt 26 § hållbarhetsförordningen ska innehålla uppgifter om 1. vilken producent som utfärdat intyget, med namn och organisationsnummer, 2. att skogsbiomassan inte kommer från ett sådant område som avses i 2 kap. 12 § första stycket 7 hållbarhetslagen, och 3. vilken biomassa intyget omfattar.
Massbalanssystemet
Råvaror eller bränslen ska anses utgöra en blandning enligt 24 § första stycket hållbarhetsförordningen, endast om de är fysiskt blandade. Råvaror eller bränslen som tillhör samma produktgrupp kan dock utgöra en blandning även om de inte är fysiskt blandade. Med produktgrupp avses råvaror, biodrivmedel och biobränslen med liknande fysiska och kemiska egenskaper och liknande värmevärden, samt som omfattas av samma regler som fastställs i artiklarna 7, 26 och 27 i förnybartdirektivet. Olika råvaror ska även anses ingå i en blandning när råvaran blandas för vidare bearbetning.
Massbalanssystemet enligt 24 § hållbarhetsförordningen ska tillämpas inom en anläggning eller annan tydligt avgränsad plats. En plats kan vara en bearbetnings- eller logistikanläggning, en infrastruktur eller plats för överföring och distribution. Det kan också vara en upplagshavares alla skatteupplag eller en lagerhållares alla lager enligt lagen (1994:1776) om skatt på energi.
EGT L 157 20.6.2023, s. 11 (Celex 02023R1184) 5
STEMFS 8 § Massbalanssystemet ska säkerställa att summan av alla partier som tas 2025:2 från blandningen har samma hållbarhetsegenskaper, i samma mängder, som summan av alla partier som har tillförts blandningen. Balansen ska uppnås inom en tidsperiod som är anpassad till produktionskedjan. Separata balanser ska föras för råvaror och bränslen som inte kan anses ingå i en blandning.
Massbalanssystemet ska innehålla information om mängderna av råvaror och bränslen samt hållbarhetsegenskaperna för dessa, inklusive information om de mängder råvaror och bränslen som inte kan verifieras som hållbara.
När förnybara bränslen eller återvunna kolbränslen blandas med fossila bränslen ska hållbarhetsegenskaper endast tilldelas blandningen motsvarande den fysiska andelen av förnybara bränslen eller återvunna kolbränslen i blandningen.
Hållbarhetsegenskaperna för ett parti råvaror eller bränsle ska alltid hanteras samlat. När mängder råvaror eller bränslen tas ut från en blandning får mängden tilldelas hållbarhetsegenskaperna från något av de ingående partierna i blandningen.
Väsentliga ändringar i kontrollsystemet
En anmälan om väsentlig ändring ska innehålla en beskrivning av ändringen och dess omfattning. Anmälan ska också beskriva de uppdateringar som gjorts i riskbedömningen för verksamheten till följd av ändringen och hur förändrade risker hanteras.
Avvikelser
Stora avvikelser som identifierats av den rapporteringsskyldige ska utan dröjsmål meddelas till Energimyndigheten. Meddelandet ska innehålla en beskrivning av avvikelsen och en plan för att åtgärda avvikelsen.
4 kap. Oberoende granskning
Vid anmälan om hållbarhetsbesked eller vid omprövning av hållbarhetsbesked ska den rapporteringsskyldiges kontrollsystem granskas av en oberoende granskare enligt 3 kap. 1 a § hållbarhetslagen, 30 § hållbarhetsförordningen, samt 2 kap 2-5 §§. Granskningen och utlåtandet från den oberoende granskaren ska omfatta uppgifter enligt 2-7 §§ nedan.
Oberoende granskning vid anmälan om hållbarhetsbesked
Vid anmälan om hållbarhetsbesked ska den rapporteringsskyldiges kontroll system granskas av en oberoende granskare enligt 41 § hållbarhetsförordningen. Utlåtandet från den oberoende granskaren ska omfatta 1. en beskrivning av de identifierade risker som legat till grund för granskningen samt vilka områden som har granskats, 2. en bedömning av om de uppgifter som den rapporteringsskyldige har lämnat om kontrollsystemet (enligt 2 kap. 2 § i hållbarhetsföreskriften) 6 är riktiga,
3. en bedömning av om kontrollsystemet är korrekt, så att det hanterar aktuella risker för verksamheten samt omfattar samtliga krav enligt 3 kap. 1 § i hållbarhetsföreskriften, 4. en bedömning av om kontrollsystemets processer och arbetssätt är tillräckliga för att säkerställa att förnybara bränslen och återvunna kolbränslen uppfyller utsläppsminskningskrav, 5. en bedömning av om kontrollsystemets processer och arbetssätt är tillräckliga för att säkerställa att biodrivmedel och biobränslen uppfyller markkriterierna, inklusive a. en bedömning av om kontrollsystemet säkerställer att råvaror inte avsiktligen ändrats eller tagits ur bruk för att partiet ska anses utgöra ett avfall eller en restprodukt, och b. en bedömning av om kontrollsystemet säkerställer att råvaror kan spåras tillbaka till den plats där råvaran odlats, avverkats, tillkommit eller samlats in, 6. en bedömning av om de krav som ställs på leverantörer är tillräckliga för att säkerställa hållbarhetskriterierna, inklusive a. en bedömning av om metoden för stickprov som ingår i systemet och stickprovens frekvens är tillräcklig för att säkerställa att kontrollsystemet fungerar med hög trovärdighet, 7. en bedömning av om kontrollsystemets rutiner avseende massbalanssystem och årlig rapportering till Energimyndigheten är tillräckliga, för att säkerställa korrekt hantering och rapportering av partier bränslen, och 8. en bedömning av om kontrollsystemet är tillförlitligt och skyddat mot missbruk.
Oberoende granskning vid anmälan om hållbarhetsbesked för en viss tidsperiod
Vid anmälan om hållbarhetsbesked för en viss tidsperiod ska en oberoende granskare granska ett urval av de mängder som omfattas av anmälan. Urvalet ska baseras på en riskbedömning. Granskaren ska kontrollera att urvalet mängder uppfyller kraven i 32 § hållbarhetsförordningen. Om granskaren identifierar mängder som inte är hållbara, ska urvalet utökas till att omfatta alla mängder som anmälan avser. Vid anmälan om hållbarhetsbesked för en viss tidsperiod föranledd av en väsentlig ändring i kontrollsystemet, ska granskningen omfatta de delar Energi myndigheten begär.
Vid anmälan om hållbarhetsbesked för en viss tidsperiod ska utlåtandet från den oberoende granskaren omfatta 1. en beskrivning av de identifierade risker som legat till grund för granskningen samt det urval mängder som granskats, 2. en bedömning av om granskade mängder förnybara bränslen uppfyller utsläppsminskningskrav, inklusive a. en beskrivning av hur uppgifter om växthusgasutsläpp och eventuella växthusgasberäkningar har kontrollerats,
STEMFS 3. en bedömning av om granskade mängder biodrivmedel och biobränsle 2025:2 uppfyller markkriterierna, inklusive a. en bedömning av om råvaror avsiktligen ändrats eller tagits ur bruk för att partiet ska anses utgöra ett avfall eller en restprodukt, b. en bedömning av om råvaror kan spåras tillbaka till den plats där råvaran odlats, avverkats, tillkommit eller samlats in, och c. en beskrivning av hur underlag som styrker att markkriterierna är uppfyllda har kontrollerats, 4. en bedömning av om de uppgifter som registrerats av de ekonomiska aktörerna eller deras företrädare i unionsdatabasen är korrekta, 5. en bedömning av om granskade mängder hanterats i enlighet med kraven på användning av ett massbalanssystem i 24 § hållbarhets förordningen, och 6. en bedömning av om samtliga mängder som omfattas av anmälan kan anses vara hållbara utifrån det urval av mängder som har kontrollerats, inklusive a. en bedömning av om de uppgifter som den rapporteringsskyldige har lämnat om ansökta mängder (enligt 2 kap. 3 §) är riktiga, b. om några ej hållbara mängder identifierats under granskningen, och c. en bedömning av risken för missbruk i de aktuella produktionskedjorna.
Oberoende granskning vid omprövning av hållbarhetsbesked
Vid omprövning av hållbarhetsbesked enligt 29 § hållbarhetsförordningen ska den rapporteringsskyldiges kontrollsystem granskas av en oberoende granskare enligt 41 och 42 §§ hållbarhetsförordningen. Enligt 42 § hållbarhetsförordningen ska granskningen omfatta ett urval av rutiner och dokumentation av hållbara mängder. Detta urval ska utökas i de fall stora avvikelser upptäcks. Granskningen ska avse hela den period som Energimyndigheten anger.
Vid omprövning av hållbarhetsbesked enligt 29 § 1 hållbarhetsförordningen ska utlåtandet från den oberoende granskaren, utöver vad som följer av 2 § 2–8, omfatta 1. en beskrivning av de identifierade risker som legat till grund för granskningen samt det urval av mängder och rutiner som granskats, 2. en bedömning av hur den rapporteringsskyldige har följt kontrollsystemet, 3. en bedömning av om granskade mängder förnybara bränslen uppfyller utsläppsminskningskrav, inklusive a. en beskrivning av hur uppgifter om växthusgasutsläpp och växthusgasberäkningar kontrollerats, 4. en bedömning av om granskade mängder biodrivmedel och biobränsle uppfyller markkriterierna, inklusive a. en bedömning av om råvaror avsiktligen ändrats eller tagits ur bruk för att partiet ska anses utgöra ett avfall eller en restprodukt, b. en bedömning av om råvaror kan spåras tillbaka till den plats där råvaran odlats, avverkats, tillkommit eller samlats in, och c. en beskrivning av hur underlag som styrker att markkriterierna är uppfyllda har kontrollerats,
5. en bedömning av om de uppgifter som registrerats av de ekonomiska aktörerna eller deras företrädare i unionsdatabasen är korrekta, 6. en bedömning av om granskade mängder hanterats i enlighet med kraven på användning av ett massbalanssystem i 24 § hållbarhetsförordningen, 7. de avvikelser som identifierats vid granskningens genomförande och en beskrivning av de åtgärder som vidtagits av den rapporteringsskyldige, och 8. en bedömning av om samtliga mängder som hanteras av kontrollsystemet kan anses vara hållbara utifrån det urval av mängder som kontrollerats, inklusive a. om några ej hållbara mängder identifierats under granskningen, och b. en bedömning av risken för missbruk i de aktuella produktionskedjorna.
Vid omprövning av hållbarhetsbesked enligt 29 § 2 och 3 hållbarhetsförordningen ska granskningen och utlåtandet från den oberoende granskaren omfatta de delar som Energimyndigheten begär.
5 kap. Anläggningsbesked
Den som begär anläggningsbesked ska i begäran beskriva hur kontrollsystemet uppfyller kraven i 50 eller 51 §§ hållbarhetsförordningen. Av begäran ska det framgå om anläggningsbeskedet ska avse en viss tidsperiod.
6 kap. Årlig rapportering av uppgifter
Den som är rapporteringsskyldig enligt 3 kap. 1 § första stycket 1–7 hållbarhetslagen ska senast 1 april varje år lämna in uppgifter avseende föregående kalenderår enligt 44 § hållbarhetsförordningen. Uppgifter ska lämnas till Energi myndigheten enligt 2–8 §§ i detta kapitel. Den som i yrkesmässig verksamhet använder flytande biobränsle för produktion av bränsle, behöver inte lämna uppgifter om det flytande biobränslet.
Rapportering av uppgifter om biodrivmedel och biobränslen
Den som är skyldig att lämna uppgifter enligt 1 § för biodrivmedel eller biobränsle ska årligen rapportera mängder biodrivmedel och biobränslen enligt följande: 1. Den som är rapporteringsskyldig för biodrivmedel enligt 3 kap. 1 § första stycket 1 hållbarhetslagen ska lämna uppgifter om de biodrivmedel för vilka skattskyldighet har inträtt enligt 5 eller 6 kap. lagen (1994:1776) om skatt på energi. 2. Den som är rapporteringsskyldig för biobränsle enligt 3 kap. 1 § första stycket 2–4 hållbarhetslagen ska lämna uppgifter om de flytande biobränslen som använts i yrkesmässig verksamhet samt om de fasta och gasformiga biobränslen som används i anläggningar som anges i 3 kap. 1 § första stycket 2–4 samma lag. För hållbara mängder ska uppgifter för varje parti lämnas enligt 3–6 §§. För mängder av biodrivmedel och biobränslen som inte är hållbara ska uppgifter endast lämnas enligt 3 § 1–3.
STEMFS 3 § För biodrivmedel och biobränsle som omfattas av 2 § ska följande uppgifter 2025:2 lämnas: 1. Bränslekategori enligt bilaga 1. 2. Användningsområde, om bränslet har använts till a. motordrift, b. elproduktion, c. värmeproduktion (inbegripet kyla), eller d. kraftvärmeproduktion. 3. Mängd: a. För flytande biobränslen och biodrivmedel i kg eller m vid 15 °C. b. För gasformiga biobränslen i kg eller Nm , för flytande gas enbart i kg. c. För fasta bränslen i MWh. När den hållbara mängden utgör en delmängd i ett bränsle ska andelen hållbart bränsle beräknas utifrån de ingående komponenternas energiinnehåll. 4. Effektivt värmevärde, enligt Bilaga 2. För bränslen som saknar effektivt värmevärde i bilagan ska effektivt värmevärde bestämmas enligt en dokumenterad metod i kontrollsystemet och anges: a. För flytande biobränslen och biodrivmedel i MJ/l vid 15 °C eller MJ/kg. b. För gasformiga biobränslen i MJ/kg eller MJ/Nm , för flytande gas enbart i MJ/kg. 5. Råvara, den råvara som har använts för att producera biodrivmedlet eller biobränslet. 6. Ursprungsland, det land där råvaran har odlats eller avverkats. I de fall produktionskedjan startar med en restprodukt eller avfall anges det land där restprodukten eller avfallet uppkommit och samlats in. 7. Om råvaran utgörs av restprodukt eller avfall. 8. Om råvaran utgörs av livsmedel- eller fodergröda, och i så fall vilken råvarugrupp råvaran tillhör enligt klassificeringen i bilaga 10. 9. Om råvaran utgörs av en sådan livsmedels- eller fodergröda med hög risk för indirekt ändrad markanvändning som avses i artikel 26.2 i förnybartdirektivet. 10. Det datum då den anläggning där biodrivmedlet eller det flytande biobränslet producerades respektive där det fasta eller gasformiga biobränslet användes tagits i drift, och om anläggningen där det fasta eller gasformiga biobränslet användes har en sammanlagd installerad tillförd effekt på mindre än 10 MW.
För biodrivmedel och biobränsle som omfattas av krav på minskade växthus gasutsläpp enligt 2 kap. 1–4 §§ hållbarhetslagen, ska den rapporteringsskyldige även lämna följande uppgifter: 1. Utsläpp av växthusgaser från biodrivmedel eller användning av biobränsle i g CO2eq/MJ, 2. Vilken metod för summering av utsläpp enligt 9 kap. 1 § i hållbarhetsföreskriften som har använts.
3. Typ av produktionskedja som använts vid summering av utsläpp i de fall ett normalvärde enligt bilaga 3–5 har använts.
För biodrivmedel som omfattas av 2 § och finns med i Bilaga 11, ska den rapporteringsskyldige även ange vilken del, A eller B, samt vilken underkategori som råvaran tillhör.
Rapporteringsskyldiga enligt 3 kap. 1 § första stycket 3–4 hållbarhetslagen ska lämna uppgift om mängd fast eller gasformigt biobränsle som används för att producera el i en anläggning som tagits i drift efter den 25 december 2021 eller som mottar stöd för elproduktionen enligt ett stödsystem som godkänts efter den 25 december 2021. Om minst ett av följande kriterier uppfylls, ges undantag från kravet att lämna uppgifter enligt första stycket: 1. Elen produceras i anläggningar med en sammanlagd installerad tillförd effekt på mindre än 50 MW. 2. För anläggningar med en sammanlagd installerad tillförd effekt från 50 till 100 MW, produceras el genom tillämpning av högeffektiv kraftvärme teknik, eller för anläggningar som enbart producerar el genom uppfyllande av verkningsgrader som motsvarar bästa tillgängliga teknik (BAT-AEEL) enligt definitionen i kommissionens genomförandebeslut (EU) 2017/1442 av den 31 juli 2017 om fastställande av BAT-slutsatser för stora förbränningsanläggningar i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/75/EU. 3. För anläggningar med en sammanlagd installerad tillförd effekt på över 100 MW produceras el antingen genom tillämpning av högeffektiv kraftvärmeteknik, eller, för anläggningar som enbart producerar el, genom upp nående av en elverkningsgrad netto på 36 %. 4. Elen produceras genom användning av biomassa med tillämpning av avskiljning och lagring av koldioxid. Rapporteringsskyldiga enligt 3 kap. 1 § första stycket 3–4 hållbarhetslagen ska även lämna uppgifter om eventuella mängder biobränslen som används i en anläggning där fossila bränslen utgör huvudsakligt bränsle och där enbart el produceras trots att det finns en kostnadseffektiv potential för tillämpning av högeffektiv kraftvärme enligt den bedömning som gjorts i enlighet med artikel 14 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU av den 25 oktober 2012 om energieffektivitet, om ändring av direktiven 2009/125/EG och 2010/30/EU och om upphävande av direktiven 2004/8/EG och 2006/32/EG.
Rapportering av uppgifter om förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung
Den som är skyldig att lämna uppgifter enligt 1 § för förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung ska årligen rapportera mängder förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung enligt följande:
EUT L 212, 17.8.2017, s. 1 (Celex 32017D1442). 11
STEMFS 1. Den som är rapporteringsskyldig för förnybara bränslen av icke- 2025:2 biologiskt ursprung enligt 3 kap. 1 § första stycket 1 hållbarhetslagen ska lämna uppgifter om mängder drivmedel för vilka skattskyldighet har inträtt enligt 5 eller 6 kap. lagen (1994:1776) om skatt på energi. 2. Den som är rapporteringsskyldig för förnybara bränslen av ickebiologiskt ursprung enligt 3 kap. 1 § första stycket 6–7 hållbarhetslagen ska lämna uppgifter om mängder gasformigt förnybart bränsle av icke-biologiskt ursprung som i yrkesmässig verksamhet levererats till en slutkund som använder bränslet i en bränslecell i ett fordon, fartyg eller luftfartyg, samt om de förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung som använts i yrkesmässig verksamhet. Uppgifter ska lämnas till Energimyndigheten för varje parti enligt 8 §.
För förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung som omfattas av 7 § ska följande uppgifter lämnas: 1. Bränslekategori enligt bilaga 1. 2. Användningsområde, om bränslet har använts a. till motordrift eller i en bränslecell i ett fordon, fartyg eller luftfartyg, b. som råvara till produktion av ett drivmedel c. som annan råvara inom industrin d. till elproduktion e. till värmeproduktion (inbegripet kyla), eller f. till kraftvärmeproduktion. 3. Mängd: a. För bränslen i vätskeform i kg eller m vid 15 °C. b. För bränslen i gasform i kg eller Nm . När den hållbara mängden utgör en delmängd i ett bränsle ska andelen hållbart bränsle beräknas utifrån de ingående komponenternas energiinnehåll. 4. Effektivt värmevärde enligt Bilaga 2, och för bränslen som saknar effektivt värmevärde i bilagan ska effektivt värmevärde bestämmas enligt en dokumenterad metod i kontrollsystemet och anges: a. För bränslen i vätskeform i MJ/l vid 15 °C eller MJ/kg. b. För gasformiga bränslen i MJ/kg eller MJ/Nm . 5. Mängden använd el i kWh som räknas som förnybar (om tillämpligt) i enlighet med kommissionens delegerade förordning (EU) 2023/1184 av den 10 februari 2023 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/2001 genom fastställande av en unionsmetod med närmare regler för produktion av förnybara flytande och gas formiga drivmedel av icke-biologiskt ursprung: a. från en direkt anslutning b. från nätet
12 5
EGT L 157 20.6.2023, s. 11 (Celex 02023R1184)
6. Utsläpp av växthusgaser från förnybara bränslen av icke biologiskt ursprung angivet som g CO2eq/MJ beräknat enligt kommissionens delegerade förordning (EU) 2023/1185 av den 10 februari 2023 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/2001 genom fastställande av ett minimitröskelvärde för minskningen av växthusgasutsläpp från återvunna kolbaserade bränslen och genom specificering av en metod för bedömningen av minskningen av växthusgasutsläpp från förnybara flytande och gasformiga drivmedel av icke-biologiskt ursprung och från återvunna kolbaserade bränslen.
7 kap. Rapportering till unionsdatabasen
Uppgifter till den unionsdatabas som inrättas enligt förnybartdirektivet ska lämnas av 1. den som är rapporteringsskyldig enligt 3 kap. 1 § första stycket 1, 2, 4, 6 eller 7 hållbarhetslagen, och 2. den som levererar flytande eller gasformiga förnybara bränslen eller återvunna kolbränslen. En rapporteringsskyldig aktör som använder ett förnybart bränsle med en produktionskedja som börjar i den rapporteringsskyldiges verksamhet, ska inte rapportera in uppgifter tillhörande det bränslet till unionsdatabasen.
8 kap. Information till konsumenter
Med biobränslets geografiska ursprung, som nämns i 47 § hållbarhetsförordningen, menas råvarans ursprung.
9 kap. Minskade utsläpp av växthusgaser
Metod för att bestämma växthusgasutsläpp
De sammanlagda utsläppen av växthusgaser från produktionskedjan för förnybara bränslen och återvunna kolbränslen ska bestämmas genom ett av följande sätt: 1. För biodrivmedel och biobränslen genom ett normalvärde för hela produktionskedjan enligt bilaga 3, 4 eller 5, omräknat från utsläppsminskning jämfört med fossil motsvarighet (i 3 § tabell 1) till utsläpp. Normalvärden får inte användas om det skett ändrad markanvändning och om värdet av kollagerförändringen, el, till följd av denna ändrade markanvändning är större än 0, i enlighet med beräkningen i 13–15 §§. 2. För biodrivmedel och biobränslen genom ett faktiskt värde för hela produktionskedjan beräknat i enlighet med den metod som anges i 5 §. 3. För biodrivmedel och biobränslen genom en kombination av faktiska värden och delnormalvärden, med användande av den metod som anges i 5 §, men där delnormalvärden enligt bilaga 6, 7 eller 8 används för en eller flera termer eller steg i produktionskedjan och faktiska värden för övriga delar.
EUT L 157, 20.6.2023, s. 20–33 (Celex 32023R1185) 13
STEMFS 4. För förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung och återvunna kol- 2025:2 bränslen genom ett faktiskt värde för hela produktionskedjan beräknat i enlighet med den metod som anges i Bilaga 1 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2023/1185 av den 10 februari 2023 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/2001 genom fastställande av ett minimitröskelvärde för minskningen av växthusgasutsläpp från återvunna kolbaserade bränslen och genom specificering av en metod för bedömningen av minskningen av växthusgasutsläpp från förnybara flytande och gasformiga drivmedel av icke-biologiskt ursprung och från återvunna kolbaserade bränslen.
Växthusgasutsläppsminskning för biodrivmedel och biobränsle
Växthusgasutsläpp från biodrivmedel och biobränslen ska uttryckas på följande sätt: 1. växthusgasutsläpp från biodrivmedel och biobränslen, E, ska uttryckas som gram koldioxidekvivalenter per MJ biodrivmedel eller MJ biobränsle, g CO2eq/MJ. 2. växthusgasutsläpp från uppvärmning eller el, producerad från biobränslen, EC, ska uttryckas som gram koldioxidekvivalenter per MJ slutlig energiprodukt (värme eller el), g CO2eq/MJ.
De minskade växthusgasutsläppen till följd av användningen av biodrivmedel och biobränslen beräknas enligt följande:
1. Minskningar av växthusgasutsläpp från biodrivmedel EF-EB Utsläppsminskning = , EF där EB = totala utsläpp från biodrivmedlet eller biobränsle beräknade enligt 6 §. EF = totala utsläpp från den fossila motsvarigheten, enligt värden i tabell 1. 2. Minskningar av växthusgasutsläpp från värme (inbegripet kyla) samt el som produceras från biobränslen ECF-ECel,h Utsläppsminskning = , ECF där
ECel,h = totala utsläpp från värmen eller elen, beräknade enligt 7 §. ECF = totala utsläpp från den fossila motsvarigheten för nyttiggjord värme eller el, enligt värden i tabell 1.
14 EUT L 157, 20.6.2023, s. 20–33 (Celex 32023R1185)
Tabell 1, Värden på EF och ECF, de fossila motsvarigheterna till biodrivmedel och biobränslen
| Typ av bränsle och ändamål | Fossil motsvarighet |
|---|---|
| Biodrivmedel | EF 94 g CO2eq/MJbränsle |
| Biobränslen som används för elproduktion | ECF 183 g CO2eq/MJenergi* |
| Biobränslen som används för produktion av nyttiggjord värme (inbegripet kyla) | ECF 80 g CO2eq/MJenergi* |
| Biobränslen som används för produktion av nyttiggjord värme, där en direkt fysisk ersättning för kol kan påvisas | ECF 124 g CO2eq/MJenergi* |
*producerad el eller värme (inbegripet kyla).
Beräkning av faktiska värden för växthusgasutsläpp
Med växthusgaser avses koldioxid (CO2), lustgas (N2O) och metan (CH4). Vid beräkningen av koldioxidekvivalenter ska följande värden användas för dessa gaser:
Växthusgaser GWP
CO2 1 N2O 298 CH4 25
Växthusgasutsläppen från produktion och användning av biodrivmedel beräknas enligt 6 §, växthusgasutsläppen från produktion och användning av biobränslen beräknas enligt 7 §. Utsläpp från produkter och processer som används i produktionskedjan ska omfatta utsläpp från hela livscykeln. Utsläpp från tillverkning av maskiner och utrustning ska inte räknas med. Utsläpp från produkter eller processer behöver inte räknas med om de har liten eller ingen påverkan på bränslets totala växthusgasutsläpp. De data som används för beräkningarna ska vara representativa, tillförlitliga och kunna styrkas.
Växthusgasutsläppen från produktion och användning av biodrivmedel och biobränsle före omvandling till el och värme (inbegripet kyla) ska beräknas enligt följande:
där
Global Warming Potential 15
STEMFS E = totala utsläpp per MJ bränsle vid produktion och användning
2025:2
eec = utsläpp från utvinning eller odling av råvaror
el = på år fördelade utsläpp från förändringar av kollagret till följd av ändrad markanvändning
ep = utsläpp från bearbetning
etd = utsläpp från transport och distribution
eu = utsläpp från användning av bränslet
esca = utsläppsminskningar genom beständig inlagring av kol i marken genom förbättrade jordbruksmetoder
eccs = utsläppsminskningar genom avskiljning av koldioxid och geologisk lagring
eccr = utsläppsminskningar genom avskiljning och ersättning av koldioxid
Termerna i formeln ska beräknas enligt 10–26 §§. En eller flera termer i formeln kan ersättas av delnormalvärden då det är tillämpligt enligt 1 § punkt 3. Vid samrötning av biogas beräknas E enligt 8–9 §§.
Växthusgasutsläpp från användning av biobränsle för produktion av el, värme och kyla inklusive energiomvandling till el och värme (inbegripet kyla) ska beräknas enligt följande
1. för energianläggningar som bara tillhandahåller värme:
E ECh= η
h
2. för energianläggningar som bara tillhandahåller el:
E ECel= η
el
3. för el och mekanisk energi från energianläggningar som tillhandahåller nyttiggjord värme tillsammans med el och/eller mekanisk energi
E Cel*ηel ECel= ηel Cel*ηel+Ch*ηh
4. för nyttiggjord värme från energianläggningar som tillhandahåller värme tillsammans med el och/eller mekanisk energi
E Ch*η
h
ECh= η Cel*η +Ch*η
h el h
För esca ska en bonus på 45 g CO2eq/MJ gödsel tilldelas för förbättrade jordbruksmetoder och förbättrad gödselhantering om stallgödsel används som substrat för produktion av 16 biogas och biometan.
där
ECel = totala utsläpp av växthusgaser från den slutliga energiprodukten el ECh = totala utsläpp av växthusgaser från den slutliga energiprodukten värme E = totala utsläpp av växthusgaser från det tillförda biobränslet ηel = elektrisk verkningsgrad, definierad som den årligen, producerade elen, dividerad med det årligen tillförda bränslet, baserat på dess energiinnehåll ηh = värmeverkningsgrad, definierad som den årligen avgivna nyttiggjorda värmen, dividerad med det årligen tillförda bränslet, baserat på dess energiinnehåll Cel = andel exergi i elen, och/eller mekanisk energi, sätts till 100 % (Cel = 1) Ch = Carnot-effektivitet (andel exergi i nyttiggjord värme)
Carnot-effektiviteten Ch för nyttiggjord värme vid olika temperaturer definieras som
Th-T0 Ch
= Th
där
Th = temperatur, mätt i absolut temperatur (Kelvin) för den nyttiggjorda värmen vid leveranspunkten T0 = omgivningstemperatur, sätts till 273,15 Kelvin (motsvarar 0 °C)
Om överskottsvärmen exporteras för uppvärmning av byggnader får Ch definieras som: Ch = 0,3546, vid en temperatur (Th) lägre än 150 °C (423,15 Kelvin).
Vid samrötning av olika substrat i en biogasanläggning för produktion av biogas eller biometan, ska beräkning med delnormalvärden för utsläpp av växthusgaser göras enligt följande:
n
E = Sn∙En
1
där
E = utsläpp av växthusgaser per MJ biogas eller biometan som produceras genom samrötning av den definierade substratblandningen En = utsläpp i g CO2eq/MJ för produktionskedja n i enlighet med bilaga 8, tabell 7-10 (*) Sn = andel av energiinnehållet från bränsleråvara n (*) För substrat i form av stallgödsel tillförs en bonus på g CO2eq/MJ gödsel (– 54 kg CO2eq per ton färskt material) till följd av förbättrade jordbruksmetoder och förbättrad gödselhantering.
STEMFS Pn∙Wn 2025:2 Sn= n Σ1Pn∙Wn
där
Pn = energiutbyte [MJ] per kg tillförd våt bränsleråvara n (**)
Wn = viktningsfaktor för substrat n
(**) Följande värden för Pn ska användas för att beräkna normalvärden: P (majs): 4,16 [MJ biogas/kg våt majs, 65 % fukthalt] P (gödsel): 0,50 [MJ biogas/kg våt gödsel, 90 % fukthalt] P (bioavfall): 3,41 [MJ biogas/kg vått bioavfall, 76 % fukthalt]
In 1-AMn Wn= n ∙ Σ1In 1-SMn
där
In = årlig tillförsel till rötkammaren av substrat n [ton färskt material]
AMn = årsgenomsnitt för fukthalten för substrat n [kg vatten/kg färskt material]
SMn = standardfukthalt för substrat n (***)
(***) Följande värden för substratets standardfukthalt SMn ska användas: SM (majs): 0,65 [kg vatten/kg färskt material] SM (gödsel): 0,90 [kg vatten/kg färskt material] SM (bioavfall): 0,76 [kg vatten/kg färskt material]
Vid samrötning av n substrat i en biogasanläggning för produktion av el eller biometan ska beräkning med faktiska värden för utsläpp av växthusgaser göras enligt följande:
n E= Sn∙ eec,n+etd,bränsleråvara,n+el,n-esca,n +ep+etd,produkt+eu-eccs-eccr 1
där
| E | = totala utsläpp från produktionen av biogas eller biometan före energiomvandlingen |
| Sn | = andelen av bränsleråvara n i det material som tillförs rötkammaren, (beräknas enligt formel i 8 §) |
| eec,n | = utsläpp från utvinning eller odling av bränsleråvara n |
| etd,bränsleråvara,n | = utsläpp från transport av bränsleråvara n till rötkammaren |
| el,n | = årliga utsläpp från förändringar av kollagret till följd av förändrad markanvändning avseende bränsleråvara n |
esca = utsläppsminskningar genom förbättrade jordbruksmetoder avseende 10 bränsleråvara n
| ep | = utsläpp från bearbetning |
| etd,produkt | = utsläpp från transport och distribution av biogas och/eller biometan |
| eu | = utsläpp från bränslet som används, dvs. växthusgaser utsläppta vid förbränning |
| eccs | = utsläppsminskningar genom avskiljning av koldioxid och geologisk lagring |
| eccr | = utsläppsminskningar genom avskiljning och ersättning av koldioxid |
| 10 § Utsläpp från extraktion, skörd och odling av råvaror, e utsläpp från | ec, ska omfatta |
1. själva extraktions-, skörde- eller odlingsprocessen, 2. från insamlingen, torkningen och lagringen av råvaror, 3. från avfall och utlakning, och 4. från produktionen av kemikalier eller produkter som används vid uttag eller odling. Avskiljning av koldioxid vid odlingen av råvaror ska inte räknas med.
Vid beräkning av utsläppen från odling av agrobiomassa är det tillåtet att, i stället för faktiska värden, utgå från de regionala medelvärden för utsläpp från odling som ingår i de rapporter som avses i artikel 31.4 förnybartdirektivet. I brist på relevant information i dessa rapporter är det tillåtet att beräkna medel värden baserade på lokala jordbruksmetoder, t.ex. baserat på data från en grupp av gårdar, som ett alternativ till att använda faktiska värden. Vid beräkning av utsläppen från odling och skörd av skogsbiomassa är det tillåtet att utgå från medelvärden för utsläpp från odling och skörd som beräknas för geografiska områden på nationell nivå, som ett alternativ till att använda faktiska värden.
Om utsläppen av växthusgaser från extraktion, skörd och odling av råvaror, eec, uttrycks i gram koldioxidekvivalenter per ton torr bränsleråvara, ska omvandlingen till utsläpp i g CO2eq/MJ beräknas enligt följande
För esca ska en bonus på 45 g CO2eq/MJ gödsel tilldelas för förbättrade jordbruks metoder och förbättrad gödselhantering om stallgödsel används som substrat för produktion av biogas och biometan. Formeln för beräkning av utsläpp av växthusgaser från utvinning eller odling av råvaror, eec, beskriver fall där bränsleråvaran omvandlas till biodrivmedel i ett steg. För mer komplexa försörjningskedjor behövs anpassningar för att beräkna utsläppen av växthusgaser från utvinning eller odling av råvaror, eec, för mellanprodukter. 19
STEMFS eec, bränsleråvaraa
eec,bränslea= ×råvarufaktor bränslea×allokeringsfaktor
2025:2 bränslea
LHVa
där
eec,bränsle,a = Utsläpp från odling för bränslet, g CO2eq/MJ bränsle e = Utsläpp från odling för den råvara som används för att ec,bränsleråvara,a framställa bränslet, g CO2eq/ton torrvikt LHVa = Det effektiva värmevärdet, MJ/ton torrvikt råvarufaktor = Bränsleråvara som krävs för att framställa 1 MJ bränsle bränsle,a allokeringsfaktor = Allokeringsfaktor för bränsle bränsle,a
Allokeringsfaktor för bränslet beräknas enligt: energi i bränsle Allokeringsfaktor = bränslea energi i bränsle+energi i samprodukter
Utsläpp per ton torr bränsleråvara bestäms enligt följande: eec, bränsleråvara, fukta e = ec, bränsleråvara, torra 1-fukthalt där
e = Utsläpp från odling för den råvara som används för att framställa ec,bränsleråvara,torra bränslet, g CO2eq/ton torrvikt e = Utsläpp från odling för den råvara som används för att framställa ec,bränsleråvara,fukta bränslet, g CO2eq/ton blötvikt
Vid beräkningen av utsläppen av växthusgaser ska ökade eller minskade utsläpp av koldioxid till följd av ändrad markanvändning, el, beaktas. Med ändrad markanvändning avses ändringar i vegetationstäcke mellan följande markkategorier: 1. Skogsmark 2. Gräsmark 3. Åkermark 4. Våtmark 5. Bebyggelse 6. Övrig mark
De årliga utsläppen från kollagerförändringar till följd av ändrad markanvändning, el, beräknas genom att de totala utsläppen fördelas jämnt över 20 år. Följande formel ska användas:
el= CSR-CSA ∙3,664∙1 20/ ∙ 1 P/ -eB
där
el = årligt växthusgasutsläpp från kollagerförändringar till följd av ändrad markanvändning, g CO2eq/MJ biodrivmedel eller biobränsle. Åkermark och jordbruksmark för fleråriga grödor ska betraktas som en och samma markanvändning
CSR = kollager per ytenhet för referensmarkanvändningen, ton C (kol) per ytenhet, inklusive både mark och vegetation. Referensmarkanvändningen är den användning som marken hade antingen i januari 2008 eller 20 år innan råvaran erhölls, beroende på vilket som inträffar senare
CSA = kollager per ytenhet för den faktiska markanvändningen, ton C (kol) per ytenhet, inklusive både mark och vegetation. Om kollagret ackumuleras under mer än ett år ska det värde som tilldelas CSA vara det beräknade lagret per ytenhet efter 20 år eller när grödan når mognad, beroende på vilket som inträffar först
P = grödans produktivitet, uttryckt som mängden energi från biodrivmedel och biobränslen per ytenhet per år
eB = bonus på 29 g CO2eq/MJ biodrivmedel eller biobränsle, om biomassa erhålls från återställd skadad mark under de förutsättningar som fastställs i 15 §
Beräkning av CSR och CSA ska ske enligt metoden i bilaga 9.
Bonusen på 29 g CO2eq/MJ (eB) ska beviljas om det kan styrkas att marken 1. i januari 2008 inte användes för jordbruk eller annan verksamhet, och 2. utgör allvarligt skadad mark, inklusive mark som tidigare användes för jordbruk. Bonusen på 29 g CO2eq/MJ ska vara tillämplig upp till 20 år från och med dagen för omställning av marken till jordbruk, om en regelbunden ökning av kollagret och en betydande minskning av erosionen för mark enligt punkt 2 säkerställs.
Utsläpp från bearbetning, ep, omfattar utsläpp från själva bearbetningen, från avfall och utlakning, och från produktionen av kemikalier och produkter som används vid bearbetningen, däribland de koldioxidutsläpp som motsvarar halten kol i fossila insatsvaror, oavsett om dessa faktiskt förbränts vid processen. Utsläpp från bearbetning ska inbegripa utsläpp från torkning av mellanprodukter och material om detta är relevant.
När man ska beräkna utsläpp för användningen av el som inte producerats i produktionsanläggningen för biodrivmedel eller biobränslen, ska växthusgasutsläppen vid produktion och distribution av denna el antas motsvara de genomsnittliga utsläppen vid produktion och distribution av el i en angiven
Den kvot som erhålls när molekylvikten för CO2 (44,010 g/mol) divideras med molekylvikten för kol (12,011 g/mol) är lika med 3,664. Åkermark enligt definitionen i IPCC (2006 års IPCC Guidelines for National Greenhouse Gas Inventories, volym 4). 21
STEMFS region. Emissionsfaktorer som ska användas finns i bilaga IX till kommis- 2025:2 sionens genomförandeförordning (EU) 2022/996 av den 14 juni 2022 om regler för att verifiera hållbarhet och kriterier för minskade växthusgasutsläpp och kriterier för låg risk för indirekt ändring av markanvändning. Med undantag från denna bestämmelse får producenter använda sig av ett genomsnittsvärde för en enskild anläggning för elproduktion när det gäller el som producerats av den anläggningen, förutsatt att den inte är ansluten till elnätet.
Utsläpp från transporter och distribution, etd, ska omfatta utsläpp från transport av råvaror och mellanprodukter samt från lagring och distribution av mellanprodukter och färdigt material. Utsläpp från transporter och distribution som ska beaktas enligt 10 § ska inte omfattas av den här paragrafen.
Utsläpp av koldioxid (CO2) från bränslet som används, eu, ska antas vara noll för biodrivmedel och biobränslen. Utsläpp av andra växthusgaser (N2O och CH4) än koldioxid från det bränsle som används ska ingå i faktorn eu för flytande, fasta och gasformiga biobränslen.
I beräkningen ska minskade växthusgasutsläpp genom förbättrade jordbruksmetoder, esca, endast beaktas om de inte riskerar att inverka negativt på den biologiska mångfalden. Med förbättrade jordbruksmetoder menas till exempel övergång till begränsad jordbearbetning eller direkt sådd, förbättrat växelbruk och användning av täckgrödor samt hantering av restprodukter från jordbruk och användning av organiska jordförbättringsmedel, såsom kompost och rötrester från fermentering av gödsel. Dessutom ska pålitliga och kontrollerbara bevis tillhandahållas för att inlagringen av kol i marken har ökat, eller för att det är rimligt att förvänta sig att den har ökat under den period då de berörda råvarorna odlades. Hänsyn ska också tas till utsläppen om dessa metoder leder till ökad användning av gödningsmedel och bekämpningsmedel.
Minskade utsläpp genom avskiljning av koldioxid och geologisk lagring, eccs, som inte redan har redovisats i ep, ska begränsas till utsläpp som undviks genom avskiljning och lagring av koldioxid med direkt koppling till utvinning, transport, bearbetning och distribution av drivmedel och biobränsle om den lagras i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/31/EG .
Minskade utsläpp genom avskiljning och ersättning av koldioxid, eccr, ska vara direkt kopplade till produktionen av biodrivmedel eller flytande biobränslen som de tillskrivs. Dessa minskningar ska begränsas till utsläpp som undviks genom att avskilja koldioxid från biomassa och använda den för att ersätta fossil koldioxid vid produktionen av kommersiella varor och tjänster före den 1 januari 2036.
EGT L 168 27.6.2022, s. 1 (Celex 02022R0996) Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/31/EG av den 23 april 2009 om geologisk lagring av koldioxid och ändring av rådets direktiv 85/337/EEG, Europaparlamentets och 22 rådets direktiv 2000/60/EG, 2001/80/EG, 2004/35/EG, 2006/12/EG och 2008/1/EG samt förordning (EG) nr 1013/2006 (EUT L 140, 5.6.2009, s. 114).
Om en kraftvärmeenhet (som tillhandahåller värme och/eller el till en framställningsprocess för biodrivmedel eller biobränslen för vilken utsläpp beräknas) producerar ett överskott av el och/eller nyttiggjord värme ska utsläppen av växthusgaser fördelas mellan elen och den nyttiggjorda värmen i enlighet med temperaturen för den värme som produceras (som återspeglar värmens användbarhet (nytta)). Den del av värmen som nyttiggjorts får man fram genom att multiplicera dess energiinnehåll med Carnot-effektiviteten Ch, vilken beräknas enligt 7 §. I beräkningen ska de faktiska verkningsgraderna användas, definierade som den årligen producerade mekaniska energin, elen respektive värmen, dividerat med den årligen tillförda energin.
Växthusgasutsläppen ska fördelas mellan bränslet (eller dess mellanprodukt) och samprodukter i förhållande till deras energiinnehåll, när en process både producerar det bränsle för vilket utsläpp beräknas och en eller flera andra produkter. Energiinnehåll ska fastställas med det effektiva värmevärdet när det gäller andra samprodukter än el och värme. Växthusgasutsläpp ska tilldelas överskott av nyttiggjord värme eller el, motsvarande växthusgasutsläpp för den värme eller el som tillförs produktionsprocessen för biodrivmedlet eller biobränslet. Utsläppen som ska tilldelas överskott av nyttiggjord värme eller el, bestäms genom att beräkna växthusgasutsläpp för samtliga tillförda ämnen och utsläpp för produktionsprocessen. Detta inkluderar utsläpp från samtliga ämnen, inklusive bränsleråvaran, som tillförts den kraftvärmeenhet, panna eller annan apparat som tillhandahåller värme eller el till processen. Det inkluderar även samtliga utsläpp, inklusive CH4- och N2O-utsläpp, från den kraftvärmeenhet, panna eller annan apparat som tillhandahåller värme eller el till produktionsprocessen. För kraftvärme utförs beräkningen i enlighet med 23 §.
Utsläppen som ska fördelas i beräkningen enligt 24 § är eec + e + esca + l de fraktioner av ep, etd, eccs, och eccr som äger rum till och med det processteg där en samprodukt bildas. Om fördelning till samprodukter redan har skett vid ett tidigare processteg i livscykeln, är det den tilldelade fraktionen av utsläpp från det tidigare processteget som ska fördelas vid nästa processteg. När det gäller biodrivmedel och flytande biobränslen ska alla samprodukter som inte omfattas av 24 § tas med i denna beräkning. Samprodukter med negativt energi innehåll ska vid beräkningen anses ha energiinnehållet noll. När det gäller drivmedel och biobränslen som produceras i raffinaderier, annat än den kombination av bearbetningsanläggningar med pannor eller kraftvärmeenheter som tillhandahåller värme och/eller el till bearbetnings anläggningen, ska den enhet som analyseras för beräkningen i 24 § utgöras av raffinaderiet.
Avfall och restprodukter anses ha värdet noll när det gäller växthusgasutsläppen över en livscykel, fram till dess att dessa material samlas in. Detta gäller oberoende av om de bearbetas till mellanliggande produkter innan de omvandlas till slutprodukten.
STEMFS Ikraftträdandebestämmelser 2025:2
1. Bestämmelserna i 7 kap. om att lämna uppgifter till unionsdatabasen samt bestämmelsen i 3 kap. 1 § första stycket 12 om rutiner för rapportering till unionsdatabasen träder i kraft när en delegerad akt enligt artikel 31a.2 andra stycket i förnybartdirektivet har trätt i kraft. I övrigt träder dessa föreskrifter i kraft den 25 juli 2025. 2. Genom föreskrifterna upphävs Statens energimyndighets föreskrifter (2021:7) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen.
På Statens energimyndighets vägnar
CAROLINE ASSERUP
Eva Nordlander
Innehållsförteckning bilagor
Bilaga 1. Bränslekategorier
STEMFS Bilaga 1
2025:2
Bränslekategorier
Enligt 6 kap. 3 § 1
Tabell 1. Bränslekategorier för biodrivmedel och flytande biobränslen
Bränslekategori Förklaring
| Biobensin | Vätebehandlad olja, samprocessad olja eller Fischer-Tropschbensin som kan användas som ersättning för bensin |
| Biojet | Vätebehandlad olja, samprocessad olja eller Fischer-Tropschdiesel som kan användas som ersättning för flygbränsle |
| Etanol | Etanol som framställs av biomassa |
| FAME | Metylester som framställs med biomassa som ursprung, t.ex. RME |
| FAEE | Etylester som framställs med biomassa som ursprung |
| MFA | Fettsyror och återstoder från bearbetning av animaliska eller vegetabiliska fetter. T.ex. restprodukter från läkemedelstillverkning, oleokemisk industri eller biodieseltillverkning |
| Paraffinisk diesel | Vätebehandlad olja, samprocessad olja eller Fischer-Tropschdiesel som kan användas som ersättning för diesel, t.ex. HVO |
| Tallolja | T.ex. råtallolja, hartssyror, trätjära, tallbeck, tall oil pitch, TOFA, CTO |
| Övriga biokomponenter | Andra biokomponenter t.ex. ETBE, TAEE, MTBE |
| Övriga flytande biobränslen | Andra biobränslen i vätskeform, t.ex. metanol |
Tabell 2. Bränslekategorier för gasformiga biobränslen och gasformiga biodrivmedel
Bränslekategori Förklaring
| Biogas | Ett gasformigt bränsle som producerats av biomassa och vars energiinnehåll till övervägande del härrör från metan, t.ex rötgas, deponigas |
| Biometan | Biogas som uppgraderats till en sådan kvalitet som krävs för inmatning på ett distributionsnät för metan |
| Biogasol | Ett vätskeformigt eller gasformigt bränsle som framställts av biomassa och vars energiinnehåll till övervägande del härrör från propan eller butan |
| Vätgas av biomassa | Vätgas som framställts av biomassa |
| Övriga gasformiga | Andra gasformiga biodrivmedel eller biobränslen, t.ex. DME, biosyngas från förgasning |
Bilaga 1. Bränslekategorier
Tabell 3. Bränslekategorier för fasta biobränslen
Bränslekategori Förklaring Avlutar Bränslelut t.ex. svartlut, lignin Energigrödor Energigrödor & energiskog samt restprodukter från jordbruk. T.ex. salix, gräs, halm, spannmål och hampa Fast kommunalt avfall Kommunalt avfall insamlat från hushåll, avfall från kommunala återvinningscentraler Förädlade trädbränslen Briketter, pellets, träpulver Primära trädbränslen T.ex. rundved, bränsleved, träddelar, grot, stamvedsflis, träddelsflis, grotflis och stubbar Skogsindustriella T.ex. bark, sågspån, kutterspån, sågverksflis, torrflis, restprodukter & avfall justererster, renserirester och dylikt Övriga fasta Returträ, rivningsvirke, stallströ, animaliska biprodukter, annat industriellt avfall & restprodukter
Tabell 4. Bränslekategorier för förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung
Bränslekategori Förklaring
Vätgas av icke- Vätgas från andra förnybara energikällor än biomassa biologiskt ursprung
| Metan | Metan från andra förnybara energikällor än biomassa |
| Övriga gasformiga förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung | Gasformiga bränslen, förutom vätgas och metan, från andra förnybara energikällor än biomassa |
| Övriga flytande förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung | Flytande bränslen från andra förnybara energikällor än biomassa |
Tabell 5. Bränslekategorier för återvunna kolbränslen
Bränslekategori Förklaring
Återvunna kolbränslen Alla återvunna kolbränslen
Bilaga 2. Effektivt värmevärde för bränslen
STEMFS Bilaga 2
2025:2
Effektivt värmevärde för bränslen
Tabell 1. Bränslen från biomassa och/eller bearbetning av biomassa
| Bränsle | Effektivt värmevärde (MJ/kg) (MJ/liter) |
|---|---|
| Biopropan | 46 24 |
| Ren vegetabilisk olja (olja som framställs av oljeväxter genom pressning, extraktion eller liknande metoder, oraffinerad eller raffinerad men kemiskt oförändrad) | 37 34 |
| Biodiesel – fettsyrametylester (metylester som framställs från olja med biomassa som ursprung) | 37 33 |
| Biodiesel – fettsyraetylester (etylester som framställs från olja med biomassa som ursprung) | 38 34 |
| Biogas som kan renas till naturgaskvalitet | 50 — |
| Vätebehandlad olja (termokemiskt behandlad med väte) med biomassa som ursprung, att användas som ersättning för diesel | 44 34 |
| Vätebehandlad olja (termokemiskt behandlad med väte) med biomassa som ursprung, att användas som ersättning för bensin | 45 30 |
| Vätebehandlad olja (termokemiskt behandlad med väte) med biomassa som ursprung, att användas som ersättning för flygbränsle | 44 34 |
| Vätebehandlad olja (termokemiskt behandlad med väte) med biomassa som ursprung, att användas som ersättning för gasol | 46 24 |
| Samprocessad olja (behandlad i ett raffinaderi, samtidigt med fossila bränslen) med biomassa eller pyrolyserad biomassa som ursprung, att användas som ersättning för diesel | 43 36 |
| Samprocessad olja (behandlad i ett raffinaderi, samtidigt med fossila bränslen) med biomassa eller pyrolyserad biomassa som ursprung, att användas som ersättning för bensin | 44 32 |
| Samprocessad olja (behandlad i ett raffinaderi, samtidigt med fossila bränslen) med biomassa eller pyrolyserad biomassa som ursprung, att användas som ersättning för flygbränsle | 43 33 |
| Samprocessad olja (behandlad i ett raffinaderi, samtidigt med fossila bränslen) med biomassa eller pyrolyserad biomassa som ursprung, att användas som ersättning för gasol | 46 23 |
Bilaga 2. Effektivt värmevärde för bränslen
Tabell 2. Förnybara bränslen som kan framställas från olika förnybara energikällor, inklusive biomassa
| Bränsle | Effektivt värmevärde (MJ/kg) (MJ/liter) |
|---|---|
| Metanol från förnybara energikällor | 20 16 |
| Etanol från förnybara energikällor | 27 21 |
| Propanol från förnybara energikällor | 31 25 |
| Butanol från förnybara energikällor | 33 27 |
| Fischer-Tropsch-diesel (ett syntetiskt kolväte eller en blandning av syntetiska kolväten, att användas som ersättning för diesel) | 44 34 |
| Fischer-Tropsch-bensin (ett syntetiskt kolväte eller en blandning av syntetiska kolväten som framställs från biomassa, att användas som ersättning för bensin) | 44 33 |
| Fischer-Tropsch-flygbränsle (ett syntetiskt kolväte eller en blandning av syntetiska kolväten som framställs från biomassa, att användas som ersättning för flygbränsle) | 44 33 |
| Fischer-Tropsch-motorgas (ett syntetiskt kolväte eller en blandning av syntetiska kolväten, att användas som ersättning för gasol) | 46 24 |
| Dimetyleter (DME) | 28 19 |
| Väte från förnybara energikällor | 120 — |
| ETBE (etyltertiärbutyleter som framställs med etanol som råvara) varav 33 % från förnybara energikällor | 36 27 |
| MTBE (metyltertiärbutyleter som framställs med metanol som råvara) varav 22 % från förnybara energikällor | 35 26 |
| TAEE (tert-amyletyleter som framställs med etanol som råvara) varav 29 % från förnybara energikällor | 38 29 |
| TAME (tert-amylmetyleter som framställs med metanol som råvara) varav 18 % från förnybara energikällor | 36 28 |
| THxEE (tert-hexyletyleter som framställs med etanol som råvara) varav 25 % från förnybara energikällor | 38 30 |
| THxME (tert-hexylmetyleter som framställs med metanol som råvara) varav 14 % från förnybara energikällor | 38 30 29 |
Bilaga 3. Normalvärden för flytande biodrivmedel
STEMFS Bilaga 3
2025:2
Normalvärden för flytande biodrivmedel
Vid produktion utan några nettoutsläpp av koldioxidekvivalenter till följd av förändrad markanvändning. Normalvärdet anger procentuell minskning av växthusgasutsläpp jämfört med en fossil motsvarighet.
| Produktionskedja för flytande biodrivmedel | Normalvärde |
|---|---|
| Etanol av sockerbetor (utan biogas från drank, naturgas som processbränsle i konventionell panna) | 59 % |
| Etanol av sockerbetor (med biogas från drank, naturgas som processbränsle i konventionell panna) | 73 % |
| Etanol av sockerbetor (utan biogas från drank, naturgas som processbränsle i kraftvärmeverk (*)) | 68 % |
| Etanol av sockerbetor (med biogas från drank, naturgas som processbränsle i kraftvärmeverk (*)) | 76 % |
| Etanol av sockerbetor (utan biogas från drank, brunkol som processbränsle i kraftvärmeverk (*)) | 47 % |
| Etanol av sockerbetor (med biogas från drank, brunkol som processbränsle i kraftvärmeverk (*)) | 64 % |
| Etanol av majs (naturgas som processbränsle i konventionell panna) | 40 % |
| Etanol av majs (naturgas som processbränsle i kraftvärmeverk (*)) | 48 % |
| Etanol av majs (brunkol som processbränsle i kraftvärmeverk (*)) | 28 % |
| Etanol av majs (restprodukter från skogsbruk som processbränsle i kraftvärmeverk (*)) | 68 % |
| Etanol av spannmål utom majs (naturgas som processbränsle i konventionell panna) | 38 % |
| Etanol av spannmål utom majs (naturgas som processbränsle i kraftvärmeverk (*)) | 46 % |
| Etanol av spannmål utom majs (brunkol som processbränsle i kraftvärmeverk) | 24 % |
| Etanol av spannmål utom majs (restprodukter från skogsbruk som processbränsle i kraftvärmeverk (*)) | 67 % |
| Etanol av sockerrör | 70 % |
| ETBE (etyltertiärbutyleter), andel från förnybara energikällor | (***) |
| TAEE (tert-amyletyleter), andel från förnybara energikällor | (***) |
| Biodiesel av raps | 47 % |
| Biodiesel av solros | 52 % |
| Biodiesel av sojabönor | 50 % |
| Biodiesel av palmolja (öppen damm för avloppsslam) | 20 % |
| Biodiesel av palmolja (processen i oljefabriken sker med omhänder- | 45 % |
30 tagande av metan)
Bilaga 3. Normalvärden för flytande biodrivmedel
STEMFS
| Produktionskedja för flytande biodrivmedel | Normalvärde 2025:2 |
|---|---|
| Biodiesel av avfall i form av matolja | 84 % |
| Biodiesel av animaliska fetter från utsmältning (**) | 78 % |
| Vätebehandlad vegetabilisk olja av raps | 47 % |
| Vätebehandlad vegetabilisk olja av solros | 54 % |
| Vätebehandlad vegetabilisk olja av sojabönor | 51 % |
| Vätebehandlad vegetabilisk olja av palmolja (öppen damm för avloppsslam) | 22 % |
| Vätebehandlad vegetabilisk olja av palmolja (processen i oljefabriken sker med omhändertagande av metan) | 49 % |
| Vätebehandlad olja av avfall i form av matolja | 83 % |
| Vätebehandlad olja av animaliska fetter från utsmältning (**) | 77 % |
| Ren vegetabilisk olja av raps | 57 % |
| Ren vegetabilisk olja av solros | 64 % |
| Ren vegetabilisk olja av sojabönor | 61 % |
| Ren vegetabilisk olja av palmolja (öppen damm för avloppsslam) | 30 % |
| Ren vegetabilisk olja av palmolja (processen i oljefabriken sker med omhändertagande av metan) | 57 % |
| Ren olja av avfall i form av matolja | 98 % |
(*) Normalvärden för processer som utnyttjar kraftvärmeproduktion är giltiga endast om all processvärme tillhandahålls av kraftvärmeproduktionen. (**) Gäller endast biodrivmedel som produceras från animaliska biprodukter som klassificeras som kategori 1- och 2-material i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1069/2009, för vilka utsläpp kopplade till desinfektion som en del av utsmältningen inte beaktas. (***) Lika stor som andelen i den produktionskedja för etanol som används.
Bilaga 4. Uppskattade normalvärden för framtida biodrivmedel
STEMFS Bilaga 4
2025:2
Uppskattade normalvärden för framtida biodrivmedel
Som inte, eller bara i försumbar omfattning, fanns på marknaden under 2016. När de produceras utan några nettoutsläpp av koldioxidekvivalenter till följd av förändrad markanvändning. Normalvärdet anger procentuell minskning av växthusgasutsläpp jämfört med en fossil motsvarighet.
| Produktionskedja för biodrivmedel | Normalvärde |
|---|---|
| Etanol av vetehalm | 83 % |
| Fischer-Tropsch-diesel av virkesavfall i fristående anläggningar | 83 % |
| Fischer-Tropsch-diesel av odlad skog i fristående anläggningar | 82 % |
| Fischer-Tropsch-bensin av virkesavfall i fristående anläggningar | 83 % |
| Fischer-Tropsch-bensin av odlad skog i fristående anläggningar | 82 % |
| Dimetyleter (DME) av virkesavfall i fristående anläggningar | 84 % |
| Dimetyleter (DME) av odlad skog i fristående anläggningar | 83 % |
| Metanol av virkesavfall i fristående anläggningar | 84 % |
| Metanol av odlad skog i fristående anläggningar | 83 % |
| Fischer-Tropsch-diesel av svartlutsförgasning integrerad med massafabrik | 89 % |
| Fischer-Tropsch-bensin av svartlutsförgasning integrerad med massafabrik | 89 % |
| Dimetyleter (DME) av svartlutsförgasning integrerad med massafabrik | 89 % |
| Metanol av svartlutsförgasning integrerad med massafabrik | 89 % |
| MTBE (metyltertiärbutyleter), andel från förnybara energikällor | (*) |
(*) Lika stor som andelen i den produktionskedja för metanol som används.
Bilaga 5. Normalvärden för fasta och gasformiga biobränslen samt gasformiga biodrivmedel
Bilaga 5
Normalvärden för fasta och gasformiga biobränslen samt gasformiga biodrivmedel
Vid produktion utan nettoutsläpp av koldioxidekvivalenter till följd av förändrad markanvändning. Normalvärdet anger procentuell minskning av växthusgasutsläpp jämfört med en fossil motsvarighet.
Del 1. Normalvärden för fasta biobränslen
Tabell 1. Träflis
Produktionssystem för biobränsle Transportsträcka Normalvärde
Värme El
| Träflis från restprodukter från skogsbruk 1–500 km | 91 % 87 % |
| 500–2 500 km | 87 % 81 % |
| 2 500–10 000 km | 78 % 67 % |
| Över 10 000 km | 60 % 41 % |
| Träflis från skottskog med kort 2 500–10 000 km omloppstid (eukalyptus) | 73 % 60 % |
| Träflis från skottskog med kort 1–500 km omloppstid (poppel, med gödning) 500–2 500 km | 87 % 81 % 84 % 76 % |
| 2 500–10 000 km | 74 % 62 % |
| Över 10 000 km | 57 % 35 % |
| Träflis från skottskog med kort 1–500 km omloppstid (poppel, utan gödning) 500–2 500 km | 90 % 85 % 86 % 79 % |
| 2 500–10 000 km | 77 % 65 % |
| Över 10 000 km | 59 % 39 % |
| Träflis från stamved 1–500 km | 92 % 88 % |
| 500–2 500 km | 88 % 82 % |
| 2 500–10 000 km | 79 % 68 % |
| Över 10 000 km | 61 % 42 % |
| Träflis från industriavfall 1–500 km | 93 % 90 % |
| 500–2 500 km | 90 % 85 % |
| 2 500–10 000 km | 80 % 71 % |
| Över 10 000 km | 63 % 44 % 33 |
Bilaga 5. Normalvärden för fasta och gasformiga biobränslen samt gasformiga biodrivmedel
STEMFS Tabell 2. Träbriketter eller träpellets
2025:2
Produktionssystem för biobränsle Transportsträcka Normalvärde (*) Värme El
Träbriketter eller Fall 1a 1–500 km 49 % 24 % träpellets av 500–2 500 km 49 % 25 % rest produkter från skogsbruk 2 500–10 000 km 47 % 21 %
Över 10 000 km 40 % 11 %
| Fall 2a 1–500 km | 72 % 59 % |
| 500–2 500 km | 72 % 59 % |
| 2 500–10 000 km | 70 % 55 % |
| Över 10 000 km | 63 % 45 % |
| Fall 3a 1–500 km | 90 % 85 % |
| 500–2 500 km | 90 % 86 % |
| 2 500–10 000 km | 88 % 81 % |
| Över 10 000 km | 81 % 72 % |
Träbriketter eller Fall 1a 2 500–10 000 km 43 % 15 % träpellets av skottskog Fall 2a 2 500–10 000 km 66 % 49 % med kort omloppstid (eukalyptus) Fall 3a 2 500–10 000 km 83 % 75 %
Träbriketter eller Fall 1a 1–500 km 46 % 20 % träpellets av skottskog 500–10 000 km 44 % 16 % med kort omloppstid (poppel, med gödning) Över 10 000 km 37 % 7 %
| Fall 2a 1–500 km | 69 % 54 % |
| 500–10 000 km | 67 % 50 % |
| Över 10 000 km | 60 % 41 % |
| Fall 3a 1–500 km | 87 % 81 % |
| 500–10 000 km | 84 % 77 % |
| Över 10 000 km | 78 % 67 % |
Träbriketter eller Fall 1a 1–500 km 48 % 23 % träpellets av skottskog 500–10 000 km 46 % 20 % med kort omloppstid (poppel, utan gödning) Över 10 000 km 40 % 10 %
| Fall 2a 1–500 km | 72 % 58 % |
| 500–10 000 km | 69 % 54 % |
| Över 10 000 km | 63 % 45 % |
| Fall 3a 1–500 km | 90 % 85 % |
| 500–10 000 km | 87 % 81 % |
| Över 10 000 km | 81 % 71 % |
Bilaga 5. Normalvärden för fasta och gasformiga biobränslen samt gasformiga biodrivmedel
Produktionssystem för biobränsle Transportsträcka Normalvärde (*) Värme El
Träbriketter eller Fall 1a 1–500 km 49 % 24 % träpellets av stamved
| 500–2 500 km | 49 % 25 % |
| 2 500–10 000 km | 47 % 21 % |
| Över 10 000 km | 40 % 11 % |
| Fall 2a 1–500 km | 73 % 60 % |
| 500–2 500 km | 73 % 60 % |
| 2 500–10 000 km | 70 % 56 % |
| Över 10 000 km | 64 % 46 % |
| Fall 3a 1–500 km | 91 % 86 % |
| 500–2 500 km | 91 % 87 % |
| 2 500–10 000 km | 88 % 83 % |
| Över 10 000 km | 82 % 73 % |
Träbriketter eller Fall 1a 1–500 km 69 % 55 % träpellets av 500–2 500 km 70 % 55 % träindustriavfall 2 500–10 000 km 67 % 51 %
Över 10 000 km 61 % 42 %
| Fall 2a 1–500 km | 84 % 76 % |
| 500–2 500 km | 84 % 77 % |
| 2 500–10 000 km | 82 % 73 % |
| Över 10 000 km | 75 % 63 % |
| Fall 3a 1–500 km | 94 % 91 % |
| 500–2 500 km | 94 % 92 % |
| 2 500–10 000 km | 92 % 88 % |
| Över 10 000 km | 85 % 78 % |
(*) Fall 1a avser processer där en naturgaspanna används för att tillhandahålla processvärme till pelletpressen. El till pelletpressen tillförs från elnätet. Fall 2a avser processer där en värmepanna för träflis, som matas med förtorkad flis, används för att tillhandahålla processvärme. El till pelletpressen tillförs från elnätet. Fall 3a avser processer där ett kraftvärmeverk, som matas med förtorkad träflis, används för att tillhandahålla el och värme till pelletpressen.
Bilaga 5. Normalvärden för fasta och gasformiga biobränslen samt gasformiga biodrivmedel
STEMFS Tabell 3. Produktionskedjor inom jordbruket
2025:2
Produktionssystem för biobränsle Transportsträcka Normalvärde
Värme El
Restprodukter från jordbruk med 1–500 km 93 % 90 % densitet < 0,2 ton/m (*) 500–2 500 km 86 % 80 % 2 500–10 000 km 73 % 60 % Över 10 000 km 48 % 23 % Restprodukter från jordbruk med 1–500 km 93 % 90 % densitet > 0,2 ton/m (**) 500–2 500 km 92 % 87 % 2 500–10 000 km 85 % 78 % Över 10 000 km 74 % 61 % Halmpelletar 1–500 km 85 % 78 % 500–10 000 km 83 % 74 % Över 10 000 km 76 % 64 % Bagassbriketter 500–10 000 km 91 % 87 % Över 10 000 km 85 % 77 % Palmkärnmjöl Över 10 000 km 11 % −33 % Palmkärnmjöl (utan CH4-utsläpp Över 10 000 km 42 % 14 % från oljefabriken) (*) I denna materialgrupp ingår restprodukter från jordbruket med låg bulkdensitet, t.ex. halmbalar, havreskal, risskal och bagassbalar av sockerrör (ej uttömmande förteckning). (**) I gruppen av restprodukter från jordbruket med högre bulkdensitet ingår material såsom majskolvar, nötskal, sojabönskal, palmkärnskal (ej uttömmande förteckning).
Bilaga 5. Normalvärden för fasta och gasformiga biobränslen samt gasformiga biodrivmedel
Del 2. Normalvärden för gasformiga biobränslen
Tabell 4. Biogas för el
Produktions system för biogas Teknikalternativ (**) Normalvärde (*)
Flytgödsel (***) Fall 1 Ej inneslutna rötrester 94 % Inneslutna rötrester 240 %
| Fall 2 Ej inneslutna rötrester | 85 % |
| Inneslutna rötrester | 219 % |
| Fall 3 Ej inneslutna rötrester | 86 % |
| Inneslutna rötrester | 235 % |
Majs, hel växt (****) Fall 1 Ej inneslutna rötrester 21 % Inneslutna rötrester 53 %
| Fall 2 Ej inneslutna rötrester | 18 % |
| Inneslutna rötrester | 47 % |
| Fall 3 Ej inneslutna rötrester | 10 % |
| Inneslutna rötrester | 43 % |
Bioavfall Fall 1 Ej inneslutna rötrester 26 % Inneslutna rötrester 78 %
| Fall 2 Ej inneslutna rötrester | 21 % |
| Inneslutna rötrester | 68 % |
| Fall 3 Ej inneslutna rötrester | 14 % |
| Inneslutna rötrester | 66 % |
(*) Fall 1 avser produktionskedjor där den el och värme som krävs i processen tillhandahålls av den kraftvärmeproducerande motorn i sig själv. Fall 2 avser produktionskedjor där den el som krävs i processen tas från elnätet och processvärmen tillhandahålls av den kraftvärmeproducerande motorn i sig själv. I vissa medlemsstater får aktörer inte uppge bruttoproduktionen som grund för subventioner och då gäller fall 1 som den mer sannolika konfigurationen. Fall 3 avser produktionskedjor där den el som krävs i processen tas från elnätet och processvärmen tillhandahålls av en biogaspanna. Detta fall gäller för vissa anläggningar där den kraftvärmeproducerande motorn inte finns på platsen och biogasen säljs (utan att uppgraderas till biometan). (**) Ej inneslutna rötrester: Öppen lagring av rötrester står för ytterligare utsläpp av metan (CH4) och dikväveoxid (N2O). Storleken på dessa utsläpp beror på omgivningsförhållanden, substrattyper och nedbrytningens effektivitet. Inneslutna rötrester: Innesluten lagring innebär att rötresterna som kommer från nedbrytningen lagras i en gastät tank och ett antagande att den ytterligare biogas som släpps ut under lagringen återvinns för produktion av ytterligare el eller biometan. Inga utsläpp av växthusgaser ingår i denna process. (***) I värdena för produktion av biogas från gödsel ingår negativa utsläpp till följd av utsläppsminskningen i samband med gödselhanteringen. Det värde för esca som används motsvarar – 45 g CO2eq/MJ gödsel som används i anaerob nedbrytning. (****) "Majs, hel växt” avser majs som skördas för foderändamål och bevaras genom ensilering.
Bilaga 5. Normalvärden för fasta och gasformiga biobränslen samt gasformiga biodrivmedel
STEMFS Tabell 5. Biogas för el – blandningar av gödsel och majs
2025:2
Produktions system för biogas Teknik alternativ (**) Normalvärde (*)
Gödsel – majs Fall 1 Ej inneslutna rötrester 45 % 80 % – 20 % Inneslutna rötrester 114 %
| Fall 2 Ej inneslutna rötrester | 40 % |
| Inneslutna rötrester | 103 % |
| Fall 3 Ej inneslutna rötrester | 35 % |
| Inneslutna rötrester | 106 % |
Gödsel – majs Fall 1 Ej inneslutna rötrester 37 % 70 % – 30 % Inneslutna rötrester 94 %
| Fall 2 Ej inneslutna rötrester | 32 % |
| Inneslutna rötrester | 85 % |
| Fall 3 Ej inneslutna rötrester | 27 % |
| Inneslutna rötrester | 85 % |
Gödsel – majs Fall 1 Ej inneslutna rötrester 32 % 60 % – 40 % Inneslutna rötrester 82 %
| Fall 2 Ej inneslutna rötrester | 28 % |
| Inneslutna rötrester | 73 % |
| Fall 3 Ej inneslutna rötrester | 22 % |
| Inneslutna rötrester | 72 % |
(*) Fall 1 avser produktionskedjor där den el och värme som krävs i processen tillhandahålls av den kraftvärmeproducerande motorn i sig själv. Fall 2 avser produktionskedjor där den el som krävs i processen tas från elnätet och processvärmen tillhandahålls av den kraftvärmeproducerande motorn i sig själv. I vissa medlemsstater får aktörer inte uppge bruttoproduktionen som grund för subventioner och då gäller fall 1 som den mer sannolika konfigurationen. Fall 3 avser produktionskedjor där den el som krävs i processen tas från elnätet och processvärmen tillhandahålls av en biogaspanna. Detta fall gäller för vissa anläggningar där den kraftvärmeproducerande motorn inte finns på platsen och biogasen säljs (utan att uppgraderas till biometan). (**) Ej inneslutna rötrester: Öppen lagring av rötrester står för ytterligare utsläpp av metan (CH4) och dikväveoxid (N2O). Storleken på dessa utsläpp beror på omgivningsförhållanden, substrattyper och nedbrytningens effektivitet. Inneslutna rötrester: Innesluten lagring innebär att rötresterna som kommer från nedbrytningen lagras i en gastät tank och ett antagande att den ytterligare biogas som släpps ut under lagringen återvinns för produktion av ytterligare el eller biometan. Inga utsläpp av växthus gaser ingår i denna process.
Bilaga 5. Normalvärden för fasta och gasformiga biobränslen samt gasformiga biodrivmedel
Del 3. Normalvärden för gasformiga biodrivmedel
Tabell 6. Biometan som drivmedel (*)
| Produktions system för biometan Teknikalternativ | Normalvärde |
|---|---|
| Flytgödsel Ej inneslutna rötrester, ingen förbränning av restgaser | 72 % |
| Ej inneslutna rötrester, förbränning av restgaser | 94 % |
| Inneslutna rötrester, ingen förbränning av restgaser | 179 % |
| Inneslutna rötrester, förbränning av restgaser | 202 % |
| Majs, hel växt Ej inneslutna rötrester, ingen förbränning av restgaser | 17 % |
| Ej inneslutna rötrester, förbränning av restgaser | 39 % |
| Inneslutna rötrester, ingen förbränning av restgaser | 41 % |
| Inneslutna rötrester, förbränning av restgaser | 63 % |
| Bioavfall Ej inneslutna rötrester, ingen förbränning av restgaser | 20 % |
| Ej inneslutna rötrester, förbränning av restgaser | 42 % |
| Inneslutna rötrester, ingen förbränning av restgaser | 58 % |
| Inneslutna rötrester, förbränning av restgaser | 80 % |
(*) Minskningarna av växthusgasutsläpp specifikt för biometan avser komprimerad biometan i förhållande till det motsvarande fossila drivmedlet (94 g CO2eq/MJ).
Bilaga 5. Normalvärden för fasta och gasformiga biobränslen samt gasformiga biodrivmedel
STEMFS Tabell 7. Biometan – blandningar av gödsel och majs (*)
2025:2
| Produktions system för biometan Teknikalternativ | Normalvärde |
|---|---|
| Gödsel – majs Ej inneslutna rötrester, ingen 80 % – 20 % förbränning av restgaser (**) | 35 % |
| Ej inneslutna rötrester, förbränning av restgaser (***) | 57 % |
| Inneslutna rötrester, ingen förbränning av restgaser | 86 % |
| Inneslutna rötrester, förbränning av restgaser | 108 % |
| Gödsel – majs Ej inneslutna rötrester, ingen 70 % – 30 % förbränning av restgaser | 29 % |
| Ej inneslutna rötrester, förbränning av restgaser | 51 % |
| Inneslutna rötrester, ingen förbränning av restgaser | 71 % |
| Inneslutna rötrester, förbränning av restgaser | 94 % |
| Gödsel – majs Ej inneslutna rötrester, ingen 60 % – 40 % förbränning av restgaser | 25 % |
| Ej inneslutna rötrester, förbränning av restgaser | 48 % |
| Inneslutna rötrester, ingen förbränning av restgaser | 62 % |
| Inneslutna rötrester, förbränning av restgaser | 84 % |
(*) Minskningarna av växthusgasutsläpp specifikt för biogas avser komprimerad biometan i förhållande till det motsvarande fossila drivmedlet (94 g CO2eq/MJ). (**) Denna kategori omfattar följande teknikformer för uppgradering av biogas till biometan: PSA (Pressure Swing Adsorption), PWS (Pressure Water Scrubbing), membran, kryogen separering och OPS (Organic Physical Scrubbing). Här ingår ett utsläpp på 0,03 MJ CH4/MJ biometan till följd av metanutsläppen i restgaserna. (***) Denna kategori omfattar följande teknikformer för uppgradering av biogas till biometan: PWS (Pressure Water Scrubbing) när vattnet återvinns, PSA (Pressure Swing Adsorption), kemisk skrubber, OPS (Organic Physical Scrubbing), membran och kryogen separering. Inga metanutsläpp beaktas för denna kategori (den metan som eventuellt finns i restgaserna förbränns).
Bilaga 6. Delnormalvärden för flytande biodrivmedel och flytande biobränslen
Bilaga 6
Delnormalvärden för flytande biodrivmedel och flytande biobränslen
Tabell 1. Delnormalvärden för odling (eec), inklusive N2O-utsläpp från mark
Produktionskedja för flytande biodrivmedel och flytande Delnormalvärde
| biobränslen | (g CO2eq/MJ) |
|---|---|
| Etanol av sockerbetor | 9,6 |
| Etanol av majs | 25,5 |
| Etanol av spannmål utom majs | 27 |
| Etanol av sockerrör | 17,1 |
| ETBE, andel från förnybara energikällor | (*) |
| TAEE, andel från förnybara energikällor | (*) |
| Biodiesel av raps | 32 |
| Biodiesel av solros | 26,1 |
| Biodiesel av sojabönor | 21,2 |
| Biodiesel av palmolja | 26,0 |
| Biodiesel av avfall i form av matolja | 0 |
| Biodiesel av animaliska fetter från utsmältning (**) | 0 |
| Vätebehandlad vegetabilisk olja av raps | 33,4 |
| Vätebehandlad vegetabilisk olja av solros | 26,9 |
| Vätebehandlad vegetabilisk olja av sojabönor | 22,1 |
| Vätebehandlad vegetabilisk olja av palmolja | 27,3 |
| Vätebehandlad olja av avfall i form av matolja | 0 |
| Vätebehandlad olja av animaliska fetter från utsmältning (**) | 0 |
| Ren vegetabilisk olja av raps | 33,4 |
| Ren vegetabilisk olja av solros | 27,2 |
| Ren vegetabilisk olja av sojabönor | 22,2 |
| Ren vegetabilisk olja av palmolja | 27,1 |
| Ren olja av avfall i form av matolja | 0 |
(*) Lika stor som andelen i den produktionskedja för etanol som används. (**) Gäller endast biodrivmedel som produceras från animaliska biprodukter som klassificeras som kategori 1- och 2-material i enlighet med förordning (EG) nr 1069/2009, för vilka utsläpp kopplade till desinfektion som en del av utsmältningen inte beaktas.
Bilaga 6. Delnormalvärden för flytande biodrivmedel och flytande biobränslen
STEMFS Tabell 2. Delnormalvärden för N2O-utsläpp från mark (dessa ingår redan 2025:2 i delnormalvärdena i tabell 1)
Produktionskedja för flytande biodrivmedel och flytande Delnormalvärde
| biobränslen | (g CO2eq/MJ) |
|---|---|
| Etanol av sockerbetor | 4,9 |
| Etanol av majs | 13,7 |
| Etanol av spannmål utom majs | 14,1 |
| Etanol av sockerrör | 2,1 |
| ETBE, andel från förnybara energikällor | (*) |
| TAEE, andel från förnybara energikällor | (*) |
| Biodiesel av raps | 17,6 |
| Biodiesel av solros | 12,2 |
| Biodiesel av sojabönor | 13,4 |
| Biodiesel av palmolja | 16,5 |
| Biodiesel av avfall i form av matolja | 0 |
| Biodiesel av animaliska fetter från utsmältning (**) | 0 |
| Vätebehandlad vegetabilisk olja av raps | 18 |
| Vätebehandlad vegetabilisk olja av solros | 12,5 |
| Vätebehandlad vegetabilisk olja av sojabönor | 13,7 |
| Vätebehandlad vegetabilisk olja av palmolja | 16,9 |
| Vätebehandlad olja av avfall i form av matolja | 0 |
| Vätebehandlad olja av animaliska fetter från utsmältning (**) | 0 |
| Ren vegetabilisk olja av raps | 17,6 |
| Ren vegetabilisk olja av solros | 12,2 |
| Ren vegetabilisk olja av sojabönor | 13,4 |
| Ren vegetabilisk olja av palmolja | 16,5 |
| Ren olja av avfall i form av matolja | 0 |
(*) Lika stor som andelen i den produktionskedja för etanol som används. (**) Gäller endast biodrivmedel som produceras från animaliska biprodukter som klassificeras som kategori 1- och 2-material i enlighet med förordning (EG) nr 1069/2009, för vilka utsläpp kopplade till desinfektion som en del av utsmältningen inte beaktas.
Bilaga 6. Delnormalvärden för flytande biodrivmedel och flytande biobränslen
Tabell 3. Delnormalvärden för bearbetning (ep)
Produktionskedja för flytande biodrivmedel och flytande Delnormalvärde
| biobränslen | (g CO2eq/MJ) |
|---|---|
| Etanol av sockerbetor (utan biogas från drank, naturgas som processbränsle i konventionell panna) | 26,3 |
| Etanol av sockerbetor (med biogas från drank, naturgas som processbränsle i konventionell panna) | 13,6 |
| Etanol av sockerbetor (utan biogas från drank, naturgas som processbränsle i kraftvärmeverk (*)) | 18,5 |
| Etanol av sockerbetor (med biogas från drank, naturgas som processbränsle i kraftvärmeverk (*)) | 10,6 |
| Etanol av sockerbetor (utan biogas från drank, brunkol som processbränsle i kraftvärmeverk (*)) | 38,3 |
| Etanol av sockerbetor (med biogas från drank, brunkol som processbränsle i kraftvärmeverk (*)) | 22 |
| Etanol av majs (naturgas som processbränsle i konventionell panna) | 29,1 |
| Etanol av majs (naturgas som processbränsle i kraftvärmeverk (*)) | 20,8 |
| Etanol av majs (brunkol som processbränsle i kraftvärmeverk (*)) | 40,1 |
| Etanol av majs (restprodukter från skogsbruk som processbränsle i kraftvärmeverk (*)) | 2,6 |
| Etanol av spannmål utom majs (naturgas som processbränsle i konventionell panna) | 29,3 |
| Etanol av spannmål utom majs (naturgas som processbränsle i kraftvärmeverk (*)) | 21,1 |
| Etanol av spannmål utom majs (brunkol som processbränsle i kraftvärmeverk (*)) | 42,5 |
| Etanol av spannmål utom majs (restprodukter från skogsbruk som processbränsle i kraftvärmeverk (*)) | 2,2 |
| Etanol av sockerrör | 1,8 |
| ETBE, andel från förnybara energikällor | (***) |
| TAEE, andel från förnybara energikällor | (***) |
| Biodiesel av raps | 16,3 |
| Biodiesel av solros | 16,5 |
| Biodiesel av sojabönor | 16,9 |
| Biodiesel av palmolja (öppen damm för avloppsslam) | 42,6 |
| Biodiesel av palmolja (processen i oljefabriken sker med omhändertagande av metan) | 18,5 |
| Biodiesel av avfall i form av matolja | 13 |
| Biodiesel av animaliska fetter från utsmältning (**) | 19,1 |
| Vätebehandlad vegetabilisk olja av raps | 15 |
| Vätebehandlad vegetabilisk olja av solros | 14,7 |
| Vätebehandlad vegetabilisk olja av sojabönor | 15,2 43 |
Bilaga 6. Delnormalvärden för flytande biodrivmedel och flytande biobränslen
STEMFS
Produktionskedja för flytande biodrivmedel och flytande Delnormalvärde 2025:2 biobränslen (g CO2eq/MJ)
| Vätebehandlad vegetabilisk olja av palmolja (öppen damm för avloppsslam) | 38,9 |
| Vätebehandlad vegetabilisk olja av palmolja (processen i oljefabriken sker med omhändertagande av metan) | 13,6 |
| Vätebehandlad olja av avfall i form av matolja | 14,3 |
| Vätebehandlad olja av animaliska fetter från utsmältning(**) | 20,3 |
| Ren vegetabilisk olja av raps | 5,2 |
| Ren vegetabilisk olja av solros | 5,4 |
| Ren vegetabilisk olja av sojabönor | 5,9 |
| Ren vegetabilisk olja av palmolja (öppen damm för avloppsslam) | 31,7 |
| Ren vegetabilisk olja av palmolja (processen i oljefabriken sker med omhändertagande av metan) | 6,5 |
| Ren olja av avfall i form av matolja | 0,8 |
(*) Delnormalvärden för processer som utnyttjar kraftvärmeproduktion är giltiga endast om all processvärme tillhandahålls av kraftvärmeproduktionen. (**) Gäller endast biodrivmedel som produceras från animaliska biprodukter som klassificeras som kategori 1- och 2-material i enlighet med förordning (EG) nr 1069/2009, för vilka utsläpp kopplade till desinfektion som en del av utsmältningen inte beaktas. (***) Lika stor som andelen i den produktionskedja för etanol som används
Bilaga 6. Delnormalvärden för flytande biodrivmedel och flytande biobränslen
Tabell 4. Delnormalvärden endast för extraktion av olja (dessa ingår redan i delnormalvärden i tabell 3)
Produktionskedja för flytande biodrivmedel och flytande Delnormalvärde
| biobränslen | (g CO2eq/MJ) |
|---|---|
| Biodiesel av raps | 4,2 |
| Biodiesel av solros | 4 |
| Biodiesel av sojabönor | 4,4 |
| Biodiesel av palmolja (öppen damm för avloppsslam) | 29,2 |
| Biodiesel av palmolja (processen i oljefabriken sker med omhändertagande av metan) | 5,1 |
| Biodiesel av avfall i form av matolja | 0 |
| Biodiesel av animaliska fetter från utsmältning (*) | 6,1 |
| Vätebehandlad vegetabilisk olja av raps | 4,4 |
| Vätebehandlad vegetabilisk olja av solros | 4,1 |
| Vätebehandlad vegetabilisk olja av sojabönor | 4,6 |
| Vätebehandlad vegetabilisk olja av palmolja (öppen damm för avloppsslam) | 30,7 |
| Vätebehandlad vegetabilisk olja av palmolja (processen i oljefabriken sker med omhändertagande av metan) | 5,4 |
| Vätebehandlad olja av avfall i form av matolja | 0 |
| Vätebehandlad olja av animaliska fetter från utsmältning (*) | 6 |
| Ren vegetabilisk olja av raps | 4,4 |
| Ren vegetabilisk olja av solros | 4,2 |
| Ren vegetabilisk olja av sojabönor | 4,7 |
| Ren vegetabilisk olja av palmolja (öppen damm för avloppsslam) | 30,5 |
| Ren vegetabilisk olja av palmolja (processen i oljefabriken sker med omhändertagande av metan) | 5,3 |
| Ren olja av avfall i form av matolja | 0 |
(*) Gäller endast biodrivmedel som produceras från animaliska biprodukter som klassificeras som kategori 1- och 2-material i enlighet med förordning (EG) nr 1069/2009, för vilka utsläpp kopplade till desinfektion som en del av utsmältningen inte beaktas.
Bilaga 6. Delnormalvärden för flytande biodrivmedel och flytande biobränslen
STEMFS Tabell 5. Delnormalvärden för transport och distribution (etd)
2025:2
Produktionskedja för flytande biodrivmedel och flytande Delnormalvärde
| biobränslen | (g CO2eq/MJ) |
|---|---|
| Etanol av sockerbetor (utan biogas från drank, naturgas som processbränsle i konventionell panna) | 2,3 |
| Etanol av sockerbetor (med biogas från drank, naturgas som processbränsle i konventionell panna) | 2,3 |
| Etanol av sockerbetor (utan biogas från drank, naturgas som processbränsle i kraftvärmeverk (*)) | 2,3 |
| Etanol av sockerbetor (med biogas från drank, naturgas som processbränsle i kraftvärmeverk (*)) | 2,3 |
| Etanol av sockerbetor (utan biogas från drank, brunkol som processbränsle i kraftvärmeverk (*)) | 2,3 |
| Etanol av sockerbetor (med biogas från drank, brunkol som processbränsle i kraftvärmeverk (*)) | 2,3 |
| Etanol av majs (naturgas som processbränsle i kraftvärmeverk (*)) | 2,2 |
| Etanol av majs (naturgas som processbränsle i konventionell panna) | 2,2 |
| Etanol av majs (brunkol som processbränsle i kraftvärmeverk (*)) | 2,2 |
| Etanol av majs (restprodukter från skogsbruk som processbränsle i kraftvärmeverk (*)) | 2,2 |
| Etanol av spannmål utom majs (naturgas som processbränsle i konventionell panna) | 2,2 |
| Etanol av spannmål utom majs (naturgas som processbränsle i kraftvärmeverk (*)) | 2,2 |
| Etanol av spannmål utom majs (brunkol som processbränsle i kraftvärmeverk) | 2,2 |
| Etanol av spannmål utom majs (restprodukter från skogsbruk som processbränsle i kraftvärmeverk (*)) | 2,2 |
| Etanol av sockerrör | 9,7 |
| ETBE, andel från förnybara energikällor | (***) |
| TAEE, andel från förnybara energikällor | (***) |
| Biodiesel av raps | 1,8 |
| Biodiesel av solros | 2,1 |
| Biodiesel av sojabönor | 8,9 |
| Biodiesel av palmolja (öppen damm för avloppsslam) | 6,9 |
| Biodiesel av palmolja (processen i oljefabriken sker med omhändertagande av metan) | 6,9 |
| Biodiesel av avfall i form av matolja | 1,9 |
| Biodiesel av animaliska fetter från utsmältning (**) | 1,6 |
| Vätebehandlad vegetabilisk olja av raps | 1,7 |
| Vätebehandlad vegetabilisk olja av solros | 2 |
| Vätebehandlad vegetabilisk olja av sojabönor | 9,2 |
Bilaga 6. Delnormalvärden för flytande biodrivmedel och flytande biobränslen
Produktionskedja för flytande biodrivmedel och flytande Delnormalvärde biobränslen (g CO2eq/MJ)
| Vätebehandlad vegetabilisk olja av palmolja (öppen damm för avloppsslam) | 7 |
| Vätebehandlad vegetabilisk olja av palmolja (processen i oljefabriken sker med omhändertagande av metan) | 7 |
| Vätebehandlad olja av avfall i form av matolja | 1,7 |
| Vätebehandlad olja av animaliska fetter från utsmältning (**) | 1,5 |
| Ren vegetabilisk olja av raps | 1,4 |
| Ren vegetabilisk olja av solros | 1,7 |
| Ren vegetabilisk olja av sojabönor | 8,8 |
| Ren vegetabilisk olja av palmolja (öppen damm för avloppsslam) | 6,7 |
| Ren vegetabilisk olja av palmolja (processen i oljefabriken sker med omhändertagande av metan) | 6,7 |
| Ren olja av avfall i form av matolja | 1,4 |
(*) Delnormalvärden för processer som utnyttjar kraftvärmeproduktion är giltiga endast om all processvärme tillhandahålls av kraftvärmeproduktionen. (**) Gäller endast biodrivmedel som produceras från animaliska biprodukter som klassificeras som kategori 1- och 2-material i enlighet med förordning (EG) nr 1069/2009, för vilka utsläpp kopplade till desinfektion som en del av utsmältningen inte beaktas. (***) Lika stor som andelen i den produktionskedja för etanol som används.
Tabell 6. Delnormalvärden endast för transport och distribution av slutligt bränsle (dessa ingår redan i delnormalvärdena i tabell 5)
Produktionskedja för flytande biodrivmedel och flytande Delnormalvärde
| biobränslen | (g CO2eq/MJ) |
|---|---|
| Etanol av sockerbetor (utan biogas från drank, naturgas som processbränsle i konventionell panna) | 1,6 |
| Etanol av sockerbetor (med biogas från drank, naturgas som processbränsle i konventionell panna) | 1,6 |
| Etanol av sockerbetor (utan biogas från drank, naturgas som processbränsle i kraftvärmeverk (*)) | 1,6 |
| Etanol av sockerbetor (med biogas från drank, naturgas som processbränsle i kraftvärmeverk (*)) | 1,6 |
| Etanol av sockerbetor (utan biogas från drank, brunkol som processbränsle i kraftvärmeverk (*)) | 1,6 |
| Etanol av sockerbetor (med biogas från drank, brunkol som processbränsle i kraftvärmeverk (*)) | 1,6 |
| Etanol av majs (naturgas som processbränsle i konventionell panna) | 1,6 |
| Etanol av majs (naturgas som processbränsle i kraftvärmeverk (*)) | 1,6 |
| Etanol av majs (brunkol som processbränsle i kraftvärmeverk (*)) | 1,6 |
| Etanol av majs (restprodukter från skogsbruk som processbränsle i kraftvärmeverk (*)) | 1,6 47 |
Bilaga 6. Delnormalvärden för flytande biodrivmedel och flytande biobränslen
STEMFS
Produktionskedja för flytande biodrivmedel och flytande Delnormalvärde 2025:2 biobränslen (g CO2eq/MJ)
| Etanol av spannmål utom majs (naturgas som processbränsle i konventionell panna) | 1,6 |
| Etanol av spannmål utom majs (naturgas som processbränsle i kraftvärmeverk (*)) | 1,6 |
| Etanol av spannmål utom majs (brunkol som processbränsle i kraftvärmeverk) | 1,6 |
| Etanol av spannmål utom majs (restprodukter från skogsbruk som processbränsle i kraftvärmeverk (*)) | 1,6 |
| Etanol av sockerrör | 6 |
| Andelen ETBE från förnybar etanol | (***) |
| Andelen TAEE från förnybar etanol | (***) |
| Biodiesel av raps | 1,3 |
| Biodiesel av solros | 1,3 |
| Biodiesel av sojabönor | 1,3 |
| Biodiesel av palmolja (öppen damm för avloppsslam) | 1,3 |
| Biodiesel av palmolja (processen i oljefabriken sker med omhändertagande av metan) | 1,3 |
| Biodiesel av avfall i form av matolja | 1,3 |
| Biodiesel av animaliska fetter från utsmältning (**) | 1,3 |
| Vätebehandlad vegetabilisk olja av raps | 1,2 |
| Vätebehandlad vegetabilisk olja av solros | 1,2 |
| Vätebehandlad vegetabilisk olja av sojabönor | 1,2 |
| Vätebehandlad vegetabilisk olja av palmolja (öppen damm för avloppsslam) | 1,2 |
| Vätebehandlad vegetabilisk olja av palmolja (processen i oljefabriken sker med omhändertagande av metan) | 1,2 |
| Vätebehandlad olja av avfall i form av matolja | 1,2 |
| Vätebehandlad olja av animaliska fetter från utsmältning (**) | 1,2 |
| Ren vegetabilisk olja av raps | 0,8 |
| Ren vegetabilisk olja av solros | 0,8 |
| Ren vegetabilisk olja av sojabönor | 0,8 |
| Ren vegetabilisk olja av palmolja (öppen damm för avloppsslam) | 0,8 |
| Ren vegetabilisk olja av palmolja (processen i oljefabriken sker med omhändertagande av metan) | 0,8 |
| Ren olja av avfall i form av matolja | 0,8 |
(*) Delnormalvärden för processer som utnyttjar kraftvärmeproduktion är giltiga endast om all processvärme tillhandahålls av kraftvärmeproduktionen. (**) Gäller endast biodrivmedel som produceras från animaliska biprodukter som klassificeras som kategori 1- och 2-material i enlighet med förordning (EG) nr 1069/2009, för vilka utsläpp kopplade till desinfektion som en del av utsmältningen inte beaktas. (***) Lika stor som andelen i den produktionskedja för etanol som används
Bilaga 6. Delnormalvärden för flytande biodrivmedel och flytande biobränslen
Tabell 7. Totalt för odling (eec), bearbetning (ep), transport och distribution (etd)
Produktionskedja för flytande biodrivmedel och flytande Delnormalvärde
| biobränslen | (g CO2eq/MJ) |
|---|---|
| Etanol av sockerbetor (utan biogas från drank, naturgas som processbränsle i konventionell panna) | 38,2 |
| Etanol av sockerbetor (med biogas från drank, naturgas som processbränsle i konventionell panna) | 25,5 |
| Etanol av sockerbetor (utan biogas från drank, naturgas som processbränsle i kraftvärmeverk (*)) | 30,4 |
| Etanol av sockerbetor (med biogas från drank, naturgas som processbränsle i kraftvärmeverk (*)) | 22,5 |
| Etanol av sockerbetor (utan biogas från drank, brunkol som processbränsle i kraftvärmeverk (*)) | 50,2 |
| Etanol av sockerbetor (med biogas från drank, brunkol som processbränsle i kraftvärmeverk (*)) | 33,9 |
| Etanol av majs (naturgas som processbränsle i konventionell panna) | 56,8 |
| Etanol av majs (naturgas som processbränsle i kraftvärmeverk (*)) | 48,5 |
| Etanol av majs (brunkol som processbränsle i kraftvärmeverk (*)) | 67,8 |
| Etanol av majs (restprodukter från skogsbruk som processbränsle i kraftvärmeverk (*)) | 30,3 |
| Etanol av spannmål utom majs (naturgas som processbränsle i konventionell panna) | 58,5 |
| Etanol av spannmål utom majs (naturgas som processbränsle i kraftvärmeverk (*)) | 50,3 |
| Etanol av spannmål utom majs (brunkol som processbränsle i kraftvärmeverk) | 71,7 |
| Etanol av spannmål utom majs (restprodukter från skogsbruk som processbränsle i kraftvärmeverk (*)) | 31,4 |
| Etanol av sockerrör | 28,6 |
| ETBE, andel från förnybara energikällor | (***) |
| TAEE, andel från förnybara energikällor | (***) |
| Biodiesel av raps | 50,1 |
| Biodiesel av solros | 44,7 |
| Biodiesel av sojabönor | 47 |
| Biodiesel av palmolja (öppen damm för avloppsslam) | 75,5 |
| Biodiesel av palmolja (processen i oljefabriken sker med omhändertagande av metan) | 51,4 |
| Biodiesel av avfall i form av matolja | 14,9 |
| Biodiesel av animaliska fetter från utsmältning (**) | 20,7 |
| Vätebehandlad vegetabilisk olja av raps | 50,1 |
| Vätebehandlad vegetabilisk olja av solros | 43,6 49 |
Bilaga 6. Delnormalvärden för flytande biodrivmedel och flytande biobränslen
STEMFS
Produktionskedja för flytande biodrivmedel och flytande Delnormalvärde 2025:2 biobränslen (g CO2eq/MJ)
| Vätebehandlad vegetabilisk olja av sojabönor | 46,5 |
| Vätebehandlad vegetabilisk olja av palmolja (öppen damm för avloppsslam) | 73,2 |
| Vätebehandlad vegetabilisk olja av palmolja (processen i oljefabriken sker med omhändertagande av metan) | 47,9 |
| Vätebehandlad olja av avfall i form av matolja | 16 |
| Vätebehandlad olja av animaliska fetter från utsmältning (**) | 21,8 |
| Ren vegetabilisk olja av raps | 40 |
| Ren vegetabilisk olja av solros | 34,3 |
| Ren vegetabilisk olja av sojabönor | 36,9 |
| Ren vegetabilisk olja av palmolja (öppen damm för avloppsslam) | 65,5 |
| Ren vegetabilisk olja av palmolja (processen i oljefabriken sker med omhändertagande av metan) | 40,3 |
| Ren olja av avfall i form av matolja | 2,2 |
(*) Delnormalvärden för processer som utnyttjar kraftvärmeproduktion är giltiga endast om all processvärme tillhandahålls av kraftvärmeproduktionen. (**) Gäller endast biodrivmedel som produceras från animaliska biprodukter som klassificeras som kategori 1- och 2-material i enlighet med förordning (EG) nr 1069/2009, för vilka utsläpp kopplade till desinfektion som en del av utsmältningen inte beaktas. (***) Lika stor som andelen i den produktionskedja för etanol som används.
Bilaga 7. Uppskattade delnormalvärden för framtida biodrivmedel och flytande biobränslen
Bilaga 7
Uppskattade delnormalvärden för framtida biodrivmedel och flytande biobränslen
Som inte, eller bara i försumbar omfattning, fanns på marknaden 2016
Tabell 1. Delnormalvärden för odling (eec) inklusive N2O-utsläpp (inklusive flisning av virkesavfall eller odlad skog)
Produktionskedja för biodrivmedel och flytande biobränslen Delnormalvärde (g CO2eq/MJ)
| Etanol av vetehalm | 1,8 |
| Fischer-Tropsch-diesel av virkesavfall i fristående anläggningar | 3,3 |
| Fischer-Tropsch-diesel av odlad skog i fristående anläggningar | 8,2 |
| Fischer-Tropsch-bensin av virkesavfall i fristående anläggningar | 3,3 |
| Fischer-Tropsch-bensin av odlad skog i fristående anläggningar | 8,2 |
| Dimetyleter (DME) av virkesavfall i fristående anläggningar | 3,1 |
| Dimetyleter (DME) av odlad skog i fristående anläggningar | 7,6 |
| Metanol av virkesavfall i fristående anläggningar | 3,1 |
| Metanol av odlad skog i fristående anläggningar | 7,6 |
| Fischer-Tropsch-diesel av svartlutsförgasning integrerad med massafabrik | 2,5 |
| Fischer-Tropsch-bensin av svartlutsförgasning integrerad med massafabrik | 2,5 |
| Dimetyleter (DME) av svartlutsförgasning integrerad med massafabrik | 2,5 |
| Metanol av svartlutsförgasning integrerad med massafabrik | 2,5 |
| MTBE, andel från förnybara energikällor | (*) |
(*) Lika stor som andelen i den produktionskedja för metanol som används.
Bilaga 7. Uppskattade delnormalvärden för framtida biodrivmedel och flytande biobränslen
STEMFS Tabell 2. Delnormalvärden för N2O-utsläpp från mark (dessa ingår 2025:2 i delnormalvärdena i tabell 1)
Produktionskedja för biodrivmedel och flytande biobränslen Delnormalvärde (g CO2eq/MJ)
| Etanol av vetehalm | 0 |
| Fischer-Tropsch-diesel av virkesavfall i fristående anläggningar | 0 |
| Fischer-Tropsch-diesel av odlad skog i fristående anläggningar | 4,4 |
| Fischer-Tropsch-bensin av virkesavfall i fristående anläggningar | 0 |
| Fischer-Tropsch-bensin av odlad skog i fristående anläggningar | 4,4 |
| Dimetyleter (DME) av virkesavfall i fristående anläggningar | 0 |
| Dimetyleter (DME) av odlad skog i fristående anläggningar | 4,1 |
| Metanol av virkesavfall i fristående anläggningar | 0 |
| Metanol av odlad skog i fristående anläggningar | 4,1 |
| Fischer-Tropsch-diesel av svartlutsförgasning integrerad med massafabrik | 0 |
| Fischer-Tropsch-bensin av svartlutsförgasning integrerad med massafabrik | 0 |
| Dimetyleter (DME) av svartlutsförgasning integrerad med massafabrik | 0 |
| Metanol av svartlutsförgasning integrerad med massafabrik | 0 |
| MTBE, andel från förnybara energikällor | (*) |
(*) Lika stor som andelen i den produktionskedja för metanol som används.
Tabell 3. Delnormalvärden för bearbetning (ep)
Produktionskedja för biodrivmedel och flytande biobränslen Delnormalvärde (g CO2eq/MJ)
| Etanol av vetehalm | 6,8 |
| Fischer-Tropsch-diesel av virkesavfall i fristående anläggningar | 0,1 |
| Fischer-Tropsch-diesel av odlad skog i fristående anläggningar | 0,1 |
| Fischer-Tropsch-bensin av virkesavfall i fristående anläggningar | 0,1 |
| Fischer-Tropsch-bensin av odlad skog i fristående anläggningar | 0,1 |
| Dimetyleter (DME) av virkesavfall i fristående anläggningar | 0 |
| Dimetyleter (DME) av odlad skog i fristående anläggningar | 0 |
| Metanol av virkesavfall i fristående anläggningar | 0 |
| Metanol av odlad skog i fristående anläggningar | 0 |
| Fischer-Tropsch-diesel av svartlutsförgasning integrerad med massafabrik | 0 |
| Fischer-Tropsch-bensin av svartlutsförgasning integrerad med massafabrik | 0 |
| Dimetyleter (DME) av svartlutsförgasning integrerad med massafabrik | 0 |
| Metanol av svartlutsförgasning integrerad med massafabrik | 0 |
| MTBE, andel från förnybara energikällor | (*) |
(*) Lika stor som andelen i den produktionskedja för metanol som används.
Bilaga 7. Uppskattade delnormalvärden för framtida biodrivmedel och flytande biobränslen
Tabell 4. Delnormalvärden för transport och distribution (etd)
Produktionskedja för biodrivmedel och flytande biobränslen Delnormalvärde (g CO2eq/MJ)
| Etanol av vetehalm | 7,1 |
| Fischer-Tropsch-diesel av virkesavfall i fristående anläggningar | 12,2 |
| Fischer-Tropsch-diesel av odlad skog i fristående anläggningar | 8,4 |
| Fischer-Tropsch-bensin av virkesavfall i fristående anläggningar | 12,2 |
| Fischer-Tropsch-bensin av odlad skog i fristående anläggningar | 8,4 |
| Dimetyleter (DME) av virkesavfall i fristående anläggningar | 12,1 |
| Dimetyleter (DME) av odlad skog i fristående anläggningar | 8,6 |
| Metanol av virkesavfall i fristående anläggningar | 12,1 |
| Metanol av odlad skog i fristående anläggningar | 8,6 |
| Fischer-Tropsch-diesel av svartlutsförgasning integrerad med massafabrik | 7,7 |
| Fischer-Tropsch-bensin av svartlutsförgasning integrerad med massafabrik | 7,9 |
| Dimetyleter (DME) av svartlutsförgasning integrerad med massafabrik | 7,7 |
| Metanol av svartlutsförgasning integrerad med massafabrik | 7,9 |
| MTBE, andel från förnybara energikällor | (*) |
(*) Lika stor som andelen i den produktionskedja för metanol som används.
Tabell 5. Delnormalvärden endast för transport och distribution av slutligt bränsle (dessa ingår redan i delnormalvärdena i tabell 4)
Produktionskedja för biodrivmedel och flytande biobränslen Delnormalvärde (g CO2eq/MJ)
| Etanol av vetehalm | 1,6 |
| Fischer-Tropsch-diesel av virkesavfall i fristående anläggningar | 1,2 |
| Fischer-Tropsch-diesel av odlad skog i fristående anläggningar | 1,2 |
| Fischer-Tropsch-bensin av virkesavfall i fristående anläggningar | 1,2 |
| Fischer-Tropsch-bensin av odlad skog i fristående anläggningar | 1,2 |
| Dimetyleter (DME) av virkesavfall i fristående anläggningar | 2 |
| Dimetyleter (DME) av odlad skog i fristående anläggningar | 2 |
| Metanol av virkesavfall i fristående anläggningar | 2 |
| Metanol av odlad skog i fristående anläggningar | 2 |
| Fischer-Tropsch-diesel av svartlutsförgasning integrerad med massafabrik | 2 |
| Fischer-Tropsch-bensin av svartlutsförgasning integrerad med massafabrik | 2 |
| Dimetyleter (DME) av svartlutsförgasning integrerad med massafabrik | 2 |
| Metanol av svartlutsförgasning integrerad med massafabrik | 2 |
| MTBE, andel från förnybara energikällor (*) Lika stor som andelen i den produktionskedja för metanol som används. | (*) 53 |
Bilaga 7. Uppskattade delnormalvärden för framtida biodrivmedel och flytande biobränslen
STEMFS Tabell 6. Totalt för odling (eec), bearbetning (ep), transport och distribution
2025:2 (etd)
Produktionskedja för biodrivmedel och flytande biobränslen Delnormalvärde (g CO2eq/MJ)
| Etanol av vetehalm | 15,7 |
| Fischer-Tropsch-diesel av virkesavfall i fristående anläggningar | 15,6 |
| Fischer-Tropsch-diesel av odlad skog i fristående anläggningar | 16,7 |
| Fischer-Tropsch-bensin av virkesavfall i fristående anläggningar | 15,6 |
| Fischer-Tropsch-bensin av odlad skog i fristående anläggningar | 16,7 |
| Dimetyleter (DME) av virkesavfall i fristående anläggningar | 15,2 |
| Dimetyleter (DME) av odlad skog i fristående anläggningar | 16,2 |
| Metanol av virkesavfall i fristående anläggningar | 15,2 |
| Metanol av odlad skog i fristående anläggningar | 16,2 |
| Fischer-Tropsch-diesel av svartlutsförgasning integrerad med massafabrik | 10,2 |
| Fischer-Tropsch-bensin av svartlutsförgasning integrerad med massafabrik | 10,4 |
| Dimetyleter (DME) av svartlutsförgasning integrerad med massafabrik | 10,2 |
| Metanol av svartlutsförgasning integrerad med massafabrik | 10,4 |
| MTBE, andel från förnybara energikällor | (*) |
(*) Lika stor som andelen i den produktionskedja för metanol som används.
Bilaga 8. Delnormalvärden för fasta och gasformiga biobränslen samt gasformiga biodrivmedel
Bilaga 8
Delnormalvärden för fasta och gasformiga biobränslen samt gasformiga biodrivmedel
Del 1. Delnormalvärden för fasta biobränslen
Tabell 1. Träflis
Produktions system Transportsträcka Delnormalvärde (g CO2eq/MJ) för biobränsle Odling Bearbet- Transport Andra (eec) ning (ep) (etd) utsläpp än koldioxid från det bränsle som används (eu)
Träflis från 1–500 km 0 1,9 3,6 0,5 restprodukter från 500–2 500 km 0 1,9 6,2 0,5 skogsbruk 2 500–10 000 km 0 1,9 12,6 0,5 Över 10 000 km 0 1,9 24,6 0,5
Träflis från 2 500–10 000 km 4,4 0 13,2 0,5 skottskog med kort omloppstid (eukalyptus)
Träflis från 1–500 km 3,9 0 4,2 0,5 skottskog med kort 500–2 500 km 3,9 0 6,8 0,5 omloppstid (poppel, med gödning) 2 500–10 000 km 3,9 0 13,2 0,5 Över 10 000 km 3,9 0 25,2 0,5
Träflis från 1–500 km 2,2 0 4,2 0,5 skottskog med kort 500–2 500 km 2,2 0 6,8 0,5 omloppstid (poppel, utan gödning) 2 500–10 000 km 2,2 0 13,2 0,5 Över 10 000 km 2,2 0 25,2 0,5
Träflis från stamved 1–500 km 1,1 0,4 3,6 0,5 500–2 500 km 1,1 0,4 6,2 0,5 2 500–10 000 km 1,1 0,4 12,6 0,5 Över 10 000 km 1,1 0,4 24,6 0,5
Träflis från 1–500 km 0 0,4 3,6 0,5 träindustriavfall 500–2 500 km 0 0,4 6,2 0,5 2 500–10 000 km 0 0,4 12,6 0,5 Över 10 000 km 0 0,4 24,6 0,5
Bilaga 8. Delnormalvärden för fasta och gasformiga biobränslen samt gasformiga biodrivmedel
STEMFS Tabell 2. Träbriketter eller träpellets
2025:2
Produktionssystem för Transportsträcka Delnormalvärde för biobränsle (*) växthusgasutsläppen (g CO2eq/MJ)
Odling Bearbet- Trans- Andra (eec) ning (ep) port och utsläpp än distribu- koldioxid tion (etd) från det bränsle som används (eu)
Träbriketter eller Fall 1a 1–500 km 0 30,9 3,5 0,3 träpellets av 500–2 500 km 0 30,9 3,3 0,3 restprodukter från skogsbruk 2 500–10 000 km 0 30,9 5,2 0,3 Över 10 000 km 0 30,9 9,5 0,3
Träbriketter eller Fall 2a 1–500 km 0 15 3,6 0,3 träpellets av 500–2 500 km 0 15 3,5 0,3 restprodukter från skogsbruk 2 500–10 000 km 0 15 5,3 0,3
Över 10 000 km 0 15 9,8 0,3
Träbriketter eller Fall 3a 1–500 km 0 2,8 3,6 0,3 träpellets av 500–2 500 km 0 2,8 3,5 0,3 restprodukter från skogsbruk 2 500–10 000 km 0 2,8 5,3 0,3 Över 10 000 km 0 2,8 9,8 0,3
Träbriketter från Fall 1a 2 500–10 000 km 3,9 29,4 5,2 0,3 skottskog med kort omloppstid (eukalyptus)
Träbriketter från Fall 2a 2 500–10 000 km 5 12,7 5,3 0,3 skottskog med kort omloppstid (eukalyptus)
Träbriketter från Fall 3a 2 500–10 000 km 5,3 0,4 5,3 0,3 skottskog med kort omloppstid (eukalyptus)
Träbriketter från Fall 1a 1–500 km 3,4 29,4 3,5 0,3 skottskog med kort 500–10 000 km 3,4 29,4 5,2 0,3 omloppstid (poppel, med Över 10 000 km 3,4 29,4 9,5 0,3 gödning)
Träbriketter från Fall 2a 1–500 km 4,4 12,7 3,6 0,3 skottskog med kort 500–10 000 km 4,4 12,7 5,3 0,3 omloppstid (poppel, med Över 10 000 km 4,4 12,7 9,8 0,3 gödning)
Bilaga 8. Delnormalvärden för fasta och gasformiga biobränslen samt gasformiga biodrivmedel
Produktionssystem för Transportsträcka Delnormalvärde för biobränsle (*) växthusgasutsläppen
(g CO2eq/MJ)
Odling Bearbet- Trans- Andra (eec) ning (ep) port och utsläpp än distribu- koldioxid tion (etd) från det bränsle som används (eu)
Träbriketter från Fall 3a 1–500 km 4,6 0,4 3,6 0,3 skottskog med kort 500–10 000 km 4,6 0,4 5,3 0,3 omloppstid (poppel, med Över 10 000 km 4,6 0,4 9,8 0,3 gödning)
Träbriketter från Fall 1a 1–500 km 2 29,4 3,5 0,3 skottskog med kort 500–2 500 km 2 29,4 5,2 0,3 omloppstid (poppel, utan 2 500–10 000 km 2 29,4 9,5 0,3 gödning)
Träbriketter från Fall 2a 1–500 km 2,5 12,7 3,6 0,3 skottskog med kort 500–10 000 km 2,5 12,7 5,3 0,3 omloppstid (poppel, utan Över 10 000 km 2,5 12,7 9,8 0,3 gödning)
Träbriketter från Fall 3a 1–500 km 2,6 0,4 3,6 0,3 skottskog med kort 500–10 000 km 2,6 0,4 5,3 0,3 omloppstid (poppel, utan Över 10 000 km 2,6 0,4 9,8 0,3 gödning)
Träbriketter eller Fall 1a 1–500 km 1,1 29,8 3,5 0,3 träpellets av 500–2 500 km 1,1 29,8 3,3 0,3 stamved 2 500–10 000 km 1,1 29,8 5,2 0,3 Över 10 000 km 1,1 29,8 9,5 0,3
Träbriketter eller Fall 2a 1–500 km 1,4 13,2 3,6 0,3 träpellets av 500–2 500 km 1,4 13,2 3,5 0,3 stamved 2 500–10 000 km 1,4 13,2 5,3 0,3 Över 10 000 km 1,4 13,2 9,8 0,3
Träbriketter eller Fall 3a 1–500 km 1,4 0,9 3,6 0,3 träpellets av 500–2 500 km 1,4 0,9 3,5 0,3 stamved 2 500–10 000 km 1,4 0,9 5,3 0,3 Över 10 000 km 1,4 0,9 9,8 0,3
Bilaga 8. Delnormalvärden för fasta och gasformiga biobränslen samt gasformiga biodrivmedel
STEMFS
Produktionssystem för Transportsträcka Delnormalvärde för 2025:2 biobränsle (*) växthusgasutsläppen
(g CO2eq/MJ)
Odling Bearbet- Trans- Andra (eec) ning (ep) port och utsläpp än distribu- koldioxid tion (etd) från det bränsle som används (eu)
Träbriketter eller Fall 1a 1–500 km 0 17,2 3,3 0,3 träpellets av 500–2 500 km 0 17,2 3,2 0,3 träindustriavfall 2 500–10 000 km 0 17,2 5 0,3 Över 10 000 km 0 17,2 9,2 0,3
Träbriketter eller Fall 2a 1–500 km 0 7,2 3,4 0,3 träpellets av 500–2 500 km 0 7,2 3,3 0,3 träindustriavfall 2 500–10 000 km 0 7,2 5,1 0,3 Över 10 000 km 0 7,2 9,3 0,3
Träbriketter eller Fall 3a 1–500 km 0 0,3 3,4 0,3 träpellets av 500–2 500 km 0 0,3 3,3 0,3 träindustriavfall 2 500–10 000 km 0 0,3 5,1 0,3 Över 10 000 km 0 0,3 9,3 0,3
(*) Fall 1a avser processer där en naturgaspanna används för att tillhandahålla processvärme till pelletpressen. El till pelletpressen tillförs från elnätet. Fall 2a avser processer där en värmepanna för träflis, som matas med förtorkad flis, används för att tillhandahålla processvärme. El till pelletpressen tillförs från elnätet. Fall 3a avser processer där ett kraftvärmeverk, som matas med förtorkad träflis, används för att tillhandahålla el och värme till pelletpressen.
Bilaga 8. Delnormalvärden för fasta och gasformiga biobränslen samt gasformiga biodrivmedel
Tabell 3. Produktionskedjor inom jordbruket
Produktionssystem Transportsträcka Delnormalvärde (g CO2eq/MJ) för biobränsle Odling Bearbet- Trans- Andra utsläpp (eec) ning port än koldioxid (ep) (etd) från det bränsle som används (eu)
Restprodukter 1–500 km 0 1,1 3,1 0,3 från jordbruk med 3 500–2 500 km 0 1,1 7,8 0,3 densitet < 0,2 ton/m 2 500–10 000 km 0 1,1 17 0,3 Över 10 000 km 0 1,1 34 0,3
Restprodukter 1–500 km 0 1,1 3,1 0,3 från jordbruk med 3 500–2 500 km 0 1,1 4,4 0,3 densitet > 0,2 ton/m 2 500–10 000 km 0 1,1 8,5 0,3 Över 10 000 km 0 1,1 16,3 0,3
Halmpelletar 1–500 km 0 6 3,6 0,3 500–10 000 km 0 6 5,5 0,3 Över 10 000 km 0 6 10 0,3
Bagassbriketter 500–10 000 km 0 0,4 5,2 0,5 Över 10 000 km 0 0,4 9,5 0,5
Palmkärnmjöl Över 10 000 km 21,6 25,4 13,5 0,3
Palmkärnmjöl (utan Över 10 000 km 21,6 4,2 13,5 0,3 CH4- utsläpp från oljefabriken)
Bilaga 8. Delnormalvärden för fasta och gasformiga biobränslen samt gasformiga biodrivmedel
STEMFS Del 2. Delnormalvärden för gasformiga biobränslen och gasformiga biodrivmedel
2025:2
Tabell 4. Delnormalvärde för biogas för elproduktion
Produktionssystem för Teknik Delnormalvärde (g CO2eq/MJ) biobränsle Odling Bearbet- Andra Transport Gödsel- (eec) ning utsläpp än (etd) krediter (ep) koldioxid (esca) från det bränsle som används (eu)
Flytgödsel (*) Fall 1 Ej inneslutna 0 97,4 12,5 0,8 – 107,3 rötrester Inneslutna 0 0 12,5 0,8 – 97,6 rötrester Fall 2 Ej inneslutna 0 103,7 12,5 0,8 – 107,3 rötrester Inneslutna 0 5,9 12,5 0,8 – 97,6 rötrester Fall 3 Ej inneslutna 0 116,4 12,5 0,9 – 120,7 rötrester Inneslutna 0 6,4 12,5 0,8 – 108,5 rötrester
Majs, hel växt (**) Fall 1 Ej inneslutna 15,6 18,9 12,5 0 — rötrester Inneslutna 15,2 0 12,5 0 — rötrester Fall 2 Ej inneslutna 15,6 26,3 12,5 0 — rötrester Inneslutna 15,2 7,2 12,5 0 — rötrester Fall 3 Ej inneslutna 17,5 29,3 12,5 0 — rötrester Inneslutna 17,1 7,9 12,5 0 — rötrester
Bioavfall Fall 1 Ej inneslutna 0 30,6 12,5 0,5 — rötrester Inneslutna 0 0 12,5 0,5 — rötrester Fall 2 Ej inneslutna 0 39 12,5 0,5 — rötrester Inneslutna 0 8,3 12,5 0,5 — rötrester Fall 3 Ej inneslutna 0 43,7 12,5 0,5 — rötrester Inneslutna 0 9,1 12,5 0,5 — rötrester (*) I värdena för produktion av biogas från gödsel ingår negativa utsläpp till följd av utsläpps minskningen i samband med gödselhanteringen. Det värde för esca som används motsvarar – 45 g CO2eq/MJ gödsel som används i anaerob nedbrytning. 60 (**) "Majs, hel växt” avser majs som skördas för foderändamål och bevaras genom ensilering.
Bilaga 8. Delnormalvärden för fasta och gasformiga biobränslen samt gasformiga biodrivmedel
Tabell 5. Delnormalvärde för biometan
Produk- Teknik alternativ Delnormalvärde (g CO2eq/MJ) tions- Odling Be arbet- Upp- Trans- Komprim- Gödselsystem (eec) ning gradering port ering vid krediter för (ep) (etd) fyllnings- (esca) biometan stationer
Flyt- ingen 0 117,9 27,3 1 4,6 –124,4 gödsel Ej förbränning inneslutna av restgaser rötrester förbränning 0 117,9 6,3 1 4,6 –124,4 av restgaser Inneslutna ingen 0 4,4 27,3 0,9 4,6 –111,9 rötrester förbränning av restgaser förbränning 0 4,4 6,3 0,9 4,6 –111,9 av restgaser
Majs, ingen 18,1 28,1 27,3 0 4,6 — hel växt Ej förbränning inneslutna av restgaser rötrester förbränning 18,1 28,1 6,3 0 4,6 — av restgaser Inneslutna ingen 17,6 6 27,3 0 4,6 — rötrester förbränning av restgaser förbränning 17,6 6 6,3 0 4,6 — av restgaser
Bioavfall ingen 0 42,8 27,3 0,6 4,6 — Ej förbränning inneslutna av restgaser rötrester förbränning 0 42,8 6,3 0,6 4,6 — av restgaser Inneslutna ingen 0 7,2 27,3 0,5 4,6 — rötrester förbränning av restgaser förbränning 0 7,2 6,3 0,5 4,6 — av restgaser
Bilaga 8. Delnormalvärden för fasta och gasformiga biobränslen samt gasformiga biodrivmedel
STEMFS Tabell 6. Fasta biobränslen.: Totalt för odling, bearbetning, transport och 2025:2 andra utsläpp än koldioxid från det bränsle som används
Produktionssystem för biobränsle (*) Transportsträcka Totalt värde för växthusgasutsläppen (g CO2eq/MJ)
| Träflis från restprodukter från skogsbruk 1–500 km | 6 |
| 500–2 500 km | 9 |
| 2 500–10 000 km | 15 |
| Över 10 000 km | 27 |
| Träflis från skottskog med kort omlopps- 2 500–10 000 km tid (eukalyptus) | 18 |
| Träflis från skottskog med kort omlopps- 1–500 km tid (poppel, med gödning) 500–2 500 km | 9 11 |
| 2 500–10 000 km | 18 |
| Över 10 000 km | 30 |
| Träflis från skottskog med kort omlopps- 1–500 km tid (poppel, utan gödning) 500–2 500 km | 7 10 |
| 2 500–10 000 km | 16 |
| Över 10 000 km | 28 |
| Träflis från stamved 1–500 km | 6 |
| 500–2 500 km | 8 |
| 2 500–10 000 km | 15 |
| Över 10 000 km | 27 |
| Träflis från industriavfall 1–500 km | 5 |
| 500–2 500 km | 7 |
| 2 500–10 000 km | 13 |
| Över 10 000 km | 25 |
| Träbriketter eller träpellets av 1–500 km restprodukter från skogsbruk (fall 1a) 500–2 500 km | 35 35 |
| 2 500–10 000 km | 36 |
| Över 10 000 km | 41 |
| Träbriketter eller träpellets av 1–500 km restprodukter från skogsbruk (fall 2a) 500–2 500 km | 19 19 |
| 2 500–10 000 km | 21 |
| Över 10 000 km | 25 |
| Träbriketter eller träpellets av 1–500 km restprodukter från skogsbruk (fall 3a) 500–2 500 km | 7 7 |
| 2 500–10 000 km | 8 |
| Över 10 000 km | 13 |
| Träbriketter eller träpellets av skottskog 2 500–10 000 km med kort omloppstid (eukalyptus – fall 1a) | 39 |
Bilaga 8. Delnormalvärden för fasta och gasformiga biobränslen samt gasformiga biodrivmedel
Produktionssystem för biobränsle (*) Transportsträcka Totalt värde för växthusgas-
utsläppen (g CO2eq/MJ)
| Träbriketter eller träpellets av skottskog 2 500–10 000 km med kort omloppstid (eukalyptus – fall 2a) | 23 |
| Träbriketter eller träpellets av skottskog 2 500–10 000 km med kort omloppstid (eukalyptus – fall 3a) | 11 |
| Träbriketter eller träpellets av skottskog 1–500 km med kort omloppstid (poppel, med 500–10 000 km gödning – fall 1a) Över 10 000 km | 37 38 43 |
| Träbriketter eller träpellets av skottskog 1–500 km med kort omloppstid (poppel, med 500–10 000 km gödning – fall 2a) Över 10 000 km | 21 23 27 |
| Träbriketter eller träpellets av skottskog 1–500 km med kort omloppstid (poppel, med 500–10 000 km gödning – fall 3a) Över 10 000 km | 9 11 15 |
| Träbriketter eller träpellets av skottskog 1–500 km med kort omloppstid (poppel, utan 500–10 000 km gödning – fall 1a) Över 10 000 km | 35 37 41 |
| Träbriketter eller träpellets av skottskog 1–500 km med kort omloppstid (poppel, utan 500–10 000 km gödning – fall 2a) Över 10 000 km | 19 21 25 |
| Träbriketter eller träpellets av skottskog 1–500 km med kort omloppstid (poppel, utan 500–10 000 km gödning – fall 3a) Över 10 000 km | 7 9 13 |
| Träbriketter eller träpellets av stamved 1–500 km (fall 1a) 500–2 500 km | 35 34 |
| 2 500–10 000 km | 36 |
| Över 10 000 km | 41 |
| Träbriketter eller träpellets av stamved 1–500 km (fall 2a) 500–2 500 km | 18 18 |
| 2 500–10 000 km | 20 |
| Över 10 000 km | 25 |
| Träbriketter eller träpellets av stamved 1–500 km (fall 3a) 500–2 500 km | 6 6 |
| 2 500–10 000 km | 8 |
| Över 10 000 km | 12 |
| Träbriketter eller träpellets av träindustri- 1–500 km avfall (fall 1a) 500–2 500 km | 21 21 |
| 2 500–10 000 km | 23 |
| Över 10 000 km | 27 63 |
Bilaga 8. Delnormalvärden för fasta och gasformiga biobränslen samt gasformiga biodrivmedel
STEMFS
Produktionssystem för biobränsle (*) Transportsträcka Totalt värde
| 2025:2 | för växthusgasutsläppen (g CO2eq/MJ) |
|---|---|
| Träbriketter eller träpellets av träindustri- 1–500 km avfall (fall 2a) 500–2 500 km | 11 11 |
| 2 500–10 000 km | 13 |
| Över 10 000 km | 17 |
| Träbriketter eller träpellets av träindustri- 1–500 km avfall (fall 3a) 500–2 500 km | 4 4 |
| 2 500 till 10 000 km | 6 |
| Över 10 000 km | 10 |
| Restprodukter från jordbruk med densitet 1–500 km | 4 |
< 0,2 ton/m (**) 500–2 500 km 9 2 500–10 000 km 18 Över 10 000 km 35 Restprodukter från jordbruk med densitet 1–500 km 4 > 0,2 ton/m (***) 500–2 500 km 6 2 500–10 000 km 10 Över 10 000 km 18 Halmpelletar 1–500 km 10 500–10 000 km 12 Över 10 000 km 16 Bagassbriketter 500–10 000 km 6 Över 10 000 km 10 Palmkärnmjöl Över 10 000 km 61 Palmkärnmjöl (utan CH4-utsläpp från Över 10 000 km 40 oljefabriken) (*) Fall 1a avser processer där en naturgaspanna används för att tillhandahålla processvärme till pelletpressen. El till pelletpressen tillförs från elnätet. Fall 2a avser processer där en värmepanna för träflis, som matas med förtorkad flis, används för att tillhandahålla processvärme. El till pelletpressen tillförs från elnätet. Fall 3a avser processer där ett kraftvärmeverk, som matas med förtorkad träflis, används för att tillhandahålla el och värme till pelletpressen. (**) I denna materialgrupp ingår restprodukter från jordbruket med låg bulkdensitet, t.ex. halmbalar, havreskal, risskal och bagassbalar av sockerrör (ej uttömmande förteckning). (***) I gruppen av restprodukter från jordbruket med högre bulkdensitet ingår material såsom majskolvar, nötskal, sojabönskal, palmkärnskal (ej uttömmande förteckning).
Bilaga 8. Delnormalvärden för fasta och gasformiga biobränslen samt gasformiga biodrivmedel
Tabell 7. Biogas för el: Totalt för odling, bearbetning, transport och andra utsläpp än koldioxid från det bränsle som används samt gödselkrediter
Produktionssystem för biogas Teknikalternativ (*) Totalt värde för växthusgas utsläppen (g CO2eq/MJ)
Biogas för el av Fall 1 Ej inneslutna rötrester 3 flytgödsel Inneslutna rötrester −84
| Fall 2 Ej inneslutna rötrester | 10 |
| Inneslutna rötrester | −78 |
| Fall 3 Ej inneslutna rötrester | 9 |
| Inneslutna rötrester | −89 |
| Biogas för el av majs, Fall 1 Ej inneslutna rötrester hel växt Inneslutna rötrester | 47 28 |
| Fall 2 Ej inneslutna rötrester | 54 |
| Inneslutna rötrester | 35 |
| Fall 3 Ej inneslutna rötrester | 59 |
| Inneslutna rötrester | 38 |
| Biogas för el av Fall 1 Ej inneslutna rötrester bioavfall Inneslutna rötrester | 44 13 |
| Fall 2 Ej inneslutna rötrester | 52 |
| Inneslutna rötrester | 21 |
| Fall 3 Ej inneslutna rötrester | 57 |
| Inneslutna rötrester | 22 |
(*) Ej inneslutna rötrester: Öppen lagring av rötrester står för ytterligare utsläpp av metan (CH4) och dikväveoxid (N2O). Storleken på dessa utsläpp beror på omgivningsförhållanden, substrattyper och nedbrytningens effektivitet. Inneslutna rötrester: Innesluten lagring innebär att rötresterna som kommer från nedbrytningen lagras i en gastät tank och ett antagande att den ytterligare biogas som släpps ut under lagringen återvinns för produktion av ytterligare el eller biometan. Inga utsläpp av växthus gaser ingår i denna process.
Bilaga 8. Delnormalvärden för fasta och gasformiga biobränslen samt gasformiga biodrivmedel
STEMFS Tabell 8. Biometan: Totalt för odling, bearbetning, uppgradering, transport 2025:2 samt gödselkrediter
| Produktionssystem Teknikalternativ för biometan växthusgasutsläppen (*) | Totalt värde för (g CO2eq/MJ) |
|---|---|
| Biometan från Ej inneslutna rötrester, ingen flytgödsel förbränning av restgaser (**) | 22 |
| Ej inneslutna rötrester, förbränning av restgaser (***) | 100 |
| Inneslutna rötrester, ingen förbränning av restgaser | −79 |
| Inneslutna rötrester, förbränning av restgaser | −100 |
| Biometan av majs, Ej inneslutna rötrester, ingen hel växt förbränning av restgaser | 73 |
| Ej inneslutna rötrester, förbränning av restgaser | 52 |
| Inneslutna rötrester, ingen förbränning av restgaser | 51 |
| Inneslutna rötrester, förbränning av restgaser | 30 |
| Biometan från bioavfall Ej inneslutna rötrester, ingen förbränning av restgaser | 71 |
| Ej inneslutna rötrester, förbränning av restgaser | 50 |
| Inneslutna rötrester, ingen förbränning av restgaser | 35 |
| Inneslutna rötrester, förbränning av restgaser | 14 |
(*) När det gäller biometan som används som drivmedel i form av komprimerad biometan måste ett värde på 4,6 g CO2eq/MJ biometan läggas till utsläppsvärdena. (**) Denna kategori omfattar följande teknikformer för uppgradering av biogas till biometan: PSA (Pressure Swing Adsorption), PWS (Pressure Water Scrubbing), membran, kryogen separering och OPS (Organic Physical Scrubbing). Här ingår ett utsläpp på 0,03 MJ CH4/MJ biometan till följd av metanutsläppen i restgaserna. (***) Denna kategori omfattar följande teknikformer för uppgradering av biogas till biometan: PWS (Pressure Water Scrubbing) när vattnet återvinns, PSA (Pressure Swing Adsorption), kemisk skrubber, OPS (Organic Physical Scrubbing), membran och kryogen separering. Inga metanutsläpp beaktas för denna kategori (den metan som eventuellt finns i restgaserna förbränns).
Bilaga 8. Delnormalvärden för fasta och gasformiga biobränslen samt gasformiga biodrivmedel
Tabell 9. Biogas för elproduktion – blandningar av gödsel och majs
Produktionssystem för biogas Teknikalternativ Totalt värde för (*) växthusgasutsläppen (g CO2eq/MJ)
Gödsel – majs Fall 1 Ej inneslutna rötrester 33 80 % – 20 % Inneslutna rötrester −9
| Fall 2 Ej inneslutna rötrester | 40 |
| Inneslutna rötrester | −2 |
| Fall 3 Ej inneslutna rötrester | 43 |
| Inneslutna rötrester | −4 |
Gödsel – majs Fall 1 Ej inneslutna rötrester 37 70 % – 30 % Inneslutna rötrester 3
| Fall 2 Ej inneslutna rötrester | 45 |
| Inneslutna rötrester | 10 |
| Fall 3 Ej inneslutna rötrester | 48 |
| Inneslutna rötrester | 10 |
Gödsel – majs Fall 1 Ej inneslutna rötrester 40 60 % – 40 % Inneslutna rötrester 11
| Fall 2 Ej inneslutna rötrester | 47 |
| Inneslutna rötrester | 18 |
| Fall 3 Ej inneslutna rötrester | 52 |
| Inneslutna rötrester | 18 |
(*) Utsläpp av växthusgaser, med angivna andelar baserat på färskvikt Fall 1 avser produktionskedjor där den el och värme som krävs i processen tillhandahålls av den kraftvärmeproducerande motorn i sig själv. Fall 2 avser produktionskedjor där den el som krävs i processen tas från elnätet och processvärmen tillhandahålls av den kraftvärmeproducerande motorn i sig själv. I vissa medlemsstater får aktörer inte uppge bruttoproduktionen som grund för subventioner och då gäller fall 1 som den mer sannolika konfigurationen. Fall 3 avser produktionskedjor där den el som krävs i processen tas från elnätet och processvärmen tillhandahålls av en biogaspanna. Detta fall gäller för vissa anläggningar där den kraftvärmeproducerande motorn inte finns på platsen och biogasen säljs (utan att uppgraderas till biometan).
Bilaga 8. Delnormalvärden för fasta och gasformiga biobränslen samt gasformiga biodrivmedel
STEMFS Tabell 10. Biometan – blandningar av gödsel och majs
2025:2
| Produktions system Teknikalternativ för biometan (*) växthusgasutsläppen (**) | Totalt värde för (g CO2eq/MJ) |
|---|---|
| Gödsel – majs Ej inneslutna rötrester, ingen 80 % – 20 % förbränning av restgaser | 57 |
| Ej inneslutna rötrester, förbränning av restgaser | 36 |
| Inneslutna rötrester, ingen förbränning av restgaser | 9 |
| Inneslutna rötrester, förbränning av restgaser | −12 |
| Gödsel – majs Ej inneslutna rötrester, ingen 70 % – 30 % förbränning av restgaser | 62 |
| Ej inneslutna rötrester, förbränning av restgaser | 41 |
| Inneslutna rötrester, ingen förbränning av restgaser | 22 |
| Inneslutna rötrester, förbränning av restgaser | 1 |
| Gödsel – majs Ej inneslutna rötrester, ingen 60 % – 40 % förbränning av restgaser | 66 |
| Ej inneslutna rötrester, förbränning av restgaser | 45 |
| Inneslutna rötrester, ingen förbränning av restgaser | 31 |
| Inneslutna rötrester, förbränning av restgaser | 10 |
(*) Angivna andelar baserat på färskvikt. (**) När det gäller biometan som används som drivmedel i form av komprimerad biometan måste ett värde på 4,6 g CO2eq/MJ biometan läggas till utsläppsvärdena.
Bilaga 9. Riktlinjer för beräkning av kollager i mark vid ändrad markanvändning
Bilaga 9
Riktlinjer för beräkning av kollager i mark vid ändrad markanvändning
specificerade i kommissionens beslut av den 10 juni 2010 (2010/335/EU)
1. INLEDNING
I denna bilaga fastställs reglerna för beräkning av kollager i mark, både för referensmarkanvändning (CSR) och faktisk markanvändning (CSA) enligt definitionen i 9 kap. 14 §. I punkt 2 anges regler som har tagits fram för en konsekvent bestämning av kollager i mark. I punkt 3 anges en allmän regel för beräkning av kollager som omfattar två komponenter: jordens organiska kol och kollager i vegetation ovan och under jord. I punkt 4 anges detaljerade regler för bestämning av jordens organiska kollager. För mineraljordar presenteras en metod som bygger på användning av värden enligt riktlinjerna, men möjligheten att använda alternativa metoder finns också. För organiska jordar presenteras ett antal metoder, även om riktlinjerna inte innehåller några värden för bestämning av organiskt kollager i organiska jordar. I punkt 5 anges detaljerade regler för kollager i vegetation, men dessa gäller endast om man har valt att inte använda riktlinjernas värden för kollager i vegetation ovan och under jord enligt punkt 8 (det är inte obligatoriskt att använda dessa värden och i vissa fall är de inte lämpliga). I punkt 6 anges regler för hur man väljer lämpliga värden i de fall då man använder riktlinjernas värden för organiskt kol i mineraljordar (värdena ges i punkterna 6 och 7). I dessa regler hänvisas till datalager om klimatregioner och jordtyper som finns att tillgå via den öppenhetsplattform som etablerats genom direktiv 2009/28/EG. I punkt 8 anges värden för kollager i vegetation ovan och under jord och relaterade parametrar. I punkterna 7 och 8 anges värden för fyra olika markanvändningskategorier: åkermark, fleråriga grödor, gräsmark och skogsmark.
2. KONSEKVENT REDOVISNING AV KOLLAGER I MARK
För bestämning av kollager per ytenhet för CSR och CSA ska följande regler gälla: 1. Hela den yta för vilken kollagret beräknas ska vara liknande vad gäller a. biofysikaliska egenskaper i fråga om klimat och jordtyp, b. brukningshistoria i fråga om jordbearbetning, c. historia i fråga om koltillförsel till marken. 2. Som kollager för faktisk markanvändning, CSA, används – i fråga om förlust av kollager: det uppskattade kollagret vid jämvikt i marken under den nya användningen,
Bilaga 9. Riktlinjer för beräkning av kollager i mark vid ändrad markanvändning
STEMFS – i fråga om inlagring av kol: det uppskattade kollagret efter 20 år eller 2025:2 när grödan når mognad, beroende på vilket som inträffar först.
3. BERÄKNING AV KOLLAGER
För beräkning av CSR och CSA ska följande formel gälla: CSi = (SOC + CVEG) × A där CSI = kollager per ytenhet vid markanvändning i (anges som massan kol per ytenhet, inbegripet både mark och vegetation), SOC = markens organiska kolinnehåll (anges som massan kol per hektar), beräknat enligt punkt 4, CVEG = kollager i vegetation ovan och under jord (anges som massan kol per hektar), beräknat enligt punkt 5 eller enligt lämpliga värden i punkt 8, A = faktor för skalning till aktuell yta (anges som hektar per ytenhet).
4. MARKENS ORGANISKA KOLINNEHÅLL
4.1 Mineraljordar
För beräkning av markens organiska kolinnehåll SOC kan följande formel användas: SOC = SOCST × FLU × FMG × FI där SOC = organiskt kolinnehåll i marken (anges som massan kol per hektar), SOCST = standardvärde för organiskt kol i översta skiktet (0–30 cm) (anges som massan kol per hektar), FLU = markanvändningsfaktor som återspeglar skillnaden mellan markens organiska kolinnehåll vid den aktuella markanvändningen och standardvärdet för organiskt kolinnehåll, FMG = skötselfaktor som återspeglar skillnaden mellan markens organiska kolinnehåll vid den aktuella skötseln och standardvärdet för organiskt kolinnehåll, FI = tillförselfaktor som återspeglar skillnaden mellan organiskt kolinnehåll i jorden i samband med olika nivåer av koltillförsel till marken och standardvärdet för organiskt kolinnehåll. För SOCST ska de lämpliga värden som anges i punkt 6 gälla. För FLU, FMG och FI ska de lämpliga värden som anges i punkt 7 gälla. Som ett alternativ till formeln ovan kan andra lämpliga metoder, inbegripet mätningar, användas för att bestämma kolinnehållet SOC. I den mån metoderna inte baserar sig på mätningar ska de beakta klimat, jordtyp, marktäcke, markskötsel och tillförsel.
Bilaga 9. Riktlinjer för beräkning av kollager i mark vid ändrad markanvändning
4.2 Organiska jordar (histosoler)
För bestämning av kolinnehållet SOC ska lämpliga metoder användas. Metoderna ska beakta såväl det organiska jordskiktets hela djup som klimat, marktäcke, markskötsel och tillförsel. Metoderna kan inbegripa mätningar. I fråga om kollager som påverkas av dränering av marken, ska kolförlusten efter dräneringen beaktas med hjälp av lämpliga metoder. Metoderna kan basera sig på årlig kolförlust efter dräneringen.
5. KOLLAGER I VEGETATION OVAN OCH UNDER JORD
Följande formel ska användas för beräkning av CVEG, utom när man använder ett värde för CVEG enligt punkt 8: CVEG = CBM + CDOM där CVEG = kollager i vegetation ovan och under jord (anges som massan kol per hektar), CBM = kollager i levande biomassa ovan och under jord (anges som massan kol per hektar), beräknat enligt punkt 5.1, CDOM = kollager i dött organiskt material ovan och under jord (anges som massan kol per hektar), beräknat enligt punkt 5.2, För CDOM kan värdet 0 användas, utom i fråga om skogsmark (med undantag av skogsplanteringar) med krontäckning över 30 %.
5.1 Levande biomassa
För beräkning av CBM ska följande formel gälla: CBM = CAGB + CBGB där CVEG = kollager i levande biomassa ovan och under jord (anges som massan kol per hektar), CAGB = kollager i levande biomassa ovan jord (anges som massan kol per hektar), beräknat enligt punkt 5.1.1, CBGB = kollager i levande biomassa under jord (anges som massan kol per hektar), beräknat enligt punkt 5.1.2.
5.1.1 Levande biomassa ovan jord
För beräkning av CAGB ska följande formel gälla: CAGB = BAGB × CFB där CAGB = kollager i levande biomassa ovan jord (anges som massan kol per hektar), BAGB = vikten för levande biomassa ovan jord (anges som torrvikt per hektar), 71
Bilaga 9. Riktlinjer för beräkning av kollager i mark vid ändrad markanvändning
STEMFS CFB = kolfraktionen i den levande biomassans torrvikt (anges som massan kol 2025:2 per massa torrmaterial). För odlingsmark, fleråriga grödor och skogsplanteringar ska värdet på BAGB vara medelvikten för levande biomassa ovan jord under produktionscykeln. För CFB kan värdet 0,47 användas.
5.1.2 Levande biomassa under jord
För beräkning av CBGB ska den ena av följande två formler användas: 1. CBGB = BBGB × CFB där CBGB = kollager i levande biomassa under jord (anges som massan kol per hektar), BBGB = vikten för levande biomassa under jord (anges som torrvikt per hektar), CFB = kolfraktionen i den levande biomassans torrvikt (anges som massan kol per massa torrmaterial). För odlingsmark, fleråriga grödor och skogsplanteringar ska värdet på BBGB vara medelvikten för levande biomassa under jord under produktionscykeln. För CFB kan värdet 0,47 användas. 2. CBGB = CAGB × R där CBGB = kollager i levande biomassa under jord (anges som massan kol per hektar), CAGB = kollager i levande biomassa ovan jord (anges som massan kol per hektar), R = kvoten mellan kollager i levande biomassa under och ovan jord. De lämpliga värden för R som anges i punkt 8 kan användas.
5.2 Dött organiskt material
För beräkning av CDOM ska följande formel gälla: CDOM = CDW + CLI där CDOM = kollager i dött organiskt material ovan och under jord (anges som massan kol per hektar), CDW = kollager i död ved ovan jord (anges som massan kol per hektar), beräknat enligt punkt 5.2.1, CLI = kollager i förna (anges som massan kol per hektar), beräknat enligt punkt 5.2.2.
Bilaga 9. Riktlinjer för beräkning av kollager i mark vid ändrad markanvändning
5.2.1 Kollager i död ved
För beräkning av C ska följande formel gälla:
DW
CDW = DOMDW × CFDW där CDW = kollager i död ved (anges som massan kol per hektar), DOMDW = totalvikten för död ved (anges som torrvikt per hektar), CFDW = kolfraktionen i den döda vedens torrvikt (anges som massan kol per massa torrmaterial). För CFDW kan värdet 0,5 användas.
5.2.2 Kollager i förna
För beräkning av CLI ska följande formel gälla: CLI = DOMLI × CFLI där CDW = kollager i förna (anges som massan kol per hektar), DOMLI = vikten för förna (anges som torrvikt per hektar), CFLI = kolfraktionen i förnans torrvikt (anges som massan kol per massa torrmaterial). För CFLI kan värdet 0,4 användas.
Bilaga 9. Riktlinjer för beräkning av kollager i mark vid ändrad markanvändning
STEMFS 6. STANDARDVÄRDEN FÖR KOLLAGER I MINERALJORD
2025:2 Ett värde för SOCST ska väljas i tabell 1 på grundval av lämplig klimatregion
och jordtyp för det berörda området (se punkterna 6.1 och 6.2).
Tabell 1. SOCST = organiskt kol i det översta (0–30 cm) skiktet i standardjord (ton kol per hektar)
Klimatregion Jordtyp
Lerjordar Lerjordar Sand- Podsol- Vulkaniska Våtmarksmed hög med låg jordar jordar jordar jordar aktivitet aktivitet
Borealt 68 – 10 117 20 146 Kalltempererat 50 33 34 – 20 87 torrt klimat Kalltempererat 95 85 71 115 130 87 fuktigt klimat Varmtempererat 38 24 19 – 70 88 torrt klimat Varmtempererat 88 63 34 – 80 88 fuktigt klimat Tropiskt torrt 38 35 31 – 50 86 klimat Tropiskt fuktigt 65 47 39 – 70 86 klimat Tropiskt vått 44 60 66 – 130 86 klimat Tropiskt 88 63 34 – 80 86 bergsklimat
6.1 Klimatregion
Bestämningen av lämplig klimatregion för valet av lämpligt värde för SOCST ska göras på grundval av de datalager om klimatregion som finns att tillgå genom öppenhetsplattformen som etablerats genom artikel 24 i direktiv 2009/28/EG.
6.2 Jordtyp
Den lämpliga jordtypen ska bestämmas enligt figur 1. De datalager för jordtyp som finns att tillgå genom öppenhetsplattformen som inrättats genom artikel 24 i direktiv 2009/28/EG kan användas som vägledning vid bestämning av jordtypen.
Bilaga 9. Riktlinjer för beräkning av kollager i mark vid ändrad markanvändning
Figur 1. Klassificering av jordtyper
Sand > 70 % JA och Sandjordar lera < 8 % (arenosoler)
NEJ
JA Gleysol Våtmarksjordar
NEJ
JA Vulkaniska Androsol jordar
NEJ
JA Podsol Podsoljordar
NEJ
NEJ JA Lerjordar med Lerjordar med låg Albeluvisol, hög aktivitet aktivitet, Alisoler, calcisoler, inbegripet: cambisoler, acrisoler, chernozemer, anthrosoler, gypsisoler, fluvisoler, kastanozemer, ferralsoler, leptosoler, greyzemer, lixisoler, luvisoler, nitisoler, phaeozemer, podzoluvisoler, regosoler, planosoler, solonetzer, plinthosoler, umbrisoler, solonchaker vertisoler
Bilaga 9. Riktlinjer för beräkning av kollager i mark vid ändrad markanvändning
STEMFS 7. FAKTORER SOM ÅTERSPEGLAR SKILLNADER MELLAN 2025:2 ORGANISKT KOLINNEHÅLL OCH STANDARDVÄRDET FÖR ORGANISKT KOL
Lämpliga värden för FLU, FMG och FI ska väljas enligt tabellerna i denna punkt. För beräkningen av CSR används lämpligen de skötsel- och tillförselfaktorer som gällde i januari 2008. För beräkningen av CSA används lämpligen de skötsel- och tillförselfaktorer som nu gäller och som leder till jämvikt för det berörda kollagret.
7.1 Åkermark
Tabell 2. Faktorer för åkermark
Klimatregion Mark- Skötsel (FMG) Tillförsel (FI) FLU FMG FI användning (FLU)
Tempererat/ Odling Intensiv jord- Låg 0,8 1 0,95 borealt torrt bearbetning Medel 0,8 1 1 klimat Hög, med stallgödsel 0,8 1 1,37 Hög, utan stallgödsel 0,8 1 1,04
| Reducerad Låg jordbearbetning Medel | 0,8 1,02 0,95 0,8 1,02 1 |
| Hög, med stallgödsel 0,8 | 1,02 1,37 |
| Hög, utan stallgödsel 0,8 | 1,02 1,04 |
| Ingen jord- Låg bearbetning Medel | 0,8 1,1 0,95 0,8 1,1 1 |
| Hög, med stallgödsel 0,8 | 1,1 1,37 |
| Hög, utan stallgödsel 0,8 | 1,1 1,04 |
Tempererat/ Odling Intensiv jord- Låg 0,69 1 0,92 borealt bearbetning Medel 0,69 1 1 Hög, med stallgödsel 0,69 1 1,44 Hög, utan stallgödsel 0,69 1 1,11
| Reducerad Låg jordbearbetning Medel | 0,69 1,08 0,92 0,69 1,08 1 |
| Hög, med stallgödsel 0,69 | 1,08 1,44 |
| Hög, utan stallgödsel 0,69 | 1,08 1,11 |
| Ingen jord- Låg bearbetning Medel | 0,69 1,15 0,92 0,69 1,15 1 |
| Hög, med stallgödsel 0,69 | 1,15 1,44 |
| Hög, utan stallgödsel 0,69 | 1,15 1,11 |
Bilaga 9. Riktlinjer för beräkning av kollager i mark vid ändrad markanvändning
Klimatregion Mark- Skötsel (FMG) Tillförsel (FI) FLU FMG FI användning
(FLU)
Tropiskt torrt Odling Intensiv jord- Låg 0,58 1 0,95 klimat bearbetning Medel 0,58 1 1 Hög, med stallgödsel 0,58 1 1,37 Hög, utan stallgödsel 0,58 1 1,04
| Reducerad Låg jordbearbetning Medel | 0,58 1,09 0,95 0,58 1,09 1 |
| Hög, med stallgödsel 0,58 | 1,09 1,37 |
| Hög, utan stallgödsel 0,58 | 1,09 1,04 |
| Ingen jord- Låg bearbetning Medel | 0,58 1,17 0,95 0,58 1,17 1 |
| Hög, med stallgödsel 0,58 | 1,17 1,37 |
| Hög, utan stallgödsel 0,58 | 1,17 1,04 |
Tropiskt Odling Intensiv jord- Låg 0,48 1 0,92 fuktigt/vått bearbetning Medel 0,48 1 1 klimat Hög, med stallgödsel 0,48 1 1,44 Hög, utan stallgödsel 0,48 1 1,11
| Reducerad Låg jordbearbetning Medel | 0,48 1,15 0,92 0,48 1,15 1 |
| Hög, med stallgödsel 0,48 | 1,15 1,44 |
| Hög, utan stallgödsel 0,48 | 1,15 1,11 |
| Ingen jord- Låg bearbetning Medel | 0,48 1,22 0,92 0,48 1,22 1 |
| Hög, med stallgödsel 0,48 | 1,22 1,44 |
| Hög, utan stallgödsel 0,48 | 1,22 1,11 |
Tropiskt Odling Intensiv jord- Låg 0,64 1 0,94 bergs klimat bearbetning Medel 0,64 1 1 Hög, med stallgödsel 0,64 1 1,41 Hög, utan stallgödsel 0,64 1 1,08
| Reducerad Låg jordbearbetning Medel | 0,64 1,09 0,94 0,64 1,09 1 |
| Hög, med stallgödsel 0,64 | 1,09 1,41 |
| Hög, utan stallgödsel 0,64 | 1,09 1,08 |
| Ingen jord- Låg bearbetning Medel | 0,64 1,16 0,94 0,64 1,16 1 |
| Hög, med stallgödsel 0,64 | 1,16 1,41 |
| Hög, utan stallgödsel 0,64 | 1,16 1,08 77 |
Bilaga 9. Riktlinjer för beräkning av kollager i mark vid ändrad markanvändning
STEMFS I tabell 3 finns vägledning för val av lämpliga värden i tabellerna 2 och 4.
2025:2
Tabell 3. Vägledning om skötsel och tillförsel för åkermark och fleråriga grödor
Skötsel/tillförsel Vägledning
Intensiv jord- Betydande markpåverkan med intensiv (full vändning av jorden) eller bearbetning frekvent (inom ett år) jord-bearbetning. Vid planteringstidpunkten är endast en liten andel (t.ex. < 30 %) täckt av rester. Reducerad Primär och/eller sekundär jordbearbetning men med reducerad jordbearbetning markpåverkan (oftast på litet djup och utan full vändning av jorden); resulterande yta är i regel täckt med över 30 % rester vid sådd. Ingen jord- Direktsådd utan primär jordbearbetning, med endast minimal bearbetning markpåverkan inom såddområdet. Typiskt används herbicider för ogräsbekämpning.
| Låg | Låg återförsel av rester på grund av avlägsnande av rester (uppsamling eller bränning), frekvent helträda, produktion av grödor som ger liten mängd rester (t.ex. grönsaker, tobak, bomull), ingen mineralgödsel eller inga kvävefixerande grödor. |
| Medel | Representativ för ettåriga odlingar med spannmål där alla odlingsrester återförs till åkern. Om resterna avlägsnas tillförs kompletterande organiskt material (t.ex. stallgödsel). Likaså krävs mineralgödsel eller kvävefixerande grödor i växelbruk. |
| Hög, med stallgödsel | Representerar betydligt högre koltillförsel i jämförelse med odlingssystem med medelhög koltillförsel, på grund av ytterligare regelbunden tillförsel av stallgödsel. |
| Hög, utan stallgödsel | Representerar betydligt högre tillförsel av skörderester jämfört med odlingssystem med medelhög koltillförsel, på grund av tilläggs metoder såsom produktion av grödor som ger hög resthalt, användning av gröngödsel, täckgrödor, träda med återvegetation, bevattning, frekvent användning av perenna gräsväxter i växtföljd med ettåriga grödor, men utan stallgödsel (se raden ovan). |
Bilaga 9. Riktlinjer för beräkning av kollager i mark vid ändrad markanvändning
7.2 Fleråriga grödor
Tabell 4. Faktorer för fleråriga grödor, dvs. grödor vars stam i regel inte skördas årligen, såsom skottskog med kort omloppstid och oljepalm
Klimatregion Mark- Skötsel (FMG) Tillförsel (FI) FLU FMG FI använd ning (FLU)
Tempererat/ Odling Intensiv jord- Låg 1 1 0,95 borealt torrt bearbetning Medel 1 1 1 klimat Hög, med stallgödsel 1 1 1,37 Hög, utan stallgödsel 1 1 1,04
| Reducerad Låg jordbearbetning Medel | 1 1,02 0,95 1 1,02 1 |
| Hög, med stallgödsel 1 | 1,02 1,37 |
| Hög, utan stallgödsel 1 | 1,02 1,04 |
| Ingen jord- Låg bearbetning Medel | 1 1,1 0,95 1 1,1 1 |
| Hög, med stallgödsel 1 | 1,1 1,37 |
| Hög, utan stallgödsel 1 | 1,1 1,04 |
Tempererat/ Odling Intensiv jord- Låg 1 1 0,92 borealt bearbetning Medel 1 1 1 Hög, med stallgödsel 1 1 1,44 Hög, utan stallgödsel 1 1 1,11
| Reducerad Låg jordbearbetning Medel | 1 1,08 0,92 1 1,08 1 |
| Hög, med stallgödsel 1 | 1,08 1,44 |
| Hög, utan stallgödsel 1 | 1,08 1,11 |
| Ingen jord- Låg bearbetning Medel | 1 1,15 0,92 1 1,15 1 |
| Hög, med stallgödsel 1 | 1,15 1,44 |
| Hög, utan stallgödsel 1 | 1,15 1,11 |
Tropiskt torrt Odling Intensiv jord- Låg 1 1 0,95 klimat bearbetning Medel 1 1 1 Hög, med stallgödsel 1 1 1,37 Hög, utan stallgödsel 1 1 1,04
| Reducerad Låg jordbearbetning Medel | 1 1,09 0,95 1 1,09 1 |
| Hög, med stallgödsel 1 | 1,09 1,37 |
| Hög, utan stallgödsel 1 | 1,09 1,04 |
| Ingen jord- Låg bearbetning Medel | 1 1,17 0,95 1 1,17 1 |
| Hög, med stallgödsel 1 | 1,17 1,37 |
| Hög, utan stallgödsel 1 | 1,17 1,04 79 |
Bilaga 9. Riktlinjer för beräkning av kollager i mark vid ändrad markanvändning
STEMFS
Klimatregion Mark- Skötsel (FMG) Tillförsel (FI) FLU FMG FI
| 2025:2 | använd ning (FLU) |
|---|---|
| Tropiskt fuktigt/vått klimat | Odling Intensiv jord- Låg 1 1 0,92 bearbetning Medel 1 1 1 Hög, med stallgödsel 1 1 1,44 Hög, utan stallgödsel 1 1 1,11 Reducerad Låg 1 1,15 0,92 jordbearbetning Medel 1 1,15 1 Hög, med stallgödsel 1 1,15 1,44 Hög, utan stallgödsel 1 1,15 1,11 Ingen jord- Låg 1 1,22 0,92 bearbetning Medel 1 1,22 1 Hög, med stallgödsel 1 1,22 1,44 Hög, utan stallgödsel 1 1,22 1,11 |
| Tropiskt bergsklimat | Odling Intensiv jord- Låg 1 1 0,94 bearbetning Medel 1 1 1 Hög, med stallgödsel 1 1 1,41 Hög, utan stallgödsel 1 1 1,08 Reducerad Låg 1 1,09 0,94 jordbearbetning Medel 1 1,09 1 Hög, med stallgödsel 1 1,09 1,41 Hög, utan stallgödsel 1 1,09 1,08 Ingen jord- Låg 1 1,16 0,94 bearbetning Medel 1 1,16 1 Hög, med stallgödsel 1 1,16 1,41 Hög, utan stallgödsel 1 1,16 1,08 |
I tabell 3 i punkt 7.1 finns vägledning för val av lämpliga värden i tabell 4.
Bilaga 9. Riktlinjer för beräkning av kollager i mark vid ändrad markanvändning
7.3 Gräsmark
Tabell 5. Faktorer för gräsmark, inklusive savanner
Klimatregion Mark- Skötsel (FMG) Tillförsel (FI) FLU FMG FI användning (FLU)
Tempererat/ Gräsmark Medel 1 1,14 1 Förbättrad borealt torrt Hög 1 1,14 1,11 klimat Minimal skötsel Medel 1 1 1 Måttligt skadad Medel 1 0,95 1 Allvarligt skadad Medel 1 0,7 1 Tempererat/ Gräsmark Medel 1 1,14 1 Förbättrad borealt Hög 1 1,14 1,11 Minimal skötsel Medel 1 1 1 Måttligt skadad Medel 1 0,95 1 Allvarligt skadad Medel 1 0,7 1 Tropiskt torrt Gräsmark Medel 1 1,17 1 Förbättrad klimat Hög 1 1,17 1,11 Minimal skötsel Medel 1 1 1 Måttligt skadad Medel 1 0,97 1 Allvarligt skadad Medel 1 0,7 1 Tropiskt Savann Medel 1 1,17 1 Förbättrad fuktigt/vått Hög 1 1,17 1,11 klimat Minimal skötsel Medel 1 1 1 Måttligt skadad Medel 1 0,97 1 Allvarligt skadad Medel 1 0,7 1 Tropiskt torrt Gräsmark Medel 1 1,16 1 Förbättrad bergsklimat Hög 1 1,16 1,11 Minimal skötsel Medel 1 1 1 Måttligt skadad Medel 1 0,96 1 Allvarligt skadad Medel 1 0,7 1
I tabell 6 finns vägledning för val av lämpliga värden i tabell 5.
Bilaga 9. Riktlinjer för beräkning av kollager i mark vid ändrad markanvändning
STEMFS Tabell 6. Vägledning om skötsel och tillförsel för gräsmark
2025:2
Skötsel/tillförsel Vägledning
Förbättrad Representerar gräsmark som förvaltas på ett hållbart sätt med måttligt betestryck och som är föremål för minst en förbättring (t.ex. gödsling, bättre artval, bevattning). Minimal skötsel Representerar oskadad och hållbart förvaltad gräsmark, men utan betydande skötselförbättringar. Måttligt skadad Representerar överbetad eller måttligt skadad gräsmark med något reducerad produktivitet (i förhållande till den ursprungliga eller minimalt skötta gräsmarken) och som inte får tillförsel genom skötsel. Allvarligt skadad Innebär svår långvarig förlust av produktivitet och vegetationstäcke, på grund av svåra mekaniska skador på vegetationen och/ eller svår jorderosion. Medel Gäller om ingen ytterligare tillförsel har gjorts genom skötsel. Hög Gäller för förbättrad gräsmark där ytterligare tillförsel/förbättring har gjorts (en eller flera) genom skötsel (utöver det som krävs för klassificering som förbättrad gräsmark).
7.4 Skogsmark
Tabell 7. Faktorer för skogsmark med krontäckning på minst 10 %
Klimatregion Markan vänd ning (FLU) Skötsel (FMG) Tillförsel (FI) FLU FMG FI
| Alla | Naturskog (oskadad) Ej tillämpligt (*) Ej tillämpligt 1 |
| Alla | Skogsbruk Alla Alla 1 1 1 |
| Tropiskt fuktigt/vått klimat | Svedjebruk – kort träda Ej tillämpligt Ej tillämpligt 0,64 Svedjebruk – lång träda Ej tillämpligt Ej tillämpligt 0,8 |
| Tempererat/ borealt torrt/ fuktigt klimat | Svedjebruk – kort träda Ej tillämpligt Ej tillämpligt 1 Svedjebruk – lång träda Ej tillämpligt Ej tillämpligt 1 |
| (*) I dessa fall ska | FMG och FI inte tillämpas, och för beräkning av organiskt kolinnehåll SOC kan |
| följande formel användas: | SOC = SOCST × FLU. |
I tabell 8 finns vägledning för val av lämpliga värden i tabell 7.
Bilaga 9. Riktlinjer för beräkning av kollager i mark vid ändrad markanvändning
Tabell 8. Vägledning om markanvändning för skogsmark
Skötsel/tillförsel Vägledning
Naturskog Representerar naturskog eller långvarigt, oskadad och hållbart
| (oskadad) | brukad skog. |
| Svedjebruk | Permanent svedjebruk, där tropisk skog eller skogsmark röjs för plantering av ettåriga grödor för en kort period (t.ex. 3–5 år) och sedan får växa igen. |
| Kort träda | Representerar situationer där skogsvegetationen återhämtar sig till mogen eller nära mogen status innan den röjs på nytt för användning som odlingsmark. |
| Lång träda | Representerar situationer där skogsvegetationen inte återhämtar sig innan den röjs på nytt. |
8. VÄRDEN FÖR KOLLAGER I VEGETATION OVAN OCH UNDER JORD
För CVEG eller R kan man använda de ungefärliga värden som anges i denna punkt.
8.1 Åkermark
Tabell 9. Vegetationsvärden för åkermark (allmänna)
Klimatregion CVEG (ton kol per hektar)
Alla 0
Tabell 10. Vegetationsvärden för sockerrör (specifika)
Område Klimat region Ekologisk zon Kontinent CVEG (ton kol per hektar)
Tropiskt Tropiskt Tropisk torrskog Afrika 4,2
| torrt klimat | Asien (kontinent, öar) 4 |
| Tropisk buskmark Asien (kontinent, öar) | 4 |
| Tropiskt Tropisk fuktig fuktigt klimat lövfällande skog | Afrika 4,2 Central- och Sydamerika 5 |
| Tropiskt Tropisk regnskog Asien (kontinent, öar) vått klimat | 4 Central- och Sydamerika 5 |
Subtropiskt Varm- Subtropisk stäpp Nordamerika 4,8 tempererat torrt klimat Varm- Subtropisk Central- och Sydamerika 5 tempererat fuktskog Nordamerika 4,8 fuktigt klimat
Bilaga 9. Riktlinjer för beräkning av kollager i mark vid ändrad markanvändning
STEMFS 8.2 Fleråriga grödor, dvs. grödor vars stam i regel inte skördas årligen, 2025:2 såsom skottskog med kort omloppstid och oljepalm.
Tabell 11. Vegetationsvärden för fleråriga grödor (allmänna)
| Klimatregion | CVEG (ton kol per hektar) |
|---|---|
| Tempererat klimat (alla fuktvarianter) | 43,2 |
| Tropiskt torrt klimat | 6,2 |
| Tropiskt fuktigt klimat | 14,4 |
| Tropiskt vått klimat | 34,3 |
Tabell 12. Vegetationsvärden för vissa fleråriga grödor
Klimatregion Typ av gröda CVEG (ton kol per hektar)
Alla Kokosnöt 75
| Jatropha | 17,5 |
| Jojoba | 2,4 |
| Oljepalm | 60 |
8.3 Gräsmark
Tabell 13. Vegetationsvärden för gräsmark med undantag för buskmark (allmänna)
| Klimatregion | CVEG (ton kol per hektar) |
|---|---|
| Borealt torrt och vått klimat | 4,3 |
| Kalltempererat torrt klimat | 3,3 |
| Kalltempererat vått klimat | 6,8 |
| Varmtempererat torrt klimat | 3,1 |
| Varmtempererat vått klimat | 6,8 |
| Tropiskt torrt klimat | 4,4 |
| Tropiskt fuktigt och vått klimat | 8,1 |
Tabell 14. Vegetationsvärden för miscanthus (specifika)
Område Klimatregion Ekologisk zon Kontinent CVEG (ton kol per hektar)
Subtropiskt Varmtemp ererat Subtropisk torrskog Europa 10 torrt klimat Nordamerika 14,9 Subtropisk stäpp Nordamerika 14,9
Bilaga 9. Riktlinjer för beräkning av kollager i mark vid ändrad markanvändning
Tabell 15. Vegetationsvärden för buskmark, dvs. mark där vegetationen domineras av vedväxter lägre än 5 meter utan tydlig trädkaraktär
Område Kontinent CVEG (ton kol per hektar)
Tropiskt Afrika 46
| Nord- och Sydamerika | 53 |
| Asien (kontinent) | 39 |
| Asien (öar) | 46 |
| Australien | 46 |
Subtropiskt Afrika 43
| Nord- och Sydamerika | 50 |
| Asien (kontinent) | 37 |
| Europa | 37 |
| Asien (öar) | 43 |
Tempererat Globalt 7,4
8.4 Skogsmark
Tabell 16. Vegetationsvärden för skogsmark (utom skogsplanteringar) med krontäckning mellan 10 % och 30 %
Område Ekologisk zon Kontinent CVEG R (ton kol per hektar)
Tropiskt Tropisk regnskog Afrika 40 0,37 Nord- och Sydamerika 39 0,37 Asien (kontinent) 36 0,37 Asien (öar) 45 0,37 Tropisk fuktskog Afrika 30 0,24 Nord- och Sydamerika 26 0,24 Asien (kontinent) 21 0,24 Asien (öar) 34 0,24 Tropisk torrskog Afrika 14 0,28 Nord- och Sydamerika 25 0,28 Asien (kontinent) 16 0,28 Asien (öar) 19 0,28 Tropiska Afrika 13 0,24 bergssystem Nord- och Sydamerika 17 0,24 Asien (kontinent) 16 0,24 Asien (öar) 26 0,28
Bilaga 9. Riktlinjer för beräkning av kollager i mark vid ändrad markanvändning
STEMFS
Område Ekologisk zon Kontinent CVEG R
| 2025:2 | (ton kol per hektar) |
|---|---|
| Subtropiskt Subtropisk Nord- och Sydamerika fuktskog Asien (kontinent) | 26 0,28 22 0,28 |
| Asien (öar) | 35 0,28 |
| Subtropisk Afrika torrskog Nord- och Sydamerika | 17 0,28 26 0,32 |
| Asien (kontinent) | 16 0,32 |
| Asien (öar) | 20 0,32 |
| Subtropisk stäpp Afrika | 9 0,32 |
| Nord- och Sydamerika | 10 0,32 |
| Asien (kontinent) | 7 0,32 |
| Asien (öar) | 9 0,32 |
| Tempererat Tempererad Europa oceansk skog Nordamerika | 14 0,27 79 0,27 |
| Nya Zeeland | 43 0,27 |
| Sydamerika | 21 0,27 |
| Tempererad Asien, Europa (> 20 år) kontinental skog Asien, Europa (> 20 år) | 2 0,27 14 0,27 |
| Nord- och Sydamerika (> 20 år) | 7 0,27 |
| Nord- och Sydamerika (> 20 år) | 16 0,27 |
| Tempererade Asien, Europa (> 20 år) bergssystem Asien, Europa (> 20 år) | 12 0,27 16 0,27 |
| Nord- och Sydamerika (> 20 år) | 6 0,27 |
| Nord- och Sydamerika (> 20 år) | 6 0,27 |
Borealt Boreal barrskog Asien, Europa, Nordamerika 12 0,24 Boreal tundraskog Asien, Europa, Nordamerika 0 0,24 (> 20 år) Asien, Europa, Nordamerika 2 0,24 (> 20 år) Boreala Asien, Europa, Nordamerika 2 0,24 bergssystem (> 20 år) Asien, Europa, Nordamerika 6 0,24 (> 20 år)
Bilaga 9. Riktlinjer för beräkning av kollager i mark vid ändrad markanvändning
Tabell 17. Vegetationsvärden för skogsmark (utom skogsplanteringar) med krontäckning över 30 %
Område Ekologisk zon Kontinent CVEG (ton kol per hektar)
Tropiskt Tropisk regnskog Afrika 204
| Nord- och Sydamerika | 198 |
| Asien (kontinent) | 185 |
| Asien (öar) | 230 |
| Tropisk fuktig Afrika lövfällande Nord- och Sydamerika | 156 133 |
| Asien (kontinent) | 110 |
| Asien (öar) | 174 |
| Tropisk torrskog Afrika | 77 |
| Nord- och Sydamerika | 131 |
| Asien (kontinent) | 83 |
| Asien (öar) | 101 |
| Tropiska Afrika bergssystem Nord- och Sydamerika | 77 94 |
| Asien (kontinent) | 88 |
| Asien (öar) | 130 |
| Subtropiskt Subtropisk fuktskog Nord- och Sydamerika | 132 |
| Asien (kontinent) | 109 |
| Asien (öar) | 173 |
| Subtropisk torrskog Afrika | 88 |
| Nord- och Sydamerika | 130 |
| Asien (kontinent) | 82 |
| Asien (öar) | 100 |
| Subtropisk stäpp Afrika | 46 |
| Nord- och Sydamerika | 53 |
| Asien (kontinent) | 41 |
| Asien (öar) | 47 |
| Tempererat Tempererad Europa oceansk skog Nordamerika | 84 406 |
| Nya Zeeland | 227 |
| Sydamerika | 120 |
| Tempererad Asien, Europa (> 20 år) kontinental skog Asien, Europa (> 20 år) | 27 87 |
| Nord- och Sydamerika (> 20 år) | 51 |
| Nord- och Sydamerika (> 20 år) | 93 |
| Tempererade Asien, Europa (> 20 år) bergssystem Asien, Europa (> 20 år) | 75 93 |
| Nord- och Sydamerika (> 20 år) | 45 |
| Nord- och Sydamerika (> 20 år) | 93 87 |
Bilaga 9. Riktlinjer för beräkning av kollager i mark vid ändrad markanvändning
STEMFS
Område Ekologisk zon Kontinent CVEG 2025:2 (ton kol
per hektar)
Borealt Boreal barrskog Asien, Europa, Nordamerika 53 Boreal tundraskog Asien, Europa, Nordamerika (> 20 år) 26 Asien, Europa, Nordamerika (> 20 år) 35 Boreala bergssystem Asien, Europa, Nordamerika (> 20 år) 32 Asien, Europa, Nordamerika (> 20 år) 53
Tabell 18. Vegetationsvärden för skogsplanteringar
Område Ekologisk zon Kontinent CVEG R (ton kol per hektar)
Tropisk Tropisk regnskog Afrika lövträd > 20 år 87 0,24 Afrika lövträd ≤ 20 år 29 0,24 Afrika Pinus sp. > 20 år 58 0,24 Afrika Pinus sp. ≤ 20 år 17 0,24
| Amerika Eucalyptus sp. | 58 0,24 |
| Amerika Pinus sp. | 87 0,24 |
| Amerika Tectona grandis | 70 0,24 |
| Amerika övriga lövträd | 44 0,24 |
| Asien lövträd | 64 0,24 |
| Asien övriga | 38 0,24 |
Tropisk fuktig Afrika lövträd > 20 år 44 0,24 lövfällande skog Afrika lövträd ≤ 20 år 23 0,24 Afrika Pinus sp. > 20 år 35 0,24 Afrika Pinus sp. ≤ 20 år 12 0,24
| Amerika Eucalyptus sp. | 26 0,24 |
| Amerika Pinus sp. | 79 0,24 |
| Amerika Tectona grandis | 35 0,24 |
| Amerika övriga lövträd | 29 0,24 |
| Asien lövträd | 52 0,24 |
| Asien övriga | 29 0,24 |
Tropisk Tropisk torrskog Afrika lövträd > 20 år 21 0,28 Afrika lövträd ≤ 20 år 9 0,28 Afrika Pinus sp. > 20 år 18 0,28 Afrika Pinus sp. ≤ 20 år 6 0,28
| Amerika Eucalyptus sp. | 27 0,28 |
| Amerika Pinus sp. | 33 0,28 |
| Amerika Tectona grandis | 27 0,28 |
| Amerika övriga lövträd | 18 0,28 |
| Asien lövträd | 27 0,28 |
| Asien övriga | 18 0,28 |
Bilaga 9. Riktlinjer för beräkning av kollager i mark vid ändrad markanvändning
Område Ekologisk zon Kontinent CVEG R (ton kol per hektar)
Tropisk buskmark Afrika lövträd 6 0,27 Afrika Pinus sp. > 20 år 6 0,27 Afrika Pinus sp. ≤ 20 år 4 0,27
| Amerika Eucalyptus sp. Amerika Pinus sp. | 18 0,27 18 0,27 |
| Amerika Tectona grandis Amerika övriga lövträd Asien lövträd | 15 0,27 9 0,27 12 0,27 |
| Asien övriga | 9 0,27 |
Tropiska Afrika lövträd > 20 år 31 0,24 bergssystem Afrika lövträd ≤ 20 år 20 0,24 Afrika Pinus sp. > 20 år 19 0,24 Afrika Pinus sp. ≤ 20 år 7 0,24
| Amerika Eucalyptus sp. Amerika Pinus sp. | 22 0,24 29 0,24 |
| Amerika Tectona grandis Amerika övriga lövträd Asien lövträd | 23 0,24 16 0,24 28 0,24 |
| Asien övriga | 15 0,24 |
Subtropiskt Subtropisk Amerika Eucalyptus sp. 42 0,28 fuktskog Amerika Pinus sp. 81 0,28 Amerika Tectona grandis 36 0,28 Amerika övriga lövträd 30 0,28 Asien lövträd 54 0,28 Asien övriga 30 0,28 Subtropisk Afrika lövträd > 20 år 21 0,28 torrskog Afrika lövträd ≤ 20 år 9 0,32 Afrika Pinus sp. > 20 år 19 0,32 Afrika Pinus sp. ≤ 20 år 6 0,32
| Amerika Eucalyptus sp. Amerika Pinus sp. | 34 0,32 34 0,32 |
| Amerika Tectona grandis Amerika övriga lövträd Asien lövträd | 28 0,32 19 0,32 28 0,32 |
| Asien övriga | 19 0,32 |
Subtropisk stäpp Afrika lövträd 6 0,32 Afrika Pinus sp. > 20 år 6 0,32 Afrika Pinus sp. ≤ 20 år 5 0,32
| Amerika Eucalyptus sp. Amerika Pinus sp. Amerika Tectona grandis | 19 0,32 19 0,32 16 0,32 |
| Amerika övriga lövträd Asien lövträd > 20 år Asien lövträd ≤ 20 år | 9 0,32 25 0,32 3 0,32 |
| Asien barrträd > 20 år Asien barrträd ≤ 20 år | 6 0,32 89 34 0,32 |
Bilaga 9. Riktlinjer för beräkning av kollager i mark vid ändrad markanvändning
STEMFS Område Ekologisk zon Kontinent CVEG R 2025:2 (ton kol per hektar)
Subtropiskt Subtropiska Afrika lövträd > 20 år 31 0,24 bergssystem Afrika lövträd ≤ 20 år 20 0,24 Afrika Pinus sp. > 20 år 19 0,24 Afrika Pinus sp. ≤ 20 år 7 0,24
| Amerika Eucalyptus sp. | 22 0,24 |
| Amerika Pinus sp. | 34 0,24 |
| Amerika Tectona grandis | 23 0,24 |
| Amerika övriga lövträd | 16 0,24 |
| Asien lövträd | 28 0,24 |
| Asien övriga | 15 0,24 |
Tempererat Tempererad Asien, Europa lövskog > 20 år 60 0,27 oceansk skog Asien, Europa lövskog ≤ 20 år 9 0,27 Asien, Europa barrskog > 20 år 60 0,27 Asien, Europa barrskog ≤ 20 år 12 0,27
| Nordamerika | 52 0,27 |
| Nya Zeeland | 75 0,27 |
| Sydamerika | 31 0,27 |
Tempererad Asien, Europa lövskog > 20 år 60 0,27 kontinental skog Asien, Europa lövskog ≤ 20 år 4 0,27 Asien, Europa barrskog > 20 år 52 0,27 Asien, Europa barrskog ≤ 20 år 7 0,27 Nordamerika 52 0,27 Sydamerika 31 0,27 Borealt Boreal barrskog Asien, Europa > 20 år 12 0,24 Asien, Europa ≤ 20 år 1 0,24 Nordamerika 13 0,24
| Boreal tundraskog Asien, Europa > 20 år | 7 0,24 |
| Asien, Europa ≤ 20 år | 1 0,24 |
| Nordamerika | 7 0,24 |
Bilaga 10. Utsläpp på grund av indirekt ändring av markanvändning
Bilaga 10
Utsläpp på grund av indirekt ändring av markanvändning
Del A. Preliminära beräknade utsläpp som orsakas genom indirekt ändring av markanvändning till följd av de råvaror som används för produktion av biodrivmedel och flytande biobränslen (g CO2eq/MJ)
Råvarugrupp Medelvärde Interpercentilt intervall härlett från känslighetsanalysen
Stärkelserika grödor 12 8 till 16 Socker 13 4 till 17 Oljegrödor 55 33 till 66
Del B. Biodrivmedel för vilka utsläppen på grund av indirekt ändring av mark använd ning anses vara noll
Biodrivmedel som produceras av följande råvarukategorier kommer att anses ge upphov till nollutsläpp på grund av indirekt ändring av markanvändning: 1. De råvaror som inte anges i del A i denna bilaga. 2. Råvaror vars produktion har lett till direkt ändrad markanvändning, dvs. en övergång från en av följande markkategorier som används av IPCC, dvs. skogsmark, gräsmark, våtmark, bebyggelse och annan mark till åkermark eller jordbruksmark för fleråriga grödor . I sådana fall ska ett värde för utsläpp till följd av direkt ändrad markanvändning (el) beräknas i enlighet med 9 kap. 13–14 §§.
Stärkelserika grödor är spannmål (oavsett om det enbart är sädeskornen eller hela växten, till exempel vad gäller majs, som används), rotfrukter (till exempel potatis, jordärtskocka, sötpotatis, maniok och jams) och stamknölar (till exempel taro). Åkermark och jordbruksmark för fleråriga grödor ska betraktas som en och samma markanvändning. 91
Bilaga 11. Råvaror för avancerade biodrivmedel
STEMFS Bilaga 11
2025:2
Råvaror för avancerade biodrivmedel
Del A. Bränsleråvaror för produktion av biogas för transport och avancerade biodrivmedel:
a Alger, om de odlas på land i dammar eller fotobioreaktorer. b Biomassafraktioner av blandat kommunalt avfall, men inte sådant källsorterat hushållsavfall som omfattas av återvinningsmålen enligt artikel 11.2 a i direktiv 2008/98/EG. c Biologiskt avfall såsom det definieras i artikel 3.4 i direktiv 2008/98/EG från privata hushåll som omfattas av separat insamling i enlighet med definitionen i artikel 3.11 i det direktivet. d Biomassafraktioner av industriellt avfall som inte lämpar sig för användning i livsmedels- och foderkedjan, inklusive material från detalj- och partihandeln, den jordbruksbaserade livsmedelsindustrin samt fiske- och vattenbruksnäringen och med undantag för de bränsleråvaror som förtecknas i del B i denna bilaga. e Halm. f Stallgödsel och avloppsslam. g Avloppsslam från palmoljeframställning och tomma palmfruktsklasar. h Tallbeck. i Råglycerin. j Bagass. k Press- och jäsningsrester från vinframställning. l Nötskal. m Agnar. n Kolvar som rensats från majskornen. o Biomassafraktioner av avfall och rester från skogsbruk och skogsbaserad industri såsom bark, grenar, förkommersiell gallring, blad, barr, trädtoppar, sågspån, kutterspån, svartlut, brunlut, fiberslam, lignin och tallolja. p Annan cellulosa från icke-livsmedel. q Annat material som innehåller både cellulosa och lignin, utom sågtimmer och fanerstockar. r Finkelolja från alkoholdestillation. s Rå metanol från sulfatmassa som härrör från produktion av pappersmassa. t Mellangrödor, såsom fånggrödor och täckgrödor, som odlas i områden där produktionen av livsmedels- och fodergrödor på grund av en kort växtperiod är begränsad till en skörd, och förutsatt att användningen av dem inte leder till efterfrågan på ytterligare mark och att markens innehåll av organiskt material bibehålls, när de används för produktion av biodrivmedel för luftfartssektorn. u Grödor som odlas på allvarligt skadad mark, utom livsmedels- och fodergrödor, när de används för produktion av biodrivmedel för luftfartssektorn. v Cyanobakterier.
Bilaga 11. Råvaror för avancerade biodrivmedel
Del B. Bränsleråvaror för produktion av biodrivmedel och biogas för transport, vars bidrag till de mål som anges i artikel 25.1 första stycket a ska begränsas till följande:
a Använd matolja. b Animaliska fetter som klassificeras enligt kategorierna 1 och 2 i enlighet med förordning (EG) nr 1069/2009. c Skadade grödor som inte lämpar sig för användning i livsmedels- eller foderkedjan, med undantag av ämnen som avsiktligt har modifierats eller kontaminerats för att uppfylla denna definition. d Kommunalt avloppsvatten och andra derivat än avloppsslam. e Grödor som odlas på allvarligt skadad mark, med undantag av livsmedels- och fodergrödor och bränsleråvaror som förtecknas i del A i denna bilaga, när de inte används för produktion av biodrivmedel för luftfartssektorn. f Mellangrödor, såsom fånggrödor och täckgrödor, med undantag av bränsle råvaror som förtecknas i del A i denna bilaga, som odlas i områden där produktionen av livsmedels- och fodergrödor på grund av en kort växtperiod är begränsad till en skörd, och förutsatt att användningen av dem inte leder till efterfrågan på ytterligare mark och att markens innehåll av organiskt material bibehålls, när de inte används för produktion av biodrivmedel för luftfartssektorn.
Arkitektkopia AB, 2025