Statens energimyndighets föreskrifter om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och biobränslen
Upphäver
Bemyndigande
- 13 § Förordning (2011:1088) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och biobränslen
- 13 a § Förordning (2011:1088) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och biobränslen
- 13 b § Förordning (2011:1088) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och biobränslen
- 16 § Förordning (2011:1088) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och biobränslen
- 17 § Förordning (2011:1088) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och biobränslen
- 23 § Förordning (2011:1088) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och biobränslen
- 24 § Förordning (2011:1088) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och biobränslen
- 7 § Förordning (2011:1088) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och biobränslen
- 8 § Förordning (2011:1088) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och biobränslen
Genomför EU-direktiv
Upphävs eller ersätts av
1 kap. Inledande bestämmelser och definitioner
Tillämpningsområde
Dessa föreskrifter innehåller bestämmelser om hur rapporteringsskyldiga enligt lagen (2010:598) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och biobränslen (hållbarhetslagen) ska säkerställa att krav om hållbarhet uppfylls och om hur minskning av utsläppen av växthusgaser ska beräknas.
Definitioner
Begrepp och uttryck i dessa föreskrifter har samma innebörd som i hållbarhetslagen och hållbarhetsförordningen. Dessutom betyder markkriterier: hållbarhetskriterierna i 2 kap. 2–8 §§ hållbarhetslagen, faktiskt värde: minskningen av växthusgasutsläpp för några eller alla steg i en produktionskedja beräknad enligt metod i 7 kap., normalvärde: den representativa minskningen av växthusgasutsläpp för en specifik produktionskedja, inbegripet en fastställd marginal för variationer, delnormalvärde: växthusgasutsläpp för ett eller flera steg i en specifik produktionskedja beräknat utifrån den representativa minskningen av växthusgasutsläpp för ett eller flera steg i produktionskedjan, inbegripet en fastställd marginal för variationer, parti: en mängd biodrivmedel eller biobränsle som har identiska hållbarhetsegenskaper vad gäller bränslekategori (enligt bilaga 1), typ av råvara, ursprung, växthusgasutsläpp om sådana ska rapporteras och eventuell certifiering enligt 5 kap. 3 § 9, g CO2eq/MJ: gram koldioxidekvivalenter per megajoule,
Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/2001 av den 11 december 2018 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor
STEMFS livsmedels- och fodergrödor: stärkelserika grödor, sockergrödor eller olje- 2021:7 grödor som produceras på jordbruksmark som huvudgröda exklusive restprodukter, avfall eller material som innehåller både cellulosa och lignin och mellangrödor, såsom fånggrödor och täckgrödor, förutsatt att användningen av sådana mellangrödor inte medför krav på ytterligare land, stärkelserika grödor: grödor, framför allt spannmål (oberoende av om det enbart är sädeskornen eller hela växten, till exempel vad gäller majs, som används), rotfrukter (till exempel potatis, jordärtskocka, sötpotatis, maniok och jams) och stamknölar (till exempel taro), fleråriga grödor: grödor där stammen i regel inte skördas årligen, såsom skottskog med kort omloppstid och oljepalm, allvarligt skadad mark: mark som under en längre tid antingen försaltats i betydande omfattning eller vars halt av organiska ämnen varit särskilt låg och som drabbats av kraftig erosion, kraftigt förorenad mark: mark som är olämplig för livsmedelsproduktion eller foderproduktion på grund av markförorening, samprodukt: en produkt som en process direkt producerar tillsammans med bränslet eller dess mellanprodukt, och som inte är en restprodukt eller ett avfall, mellanprodukt: en intermediär produkt som bearbetas vidare till en samprodukt eller bränsle i en process, och som inte är en restprodukt eller ett avfall, kraftvärme: samtidig framställning i en och samma process av värmeenergi och el och/eller mekanisk energi, nyttiggjord värme: värme som framställs för att tillgodose en ekonomiskt försvar bar efterfrågan på värme för uppvärmning och kylning, ekonomiskt försvarbar efterfrågan: en efterfrågan som inte överstiger behovet av värme eller kyla och som annars skulle tillgodoses på marknadsvillkor.
2 kap. Hållbarhetsbesked och anläggningsbesked
Hållbarhetsbesked
Vid anmälan om rapporteringsskyldighet ska den rapporteringsskyldige, utöver vad som anges i 3 kap. 1 b § hållbarhetslagen och 15 § hållbarhetsförordningen, beskriva hur kontrollsystemet uppfyller kraven i 3 kap. 1–3 §§. En rapporteringsskyldig som innehar ett certifieringsbevis enligt 18 § hållbarhetsförordningen ska endast bifoga certifieringsbeviset. Om ett certifieringsbevis inte omfattar alla tillämpliga hållbarhetskriterier behöver den rapporteringsskyldige även beskriva hur kontrollsystemet uppfyller övriga krav. Om anmälan avser en avgränsad tidsperiod ska det framgå vilken tidsperiod som avses.
Omprövning av hållbarhetsbesked
Vid omprövning ska den rapporteringsskyldige skicka in ett utlåtande från en oberoende granskare enligt 4 kap. 7–8 §§, inklusive underlag som styrker granskarens kompetens och oberoende.
Anläggningsbesked
Den som begär anläggningsbesked ska i beskrivningen av kontrollsystemet ange om biodrivmedel eller biobränsle som framställs av livsmedels- eller fodergrödor hanteras. Till begäran ska underlag som styrker att kontrollsystemet uppfyller kraven i 3 a kap. 2 § respektive 2 a § hållbarhetslagen skickas in. Av begäran ska det framgå om anläggningsbeskedet ska avse en avgränsad tidsperiod.
3 kap. Kontrollsystem
Hållbarhetsbesked
En rapporteringsskyldigs kontrollsystem ska säkerställa att den biomassa som används antingen 1. omfattas av hållbarhetsbesked hos den som levererat biomassan, 2. utgörs av sådan biomassa som inte omfattas av markkriterier, eller 3. i annat fall uppfyller tillämpliga markkriterier.
För rapporteringsskyldiga som omfattas av krav på minskade växthusgasutsläpp eller som annars väljer att redovisa växthusgasutsläpp för sin del av produktionskedjan ska kontrollsystemet vara utformat med hänsyn till hur utsläpp av växthusgaser beräknas enligt 6–7 kap.
Kontrollsystem enligt 1 § 2–3 samt 2 § ska vara utformat med utgångspunkt i en riskbedömning av verksamheten och ska 1. innehålla skriftliga riktlinjer och rutiner, 2. möjliggöra granskning av det underlag som används för att styrka att hållbarhetskraven uppfylls, 3. omfatta metod och rutiner som säkerställer att kontrollsystemet fungerar med hög tillförlitlighet, 4. hanteras med en tydlig ansvarsfördelning och rollfördelning inom organisationen och 5. innehålla ett särskilt system för avvikelser med en angiven ansvarig person. Stora avvikelser som identifierats av den rapporteringsskyldige ska utan dröjsmål meddelas till Statens energimyndighet. Meddelandet ska innehålla en beskrivning av avvikelsen och en åtgärdsplan.
Kontrollsystem enligt 1 § 2–3 ska, utöver vad som anges i 3 §, även 1. garantera att råvaror kan spåras till den plats där de odlats, avverkats, tillkommit eller samlats in, 2. omfatta metod och rutiner för stickprov, med undantag för avfall och restprodukter från den egna verksamheten,
STEMFS 3. omfatta kontroll av att råvaror inte avsiktligen ändrats eller tagits ur bruk 2021:7 så att partiet eller en del av det blivit avfall eller restprodukt, i de fall andra avfall och restprodukter än sådana som uppstått i den egna verksamheten används.
Anläggningsbesked
Vid en begäran om anläggningsbesked ska kontrollsystemet 1. innehålla skriftliga riktlinjer och rutiner, 2. möjliggöra granskning av de underlag som används för att styrka att hållbarhetskraven uppfylls, 3. omfatta metod och rutiner som säkerställer att kontrollsystemet fungerar med hög tillförlitlighet, 4. hanteras med en tydlig ansvarsfördelning och rollfördelning inom organisationen och 5. innehålla ett särskilt system för avvikelser med en angiven ansvarig person.
Massbalanssystemet
Massbalansen enligt 14 § hållbarhetsförordningen ska vara uppfylld inom en anläggning eller annan plats med tydlig gräns och vara uppfylld inom en tidsperiod som är anpassad till produktionskedjan. En plats enligt första stycket kan vara en infrastruktur eller plats för överföring och distribution. En plats kan också utgöras av den rapporteringsskyldiges samtliga skatteupplag och en lagerhållares samtliga lager enligt lagen (1994:1776) om skatt på energi.
Partier som normalt sett står i fysisk kontakt med varandra utgör en blandning enligt 14 § första stycket hållbarhetsförordningen. Partier som befinner sig på samma plats och som fysiskt kan särskiljas utgör endast en blandning om de består av samma typ av råvaror, biodrivmedel eller biobränslen.
Om ett parti bearbetas ska informationen om hållbarhetsegenskaperna och egenskaperna vad gäller minskade utsläpp av växthusgaser anpassas och tilldelas produkterna i enlighet med följande regler 1. när bearbetningen av ett råvaruparti endast ger en produkt som är avsedd för framställning av biodrivmedel eller biobränslen ska partiets storlek och de berörda kvantiteterna av hållbarhetsegenskaper och egenskaper som gäller minskade utsläpp av växthusgaser anpassas genom tillämpning av en omräkningsfaktor som anger förhållandet mellan massan av den produkt som är avsedd för sådan framställning och massan av den råvara som kommer in i processen, eller 2. när bearbetningen av ett råvaruparti ger mer än en produkt som är avsedd för framställning av biodrivmedel eller biobränslen ska för varje produkt en separat omräkningsfaktor tillämpas och en separat massbalans användas.
Väsentliga ändringar i kontrollsystemet
En anmälan om väsentlig ändring ska innehålla en beskrivning av ändringen och dess omfattning.
4 kap. Oberoende granskning
Vid anmälan om rapporteringsskyldighet eller vid omprövning av hållbarhetsbesked ska den rapporteringsskyldige bifoga ett utlåtande från en oberoende granskare. Utlåtandet ska avse den rapporteringsskyldiges kontrollsystem och innehålla de uppgifter som i tillämpliga delar följer av 3–8 §§.
Den rapporteringsskyldige ska kunna visa att den oberoende granskaren har kunskap om relevanta regelverk samt ekonomisk, miljömässig och teknisk kompetens som är anpassad till de krav som den rapporteringsskyldige omfattas av, kontrollsystemets uppbyggnad och de produktionskedjor som kan hanteras av kontrollsystemet.
Oberoende granskning vid anmälan om rapporteringsskyldighet
Utlåtandet från den oberoende granskaren ska vid anmälan om rapporteringsskyldighet innefatta 1. en beskrivning av den oberoende granskarens granskningsplan för och riskbedömning av kontrollsystemet som legat till grund för granskningen, 2. en bedömning av rutiner och metoder, särskilt avseende massbalans och i förekommande fall stickprov, som ingår i kontrollsystemet för att säkerställa hållbarhet, och 3. en bedömning av de krav som ställs på underlag som styrker hållbarhet för de biodrivmedel och biobränslen som omfattas av kontrollsystemet.
Oberoende granskning vid omprövning av hållbarhetsbesked
Vid omprövning av hållbarhetsbesked ska den oberoende granskningen innefatta ett urval av rutiner och dokumentation av hållbara mängder. Urvalet ska bestämmas utifrån en riskbedömning och i de fall stora avvikelser upptäcks ska urvalet utökas. Granskningen ska säkerställa att urvalet av hållbara mängder uppfyller tilllämpliga kriterier i 2 kap. hållbarhetslagen och massbalanskravet i 14 § hållbarhetsförordningen. Granskningen ska avse hela den period som omfattas av hållbarhetsbeskedet eller den kortare period som Statens energimyndighet anger (granskningsperioden) och ska innefatta minst ett av alternativen nedan 1. kontroll av de stickprov avseende hållbara mängder som genomförts av den rapporteringsskyldige under granskningsperioden, 2. kontroll av kompetens och utlåtande från en oberoende tredje part som utfört stickprov under granskningsperioden, 3. egna stickprov avseende granskningsperioden utförda av den oberoende granskaren.
STEMFS 5 § Vid omprövning ska utlåtandet från den oberoende granskaren innefatta 2021:7 1. en bedömning av om kontrollsystemet uppfyller sitt syfte, 2. en beskrivning av det urval mängder och rutiner som granskats, 3. en bedömning av tillförlitligheten av underlaget som styrker hållbarheten, 4. en bedömning av om samtliga mängder som hanteras av kontrollsystemet kan anses vara hållbara utifrån det urval av mängder som kontrollerats, 5. en beskrivning av hur eventuella växthusgasberäkningar kontrollerats i de fall då faktiska värden har använts, och 6. de avvikelser som funnits vid granskningens genomförande och en beskrivning av de åtgärder som vidtagits av den rapporteringsskyldige.
Vid omprövning föranledd av en väsentlig ändring i kontrollsystemet ska granskningen omfatta de delar som Statens energimyndighet begär.
Oberoende granskning vid hållbarhetsbesked för en avgränsad tidsperiod
Vid anmälan om rapporteringsskyldighet för en avgränsad tidsperiod ska den oberoende granskaren granska ett urval av de mängder som omfattas av anmälan. Urvalet ska bestämmas utifrån en riskbedömning och i de fall mängder som inte är hållbara identifieras av den oberoende granskaren ska urvalet utökas och omfatta samtliga mängder som anmälan avser. Den oberoende granskaren ska kontrollera att urvalet av mängder uppfyller tillämpliga kriterier i 2 kap. hållbarhetslagen, kravet på massbalanssystem i 14 § hållbarhetsförordningen och 3 kap. 6–8 §§.
Avser utlåtandet från den oberoende granskaren en avgränsad tidsperiod ska utlåtandet innehålla 1. en beskrivning av det urval av mängder som granskats, 2. en bedömning av tillförlitligheten hos underlaget som styrker hållbarheten, 3. en beskrivning av hur eventuella växthusgasberäkningar kontrollerats i de fall då faktiska värden har använts, och 4. en bedömning av huruvida samtliga mängder som omfattas av anmälan kan anses vara hållbara utifrån det urval av mängder som har kontrollerats.
5 kap. Rapportering
Skyldigheten att lämna uppgifter enligt 3 kap. 1 e § hållbarhetslagen omfattar följande biodrivmedel och biobränslen 1. den som är rapporteringsskyldig enligt 3 kap. 1 § 1 hållbarhetslagen ska lämna uppgifter om de biodrivmedel för vilka skattskyldighet har inträtt enligt 5 kap. lagen (1994:1776) om skatt på energi, 2. den som är rapporteringsskyldig enligt 3 kap. 1 § 2 hållbarhetslagen ska lämna uppgifter om de flytande biobränslen som används i yrkesmässig verksamhet, 3. den som är rapporteringsskyldig enligt 3 kap. 1 § 3–4 hållbarhetslagen ska lämna uppgifter om de fasta och gasformiga biobränslen som används i anläggningar som anges i 3 kap. 1 § 3–4 hållbarhetslagen, med undantag av 6 biobränslen som används för produktion av bränslen.
Uppgifter om biodrivmedel och biobränslen som ska lämnas enligt 3–6 §§ lämnas för varje parti som omfattas av hållbarhetsbesked.
För biodrivmedel och biobränsle som omfattas av 1 § ska den rapporteringsskyldige lämna följande uppgifter 1. bränslekategori, den typ av biobränsle eller biodrivmedel som partiet omfattar, enligt bilaga 1, 2. användningsområde, om bränslet har använts till transport, elproduktion, värmeproduktion (inbegripet kyla) eller kraftvärmeproduktion, 3. mängd, i kg för biogas i flytande form och i kg eller m vid 15 °C för övriga vätskor. För biogas i gasform anges mängden i kg eller m vid 0 °C och 101,325 kilopascal. För fasta bränslen anges mängden i MWh framräknat på det sätt som framgår av kontrollsystemet. När den hållbara mängden utgör en delmängd i ett bränsle ska andelen hållbart bränsle beräknas utifrån de ingående komponenternas energiinnehåll. 4. effektivt värmevärde, för biogas i flytande form uttryckt i MJ/kg, för övriga vätskor uttryckt i MJ/l vid 15 °C eller MJ/kg och för biogas i gasform uttryckt i MJ/kg eller MJ/m vid 0 °C och 101,325 kilopascal, 5. råvara, den råvara som har använts för att producera biodrivmedlet eller biobränslet. För rapporteringsskyldiga som inte omfattas av krav på minskade växthusgasutsläpp behöver råvaran enbart redovisas enligt följande kategorier a. restprodukt från jordbruk, b. avfall från jordbruk, c. övrig agrobiomassa, d. skogsbiomassa, inklusive restprodukt från skogsbruk, e. restprodukt från vattenbruk eller fiske, f. fast kommunalt avfall eller g. annan restprodukt eller avfall För rapporteringsskyldiga som har krav på minskade växthusgasutsläpp behöver råvaran redovisas på den detaljnivå som är nödvändig för att beräkna minskade växthusgasutsläpp enligt normalvärden eller faktiska värden. 6. ursprungsland, det land där råvaran har odlats, avverkats eller samlats in. I de fall produktionskedjan startar med en restprodukt eller avfall anges det land där restprodukten eller avfallet uppkommit och samlats in, 7. om råvaran utgörs av restprodukt eller avfall, 8. om råvaran utgörs av en sådan livsmedels- eller fodergröda med hög risk för indirekt ändrad markanvändning som avses i artikel 26.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/2001 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor (Förnybartdirektivet) och som inte är certifierad enligt nämnda artikel, 9. om biobränslet eller biodrivmedlet är certifierat enligt ett nationellt eller internationellt system godkänt av kommissionen enligt artikel 30.4 eller 30.6 Förnybartdirektivet, samt namnet på systemet och
STEMFS 10. det datum då den anläggning där biodrivmedlet eller det flytande bio- 2021:7 bränslet producerades respektive där det fasta eller gasformiga biobränslet användes tagits i drift.
För biodrivmedel och biobränsle som omfattas av 1 § och som används i anläggningar som omfattas av krav på minskade växthusgasutsläpp enligt 2 kap. 1–1 b §§ hållbarhetslagen, med undantag av fast kommunalt avfall av biomassa, ska den rapporteringsskyldige även lämna följande uppgifter 1. utsläpp av växthusgaser från biodrivmedel eller biobränsle angivet som g CO2eq/MJ enligt 7 kap. eller enligt ett nationellt eller internationellt system godkänt av kommissionen enligt artikel 30.4 eller 30.6 Förnybartdirektivet, i de fall partiet omfattas av ett sådant system, 2. vilken metod för summering av utsläpp enligt 6 kap. 1 § som har använts, 3. typ av produktionskedja som använts vid summering av utsläpp i de fall ett normalvärde eller delnormalvärde enligt bilaga 2–8 har använts, 4. tillgodoräknanden som har åberopats i växthusgasberäkningen a. när ”esca”, utsläppsminskning genom förbättrade jordbruksmetoder, har använts enligt 7 kap. 6 §, eller b. när ”eB”, bonus för återställande av skadad mark, har använts enligt 7 kap. 7 §.
För biodrivmedel och flytande biobränsle som omfattas av 1 § ska den rapporteringsskyldige även ange om råvaran utgörs av livsmedel- eller fodergröda och i så fall vilken råvarugrupp råvaran tillhör enligt klassificeringen i bilaga 10.
För biodrivmedel som omfattas av 1 § ska den rapporteringsskyldige även ange om råvaran finns med i förteckningen i bilaga 11, del A eller B.
För biobränslen som anges i 1 § 2–3 och som används för produktion av el, värme och kyla ska den rapporteringsskyldige även lämna följande uppgifter 1. den totala mängd biobränslen, angivet i MWh, som inte omfattas av hållbarhetsbesked, 2. den totala mängd el, angivet i MWh, som producerats från samtliga biobränslen i de anläggningar där biobränslet använts, 3. den totala mängd värme och kyla, angivet i MWh, som producerats från samtliga biobränslen i de värme- och kraftvärmeanläggningar där biobränslet använts.
Rapporteringsskyldiga enligt 3 kap. 1 § 3–4 hållbarhetslagen som producerar el i anläggningar som tagits i drift efter den 25 december 2021 eller som mottar stöd för elproduktionen enligt ett stödsystem som godkänts efter den 25 december 2021 ska även lämna uppgifter om eventuella mängder biobränslen som använts för att producera el där inte ett eller flera av följande kriterier uppfylls 1. elen produceras i anläggningar med en sammanlagd installerad tillförd effekt på mindre än 50 MW,
2. för anläggningar med en sammanlagd installerad tillförd effekt från 50 till 100 MW, produceras el genom tillämpning av högeffektiv kraftvärmeteknik, eller för anläggningar som enbart producerar el genom uppfyllande av verkningsgrader som motsvarar bästa tillgängliga teknik (BAT-AEEL) enligt definitionen i kommissionens genomförandebeslut (EU) 2017/1442, 3. för anläggningar med en sammanlagd installerad tillförd effekt på över 100 MW produceras el antingen genom tillämpning av högeffektiv kraftvärmeteknik, eller, för anläggningar som enbart producerar el, genom uppnående av en elverkningsgrad netto på 36 procent, 4. elen produceras genom användning av biomassa med tillämpning av avskiljning och lagring av koldioxid.
Rapporteringsskyldiga enligt första stycket ska även lämna uppgifter om eventuella mängder biobränslen som används i en anläggning där fossila bränslen utgör huvudsakligt bränsle och där enbart el produceras trots att det finns en kostnadseffektiv potential för tillämpning av högeffektiv kraftvärme enligt den bedömning som gjorts i enlighet med artikel 14 i direktiv 2012/27/EU.
Information till konsumenter
För den information till konsumenter som ska presenteras enlig 13 a § hållbarhetsförordningen behöver typ av råvara endast rapporteras enligt kategorierna i 2 § 5 a–g, oavsett om anläggningen omfattas av krav på minskade växthusgasutsläpp.
6 kap. Metod för bestämmande av växthusgasutsläpp
De sammanlagda utsläppen av växthusgaser från produktionskedjan för biodrivmedel och biobränslen ska bestämmas genom ett av följande sätt 1. ett normalvärde för hela produktionskedjan enligt bilaga 2, 3 eller 4, omräknat från utsläppsminskning jämfört med fossil motsvarighet (7 kap. tabell 1) till utsläpp, 2. ett faktiskt värde för hela produktionskedjan beräknat i enlighet med den metod som anges i 7 kap., eller 3. en kombination av faktiska värden och delnormalvärden, med användande av den metod som anges i 7 kap., men där delnormalvärden enligt bilaga 5, 6 eller 7 används för en eller flera delar i produktionskedjan och faktiska värden för övriga delar.
Normalvärden får inte användas om det skett ändrad markanvändning och om värdet av kollagerförändringen, el, till följd av denna ändrade markanvändning är större än 0, i enlighet med beräkningen i 7 kap. 7 §.
Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2017/1442 av den 31 juli 2017 om fastställande av BAT-slutsatser för stora förbränningsanläggningar, i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/75/EU (EUT L 212, 17.8.2017, s. 1). Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU av den 25 oktober 2012 om energieffektivitet, om ändring av direktiven 2009/125/EG och 2010/30/EU och om upphävande av direktiven 2004/8/EG och 2006/32/EG.
STEMFS 7 kap. Metod för beräkning av faktiska värden för växthusgasutsläpp 2021:7
Växthusgasutsläppen från produktion och användning av biodrivmedel och biobränslen beräknas enligt följande 1. växthusgasutsläppen från produktion och användning av biodrivmedel och biobränslen ska beräknas enligt följande
där E = totala utsläpp från produktion och användning av bränslet, eec = utsläpp från utvinning eller odling av råvaror, el = på år fördelade utsläpp från förändringar av kollagret till följd av ändrad markanvändning, ep = utsläpp från bearbetning, etd = utsläpp från transport och distribution, eu = utsläpp från användning av bränslet, esca = utsläppsminskningar genom beständig inlagring av kol i marken genom förbättrade jordbruksmetoder, eccs = utsläppsminskningar genom avskiljning av koldioxid och geologisk lagring, eccr = utsläppsminskningar genom avskiljning och ersättning av koldioxid, och Termerna i formeln ska beräknas enligt 5–16 §§. En eller flera termer i formeln kan ersättas av delnormalvärden då det är tillämpligt enligt 6 kap. 1–2 §§. Utsläpp från produkter och processer som används i produktionskedjan ska omfatta utsläpp från hela livscykeln. Utsläpp från tillverkning av maskiner och utrustning ska inte räknas med. Utsläpp från produkter eller processer behöver inte räknas med om de har liten eller ingen påverkan på bränslets totala växthusgasutsläpp. De data som används för beräkningarna ska vara representativa, tillförlitliga och kunna styrkas. 2. vid samrötning av olika substrat i en biogasanläggning för produktion av biogas eller biometan ska de typiska värdena och normalvärdena för utsläpp av växthusgaser beräknas enligt följande
där E = utsläpp av växthusgaser per MJ biogas eller biometan som produceras genom samrötning av den definierade substratblandningen, Sn = andel av energiinnehållet från bränsleråvara n,
För esca ska en bonus på 45 g CO2eq/MJ gödsel tilldelas för förbättrade jordbruksmetoder och förbättrad gödselhantering om stallgödsel används som substrat för produktion av biogas och biometan.
En = utsläpp i g CO2/MJ för produktionskedja n i enlighet med bilaga 8 (*).
där Pn = energiutbyte [MJ] per kg tillförd våt bränsleråvara n (**), Wn = viktningsfaktor för substrat n, definierad enligt följande
där In = årlig tillförsel till rötkammaren av substrat n [ton färskt material], AMn = årsgenomsnitt för fukthalten för substrat n [kg vatten/kg färskt material], SMn = standardfukthalt för substrat n (***). (*) För substrat i form av stallgödsel tillförs en bonus på g CO2eq/MJ gödsel (– 54 kg CO2eq per ton färskt material) till följd av förbättrade jordbruksmetoder och förbättrad gödselhantering. (**) Följande värden för Pn ska användas för att beräkna typiska värden och normalvärden
- P (majs): 4,16 [MJ biogas/kg våt majs, 65 % fukthalt]
- P (gödsel): 0,50 [MJ biogas/kg våt gödsel, 90 % fukthalt]
- P (bioavfall): 3,41 [MJ biogas/kg vått bioavfall, 76 % fukthalt]
- (***) Följande värden för substratets standardfukthalt SMn ska användas
- SM (majs): 0,65 [kg vatten/kg färskt material]
- SM (gödsel): 0,90 [kg vatten/kg färskt material]
- SM (bioavfall): 0,76 [kg vatten/kg färskt material] 3. Vid samrötning av n substrat i en biogasanläggning för produktion av el eller biometan ska faktiska utsläpp av växthusgaser från biogas och biometan beräknas enligt följande
där E = totala utsläpp från produktionen av biogas eller biometan före energiomvandlingen, Sn = andelen av bränsleråvara n i det material som tillförs rötkammaren, eec,n = utsläpp från utvinning eller odling av bränsleråvara n etd,bränsleråvara,n = utsläpp från transport av bränsleråvara n till rötkammaren, e,n = årliga utsläpp från förändringar av kollagret till följd av förändrad markanvändning avseende bränsleråvara n,
STEMFS esca = utsläppsminskningar genom förbättrade jordbruksmetoder avseende 2021:7 bränsleråvara n, ep = utsläpp från bearbetning, etd,produkt = utsläpp från transport och distribution av biogas och/eller biometan, eu = utsläpp från bränslet som används, dvs. växthusgaser utsläppta vid förbränning, eccs = utsläppsminskningar genom avskiljning av koldioxid och geologisk lagring, och eccr = utsläppsminskningar genom avskiljning och ersättning av koldioxid. 4. Växthusgasutsläpp från användning av biomassabränsle för produktion av el, värme och kyla inklusive energiomvandling till el, värme och kyla ska beräknas enligt följande a. för energianläggningar som bara tillhandahåller värme
b. för energianläggningar som bara tillhandahåller el
där ECh,el = totala utsläpp av växthusgaser från den slutliga energiprodukten, E = totala utsläpp av växthusgaser från biobränslet före slutomvandling, ηel = elektrisk verkningsgrad, definierad som den årligen producerade elen, dividerad med det årligen tillförda biobränslet, baserat på dess energiinnehåll, ηh = värmeverkningsgrad, definierad som den årligen avgivna nyttiggjorda värmen, dividerad med det årligen tillförda biobränslet, baserat på dess energiinnehåll, c. för el och mekanisk energi från energianläggningar som tillhandahåller nyttiggjord värme tillsammans med el och/eller mekanisk energi
d. för nyttiggjord värme från energianläggningar som tillhandahåller värme tillsammans med el och/eller mekanisk energi
där ECh,el = totala utsläpp av växthusgaser från den slutliga energiprodukten, E = totala utsläpp av växthusgaser från det biobränslet före slutomvandling,
För esca ska en bonus på 45 g CO2eq/MJ gödsel tilldelas för förbättrade jordbruksmetoder och förbättrad gödselhantering om stallgödsel används som substrat för produktion av biogas och biometan.
ηel = elektrisk verkningsgrad, definierad som den årligen, producerade elen, dividerad med det årligen tillförda bränslet, baserat på dess energiinnehåll ηh = värmeverkningsgrad, definierad som den årligen avgivna nyttiggjorda värmen, dividerad med det årligen tillförda bränslet, baserat på dess energiinnehåll, Cel = andel exergi i elen, och/eller mekanisk energi, sätts till 100 % (Cel = 1), Ch = Carnoteffektivitet (andel exergi i nyttiggjord värme). Carnoteffektiviteten Ch för nyttiggjord värme vid olika temperaturer definieras som
där Th = temperatur, mätt i absolut temperatur (kelvin) för den nyttiggjorda värmen vid leveranspunkten, T0 = omgivningstemperatur, sätts till 273,15 Kelvin (motsvarar 0 °C). Om överskottsvärmen exporteras för uppvärmning av byggnader får, vid en temperatur lägre än 150 °C (423,15 kelvin), Ch alternativt definieras på följande sätt Ch = Carnoteffektivitet i värme på 150 °C (423,15 kelvin), som är 0,3546
Växthusgasutsläpp från biodrivmedel och biobränslen ska uttryckas på följande sätt 1. växthusgasutsläpp från biodrivmedel och biobränslen, E, ska uttryckas som gram koldioxidekvivalenter per MJ drivmedel eller MJ biobränsle, g CO2eq/MJ. 2. växthusgasutsläpp från uppvärmning eller el, producerad från biobränslen, EC, ska uttryckas som gram koldioxidekvivalenter per MJ slutlig energiprodukt (värme eller el), g CO2eq/MJ. När värme och kyla produceras tillsammans med el ska utsläppen tilldelas värme respektive el (som i 1 § 4), oavsett om värmen faktiskt utnyttjas för uppvärmningsändamål eller för kylning. Om utsläppen av växthusgaser från utvinning eller odling av råvaror, eec, uttrycks i gram koldioxidekvivalenter per ton torr bränsleråvara ska omvandlingen till gram koldioxidekvivalenter per MJ bränsle, g CO2eq/MJ beräknas enligt följande
Formeln för beräkning av utsläpp av växthusgaser från utvinning eller odling av råvaror, eec, beskriver fall där bränsleråvaran omvandlas till biodrivmedel i ett steg. För mer komplexa försörjningskedjor behövs anpassningar för att beräkna utsläppen av växthusgaser från utvinning eller odling av råvaror, eec, för mellanprodukter.
STEMFS 2021:7
där
Utsläpp per ton torr bränsleråvara (feedstock) ska beräknas enligt följande
De minskade växthusgasutsläppen till följd av användningen av biodrivmedel och biobränslen beräknas enligt följande 1. Minskningar av växthusgasutsläpp från biodrivmedel
där EB = totala utsläpp från biodrivmedlet eller biobränsle beräknade enligt 1 § EF(t) = totala utsläpp från den fossila motsvarigheten, enligt värden i tabell 1. 2. Minskningar av växthusgasutsläpp från värme och kyla samt el som produceras från biobränslen
där ECB(h&c,el) = totala utsläpp från värmen eller elen, ECF(h&c,el) = totala utsläpp från den fossila motsvarigheten för nyttiggjord värme eller el, enligt värden i tabell 1.
Tabell 1. Värden på EF och ECF, de fossila motsvarigheterna till biodrivmedel och biobränslen
| Typ av bränsle och ändamål | Fossil motsvarighet, EF respektive ECF [CO2eq/MJ] |
|---|---|
| Biodrivmedel | 94 |
| Biobränslen som används för elproduktion | 183 |
| Biobränslen som används för produktion av nyttiggjord värme och/eller kyla | 80 |
| Biobränslen som används för produktion av nyttiggjord värme, där en direkt fysisk ersättning för kol kan påvisas | 124 |
| 4 § De växthusgaser som omfattas av 1 § är CO | 2, N2O och CH4. Vid beräk- |
ningen av CO2eq ska följande kategoriseringsfaktorer användas CO2: 1 N2O: 298 CH4: 25.
Utsläpp från extraktion, skörd och odling av råvaror, eec, ska omfatta utsläpp från själva extraktions-, skörde- eller odlingsprocessen, från insamlingen, torkningen och lagringen av råvaror, från avfall och utlakning, och från produktionen av kemikalier eller produkter som används vid uttag eller odling. Avskiljning av koldioxid vid odlingen av råvaror ska inte räknas med. Då man uppskattar utsläppen från odling av biomassa i jordbruket är det tillåtet att, i stället för faktiska värden, utgå från de regionala medelvärden för utsläpp från odling som ingår i de rapporter som avses i artikel 31.4 Förnybartdirektivet eller den information om disaggregerade normalvärden för utsläpp från odling som ingår i bilaga 5. I brist på relevant information i dessa rapporter är det tillåtet att beräkna medelvärden baserade på lokala jordbruksmetoder, t.ex. baserat på data från en grupp av gårdar, som ett alternativ till att använda faktiska värden. Då man uppskattar utsläppen från odling och skörd av skogsbiomassa är det tillåtet att, i stället för faktiska värden, utgå från medelvärden för utsläpp från odling och skörd som beräknas för geografiska områden på nationell nivå, som ett alternativ till att använda faktiska värden.
I den beräkning som avses i 1 § 1. ska minskade växthusgasutsläpp genom förbättrade jordbruksmetoder, esca, såsom övergång till begränsad jordbearbetning eller direkt sådd, förbättrat växelbruk, användning av täckgrödor, inklusive hantering av restprodukter från jordbruk och användning av organiska jordförbättringsmedel (t.ex. kompost och rötrester från fermentering av gödsel), beaktas endast om det tillhandahålls pålitliga och kontrollerbara bevis för att inlagringen av kol i marken har ökat, eller om det är rimligt att förvänta sig att den har ökat under den period då de berörda råvarorna odlades, samtidigt som hänsyn tas till utsläppen om dessa metoder leder till ökad användning av gödningsmedel och bekämpningsmedel.
STEMFS 7 § De årliga utsläppen från kollagerförändringar till följd av ändrad mark- 2021:7 användning, el, beräknas genom att de totala utsläppen fördelas jämnt över 20 år. Följande formel ska användas
/ /
där el = årligt växthusgasutsläpp från kollagerförändringar till följd av ändrad markanvändning (uttryckt som massan (gram) koldioxidekvivalenter per enhet energi från biodrivmedel eller biobränsle (megajoule)); åkermark och jordbruksmark för fleråriga grödor ska betraktas som en och samma markanvändning, CSR = kollager per ytenhet för referensmarkanvändningen (uttryckt som massan (ton) kol per ytenhet, inklusive både mark och vegetation); referensmarkanvändningen är den användning som marken hade antingen i januari 2008 eller 20 år innan råvaran erhölls, beroende på vilket som inträffar senare, CSA = kollager per ytenhet för den faktiska markanvändningen (uttryckt som massan (ton) kol per ytenhet, inklusive både mark och vegetation); om kollagret ackumuleras under mer än ett år ska det värde som tilldelas CSA vara det beräknade lagret per ytenhet efter 20 år eller när grödan når mognad, beroende på vilket som inträffar först, P = grödans produktivitet, uttryckt som mängden energi från biodrivmedel och biobränslen per ytenhet per år, eB = bonus på 29 g CO2eq/MJ biodrivmedel eller biobränsle, om biomassa erhålls från återställd skadad mark under de förutsättningar som fastställs i 8 §. Beräkning av CSR och CSA ska ske enligt metoden i bilaga 9.
Bonusen på 29 g CO2eq/MJ ska beviljas om det kan styrkas att marken 1. i januari 2008 inte användes för jordbruk eller annan verksamhet, och 2. utgör allvarligt skadad mark, inklusive mark som tidigare användes för jordbruk. Bonusen på 29 g CO2eq/MJ ska vara tillämplig upp till 20 år från och med dagen för omställning av marken till jordbruk, om en regelbunden ökning av kollagret och en betydande minskning av erosionen för mark enligt led b säkerställs.
Utsläpp från bearbetning, ep, omfattar utsläpp från själva bearbetningen, från avfall och utlakning, och från produktionen av kemikalier och produkter som används vid bearbetningen, däribland de koldioxidutsläpp som motsvarar halten kol i fossila insatsvaror, oavsett om dessa faktiskt förbränts vid processen. När man ska redovisa användningen av sådan el som inte producerats i produktionsanläggningen för biodrivmedel eller biobränslen ska växthusgas utsläppen
Den kvot som erhålls när molekylvikten för CO2 (44,010 g/mol) divideras med molekyl vikten för kol (12,011 g/mol) är lika med 3,664. Åkermark enligt definitionen i IPCC (2006 års IPCC Guidelines for National Greenhouse Gas Inventories, volym 4).
vid produktion och distribution av denna el antas motsvara de genomsnittliga utsläppen vid produktion och distribution av el i en angiven region. För elanvänd ning i Sverige ska ett genomsnittligt värde för växthusgasutsläpp användas som tillhandahålls av Statens energimyndighet. För elanvändning i andra länder ska den region där bearbetningen sker likställas med ett lämpligt område som omfattar minst det land i vilket elanvändningen sker. För elanvänd ning inom EU kan EU alltid anses vara ett sådant lämpligt område. Med undantag från denna bestämmelse får producenter använda sig av ett genomsnittsvärde för en enskild anläggning för elproduktion när det gäller el som producerats av den anläggningen, förutsatt att den inte är ansluten till elnätet. Utsläpp från bearbetning ska inbegripa utsläpp från torkning av mellanliggande produkter och material om detta är relevant.
Utsläpp från transporter och distribution, etd, ska omfatta utsläpp från transport av råvaror och halvfabrikat och från lagring och distribution av färdigt material. Utsläpp från transporter och distribution som ska beaktas enligt 5 § ska inte omfattas av den här paragrafen.
Utsläpp av koldioxid från bränsle som används, eu, ska antas vara noll för biodrivmedel och biobränslen. Utsläpp av andra växthusgaser (N2O och CH4) än koldioxid från det bränsle som används ska ingå i faktorn eu.
Minskade utsläpp genom avskiljning av koldioxid och geologisk lagring, eccs, som inte redan har redovisats i ep, ska begränsas till utsläpp som undviks genom avskiljning och lagring av koldioxid med direkt koppling till utvinning, transport, bearbetning och distribution av drivmedel och biobränsle om den lagras i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/31/EG .
Minskade utsläpp genom avskiljning och ersättning av koldioxid, eccr, ska vara direkt relaterade till den produktion av biodrivmedel eller biobränslen till vilken de tillskrivs och begränsas till utsläpp som undviks genom avskiljning av koldioxid vars kol kommer från biomassa och som används för att ersätta koldioxid av fossilt ursprung vid produktionen av kommersiella varor och tjänster.
Om en kraftvärmeenhet – som tillhandahåller värme och/eller el till en framställningsprocess för biodrivmedel eller biobränslen för vilken utsläpp beräknas – producerar ett överskott av el och/eller nyttiggjord värme ska utsläppen av växthusgaser fördelas mellan elen och den nyttiggjorda värmen i enlighet med temperaturen för den värme som produceras (som återspeglar värmens användbarhet (nytta)). Den del av värmen som nyttiggjorts får man fram genom att multiplicera dess energiinnehåll med Carnoteffektiviteten Ch, vilken beräknas enligt följande
Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/31/EG av den 23 april 2009 om geologisk lagring av koldioxid och ändring av rådets direktiv 85/337/EEG, Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG, 2001/80/EG, 2004/35/EG, 2006/12/EG och 2008/1/EG samt förordning (EG) nr 1013/2006 (EUT L 140, 5.6.2009, s. 114).
STEMFS där
2021:7
Th = temperatur, mätt i absolut temperatur (kelvin) för den nyttiggjorda värmen vid leveranspunkten, T0 = omgivningstemperatur, sätts till 273,15 kelvin (motsvarar 0 °C). Om överskottsvärmen exporteras för uppvärmning av byggnader får, vid en temperatur lägre än 150 °C (423,15 Kelvin), Ch alternativt definieras på följande sätt Ch =Carnoteffektivitet i värme på 150 °C (423,15 kelvin), som är 0,3546. I denna beräkning ska de faktiska verkningsgraderna användas, definierade som den årligen producerade mekaniska energin, elen respektive värmen, dividerat med den årligen tillförda energin.
Om en produktionsprocess för drivmedel eller biobränsle både producerar det bränsle för vilket utsläpp beräknas och en eller flera andra produkter (samprodukter), ska växthusgasutsläppen fördelas mellan bränslet (eller dess mellanprodukt) och samprodukterna i förhållande till deras energiinnehåll (fastställt som det lägre värmevärdet när det gäller andra samprodukter än el och värme). Växthusgasintensiteten i överskott av nyttiggjord värme eller el är samma som växthusgasintensiteten i den värme eller el som tillförs framställningsprocessen och bestäms genom beräkning av växthusgasintensiteten i samtliga tillförda ämnen och i utsläppen, inklusive bränsleråvaran och CH4och N2Outsläpp, till och från den kraftvärmeenhet, panna eller annan apparat, som tillhandahåller värme eller el till framställningsprocessen för drivmedlet eller biobränslet. När det gäller kraftvärme, dvs. el och värme, utförs beräkningen i enlighet med 14 §.
Vid beräkningar i 15 § ska de utsläpp som fördelas bestå av eec + el + esca + de fraktioner av ep, etd, eccs, och eccr som äger rum till och med det processteg där en samprodukt bildas. Om samprodukter redan har fått en sådan tilldelning i samband med ett tidigare processteg i livscykeln, ska i detta syfte fraktionen av de utsläpp som kopplas till det senaste processteget i produktionen av det mellanliggande bränslet användas i stället för de totala utsläppen vid beräkning av utsläpp från drivmedels- eller biobränsleproduktionen. När det gäller biodrivmedel och flytande biobränslen ska alla samprodukter, tas med i denna beräkning. När det gäller biogas och biometan ska alla samprodukter tas med i denna beräkning. Inga utsläpp ska tilldelas avfall och restprodukter. Samprodukter med negativt energiinnehåll ska anses ha energiinnehållet noll då man gör beräkningen. Avfall och restprodukter, inklusive trädtoppar och grenar, halm, agnar, kolvar och nötskal, liksom restprodukter från bearbetning, inklusive råglycerin ( glycerin som inte är raffinerat) och bagass, ska anses ha värdet noll när det gäller växthusgasutsläppen över en livscykel, fram till dess att dessa material samlas in, oavsett om de bearbetas till mellanliggande produkter innan de omvandlas till slutprodukten.
När det gäller drivmedel och biobränslen som produceras i andra raffinaderier än den kombination av bearbetningsanläggningar med pannor eller kraftvärmeenheter som tillhandahåller värme och/eller el till bearbetningsanläggningen, ska den enhet som analyseras för den beräkning som avses i 15 § utgöras av raffinaderiet.
Ikraftträdandebestämmelser
1. Dessa föreskrifter träder i kraft den 17 augusti 2021. 2. Genom föreskrifterna upphävs Statens energimyndighets föreskrifter (2011:2) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen.
På Statens energimyndighets vägnar ROBERT ANDRÉN Helena Leander
STEMFS Bilagor
2021:7
Bilaga 1. Beskrivning av bränslekategorier enligt 5 kap. 3 § 1 21 Bilaga 2. Normalvärden för flytande biodrivmedel när de produceras utan några nettoutsläpp av koldioxidekvivalenter till följd av förändrad markanvändning 23 Bilaga 3. Uppskattade normalvärden för framtida biodrivmedel som inte, eller bara i försumbar omfattning, fanns på marknaden under 2016, när de produceras utan några nettoutsläpp av koldioxidekvivalenter till följd av förändrad markanvändning 25 Bilaga 4. Normalvärden för minskningar av växthusgasutsläpp från fasta och gasformiga biobränslen samt gasformiga biodrivmedel när de produceras utan några nettoutsläpp av koldioxidekvivalenter till följd av förändrad markanvändning 26 Bilaga 5. Disaggregerade normalvärden för flytande biodrivmedel och flytande biobränslen 34 Bilaga 6. Uppskattade disaggregerade normalvärden för framtida biodrivmedel och flytande biobränslen som inte, eller bara i försumbar omfattning, fanns på marknaden 2016 45 Bilaga 7. Disaggregerade normalvärden för fasta och gasformiga biobränslen samt gasformiga biodrivmedel 51 Bilaga 8. Totala normalvärden för produktionskedjor för fast och gasformigt biobränsle samt gasformiga biodrivmedel 58 Bilaga 9. Riktlinjer för beräkning av kollager i mark vid ändrad markanvändning, specificerade i kommissionens beslut av den
| 10 juni 2010 (2010/335/EU) | 65 |
| Bilaga 10. Utsläpp på grund av indirekt ändring av markanvändning | 91 |
| Bilaga 11. Råvaror för avancerade biodrivmedel | 92 |
Bilaga 1, Sida 1 av 2
Beskrivning av bränslekategorier enligt 5 kap. 3 § 1
Bränslekategorier för flytande biodrivmedel och flytande biobränslen
Bränslekategori Förklaring
| Biodiesel | metylester som framställs genom förestring av vegetabilisk eller animalisk olja |
| Butanol | butanol som framställs av biomassa |
| Etanol | etanol som framställs av biomassa |
| ETBE | etyltertiärbutyleter som framställs av bioetanol tillsammans med fossil råvara, för användning som inblandningskomponent i drivmedel. Andelen förnybar energi är typiskt 37 procent |
Fischer-Tropsch-bensin syntetiskt kolväte eller en blandning av syntetiska kolväten av bensinkvalitet som framställs av biomassa
Fischer-Tropsch-diesel syntetiskt kolväte eller en blandning av syntetiska kolväten av dieselkvalitet som framställs av biomassa
| Metanol | metanol som framställs av biomassa |
| MTBE | metyltertiärbutyleter som framställs av biometanol tillsammans med fossil råvara, för användning som inblandningskomponent i drivmedel. Andelen förnybar energi är typiskt 22 procent |
| Ren vegetabilisk olja | olja som framställs av oljeväxter genom pressning, extraktion eller liknande metoder, oraffinerad eller raffinerad men kemiskt oförändrad |
| TAEE | tert-amyletyleter som framställs av bioetanol tillsammans med fossil råvara, för användning som inblandningskomponent i drivmedel. Andelen förnybar energi är typiskt 29 procent |
| Vätebehandlad vegetabilisk olja | vegetabilisk olja som termokemiskt behandlats med väte och är av dieselkvalitet |
| Övriga flytande | andra biodrivmedel eller biobränslen i vätskeform |
Bränslekategorier för fasta biobränslen
Bränslekategori Förklaring
| Bark | det yttre skikt som omger den egentliga veden hos träd |
| Briketter/pellets | finfördelat material, företrädesvis av trä, som pressats samman till större bitar |
| Flis | sönderdelat trä |
| Sågspån | små trärester efter klyvning eller kapning av trävirke med såg eller sågklingor |
| Övriga fasta | t.ex. jordbruksgrödor, restprodukter från jordbruk (inklusive gödsel) och biologiskt avfall 21 |
STEMFS Sida 2 av 2
2021:7
Bränslekategorier för gasformiga biobränslen och gasformiga biodrivmedel
Bränslekategori Förklaring
| Biogas | ett vätskeformigt eller gasformigt bränsle som framställts av biomassa och vars energiinnehåll till övervägande del härrör från metan |
| Biogasol | ett vätskeformigt eller gasformigt bränsle som framställts av biomassa och vars energiinnehåll till övervägande del härrör från propan eller butan |
| DME | dimetyleter som framställts av biomassa |
| Syngas | ett vätskeformigt eller gasformigt bränsle som framställts av biomassa vars energiinnehåll till övervägande del härrör från kolmonoxid, vätgas och metan |
| Vätgas | vätgas som framställts av biomassa |
| Övriga gasformiga | andra biodrivmedel eller biobränslen i gasform |
Bilaga 2, Sida 1 av 2
Normalvärden för flytande biodrivmedel när de produceras utan några nettoutsläpp av koldioxidekvivalenter till följd av förändrad markanvändning
Produktionskedja för flytande biodrivmedel Normalvärde för minskningen av växthusgasutsläpp
| Etanol av sockerbetor (utan biogas från drank, naturgas som processbränsle i konventionell panna) | 59 % |
| Etanol av sockerbetor (med biogas från drank, naturgas som processbränsle i konventionell panna) | 73 % |
| Etanol av sockerbetor (utan biogas från drank, naturgas som processbränsle i kraftvärmeverk (*)) | 68 % |
| Etanol av sockerbetor (med biogas från drank, naturgas som processbränsle i kraftvärmeverk (*)) | 76 % |
| Etanol av sockerbetor (utan biogas från drank, brunkol som processbränsle i kraftvärmeverk (*)) | 47 % |
| Etanol av sockerbetor (med biogas från drank, brunkol som processbränsle i kraftvärmeverk (*)) | 64 % |
| Etanol av majs (naturgas som processbränsle i konventionell panna) | 40 % |
| Etanol av majs (naturgas som processbränsle i kraftvärmeverk (*)) | 48 % |
| Etanol av majs (brunkol som processbränsle i kraftvärmeverk (*)) | 28 % |
| Etanol av majs (restprodukter från skogsbruk som processbränsle i kraftvärmeverk (*)) | 68 % |
| Etanol av spannmål utom majs (naturgas som processbränsle i konventionell panna) | 38 % |
| Etanol av spannmål utom majs (naturgas som processbränsle i kraftvärmeverk (*)) | 46 % |
| Etanol av spannmål utom majs (brunkol som processbränsle i kraftvärmeverk) | 24 % |
| Etanol av spannmål utom majs (restprodukter från skogsbruk som processbränsle i kraftvärmeverk (*)) | 67 % |
| Etanol av sockerrör | 70 % |
ETBE (etyltertiärbutyleter), andel från förnybara Lika stor som andelen i den energikällor produktionskedja för etanol som används
STEMFS Sida 2 av 2
2021:7
Produktionskedja för flytande biodrivmedel Normalvärde för minskningen av växthusgasutsläpp
TAEE (tert-amyletyleter), andel från förnybara Lika stor som andelen i den
| energikällor | produktionskedja för etanol som används |
| Biodiesel av raps | 47 % |
| Biodiesel av solros | 52 % |
| Biodiesel av sojabönor | 50 % |
| Biodiesel av palmolja (öppen damm för avloppsslam) | 20 % |
| Biodiesel av palmolja (processen i oljefabriken sker med omhändertagande av metan) | 45 % |
| Biodiesel av avfall i form av matolja | 84 % |
| Biodiesel av animaliska fetter från utsmältning (**) | 78 % |
| Vätebehandlad vegetabilisk olja av raps | 47 % |
| Vätebehandlad vegetabilisk olja av solros | 54 % |
| Vätebehandlad vegetabilisk olja av sojabönor | 51 % |
| Vätebehandlad vegetabilisk olja av palmolja (öppen damm för avloppsslam) | 22 % |
| Vätebehandlad vegetabilisk olja av palmolja (processen i oljefabriken sker med omhändertagande av metan) | 49 % |
| Vätebehandlad olja av avfall i form av matolja | 83 % |
| Vätebehandlad olja av animaliska fetter från utsmältning (**) | 77 % |
| Ren vegetabilisk olja av raps | 57 % |
| Ren vegetabilisk olja av solros | 64 % |
| Ren vegetabilisk olja av sojabönor | 61 % |
| Ren vegetabilisk olja av palmolja (öppen damm för avloppsslam) | 30 % |
| Ren vegetabilisk olja av palmolja (processen i oljefabriken sker med omhändertagande av metan) | 57 % |
| Ren olja av avfall i form av matolja | 98 % |
(*) Normalvärden för processer som utnyttjar kraftvärmeproduktion är giltiga endast om all processvärme tillhandahålls av kraftvärmeproduktionen. (**) Gäller endast biodrivmedel som produceras från animaliska biprodukter som klassificeras som kategori 1- och 2-material i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1069/2009 , för vilka utsläpp kopplade till desinfektion som en del av utsmältningen inte beaktas.
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1069/2009 av den 21 oktober 2009 om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter och därav framställda produkter som inte är avsedda att användas som livsmedel och om upphävande av förordning (EG) nr 24 1774/2002 (förordning om animaliska biprodukter) (EUT L 300, 14.11.2009, s. 1).
Bilaga 3, Sida 1 av 1
Uppskattade normalvärden för framtida biodrivmedel som inte, eller bara i försumbar omfattning, fanns på marknaden under 2016, när de produceras utan några nettoutsläpp av koldioxidekvivalenter till följd av förändrad markanvändning
| Produktionskedja för biodrivmedel | Normalvärde för minskningen av växthusgasutsläpp |
|---|---|
| Etanol av vetehalm | 83 % |
| Fischer-Tropsch-diesel av virkesavfall i fristående anläggningar | 83 % |
| Fischer-Tropsch-diesel av odlad skog i fristående anläggningar | 82 % |
| Fischer-Tropsch-bensin av virkesavfall i fristående anläggningar | 83 % |
| Fischer-Tropsch-bensin av odlad skog i fristående anläggningar | 82 % |
| Dimetyleter (DME) av virkesavfall i fristående anläggningar | 84 % |
| Dimetyleter (DME) av odlad skog i fristående anläggningar | 83 % |
| Metanol av virkesavfall i fristående anläggningar | 84 % |
| Metanol av odlad skog i fristående anläggningar | 83 % |
| Fischer-Tropsch-diesel av svartlutsförgasning integrerad med massafabrik | 89 % |
| Fischer-Tropsch-bensin av svartlutsförgasning integrerad med massafabrik | 89 % |
| Dimetyleter (DME) av svartlutsförgasning integrerad med massafabrik | 89 % |
| Metanol av svartlutsförgasning integrerad med massafabrik | 89 % |
| MTBE (metyltertiärbutyleter), andel från förnybara energikällor | Lika stor som andelen i den produktionskedja för metanol som används 25 |
STEMFS Bilaga 4, 2021:7 Sida 1 av 8
Normalvärden för minskningar av växthusgasutsläpp från fasta och gasformiga biobränslen samt gasformiga biodrivmedel när de produceras utan några nettoutsläpp av koldioxidekvivalenter till följd av förändrad markanvändning
TRÄFLIS
Produktionssystem för Transportsträcka Normalvärde för minskningen
| biobränsle | av växthusgasutsläpp Värme El |
|---|---|
| Träflis från restprodukter 1–500 km från skogsbruk 500–2 500 km | 91 % 87 % 87 % 81 % |
| 2 500–10 000 km | 78 % 67 % |
| Över 10 000 km | 60 % 41 % |
| Träflis från skottskog 2 500–10 000 km med kort omloppstid (eukalyptus) | 73 % 60 % |
| Träflis från skottskog med 1–500 km kort omloppstid (poppel, 500–2 500 km med gödning) 2 500–10 000 km | 87 % 81 % 84 % 76 % 74 % 62 % |
| Över 10 000 km | 57 % 35 % |
| Träflis från skottskog med 1–500 km kort omloppstid (poppel, 500–2 500 km utan gödning) 2 500–10 000 km | 90 % 85 % 86 % 79 % 77 % 65 % |
| Över 10 000 km | 59 % 39 % |
| Träflis från stamved 1–500 km | 92 % 88 % |
| 500–2 500 km | 88 % 82 % |
| 2 500–10 000 km | 79 % 68 % |
| Över 10 000 km | 61 % 42 % |
| Träflis från industriavfall 1–500 km | 93 % 90 % |
| 500–2 500 km | 90 % 85 % |
| 2 500–10 000 km | 80 % 71 % |
| Över 10 000 km | 63 % 44 % |
Sida 2 av 8
TRÄPELLETS (*)
Produktionssystem för Transport Normalvärde för minskningen biobränsle sträcka av växthusgasutsläpp
Värme El
Träbriketter Fall 1 1–500 km 49 % 24 % eller träpellets 500–2 500 km 49 % 25 % av restprodukter 2 500–10 000 km 47 % 21 % från skogsbruk Över 10 000 km 40 % 11 %
Fall 2a 1–500 km 72 % 59 % 500–2 500 km 72 % 59 % 2 500–10 000 km 70 % 55 % Över 10 000 km 63 % 45 %
Fall 3a 1–500 km 90 % 85 % 500–2 500 km 90 % 86 % 2 500–10 000 km 88 % 81 % Över 10 000 km 81 % 72 %
Träbriketter eller Fall 1 2 500–10 000 km 43 % 15 % träpellets av skottskog med Fall 2a 2 500–10 000 km 66 % 49 % kort omloppstid Fall 3a 2 500–10 000 km 83 % 75 % (eukalyptus)
Träbriketter eller Fall 1 1–500 km 46 % 20 % träpellets av 500–10 000 km 44 % 16 % skottskog med Över 10 000 km 37 % 7 % kort omloppstid (poppel, med Fall 2a 1–500 km 69 % 54 % gödning) 500–10 000 km 67 % 50 % Över 10 000 km 60 % 41 %
Fall 3a 1–500 km 87 % 81 % 500–10 000 km 84 % 77 % Över 10 000 km 78 % 67 %
Träbriketter eller Fall 1 1–500 km 48 % 23 % träpellets av 500–10 000 km 46 % 20 % skottskog med Över 10 000 km 40 % 10 % kort omloppstid (poppel, utan Fall 2a 1–500 km 72 % 58 % gödning) 500–10 000 km 69 % 54 % Över 10 000 km 63 % 45 %
Fall 3a 1–500 km 90 % 85 % 500–10 000 km 87 % 81 % Över 10 000 km 81 % 71 %
STEMFS Sida 3 av 8
2021:7
TRÄPELLETS (*)
Produktionssystem för Transport Normalvärde för minskningen biobränsle sträcka av växthusgasutsläpp
Värme El
Stamved Fall 1 1–500 km 49 % 24 % 500–2 500 km 49 % 25 % 2 500–10 000 km 47 % 21 % Över 10 000 km 40 % 11 % Fall 2a 1–500 km 73 % 60 % 500–2 500 km 73 % 60 % 2 500–10 000 km 70 % 56 % Över 10 000 km 64 % 46 % Fall 3a 1–500 km 91 % 86 % 500–2 500 km 91 % 87 % 2 500–10 000 km 88 % 83 % Över 10 000 km 82 % 73 % Träbriketter eller Fall 1 1–500 km 69 % 55 % träpellets av 500–2 500 km 70 % 55 % träindustriavfall 2 500–10 000 km 67 % 51 % Över 10 000 km 61 % 42 % Fall 2a 1–500 km 84 % 76 % 500–2 500 km 84 % 77 % 2 500–10 000 km 82 % 73 % Över 10 000 km 75 % 63 % Fall 3a 1–500 km 94 % 91 % 500–2 500 km 94 % 92 % 2 500–10 000 km 92 % 88 % Över 10 000 km 85 % 78 % (*) Fall 1 avser processer där en naturgaspanna används för att tillhandahålla processvärme till pelletpressen. El till pelletpressen tillförs från elnätet. Fall 2a avser processer där en värmepanna för träflis, som matas med förtorkad flis, används för att tillhandahålla processvärme. El till pelletpressen tillförs från elnätet. Fall 3a avser processer där ett kraftvärmeverk, som matas med förtorkad träflis, används för att tillhandahålla el och värme till pelletpressen.
Sida 4 av 8
PRODUKTIONSKEDJOR INOM JORDBRUKET
Produktionssystem för Transportsträcka Normalvärde för minskningen biobränsle av växthusgasutsläpp
Värme El
Restprodukter från 1–500 km 93 % 90 % jordbruk med densitet 500–2 500 km 86 % 80 % 3 11 < 0,2 ton/m 2 500–10 000 km 73 % 60 % Över 10 000 km 48 % 23 % Restprodukter från 1–500 km 93 % 90 % jordbruk med densitet 500–2 500 km 92 % 87 % 3 12 > 0,2 ton/m 2 500–10 000 km 85 % 78 % Över 10 000 km 74 % 61 % Halmpelletar 1–500 km 85 % 78 % 500–10 000 km 83 % 74 % Över 10 000 km 76 % 64 % Bagassbriketter 500–10 000 km 91 % 87 % Över 10 000 km 85 % 77 % Palmkärnmjöl Över 10 000 km 11 % -33 % Palmkärnmjöl (utan Över 10 000 km 42 % 14 % CH4-utsläpp från oljefabriken)
I denna materialgrupp ingår restprodukter från jordbruket med låg bulkdensitet, t.ex. halmbalar, havreskal, risskal och bagassbalar av sockerrör (ej uttömmande förteckning). I gruppen av restprodukter från jordbruket med högre bulkdensitet ingår material såsom majskolvar, nötskal, sojabönskal, palmkärnskal (ej uttömmande förteckning).
STEMFS Sida 5 av 8
2021:7
BIOGAS FÖR EL (*)
Produktions system Teknikalternativ Normalvärde för minskningen för biogas av växthusgasutsläpp
13 14 Flytgödsel Fall 1 Ej inneslutna rötrester 94 % Inneslutna rötrester 240 %
| Fall 2 Ej inneslutna rötrester | 85 % |
| Inneslutna rötrester | 219 % |
| Fall 3 Ej inneslutna rötrester | 86 % |
| Inneslutna rötrester | 235 % |
Majs, hel Fall 1 Ej inneslutna rötrester 21 % växt Inneslutna rötrester 53 %
| Fall 2 Ej inneslutna rötrester | 18 % |
| Inneslutna rötrester | 47 % |
| Fall 3 Ej inneslutna rötrester | 10 % |
| Inneslutna rötrester | 43 % |
Bioavfall Fall 1 Ej inneslutna rötrester 26 % Inneslutna rötrester 78 %
| Fall 2 Ej inneslutna rötrester | 21 % |
| Inneslutna rötrester | 68 % |
| Fall 3 Ej inneslutna rötrester | 14 % |
| Inneslutna rötrester | 66 % |
(*) Fall 1 avser produktionskedjor där den el och värme som krävs i processen tillhandahålls av den kraftvärmeproducerande motorn i sig själv. Fall 2 avser produktionskedjor där den el som krävs i processen tas från elnätet och processvärmen tillhandahålls av den kraftvärmeproducerande motorn i sig själv. I vissa medlemsstater får aktörer inte uppge bruttoproduktionen som grund för subventioner och då gäller fall 1 som den mer sannolika konfigurationen. Fall 3 avser produktionskedjor där den el som krävs i processen tas från elnätet och processvärmen tillhandahålls av en biogaspanna. Detta fall gäller för vissa anläggningar där den kraftvärmeproducerande motorn inte finns på platsen och biogasen säljs (utan att uppgraderas till biometan).
I värdena för produktion av biogas från gödsel ingår negativa utsläpp till följd av utsläppsminskningen i samband med gödselhanteringen. Det värde för esca som används motsvarar −45 g CO2eq/MJ gödsel som används i anaerob nedbrytning. Öppen lagring av rötrester står för ytterligare utsläpp av metan (CH4) och dikväveoxid (N2O). Storleken på dessa utsläpp beror på omgivningsförhållanden, substrattyper och nedbrytningens effektivitet. Innesluten lagring innebär att rötresterna som kommer från nedbrytningen lagras i en gastät tank och ett antagande att den ytterligare biogas som släpps ut under lagringen återvinns för produktion av ytterligare el eller biometan. Inga utsläpp av växthusgaser ingår i denna process. Majs, hel växt” avser majs som skördas för foderändamål och bevaras genom ensilering.
Sida 6 av 8
BIOGAS FÖR EL – BLANDNINGAR AV GÖDSEL OCH MAJS
Produktions system Teknik alternativ Normalvärde för minskningen för biogas av växthusgasutsläpp
Gödsel – majs Fall 1 Ej inneslutna rötrester 45 % 80 % – 20 % Inneslutna rötrester 114 %
| Fall 2 Ej inneslutna rötrester | 40 % |
| Inneslutna rötrester | 103 % |
| Fall 3 Ej inneslutna rötrester | 35 % |
| Inneslutna rötrester | 106 % |
Gödsel – majs Fall 1 Ej inneslutna rötrester 37 % 70 % – 30 % Inneslutna rötrester 94 %
| Fall 2 Ej inneslutna rötrester | 32 % |
| Inneslutna rötrester | 85 % |
| Fall 3 Ej inneslutna rötrester | 27 % |
| Inneslutna rötrester | 85 % |
Gödsel – majs Fall 1 Ej inneslutna rötrester 32 % 60 % – 40 % Inneslutna rötrester 82 %
| Fall 2 Ej inneslutna rötrester | 28 % |
| Inneslutna rötrester | 73 % |
| Fall 3 Ej inneslutna rötrester | 22 % |
| Inneslutna rötrester | 72 % 31 |
STEMFS Sida 7 av 8
2021:7
BIOMETAN SOM DRIVMEDEL (*)
Produktions system Teknikalternativ Normalvärde för för biometan minskningen av växthusgasutsläpp
Flytgödsel Ej inneslutna rötrester, ingen 72 % förbränning av restgaser
| Ej inneslutna rötrester, förbränning av restgaser | 94 % |
| Inneslutna rötrester, ingen förbränning av restgaser | 179 % |
| Inneslutna rötrester, förbränning av restgaser | 202 % |
Majs, hel växt Ej inneslutna rötrester, ingen 17 % förbränning av restgaser
| Ej inneslutna rötrester, förbränning av restgaser | 39 % |
| Inneslutna rötrester, ingen förbränning av restgaser | 41 % |
| Inneslutna rötrester, förbränning av restgaser | 63 % |
Bioavfall Ej inneslutna rötrester, ingen 20 % förbränning av restgaser
| Ej inneslutna rötrester, förbränning av restgaser | 42 % |
| Inneslutna rötrester, ingen förbränning av restgaser | 58 % |
| Inneslutna rötrester, förbränning av restgaser | 80 % |
(*) Minskningarna av växthusgasutsläpp specifikt för biometan avser komprimerad biometan i förhållande till det motsvarande fossila drivmedlet (94 g CO2eq/MJ).
I värdena för produktion av biogas från gödsel ingår negativa utsläpp till följd av utsläppsminskningen i samband med gödselhanteringen. Det värde för esca som används motsvarar −45 g CO2eq/MJ gödsel som används i anaerob nedbrytning.
Sida 8 av 8
BIOMETAN – BLANDNINGAR AV GÖDSEL OCH MAJS (*)
Produktions system Teknikalternativ Normalvärde för för biometan minskningen av växthusgas utsläpp
Gödsel – majs Ej inneslutna rötrester, ingen 35 % 80 % – 20 % förbränning av restgaser Ej inneslutna rötrester, förbränning 57 % av restgaser Inneslutna rötrester, ingen förbränning 86 % av restgaser Inneslutna rötrester, förbränning av 108 % restgaser Gödsel – majs Ej inneslutna rötrester, ingen 29 % 70 % – 30 % förbränning av restgaser
| Ej inneslutna rötrester, förbränning av restgaser | 51 % |
| Inneslutna rötrester, ingen förbränning av restgaser | 71 % |
| Inneslutna rötrester, förbränning av restgaser | 94 % |
Gödsel – majs Ej inneslutna rötrester, ingen 25 % 60 % – 40 % förbränning av restgaser
| Ej inneslutna rötrester, förbränning av restgaser | 48 % |
| Inneslutna rötrester, ingen förbränning av restgaser | 62 % |
| Inneslutna rötrester, förbränning av restgaser | 84 % |
(*) Minskningarna av växthusgasutsläpp specifikt för biometan avser komprimerad biometan i förhållande till det motsvarande fossila drivmedlet (94 g CO2eq/MJ).
Denna kategori omfattar följande teknikformer för uppgradering av biogas till biometan: PSA (Pressure Swing Adsorption), PWS (Pressure Water Scrubbing), membran, kryogen separering och OPS (Organic Physical Scrubbing). Här ingår ett utsläpp på 0,03 MJ CH4/MJ biometan till följd av metanutsläppen i restgaserna. Denna kategori omfattar följande teknikformer för uppgradering av biogas till biometan: PWS (Pressure Water Scrubbing) när vattnet återvinns, PSA (Pressure Swing Adsorption), kemisk skrubber, OPS (Organic Physical Scrubbing), membran och kryogen separering. Inga metanutsläpp beaktas för denna kategori (den metan som eventuellt finns i restgaserna förbränns).
STEMFS Bilaga 5, 2021:7 Sida 1 av 11
Disaggregerade normalvärden för flytande biodrivmedel och flytande biobränslen
Disaggregerade normalvärden för odling: ”eec” enligt definitionen i kap.
7 1 §, inklusive N2Outsläpp från mark
Produktionskedja för flytande biodrivmedel och Normalvärde för
| flytande biobränslen | växthusgasutsläppen (g CO2eq/MJ) |
|---|---|
| Etanol av sockerbetor | 9,6 |
| Etanol av majs | 25,5 |
| Etanol av spannmål utom majs | 27 |
| Etanol av sockerrör | 17,1 |
| ETBE, andel från förnybara energikällor | Lika stor som andelen i den produktionskedja för etanol som används |
| TAEE, andel från förnybara energikällor | Lika stor som andelen i den produktionskedja för etanol som används |
| Biodiesel av raps | 32 |
| Biodiesel av solros | 26,1 |
| Biodiesel av sojabönor | 21,2 |
| Biodiesel av palmolja | 26,0 |
| Biodiesel av avfall i form av matolja | 0 |
| Biodiesel av animaliska fetter från utsmältning(**) | 0 |
| Vätebehandlad vegetabilisk olja av raps | 33,4 |
| Vätebehandlad vegetabilisk olja av solros | 26,9 |
| Vätebehandlad vegetabilisk olja av sojabönor | 22,1 |
| Vätebehandlad vegetabilisk olja av palmolja | 27,3 |
| Vätebehandlad olja av avfall i form av matolja | 0 |
| Vätebehandlad olja av animaliska fetter från utsmältning(**) | 0 |
| Ren vegetabilisk olja av raps | 33,4 |
| Ren vegetabilisk olja av solros | 27,2 |
| Ren vegetabilisk olja av sojabönor | 22,2 |
| Ren vegetabilisk olja av palmolja | 27,1 |
| Ren olja av avfall i form av matolja | 0 |
(**) Gäller endast biodrivmedel som produceras från animaliska biprodukter som klassificeras som kategori 1- och 2-material i enlighet med förordning (EG) nr 1069/2009, för vilka utsläpp kopplade till desinfektion som en del av utsmältningen 34 inte beaktas.
Sida 2 av 11
Disaggregerade normalvärden för odling: ”eec” – endast för N2Outsläpp från mark (dessa ingår redan i de disaggregerade värdena för utsläpp från odling i tabellen för ”eec”)
Produktionskedja för flytande biodrivmedel och Normalvärde för
| flytande biobränslen | växthusgasutsläppen (g CO2eq/MJ) |
|---|---|
| Etanol av sockerbetor | 4,9 |
| Etanol av majs | 13,7 |
| Etanol av spannmål utom majs | 14,1 |
| Etanol av sockerrör | 2,1 |
| ETBE, andel från förnybara energikällor | Lika stor som andelen i den produktionskedja för etanol som används |
| TAEE, andel från förnybara energikällor | Lika stor som andelen i den produktionskedja för etanol som används |
| Biodiesel av raps | 17,6 |
| Biodiesel av solros | 12,2 |
| Biodiesel av sojabönor | 13,4 |
| Biodiesel av palmolja | 16,5 |
| Biodiesel av avfall i form av matolja | 0 |
| Biodiesel av animaliska fetter från utsmältning (*) | 0 |
| Vätebehandlad vegetabilisk olja av raps | 18 |
| Vätebehandlad vegetabilisk olja av solros | 12,5 |
| Vätebehandlad vegetabilisk olja av sojabönor | 13,7 |
| Vätebehandlad vegetabilisk olja av palmolja | 16,9 |
| Vätebehandlad olja av avfall i form av matolja | 0 |
| Vätebehandlad olja av animaliska fetter från utsmältning (*) | 0 |
| Ren vegetabilisk olja av raps | 17,6 |
| Ren vegetabilisk olja av solros | 12,2 |
| Ren vegetabilisk olja av sojabönor | 13,4 |
| Ren vegetabilisk olja av palmolja | 16,5 |
| Ren olja av avfall i form av matolja | 0 |
(**) Gäller endast biodrivmedel som produceras från animaliska biprodukter som klassificeras som kategori 1- och 2-material i enlighet med förordning (EG) nr 1069/2009, för vilka utsläpp kopplade till desinfektion som en del av utsmältningen inte beaktas.
STEMFS Sida 3 av 11
2021:7
Disaggregerade normalvärden för bearbetning: ”ep” enligt definitionen i
kap. 7
Produktionskedja för flytande biodrivmedel och Normalvärde för
| flytande biobränslen | växthusgasutsläppen (g CO2eq/MJ) |
|---|---|
| Etanol av sockerbetor (utan biogas från drank, naturgas som processbränsle i konventionell panna) | 26,3 |
| Etanol av sockerbetor (med biogas från drank, naturgas som processbränsle i konventionell panna) | 13,6 |
| Etanol av sockerbetor (utan biogas från drank, naturgas som processbränsle i kraftvärmeverk (**)) | 18,5 |
| Etanol av sockerbetor (med biogas från drank, naturgas som processbränsle i kraftvärmeverk (**)) | 10,6 |
| Etanol av sockerbetor (utan biogas från drank, brunkol som processbränsle i kraftvärmeverk (**)) | 38,3 |
| Etanol av sockerbetor (med biogas från drank, brunkol som processbränsle i kraftvärmeverk (**)) | 22 |
| Etanol av majs (naturgas som processbränsle i konventionell panna) | 29,1 |
| Etanol av majs (naturgas som processbränsle i kraftvärmeverk (**)) | 20,8 |
| Etanol av majs (brunkol som processbränsle i kraftvärmeverk (**)) | 40,1 |
| Etanol av majs (restprodukter från skogsbruk som processbränsle i kraftvärmeverk (**)) | 2,6 |
| Etanol av spannmål utom majs (naturgas som processbränsle i konventionell panna) | 29,3 |
| Etanol av spannmål utom majs (naturgas som processbränsle i kraftvärmeverk (**)) | 21,1 |
| Etanol av spannmål utom majs (brunkol som processbränsle i kraftvärmeverk (**)) | 42,5 |
| Etanol av spannmål utom majs (restprodukter från skogsbruk som processbränsle i kraftvärmeverk (**)) | 2,2 |
| Etanol av sockerrör | 1,8 |
| ETBE, andel från förnybara energikällor | Lika stor som andelen i den produktionskedja för etanol som används |
| TAEE, andel från förnybara energikällor | Lika stor som andelen i den produktionskedja för etanol som används |
| Biodiesel av raps | 16,3 |
| Biodiesel av solros | 16,5 |
Sida 4 av 11
Produktionskedja för flytande biodrivmedel och Normalvärde för
| flytande biobränslen | växthusgasutsläppen (g CO2eq/MJ) |
|---|---|
| Biodiesel av sojabönor | 16,9 |
| Biodiesel av palmolja (öppen damm för avloppsslam) | 42,6 |
| Biodiesel av palmolja (processen i oljefabriken sker med omhändertagande av metan) | 18,5 |
| Biodiesel av avfall i form av matolja | 13 |
| Biodiesel av animaliska fetter från utsmältning (*) | 19,1 |
| Vätebehandlad vegetabilisk olja av raps | 15 |
| Vätebehandlad vegetabilisk olja av solros | 14,7 |
| Vätebehandlad vegetabilisk olja av sojabönor | 15,2 |
| Vätebehandlad vegetabilisk olja av palmolja (öppen damm för avloppsslam) | 38,9 |
| Vätebehandlad vegetabilisk olja av palmolja (processen i oljefabriken sker med omhändertagande av metan) | 13,6 |
| Vätebehandlad olja av avfall i form av matolja | 14,3 |
| Vätebehandlad olja av animaliska fetter från utsmältning(*) | 20,3 |
| Ren vegetabilisk olja av raps | 5,2 |
| Ren vegetabilisk olja av solros | 5,4 |
| Ren vegetabilisk olja av sojabönor | 5,9 |
| Ren vegetabilisk olja av palmolja (öppen damm för avloppsslam) | 31,7 |
| Ren vegetabilisk olja av palmolja (processen i oljefabriken sker med omhändertagande av metan) | 6,5 |
| Ren olja av avfall i form av matolja | 0,8 |
(*) Normalvärden för processer som utnyttjar kraftvärmeproduktion är giltiga endast om all processvärme tillhandahålls av kraftvärmeproduktionen. (**) Gäller endast biodrivmedel som produceras från animaliska biprodukter som klassificeras som kategori 1- och 2-material i enlighet med förordning (EG) nr 1069/2009, för vilka utsläpp kopplade till desinfektion som en del av utsmältningen inte beaktas.
STEMFS Sida 5 av 11
2021:7
Disaggregerade normalvärden endast för extraktion av olja (dessa ingår redan i de disaggregerade värden för utsläpp från bearbetning i tabellen för ”ep”)
Produktionskedja för flytande biodrivmedel och Normalvärde för
| flytande biobränslen | växthusgasutsläppen (g CO2eq/MJ) |
|---|---|
| Biodiesel av raps | 4,2 |
| Biodiesel av solros | 4 |
| Biodiesel av sojabönor | 4,4 |
| Biodiesel av palmolja (öppen damm för avloppsslam) | 29,2 |
| Biodiesel av palmolja (processen i oljefabriken sker med omhändertagande av metan) | 5,1 |
| Biodiesel av avfall i form av matolja | 0 |
| Biodiesel av animaliska fetter från utsmältning (*) | 6,1 |
| Vätebehandlad vegetabilisk olja av raps | 4,4 |
| Vätebehandlad vegetabilisk olja av solros | 4,1 |
| Vätebehandlad vegetabilisk olja av sojabönor | 4,6 |
| Vätebehandlad vegetabilisk olja av palmolja (öppen damm för avloppsslam) | 30,7 |
| Vätebehandlad vegetabilisk olja av palmolja (processen i oljefabriken sker med omhändertagande av metan) | 5,4 |
| Vätebehandlad olja av avfall i form av matolja | 0 |
| Vätebehandlad olja av animaliska fetter från utsmältning (*) | 6 |
| Ren vegetabilisk olja av raps | 4,4 |
| Ren vegetabilisk olja av solros | 4,2 |
| Ren vegetabilisk olja av sojabönor | 4,7 |
| Ren vegetabilisk olja av palmolja (öppen damm för avloppsslam) | 30,5 |
| Ren vegetabilisk olja av palmolja (processen i oljefabriken sker med omhändertagande av metan) | 5,3 |
| Ren olja av avfall i form av matolja | 0 |
(**) Gäller endast biodrivmedel som produceras från animaliska biprodukter som klassificeras som kategori 1- och 2-material i enlighet med förordning (EG) nr 1069/2009, för vilka utsläpp kopplade till desinfektion som en del av utsmältningen inte beaktas.
Sida 6 av 11
Disaggregerade normalvärden för transport och distribution: ”etd” enligt definitionen i 1 § kap. 7
Produktionskedja för flytande biodrivmedel och Normalvärde för
| flytande biobränslen | växthusgasutsläppen (g CO2eq/MJ) |
|---|---|
| Etanol av sockerbetor (utan biogas från drank, naturgas som processbränsle i konventionell panna) | 2,3 |
| Etanol av sockerbetor (med biogas från drank, naturgas som processbränsle i konventionell panna) | 2,3 |
| Etanol av sockerbetor (utan biogas från drank, naturgas som processbränsle i kraftvärmeverk (**)) | 2,3 |
| Etanol av sockerbetor (med biogas från drank, naturgas som processbränsle i kraftvärmeverk (**)) | 2,3 |
| Etanol av sockerbetor (utan biogas från drank, brunkol som processbränsle i kraftvärmeverk (**)) | 2,3 |
| Etanol av sockerbetor (med biogas från drank, brunkol som processbränsle i kraftvärmeverk (**)) | 2,3 |
| Etanol av majs (naturgas som processbränsle i kraftvärmeverk (**)) | 2,2 |
| Etanol av majs (naturgas som processbränsle i konventionell panna) | 2,2 |
| Etanol av majs (brunkol som processbränsle i kraftvärmeverk (**)) | 2,2 |
| Etanol av majs (restprodukter från skogsbruk som processbränsle i kraftvärmeverk (**)) | 2,2 |
| Etanol av spannmål utom majs (naturgas som processbränsle i konventionell panna) | 2,2 |
| Etanol av spannmål utom majs (naturgas som processbränsle i kraftvärmeverk (**)) | 2,2 |
| Etanol av spannmål utom majs (brunkol som processbränsle i kraftvärmeverk) | 2,2 |
| Etanol av spannmål utom majs (restprodukter från skogsbruk som processbränsle i kraftvärmeverk (**)) | 2,2 |
| Etanol av sockerrör | 9,7 |
| ETBE, andel från förnybara energikällor | Lika stor som andelen i den produktionskedja för etanol som används |
| TAEE, andel från förnybara energikällor | Lika stor som andelen i den produktionskedja för etanol som används |
| Biodiesel av raps | 1,8 |
| Biodiesel av solros | 2,1 39 |
STEMFS Sida 7 av 11
2021:7
Produktionskedja för flytande biodrivmedel och Normalvärde för
| flytande biobränslen | växthusgasutsläppen (g CO2eq/MJ) |
|---|---|
| Biodiesel av sojabönor | 8,9 |
| Biodiesel av palmolja (öppen damm för avloppsslam) | 6,9 |
| Biodiesel av palmolja (processen i oljefabriken sker med omhändertagande av metan) | 6,9 |
| Biodiesel av avfall i form av matolja | 1,9 |
| Biodiesel av animaliska fetter från utsmältning (*) | 1,6 |
| Vätebehandlad vegetabilisk olja av raps | 1,7 |
| Vätebehandlad vegetabilisk olja av solros | 2 |
| Vätebehandlad vegetabilisk olja av sojabönor | 9,2 |
| Vätebehandlad vegetabilisk olja av palmolja (öppen damm för avloppsslam) | 7 |
| Vätebehandlad vegetabilisk olja av palmolja (processen i oljefabriken sker med omhändertagande av metan) | 7 |
| Vätebehandlad olja av avfall i form av matolja | 1,7 |
| Vätebehandlad olja av animaliska fetter från utsmältning (*) | 1,5 |
| Ren vegetabilisk olja av raps | 1,4 |
| Ren vegetabilisk olja av solros | 1,7 |
| Ren vegetabilisk olja av sojabönor | 8,8 |
| Ren vegetabilisk olja av palmolja (öppen damm för avloppsslam) | 6,7 |
| Ren vegetabilisk olja av palmolja (processen i oljefabriken sker med omhändertagande av metan) | 6,7 |
| Ren olja av avfall i form av matolja | 1,4 |
(*) Normalvärden för processer som utnyttjar kraftvärmeproduktion är giltiga endast om all processvärme tillhandahålls av kraftvärmeproduktionen. (**) Gäller endast biodrivmedel som produceras från animaliska biprodukter som klassificeras som kategori 1- och 2-material i enlighet med förordning (EG) nr 1069/2009, för vilka utsläpp kopplade till desinfektion som en del av utsmältningen inte beaktas.
Sida 8 av 11
Disaggregerade normalvärden endast för transport och distribution av slutligt bränsle. (Dessa ingår redan i tabellen över utsläpp från transport och distribution ”etd” enligt definitionen i 1 § kap 7, men följande värden kan användas om en ekonomisk aktör vill deklarera endast de faktiska utsläppen från transporter av grödor eller olja).
Produktionskedja för flytande biodrivmedel och Normalvärde för
| flytande biobränslen | växthusgasutsläppen (g CO2eq/MJ) |
|---|---|
| Etanol av sockerbetor (utan biogas från drank, naturgas som processbränsle i konventionell panna) | 1,6 |
| Etanol av sockerbetor (med biogas från drank, naturgas som processbränsle i konventionell panna) | 1,6 |
| Etanol av sockerbetor (utan biogas från drank, naturgas | 1,6 |
(**)
som processbränsle i kraftvärmeverk )
| Etanol av sockerbetor (med biogas från drank, naturgas som processbränsle i kraftvärmeverk (**)) | 1,6 |
| Etanol av sockerbetor (utan biogas från drank, brunkol som processbränsle i kraftvärmeverk (**)) | 1,6 |
| Etanol av sockerbetor (med biogas från drank, brunkol som processbränsle i kraftvärmeverk (**)) | 1,6 |
| Etanol av majs (naturgas som processbränsle i konventionell panna) | 1,6 |
| Etanol av majs (naturgas som processbränsle i kraftvärmeverk (**)) | 1,6 |
| Etanol av majs (brunkol som processbränsle i kraftvärmeverk (**)) | 1,6 |
| Etanol av majs (restprodukter från skogsbruk som processbränsle i kraftvärmeverk (**)) | 1,6 |
| Etanol av spannmål utom majs (naturgas som processbränsle i konventionell panna) | 1,6 |
| Etanol av spannmål utom majs (naturgas som processbränsle i kraftvärmeverk (**)) | 1,6 |
| Etanol av spannmål utom majs (brunkol som processbränsle i kraftvärmeverk) | 1,6 |
| Etanol av spannmål utom majs (restprodukter från skogsbruk som processbränsle i kraftvärmeverk (**)) | 1,6 |
| Etanol av sockerrör | 6 |
Andelen ETBE (etyltertiärbutyleter) från förnybar etanol Lika stor som andelen i den produktionskedja för etanol som används
Andelen TAEE (tert-amyletyleter) från förnybar etanol Lika stor som andelen i den produktionskedja för etanol som används
STEMFS Sida 9 av 11
2021:7
Produktionskedja för flytande biodrivmedel och Normalvärde för
| flytande biobränslen | växthusgasutsläppen (g CO2eq/MJ) |
|---|---|
| Biodiesel av raps | 1,3 |
| Biodiesel av solros | 1,3 |
| Biodiesel av sojabönor | 1,3 |
| Biodiesel av palmolja (öppen damm för avloppsslam) | 1,3 |
| Biodiesel av palmolja (processen i oljefabriken sker med omhändertagande av metan) | 1,3 |
| Biodiesel av avfall i form av matolja | 1,3 |
| Biodiesel av animaliska fetter från utsmältning (*) | 1,3 |
| Vätebehandlad vegetabilisk olja av raps | 1,2 |
| Vätebehandlad vegetabilisk olja av solros | 1,2 |
| Vätebehandlad vegetabilisk olja av sojabönor | 1,2 |
| Vätebehandlad vegetabilisk olja av palmolja (öppen damm för avloppsslam) | 1,2 |
| Vätebehandlad vegetabilisk olja av palmolja (processen i oljefabriken sker med omhändertagande av metan) | 1,2 |
| Vätebehandlad olja av avfall i form av matolja | 1,2 |
| Vätebehandlad olja av animaliska fetter från utsmältning (*) | 1,2 |
| Ren vegetabilisk olja av raps | 0,8 |
| Ren vegetabilisk olja av solros | 0,8 |
| Ren vegetabilisk olja av sojabönor | 0,8 |
| Ren vegetabilisk olja av palmolja (öppen damm för avloppsslam) | 0,8 |
| Ren vegetabilisk olja av palmolja (processen i oljefabriken sker med omhändertagande av metan) | 0,8 |
| Ren olja av avfall i form av matolja | 0,8 |
(*) Normalvärden för processer som utnyttjar kraftvärmeproduktion är giltiga endast om all processvärme tillhandahålls av kraftvärmeproduktionen. (**) Gäller endast biodrivmedel som produceras från animaliska biprodukter som klassificeras som kategori 1- och 2-material i enlighet med förordning (EG) nr 1069/2009, för vilka utsläpp kopplade till desinfektion som en del av utsmältningen inte beaktas.
Sida 10 av 11
Totalt för odling, bearbetning, transport och distribution
Produktionskedja för flytande biodrivmedel och Normalvärde för
| flytande biobränslen | växthusgasutsläppen (g CO2eq/MJ) |
|---|---|
| Etanol av sockerbetor (utan biogas från drank, naturgas som processbränsle i konventionell panna) | 38,2 |
| Etanol av sockerbetor (med biogas från drank, naturgas som processbränsle i konventionell panna) | 25,5 |
| Etanol av sockerbetor (utan biogas från drank, naturgas som processbränsle i kraftvärmeverk (**)) | 30,4 |
| Etanol av sockerbetor (med biogas från drank, naturgas som processbränsle i kraftvärmeverk (**)) | 22,5 |
| Etanol av sockerbetor (utan biogas från drank, brunkol som processbränsle i kraftvärmeverk (**)) | 50,2 |
| Etanol av sockerbetor (med biogas från drank, brunkol som processbränsle i kraftvärmeverk (**)) | 33,9 |
| Etanol av majs (naturgas som processbränsle i konventionell panna) | 56,8 |
| Etanol av majs (naturgas som processbränsle i kraftvärmeverk (**)) | 48,5 |
| Etanol av majs (brunkol som processbränsle i kraftvärmeverk (**)) | 67,8 |
| Etanol av majs (restprodukter från skogsbruk som processbränsle i kraftvärmeverk (**)) | 30,3 |
| Etanol av spannmål utom majs (naturgas som processbränsle i konventionell panna) | 58,5 |
| Etanol av spannmål utom majs (naturgas som processbränsle i kraftvärmeverk (**)) | 50,3 |
| Etanol av spannmål utom majs (brunkol som processbränsle i kraftvärmeverk) | 71,7 |
| Etanol av spannmål utom majs (restprodukter från skogsbruk som processbränsle i kraftvärmeverk (**)) | 31,4 |
| Etanol av sockerrör | 28,6 |
| ETBE, andel från förnybara energikällor | Lika stor som andelen i den produktionskedja för etanol som används |
| TAEE, andel från förnybara energikällor | Lika stor som andelen i den produktionskedja för etanol som används |
| Biodiesel av raps | 50,1 |
| Biodiesel av solros | 44,7 |
| Biodiesel av sojabönor | 47 43 |
STEMFS Sida 11 av 11
2021:7
Produktionskedja för flytande biodrivmedel och Normalvärde för
| flytande biobränslen | växthusgasutsläppen (g CO2eq/MJ) |
|---|---|
| Biodiesel av palmolja (öppen damm för avloppsslam) | 75,5 |
| Biodiesel av palmolja (processen i oljefabriken sker med omhändertagande av metan) | 51,4 |
| Biodiesel av avfall i form av matolja | 14,9 |
| Biodiesel av animaliska fetter från utsmältning (*) | 20,7 |
| Vätebehandlad vegetabilisk olja av raps | 50,1 |
| Vätebehandlad vegetabilisk olja av solros | 43,6 |
| Vätebehandlad vegetabilisk olja av sojabönor | 46,5 |
| Vätebehandlad vegetabilisk olja av palmolja (öppen damm för avloppsslam) | 73,2 |
| Vätebehandlad vegetabilisk olja av palmolja (processen i oljefabriken sker med omhändertagande av metan) | 47,9 |
| Vätebehandlad olja av avfall i form av matolja | 16 |
| Vätebehandlad olja av animaliska fetter från utsmältning (*) | 21,8 |
| Ren vegetabilisk olja av raps | 40 |
| Ren vegetabilisk olja av solros | 34,3 |
| Ren vegetabilisk olja av sojabönor | 36,9 |
| Ren vegetabilisk olja av palmolja (öppen damm för avloppsslam) | 65,5 |
| Ren vegetabilisk olja av palmolja (processen i oljefabriken sker med omhändertagande av metan) | 40,3 |
| Ren olja av avfall i form av matolja | 2,2 |
(*) Normalvärden för processer som utnyttjar kraftvärmeproduktion är giltiga endast om all processvärme tillhandahålls av kraftvärmeproduktionen. (**) Gäller endast biodrivmedel som produceras från animaliska biprodukter som klassificeras som kategori 1- och 2-material i enlighet med förordning (EG) nr 1069/2009, för vilka utsläpp kopplade till desinfektion som en del av utsmältningen inte beaktas.
Bilaga 6, Sida 1 av 6
Uppskattade disaggregerade normalvärden för framtida biodrivmedel och flytande biobränslen som inte, eller bara i försumbar omfattning, fanns på marknaden 2016
Disaggregerade normalvärden för odling: ”eec” enligt definitionen i 1 § kap 7 inklusive N2O-utsläpp (inklusive flisning av virkesavfall eller odlad skog)
| Produktionskedja för biodrivmedel och flytande biobränslen | Normalvärde för växthusgasutsläppen (g CO2eq/MJ) |
|---|---|
| Etanol av vetehalm | 1,8 |
| Fischer-Tropsch-diesel av virkesavfall i fristående anläggningar | 3,3 |
| Fischer-Tropsch-diesel av odlad skog i fristående anläggningar | 8,2 |
| Fischer-Tropsch-bensin av virkesavfall i fristående anläggningar | 3,3 |
| Fischer-Tropsch-bensin av odlad skog i fristående anläggningar | 8,2 |
| Dimetyleter (DME) av virkesavfall i fristående anläggningar | 3,1 |
| Dimetyleter (DME) av odlad skog i fristående anläggningar | 7,6 |
| Metanol av virkesavfall i fristående anläggningar | 3,1 |
| Metanol av odlad skog i fristående anläggningar | 7,6 |
| Fischer-Tropsch-diesel av svartlutsförgasning integrerad med massafabrik | 2,5 |
| Fischer-Tropsch-bensin av svartlutsförgasning integrerad med massafabrik | 2,5 |
| Dimetyleter (DME) av svartlutsförgasning integrerad med massafabrik | 2,5 |
| Metanol av svartlutsförgasning integrerad med massafabrik | 2,5 |
| MTBE, andel från förnybara energikällor | Lika stor som andelen i den produktionskedja för metanol som används 45 |
STEMFS Sida 2 av 6
2021:7
Disaggregerade normalvärden för N2Outsläpp från mark (dessa ingår i disaggregerade normalvärden för utsläpp från odling i tabellen för ”eec”)
Produktionskedja för biodrivmedel och flytande Normalvärde för
| biobränslen | växthusgasutsläppen (g CO2eq/MJ) |
|---|---|
| Etanol av vetehalm | 0 |
| Fischer-Tropsch-diesel av virkesavfall i fristående anläggningar | 0 |
| Fischer-Tropsch-diesel av odlad skog i fristående anläggningar | 4,4 |
| Fischer-Tropsch-bensin av virkesavfall i fristående anläggningar | 0 |
| Fischer-Tropsch-bensin av odlad skog i fristående anläggningar | 4,4 |
| Dimetyleter (DME) av virkesavfall i fristående anläggningar | 0 |
| Dimetyleter (DME) av odlad skog i fristående anläggningar | 4,1 |
| Metanol av virkesavfall i fristående anläggningar | 0 |
| Metanol av odlad skog i fristående anläggningar | 4,1 |
| Fischer-Tropsch-diesel av svartlutsförgasning integrerad med massafabrik | 0 |
| Fischer-Tropsch-bensin av svartlutsförgasning integrerad med massafabrik | 0 |
| Dimetyleter (DME) av svartlutsförgasning integrerad med massafabrik | 0 |
| Metanol av svartlutsförgasning integrerad med massafabrik | 0 |
| MTBE, andel från förnybara energikällor | Lika stor som andelen i den produktionskedja för metanol som används |
Sida 3 av 6
Disaggregerade normalvärden för bearbetning: ”ep” enligt definitionen i kap. 7 1 §
Produktionskedja för biodrivmedel och flytande Normalvärde för
| biobränslen | växthusgasutsläppen (g CO2eq/MJ) |
|---|---|
| Etanol av vetehalm | 6,8 |
| Fischer-Tropsch-diesel av virkesavfall i fristående anläggningar | 0,1 |
| Fischer-Tropsch-diesel av odlad skog i fristående anläggningar | 0,1 |
| Fischer-Tropsch-bensin av virkesavfall i fristående anläggningar | 0,1 |
| Fischer-Tropsch-bensin av odlad skog i fristående anläggningar | 0,1 |
| Dimetyleter (DME) av virkesavfall i fristående anläggningar | 0 |
| Dimetyleter (DME) av odlad skog i fristående anläggningar | 0 |
| Metanol av virkesavfall i fristående anläggningar | 0 |
| Metanol av odlad skog i fristående anläggningar | 0 |
| Fischer-Tropsch-diesel av svartlutsförgasning integrerad med massafabrik | 0 |
| Fischer-Tropsch-bensin av svartlutsförgasning integrerad med massafabrik | 0 |
| Dimetyleter (DME) av svartlutsförgasning integrerad med massafabrik | 0 |
| Metanol av svartlutsförgasning integrerad med massafabrik | 0 |
| MTBE, andel från förnybara energikällor | Lika stor som andelen i den produktionskedja för metanol som används 47 |
STEMFS Sida 4 av 6
2021:7
Disaggregerade normalvärden för transport och distribution: ”etd” enligt definitionen i 1 § kap. 7
Produktionskedja för biodrivmedel och flytande Normalvärde för
| biobränslen | växthusgasutsläppen (g CO2eq/MJ) |
|---|---|
| Etanol av vetehalm | 7,1 |
| Fischer-Tropsch-diesel av virkesavfall i fristående anläggningar | 12,2 |
| Fischer-Tropsch-diesel av odlad skog i fristående anläggningar | 8,4 |
| Fischer-Tropsch-bensin av virkesavfall i fristående anläggningar | 12,2 |
| Fischer-Tropsch-bensin av odlad skog i fristående anläggningar | 8,4 |
| Dimetyleter (DME) av virkesavfall i fristående anläggningar | 12,1 |
| Dimetyleter (DME) av odlad skog i fristående anläggningar | 8,6 |
| Metanol av virkesavfall i fristående anläggningar | 12,1 |
| Metanol av odlad skog i fristående anläggningar | 8,6 |
| Fischer-Tropsch-diesel av svartlutsförgasning integrerad med massafabrik | 7,7 |
| Fischer-Tropsch-bensin av svartlutsförgasning integrerad med massafabrik | 7,9 |
| Dimetyleter (DME) av svartlutsförgasning integrerad med massafabrik | 7,7 |
| Metanol av svartlutsförgasning integrerad med massafabrik | 7,9 |
| MTBE, andel från förnybara energikällor | Lika stor som andelen i den produktionskedja för metanol som används |
Sida 5 av 6
Disaggregerade normalvärden endast för transport och distribution av slutligt bränsle. (Dessa ingår redan i tabellen över utsläpp från transport och distribution etd enligt definitionen i kap. 7 1 §, men följande värden kan användas om en ekonomisk aktör vill deklarera endast de faktiska utsläppen från transporter av bränsleråvara.)
| Produktionskedja för biodrivmedel och flytande biobränslen | Normalvärde för växthusgasutsläppen (g CO2eq/MJ) |
|---|---|
| Etanol av vetehalm | 1,6 |
| Fischer-Tropsch-diesel av virkesavfall i fristående anläggningar | 1,2 |
| Fischer-Tropsch-diesel av odlad skog i fristående anläggningar | 1,2 |
| Fischer-Tropsch-bensin av virkesavfall i fristående anläggningar | 1,2 |
| Fischer-Tropsch-bensin av odlad skog i fristående anläggningar | 1,2 |
| Dimetyleter (DME) av virkesavfall i fristående anläggningar | 2 |
| Dimetyleter (DME) av odlad skog i fristående anläggningar | 2 |
| Metanol av virkesavfall i fristående anläggningar | 2 |
| Metanol av odlad skog i fristående anläggningar | 2 |
| Fischer-Tropsch-diesel av svartlutsförgasning integrerad med massafabrik | 2 |
| Fischer-Tropsch-bensin av svartlutsförgasning integrerad med massafabrik | 2 |
| Dimetyleter (DME) av svartlutsförgasning integrerad med massafabrik | 2 |
| Metanol av svartlutsförgasning integrerad med massafabrik | 2 |
| MTBE, andel från förnybara energikällor | Lika stor som andelen i den produktionskedja för metanol som används 49 |
STEMFS Sida 6 av 6
2021:7
Totalt för odling, bearbetning, transport och distribution
Produktionskedja för biodrivmedel och flytande Normalvärde för
| biobränslen | växthusgasutsläppen (g CO2eq/MJ) |
|---|---|
| Etanol av vetehalm | 15,7 |
| Fischer-Tropsch-diesel av virkesavfall i fristående anläggningar | 15,6 |
| Fischer-Tropsch-diesel av odlad skog i fristående anläggningar | 16,7 |
| Fischer-Tropsch-bensin av virkesavfall i fristående anläggningar | 15,6 |
| Fischer-Tropsch-bensin av odlad skog i fristående anläggningar | 16,7 |
| Dimetyleter (DME) av virkesavfall i fristående anläggningar | 15,2 |
| Dimetyleter (DME) av odlad skog i fristående anläggningar | 16,2 |
| Metanol av virkesavfall i fristående anläggningar | 15,2 |
| Metanol av odlad skog i fristående anläggningar | 16,2 |
| Fischer-Tropsch-diesel av svartlutsförgasning integrerad med massafabrik | 10,2 |
| Fischer-Tropsch-bensin av svartlutsförgasning integrerad med massafabrik | 10,4 |
| Dimetyleter (DME) av svartlutsförgasning integrerad med massafabrik | 10,2 |
| Metanol av svartlutsförgasning integrerad med massafabrik | 10,4 |
| MTBE, andel från förnybara energikällor | Lika stor som andelen i den produktionskedja för metanol som används |
Bilaga 7, Sida 1 av 7
Disaggregerade normalvärden för fasta och gasformiga biobränslen samt gasformiga biodrivmedel
Träbriketter eller träpellets
Produktions Transport Normalvärde för växthusgas utsläppen system för sträcka (g CO2eq/MJ) biobränsle (km) Odling Bearbet ning Trans port Andra utsläpp än koldioxid från det bränsle som används
Träflis från 1–500 0 1,9 3,6 0,5 restprodukter 500–2 500 0 1,9 6,2 0,5 från skogsbruk 2 500–10 000 0 1,9 12,6 0,5 Över 10 000 0 1,9 24,6 0,5
Träflis från 2 500–10 000 4,4 0 13,2 0,5 skottskog med kort omloppstid (eukalyptus)
Träflis från 1–500 3,9 0 4,2 0,5 skottskog med 500–2 500 3,9 0 6,8 0,5 kort omloppstid 2 500–10 000 3,9 0 13,2 0,5 (poppel, med gödning) Över 10 000 3,9 0 25,2 0,5
Träflis från 1–500 2,2 0 4,2 0,5 skottskog med 500–2 500 2,2 0 6,8 0,5 kort omloppstid 2 500–10 000 2,2 0 13,2 0,5 (poppel, utan gödning) Över 10 000 2,2 0 25,2 0,5
Träflis från 1–500 1,1 0,4 3,6 0,5 stamved 500–2 500 1,1 0,4 6,2 0,5 2 500–10 000 1,1 0,4 12,6 0,5 Över 10 000 1,1 0,4 24,6 0,5
Träflis från 1–500 0 0,4 3,6 0,5 träindustriavfall 500–2 500 0 0,4 6,2 0,5 2 500–10 000 0 0,4 12,6 0,5 Över 10 000 0 0,4 24,6 0,5
STEMFS Sida 2 av 7
2021:7
Träbriketter eller träpellets
Produktions Transport Normalvärde för växthusgasutsläppen system för sträcka (g CO2eq/MJ) bio bränsle (km) Odling Bearbet ning Transport Andra och utsläpp än distribution koldioxid från det bränsle som används
Träbriketter 1–500 0 30,9 3,5 0,3 eller träpellets 500–2 500 0 30,9 3,3 0,3 av rest- 2 500–10 000 0 30,9 5,2 0,3 produkter från skogsbruk Över 10 000 0 30,9 9,5 0,3 (fall 1)
Träbriketter 1–500 0 15 3,6 0,3 eller träpellets 500–2 500 0 15 3,5 0,3 av rest- 2 500–10 000 0 15 5,3 0,3 produkter från skogsbruk Över 10 000 0 15 9,8 0,3 (fall 2a)
Träbriketter 1–500 0 2,8 3,6 0,3 eller träpellets 500–2 500 0 2,8 3,5 0,3 av rest- 2 500–10 000 0 2,8 5,3 0,3 produkter från skogsbruk Över 10 000 0 2,8 9,8 0,3 (fall 3a)
Träbriketter 2 500–10 000 3,9 29,4 5,2 0,3 från skottskog med kort omloppstid (eukalyptus – fall 1)
Träbriketter 2 500–10 000 5 12,7 5,3 0,3 från skottskog med kort omloppstid (eukalyptus – fall 2a)
Träbriketter 2 500–10 000 5,3 0,4 5,3 0,3 från skottskog med kort omloppstid (eukalyptus – fall 3a)
Sida 3 av 7
Produktions Transport Normalvärde för växthusgasutsläppen system för sträcka (g CO eq/MJ) bio bränsle (km) Odling Bearbet ning Transport Andra och utsläpp än distribution koldioxid från det bränsle som används
Träbriketter 1–500 3,4 29,4 3,5 0,3 från skottskog 500–10 000 3,4 29,4 5,2 0,3 med kort Över 10 000 3,4 29,4 9,5 0,3 omloppstid (poppel, med gödning – fall 1)
Träbriketter 1–500 4,4 12,7 3,6 0,3 från skottskog 500–10 000 4,4 12,7 5,3 0,3 med kort Över 10 000 4,4 12,7 9,8 0,3 omloppstid (poppel, med gödning – fall 2a)
Träbriketter 1–500 4,6 0,4 3,6 0,3 från skottskog 500–10 000 4,6 0,4 5,3 0,3 med kort Över 10 000 4,6 0,4 9,8 0,3 omloppstid (poppel, med gödning – fall 3a)
Träbriketter 1–500 2 29,4 3,5 0,3 från skottskog 500–2 500 2 29,4 5,2 0,3 med kort 2 500–10 000 2 29,4 9,5 0,3 omloppstid (poppel, utan gödning – fall 1)
Träbriketter 1–500 2,5 12,7 3,6 0,3 från skottskog 500–10 000 2,5 12,7 5,3 0,3 med kort Över 10 000 2,5 12,7 9,8 0,3 omloppstid (poppel, utan gödning – fall 2a)
Träbriketter 1–500 2,6 0,4 3,6 0,3 från skottskog 500–10 000 2,6 0,4 5,3 0,3 med kort Över 10 000 2,6 0,4 9,8 0,3 omloppstid (poppel, utan gödning – fall 3a)
STEMFS Sida 4 av 7
2021:7
Produktions Transport Normalvärde för växthusgasutsläppen system för sträcka (g CO eq/MJ) bio bränsle (km) Odling Bearbet ning Transport Andra och utsläpp än distribution koldioxid från det bränsle som används
Träbriketter 1–500 1,1 29,8 3,5 0,3 eller träpellets 500–2 500 1,1 29,8 3,3 0,3 av stamved 2 500–10 000 1,1 29,8 5,2 0,3 (fall 1) Över 10 000 1,1 29,8 9,5 0,3
Träbriketter 1–500 1,4 13,2 3,6 0,3 eller träpellets 500–2 500 1,4 13,2 3,5 0,3 av stamved 2 500–10 000 1,4 13,2 5,3 0,3 (fall 2a) Över 10 000 1,4 13,2 9,8 0,3
Träbriketter 1–500 1,4 0,9 3,6 0,3 eller träpellets 500–2 500 1,4 0,9 3,5 0,3 av stamved 2 500–10 000 1,4 0,9 5,3 0,3 (fall 3a) Över 10 000 1,4 0,9 9,8 0,3
Träbriketter 1–500 0 17,2 3,3 0,3 eller träpellets 500–2 500 0 17,2 3,2 0,3 av träindustri- 2 500–10 000 0 17,2 5 0,3 avfall (fall 1) Över 10 000 0 17,2 9,2 0,3
Träbriketter 1–500 0 7,2 3,4 0,3 eller träpellets 500–2 500 0 7,2 3,3 0,3 av träindustri- 2 500–10 000 0 7,2 5,1 0,3 avfall (fall 2a) Över 10 000 0 7,2 9,3 0,3
Träbriketter 1–500 0 0,3 3,4 0,3 eller träpellets 500–2 500 0 0,3 3,3 0,3 av träindustri- 2 500–10 000 0 0,3 5,1 0,3 avfall (fall 3a) Över 10 000 0 0,3 9,3 0,3
Sida 5 av 7
Produktionskedjor inom jordbruket
Produktions Transport Normalvärde för växthusgasutsläppen system för sträcka (g CO2eq/MJ) bio bränsle (km) Odling Bearbet ning Transport Andra och utsläpp än distribution koldioxid från det bränsle som används
Restprodukter 1–500 0 1,1 3,1 0,3 från jordbruk 500–2 500 0 1,1 7,8 0,3 med densitet 3 2 500–10 000 0 1,1 17 0,3 < 0,2 ton/m Över 10 000 0 1,1 34 0,3
Restprodukter 1–500 0 1,1 3,1 0,3 från jordbruk 500–2 500 0 1,1 4,4 0,3 med densitet 3 2 500–10 000 0 1,1 8,5 0,3 > 0,2 ton/m Över 10 000 0 1,1 16,3 0,3
Halmpelletar 1–500 0 6 3,6 0,3 500–10 000 0 6 5,5 0,3 Över 10 000 0 6 10 0,3
Bagassbriketter 500–10 000 0 0,4 5,2 0,5 Över 10 000 0 0,4 9,5 0,5
Palmkärnmjöl Över 10 000 21,6 25,4 13,5 0,3
Palmkärnmjöl Över 10 000 21,6 4,2 13,5 0,3 (utan CH4utsläpp från oljefabriken)
56 2021:7 STEMFS
Disaggregerade normalvärden för biogas för elproduktion
Produktions system för bio bränsle Teknik NORMALVÄRDE (g CO2eq/MJ)
Odling Bearbet ning Andra utsläpp än koldioxid Trans port Gödsel krediter från det bränsle som används
Flyt- Fall 1 Ej inneslutna rötrester 0 97,4 12,5 0,8 −107,3 gödsel Inneslutna rötrester 0 0 12,5 0,8 −97,6 Fall 2 Ej inneslutna rötrester 0 103,7 12,5 0,8 −107,3 Inneslutna rötrester 0 5,9 12,5 0,8 −97,6 Fall 3 Ej inneslutna rötrester 0 116,4 12,5 0,9 −120,7 Inneslutna rötrester 0 6,4 12,5 0,8 −108,5 Majs, Fall 1 Ej inneslutna rötrester 15,6 18,9 12,5 0 — hel Inneslutna rötrester 15,2 0 12,5 0 — växt Fall 2 Ej inneslutna rötrester 15,6 26,3 12,5 0 — Inneslutna rötrester 15,2 7,2 12,5 0 — Fall 3 Ej inneslutna rötrester 17,5 29,3 12,5 0 — Inneslutna rötrester 17,1 7,9 12,5 0 —
Bio- Fall 1 Ej inneslutna rötrester 0 30,6 12,5 0,5 — avfall Inneslutna rötrester 0 0 12,5 0,5 — Fall 2 Ej inneslutna rötrester 0 39 12,5 0,5 — Inneslutna rötrester 0 8,3 12,5 0,5 — Fall 3 Ej inneslutna rötrester 0 43,7 12,5 0,5 — Inneslutna rötrester 0 9,1 12,5 0,5 — Sida 6 av 7
I värdena för produktion av biogas från gödsel ingår negativa utsläpp till följd av utsläppsminskningen i samband med gödselhanteringen. Det värde för esca som används motsvarar – 45 g CO2eq/MJ gödsel som används i anaerob nedbrytning. Majs, hel växt” avser majs som skördas för foderändamål och bevaras genom ensilering.
Disaggregerade normalvärden för biometan
Produk tions Teknik alternativ NORMALVÄRDE (g CO2eq/MJ) system för Odling Be arbet ning Upp gradering Trans port Kom prim ering vid Gödsel kred iter biometan fyllnings stationer
Flytgödsel Ej inneslutna ingen förbränning av restgaser 0 117,9 27,3 1 4,6 −124,4 rötrester förbränning av restgaser 0 117,9 6,3 1 4,6 −124,4 Inneslutna ingen förbränning av restgaser 0 4,4 27,3 0,9 4,6 −111,9 rötrester förbränning av restgaser 0 4,4 6,3 0,9 4,6 −111,9 Majs, hel Ej inneslutna ingen förbränning av restgaser 18,1 28,1 27,3 0 4,6 — växt rötrester förbränning av restgaser 18,1 28,1 6,3 0 4,6 — Inneslutna ingen förbränning av restgaser 17,6 6 27,3 0 4,6 — rötrester förbränning av restgaser 17,6 6 6,3 0 4,6 — Bioavfall Ej inneslutna ingen förbränning av restgaser 0 42,8 27,3 0,6 4,6 — rötrester förbränning av restgaser 0 42,8 6,3 0,6 4,6 — Inneslutna ingen förbränning av restgaser 0 7,2 27,3 0,5 4,6 — rötrester förbränning av restgaser 0 7,2 6,3 0,5 4,6 —
Fall 1 avser produktionskedjor där den el och värme som krävs i processen tillhandahålls av den kraftvärmeproducerande motorn i sig själv. Sida 7 av 7
Fall 2 avser produktionskedjor där den el som krävs i processen tas från elnätet och processvärmen tillhandahålls av den kraftvärmeproducerande motorn i sig själv. I vissa medlemsstater får aktörer inte uppge bruttoproduktionen som grund för subventioner och då gäller fall 1 som den mer sannolika konfigurationen.
Fall 3 avser produktionskedjor där den el som krävs i processen tas från elnätet och processvärmen tillhandahålls av en biogaspanna. Detta fall gäller för vissa anläggningar där den kraftvärmeproducerande motorn inte finns på platsen och biogasen säljs (utan att uppgraderas till biometan).
2021:7 STEMFS
STEMFS Bilaga 8, 2021:7 Sida 1 av 7
Totala normalvärden för produktionskedjor för fast och gasformigt biobränsle samt gasformiga biodrivmedel
Produktionssystem för biobränsle Transportsträcka Normalvärde för växthusgasutsläppen (g CO2eq/MJ)
Träflis från restprodukter från 1–500 km 6 skogsbruk 500–2 500 km 9 2 500–10 000 km 15 Över 10 000 km 27 Träflis från skottskog med kort 2 500–10 000 km 18 omloppstid (eukalyptus) Träflis från skottskog med kort 1–500 km 9
| omloppstid (poppel, med gödning) 500–2 500 km | 11 |
| 2 500–10 000 km | 18 |
| Över 10 000 km | 30 |
| Träflis från skottskog med kort 1–500 km omloppstid (poppel, utan gödning) 500–2 500 km | 7 10 |
| 2 500–10 000 km | 16 |
| Över 10 000 | 28 |
| Träflis från stamved 1–500 km 500–2 500 km 2 500–10 000 km | 6 8 15 |
| Över 10 000 | 27 |
| Träflis från industriavfall 1–500 km 500–2 500 km 2 500–10 000 km | 5 7 13 |
| Över 10 000 km | 25 |
| Träbriketter eller träpellets av 1–500 km restprodukter från skogsbruk (fall 1) 500–2 500 km | 35 35 |
| 2 500–10 000 km | 36 |
| Över 10 000 km | 41 |
| Träbriketter eller träpellets av rest- 1–500 km produkter från skogsbruk (fall 2a) 500–2 500 km | 19 19 |
| 2 500–10 000 km | 21 |
| Över 10 000 km | 25 |
| Träbriketter eller träpellets av rest- 1–500 km produkter från skogsbruk (fall 3a) 500–2 500 km | 7 7 |
| 2 500–10 000 km Över 10 000 km | 8 13 |
Sida 2 av 7
Produktionssystem för biobränsle Transportsträcka Normalvärde för växthusgasutsläppen (g CO2eq/MJ)
Träbriketter eller träpellets av 2 500–10 000 km 39 skottskog med kort omloppstid (eukalyptus – fall 1)
Träbriketter eller träpellets av 2 500–10 000 km 23 skottskog med kort omloppstid (eukalyptus – fall 2a)
Träbriketter eller träpellets av 2 500–10 000 km 11 skottskog med kort omloppstid (eukalyptus – fall 3a)
Träbriketter eller träpellets av 1–500 km 37 skottskog med kort omloppstid 500–10 000 km 38 (poppel, med gödning – fall 1) Över 10 000 km 43
Träbriketter eller träpellets av 1–500 km 21 skottskog med kort omloppstid 500–10 000 km 23 (poppel, med gödning – fall 2a) Över 10 000 km 27
Träbriketter eller träpellets av 1–500 km 9 skottskog med kort omloppstid 500–10 000 km 11 (poppel, med gödning – fall 3a) Över 10 000 km 15
Träbriketter eller träpellets av 1–500 km 35 skottskog med kort omloppstid 500–10 000 km 37 (poppel, utan gödning – fall 1) Över 10 000 km 41
Träbriketter eller träpellets av 1–500 km 19 skottskog med kort omloppstid 500–10 000 km 21 (poppel, utan gödning – fall 2a) Över 10 000 km 25
Träbriketter eller träpellets av 1–500 km 7 skottskog med kort omloppstid 500–10 000 km 9 (poppel, utan gödning – fall 3a) Över 10 000 km 13
Träbriketter eller träpellets av 1–500 km 35 stamved (fall 1) 500–2 500 km 34 2 500–10 000 km 36 Över 10 000 km 41
Träbriketter eller träpellets av 1–500 km 18 stamved (fall 2a) 500–2 500 km 18 2 500–10 000 km 20 Över 10 000 km 25
Träbriketter eller träpellets av 1–500 km 6 stamved (fall 3a) 500–2 500 km 6 2 500–10 000 km 8 Över 10 000 km 12
STEMFS Sida 3 av 7
2021:7
Produktionssystem för biobränsle Transportsträcka Normalvärde för växthusgasutsläppen (g CO2eq/MJ)
Träbriketter eller träpellets av 1–500 km 21 träindustriavfall (fall 1) 500–2 500 km 21 2 500–10 000 km 23 Över 10 000 km 27 Träbriketter eller träpellets av 1–500 km 11 träindustriavfall (fall 2a) 500–2 500 km 11 2 500–10 000 km 13 Över 10 000 km 17 Träbriketter eller träpellets av 1–500 km 4 träindustriavfall (fall 3a) 500–2 500 km 4 2 500 till 10 000 6 Över 10 000 km 10 Restprodukter från jordbruk med 1–500 km 4 3 22 densitet < 0,2 ton/m 500–2 500 km 9 2 500–10 000 km 18 Över 10 000 km 35 Restprodukter från jordbruk med 1–500 km 4 3 23 densitet > 0,2 ton/m 500–2 500 km 6 2 500–10 000 km 10 Över 10 000 km 18 Halmpelletar 1–500 km 10 500–10 000 km 12 Över 10 000 km 16 Bagassbriketter 500–10 000 km 6 Över 10 000 km 10 Palmkärnmjöl Över 10 000 km 61 Palmkärnmjöl (utan CH4-utsläpp Över 10 000 km 40 från oljefabriken)
Fall 1 avser processer där en naturgaspanna används för att tillhandahålla processvärme till pelletpressen. Elkraft till pelletpressen tillförs från elnätet.
Fall 2a avser processer där en panna, som eldas med träflis, används för att tillhandahålla processvärme till pelletpressen. Elkraft till pelletpressen tillförs från elnätet.
Fall 3a avser processer där ett kraftvärmeverk, som eldas med träflis, används för att tillhandahålla värme och el till pelletpressen.
I denna materialgrupp ingår restprodukter från jordbruket med låg bulkdensitet, t.ex. halmbalar, havreskal, risskal och bagassbalar av sockerrör (ej uttömmande förteckning). I gruppen av restprodukter från jordbruket med högre bulkdensitet ingår material såsom majskolvar, nötskal, sojabönskal, palmkärnskal (ej uttömmande förteckning).
Sida 4 av 7
Typiska värden och normalvärden – biogas för el
Produktions Teknikalternativ Normalvärde system för biogas Utsläpp av växthusgaser (g CO2eq/MJ)
Biogas för el av Fall 1 Ej inneslutna rötrester 3
| flytgödsel Inneslutna rötrester | 25 −84 |
| Fall 2 Ej inneslutna rötrester Inneslutna rötrester | 10 −78 |
| Fall 3 Ej inneslutna rötrester | 9 |
| Inneslutna rötrester | −89 |
Biogas för el av Fall 1 Ej inneslutna rötrester 47 majs, hel växt Inneslutna rötrester 28
| Fall 2 Ej inneslutna rötrester Inneslutna rötrester | 54 35 |
| Fall 3 Ej inneslutna rötrester | 59 |
| Inneslutna rötrester | 38 |
Biogas för el av Fall 1 Ej inneslutna rötrester 44 bioavfall Inneslutna rötrester 13
| Fall 2 Ej inneslutna rötrester Inneslutna rötrester | 52 21 |
| Fall 3 Ej inneslutna rötrester | 57 |
| Inneslutna rötrester | 22 |
Fall 1 avser produktionskedjor där den el och värme som krävs i processen tillhandahålls av den kraftvärmeproducerande motorn i sig själv. Fall 2 avser produktionskedjor där den el som krävs i processen tas från elnätet och processvärmen tillhandahålls av den kraftvärmeproducerande motorn i sig själv. I vissa medlemsstater får aktörer inte uppge bruttoproduktionen som grund för subventioner och då gäller fall 1 som den mer sannolika konfigurationen. Fall 3 avser produktionskedjor där den el som krävs i processen tas från elnätet och processvärmen tillhandahålls av en biogaspanna. Detta fall gäller för vissa anläggningar där den kraftvärmeproducerande motorn inte finns på platsen och biogasen säljs (utan att uppgraderas till biometan).
Öppen lagring av rötrester står för ytterligare utsläpp av metan som beror av väderlek, substrat och rötningens effektivitet. I dessa beräkningar sätts dessa utsläpp till 0,05 MJ CH4/MJ biogas för gödsel, 0,035 MJ CH4/MJ biogas för majs och 0,01 MJ CH4/MJ biogas för bioavfall. Innesluten lagring innebär att rötresterna som kommer från nedbrytningen lagras i en gastät tank och ett antagande att den ytterligare biogas som släpps ut under lagringen återvinns för produktion av ytterligare el eller biometan. Inga utsläpp av växthusgaser ingår i denna process.
STEMFS Sida 5 av 7
2021:7
Typiska värden och normalvärden för biometan
Produktionssystem för Teknikalternativ Normalvärde för biometan växthusgasutsläppen (g CO2eq/MJ)
Biometan från flytgödsel Ej inneslutna rötrester, 22 ingen förbränning av restgaser Ej inneslutna rötrester, 1 förbränning av restgaser Inneslutna rötrester, ingen −79 förbränning av restgaser Inneslutna rötrester, −100 förbränning av restgaser
| Biometan av majs, hel växt Ej inneslutna rötrester, ingen förbränning av restgaser | 73 |
| Ej inneslutna rötrester, förbränning av restgaser | 52 |
| Inneslutna rötrester, ingen förbränning av restgaser | 51 |
| Inneslutna rötrester, förbränning av restgaser | 30 |
| Biometan från bioavfall Ej inneslutna rötrester, ingen förbränning av restgaser | 71 |
| Ej inneslutna rötrester, förbränning av restgaser | 50 |
| Inneslutna rötrester, ingen förbränning av restgaser | 35 |
| Inneslutna rötrester, förbränning av restgaser | 14 |
Denna kategori omfattar följande teknikformer för uppgradering av biogas till biometan: PSA (Pressure Swing Adsorption), PWS (Pressure Water Scrubbing), membran, kryogen separering och OPS (Organic Physical Scrubbing). Här ingår ett utsläpp på 0,03 MJ CH4/MJ biometan till följd av metanutsläppen i restgaserna. Denna kategori omfattar följande teknikformer för uppgradering av biogas till biometan: PWS (Pressure Water Scrubbing) när vattnet återvinns, PSA (Pressure Swing Adsorption), kemisk skrubber, OPS (Organic Physical Scrubbing), membran och kryogen separering. Inga metanutsläpp beaktas för denna kategori (den metan som eventuellt finns i restgaserna förbränns).
Sida 6 av 7
Typiska värden och normalvärden – biogas för elproduktion – blandningar av gödsel och majs: Utsläpp av växthusgaser, med angivna andelar baserat på färskvikt
Produktionssystem för biogas Teknikalternativ Normalvärde för växthusgasutsläppen (g CO2eq/MJ)
Gödsel – majs Fall 1 Ej inneslutna rötrester 33 80 % – 20 % Inneslutna rötrester −9
| Fall 2 Ej inneslutna rötrester | 40 |
| Inneslutna rötrester | −2 |
| Fall 3 Ej inneslutna rötrester | 43 |
| Inneslutna rötrester | −4 |
Gödsel – majs Fall 1 Ej inneslutna rötrester 37 70 % – 30 % Inneslutna rötrester 3
| Fall 2 Ej inneslutna rötrester | 45 |
| Inneslutna rötrester | 10 |
| Fall 3 Ej inneslutna rötrester | 48 |
| Inneslutna rötrester | 10 |
Gödsel – majs Fall 1 Ej inneslutna rötrester 40 60 % – 40 % Inneslutna rötrester 11
| Fall 2 Ej inneslutna rötrester | 47 |
| Inneslutna rötrester | 18 |
| Fall 3 Ej inneslutna rötrester | 52 |
| Inneslutna rötrester | 18 |
Fall 1 avser produktionskedjor där den el och värme som krävs i processen tillhandahålls av den kraftvärmeproducerande motorn i sig själv. Fall 2 avser produktionskedjor där den el som krävs i processen tas från elnätet och processvärmen tillhandahålls av den kraftvärmeproducerande motorn i sig själv. I vissa medlemsstater får aktörer inte uppge bruttoproduktionen som grund för subventioner och då gäller fall 1 som den mer sannolika konfigurationen. Fall 3 avser produktionskedjor där den el som krävs i processen tas från elnätet och processvärmen tillhandahålls av en biogaspanna. Detta fall gäller för vissa anläggningar där den kraftvärmeproducerande motorn inte finns på platsen och biogasen säljs (utan att uppgraderas till biometan).
STEMFS Sida 7 av 7
2021:7
Typiska värden och normalvärden – biometan – blandningar av gödsel och majs: Utsläpp av växthusgaser, med angivna andelar baserat på färskvikt
| Produktions system Teknikalternativ för biometan Gödsel – majs Ej inneslutna rötrester, ingen förbränning 80 % – 20 % av restgaser | Normalvärde (g CO eq/MJ) 2 57 |
|---|---|
| Ej inneslutna rötrester, förbränning av restgaser | 36 |
| Inneslutna rötrester, ingen förbränning av restgaser | 9 |
| Inneslutna rötrester, förbränning av restgaser | −12 |
| Gödsel – majs Ej inneslutna rötrester, ingen förbränning 70 % – 30 % av restgaser | 62 |
| Ej inneslutna rötrester, förbränning av restgaser | 41 |
| Inneslutna rötrester, ingen förbränning av restgaser | 22 |
| Inneslutna rötrester, förbränning av restgaser | 1 |
| Gödsel – majs Ej inneslutna rötrester, ingen förbränning 60 % – 40 % av restgaser | 66 |
| Ej inneslutna rötrester, förbränning av restgaser | 45 |
| Inneslutna rötrester, ingen förbränning av restgaser | 31 |
| Inneslutna rötrester, förbränning av restgaser | 10 |
När det gäller biometan som används som drivmedel i form av komprimerad biometan måste ett värde på 3,3 g CO2eq/MJ biometan läggas till de typiska värdena och ett värde på 4,6 g CO2eq/MJ biometan till normalvärdena.
Bilaga 9, Sida 1 av 26
Riktlinjer för beräkning av kollager i mark vid ändrad mark använd ning, specificerade i kommissionens beslut av den 10 juni 2010 (2010/335/EU)
B1. INLEDNING
I denna bilaga fastställs reglerna för beräkning av kollager i mark, både för referensmarkanvändning (CSR) och faktisk markanvändning (CSA) enligt definitionen i kap. 7 § 5. I punkt B2 anges regler som har tagits fram för en konsekvent bestämning av kollager i mark. I punkt B3 anges en allmän regel för beräkning av kollager som omfattar två komponenter: jordens organiska kol och kollager i vegetation ovan och under jord. I punkt B4 anges detaljerade regler för bestämning av jordens organiska kol lager. För mineraljordar presenteras en metod som bygger på användning av värden enligt riktlinjerna, men möjligheten att använda alternativa metoder finns också. För organiska jordar presenteras ett antal metoder, även om riktlinjerna inte innehåller några värden för bestämning av organiskt kollager i organiska jordar. I punkt B5 anges detaljerade regler för kollager i vegetation, men dessa gäller endast om man har valt att inte använda riktlinjernas värden för kollager i vegetation ovan och under jord enligt punkt B8 (det är inte obligatoriskt att använda dessa värden och i vissa fall är de inte lämpliga). I punkt B6 anges regler för hur man väljer lämpliga värden i de fall då man använder riktlinjernas värden för organiskt kol i mineraljordar (värdena ges i punkterna B6 och B7). I dessa regler hänvisas till datalager om klimatregioner och jordtyper som finns att tillgå via den öppenhetsplattform som etablerats genom direktiv 2009/28/EG. I punkt B8 anges värden för kollager i vegetation ovan och under jord och relaterade parametrar. I punkterna B7 och B8 anges värden för fyra olika markanvändningskategorier: åkermark, fleråriga grödor, gräsmark och skogsmark.
B2. KONSEKVENT REDOVISNING AV KOLLAGER I MARK
För bestämning av kollager per ytenhet för CSR och CSA ska följande regler gälla: 1. Hela den yta för vilken kollagret beräknas ska vara liknande vad gäller a. biofysikaliska egenskaper i fråga om klimat och jordtyp, b. brukningshistoria i fråga om jordbearbetning, c. historia i fråga om koltillförsel till marken. 2. Som kollager för faktisk markanvändning, CSA, används
- i fråga om förlust av kollager: det uppskattade kollagret vid jämvikt i marken under den nya användningen,
STEMFS Sida 2 av 26
2021:7
- i fråga om inlagring av kol: det uppskattade kollagret efter 20 år eller när grödan når mognad, beroende på vilket som inträffar först.
B3. BERÄKNING AV KOLLAGER
För beräkning av CSR och CSA ska följande formel gälla: CSi = (SOC + CVEG ) × A där CSI = kollager per ytenhet vid markanvändning i (anges som massan kol per ytenhet, inbegripet både mark och vegetation), SOC = markens organiska kolinnehåll (anges som massan kol per hektar), beräknat enligt punkt B4, CVEG = kollager i vegetation ovan och under jord (anges som massan kol per hektar), beräknat enligt punkt B5 eller enligt lämpliga värden i punkt B8, A = faktor för skalning till aktuell yta (anges som hektar per ytenhet).
B4. MARKENS ORGANISKA KOLINNEHÅLL
B4.1 Mineraljordar
För beräkning av markens organiska kolinnehåll SOC kan följande formel användas: SOC = SOCST × FLU × FMG × FI där SOC = organiskt kolinnehåll i marken (anges som massan kol per hektar), SOCST = standardvärde för organiskt kol i översta skiktet (0–30 cm) (anges som massan kol per hektar), FLU = markanvändningsfaktor som återspeglar skillnaden mellan markens organiska kolinnehåll vid den aktuella markanvändningen och standardvärdet för organiskt kolinnehåll, FMG = skötselfaktor som återspeglar skillnaden mellan markens organiska kolinnehåll vid den aktuella skötseln och standardvärdet för organiskt kolinnehåll, FI = tillförselfaktor som återspeglar skillnaden mellan organiskt kolinnehåll i jorden i samband med olika nivåer av koltillförsel till marken och standardvärdet för organiskt kolinnehåll. För SOCST ska de lämpliga värden som anges i punkt B6 gälla. För FLU, FMG och FI ska de lämpliga värden som anges i punkt B7 gälla. Som ett alternativ till formeln ovan kan andra lämpliga metoder, inbegripet mätningar, användas för att bestämma kolinnehållet SOC. I den mån metoderna inte baserar sig på mätningar ska de beakta klimat, jordtyp, marktäcke, 66 markskötsel och tillförsel.
Sida 3 av 26
B4.2 Organiska jordar (histosoler)
För bestämning av kolinnehållet SOC ska lämpliga metoder användas. Metoderna ska beakta såväl det organiska jordskiktets hela djup som klimat, marktäcke, markskötsel och tillförsel. Metoderna kan inbegripa mätningar. I fråga om kollager som påverkas av dränering av marken, ska kolförlusten efter dräneringen beaktas med hjälp av lämpliga metoder. Metoderna kan basera sig på årlig kolförlust efter dräneringen.
B5. KOLLAGER I VEGETATION OVAN OCH UNDER JORD
Följande formel ska användas för beräkning av CVEG, utom när man använder ett värde för CVEG enligt punkt B8: CVEG = CBM + CDOM där CVEG = kollager i vegetation ovan och under jord (anges som massan kol per hektar), CBM = kollager i levande biomassa ovan och under jord (anges som massan kol per hektar), beräknat enligt punkt B5.1, CDOM = kollager i dött organiskt material ovan och under jord (anges som massan kol per hektar), beräknat enligt punkt B5.2. För CDOM kan värdet 0 användas, utom i fråga om skogsmark (med undantag av skogsplanteringar) med krontäckning över 30 %.
B5.1 Levande biomassa
För beräkning av CBM ska följande formel gälla: CBM = CAGB + CBGB där CVEG = kollager i levande biomassa ovan och under jord (anges som massan kol per hektar), CAGB = kollager i levande biomassa ovan jord (anges som massan kol per hektar), beräknat enligt punkt B5.1.1, CBGB = kollager i levande biomassa under jord (anges som massan kol per hektar), beräknat enligt punkt B5.1.2.
STEMFS Sida 4 av 26
2021:7
B5.1.1 Levande biomassa ovan jord
För beräkning av CAGB ska följande formel gälla: CAGB = BAGB × CFB där CAGB = kollager i levande biomassa ovan jord (anges som massan kol per hektar), BAGB = vikten för levande biomassa ovan jord (anges som torrvikt per hektar), CFB = kolfraktionen i den levande biomassans torrvikt (anges som massan kol per massa torrmaterial). För odlingsmark, fleråriga grödor och skogsplanteringar ska värdet på BAGB vara medelvikten för levande biomassa ovan jord under produktionscykeln. För CFB kan värdet 0,47 användas.
B5.1.2 Levande biomassa under jord
För beräkning av CBGB ska den ena av följande två formler användas: 1. CBGB = BBGB × CFB där CBGB = kollager i levande biomassa under jord (anges som massan kol per hektar), BBGB = vikten för levande biomassa under jord (anges som torrvikt per hektar), CFB = kolfraktionen i den levande biomassans torrvikt (anges som massan kol per massa torrmaterial). För odlingsmark, fleråriga grödor och skogsplanteringar ska värdet på BBGB vara medelvikten för levande biomassa under jord under produktionscykeln. För CFB kan värdet 0,47 användas. 2. CBGB = CAGB × R där CBGB = kollager i levande biomassa under jord (anges som massan kol per hektar), CAGB = kollager i levande biomassa ovan jord (anges som massan kol per hektar), R = kvoten mellan kollager i levande biomassa under och ovan jord. De lämpliga värden för R som anges i punkt B8 kan användas.
Sida 5 av 26
B5.2 Dött organiskt material
För beräkning av CDOM ska följande formel gälla: CDOM = CDW + CLI där CDOM = kollager i dött organiskt material ovan och under jord (anges som massan kol per hektar), CDW = kollager i död ved ovan jord (anges som massan kol per hektar), beräknat enligt punkt B5.2.1, CLI = kollager i förna (anges som massan kol per hektar), beräknat enligt punkt B5.2.2.
B5.2.1 Kollager i död ved
För beräkning av CDW ska följande formel gälla: CDW = DOMDW × CFDW där CDW = kollager i död ved (anges som massan kol per hektar), DOMDW = totalvikten för död ved (anges som torrvikt per hektar), CFDW = kolfraktionen i den döda vedens torrvikt (anges som massan kol per massa torrmaterial). För CFDW kan värdet 0,5 användas.
B5.2.2 Kollager i förna
För beräkning av CLI ska följande formel gälla: CLI = DOMLI × CFLI där CDW = kollager i förna (anges som massan kol per hektar), DOMLI = vikten för förna (anges som torrvikt per hektar), CFLI = kolfraktionen i förnans torrvikt (anges som massan kol per massa torrmaterial). För CFLI kan värdet 0,4 användas.
STEMFS Sida 6 av 26
2021:7 B6. STANDARDVÄRDEN FÖR KOLLAGER I MINERALJORD
Ett värde för SOCST ska väljas i tabell B1 på grundval av lämplig klimatregion och jordtyp för det berörda området (se punkterna B6.1 och B6.2).
Tabell B1. SOCST = organiskt kol i det översta (0–30 cm) skiktet i standardjord (ton kol per hektar)
Klimatregion Jordtyp
Ler jordar Ler jordar Sand Podsol Vulk aniska Våt marksmed hög med låg jordar jordar jordar jordar aktivitet aktivitet
Borealt 68 – 10 117 20 146 Kall- 50 33 34 – 20 87 tempererat torrt klimat Kall- 95 85 71 115 130 87 tempererat fuktigt klimat Varm- 38 24 19 – 70 88 tempererat torrt klimat Varm- 88 63 34 – 80 88 tempererat fuktigt klimat Tropiskt torrt 38 35 31 – 50 86 klimat Tropiskt 65 47 39 – 70 86 fuktigt klimat Tropiskt vått 44 60 66 – 130 86 klimat Tropiskt 88 63 34 – 80 86 bergsklimat
B6.1 Klimatregion
Bestämningen av lämplig klimatregion för valet av lämpligt värde för SOCSTska göras på grundval av de datalager om klimatregion som finns att tillgå genom öppenhetsplattformen som etablerats genom artikel 24 i direktiv 2009/28/EG.
B6.2 Jordtyp
Den lämpliga jordtypen ska bestämmas enligt figur 1. De datalager för jordtyp som finns att tillgå genom öppenhetsplattformen som inrättats genom artikel 24 i direktiv 2009/28/EG kan användas som vägledning vid bestämning av jordtypen.
Sida 7 av 26
Figur B1. Klassificering av jordtyper.
B7. FAKTORER SOM ÅTERSPEGLAR SKILLNADER MELLAN ORGANISKT KOLINNEHÅLL OCH STANDARDVÄRDET FÖR ORGANISKT KOL
Lämpliga värden för FLU, FMG och FI ska väljas enligt tabellerna i denna punkt. För beräkningen av CSR används lämpligen de skötsel- och tillförselfaktorer som gällde i januari 2008. För beräkningen av CSA används lämpligen de skötsel- och tillförselfaktorer som nu gäller och som leder till jämvikt för det berörda kollagret.
STEMFS Sida 8 av 26
2021:7 B7.1 Åkermark
Tabell B2. Faktorer för åkermark
Klimat Mark Skötsel Tillförsel FLU FMG FI region använd ning (FMG) (FI) (FLU)
Tempererat/ Odling Intensiv jord- Låg 0,8 1 0,95 borealt torrt bearbetning Medel 0,8 1 1 klimat Hög, med 0,8 1 1,37 stallgödsel
Hög, utan 0,8 1 1,04 stallgödsel
Reducerad Låg 0,8 1,02 0,95 jord- Medel 0,8 1,02 1 bearbetning Hög, med 0,8 1,02 1,37 stallgödsel
Hög, utan 0,8 1,02 1,04 stallgödsel
Ingen jord- Låg 0,8 1,1 0,95 bearbetning Medel 0,8 1,1 1
Hög, med 0,8 1,1 1,37 stallgödsel
Hög, utan 0,8 1,1 1,04 stallgödsel
Tempererat/ Odling Intensiv jord- Låg 0,69 1 0,92 borealt bearbetning Medel 0,69 1 1
Hög, med 0,69 1 1,44 stallgödsel
Hög, utan 0,69 1 1,11 stallgödsel
Reducerad Låg 0,69 1,08 0,92 jord- Medel 0,69 1,08 1 bearbetning Hög, med 0,69 1,08 1,44 stallgödsel
Hög, utan 0,69 1,08 1,11 stallgödsel
Ingen jord- Låg 0,69 1,15 0,92 bearbetning Medel 0,69 1,15 1
Hög, med 0,69 1,15 1,44 stallgödsel
Hög, utan 0,69 1,15 1,11 72 stallgödsel
Sida 9 av 26
Klimat Mark Skötsel Tillförsel FLU FMG FI region använd ning (FMG) (FI) (FLU)
Tropiskt Odling Intensiv jord- Låg 0,58 1 0,95 torrt klimat bearbetning Medel 0,58 1 1
Hög, med 0,58 1 1,37 stallgödsel
Hög, utan 0,58 1 1,04 stallgödsel
Reducerad Låg 0,58 1,09 0,95 jordbearbetning Medel 0,58 1,09 1
Hög, med 0,58 1,09 1,37 stallgödsel
Hög, utan 0,58 1,09 1,04 stallgödsel
Ingen jord- Låg 0,58 1,17 0,95 bearbetning Medel 0,58 1,17 1
Hög, med 0,58 1,17 1,37 stallgödsel
Hög, utan 0,58 1,17 1,04 stallgödsel
Tropiskt Odling Intensiv jord- Låg 0,48 1 0,92 fuktigt/vått bearbetning klimat Medel 0,48 1 1
Hög, med 0,48 1 1,44 stallgödsel
Hög, utan 0,48 1 1,11 stallgödsel
Reducerad Låg 0,48 1,15 0,92 jordbearbetning Medel 0,48 1,15 1
Hög, med 0,48 1,15 1,44 stallgödsel
Hög, utan 0,48 1,15 1,11 stallgödsel
Ingen jord- Låg 0,48 1,22 0,92 bearbetning Medel 0,48 1,22 1
Hög, med 0,48 1,22 1,44 stallgödsel
Hög, utan 0,48 1,22 1,11 stallgödsel
STEMFS Sida 10 av 26
2021:7
Klimat Mark Skötsel Tillförsel FLU FMG FI region använd ning (FMG) (FI) (FLU)
Tropiskt Odling Intensiv jord- Låg 0,64 1 0,94 bergs klimat bearbetning Medel 0,64 1 1
Hög, med 0,64 1 1,41 stallgödsel
Hög, utan 0,64 1 1,08 stallgödsel
Reducerad Låg 0,64 1,09 0,94 jordbearbetning Medel 0,64 1,09 1
Hög, med 0,64 1,09 1,41 stallgödsel
Hög, utan 0,64 1,09 1,08 stallgödsel
Ingen jord- Låg 0,64 1,16 0,94 bearbetning Medel 0,64 1,16 1
Hög, med 0,64 1,16 1,41 stallgödsel
Hög, utan 0,64 1,16 1,08 stallgödsel
Sida 11 av 26
I tabell B3 finns vägledning för val av lämpliga värden i tabellerna B2 och B4.
Tabell B3. Vägledning om skötsel och tillförsel för åkermark och fleråriga grödor
| Skötsel/tillförsel | Vägledning |
|---|---|
| Intensiv jordbearbetning | Betydande markpåverkan med intensiv (full vändning av jorden) eller frekvent (inom ett år) jord-bearbetning. Vid planteringstidpunkten är endast en liten andel (t.ex. < 30 %) täckt av rester. |
| Reducerad jordbearbetning | Primär och/eller sekundär jordbearbetning men med reducerad markpåverkan (oftast på litet djup och utan full vändning av jorden); resulterande yta är i regel täckt med över 30 % rester vid sådd. |
| Ingen jordbearbetning | Direktsådd utan primär jordbearbetning, med endast minimal markpåverkan inom såddområdet. Typiskt används herbicider för ogräsbekämpning. |
| Låg | Låg återförsel av rester på grund av avlägsnande av rester (uppsamling eller bränning), frekvent helträda, produktion av grödor som ger liten mängd rester (t.ex. grönsaker, tobak, bomull), ingen mineralgödsel eller inga kvävefixerande grödor. |
| Medel | Representativ för ettåriga odlingar med spannmål där alla odlingsrester återförs till åkern. Om resterna avlägsnas tillförs kompletterande organiskt material (t.ex. stallgödsel). Likaså krävs mineralgödsel eller kvävefixerande grödor i växelbruk. |
| Hög, med stallgödsel | Representerar betydligt högre koltillförsel i jämförelse med odlingssystem med medelhög koltillförsel, på grund av ytterligare regelbunden tillförsel av stallgödsel. |
| Hög, utan stallgödsel | Representerar betydligt högre tillförsel av skörderester jämfört med odlingssystem med medelhög koltillförsel, på grund av tilläggsmetoder såsom produktion av grödor som ger hög resthalt, användning av gröngödsel, täckgrödor, träda med återvegetation, bevattning, frekvent användning av perenna gräsväxter i växtföljd med ettåriga grödor, men utan stallgödsel (se raden ovan). 75 |
STEMFS Sida 12 av 26
2021:7 B7.2 Fleråriga grödor
Tabell B4. Faktorer för fleråriga grödor, dvs. grödor vars stam i regel inte skördas årligen, såsom skottskog med kort omloppstid och oljepalm
Klimat Mark Skötsel Tillförsel FLU FMG FI region använd ning (FMG) (FI) (FLU)
Tempererat/ Odling Intensiv Låg 1 1 0,95 borealt torrt jordklimat bearbetning Medel 1 1 1 Hög, med 1 1 1,37 stallgödsel Hög, utan 1 1 1,04 stallgödsel
| Reducerad Låg jordbearbetning Medel | 1 1,02 0,95 1 1,02 1 |
| Hög, med stallgödsel | 1 1,02 1,37 |
| Hög, utan stallgödsel | 1 1,02 1,04 |
| Ingen jord- Låg bearbetning Medel | 1 1,1 0,95 1 1,1 1 |
| Hög, med stallgödsel | 1 1,1 1,37 |
| Hög, utan stallgödsel | 1 1,1 1,04 |
Sida 13 av 26
Klimat Mark Skötsel Tillförsel FLU FMG FI region använd ning (FMG) (FI) (FLU)
Tempererat/ Odling Intensiv Låg 1 1 0,92 borealt jord- Medel 1 1 1 bearbetning Hög, med 1 1 1,44 stallgödsel
Hög, utan 1 1 1,11 stallgödsel
| Reducerad Låg jord- Medel bearbetning | 1 1,08 0,92 1 1,08 1 |
| Hög, med stallgödsel | 1 1,08 1,44 |
| Hög, utan stallgödsel | 1 1,08 1,11 |
| Ingen jord- Låg bearbetning Medel | 1 1,15 0,92 1 1,15 1 |
| Hög, med stallgödsel | 1 1,15 1,44 |
| Hög, utan stallgödsel | 1 1,15 1,11 |
Tropiskt Odling Intensiv Låg 1 1 0,95 torrt klimat jordbearbetning Medel 1 1 1
Hög, med 1 1 1,37 stallgödsel
Hög, utan 1 1 1,04 stallgödsel
| Reducerad Låg jordbearbetning Medel | 1 1,09 0,95 1 1,09 1 |
| Hög, med stallgödsel | 1 1,09 1,37 |
| Hög, utan stallgödsel | 1 1,09 1,04 |
| Ingen jord- Låg bearbetning Medel | 1 1,17 0,95 1 1,17 1 |
| Hög, med stallgödsel | 1 1,17 1,37 |
| Hög, utan stallgödsel | 1 1,17 1,04 77 |
STEMFS Sida 14 av 26
2021:7
Klimat Mark Skötsel Tillförsel FLU FMG FI region använd ning (FMG) (FI) (FLU)
Tropiskt Odling Intensiv Låg 1 1 0,92 fuktigt/vått jord- Medel 1 1 1 klimat bearbetning Hög, med 1 1 1,44 stallgödsel
Hög, utan 1 1 1,11 stallgödsel
| Reducerad Låg jord- Medel bearbetning | 1 1,15 0,92 1 1,15 1 |
| Hög, med stallgödsel | 1 1,15 1,44 |
| Hög, utan stallgödsel | 1 1,15 1,11 |
| Ingen jord- Låg bearbetning Medel | 1 1,22 0,92 1 1,22 1 |
| Hög, med stallgödsel | 1 1,22 1,44 |
| Hög, utan stallgödsel | 1 1,22 1,11 |
Tropiskt Odling Intensiv Låg 1 1 0,94 bergsklimat jord- Medel 1 1 1 bearbetning Hög, med 1 1 1,41 stallgödsel
Hög, utan 1 1 1,08 stallgödsel
| Reducerad Låg jord- Medel bearbetning | 1 1,09 0,94 1 1,09 1 |
| Hög, med stallgödsel | 1 1,09 1,41 |
| Hög, utan stallgödsel | 1 1,09 1,08 |
| Ingen jord- Låg bearbetning Medel | 1 1,16 0,94 1 1,16 1 |
| Hög, med stallgödsel | 1 1,16 1,41 |
| Hög, utan stallgödsel | 1 1,16 1,08 |
I tabell B3 i punkt B7.1 finns vägledning för val av lämpliga värden i tabell B4.
Sida 15 av 26
B7.3 Gräsmark
Tabell B5. Faktorer för gräsmark, inklusive savanner
Klimatregion Mark an vänd ning Skötsel Tillförsel FLU FMG FI (FLU) (FMG) (FI)
Tempererat/ Gräsmark Förbättrad Medel 1 1,14 1 borealt torrt Hög 1 1,14 1,11 klimat Minimal skötsel Medel 1 1 1 Måttligt skadad Medel 1 0,95 1 Allvarligt skadad Medel 1 0,7 1 Tempererat/ Gräsmark Förbättrad Medel 1 1,14 1 borealt Hög 1 1,14 1,11 Minimal skötsel Medel 1 1 1 Måttligt skadad Medel 1 0,95 1 Allvarligt skadad Medel 1 0,7 1 Tropiskt torrt Gräsmark Förbättrad Medel 1 1,17 1 klimat Hög 1 1,17 1,11 Minimal skötsel Medel 1 1 1 Måttligt skadad Medel 1 0,97 1 Allvarligt skadad Medel 1 0,7 1 Tropiskt Savann Förbättrad Medel 1 1,17 1 fuktigt/vått Hög 1 1,17 1,11 klimat Minimal skötsel Medel 1 1 1 Måttligt skadad Medel 1 0,97 1 Allvarligt skadad Medel 1 0,7 1 Tropiskt torrt Gräsmark Förbättrad Medel 1 1,16 1 bergsklimat Hög 1 1,16 1,11 Minimal skötsel Medel 1 1 1 Måttligt skadad Medel 1 0,96 1 Allvarligt skadad Medel 1 0,7 1
STEMFS Sida 16 av 26
2021:7
I tabell B6 finns vägledning för val av lämpliga värden i tabell B5.
Tabell B6. Vägledning om skötsel och tillförsel för gräsmark
Skötsel/tillförsel Vägledning
| Förbättrad | Representerar gräsmark som förvaltas på ett hållbart sätt med måttligt betestryck och som är föremål för minst en förbättring (t.ex. gödsling, bättre artval, bevattning). |
| Minimal skötsel | Representerar oskadad och hållbart förvaltad gräsmark, men utan betydande skötselförbättringar. |
| Måttligt skadad | Representerar överbetad eller måttligt skadad gräsmark med något reducerad produktivitet (i förhållande till den ursprungliga eller minimalt skötta gräsmarken) och som inte får tillförsel genom skötsel. |
| Allvarligt skadad | Innebär svår långvarig förlust av produktivitet och vegetationstäcke, på grund av svåra mekaniska skador på vegetationen och/eller svår jorderosion. |
| Medel | Gäller om ingen ytterligare tillförsel har gjorts genom skötsel. |
| Hög | Gäller för förbättrad gräsmark där ytterligare tillförsel/ förbättring har gjorts (en eller flera) genom skötsel (utöver det som krävs för klassificering som förbättrad gräsmark). |
B7.4 Skogsmark
Tabell B7. Faktorer för skogsmark med krontäckning på minst 10 %
Klimatregion Mark Skötsel Tillförsel FLU FMG FI användning (FMG) (FI) (FLU)
| Alla | Naturskog Ej tillämpligt (*) Ej tillämpligt 1 (oskadad) |
| Alla | Skogsbruk Alla Alla 1 1 1 |
| Tropiskt fuktigt/vått klimat | Svedjebruk Ej tillämpligt Ej tillämpligt 0,64 – kort träda Svedjebruk Ej tillämpligt Ej tillämpligt 0,8 – lång träda |
| Tempererat/ borealt torrt/ fuktigt klimat | Svedjebruk Ej tillämpligt Ej tillämpligt 1 – kort träda Svedjebruk Ej tillämpligt Ej tillämpligt 1 – lång träda |
| (*) I dessa fall ska F håll SOC kan följande formel användas: SOC = SOC | MG och FI inte tillämpas, och för beräkning av organiskt kolinne- ST×FLU |
Sida 17 av 26
I tabell B8 finns vägledning för val av lämpliga värden i tabell B7.
Tabell B8. Vägledning om markanvändning för skogsmark
Skötsel/tillförsel Vägledning
Naturskog Representerar naturskog eller långvarigt, oskadad och hållbart (oskadad) brukad skog. Svedjebruk Permanent svedjebruk, där tropisk skog eller skogsmark röjs för plantering av ettåriga grödor för en kort period (t.ex. 3–5 år) och sedan får växa igen. Kort träda Representerar situationer där skogsvegetationen återhämtar sig till mogen eller nära mogen status innan den röjs på nytt för användning som odlingsmark. Lång träda Representerar situationer där skogsvegetationen inte återhämtar sig innan den röjs på nytt.
B8. VÄRDEN FÖR KOLLAGER I VEGETATION OVAN OCH UNDER JORD
För CVEG eller R kan man använda de ungefärliga värden som anges i denna punkt.
B8.1 Åkermark
Tabell B9. Vegetationsvärden för åkermark (allmänna)
Klimatregion CVEG (ton kol per hektar)
Alla 0
STEMFS Sida 18 av 26
2021:7
Tabell B10. Vegetationsvärden för sockerrör (specifika)
Område Klimat region Ekologisk Kontinent CVEG zon (ton kol per hektar)
Tropiskt Tropiskt torrt klimat Tropisk Afrika 4,2 torrskog Asien 4 (kontinent, öar)
Tropisk Asien 4 buskmark (kontinent, öar)
Tropiskt fuktigt Tropisk Afrika 4,2 klimat fuktig lövfällande Central- och 5 skog Sydamerika
Tropiskt vått klimat Tropisk Asien 4 regnskog (kontinent, öar)
Central- och 5 Sydamerika
Subtropiskt Varm temp ererat torrt Subtropisk Nordamerika 4,8 klimat stäpp
Varm temp ererat Subtropisk Central- och 5 fuktigt klimat fuktskog Sydamerika Nordamerika 4,8
B8.2. Fleråriga grödor, dvs. grödor vars stam i regel inte skördas årligen, såsom skottskog med kort omloppstid och oljepalm
Tabell B11. Vegetationsvärden för fleråriga grödor (allmänna)
| Klimatregion | CVEG (ton kol per hektar) |
|---|---|
| Tempererat klimat (alla fuktvarianter) | 43,2 |
| Tropiskt torrt klimat | 6,2 |
| Tropiskt fuktigt klimat | 14,4 |
| Tropiskt vått klimat | 34,3 |
Sida 19 av 26
Tabell B12. Vegetationsvärden för vissa fleråriga grödor
Klimatregion Typ av gröda CVEG (ton kol per hektar)
Alla Kokosnöt 75
| Jatropha | 17,5 |
| Jojoba | 2,4 |
| Oljepalm | 60 |
B8.3. Gräsmark
Tabell B13. Vegetationsvärden för gräsmark med undantag för buskmark (allmänna)
| Klimatregion | CVEG (ton kol per hektar) |
|---|---|
| Borealt torrt och vått klimat | 4,3 |
| Kalltempererat torrt klimat | 3,3 |
| Kalltempererat vått klimat | 6,8 |
| Varmtempererat torrt klimat | 3,1 |
| Varmtempererat vått klimat | 6,8 |
| Tropiskt torrt klimat | 4,4 |
| Tropiskt fuktigt och vått klimat | 8,1 |
Tabell B14. Vegetationsvärden för miscanthus (specifika)
Område Klimatregion Ekologisk zon Kontinent CVEG (ton kol per hektar)
Subtropiskt Varmtemp- Subtropisk torrskog Europa 10 ererat torrt Nordamerika 14,9 klimat Subtropisk stäpp Nordamerika 14,9
STEMFS Sida 20 av 26
2021:7
Tabell B15. Vegetationsvärden för buskmark, dvs. mark där vegetationen domineras av vedväxter lägre än 5 meter utan tydlig trädkaraktär
Område Kontinent CVEG (ton kol per hektar)
Tropiskt Afrika 46
| Nord- och Sydamerika | 53 |
| Asien (kontinent) | 39 |
| Asien (öar) | 46 |
| Australien | 46 |
Subtropiskt Afrika 43
| Nord- och Sydamerika | 50 |
| Asien (kontinent) | 37 |
| Europa | 37 |
| Asien (öar) | 43 |
Tempererat Globalt 7,4
B8.4. Skogsmark
Tabell B16. Vegetationsvärden för skogsmark (utom skogsplanteringar) med krontäckning mellan 10 % och 30 %
Område Ekologisk Kontinent CVEG R zon (ton kol per hektar)
Tropiskt Tropisk Afrika 40 0,37
| regnskog Nord- och Sydamerika | 39 0,37 |
| Asien (kontinent) | 36 0,37 |
| Asien (öar) | 45 0,37 |
| Tropisk Afrika fuktskog Nord- och Sydamerika | 30 0,24 26 0,24 |
| Asien (kontinent) | 21 0,24 |
| Asien (öar) | 34 0,24 |
| Tropisk Afrika torrskog Nord- och Sydamerika | 14 0,28 25 0,28 |
| Asien (kontinent) | 16 0,28 |
| Asien (öar) | 19 0,28 |
| Tropiska Afrika bergssystem Nord- och Sydamerika | 13 0,24 17 0,24 |
| Asien (kontinent) | 16 0,24 |
| Asien (öar) | 26 0,28 |
Sida 21 av 26
Område Ekologisk Kontinent CVEG R zon (ton kol per hektar)
Subtropiskt Subtropisk Nord- och Sydamerika 26 0,28
| fuktskog Asien (kontinent) | 22 0,28 |
| Asien (öar) | 35 0,28 |
| Subtropisk Afrika torrskog Nord- och Sydamerika | 17 0,28 26 0,32 |
| Asien (kontinent) | 16 0,32 |
| Asien (öar) | 20 0,32 |
| Subtropisk Afrika stäpp Nord- och Sydamerika | 9 0,32 10 0,32 |
| Asien (kontinent) | 7 0,32 |
| Asien (öar) | 9 0,32 |
Tempererat Tempererad Europa 14 0,27
| oceansk Nordamerika skog Nya Zeeland | 79 0,27 43 0,27 |
| Sydamerika | 21 0,27 |
| Tempererad Asien, Europa (> 20 år) kontinental Asien, Europa (> 20 år) skog Nord- och Sydamerika (> 20 år) | 2 0,27 14 0,27 7 0,27 |
| Nord- och Sydamerika (> 20 år) | 16 0,27 |
| Tempererade Asien, Europa (> 20 år) bergssystem Asien, Europa (> 20 år) | 12 0,27 16 0,27 |
| Nord- och Sydamerika (> 20 år) | 6 0,27 |
| Nord- och Sydamerika (> 20 år) | 6 0,27 |
Borealt Boreal Asien, Europa, Nordamerika 12 0,24 barrskog
Boreal Asien, Europa, Nordamerika 0 0,24 tundraskog (> 20 år) Asien, Europa, Nordamerika 2 0,24 (> 20 år)
Boreala Asien, Europa, Nordamerika 2 0,24 bergssystem (> 20 år) Asien, Europa, Nordamerika 6 0,24 (> 20 år)
STEMFS Sida 22 av 26
2021:7
Tabell B17. Vegetationsvärden för skogsmark (utom skogsplanteringar) med krontäckning över 30 %
Område Ekologisk Kontinent CVEG zon (ton kol per hektar)
Tropiskt Tropisk Afrika 204
| regnskog Nord- och Sydamerika | 198 |
| Asien (kontinent) Asien (öar) | 185 230 |
| Tropisk Afrika fuktig Nord- och Sydamerika lövfällande Asien (kontinent) Asien (öar) | 156 133 110 174 |
| Tropisk Afrika torrskog Nord- och Sydamerika | 77 131 |
| Asien (kontinent) Asien (öar) | 83 101 |
| Tropiska Afrika bergssystem Nord- och Sydamerika | 77 94 |
| Asien (kontinent) Asien (öar) | 88 130 |
| Subtropiskt Subtropisk Nord- och Sydamerika fuktskog Asien (kontinent) | 132 109 |
| Asien (öar) | 173 |
| Subtropisk Afrika torrskog Nord- och Sydamerika | 88 130 |
| Asien (kontinent) Asien (öar) | 82 100 |
| Subtropisk Afrika stäpp Nord- och Sydamerika | 46 53 |
| Asien (kontinent) | 41 |
| Asien (öar) | 47 |
| Tempererat Tempererad Europa oceansk skog Nordamerika | 84 406 |
| Nya Zeeland Sydamerika | 227 120 |
| Tempererad Asien, Europa (> 20 år) kontinental Asien, Europa (> 20 år) skog Nord- och Sydamerika (> 20 år) Nord- och Sydamerika (> 20 år) | 27 87 51 93 |
| Tempererade Asien, Europa (> 20 år) bergssystem Asien, Europa (> 20 år) | 75 93 |
| Nord- och Sydamerika (> 20 år) Nord- och Sydamerika (> 20 år) | 45 93 |
Sida 23 av 26
Område Ekologisk Kontinent CVEG zon (ton kol per hektar)
Borealt Boreal Asien, Europa, Nordamerika 53 barrskog
Boreal Asien, Europa, Nordamerika (> 20 år) 26 tundraskog Asien, Europa, Nordamerika (> 20 år) 35
Boreala Asien, Europa, Nordamerika (> 20 år) 32 bergssystem Asien, Europa, Nordamerika (> 20 år) 53
Tabell B18. Vegetationsvärden för skogsplanteringar
Område Ekologisk Kontinent CVEG R zon (ton kol per hektar)
Tropisk Tropisk Afrika lövträd > 20 år 87 0,24 regnskog Afrika lövträd ≤ 20 år 29 0,24 Afrika Pinus sp. > 20 år 58 0,24 Afrika Pinus sp. ≤ 20 år 17 0,24 Amerika Eucalyptus sp. 58 0,24 Amerika Pinus sp. 87 0,24 Amerika Tectona grandis 70 0,24 Amerika övriga lövträd 44 0,24 Asien lövträd 64 0,24 Asien övriga 38 0,24 Tropisk Afrika lövträd > 20 år 44 0,24 fuktig Afrika lövträd ≤ 20 år 23 0,24 lövfällande Afrika Pinus sp. > 20 år 35 0,24 skog Afrika Pinus sp. ≤ 20 år 12 0,24 Amerika Eucalyptus sp. 26 0,24 Amerika Pinus sp. 79 0,24 Amerika Tectona grandis 35 0,24 Amerika övriga lövträd 29 0,24 Asien lövträd 52 0,24 Asien övriga 29 0,24
STEMFS Sida 24 av 26
2021:7
Område Ekologisk Kontinent CVEG R zon (ton kol per hektar)
Tropisk Tropisk Afrika lövträd > 20 år 21 0,28 torrskog Afrika lövträd ≤ 20 år 9 0,28 Afrika Pinus sp. > 20 år 18 0,28 Afrika Pinus sp. ≤ 20 år 6 0,28 Amerika Eucalyptus sp. 27 0,28 Amerika Pinus sp. 33 0,28 Amerika Tectona grandis 27 0,28 Amerika övriga lövträd 18 0,28 Asien lövträd 27 0,28 Asien övriga 18 0,28 Tropisk Afrika lövträd 6 0,27 buskmark Afrika Pinus sp. > 20 år 6 0,27 Afrika Pinus sp. ≤ 20 år 4 0,27 Amerika Eucalyptus sp. 18 0,27 Amerika Pinus sp. 18 0,27 Amerika Tectona grandis 15 0,27 Amerika övriga lövträd 9 0,27 Asien lövträd 12 0,27 Asien övriga 9 0,27 Tropiska Afrika lövträd > 20 år 31 0,24 bergssystem Afrika lövträd ≤ 20 år 20 0,24 Afrika Pinus sp. > 20 år 19 0,24 Afrika Pinus sp. ≤ 20 år 7 0,24 Amerika Eucalyptus sp. 22 0,24 Amerika Pinus sp. 29 0,24 Amerika Tectona grandis 23 0,24 Amerika övriga lövträd 16 0,24 Asien lövträd 28 0,24 Asien övriga 15 0,24
Sida 25 av 26
Område Ekologisk Kontinent CVEG R zon (ton kol per hektar)
Subtropiskt Subtropisk Amerika Eucalyptus sp. 42 0,28 fuktskog Amerika Pinus sp. 81 0,28 Amerika Tectona grandis 36 0,28 Amerika övriga lövträd 30 0,28 Asien lövträd 54 0,28 Asien övriga 30 0,28 Subtropisk Afrika lövträd > 20 år 21 0,28 torrskog Afrika lövträd ≤ 20 år 9 0,32 Afrika Pinus sp. > 20 år 19 0,32 Afrika Pinus sp. ≤ 20 år 6 0,32 Amerika Eucalyptus sp. 34 0,32 Amerika Pinus sp. 34 0,32 Amerika Tectona grandis 28 0,32 Amerika övriga lövträd 19 0,32 Asien lövträd 28 0,32 Asien övriga 19 0,32 Subtropisk Afrika lövträd 6 0,32 stäpp Afrika Pinus sp. ≤ 20 år 5 0,32 Amerika Eucalyptus sp. 19 0,32 Amerika Pinus sp. 19 0,32 Amerika Tectona grandis 16 0,32 Amerika övriga lövträd 9 0,32 Asien lövträd > 20 år 25 0,32 Asien lövträd ≤ 20 år 3 0,32 Asien barrträd > 20 år 6 0,32 Asien barrträd ≤ 20 år 34 0,32 Subtropiskt Subtropiska Afrika lövträd > 20 år 31 0,24 bergssystem Afrika lövträd ≤ 20 år 20 0,24 Afrika Pinus sp. > 20 år 19 0,24 Afrika Pinus sp. ≤ 20 år 7 0,24 Amerika Eucalyptus sp. 22 0,24 Amerika Pinus sp. 34 0,24 Amerika Tectona grandis 23 0,24 Amerika övriga lövträd 16 0,24 Asien lövträd 28 0,24 Asien övriga 15 0,24
STEMFS Sida 26 av 26
2021:7
Område Ekologisk Kontinent CVEG R zon (ton kol per hektar)
Temperera Tempererad Asien, Europa lövskog > 20 år 60 0,27 oceansk Asien, Europa lövskog ≤ 20 år 9 0,27 skog Asien, Europa barrskog > 20 år 60 0,27 Asien, Europa barrskog ≤ 20 år 12 0,27 Nordamerika 52 0,27 Nya Zeeland 75 0,27 Sydamerika 31 0,27 Tempererad Asien, Europa lövskog > 20 år 60 0,27 kontinental Asien, Europa lövskog ≤ 20 år 4 0,27 skog Asien, Europa barrskog > 20 år 52 0,27 Asien, Europa barrskog ≤ 20 år 7 0,27 Nordamerika 52 0,27 Sydamerika 31 0,27 Boreal Asien, Europa > 20 år 12 0,24 barrskog Asien, Europa ≤ 20 år 1 0,24 Nordamerika 13 0,24 Boreal Asien, Europa > 20 år 7 0,24 tundraskog Asien, Europa ≤ 20 år 1 0,24 Nordamerika 7 0,24
Bilaga 10, Sida 1 av 1
Utsläpp på grund av indirekt ändring av markanvändning
Del A. Preliminära beräknade utsläpp som orsakas genom indirekt ändring av markanvändning till följd av de råvaror som används för produktion av biodrivmedel och flytande biobränslen (g CO2eq/MJ)
Råvarugrupp Medelvärde Interpercentilt intervall härlett från känslighetsanalysen
28
| Stärkelserika grödor 12 | 8 till 16 |
| Socker 13 | 4 till 17 |
| Oljegrödor 55 | 33 till 66 |
Del B. Biodrivmedel för vilka utsläppen på grund av indirekt ändring av mark använd ning anses vara noll
Biodrivmedel som produceras av följande råvarukategorier kommer att anses ge upphov till nollutsläpp på grund av indirekt ändring av markanvändning: 1. De råvaror som inte anges i del A i denna bilaga. 2. Råvaror vars produktion har lett till direkt ändrad markanvändning, dvs. en övergång från en av följande markkategorier som används av IPCC, dvs. skogsmark, gräsmark, våtmark, bebyggelse och annan mark till åkermark eller jordbruksmark för fleråriga grödor . I sådana fall ska ett värde för utsläpp till följd av direkt ändrad markanvändning (el) beräknas i enlighet med 7 kap. 7 §.
Stärkelserika grödor är spannmål (oavsett om det enbart är sädeskornen eller hela växten, till exempel vad gäller majs, som används), rotfrukter (till exempel potatis, jordärtskocka, sötpotatis, maniok och jams) och stamknölar (till exempel taro). Åkermark och jordbruksmark för fleråriga grödor ska betraktas som en och samma markanvändning.
STEMFS Bilaga 11, 2021:7 Sida 1 av 1
Råvaror för avancerade biodrivmedel
Del A. Bränsleråvaror för produktion av biogas för transport och avancerade biodrivmedel, vars bidrag till de minimiandelar som avses i artikel 25.1 Förnybartdirektivet första och fjärde styckena får anses vara två gånger så stort som deras energiinnehåll.
a. Alger, om de odlas på land i dammar eller fotobioreaktorer. b. Biomassafraktioner av blandat kommunalt avfall, men inte sådant källsorterat hushållsavfall som omfattas av återvinningsmålen enligt artikel 11.2 a i direktiv 2008/98/EG. c. Biologiskt avfall såsom det definieras i artikel 3.4 i direktiv 2008/98/EG från privata hushåll som omfattas av separat insamling i enlighet med definitionen i artikel 3.11 i det direktivet. d. Biomassafraktioner av industriellt avfall som inte lämpar sig för användning i livsmedels- och foderkedjan, inklusive material från detalj- och parti handeln, den jordbruksbaserade livsmedelsindustrin samt fiske och vattenbruks näringen och med undantag för de bränsleråvaror som förtecknas i del B i denna bilaga. e. Halm. f. Stallgödsel och avloppsslam. g. Avloppsslam från palmoljeframställning och tomma palmfruktsklasar. h. Tallbeck. i. Råglycerin. j. Bagass. k. Press- och jäsningsrester från vinframställning. l. Nötskal. m. Agnar. n. Kolvar som rensats från majskornen. o. Biomassafraktioner av avfall och rester från skogsbruk och skogs baserad industri såsom bark, grenar, förkommersiell gallring, blad, barr, träd toppar, sågspån, kutterspån, svartlut, brunlut, fiberslam, lignin och tallolja. p. Annan cellulosa från icke-livsmedel. q. Annat material som innehåller både cellulosa och lignin, utom sågtimmer och fanerstockar.
Del B. Bränsleråvaror för produktion av biodrivmedel och biogas för transport, vars bidrag till den minimiandel som avses i artikel 25.1 Förnybartdirektivet första stycket ska begränsas och får anses vara två gånger så stort som deras energiinnehåll.
a. Använd matolja. b. Animaliska fetter som klassificeras enligt kategorierna 1 och 2 i enlighet med förordning (EG) nr 1069/2009.