Föreskrifter om ändring i Universitets- och högskolerådets föreskrifter (UHRFS 2013:1) om grundläggande behörighet och urval

Grundläggande behörighet har den som har de nödvändiga kompetenser som enligt 7 kap. 5 § högskoleförordningen (1993:100) krävs för att tillgodogöra sig högskoleutbildning på grundnivå. Kompetenserna kan bestå av såväl erfarenhetsbaserade som teoretiska kunskaper och förmågor. Av 2–10 §§ i dessa föreskrifter framgår vad som avses med sådana kompetenser. Den sökande ska kunna visa kunskaper och förmågor på en fördjupad nivå som relaterar till frågeställningar inom samhälls- eller yrkesliv, eller inom ett studieområde. Det ska göras en helhetsbedömning av den sökandes samtliga kompetenser vid tillämpningen av 2–10 §§.

Skriftlig och muntlig förmåga i svenska

Med skriftlig och muntlig förmåga i svenska avses förmåga att på svenska 1. skriva på ett tydligt och välstrukturerat sätt, med anpassning till syfte, mottagare och situation, 2. tala flytande, tydligt och välstrukturerat, med anpassning till syfte, mottagare och situation, och 3. muntligt och skriftligt kunna redogöra, diskutera och kommentera innehåll och detaljer från en muntlig och skriftlig framställning. Förmågan ska avse dels muntliga framställningar, såsom föredrag, dels skriftliga framställningar i form av komplexa och formella texter som är på en fördjupad nivå inom ett arbets- eller studieområde. Den sökande ska ha ett tillräckligt stort ordförråd så att han eller hon kan skriva och tala varierat och med precision. Grammatik och uttal ska vara på en sådan hög nivå att fel sällan sker.

Läs- och hörförståelse i svenska

Med läs- och hörförståelse i svenska avses förmåga att på svenska 1. kunna läsa och förstå längre texter inom olika genrer, hitta kärnan i en större textmängd samt göra en sammanfattning av det väsentliga i texten, och 2. förstå och tolka talad svenska i högt tempo vid muntliga framställningar, såsom föreläsningar och debatter. Ordförrådet ska vara så omfattande och den grammatiska behärskningen på en sådan nivå att det inte krävs någon större ansträngning att förstå talad och skriven svenska.

Med skriftlig och muntlig förmåga i engelska avses förmåga att på engelska 1. kommunicera på ett relativt obehindrat, varierat, begripligt och strukturerat sätt i skriftlig och muntlig framställning, med viss anpassning till syfte, mottagare och situation, och 2. skriftligt och muntligt kunna redogöra, diskutera, kommentera innehåll och detaljer från en muntlig eller skriftlig framställning.

Förmågan ska avse dels muntliga framställningar, såsom till exempel föredrag, dels skriftliga framställningar i form av komplexa och formella texter inom relativt kända ämnesområden. Den sökande ska ha ett tillräckligt stort ordförråd så att han eller hon kan skriva och tala tydligt och detaljerat. Färdigheterna i grammatik ska vara på en sådan nivå att misstag sällan sker eller utgör ett hinder för den skriftliga och muntliga förmågan. För muntlig förmåga gäller det även uttal.

Läs- och hörförståelse i engelska

Med läs- och hörförståelse i engelska avses förmåga att på engelska 1. förstå huvudsakligt innehåll och uppfatta tydliga detaljer i talad engelska i relativt högt tempo vid muntliga framställningar såsom föreläsningar och diskussioner inom relativt kända ämnesområden, och 2. kunna läsa och förstå längre texter, hitta kärnan i en större textmängd samt göra en sammanfattning av det väsentliga i texten. Ordförrådet ska vara tillräckligt omfångsrikt och den grammatiska färdigheten på en sådan nivå att missförstånd sällan sker eller utgör ett hinder för att förstå huvudinnehållet i talad och skriven engelska.

Med ett vetenskapligt förhållningssätt avses förmåga att 1. samla, sovra och sammanställa information från olika källor och med utgångspunkt från den skriva enklare texter eller producera ett arbete som följer en struktur och form som används inom olika yrkesoch ämnesområden, 2. tänka kritiskt, göra systematiska iakttagelser, ompröva antaganden och föra logiska resonemang, 3. kritiskt värdera och kunna urskilja fakta, värderingar och logiska resonemang i olika typer av källor, 4. kritiskt granska statistiska metoder och resultat så att de används och presenteras på ett icke vilseledande sätt, exempelvis i diagram och tabeller, och 5. kunna tillämpa citat- och referatteknik.

Med förmåga att kunna belysa frågor ur flera perspektiv avses att 1. vara medveten om att det finns flera perspektiv, och 2. kunna formulera och besvara frågeställningar utifrån olika synvinklar.

Med problemlösningsförmåga avses förmåga att 1. använda relevanta begrepp, modeller, material och metoder inom ett område för att identifiera och definiera olika typer av problem, 2. ta fram olika problemlösningar, utvärdera dem och omsätta den valda lösningen i praktisk handling, 3. använda relevanta matematiska begrepp och metoder i beräkningar och problemlösning, med och utan digitala verktyg, och 4. lösa enkla problem med hjälp av matematik där analys av data, strategier och rimlighet i resultat ingår.

Med förmåga att kunna dra slutsatser och argumentera för dessa avses förmåga att 1. diskutera lösningar på komplexa problem, dra slutsatser och motivera ställningstaganden med välgrundade argument såväl skriftligen som muntligen, 2. se mönster och uttrycka generella samband för att kunna tillämpa, förstå och utvärdera matematiska modeller, och 3. presentera, förklara och argumentera för lösningar på matematiska problem med hjälp av olika uttrycksformer, såsom bild, tabell, graf, formel och i handling, beroende på situation.

Med övrig kompetens som är nödvändig för att kunna tillgodogöra sig utbildning som påbörjas på grundnivå avses förmåga att 1. kommunicera och presentera sina kunskaper, bland annat med hjälp av digitala verktyg, 2. ta ansvar och initiativ, reflektera, organisera och genomföra uppgifter både självständigt och i samarbete med andra, och 3. självständigt följa instruktioner och utföra definierade uppgifter inom givna tidsramar.

Det behörighetsprov som ska genomföras enligt förordningen (2018:1510) om försöksverksamhet med behörighetsprov för tillträde till högskoleutbildning ska i tillämpliga delar beakta dessa föreskrifter i syfte att säkerställa en likvärdig kompetensnivå.

1. Denna författning träder i kraft den 1 januari 2022. 2. Denna författning ska tillämpas första gången vid antagning till utbildning på grundnivå som börjar efter den 31 maj 2022.

På Universitets- och högskolerådets vägnar

EINO ÖRNFELDT Erica Finnerman (Avdelningen för analys, främjande- och tillträdesfrågor)

Bilaga 2 Kurser som kan höja meritvärdet vid värdering av

text.