Inaktuell version

Väglag (1971:948)

(VägL)

Departement
Näringsdepartementet
Utfärdad
1971-12-10
Ändring införd
SFS 1971 i lydelse enligt SFS 2005:575
Källa
Regeringskansliets rättsdatabaser
Senast hämtad
2019-06-18

Allmänna bestämmelser

1 §  Denna lag gäller allmän väg.

[S2]Allmän väg är, förutom väg som anläggs enligt denna lag eller enligt lagen förändras till allmän, sådan för allmän samfärdsel upplåten väg som av ålder ansetts som allmän eller enligt äldre bestämmelser anlagts som eller förändrats till allmän och som vid denna lags ikraftträdande hålls av staten eller en kommun.

[S3]En väg upphör att vara allmän, när vägen dras in. Om en kommun är väghållare, upphör vägen att vara allmän, när den enligt plan- och bygglagen (1987:10) upplåts eller skall vara upplåten till allmänt begagnande som gata. Om en väg har upplåtits till allmänt begagnande som gata medan staten är väghållare, upphör vägen att vara allmän, när kommunen övertar väghållningen. Lag (1987:459).

2 §  Till väg hör vägbana och övriga väganordningar.

[S2]Anordning, som stadigvarande behövs för vägens bestånd, drift eller brukande och som kommit till stånd genom väghållarens försorg eller övertagits av denne, är väganordning. Väganordning är också sådan till väg ansluten brygga eller färja med färjläge som behövs för allmän samfärdsel eller annars kan antagas få synnerlig betydelse för det allmänna och som kommit till stånd genom väghållarens försorg eller övertagits av denne.

[S3]Regeringen kan föreskriva ytterligare villkor för att anordning, brygga eller färja skall räknas som väganordning. Lag (1981:861).

  • NJA 1983 s. 745:Vid byggande av en motorväg har en enskild väg fått dragas under motorvägen. För dränering av den enskilda vägen har en pumpanläggning installerats. Fråga vid förrättning enligt anläggningslagen (1973:1149) huruvida pumpanläggningen utgjorde väganordning till den enskilda vägen eller till motorvägen. 46 § anläggningslagen och 2 § väglagen (1971:948).

3 §  Vägområde utgöres av den mark, som tagits i anspråk för väganordning.

3 a §  Vid prövning av ärenden enligt denna lag skall 2-4 kap., 5 kap. 3 § och 16 kap. 5 §miljöbalken tillämpas. Upprättande av arbetsplan enligt denna lag skall därvid jämställas med meddelande av tillstånd enligt miljöbalken. Lag (1998:832).

Prop. 2009/10:184: Upprättande av arbetsplaner ska jämställas med meddelande av tillstånd enligt miljöbalken. Hänvisningen till 2 kap. miljöbalken innebär att de nya bestämmelserna i 2 kap. 7 § andra och tredje stycket miljöbalken även ska tillämpas på sådana arbetsplaner. Av propositionen Följdlagstiftning till ...

  • NJA 2004 s. 88:Arbetsplan som fastställts med stöd av väglagen har inte ansetts utgöra hinder mot enskild talan om förbud enligt MB mot anläggande av vägen. (Jfr NJA 1993 s. 645.)

Väghållning

4 §  Väghållning omfattar byggande av väg och drift av väg.

[S2]Vid väghållning skall tillbörlig hänsyn tas till enskilda intressen och till allmänna intressen, såsom trafiksäkerhet, miljöskydd, naturvård och kulturmiljö. En estetisk utformning skall eftersträvas. Lag (1998:803).

Prop. 1997/98:117: I paragrafens andra stycke har tillagts att en estetisk utformning skall eftersträvas vid väghållning, dvs. vid byggande och drift av väg. Ä ndringen har behandlats i avsnitt 6.3.1. Vidare har ordet kulturmiljövård bytts till kulturmiljö, som är det begrepp som numera används.

5 §  Staten är väghållare för allmänna vägar. Om det främjar en god och rationell väghållning får regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, besluta att en kommun skall vara väghållare inom kommunen. Beslutet kan begränsas till att avse vissa vägar eller vissa områden inom kommunen. Lag (1986:636).

6 §  Vägverket handhar väghållningen för statens räkning och har tillsyn över kommunernas väghållning.

[S2]Väghållningsmyndighet är, då staten är väghållare, den till Vägverket hörande regionala förvaltning som regeringen bestämmer och, då en kommun är väghållare, den kommunala nämnd som kommunfullmäktige utser därtill. Lag (1987:459).

7 §  Är staten väghållare inom ett område med detaljplan där kommunen är huvudman för allmänna platser, skall kommunen tillhandahålla den mark som behövs för väg inom området. Lag (1987:459).

8 §  Underlåter en kommun att bygga väg, för vars byggande utgått statsbidrag, eller eftersätter en kommun skyldighet i fråga om vägs drift, kan Vägverket förelägga kommunen att inom viss tid vidta rättelse. Om föreläggandet inte följs, får verket låta utföra nödvändiga åtgärder på kommunens bekostnad. Lag (1987:459).

9 §  Bestämmelserna i denna lag utgör inte hinder för en kommun eller en landstingskommun att lämna bidrag till byggande av väg. Lag (1987:459).

Byggande av väg

10 §  Till byggande av väg räknas anläggning av ny väg, omläggning av väg i ny sträckning samt ombyggnad av väg.

[S2]Ny väg får anläggas, om vägen behövs för allmän samfärdsel eller annars kan antas få synnerlig betydelse för det allmänna.

[S3]Omläggning av väg i ny sträckning samt ombyggnad av väg får ske, när det är påkallat från allmän synpunkt. Lag (1987:459).

11 §  Fråga om byggande av väg prövas av Vägverket efter samråd med länsstyrelsen. Om Vägverket och länsstyrelsen har olika uppfattning, hänskjuts frågan till regeringens prövning.

[S2]Regeringen kan förordna att fråga om byggande av väg i vissa fall skall prövas av länsstyrelsen. Lag (1987:459).

12 §  I 6 kap. 29 § plan- och bygglagen (1987:10) finns bestämmelser om skyldighet för staten att inom områden med detaljplan ställa i ordning och till allmänt begagnande upplåta gata. Lag (1987:459).

13 §  Vid byggande av väg skall tillses, att vägen får sådant läge och utförande att ändamålet med vägen vinns med minsta intrång och olägenhet utan oskälig kostnad, och att hänsyn tas till stads- och landskapsbilden och till natur- och kulturvärden. Lag (1998:803).

Prop. 1997/98:117: Genom ett tillägg framhävs behovet av hänsyn till stads- och landskapsbilden och till natur- och kulturvärden vid byggande av väg. Ä ndringen har behandlats i avsnitt 6.3.1.

  • NJA 1993 s. 645:Om en arbetsplan fastställts enligt väglagen kan fastighetsdomstol inte med stöd av 4 § miljöskyddslagen förbjuda att vägen anläggs i den sträckning som anges i arbetsplanen.

14 §  Inom område med detaljplan eller områdesbestämmelser får väg inte byggas i strid mot planen eller bestämmelserna. Om syftet med planen eller bestämmelserna inte motverkas, får dock mindre avvikelser göras.

[S2]Gäller naturvårdsföreskrifter eller andra särskilda bestämmelser för marks bebyggande eller användning än som avses i första stycket skall väg byggas så, att syftet med bestämmelserna inte motverkas.

[S3]Om det finns särskilda skäl, får regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer medge undantag från bestämmelser som avses i andra stycket. Lag (1987:459).

/Träder i kraft I: 2005-08-01/

14 a §  Den som planerar att bygga en väg skall genomföra en förstudie. I förstudien skall förutsättningarna för den fortsatta planeringen klarläggas. Förstudien skall även ange om en vägutredning enligt 14 b § behövs innan en arbetsplan upprättas.

[S2]Vid utarbetandet av förstudien skall den som avser att bygga en väg samråda enligt 6 kap. 4 § första-tredje styckenamiljöbalken med berörda länsstyrelser, kommuner och ideella föreningar som enligt sina stadgar har till ändamål att ta till vara naturskydds- eller miljöskyddsintressen samt med den allmänhet som kan antas bli särskilt berörd.

[S3]Efter samrådet skall den länsstyrelse, inom vars område vägbyggnadsprojektet huvudsakligen skall utföras, enligt 6 kap. 5 § andra stycket miljöbalken besluta om projektet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Beslutet skall fattas efter samråd med övriga berörda länsstyrelser. Bestämmelser om planer och planeringsunderlag finns i 6 kap.19 och 20 §§miljöbalken. Lag (2005:575).

/Träder i kraft I: 2005-08-01/

14 b §  En vägutredning skall genomföras när det i förstudien har klarlagts att alternativa vägsträckningar behöver studeras. Vägutredningen skall utgöra underlag för val av vägsträckning och trafikteknisk standard. Alternativa vägsträckningar skall jämföras såväl sinsemellan som med alternativet att behålla befintlig väg. En förbättring av befintlig väg skall också studeras, om inte särskilda skäl föranleder annat.

[S2]En vägutredning skall innehålla en miljökonsekvensbeskrivning och de uppgifter i övrigt som behövs för att kunna utvärdera och välja alternativ. Miljökonsekvensbeskrivningen skall godkännas av berörda länsstyrelser innan den tas in i vägutredningen.

[S3]När det gäller förfarandet för att upprätta miljökonsekvensbeskrivningen och kraven på denna samt planer och planeringsunderlag skall 6 kap. 3 §, 4 § första-tredje styckena, 6 och 7 §§, 8 § första stycket, 10, 19 och 20 §§miljöbalken tillämpas. Lag (2005:575).

Prop. 2016/17:200: Tredje stycket ändras och kompletteras så att bestämmelserna ska motsvara 6 kap. 32 § miljöbalken om länsstyrelsens roll i samrådet.

Övervägandena finns i avsnitt 12.1.

Prop. 2011/12:118: Paragrafen är ny, även om innehållet i sak i stora delar gäller redan enligt nuvarande reglering. Den som avser att bygga en väg ska genomföra samråd. Av paragrafen framgår med vilka samråd ska ske och vad samrådet ska avse.

14 c §  Vägverket skall med eget yttrande överlämna frågan om byggande av väg till regeringen för prövning enligt 17 kap. 1 § miljöbalken. Detsamma gäller om regeringen enligt 17 kap. 3 § miljöbalken har förbehållit sig prövningen av vägens tillåtlighet. Regeringens prövning skall ske på grundval av en upprättad vägutredning enligt 14 b §. Lag (1998:832).

/Träder i kraft I: 2005-08-01/

15 §  För byggande av väg skall upprättas en arbetsplan.

[S2]I arbetsplanen skall anges den mark som behöver tas i anspråk för väganordningar och för att genomföra vägbyggnadsprojektet. Planen skall innehålla en miljökonsekvensbeskrivning och de uppgifter som i övrigt behövs för att genomföra projektet. Miljökonsekvensbeskrivningen skall godkännas av berörda länsstyrelser innan den tas in i arbetsplanen.

[S3]När det gäller kraven på miljökonsekvensbeskrivningen samt planer och planeringsunderlag skall 6 kap.3, 7, 10, 19 och 20 §§miljöbalken tillämpas. Lag (2005:575).

  • RÅ 1996:66:Fråga om en person varit part hos regeringen i ett underställningsmål enligt väglagen (1971:948). Rättsprövningsmål.
  • NJA 1993 s. 645:Om en arbetsplan fastställts enligt väglagen kan fastighetsdomstol inte med stöd av 4 § miljöskyddslagen förbjuda att vägen anläggs i den sträckning som anges i arbetsplanen.

/Träder i kraft I: 2005-08-01/

16 §  Vid utarbetande av en arbetsplan skall samråd i fråga om vägens sträckning och vägförslagets utformning i övrigt ske med berörda fastighetsägare och myndigheter samt andra som kan ha ett väsentligt intresse i saken. Samråd skall alltid ske med de miljövårdsmyndigheter som berörs. I de fall länsstyrelsen under förstudien har beslutat att vägprojektet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, skall samråd ske enligt 6 kap. 4 § första-tredje styckenamiljöbalken och miljökonsekvensbedömning ske enligt 6 kap. 6 § miljöbalken, om inte samråd skett enligt 14 b §.

[S2]Förfarandet enligt första stycket får efter omständigheterna förenklas i fråga om en arbetsplan för väg, som är förutsatt i en detaljplan eller i områdesbestämmelser.

[S3]Avser arbetsplan endast ombyggnad av väg, får förfarandet enligt första stycket efter omständigheterna förenklas med iakttagande av att ägare till en fastighet, av vilken mark skall tas i anspråk, alltid skall beredas tillfälle att yttra sig. Detta skall även tillämpas på en arbetsplan som innefattar endast ändring av planen för ett vägbyggnadsprojekt som ännu inte är färdigställt. Lag (2005:575).

17 §  En arbetsplan skall ställas ut för granskning. Därvid gäller vad som i 6 kap. 8 § första stycket miljöbalken sägs om att miljökonsekvensbeskrivning skall kungöras och hållas tillgänglig för allmänheten.

[S2]En arbetsplan för väg, som är förutsatt i en detaljplan eller i områdesbestämmelser, behöver inte ställas ut.

[S3]Inte heller behöver en arbetsplan som avser endast ombyggnad av väg ställas ut, om inte mark behöver tas i anspråk med vägrätt eller rätt som avses i 35 § eller om ett sådant ianspråktagande skriftligen medgivits av berörda fastighetsägare och innehavare av nyttjanderätt eller servitutsrätt. Under samma förutsätt- ningar kan utställelse underlåtas i fråga om en arbetsplan som innefattar endast ändring av planen för ett vägbyggnadsprojekt som ännu inte är färdigställt.

[S4]Om en väg som avses i andra eller tredje stycket av länsstyrelsen har antagits medföra en betydande miljöpåverkan, skall arbetsplanen ändå ställas ut enligt första stycket. Lag (1998:832).

Prop. 2016/17:200: Första stycket ändras som en följd av det föreslagna nya 6 kap. miljöbalken. Den nuvarande bestämmelsen om kungörelse i 6 kap. 8 § första stycket motsvaras närmast av 6 kap. 39 § första stycket, 40 och 41 §§ ...

  • NJA 1993 s. 645:Om en arbetsplan fastställts enligt väglagen kan fastighetsdomstol inte med stöd av 4 § miljöskyddslagen förbjuda att vägen anläggs i den sträckning som anges i arbetsplanen.

18 §  Arbetsplan fastställs av Vägverket efter samråd med länsstyrelsen. Om Vägverket och länsstyrelsen har olika uppfattning, hänskjuts frågan om fastställelse av planen till regeringens prövning. Innehållet i miljökonsekvensbeskrivningen samt resultatet av samråd och yttranden skall beaktas då arbetsplanen fastställs.

[S2]I sådana fall då utställelse har underlåtits med stöd av 17 § tredje stycket behöver fastställelse inte ske.

[S3]Ett beslut om fastställelse av en arbetsplan är förfallet, om inte inom fem år från utgången av det år, under vilket beslutet vann laga kraft, vägens sträckning har blivit i sin helhet tydligt utmärkt på marken och det i arbetsplanen angivna vägbyggnadsarbetet har påbörjats. Om synnerliga skäl föreligger, kan regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Vägverket förlänga tiden, varje gång med högst tre år.

[S4]Ett beslut om fastställelse av en arbetsplan eller en förlängning av giltighetstiden skall kungöras. Har samråd enligt 6 kap. 6 § miljöbalken hållits med ansvarig myndighet i annat land skall denna informeras. Lag (1998:832).

Prop. 2016/17:200: Tredje stycket ändras för att genomföra artiklarna 3 och 8a.1 a i MKBdirektivet i dess lydelse enligt ändringsdirektivet. I övrigt ändras hänvis-

ningen till den föreslagna bestämmelsen om samråd i 6 kap. 33 § i förslaget till nytt 6 kap. miljöbalken.

Övervägandena ...

  • RÅ 1996:66:Fråga om en person varit part hos regeringen i ett underställningsmål enligt väglagen (1971:948). Rättsprövningsmål.
  • NJA 1993 s. 645:Om en arbetsplan fastställts enligt väglagen kan fastighetsdomstol inte med stöd av 4 § miljöskyddslagen förbjuda att vägen anläggs i den sträckning som anges i arbetsplanen.

19 §  Byggande av väg får påbörjas först sedan arbetsplan har upprättats och, när det behövs, har blivit fastställd. Lag (1987:459).

  • NJA 1993 s. 645:Om en arbetsplan fastställts enligt väglagen kan fastighetsdomstol inte med stöd av 4 § miljöskyddslagen förbjuda att vägen anläggs i den sträckning som anges i arbetsplanen.

20 §  Vid byggande av väg får endast oväsentlig avvikelse göras från arbetsplanen. Göres sådan avvikelse i fråga om den mark som enligt arbetsplanen skulle tagas i anspråk för vägen, skall detta utan dröjsmål anmärkas i tillägg till planen.

20 a §  Om byggandet av en allmän väg medför att en enskild väg behöver byggas eller att ändrade förhållanden uppstår som väsentligt inverkar på väghållningen för en sådan väg, skall väghållaren, om det behövs, påkalla förrättning enligt anläggningslagen (1973:1149) för att ordna den enskilda väghållningen. Lag (1981:379).

Enskild vägs förändring till allmän, m.m.

21 §  Enskild väg får förändras till allmän, om vägen behövs för allmän samfärdsel eller annars är av synnerlig betydelse för det allmänna.

22 §  Fråga om förändring av enskild väg till allmän prövas av Vägverket efter samråd med länsstyrelsen. Om Vägverket och länsstyrelsen har olika uppfattning, hänskjuts frågan till regeringens prövning.

[S2]Regeringen kan förordna att fråga om förändring av enskild väg till allmän i vissa fall skall prövas av länsstyrelsen. Lag (1987:459).

23 §  Under de förutsättningar som anges i 21 § kan i de fall staten är väghållare en gata inom ett område med detaljplan förklaras tillika vara allmän väg. Bestämmelserna i 22 § tillämpas på ärende om en sådan förklaring. Lag (1987:459).

Inrättande av särskild vinterväg

24 §  Särskild vinterväg över mark som är täckt av snö eller is eller över vatten som är täckt av is får inrättas som allmän väg, om vägen behövs för allmän samfärdsel eller annars kan antagas få synnerlig betydelse för det allmänna.

[S2]Bestämmelserna i 22 § äger motsvarande tillämpning på ärende om inrättande av särskild vinterväg.

Indragning av väg

25 §  En väg får dras in, om den efter tillkomsten av en ny väg eller av något annat skäl inte längre behövs för det allmänna och åtgärden medför endast ringa olägenhet för bygden.

[S2]Bestämmelserna i 22 § tillämpas på ett ärende om indragning av en väg.

[S3]För att ordna väghållningen när en väg dras in skall väghållaren, om det behövs, påkalla förrättning enligt anläggningslagen (1973:1149). Lag (1980:265).

Drift av väg

26 §  Väg skall hållas i ett för samfärdseln tillfredsställande skick genom underhåll, reparation och andra åtgärder.

[S2]Genom renhållning skall vägområdet hållas i ett sådant skick att olägenheter för människors hälsa förebyggs eller avhjälps och så att skäliga trevnadshänsyn blir tillgodosedda. Detsamma gäller i fråga om mark till en bredd av 25 meter intill parkeringsplats eller rastplats som är väganordning, i den mån allmänheten har tillträde till marken. Inom områden med detaljplan gäller detta stycke endast områden för motorväg eller motortrafikled. Ytterligare krav i fråga om renhållning inom områden där detta stycke gäller får inte ställas med stöd av miljöbalken.

[S3]De åtgärder som behövs för sådana ändamål som anges i första och andra styckena räknas till drift av väg. Till drift av väg räknas också serviceåtgärder och förbättringsåtgärder. Om särskilda skäl föreligger, kan Vägverket besluta om inskränkning i skyldigheten att vidta åtgärder för drift av väg. Vägverket meddelar därvid de föreskrifter som behövs. Lag (1998:832).

Prop. 2009/10:59: Ändringen innebär, förutom att namnet ”Vägverket” ersätts med namnet ”Trafikverket”, ett förtydligande av att i ett beslut enligt 26 § tredje stycket de villkor som behövs får anges. Ändringen innebär således ingenting nytt i sak. Lydelsen av styckets sista mening har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.

Paragrafen har behandlats i avsnitt 5.4.

  • NJA 2011 s. 331:Statliga och kommunala väghållare har efter trafikolycka, trots väghållaransvaret, ansetts berättigade till trafikskadeersättning för sakskada i form av kostnader som inte avsett skyddsåtgärder. Reparation av skadade vägbroar (I) och åtgärdande av skadat vägmärke (II).
  • NJA 2004 s. 566:Vägverket har ansetts inte berättigat till trafikskadeersättning för kostnader avseende vissa åtgärder som utförts på allmän väg efter en trafikolycka.

27 §  Inom område med detaljplan, där kommunen är huvudman för allmänna platser och staten är väghållare, begränsas statens skyldighet att ombesörja drift av allmän väg av 6 kap. 29 § andra stycket plan- och bygglagen (1987:10). Detsamma gäller i fråga om gata, som har förklarats tillika vara allmän väg. Lag (1987:459).

28 §  Behöver för en väganordning, vars utförande ingår i drift av väg, tas i anspråk mark utöver den som redan hör till vägen, skall upprättas en arbetsplan, vari anges den mark som behöver tas i anspråk. Bestämmelserna i 13-20 §§ skall därvid tillämpas. Såvitt angår tillämpningen av 16 § tredje stycket, 17 § tredje stycket och 18 § andra stycket skall arbetsplanen anses som en sådan plan som avser endast ombyggnad av väg. Lag (1998:832).

29 §  Regeringen kan bestämma att avgift får tas ut för begagnande av väg.

[S2]Närmare föreskrifter om sådana avgifter meddelas av regeringen. Lag (1988:413).

Vägrätt

30 §  Vägrätt innefattar befogenhet för väghållaren att, utan hinder av den rätt som annan kan äga till fastigheten, nyttja mark som behövs för väg och, i den mån inskränkning ej gjorts i arbetsplan eller i beslut om förändring av enskild väg till allmän, även i övrigt i fastighetsägarens ställe bestämma över markens användning under den tid vägrätten består samt tillgodogöra sig alster och andra tillgångar som kan utvinnas ur marken.

31 §  Vägrätt uppkommer genom att väghållaren tar i anspråk mark för väg med stöd av upprättad och, i fall då så behövs, fastställd arbetsplan. Vägrätt uppkommer även genom att väghållaren övertager mark med stöd av beslut om enskild vägs förändring till allmän.

[S2]Mark skall anses ha tagits i anspråk för väg, när vägens sträckning över fastigheten blivit tydligt utmärkt på marken och i arbetsplanen angivet vägarbete påbörjats på fastigheten.

32 §  Vägrätt upphör när vägen dras in. Väghållaren är skyldig att i den omfattning det behövs ställa i ordning vägområdet och vidta åtgärder för att förebygga att områdets skick vållar störningar och olägenheter i framtiden. Väghållaren får föra bort vad som har anbringats inom vägområdet för vägändamål, om inte länsstyrelsen bestämmer annat med hänsyn till att fråga har uppkommit om markens användning som enskild väg.

[S2]Vad som inte har förts bort inom ett år efter det att vägen dragits in tillfaller fastighetens ägare. Länsstyrelsen kan förlänga tiden, om särskilda skäl föreligger. Lag (1998:832).

33 §  I fråga om mark till väg, som enligt en detaljplan där kommunen är huvudman för allmänna platser är avsedd till allmän plats, tillämpas inte 30--32 §§, sedan marken tagits i anspråk av kommunen för avsett ändamål. Lag (1987:459).

Tillfälligt upplåtande av mark, m.m.

34 §  Väghållningsmyndighet och av denna anlitade biträden är berättigade att få tillträde till fastighet för att verkställa mätning eller stakning, undersökning av grund eller annan förberedande åtgärd för byggande av väg. I trädgård, liknande plantering eller park får träd ej skadas eller fällas utan ägarens samtycke. Även i övrigt skall skada undvikas, om det är möjligt.

35 §  Har i fastställd arbetsplan för vägbyggnadsprojekt mark i närheten av det i arbetsplanen upptagna vägområdet avsatts för upplag eller liknande ändamål i samband med byggandet av vägen, skall till väghållaren upplåtas nyttjanderätt till marken för den tid som angivits i planen. Lag (1998:832).

36 §  Kan på grund av pågående arbete eller till följd av jordras eller översvämning eller av annan orsak väg ej användas utan risk för olyckshändelse, kan länsstyrelsen på framställning av väghållningsmyndigheten föreskriva att nyttjanderätt till mark för tillfällig väg skall upplåtas för den tid sådan väg behövs till följd av hindret.

37 §  Länsstyrelsen kan på framställning av väghållningsmyndigheten föreskriva att nyttjanderätt till mark intill vägområde skall upplåtas för uppsättande av snöskärm.

38 § har upphävts genom lag (1998:832).

Ordnings- och säkerhetsföreskrifter

39 §  En enskild körväg får inte anslutas till en allmän väg utan väghållningsmyndighetens tillstånd. Inte heller får utan sådant tillstånd en enskild körvägs anslutning till en allmän väg ändras. Vad som sagts nu gäller också i fråga om sådana utfarter från fastigheter och sådana bryggor som kan användas för körtrafik.

[S2]Vid behandling av en fråga om tillstånd enligt första stycket skall väghållningsmyndigheten pröva om den tilltänkta åtgärden är lämplig med hänsyn till trafiksäkerheten och framkomligheten på den allmänna vägen. I samband med tillstånd kan väghållningsmyndigheten meddela föreskrifter om väganslutningens läge och utförande i övrigt. Lag (1987:459).

40 §  Om det är nödvändigt med hänsyn till trafiksäkerheten eller framkomligheten på en allmän väg, kan väghållningsmyndigheten förordna att en enskild vägs anslutning till den allmänna vägen skall spärras av eller ändras och verkställa förordnandet. Vad som sagts nu gäller också i fråga om utfarter från fastigheter och bryggor. Lag (1987:459).

  • RÅ 2010 not 56:Beslut om spärrning av enskild anslutning till väg (avslag) / Frågor om handläggningen hos länsstyrelse och regeringen i ärende om spärrning av enskild anslutning till väg (avslag)
  • NJA 1990 s. 676:Sedan utfart från fastigheter till riksväg stängts av, har fastigheternas ägare, som för sin verksamhet med tunga fordon och maskiner var beroende av utfarten, inköpt närbelägen fastighet, varifrån han hade tillträde till riksvägen. Fråga huruvida härigenom uppkomna kostnader kunde ersättas enligt 58 § väglagen (1971:948).

41 §  I samband med tillstånd enligt 39 § eller i stället för förordnande enligt 40 § eller i samband med förordnande enligt 40 § om ändring av anslutning kan väghållningsmyndigheten i fråga om en enskild väg meddela trafikföreskrifter varigenom trafik med motordrivna fordon på vägen eller del därav förbjuds eller inskränks. Om det finns särskilda skäl, kan väghållningsmyndigheten medge undantag från sådana trafikföreskrifter. Lag (1987:459).

42 §  Bestämmelserna i 39--41 §§ gäller inte i fråga om enskilda vägar som är redovisade i detaljplan eller förutsatta i områdesbestämmelser. Lag (1987:459).

43 §  Inom ett vägområde får inte utan väghållningsmyndighetens tillstånd

  1. uppföras byggnader, göras tillbyggnader eller utföras andra anläggningar,
  2. vidtas andra åtgärder som kan inverka menligt på trafiksäkerheten eller vara till olägenhet för vägens bestånd, drift eller brukande.

[S2]I samband med tillstånd får väghållningsmyndigheten meddela de föreskrifter som behövs. Ett tillstånd kan när som helst återkallas.

[S3]Bestämmelserna i första stycket gäller inte för sådant arbete som avses i 44 §.

[S4]Om tillstånd saknas eller har återkallats, får väghållningsmyndigheten vidta de åtgärder som behövs för rättelse. Lag (1987:459).

44 §  Inom ett vägområde får inte utan väghållningsmyndighetens tillstånd

  1. dras elektriska ledningar, vattenledningar eller andra ledningar,
  2. utföras arbeten på en redan dragen ledning.

[S2]Väghållningsmyndigheten får meddela de föreskrifter om arbetet och om rätt till upplag eller annan anordning som behövs med hänsyn till vägens bestånd, drift eller brukande.

[S3]Tillstånd enligt första stycket behövs inte när tillstånd har meddelats enligt annan lag eller författning och anmälan om arbetet har gjorts hos väghållningsmyndigheten.

[S4]Om det på grund av inträffad skada krävs skyndsam reparation av en ledning som har dragits inom ett vägområde får arbetet påbörjas utan tillstånd eller anmälan. Ledningens ägare skall i så fall snarast underrätta väghållningsmyndigheten om arbetet. Lag (1987:459).

45 §  Intill ett vägområde får inte utan länsstyrelsens tillstånd

  1. uppföras byggnader, göras tillbyggnader eller utföras andra anläggningar eller vidtas andra sådana åtgärder som kan vara till olägenhet för vägens bestånd, drift eller brukande,
  2. finnas anbringade ljusanordningar som försämrar ljusförhållandena för trafiken på vägen.

[S2]I samband med tillstånd får länsstyrelsen meddela de föreskrifter som behövs. Ett tillstånd kan när som helst återkallas.

[S3]Bestämmelserna i första stycket gäller inte inom områden med detaljplan och inte heller i fråga om åtgärder för vilka bygglov krävs.

[S4]Om tillstånd saknas eller har återkallats får länsstyrelsen meddela beslut om att rättelse skall ske genom väghållningsmyndighetens försorg. I samband med ett sådant beslut får länsstyrelsen meddelade föreskrifter som behövs. Lag (1987:459).

46 §  Inom ett avstånd av 50 meter från ett vägområde får inte utan länsstyrelsens tillstånd skyltar eller därmed jämförliga anordningar för reklam, propaganda eller liknande ändamål finnas uppsatta utomhus.

[S2]I samband med tillstånd får länsstyrelsen meddela de föreskrifter som behövs med hänsyn till trafiksäkerheten.

[S3]Bestämmelserna i första stycket gäller inte

  1. inom områden med detaljplan eller
  2. för sådana anordningar som är uppsatta på byggnader för upplysning om affärsrörelse eller annan verksamhet på stället eller
  3. för anslagstavlor för meddelanden som rör kommunala angelägenheter, föreningssammanträden, auktioner eller dylikt,
  4. åtgärder för vilka bygglov krävs. Lag (1991:605).

47 §  Inom ett avstånd av tolv meter från ett vägområde får inte utan länsstyrelsens tillstånd uppföras byggnader, göras tillbyggnader eller utföras andra anläggningar eller vidtas andra sådana åtgärder som kan inverka menligt på trafiksäkerheten. Länsstyrelsen kan, om det är nödvändigt med hänsyn till trafiksäkerheten, föreskriva att avståndet ökas, dock högst till 50 meter.

[S2]Vid korsning i samma plan mellan en allmän väg och en

  1. annan allmän väg,
  2. enskild väg som i större utsträckning används av allmänheten för trafik,
  3. järnväg,
  4. spårväg får inte utan länsstyrelsens tillstånd uppföras byggnader, göras tillbyggnader eller utföras andra anläggningar eller vidtas andra sådana åtgärder som kan inverka menligt på trafiksäkerheten. Tillstånd krävs inte för åtgärder som skall utföras utanför i första stycket angivet område och utanför de räta sammanbindningslinjerna mellan punkter, som är belägna i de korsande vägarnas mittlinjer 75 meter från korsningen.

[S3]I samband med tillstånd får länsstyrelsen meddela de föreskrifter som behövs.

[S4]Bestämmelserna i första och andra styckena om krav på tillstånd av länsstyrelsen gäller inte inom områden med detaljplan. De gäller inte heller i fråga om åtgärder för vilka bygglov krävs. Lag (1987:459).

48 §  Inom det i en arbetsplan angivna vägområdet får inte utan väghållningsmyndighetens tillstånd uppföras byggnader, göras tillbyggnader, utföras andra anläggningar eller vidtas andra sådana åtgärder, som kan väsentligt försvåra områdets användning för vägändamål. Förbudet gäller från det att beslutet om fastställelse av arbetsplanen har vunnit laga kraft till dess att vägområdet har tagits i anspråk för väg.

[S2]För tid som anges i första stycket gäller bestämmelserna i 47 § första och andra styckena om förbud att utan länsstyrelsens tillstånd uppföra byggnader, göra tillbyggnader, utföra andra anläggningar eller vidta andra sådana åtgärder.

[S3]Förbud enligt första eller andra stycket upphör att gälla, när beslut om fastställelse av en arbetsplan upphävs eller förfaller.

[S4]I samband med tillstånd får väghållningsmyndigheten meddela de föreskrifter som behövs. Lag (1987:459).

49 § har upphävts genom lag (1987:459).
50 § har upphävts genom lag (1987:459).

51 §  Förbud enligt 45--48 § gäller inte i fråga om byggnader, andra anläggningar eller anordningar eller åtgärder som lagligen har påbörjats innan det blev förbjudet. Lag (1987:459).

52 §  Om en byggnad, annan anläggning eller anordning som är belägen inom område som avses i 45--47 § på grund av ändrade förhållanden eller av annan anledning har kommit att medföra sådana olägenheter att begäran om tillstånd enligt 45--47 § skulle ha av slagits, får länsstyrelsen meddela föreläggande att ta bort den eller vidta någon annan åtgärd med den. Beträffande byggnader får dock sådant föreläggande meddelas endast om byggnaden kan flyttas utan svårighet eller är av ringa värde.

[S2]Bestämmelserna i första stycket gäller inte inom områden med detaljplan. Lag (1987:459).

53 §  Om träd eller buskar intill ett vägområde medför olägenheter för trafiksäkerheten, får länsstyrelsen besluta att träden eller buskarna skall avlägsnas eller kvistas genom väghållningsmyndighetens försorg. I samband med beslutet får länsstyrelsen meddela de föreskrifter som behövs. Lag (1987:459).

54 §  Föreskrifter som meddelas med stöd av 43-48 §§ får avse även åtgärder för att begränsa eller motverka skada eller olägenhet på människors hälsa eller omgivningen eller andra åtgärder till skydd för miljön. Om sådana föreskrifter inte är tillräckliga, kan tillstånd vägras. Lag (1998:832).

Ersättning m.m.

55 §  Har väghållare erhållit vägrätt, är fastighetens ägare berättigad att av väghållaren få intrångsersättning och ersättning för annan skada till följd av vägens byggande eller begagnande, om det ej avtalats eller uppenbarligen förutsatts att ersättning ej skall lämnas. Samma rätt till ersättning har innehavare av nyttjanderätt eller annan särskild rätt till fastighet, såvida rätten inte upplåtits efter det att marken togs i anspråk.

[S2]Vid ersättningens bestämmande gäller 4 kap.expropriationslagen (1972:719) i tillämpliga delar. 4 kap. 3 § nämnda lag skall härvid tillämpas i fråga om värdeökning som ägt rum under tiden från dagen tio år före det talan väcktes vid domstol.

[S3]På ersättningen utgår ränta enligt 5 § räntelagen (1975:635) från den dag då marken togs i anspråk till och med den dag då betalning skall ske och enligt 6 § räntelagen för tiden därefter. Lag (1993:38).

Prop. 2009/10:162: Paragrafen innehåller bestämmelser om rätt till ersättning till följd av en vägs byggande eller användande när väghållaren har fått vägrätt.

Fastighetens ägare och en innehavare av nyttjanderätt eller annan särskild rätt är under vissa förutsättningar berättigade till bl.a. intrångsersättning, varvid ersättningen enligt andra stycket ska bestämmas enligt 4 kap. expropriationslagen (1972:719).

Enligt ...

  • RH 2005:39:Vägmål. Del av jord- och skogsbruksfastighet togs i anspråk med vägrätt. Vägföretaget bedömdes medföra en värdehöjning för restfastigheten - s.k. företagsnytta - med hänsyn till uppkomna bebyggelseförväntningar. Värdehöjningen skulle avräknas från den värdeminskning som uppkom till följd av själva markupplåtelsen. Avräkningen skulle däremot inte ske mot skada som i övrigt drabbade fastighetsägaren.
  • NJA 2003 s. 619:Motorväg har anlagts över jord- och skogsbruksfastigheter. I mål om ersättning för upplåtelse av vägrätt uppkommer fråga om beräkning av minskning av fastighets marknadsvärde samt fråga om toleransavdrag och dess beräkning.

56 §  Uppstår till följd av att väg drages fram över fastighet synnerligt men för fastigheten eller del därav, skall väghållaren lösa det område som lider sådant men, om ägaren begär det.

[S2]Väghållaren är berättigad att lösa område som avses i första stycket, om därav skulle föranledas endast ringa förhöjning av fastighetsägaren tillkommande ersättning och fastighetsägaren ej har ett beaktansvärt intresse av att behålla området. Vid bedömande av frågan om rätt till inlösen föreligger skall kostnad för åtgärd som anges i 4 kap. 1 § andra stycket expropriationslagen (1972:719) inräknas i ersättningen för intrång. Lag (1972:786).

Prop. 2009/10:162: Paragrafen innehåller bestämmelser om lösen av en hel eller en del av en fastighet.

Hänvisningen i andra stycket till 4 kap. 1 § expropriationslagen (1972:719) har justerats till följd av att två nya stycken har tillkommit i den paragrafen.

Paragrafen har även justerats språkligt utan att någon saklig ändring är avsedd.

57 §  Om mark till väg inom en detaljplan där kommunen är huvudman för allmänna platser har tagits i anspråk av kommunen som allmän plats, skall väghållaren fullgöra dessförinnan uppkommen ersättnings- och inlösningsskyldighet enligt 55 och 56 §§, trots att vägrätten har upphört till följd av 33 §. Lag (1987:459).

58 §  Har tillstånd som avses i 39 § vägrats eller har föreskrift eller förordnande meddelats med stöd av 39--41 § och uppkommer till följd härav för fastighet som haft utfart till allmän väg avsevärd ökning av annars erforderlig kostnad för nyanläggning eller ändring av utfart till sådan väg, avsevärd ökning av annan väghållningskostnad eller annat avsevärt men, är fastighetens ägare berättigad till ersättning av väghållaren.

[S2]Samma rätt till ersättning som enligt första stycket tillkommer fastighetens ägare har innehavare av sådan nyttjanderätt eller annan särskild rätt till fastigheten, som upplåtits innan tillstånd som avses i 39 § vägrats eller förordnande eller föreskrift meddelats med stöd av 40 eller 41 §.

  • NJA 1990 s. 676:Sedan utfart från fastigheter till riksväg stängts av, har fastigheternas ägare, som för sin verksamhet med tunga fordon och maskiner var beroende av utfarten, inköpt närbelägen fastighet, varifrån han hade tillträde till riksvägen. Fråga huruvida härigenom uppkomna kostnader kunde ersättas enligt 58 § väglagen (1971:948).

59 §  Medför vägran av tillstånd som avses i 39 § eller föreskrift eller förordnande som meddelats med stöd av 39--41 § att synnerlig olägenhet av den art som avses i 58 § uppkommer för fastighet eller fastighetsdel som haft utfart till allmän väg, skall väghållaren lösa område som lider sådan olägenhet, om ägaren begär det.

60 §  För att minska de olägenheter, som genom vägran av tillstånd som avses i 39 § eller genom föreskrift eller förordnande som meddelats med stöd av 39--41 § uppkommer för fastighet som haft utfart till allmän väg, får väghållaren själv bygga nödvändig utfartsväg för fastigheten. Väghållaren får därvid, i den mån det behövs för företagets genomförande, göra gällande den rätt att påkalla förrättning enligt anläggningslagen (1973:1149) för ianspråktagande av annan fastighet tillhörig mark och att föra talan vid förrättningen, som tillkommer ägaren av fastighet, vars behov av utfartsväg skall tillgodoses. Lag (1973:1158).

61 §  Om vägran av tillstånd som avses i 47 § medför att pågående markanvändning avsevärt försvåras inom berörd del av en fastighet, är fastighetsägaren och innehavare av nyttjanderätt eller annan särskild rätt till fastigheten berättigade till ersättning av väghållaren för den skada de härigenom lider.

[S2]Bestämmelserna i första stycket tillämpas också, om tillstånd som avses i 48 § har vägrats och förbud som avses i den paragrafen har gällt längre tid än fem år i följd. Lag (1987:459).

62 §  Uppstår i fall som avses i 61 § första stycket synnerligt men vid användningen av fastigheten eller del därav, skall väghållaren lösa det område som lider sådant men, om ägaren begär det. Lag (1972:786).

63 §  Väghållaren skall ersätta skador till följd av att han har förvärvat rätt

  1. att inrätta särskild vinterväg,
  2. att nyttja mark i närheten av vägområde för upplag eller liknande ändamål i samband med byggande av väg,
  3. att anordna tillfällig väg,
  4. att intill vägområde sätta upp snöskärm.

[S2]Väghållaren skall också ersätta skador till följd av åtgärder som avses i 34 §, 45 § fjärde stycket eller 53 § eller till följd av ett föreläggande som har meddelats med stöd av 52 §. För skador som har uppstått till följd av åtgärder som avses i 53 § utgår ersättning endast om skadorna är avsevärda.

[S3]Bestämmelserna i första och andra styckena gäller inte om det har avtalats eller uppenbarligen förutsatts att ersättning inte skall lämnas. Lag (1998:832).

64 §  Föreläggande enligt 52 § får förenas med vite eller med föreskrift att åtgärden, om föreläggandet inte följs, kan komma att utföras genom väghållningsmyndighetens försorg på den försumliges bekostnad.

[S2]Följs inte ett föreläggande som innebär att åtgärden kan utföras genom väghållningsmyndighetens försorg skall länsstyrelsen, om det inte finns skäl till annat, besluta att åtgärden skall utföras och hur det skall ske. Därvid skall länsstyrelsen se till att oskäliga kostnader inte uppstår.

[S3]I beslut om föreläggande enligt första stycket eller beslut enligt andra stycket får förordnas att beslutet skall gälla omedelbart. Lag (1987:459).

65 §  Vad som har avtalats eller uppenbarligen förutsatts gälla mellan väghållaren och fastighetens ägare eller annan sakägare i fråga om ersättning enligt 55, 58, 61 eller 63 § gäller även mot den som efter det rätten till ersättning uppkom har förvärvat sakägarens rätt till fastigheten eller anordningen. Lag (1987:459).

66 §  Har överenskommelse inte träffats om ersättning enligt 55, 58, 61 eller 63 § eller om inlösen enligt 56, 59 eller 62 §, skall den som vill göra anspråk på ersättning eller fordra inlösen väcka talan vid den fastighetsdomstol inom vars område fastigheten eller anordningen är belägen. Även väghållaren kan på samma sätt påkalla prövning av ersättning som tillkommer fastighetsägare eller annan sakägare. Lag (1987:459).

67 §  Ersättning enligt 55, 58 eller 61 §, som ej avser personlig skada, jämte ränta skall nedsättas hos länsstyrelsen, om fastigheten genom den omständighet som föranlett rätt till ersättning så minskat i värde, att den kan antagas ej utgöra full säkerhet för borgenär, som när rätten till ersättning uppkom hade panträtt i fastigheten.

[S2]Länsstyrelsen skall genast sätta in nedsatt belopp i bank eller kreditmarknadsföretag mot ränta. Om fördelning och utbetalning av nedsatt belopp jämte ränta samt om verkan därav gäller i tillämpliga delar vad som är föreskrivet för det fall att nyttjanderätt eller servitutsrätt upplåts genom expropriation. Lag (2004:425).

68 §  Om en borgenär som avses i 67 § första stycket lider förlust till följd av att nedsättning inte har skett, är han berättigad att av väghållaren få gottgörelse för förlusten mot avskrivning på fordringshandlingen. Detsamma gäller, om borgenären lider förlust därigenom, att ersättning enligt 55, 58 eller 61 § blivit för lågt beräknad och ersättningen till följd av överenskommelse mellan väghållaren och fastighetens ägare eller av annan anledning inte har prövats av domstol. I fråga om sådan gottgörelse skall 65 § tillämpas på förhållandet mellan väghållaren och borgenären.

[S2]Om mark till väg inom en detaljplan där kommunen är huvudman för allmänna platser har tagits i anspråk av kommunen som allmän plats, skall väghållaren fullgöra dessförinnan uppkommen skyldighet enligt första stycket, trots att vägrätten har upphört till följd av 33 §.

[S3]Talan om gottgörelse väcks vid den fastighetsdomstol som anges i 66 §. Lag (1987:459).

69 §  I mål om ersättning enligt 55, 58 eller 61 § eller om gottgörelse enligt 68 § gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i expropriationslagen (1972:719) om rättegång samt om rättegångskostnader och kostnader vid fördelning av ersättning, om ej annat är särskilt föreskrivet. Ogillas yrkande om ersättning enligt 58 eller 61 § eller om gottgörelse enligt 68 § och har målet ej anhängiggjorts av väghållaren, tillämpas dock 15 kap. 6 § plan- och bygglagen (1987:10) i fråga om rättegångskostnaderna.

[S2]I mål om inlösen enligt 56, 59 eller 62 § gäller i tillämpliga delar expropriationslagen (1972:719), om ej annat är särskilt föreskrivet. 4 kap. 3 § expropriationslagen skall härvid tillämpas i fråga om värdeökning som ägt rum under tiden från dagen tio år före det talan väcktes vid domstol. Ogillas yrkande om inlösen enligt 59 eller 62 §, tillämpas allmänna regler om rättegångskostnad. Lag (1987:459).

Prop. 2009/10:162: Paragrafen innehåller bestämmelser om hur expropriationslagen (1972:719) ska tillämpas i mål om ersättning, gottgörelse och inlösen enligt väglagen.

Andra stycket har ändrats på samma sätt som 55 § andra stycket, se författningskommentaren till den paragrafen.

Paragrafen har även justerats språkligt. Övervägandena finns ...

70 §  Om en kommun enligt 7 § har tillhandahållit staten mark för väg, är kommunen berättigad att av staten erhålla ersättning för skäliga kostnader efter avdrag för förvaltningskostnad.

[S2]Framställning om ersättning görs hos Vägverket. Om en överenskommelse inte kan träffas, väcks talan om ersättning vid den fastighetsdomstol som anges i 66 §. Lag (1987:459).

Ansvar, handräckning och överklagande m.m.

71 §  Till böter eller fängelse i högst sex månader döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot ett förbud i 39 eller 43--48 § eller mot en föreskrift eller ett förbud som har meddelats med stöd av 39 eller 43--48 §.

[S2]Till böter döms den som bryter mot en trafikföreskrift som har meddelats med stöd av 41 §. Lag (1987:459).

72 §  Utförs ledningsarbete eller uppförs en byggnad i strid mot 44, 47 eller 48 § eller mot en föreskrift eller ett förbud som har meddelats med stöd av 44, 47 eller 48 §, får kronofogdemyndigheten meddela särskild handräckning för att åstadkomma rättelse. I fråga om sådan handräckning finns bestämmelser i lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning.

[S2]Om någon bryter mot ett förbud i 46--48 § eller mot en föreskrift eller ett förbud som har meddelats med stöd av 46--48 § och är det inte fråga om uppförande av en byggnad, får kronofogdemyndigheten vidta åtgärd för rättelse.

[S3]Kronofogdemyndigheten skall lämna det biträde som behövs för att beslut av länsstyrelsen enligt 64 § andra stycket skall kunna genomföras.

[S4]Polismyndigheten skall lämna väghållningsmyndigheten det biträde som behövs för att åtgärder som avses i 34, 40, 43, 45 eller 53 § skall kunna vidtas. Lag (1991:864).

73 §  Väghållningsmyndighets beslut enligt denna lag får överklagas hos länsstyrelsen. Lag (1987:459).

74 §  Länsstyrelsens beslut enligt 37, 45-47 §, 48 § andra stycket, 52, 53 § eller 64 § andra stycket får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

[S2]Länsstyrelsens beslut enligt 14 a § tredje stycket, 14 b § andra stycket eller 15 § andra stycket får inte överklagas.

[S3]Andra beslut av länsstyrelsen enligt denna lag än som avses i första och andra styckena får överklagas hos regeringen. Lag (1998:832).

75 §  Vägverkets beslut enligt denna lag får överklagas hos regeringen. Lag (1987:459).

75 a §  Vägverkets beslut i fråga om fastställelse av en arbetsplan för väg får överklagas av en sådan ideell förening som avses i 16 kap. 13 § miljöbalken. Lag (2005:184).

Prop. 2009/10:184: Ändringen är en följdändring med anledning av ändringen i 16 kap. 13 § miljöbalken.

Prop. 2004/05:65: Bestämmelsen är ny och ger de miljöorganisationer som har möjlighet att överklaga beslut och domar enligt miljöbalken rätt att överklaga Vägverkets beslut i fråga om fastställelse av arbetsplan. Med bestämmelsen genomförs artikel 9.2 i Århuskonventionen och artiklarna 3.7 och 4.4 i direktivet om allmänhetens deltagande. ...

76 §  Vägverket får överklaga länsstyrelsens beslut enligt denna lag.

[S2]Statens naturvårdsverk får överklaga sådana beslut av väghållningsmyndighet, Vägverket eller länsstyrelse enligt denna lag, som berör naturvårdsverkets verksamhetsområde.

[S3]Länsstyrelsen får överklaga sådana beslut av Vägverket enligt denna lag som berör länsstyrelsens verksamhetsområde. Lag (1990:1486).

Prop. 2011/12:118: Paragrafen innehåller bestämmelser om rätt att överklaga. Bestämmelser om Naturvårdsverkets rätt att överklaga upphävs. Det införs ett nytt tredje stycke. En rätt att överklaga Trafikverkets beslut införs för regionala kollektivtrafikmyndigheter och regionplaneorgan. Även kommunernas överklaganderätt ges uttryckligt stöd i lagen även om de redan sedan tidigare har ansetts ha rätt att överklaga.

Bestämmelsen behandlas även i ...

77 §  Ett beslut i fråga om tillstånd enligt 39, 43 eller 45--48 § och Vägverkets beslut i fråga om fastställelse av en arbetsplan för väg, förändring av en enskild väg till allmän, förklaring att en gata tillika skall vara allmän väg eller indragning av en väg blir gällande när beslutet vinner laga kraft. I ett beslut om tillstånd får dock förordnas att beslutet skall gälla omedelbart.

[S2]Andra beslut enligt denna lag än som avses i första stycket gäller omedelbart, om inte något annat förordnas i beslutet. Lag (1987:459).

Ändringar och övergångsbestämmelser

Väglag (1971:948)

Ändring, SFS 1972:786

    Förarbeten
    Prop. 1972:111
    Omfattning
    ändr. 50, 55, 56, 61, 62, 67-69 §§

Ändring, SFS 1973:1158

Ändring, SFS 1975:658

Lag (1980:265) om ändring i väglagen (1971:948)

Lag (1981:379) om ändring i väglagen (1971:948)

Lag (1981:861) om ändring i väglagen (1971:948)

    Förarbeten
    Prop. 1980/81:88
    Omfattning
    ändr. 2, 5, 6, 11, 14, 18, 22, 29, 72, 74, 75 §§, 4, 11 p övergångsbest.

Lag (1981:1115) om ändring i väglagen (1971:948)

Lag (1986:636) om ändring i väglagen (1971:948)

Lag (1987:459) om ändring i väglagen (1971:948)

    Övergångsbestämmelse

    1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1987.
    2. I ärenden om tillstånd som alltjämt skall prövas enligt väglagen skall, om ärendet avgjorts i första instans före ikraftträdandet, äldre bestämmelser tillämpas i fråga om såväl förfarandet som ärendenas prövning i sak.
    3. Beträffande mål om ersättning enligt 61 § väglagen, i vilka talan har väckts före ikraftträdandet, skall äldre bestämmelser tillämpas i fråga om målens prövning i sak.
    4. Förbud enligt 49 § skall fortsätta att gälla längst till utgången av juni 1990.
    5. I mål enligt 58, 61 eller 68 § i vilka talan har väckts före ikraftträdandet skall 69 § i sin äldre lydelse tillämpas.
    Förarbeten
    Prop. 1985/86:118
    Omfattning
    upph. 49, 50, 54 §§; ändr. 1, 6-9, 10-12, 14-19, 22, 23, 26-28, 33, 39-48, 51-53, 57, 61, 63-66, 68-77 §§, rubr. närmast före 71 §; ny 3 a §; omtryck
    Ikraftträder
    1987-07-01

Lag (1987:745) om ändring i lagen (1987:459) om ändring i väglagen (1971:948)

    Förarbeten
    Prop. 1986/87:135
    Omfattning
    ändr. 15, 16 §§ i 1987:459
    Ikraftträder
    1987-07-01

Lag (1988:413) om ändring i väglagen (1971:948)

    Övergångsbestämmelse

    Denna lag träder i kraft den 1 juli 1988. Avgift för begagnande av sådan väganordning som inte är färja får tas ut endast om byggandet har påbörjats efter lagens ikraftträdande.
    Förarbeten
    Prop. 1987/88:50
    Omfattning
    ändr. 29 §
    Ikraftträder
    1988-07-01

Lag (1988:953) om ändring i väglagen (1971:948)

Lag (1990:1486) om ändring i väglagen (1971:948)

    Förarbeten
    Prop. 1990/91:27
    Omfattning
    upph. 9 a §; ändr. 76 §
    Ikraftträder
    1991-07-01

Lag (1991:605) om ändring i väglagen (1971:948)

Lag (1991:864) om ändring i väglagen (1971:948)

    Övergångsbestämmelse

    Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om mål om handräckning där talan väckts före ikraftträdandet.
    Förarbeten
    Prop. 1990/91:126
    Omfattning
    ändr. 72 §
    Ikraftträder
    1992-01-01

Ändring, SFS 1991:878

    Omfattning
    ikrafttr. av 1991:864

Lag (1992:1652) om ändring i väglagen (1971:948)

    Förarbeten
    Prop. 1992/93:67, Bet. 1992/93:TU6
    Omfattning
    ändr. 16, 17 §§
    Ikraftträder
    1993-01-01

Lag (1993:38) om ändring i väglagen (1971:948)

    Förarbeten
    Rskr. 1992/93:115, Prop. 1992/93:32, Bet. 1992/93:BoU8
    Omfattning
    ändr. 55 §
    Ikraftträder
    1993-07-01

Lag (1995:1695) om ändring i väglagen (1971:948)

    Övergångsbestämmelse

    Denna lag träder i kraft den 1 maj 1996 men tillämpas inte i de fall där det första beslutet i ärendet fattats dessförinnan.
    Förarbeten
    Rskr. 1995/96:55, Prop. 1995/96:22, Bet. 1995/96:JuU7
    Omfattning
    ändr. 74 §
    Ikraftträder
    1996-05-01

Lag (1998:803) om ändring i väglagen (1971:948)

Förarbeten
Rskr. 1997/98:225, Prop. 1997/98:117, Bet. 1997/98:KrU14
Omfattning
ändr. 4, 13 §§
Ikraftträder
1999-01-01

Lag (1998:832) om ändring i väglagen (1971:948)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.
  2. Har före denna lags ikraftträdande täkt upplåtits med stöd av 38 § skall 63 § första stycket 5 fortfarande gälla.
  3. Ett ärende skall handläggas och bedömas enligt äldre bestämmelser, om det i ärendet ingår en miljökonsekvens- beskrivning som vid denna lags ikraftträdande har överlämnats till länsstyrelsen för godkännande enligt 24 § vägkungörelsen (1971:954). Bestämmelserna om miljökvalitetsnormer i miljöbalken skall dock tillämpas omedelbart.
Förarbeten
Rskr. 1997/98:279, Prop. 1997/98:90, Bet. 1997/98:JoU25
Omfattning
upph. 38 §; ändr. 3 a, 15, 16, 17, 18, 26, 28, 32, 35, 63, 74 §§; nya 14 a, 14 b, 14 c, 54 §§
CELEX-nr
397L0011
Ikraftträder
1999-01-01

Lag (2004:425) om ändring i väglagen (1971:948)

Förarbeten
Rskr. 2003/04:243, Prop. 2003/04:99, Bet. 2003/04:FiU27
Omfattning
ändr. 67 §
Ikraftträder
2004-07-01

Lag (2004:604) om ändring i lagen (1971:948)

Förarbeten
Rskr. 2003/04:235, Prop. 2003/04:116, Bet. 2003/04:MJU21
Omfattning
ändr. 14 a, 14 b §§
Ikraftträder
2004-07-21

Lag (2005:184) om ändring i väglagen (1971:948)

Förarbeten
Rskr. 2004/05:193, Prop. 2004/05:65, Bet. 2004/05:MJU11
Omfattning
ny 75 a §
CELEX-nr
32003L0035
Ikraftträder
2005-05-15

Lag (2005:575) om ändring i väglagen (1971:948)

Förarbeten
Rskr. 2004/05:312, Prop. 2004/05:129, Bet. 2004/05:MJU15
Omfattning
ändr. 14 a, 14 b, 15, 16 §§
Ikraftträder
2005-08-01

Lag (2005:940) om ändring i väglagen (1971:948)

Förarbeten
Rskr. 2005/06:50, Prop. 2004/05:169, Bet. 2005/06:BoU2
Omfattning
ändr. 3, 7, 15, 16, 17, 20, 28, 30, 31, 32, 33, 35, 36, 55, 57, 60, 63, 68, 70 §§
Ikraftträder
2006-01-01

Lag (2006:419) om ändring i väglagen (1971:948)

Förarbeten
Rskr. 2005/06:256, Prop. 2005/06:168, Bet. 2005/06:TU10
Omfattning
ändr. 18 §
Ikraftträder
2006-07-01

Lag (2009:49) om ändring i väglagen (1971:948)

Förarbeten
Rskr. 2008/09:157, Prop. 2008/09:21, Bet. 2008/09:KU5
Omfattning
upph. 9 §
Ikraftträder
2009-03-01

Lag (2010:92) om ändring i väglagen (1971:948)

Förarbeten
Rskr. 2009/10:183, Prop. 2009/10:59, Bet. 2009/10:TU9
Omfattning
ändr. 6, 8, 11, 14 c, 18, 22, 26, 70, 75, 75 a, 76, 77 §§, p 4 ikrafttr.- och övergångsbest.
Ikraftträder
2010-04-01

Lag (2010:818) om ändring i väglagen (1971:948)

Förarbeten
Rskr. 2009/10:362, Prop. 2009/10:162, Bet. 2009/10:CU21
Omfattning
ändr. 55, 56, 69 §§
Ikraftträder
2010-08-01

Lag (2010:884) om ändring i väglagen (1971:948)

Förarbeten
Rskr. 2009/10:353, Prop. 2009/10:184, Bet. 2009/10:MJU24
Omfattning
ändr. 3 a, 75 a §§
Ikraftträder
2010-09-01

Lag (2010:904) om ändring i väglagen (1971:948)

Förarbeten
Rskr. 2009/10:366, Prop. 2009/10:170, Bet. 2009/10:CU25
Omfattning
ändr. 1, 12, 27, 69 §§
Ikraftträder
2011-05-02

Lag (2010:926) om ändring i väglagen (1971:948)

Förarbeten
Rskr. 2009/10:364, Prop. 2009/10:215, Bet. 2009/10:JuU27
Omfattning
ändr. 66, 68, 70 §§
Ikraftträder
2011-05-02

Lag (2012:439) om ändring i väglagen (1971:948)

Förarbeten
Rskr. 2011/12:257, Prop. 2011/12:118, Bet. 2011/12:TU13
Omfattning
upph. 14 b §; nuvarande 14 a, 14 c, 15, 16 §§ betecknas 15, 16, 16 a, 15 a §§; ändr. 3 a, 10, 13, 17, 18, 19, 20, 28, 30, 31, 35, 48, 66, 69, 74, 75 a, 76, 77 §§, de nya 15, 15 a, 16, 16 a §§; nya 3 b, 13 a, 14 a, 14 b, 14 c, 15 b, 15 c, 16 b, 16 c, 17 a, 17 b, 17 c, 18 a, 18 b, 20 b, 55 a, 55 b §§, rubr. nämast före 14 b, 16, 16 a, 17, 17 c, 18, 20, 20 a, 20 b §§
Ikraftträder
2013-01-01

Lag (2013:316) om ändring i väglagen (1971:948)

Förarbeten
Rskr. 2012/13:226, Prop. 2012/13:138, Bet. 2012/13:TU14
Omfattning
ändr. 14 a §
Ikraftträder
2013-07-01

Lag (2014:53) om ändring i väglagen (1971:948)

Förarbeten
Rskr. 2013/14:147, Prop. 2013/14:25, Bet. 2013/14:TU8
Omfattning
ändr. 29 §
Ikraftträder
2014-03-01

Lag (2016:535) om ändring i väglagen (1971:948)

Förarbeten
Rskr. 2015/16:246, Prop. 2015/16:73, Bet. 2015/16:TU19
Omfattning
ändr. 44 §
Ikraftträder
2016-07-01

Lag (2017:958) om ändring i väglagen (1971:948)

Förarbeten
Rskr. 2017/18:20, Prop. 2016/17:200, Bet. 2017/18:MJU5
Omfattning
ändr. 13 a, 14 b, 15 c, 16, 16 b, 17, 18 §§
Ikraftträder
2018-01-01

Lag (2018:1411) om ändring i väglagen (1971:948)

Förarbeten
Rskr. 2017/18:383, Prop. 2017/18:243, Bet. 2017/18:CU31
Omfattning
ändr. 3 a, 13 a §§
Ikraftträder
2019-01-01

Lag (2018:1731) om ändring i väglagen (1971:948)

Omfattning
ändr. 76 §
Ikraftträder
2019-01-01