1 §  Allmänna verksstadgan (1965:600) skall tillämpas på riksrevisionsverket.

2 §  Riksrevisionsverket är central förvaltningsmyndighet för revision och redovisning samt därmed sammanhängande frågor inom statsverksamheten.

3 §  I fråga om revision skall verket bedriva förvaltningsrevision och redovisningsrevision.

Det åligger därvid verket särskilt att

1. granska den statliga verksamheten och se till att den bedrivs effektivt,
2. granska myndigheternas redovisning i syfte att bedöma om den är rättvisande och varje år avge revisionsberättelser över denna granskning, om regeringen inte föreskriver annat,
3. i den omfattning som behövs granska hur bidrag av statsmedel används av mottagare av sådana bidrag, i den mån mottagaren är redovisningsskyldig för bidragen gentemot statsverket eller särskilda föreskrifter meddelats om bidragens användning,
4. granska taxor och avgifter i statlig verksamhet,
5. granska hur den statliga upphandlingen bedrivs och verka för samordning av denna,
6. följa myndigheternas tillämpning av kungörelsen (1970:641) om begränsning i myndighets rätt att meddela föreskrifter, anvisningar eller råd.

Verkets granskning av affärsverkens redovisning skall ske mot ersättning som verket fastställer.

4 §  I fråga om redovisning och därmed sammanhängande frågor åligger det verket särskilt att

1. utveckla metoder för ekonomisk styrning såsom verksamhetsplanering, budgetering, redovisning och resultatanalys inom statsförvaltningen,
2. se till att redovisningssystemen är ändamålsenliga,
3. handha den löpande riksredovisningen och för varje budgetår redovisa utfallet av statsbudgeten,
4. kontrollera statsverkets checkräkning i riksbanken,
5. göra beräkningar över statsbudgetens inkomster och prognoser över utfallet av statsbudgeten,
6. utarbeta statistik över statens finanser,
7. besluta om inordnande av myndighet i redovisningsgrupp inom den statliga redovisningsorganisationen.

5 §  Verket får meddela föreskrifter om den statliga redovisningen.

6 §  Verket skall i den omfattning som behövs anordna och medverka vid utbildning av personal för redovisnings- och revisionsverksamhet samt därmed sammanhängande frågor inom statsförvaltningen.

7 §  Verket prövar anmärkningar som uppkommer vid räkenskapsgranskning inom verket enligt förordningen (1961:313) om förfarandet i anmärkningsmål.

Verket får meddela föreskrifter om rättelse av sådana felaktigheter som inte föranlett någon särskild anmärkning.

8 §  Verket skall varje år till regeringen lämna

1. beräkningar av statsbudgetens inkomster för nästkommande budgetår, avsedda som underlag för inkomstberäkningen i budgetpropositionen,
2. reviderad beräkning av statsbudgetens inkomster för nästkommande budgetår avsedd som underlag för inkomstberäkningen i kompletteringspropositionen,
3. prognoser över utfallet av statsbudgeten enligt vad regeringen särskilt föreskriver,
4. redovisning av statsbudgetens utfall för det senaste budgetåret,
5. verksamhetsberättelse för det senaste budgetåret, vilken även skall lämnas till riksdagens revisorer,
6. revisionsberättelser över granskning av affärsverkens redovisning enligt 3 § 2.

9 §  Revisionsberättelse enligt 3 § 2 som inte avser något affärsverk skall lämnas till den granskade myndigheten senast fem månader efter utgången av det räkenskapsår berättelsen avser.

10 §  Om verket vid sin granskning finner att ett visst förhållande bör påtalas, skall verket i första hand vända sig till den myndighet som berörs eller till någon annan myndighet, som har ansvar för den granskade verksamheten. Bedömer verket att en sådan åtgärd inte är tillräcklig, skall verket anmäla frågan till regeringen.

11 §  Verket har rätt att från andra myndigheter utan dröjsmål få ut de handlingar och få de upplysningar och uppgifter som verket behöver för sin granskning.

Om handlingens, upplysningens eller uppgiftens innehåll är av sådan natur att det inte utan synnerliga skäl bör komma till någon annans kännedom, skall myndigheten snarast låta regeringen pröva frågan.

12 §  Verket får medge uppskov med avlämnande till verket av räkenskapshandlingar och andra föreskrivna uppgifter och handlingar.

13 §  Verket företräder staten inom sitt verksamhetsområde såväl vid som utom domstol, om annat inte följer av särskilda föreskrifter.

14 §  Riksrevisionsverket skall samråda med statskontoret vid planeringen av sin verksamhet samt även i övrigt hålla statskontoret underrättat om sin verksamhet.

15 §  I riksrevisionsverket finns ett råd som består av högst tio personer. Generaldirektören ingår i rådet och är rådets ordförande.

Generaldirektören skall informera rådet om riksrevisionsverkets verksamhet.

Rådet skall ge generaldirektören de råd som han behöver för att kunna bedriva verksamheten effektivt och i överensstämmelse med verksamhetens syfte. Förordning (1987:782).

15 a §  Kungörelsen (1974:224) om personalföreträdare i statlig myndighets styrelse m. m. skall tillämpas på verket. Förordning (1987:782).

16 §  Generaldirektören är chef för verket.

17 §  Inom verket finns fem avdelningar: tre revisionsavdelningar, en prognos- och redovisningsavdelning samt en ekonomiadministrativ avdelning.

Varje avdelning förestås av en avdelningschef. En av avdelningscheferna är generaldirektörens ställföreträdare.

18 §  Hos verket finns i övrigt personal enligt särskilda beslut av regeringen samt annan personal i mån av behov och tillgång på medel.

I mån av behov och tillgång på medel får verket anlita utomstående för särskilda uppdrag.

19 §  En rådgivande delegation för upphandlingsfrågor är knuten till riksrevisionsverket. Sammansättningen av denna bestäms av regeringen.

20 §  En personalnämnd beslutar i frågor om

1. skiljande från uppdrag eller från annan anställning än provanställning,
2. disciplinansvar,
3. åtalsanmälan,
4. avstängning,
5. läkarundersökning.

Nämnden består av generaldirektören, som är ordförande, och avdelningscheferna. Förordning (1987:782).

21 §  Personalnämnden är beslutför när ordföranden och minst hälften av avdelningscheferna är närvarande. Förordning (1987:782).

23 §  Mål eller ärende, som avses i 7 §, avgörs av generaldirektören och minst två avdelningschefer samt föredraganden.

Sådant mål eller ärende får efter generaldirektörens bestämmande avgöras av två avdelningschefer och föredraganden, om samtliga är överens om beslutet.

Om det framförs skiljaktiga meningar vid en överläggning i ett mål eller ärende som handläggs enligt första stycket tillämpas föreskrifterna i 16 kap.rättegångsbalken om omröstning i tvistemål. Förordning (1986:967).

24 §  Andra frågor än som avses i 20 och 23 §§ avgörs av generaldirektören ensam. I den mån sådana ärenden inte är av det slag att de behöver prövas av generaldirektören, får de avgöras av någon annan tjänsteman enligt vad som anges i arbetsordningen eller i särskilda beslut. Förordning (1987:782).

25 §  När generaldirektören är förhindrad att utöva sin tjänst, utövas den av hans ställföreträdare. Denne inträder efter beslut av generaldirektören även i övrigt i hans ställe vid behandlingen av vissa ärenden eller grupper av ärenden.

När både generaldirektören och hans ställföreträdare har förhinder, utövas generaldirektörens tjänst av den avdelningschef som generaldirektören bestämmer.

I den ordinarie generaldirektörens frånvaro får dock inte fattas sådana beslut av större vikt, som kan anstå utan olägenhet. Förordning (1987:782).

26 §  Ärendena avgörs efter föredragning. I arbetsordningen eller genom särskilda beslut får dock medges att ärenden som handläggs enligt 24 § andra meningen avgörs utan föredragning.

Föredragningen av ett ärende ankommer på chefen för den avdelning dit ärendet hör eller på en särskilt förordnad föredragande.

Avdelningschefen får närvara när ett ärende som hör till hans avdelning föredras av någon annan. Förordning (1987:782).

27 §  Av förordningen (1978:592) om vissa medbestämmandeformer i statlig tjänst m. m. följer att myndighetens befogenhet att besluta kan vara begränsad i vissa hänseenden.

29 §  Generaldirektören får utan föredragning meddela beslut som inte utan olägenhet kan uppskjutas till dess en föredragande kan inställa sig.

30 §  I arbetsordningen eller genom särskilda beslut skall bestämmas vem som får begära in förklaringar, upplysningar eller yttranden i ärendena. Detsamma gäller även om räkenskaper, redovisningar och andra handlingar samt uppgifter som verket behöver för sitt arbete.

31 §  Generaldirektören förordnas av regeringen för högst sex år.

Tjänster som avdelningschef och revisionsdirektör tillsätts av regeringen efter anmälan av generaldirektören.

Andra tjänster tillsätts av verket.

Verket får tillsätta tjänster utan att de har kungjorts lediga till ansökan.

Förordnande att vara generaldirektörens ställföreträdare meddelas av regeringen för högst tre år efter anmälan av generaldirektören.

32 §  Andra ledamöter av rådet än generaldirektören förordnas av regeringen för högst tre år. Förordning (1987:782).

33 §  Besked enligt 37 § andra stycket anställningsförordningen (1965: 601) lämnas av verket även i fråga om avdelningschefer och revisionsdirektörer.