1 §  Termer och begrepp som används i strålskyddslagen (1988:220) har samma betydelse i denna förordning.

2 §  Bestämmelserna i 18 § samt 20 § 1, 2 och 4 strålskyddslagen (1988:220) gäller inte i fråga om

1. radioaktiva ämnen vars aktivitet eller specifika aktivitet inte överstiger vad som framgår av bilagan till denna förordning,
2. apparat som innehåller ett radioaktivt ämne, även om ämnets aktivitet eller specifika aktivitet överstiger det som anges i bilagan till denna förordning, under förutsättning att
   1. apparaten är konstruerad som en sluten strålkälla och inte under normala driftsförhållanden i någon åtkomlig punkt på avståndet 0,1 meter från apparatens ytterhölje förorsakar en dosrat som överstiger 1 mikrosievert per timme, och
   2. Strålsäkerhetsmyndigheten har godkänt apparattypen för fri användning och angett villkor för deponering av det radioaktiva ämnet,
3. elektrisk apparat som Strålsäkerhetsmyndigheten har förklarat typgodkänd för fri användning och som inte under normala driftsförhållanden i någon åtkomlig punkt på avståndet 0,1 meter från apparatens ytterhölje förorsakar en dosrat som överstiger 1 mikrosievert per timme,
4. apparat innehållande katodstrålerör som är avsett att visa bilder, eller annan elektrisk apparatur som drivs med en elektrisk spänningsskillnad som inte överstiger 30 kilovolt, förutsatt att dessa inte under normala driftsförhållanden i någon åtkomlig punkt på avståndet 0,1 meter från apparatens ytterhölje förorsakar en dosrat som överstiger 1 mikrosievert per timme, och
5. material som har förorenats av radioaktiva ämnen till följd av ett utsläpp som godkänts av Strålsäkerhetsmyndigheten och som myndigheten har förklarat inte ska kontrolleras ytterligare.

Strålsäkerhetsmyndigheten får meddela föreskrifter om att lagen ska gälla även i fråga som avses i första stycket. Förordning (2008:457).

4 §  I fråga om radioaktiva ämnen och tekniska anordningar som kan alstra strålning får Strålsäkerhetsmyndigheten meddela föreskrifter om undantag eller i det enskilda fallet ge dispens från strålskyddslagen (1988:220) eller vissa bestämmelser i lagen. Sådana föreskrifter och dispenser får inte innebära att syftet med lagen åsidosätts. Förordning (2008:457).

5 §  Om det finns anledning att misstänka att någon till följd av en verksamhet med joniserande strålning kan ha skadats genom strålningen eller om det inträffar något missöde eller tillbud som kan ha betydelse från strålskyddssynpunkt, ska den som bedriver verksamheten genast anmäla detta till Strålsäkerhetsmyndigheten. Förordning (2008:457).

6 §  Om någon som har tillstånd enligt strålskyddslagen (1988:220) avlider, ska den som har dödsboet i sin vård snarast och senast tre månader efter dödsfallet anmäla dödsfallet till Strålsäkerhetsmyndigheten.

Om någon som har tillstånd enligt strålskyddslagen försätts i konkurs, ska konkursförvaltaren snarast och senast två månader efter konkursbeslutet anmäla konkursen till Strålsäkerhetsmyndigheten. Förordning (2008:457).

7 §  Strålsäkerhetsmyndigheten får meddela sådana ytterligare föreskrifter om allmänna skyldigheter enligt 6-11 §§strålskyddslagen (1988:220), som krävs till skydd mot eller för kontroll av strålning. Förordning (2008:457).

8 §  Strålsäkerhetsmyndigheten får meddela föreskrifter om radioaktivt avfall m. m. enligt 13 och 14 §§strålskyddslagen (1988:220). Förordning (2008:457).

9 §  Strålsäkerhetsmyndigheten får meddela föreskrifter enligt strålskyddslagen (1988:220) om

1. förbud mot att ta befattning med visst material och vissa tekniska anordningar (15 §),
2. särskilt riskabelt arbete (17 §),
3. mät- och skyddsutrustningar (19 §),
4. provning, kontroll och besiktning samt om avgifter för sådan verksamhet (19 och 43 §§). Förordning (2008:457).

9 a §  Radioaktiva ämnen får inte avsiktligen tillsättas vid framställning av livsmedel, leksaker, smycken eller kosmetika.

Livsmedel, leksaker, smycken eller kosmetika där radioaktiva ämnen avsiktligen har tillsatts får inte heller importeras eller exporteras. Förordning (2000:809).

10 §  Strålsäkerhetsmyndigheten får meddela föreskrifter enligt 16 § strålskyddslagen (1988:220) för den som är under 18 år och som sysselsätts i verksamhet med strålning. Förordning (2008:457).

11 §  Strålsäkerhetsmyndigheten får meddela föreskrifter om läkarundersökning enligt 18 § första stycket strålskyddslagen (1988:220).

Strålsäkerhetsmyndigheten prövar frågor om medgivande i vissa fall till sysselsättning med joniserande strålning enligt 18 § andra stycket strålskyddslagen. Förordning (2008:457).

12 §  Strålsäkerhetsmyndigheten får meddela föreskrifter enligt strålskyddslagen (1988:220) om

1. tillståndsplikt för vissa tekniska anordningar som kan alstra joniserande strålning (20 § 3),
2. tillståndsplikt för tekniska anordningar som kan alstra icke-joniserande strålning (21 §),
3. tillstånd för sjukvårdshuvudmän, vissa yrkesgrupper eller vissa vårdinrättningar, institutioner eller företag (22 § andra stycket). Förordning (2008:457).

13 §  Strålsäkerhetsmyndigheten prövar frågor om

1. tillstånd beträffande radioaktiva ämnen och tekniska anordningar enligt 20 och 21 §§strålskyddslagen (1988:220), och
2. medgivande att ta hand om oförtullade radioaktiva ämnen och tekniska anordningar enligt 25 § strålskyddslagen.

Vid tillståndsprövningen ska Strålsäkerhetsmyndigheten beakta att onödig spridning av radiologisk utrustning hindras. Förordning (2008:457).

14 §  Strålsäkerhetsmyndigheten prövar frågor om villkor enligt 27 § strålskyddslagen (1988:220) i fråga om kärnteknisk verksamhet. Förordning (2008:457).

14 a §  Strålsäkerhetsmyndigheten får meddela föreskrifter om att det i ärenden om villkor för kärnteknisk verksamhet som enligt 27 § första stycket strålskyddslagen (1988:220) ska underställas regeringens prövning eller i ärenden om tillstånd enligt denna förordning ska upprättas en miljökonsekvensbeskrivning som avses i 22 a § andra stycket strålskyddslagen. Strålsäkerhetsmyndigheten får vidare i det enskilda fallet besluta att en sådan beskrivning ska ges in. I sådana föreskrifter och beslut får Strålsäkerhetsmyndigheten med ledning av bestämmelserna i 6 kap.miljöbalken och strålskyddslagen ange vad som ska gälla beträffande förfarandet för att upprätta miljökonsekvensbeskrivningen och kraven på denna.

En kungörelse om att en miljökonsekvensbeskrivning har upprättats ska genom Strålsäkerhetsmyndighetens försorg införas i Post- och Inrikes Tidningar och i den eller de ortstidningar som myndigheten bestämmer. I kungörelsen ska anges att skriftliga anmärkningar mot miljökonsekvensbeskrivningen får lämnas till Strålsäkerhetsmyndigheten inom en viss angiven tid, minst fyra veckor efter det att kungörelsen var införd i Post- och Inrikes Tidningar.

Om ärendet avser villkor för en kärnteknisk verksamhet, ska kungörelsen även avse den miljökonsekvensbeskrivning som har upprättats enligt förordningen (1984:14) om kärnteknisk verksamhet. Förordning (2008:457).

14 b §  Strålsäkerhetsmyndigheten ska ta emot och pröva sådana ansökningar om transport av radioaktivt avfall till eller genom Sverige som ges in av en behörig myndighet i ett annat land inom Europeiska atomenergigemenskapen i enlighet med rådets direktiv 2006/117/Euratom av den 20 november 2006 om övervakning och kontroll av transporter av radioaktivt avfall och använt kärnbränsle. Myndigheten ska följa de tidsfrister som anges i artiklarna 8 och 9 i direktivet. Om myndigheten inte har svarat inom den tid som anges i artikel 9.1, ska myndigheten anses ha lämnat sitt medgivande till transporten. Förordning (2009:118).

15 §  Strålsäkerhetsmyndigheten ska ha tillsyn över att strålskyddslagen (1988:220) och föreskrifter och villkor som har meddelats med stöd av lagen följs, om inte annat följer av 16 §. Förordning (2008:457).

16 §  I fråga om solarieverksamhet ska en kommunal nämnd som fullgör uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet ha tillsyn inom kommunen över att strålskyddslagen (1988:220) och föreskrifter och villkor som har meddelats med stöd av lagen följs. Om det finns särskilda skäl får Strålsäkerhetsmyndigheten i det enskilda fallet, efter samråd med kommunen, besluta att tillsynen i stället ska utövas av Strålsäkerhetsmyndigheten.

Efter åtagande av en kommun får Strålsäkerhetsmyndigheten, utom i de fall som anges i tredje stycket, överlåta åt en sådan nämnd att utöva tillsynen även i fråga om annat än solarieverksamhet.

I fråga om verksamhet som utövas av Försvarsmakten, Försvarets materielverk, Fortifikationsverket eller Försvarets radioanstalt får Strålsäkerhetsmyndigheten efter åtagande av generalläkaren överlåta åt denne att i ett visst avseende utöva tillsynen. Förordning (2008:457).

16 a §  Kommunfullmäktige får meddela föreskrifter om avgift för kostnader för sådan tillsynsverksamhet som utövas av en kommunal nämnd enligt 16 § första stycket. Förordning (2007:355).

17 §  Strålsäkerhetsmyndigheten får meddela föreskrifter om skyldighet för den vars verksamhet tillsynen avser att ersätta en tillsynsmyndighets kostnader för provtagning och undersökning av prov. Förordning (2008:457).

18 §  Bestämmelser om ansvar för överträdelse av föreskrifter eller villkor som har meddelats i denna förordning eller med stöd av ett bemyndigande i denna förordning finns i strålskyddslagen (1988:220).

19 §  I 22 a § förvaltningslagen (1986:223) finns bestämmelser om överklagande hos allmän förvaltningsdomstol. Strålsäkerhetsmyndighetens beslut med stöd av 14 § och generalläkarens beslut i frågor som avses i 16 § tredje stycket överklagas dock hos regeringen. Förordning (2008:457).

20 §  Strålsäkerhetsmyndigheten får meddela de ytterligare föreskrifter som behövs för verkställighet av denna förordning. Förordning (2008:457).