Köplag (1990:931)

(KöpL)

Departement
Justitiedepartementet L2
Utfärdad
1990-09-06
Ändring införd
SFS 1990:931 i lydelse enligt SFS 1996:776
Ikraft
1991-01-01
Upphäver
Lag (1905:38 s.1) om köp och byte av lös egendom
Källa
Regeringskansliets rättsdatabaser
Senast hämtad
2018-08-19


Köplagen (KöpL) tilldelar parterna rättigheter och skyldigheter (förpliktelser). De i sin tur delas in i huvudförpliktelser och biförpliktelser. Skillnaden är de påföljder som motparten kan göra gällande mot en avtalsbrytande part. Påföljder för brott mot huvudförpliktelser är exempelvis prisavdrag, hävning och skadestånd. Påföljder mot brott mot biförpliktelser är mildare och vanligtvis går den part som inte fullgör sina biförpliktelser miste om möjligheten att hävda sina rättigheter. Exempelvis om parten inte har fullföljt sin reklamations- eller meddelandeskyldighet, kan parten vara skyldig att ersätta skador som uppkommit.

Om ena parten är konsument tillämpas Konsumentköplagen (se 4 §).

Inledande bestämmelser

Tillämpningsområde

1 §  Denna lag gäller köp av lös egendom.

[S2]Lagen gäller i tillämpliga delar även byte av lös egendom.

[S3]Lagen gäller inte överlåtelse av tomträtt.

[S4]Vid köp av byggnad som uppförts för stadigvarande bruk gäller i stället för bestämmelserna i 3, 13, 17--21 samt 30--40 §§ vad som föreskrivs i 4 kap. 11, 12 och 18--19d §§ jordabalken. Om en tomträttsupplåtelse enligt 13 kap. 5 § jordabalken har innefattat överlåtelse av en byggnad, gäller de nämnda bestämmelserna i jordabalken dock inte om något annat följer av 13 kap. 8 § jordabalken.

Lagen reglerar köp och byte av lös egendom. Den är även tillämplig på köp och byte av bostadsrätt, aktier och andra värdepapper. Köp av fast egendom regleras i 4 kap.jordabalken.

Lagen är tillämplig vid:

  1. Köp mellan näringsidkare i deras yrkesmässiga verksamheter.
  2. Köp av en näringsidkare i sin yrkesmässiga verksamhet av en privatperson.
  3. Privatpersoner som handlar av varandra och
  4. Köp av lös egendom som inte är lösa saker.
  • RH 2012:84:Är avsaknad av förråd som påståtts tillhöra en bostadsrättslägenhet ett sådant fel som berättigar köpare till prisavdrag från köpeskillingen? Hur ska värdet av avsaknaden av ett förråd beräknas? Överviktsprincipens tillämpning i fråga om rättegångskostnader.

2 §  Lagen gäller beställning av en vara som skall tillverkas utom när beställaren skall tillhandahålla en väsentlig del av materialet. Lagen gäller inte avtal om uppförande av byggnad eller annan fast anläggning på mark eller i vatten.

[S2]Lagen gäller inte avtal som innebär att den som skall leverera en vara även skall utföra arbete eller någon annan tjänst, om tjänsten utgör den övervägande delen av hans förpliktelse.

Första stycket utgör en begränsning i köplagens tillämpningsområde. Om beställaren tillhandahåller en stor del av materialet till varan så är det inte ett köpeavtal utan ett tjänsteavtal. Avgörande för om det är en stor del är exempelvis värdet av tillhandahållet material eller betydelsen av materialet för slutprodukten. Första stycket, sista meningen undantar byggnadsentreprenad från lagens tillämpningsområde.

Andra stycket handlar om så kallade blandade avtal som innehåller både köp av vara och tjänst. Om tjänsten är det huvudsakliga köpet så gäller inte KöpL. Avgörande för om det ska ses som tjänst är exempelvis om tjänsten kräver särskild kunskap eller utrustning. Även en avvägning mellan de olika delarnas värde kan vara avgörande för om det ska ses som tjänst eller vara.

Avtalsfrihet

3 §  Lagens bestämmelser tillämpas inte i den mån annat följer av avtalet, av praxis som har utbildats mellan parterna eller av handelsbruk eller annan sedvänja som måste anses bindande för parterna.

Anger att det är en dispositiv lag, vilket ger parterna rätt att avtala andra villkor som de önskar för att ingå avtalet. Om avtalet skulle innehålla regler som man kan anse vara oskäliga kan de möjligtvis jämkas eller åsidosättas med hjälp av AvtL 36 §. Även vanliga avtalsrättsliga princier kan tas till hjälp tex avtalstolkning då det inte alltid är klart vad som "följer av avtalet".

Konsumentköp

4 §  Lagen gäller inte i fall då konsumentköplagen (1990:932) är tillämplig.

En konsument är en person som handlar av en näringsidkare enbart för personlig räkning.

Prop. 2021/22:85: I paragrafen ersätts hänvisningen till 1990 års konsumentköplag med en hänvisning till den föreslagna nya konsumentköplagen. Övervägandena finns i avsnitt 10.3.

Internationella köp

5 §  Lagen gäller inte i fall då lagen (1987:822) om internationella köp är tillämplig.

Om köpare och säljare kommer från olika länder och båda staterna tillträtt konventionen eller enligt internationella privatsrättsliga regler ska CISG (lagen (1987:822) om internationella köp), tillämpas. Det gäller inte om parterna kommer från Danmark, Finland, Norge eller Sverige. Då gäller säljarens land lag enligt lagen (1954:528) om tillämplig lag beträffande internationella köp av lösa saker.

Varans avlämnande

Hämtningsköp

6 §  Varan skall hållas tillgänglig för avhämtning där säljaren vid köpet hade sitt affärsställe eller, om han saknade affärsställe som hade samband med köpet, sitt hemvist. Visste parterna vid köpet att varan eller det parti ur vilket den skall tas fanns på en annan plats, skall varan hållas tillgänglig för avhämtning på denna plats.

[S2]Varan är avlämnad när köparen har tagit hand om den.

Huvudregeln är att varan ska hämtas hos säljaren på hans affärsställe, vilket kan vara en butik, lager eller kontor m.m., om inte annat avtalats eller varit känt av båda parter vid köpet. Att varan ska hållas tillgänglig bertyder att köparen ska kunna hämta varan utan problem.

Transportköp

7 §  Skall varan transporteras till köparen inom en och samma ort eller inom ett område där säljaren vanligen ombesörjer transporten av liknande varor, sker avlämnandet när varan överlämnas till köparen.

[S2]Om varan i annat fall skall transporteras till köparen och annat inte följer av en leveransklausul eller av avtalet i övrigt, sker avlämnandet när varan överlämnas till den transportör som har åtagit sig transporten från avsändningsorten. Om säljaren själv utför transporten, sker avlämnandet först när varan överlämnas till köparen.

[S3]Har varan sålts "fritt", "levererad" eller "fritt levererad" med angivande av en viss ort, anses den inte avlämnad förrän den har kommit fram till denna ort.

Transportköp kallas sådana köp som innebär att varan ska transporteras till köparen och alltså inte som utgångspunkten i 6 §, avhämtas hos säljaren. Köp som uppfyller villkoren enligt första stycket kallas "platsköp". Köp som uppfyller villkoren i andra stycket kallas "distansköp". Detta har betydelse för när varan ska anses vara överlämnad och därmed risken(se 13 §) för varan övergår från säljaren till köparen.

8 §  Skall säljaren ordna transporten av varan, skall han ingå avtal om transporten till bestämmelseorten med lämpligt transportmedel och på sedvanliga villkor för en sådan transport.

Paragrafen reglerar det fall att säljaren ska (enligt avtal) ordna med transport av varan och att han då är skyldig att anordna lämpligt transport. Det kan te.x. vara att ordna med kyltransport av livsmedel.

Tiden för avlämnandet

9 §  Skall varan inte avlämnas efter anfordran eller utan uppskov och följer tiden för avlämnandet inte heller annars av avtalet, skall varan avlämnas inom skälig tid från köpet.

[S2]Skall varan avlämnas inom en viss tidrymd och framgår det inte av omständigheterna att det ankommer på köparen att bestämma tidpunkten för avlämnandet, skall denna bestämmas av säljaren.

[S3]Om säljaren vid hämtningsköp skall bestämma tidpunkten för avlämnandet, skall han i tid underrätta köparen om när varan finns tillgänglig för avhämtning.

Tiden för avlämnandet styr påföljder när säljaren är i dröjsmål och då blir skyldig att ersätta motparten för uppkomna kostnader på grund av dröjsmålet.(köparens dröjsmål med att hämta varan regleras i 50-58 § §) Första meningens "efter anfodran" betyder löpande leverans, alltså flera delleveranser efter varandra i jämnt intervall. "Utan uppskov" är direkt avlämning.

Om inget avtalats om lämning så ger paragrafen ledning för en bedömning när säljaren är i dröjsmål med sin förpliktelse att avlämna varan. Varan ska avlämnas inom skälig tid från köpet och vad som avgör vilken tid som är skälig beror på t.ex. om varan ska tillverkas, anskaffas från annan part eller om det är en lagervara hos säljaren. Om inte avtalet innehåller en viss tidsrymd tex 20 dagar, före jul eller liknande så är huvudregeln enligt andra stycket att det är säljaren som bestämmer tidpunkten om det inte framgår av annat att det är köparen t.ex. genom avtalet.

Tredje stycket handlar om hämtningsköp (hänvisar till 6 §) och säljaren är skyldig att i tid underrätta köparen om när varan kan avhämtas. Köparen måste ges en skälig möjlighet att ta hand om varan.

Rätt att hålla inne varan

10 §  Har säljaren inte gett kredit eller anstånd med betalningen, är han inte skyldig att lämna ut varan eller, genom överlåtelse av dokument eller på annat sätt, frånhända sig förfoganderätten över den förrän betalning sker.

[S2]Skall säljaren sända varan från den ort där den skall avlämnas, får han inte med stöd av första stycket underlåta att avsända den. Han får dock hindra att varan eller dokument avseende varan lämnas ut till köparen innan betalning sker.

Första stycket ger säljaren rätt att hålla inne varan (förfoganderätt) om inte köparen har fullgjort sin förpliktelse vilket oftast är att betala varan. Här förutsätts att det är ett kontantköp om inte kredit har avtalats, d.v.s varan ska betalas med kontanta medel. Kortköp, överföring eller liknande borde idag vara likvärdigt med kontantköp.

Andra stycket handlar om transportköp där en självständig transportör ska leverera. Säljaren har rätt att inte lämna ut varan innan betalning skett men han måste sända/transportera varan enligt avtalet. Säljaren kan alltså lämna varan till den självständiga leverantören, och se till att transportören inte lämnar ut varan till köparen i avvaktan på betalning. Avlämning har då redan skett när varan lämnades över till den självständiga transportören vilket medför att säljaren har fullföljt sin del av avtalet.

Om säljaren befarar avtalsbrott har han stoppningsrätt enligt 61 §.

Kostnaderna för varan

11 §  Säljaren svarar för sådana kostnader för varan som uppkommer före avlämnandet och som inte beror på att avlämnandet har försenats till följd av något förhållande på köparens sida.

Alla kostnader som kan uppkomma på grund av te.x. vård eller försämring av varan innan avlämnande och som inte på något sätt härrör från köparen måste säljaren bekosta.

Risken för varan

Vad risken innebär

12 §  Bär köparen risken för varan, är han skyldig att betala varan även om den har förstörts, kommit bort, försämrats eller minskat genom en händelse som inte beror på säljaren.

Kan säljaren inte anses vara skyldig till en försämring av varans tillstånd så är köparen tvungen att betala när risken har övergått på köparen. Så även om varan är i sämre skick än vad som avtalats när köparen väl hämtar den så är det varans skick vid den avtalade tidpunkten för hämtningen som är avgörande. Alltså måste köparen stå fast vid köpet på grund av att de kostnader som uppstått för varans försämring (te.x. en 10 % värdeförminskning) beror enbart på honom.

  • NJA 2013 s. 271:Tolkning av Allmänna Bestämmelser för byggnads-, anläggnings- och installationsentreprenader (AB 92). Bestämmelsen i kap. 5 § 4 andra stycket innebär inte att beställaren är skadeståndsskyldig oberoende av vållande.

Riskens övergång

13 §  Risken går över på köparen, när varan avlämnas enligt avtalet eller enligt 6 eller 7 §.

[S2]Avlämnas varan inte i rätt tid och beror det på köparen eller något förhållande på hans sida, går risken över på köparen när säljaren har gjort vad som ankommer på honom för att avlämnandet skall kunna ske.

[S3]Skall köparen hämta varan på en annan plats än hos säljaren, går risken över när tiden för avlämnandet är inne och köparen har fått veta att varan finns tillgänglig för avhämtning.

Att risken går över på köparen betyder att köparen står för alla kostnader gällande varan. Det kan vara kostnader för förvaring, vård, förstörelse, försämring av kvalitet och liknande.

  • NJA 2013 s. 271:Tolkning av Allmänna Bestämmelser för byggnads-, anläggnings- och installationsentreprenader (AB 92). Bestämmelsen i kap. 5 § 4 andra stycket innebär inte att beställaren är skadeståndsskyldig oberoende av vållande.

14 §  Risken går aldrig över på köparen förrän det genom märkning, anteckning i transportdokument eller på annat sätt har gjorts klart att varan är avsedd för köparen.

Varan måste ha skiljts isär från andra varor (individualiserats) för att risken (se 13 §) ska kunna övergå på köparen. Om varan ligger i en mängd av andra liknande varor så är säljaren fortfarande skyldig att betala eventuella kostnader för varan, d.v.s säljaren bär fortfarande risken för varan.

Om köpet är av en bestämd vara så är den individualiserad genom köpeavtalet. Om det är en vara som ska tillverkas så sker det efter färdigtillverkningen. Gäller köpet ett större parti så krävs det oftast att andelen avskiljs, märkts eller på annat sätt individualliserats för att risken ska gå över på köparen.

Varor under transport

15 §  Avser köpet en vara under transport, går risken över på köparen vid köpet, om det inte framgår av omständigheterna att köparen har åtagit sig att bära risken från den tidpunkt då varan överlämnades till den transportör som har utfärdat transportdokumentet. Säljaren bär dock alltid risken för att varan vid köpet har förstörts, kommit bort, försämrats eller minskat, om han kände till eller borde ha känt till detta men inte har upplyst köparen om det.

Handlar om varor som köps under transport t.ex olja. Om varan är under transport vid själva köpet så tar köparen över risken vid en tidigare tidpunkt än vanligt, nämligen när transportören tog emot avtalet om transport av varan. Men om säljaren på något sätt känt till att varan på något sätt värdeförminskats så får säljaren stå för alla eventuella kostnader.

Öppet köp

16 §  Har öppet köp avtalats och varan avlämnats, bär köparen risken till dess att varan lämnas tillbaka.

Om öppet köp har avtalats så bär köparen alla eventuella kostnader för varan tills den returnerats.

Varans beskaffenhet

Överensstämmelse med avtalet m. m.

17 §  Varan skall i fråga om art, mängd, kvalitet, andra egenskaper och förpackning stämma överens med vad som följer av avtalet.

[S2]Om inte annat följer av avtalet, skall varan

  1. vara ägnad för det ändamål för vilket varor av samma slag i allmänhet används,
  2. vara ägnad för det särskilda ändamål för vilket varan var avsedd att användas, om säljaren vid köpet måste ha insett detta särskilda ändamål och köparen har haft rimlig anledning att förlita sig på säljarens sakkunskap och bedömning,
  3. ha egenskaper som säljaren har hänvisat till genom att lägga fram prov eller modell, och
  4. vara förpackad på vanligt eller annars försvarligt sätt, om förpackning behövs för att bevara eller skydda varan.

[S3]Om varan avviker från vad som föreskrivs i första eller andra stycket eller i något annat avseende avviker från vad köparen med fog kunnat förutsätta, är varan att anse som felaktig.

Felaktigheter i en vara kan vara antingen avseende varans kvantitet eller kvalitet. Om kvantiteten är för liten enligt avtal så föreligger ett fel i varan.

Kvaliteten bedöms i första hand utifrån vad som avtalats mellan parterna. KöpL är tillämplig när inte avtalet reglerar det fel i varan som uppkommit eller om regler saknas helt.

Fel i varan brukar delas upp i faktiska fel (17 § och 18 §), rättsliga fel (41 §) och rådighetsfel (regleras inte i KöpL). Se även köparens undersökningsplikt i 20 §.

Fel föreligger även om säljaren inte hade kännedom om felet, det räcker med att felet är en avvikelse från avtalet. Om köparen godkänt en sämre kvalitet än normalt så är det inget fel på varan.

Andra stycket anger några krav på varans egenskaper, avsedd användning och liknande. Det är inte en uttömmande uppräkning utan endast exempel.

  1. Anger att varan ska vara normalt funktionsduglig. Som exempel kan tas att om varan är ett parti äpplen ska de vara tjänliga som människoföda även om inte säljaren kände till att varan var felaktig.
  2. Anger att om säljaren visste innan köpet till vilket ändamål varan var avsedd men ändå inte upplyste köparen om att varan skulle vara olämplig för ändamålet så är det att anse som ett fel i varan. Exempelvis om säljaren visste om att ett tyg skulle användas till klädsel till utomhusmöbler men tyget inte klarar av väder och vind så föreligger det ett fel i varan. Om inte köparen har nämt någon speciell användning så kan inte säljaren hållas ansvarig. Köparen ska också haft en rimlig anledning till att lita på säljarens uppgifter.
  3. Anger att om ett prov har visats upp före köpet så ska varan ha lika goda egenskaper som provet.
  4. Anger att lämplig förpackning ska kunna förväntas om det krävs för varans art.

Tredje stycket anger att varan inte ska på annat sätt avvika från vad köparen med fog kunnat förutsätta, här får omständigheterna och parternas inbördes förhållande vara vägledande. Om köparen haft obefogade förväntningar på köpet så kan det eventuellt regleras i AvtL, tex om avtalet kan strida mot god tro och heder eller om säljarens tystnad om varans kvalitet kan ses som svek.

  • NJA 2016 s. 237:Köplagen. Sedan bostadsrätten till en kontorslokal överlåtits mellan två näringsidkare, har köparen krävt prisavdrag med påståendet att lokalens area var mindre än vad parterna hade avtalat. Arean hade angetts i en annons och i en objektsbeskrivning. Areauppgiften har ansetts utgöra en avtalad egenskap, oavsett att uppgiften enligt beskrivningen har kommit från bostadsrättsföreningen. Eftersom uppgiften har varit preciserad, har köparen ansetts kunna åberopa att arean var för liten, trots en begränsad undersökning före köpet och trots en allmänt hållen friskrivning från säljarens sida. Det har emellertid ansetts att köparen borde ha märkt felet och reklamerat tidigare.
  • RH 2012:84:Är avsaknad av förråd som påståtts tillhöra en bostadsrättslägenhet ett sådant fel som berättigar köpare till prisavdrag från köpeskillingen? Hur ska värdet av avsaknaden av ett förråd beräknas? Överviktsprincipens tillämpning i fråga om rättegångskostnader.
  • NJA 2013 s. 1174:Säljaren av en tjänst har normalt ingen skyldighet att närmare granska eller bedöma uppgifter om sakförhållanden som köparen har lämnat. En sådan skyldighet föreligger bara när säljaren har insett att uppgiften är felaktig eller om det finns en tydlig indikation på detta. När så inte är fallet ska ett fel i tjänsten som har föranletts av den felaktiga uppgiften anses ha berott på förhållanden på köparens sida, varför denne inte har rätt att göra felpåföljder gällande.

18 §  Fel föreligger även om varan inte överensstämmer med sådana uppgifter om varans egenskaper eller användning som säljaren har lämnat vid marknadsföringen av varan eller annars före köpet och som kan antas ha inverkat på köpet.

[S2]Varan skall vidare anses felaktig, om den inte överensstämmer med sådana uppgifter om dess egenskaper eller användning som någon annan än säljaren, i tidigare säljled eller för säljarens räkning, före köpet har lämnat vid marknadsföringen av varan och som kan antas ha inverkat på köpet. Varan skall dock inte anses felaktig, om säljaren varken kände till eller borde ha känt till uppgifterna.

[S3]Första och andra styckena gäller inte, om uppgifterna har rättats i tid på ett tydligt sätt.

Säljaren har ett ansvar för lämnade uppgifter vid marknadsföring av varan. Uppgifterna ska avse varans användning eller egenskaper, som har lämnats vid marknadsföring eller annars före köpet och det ska antas ha inverkat på köpet.

Andra stycket anger att säljaren även har ett ansvar för vilka uppgifter som har lämnats av någon annan om säljaren kände till, eller borde ha känt till, de felaktiga uppgifterna. Det kan vara tex informationsbroschyrer från tillverkaren eller liknande. Anställda hos säljaren är inte "någon annan" utan är att se som säljaren, då de har ett fullmaktsförhållande.

I tredje stycket fråntas säljarens ansvar om han tydligt rättat sina felaktiga uppgifter i tid innan köpet.

  • NJA 2016 s. 237:Köplagen. Sedan bostadsrätten till en kontorslokal överlåtits mellan två näringsidkare, har köparen krävt prisavdrag med påståendet att lokalens area var mindre än vad parterna hade avtalat. Arean hade angetts i en annons och i en objektsbeskrivning. Areauppgiften har ansetts utgöra en avtalad egenskap, oavsett att uppgiften enligt beskrivningen har kommit från bostadsrättsföreningen. Eftersom uppgiften har varit preciserad, har köparen ansetts kunna åberopa att arean var för liten, trots en begränsad undersökning före köpet och trots en allmänt hållen friskrivning från säljarens sida. Det har emellertid ansetts att köparen borde ha märkt felet och reklamerat tidigare.
  • RH 2012:84:Är avsaknad av förråd som påståtts tillhöra en bostadsrättslägenhet ett sådant fel som berättigar köpare till prisavdrag från köpeskillingen? Hur ska värdet av avsaknaden av ett förråd beräknas? Överviktsprincipens tillämpning i fråga om rättegångskostnader.

Befintligt skick

19 §  Även om varan har sålts i "befintligt skick" eller med ett liknande allmänt förbehåll skall den anses felaktig, om

  1. varan inte överensstämmer med sådana uppgifter om dess egenskaper eller användning som säljaren har lämnat före köpet och som kan antas ha inverkat på köpet,
  2. säljaren före köpet har underlåtit att upplysa köparen om ett sådant väsentligt förhållande rörande varans egenskaper eller användning som han måste antas ha känt till och som köparen med fog kunde räkna med att bli upplyst om, under förutsättning att underlåtenheten kan antas ha inverkat på köpet, eller
  3. varan är i väsentligt sämre skick än köparen med hänsyn till varans pris och övriga omständigheter med fog har kunnat förutsätta.

[S2]När en begagnad vara har sålts på auktion, anses den såld "i befintligt skick". Vid tillämpning av första stycket 3 skall hänsyn i så fall tas till utropspriset.

Säljaren kan friskriva sitt ansvar genom att ange visst specificerat fel på varan eller genom att ange att den säljs i befintligt skick. Denna paragraf anger vad som ändå ska anses vara ett fel i varan trots att den sålts med en generell friskrivning. Punkterna handlar om

a) uppgifter som har lämnats innan köpet

b) underlåtelse att upplysa om vissa brister som säljaren måste ha ansetts känna till samt om

c) varan är i väsentligt sämre skick än vad köparen med fog kunde räkna med med hänsyn till priset.

Brister i utseende kan aldrig anses vara ett fel om varan sålts med förbehåll.

Andra stycket handlar om varor inköpta på auktion, de anses köpta i befintligt skick och vid bedömningen om varan är i väsentligt sämre skick ska hänsyn tas till utropspriset och inte vad köparen inropade varan för.

  • NJA 2019 s. 807:En bostadsrätt som sålts i befintligt skick har ansetts inte vara i väsentligt sämre skick än köparen med fog kunnat förutsätta (19 § första stycket 3 köplagen). När utgiften för att åtgärda vissa brister i bostadsrättslägenheten utgjort några procent av priset kan bostadsrätten anses felaktig bara om övriga omständigheter med stor tyngd talar för att fel föreligger.
  • NJA 2007 s. 86:Köpare av fastighet har ansetts berättigad att åberopa ett fel (betydande buller från motocrossbana) som säljaren känt till men inte upplyst köparen om, trots att köparen bort upptäcka felet. Betalning till fastighetsmäklaren, som inte var behörig att ta emot denna för säljarens räkning, har blivit giltig mot säljaren sedan denne, efter vunnen kännedom om att beloppet betalats till mäklaren och att mäklaren tillgodogjort sig beloppet som provision, inte gjort invändning mot mäklaren och inte heller begärt att denne skulle vidarebefordra beloppet.
  • NJA 1996 s. 598:A har genom bytesavtal med B förvärvat en husbil som visat sig ha betydande fuktskador. Omständigheterna har inte ansetts vara sådana att A vid den undersökning han företagit i samband med förvärvet bort märka dessa skador. Han har därför varit oförhindrad att åberopa felet gentemot B som grund för hävning av bytesavtalet.

Undersökning av varan före köpet

20 §  Köparen får inte såsom fel åberopa vad han måste antas ha känt till vid köpet.

[S2]Har köparen före köpet undersökt varan eller utan godtagbar anledning underlåtit att följa säljarens uppmaning att undersöka den, får han inte såsom fel åberopa vad han borde ha märkt vid undersökningen, om inte säljaren har handlat i strid mot tro och heder.

[S3]Andra stycket gäller även när köparen före köpet har fått tillfälle att undersöka prov på varan och felet gäller en egenskap som skulle framgå av provet.

Har köparen inte undersökt varan eller provet trots att han uppmanats av säljaren att göra det så kan han inte åberopa fel som han skulle ha upptäckt vid undersökningen. Dolda fel kan köparen åberopa. Noggrannheten i köparens undersökning får avgöras av vad en normal person i köparens ställe borde ha upptäckt.

  • NJA 2007 s. 86:Köpare av fastighet har ansetts berättigad att åberopa ett fel (betydande buller från motocrossbana) som säljaren känt till men inte upplyst köparen om, trots att köparen bort upptäcka felet. Betalning till fastighetsmäklaren, som inte var behörig att ta emot denna för säljarens räkning, har blivit giltig mot säljaren sedan denne, efter vunnen kännedom om att beloppet betalats till mäklaren och att mäklaren tillgodogjort sig beloppet som provision, inte gjort invändning mot mäklaren och inte heller begärt att denne skulle vidarebefordra beloppet.
  • NJA 2016 s. 237:Köplagen. Sedan bostadsrätten till en kontorslokal överlåtits mellan två näringsidkare, har köparen krävt prisavdrag med påståendet att lokalens area var mindre än vad parterna hade avtalat. Arean hade angetts i en annons och i en objektsbeskrivning. Areauppgiften har ansetts utgöra en avtalad egenskap, oavsett att uppgiften enligt beskrivningen har kommit från bostadsrättsföreningen. Eftersom uppgiften har varit preciserad, har köparen ansetts kunna åberopa att arean var för liten, trots en begränsad undersökning före köpet och trots en allmänt hållen friskrivning från säljarens sida. Det har emellertid ansetts att köparen borde ha märkt felet och reklamerat tidigare.
  • RH 2012:84:Är avsaknad av förråd som påståtts tillhöra en bostadsrättslägenhet ett sådant fel som berättigar köpare till prisavdrag från köpeskillingen? Hur ska värdet av avsaknaden av ett förråd beräknas? Överviktsprincipens tillämpning i fråga om rättegångskostnader.
  • NJA 1996 s. 598:A har genom bytesavtal med B förvärvat en husbil som visat sig ha betydande fuktskador. Omständigheterna har inte ansetts vara sådana att A vid den undersökning han företagit i samband med förvärvet bort märka dessa skador. Han har därför varit oförhindrad att åberopa felet gentemot B som grund för hävning av bytesavtalet.
  • RH 1999:138:I ett mål om nedsättning av köpeskillingen för ett förvärv av aktier i ett fastighetsaktiebolag, till vilka var knutna nyttjanderätten till en bostadslägenhet, har hovrätten, trots förvärvets likhet med ett fastighetsköp, ansett bestämmelserna i 20 § andra stycket och 33 § köplagen om verkan av att säljaren handlat i strid mot tro och heder vara tillämpliga.

Avgörande tidpunkt för bedömningen av om fel föreligger

21 §  Frågan om varan är felaktig skall bedömas med hänsyn till dess beskaffenhet när risken för varan går över på köparen. Säljaren svarar för fel som har funnits vid denna tidpunkt även om felet visar sig först senare.

[S2]Uppkommer en försämring av varan efter det att risken har gått över på köparen, skall varan anses felaktig, om försämringen är en följd av säljarens avtalsbrott. Detsamma gäller om säljaren genom en garanti eller liknande utfästelse har åtagit sig att under en viss tid svara för varans användbarhet eller andra egenskaper och försämringen avser en egenskap som omfattas av utfästelsen.

Tidpunkten för när bedömningen om ett fel i varan föreligger är när risken för varan övergår på köparen. Den beskaffenhet varan hade vid avlämnandet är det som ska gälla för säljarens ansvar även om felet visade sig först senare. Andra stycket handlar om när varan blir sämre efter riskens övergång men det beror på säljarens avtalsbrott. Det kan tex handla om när säljaren ska montera eller installera varan, och varan blir sämre genom felaktigt handhavande. Om säljaren har lämnat funktions- eller egenskapsgarantier för varan så förlängs köparens möjlighet att åberopa fel i varan. Om garantin är tidsbestämd t.ex. ett år så förutsätts att felet förelåg redan vid avlämnandet. Om garantin är tidsobestämd så lovar säljaren egentligen bara att varan ska uppfylla garantin vid avlämnandet men om varan avviker från varans normala hållbarhetstid svarar säljaren för fel. Köparen får inte ha försämrat varan genom vanvård eller onormalt bruk och försämringen får inte bero på olycksfall. För att få åberopa fel i varan måste köparen uppfylla sin reklamationsplikt enl 32 §.

Påföljder vid dröjsmål med varans avlämnande

Påföljderna

22 §  Avlämnas inte varan eller avlämnas den för sent och beror det inte på köparen eller något förhållande på hans sida, får köparen enligt 23--29 §§ kräva fullgörelse eller häva köpet samt dessutom kräva skadestånd. Han får även hålla inne betalningen enligt 42 §.

Avtalet eller 9 § avgör när varan har lämnats för sent.

  • RH 1994:68:Fråga om leasegivares ansvar gentemot en leasetagare för ett rådighetsfel bestående i en utebliven registrering av brukare till ett fordon vilket fått till följd att fordonet inte kunde tagas i bruk vid avtalsperiodens början.

Fullgörelse

23 §  Köparen får hålla fast vid köpet och kräva fullgörelse. Säljaren är dock inte skyldig att fullgöra köpet, om det föreligger ett hinder som han inte kan övervinna eller om fullgörelsen skulle förutsätta uppoffringar som inte är rimliga med hänsyn till köparens intresse av att säljaren fullgör köpet.

[S2]Om ett förhållande som nyss nämnts upphör inom rimlig tid, får köparen dock kräva att säljaren fullgör köpet.

[S3]Köparen förlorar rätten att kräva att säljaren fullgör köpet, om han väntar orimligt länge med att framställa kravet.

Så länge det inte är objektivt omöjligt för säljaren att fullfölja avtalet är han skyldig att fullgöra köpet. Det ska alltså vara ett hinder som inte är knutet till säljaren som person. Exempelvis kan en unik vara vara förstörd och kan inte ersättas eller det kan ha införts försäljningsförbud mot varan. Är hindret inte objektivt omöjligt för säljaren men det krävs stora ekonomiska eller fysiska uppoffringar får en avvägning göras mellan säljarens uppoffringar och köparens intresse av att hålla fast vid köpet. Andra stycket ger köparen en möjlighet att vänta med sitt krav om det kan vara möjligt för säljaren att fullgöra senare, men det ska vara inom rimlig tid. Tredje stycket anger att köparen förlorar sin rätt att kräva fullgörelse om han väntar för länge med att påpeka för säljaren.

  • RH 1999:133:En köpare av frisersalongsrörelse har befunnits ha väntat orimligt länge med att kräva köpets fullgörelse och har därigenom förlorat sin rätt härtill.

24 §  Frågar säljaren om köparen trots dröjsmålet godtar avlämnande inom en viss tid eller meddelar säljaren att han kommer att fullgöra köpet inom en viss tid och svarar köparen inte inom skälig tid efter det att han har fått frågan eller meddelandet, får köparen inte häva köpet om säljaren fullgör det inom den tid som han har angett.

Säljaren måste ange en bestämd tidpunkt te.x den 15:e juni eller inom en vecka. Det räcker inte att säljaren säger inom en snar framtid. Köparen måste svara inom en kort tidsrymd efter det att han fått frågan. Om köparen inte godtar dröjsmålet trots meddelande om att leveransen sker senare kan han häva köpet.

Hävning

25 §  Köparen får häva köpet på grund av säljarens dröjsmål, om avtalsbrottet är av väsentlig betydelse för köparen och säljaren insåg eller borde ha insett detta.

[S2]Har köparen förelagt säljaren en bestämd tilläggstid för varans avlämnande och är den inte oskäligt kort, får köparen även häva köpet om varan inte avlämnas inom tilläggstiden.

[S3]Medan tilläggstiden löper får köparen häva köpet endast om säljaren meddelar att han inte kommer att fullgöra köpet inom denna tid.

För att kunna häva köpet vid försenad leverans så måste det vara av väsentlig betydelse för köparen och säljaren måste ha insikt om att det orsakar betydande problem, det ska vara synbart för säljaren. Väsentelig betydelse kan t.ex. avgöras från verkningarna av avtalsbrottet. För att säljaren ska anses ha insikt så ska det vara objektivt synligt att det är av väsentelig betydelse för köparen vilket gör att speciella omständigheter som härör till köparen som person inte kan få någon större betydelse. När säljaren ska ha denna insikt står inte i lagen men som regel är det vid avtalets ingående.

Om köparen har förlagt säljaren en viss bestämd tilläggstid, t.ex. två veckor, och det inte är omöjligt kort tid så kan köparen häva köpet om inte varan avlämnats inom tilläggstiden. Då kan köparen häva utan skäl, d.v.s att avtalsbrottet behöver inte vara av väsentelig betydelse utan hävning kan ske på en gång.

Anledningen till förseningen har ingen betydelse för om köparen får häva eller inte däremot har det betydelse för rätten till skadestånd (27 §).

  • RH 1994:68:Fråga om leasegivares ansvar gentemot en leasetagare för ett rådighetsfel bestående i en utebliven registrering av brukare till ett fordon vilket fått till följd att fordonet inte kunde tagas i bruk vid avtalsperiodens början.

26 §  Avser köpet en vara som skall tillverkas eller skaffas särskilt för köparen efter dennes anvisningar eller önskemål och kan säljaren inte utan väsentlig förlust tillgodogöra sig varan på annat sätt, får köparen häva köpet på grund av säljarens dröjsmål endast om hans syfte med köpet är väsentligen förfelat genom dröjsmålet.

Om en vara är specialtillverkad så begränsas hävningsrätten enligt 25 §. Säljaren måste kunna tillgodogöra sig varan på något annat sätt. Vad som är specialtillverkad vara bedöms snävt och det räcker inte med att det t.ex. är en tillskuren matta eller att det är en vara som tillhandahålls bara på begäran. Det ska vara en vara som är så speciell att säljaren inte kan sälja den till någon annan kund.

Skadestånd

27 §  Köparen har rätt till ersättning för den skada han lider genom säljarens dröjsmål, om inte säljaren visar att dröjsmålet beror på ett hinder utanför hans kontroll som han inte skäligen kunde förväntas ha räknat med vid köpet och vars följder han inte heller skäligen kunde ha undvikit eller övervunnit.

[S2]Beror dröjsmålet på någon som säljaren har anlitat för att helt eller delvis fullgöra köpet, är säljaren fri från skadeståndsskyldighet endast om också den som han har anlitat skulle vara fri enligt första stycket. Detsamma gäller om dröjsmålet beror på en leverantör som säljaren har anlitat eller någon annan i tidigare säljled.

[S3]Enligt första och andra styckena ersätts inte sådan indirekt förlust som avses i 67 § andra stycket.

[S4]Köparen har alltid rätt till ersättning, om dröjsmålet eller förlusten beror på försummelse på säljarens sida.

Skadestånd kan ges om köparen har lidit en skada genom säljarens dröjsmål med att leverera varan. Säljaren kan bli fri från skadeståndsansvar om det har legat utanför hans s.k kontrollansvar. För att det ska ha förelegat så krävs:

  1. att det förelegat ett hinder,
  2. det har legat utanför säljarens kontroll,
  3. det ska ha varit oförutsett och säljaren ska inte ha förväntas räkna med hindret vid köpet
  4. och säljaren kunde inte skäligen ha undvikit eller övervunnit hindret genom aktivt ingripande.

Det är säljaren som ska kunna bevisa att alla fyra punkterna är uppfyllda och om han kan det så är han fri från skadeståndsskyldigheten. Hindret som skall ha uppkommit ska objektivt sett omöjliggöra leveransen. Det är inte tillräckligt att det försvårar eller ger säljaren ökade kostnader att leverera trots hindret men en rimlighetsbedömning kan göras för att bedöma vilka uppoffringar säljaren är skyldig att tåla. Hindret får inte heller ha orsakats inom säljarens kontrollområde, något som säljaren i det enskila fallet haft möjlighet att påverka. Det kan vara inom hans egen organisation eller bero på planering, övervakning eller liknande. Säljaren har även ansvar för personal och kontrakterade medarbetare. Det är omtvistat om sådant som personalstrejk, brand och stöld faller inom säljarens kontrollansvar. Kunde säljaren skäligen förutse hindret vid köpet, oavsett om det ligger inom hans kontrollområde eller inte, så är han skadeståndsskyldig. Säljaren är alltså skyldig att hålla sig informerad om vilka risker som finns för att leveransen kan bli försenad.

Indirekta skador (se 67 § st 2) ersätts endast om säljaren varit vårdslös, men om säljaren har orsakat förseningen genom försummelse så har köparen rätt till skadestånd för både direkta och indirekta förluster.

28 §  Hindras säljaren att fullgöra köpet i rätt tid, skall han lämna köparen meddelande om hindret och dess inverkan på möjligheterna till fullgörelse. Om köparen inte får ett sådant meddelande inom skälig tid efter det att säljaren har fått eller borde ha fått kännedom om hindret, har köparen rätt till ersättning för den skada som kunde ha undvikits om han hade fått meddelandet i tid.

Köparen har rätt till ersättning för skador som uppstått för att han för sent har blivit meddelad om dröjsmål med leveransen och skadorna kunde ha undvikits om han fått meddelandet i tid.

Meddelande om hävning och skadestånd

29 §  Har varan avlämnats för sent, får köparen inte häva köpet eller kräva skadestånd på grund av dröjsmålet, om han inte inom skälig tid efter det att han fick kännedom om avlämnandet meddelar säljaren att han häver eller vill kräva skadestånd. Om köparen häver köpet, behöver han dock inte lämna särskilt meddelande om att han vill kräva skadestånd.

  • RH 1994:68:Fråga om leasegivares ansvar gentemot en leasetagare för ett rådighetsfel bestående i en utebliven registrering av brukare till ett fordon vilket fått till följd att fordonet inte kunde tagas i bruk vid avtalsperiodens början.

Påföljder vid fel i varan

Påföljderna

30 §  Är varan felaktig och beror det inte på köparen eller något förhållande på hans sida, får köparen enligt 31--40 §§ kräva avhjälpande, omleverans eller prisavdrag eller häva köpet samt dessutom kräva skadestånd. Han får även hålla inne betalningen enligt 42 §.

  • NJA 2013 s. 271:Tolkning av Allmänna Bestämmelser för byggnads-, anläggnings- och installationsentreprenader (AB 92). Bestämmelsen i kap. 5 § 4 andra stycket innebär inte att beställaren är skadeståndsskyldig oberoende av vållande.
  • RH 2012:84:Är avsaknad av förråd som påståtts tillhöra en bostadsrättslägenhet ett sådant fel som berättigar köpare till prisavdrag från köpeskillingen? Hur ska värdet av avsaknaden av ett förråd beräknas? Överviktsprincipens tillämpning i fråga om rättegångskostnader.
  • NJA 2013 s. 1174:Säljaren av en tjänst har normalt ingen skyldighet att närmare granska eller bedöma uppgifter om sakförhållanden som köparen har lämnat. En sådan skyldighet föreligger bara när säljaren har insett att uppgiften är felaktig eller om det finns en tydlig indikation på detta. När så inte är fallet ska ett fel i tjänsten som har föranletts av den felaktiga uppgiften anses ha berott på förhållanden på köparens sida, varför denne inte har rätt att göra felpåföljder gällande.
  • NJA 1994 s. 532:Uppdragstagare, som mot betalning utfört prov rörande tygs ljushärdighet, har ansetts skadeståndsskyldig med hänsyn särskilt till att de upplysningar som lämnats om den tillämpade klassificeringsskalan varit ofullständiga och ägnade att föranleda missförstånd. Eftersom yrkande om jämkning på grund av medvållande inte framställts i underinstanserna, var HD förhindrad att pröva frågan om jämkning.

Undersökning av varan efter avlämnandet

31 §  När varan har avlämnats skall köparen så snart omständigheterna medger det undersöka den i enlighet med god affärssed.

[S2]Framgår det att varan skall transporteras från platsen för avlämnandet, får köparen vänta med undersökningen till dess att varan har kommit fram.

[S3]Om köparen ändrar bestämmelseorten medan varan är på väg eller sänder varan vidare utan att ha haft skälig möjlighet att undersöka den och säljaren vid köpet kände till eller borde ha känt till möjligheten av en sådan omdestinering eller vidaresändning, får undersökningen uppskjutas till dess att varan har kommit fram till den nya bestämmelseorten.

Köparen är skyldig att undersöka varan så fort det är möjligt. Omfattningen av undersökningen får avgöras enligt god affärssed och hur köpare i branchen normalt brukar göra, arten av vara m.m. Om det är en vara som te.x. brukar lagras i obruten förpackning kan det dröja länge innan varan undersöks men som regel ska undersökningen utföras snarast. Hur länge köparen kan dröja med att inte undersöka varan får avgöras genom en bedömning av omständigheterna.

Om varan ska transporteras från platsen för avlämnadet så kan köparen vänta med undersökningen tills varan kommit fram. Han behöver allstå inte öppna förpackningar och dylikt när varan befinner sig hos en oberoende transportör. Om varan vidarebefordras och befinner sig under transport till annan ort än den ursprungliga så kan undersökningsplikten uppskjutas tills dess varan når slutdestination om säljaren kände till eller borde känt till detta. Alltså måste köparen meddela säljaren att det kommer att dröja längre innan varan blir undersökt. Om inte säljaren meddelas, eller han borde kändt till vidareförsändelsen, så gäller att undersökning ska ske så snart som möjligt.

  • NJA 2016 s. 237:Köplagen. Sedan bostadsrätten till en kontorslokal överlåtits mellan två näringsidkare, har köparen krävt prisavdrag med påståendet att lokalens area var mindre än vad parterna hade avtalat. Arean hade angetts i en annons och i en objektsbeskrivning. Areauppgiften har ansetts utgöra en avtalad egenskap, oavsett att uppgiften enligt beskrivningen har kommit från bostadsrättsföreningen. Eftersom uppgiften har varit preciserad, har köparen ansetts kunna åberopa att arean var för liten, trots en begränsad undersökning före köpet och trots en allmänt hållen friskrivning från säljarens sida. Det har emellertid ansetts att köparen borde ha märkt felet och reklamerat tidigare.

Reklamation

32 §  Köparen får inte åberopa att varan är felaktig, om han inte lämnar säljaren meddelande om felet inom skälig tid efter det att han märkt eller borde ha märkt felet (reklamation).

[S2]Reklamerar köparen inte inom två år från det att han har tagit emot varan, förlorar han rätten att åberopa felet, om inte annat följer av en garanti eller liknande utfästelse.

Meddelandet till säljaren kan vara neutralt, d.v.s. köparen behöver inte ange vilken påföljd han vill göra gällande när han reklamerar varan. Det viktiga är att det görs direkt. Vill köparen kräva viss prestation så måste han meddela det inom skälig tid därefter, se 35 § och 39 § (s.k särskild reklamation). Preskription inträder efter två år om inte undantaget i 33 § är tillämpligt. Om det gått så lång tid som två år ska köparen bevisa att felet är ursprungligt.

  • NJA 2008 s. 1158:Fråga om köpare av en fastighet har reklamerat fel i fastigheten inom skälig tid efter det att de märkt eller borde ha märkt felet.
  • NJA 2016 s. 237:Köplagen. Sedan bostadsrätten till en kontorslokal överlåtits mellan två näringsidkare, har köparen krävt prisavdrag med påståendet att lokalens area var mindre än vad parterna hade avtalat. Arean hade angetts i en annons och i en objektsbeskrivning. Areauppgiften har ansetts utgöra en avtalad egenskap, oavsett att uppgiften enligt beskrivningen har kommit från bostadsrättsföreningen. Eftersom uppgiften har varit preciserad, har köparen ansetts kunna åberopa att arean var för liten, trots en begränsad undersökning före köpet och trots en allmänt hållen friskrivning från säljarens sida. Det har emellertid ansetts att köparen borde ha märkt felet och reklamerat tidigare.
  • RH 2019:21:Den omständigheten att ett flygbolag sedan talan väckts i tingsrätten medgett en passagerares krav på kompensation enligt förordning (EG) nr 261/2004 har inte ansetts hindra flygbolaget från att återta sitt medgivande och i stället motsätta sig passagerarens anspråk på den grunden att denne reklamerat för sent.
  • RH 2019:20:Den omständigheten att ett flygbolag tillbakavisat en passagerares krav på kompensation enligt förordning (EG) nr 261/2004 har inte ansetts hindra flygbolaget från att sedan talan väckts invända att passageraren reklamerat för sent.
  • NJA 1994 s. 532:Uppdragstagare, som mot betalning utfört prov rörande tygs ljushärdighet, har ansetts skadeståndsskyldig med hänsyn särskilt till att de upplysningar som lämnats om den tillämpade klassificeringsskalan varit ofullständiga och ägnade att föranleda missförstånd. Eftersom yrkande om jämkning på grund av medvållande inte framställts i underinstanserna, var HD förhindrad att pröva frågan om jämkning.

33 §  Utan hinder av 31 och 32 §§ får köparen åberopa att varan är felaktig, om säljaren har handlat grovt vårdslöst eller i strid mot tro och heder.

  • RH 1999:138:I ett mål om nedsättning av köpeskillingen för ett förvärv av aktier i ett fastighetsaktiebolag, till vilka var knutna nyttjanderätten till en bostadslägenhet, har hovrätten, trots förvärvets likhet med ett fastighetsköp, ansett bestämmelserna i 20 § andra stycket och 33 § köplagen om verkan av att säljaren handlat i strid mot tro och heder vara tillämpliga.

Avhjälpande och omleverans

34 §  Köparen har rätt att kräva att säljaren avhjälper felet utan kostnad för köparen, om avhjälpande kan ske utan oskälig kostnad eller olägenhet för säljaren. I stället för att avhjälpa felet får säljaren företa omleverans enligt 36 §.

[S2]Köparen har rätt att kräva omleverans, om avtalsbrottet är av väsentlig betydelse för honom och säljaren insåg eller borde ha insett detta. Köparen har dock inte rätt att kräva omleverans, om det föreligger ett sådant förhållande som avses i 23 §. Köparen har inte heller rätt att kräva omleverans, om det är fråga om en vara som fanns vid köpet och som, med hänsyn till sina egenskaper och till vad parterna måste antas ha förutsatt, inte kan ersättas med någon annan vara.

[S3]Om säljaren inte fullgör sin skyldighet att avhjälpa felet, har köparen rätt till ersättning för försvarliga kostnader för att avhjälpa det.

Säljaren har rätt att i första hand avhjälpa felet utan kostnad för köparen. Säljaren har rätt att avvisa kravet om avhjälpandet skulle medföra oskäliga kostnader eller svårigheter. Vad som är oskäligt ska inte bedömas utifrån säljarens resurser utan det kan te.x vara en dyrbar transport eller liknande. Om säljaren är fri från skyldigheten kan köparen göra andra påföljder gällande. Säljaren kan avhjälpa felet med hjälp av en självständig leverantör.

Köparen kan själv avhjälpa felet, s.k. självhjälp, om inte säljaren har fullgjort sin skyldighet (36 §). Köparen kan kräva omleverans om felet är av väsentelig betydelse och säljaren har insikt om det eller borde ha haft insikt. Felets väsentlighet ska bedömas utifrån den individuella köparen, men om felet är av sådan art att det inte är väsenteligt för köpare i allmänhet så kan det vara svårt att hävda att säljaren borde ha insett det om inte köparen utryckligen påpekat det vid köpet. Säljarens insikt om väsentligheten för köparen beror på vad han insåg vid köpet inte vid en senare tidpunkt. Köparens rätt till omleverans begränsas av sådana förhållanden som regleras i 23 § (orimliga uppoffringar) eller om varan är unik eller har utpräglade individuella egenskaper. Då anses oftast kravet på omleverans skäligt betungande för leverantören.

  • NJA 2013 s. 271:Tolkning av Allmänna Bestämmelser för byggnads-, anläggnings- och installationsentreprenader (AB 92). Bestämmelsen i kap. 5 § 4 andra stycket innebär inte att beställaren är skadeståndsskyldig oberoende av vållande.
  • NJA 2018 s. 653:Entreprenad (ABT 94). Frågor om rätt till ersättning för avhjälpandekostnader.

35 §  Köparen får inte kräva avhjälpande av fel eller omleverans, om han inte lämnar säljaren meddelande om kravet i samband med att han reklamerar eller inom skälig tid därefter. Detta gäller dock inte om säljaren har handlat grovt vårdslöst eller i strid mot tro och heder.

Om köparen föredrar antingen avhjälpande eller omleverans så måste han göra en s.k. särskilt reklamation. Han måste meddela säljaren när han påtalar felet eller inom skälig tid. Annars har säljaren rätt att själv avgöra vad som är skäligast. Om säljaren har varit grovt vårdslös eller handlat i strid mot tro och heder så får köparen kräva det han föredrar utan att ha meddelat det inom skälig tid.

36 §  Även om köparen inte kräver det, har säljaren rätt att på egen bekostnad avhjälpa felet eller företa omleverans, om detta kan ske utan väsentlig olägenhet för köparen och utan risk för att köparen inte får sina egna kostnader ersatta av säljaren.

[S2]Säljaren får ej åberopa att han inte har beretts tillfälle att avhjälpa felet eller företa omleverans, om köparen har avhjälpt felet och det med hänsyn till omständigheterna inte skäligen kunde krävas att köparen skulle avvakta avhjälpande eller omleverans från säljarens sida.

Säljaren har rätt att på egen bekostnad avhjälpa felet eller omleverera om inte det medför väsentelig olägenhet för köparen. Om det med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet inte skäligen kan krävas att köparen avvaktar avhjälpande eller omleverans så kan köparen själv avhjälpa felet och kräva ersättning för kostnaderna. Avvägning måste göras mellan köparens och säljarens intressen. Omständigheter kan var te.x felets art, kostnaderna för avhjälpandet, köparens intresse av att snabbt ha en felfri vara och säljarens intresse av att själv få avhjälpa felet. Köparen kan avhjälpa själv även om han inte krävt att säljaren ska ha gjort det men samma intresseavvägning görs.

  • NJA 2013 s. 271:Tolkning av Allmänna Bestämmelser för byggnads-, anläggnings- och installationsentreprenader (AB 92). Bestämmelsen i kap. 5 § 4 andra stycket innebär inte att beställaren är skadeståndsskyldig oberoende av vållande.
  • RH 2012:84:Är avsaknad av förråd som påståtts tillhöra en bostadsrättslägenhet ett sådant fel som berättigar köpare till prisavdrag från köpeskillingen? Hur ska värdet av avsaknaden av ett förråd beräknas? Överviktsprincipens tillämpning i fråga om rättegångskostnader.

Prisavdrag och hävning

37 §  Om avhjälpande eller omleverans inte kommer i fråga eller inte sker inom skälig tid efter reklamationen, får köparen kräva prisavdrag beräknat enligt 38 § eller häva köpet enligt 39 §.

[S2]Köparen har dock inte rätt till prisavdrag vid köp av begagnade varor på auktion.

Om inte avhjälpande eller omleverans är möjligt eller om det inte har skett inom skälig tid efter reklamationen så kan köparen kräva prisavdrag eller häva köpet. Vid köp på auktion har köparen inte rätt till prisavdrag men kan fortfarande häva köpet enligt 39 §.

  • NJA 1991 s. 808:En rörelse avseende försäljning av glass och konfektyrer såldes till nya innehavare. Köparna har tillerkänts prisavdrag med hänsyn till att säljarna inte tillräckligt tydligt klargjort för köparna att tillstånd enligt livsmedelslagstiftningen att driva rörelsen i affärslokalen saknades.
  • NJA 1998 s. 792:Fråga om rätt till prisavdrag vid köp av bostadsrätt när det fanns ohyra i lägenheten vid tillträdet. 37 och 38 §§ köplagen.

38 §  Kräver köparen prisavdrag, skall det beräknas så att förhållandet mellan det nedsatta och det avtalsenliga priset svarar mot förhållandet vid tidpunkten för avlämnandet mellan varans värde i felaktigt och i avtalsenligt skick.

Prisavdraget ska beräknas så att avtalsbalansen återställs, inte mer. Tidpunkten för bedömningen av varans fel ska vara vid avlämningstidpunkten, inte vid köpets ingående. Avdraget ska beräknas på skillnaden mellan varans värde i felaktigt skick och i avtalsenligt skick. Är varan te.x värd 15 % mindre än en felfri vara ska prisavdraget vara 15 %.

  • NJA 2019 s. 445:En lokalhyresgäst har på grund av brist i nyttjanderätten, föranledd av ombyggnadsarbeten, ansetts ha rätt till nedsättning av hyran och senare även rätt till förtida uppsägning av hyresavtalet.
  • RH 2012:84:Är avsaknad av förråd som påståtts tillhöra en bostadsrättslägenhet ett sådant fel som berättigar köpare till prisavdrag från köpeskillingen? Hur ska värdet av avsaknaden av ett förråd beräknas? Överviktsprincipens tillämpning i fråga om rättegångskostnader.
  • NJA 1998 s. 792:Fråga om rätt till prisavdrag vid köp av bostadsrätt när det fanns ohyra i lägenheten vid tillträdet. 37 och 38 §§ köplagen.

39 §  Köparen får häva köpet på grund av fel, om avtalsbrottet är av väsentlig betydelse för honom och säljaren insåg eller borde ha insett detta.

[S2]Köparen får inte häva köpet på grund av felet, om han inte inom skälig tid efter det att han märkt eller borde ha märkt felet, eller efter den tid för avhjälpande eller omleverans som kan följa av 37 §, meddelar säljaren att han häver köpet. Detta gäller dock inte om säljaren har handlat grovt vårdslöst eller i strid mot tro och heder.

Köparen får häva köpet om det är av väsentlig betydelse för honom. Utgångspunkten för om det är av sådan art är den individuelle köparen, men det kan vara svårt att hävda att säljaren insåg eller borde ha insett de speciella omständigheterna för just denna specifika köpare.

Köparen kan börja med att kräva avhjälpande eller omleverans och om detta inte fungerar ska han meddela säljaren om hävning.

  • NJA 2010 s. 709:Vid återvinning av en överlåtelse av aktier har det ansetts att återvinningssvaranden får återlämna likvärdiga aktier samt att, om varken den mottagna egendomen eller annan likvärdig egendom kan återlämnas, ersättning för egendomens värde ska bestämmas till värdet vid återvinningsmålets avgörande, när detta är möjligt. När svaranden förfogat över de mottagna aktierna och återvinning sker enligt 4 kap. 5 § konkurslagen har konkursboet dock rätt att i stället kräva det belopp som tredje man betalat. 4 kap. 14 och 15 §§ konkurslagen (1987:672).

Skadestånd

40 §  Köparen har rätt till ersättning för den skada han lider genom att varan är felaktig, om inte säljaren visar att det har förelegat ett sådant hinder som avses i 27 § första eller andra stycket för att avlämna felfri vara. Vad som sägs i 28 § om säljarens skyldighet att lämna köparen meddelande om hinder för att fullgöra köpet i tid gäller på motsvarande sätt, om det föreligger hinder för att avlämna felfri vara.

[S2]Enligt första stycket ersätts inte sådan indirekt förlust som avses i 67 § andra stycket.

[S3]Köparen har alltid rätt till ersättning, om felet eller förlusten beror på försummelse på säljarens sida eller om varan vid köpet avvek från vad säljaren särskilt har utfäst.

Huvudregeln är att köparen har rätt till skadestånd om inte undantagen i 27 § 1 och 2 st förelegat. Ersättning kan ges för fel i varan eller för kostnader som uppstått i samband med försenad leverans om säljaren inte meddelat hindret. Köparen måste meddela säljaren att han kräver skadestånd. Ersättning enligt huvudregeln ges bara för direkt skada. Om säljaren ( eller hans medhjälpare) varit vårdslös eller handlat i strid mot god tro och heder, eller om säljaren varit försumlig eller har utfäst specifika avtalsvillkor (garanti) så kan även indirekt skada ersättas, om de förelåg vid köpets ingående, se 67 § 2 st.

  • NJA 2013 s. 271:Tolkning av Allmänna Bestämmelser för byggnads-, anläggnings- och installationsentreprenader (AB 92). Bestämmelsen i kap. 5 § 4 andra stycket innebär inte att beställaren är skadeståndsskyldig oberoende av vållande.

Påföljder vid rättsligt fel

41 §  Om tredje man har äganderätt till varan eller har panträtt eller annan liknande rätt i den (rättsligt fel) och det inte följer av avtalet att köparen skall överta varan med den begränsning som tredje mans rätt medför, gäller bestämmelserna om reklamation i 32 § första stycket och 33 §, om avhjälpande och omleverans i 34--36 §§, om prisavdrag och hävning i 37--39 §§, om skadestånd i 40 § samt om köparens rätt att hålla inne betalningen i 42 §.

[S2]Köparen har alltid rätt till ersättning för den skada han lider genom ett rättsligt fel som förelåg vid köpet, om han varken kände till eller borde ha känt till felet.

[S3]Påföljder av rättsligt fel får även göras gällande, om tredje man påstår att han har en sådan rätt som avses i första stycket och det finns sannolika skäl för påståendet.

Rättsliga fel föreligger om man säljer en vara som man inte äger och inte förfogar över till fullo. Om köparen har tagit över varan med de begränsningar som följer av att inte säljaren äger varan fullt ut så kan köparen inte hävda något felansvar. Om köparen inte visste eller borde ha vetat att det förelåg ett rättsligt fel så har han rätt till ersättning för den skada han lidit. Här har säljaren ett strikt skadeståndsansvar och måste ersätta både direkta skador (67 § 1 st) och indirekta skador (67 § 2 st).

  • NJA 2012 s. 1021:Rättsligt fel vid köp av fastighet. Det har vid tillämpning av 4 kap. 17 § jordabalken ställts högre krav på utredningen för att anse att köparen borde äga kännedom om en rättighets existens än vad som är fallet vid tillämpning av det motsvarande rekvisitet i 7 kap. 14 § jordabalken. Reklamationsfristen för rättsligt fel börjar löpa när ett krav från tredje man med anledning av ett rättsligt fel kan anses vara grundat på sannolika skäl.

Gemensamma bestämmelser om påföljder vid säljarens avtalsbrott

Rätt att hålla inne betalningen

42 §  Har köparen krav på grund av säljarens dröjsmål eller på grund av att varan är felaktig, får köparen hålla inne så mycket av betalningen som motsvarar kravet.

Om köparen utnyttjar denna möjlighet till att hålla inne del av betalningen vid te.x fel i varan och i väntan på att säljaren ska avhjälpa felet och det visar sig senare att han innehöll mer än vad som var skäligt för felet så begår köparen själv kontraktsbrott.

Partiellt avtalsbrott

43 §  Är endast en del av leveransen försenad eller felaktig, tillämpas bestämmelserna om ifrågavarande avtalsbrott på denna del. Köparen får häva köpet i dess helhet, om avtalsbrottet är av väsentlig betydelse för honom i fråga om hela köpet och säljaren insåg eller borde ha insett detta.

[S2]Om det kan antas att säljaren anser sig ha fullgjort köpet i dess helhet trots att allt inte har avlämnats, tillämpas bestämmelserna om fel.

Vid delleverans gäller samma regler som vid fel av en hel leverans men påföljden gäller bara delen.

Hävning vid successiv leverans

44 §  Skall avlämnande ske efter hand och är någon delleverans försenad eller felaktig, får köparen häva köpet i fråga om denna enligt de bestämmelser som i övrigt gäller för hävning.

[S2]Om dröjsmålet eller felet ger anledning att anta att ett avtalsbrott som ger rätt till hävning kommer att inträffa beträffande någon senare delleverans, får köparen på denna grund häva köpet i fråga om en sådan senare leverans, om det sker inom skälig tid.

[S3]Häver köparen i fråga om en delleverans, får han samtidigt häva i fråga om tidigare eller senare leveranser om han på grund av sammanhanget mellan dem skulle ha betydande olägenhet av att stå fast vid köpet beträffande dessa leveranser.

Om en delleverans är försenad får köparen häva köpet i enlighet med 25 §. Framtida delleveranser kan också hävas om det finns anledning att anta att ett avtalsbrott kommer att ske även med nästa leverans. Det kan till exempel vara om man befarar att säljaren snart går i konkurs anteciperad mora. Om köparen har rätt att häva en delleverans kan han i vissa fall häva även gjorda köp och framtida leveranser. Det krävs ett sammanhang mellan varorna som dellevereras och det kan exempelvis vara om det är någon vara som används för samma ändamål eller det kan vara varor som används vid tillverkningsavtal med en tredje part.

Köparens skyldigheter

Prisets bestämmande

45 §  Följer priset inte av avtalet, skall köparen betala vad som är skäligt med hänsyn till varans art och beskaffenhet, gängse pris vid tiden för köpet samt omständigheterna i övrigt.

Vanligast är väl att man har avtalat om priset på varan, men om man inte har det så finns det regler i 45 - 47 §§. Handelsbruk, sedvänja och partspraxis kan också vara vägledande för vilket pris köparen ska betala. Gällande omständigheten varans beskaffenhet så beräknas priset på den beskaffenhet köparen har rätt att kräva, inte varans faktiska beskaffenhet. Är varan sämre än vad köparen har rätt att kräva är det ett fel på varan och kompenseras genom avhjälpande, omleverans, prisavdrag etc. Tidpunkten är vid köpet och säljaren kan alltså inte tillgodogöra sig t.ex. prisökningar som skett efter tidpunkten för köpet men innan avlämnadet.

  • NJA 1996 s. 663:Överenskommet pris kan inte jämkas enligt köplagen.
  • NJA 2001 s. 177:Vid köp och arbetsbeting som direkt eller analogivis omfattas av 1990 års köplag har huvudregeln ansetts vara att den part som hävdar att avtal har träffats om priset eller om beräkningsgrunden för detta har bevisbördan för sitt påstående.

46 §  Skall priset beräknas efter antal, mått eller vikt, skall varans mängd vid den tidpunkt då risken för varan går över på köparen läggas till grund för beräkningen.

[S2]Om priset skall beräknas efter varans vikt, avräknas först förpackningens vikt.

Om priset är beroende av mängdfaktorer som räknas upp i paragrafen så ska tidpunkten för varans avlämnade, då risken övergår på köparen, användas som underlag för beräkning av varans pris. Om en försämring inträffat efter att köparen övertagit risken är han ändå skyldig att betala som om en försämring inte hade skett. Om försämringen beror på säljaren kan det eventuellt vara fel i varan. Om priset beror på varans vikt ska emballage räknas bort.

47 §  Har köparen fått en räkning, är han bunden av det pris som har angetts i räkningen. Detta gäller dock inte, om han inom skälig tid meddelar säljaren att han inte godkänner priset, om ett lägre pris följer av avtalet eller om det fordrade beloppet är oskäligt.

Köparen bör reagera snabbt och meddela säljaren att han inte godtar priset. Om köparen inte reklamerar eller om han dröjer oskäligt länge med att reklamera blir han bunden av det i räkningen angivna priset,om inte ett lägre pris är avtalat eller om priset är oskäligt högt. Jämkning kan i så fall ske genom 36 § AvtL.

Betalningen

48 §  Betalning skall ske hos säljaren. Om betalning skall ske mot överlämnande av varan eller dokument avseende varan, skall den dock ske där överlämnandet äger rum.

[S2]Skyldigheten att betala omfattar även skyldighet att i enlighet med avtalet acceptera växel och ställa remburs, bankgaranti eller annan säkerhet samt att vidta de andra åtgärder som behövs för att möjliggöra betalning.

Om inget annat avtalats så ska betalningen ske hos säljaren. Köparen måste uppfylla sin skyldighet att betala genom att vidta åtgärder för att möjliggöra betalning. Om Köparen inte gör det så är han i dröjsmål med betalningen och då kan säljaren kräva påföljder för kontraktsbrott.

  • NJA 1999 s. 673:Ett svenskt aktiebolag har stämt ett nederländskt bolag med yrkande att bolaget skall fullfölja ett avtal om köp av aktierna i ett annat nederländskt bolag. Fråga om svensk domstols behörighet enligt bestämmelsen i artikel 5.1 i Luganokonventionen.

49 §  Följer tidpunkten för betalningen inte av avtalet, skall köparen betala när säljaren kräver det. Köparen är dock inte skyldig att betala förrän varan hålls honom till handa eller ställs till hans förfogande i enlighet med avtalet.

[S2]Innan köparen betalar har han rätt att undersöka varan på det sätt som följer av sedvänja eller bör medges med hänsyn till omständigheterna, om inte det avtalade sättet för avlämnandet och betalningen är oförenligt med en sådan undersökning.

[S3]Har konossement utfärdats för varans transport till bestämmelseorten eller transporteras varan i övrigt på sådana villkor att säljaren inte sedan betalning har skett får förfoga över varan, får utan hinder av första eller andra stycket betalning krävas mot konossement eller när köparen har tagit emot fraktsedel eller annat bevis för att varan transporteras på sådana villkor.

Om inte annat har avtalats så är ett köp ett kontantköp (se 10 § 1 st). Säljaren behöver inte lämna kredit och köparen är inte skyldig att förskottsbetala (se 49 § 1 st). Köparen ska betala när säljaren kräver det men inte förens varan ställs till hans förfogande enligt köpeavtalet. Köparen har rätt att undersöka varan innan han betalar, om det inte på grund av sättet som betalning och avlämnande enligt avtalet ska ske på är omöjligt. Vid köp med te.x postorderförskott bortfaller köparens rätt att undersöka varan före betalning. Om varan ska levereras så har säljaren rätt att kräva betalning om papper har utfärdats för transporten som innebär att säljaren inte kan disponera över varan efter det att betalning skett, även om köparen inte har fått möjlighet att undersöka varan.

Köparens medverkan m. m.

50 §  Köparen skall

  1. medverka till köpet på ett sådant sätt som skäligen kan förväntas av honom för att säljaren skall kunna fullgöra köpet, och
  2. hämta eller ta emot varan.

Köparen ska betala rätt pris i rätt tid för varan. Han ska även medverka så att säljaren kan fullgöra köpet på så sätt att han ska te.x. tillhandahålla ritningar, material och liknande. Vad som är skäligt får avgöras utifrån omständigheterna i det specifika fallet. Säljaren måste dock om köparen inte medverkar på det sätt som kan förväntas av avtalet, kontrollera om brísten enligt denna paragraf kan vara en avbeställning och på så sätt minimera eventuella kostnader som uppstår på grund av köparens avtalsbrott. Se även 13 § 2 st om riskens övergång för varan på köparen om dröjsmålet beror på något på köparens sida. Köparen är även skyldig till att medverka med att hämta eller ta emot varan.

Påföljder vid köparens avtalsbrott

Påföljderna

51 §  Betalar köparen inte i rätt tid eller medverkar han inte till köpet enligt 50 § 1 och beror detta inte på säljaren eller något förhållande på dennes sida, får säljaren enligt 52--59 §§ kräva betalning eller annan fullgörelse eller häva köpet samt dessutom kräva skadestånd. Han får även hålla inne varan enligt 10 § och kräva ränta enligt 71 §.

[S2]Uppfyller köparen inte sin skyldighet att hämta eller ta emot varan och beror detta inte på säljaren eller något förhållande på dennes sida, gäller 55 §, 57 § andra--fjärde styckena och 58 §.

Grundläggande bestämmelse om säljarens rätt att kräva påföljd när köparen inte fullgör sina förpliktelser. Säljaren kan kräva betalning eller annan fullgörelse och han kan häva köpet. Han kan dessutom kräva skadestånd antingen i förening med annan påföljd eller separat. Han får även hålla inne varan och begära ränta.

Krav på betalning och annan fullgörelse

52 §  Säljaren får hålla fast vid köpet och kräva betalning.

[S2]Om köparen avbeställer en vara som skall tillverkas eller skaffas särskilt för honom, får säljaren dock inte hålla fast vid köpet genom att fullfölja tillverkningen, vidta andra förberedelser för avlämnandet och kräva betalning. Detta gäller dock inte, om ett avbrott skulle medföra en väsentlig olägenhet för säljaren eller risk för att hans förlust till följd av avbeställningen inte blir ersatt. Skadestånd på grund av avbeställningen beräknas enligt 67--70 §§.

[S3]Har varan ännu inte avlämnats, förlorar säljaren rätten att kräva betalning, om han väntar orimligt länge med att framställa kravet.

  • NJA 2017 s. 203:Ett mejeri har fått regelbundna leveranser av mjölk från ett lantbruk. Enligt en särskild prisöverenskommelse skulle mejeriet betala tilläggsersättning för KRAV-godkänd mjölk. Mejeriet har utan grund hävt överenskommelsen om tilläggsersättning. För att lantbrukarna skulle behålla sin rätt till tilläggsersättningen, har det krävts att de meddelade mejeriet att de inte accepterade hävningen.

53 §  Säljaren får hålla fast vid köpet och kräva att köparen medverkar till köpet enligt 50 § 1. Köparen är dock inte skyldig att medverka till köpet, om det föreligger ett hinder som han inte kan övervinna eller om hans medverkan skulle förutsätta uppoffringar som inte är rimliga med hänsyn till säljarens intresse av köparens medverkan.

[S2]Om ett förhållande som nyss nämnts upphör inom rimlig tid, får säljaren dock kräva att köparen medverkar till köpet.

[S3]Säljaren förlorar rätten att kräva att köparen medverkar till köpet, om han väntar orimligt länge med att framställa kravet.

Hävning på grund av dröjsmål med betalningen

54 §  Säljaren får häva köpet på grund av köparens dröjsmål med betalningen, om dröjsmålet utgör ett väsentligt avtalsbrott.

[S2]Har säljaren förelagt köparen en bestämd tilläggstid för betalningen och är den inte oskäligt kort, får köpet även hävas om köparen inte betalar inom tilläggstiden.

[S3]Medan tilläggstiden löper får säljaren häva köpet endast om köparen meddelar att han inte kommer att betala inom denna tid.

[S4]Har varan kommit i köparens besittning, får säljaren häva köpet endast om han har förbehållit sig rätt till detta eller köparen avvisar varan.

Om köparen inte betalar i tid får säljaren häva köpet i det fall han inte hellre vill hålla fast vid köpet och begära betalning enligt 52 §. Dröjsmålet med betalningen måste vara ett väsenteligt avtalsbrott för att hävning ska få ske. Om säljaren förelagt köparen med tilläggstid för betalningen och köparen fortfarande är i dröjsmål, då kan säljaren häva på en gång.

Om varan har avlämnats men köparen inte betalat i tid, så kan säljaren endast häva köpet om han har förbehållit sig sådan rätt vid avtalets ingående. Tanken har varit att om säljaren inte skrivit in ett sådant förbehåll så har han nöjt sig med köparens personliga betalningsförmåga.

  • NJA 2019 s. 195:Återtagandeförbehålls sakrättsliga giltighet. Fråga om en säljare lämnat ett uttryckligt eller underförstått förfogandemedgivande till köparen.
  • NJA 2010 s. 617:En giltig hävning av en överlåtelse av patent leder till en sakrättsligt skyddad återgång av patentet utan något tillkommande sakrättsligt moment. Om hävningen sker före köparens konkurs påverkas det sakrättsliga skyddet inte av att köparen medgetts rätt att förfoga över patentet före betalning av köpeskillingen.
  • NJA 2010 s. 154:Ett avtal mellan A och B om köp av motorcyklar på kredit, utan återtagandeförbehåll, hävdes därför att köparen A (en återförsäljare) inte betalade skulden i vederbörlig ordning. Motorcyklarna, som enligt avtal mellan parterna lämnades kvar i A:s besittning för att säljas i kommission, hämtades av B dagarna innan A försattes i konkurs. Transaktionen har ansetts innebära att A betalade sin skuld med motorcyklarna, dvs. med osedvanliga betalningsmedel. Trots att B registrerats som ägare i fordonsregistret och registreringsskyltar och registreringshandlingar överlämnats till B tidigare än tre månader före fristdagen, har betalningen kunnat återvinnas eftersom varken tradition till B eller registrering enligt lösöreköpslagen skett före denna tidpunkt.

Hävning på grund av bristande medverkan

55 §  Säljaren får häva köpet, om köparen inte medverkar till köpet enligt 50 § 1 och avtalsbrottet är av väsentlig betydelse för säljaren samt köparen insåg eller borde ha insett detta. Säljaren får under samma förutsättningar häva köpet, om köparen inte i rätt tid hämtar eller tar emot varan i fall då det framgår av avtalet eller omständigheterna att säljaren har ett särskilt intresse av att bli av med det som han har sålt.

[S2]Säljaren får vidare häva köpet, om köparen inte inom en bestämd tilläggstid som säljaren har förelagt köparen och som inte är oskäligt kort

  1. medverkar till köpet enligt 50 § 1, eller
  2. hämtar eller tar emot varan i fall då det framgår av avtalet eller omständigheterna att säljaren har ett särskilt intresse av att bli av med det som han har sålt.

[S3]Medan en tilläggstid löper får säljaren häva köpet endast om köparen meddelar att han inte kommer att fullgöra sina skyldigheter inom tilläggstiden.

Hävning vid successiv leverans

56 §  Skall betalning ske efter hand i särskilda poster allteftersom avlämnande sker och föreligger det dröjsmål med betalningen av någon delleverans, får säljaren häva köpet i fråga om denna delleverans enligt de bestämmelser som i övrigt gäller för hävning.

[S2]Säljaren får häva köpet även i fråga om en senare delleverans, om det inte saknas anledning att anta att dröjsmål med betalningen som ger rätt till hävning kommer att upprepas.

Skadestånd

57 §  Säljaren har rätt till ersättning för den skada han lider genom köparens dröjsmål med betalningen, om inte köparen visar att dröjsmålet beror på lag, avbrott i den allmänna samfärdseln eller betalningsförmedlingen eller annat liknande hinder som köparen inte skäligen kunde förväntas ha räknat med vid köpet och vars följder han inte heller skäligen kunde ha undvikit eller övervunnit.

[S2]Säljaren har också rätt till ersättning för den skada han lider genom att köparen inte medverkar till köpet enligt 50 § 1 eller genom att köparen inte i rätt tid hämtar eller tar emot varan i fall då det framgår av avtalet eller omständigheterna att säljaren har ett särskilt intresse av att bli av med det som han har sålt. Rätt till ersättning i dessa fall föreligger dock inte, om köparen visar att det har funnits ett hinder av det slag som anges i 27 § första eller andra stycket för att medverka till köpet eller för att hämta eller ta emot varan.

[S3]Enligt andra stycket ersätts inte sådan indirekt förlust som avses i 67 § andra stycket.

[S4]Säljaren har alltid rätt till ersättning, om avtalsbrottet eller förlusten beror på försummelse på köparens sida.

58 §  Hindras köparen att fullgöra köpet i rätt tid, skall han lämna säljaren meddelande om hindret och dess inverkan på möjligheterna till fullgörelse. Om säljaren inte får ett sådant meddelande inom skälig tid efter det att köparen har fått eller borde ha fått kännedom om hindret, har säljaren rätt till ersättning för den skada som kunde ha undvikits om han hade fått meddelandet i tid.

Köparen har en skyldighet att meddela säljaren om dröjsmål som uppkommer på hans sida inom skälig tid. Annars kan köparen bli ersättningsskyldig för kostnader som säljaren inte kunde undvika på grund av köparens avtalsbrott att inte meddela i tid. Meddelandet från köparen går på avsändarens risk (motsatsslut 82 §)så köparen bör kontrollera att säljaren faktiskt nås av meddelandet.

Meddelande om hävning och skadestånd

59 §  Säljaren får inte häva köpet på grund av köparens dröjsmål med att betala eller med att hämta eller ta emot varan, om han inte innan fullgörelse har skett meddelar köparen att han häver.

[S2]Om köparen har lämnat medverkan enligt 50 § 1 men detta har skett för sent, får säljaren inte häva köpet eller kräva skadestånd på grund av dröjsmålet, om han inte inom skälig tid efter det att han fick kännedom om att medverkan har lämnats meddelar köparen att han häver eller vill kräva skadestånd. Om säljaren häver köpet, behöver han dock inte lämna särskilt meddelande om att han vill kräva skadestånd.

  • NJA 2020 s. 470:Om det i ett köpeavtal avseende fast egendom f inns ett villkor om att köpebrev ska upprättas när köpeskillingen är betald, krävs en hävningsförklaring om säljaren inte vill stå fast vid köpet vid köparens betalningsdröjsmål. Säljarens hävningsförklaring skickas på köparens risk om den avsänds på ett ändamålsenligt sätt.

Specifikation

60 §  Skall köparen specificera varans form, mått eller andra egenskaper och underlåter han att göra det vid avtalad tid eller inom skälig tid efter det han har fått begäran om detta från säljaren, får säljaren göra specifikationen i överensstämmelse med vad som kan antas vara i köparens intresse. Detta hindrar inte säljaren från att göra gällande andra påföljder.

[S2]Säljaren skall underrätta köparen om den specifikation han gör och förelägga köparen en skälig tid inom vilken denne kan ändra specifikationen. Ändrar köparen inte specifikationen inom den tid som har förelagts honom, blir säljarens specifikation bindande.

Paragrafen är ett förtydligande av köparens medverkansplikt som finns i 50 §. Säljaren har en rätt men inte en skyldighet att göra specifikationen av varan i enlighet med vad som kan antas vara i köparens intresse. Om säljaren väljer att inte specificera varan kan han häva köpet enligt 51 § och 55 §. Om säljaren väljer att specificera varan så kan han ha rätt till ersättning för merkostnader enligt 57 § 2 st. Säljaren måste meddela köparen om specifikationen och meddelandet går på avsändarens risk (motsatsslut 82 §) vilket gör att säljaren måste kontrollera att köparen verkligen får meddelandet. Om inte köparen ändrar specifikationen efter det att han fått meddelande härom, så blir varan avtalsenlig genom säljarens specifikation, alltså kan fel inte påpekas i det hänseendet.

Befarat avtalsbrott

Stoppningsrätt

61 §  Visar det sig efter köpet att en parts handlingssätt eller ekonomiska förhållanden är sådana, att det finns starka skäl att anta att han inte kommer att uppfylla en väsentlig del av sina förpliktelser, får motparten för sin del inställa fullgörelsen och hålla inne sin prestation.

[S2]Har säljaren redan avsänt varan och visar det sig att sådana förhållanden som avses i första stycket föreligger på köparens sida, får säljaren hindra att varan lämnas ut till köparen. Detta gäller även om köparen har tagit emot transportdokument avseende varan.

[S3]Den som inställer fullgörelsen eller hindrar att varan lämnas ut skall genast meddela motparten detta. Om han inte gör det, har motparten rätt till ersättning för den skada som han lider genom att ett sådant meddelande inte har lämnats i tid.

[S4]Den som har inställt sin fullgörelse eller hindrat att varan lämnas ut skall fortsätta fullgörelsen, om motparten ställer godtagbar säkerhet för sin fullgörelse.

  • NJA 2007 s. 599:Fråga i konkurs om resebyrå varit redovisningsskyldig mot flygbolag för mottagna biljettintäkter och om flygbolagen haft separationsrätt till utestående fordringar mot flygbolagens kunder. Jfr NJA 1999 s. 812

Hävning

62 §  Står det klart att det kommer att inträffa ett avtalsbrott som ger en part rätt att häva köpet, får denne häva redan före tiden för fullgörelsen. Hävningen är dock utan verkan, om motparten genast ställer godtagbar säkerhet för sin fullgörelse.

Konkurs m. m.

63 §  Har en part försatts i konkurs, får konkursboet inträda i avtalet. Motparten får kräva att boet inom skälig tid ger besked om det vill inträda.

[S2]Inträder konkursboet i avtalet och är tiden för motpartens fullgörelse inne, får denne kräva att boet fullgör sin prestation eller, om anstånd har medgetts, utan oskäligt uppehåll ställer godtagbar säkerhet för sin fullgörelse. Är tiden för motpartens fullgörelse inte inne, får denne kräva säkerhet om det av särskild anledning är nödvändigt för att skydda honom mot förlust.

[S3]Om boet inte inom skälig tid efter motpartens krav enligt första stycket inträder i avtalet eller inte efterkommer motpartens krav enligt andra stycket, får motparten häva köpet.

[S4]Överlämnas varan till köparen eller hans konkursbo efter det att ansökan om företagsrekonstruktion enligt lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion har gjorts beträffande köparen eller denne försatts i konkurs och har betalning inte skett, får säljaren kräva att varan lämnas tillbaka. Varan behöver dock inte lämnas tillbaka, om betalning sker genast eller, i fall då köpesumman inte ännu har förfallit till betalning, köparen eller konkursboet inom skälig tid efter uppmaning ställer godtagbar säkerhet för betalningen.

[S5]Om konkursboet har sålt varan eller på annat sätt har förfogat över den så att den inte kan lämnas tillbaka väsentligen oförändrad och oförminskad, skall konkursboet anses ha inträtt i avtalet. Lag (1996:776).

  • NJA 2005 s. 510:En upphovsman har upplåtit mångfaldigande- och spridningsrätt till verk till ett bolag som försätts i konkurs. Fråga om massaansvar för försäljningsroyalty uppkommer när konkursboet överlåter vid konkursutbrottet befintligt lager av verk.
  • NJA 1996 s. 368:När konkursbo ensidigt inträder i avtal mellan konkursgäldenären och en konkursborgenär, upphör inte den rätt till kvittning av en skuld på grund av avtalet mot en fordran på konkursgäldenären som konkursborgenären haft före konkursen. 5 kap 15 § KL och 63 § köplagen (1990:931).
  • NJA 2010 s. 617:En giltig hävning av en överlåtelse av patent leder till en sakrättsligt skyddad återgång av patentet utan något tillkommande sakrättsligt moment. Om hävningen sker före köparens konkurs påverkas det sakrättsliga skyddet inte av att köparen medgetts rätt att förfoga över patentet före betalning av köpeskillingen.

Gemensamma bestämmelser om hävning och omleverans

Verkningar av hävning och omleverans

64 §  Hävs köpet, bortfaller säljarens skyldighet att överlämna varan och köparens skyldighet att betala och medverka till köpet.

[S2]I den mån köpet har fullgjorts får vardera parten kräva att motparten lämnar tillbaka vad han har tagit emot. Var och en får därvid hålla inne vad han har tagit emot till dess att den andre ger ut vad han skall lämna tillbaka samt betalar eller ställer godtagbar säkerhet för skadestånd och ränta som han kan vara skyldig att erlägga.

[S3]Om säljaren skall företa omleverans, får köparen hålla inne vad han har tagit emot till dess att omleverans sker.

  • NJA 2010 s. 709:Vid återvinning av en överlåtelse av aktier har det ansetts att återvinningssvaranden får återlämna likvärdiga aktier samt att, om varken den mottagna egendomen eller annan likvärdig egendom kan återlämnas, ersättning för egendomens värde ska bestämmas till värdet vid återvinningsmålets avgörande, när detta är möjligt. När svaranden förfogat över de mottagna aktierna och återvinning sker enligt 4 kap. 5 § konkurslagen har konkursboet dock rätt att i stället kräva det belopp som tredje man betalat. 4 kap. 14 och 15 §§ konkurslagen (1987:672).

65 §  Hävs köpet, skall köparen ge ut den avkastning av varan som han har fått samt betala skälig ersättning om han har haft annan nytta av varan.

[S2]Om säljaren skall lämna tillbaka betalningen, skall han betala ränta från den dag han tog emot betalningen.

  • NJA 2016 s. 799:Ett tryckeri har enligt läran om condictio indebiti ansetts skyldigt att till sin kund betala tillbaka s.k. tryckerimoms. Fråga om avkastningsränta på beloppet.
  • NJA 2008 s. 392:Ett avtal om upplåtelse av bostadsrätt har inte bundit bostadsrättsföreningen, varför erlagd insats och upplåtelseavgift skulle återgå. Föreningen har ansetts skyldig att utge avkastningsränta enligt 2 § första stycket räntelagen (1975:635) oberoende av om föreningen varit i ond tro om grunden för återgång och om det varit betalarna som föranlett återgången. Bestämmelsen i 3 § andra stycket räntelagen har inte ansetts tillämplig eftersom betalningen erlagts i avsikt att mottagaren skulle kunna förfoga över den för egen räkning, fastän det senare visade sig att rättshandlingen var ogiltig.

Bortfall av rätt till hävning och omleverans

66 §  Köparen får häva köpet eller kräva omleverans endast om han kan lämna tillbaka varan väsentligen oförändrad och oförminskad.

[S2]Rätten att häva köpet eller kräva omleverans går dock inte förlorad, om

  1. varan har förstörts, kommit bort, försämrats eller minskat genom sin egen beskaffenhet eller något annat förhållande som inte beror på köparen,
  2. varan har förstörts, försämrats eller minskat till följd av en åtgärd som har varit behövlig för att undersöka om varan är felfri, eller
  3. varan helt eller delvis har sålts vidare i vanlig ordning eller använts av köparen för förutsatt bruk innan han märkte eller borde ha märkt det fel på grund av vilket han vill häva köpet eller kräva omleverans.

[S3]Rätten att häva köpet eller kräva omleverans går inte heller förlorad, om köparen ersätter säljaren den minskning i varans värde som är en följd av att varan har försämrats eller minskat.

Skadeståndets omfattning

Allmänt

67 §  Skadestånd på grund av avtalsbrott omfattar ersättning för utgifter, prisskillnad, utebliven vinst och annan direkt eller indirekt förlust med anledning av avtalsbrottet. Skadestånd enligt denna lag omfattar dock inte ersättning för förlust som köparen tillfogas genom skada på annat än den sålda varan.

[S2]Som indirekt förlust anses

  1. förlust till följd av minskning eller bortfall av produktion eller omsättning,
  2. annan förlust till följd av att varan inte kan utnyttjas på avsett sätt,
  3. utebliven vinst till följd av att ett avtal med tredje man har fallit bort eller inte har blivit riktigt uppfyllt, och
  4. annan liknande förlust, om den varit svår att förutse.

[S3]Som indirekt förlust enligt andra stycket anses dock inte en sådan förlust som den skadelidande har haft för att begränsa en förlust av annat slag än som anges i andra stycket.

  • NJA 2007 s. 709:Överlåtaren av en bostadsrätt hade skött det s.k. inre underhållet på ett sådant sätt att det orsakat skada på bostadsrättsföreningens fastighet utanför lägenhetens gränser. Förvärvare av bostadsrätten har inte ansetts ersättningsskyldiga mot bostadsrättsföreningen för skadan.

Prisskillnad

68 §  Har köpet hävts och köparen gjort ett täckningsköp eller säljaren sålt varan på nytt, och har åtgärden vidtagits med omsorg och inom skälig tid efter det att köpet hävdes, läggs priset enligt köpet och priset vid täckningsköpet eller försäljningen till grund för beräkningen av prisskillnaden.

69 §  Har köpet hävts utan att täckningsköp eller försäljning enligt 68 § har skett och finns det ett gängse pris för sådana varor som köpet avser, läggs priset enligt köpet och varans gängse pris vid tiden för hävningen till grund för beräkning av prisskillnaden.

  • NJA 2016 s. 1195:Vid en internetauktion har inga särskilda försäljningsvillkor utöver lägsta pris angetts. Avtal har ansetts uppkomma med den som lämnat högsta budet genom att den av säljaren angivna sluttiden för auktionen passerats.

Begränsning av skadan och nedsättning av skadeståndet

70 §  Den skadelidande parten skall vidta skäliga åtgärder för att begränsa sin skada. Försummar han det, får han själv bära en motsvarande del av förlusten.

[S2]Om skadeståndet är oskäligt med hänsyn till den skadeståndsskyldiges möjligheter att förutse och hindra skadans uppkomst samt omständigheterna i övrigt, kan skadeståndet jämkas.

  • NJA 2017 s. 9:Utomobligatoriskt skadeståndsansvar. Beräkning av ersättning för utebliven vinst.

Ränta

71 §  I fråga om ränta på priset och andra fordringar som inte betalas i tid gäller räntelagen (1975:635).

[S2]I fall då säljaren får kräva betalning mot tillhandahållande av varan utgår dock ränta enligt 6 § räntelagen redan från den dag säljaren framställer ett sådant krav även om förfallodagen ej är bestämd i förväg. Detsamma gäller i fall då säljaren får kräva betalning mot sådant dokument eller bevis som innebär att säljaren inte får förfoga över varan när det har lämnats ut till köparen.

[S3]Andra stycket gäller dock inte om säljaren ger ut varan, dokumentet eller beviset trots att betalning inte sker.

Vård av varan

Säljarens vårdplikt

72 §  Om varan inte hämtas eller tas emot i rätt tid eller om den inte överlämnas till köparen till följd av något annat förhållande på hans sida, skall säljaren för köparens räkning vidta skäliga åtgärder för vård av varan, om han har den i sin besittning eller annars kan ta hand om den.

Säljaren måste ta hand om varan oavsett vilken omständighet som gör att varan inte avlämnats till köparen. Det kan vara att säljaren håller inne varan i väntan på betalning, köparen inte har hämtat varan eller något liknande. Skäliga åtgärder får bedömas utifrån specifikt fall där omständigheterna får avgöra omfattningen av säljarens skyldighet. Varan kan ju vara av så skilda slag som en hund eller ett parti kakelplattor. Om säljaren försummar sin vårdplikt så kan köparen göra gällande att fel i varan föreligger.

  • RH 2020:6:En konsument köpte en fabriksny husvagn av en näringsidkare. Att husvagnen inte utrustats med avtalad markis har ansetts vara ett fel av väsentlig betydelse som gett konsumenten rätt att häva köpet. Konsumenten har även ansetts ha rätt till skadestånd, trots att han sålt husvagnen på offentlig auktion efter att köpet hävts.

Köparens vårdplikt

73 §  Vill köparen avvisa en vara som han har tagit emot, skall han för säljarens räkning vidta skäliga åtgärder för vård av varan.

[S2]Vill köparen avvisa en vara som har sänts till honom och hålls honom tillhanda på bestämmelseorten, skall han ta hand om den för säljarens räkning, om det kan ske utan att betalning sker och utan oskälig kostnad eller olägenhet. Sådan skyldighet föreligger dock inte, om säljaren eller någon som på hans vägnar kan ta hand om varan finns på bestämmelseorten.

Köparen måste vårda varan som han har tagit emot tills dess säljaren återfår den.

  • RH 2020:6:En konsument köpte en fabriksny husvagn av en näringsidkare. Att husvagnen inte utrustats med avtalad markis har ansetts vara ett fel av väsentlig betydelse som gett konsumenten rätt att häva köpet. Konsumenten har även ansetts ha rätt till skadestånd, trots att han sålt husvagnen på offentlig auktion efter att köpet hävts.

Förvaring hos tredje man

74 §  Har den part som skall ta vård om varan överlämnat den till tredje man för förvaring för motpartens räkning och har förvararen valts med omsorg, är den vårdpliktige parten fri från ansvar för varan när förvararen har tagit emot den.

Säljaren kan överlåta vården på en tredje part och på så sätt bli befriad från vårdplikten men han måste välja den han överlåter varan till med vederbörlig omsorg.

  • RH 2020:6:En konsument köpte en fabriksny husvagn av en näringsidkare. Att husvagnen inte utrustats med avtalad markis har ansetts vara ett fel av väsentlig betydelse som gett konsumenten rätt att häva köpet. Konsumenten har även ansetts ha rätt till skadestånd, trots att han sålt husvagnen på offentlig auktion efter att köpet hävts.

Ersättning för vårdkostnader

75 §  Den part som skall ta vård om varan för motpartens räkning har rätt till ersättning för försvarliga utgifter och kostnader på grund av vården. Han får hålla inne varan till dess att ersättning betalas eller godtagbar säkerhet ställs för den.

Utgifter och kostnader som en part har lagt på att vårda varan för den andre partens räkning har han rätt att få ersättning för. Parten kan även vägra att lämna ut varan tills betalning skett för vården.

  • RH 2020:6:En konsument köpte en fabriksny husvagn av en näringsidkare. Att husvagnen inte utrustats med avtalad markis har ansetts vara ett fel av väsentlig betydelse som gett konsumenten rätt att häva köpet. Konsumenten har även ansetts ha rätt till skadestånd, trots att han sålt husvagnen på offentlig auktion efter att köpet hävts.

Försäljning av varan

76 §  Den part som skall ta vård om varan får sälja den, om han inte utan väsentlig kostnad eller olägenhet kan fortsätta med vården eller om motparten dröjer oskäligt länge med att ta hand om varan eller med att betala varan eller ersätta kostnader för vården.

[S2]Om varan är utsatt för snabb förstörelse eller försämring eller om den fordrar alltför kostsam vård, skall den säljas om det kan ske.

[S3]Varan skall säljas med omsorg. Motparten skall om möjligt underrättas före försäljningen.

Parten som har vårdat varan för den andra partens räkning kan sälja varan under vissa förutsättningar. Huvudregeln är att den ska säljas med omsorg och att motparten, om det är möjligt, ska meddelas så att han kan få en möjlighet att ta hand om varan innan försäljning sker. Den vårdande parten kan alltså inte sälja varan till ett extremt underpris bara för att bli av med den. Om varan är av sådan art att den snabbt förstörs (te.x. färskvaror)så är den vårdande parten skyldig att sälja varan,likaså om vården skulle bli alltför kostsam. När vården blir alltför kostsam får avgöras i relation till varans pris eller art.

  • RH 2020:6:En konsument köpte en fabriksny husvagn av en näringsidkare. Att husvagnen inte utrustats med avtalad markis har ansetts vara ett fel av väsentlig betydelse som gett konsumenten rätt att häva köpet. Konsumenten har även ansetts ha rätt till skadestånd, trots att han sålt husvagnen på offentlig auktion efter att köpet hävts.

77 §  Har en part rätt att sälja varan enligt 76 § men kan den inte säljas eller är det uppenbart att priset inte skulle täcka kostnaderna för en försäljning, får parten förfoga över varan på annat sätt som är försvarligt. Innan det sker, skall motparten om möjligt underrättas.

Undantag från skyldigheten att vårda varan eller att sälja snabbt försämrade varor. Om parten inte kan sälja varan (försäljningen har misslyckats) eller om priset som skulle fås för varan inte kan täcka kostnaderna för försäljningen så kan parten överta eller kasta den som avfall. Motparten måste om möjligt underrättas så att han får en möjlighet att själv ta hand om varan.

78 §  Vad en försäljning har inbringat och vad en part på annat sätt har fått ut av varan skall, liksom uppkomna kostnader, redovisas för motparten. Överskott tillfaller motparten.

De intäkter och kostnader som härör från försäljningen och eventuell avkastning ska redovisas för motparten.

  • RH 2020:6:En konsument köpte en fabriksny husvagn av en näringsidkare. Att husvagnen inte utrustats med avtalad markis har ansetts vara ett fel av väsentlig betydelse som gett konsumenten rätt att häva köpet. Konsumenten har även ansetts ha rätt till skadestånd, trots att han sålt husvagnen på offentlig auktion efter att köpet hävts.

Avkastning

79 §  Avkastning som varan ger före avtalad tid för avlämnandet tillfaller säljaren, om det inte med fog kunde beräknas att den skulle utfalla senare. Avkastning som varan ger efter det att den skall avlämnas tillfaller köparen, om det inte med fog kunde beräknas att den skulle utfalla tidigare.

80 §  I köp av aktier ingår utdelning som inte har förfallit till betalning före köpet och sådan företrädesrätt för aktieägare att delta i emission som inte har kunnat utövas före köpet.

81 §  I köp av räntebärande fordringar ingår ränta som är upplupen men ännu inte förfallen till betalning vid den tidpunkt som har avtalats för avlämnandet. Vad som svarar mot sådan ränta skall köparen betala till säljaren utöver priset, om inte fordringen har sålts som osäker.

Vissa meddelanden

82 §  Har ett meddelande som köparen skall lämna säljaren enligt 23, 24, 29, 32, 35, 39, 47 eller 61 § avsänts på ett ändamålsenligt sätt, får meddelandet åberopas även om det försenas, förvanskas eller inte kommer fram. Detsamma gäller beträffande ett meddelande som säljaren skall lämna köparen enligt 52, 53, 59 eller 61 §.

Huvudregeln är att meddelande som part ska lämna till motpart går på avsändarens risk. Det är alltså avsändarens ansvar att meddelandet verkligen når motparten.

Men meddelanden från köparen eller säljaren som gäller de i paragrafen uppräknade får åberopas även om de på något sätt försenats, förvanskats eller inte kommit fram under förutsättning att meddelandet avsänts på ett ändåmålsenligt sätt. Vad som är ändamålsenligt sätt får avgöras i det enskilda fallet, ibland kan det räcka med ett muntligt meddelande och i vissa situationer kan det vara lämpligt att dokumentera när och hur meddelandet avsänts och dess innehåll. T.ex går alltså meddelande om reklamation av en vara enligt exempelvis 29 § på mottagarens risk bara det har avsänts ändamålsenligt.

Genom ett e contrario-slut av denna paragraf gäller att alla meddelanden som inte räknas upp går på avsändarens risk och kan inte göras gällande om de har försenats, förvanskats eller inte kommit fram.

  • NJA 2020 s. 470:Om det i ett köpeavtal avseende fast egendom f inns ett villkor om att köpebrev ska upprättas när köpeskillingen är betald, krävs en hävningsförklaring om säljaren inte vill stå fast vid köpet vid köparens betalningsdröjsmål. Säljarens hävningsförklaring skickas på köparens risk om den avsänds på ett ändamålsenligt sätt.

Ändringar och övergångsbestämmelser

Köplag (1990:931)

    Övergångsbestämmelse

    Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.
    Genom lagen upphävs lagen (1905:38 s. 1) om köp och byte av lös egendom med den begränsningen att de hänvisningar till den lagen som finns i lagen (1914:45) om kommission, handelsagentur och handelsresande skall fortsätta att gälla.
    I fråga om avtal som har ingåtts före ikraftträdandet gäller dock äldre bestämmelser.
    Förarbeten
    Prop. 1988/89:76
    Ikraftträder
    1991-01-01

Lag (1996:776) om ändring i köplagen (1990:931)

    Övergångsbestämmelse

    1. Denna lag träder i kraft den 1 september 1996.
    2. Har god man förordnats enligt ackordslagen (1970:847) före ikraftträdandet gäller dock äldre bestämmelser.
    Förarbeten
    Rskr. 1995/96:279, Prop. 1995/96:5, Bet. 1995/96:LU11
    Omfattning
    ändr. 63 §
    Ikraftträder
    1996-09-01