• övg. best. SFS 2006:173 2 p
• 6 kap. 5a § Högskoleförordning (1993:100)
• 2 § Lag (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina
• 2 § 1 st 4 p Förordning (2012:810) med instruktion för Universitetskanslersämbetet

Prop. 2012/13:30: 2. forskning och konstnärlig forskning samt utvecklingsarbete. I högskolornas uppgift ska det ingå att samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta.

Vad som i fortsättningen sägs om forskning avser även konstnärlig forskning, om inte något annat anges särskilt.

I paragrafen anges universitetens och högskolornas uppgifter.

Ändringen i första ...

Prop. 2020/21:60: 2. forskning och konstnärlig forskning samt utvecklingsarbete. I högskolornas uppgift ska det ingå att samverka med det omgivande samhället för ömsesidigt utbyte och verka för att den kunskap och kompetens som finns vid högskolan kommer samhället till nytta.

Vad som i fortsättningen sägs om forskning avser även konstnärlig forskning, om inte något annat anges särskilt.

I paragrafen anges de uppgifter som ingår i högskolornas verksamhet. ...

Prop. 2018/19:58: Paragrafen innehåller en bestämmelse om att vetenskapens trovärdighet och god forskningssed ska värnas i högskolornas verksamhet.

Prop. 2012/13:30: De tillgängliga resurserna ska utnyttjas effektivt för att hålla en hög kvalitet i verksamheten.

Kvalitetsarbetet är en gemensam angelägenhet för högskolornas personal och studenterna.

I paragrafen anges krav på kvalitet i högskolornas verksamhet.

Ändringen i första stycket är en följd av att begreppet konstnärligt utvecklingsarbete utgår ur högskolelagen.

Ändringarna ...

Prop. 1999/2000:28: en gemensam angelägenhet för personalen och studenterna. Tidigare har detta – enligt andra stycket – uttryckligen framgått bara i fråga om resursutnyttjandet. Genom tredje stycket görs det tydligt att såväl personalen som studenterna har en central roll att spela i arbetet med att utveckla kvaliteten i högskolans verksamhet. Till personalen räknas såväl lärare som övriga anställda. Självfallet är kvalitetsarbetet en angelägenhet också för högskolan som myndighet och dess organ. Det har inte ansetts ...

Prop. 1999/2000:28: Paragrafen är ny. I första stycket anges det som en grundläggande princip att studenterna skall ha rätt att utöva inflytande över utbildningen vid högskolorna. Med utbildning avses såväl grundutbildning som forskarutbildning. Första stycket skall ses i samband med de andra författningsbestämmelser som är avsedda att ge studenterna inflytande, t.ex. 2 kap. 4 och 6 §§, där det sägs att studenterna har rätt att vara representerade i högskolans styrelse samt i fakultetsnämnderna och i de särskilda ...

Prop. 1996/97:141: I paragrafen görs ett tillägg. I den nya lydelsen innebär paragrafen att i högskolornas verksamhet skall jämställdhet mellan kvinnor och män alltid iakttas och främjas. Ändringen kommenteras i avsnitt 6.5.

Prop. 2001/02:15: I ett nytt tredje stycke införs en bestämmelse om att högskolorna aktivt skall främja och bredda rekryteringen till högskolan. Syftet med bestämmelsen är att i högskolelagens inledande del betona vikten av att det vidtas åtgärder för att minska den sociala snedrekryteringen till högskolan, så att studenterna i ökad utsträckning motsvarar befolkningens sammansättning i stort.

Förslaget behandlas i <a href="https://lagen.nu/prop/2001/02:15#S7-2" ...

Prop. 2020/21:60: I högskolornas verksamhet ska jämställdhet mellan kvinnor och män alltid iakttas och främjas.

Den samlade internationella verksamheten vid varje högskola ska dels stärka kvaliteten i högskolans utbildning och forskning, dels bidra nationellt och globalt till sådan hållbar utveckling som avses i första stycket.

Högskolorna ska också aktivt främja och bredda rekryteringen till högskolan.

...

Prop. 2020/21:60: Paragrafen innehåller vissa allmänna principer som rör forskning. Paragrafen är även tillämplig på enskilda utbildningsanordnare som har tillstånd att utfärda examina enligt lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda examina, se författningskommentaren till 2 §.

I ett nytt första stycke införs en bestämmelse som innebär att det ska vara en allmän princip i högskolornas verksamhet att främja och värna den ...

Prop. 2004/05:162: I paragrafen anges på vilka nivåer som utbildning ges vid universitet och högskolor som omfattas av högskolelagen (1992:1434), dvs. universitet och högskolor som har staten, en kommun eller ett landsting som huvudman. Den utbildning som avses är den högskoleutbildning eller högre utbildning som anordnas enligt bestämmelserna i högskolelagen. Utbildning ges på grundnivå, ...

Prop. 2004/05:162: I paragrafen behandlas utgångsnivån för och ges en beskrivning av vad som karaktäriserar utbildning som ges på den första nivån, grundnivån. Frågor om indelning av utbildningen i tre nivåer behandlas i avsnitt 6.2.1.

I första stycket anges den utgångsnivå som utbildning på grundnivå och därmed all högskoleutbildning skall börja på, nämligen de kunskaper som eleverna får på nationella eller specialutformade ...

Prop. 2001/02:15: I paragrafens första stycke anges uttryckligen att även kunskaper från gymnasieskolans specialutformade program utgör kunskapsbasen för den grundläggande högskoleutbildningen. Ändringen motsvarar vad som i praktiken gäller redan i dag.

Prop. 2004/05:162: I paragrafen behandlas utgångsnivån för och ges en beskrivning av vad som karaktäriserar utbildning på den andra nivån, den avancerade nivån. Införandet av en avancerad nivå är en nyhet i regelsystemet för svensk högre utbildning och innebär en anpassning av systemet till Bolognaprocessen som innebär att högre utbildning skall delas in i tre nivåer. Detta behandlas i avsnitt 6.2.1.

I paragrafens ...

Prop. 2001/02:15: Paragrafen innehåller högskolans grundläggande mål, vilka delvis har omformulerats. De nya målsättningarna har sin grund i att högskolans samhällsuppdrag och villkor har förändrats. Morgondagens arbetsliv kommer att ställa ökade krav på, förutom traditionella kunskaper och problemlösning, förmåga att kunna identifiera och urskilja problem. Likaså bör all högre utbildning ge studenterna större förutsättningar att möta förändringar i arbetslivet utifrån förändrade yttre villkor. Även vikten av att ...

Prop. 2004/05:162: I paragrafen behandlas utgångsnivån för och ges en beskrivning av vad som karaktäriserar utbildning som ges på den tredje nivån, forskarnivån.

I första stycket anges utgångsnivån för utbildning på forskarnivå. Sådan utbildning skall väsentligen bygga på de kunskaper som studenterna får inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå eller motsvarande kunskaper. Vilka konsekvenser detta får i form av behörighetskrav behandlas i <a href="https://lagen.nu/prop/2004/05:162#S8-5" ...

Prop. 2004/05:162: Paragrafen är ny, men i den har inarbetats delar av nu gällande lydelse i 1 kap. 11 och 12 §§.

I paragrafens första mening anges att examina skall avläggas på grundnivå, avancerad nivå eller forskarnivå. Utmönstrandet av begreppet grundläggande högskoleutbildning ur högskolelagen (1992:1434) och indelningen av högre utbildning i tre nivåer, grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå, behandlas i <a href="https://lagen.nu/prop/2004/05:162#S6-2-1" ...

Prop. 2011/12:133: I paragrafen finns det bestämmelser om utfärdande av examina på forskarnivå för universiteten.

Prop. 2008/09:134: Paragrafen har behandlats i avsnitt 5.2 och 6.4.

Prop. 1996/97:141: I 11 § regleras examina inom den grundläggande högskoleutbildningen. Regeringen föreskriver vilka examina som får avläggas medan det kommer an på Högskoleverket att besluta vid vilka högskolor olika examina får avläggas. Högskoleverkets beslutanderätt omfattar dock inte Sveriges lantbruksuniversitet.

Prop. 2006/07:64: Ändringen innebär att ett tillägg till första stycket görs. Tillägget innebär att det är regeringen som, i likhet med vad som gäller för Sveriges lantbruksuniversitet, meddelar föreskrifter om vilka examina som får avläggas vid Försvarshögskolan.

Prop. 2004/05:162: I paragrafens första stycke anges att det är regeringen som beslutar vid vilka högskolor som examina på grundnivå respektive avancerad nivå får avläggas och att regeringen får meddela föreskrifter om att någon annan myndighet får besluta i dessa frågor. Regeringen kan i och med det meddela föreskrifter i frågan om Högskoleverket även fortsättningsvis skall besluta om tillstånd att utfärda olika examina. Frågor om tillstånd att utfärda examina behandlas i <a href="https://lagen.nu/prop/2004/05:162#S6-9" ...

Prop. 2008/09:134: Paragrafen har behandlats i avsnitt 6.2.1.

Prop. 1996/97:141: läggas. Enligt andra stycket första meningen har universiteten en generell rätt att utfärda examina. Det betyder att det ankommer på universitetet att avgöra inom vilka områden universitetet kan bedriva forskarutbildning på en hög vetenskaplig nivå. Vid övriga högskolor skall, enligt andra meningen, examina kunna avläggas inom ett eller flera vetenskapsområden som finns vid högskolan. Att ett vetenskapsområde finns vid en högskola betyder bl.a. att högskolan inom området får anordna forskarutbildning ...

Prop. 2004/05:162: Föreskriften i första stycket i nuvarande lydelse om att regeringen föreskriver vilka examina inom forskarutbildning som får avläggas har inarbetats i nya 1 kap. 10 a §. Paragrafen i den nya lydelsen motsvarar innehållet i nu gällande lydelse av 1 kap. 12 § andra stycket. Bakgrunden till bestämmelsen, som infördes den 1 januari 1999, behandlas i propositionen Högskolans ledning, lärare och organisation (prop. 1996/97:141). ...

Prop. 2008/09:134: Paragrafen har behandlats i 6.2.2.

Prop. 2008/09:134: I första stycket anges att om kraven i 13 § 1 inte är uppfyllda för en viss examen som ett universitet eller en högskola har tillstånd att utfärda eller som ett universitet får utfärda enligt 11 § första stycket, ska Högskoleverket uppmana universitetet eller högskolan att inom viss tid avhjälpa bristerna. Uttrycket en viss examen infördes i paragrafen den 1 juli 2007. I förarbetena anförde regeringen att någon ändring i sak i förhållande till tidigare lydelse i lagen inte var avsedd ...

Prop. 2011/12:133: Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser till lagen (1995:817) om ändring i högskolelagen Punkten 2

Prop. 2008/09:134: Paragrafen har behandlats i avsnitt 6.4.

Prop. 2008/09:175: I paragrafen, som är ny, regleras möjligheten för högskolor att utfärda en gemensam examen.

Av första stycket framgår att en högskola som anges i en ny bilaga till högskolelagen får utfärda en gemensam examen. Med högskola avses enligt 1 kap. 1 § andra stycket högskolelagen både universitet och högskolor. Den omständigheten att de ...

Prop. 2008/09:175: Paragrafen reglerar frågor om överlåtelse av förvaltningsuppgifter. Paragrafen är ny.

I första stycket ges ett bemyndigande till en högskola som anges i en ny bilaga till högskolelagen att inom ramen för ett utbildningssamarbete, inom vilket det anordnas en utbildning som kan leda till de examina som ingår i en gemensam examen, besluta att överlåta förvaltningsuppgifter i fråga om antagning till och tillgodoräknande ...

Prop. 2006/07:43: Regeringen utser ordföranden i en högskolas styrelse. Rektor skall ingå i styrelsen. Regeringen utser flertalet av styrelsens övriga ledamöter. Lärare och studenter vid högskolan har rätt att vara representerade i styrelsen.

Regeringen utser ordföranden i en högskolas styrelse. Rektor skall ingå i styrelsen. Lärare och studenter vid högskolan har rätt att vara representerade i styrelsen.

Regeringen utser övriga ledamöter i styrelsen. ...

Prop. 1999/2000:135: Två nya meningar har tillförts andra stycket. De innebär att alla universitet och högskolor som har tillstånd att utfärda en lärarexamen måste ha ett särskilt organ som ansvarar för den högskoleutbildning som avser lärarutbildning, liksom för den forskning som knyter an till sådan utbildning. Det skall alltså vara obligatoriskt för sådana universitet och högskolor att ha ett särskilt organ som ansvarar för enbart den typen av högskoleutbildning och forskning. Med utbildning avses grundläggande ...

Prop. 1996/97:141: Ändringen i första stycket av paragrafen innebär att ordföranden i styrelsen för en högskola – till skillnad från vad som nu gäller – skall vara en annan person än rektor. Som anges i författningstexten, andra stycket, bör ordföranden vara rekryterad externt. Till ordförande bör regeringen således inte utse en person som är anställd vid högskolan. Ändringen motiveras i avsnitt 6.3. Tidigare reglerades frågan ...

Prop. 2015/16:131: Företrädare för de anställda har närvaro- och yttranderätt vid styrelsens sammanträden.

Paragrafens första stycke innehåller dels bestämmelser om vilka som ska ingå i en högskolas styrelse, dels en upplysningsbestämmelse om att bestämmelser om vem som utser lärar- och studentrepresentanter i styrelsen finns i förordning. I andra stycket regleras att företrädare för de anställda har närvaro- och yttranderätt vid styrelsens sammanträden.

Av <a href="https://lagen.nu/1992:1434#K1P1" ...

Prop. 2006/07:43: I gällande lydelse av första stycket anges inledningsvis att regeringen utser ordföranden i en högskolas styrelse och att rektor skall ingå i styrelsen. Med högskolor avses enligt 1 kap. 1 § högskolelagen både universitet och högskolor. I stycket anges vidare bl.a. att regeringen utser flertalet av styrelsens övriga ledamöter. Med övriga ledamöter menas i gällande lydelse alla ledamöter utom ordförande och rektor. Förslaget ...

Prop. 2009/10:149: Paragrafen har behandlats i avsnitt 6.1.2.

Prop. 2008/09:134: Paragrafen har behandlats i avsnitt 5.4 och 6.2.3.

Prop. 1996/97:141: I första meningen anges det att riksdagen bestämmer vilka vetenskapsområden som finns (jfr. avsnitt 8). Uttrycket vetenskapsområde betecknar ett

övergripande ämnesområde, dvs. ett antal besläktade ämnesområden. Inom det området får en högskola anordna forskarutbildning med stöd ...

Prop. 2004/05:162: I paragrafen har begreppet forskarutbildning ersatts av begreppet utbildning på forskarnivå. Någon ändring i sak är inte avsedd. Vidare har begreppet grundutbildning, som hittills använts som en synonym med uttrycket grundläggande högskoleutbildning, ersatts av uttrycken utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Förslaget att indela högre utbildning i tre nivåer behandlas i avsnitt 6.2.

Prop. 2009/10:89: Ändringarna i paragrafen innebär att kravet i högskolelagen (1992:1434) på ett särskilt organ med ansvar för lärarutbildning och för forskning som knyter an till sådan utbildning utgår. Övervägandena finns i avsnitt 9.1.

Prop. 2009/10:149: Paragrafen har behandlats i avsnitt 6.1.3.

Prop. 2012/13:30: 2. organisation av eller kvalitet i forskningen. Om den bedömning som avses i första stycket ska göras av en grupp av personer, ska majoriteten av personerna i gruppen ha vetenskaplig eller konstnärlig kompetens. Styrelsen får dock besluta att en sådan majoritet inte behövs om det finns särskilda skäl.

Paragrafen innehåller bestämmelser om att beslut inom en högskola i vissa fall ska fattas av personer med vetenskaplig eller konstnärlig kompetens.

Ändringen i ...

Prop. 2008/09:134: I första stycket görs därför den ändringen att till ledamöter i en fakultetsnämnd får väljas inte bara vetenskapligt utan även konstnärligt kompetenta lärare eller andra personer som avses i stycket.

Prop. 1996/97:141: I paragrafen ges vissa bestämmelser om sammansättningen av fakultetsnämnder och de särskilda organ som annars skall finnas för grundutbildning och forskning enligt 5 a §. Begreppet fakultet har tagits bort ur högskolelagen. Det anges i stället i första stycket första meningen att till ledamöter i en fakultetsnämnd får väljas vetenskapligt kompetenta lärare inom fakultetsnämndens ansvarsområde, andra personer som är vetenskapligt ...

Prop. 2009/10:149: Paragrafen har behandlats i avsnitt 6.1.4.

Prop. 2015/16:131: Paragrafen innehåller en reglering om att studenterna har rätt att vara representerade när beslut fattas eller beredning sker som har betydelse för utbildningen eller studenternas situation. Denna rätt rör deltagande i annat beslutsfattande eller beredning än som sker i styrelsen.

I paragrafen införs en ny upplysningsbestämmelse som anger att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer med stöd av 8 ...

Prop. 2006/07:64: Ändringen innebär att ett tillägg till bestämmelsen görs. Tillägget innebär att regeringen meddelar särskilda föreskrifter om sammansättningen av styrelse m.m. vid Försvarshögskolan. Motsvarande möjlighet finns sedan tidigare i bestämmelsen vad gäller Sveriges lantbruksuniversitet.

Prop. 2004/05:162: Begreppet grundutbildningen har ersatts av utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Förslaget att införa tre nivåer i högre utbildning behandlas i avsnitt 6.2. Vidare har ordet bestämmelser ersatts av ordet föreskrifter.

Prop. 2009/10:149: Paragrafen har behandlats i avsnitt 6.1.4.

Prop. 2015/16:131: Paragrafens första mening innehåller en upplysningsbestämmelse om att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om vem som utser representanter för studenterna. I andra meningen anges att regeringen i sådana föreskrifter får överlämna åt enskilda individer eller åt sammanslutningar att utse representanterna.

Paragrafen ändras så att upplysningsbestämmelsen i första meningen utgår. Den ersätts av upplysningsbestämmelser i 4 och 7 §§, vilka upplyser ...

Prop. 2009/10:149: Paragrafen har behandlats i avsnitt 6.1.5.

Prop. 1996/97:141: Som anges i avsnitt 7 föreslås det att begreppet tjänst nu skall tas bort ur högskolelagen och i princip ersättas av begreppet anställning. Som en följd av detta föreslås också att de två besluten om att dels inrätta, dels tillsätta en tjänst skall ersättas av ett beslut om att anställa en person.

Prop. 2012/13:30: forskning samt administrativt arbete. Till en lärares uppgifter hör också att följa utvecklingen inom det egna ämnesområdet och den samhällsutveckling i övrigt som har betydelse för lärarens arbete vid högskolan.

I paragrafen finns det bestämmelser om lärares arbetsuppgifter.

Ändringen är en följd av att begreppet konstnärligt utvecklingsarbete utgår ur författningen.

Paragrafen behandlas i <a href="https://lagen.nu/prop/2012/13:30#S10-2-1" ...

Prop. 1996/97:141: Ett tillägg görs i paragrafen av innebörd att en lärare förutom att följa utvecklingen inom det egna ämnesområdet också skall följa den samhällsutveckling i övrigt som har betydelse för lärarens arbete vid högskolan. Bakgrunden till tillägget, som närmare kommenteras i avsnitt 7.1.4, är att universitet och högskolor genom en ändring av 1 kap. 2 § högskolelagen ...

Prop. 2009/10:149: Paragrafen har behandlats i avsnitt 7.4 och 7.5.

Prop. 1996/97:141: Begreppet tjänst har tagits bort ur paragrafen och ersatts med begreppet anställning eller motsvarande. Vidare tas begreppet inrättande respektive tillsättande av professorstjänster bort. Bakgrunden till dessa ändringar behandlas i avsnitt 7.

I 2 § andra stycket i dess tidigare lydelse angavs att professorstjänster skall finnas inrättade i tillräcklig omfattning för att forskning och utbildning ...

Prop. 2009/10:149: Paragrafen har behandlats i avsnitt 7.4.

Prop. 1996/97:141: I paragrafen görs ett tillägg (andra stycket punkt 3) som innebär att det skall vara möjligt att anställa en professor för en bestämd tid också när personen anställs som gästlärare (gästprofessor). För att anställas som gästprofessor skall personen vara behörig att anställas som professor och anställas som gästlärare. Förslaget motiveras närmare i avsnitt 7.1.1. För en person som anställs som gästprofessor tillämpas ...

• 4 kap. 14 § Högskoleförordning (1993:100)

Prop. 1996/97:141: Bestämmelserna har bearbetats med hänsyn till att begreppet tjänst tagits bort ur lagen.

• 5 § Studentkårsförordning (2009:769)
• 1 § 2 st Förordning (2007:989) om avskiljande av studenter från högskoleutbildning

Prop. 2004/05:162: I paragrafens andra stycke har orden grundläggande högskoleutbildning ersatts av utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Införandet av tre nivåer i svensk högskoleutbildning behandlas i avsnitt 6.2.

• RH 2009:90:Vid antagningen till veterinärprogrammet höstterminerna åren 2006 och 2007 föreskrev Sveriges Lantbruksuniversitet att skiljekriteriet underrepresenterat kön skulle tillämpas för sökande med lika meritvärde genom s.k. viktad lottning. Under de båda aktuella åren var andelen manliga sökande kraftigt underrepresenterad. I urvalsgruppen folkhögskoleomdöme medförde den viktade lottningen att mannen gavs 85 % chans att vinna lottningen mot kvinnan. Resultatet blev att samtliga platser i denna urvalsgrupp för de båda åren gick till manliga sökande. Staten har inte till stöd för förfarandet befunnits kunna åberopa undantaget från diskrimineringsförbudet i 7 § andra stycket lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan. Kvinnliga sökande i urvalsgruppen har därför tillerkänts skadestånd av staten på grund av otillåten diskriminering.

Prop. 2009/10:65: Paragrafen är ny.

Första stycket innebär att den princip som finns i 1 kap. 10 § högskoleförordningen (1993:100) om att utbildningen vid högskolorna ska vara avgiftsfri för studenterna lagfästs i första stycket i fråga om studenter som är medborgare i stater inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller i Schweiz. Att studieavgiftsfriheten avser studenterna innebär att paragrafen inte utgör ...

Prop. 2009/10:65: Av paragrafen, som är ny, följer att regeringen har möjlighet att meddela föreskrifter om att en högskola inte får anta en studieavgiftsskyldig sökande som inte har betalat studieavgiften, dvs. föreskrifter om ett antagningskrav som kompletterar antagningskraven i 4 kap. 1 och 3 §§.

Paragrafen har behandlats i avsnitt 6.6.

Prop. 2009/10:65: Av paragrafen, som är ny, följer att regeringen har möjlighet att meddela föreskrifter om avstängning under pågående utbildning. Paragrafen tar sikte på den situation då en studieavgiftsskyldig student har påbörjat utbildningen men inte betalar den ytterligare avgift som krävs för att fortsätta utbildningen.

Paragrafen har behandlats i avsnitt 6.6. ...

• 1 § Förordning (1987:915) om avskiljande av studenter från högskoleutbildning
• 2 § Förordning (2007:989) om avskiljande av studenter från högskoleutbildning
• 16 § 2 st Officersförordning (2007:1268)

• övg. best. SFS 1996:555 1 st

• 4 kap. 13 §, 4 kap. 12 §
• 4 §, 5 § Studentkårsförordning (2009:769)
• 7 kap. 16 § 1 st 3 p Inkomstskattelag (1999:1229)
• 2 kap. 6 § 1 st 8 p Förordning (1993:1153) om redovisning av studier m.m. vid universitet och högskolor

• 4 kap. 8 §
• 5 § Studentkårsförordning (2009:769)

• 4 kap. 8 §
• 5 § Studentkårsförordning (2009:769)

• 7 kap. 16 § 1 st 3 p Inkomstskattelag (1999:1229)
• 2 kap. 6 § 1 st 8 p Förordning (1993:1153) om redovisning av studier m.m. vid universitet och högskolor