Upphävd författning

Gymnasieförordning (1992:394)

Departement
Utbildnings- och kulturdepartementet
Utfärdad
1992-05-07
Ändring införd
SFS 1992 i lydelse enligt SFS 2006:952
Upphäver
Gymnasieförordningen (1987:743)
Förordning (1989:372) om intagning i gymnasieskolan av sökande bosatta i annat nordiskt land
Källa
Regeringskansliets rättsdatabaser
Senast hämtad

[K1]1 §  I denna förordning finns bestämmelser om gymnasieskolan utöver vad som föreskrivs i skollagen (1985:1100).

/Träder i kraft I: 2007-01-01/

[K1]2 §  I denna förordning avses med

  • arbetsplatsförlagd utbildning: kursplanestyrd utbildning på ett program som genomförs på en arbetsplats utanför skolan,
  • garanterad undervisningstid: den minsta undervisningstid i timmar som eleverna skall erbjudas enligt 5 kap. 4 d § skollagen (1985:1100),
  • gymnasiepoäng: ett mått på studieomfattningen av en kurs; en fullständig gymnasieutbildning på ett nationellt eller specialutformat program består av 2 500 gymnasiepoäng,
  • gemensam karaktärsämneskurs: kurs i karaktärsämne som skall ingå i programmet,
  • karaktärsämnen: de ämnen genom vilka ett program eller en inriktning får sin karaktär,
  • kärnämnen: de ämnen som ingår i alla nationella och specialutformade program, dvs. svenska eller svenska som andraspråk, engelska, samhällskunskap, religionskunskap, matematik, naturkunskap, idrott och hälsa, estetisk verksamhet samt historia, i den omfattning ämnena har enligt bilaga 2 till skollagen; ytterligare kärnämnen kan förekomma i utbildning för döva enligt föreskrifter i 9 kap.,
  • gymnasiearbete: ett större arbete som eleverna genomför inom ramen för programmålen,
  • riksrekryterande utbildning: en utbildning till vilken, enligt författning eller särskilt beslut av regeringen, sökande från hela landet skall tas emot i första hand,
  • studieväg: det program eller, om programmet är indelat i inriktningar, det program och den inriktning som eleven går på,
  • undervisningstid: tid för arbete som planerats av lärare och elever tillsammans och som eleverna genomför under en lärares ledning,
  • valbar kurs: kurs i ett karaktärsämne som inom programmålens ram kompletterar de gemensamma karaktärsämneskurserna och kurserna som ingår i en inriktning inom programmet,
  • yrkesinriktade program: alla nationella program utom det estetiska programmet, naturvetenskapsprogrammet, samhällsvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet, och
  • yrkesämnen: karaktärsämnen som har en yrkesinriktad profil.

[S2]Den som har det ledningsansvar som enligt 2 kap. 2 § skollagen vilar på rektorn skall också benämnas rektor. Förordning (2006:951).

Läroplan

[K1]3 §  För gymnasieskolan gäller en läroplan.

[S2]Läroplanen innehåller de övergripande målen och riktlinjerna för gymnasieutbildningen.

[S3]Läroplanen fastställs av regeringen.

Programmål

[K1]4 §  För vart och ett av de nationella programmen gäller programmål som regeringen fastställer.

[S2]Ett specialutformat program som erbjuds en grupp elever skall ha programmål som fastställs av kommunen.

Kurser och kursplaner

/Träder i kraft I: 2007-01-01/

[K1]5 §  Av 5 kap. 4 c § andra stycket skollagen (1985:1100) följer att utbildningen inom varje ämne skall ske i form av en eller flera kurser. Utom i de fall som framgår av bilaga 2 till skollagen skall en kurs omfatta minst 100 gymnasiepoäng och bör inte omfatta mer än 200 gymnasiepoäng.

[S2]En kurs får inte delas upp i delkurser. Förordning (2006:951).

[S3]6 §/Upphör att gälla U:2006-08-01/ För varje kurs och för projektarbetet skall det finnas en kursplan. Av kursplanen skall framgå dels kursens mål och målen för projektarbetet, dels den kunskapsnivå som alla elever minst skall ha uppnått vid kursens slut eller vid genomfört projektarbete. Kursplanen skall ge utrymme för läraren och eleverna att själva planera undervisningen.

[S4]Kursplaner fastställs av Statens skolverk, om inte annat följer av tredje stycket.

[S5]Kursplaner för lokala kurser skall fastställas av styrelsen för utbildningen efter de riktlinjer som framgår av första stycket och av 2 kap.14 och 16 §§. Förordning (2000:689).

/Träder i kraft I: 2006-08-01/

[K1]6 §  För varje ämne och för gymnasiearbetet skall det finnas kursplaner. Dessa skall ge utrymme för läraren och eleverna att själva planera undervisningen.

[S2]Av kursplanerna för ämnena skall följande framgå:

  • kunskapsmålen för ämnet,
  • ämnets uppbyggnad, vilka kurser som ingår i ämnet och i vilken ordning dessa är avsedda att läsas,
  • det centrala innehållet i varje kurs, och
  • hur många gymnasiepoäng som varje kurs omfattar.

[S3]Av kursplanen för gymnasiearbetet skall målen för gymnasiearbetet framgå.

[S4]Statens skolverk får meddela föreskrifter om kursplaner för gymnasieskolans ämnen och för gymnasiearbetet. Huvudmän för gymnasieskolan får lämna förslag på kursplaner till Skolverket. Förordning (2006:951).

[K1]7 §  Kursplaner för yrkesämnen skall fastställas efter samråd med parterna på arbetsmarknaden. Om samrådsskyldighet i vissa andra fall finns särskilda föreskrifter. Förordning (1998:354).

Särskilda föreskrifter om kursplaner m.m.

Poängplan

Undervisningstid

/Träder i kraft I: 2007-01-01/

[K1]11 §  Styrelsen för utbildningen beslutar om antalet undervisningstimmar för varje kurs och för gymnasiearbetet samt om fördelningen av undervisningstiden.

[S2]Styrelsen för utbildningen skall kunna redovisa hur varje elev har erbjudits sin garanterade undervisningstid. Förordning (2006:951).

Individuell studieplan

Arbetsplaner

[K1]13 §  För genomförandet av de fastställda målen för utbildningen skall det finnas en arbetsplan.

[S2]Arbetsplanen skall utarbetas under medverkan av lärare och övrig berörd personal samt representanter för eleverna. Rektorn beslutar om arbetsplanen.

[S3]Arbetsplanen skall kontinuerligt följas upp och utvärderas. Förordning (1995:1269).

Skolhälsovård

[K1]14 §  Sådana uppgifter i fråga om skolhälsovård, som enligt skollagen (1985:1100) ankommer på kommunen såsom huvudman för utbildningen, får i stället fullgöras av ett landsting, om kommunen och landstinget är ense om detta.

[S2]I de fall där ett landsting såsom huvudman skall ansvara för skolhälsovården enligt skollagen, får sådana uppgifter i stället fullgöras av en kommun om landstinget och kommunen är ense om detta.

Formulär

[K1]15 §  Statens skolverk fastställer de formulär som fordras för tillämpningen av denna förordning.

Inriktningar på nationella program

/Träder i kraft I: 2007-01-01/

[K2]1 §  De nationellt fastställda inriktningarna på de nationella programmen framgår av bilaga 1.

[S2]Styrelsen för utbildningen får också fastställa lokala inriktningar inom de nationella programmen. Sådana inriktningar skall ligga inom ramen för de bestämmelser som gäller om programmet.

[S3]Ytterligare föreskrifter om lokala inriktningar finns i 11-13 §§. Förordning (2006:38).

Riksrekryterande utbildningar

[K2]2 §  I bilaga 2 och 3 anges vissa utbildningar som är riksrekryterande. Riksrekryterande är även utbildningar på lokala inriktningar inom industriprogrammet och livsmedelsprogrammet som omfattar minst 400 gymnasiepoäng.

[S2]Särskilda bestämmelser finns om den riksrekryterande utbildningen i Torsås kommun.

[S3]Ansökan om att en utbildning skall vara riksrekryterande lämnas till Statens skolverk. Skolverket får meddela föreskrifter om vilka uppgifter ansökan skall innehålla och hur den i övrigt skall vara utformad.

[S4]Skolverket skall med eget yttrande vidarebefordra ansökan till regeringen senast den 1 mars året innan utbildningen beräknas börja. Av yttrandet skall framgå Skolverkets bedömning av om det föreligger ett nationellt behov av utbildningen som motiverar riksrekrytering, om arbetslivets medverkan är tillräcklig för att säkerställa utbildningens kvalitet samt om kostnaden för utbildningen är rimlig. Förordning (2005:366).

[K2]3 §  En utbildning där ämnet specialidrott ingår kan vara riksrekryterande om det från nationell synpunkt krävs för att tillgodose elitidrottens behov och idrotten ställer särskilda krav på gemensam träning (riksrekryterande idrottsutbildning).

[S2]Statens skolverk skall efter samråd med Sveriges Riksidrottsförbund på ansökan av en kommun besluta om var riksrekryterande idrottsutbildningar får anordnas och om hur många platser dessa utbildningar får omfatta.

[S3]Statens skolverk får meddela föreskrifter om ansökan att få anordna riksrekryterande idrottsutbildningar. Förordning (1995:1269).

[K2]4 §  I fråga om urval till en riksrekryterande idrottsutbildning skall den elev som får anses ha största förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen ges företräde. Vid urval till programmen gäller bestämmelserna i 6 kap.1-7 §§. Förordning (1999:844).

[K2]5 §  I Stockholms kommun får finskspråkig utbildning anordnas på program. Denna utbildning skall vara öppen för sökande från hela landet.

[S2]Utbildningen skall i första hand förbehållas elever, som har tillräckliga kunskaper och färdigheter i finska språket för att kunna tillgodogöra sig undervisningen men vars kunskaper i svenska är alltför bristfälliga för att de skall kunna tillgodogöra sig en svenskspråkig gymnasieutbildning. I andra hand får utbildningen ges till elever som vill utveckla sin tvåspråkighet.

[K2]6 §  Om en kommun har tagit in en elev på en utbildning som enligt 2, 3 eller 5 § är riksrekryterande och eleven inte är hemmahörande i kommunen, har den mottagande kommunen rätt till ersättning för sina kostnader för elevens utbildning från elevens hemkommun. För en elev som går en riksrekryterande idrottsutbildning enligt 3 § skall ersättningen motsvara den som skall lämnas för andra elever som går samma program och inriktning. Förordning (1999:844).

[K2]7 §  Ett landsting som i sin gymnasieskola på en utbildning som enligt 2 § är riksrekryterande har tagit in en elev som inte är hemmahörande i en kommun som har samverkansavtal med landstinget, har rätt till ersättning för sina kostnader för elevens utbildning från elevens hemkommun.

Utbildning på ett annat språk än svenska

[K2]8 §  Efter ansökan kan regeringen, i annat fall än som avses i 5 §, bestämma att utbildningen på ett program eller en inriktning helt får anordnas på annat språk än svenska. Förordning (1999:844).

Förkunskapskrav

[K2]9 §  En kommun eller ett landsting som har fått tillstånd enligt 8 § att anordna en utbildning på ett annat språk än svenska kan också av regeringen medges att som krav på förkunskaper för utbildningen få ställa upp att den sökande har vissa kunskaper i språket i fråga. Förordning (2000:219).

[K2]10 §  En kommun eller ett landsting som anordnar en lokal inriktning har rätt att ställa upp krav på förkunskaper i ett sådant ämne som är specifikt för denna inriktning. Förordning (1999:844).

Lokala inriktningar

[K2]11 §  Styrelsen för utbildningen får besluta om lokala inriktningar inom de nationella programmen. En lokal inriktning skall tillgodose ett sådant lokalt eller regionalt utbildningsbehov som inte kan tillgodoses inom ramen för de nationellt fastställda programmen och inriktningarna.

[S2]En lokal inriktning kan omfatta andra och tredje utbildningsåret eller endast tredje utbildningsåret på något av de nationella programmen. Förordning (1999:844).

[K2]12 §  Styrelsen för utbildningen skall för en lokal inriktning fastställa ytterligare mål för utbildningen utöver dem som gäller för det nationella programmet. Förordning (1999:844).

[K2]13 §  Av beslutet om att anordna en lokal inriktning skall det framgå dels målen för utbildningen, dels de kunskaper eleverna skall ha uppnått vid fullföljd utbildning. Vidare skall det av beslutet framgå dels vilka kurser som inriktningen innehåller utöver kärnämnena och för programmet gemensamma karaktärsämneskurser, dels vilka kursplaner som skall tillämpas.

[S2]Före beslut om att anordna en lokal inriktning bör styrelsen för utbildningen i förekommande fall samråda med berörd yrkesnämnd eller motsvarande samarbetsorgan. Förordning (1999:844).

[K2]14 §  /Upphör att gälla U:2007-01-01 genom förordning (2006:951)./ Styrelsen för utbildningen får besluta om att inrätta lokala kurser.

[S2]En lokal kurs skall ge kunskaper i ett eller flera ämnen inom ett bestämt kunskapsområde och svara mot sådana behov som inte tillgodoses genom en nationellt fastställd kursplan.

[S3]En lokal kurs kan förekomma på nationella, specialutformade och individuella program. En lokal kurs får inte ersätta kurser i kärnämnen eller de kurser i karaktärsämnen som är gemensamma för ett nationellt program eller finns inom en nationellt fastställd inriktning. Förordning (1999:844).

[K2]16 §  /Upphör att gälla U:2007-01-01 genom förordning (2006:951)./ I de fall en kursplan för en lokal kurs är avsedd att tillämpas inom ett nationellt program skall den vara förenlig med de nationellt fastställda programmålen. Förordning (1999:844).

Specialutformade program

[K2]18 §  Av 5 kap. 4 a § skollagen (1985:1100) framgår att ett specialutformat program i fråga om utbildningens nivå skall motsvara ett nationellt program.

[S2]Eleverna har rätt till samma garanterade undervisningstid som gäller för elever på nationella program. Om utbildningen till övervägande del har en yrkesinriktad profil uppgår elevens garanterade undervisningstid till 2 430 undervisningstimmar om 60 minuter. Förordning (2000:1376).

[K2]19 §  Vid undervisning på ett specialutformat program gäller följande undantag från vad som annars föreskrivs i denna förordning.

  1. Bestämmelserna om klassråd tillämpas endast i den utsträckning det är praktiskt möjligt med hänsyn till hur undervisningen är upplagd.
  2. Av bestämmelserna i 6 kap. tillämpas endast 12, 14 och 17- 25 §§. Om ett specialutformat program är inrättat för en grupp skall även bestämmelserna i 6 kap.1-11, 13, 15 och 16 §§ tillämpas.
  3. Bestämmelsen i 8 kap. 4 § om specialklasser tillämpas inte. Förordning (1999:844).

Individuella program

[K2]20 §  Vid undervisning på ett individuellt program gäller följande undantag från vad som annars föreskrivs i denna förordning.

  1. Bestämmelserna om klassråd tillämpas endast i den utsträckning det är praktiskt möjligt med hänsyn till hur undervisningen är upplagd.
  2. Av bestämmelserna i 6 kap. tillämpas endast 12, 14 och 17-25 §§.
  3. Bestämmelsen i 8 kap. 4 § om specialklasser tillämpas inte. Förordning (2002:138).

[K2]21 §  Om ett individuellt program är avsett att göra det möjligt för en elev att förena en anställning som syftar till en yrkesutbildning med studier, skall studierna omfatta kärnämnena svenska eller svenska som andraspråk, engelska, samhällskunskap, religionskunskap och matematik.

[S2]Om eleven önskar det skall utbildningen omfatta samtliga kärnämnen.

[S3]Utbildningen skall omfatta tre årskurser. Förordning (1995:885).

[K2]22 §  Ett individuellt program kan kombineras med svenskundervisning för invandrare (sfi).

[K3]1 §  Utbildningen skall bedrivas under läsår. Om inte regeringen föreskriver något annat, skall läsåret omfatta 40 veckor och vara uppdelat på en hösttermin och en vårtermin.

[S2]Läsåret skall ha minst 178 skoldagar och minst 12 lovdagar. Därutöver får inom läsåret läggas ut högst 5 studiedagar för planering av skolarbetet eller för fortbildning av lärare.

[K3]2 §  Om regeringen inte föreskriver något annat, skall läsåret börja i augusti och sluta senast i juni. När det gäller utbildning på omvårdnads- och naturbruksområdena får dock styrelsen för utbildningen med hänsyn till utbildningens krav bestämma andra tider.

[S2]Dagarna för höst- och vårterminernas början och slut bestäms av styrelsen för utbildningen. Därvid skall det beaktas om det finns elever som skall påbörja grundutbildning som är längre än 60 dagar enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt. Förordning (1995:885).

[K3]3 §  Styrelsen för utbildningen bestämmer hur många dagar som skall användas för idrott och friluftsverksamhet utöver kärnämnet idrott och hälsa. Förordning (1999:844).

[K3]4 §  Friluftsverksamheten skall bedrivas under lärares ledning.

[K3]5 §  Elevernas skolarbete skall förläggas måndag-fredag och skall vara så jämnt fördelat över dessa dagar som möjligt.

[S2]När skolarbetet förläggs till en arbetsplats utanför skolan skall den arbetstid som gäller på arbetsplatsen tillämpas, om inte rektor bestämmer annat.

Arbetets fördelning

[K3]6 §  Rektor fastställer för läsåret eller för kortare tid ett schema som skall innehålla uppgifter om samtliga undervisningspass samt om lärarnas namn.

Elevvårdskonferens

[K4]1 §  För behandling av elevvårdsfrågor skall det finnas en elevvårdskonferens vid varje gymnasieskola.

[S2]Ledamöter i elevvårdskonferensen är

  1. rektor,
  2. företrädare för elevvården,
  3. berörd klassföreståndare eller motsvarande och annan berörd personal.

[S3]Rektor beslutar om den närmare sammansättningen av elevvårdskonferensen. Rektor eller den ledamot som rektor utser är ordförande.

[S4]Elevvårdskonferensen får tillåta att även andra än ledamöter är närvarande och yttrar sig vid sammanträdena.

[K4]2 §  Elevvårdskonferensen är beslutför när mer än hälften av ledamöterna är närvarande.

[S2]Vid sammanträde med elevvårdskonferensen förs protokoll.

Klassråd

[K4]3 §  För varje klass eller motsvarande i gymnasieskolan skall det finnas ett klassråd.

[S2]Klassrådet består av samtliga elever i klassen och deras klassföreståndare eller motsvarande.

[K4]4 §  Klassrådet skall behandla frågor som är av gemensamt intresse för klassens elever.

[S2]Den närmare utformningen av elevinflytande genom klassråd skall anges i arbetsplanen. Förordning (1997:605).

Skolkonferens

[K4]5 §  Vid varje gymnasieskola skall det finnas en skolkonferens.

[K4]6 §  Skolkonferensen är ett organ för att behandla vissa frågor som är av stor betydelse för eleverna samt för informationsutbyte, samråd och gemensamma diskussioner mellan rektor, personal och elever.

[S2]Skolkonferensen bör uppmärksamma frågor om elevmedverkan i arbetsmiljöarbetet enligt föreskrifter i arbetsmiljölagen (1977:1160) och arbetsmiljöförordningen (1977:1166).

[K4]7 §  Rektor eller den ledamot som rektor utser är ordförande för skolkonferensen. Skolkonferensen består i övrigt dels av företrädare för lärare och annan skolpersonal, dels av företrädare för eleverna. De båda grupperna skall ha lika många representanter. För varje ledamot skall det finnas en ersättare.

[S2]Om undervisningen bedrivs i samverkan med den kommunala vuxenutbildningen, får representanter för skolpersonal och elever från den utbildningen ingå i motsvarande proportioner.

[K4]8 §  Skolkonferensen skall, i den utsträckning styrelsen för utbildningen bestämmer, besluta i frågor som annars hör till rektors beslutsområde men där beslutanderätten inte i författning har lagts på rektor. Beslutanderätten bör i första hand avse principer och riktlinjer för hanteringen av frågorna.

[S2]Skolkonferensens beslutsbefogenheter får inte omfatta frågor som avser enskilda personer eller är begränsade till en enda klass.

[K4]9 §  Skolkonferensen är beslutför när rektor eller rektors ersättare och minst hälften av övriga ledamöter är närvarande. Av de övriga ledamöterna skall det vara lika många representanter från varje grupp.

[K4]10 §  Vid sammanträde med skolkonferensen förs protokoll.

Innehållet i nationella program

/Träder i kraft I: 2007-01-01/

[K5]1 §  Ett nationellt program inom gymnasieskolan består av

  • kärnämneskurser,
  • för programmet gemensamma karaktärsämneskurser, som tillsammans omfattar minst 400 gymnasiepoäng,
  • i förekommande fall för inriktningen gemensamma karaktärsämneskurser, som tillsammans omfattar minst 300 gymnasiepoäng,
  • valbara karaktärsämneskurser,
  • kurser inom det individuella valet, och
  • gymnasiearbete.

[S2]Vissa bestämmelser om utbildningens omfattning framgår av bilaga 2 till skollagen (1985:1100) och av bilaga 1 till denna förordning.

[S3]Om inte något annat följer av de bestämmelser som avses i andra stycket beslutar Statens skolverk om vilka ämnen och kurser som skall ingå i respektive program och i de nationellt fastställda inriktningarna. Förordning (2006:952).

/Träder i kraft I: 2007-01-01/

Gymnasiearbetet

/Träder i kraft I: 2007-01-01/

[K5]1 a §  Gymnasiearbetet skall syfta till att vidareutveckla och pröva elevens förmåga att hantera centrala kunskapsområden och ta ansvar för ett större arbete. Gymnasiearbetet skall sammanfatta vad eleven lärt sig och bidra till att uppfylla målen för elevens studieväg. Gymnasiearbetet kan utföras enskilt eller i grupp.

[S2]Rektorn skall efter samråd med läraren besluta om elevens gymnasiearbete. Detta skall göras innan gymnasiearbetet påbörjas. Förordning (2006:951).

/Träder i kraft I: 2007-01-01/

[K5]1 b §  För elever på yrkesinriktade program och på specialutformade program med yrkesinriktning skall gymnasiearbetet ha karaktären av en autentisk arbetsuppgift inom yrkesområdet. Arbetsuppgiften skall så långt det är möjligt vara framtagen i samråd med företrädare för arbetslivet. Genom gymnasiearbetet skall eleven få möjlighet att visa upp sitt samlade yrkeskunnande. Förordning (2006:951).

Svenska som andraspråk

[K5]2 §  En elev som har ett annat språk än svenska som modersmål får läsa svenska som andraspråk som kärnämne i stället för svenska, om eleven behöver och önskar det. En sådan elev kan enligt 19 § läsa svenska inom ramen för sitt individuella val. Förordning (1999:844).

Språk

[K5]3 §  Om en elev har betyg från språkundervisning i grundskolan skall undervisningen i gymnasieskolan utgå från grundskolans utbildningsnivå. En elev kan också läsa nya språk i gymnasieskolan.

[S2]Undervisning i engelska på grundskolenivå kan erbjudas inom ramen för ett individuellt program. Förordning (2000:219).

[K5]4 §  Franska och tyska skall erbjudas både som språk som utgår från grundskolans utbildningsnivå och som nytt språk. Spanska skall erbjudas som nytt språk, men kan också erbjudas som språk som utgår från grundskolans utbildningsnivå. Undervisning i andra språk än svenska, engelska, franska, tyska och spanska skall anordnas om antalet elever som önskar läsa språket uppgår till minst fem i kommunen. Förordning (2000:219).

[S2]Engelska kan inte erbjudas som C-språk. Förordning (1999:744).

5 § har upphävts genom förordning (2000:219).
6 § har upphävts genom förordning (2000:219).

Modersmålsundervisning

[K5]7 §  Om en elevs föräldrar eller vårdnadshavare eller en av dem har ett annat språk än svenska som modersmål och språket utgör dagligt umgängesspråk för eleven, skall eleven få undervisning i modersmålet som ett ämne (modersmålsundervisning), förutsatt att eleven har goda kunskaper i modersmålet och att han eller hon även önskar få sådan undervisning.

[S2]En samisk, tornedalsfinsk eller romsk elev har rätt att få undervisning i det egna språket, även om det inte är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet. Detsamma gäller en elev som är adoptivbarn och som har ett annat modersmål än svenska.

[S3]I 8 kap.5 och 6 §§ finns bestämmelser om studiehandledning på elevens modersmål. Förordning (1997:605).

[K5]8 §  Modersmålsundervisning får inte omfatta mer än ett språk för en elev.

[S2]En romsk elev som kommer från utlandet kan dock få modersmålsundervisning i två språk, om det finns särskilda skäl. Förordning (1997:605).

[K5]9 §  Modersmålsundervisning kan anordnas som

  1. individuellt val,
  2. utökat program, eller
  3. som ersättning för undervisning i andra språk än svenska och engelska. Förordning (1999:844).

[K5]10 §  En elev har rätt att få modersmålsundervisning sammanlagt högst sju läsår under sin skoltid inom det offentliga skolväsendet. Om eleven har ett särskilt behov av sådan undervisning, har eleven dock rätt till det under längre tid.

[S2]Begränsningen gäller inte heller om undervisningen

  1. ersätter undervisning i andra språk än svenska och engelska,
  2. anordnas som individuellt val, eller
  3. anordnas för en samisk, tornedalsfinsk eller romsk elev eller för en elev med finska eller ett nordiskt språk som modersmål. Förordning (1999:844).

[K5]11 §  Rektorn beslutar om en elevs modersmålsundervisning. Förordning (1997:605).

[K5]12 §  En kommun är inte skyldig att anordna modersmålsundervisning, om lämplig lärare inte finns att tillgå.

[S2]En kommun är inte heller skyldig att anordna modersmålsundervisning, om antalet elever i kommunen som önskar sådan undervisning i ett visst språk är mindre än fem.

[S3]Andra stycket gäller inte i fråga om modersmålsundervisning för samiska, tornedalsfinska eller romska elever. Förordning (1997:605).

Specialidrott

Arbetsplatsförlagd utbildning

[K5]15 §  Arbetsplatsförlagd utbildning skall förekomma på alla nationella program utom det estetiska programmet, naturvetenskapsprogrammet, samhällsvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet. Den arbetsplatsförlagda utbildningen skall uppgå till minst 15 veckor. Varje sådan vecka skall anses motsvara garanterad undervisningstid om 24 timmar.

[S2]Styrelsen för utbildningen får dock bestämma att arbetsplats- förlagd utbildning även skall förekomma på det estetiska programmet, naturvetenskapsprogrammet, samhällsvetenskapspro- grammet och teknikprogrammet. Styrelsen beslutar om omfattningen av den arbetsplatsförlagda utbildningen och ansvarar även för att den arbetsplatsförlagda utbildningen uppfyller de krav som finns på utbildningen. I skolplanen bör redovisas de arbetslivskontakter som skolan har för anordnandet av den arbetsplatsförlagda utbildningen.

[S3]Rektorn beslutar om hela eller delar av kurser skall arbetsplatsförläggas och om hur fördelningen över åren skall göras. Styrelsen för utbildningen ansvarar för anskaffningen av platser för den arbetsplatsförlagda utbildningen. Förordning (1999:844).

/Träder i kraft I: 2007-01-01/

Valbara kurser och individuella val

[K5]17 §  Styrelsen för utbildningen beslutar om vilka valbara kurser som skall erbjudas inom respektive nationellt program. Erbjudandet skall omfatta ett allsidigt urval av kurser som tillsammans kan ge en breddning och en fördjupning av elevernas kunskaper. Förordning (1999:844).

/Träder i kraft I: 2006-08-01/

[K5]19 §  Statens skolverk får, efter samråd med Högskoleverket, meddela föreskrifter om att sådana kurser som är av betydelse för högskolestudier skall erbjudas inom utrymmet för valbara kurser eller individuella val. Förordning (2006:951).

[K5]20 §  /Ny beteckning 8 kap. 1 b § U:2007-01-01/ En elev som har påtagliga studiesvårigheter i kärnämnena svenska, svenska som andraspråk, engelska eller matematik har rätt att läsa kurserna i dessa ämnen i etapper. Omfattningen av en etapp bestäms särskilt för varje elev.

[S2]Rektorn beslutar om etappläsning enligt första stycket. Förordning (2000:219).

Fullständigt program

Utökat program

[K5]22 §  En elev får delta frivilligt i undervisning i en eller flera kurser som ligger utanför elevens fullständiga program, om eleven kan antas kunna tillgodogöra sig undervisningen på ett tillfredsställande sätt på såväl fullständigt program som den eller de frivilliga kurserna (utökat program).

[S2]Beslut enligt första stycket fattas av rektorn. Förordning (1999:844).

Reducerat program

[K5]23 §  En elev kan befrias från undervisning i en eller flera kurser, om eleven önskar det och har påtagliga studiesvårigheter som inte kan lösas på något annat sätt (reducerat program).

[S2]En elev får befrias från kurser som motsvarar högst tio procent av det antal gymnasiepoäng som krävs för ett fullständigt nationellt eller specialutformat program.

[S3]Beslut enligt denna paragraf fattas av rektorn. Förordning (1997:605).

Förlängd undervisning

[K5]24 §  Styrelsen för utbildningen får besluta att undervisningen på ett nationellt program för en elev får fördelas över längre tid än tre år, om det med hänsyn till elevens förutsättningar finns särskilda skäl till detta. Förordning (1997:605).

[K5]25 §  Den elev som har följt ett reducerat program enligt 23 § har rätt att genom förlängd undervisning läsa in varje kurs i vilken eleven varit befriad från undervisningen. Förordning (1999:844).

Urval

/Träder i kraft I: 2007-01-01/

[K6]1 §  Av 5 kap. 8 § andra och tredje styckena skollagen (1985:1100) följer att vissa behöriga sökande skall tas emot i första hand. När alla sådana sökande har tagits emot får kommunen ta emot andra behöriga sökande.

[S2]Ett beslut om att ta emot en sökande gäller under förutsättning av att sökanden innan utbildningen startar uppfyller de behörighetskrav som anges i 5 kap. 5 § första stycket 1 skollagen.

[S3]I fråga om urval bland de behöriga sökande som har tagits emot och som önskar inträde i gymnasieskolan vid början av utbildningen på ett nationellt program, gäller bestämmelserna i 2-7 §§. Förordning (2006:951).

[K6]3 §  Ett begränsat antal platser (fri kvot) skall avsättas för dem som

  1. på grund av särskilda omständigheter bör ges företräde framför de övriga sökande, eller
  2. kommer från skolor vilkas betyg inte utan vidare kan jämföras med betygen från grundskolan.

[S2]Antalet platser som ingår i den fria kvoten skall utökas om sådana utlandssvenska elever som avses i 1 kap. 17 § skollagen (1985:1100), söker till en utbildning. Förordning (1996:569).

/Träder i kraft I: 2007-01-01/

[K6]4 §  Övriga platser skall tilldelas de sökande med betygen som grund. Företräde mellan sökande bestäms efter ett meritvärde. Meritvärdet utgörs av summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg. Betygsvärdet för betygen fastställs enligt nedan:

BetygBetygsvärde
Mycket väl godkänt (MVG)20
Väl godkänt (VG)15
Godkänt (G)10

[S2]En sökande som gått förberedande dansutbildning i grundskolan med jämkad timplan och därför fått färre än 16 betyg i sitt slutbetyg skall ändå få sitt meritvärde bestämt efter 16 betyg. Uppräkningen av meritvärdet skall göras i proportion till de betyg som eleven har fått.

[S3]En sökande som efter avslutad grundskoleutbildning eller motsvarande fått betyg i något av grundskolans ämnen efter prövning eller genom studier på ett individuellt program får vid urvalet tillgodoräkna sig betygsvärdet av detta betyg. Förordning (2006:951).

[K6]5 §  Betygsvärdet för ett sammanfattande betyg (blockbetyg) i samhällsorienterande ämnen respektive naturorienterande ämnen erhålls genom att betygsvärdet för blockbetyget multipliceras med antalet ämnen inom blocket. Förordning (1997:189).

[K6]6 §  Styrelsen för utbildningen får besluta att en sökande skall få tillgodoräkna sig poäng för en upprepad förstahandsansökan eller för särskilda kunskaper eller erfarenheter av betydelse för den sökta utbildningen. Meritvärdet får i sådana fall höjas med högst 10. Förordning (1997:189).

[K6]7 §  Om en utbildning inom det estetiska området kräver att den sökande har speciella färdigheter, såsom t.ex. i musik, kan vid urvalet, förutom till betygen, hänsyn tas till ett färdighetsprov eller ett intyg om färdigheterna. Förordning (1997:189).

[K6]8 §  Styrelsen för utbildningen beslutar om en sådan garanti om att tas in på en utbildning med en viss inriktning som avses i 5 kap. 6 a § skollagen (1985:1100) skall ges och hur stor andel av platserna på ett program som skall omfattas av garantin.

[S2]Styrelsen för utbildningen beslutar vidare om fördelningen i högre årskurs av de elever som inte omfattas av någon sådan garanti som avses i första stycket. Förordning (1999:844).

Intagningsförfarande

[K6]10 §  En elev tas in i gymnasieskolan vid början av respektive program. Eleverna får därvid fördelas på klasser eller motsvarande med hänsyn till vad som är känt om deras önskan inför valet av inriktning.

[S2]Inom varje program som är indelat i inriktningar fördelas eleverna inför andra eller tredje året på inriktningarna. Förordning (1999:844).

[K6]11 §  I fråga om sådan utbildning som startar på höstterminen gäller följande.

[S2]Efter urval bland de sökande i början av vårterminen närmast före utbildningens start skall ett preliminärt beslut om intagning fattas. Härvid skall höstterminsbetyget från högsta årskursen vara urvalsgrund i slutbetygets ställe för de sökande som vid ansökningstillfället inte har slutfört årskurs 9 i grundskolan eller motsvarande utbildning. Det slutliga beslutet om intagning skall om möjligt fattas före den 1 juli.

Byte av studieväg m.m.

[K6]12 §  Styrelsen för utbildningen beslutar om en elev på ett program skall få byta till ett annat program som erbjuds av kommunen eller om en elev skall få byta inriktning inom ett program. Förordning (1999:844).

Intagning vid senare tidpunkt

[K6]13 §  Styrelsen för utbildningen får besluta att ta in en sökande vid senare tidpunkt än vid början av utbildningen om det finns plats på den aktuella studievägen och om den sökande är behörig och har de kunskaper och färdigheter som krävs för att tillgodogöra sig undervisningen. Styrelsen kan besluta att den sökande skall genomgå ett inträdesprov för att visa att han har de kunskaper och färdigheter som krävs.

Möjlighet att gå om en kurs

/Träder i kraft I: 2007-01-01/

[K6]14 §  Om en elev har uppenbara svårigheter att följa undervisningen på sitt studieprogram skall rektorn vidta de åtgärder som behövs för att eleven skall kunna fortsätta studierna i gymnasieskolan. Det skall då övervägas om eleven skall gå om en eller flera kurser, övergå till ett reducerat program eller ett annat nationellt program eller ett individuellt program.

[S2]Om en elev inte har fått lägst betyget Godkänt efter en kurs har eleven rätt att gå om kursen en gång. Har eleven slutfört en kurs två gånger och inte fått lägst betyget Godkänt får rektorn besluta att eleven får gå om kursen ytterligare en gång om det finns särskilda skäl.

[S3]Om en elev har fått betyget Icke godkänt efter en stor andel av kurserna under ett läsår får rektorn, om det finns särskilda skäl, medge att eleven går om också sådana kurser i ämnen som eleven detta läsår fått lägst betyget Godkänt efter.

[S4]En elev som inte har fått betyget Godkänt på sitt gymnasiearbete har rätt att göra om det. Förordning (2006:951).

[K6]15 §  Rektorn beslutar efter samråd med berörda lärare om en elevs fortsatta skolgång.

[S2]Innan rektorn fattar beslut om att en elev skall gå om en eller flera kurser eller gå ett reducerat program skall samråd ske med eleven. Detsamma gäller om styrelsen för utbildningen beslutar att en elev skall få byta program eller inriktning inom ett program enligt 12 §. I fråga om en elev som inte fyllt 18 år och inte heller ingått äktenskap skall samråd ske med elevens vårdnadshavare. Förordning (1999:844).

Återintagning

Avgång

[K6]17 §  Om en elev inte vid utbildningens början inställer sig till den utbildning som han har tagits in på och inte anmäler giltigt förfall hos rektor inom tre dagar efter det att undervisningen startat, anses han ha avgått från utbildningen.

[K6]18 §  Om en elev vill avgå från utbildningen utan att ha slutfört den, skall han anmäla detta hos rektor. Den elev som inte fyllt 18 år och inte heller ingått äktenskap skall visa vårdnadshavarnas samtycke till avgången.

[S2]Om en elev har påbörjat en utbildning och därefter uteblivit från den under mer än en månad i följd, utan att detta berott på sjukdom eller beviljad ledighet, skall han anses ha avgått från utbildningen. Rektor får medge undantag, om det finns synnerliga skäl för det.

Ledighet

[K6]19 §  Om en elev på grund av sjukdom eller av annan orsak inte kan delta i skolarbetet, skall hindret snarast anmälas till skolan. Styrelsen för utbildningen får besluta hur anmälningsskyldigheten skall fullgöras.

[K6]20 §  Rektorn eller den rektorn bestämmer får bevilja en elev ledighet från skolarbetet för enskilda angelägenheter.

[S2]Rektorn får vidare i mindre omfattning befria en elev från undervisning vissa undervisningspass eller från annat skolarbete.

[S3]Av 6 kap. 18 § arbetsmiljölagen (1977: 1160) följer att en elev som utsetts till elevskyddsombud skall få den ledighet från undervisningspass och annat skolarbete som behövs för uppdraget. Rektorn beslutar om sådan ledighet.

/Träder i kraft I: 2006-07-01/

Frånvaro

/Träder i kraft I: 2006-07-01/

[K6]20 a §  Om en elev utan giltig anledning uteblir från skolarbetet skall rektorn, om eleven är under 18 år och inte heller ingått äktenskap, se till att en kontakt upprättas mellan skolan och elevens vårdnadshavare. Förordning (2006:203).

/Träder i kraft I: 2006-07-01/

Ordningsregler

/Träder i kraft I: 2006-07-01/

[K6]20 b §  Rektorn ansvarar för att det finns ordningsregler för varje skola. Dessa skall utarbetas och följas upp under medverkan av lärare och övrig personal samt företrädare för eleverna. Förordning (2006:203).

Åtgärder för elevers tillrättaförande

[K6]21 §  Om en elev har begått en mindre förseelse eller uppträtt olämpligt, skall läraren på lämpligt sätt uppmana honom att ändra sitt uppförande. Om han inte bättrar sig skall läraren försöka utreda orsaken till beteendet.

[S2]Läraren får visa ut en elev från undervisningslokalen för högst återstoden av pågående undervisningspass.

[K6]22 §  Om en elev gjort sig skyldig till upprepade förseelser eller fortsatt olämpligt uppträdande eller en allvarligare förseelse skall rektor försöka utreda orsaken till beteendet. Vid behov skall skolläkare och annan företrädare för elevvården medverka vid utredningen.

[S2]Med ledning av vad som framkommit vid utredningen skall rektor försöka få eleven att bättra sig. Rektor får därvid tilldela eleven en skriftlig varning.

[S3]I fråga om elever som inte fyllt 18 år och inte heller ingått äktenskap skall vårdnadshavarna snarast underrättas om åtgärd som avses i andra stycket.

[K6]23 §  Om syftet med åtgärder enligt 22 § inte uppnås eller om elevens uppförande kan antas inverka skadligt på andra elever eller det finns andra särskilda skäl, får eleven stängas av från undervisningen helt eller delvis under högst två veckor av terminen eller förvisas från kommunens eller landstingets gymnasieskola för en viss tid, dock högst tre terminer utöver den termin när beslutet meddelas.

[S2]Om en elev står under åtal för en gärning, får han förvisas på grund av den bara om han erkänt denna eller om tingsrätten funnit utrett att han begått gärningen. Förordning (1999:844).

  • RÅ 2007:56:Grund för disciplinär åtgärd enligt 6 kap. 23 § gymnasieförordningen har ansetts föreligga då det var utrett bl.a. att en gymnasieelev använt droger. Det har dock inte framkommit att det har funnits skäl att omedelbart tillgripa den mest ingripande åtgärden, förvisning från skolan under tre terminer.
  • RÅ 2001:47:Då det inte kunnat visas att elev med uttalade nazistiska sympatier och medlemskap i nazistisk organisation varit ansvarig för spridning av rasistisk och liknande propaganda och därigenom stört ordningen inom gymnasieskola har han inte ansetts kunna förvisas från skolan.

[K6]24 §  Fråga om avstängning eller förvisning avgörs av styrelsen för utbildningen.

[S2]Om det bedöms nödvändigt med hänsyn till risken för andra elever och skolans personal får rektor, i avvaktan på att styrelsen skall avgöra ett ärende om avstängning eller förvisning, besluta att med omedelbar verkan interimistiskt avstänga en elev.

[S3]Ett beslut om interimistisk avstängning gäller till dess ärendet prövats av styrelsen, dock längst under två veckor.

[K6]25 §  Styrelsen för utbildningen skall se till att det i ett ärende om avstängning eller förvisning finns en utredning som allsidigt klarlägger de omständigheter som är av betydelse för ärendets bedömning. Styrelsen skall se till att utredningen inleds omgående och genomförs så skyndsamt som möjligt. Eleven och, i fråga om en elev som inte har fyllt 18 år och inte heller har ingått äktenskap, elevens vårdnadshavare skall få tillfälle att muntligen yttra sig inför styrelsen för utbildningen.

[S2]Innan beslut om avstängning eller förvisning fattas i fråga om en elev som inte har fyllt 18 år, skall styrelsen för utbildningen samråda med den kommunala nämnd som har hand om sociala frågor för eleven.

[S3]Styrelsen för utbildningen får förordna att beslut om avstängning eller förvisning skall gälla med omedelbar verkan.

Betyg på avslutade kurser och projektarbeten

[K7]1 §  Betyg skall sättas i enlighet med bestämmelserna i detta kapitel på varje avslutad kurs och på projektarbete.

[S2]Betyg skall dock sättas i enlighet med bestämmelserna i 7 kap.3, 5, 6, 8 och 9 §§grundskoleförordningen (1994:1194) om en elev inom ramen för ett individuellt program läser ett ämne enligt grundskolans kursplan.

[S3]En elev som enligt 5 kap. 20 § har läst en kurs i etapper skall få betyg efter varje etapp. Till etappbetyget skall fogas en beskrivning av i vilken mån eleven har uppnått kursens mål. För en elev som har fått betyg från samtliga etapper av en kurs skall ett sammanfattande betyg sättas på kursen i dess helhet. Förordning (1999:844).

[K7]2 §  Som betyg skall användas någon av följande beteckningar Icke godkänd (IG) Godkänd (G) Väl godkänd (VG) Mycket väl godkänd (MVG).

[K7]3 §  Betyg på avslutad kurs och efter en etapp skall sättas av läraren. Om ett betyg beror av två eller flera lärares bedömning och lärarna inte kan enas, skall betyget sättas av rektorn.

[S2]Betyg på projektarbete skall sättas av läraren i samråd med en medbedömare som har erfarenhet av det kunskapsområde som projektarbetet avser. Om läraren och medbedömaren inte kan enas, skall betyg sättas av rektorn.

[S3]Om läraren på grund av en elevs frånvaro saknar underlag för bedömning av elevens kunskaper, skall betyg inte sättas. Förordning (2001:56).

/Träder i kraft I: 2006-08-01/

[K7]4 §  Statens skolverk får meddela föreskrifter om betygskriterier för ämnen och för gymnasiearbetet. Vid betygssättningen skall läraren använda dessa betygskriterier.

[S2]Betygskriterierna skall precisera vad som krävs enligt kursplanen för att eleven skall få något av betygen Godkänt, Väl godkänt respektive Mycket väl godkänt. I betygskriterierna kan även grund för bedömning ingå. Förordning (2006:951).

[K7]5 §  Inför betygssättningen i kärnämnena svenska, svenska som andraspråk, engelska och matematik skall lärarna använda sig av nationellt fastställda prov. Nationellt fastställda prov skall också användas i den avslutande gemensamma karaktärsämneskursen i engelska och matematik. Även i övrigt bör lärarna använda nationellt fastställda prov som ett hjälpmedel för att bedömningsgrunderna skall bli så enhetliga som möjligt över landet. Proven fastställs av Statens skolverk som också meddelar närmare föreskrifter om dem. Förordning (2001:56).

[K7]6 §  En elevs betyg skall antecknas i en betygskatalog. Betygen skall finnas samlade för varje enskild elev. Betygskatalogen skall utgöra den officiella dokumentationen över de betyg som har satts. Rektorn ansvarar för förandet av betygskatalogen.

[S2]Rektorn skall se till att eleverna informeras om rätten att få ett utdrag ur betygskatalogen i form av ett samlat betygsdokument.

[K7]7 §  Om en elev övergår till en annan gymnasieskola eller avbryter studierna skall skolan utfärda ett samlat betygsdokument som innehåller de betyg som eleven redan har fått. När en elev övergår till en annan gymnasieskola skall läraren lämna skriftlig information till den nya skolan om de kurser eleven påbörjat men inte slutfört.

Slutbetyg

[K7]8 §  Elever skall få slutbetyg när de har gått igenom ett nationellt program eller ett specialutformat program och har fått betyg på alla kurser och det projektarbete som ingår i elevens studieväg.

[S2]En elev som har gått ett individuellt program skall få slutbetyg efter att ha fullföljt den studieplan som har lagts upp för eleven.

[S3]En elev som genom studier på ett individuellt program fått betyg i ett ämne i grundskolan har rätt att få ett nytt slutbetyg från grundskolan. Rektorn i gymnasieskolan skall utfärda det nya slutbetyget. Förordning (1999:844).

[K7]9 §  Slutbetyget utgör en sammanställning av betygen i samtliga kurser som eleven har slutfört och betyget på det projektarbete eleven har utfört. Sådant betyg från en etapp av en kurs som avses i 1 § tredje stycket får inte föras in i ett slutbetyg.

[S2]Den elev som har fått betyg på kurser utöver vad som krävs för ett fullständigt program har rätt att välja vilken eller vilka kurser som skall ingå i slutbetyget. Kurser i kärnämnen och kurser i karaktärsämnen som är gemensamma för ett nationellt program samt kurser som ingår i en nationellt fastställd inriktning skall dock alltid ingå i slutbetyget. Förordning (1999:844).

[K7]10 §  Av slutbetyget skall framgå

  1. vilket program och, i förekommande fall, vilken inriktning som utbildningen avser,
  2. vilket antal gymnasiepoäng som fastställts för varje kurs och för projektarbetet, och
  3. om eleven har slutfört ett fullständigt, ett utökat eller ett reducerat program.

[S2]Om en elev har fått betyg på en lokal kurs skall kursens innehåll och omfattning framgå av slutbetyget.

[S3]I slutbetyget skall det anges om eleven har haft ett längre studieuppehåll för studier utomlands och vilken karaktär och omfattning dessa studier i så fall har haft. Förordning (1999:844).

[K7]11 §  Rektorn utfärdar slutbetyget.

[S2]Anteckning om att slutbetyg har utfärdats skall göras i betygskatalogen.

[K7]12 §  Om en elev i gymnasieskolan efter prövning enligt 14 § får betyg på en kurs eller ett projektarbete skall detta betyg tas med i slutbetyget. I övrigt skall betyg efter prövning utfärdas separat. Förordning (2001:56).

Bevis över utbildning på individuellt program

[K7]13 §  Om en elev som gått på ett individuellt program övergår till ett nationellt eller specialutformat program, avbryter studierna eller övergår till en annan gymnasieskola skall eleven få bevis över genomgången utbildning, där det framgår vilka utbildningsinslag och vilken praktik eleven deltagit i. Ett sådant bevis skall i förekommande fall lämnas som komplement till ett slutbetyg eller ett samlat betygsdokument. Förordning (1996:1363).

Prövning m.m.

[K7]14 §  Elever i gymnasieskolan har rätt att gå igenom prövning i alla kurser och det projektarbete som ingår i elevens individuella studieplan, om eleven inte tidigare har fått betyg på kursen eller på projektarbetet eller om eleven har fått betyget Icke godkänd. En elev som har läst en etapp av en kurs enligt 5 kap. 20 § har rätt att gå igenom prövning i de etapper av kursen som han eller hon saknar betyg i.

[S2]Den som inte är elev i gymnasieskolan men som vill ha betyg därifrån har rätt att gå igenom prövning i alla kurser som får förekomma på ett nationellt program. Denna rätt gäller också projektarbete.

[S3]Prövning får avläggas endast i en kommun eller ett landsting som anordnar den aktuella kursen eller, såvitt gäller projektarbete, utbildning inom det kunskapsområde som projektarbetet avser.

[S4]Statens skolverk får meddela närmare föreskrifter om prövning. Förordning (2001:56).

[K7]15 §  När det gäller betygssättning och utfärdande av betyg skall 1-4 §§ samt 6 § tillämpas.

[S2]Den som inte längre är elev i gymnasieskolan har ändå rätt att få ett slutbetyg därifrån om han kan visa att han har fått betyg antingen i gymnasieskolan eller vid prövning i gymnasieskolan på kurser och projektarbete som sammantaget kan utgöra ett nationellt program eller ett specialutformat program. För den som går igenom prövning i samtliga kurser på ett program fordras dock inte betyg i estetisk verksamhet eller idrott och hälsa.

[S3]Slutbetyg enligt andra stycket utfärdas av rektorn vid den gymnasieskola där den sista prövningen av betydelse för slutbetyget genomförts. Förordning (2001:56).

[K7]16 §  En elev som inte följt undervisningen i en kurs får, utan att eleven går igenom prövning enligt 14 §, av rektorn ges betyget Godkänd på kursen, om

  1. det av betyg, intyg eller liknande framgår att eleven genom studier i utlandet eller på annat sätt förvärvat sådana kunskaper som behövs för betyget Godkänd, och
  2. kommunen eller landstinget anordnar kursen. Förordning (1999:844).

Utformning av betygsdokument

[K7]17 §  Statens skolverk får meddela ytterligare föreskrifter om utformningen av betygskatalog, samlat betygsdokument och slutbetyg. I fråga om föreskrifter som rör slutbetyg skall Skolverket samråda med Högskoleverket. Förordning (1998:354).

Rättelse av betyg

[K7]18 §  I 26 § förvaltningslagen (1986:223) föreskrivs om rättelse av skrivfel och liknande. Rektorn får besluta om rättelse av betyg. Avser rättelsen en betygshandling som har lämnats ut till eleven skall en ny sådan handling utfärdas och en anteckning om detta göras i betygskatalogen.

Utvecklingssamtal

[K7]19 §  Minst en gång per termin skall rektorn se till att eleven ges en samlad information om elevens kunskapsutveckling och studiesituation (utvecklingssamtal). Utvecklingssamtalet skall genomföras med den individuella studieplanen som grund.

[S2]I fråga om elever som inte fyllt 18 år och inte heller ingått äktenskap skall även vårdnadshavarna få sådan information som avses i första stycket. Förordning (2000:219).

Stödundervisning och specialundervisning

[K8]1 §  En elev skall ges stödundervisning om det kan befaras att eleven inte kommer att nå de kunskapsmål som anges i kursplanerna eller om eleven av andra skäl behöver särskilt stöd.

[S2]Genom stödundervisning kan också elevföreträdare i skolkonferens, elevskyddsombud eller de som innehar andra liknande uppdrag, om det behövs, få ersättning för de delar av utbildningen som de gått miste om på grund av sina uppdrag.

[S3]För elever som har behov av särskilt stöd får specialundervisning anordnas inom klassen. Förordning (1999:844).

Åtgärdsprogram

/Träder i kraft I: 2006-07-01/

[K8]1 a §  Om det genom uppgifter från skolans personal, en elev, elevens vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att en elev kan ha behov av särskilda stödåtgärder, skall rektorn se till att behovet utreds. Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd, skall rektorn se till att ett åtgärdsprogram utarbetas. Av programmet skall det framgå vilka behoven är, hur de skall tillgodoses samt hur åtgärderna skall följas upp och utvärderas.

[S2]Eleven och, om eleven inte fyllt 18 år och inte heller ingått äktenskap, elevens vårdnadshavare skall ges möjlighet att delta när åtgärdsprogrammet utarbetas. Förordning (2006:203).

/Träder i kraft I: 2007-01-01/

Etappläsning

/Träder i kraft I: 2007-01-01/

[K8]1 b §  En elev som har påtagliga studiesvårigheter i kärnämnena svenska, svenska som andraspråk, engelska eller matematik har rätt att läsa kurserna i dessa ämnen i etapper. Omfattningen av en etapp bestäms särskilt för varje elev.

[S2]Rektorn beslutar om etappläsning enligt första stycket. Förordning (2006:951).

/Träder i kraft I: 2007-01-01/

[K8]1 c §  En elev som läser en kurs i ett ämne i etapper skall ges ett skriftligt omdöme om sin kunskapsutveckling efter varje etapp.

[S2]Omdömet skall undertecknas av läraren. Förordning (2006:951).

Särskild undervisning

[K8]2 §  För sådana elever i gymnasieskolan som på grund av sjukdom eller av liknande skäl inte kan delta i vanligt skolarbete skall särskild undervisning anordnas på sjukhus eller motsvarande, i elevens hem eller på någon annan lämplig plats. Förordning (1997:605).

Specialklasser

[K8]4 §  Specialklasser får inrättas för elever som på grund av hörsel- eller synskada, rörelsehinder eller andra uttalade studiesvårigheter inte kan följa den vanliga undervisningen. Förordning (1997:605).

Studiehandledning på modersmålet

[K8]6 §  En elev som har rätt till modersmålsundervisning och som före sin ankomst till Sverige har undervisats på ett annat språk än modersmålet kan få studiehandledning på undervisningsspråket i stället för på modersmålet, om det finns särskilda skäl. Förordning (1997:605).

Inledande bestämmelser

[K9]1 §  Enligt bestämmelserna i detta kapitel får Örebro kommun i sin gymnasieskola anordna utbildning för elever från hela landet som

  1. är döva eller hörselskadade och är beroende av en teckenspråkig miljö,
  2. är hörselskadade och trots användningen av tekniska hjälpmedel och andra stödinsatser inte kan följa reguljär undervisning i gymnasieskolan,
  3. har en språkstörning och behöver insatser av samma slag som döva, eller
  4. är dövblinda.

[S2]När det i denna förordning talas om döva elever avses även elever enligt första stycket 3 och 4.Förordning (2001:983).

[K9]2 §  De bestämmelser som gäller för gymnasieskolan skall tillämpas även i fråga om utbildning enligt detta kapitel, om inte annat särskilt anges.

Utbildningens innehåll och organisation

[K9]3 §  I den mån det är möjligt skall utbildningen enligt detta kapitel integreras med motsvarande utbildning i kommunens gymnasieskola.

[K9]4 §  Program eller inriktning får anordnas särskilt för döva eller hörselskadade, om antalet elever är lägst fyra.

[S2]En klass eller grupp som anordnas särskilt för döva bör inte ha färre än fyra eller fler än åtta elever. Förordning (1999:844).

[K9]5 §  Läroplanen, programmålen, kursplaner och poängplanen för gymnasieskolan skall tillämpas med de nödvändiga avvikelser som Statens skolverk bestämmer. Förordning (1999:844).

[K9]6 §  Teckenspråk som kärnämne skall förekomma på alla nationella och specialutformade program som anordnas för döva elever.

[S2]Undervisningen i teckenspråk som kärnämne kan ersätta undervisningen i en eller flera kurser inom studievägen, dock inte kurser i svenska. Beslut fattas av rektorn eller den rektorn bestämmer.

[S3]I stället för svenska eller svenska som andraspråk och engelska får döva elever läsa svenska för döva respektive engelska för döva som kärnämnen. Förordning (1999:844).

[K9]7 §  Undervisning i teckenspråk som annat ämne än kärnämne får anordnas för hörselskadade elever, om de har behov av och önskar delta i undervisningen. Den kan ersätta undervisning i en eller flera kurser inom studievägen, dock inte kurser i svenska. Beslut fattas av rektorn eller den rektorn bestämmer.

[S2]Statens skolverk skall meddela föreskrifter om betyg i teckenspråk. Förordning (1997:893).

[K9]8 §  För elever som behöver det bör utbildningstiden förlängas med ett år. Styrelsen för utbildningen i Örebro kommun beslutar om sådan förlängning.

Intagning av elever

[K9]9 §  I utbildningen för döva och för hörselskadade skall de sökande tas in oberoende av var i landet de är bosatta.

[K9]10 §  Om antalet platser inte räcker till alla sökande skall vid urvalet, utan hänsyn till tidigare betyg, de som har störst behov av utbildningen ges företräde. Förordning (2000:219).

[K9]11 §  Av 5 kap. 15 § skollagen (1985: 1100) följer att frågor om intagning till sådan utbildning som avses i detta kapitel avgörs av styrelsen för utbildningen i Örebro kommun.

Interkommunal ersättning

[K9]12 §  Om Örebro kommun har tagit in en elev som inte är hemmahörande i kommunen på en sådan utbildning som avses i detta kapitel har kommunen rätt till ersättning för sina kostnader för elevens utbildning från elevens hemkommun. Förordning (1999:844).

Särskild omvårdnad

[K9]13 §  För elever som behöver och önskar det skall kommunen anvisa kost och logi. Kommunen skall även svara för att eleverna har tillgång till den hjälp i övrigt som föranleds av deras handikapp. Förordning (1995:885).

10 kap. Utbildning som är speciellt anpassad för svårt rörelsehindrade ungdomar (Rh-anpassad utbildning)

Inledande bestämmelser

[K10]1 §  I detta kapitel ges bestämmelser om sådan utbildning för svårt rörelsehindrade som avses i 5 kap. 27 § skollagen (1985:1100).

[K10]2 §  De bestämmelser som gäller för gymnasieskolan i övrigt skall tillämpas även i fråga om utbildning enligt detta kapitel (Rh-anpassad utbildning), om inte annat särskilt anges.

[K10]2 a §  I 5 kap. 28 § skollagen (1985:1100) finns bestämmelser om vissa behörighetsvillkor för sökande till Rh-anpassad utbildning. Därutöver gäller att en sökande till ett nationellt eller specialutformat program skall ha godkända betyg från grundskolan i svenska alternativt svenska som andraspråk, engelska och matematik eller på annat sätt förvärvat likvärdiga kunskaper. Förordning (2002:138).

Utbildningens innehåll och organisation

[K10]3 §  I den mån det är möjligt skall Rh-anpassad utbildning integreras med motsvarande reguljär utbildning i kommunens gymnasieskola.

[K10]4 §  Nationella program eller inriktningar, specialutformade program och individuella program som är utformade för en grupp elever får anordnas särskilt för svårt rörelsehindrade, om antalet elever är lägst fyra.

[S2]En klass eller grupp som anordnas särskilt för svårt rörelsehindrade bör inte ha färre än fyra eller fler än åtta elever. Förordning (2002:138).

[K10]5 §  På en studieväg inom den Rh-anpassade utbildningen får det göras sådana individuella eller gruppvisa avvikelser som behövs för att medge den långsammare studietakt som är nödvändig för den enskilde eleven. Förordning (1999:844).

[K10]6 §  Om en elev på grund av sitt funktionshinder har stora svårigheter att tillgodogöra sig en viss del av utbildningen får eleven befrias från upp till hälften av utbildningen i en kurs enligt den reguljära kursplanen, utan att antalet gymnasiepoäng för kursen minskas (utbildning enligt specialinriktad kursplan).

[S2]En elev som följt en specialinriktad kursplan i någon kurs skall i fråga om denna kurs anses ha genomgått den undervisning och verksamhet som ingår i ett fullständigt program enligt 5 kap. 21 §.

[S3]Av betyget skall det framgå att undervisningen omfattat den specialinriktade kursplanen och vilka moment undervisningen omfattat. Förordning (2000:219).

[K10]7 §  Beslut om avvikelser från studieväg enligt 5 § och om specialinriktad kursplan enligt 6 § meddelas av rektor efter samråd med berörd lärare.

[S2]Styrelsen för utbildningen beslutar i fråga om fortsatt utbildning efter utgången av vårterminen det kalenderår då eleven fyller 21 år. Förordning (1999:844).

[K10]8 §  En individuell plan för studierna skall utarbetas tillsammans med eleven och fastställas av rektor. En omprövning av den individuella planen skall göras tillsammans med eleven minst en gång varje termin.

Interkommunal ersättning

[K10]9 §  En kommun som har tagit in en elev som inte är hemmahörande i kommunen på en sådan utbildning som avses i detta kapitel, har rätt till ersättning för sina kostnader för elevens utbildning från elevens hemkommun.

Särskilda omvårdnadsinsatser

[K10]10 §  I fråga om sådana särskilda omvårdnadsinsatser som avses i 5 kap. 27 § skollagen (1985:1100) träffas avtal mellan staten och den kommun eller annan huvudman som ansvarar för omvårdnaden.

[S2]Grundläggande föreskrifter om avgifter för omvårdnadsinsatser finns i skollagen.

[K10]11 §  Den ersättning för kostnader för boende och omvårdnad i boendet som hemkommunen skall betala enligt 5 kap. 31 a § första stycket skollagen (1985:1100) skall utgöra en tredjedel av de genomsnittliga kostnaderna för insatserna per elev. Detsamma gäller den ersättning som hemlandstinget, i förekommande fall hemkommunen, enligt samma paragraf skall betala för kostnader för habilitering.

[S2]Socialstyrelsen får meddela ytterligare föreskrifter om sådan ersättning som avses i första stycket. Förordning (2005:1077).

[K11]1 §  Ungdomar under 18 år som räknas som bosatta i utlandet hos sina vårdnadshavare skall likställas med sökande från den kommun där den sökta gymnasieutbildningen anordnas, om vårdnadshavarna eller en av dem är svensk medborgare.

[K11]2 §  För nordiska sökande gäller bestämmelserna i 3-5 §§. Med nordiska sökande avses i denna förordning sökande som är bosatta i Danmark eller Finland med självstyrande områden eller i Island eller Norge. Med självstyrande områden avses Färöarna och Grönland samt Åland.

[K11]3 §  En nordisk sökande får endast tas in i gymnasieskolan om den sökande genom sin tidigare skolgång i ett annat nordiskt land har sådana förutsättningar som bedöms i huvudsak motsvara avslutad svensk grundskoleutbildning. För att få tas in på ett nationellt eller specialutformat program krävs dessutom att den sökande har sådana kunskaper i engelska och matematik som krävs enligt 5 kap. 5 § skollagen (1985:1100).

[S2]I övrigt skall nordiska sökande likställas med sökande från den kommun där den sökta gymnasieutbildningen anordnas. Förordning (1998:354).

[K11]4 §  En kommun som i sin gymnasieskola har tagit in fler nordiska sökande än det antal svenska elever bosatta i kommunen som samtidigt genomgår gymnasial utbildning i något annat nordiskt land har rätt till ersättning för det överskjutande antalet elever. Ersättningens storlek fastställs av regeringen.

[K11]5 §  Ett landsting som i sin gymnasieskola har tagit in nordiska sökande har rätt till ersättning med ett belopp som regeringen fastställer.

[K11]6 §  Ansökan om ersättning som avses i 4 och 5 §§ görs hos Statens skolverk inom den tid och på det sätt som verket bestämmer.

[S2]Statens skolverk beslutar om ersättningen och betalar ut beloppen.

[K11]7 §  Om inte något annat följer av 1-3 §§ eller av andra föreskrifter som meddelas av regeringen, får en sökande som inte är bosatt i Sverige tas emot i gymnasieskolan

  1. om den sökande uppfyller behörighetskraven för utbildningen, och
  2. det finns plats på den sökta utbildningen.

[S2]I förordningen (2001:976) om utbildning, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg för asylsökande barn m.fl. finns särskilda bestämmelser om mottagande i gymnasieskolan av asylsökande barn m.fl. Förordning (2001:983).

[K11]8 §  Om en sådan sökande som avses i 7 § har tagits emot i gymnasieskolan skall bestämmelserna i 5 kap.16 och 21 §§skollagen (1985:1100) om elevens rätt att fullfölja sin utbildning respektive om kostnader gälla så länge eleven har rätt att vistas i landet. Förordning (1999:844).

[K11]9 §  Statens skolverk får meddela ytterligare föreskrifter om mottagande i gymnasieskolan av sökande som inte är bosatta i landet. Förordning (1998:354).

[K12]1 §  I 22 a § förvaltningslagen (1986:223) finns bestämmelser om överklagande hos allmän förvaltningsdomstol. Andra beslut än beslut om avstängning och förvisning av en elev enligt 6 kap. 24 § samt beslut om interimistisk avstängning enligt 6 kap. 24 § får dock inte överklagas.

[S2]I 10 kap.kommunallagen (1991:900) finns bestämmelser om laglighetsprövning. Förordning (1999:844).

Bilaga 1

/Träder i kraft I: 2007-01-01/

Nationellt fastställda inriktningar på de nationella programmen och gemensamma karaktärsämnen för respektive program
Nationella programNationellt fastställda inriktningarOmfattning i gymnasiepoäng för de gemensamma karaktärsämnena i ett program
1. Barn- och fritidsprogrammetFritidsverksamhet Pedagogiskt arbete Socialt arbetePedagogik Kommunikation och ledarskap Hälsa200 200 200
2. ByggprogrammetAnläggning Husbyggnad Måleri PlåtslageriByggprocessen400
3. ElprogrammetAutomatiseringsteknik ElteknikDator- och kommunikationsteknik Elektronik100 100
Informations- och kommunikationsteknikElektroteknik Mekatronik100 100
4. EnergiprogrammetEnergi- och fastighetsteknik VVS och kylteknikEl- och reglerteknik Energiteknik100 300
5. Estetiska programmetBild och formgivning Dans Musik TeaterEngelska Estetiskt lärande Kulturhistoria Historia Matematik100 100 100 100 100
6. FordonsprogrammetFordonsteknik Karosseriteknik Transport och logistikBranschkunskap Fordonsservice och underhåll Trafikkunskap100 200 100
7. Handels- och Administrativ service administrationsprogrammet Turism och resorHandel och serviceAdministration Företagsekonomi Handel Turism100 100 200 100
8. HantverksprogrammetFlorist Frisör HantverkHantverkskunskap Hantverksteknik200 300
9. Hotell- och restaurangprogrammetHotell Restaurang- och måltidsserviceHotellkunskap Livsmedelshygien Matlagningskunskap Servicekunskap100 100 200 100
10. IndustriprogrammetIndustriell produktion Människan i industrin Produktutveckling Produktionsutrustning100 100 100 100
11. LivsmedelsprogrammetLivsmedelshygien Livsmedels- och näringskunskap Livsmedelsproduktion Branschkunskap100 200 200 100
12. MedieprogrammetFilm/TV och ljud Kommunikation i ord, bild och formMediekommunikation Mediekunskap Medieproduktion100 100 200
13. NaturbruksDjurhållning programmetOdling och gröna miljöer Skog och vattenBiologi Företagande Naturbruk200 100 100
14. NaturvetenskapsprogrammetMatematik och datavetenskap Miljö och natur Naturvetenskap och matematikBiologi Engelska Fysik Historia Kemi Matematik Moderna språk100 100 100 100 100 200 100
15. OmvårdnadsprogrammetHälsa, vård och omsorg Medicinsk grundkunskap Människans livsvillkor Psykologi400 100 200 100
16. SamhällsvetenskapsprogrammetEkonomi Miljö och samhällsbyggnad Samhälle Språk och kulturEngelska Geografi Historia Matematik Moderna språk Samhällskunskap Svenska/Svenska som andraspråk100 100 100 100 200 100 100
17. TeknikprogrammetEngelska Fysik Kemi Matematik Teknikutveckling100 100 100 200 200
Förordning (2006:38).

Bilaga 2

Förteckning över utbildningar i gymnasieskolan som är riksrekryterande, jämför 5 kap.9 och 14 §§skollagen (1985:1100)
Utbildning Anordnare
utbildning i gjuteriteknik Jönköpings kommun
utbildning i guldsmedsteknik Mjölby kommun
utbildning i mikromekanik och mikroteknik Motala kommun
utbildning i glasblåsning Nybro kommun
utbildning i sågverksteknik Hammarö kommun
utbildning i pappers- och pappersmasseteknik Markaryds kommun
utbildning i vattenkraftsteknik Jokkmokks kommun
utbildning till yrkesdansare Stockholms kommun
utbildning i musik (specialutformat program) tvåspråkig finsk-svensk utbildning på gymnasieskolans samhällsvetenskapliga program Dalarnas läns landsting Botkyrka kommun
utbildning i hästhållning med inriktning mot travsport (specialutformat program) Krokoms kommun
utbildning i miljö- och samhällsplanering (specialutformat program) Kiruna kommun
utbildning i turism (specialutformat program) Dals-Eds kommun
utbildning i medietryck (specialutformat program) Botkyrka kommun
utbildning i räddningstjänstverksamhet med inriktning på säkerhet, risk och miljö (specialutformat program) Västernorrlands läns landsting
utbildning i hästhållning med inriktning mot körning (specialutformat program) Örebro läns landsting
utbildning i den rörliga bildens språk (specialutformat program) Gotlands kommun
utbildning inom särskilt träprogram (specialutformat program) Hammarö kommun
utbildning i aluminiumteknik (specialutformat program) Uppvidinge kommun
grundläggande flygutbildning (specialutformat program) Arvidsjaurs kommun
transportutbildning med grön profil (specialutformat program) Värmlands läns landsting
utbildning med samisk inriktning (specialutformat program) Jokkmokks kommun
utbildning i stoppmöbelteknik (specialutformat program) Tibro kommun
utbildning med inriktning mot ridsport (specialutformat program) Kalix kommun
utbildning med mikromekanisk profil (specialutformat program) Motala kommun
utbildning med inriktning Grafisk produktion/medie/flexografi (specialutformat program) Sunne kommun
utbildning med inriktning natur och friluftsliv (specialutformat program) Vadstena kommun
utbildning med hippologisk inriktning (specialutformat program) Lunds kommun
utbildning i internationell beredskap och fältinsatser med inriktning mot förebyggande åtgärder och analys för motverkande av naturkatastrofer samt efterinsatser (specialutformat program) Ånge kommun
utbildning med orkesterprofil (specialutformat program) Förordning (2005:366). Vänersborgs kommun

Bilaga 3

Förteckning över utbildningar inom nationellt program i gymnasieskolan som är riksrekryterande, jämför 5 kap. 9 § skollagen (1985:1100)

Program/Utbildning Anordnare
Barn- och fritidsprogrammet
utbildning med inriktning mot häst och fritid Simrishamns kommun
Byggprogrammet
utbildning i bergsteknik Filipstads kommun
utbildning i anläggningsteknik med inriktning mot anläggning och vägbyggnad samt förande av anläggningsmaskiner Lidköpings kommun
utbildning i drift- och vägunderhåll Borlänge kommun Karlskrona kommun Örnsköldsviks kommun
utbildning i asfaltbeläggning Örebro kommun
utbildning i ventilationsteknik Enköpings kommun
Elprogrammet
utbildning i marin serviceteknik Valdemarsviks kommun
utbildning i marin elektronik Uddevalla kommun
Energiprogrammet
utbildning i vatten- och miljöteknik Oskarshamns kommun
utbildning med inriktning mot industrirör Oskarshamns kommun
Estetiska programmet
utbildning till cirkusartist Gävle kommun
utbildning i keramik Höganäs kommun
utbildning i musik och ljudteknik Tranås kommun
utbildning i folkmusik med internationell profil Rättviks kommun
utbildning med inriktning cirkus Botkyrka kommun
utbildning med inriktning animation Eksjö kommun
Fordonsprogrammet
utbildning med inriktning mot arbetsuppgifter för flygplatspersonal Västerås kommun
utbildning i marin motorteknik Simrishamns kommun
utbildning med inriktning på översnöfordon Åre kommun
utbildning i marin teknik Danderyds kommun
utbildning i marin serviceteknik Valdemarsviks kommun
utbildning i skogsmaskinteknik Ovanåkers kommun
utbildning till lackerare Falu kommun
utbildning till kranförare och maskinförare Bräcke kommun
utbildning till anläggningsmaskinförare Sandvikens kommun
utbildning i marin mekanik och elektronik Orusts kommun
Hantverksprogrammet
utbildning i ur- och mikroteknik Vännäs kommun
utbildning till guldsmed Falköpings kommun
utbildning till tapetserare Ljungby kommun
utbildning till florist Norrköpings kommun Hallands läns landsting
utbildning i båtbyggeri Vimmerby kommun
utbildning i båtbyggeri Orusts kommun
Hotell och Restaurangprogrammet
utbildning med inriktning mot turisthotell Härjedalens kommun Leksands kommun Malungs kommun Simrishamns kommun Vilhelmina kommun Åre kommun Åtvidabergs kommun
utbildning med inriktning mot sjöintendentur Helsingborgs kommun Göteborgs kommun
utbildning med inriktningarna hotell-turism och restaurang Hällefors kommun
Industriprogrammet
utbildning i stenteknik Östra Göinge kommun
utbildning i modellteknik Jönköpings kommun
utbildning i process- och materialteknik utbildning i produktionsteknik Oxelösunds kommun Ragunda kommun
utbildning i hydraulikmontering Örnsköldsviks kommun
utbildning i grafisk teknik-flexografi Sunne kommun
Livsmedelsprogrammet
utbildning i processteknik med avseende på livsmedel Falkenbergs kommun
utbildning i slakt och styckning Varbergs kommun
Medieprogrammet utbildning i offsetttryckning Skövde kommun
utbildning i fotografisk bild Uppsala kommun
Naturbruksprogrammet utbildning i skogsbruk med inriktning mot sågverksteknik Norrbottens läns landsting
utbildning i sportfiske med inriktning på turism Dalarnas läns landsting Forshaga kommun
utbildning i naturguidning med inriktning på vildmarksturism Dalarnas läns landsting
utbildning i djurvård med inriktning mot sällskapsdjur Stockholms kommun
utbildning i djurvård med inriktning mot djur i djurparker Lycksele kommun
utbildning i hästhållning med inriktning mot ridsport Hallands läns landsting
utbildning i hästhållning Östergötlands läns landsting
utbildning i fiskodling, vatten- och miljövård samt fisketurism Hällefors kommun
utbildning med inriktning mot jakt och viltvård Kronobergs läns landsting
utbildning med inriktning mot natur och miljö Jönköpings läns landsting
utbildning i skogsmaskinteknik Jönköpings läns landsting
utbildning i vattenbruk med fiske och turism Osby kommun
utbildning i miljö- och naturvård Södermanlands läns landsting
Naturvetenskapsprogrammet
utbildning i flygteknik Linköpings kommun Västerås kommun
utbildning i grundläggande trafikflygning Västerås kommun
utbildning i marinbiologi Lysekils kommun
utbildning i matematik Danderyds kommun
utbildning i energiteknik Östhammars kommun
utbildning i astronomi och data Nacka kommun
utbildning i flygunderhållsteknik Söderhamns kommun
Omvårdnadsprogrammet
utbildning i teckenspråk Vänersborgs kommun
Samhällsvetenskapsprogrammet
utbildning i teckenspråk Vänersborgs kommun
utbildning med inriktning branschanknuten turism Vadstena kommun
Teknikprogrammet
utbildning i flygteknik Linköpings kommun
utbildning i bilsystemteknik Arjeplogs kommun
utbildning med inriktning förberedande sjöbefälsutbildning Förordning (2001:256). Strömstads kommun

Ändringar och övergångsbestämmelser

Gymnasieförordning (1992:394)

    Ikraftträder
    1992-06-15

Förordning (1992:734)om ändring i gymnasieförordningen (1992:394)

    Förarbeten
    Prop. 1991/92:157
    Omfattning
    upph. 1 kap; nuvarande 5 kap 16 §, 10 kap 7, 8, 9 §§ betecknas 5 kap 17 §, 10 kap 8, 9, 10 §§; ändr. 3 kap 3 §, 5 kap 1 §, 6 kap 9, 16, 18, 19, 20 §§, 7 kap 2, 10 §§, 9 kap 6,12 §§, 10 kap 5 §, bil. 1; rubr. närmast före 5 kap 16 §, 10 kap 8, 9 §§ sätts närmast före 5 kap 17 §, 10 kap 9, 10 §§ ; nya 1 kap, 2 kap 7, 8, 9,10, 11, 12, 13, 14, 15, 16, 17 §§, 5 kap 16, 18 §§, 10 kap 7 §, rubr. närmast före 2 kap, 7, 9, 12 §§, 5 kap 16 §
    Ikraftträder
    1992-07-01

Förordning (1992:1259) om ändring i gymnasieförordningen (1992:394)

    Omfattning
    ändr. 2 kap 2 §, 3 kap 1 §, 5 kap 6 §, 7 kap 1, 2 §§, bil. 3
    Ikraftträder
    1993-01-01

Förordning (1993:803) om ändring i gymnasieförordningen (1992:394)

    Omfattning
    ändr. 1 kap. 2, 2 kap 2 §, 7 kap 10 §, 11 kap 4, 5 §§; nya 11 kap. 5 a, 12 kap 3 §
    Ikraftträder
    1993-07-01

Förordning (1993:977) om ändring i gymnasieförordningen (1992:394)

    Omfattning
    ändr. 2 kap 2 §
    Ikraftträder
    1993-07-15

Förordning (1993:1395) om ändring i gymnasieförordningen (1992:394)

    Omfattning
    ändr. 2 kap 2 §, 10 kap 6 §, bil. 2
    Ikraftträder
    1994-01-01

Förordning (1994:35) om ändring i gymnasieförordningen (1992:394)

    Förarbeten
    Rskr. 1993/94:93, Prop. 1992/93:250, Bet. 1993/94:UbU2
    Omfattning
    upph. 2 kap 15, 16 §§, 7 kap, rubr. närmast före 1 kap 9, 10 §§; ändr. 1 kap 3, 5, 8, 9, 10 §§, 5 kap 14, 15, 16 §§, rubr. närmast före 5 kap 14, 15, 16 §§; nya 1 kap 8 a §, 7 kap, rubr. närmast före 1 kap 8 a §
    Ikraftträder
    1994-07-01

Förordning (1994:624) om ändring i förordning (1994:35) om ändring i gymnasieförordningen (1992:394)

    Omfattning
    nuvarande 1 kap 3, 5 §§ betecknas 2 kap 20, 18 §§, nuvarande 1 kap 8, 8 a, 9, 10 §§ betecknas 1 kap 4, 5, 6, 7 §§; ändr. 1 kap nya 5, 6 §§, 2 kap nya 20 §, 5 kap 16 §, 7 kap 1, 4, 8, 9, 10 §§ i 1994:35; rubr. närmast före 1 kap 3, 5, 8, 8 a §§ sätts närmast för 2 kap 20, 18 §§, 1 kap 4, 5 §§; ny 5 p övergångsbest. till 1994:35

Förordning (1994:736) om ändring i gymnasieförordningen (1992:394)

    Förarbeten
    Rskr. 1993/94:208, Prop. 1993/94:100, Bet. 1993/94:UbU7
    Omfattning
    upph. 6 kap 14, 17, 18, 19, 22 §§; nuvarande 1 kap 4, 6, 7, 11, 13, 14, 15 §§ betecknas 2 kap 21, 19 §§, 1 kap 3, 10, 8, 13, 14 §§; ändr. 1 kap 2, nya 10, 12 §§, 2 kap 2, 9, 10, 11, 14, 19 §§, 3 kap 3, 6 §§, 5 kap 1, 2, 3, 4, 6, 9, 11, 12, 13, 18 §§, 6 kap 11, 16, 20, 21, 26 §§, 8 kap 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 15, 16 §§, 10 kap 6 §, 11 kap 1, 3 §§, rubr. närmast före 5 kap 12 §, 6 kap 15, 16 §§, bil. 2; rubr. närmast före 1 kap 7, 11, 13, 14, 15 sätts närmast före 1 kap 3, 10, 8, 13, 14 §§; nya 1 kap 9, 11 §§, 2 kap 22 §, rubr. närmast före 1 kap 9, 11 §§, 8 kap 6, 13 §§
    Ikraftträder
    1994-07-01

Förordning (1995:247) om ändring i gymnasieförordningen (1992:394)

    Omfattning
    upph. rubr. närmast före upphävda 6 kap 22 §; ändr. 2 kap 19, 20 §§, 5 kap 9, 11 §§, 12 kap 1, 2 §§; omtryck
    Ikraftträder
    1995-04-01

Förordning (1995:885) om ändring i gymnasieförordningen (1992:394)

    Förarbeten
    Rskr. 1994/95:406, Prop. 1994/95:174, Bet. 1994/95:UbU19
    Omfattning
    upph. 8 kap 15, 16 §§, 4 p övergångsbest. till 1994:35, rubr. närmast före 8 kap 15 §; ändr. 1 kap 2 §, 2 kap 18, 21 §§, 3 kap 2 §, 6 kap 16 §, 7 kap 11, 12 §§, 9 kap 12 §, 10 kap 5 §; nya 5 kap 1 a §, rubr. närmast före 5 kap 1 a §
    Ikraftträder
    1995-07-01

Förordning (1995:1269) om ändring i gymnasieförordningen (1992:394)

    Övergångsbestämmelse

    1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1996.
    2. Bestämmelserna om riksrekryterande idrottsutbildningar i 2 och 12 kap. skall tillämpas på utbildningar som påbörjas efter den 1 juli 1996.
    För de elever som påbörjat en riksrekryterande idrottsutbild- ning före den 1 juli 1996 skall äldre bestämmelser tillämpas.
    Omfattning
    upph. bil. 3; ändr. 1 kap 12 §, 2 kap 2, 4 §§, 12 kap 3 §, bil. 2; nya 2 kap 2 a, 2 b §§
    Ikraftträder
    1996-01-01

Förordning (1996:569) om ändring i gymnasieförordningen (1992:394)

    Omfattning
    ändr. 6 kap 3 §, bil. 2
    Ikraftträder
    1996-07-15

Förordning (1996:1363) om ändring i gymnasieförordningen (1992:394)

    Övergångsbestämmelse

    1. Denna förordning träder i kraft, i fråga om bilaga 2 till förordningen, den 1 januari 1997, i fråga om 7 kap. 1 §, den 1 juli 1997 och i övrigt den 15 januari 1997.
    2. Bestämmelserna i 1 kap.8 a och 9 §§, 3 kap. 3 §, 5 kap.2, 12 och 16 §§ skall tillämpas på utbildning som äger rum efter den 1 juli 1997.
    3. För elever som före den 1 juli 1997 i ämnet svenska har börjat på kursen B: Språk - litteratur - samhälle (120 gymnasiepoäng) skall sättas två betyg, nämligen ett i svenska språket och ett i litteraturkunskap.
    Förarbeten
    Rskr. 1996/97:15, Prop. 1995/96:206, Bet. 1996/97:UbU5
    Omfattning
    ändr. 1 kap 9 §, 2 kap 20 §, 3 kap 3 §, 5 kap 2, 3, 5, 9, 12, 16 §§, 7 kap 1, 8, 9 §§, bil. 2; nya 1 kap 8 a §, 7 kap 11 a, 13 a §§, rubr. närmast före 1 kap, 8 a §, 7 kap 11 a, 13 a §§
    Ikraftträder
    1997-01-01

Förordning (1997:53) om ändring i gymnasieförordningen (1992:394)

    Omfattning
    ändr. 7 kap 8, 9 §§; ny 7 kap 8 a §
    Ikraftträder
    1997-04-01

Förordning (1997:189) om ändring i gymnasieförordningen (1992:394)

    Övergångsbestämmelse

    1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1998 och skall tillämpas på utbildning som äger rum efter den 1 juli 1998.
    2. Om det till en utbildning även finns sökande som åberopar sifferbetyg enligt äldre bestämmelser skall urvalet mellan de sökande ske i två olika grupper. Gruppernas storlek skall proportioneras efter antalet sökande inom respektive grupp. För dem som åberopar sifferbetyg skall bestämmelserna i 6 kap.2- 8 §§ gälla i deras äldre lydelse.
    Omfattning
    upph. 6 kap 8 §; ändr. 2 kap 19 §, 6 kap 1, 4, 5, 6, 7 §§
    Ikraftträder
    1998-01-01

Förordning (1997:305) om ändring i gymnasieförordningen (1992:394)

    Övergångsbestämmelse

    1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1997.
    2. Bestämmelsen i 2 kap. 2 § och bilaga 3 skall i sin nya lydelse tillämpas första gången i fråga om utbildning som startar läsåret 1998/99.
    Omfattning
    ändr. 2 kap 2 §, bil. 2; ny bil. 3
    Ikraftträder
    1997-07-01

Förordning (1997:605) om ändring i gymnasieförordningen (1992:394)

    Övergångsbestämmelse

    Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 1997.
    Vid tillämpning av bestämmelsen i 5 kap. 12 § om rätt till modersmålsundervisning i sammanlagt högst sju läsår skall även tid för hemspråksundervisning enligt äldre bestämmelser räknas.
    Omfattning
    upph. 5, 8 kap; ändr. 1 kap 9 §, 4 kap 4 §, bil. 2; nya 5, 8 kap
    Ikraftträder
    1997-08-01

Förordning (1997:893) om ändring i gymnasieförordningen (1992:394)

    Övergångsbestämmelse

    1. Denna förordning träder i kraft den 15 december 1997.
    2. Bestämmelserna i 9 kap. 6 § och i bilaga 3 i sina nya lydelser och 9 kap. 5 a § skall tillämpas första gången i fråga om utbildning som startar läsåret 1998/99.
    Omfattning
    ändr. 1 kap 2 §, 9 kap 6 §, bil. 3; ny 9 kap 5 a §
    Ikraftträder
    1997-12-15

Förordning (1998:354) om ändring i gymnasieförordningen (1992:394)

Omfattning
nuvarande 7 kap 13 a § betecknas 7 kap 13 b §, rubr. närmast före 7 kap 13 a § sätts närmast före 7 kap 3 b §; ändr. 7 kap 1 §, 11 kap 3, 6 §§, rubr. närmast före 7 kap 12 §, bil. 2, 3; nya 1 kap 6 a §, 7 kap 13 a §, 11 kap 8 §
Ikraftträder
1998-07-01

Förordning (1998:1208) om ändring i gymnasieförordningen (1992:394)

Omfattning
upph. 12 kap 2 §; ändr. 12 kap 1 §
Ikraftträder
1998-10-01

Förordning (1998:1833) om ändring i gymnasieförordningen (1992:394)

Omfattning
ändr. 2 kap 18 §, 6 kap 4 §
Ikraftträder
1999-02-15

Förordning (1999:684) om ändring i gymnasieförordningen (1992:394)

Omfattning
ändr. 7 kap 1, 8 §§, 10 kap 6 §, bil. 2, 3
Ikraftträder
1999-09-01

Förordning (1999:744) om ändring i gymnasieförordningen (1992:394)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna förordning träder i kraft, i fråga om 1 kap. 6 § samt 5 kap.4 och 5 §§ den 1 oktober 1999, och i övrigt den 1 januari 2000. Bestämmelserna som träder i kraft den 1 januari 2000 skall tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 1 juli 2000.
  2. En elev som har påbörjat sin utbildning i gymnasieskolan före den 1 oktober 1999 har rätt att slutföra sina studier i engelska som C-språk enligt äldre bestämmelser.
Omfattning
upph. 5 kap 5 §; ändr. 1 kap 2, 6, 10 §§, 2 kap 19 §, 5 kap 4 §, 6 kap 1, 4 §§, 7 kap 4 §, rubr. närmast före 1 kap 10 §
Ikraftträder
1999-10-01

Förordning (1999:844) om ändring i gymnasieförordningen (1992:394)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna förordning träder i kraft den 2 januari 2000 och skall tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 1 juli 2000. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om utbildning som har påbörjats före den 1 juli 2000, om inte annat föreskrivs nedan.
  2. Bestämmelserna i 1 kap. 12 §, 5 kap.16, 18 och 20 §§, 6 kap. 15 § andra stycket, 7 kap. 1 § tredje stycket, 4 § tredje stycket, 9 § första stycket andra meningen och 14 § första stycket samt 8 kap. 1 § skall tillämpas på den undervisning som sker efter den 1 juli 2000.
  3. Elever som efter avbrott i studierna återupptar utbildning som påbörjats före den 1 juli 2000 får fullfölja utbildningen enligt de bestämmelser som gäller för utbildning som påbörjas efter den 1 juli 2000. Detsamma gäller för elever som återintas i gymnasieskolan enligt 6 kap. 16 §. Förordning (2001:256).
  4. Betyg satta på kurser inom gymnasieskolan före den 1 juli 2000 får tas med i slutbetyget även för elever som påbörjar en ny utbildning i gymnasieskolan efter den 1 juli 2000. Detsamma gäller för elever som efter avbrott i studierna återupptar utbildning eller som återintas på en utbildning i gymnasieskolan efter den 1 juli 2000. Närmare föreskrifter får meddelas av Statens skolverk.
Sådana elever skall anses ha slutfört ett fullständigt nationellt eller specialutformat program om studierna omfattar sammanlagt mer än 2 450 poäng. Förordning (2001:256).
  1. Den som har påbörjat utbildningen före den 1 juli 2000 har rätt att gå igenom sådan prövning som anges i 7 kap. 14 § enligt kursplaner som gällde den 30 juni 2000. Sådan prövning får avläggas endast i en kommun eller ett landsting som har anordnat den aktuella kursen och får genomföras längst t.o.m. den 30 juni 2004. Förordning (2001:256).
Omfattning
upph. 1 kap 8 a, 9 §§, 5 kap 8, 20, 21 §§, rubr. närmast före 1 kap 8 a, 9 §§, 2 kap 9 §, 5 kap 1, 20, 21 §§, bil. 1, 3; nuvarande 1 kap 6 a-8, 10-14 §§, 2 kap 2 a-14 §§, 5 kap 6, 7, 9-18, 22-26 §§, 6 kap 9-13, 15, 16, 20, 21, 23-31, 7 kap 8 a-14 §§, 9 kap 5 a-12 §§, 11 kap 5 a-8 §§, 12 kap 3 § betecknas 1 kap 7-9, 11-15 §§, 2 kap 3-16 §§, 5 kap 5-16, 21-25 §§, 6 kap 8-25 §§, 7 kap 9-18 §§, 9 kap 6-13 §§, 11 kap 6-9 §§, 12 kap 2 §, rubr. närmast före nuvarande 1 kap 8, 10-14 §§, 2 kap 6, 7, 12 §§, 5 kap 9, 16, 17, 22-25 §§, 6 kap 10, 13, 15, 16, 21, 23, 25, 27 §§, 7 kap 11 a, 12, 13 b, 14 §§, 9 kap 8, 11, 12 §§; ändr. 1 kap 2, 5, 6 §§, de nya 1 kap 8, 11, 12 §§, 2 kap 1, 2, 17-20 §§, de nya 2 kap 4, 6, 8-16 §§, 3 kap 3 §, 5 kap 1, 2, 3, 19 §§, de nya 5 kap 9, 10, 13-16, 22, 25 §§, de nya 6 kap 8, 10, 12, 14, 15, 23 §§, 7 kap 1, 4, 5, 8 §§, de nya 7 kap 9, 10, 12, 14, 15, 16 §§, 8 kap 1 §, 9 kap 4, 5 §§, de nya 9 kap 6, 12 §§, 10 kap 4-7 §§, de nya 11 kap 8 §, 12 kap 1 §, den nya 12 kap 2 §, rubr. närmast före 2 kap 1 §, 7 kap 1 §; nya 1 kap 10 §, 5 kap 17, 18, 20 §§, rubr. närmast före 1 kap 10 §, 2 kap 11 §, 5 kap 1, 17, 20 §§, bil. 1, 3; omtryck
Ikraftträder
2000-01-02

Förordning (2000:219) om ändring i gymnasieförordningen (1992:394)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2000. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om utbildning som påbörjats före den 1 juli 2000, om inte annat föreskrivs i punkterna 2 och 3.
  2. Bestämmelserna i 2 kap. 9 §, 7 kap. 19 § och 8 kap. 1 a § skall tillämpas på den undervisning som sker efter den 1 juli 2000.
  3. Bestämmelserna i 9 kap.1 och 10 §§ samt 10 kap. 2 a § skall tillämpas första gången vid intagning till läsåret 2001/2002.
Omfattning
upph. 5 kap 5, 6 §§; ändr. 2 kap 9 §, 5 kap 3, 4, 20 §§, 9 kap 1, 10 §§, 10 kap 6 §, bil. 1, 2, 3, rubr. närmast före 2 kap 8 §; nya 7 kap 19 §, 8 kap 1 a §, 10 kap 2 a §, rubr. närmast före 7 kap 19 §, 8 kap 1 a §, 3, 4 p ikrafttr.- och övergångsbest.
Ikraftträder
2000-07-01

Förordning (2000:689) om ändring i gymnasieförordningen (1992:394)

Omfattning
ändr. 1 kap 2, 6 §§, 7 kap 3, 5 §§
Ikraftträder
2000-09-15

Förordning (2000:1111) om ändring i gymnasieförordningen (1992:394)

Omfattning
ändr. 8 kap 1 a §
Ikraftträder
2001-01-01

Förordning (2000:1376) om ändring i gymnasieförordningen (1992:394)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2001.
  2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om utbildning som har påbörjats före den 1 juli 2001.
Omfattning
ändr. 2 kap 18 §
Ikraftträder
2001-07-01

Förordning (2001:56) om ändring i gymnasieförordningen (1992:394)

Övergångsbestämmelse

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2001. Äldre bestämmelser i 7 kap. 14 § första stycket om prövning gäller fortfarande i fråga om utbildning som har påbörjats före den 1 juli 2000.
Omfattning
ändr. 1 kap 11 §, 7 kap 3, 4, 5, 12, 14, 15 §§
Ikraftträder
2001-07-01

Förordning (2001:256) om ändring i gymnasieförordningen (1992:394)

Omfattning
nuvarande 3, 4 p i ikrafttr.- och övergångsbest. till 1999:844 betecknas 4, 5 p; ändr. 3, 4, 5 p i ikrafttr.- och övergångsbest. till 1999:844, bil. 2, 3; ny 10 kap 11 §
Ikraftträder
2001-07-01

Förordning (2001:983) om ändring i gymnasieförordningen (1992:394)

Omfattning
ändr. 9 kap 1 §, 11 kap 7 §
Ikraftträder
2002-01-01

Förordning (2002:138) om ändring i gymnasieförordningen (1992:394)

Omfattning
ändr. 2 kap 20 §, 10 kap 2 a, 4 §§
Ikraftträder
2002-05-01

Förordning (2005:366) om ändring i gymnasieförordningen (1992:394)

Omfattning
ändr. 2 kap 2 §, bil. 2
Ikraftträder
2005-08-01

Förordning (2005:1077) om ändring i gymnasieförordningen (1992:394)

Omfattning
ändr. 10 kap 11 §
Ikraftträder
2006-01-01

Förordning (2006:38) om ändring i gymnasieförordningen (1992:394)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2007.
  2. Äldre bestämmelser skall tillämpas på utbildning som har påbörjats före den 1 juli 2007.
Omfattning
utgår genom 2006:1279
Ikraftträder
2007-01-01

Förordning (2006:203) om ändring i gymnasieförordningen (1992:394)

Omfattning
ändr. 8 kap 1 a §; nya 6 kap 20 a, 20 b §§, rubr. närmast före 6 kap 20 a, 20 b §§
Ikraftträder
2006-07-01

Förordning (2006:951) om ändring i gymnasieförordningen (1992:394)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna förordning träder i kraft i fråga om 1 kap. 6 §, 2 kap. 17 §, 5 kap. 19 § och 7 kap. 4 § den 1 augusti 2006, och i övrigt den 1 januari 2007. Bestämmelserna skall tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 1 juli 2007.
  2. Äldre bestämmelser skall tillämpas på utbildning som har påbörjats före den 1 juli 2007.
Förarbeten
Rskr. 2004/05:4, Prop. 2003/04:140, Bet. 2003/04:UbU13
Omfattning
upph. 1 kap 8 §, 2 kap 14, 15, 16 §§, rubr. närmast före 2 kap 14 §, 5 kap 19 §; nuvarande 5 kap 20 § betecknas 8 kap 1 b §; ändr. 1 kap 2, 5, 6, 11 §§, 2 kap 17 §, 5 kap 18, 19 §§, 6 kap 1, 2, 4, 14 §§, 7 kap 4 §, rubr. närmast före 5 kap 17 §, rubr. närmast före 5 kap 20 § sätts närmast före nya 8 kap 1 b §; nya 5 kap 1 a, 1 b §§, 8 kap 1 c §, rubr. närmast före 5 kap 1 a §
Ikraftträder
2006-08-01

Förordning (2006:952) om ändring i förordningen (2006:38) om ändring i gymnasieförordningen (1992:394)

Omfattning
utgår genom 2006:1281

Förordning (2006:1090) om ändring i gymnasieförordningen (1992:394)

Förarbeten
Rskr. 2004/05:4, Prop. 2003/04:140, Bet. 2003/04:UbU13
Omfattning
utgår genom 2006:1282
Ikraftträder
2007-01-01

Förordning (2006:1091) om ändring i förordningen (2006:951) om ändring i gymnasieförordningen (1992:394)

Omfattning
utgår genom 1283

Förordning (2006:1279) om ändring i förordningen (2006:38) om ändring i gymnaiseförordningen (1992:394)

Förarbeten
Rskr. 2006/07:8, Prop. 2006/07:1, Bet. 2006/07:UbU3
Omfattning
utgår 2006:38

Förordning (2006:1280) om ändring i förordningen (2006:951) om ändring i gymnaiseförordningen (1992:394)

Förarbeten
Rskr. 2006/07:8, Bet. 2006/06:UbU3
Omfattning
utgår 1 kap 2, 5, 11 §§, 6 kap 1, 2, 4, 14 §§, rubr. närmast före 2 kap 14 §, första, tredje, sjätte, sjunde delsatsen i 2006:951

Förordning (2006:1281) om ändring i förordningen (2006:952) om ändring i förordningen (2006:38) om ändring i gymnasieförordningen (1992:394)

Förarbeten
Rskr. 2006/07:8, Prop. 2006/07:1, Bet. 2006/07:UbU3
Omfattning
utgår 2006:952

Förordning (2006:1282) om ändring i förordningen (2006:1090) om ändring i gymnaiseförordningen (1992:394)

Förarbeten
Rskr. 2006/07:8, Prop. 2006/07:1, Bet. 2006/07:UbU3
Omfattning
utgår 2006:1090

Förordning (2006:1283) om ändring i förordningen (2006:1091) om ändring i förordningen (2006:951) om ändring i gymnasieförordningen (1992:394)

Förarbeten
Rskr. 2006/07:8, Prop. 2006/07:1, Bet. 2006/07:UbU3
Omfattning
utgår 2006:1091

Förordning (2006:1288) om ändring i gymnaiseförordningen (1992:394)

Förarbeten
Rskr. 2005/06:313, Prop. 2005/06:148, Bet. 2005/06:UbU22
Omfattning
ändr. 1 kap 6 §, 2 kap 17 §, 7 kap 4 §
Ikraftträder
2007-01-01

Förordning (2007:32) om ändring i gymnasieförordningen (1992:394)

Omfattning
ändr. 2 kap 2 §
Ikraftträder
2007-03-01

Förordning (2007:52) om ändring gymnaiseförordningen (1992:394)

Förarbeten
Rskr. 2005/06:313, Prop. 2005/06:148, Bet. 2005/06:UbU22
Omfattning
ändr. 6 kap 4, 14 §§, 7 kap 2, 14, 16 §§
Ikraftträder
2007-04-01

Förordning (2007:305) om ändring i gymnasieförordningen (1992:394)

Omfattning
ändr. 2 kap 2 §, 12 kap 2 §
Ikraftträder
2007-07-15

Förordning (2007:641) om ändring i gymnasieförordningen (1992:394)

Förarbeten
Rskr. 2006/07:163, Prop. 2006/07:71, Bet. 2006/07:UbU15
Omfattning
ändr. 1 kap 12 §, 6 kap 1, 2, 12 §§, 7 kap 4, 6, 9, 10 §§, bil. 2, 3
Ikraftträder
2007-08-15

Förordning (2008:98) om ändring i gymnasieförordningen (1992:394)

Omfattning
ändr. 5 kap 7, 10, 12 §§
Ikraftträder
2008-07-01

Förordning (2008:619) om ändring i gymnasieförordningen (1992:394)

Omfattning
ändr. 10 kap 11 §
Ikraftträder
2008-09-01

Förordning (2009:17) om ändring i gymnasieförordningen (1992:394)

Omfattning
ändr. 10 kap. 10 §
Ikraftträder
2009-03-01

Förordning (2010:235) om ändring i gymnasieförordningen (1992:394)

Förarbeten
Rskr. 2009/10:8, Prop. 2008/09:199, Bet. 2009/10:UbU3
Omfattning
upph. 1 kap. 8, 15 §§, 2 kap., 5 kap. 14 §, bil. 1; ändr. 1 kap. 2, 4, 6 §§, 5 kap. 1, 17 §§, 6 kap. 1 §, 12 kap. 2 §, rubr. närmast före 1 kap. 4 §, 5 kap. 17 §, rubr. till 7 kap., rubr. närmast före 6 kap. 1 §, sätts närmast före 6 kap. 2 §; nya 1 kap. 6 a §, 2 kap., 7 kap. 20 §, rubr. närmast före 1 kap. 2, 6 a §§, 6 kap. 1 §, 7 kap. 20 §, bil. 1
Ikraftträder
2010-04-15

Förordning (2010:1040) om ändring i gymnasieförordningen (1992:394)

Förarbeten
Rskr. 2009/10:8, Rskr. 2009/10:370, Prop. 2009/10:165, Prop. 2008/09:199, Bet. 2009/10:UbU3, Bet. 2009/10:UbU21
Omfattning
upph. 1 kap. 5 §, 5 kap. 20, 21, 23, 24, 25 §§, 6 kap. 6, 8 och 9 §§, rubr. närmast efter 1 kap. 14 §, 5 kap. 13 §, rubr. närmast före 5 kap. 20, 21, 23, 24 §§, 6 kap. 9 §; ändr. 1 kap. 2, 7, 11 §§, 2 kap. 19 §, 3 kap. 2, 5 §§, 5 kap. 2, 3, 4, 15, 16, 17, 18, 19, 22 §§, 6 kap. 2, 3, 4, 7, 10, 11, 12 §§, rubr. närmast före 5 kap. 15 §, rubr. till 6 kap.; nya 5 kap. 1 a, 16 a, 16 b, 16 c, 17 a §§, 8 kap. 7, 8, 9 §§, rubr. närmast före 5 kap. 1 a §, 6 kap. 10 §, 8 kap. 7, 8, 9 §§
Ikraftträder
2010-08-15

Förordning (2010:1113) om ändring i gymnasieförordningen (1992:394)

Omfattning
ändr. 6 kap. 4, 14 §§
Ikraftträder
2010-10-15

Förordning (2010:1339) om ändring i gymnasieförordningen (1992:394)

Omfattning
ändr. 2 kap. 2 §; ny 2 kap. 3 a §, rubr. närmast före 2 kap. 3 a §
Ikraftträder
2010-12-15

Ändring, SFS 2010:2039

Omfattning
upph.

Förordning (2011:4) om ändring i förordningen (2010:1040) om ändring i gymnasieförordningen (1992:394)

Omfattning
utgår 6 kap. 4 § i 2010:1040

Förordning (2011:5) om ändring i förordningen (2010:1113) om ändring i gymnasieförordningen (1992:394)

Omfattning
utgår 6 kap. 4 § i 2010:1113