1 §  Allmän avgift för finansiering av kontantförmåner vid arbetslöshet skall för varje år betalas av den som uppbär sådan inkomst som avses i 2 §.

Avgiften utgör för år 1994 en procent av inkomsten och för år 1995 och följande år två procent av inkomsten. Avgiften avrundas till närmaste hela hundratal kronor. Avgift som slutar på 50 kronor avrundas till närmaste lägre hundratal kronor.

Avgiften skall användas för finansiering av arbetslöshetsersättning enligt lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring och kontant arbetsmarknadsstöd enligt lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd.

2 §  Avgiften beräknas på sådan inkomst av anställning som avses i 11 kap. 2 § lagen (1962:381) om allmän försäkring och sådan inkomst av annat förvärvsarbete som avses i 11 kap. 3 § nämnda lag om den enskilde är skattskyldig för inkomsten enligt kommunalskattelagen (1928:370). Inkomst av anställning och inkomst av annat förvärvsarbete skall därvid var för sig avrundas till närmaste lägre hundratal kronor.

Avgiften beräknas på summan av inkomsterna till den del summan inte överstiger sju och en halv gånger det vid årets ingång gällande basbeloppet enligt lagen om allmän försäkring.

3 §  Avgift betalas av den som vid årets ingång inte har fyllt 65 år.

Avgift betalas dock inte av den som har sådana inkomster som avses i 2 §, om dessa understiger 25 procent av det vid årets ingång gällande basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.

4 §  Avgiftsunderlaget skall för varje år fastställas av skattemyndigheten i samband med taxeringen till statlig och kommunal inkomstskatt.

5 §  Bestämmelserna i taxeringslagen (1990:324) och uppbördslagen (1953:272) gäller för avgift enligt denna lag. Avgiften förs till staten.