Prop. 1994/95:99

Förändringar i arbetslöshetsersättningen

&

Stockholm den 27 oktober 1994

Ingvar Carlsson

Anders Sundström (Arbetsmarknadsdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås ändringar bl.a. i lagen (19731370) om arbetslös- hetsförsäkring och lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd. Ändringarna syftar huvudsakligen till att upphäva de försämringar av dessa lagar som genomfördes den 1 juli 1994.

Två förändringar föreslås dock i förhållande till vad som gällde innan den ljuli 1994.

En förtydligande regel införs i lagen (1973:370) om arbetslöshetsför- säkring. Vid beräkningen av dagpenningen skall som medlems normal- arbetstid räknas den genomsnittliga tid som han eller hon varit anställd för att arbeta per vecka under de senaste åtta månaderna.

För deltidsarbetslösa införs i samma lag en regel som förhindrar att s.k. ”utfyllnadsersättning” betalas ut under obegränsad tid. Om en försäkrad under en ersättningsperiod kvalificerar sig för ytterligare ersättning genom en inte tidsbegränsad deltidsanställning skall deltidsan- ställningen utgöra utgångspunkten för normalarbetstidens beräkning vid utbetalande av ersättning för nästa period.

Förutom dessa två förändringar föreslås att lagen (1993:1441) om allmän avgift för finansiering av kontantförmåner vid arbetslöshet skall upphöra att gälla vid utgången av år 1994. Konsekvensändringar görs med anledning av detta i ett Herta] andra lagar.

Innehållsförteckning Prop. 1994/95:99

1 Förslag till riksdagsbeslut ...................... 4 2 Lagtext ................................. 5 2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (19731370) om

arbetslöshetsförsäkring .................... 5 2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1973:371) om

kontant arbetsmarknadsstöd ................. 22 2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1331) om

arbetslivsutveckling ...................... ' 42

2.4 Förslag till lag om upphävande av lagen (1993: 1441) om allmän avgift för finansiering av kontantförmåner

vid arbetslöshet. ....................... 43 2.5 Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928z370) ........................... 44 2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (l947:576) om statlig inkomstskatt ...................... 45 2.7 Förslag till lag om ändring i uppbördslagen (19531272) ........................... 46 2.8 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter .......... 51 2.9 Förslag till lag om ändring i taxeringslagen ' (1990: 324) . . ......................... 53 2.10 Förslag till lag om ändring i skattebrottslagen (1971: 69) ............................ 56 2.11 Förslag till lag om ändring i lagen (1993: 1536) om räntefördelning vid beskattning .............. 58 3 Ärendet och dess beredning ........ . ........... 59 4 En återgång till vad som gällde innan den 1 juli 1994 . . . . 59 5 Förändringar i förhållande till vad som gällde innan den 1 juli 1994 ................................ 63 6 Övergångsregler ............................ 64 6.1 Kontant arbetsmarknadsstöd ................ 64 6.2 Arbetslöshetsförsäkringen . .' ................ 65 7 Kosmader m.m. ............................ 65 8 Kommentar till lagförslagen .................... 68 8.1 Förslag till lag om ändring av lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring .................... 68

8.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1973:371) om Prop. 1994/95:99 kontant arbetsmarknadsstöd ................. 69 8.3 Övriga lagförslag ....... . ................ 69

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 27 oktober 1994 ....................................... 70

1. Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om ändring i lagen ( 1973:370) om arbetslöshetsförsäkring 2. lag om ändring i lagen ( 1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd 3. lag om ändring i lagen (1992:1331) om arbetslivsutveckling 4. lag om upphävande av lagen (1993:1441) om allmän avgift för finansiering av kontantförrnåner vid arbetslöshet 5. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) 6. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt 7. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272) 8. lag om ändring i lagen (l990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter 9. lag om ändring i taxeringslagen (1990:324) 10. lag om ändring i skattebrottslagen (1971:69) 11. lag om ändring i lagen (1993:1536) om räntefördelning vid beskattning

Prop. 1994/95:99 2 Lagtext

2.1. Förslag till lag om ändring i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1973:370) om arbetslöshetsför- säkringl

dels att 9, 10 a. 14 a, 20 a, 31 a, 31 b skall upphöra att gälla dels att rubrikerna närmast före 7. 8 och 14 55 skall utgå dels att 3, 6—8, 10—15, 17, 20. 21, 22-25, 31, 32. 34 och 57 55 och rubrikerna närmast före 6 och 13 55 skall ha följande lydelse

deLs att det i lagen närmast före 11 & införs en ny rubrik av följande

lydelse

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 3 52

Ersättning vid arbetslöshet lämnas Har regeringen trafat överenskom- i form av en per dag beräknat meLs'e med någon annan stat om belopp (dagpenning). andra villkor för rätt att få ersätt- ning än som föreskrivs i denna lag, skall arbetslöshetskassa tillämpa dessa villkor.

' Lagen omtryckt 199lzl334.

Senaste lydelse av 9 & 1994z930 10 a 5 19942930 14 aå 1994z930 20 a & 1994c930 31 a 5 l994:930 31 b & 1994z930.

2 Senaste lydelse 1994:930.

Ersättning lämnas endast till den som i Sverige uppfyller ersätt- ningsvillkoren enligt denna lag, om inte annat följer av

I. lagen (1992:1 776) om samord- ning av systemen för social trygg- het när personer flyttar inom Euro- peiska ekonomiska samarbetsom- rådet (EES), eller

2. överenskommelse som rege- ringen har träfat med någon an- nan stat om andra villkor för rätt att få ersättning.

Dagar med ersättning

Medlems- och arbetsvillkor

653

Under en kalendervecka får sum- Rätt till ersättning vid arbetslöshet man av antalet ersatta och arbeta- föreligger, för försäkrad som efter de dagar samt karens- och avstäng- ningsdagar uppgå till högst 5.

Ersättning får inte lämnas för lördag eller söndag, om inte rege- ringen eller den myndighet som

3 Senaste lydelse 1994z930.

senaste inträdet i arbetslöshetskas- san, ' '

I . varit medlem i kassan under minst tolv månader, om han haft sin huvudsakliga försörjning genom avlönar arbete för annans räkning, eller under minst 24 månader, om han haft sin huvudsakliga försörj- ning som självständig företagare (medlemsvillkor),

2. under en ramtid av tolv må- nader omedelbart före arbetslös- hetens inträde utfört förvärvsarbete i minst 75 dagar fördelade på minst fyra månader (arbetsvillkor). Endast dag då förvärvsarbete har utförts i minst tre timmar får här- vid räknas in.

Föreligger särskilda skäl får rege- ringen eller den myndighet som regeringen bestämmer medge att

regeringen bestämmer medger undantag.

Ersättning får inte lämnas för tid

medlemsvillkoret bestäms till tolv månader för försäkrad, som haft sin huvudsakliga försörjning som självständig företagare.

Yid då förvärvsarbete har utförts

under vilken den försäkrade får får icke räknas mer än en gång för

föräldrapenningförrnån enligt lagen (] 962.381) om allmän försäkring.

Karenstid

uppfyllande av arbetsvillkoret.

754

Ersättning får inte lämnas förrän den försäkrade under en samman- hängande tid av 12 månader varit arbetslös 5 dagar (karensvillkor). 1 karenstiden räknas in endast de dagar för vilka ersättning skulle ha lämnats, om karenstiden hade gått till ända.

Om tid under vilken dagpenning har lämnats enligt denna lag eller enligt lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd skall räknas in i en ersättningsperiod enligt 14 5

andra stycket, skall karensvillkoret - anses vara uppfyllt.

För den som regelbundet utför deltidsarbete under tid då hon eller han i övrigt är arbetslös får, om det ans särskilda skäl, regeringen

”Senaste lydelse l994:930.

Med tid under vilken en försäkrad enligt 6 5 skall ha utfört förvärvs- arbete jämstälLstid då den försäk- rade .

1. deltagit i och, om inte särskilda skäl hindrat det, fullföljt arbets- marknadsutbildning eller yrkes- inriktad rehabilitering för vilken statligt utbildningsbidrag utgått,

2. fullgjort värnplikt eller åtnjutit

föräldrapenningfönnån enligt lagen

(1962-381) om allmän försäkring, i båda fallen dock tilLsammans högst två månader,

3. haft semester, eller

4. eljest varit ledig av annan an- ledning än sjukdom, värnplikts- tjänstgöring eller barns födelse med helt eller delvis bibehållen lön.

eller den myndighet som regering- en bestämrner föreskriva om ka- renstid utöver vad som följer av första stycket.

Bestämmelserna om karenstid skall inte tillämpas på den som är anvisad verksamhet för arbetsliv- sutveckling i enlighet med före- skrifter som har meddelats av regeringen.

Avgifts- och arbetsvillkor

855

Ersättning lämnas till den som uppfyller avgiftsvillkoret enligt 9 å och det allmänna arbetsvillkoret enligt 10 5 eller, om detta villkor inte uppfylls, det särskilda arbets- villkoret enligt 10 a 5 med de begränsningar som följer av 11 5.

5Senaste lydelse 19941930.

Vid bestämmande av ramtid enligt 65 räknas inte tid då försäkrad varit hindrad att arbeta på grund av

1 . styrkt sjukdom,

2. heltidsutbildning som den försäkrade har avslutat efter fyllda 25 år eller som har föregåtts av sammanhängande förvärvsarbete på heltid i minst fem månader,

3. tvångsvård enligt lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall,

4. frihetsberövande på kriminal- vårdens område,

5. vård av eget barn eller adop- tivbarn som inte har fyllt två år,

6. beslut enligt smittskyddslagen (l988:1472) eller livsmedelslagen (1971:511) eller föreskrifter som har meddelats med stöd av sist- nämnda lag.

Detsamma gäller tid då försäkrad har åtnjutit föräldrapenningförmån enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring eller varit hindrad att arbeta på grund av

En försäkrad som har påbörjat en ersättningsperiod enligt denna lag eller lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd, skall anses ha uppfyllt avgiftsvillkoret och något av arbetsvillkoren när hon eller han begär ersättning under samma ersättningsperiod.

]. värnpliktstjänstgöring

2. arbetsmarknadsutbildning,

3. yrkesinriktad rehabilitering, i den mån sådan tid inte enligt 75 jämställs med tid under vilken förvärvsarbete har utförts.

10 56

Det allmänna arbetsvillkoret in- nebär att en försäkrad under en ramtid av 12 månader omedelbart före arbetslöshetens inträde skall ha utfört antingen förvärvsarbete

1. i minst 5 månader, varvid hänsyn tas endast till månad då förvärvsarbete har utförts i minst 75 timmar eller, om den försäkrade inte uppfyller detta villkor,

2. i minst 10 månader, varvid hänsyn tas endast till månad då förvärvsarbete har utförts i minst 65 timmar.

Med tid då förvärvsarbete har utförts likställs

]. uppsägningstid, även om ar- betstagaren inte behöver stå till arbetsgivarens förfogande,

2. semester, och

3. annan tid då den arbetslöse av något annat skäl än sjukdom, värnpliktstjänstgöring eller barns födelse har varit ledig med hel eller delvis bibehållen lön.

t55enaste lydelse 19941930.

Försäkrad som omedelbart före inträdet i en arbetslöshetskassa har varit medlem i annan sådan kassa får för uppfyllande av medlems- och arbetsvillkoret tillgodoräkna sig tid i den kassan.

Med förvärvsarbete avses inte beredskapsarbete enligt förord- ningen (19872'411) om beredskaps- arbete.

Ersättningens fonn m.m.

1157

Till en försäkrad som uppfyller det särskilda arbetsvillkoret men inte det allmänna arbetsvillkoret får ersättning lämnas endast om han eller han

I. tidigare har fått ersättning enligt denna lag eller dagpenning enligt lagen (1 9733 71) om kontant arbetsmarknadsstöd, och

2. under den närmast föregående ersättningsperioden har fått dag- penning till vilken hon eller han har kvalificerat sig genom att uppfylla det allmänna arbetsvillko- ret enligt denna lag eller enligt lagen om kontant arbetsmark- nadsstöd.

Ersättning lämnas iform av ett per dag beräknat belopp (dagpenning).

Under en kalendervecka får summan av antalet ersatta och arbetade dagar samt karens- och avstängningsdagar uppgå till högst

fem.

12 58

Tid som har tillgodoräknats för att uppfylla ett arbetsvillkor för er— sättning enligt denna lag eller för dagpenning enligt lagen (1973:371)

7Senaste lydelse 1994:930.

8Senaste lydelse 19941930.

Dagpenning får, om inte regering- en eller den myndighet som rege- ringen bestämmer medger undan-

om kontant arbetsmarknadsstöd får inte tillgodoräknas för att uppfylla ett nytt arbetsvillkor. Tid som har tillgodoräknats för att uppfylla ett arbetsvillkor för grundbelopp enligt den lagen får däremot tillgodorä- knas också för att uppfylla ett arbetsvillkor för ersättning enligt denna lag.

Överhoppningsbar tid

tag, ej utges för lördag eller sön- dag.

Dagpenning får ej utges för tid under vilken försäkrad uppbär föräldrapenning enligt lagen (1962: 381) om allmän försäkring.

Karenstid och ersättningstidens längd

13 99

När ramtid enligt 9—10 a 55 skall bestämmas räknas inte (överhop- pas) tid då den försäkrade har varit hindrad att arbeta på grund av

1. heltidsutbildnin g - som den försäkrade har avslutat efter fyllda 25 år eller som föregåtts av sam- manhängande förvärvsarbete på heltid i minst 5 månader,

2. tvångsvård enligt lagen (1 988.870) om vård av missbrukare i vissa fall,

3. frihetsberövande på kriminal- vårdens område,

4. vård av eget barn eller adop- tivbarn som inte har fyllt 2 år, eller

5. beslut enligt smittskyddslagen (1 988:1 4 72) eller livsmedelslagen (1971 :511 ) eller föreskrifter som har meddelats med stöd av livsme- delslagen.

9Senaste lydelse 1994z930.

Dagpenning får inte lämnas förrän den försäkrade under en samman- hängande tid av tolv månader varit arbetslös fem dagar (karensvillkor). 1 karenstiden räknas in endast de dagar för vilka dagpenning skulle ha lämnats, om karenstiden gått till ända.

När ramtid skall bestämmas enligt 10 eller 10 a & räknas inte heller tid då den försäkrade har varit hindrad att arbeta på grund av styrkt sjukdom. lad som nu sagts gäller också när ramtid skall be— stämmas enligt 9 5, om sjukpen— ning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring inte har lårnnats för sjukfallet.

Detsamma gäller tid då den för— säkrade har varit hindrad att upp— fylla något arbetsvillkor av ett skäl som sägs i 10 a å1—4.

lätt som sägs i tredje stycket gäller inte om den försäkrade enligt 10 a % får tillgodoräkna sig tiden för att uppfylla det särskilda arbetsvillkoret.

Ersättningsperioden

Bestämmelserna om karenstid .i denna paragraf skall inte tillämpas på den som är anvisad verksamhet för arbetslivsutveckling i enlighet med föreskrifter som har meddelats av regeringen.

14 510

Ersättning lämnas under längst 300 dagar (ersättningsperioden), om inte annat följer av 14 a 5 2 eller 24 5. Har den försäkrade kvalifice— rat sig för ersättning genom att uppfylla det allmänna arbetsvillko— ret enligt 10 5 och fyller hon eller han 55 år innan ersättningsperio— den har gått till ända, är perioden i stället 450 dagar. Om det finns synnerliga skäl, får regeringen eller den myndighet som regering- en bestämmer efter ansökan förlän- ga ersättningsperioden enligt detta stycke, dock längst till utgången av år 1996.

10Senaste lydelse 19941930.

Ersättning utgår under längst 300 dagar (ersättningsperiod). Har försäkrad uppnått 55 års ålder innan ersättningsperioden gått till ända, är perioden i stället 450 dagar.

Prop

I ersättningsperioden räknas in ersättningstid i en annan arbetslös- hetskassa eller ersättning med dagpenning enligt lagen (1973: 371) om kontant arbetsmark- nadsstöd.

Ersättningsrätten upphör vid ut- gången av månaden före den under vilken den försäkrade fyller 65 år.

I ersättningsperioden inräknas inte dagar, under vilka den försäk- rade har anvisats verksamhet för arbetslivsutveckling i enlighet med föreskrifter som har meddelats av regeringen.

1 ersättningsperioden enligt första stycket inräknas ifall som avses i 10 & ersättningstid i den andra arbetslöshetskassan.

Ersättningsrätten upphör vid utgången av månaden före den under vilken den försäkrade fyller 65 år.

15511

Om arbetslöshet upphör innan ersättningsperioden har gått till ända, har den försäkrade rätt till ersättning under återstående antal dagar av perioden vid ny arbets- löshet, även om hon eller han då inte uppfyller avgiftsvillkoret, karensvillkoret eller ett arbetsvill- kor. Vad som nu har sagts gäller dock inte om en sammanhängande tid av 12 månader, i vilken inte räknas in tid som avses i 13 &, har förflutit sedan hon eller han senast fick ersättning.

”Senaste lydelse l994:930.

Om arbetslöshet upphör innan ersättningsperioden gått till ända, har den försäkrade rätt till ersätt- ning under återstående antal dagar av perioden vid ny arbetslöshet, även om han då inte uppfyller arbets- och karensvillkoren. Vad som nu har sagts gäller dock inte om en sammanhängande tid av 12 månader, i vilken inte räknas in tid som avses i 8 5, har förflutit sedan hon eller han senast tick ersätt- ning.

Har ersättningsperioden gått till ända men har den försäkrade under perioden på nytt uppfyllt avgifts- villkoret och något av arbetsvillko- ren lämnas, med de begränsningar som enligt 11 & gäller när det är fråga om det särskilda arbetsvillko- ret, ersättning under ytterligare en ersättningsperiod. Då skall dock karensvillkoret på nytt uppfyllas. Den nya ersättningsperioden räknas från inträdet av den arbetslöshet då den försäkrade uppfyllde det ar- betsvillkor som ligger till grund för den nya perioden.

Har ersättningsperioden gått till ända men har den försäkrade under perioden på nytt uppfyllt arbets-- villkoret, lämnas ersättning under ytterligare en ersättningsperiod. Då skall dock karensvillkoret på nytt uppfyllas. Den nya ersättnings— perioden räknas från inträdet av den arbetslöshet då den försäkrade uppfyllde det arbetsvillkor som ligger till grund för den nya perio- den.

17 512

Dagpenning lämnas högst med det belopp som bestäms enligt 17å lagen (1973.'371) om kontant ar- betsmarknadsstöd och lägst tried ett belopp som motsvarar grundbe- loppet enligt den lagen, om inte annat följer av bestämmelserna om pensionsavdrag.

Dagpenning lämnas högst med det belopp som regeringen fastställer.

Dagpenning lämnas lägst tried det belopp som bestäms enligt 18 Qi lagen (1973:371) om kontant ar-- betsmarknadsstöd.- Detta gäller dock inte vid nedsättning av dag-- penning enligt bestämmelserna i 21 & förevarande lag.

20 513

Dagpenningen utgör 80 procent av den försäkrades dagsförtjänst. Dagpenningen till en försäkrad

Dagpenning lämnas med 80 pro-- cent av den försäkrades dagsför- tjänst, om inte annat följer av 17 å

som har tillerkänts ålderspensioni första stycket och andra stycket form av folkpension, allmän till-

12Senaste lydelse 19942930.

”Senaste lydelse 1994z930.

första meningen. Dagpenning till

läggspension eller annan pension som betalas på grund av förvärvs- arbete utgör 65 procent av den försäkrades dagsförtjänst.

Med dagsförtjänst avses 1/5 av den veckoinkomst eller, i fråga om en försäkrad med månadslön, 1/22 av den mänadsinkomst som den försäkrade före arbetslöshetens inträde vanligen fick under arbets- tid som var normal för henne eller honom

1. i förvärvsarbete som innebär att arbetsvillkoret enligt 105 är uppfyllt eller, om det finns särskil- da skäl för det,

2. i allt det förvärvsarbete som har utförts under hela ramtiden.

För en försäkrad som har kvali- ficerat sig för rätt till ersättning på grund av det särskilda arbetsvill- koret och därvid har uppfyllt vill- koret huvudsakligen genom be- redskapsarbete, arbetsmarknadsut- bildning eller yrkesinriktad rehabi- litering för vilken statligt utbild— ningsbidrag har lämnats eller genom deltagande i arbetslivsut- veckling enligt lagen (1992: 1331) om arbetslivsutveckling skall, utan hinder av bestämmelserna i första och andra styckena, dagpenningen bestämms till belopp som motsva- rar inkomsten i beredskapsarbetet respektive utbildningsbidraget, om inte annat följer av fjärde stycket.

en försäkrad som har tillerkänts ålderspension i form av folkpen- sion, allmän tilläggspension eller annan pension som lämnas på grund av förvärvsarbete, lämnas med 65 procent av den försäkrades dagsförtjänst, med den begränsning som följer av 17 5 första stycket. Med dagsförtjänst avses en femte- del av den veckoinkomst eller, i fråga om försäkrad med månads- lön, en tjugotvåendel av den må- nadsinkomst, som den försäkrade före arbetslöshetens inträde van- ligen åtnjöt under arbetstid som var normal för den försäkrade. Som normal arbetstid för den försäkrade skall gälla den genom— snittliga arbetstiden under de senaste 8 månaderna av ramtiden enligt 6 5. Om en försäkrad under en ersättningsperiod kvalificerat sig för ytterligare ersättning genom en inte tidsbegränsad deltidsanställ- ning skall dock deltidsanställnin gen utgöra utgångspunkten för normal- arbetstidens beräkning vid utbeta- lande av ersättning för nästa pe-

- riod.

Saknas underlag för beräkning av dagsförtjänsten enligt andra styck- et, skall som medlemmens dags- förtjänst räknas den i orten vanliga arbetsförtjänsten per arbetsdag för arbetstagare inom samma yrke och med samma arbetsförmåga som medlemmen.

Har den försäkrade varit berättigad till särskilt studielån enligt lagen (1993.'719) om särskilt studielån för den som genomgår arbetsmark- nadsutbildning, skall dagpenningen dock bestämmas till ett belopp som motsvarar det högre utbildnings- bidrag som den försäkrade skulle ha fått om hon eller han inte hade varit berättigad till län enligt den lagen.

Dagpenningen enligt tredje styck- et får inte bestämmas till ett högre belopp än det som motsvarar dag- penningen i den närmast föregåen- de ersättningsperioden.

Omprövning av den fastställda dagsförtjänsten under en pågående ersättningsperiod skall göras till den försäkrades förmån när hon eller han under ett sammanhän- gande uppehåll i ersättningsperio- den har uppfyllt det allmänna arbetsvillkoret enligt 10 &.

Utan hinder av bestämmelserna i första—tredje styckena får dagpen- ning till försäkrad som uppfyllt arbetsvillkoret huvudsakligen ge- nom arbetsrnarknadsutbildning eller yrkesinriktad rehabilitering för vilken statligt utbildningsbidrag har utgått bestämmas till belopp som motsvarar utbildningsbidraget.

Ätnjuter medlem med anledning av arbetslöshet fortlöpande ersättning från annan än arbetslöshetskassa, får dagpenning utges högst med belopp som motsvarar skillnaden mellan det högsta belopp som får lämnas enligt första—fjärde stycke- na och ersättningen.

21 514

Dagpenning som har fastställts enligt 205 första stycket andra meningen skall sättas ned med 1/260 av årspensionen. Ersättning som understiger 10 kronor per dag betalas inte ut. Brutet krontal jämnas ut till närmaste högre krontal.

NSenaste lydelse 19941930.

Dagpenning som har fastställts enligt 205 första stycket andra meningen skall sättas ned med 1/260 av årspensionen. Ersättning som understiger 10 kronor per dag betalas inte ut.

22 515

Försäkrad som söker deltidsarbete har rätt till ersättning endast om arbetsutbudet är minst 3 timmar varje arbetsdag och i genomsnitt minst 17 timmar i veckan. Ersätt- ning till den som söker deltids- arbete eller i annat fall är arbetslös under en del av en vecka lämnas med det antal dagpenningbelopp per vecka som svarar mot den arbetslöshet som skall ersättas enligt en av regeringen fastställd omräkningstabcll.

Vid beräkning av arbetslöshet enligt första stycket tas inte hänsyn till bisyssla som den försäkrade före arbetslöshetens inträde var- aktigt har utfört vid sidan av hel- tidsarbete, om bisysslan inte utvid- gas under arbetslösheten och inte hindrar henne eller honom från att anta erbjudet lämpligt arbete.

Försäkrad som söker deltidsarbete har rätt till ersättning endast om arbetsutbudet är minst tre timmar varje arbetsdag och i genomsnitt minst 17 timmar i veckan. Ersätt- ning vid deltidsarbete utgår med det antal dagpenningbelopp per vecka som svarar mot den arbets- löshet som skall ersättas enligt en av regeringen fastställd omräk— ningstabell.

Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får utfärda föreskrifter för beräkning av er- sättning vid deltidsarbete för det fall att arbetstiden inte är bestämd i visst antal timmar per dag eller vecka.

23 åls

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får utfärda föreskrifter för beräkning av ersättning vid deltidsarbete för det fall att arbetstiden inte är bestämd i ett visst antal timmar per dag eller vecka.

”Senaste lydelse 1994z930.

1('Senaste lydelse 19941930.

Är någon arbetslös under del av vecka i annat fall än som avses i 22 å, utgår ersättning med det antal dagpenningbelopp per vecka som svarar mot den arbetslöshet som skall ersättas enligt tabell som avses i 22 5 första stycket.

Vid beräkning av arbetslöshet enligt första stycket tages icke hänsyn till bisyssla som försäkrad före arbetslöshetens inträde var- aktigt utfört vid sidan av heltids- arbete, om bisysslan ej utvidgas

under arbetslösheten och ej hindrar den försäkrade från att antaga erbjudet lämpligt arbete.

24 5”

För en försäkrad som regelbundet utför deltidsarbete under veckor då hon eller han i övrigt är arbetslös får, om det finns särskilda skäl, regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer före- skriva om begränsningar i' ersätt- ningsrätten utöver vad som följer av denna lag.

För en försäkrad som regelbundet utför deltidsarbete under veckor då han i övrigt är arbetslös fär, om det finns särskilda skäl. regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer föreskriva om begräns- ningar i ersättningsrätten och om karenstid utöver vad som följer av denna lag.

25 ål!

Överstiger försäkrads arbetsutbud per vecka den veckotid, under vilken hon eller han normalt har utfört arbete närmast före arbets- lösheten, räknas inte överskjutande tid med när ersättningen faststälLs. Arbetslöshetskassan får dock med- ge undantag, om den försäkrade har särskilda skäl för att utvidga arbetsutbudet.

”Senaste lydelse 19941930.

”Senaste lydelse l994:930.

Överstiger försäkrads arbetsutbud per vecka den veckotid. under vilken han normalt utfört arbete närmast före arbetslösheten, med- räknas ej överskjutande tid vid fastställande av ersättning. Arbets- löshetskassan får dock medge undantag, om den försäkrade har särskilda skäl för att utvidga ar- betsutbudet.

Den som närmast före arbetslös- heten haft anställning med arbets- tid, som någon arbetsdag eller flera regelmässigt varit kortare än tre timmar, skall ha rätt att med- räkna även sådan tid vid faststäl- lande av ersättning enligt omräk- ningstabell.

31 519

Bestämmelserna i 29 5 1—3 om arbete fär, om det är skäligt, till- lämpas i fråga om arbetsmarknads- politiska åtgärder som får tillgodo- räknas för att uppfylla det särskilda arbetsvillkoret enligt 10a &. Be- stämmelserna i 30 & skall då gälla.

Bestämmelserna i 295 1—3 om arbete får, om det är skäligt, till- lämpas i fråga om arbetsmarknads- utbildning och yrkesinriktad reha- bilitering. Bestämmelserna i 30% skall därvid gälla i tillämpliga delar.

32 520

En ansökan om ersättning skall göras hos arbetslöshetskassan på blankett enligt fastställt formulär.

Den försäkrade skall lämna uppgift om den tidpunkt då hon eller han senast ]le ersättning från en ar— betslöshetskassa eller ersättning enligt lagen ( I 973 :3 71 ) om kontant arbetsmarknadsstöd.

l9Senaste lydelse 19941930.

20Senaste lydelse 1994z930.

Ansökan om ersättning göres skrift- ligen hos arbetslöshetskassan. th ansökningen skall fogas intyg av arbetsgivare om den försäkrades arbetsförhållanden samt de uppgif- ter i övrigt som behövs för be- dömande av den försäkrades ersätt- ningsrätt. Kan sådant intyg endast med stora svårigheter införskafas, får arbetsförhållandena och övriga uppgifter styrkas på annat sätt.

Intyg och övriga uppgifter skall förvaras bland kassans handlingar.

Till ansökan skall fogas ett intyg av arbetsgivaren om den försäkra- des arbetsförhållanden samt de uppgifter i övrigt som behövs för bedömande av hennes eller hans rätt till ersättning. Om ett sådant intyg endast med stora svårigheter kan skajfas, får arbetsförhållan- dena och övriga uppgifter styrkas på något annat sätt. En arbetsgiva- re skall på begäran utfärda intyg som nu har sagts enligt fastställt formulär.

Den försäkrade skall på heder och samvete intyga att uppgifter som avses i andra stycket är rikti- ga.

Ansökningar, intyg och övriga uppgifter skall förvaras bland kassans handlingar.

Arbetsgivare skall på begäran utfärda intyg som avses i första stycket enligt formulär som fast-- ställts av Arbetsmarknadsstyrelsen.

34 521

Finner arbetslöshetskassa att försäkrad medlem. som medvetet eller av grov vårdslöshet lämnat oriktig eller vilseledande uppgift angående förhållande av betydelse för bedömande av hans rätt till ersättning, inte bör uteslutas ur kassan enligt 48 & denna lag, kan kassan i stället från- känna honom rätt till ersättning för en tid av högst ett år.

Förekommer sannolika skäl att försäkrad gjort sig skyldig till förfarande som avses i första stycket, kan ersättning som tillkommer honom innehållas i avvaktan på utredning i ärendet.

Beslut enligt första eller andra stycket skall av kassan ofördröjligen anmälas till Arbetsmarknadsstyrelsen.

Beslut enligt 345 lagen (1973: 371) om kontant arbetsmark— nadsstöd om indragning av ersätt- ning gäller som beslut om från- kännande av ersättning under motsvarande tid.

21Senaste lydelse 19941930.

57 512

En arbetslöshetskassa skall för varje medlem som fanns i kassan vid utgången av det senast förflut- na verksamhetsåret till staten betala ett belopp som motsvarar tre pro- cent av den gällande högsta dag- penningen för finansieringen av ett för kassorna gemensamt utjäm- ningsbidrag (utjämningsavgift).

Regeringen meddelar närmare föreskrifter om utjämningsbidrag.

En arbetslöshetskassa skall för varje medlem som fanns i kassan vid utgången av det senast förflut- na verksamhetsåret till staten betala

1 . för fnansiering av statens kostnad för utbetalade arbetslös- hetsersättningar ett belopp som motsvarar 70 procent av den under det löpande verksamhetsåret ge- nomsnittligt utbetalade dagpen- ningen i kassan (finansieringsav- sitt). och

2. för finansieringen av ett för kassorna gemensamt utjämnings- bidrag ett belopp som motsvarar tre procent av den gällande högsta dagpenningen (utjämningsavgift).

Regeringen meddelar närmare föreskrifter om tid och sätt för betalningarna samt om utjämnings- bidrag.

1. Denna lag träder i kraft, i fråga om 20 å andra stycket sista meningen den 1 juli 1995 och i övrigt den 1 januari 1995.

2. Försäkrad som påbörjat en ersättningsperiod före ikraftträdandet får uppbära ersättning under återstående dagar av ersättningsperioden även om medlems- och arbetsvillkoret enligt de från den 1 januari 1995 gällan- de bestämmelserna inte uppfyllts.

3. I ersättningsperiod som avses i punkten 2 räknas in ersättning med dagpenning enligt lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd.

22Senaste lydelse l993:1447.

2.2. Förslag till lag om ändring i lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1973:371) om kontant arbets--

marknadsstödl

dels att 3, 10, 10 a, 14 a, 20, 20 a, 21, 21 a. 22. 23, 27 a—i, 31 a och 33 a—d skall upphöra att gälla

dels att rubrikerna närmast före 1, 7, 8, 14, 17, 18, 21, 22, 27 a, 27 d, 27 g och 28 åå skall utgå

dels att 17 5 skall betecknas 18 å dels att 1, 4, 6—9, 11—14, 15, nya 18, 24, 25, 27, 28—30, 31, 32, 33, 34, 35 och 37 åå samt rubrikerna närmast före 6 och 13 åå skall ha

följande lydelse

dels att det närmast före 4, 11, nya 18 och 25 åå skall införas rubriker av följande lydelse

dels att det i lagen skall införas 5 nya paragrafer, 26, 30 a, 30 b, 38 och 39 åå av följande lydelse, samt

dels att rubrikerna närmast före 29, 32 respektive 33 åå skall sättas närmast före 26, 30 och 30 a åå

Nuvarande lydelse

Allmänna villkor

Föreslagen lydelse

lå

Kontant arbetsmarknadsstöd vid arbetslöshet lämnas enligt vad som följer av denna lag med ett per dag beräknat belopp i form av dag- penning eller med ett grundbelopp. Den som är försäkrad enligt lagen ( 19731370) om arbetslöshetsförsäk- ring har inte rätt till stöd i andra fall än som sägs i andra stycket.

1Lagen omtryckt 19941929.

Kontant arbetsmarknadsstöd utges enligt denna lag vid arbetslöshet till '

1. den som icke är försäkrad enligt lagen (1973:370) om arbets-- löshetsförsäkring,

2. försäkrad enligt nämnda lag som efter inträdet i erkänd arbets-- löshetskassa ännu ej uppfyllt med- lernsvillkoret enligt lagen,

3. försäkrad enligt nämnda lag som ej har rätt till ersättning enligt lagen på grund av att ersättnings- period gått till ända sedan han uppnått 60 års ålder.

Kontant arbetsmarknadsstöd i form av ett grundbelopp lämnas även till en försäkrad enligt lagen (I973.'370) om arbetslöshetsför— . säkring som inte har rätt till er- sättning från en arbetslöshetskassa på grund av att

I . avgiftsvillkoret enligt 9 å lagen inte är uppfyllt, eller

2. en ersättningsperiod har gått till ända sedan hon eller han har fyllt 60 år utan att något nytt ar- betsvillkor som kvalificerar-för 'en ny ersättningsperiod har uppfyllts. -

Rätten till kontant arbetsmark- nadsstöd upphör vid utgången av månaden före den under vilken den arbetslöse fyller 65 år. Rätten till stöd i form av ett grundbelopp upphör dock redan när den arbets- löse före den tidpunkten börjar uppbära hel ålderspension, hel förtidspension eller helt sjukbidrag enligt lagen (I962:381) om allmän försäkring.

45

Kontant arbetsmarknadsstöd till- kommer den som

1. är arbetsför och i övrigt oför- hindrad att åta sig arbete för en arbetsgivares räkning minst 3 timmar varje arbetsdag och i ge- nomsnitt minst 17 timmar i veck- an,

2. är beredd att anta erbjudet lämpligt arbete under tid för vilken hon eller han inte har anmält hin- der som kan godtas.

Allmänna villkor för rätt till kontant arbetsmarknadsstöd

Kontant arbetsmarknadsstöd till- kommer den som

1. har fyllt 20 år,

2. är arbetsför och i övrigt oför— hindrad att åta sig arbete för en arbetsgivares räkning minst 3 timmar varje arbetsdag och i ge- nomsnitt minst 17 timmar i veck- än,

3. är beredd att anta erbjudet lämpligt arbete under tid för vilken han inte anmält hinder som kan godtas,

3. är anmäld som arbetssökande hos den offentliga arbetsförmed- lingen i den ordning som före- skrivs av regeringen eller den myndighet som regeringen bestäm- mer, och

4. inte kan få lämpligt arbete.

Stöd i form av ett grundbelopp lämnas endast till den som har fyllt 20 år.

4. är anmäld som arbetssökande hos den offentliga arbetsförmed- lingen i den ordning som före- skrivs av regeringen eller den myndighet som regeringen bestäm- mer, och

5. inte kan få lämpligt arbete.

Ersättning enligt denna lag lämnas inte till den som deltar i utbildning om det inte finns särskilda skäl. Närmare föreskrifter om tillämpningen av denna bestämmelse meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

Som företagare enligt denna lag anses den som äger eller är delägare — direkt eller indirekt — i näringsverksamhet som hon eller han är person- ligt verksam i och som hon eller han har ett väsentligt inflytande över.

En företagare skall anses vara arbetslös, när hennes eller hans person- liga verksamhet i rörelsen har upphört annat än tillfälligt.

Om det finns särskilda skäl, får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer föreskriva att en företagare skall anses vara arbetslös även i andra fall än som sägs i femte stycket.

Dagar med ersättning Arbetsvillkor m.m. 6 5 Under en kalendervecka får sum- Rätt till kontant arbetsmark—

rnan av antalet ersatta och arbeta- de dagar sarnt karensdagar och avstängningsdagar uppgå till högst 5.

Kontant arbetsmarknadsstöd får inte lämnas för lördag eller sön- dag, om inte regeringen eller den myndighet som regeringen bestäm- mer medger undantag.

Stöd får inte lämnas för tid under vilken sökanden får föräldrapen-

nadsstöd föreligger, om den ar— betslöse under en ramtid av tolv månader omedelbart före arbets- löshetens inträde utfört förvärvs- arbete i minst fem månader (ar- betsvillkor). Härvid tages hänsyn endast till månad då förvärvsarbete utförts under minst 75 timmar.

Tid då förvärvsarbete har utförts får icke räknas mer än en gång för uppfyllande av arbetSvillkoret.

ningförmån enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.

Karenstid

7ä

Kontant arbetsmarknadsstöd får inte lämnas förrän den sökande under en sammanhängande tid av 12 nlånader varit arbetslös 5 dagar (karensvillkor). I karenstiden rä- knas in endtISt de dagar för vilka stöd skulle ha lämnats, om karens- tiden hade gått till ända.

Om tid under vilken ersättning har lämrtats enligt lagen (1973: 370) om arbetslöshetsförsäkring skall räknas in i en ersättnings- period enligt 14 å andra stycket, skall karensvillkoret anses vara uppfyllt.

För den sam regelbundet utför deltidsarbete under tid då hon eller han i övrigt är arbetslös får, om det finns särskilda skäl, regeringen eller den myndighet som regering- en bestämmer föreskriva om ka- renstid utöver vad som följer av första stycket.

Med tid under vilken sökanden enligt 6 å skall ha utfört förvärvs- arbete järnställs tid då sökanden

]. i enskilt hem vårdat åldring eller handikappad i sådan utsträck- ning att sökanden varit förhindrad att stå till arbetsmarknadens för- fogande,

2. deltagit i och, om inte särskil- da skäl hindrat det, fullföljt ar- betsmarknadsutbildning eller yrke- sinriktad rehabilitering för vilken statligt utbildningsbidrag utgått,

3. fullgjort värnplikt eller åtnjutit föräldrapenningförmån enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, .,i båda fallen dock tillsammans

högst två månader,

4. haft semester, eller

5. eljest varit ledig av annan anledning än sjukdom, värnplikts- tjänstgöring eller barns födelse med helt eller delvis bibehållen lön.

En sökande som sägs i 1 å andra stycket 2 behöver inte uppfylla ka- rensvillkoret. Detsamma gäller den som har rätt till ersättning enligt 27 b å eller är anvisad verksamhet för arbetslivsutveckling enligt före- skrifter som har meddelats av regeringen.

Bestämmelser om dagpenning

Avgifts- och arbetsvillkor

85

Dagpenning lämnas till den som uppfyller avgiftsvillkoret enligt 9 å och det allmänna arbetsvillkoret enligt 10 å eller, om detta villkor inte uppfylls, det särskilda arbets- villkoret enligt 10 a å med de begränsningar som följer av 11 å.

Vid bestämmande av ramtid enligt 6 å räknas inte tid då sökanden varit hindrad att arbeta på grund av

1. styrkt sjukdom,

2. heltidsutbildning som den sökande har avslutat efter fyllda 25 år eller som har föregåtts av sam-- manhängande förvärvsarbete på heltid i minst fem månader,

3. tvångsvård enligt lagen (1 9888 70) om vård av missbrukare i vissa fall,

4. frihetsberövande på kriminal- vårdens område,

5. vård av eget barn eller adop- tivbarn som inte har fyllt två år,

6. beslut enligt smittskyddslagen (l988:1472) eller livsmedelslagen (1971 :51 1) eller föreskrifter som har meddelats med stöd av sist-- nämnda lag.

En sökande som har påbörjat en ersättningsperiod enligt lagen (1973:370) om arbetslöshetsför- säkring skall anses ha uppfyllt avgiftsvillkoret och något av ar- betsvillkoren när hon eller han begär dagpenning under samma

ersättningsperiod.

Detsamma gäller tid då sökanden har åtnjutit föräldrapenningförmån enligt lagen (1962: 381) om allmän försäkring eller varit hindrad att arbeta på grund'av

1. vämpliktstjänstgöring,

2. arbetsmarknadsutbildning,

3. yrkesinriktad rehabilitering, i den mån sådan tid inte enligt 7 å jämställs med tid under vilken förvärvsarbete har utförts.

Den tid som inte räknas in i ramtiden får dock inte överstiga två år.

95

Avgiftsvillkoret innebär att . den sökande under 12 kalendermånader under en ramtid av 24 månader omedelbart före arbetslöshetens inträde skall ha haftförvärvsinkom- ster för vilka hon eller han är skyldig att betala antingen avgift enligt lagen (1993:]441) om all— män avgift för Fnansiering av kontantförmåner vid arbetslöshet eller sjömansskatt enligt lagen (1958:295) om sjömansskatt. Skyl- digheten skall bedömas efter vad som är känt vid den tidpunkt då rätten till en ersättningsperiod prövas. Hänsyn skall dock inte tas till skyldighet att betala sjömans- skatt för tid före år 1994.

Den som inte har varit försäkrad enligt lagen (1973:370) om arbets- löshetsförsäkring eller som inte tidigare har fått dagpenning enligt denna lag skall dessutom ha utfört sådant förvärvsarbete som avses i 10 å i minst 75 timmar under var och en av minst 5 av de 12 må- nader som beaktas enligt första stycket.

Den som i minst 90 kalenderdagar under en ramtid av tio månader i anslutning till att han avslutat utbildning på heltid som omfattar minst ett läsår och som berättigar till studiesocialt stöd stått till ar- betsmarknadens förfogande som arbetssökande genom den offentli ga arbetsförmedlingen eller förvärvs- arbetat är berättigad till kontant arbetsmarknadsstöd utan att ha uppfyllt arbetsvillkoret. Vid be- stämmande av ramtid inräknas inte tid då sökanden har varit hindrad att stå till arbetsmarknadens för- fogande på grund av sjukdom, vämpliktstjänstgöring, havandeskap eller vård av eget barn eller adop- tivbarn som inte har fyllt två år. Arbetslös som avses i 1 å 3 skall vid tillämpning av första stycket anses ha fullgjort arbetsvillkoret.

Det kontanta arbetsmark- Prop. 1994/95:99 nadsstödets form m.m.

llå

Till en sökande som uppfyller det särskilda arbetsvillkoret men inte det allmänna arbetsvillkoret får dagpenning lämnas endast om hon eller han

]. tidigare har fått ersättning med dagpenning enligt denna lag eller ersättning enligt lagen (1973: 370) om arbetslöshetsförsäkring, och

2. under den närmast föregående ersättningsperioden har fått dag- penning till vilken hon eller han har kvalificerat sig genom att uppfylla det allmänna arbetsvillko- ret enligt denna lag eller enligt lagen om arbetslöshetsförsäkring.

Kontant arbetsmarknadsstöd läm- nas i forrn av ett per dag beräknat belopp. Under en kalendervecka får summan av antalet ersatta och arbetade dagar samt karens- och avstängningsdagar uppgå till högst fem.

12å

Tid som har tillgodoräknats för att uppfylla ett arbetsvillkor för dag— penning enligt denna lag eller enligt lagen (1973.'3 70) om arbets— löshetsförsäkring får inte tillgodo- räknas för att uppfylla ett nytt arbetsvillkor. Tid som har tillgodo- räknats för att uppfylla ett arbets— villkor för grundbelopp enligt denna lag får däremot tillgodorä- knas också för att uppfylla ett arbetsvillkor för dagpenning.

Kontant arbetsmarknadsstöd får, om inte regeringen eller den myn— dighet som regeringen bestämmer medger undantag, ej utges för lördag eller söndag.

Stöd får ej utges för tid under vilken stödtagaren uppbär föräldra- penning enligt lagen (1962.'381) om allmän försäkring.

Överhoppningsbar tid

Karenstid och ersättningstidens längd

13å

När ramtid enligt 9-10 a åå skall bestämmas räknas inte (överhop- pas) tid då sökanden har varit hindrad att arbeta på grund av

]. heltidsutbildnin g som den sökande har avslutat efter fyllda 25 år eller som föregåtts av samman- hängande förvärvsarbete på heltid i minst fem månader.

2. tvångsvård enligt lagen (1988: 870) om vård av missbrukare i vissa fall,

3. frihetsberövande på kriminal- vårdens område,

4. vård av eget barn eller av adoptivbarn som inte har fyllt 2 år, eller

5. beslut enligt smittskyddslagen (1 988.'1472) eller livsmedelslagen (1971:511) eller föreskrifter som har meddelats med stöd av livsme- delslagen.

När rarrttid skall bestämmas enligt 10 eller 10 a å räknas inte heller tid då sökanden har varit hindrad att arbeta på grund av styrkt sjukdom. lad som nu sagts gäller också när ramtid skall be- stämmas enligt 9 å, om sjukpen- ning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring inte har lärrtnats för sjukfallet.

Detsamma gäller tid då sökanden har varit hindrad att uppfylla något arbetsvillkor av ett skäl som sägs i 10 a å 1—4.

lad som sägs i tredje stycket gäller inte om sökanden enligt 10 a å får tillgodoräkna sig tiden för att uppfylla det särskilda ar- betsvillkoret. Lag (I994.'929)

Dagpenning får inte lämnas förrän den sökande under en sammanhän- gande tid av tolv månader varit arbetslös fem dagar (karensvillkor). I karenstiden räknas in endast de dagar för vilka stöd skulle ha lämnats, om karenstiden gått till ända.

Sökande som avses i 1 å 3 be- höver inte uppfylla karensvillkoret. Detsamma gäller dem som är ersättningsberättigade enligt 9 å eller är anvisade verksamhet för arbetslivsutveckling i enlighet med föreskrifter som har meddelats av regeringen.

ErsättningSperioden

l4å

Dagpenning lämnas under längst 300 dagar (ersättningSperioden), om inte annat följer av 14 aå 2 eller 24 å. Har sökanden kvalifi- cerat sig för ersättning genom att uppfylla det allmänna arbetsvillko- ret enligt 10 å och fyller hon eller han 55 år innan ersättningsperio- den har gått till ända, är perioden i stället 450 dagar. Om det finns synnerliga skäl, får regeringen eller den myndighet som regering- en bestämmer efter ansökan för- länga ersättningsperioden enligt detta stycke, dock längst till ut- gången av år 1996.

I ersättningsperioden räknas in ersättningstid enligt lagen (1973: 370) om arbetslöshetsförsäkring.

Kontant arbetsmarknadsstöd utgår under längst 150 dagar (ersätt- ningsperioden), om inte annat följer av andra stycket eller av 15 å sista stycket. Har stödtagaren uppnått 55 års ålder innan ersätt- ningsperioden gått till ända, är perioden i stället 300 dagar. Sedan stödtagaren uppnått 60 års ålder, är ersättningsperioden 450 dagar.

I ersättningsperioden inräknas inte dagar, under vilka stödtagaren har anvisats verksamhet för arbets- livsutveckling i enlighet med före- skrifter som har meddelats av regeringen.

Rätten till kontant arbetsmark- nadsstöd upphör vid utgången av månaden före den under vilken den arbetslöse fyller 65 år eller när han dessförinnan börjar uppbära hel ålderspension, hel förtidspen- sion eller helt sjukbidrag enligt lagen (1962.'381) om allmän för- säkring.

15å

Om arbetslöshet upphör innan ersättningsperioden har gått till ända, har sökanden rätt till dag- penning under återstående antal dagar av perioden vid ny arbets- löshet, även om hon eller han då inte uppfyller avgiftsvillkoret, karensvillkoret eller ett arbets-

Om arbetslöshet upphör innan ersättningsperioden gått till ända, har stödtagaren rätt till kontant arbetsmarknadsstöd under åter- stående antal dagar av perioden vid ny arbetslöshet, även om han då inte uppfyller arbets- och karens- villkoren. Vad som nu sagts gäller

villkor. Vad som nu har sagts gäller dock inte om en saman- hängande tid av 12 månader, i vilken inte räknas in tid som avses i 13 å, har förflutit sedan hon eller han senast flck ersättning.

Har ersättningsperioden gått till ända men har sökanden under perioden på nytt uppfyllt avgifts- villkoret och något av arbetsvill- koren lämnas med de begräns- ningar som enligt 11 å gäller när det är fråga om det särskilda ar- betsvillkoret, dagpenning under ytterligare en ersättningsperiod. Då skall dock karensvillkoret på nytt uppfyllas.

Den nya ersättningsperioden räknas från inträdet av den arbets- löshet då sökanden uppfyllde det arbetsvillkor som ligger till grund för den rtya perioden.

dock inte om en sammanhängande tid av 12 månader, i vilken inte rä- knas in tid som avses i 8 å, har förflutit sedan hon eller han senast fick ersättning.

Har ersättningsperioden gått till ända men har stödtagaren inom en tid av tolv månader dessförinnan uppfyllt arbetsvillkoret, lämnas kontant arbetsmarknadsstöd under ytterligare en ersättningsperiod. Då skall dock karensvillkoret på nytt uppfyllas. Den nya ersättnings- perioden räknas från inträdet av den arbetslöshet, då stödtagaren senast uppfyllde arbetsvillkoret.

För den som regelbundet utför deltidsarbete under tid då hon eller han i övrigt är arbetslös får, om det finns särskilda skäl, regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer föreskriva om begräns- ningar i ersättningsrätten och om karenstid utöver vad som följer av denna lag.

Det kontanta. arbetsmark-

nadsstödets storlek

18å

Dagpenning lämnas högst med det belopp som regeringen fastställer och lägst med det belopp som motsvarar grundbeloppet, om inte annat följer av bestämmelserna om pensionsavdrag.

Kontant arbetsmarknadsstöd läm- nas med det belopp som regeringen fastställer om inte annat följer av denna lag.

Till den som söker deltidsarbete eller i annat fall är arbetslösunder del av vecka utgår arbetsmark- nadsstöd med det antal ersättnings- dagar per vecka som följer av en av regeringen fastställd omräk- ningstabell.

24å

För en sökande som regelbundet utför deltidsarbete under veckor då hon eller han i övrigt är arbetslös får, om det finns särskilda skäl, regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer före- skriva om begränsningar i ersätt- ningsrätten utöver vad som följer av denna lag.

Uppbär en stödtagare änke- eller änklingspension eller annan ål- derspension än enligt lagen (1962: 381) om allmän försäkring eller mindre än hel förmån av förtids- pension, sjukbidrag eller ålders-- pension enligt nämnda lag eller delpension enligt lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring, nedsätts' det kontanta arbetsmarknadsstödet med pensionsbeloppet. En sådan nedsättning skall inte göras med hänsyn till omställningspension: eller särskild efterlevandepension: enligt lagen om allmän försäkring.

Uppbär stödtagare livränta från försäkringsinrättning på grund av yrkesskada eller olycksfall, ned- sättes stödet enligt grunderna l:” första stycket.

Ersättning understigande tia- kronor för dag utbetalas inte. Brutet krontal utjämnas till närmast högre krontal.

Begränsuing vid säsongsarbets- löshet

25å

Överstiger sökandens arbetsutbud per vecka den veckotid, under vilken hon eller han normalt har utfört arbete närmast före arbets- lösheten, räknas inte överskjutande tid med när ersättningen fastställs. Från vad som nu har sagts får dock göras undantag, om sökanden har särskilda skäl för att utvidga arbetsutbudet.

Ifråga om arbetstagare som hu- vudsakligen är sysselsatta i yrke, inom vilket arbetslöshet årligen regelbundet förekommer, får Ar- betsmarknadsstyrelsen, om sär-- skilda skäl föreligger, begränsa rätten till kontant arbetsmark- nadsstöd.

Avstängning från rätten till kontant arbetsmarknadsstöd

26å

Stödtagare skall avstängas från rätt till ersättning under tid som anges i 27 å, om han

1. lämnat sitt arbete frivilligt utan giltig anledning,

2. skilts från arbete på grund av otillbörligt uppförande,

3. avvisat erbjudet lämpligt arbe- te, eller

4. utan att uttryckligen ha avvisat sådant arbete ändå genom sitt uppträdande uppenbarligen vållat, att anställning ej kommit till stånd.

27å

Om särskilda skäl finns får beslutas att en sökande som under en kalen- dervecka i fyra dagar utför arbete i sådan utsträckning att dagpen- ning inte har kunnat lämnas för någon av dagarna, inte heller skall ha rätt till dagpenning för den femte dagen samt att dagpenning inte får lämnas för dag för vilken sökanden kan anses gottgjord genom semesterersättning.

Är det sannolikt att arbete som avses i 26 å skulle ha varat högst fem dagar eller mer än fem men högst tio dagar eller mer än tio dagar, utgör avstängningstiden fem, tio respektive 20 ersättnings- dagar. I avstängningstiden inräk- nas endast dagar för vilka karens- tid skulle ha tillgodoräknats eller kontant arbetsmarknadsstöd skulle ha lämnats, om avstängningen inte hade skett, eller dagar under vilka stödtagaren har utfört förvärvs- arbete. Den totala avstängnings- tiden får dock inte överstiga 14, 28 respektive 56 kalenderdagar.

Intråfar under avstängningstiden förhållande som avses i 26 å, beräknas ny avstängningstid i enlighet med bestämmelserna i första stycket, om inte den nya avstängningstiden ryms inom den löpande avstängningstiden.

Är det uppenbart att stödtagaren ej vill antaga lämpligt arbete, såsom då stödtagaren vid upprepa-

Gemensamma bestämmelser för det kontanta arbetsmark- nadsstödet

Begränsning vid säsongsarbets- löshet

de tillfällen antingen har avvisat Prop. 1994/95:99 erbjudet sådant arbete eller lämnat sitt arbete fiivilligt utan giltig anledning, skall stödtagaren vara avstängd till dess han eller han utfört förvärvsarbete under 20 dagar.

Avstängningstiden räknas från den dag då det förhållande som. anges i 26 å inträffat.

28å

Om det finns särskilda skäl för det får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer begrän- sa rätten till kontant arbetsmark- nadsstöd för sådana arbetstagare som är sysselsatta i ett yrke inom vilket arbetslöshet årligen regel- bundet förekommer.

Avstängning från rätten till kon- tant arbetsmarknadsstöd

Bestärrtmelserna i 265 1—3 om arbete får, om det är skäligt, till- lärrtpas i fråga om arbetsmark- nadsutbildning och yrkesinriktad rehabilitering. Bestämmelserna i 27 å skall därvid gälla i tillämpliga delar.

29å

En sökande skall stängas av från rätten till ersättning under tid som anges i 30 å, om hon eller han

I . lämnat sitt arbete frivilligt utan giltig anledning,

2. skilts från arbetet på grund av otillbörligt uppförande,

3. avvisat ett erbjudet lämpligt arbete, eller

Med beslut om avstängning enligt 26—28 åå jämställes beslut om av- stängning från rätt till ersättning enligt 29, 30, 31 och 34 åå lagen (1973:370) om arbetslöshetsför- säkring.

4. utan att uttryckligen ha avvisat ett sådant arbete ändå genom sitt uppträdande uppenbarligen har vållat att anställning inte har kom- mit till stånd.

Ansökan om kontant arbets- marknadsstöd m.m.

30å

Är det sannolikt att arbete som avses i 29 å skulle ha varat högst 5 dagar eller mer än 5 men högst 10 dagar eller mer än 10 dagar, utgör avstängningstiden 5, 10 respektive 20 ersättningsdagar. I avstäng- ningstiden räknas in endast dagar för vilka karenstid skulle ha till— godoräknats eller kontant arbets- marknadsstöd skulle ha lämnats, om avstängningen inte hade skett, eller dagar under vilka sökanden har utfört förvärvsarbete. Den totala avstängningstiden får dock inte överstiga 14, 28 respektive 56 kalenderdagar.

Intrafar under avstängningstiden förhållande som avses i 29 å, beräknas ny avstängningstid i enlighet med bestämmelserna i första stycket, om inte den nya avstängningstiden ryms inom den löpande avstängningstiden.

Ansökan om kontant arbetsmark- nadsstöd görs skriftligen hos läns— arbetsnämnd som regeringen be- stämmer. th ansökningen skall fogas intyg av arbetsgivaren om sökandens arbetsförhållanden samt de uppgifter i övrigt som behövs för bedömande av hans rätt till stöd. Kan sådant intyg endast med stora svårigheter införskafas, får arbetsförhållandena och övriga uppgifter styrkas på annat sätt.

Arbetsgivare skall på begäran utfärda intyg som avses i första stycket enligt formulär som fast- ställes avArbetsmarknadsstyreLsen.

Är det uppenbart att en sökande inte vill anta ett lämpligt arbete, såsom då sökanden vid upprepade tillfällen antingen har avvisat erbjudet sådant arbete eller lämnat sitt arbete frivillligt utan giltig anledning, skall sökanden vara avstängd till dess han eller han har utfört förvärvsarbete under 20 dagar.

Avstängningstiden räknas från den dag då det förhållande som anges i 29 å intrafade.

Utbetalning av kontant" arbets- marknadsstöd görs av den allmän- na försäkringskassa i vilken sökanden är inskriven.

Överklagande av länsarbets- nämnds, allmän försäkringskas- sas, Arbetsmarknadsstyrelsens - och domstols beslut m.m.

30aå

Beslut av en länsarbetsnämnd i ärenden om stöd enligt denna lag skall omprövas av nämnden, om det begärs av en enskild som be- slutet angår och beslutet inte har meddelats med stöd av 30 b å.

Vid omprövning får beslut inte ändras till den enskildes nackdel.

30135

Även om begäran om omprövning inte har framställts, skall länsar- betsnämnden ändra beslutet i ett ärende om stöd enligt denna lag som har fattats av nämnden och inte har prövats av Arbetsmark- nadsstyrelsen,

] . om beslutet på grund av skriv- fel, räknefel eller annat sådant fo'r- biseende innehåller uppenbar oriktighet,

2. om beslutet har blivit oriktigt på grund av att det har fattats på

uppenbart felbktigt eller ofullstän— digt underlag,

3. om beslutet har blivit oriktigt på grund av uppenbart felaktig rättstillämpning eller annan lik- nande orsak.

Andring behöver inte göras om oriktigheten är av ringa betydelse.

Ett beslut får inte ändras till den enskildes nackdel, om den besluta— de förrnånen har förfallit till betal- ning och inte heller i annat fall om det finns synnerliga skäl mot det.

Andring enligt denna paragraf far inte ske sedan mer än två år för- flutit från den dag då beslutet meddelades. Ändring får dock ske även efter utgången av denna tid, om det först därefter har kommit fram att beslutet har fattats på uppenbart felaktigt eller ofullstän- digt underlag eller om det finns andra synnerliga skäl.

3lå

Bestämmelserna i 29å 1-3 om arbete får, om det är skäligt, till- lämpas i fråga om arbetsmark- nadspolitiska åtgärder som får tillgodräknas för att uppfylla det särskilda arbetsvillkoret enligt 10 a å. Bestämmelserna i 30 å skall då gälla.

Beslut av länsarbetsnämnd enligt denna lag får överklagas hos Ar- betsmarknadsstyrelsen. Nämndens beslut får dock inte överklagas innan nämnden har ompröva! sitt beslut enligt 30 a å. Överklagas ett beslut innan det har omprövats skall överklagandet anses som en begäran om omprövning enligt den paragrafen.

I fråga om ärende som i första instans handläggs av allmän för- säkringskassa har bestämrneLsema i 20 kap. 10—13 åå lagen (1962: 381) om allmän försäkring om omprövning och ändring av för- säkringskassas beslut samt över— klagande av försäkringskassas och domstols beslut motsvarande till-

lärnpning.

32å

Ansökan om kontant arbets- marknadsstöd m.m.

En ansökan om kontant arbets- marknadsstöd skall göras på blan- kett enligt fastställt formulär hos den länsarbetsnämnd som rege- ringen bestärruner.

Sökanden skall lämna uppgift om

1. medlemskapet i en arbetslös- hetskassa och den tidpunkt då hon eller han senast fick ersättning från en sådan kassa, eller

2. begäran om medlemskap i en arbetslöshetskassa.

Till ansökan skall fogas ett intyg av arbetsgivaren om sökandens arbetsförhållanden samt de uppgif- ter i övrigt som behövs för be- dömande av hennes eller hans rätt till ersättning. Om ett sådant intyg endast med stora svårigheter kan skafas, får arbetsförhållandena och övriga uppgifter styrkas på något annat sätt. En arbetsgivare skall på begäran utfärda intyg som nu har sagts enligt fastställt for- mulär.

Sökanden skall på heder och samvete intyga att uppgifter som avses i andra stycket är riktiga.

Kontant arbetsmarknadsstöd beta- las ut av den allmänna försäkrings- kassa där sökanden är inskriven.

Arbetsmarknadsstyrelsens beslut angående rätt till ersättning över- klagas hos länsrätt, om inte annat följer av lagen (1969:93) om be- gränsning av samhällsstöd vid arbetskonflikt. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kam- marrätten.

Vid prövning av överklagande av länsrättens beslut i mål som avses i första stycket skall nämndemän ingå i kammarrätten, om nämn- demän deltagit i länsrätten.

Kammarrättens beslut i mål som avses i denna paragraf överklagas hos Försäkringsöverdomstolen.

Arbetsmarknadsstyrelsens och Riksförsäkringsverkets beslut enligt denna lag i annat fall än som avses i första stycket överklagas hos regeringen.

Överklagande av länsarbets- nämnds, allmän försäkringskas- sas, Arbetsmarknadsstyrelsens och domstols beslut m.m.

33å

Beslut av en länsarbetsnämnd i ärenden om stöd enligt denna lag skall omprövas av nämnden, om det begärs av en enskild som be- slutet angår och beslutet inte har meddelats med stöd av 33 a å.

Vid omprövning får beslutet inte ändras till den enskildes nackdel.

Skrivelsen med överklagandet skall inges till den myndighet eller det organ som har meddelat beslutet. Den omständigheten att överkla- gandet ingivits eller insänts direkt till den myndighet som har att pröva överklagandet utgör dock inte hinder mot att ta upp över- klagandet till prövning, om över- klagandet har kommit in i rätt tid.

låd som sägs i denna paragraf om överklagande skall i tillämpliga delar gälla en begäran om om- prövning enligt 30a å. Begäran om omprövning av ett beslut skall ske inom samma tid som ett över- klagande av beslutet.

Länsarbetsnämnds, allmän för- säkringskassas, Arbetsmarknads- styrelsens, Riksförsäkringsverkets och domstols beslut skall gälla omedelbart, om inte annat anges i beslutet eller bestäms av rrtyndighet som har att pröva beslutet.

34å

Kontant arbetsmarknadsstöd får dras in eller sättas ned med ett skäligt belopp om sökanden med- vetet eller av grov vårdslöshet lämnar oriktiga eller vilseledande uppgifter om förhållanden som är av betydelse för rätten till stöd.

Har regeringen trafat överens- kommelse med annan stat om andra villkor för rätt att erhålla ersättning än som föreskrives i denna lag, skall dessa villkor tillämpas.

Beslut enligt lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring om från- kännande av rätt till ersättning under viss tid gäller som ett beslut om att dra in ersättning enligt denna lag.

Ett "beslut om uteslutning ur arbetslöshetskassan enligt 48 å 2 den lagen, skall vid tillämpning av denna lag anses innebära att den försäkrade har frånkänts rätt till ersättning under ett år.

35å

Lagen (I969:93) om begränsning av samhällsstöd vid arbetskonflikt skall tillämpas på ersättning enligt denna lag.

Kontant arbetsmarknadsstöd får indragas eller skäligen nedsättas, om stödtagaren medvetet eller av grov vårdslöshet lämnar oriktig eller vilseledande uppgift angående förhållande som är av betydelse för

rätten till stöd .

37å

Vid minskning av vissa ersättningar med utgiven ersättning enligt denna lag gäller föreskrifterna i 17 kap. ] å lagen (1962: 381) om allmän försäkring och 6 kap. 7å andra stycket lagen (]976:380) om ar- betsskadeförsäkring.

Lagen (1969:93) om begränsning av samhällsstöd vid arbetskonflikt äger tillämpning på ersättning enligt denna lag.

38å

Betråfande minskning av vissa ersättningar med utgiven ersättning enligt denna lag gäller föreskrifter- na i 17 kap. ] å lagen (1962:381) om allmän försäkring och 6 kap. 7 å andra stycket lagen (1976.'380) om arbetsskadeförsäkring.

39å

De närmare föreskrifter som finns erforderliga för tillämpningen av denna lag, meddelas av regeringen eller, efter regeringens bemyndi- gande, av Arbetsmarknadsstyrelsen och Riksförsäkringsverket.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.

2. Den som före ikraftträdandet påbörjat en ersättningsperiod med dagpenning får fortsätta att uppbära denna ersättning även efter ikraftträ- dandet. dock längst till den 30 juni 1996.

3. Punkten 2 gäller endast om stödtagaren inte uppfyller villkoren för rätt till ersättning enligt lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring i dess lydelse från den 1 januari 1995.

_ Prop. 1994/95:99 2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1331) om

arbetslivsutveckling

Härigenom föreskrivs att det i lagen (1992:1331) om arbetslivsutveck- ling skall införas två nya paragrafer, 2 och 3 åå, av följande lydelse.

25

Den tid under vilken en arbetslös deltagit i verksamhet för arbets- livsutveckling i enlighet med läns- arbetsnämndensanvisningjämställs med tid under vilken en arbetslös enligt 6 å lagen (1973.'370) om arbetslöshetsförsäkring eller 6 å . lagen (1973:371) om kontant ar- betsrrtarknadsstöd skall ha utfört förvärvsarbete. Vid bestämmande av ramtid enligt samma bestämmel- ser räknas inte tid då den arbets- löse varit hindrad att arbeta på grund av deltagandet, i den mån tiden inte jämställs enligt vad som nyss sagts.

35

lad som föreskrivs om arbetsmark- nadsutbildning i 31 å lagen (1973:370) om arbetslöshetsför- säkring och i 28å lagen (1973: 371) om kontant arbetsmark- nadsstöd skall gälla också i fråga om verksamhet som avses i 1 å.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.

2.4 Förslag till lag om upphävande av lagen (1993:1441) om allmän avgift för finansiering av kontantförmåner vid arbetslöshet.

Härigenom föreskrivs att lagen (1993:1441) om allmän avgift för fl- nansiering av kontantförmån vid arbetslöshet skall upphöra att gälla vid utgången av år 1994.

2.5. Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen (19282370)

Härigenom föreskrivs att 50 å kommunalskattelagen (1928z370) skall

ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

50 å1

Den taxerade förvärvsinkomsten minskas med på beskattningsåret belöpande avgifter enligt lagen (1994:000) om allmänna egenav— gifter och enligt lagen (1993:]441) om allmän avgift för finansiering avkontantförmåner vid arbetslöshet samt kommunalt grundavdrag i nu nämnd ordning. Det som därefter återstår utgör beskattningsbar förvärvsinkomst.

Den taxerade förvärvsinkomsten minskas med på beskattningsåret belöpande avgifter enligt lagen (1994:000) om allmänna egenav- gifter och kommunalt grundavdrag i nu nämnd ordning. Det som därefter återstår utgör beskattnings- bar förvärvsinkomst.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första gången vid 1996 års taxering.

lLydelse enligt prop. 1994/95:41.

2.6. Förslag till lag om ändring i lagen (1947:576) om

statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrivs att 9 å lagen ( 1947:576) om statlig inkomstskattl skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

9å2

Den taxerade förvärvsinkomsten minskas med på beskattningsåret belöpande avgifter enligt lagen (1994:000) om allmänna egenav- gifter och enligt lagen (I993:1441) om allmän avgift för finansiering av kontantförmåner vid arbetslöshet samt statligt grundavdrag i nu nämnd ordning. Det som därefter återstår utgör beskattningsbar förvärvsinkomst.

Den taxerade förvärvsinkomsten minskas med på beskattningsåret belöpande avgifter enligt lagen (1994:000) om allmänna egenav- gifter och statligt grundavdrag i nu nämnd ordning. Det som därefter återstår utgör beskattningsbar förvärvsinkomst.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första gången vid 1996 års taxering.

lSenaste lydelse av lagens rubrik 1974z770.

2Lydelse enligt prop. 1994/95:41.

2.7. Förslag till lag om ändring i uppbördslagen (19531272)

Härigenom föreskrivs att 1 å, 4 å 1 mom., 12 å. 27 å 2 mom. och 43 å 1 mom. uppbördslagen (1953:272)' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 å2

Med skatt avses i denna lag, om inte annat anges: . konununal inkomstskatt, . statlig inkomstskatt, . statlig förmögenhetsskatt, . statlig fastighetsskatt, . skogsvårdsavgift, . egenavgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter,

7. avkastningsskatt i fall som avses i 2 å första stycket 1-5 lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel,

8. särskild löneskatt enligt lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader.

9. skattetillägg och förseningsavgift enligt taxeringslagen (l990:324) samt förseningsavgift enligt fastighetstaxeringslagen (1979: 1 152).

10. mervärdesskatt som redovisas i särskild självdeklaration enligt 14 kap. 3 å mervärdesskattelagen (1994:200),

11. annuitet på avdikningslån, 12. avgifter enligt lagen (1994:000) om allmänna egenavgifter, 13. avgift enligt lagen (1993:1441) om allmän avgift för finansiering av kontantförmåner vid

Otur-th—A

arbetslöshet, 14. skatt enligt lagen (1993:1537) 13. skatt enligt lagen (1993:1537) om expansionsmedel. om expansionsmedel.

Att vad som sägs i denna lag om egenavgifter enligt lagen om socialavgifter även tillämpas i fråga om skatt enligt 2 å lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster följer av 3 å sistnämnda .

lag.

1Lagen omtryckt 199197. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974z77l.

ZLydeise enligt prop. 1994/95:41.

4 5

] mom.3 För inkomst av arbete som hänför sig till bestämd tidsperiod och uppbärs vid regelbundet återkommande tillfällen och arbete som är avsett att pågå kortare tid än en vecka skall preliminär A—skatt utgå med belopp, som anges i skattetabeller, om inte annat framgår av 7 eller 7 a å eller av skattemyndighets beslut. Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer fastställer för varje inkomstår sådana tabeller.

Tabellerna skall, om inte annat sägs i 2 mom., ange den preliminära skatten på olika inkomstbelopp, beräknade för en månad eller den kortare tid som anges i tabellerna och grundas på följande förutsättningar,

nämligen

att inkomsten är oförändrad under inkomståret, att den skattskyldige endast kommer att taxeras för den inkomst som anges i tabellen,

att den skattskyldige inte skall betala annan skatt eller avgift som avses i denna lag än statlig in- komstskatt, kommunal inkomstskatt samt avgifter enligt lagen (1994:000) om allmänna egenav- gifter och avgift enligt lagen (1993:1441) om allmän avgift för finansiering av kontantförmåner vid arbetslöshet,

att den skattskyldige vid taxering för inkomsten inte erhåller annat avdrag än avdrag för avgifter enligt lagen (1994:000) om allmän- na egenavgifter och avgift enligt lagen (1993:1441) om allmän avgift för finansiering av kontant- förrnåner vid arbetslöshet samt grundavdrag. "

Av tabellerna skall framgå hur stor del av avdragsbeloppet som avser allmänna egenavgifter och allmän avgift för finansiering av kontantförmåner vid arbetslöshet.

att den skattskyldige inte skall betala annan skatt eller avgift som avses i denna lag än statlig inkomstskatt, kommunal inkomst- skatt och avgifter enligt lagen (1994:000) om allmänna egenav- gifter,

att den skattskyldige vid taxering för inkomsten inte erhåller annat avdrag än avdrag för avgifter enligt lagen (l994:000) om allmän- na egenavgifter och grundavdrag.

Av tabellerna skall framgå hur stor del av avdragsbeloppet som avser allmänna egenavgifter.

12 å4

För den som inte skall betala avgifter enligt lagen (1994:000) om

3Lydelse enligt prop. 1994/95:41.

4Lydelse enligt prop. 1994/95:41.

För den som inte skall betala avgifter enligt lagen (1994:000) om

allmänna egenavgifter och lagen (1993:1441) om allmän avgift för finansiering av kontantförmåner vid arbetslöshet skall preliminär A—- skatt i fall som avses i 4 & 1 mom. och 40 & utgå enligt de grunder som där anges med beaktande av

allmänna egenavgifter skall preli- minär A—skatt i fall som avses i 4 5 1 mom. och 40 & utgå enligt de grunder som där anges med be- aktande av att skyldighet att betala sådana avgifter och rätt till avdrag för avgifterna inte föreligger.

att skyldighet att betala sådana avgifter och rätt till avdrag för avgifterna inte föreligger.

I fråga om folkpension och annan ersättning som utbetalas tillsammans med sådan pension får den utbetalande myndigheten eller inrättningen vid beräkning av preliminär A—skatt med frångående av bestämmelserna i 4 och 40 55 ta hänsyn till att den skattskyldige kan vara berättigad till särskilt grundavdrag, om därmed bättre överensstämmelse kan uppnås mellan preliminär och slutlig skatt. Skattemyndighets beslut med stöd av 3 5 2 mom. om preliminär skatt för den skattskyldige får dock inte frångås.

275

2 mom.5 Vid debitering av slutlig skatt skall skattskyldig gottskrivas: l. debiterad preliminär F-skatt och debiterad särskild A-skatt;

2. sådan preliminär A-skatt, som den skattskyldiges arbetsgivare ålagts att betala enligt 75 ä;

3. annan än under 1 och 2 avsedd preliminär skatt, som har betalats av den skattskyldige i den mån skatten inte har använts för betalning av innehållen preliminär skatt enligt bestämmelsema i 52 a & första stycket;

4. överskjutande ingående mervärdesskatt i den mån skatten inte betalats ut enligt 45 5 2 mom. andra stycket;

5. skatt som överförts från stat med vilken Sverige ingått överenskom- melse om uppbörd och överföring av skatt; samt

6. ett belopp motsvarande 28 procent av en minskning av expansions- medel enligt lagen (1993:1537) om expansionsmedel.

Vid debitering av slutlig skatt skall skattskyldig också gottskrivas särskild inkomstskatt som betalats enligt lagen (1991 :586) om särskild in- komstskatt för utomlands bosatta samt enligt lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. för tid under beskattningsåret då den skattskyldige varit bosatt i Sverige eller stadigvarande vistats här.

Vid gottskrivning av preliminär A—skatt som innehållits av den skattskyldiges arbetsgivare skall sådana allmänna egenavgifter och

sLydelse enligt prop. 1994/95:41.

Vid gottskrivning av preliminär A—skatt som innehållits av den skattskyldiges arbetsgivare skall sådana allmänna egenavgifter som

allmän avgift för finansiering av kontantfönnäner vid arbetslöshet som arbetsgivaren redovisat i kontrolluppgift i första hand gott- skrivas som sådana avgifter.

arbetsgivaren redovisat i kontrol- luppgift i första hand gottskrivas som sådana avgifter.

43 56

1 mom. Den som betalar ut ersättning för arbete skall vid varje utbetalningstillfålle genom särskilt kvitto eller på annat lämpligt sätt lämna mottagaren uppgift om det belopp, som genom skatteavdrag har innehållits på ersättningen samt, om avdrag gjorts enligt 4 5 1 mom., hur stor del av det innehåll- na beloppet som avser allmänna egenavgifter och allmän avgift för finansiering av kontantförmåner vid arbetslöshet. Skyldighet att lämna sådan uppgift föreligger dock inte. om ersättningen kvitteras på avlö- ningslista, där skatteavdraget samt de allmänna egenavgifterna och den allmänna avgiften för finans- iering av kontantfönnåner vid arbetslöshet har angivits. I fråga om folkpension och tilläggspension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, delpension enligt lagen (1979:84) om delpensionsförsäk- ring, livränta enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäk- ring, lagen (19762380) om arbets- skadeförsäkring, lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd eller lagen (1977:267) om krigsskadeer- sättning till sjömän eller annan jämförbar ersättning enligt äldre lagstiftning behöver uppgift om skatteavdragets belopp samt de allmänna egenavgifterna och den allmänna avgiften för finansiering avkontantförmäner vid arbetslöshet

ÖLydelse enligt prop. 1994/95:41.

1 mom. Den som betalar ut ersätt- ning för arbete skall vid varje utbetalningstillfälle genom särskilt kvitto eller på annat lämpligt sätt lämna mottagaren uppgift om det belopp, som genom skatteavdrag har innehållits på ersättningen samt, om avdrag gjorts enligt 4 5 1 mom., hur stor del av det innehåll- na beloppet som avser allmänna egenavgifter. Skyldighet att lämna sådan uppgift föreligger dock inte, om ersättningen kvitteras på avlö- ningslista, där skatteavdraget och de allmänna egenavgifterna har angivits. I fråga om folkpension och tilläggspension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, delpension enligt lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring, livränta enligt lagen (1954:243) om yrkess- kadeförsäkring, lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring, lagen (1977:265) om statligt personska- deskydd eller lagen (1977:267) om krigsskadeersättning till sjömän eller annan jämförbar ersättning enligt äldre lagstiftning behöver uppgift om skatteavdragets belopp och de allmänna egenavgifterna dock inte lämnas om avdraget är lika stort som vid det närmast föregående utbetalningstillfället. Detsamma gäller vid utbetalning av annan sådan pension eller livränta som avses i 3 & 2 mom. andra stycket om utbetalningen görs av

dock inte lämnas om avdraget är den som har rätt att betala ut sådan Prop. 1994/95:99 lika stort som vid det närmast ersättning som anges i föregående föregående utbetalningstillfallet. mening eller av försäkringsföretag Detsamma gäller vid utbetalning av eller understödsförening. annan sådan pension eller livränta som avses i 3 5 2 mom. andra stycket om utbetalningen görs av den som har rätt att betala ut sådan ersättning som anges i föregående mening eller av försäkringsföretag

eller understödsförening.

Har skatteavdrag för kvarstående skatt inte kunnat göras med så stort belopp, som motsvarar den kvarstående skatten, skall arbetsgivaren vid det utbetalningstillfalle, som närmast föregår uppbördsmånaden april, underrätta arbetstagaren om storleken av felande belopp.

Efter den 18 i uppbördsmånaden april eller, om arbetstagare tidigare har avslutat sitt arbete, vid arbetets slut skall arbetsgivaren återlämna skattsedeln på slutlig skatt till arbetstagaren. Har arbetstagaren avslutat sitt arbete under tid då avdrag för kvarstående skatt skall göras, skall arbetsgivaren lämna arbetstagaren skriftlig uppgift om summan av gjorda skatteavdrag för sådan skatt och den tid som avdragen avser. Sådan uppgift, som skall vara undertecknad eller signerad av arbetsgivaren eller någon hos honom anställd, skall också omfatta arbetsgivarens namn och adress.

Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer fastställer formulär till blanketter för uppgifter enligt detta moment. Blanketterna skall kostnadsfritt tillhandahållas arbetsgivare.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första gången i fråga om preliminär skatt för 1995 och slutlig skatt på grund av 1996 års taxering.

2.8. Förslag till lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 4 å lagen (l990:325) om självdeklara- tion och kontrolluppgifter skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 kap. 4 ål

Kontrolluppgifter om lön, arvode, andra ersättningar eller förmåner som utgör skattepliktig intäkt av tjänst skall lämnas av den som betalat ut beloppet eller gett ut förmånen.

Kontrolluppgifter skall lämnas för den som av den uppgiftsskyldige har fått skattepliktigt belopp eller skattepliktig förmån.

Uppgiftsskyldighet enligt första och andra styckena föreligger även i fråga om ersättning eller förmån som mottagaren får för arbete och som för honom utgör intäkt av näringsverksamhet om inte mottagaren an- tingen har enbart en F-skattesedel eller både en F-skattesedel och en A-skattesedel och skriftligen åberopat F-skattesedeln samt för sådan ersättning från arbetsgivare som enligt 3 å 3 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt beskattas som inkomst av kapital.

Uppgiftsskyldighet föreligger inte i fråga om ersättning eller förmån som enligt 2 kap. 24 å skall redovisas i självdeklaration.

Kontrolluppgift skall ta upp utgiven ersättning eller förmån samt avdragen preliminär skatt. Av kontrolluppgiften skall framgå hur stor del av skatteavdraget som avser allmänna egenavgifter och allmän avgift för finansiering av kontantförmäner vid arbetslöshet som den uppgiftsskyldige redovisat enligt bestämmelserna i 43 å 1 mom. uppbördslagen(1953:272). I 6-12 åå lämnas närmare föreskrif- ter om vad som skall iakttas när kontrolluppgift lämnas.

lLydelse enligt 1994/95:41.

Kontrolluppgift skall ta upp ut- given ersättning eller förmån samt avdragen preliminär skatt. Av kon- trolluppgiften skall framgå hur stor del av skatteavdraget som avser allmänna egenavgifter som den uppgiftsskyldige redovisat enligt bestämmelserna i 43 å 1 mom. uppbördslagen (l953:272). 1 6-12 åå lämnas närmare föreskrifter om vad som skall iakttas när kontroll- uppgift lämnas.

___—___

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första gången vid 1996 års taxering.

2.9. Förslag till lag om ändring i taxeringslagen (l990:324)

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 1 och 2 åå samt 5 kap. 1 å taxerings- lagen (l990:324) skall ha följande lydelse.

1 kap. 1 å'

Denna lag gäller vid fastställelse av underlaget för att ta ut skatt eller

avgift (taxering) enligt

1. kommunalskattelagen (l928:370),

2. lagen (l947:576) om statlig inkomstskatt,

3. lagen (1947:577) om statlig förrnögenhetsskatt, 4. lagen (1984: 1052) om statlig fastighetsskatt,

5. lagen (1946:324) om skogs- vårdsavgifz,

6. lagen (19901661) om avkast- ningsskatt på pensionsmedel i fall som avses i 2 å första stycket 1-5 nämnda lag,

7. lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader,

8. lagen (1994:000) om allmänna egenavgifter,

5. lagen (19901661) om avkast- ningsskatt på pensionsmedel i fall som avses i 2 å första stycket 1-5 nämnda lag,

6. lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader,

7. lagen (1994:000) om allmän- na egenavgifter,

8. lagen (1993: 1537) om expan- sionsmedel.

9. lagen (1993:1441) om allmän avgift för finansiering av kontam- förmäner vid arbetslöshet,

10. lagen (1993:1537) om ex- pansionsmedel.

Lagen gäller även vid handläggning av ärenden om särskilda avgifter (skattetillägg och förseningsavgift) om inte annat följer av 5 kap.

Lagen innehåller bestämmelser som skall gälla vid handläggning av mål om taxering och särskilda avgifter i allmän förvaltningsdornstol.

Att bestämmelserna i denna lag gäller även i fråga om förfarandet för fastställelse av mervärdesskatt i vissa fall framgår av 14 kap. 28 å mervärdesskattelagen (19942200).

lLydelse enligt prop. 1994/95:41.

2å2

Vad som sägs i denna lag om skatt och skattskyldig gäller även avgift och avgiftsskyldig enligt lagen (1946:324) om skogsvårdsav— gift, lagen (1994:000) om allmänna egenavgifter och lagen (1993:1441) om allmän avgift för finansiering av kontantförmäner vid arbets— löshet.

Vad som sägs i denna lag om skatt och skattskyldig gäller även avgift och avgiftsskyldig enligt lagen (1994:000) om allmänna egenavgifter.

5 kap. 1 å3

Har en skattskyldig i självdeklaration eller annat skriftligt meddelande, som han under förfarandet avgett till ledning för taxeringen, lämnat uppgift som befinns oriktig, skall en särskild avgift (skattetillägg) påföras honom. Detsamma gäller om den skattskyldige har lämnat en sådan uppgift i mål om taxering och uppgiften inte har godtagits efter prövning i sak.

Skattetillägg enligt första stycket tas ut med tjugo procent av den mervärdesskatt och med fyrtio procent av sådan skatt som avses i 1 kap. 1 å första stycket 1-4, 6, 7 och 10 som, om den oriktiga upp- giften hade godtagits, inte skulle ha påförts den skattskyldige eller hans make eller, i fråga om förmögen— hetsskatt, någon annan person som samtaxeras med honom, eller, vad gäller mervärdesskatt, felaktigt skulle ha tillgodoräknats honom. Skulle den oriktiga uppgiften, om den hade godtagits, ha medfört

sådant underskott i förvärvskälla i inkomstslaget näringsverksamhet eller tjänst som inte utnyttjas taxe- ringsåret, skall skattetillägg i stället beräknas på ett underlag som utgör en fjärdedel av den minskning av

ZLydelse enligt prop. 1994/95:41.

3Senaste lydelse 1993: 1562.

Skattetillägg enligt första stycket tas ut med tjugo procent av den mervärdesskatt och med fyrtio procent av sådan skatt som avses i 1 kap. 1 å första stycket 1-6 och 8 som, om den oriktiga uppgiften hade godtagits, inte skulle ha påförts den skattskyldige eller hans make eller, i fråga om förmögen-- hetsskatt, någon annan person som samtaxeras med honom, eller, vad gäller mervärdesskatt, felaktigt skulle ha tillgodoräknats honom. Skulle den oriktiga uppgiften, om den hade godtagits, ha medfört sådant underskott i förvärvskälla i inkomstslaget näringsverksamhet eller tjänst som inte utnyttjas taxe— ringsåret, skall skattetillägg i stället beräknas på ett underlag som utgör en fjärdedel av den minskning av

underskottet som rättelsen av den underskottet som rättelsen av den oriktiga uppgiften medfört. oriktiga uppgiften medfört.

Avgiftsberäkning enligt andra stycket sker efter tjugo procent eller, vad gäller mervärdesskatt, tio procent av underlaget när

1. den oriktiga uppgiften har rättats eller hade kunnat rättas med led- ning av kontrollmaterial som normalt är tillgängligt för skattemyndig— heten och som varit tillgängligt för myndigheten före utgången av no- vember taxeringsåret,

2. den oriktiga uppgiften avser periodisering eller därmed jämställd fråga.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första gången vid 1996 års taxering.

2.10. Förslag till lag om ändring i skattebrottslagen (1971:69)

Härigenom föreskrivs att 1 å skattebrottslagen (1971:69) skall ha fö- ljande lydelse.

Nuvarande lydeLse Föreslagen lydeLse

lå'

Denna lag gäller i fråga om skatt eller avgift enligt

1. lagen (1908:128) om bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter, lagen (1927:321) om skatt vid utskiftning av aktiebolags tillgångar, kommunalskattelagen (l928:370), lagen (1933:395) om ersättningsskatt, lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt, lagen ( 1946:324) om skogsvårdsavgift, lagen (1947:576) om statlig inkomst- skatt. lagen (l947:577) om statlig förmögenhetsskatt, lagen (1958:295) om sjömansskatt, lagen (1983:219) om tillfällig vinstskatt, lagen (1983:1086) om vinstdelningsskatt, lagen (1984:1052) om statlig fastig- hetsskatt, lagen (1986:1225) om tillfällig förmögenhetsskatt för livförsäkringsbolag, understödsföreningar och pensionsstiftelser. lagen (1989:346) om särskild vinstskatt, lagen (1989:471) om investeringsskatt för vissa byggnadsarbeten, lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel, lagen (1991 :586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.11., lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskost- nader, lagen (1993:1537) om expansionsmedel,

2. lagen (1928:376) om skatt på lotterivinster. lagen (1941:251) om särskild varuskatt, lagen (1957:262) om allmän energiskatt, lagen (1961:372) om bensinskatt, lagen (1961:394) om tobaksskatt, stämpel- skattelagen (19642308), lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam, lagen (1972:820) om skatt på spel, lagen (1973:37) om avgift på vissa dryckesförpackningar, vägtrahkskattelagen (19731601), lagen (1973:1216) om särskild skatt för oljeprodukter och kol, bilskromings- lagen (1975:343), lagen (1976:338) om vägtrafikskart på vissa fordon, som icke är registrerade i riket, lagen (1977z306) om dryckesskatt, lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon, lagen (1978:144) om. skatt på vissa resor, lagen (1982:691) om skatt på vissa kassettband, lagen (1982:1200) om skatt på videobandspelare, lagen (1982:1201) om skatt på viss elektrisk kraft, lagen (l983:1053) om skatt på omsättning av vissa värdepapper, lagen (1983:1104) om särskild skatt för elektrisk kraft från kärnkraftverk, lagen (1984:351) om totalisatorskatt, lagen.

lLydelse enligt prop. 1994/95:41.

(1984:355) om skatt på vissa dryckesförpackningar, lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter, lagen (1984:405) om stämpelskatt på aktier, lagen (1984:409) om avgift på gödselmedel, lagen (1984:410) om avgift på bekämpningsmedel, lagen (1984:852) om lagerskatt på viss bensin, fordonsskattelagen (1988z327), lagen (1988:328) om fordonsskatt på utländska fordon, lagen (1988:1567) om miljöskatt på inrikes hygtralik, lagen (1990:582) om koldioxidskatt, lagen (1990:587) om svavelskatt, lagen (1990:613) om miljöavgift på utsläpp av kväveoxider vid energiproduktion, lagen (1990:662) om skatt på vissa premiebetalningar, lagen (1990:1087) om lagerskatt på vissa oljeprodukter, lagen (1990:1427) om särskild premieskatt för gruppliv- försäkring, m.m., lagen (1991:1482) om lotteriskatt, lagen (1991:1483) om skatt på vinstsparande m.m., lagen (1992: 1479) om lagerskatt på viss bensin, lagen (1992:1438) om dieseloljeskatt och användning av vissa oljeprodukter, lagen (1992: 1439) om lagerskatt på dieselolja, mervärdes- skattelagen (19941200),

3. lagen (1981:691) om socialav- 3. lagen (19811691) om socialav- gifter, lagen (19942000) om all- gifter och lagen (1994:000) om männa egenavgifter och lagen allmänna egenavgifter. (1993:1441) om allmän avgift för finansiering av kontantförmäner vid arbetslöshet.

Lagen gäller även preliminär skatt, kvarstående skatt och tillkommande skatt som avses i uppbördslagen (l953:272).

Lagen tillämpas inte om skatten eller avgiften fastställs eller uppbärs i den ordning som gäller för tull och inte heller beträffande dröjsmålsav- gift, skattetillägg eller liknande avgift.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995. Den äldre lydelsen av 1 å gäller dock fortfarande i fråga om avgift enligt lagen (1993:1441) allmän avgift för finansiering av kontantförmåner vid arbetslöshet.

2.11. Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1536) om

räntefördelning vid beskattning

Härigenom föreskrivs att 10 å lagen (1993:1536) om räntefördelning vid beskattning skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

10 å1

Statlig inkomstskatt, statlig för- mögenhetsskatt, kommunal in— komstskatt, egenavgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgif- ter, särskild löneskatt enligt 2 å lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkom- ster, avkastningsskatt enligt 2 å 5 lagen (1990:661) om avkastnings- skatt på pensionsmedel, särskild löneskatt enligt 3 å lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader, statlig fastig- hetsskatt, mervärdesskatt som redovisas i särskild självdeklaration enligt 14 kap. 3 å mervärdesskatte- lagen (1994:200), annuitet på avdikningslån, avgifter enligt lagen (1994:000) om allmänna egenav- gifter, avgift enligt lagen (1993:1441) om allmän avgift för finansiering av kontanq'örmäner vid arbetslöshet samt skattetillägg och förseningsavgift enligt taxeringsla- gen (1990:324) räknas inte som tillgång eller skuld.

Statlig inkomstskatt, statlig för-- mögenhetsskatt, kommunal in— komstskatt, egenavgifter enligt: lagen (1981:691) om socialavgif— ter, särskild löneskatt enligt 2 å lagen (1990:659) om särskildt löneskatt på vissa förvärvsinkomu ster, avkastningsskatt enligt 2 å 5 lagen (1990:661) om avkastnings- skatt på pensionsmedel, särskild löneskatt enligt 3 å lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader, statlig fastig- hetsskatt, mervärdesskatt som redovisas i särskild självdeklaration enligt 14 kap. 3 å mervärdesskatte- lagen (1994:200), annuitet på avdikningslån, avgifter enligt lagen (1994:000) om allmänna egenav— gifter samt skattetillägg och förseningsavgift enligt taxeringsla- gen (19901324) räknas inte som tillgång eller skuld.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995. Den äldre lydelsen av 10 å gäller dock fortfarande i fråga om avgift enligt lagen (1993:1441) om all- män avgift för finansiering av kontantförmåner vid arbetslöshet.

lLydelse enligt prop. 1994/95:41.

3. Ärendet och dess beredning

Den 1 juli 1994 genomfördes ett antal ändringar i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring och lagen (1973:371) om kontant arbetsmark- nadsstöd. De grundade sig delvis på förslag som lades fram i betänkan- det Ersättning vid arbetslöshet (SOU 1993:52).

Regeringen kommer i denna proposition, att i enlighet med vad som anförts i regeringsförklaringen, föreslå en återställning av ändringarna till vad som i huvudsak gällde före den 1 juli 1994.

Lagrådet

Förslaget till lag om upphävande av lagen (1993:1441) om allmän avgift för finansiering av kontantförmåner vid arbetslöshet jämte följdändringar är av den beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse.

4. En återgång till vad som gällde innan den 1 juli 1994

Regeringens förslag: Möjligheten att kvalificera sig för en ny ersättningsperiod enligt lagen om arbetslöshetsförsäkring och lagen om kontant arbetsmarknadsstöd genom att delta i arbetsmark— nadspolitiska åtgärder m.m. återställs till vad som gällde före den 1 juli 1994. Rätten till en inkomstrelaterad ersättning enligt lagen om kontant arbetsmarknadsstöd upphör.

Reglerna om medlemsvillkor och arbetsvillkor i lagen om arbets-

löshetsförsäkringen återställs till vad som gällde före den 1 juli 1994. Avgiftsvillkoret för rätt till ersättning slopas. Lagen om allmän avgift för finansiering av kontantfönnåner vid arbetslöshet upphävs.

En finansieringsavgift återinförs i lagen om arbetslöshetsförsäk- ring.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 1995.

Skälen för regeringens förslag:

Inledning

Arbetslöshetsersättningarna skall utgöra ett sammanhållet system. Det bör bestå av dels ett obligatoriskt grundskydd, dels en frivillig försäkring som ger en inkomstrelaterad ersättning.

På så sätt omfattas alla av ersättning vid arbetslöshet. Den som är medlem i en arbetslöshetskassa kan få en inkomstrelaterad ersättning om tidigare lön berättigar till ersättning utöver grundbeloppet.

Regeringen förespråkar att arbetslöshetsersättningen administreras på samma sätt som gällde före den 1 juli 1994.

Regeringen föreslår att de statliga arbetslöshetskassoma läggs ned i och med utgången av år 1994. KAS-regionema, som administrerar grundbeloppet, ges i uppdrag att även administrera avvecklingen av ärendena från de statliga kassorna. Den avvecklingen skall vara helt avslutad den 30 juni 1996.

Med anledning av förslaget i avsnitt 5 om begränsning av ersättnings- rätten vid fast deltidsarbete är det viktigt att detta kompletteras med en förtur till mertidsarbete vid nyanställning hos arbetsgivaren. Regeringen avser att återkomma om detta.

Regeringen avser också att en tillsätta en utredning för översyn av arbetslöshetsförsäkringen och det kontanta arbetsmarknadsstödet med inriktning mot en sammanhållen arbetslöshetsförsäkring. I utredningens uppdrag bör också ingå en analys av uppdragstagamas ställning samt frågor om studier och arbetslöshetsersättning. Utredningen i fråga om avstängningsregler m.m. inom arbetslöshetsförsäkringen (dir. 1994z84) bör överföras till denna nya utredning.

Tilläggsdirektivet (dir. 1994z71) till utredningen om arbetsmark— nadspolitikens roll omfattning och avgränsning och uppdraget i fråga om konkurrensneutralitet m.m. i arbetslöshetsförsäkringen (dir. 1994183) kommer att återkallas med anledning av att de statliga kassorna läggs ned och att begränsningen av antalet ersättningsperioder upphör.

Begränsningen av antalet ersättningsperioder upphör

Den 1 juli 1994 infördes en begränsning av antalet ersättningsperioder som kunde uppfyllas genom annat än förvärvsarbete. Då gjordes en skillnad mellan vanligt förvärvsarbete och med förvärvsarbete jämställd tid. Den första ersättningsperioden med en inkomstrelaterad ersättning kan nu endast uppfyllas med vanligt förvärvsarbete.

Regeringen anser att en sådan uppdelning i kvalificeringsgrundema är olämplig. Den som blivit arbetslös och inte kan finna ett nytt arbete måste kunna erbjudas olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder för att stärka hans eller hennes ställning på arbetsmarknaden. Det är angeläget att den arbetslöse genom arbetsmarknadsutbildning eller annat bygger på sina tidigare erfarenheter för att underlätta återgången till arbetslivet.

Om den arbetslöses ersättningsperiod går till ända trots sådana insatser bör han eller hon ha rätt till fortsatt ersättning i form av en ny ersätt- ningsperiod under den tid då han eller hon aktivt söker arbete.

Begränsingen av antalet ersättningspeioder har skapat stor oro för ekonomin bland de arbetslösa. Detta har också skapat osäkerhet hos kommunerna där man befarat en kraftig ökning av socialbidragskost- nadema.

Regeringen föreslår därför att det fr.om. den 1 januari 1995, i likhet med vad som gällde före den 1 juli 1994. blir möjligt att uppfylla arbets— villkoret med såväl arbete som med arbete jämställd tid. Detta skall gälla både vid den första ersättningsperioden och vid eventuellt följande ersättningsperioder.

Den inkomstrelaterade ersättningen enligt lagen om kontant arbets- marknadsstöd upphör

Arbetslöshetsförsäkringen, som ger en inkomstrelaterad ersättning, har varit frivillig ända sedan den i sin nuvarande fortn startade år 1935. Anslutningen till försäkringen har sedan dess ökat kontinuerligt så att det nu endast är ett fåtal som står utanför försäkringen. Något behov av en statlig arbetslöshetsförsäkring finns enligt regeringens mening inte. Det är värt att notera att det nuvarande systemet med statliga arbetslös- hetskassor inte i sig innebär att fier personer får arbetslöshetsersättning, snarare tvärtom. Regeringen föreslår att rätten till inkomstrelaterad ersättning enligt lagen om kontant arbetsmarknadsstöd slopas fr.o.m. den 1 januari 1995.

Medlentsvillkoret återinförs

Regeringen anser att en inkomstrelaterad ersättning baserad på tidigare inkomst bör skötas av arbetslöshetskassoma och att rätten till sådan ersättning skall bygga på medlemskap i sådan kassa. Denna admini- strativa ordning har visat sig vara effektiv både för samhället och för medlemmarna. Kassoma nyttjar modern teknik både vid prövning av ansökan om ersättning och vid utbetalning. Trots den stora ökningen av arbetslösheten har handläggningstidema kunnat hållas på en rimlig nivå.

Arbetslöshetskassoma är öppna för dem som har en anställning respektive driver företag. Innan ersättning betalas ut vid arbetslöshet bör bl.a., i likhet med vad som gällde tidigare, krävas att sökanden har varit medlem i kassan under en viss tid. Fr.o.m. den 1 juli 1994 gäller i stället ett avgiftsvillkor. Regeringen återkommer strax till detta.

Regeringen anser att det finns goda skäl att återgå till det tidigare kravet på minst ett års medlemstid (för företagare två år) för att få ersättning från arbetslöshetskassan. Regeringen föreslår därför att detta villkor åter skall gälla fr.o.m. den 1 januari 1995.

Arbetsvillkoret i arbetslöshetsförsäkringen återställs

De krav som ställts på omfattningen av det arbete som kvalificerar för ersättning från en arbetslöshetskassa har varierat. De förändringar som trädde i kraft den 1 juli 1994 innebar i huvudsak en regel om 5 månaders arbete med minst 75 timmar per månad.

Regeringen föreslår nu en återgång till det tidigare, väl fungerande Prop. 1994/95:99 arbetsvillkoret (75 dagars arbete fördelade på minst fyra månader under en tolvmånadersperiod) i arbetslöshetsförsäkringen fr.o.m. den 1 januari 1995.

Den allmänna avgiften för finansiering av kontantförmäner vid arbets- löshet upphör

Införandet av den allmänna avgiften hade två syften. För det första skulle den utgöra grunden för det avgiftsvillkor som ersatte medlemsvillkoret. I och med återställandet av reglerna i arbetslöshetsförsäkringen finns inte längre några skäl att av denna anledning behålla avgiften. För det andra skulle avgiften stärka finansieringen av arbetslöshetsförsäkringens köstnader. Regeringen anser att det är produktionen som främst skall bära kostnaderna för arbetslösheten. Hur finansieringen bör ske när den allmänna avgiften för finansiering av kontantfönnåner vid arbetslöshet upphör redovisas i avsnitt 7. Den allmänna avgiften bör således avskaffas fr.o.m. den 1 januari 1995.

Atgiftsvillkoret slopas

Införandet av en allmän avgift för finansiering av kontantförmåner vid arbetslöshet var ett led i en obligatorisk försäkring där det förhållandet att allmän avgift erlagts skulle vara ett villkor för en inkomstrelaterad ersättning.

Regeringen anser att den inkomstrelaterade ersättningen skall admini- streras av arbetslöshetskassor med medlemskap som grund. Eftersom regeringen föreslår att den allmänna avgiften slopas bör också av-- giftsvillkoret upphöra vid utgången av innevarande år.

En finansieringsavgift

Fram t.o.m. den 31 december 1993 betalade arbetslöshetskassoma en avgift till staten för finansiering av arbetslöshetsersättningen (finansie— ringsavgift). Regeringen föreslår att finansieringsavgiften återinförs fr.o.m. den 1 januari 1995.

Hänvisningar till S4

5. Förändringar i'förhållande till vad som gällde innan den 1 juli 1994

Regeringens förslag: En medlems normalarbetstid skall vara den tid som han eller hon har varit anställd för att arbeta per vecka under de senaste åtta kalendermånadema inom en ramtid av tolv månader före arbetslösheten. För den som har en tillsvidareanställning på deltid begränsas ersättningen till den aktuella ersättningsperioden.

Skälen för regeringens förslag:

Beräkningen av normalarbetstid i arbetslöshetsförsäkringen

En arbetslös kassamedlem bör kompenseras för en arbetstid och inkomst som varit normal för denne sett över en längre tid. Regeringen har bedömt det rimligt att denna tid bör rånas till de senaste åtta månaderna före det att medlemmen söker arbete hos arbetsförmedlingen. Detta främjar arbetslinjen.

Den som arbetat heltid eller deltid med en. fastlagd veckoarbetstid under det senaste året före arbetslösheten bör liksom före den 1 juli 1994 få sin ersättning baserad på detta arbete.

Har arbetstiden däremot inte varit fastlagd på det sättet utan varierat under de senaste tolv månaderna bör dagpenningen och normalarbetstiden beräknas på verksamheten under de senaste åtta månaderna. Detta gäller såväl när arbete eller med arbete jämställd tid utförts samtliga månader under ramtiden, men i växlande omfattning, som då sådan verksamhet endast utförts vissa månader. I beräkningen kan således ingå månader av ramtiden då medlemmen inte utfört arbete eller motsvarande.

Om arbetstiden har varierat under de åtta månaderna bör det samman- lagda antalet timmar delas med 35 veckor vilket motsvarar åtta månader.

Förslaget innebär inte att normalarbetstiden sänks när sökanden beviljas en ny ersättningsperiod i anslutning till att den tidigare perioden har gått till ända.

Denna nya beräkningsgrund för normalarbetstiden bör gälla för den som beviljas ersättning från den 1 januari 1995.

En begränsning av ersättning vid sidan av deltidsarbete

Efterfrågan från företagen på deltidsarbetande har varit stor under många år. För försäkringen innebär det krav på anpassningar då heltidssökande erbjuds deltidsarbeten. Den som framöver erhåller fast deltidsarbete och gör anspråk på ersättning bör få ersättning vid sidan av deltidsarbete

under en begränsad tid. När det gäller dem som har accepterat ett varaktigt fast deltidsarbete innebär det system som gällde före den 1 juli 1994 att ersättning vid sidan av deltidsarbete kunde betalas ut i oändlig tid. Genom deltidsarbete byggdes ständigt nya arbetsvillkor upp och en rundgång uppstod.

Regeringen föreslår att den som har en tillsvidareanställning på deltid får ersättning baserad på tidigare arbete ersättningsperioden ut. Kvalifice- rar sig den sökande till en ny ersättningsperiod genom det fasta deltids— arbetet kommer detta att utgöra grunden för ersättningen i den nya perioden.

Hänvisningar till S5

  • Prop. 1994/95:99: Avsnitt 4

6. Övergångsregler

6.1. Kontant arbetsmarknadsstöd

Regeringens förslag: Den som före ikraftträdandet påbörjat en ersättningsperiod med dagpenning får fortsätta att uppbära denna även efter ikraftträdandet, dock längst till den 30 juni 1996. Dock gäller detta endast om stödtagaren inte uppfyller villkoren för rätt till ersättning enligt lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring i dess lydelse fr.o.m. den 1 januari 1995.

Skälen för regeringens förslag: Rätten till en inkomstrelaterad ersättning (dagpenning) enligt lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd föreslås upphöra. En arbetslös med en ersättningsperiod med dagpenning som börjat före den 1 januari 1995 bör dock få fortsätta att uppbära den ersättning han eller hon har beviljats. Sträcker sig ersättningsperioden längre än till den 30 juni 1996 utgör dock denna tidpunkt en yttersta gräns. Likaså skall gälla att den som under ersättningsperioden uppfyller villkoren för ersättning enligt reglerna i arbetslöshetsförsäkringslagen skall övergå till att få ut sin återstående del av perioden från arbetslös— hetskassan.

6.2. Arbetslöshetsförsäkringen

Regeringens förslag: En försäkrad som påbörjat en ersättnings- period före ikraftträdandet får uppbära ersättning under återstående dagar av ersättningsperioden även om medlems— och arbetsvillkoren inte uppfyllts. I ersättningsperioden räknas in ersättning med dag- penning enligt lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd. Bestämmelsen om en begränsning av rätten till ersättning vid sidan av ett fast deltidsarbete träder i kraft den 1 juli 1995.

Skälen till regeringens förslag: En medlem som beviljats arbetslöshets- ersättning enligt lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring för tiden den 1 juli — den 31 december 1994 får fortsätta sin ersättningsperiod ut även om han eller hon ännu inte uppfyller medlemsvillkoret. Detsamma gäller om arbetsvillkoret inte uppfyllts under medlemstiden.

Regeln om nonnalarbetstidens beräkning för de som under en ersättningsperiod kvalificerat sig för ytterligare ersättning genom en inte tidsbegränsad deltidsanställning skall träda i kraft den 1 juli 1995.

7. Kostnader m.m.

Kostnaderna för arbetslösheten

Den höga arbetslösheten och de snabbt ökande kostnaderna för denna är en starkt bidragande orsak till urholkningen av statslinansema. I oktober 1994 var den öppna arbetslösheten 8,1 % av arbetskraften eller 346 000 personer. I konjunkturberoende arbetsmarknadsåtgärder fanns ca 200 000 personer. Till detta kommer ca 140 000 deltidsarbetslösa.

Merparten av de arbetslösa har rätt till ersättning från arbetslöshetsför- säkringen, som huvudsakligen finansieras från den s.k. arbetsmark- nadsfonden. Fonden är egentligen bara ett konto hos Riksgäldskontoret. Till kontot är knuten en kredit om 100 miljarder kronor för innevarande budgetår.

Förutom ersättningen från arbetslöshetsförsäkringen betalas ur fonden kontant arbetsmarknadsstöd (KAS), perrnitteringslöneersättning (PLE), arbetslivsutveckling (ALU) samt utbildningsbidrag för kassamedlemmar som genomgår bl.a. arbetsmarknadsutbildning. Därtill kommer ut- bildningsvikariat som finansieras via reducerade inkomster till fonden.

Under budgetåret 1993/94 utbetalades via fonden 39,2 miljarder kronor i kontantstöd, varav 37 miljarder kronor avsåg arbetslöshetsförsäkring, 2,1 miljarder kronor KAS och 106 miljoner kronor PLE. Vidare utbetalades 5,4 miljarder kronor till deltagare i ALU och genom särskilt

regeringsbeslut överfördes 5 miljarder kronor till statsbudgeten för linansiering av utbildningsbidrag till kassamedlemmar.

Kostnader för förslagen

Införandet av en inkomstrelaterad ersättning i lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd (statliga arbetslöshetskassor) fr.o.m. den 1 juli 1994 beräknades ge en kostnadsökning om drygt 3 miljarder kronor per år i och med att kretsen personer som blev berättigade till in- komstrelaterad ersättning ökade. Samtidigt skedde en begränsning av antalet ersättningsperioder och det blev en skärpning av arbetslöshetsför- säkringens arbetsvillkor. Dessa uppstramningar beräknades på längre sikt spara drygt 3 miljarder kronor. Sammantaget bedömdes dessa förändring- ar inte ge effekt på fondens utgifter. Kostnader och besparingar skulle ta ut varandra.

Regeringens förslag att slopa de statliga arbetslöshetskassoma, att ta bort de försämringar som gjordes för ersättningstagama vad gäller arbetsvillkoret och återkvalificeringsreglema och att skärpa reglerna för normalarbetstid och ersättning i samband med fast deltidsarbete, innebär för utbetalningarna ur fonden en besparing om 2,6 miljarder kronor.

Finansiering

Arbetsmarknadsfonden finansieras i dag dels av en arbetsmarknadsavgift om 2,12 % av lönekostnaderna, som arbetsgivarna betalar, dels av en allmän avgift. som den enskilde betalar. Den allmänna avgiften infördes den 1 januari 1994 och uppgår till 1 % för år 1994 och 2 % för år 1995. Den tas ut på inkomst av anställning resp. inkomst av annat förvärvs- arbete enligt 11 kap. 2-3 åå lagen (1982:381) om allmän försäkring och beräknas ge drygt 7 miljarder kronor i intäkter 1994 och 14 miljarder kronor under år 1995. I samband med införandet av den allmänna avgiften avskaffades den avgift arbetslöshetskassoma betalade till staten för delfinansiering av försäkringsersättningen (finansieringsavgiften). Det sistnämnda medförde ett inkomstbortfall om 1,2 miljarder kronor. Med denna finansiering räcker inte intäkterna till för att täcka fondens utgifter.

Budgetåret 1993/94 uppvisades ett underskott om 36,6 miljarder kronor. Vid samma tidpunkt var den rörliga krediten umyttjad med 53,2 miljarder kronor. Med nuvarande finansiering och en fortsatt hög nivå på , arbetslösheten beräknas det ackumulerade underskottet vid sekelskiftet vara ca 220 miljarder kronor. Räntekostnaderna kommer då att ta en stor del av fondens intäkter.

För budgetåren 1991/92 - 1993/94 fördelar sig intäkter och utgifter på följande sätt.

Miljarder kronor 1991/92 1992/93 1993/94

Arbetsmarknadsavgift 13, 4 13, 1 11,5 Finansieringsavgift 0, 9 1,2 0, 7 Allmän avgift - - 3,5 Arbetslöshetsförsäkring m.m. -17,1 -31,9 -42,4 KAS —1 ,1 -1,6 -2,1 PLE -0,2 -0,2 -0,1 Utbildningsbidrag -7,0 -4,0 -5,0 Ränta 0,9 -0,3 -3,0 Driftsunderskott -10,2 -23,7 -36,6 Ack. över/underskott 7,0 -16,6 -53,2

Regeringen kommer i sin ekonomisk-politiska proposition (prop.1994/95:25) att redovisa insatser för att få ner arbetslösheten. Därmed minskas utgifterna för arbetslöshetsersättningama. Trots detta räcker inte fondens intäkter till för att täcka utgifterna. En stärkt och långsiktig hållbar finansiering av arbetsmarknadsfonden måste därför komma till stånd. -

Enligt vad som tidigare anförts i denna proposition, föreslås att den allmänna avgiften avskaffas. I stället skall produktionen i allt väsentligt bära kostnaderna för arbetslösheten. Intäkter motsvarande vad den allmänna avgiften hade givit under 1995 bör dock enligt regeringens mening tillföras arbetsmarknadsfonden.

Regeringen kommer i den ekonomisk-politiska propositionen (prop. 1994/95:25) att föreslå att den allmänna sjukförsäkringsavgiften den 1 januari 1995 höjs med två procentenheter, vilket motsvarar den borttagna allmänna avgiften för finansiering av kontantstöd vid arbetslöshet. Samtidigt föreslås sjukförsäkringsavgiften i form av arbetsgivaravgift bli reducerad så att sjukförsäkringens totala intäkter hålls oförändrade.

Därigenom skapas utrymme att inom ramen för ett oförändrat uttag av arbetsgivaravgifter höja arbetsmarknadsavgiften och på det sättet tillföra arbetsmarknadsfonden motsvarande belopp.

Samtidigt återinförs i enlighet med förslaget i denna proposition den tidigare finansieringsavgiften. Tillsammans med de utgiftsminskningar som blir följden av de satsningar som kommer att föreslås för att minska arbetslösheten och de föreslagna regeländringarna för arbetslöshetsförsäk- ringen, beräknas det ackumulerade underskottet ha pressats ned till ca 150 miljarder kronor vid sekelskiftet. Detta innebär, i jämförelse med den utveckling som skulle ha varit utan regeringens förslag, ett minskat upplåningsbehov i fonden om knappt 70 miljarder kronor.

Hänvisningar till S7

  • Prop. 1994/95:99: Avsnitt 4

8. Kommentar till lagförslagen

8.1. Förslag till lag om ändring av lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring

Ändringarna innebär i huvudsak att lagen återfår den lydelse den hade innan den 1 juli 1994. Skälen för detta finns angivet i den allmänna motiveringen.

15å

Genom de förändringar som skedde per den 1 juli 1994 upphävdes dåvarande 16 å. Det som angavs i dåvarande 16 å beträffande tids- gränsen för rätt till återstående antal dagar av ersätmingsperioden infördes istället i 15 å. Denna förändring bibehålls nu. Paragrafen får därför nu den utformning den hade innan den 1 juli 1994 med det tillägg som nu nämnts.

205

Första stycket innebär en återgång till det som gällde innan den 1 juli 1994.

Andra stycket andra meningen utgör ett förtydligande av vad som som skall ligga till grund för nonnalarbetstidens beräkning. För den som inte haft en fastlagd veckoarbetstid under det senaste året skall normalarbets- tiden utgöra ett genomsnitt av de senaste åtta månadernas arbetstid. Om arbetstiden har varierat under dessa åtta månader bör det sammanlagda antalet timmar delas med 35 veckor vilket motsvarar åtta månader.

Genom bestämmelsen i andra stycket tredje meningen förhindras att ersättning vid sidan av deltidsarbete betalas ut i oändlig tid.

Övergångsbestämmelserna

Övergångsbestämmelsema innebär att de som påbörjat en ersättnings- period under den tid reglerna från den 1 juli 1994 varit i kraft får fortsätta att uppbära ersättning perioden ut. Om perioden börjat med dagpenningersättning enligt lagen om kontant arbetsmarknadsstöd men stödtagaren efter årskiftet, i enlighet med de övergångsregler som finns i den föreslagna lagen om ändring av lagen om kontant arbetsmark- nadsstöd, gått över till ersättning enligt denna lag, skall sådan tid inräknas i ersättningsperioden.

Regeln i 20å andra stycket tredje meningen om nonnalarbetstidens beräkning för de som under en ersättningsperiod kvalificerat sig för ytterligare ersättning genom en inte tidsbegränsad deltidsanställning skall, till skillnad från övriga lagändringar, träda i kraft den 1 juli 1995.

Hänvisningar till S8-1

  • Prop. 1994/95:99: Avsnitt 8.2

8.2. Förslag till lag om ändring i lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd

Ändringarna innebär i huvudsak att lagen återfår den lydelse den hade innan den 1 juli 1994. Skälen för detta finns angivet i den allmänna motiveringen.

15å

Beträffande denna paragraf hänvisas till vad som sagts under motsva- rande paragraf i avsnitt 8.1.

Övergångsbestämmelserna

Liksom när det gäller ersättning enligt arbetslöshetsförsäkringslagen skall den som påbörjat en ersättningsperiod med dagpenning efter den 1 juli 1994 ha rätt att fortsätta att uppbära ersättning. dock längst till den 30 juni 1996. Denna rätt är dock förenad med ett undantag. Om stödtagaren uppfyller kraven för rätt till ersättning enligt arbetslöshetsförsäk- ringslagen i dess lydelse från den 1 januari 1995 skall hon eller han i stället uppbära ersättning från arbetslöshetskassan under den del av ersätt- ningsperioden som återstår.

Hänvisningar till S8-2

8.3. Övriga lagförslag

Lagen (1993:1441) om allmän avgift för finansiering av kontantförmåner vid arbetslöshet föreslås upphöra att gälla vid utgången av år 1994. Med anledning härav föreslås konsekvensändringar i andra lagar.

Arbetsmarknadsdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 27 oktober 1994

Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Sahlin, Hjelm-Wallén, Peterson, Hellström, Thalén, Freivalds, Wall— ström, Persson, Tham, Schori, Blomberg, Heckscher, Hedborg, Andersson, Winberg, Uusmann, Nygren, Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson

Föredragande: statsrådet Sundström

Regeringen beslutar proposition 1994/95:99 Förändringar i arbetslös- hetsersättningen.