Förordning med instruktion för Sametinget

Sametinget är central förvaltningsmyndighet inom rennäringens område.

Sametinget har de uppgifter som framgår av 2 kap. 1, 1 a och 5 §§ sametingslagen (1992:1433).

Sametinget skall

1. 1.följa, utvärdera och hålla regeringen informerad om utvecklingen inom rennäringen, samt
2. 2.bistå regeringen och medverka i det internationella arbetet med rennäringsfrågor.

Sametingets styrelse har de uppgifter som framgår av 2 kap. 4 § sametingslagen.

Sametinget prövar frågor om stöd från EG:s strukturfonder såvitt avser insatsområdet för samerna inom mål 1.

Sametinget får meddela föreskrifter om omfattningen av partistöd och formerna för stödet. Förordning (2006:1445).

Följande föreskrifter i verksförordningen (1995:1322) skall tillämpas på Sametinget:

18 § om myndighetens organisation,

26 § om ärendenas handläggning,

27 och 28 §§ om myndighetens föreskrifter,

29 § om inhämtande av uppgifter m.m., och

31 § om myndighetens beslut. Förordning (2000:116).

Vid handläggningen av ärenden om stöd från EG:s strukturfonder har Sametinget den uppgift som anges i 11 § verksförordningen (1995:1322).

Sametingets styrelse har det ansvar för verksamheten och de uppgifter som anges i 13 § 1–4 samt 15 och 30 §§ verksförordningen. Styrelsen har också, utom i de fall som anges i första stycket, ansvar för den uppgift som anges i 11 § verksförordningen.

Kanslichefen har det ansvar för verksamheten och de uppgifter som anges i 6–10 §§ verksförordningen. Förordning (2006:1445).

Sametinget skall ha ett kansli som leds av en chef.

När ärenden av större vikt handläggs i Sametinget eller styrelsen skall om möjligt samtliga ledamöter vara närvarande.

Sametinget får i arbetsordningen eller i särskilda beslut lämna över till ordföranden, ordföranden i styrelsen eller till någon som tjänstgör hos Sametinget att avgöra ärenden som är av det slaget att de inte behöver prövas av Sametinget eller styrelsen.

Ärendena avgörs efter föredragning. I arbetsordningen eller i särskilda beslut får det dock medges att ärenden som avgörs enligt 6 § inte behöver föredras.

I 19 § förvaltningslagen (1986:223) finns bestämmelser om rätt att få avvikande mening antecknad.

Närmare bestämmelser om stöd från EG:s strukturfonder finns i förordningen (1999:1424) om förvaltning av EG:s strukturfonder. Förordning (1999:1427).