2 §  Nätmyndigheten skall i fråga om 2 kap.ellagen (1997:857) pröva ärenden om

1. meddelande av nätkoncession enligt 1 § första stycket,
2. medgivande av undantag från kravet på nätkoncession enligt 4 § andra stycket,
3. bindande besked enligt 4 § tredje stycket,
4. medgivande enligt 5 § att bygga en elektrisk starkströmsledning innan behövlig nätkoncession har meddelats och medgivande att bygga en transformator- eller kopplingsstation utan hinder av bestämmelsen i 3 §,
5. medgivande enligt 5 § att tills vidare under högst tre år använda en starkströmsledning i avvaktan på att ansökan om nätkoncession slutligt avgörs,
6. förlängning av en nätkoncessions giltighetstid enligt 14 eller 15 §,
7. tillstånd till överlåtelse av nätkoncession enligt 16 §, och
8. tillstånd att tillfälligt ta en ledning ur bruk enligt 17 §. Förordning (2002:693).

3 §  Nätmyndigheten får inte avgöra ärenden som anges i 2 § om ärendet avser

1. en utlandsförbindelse,
2. en ledning med en spänning överstigande 145 kilovolt mellan två ledare om någon sakägare, kommun eller statlig myndighet motsätter sig bifall till ansökan,
3. beviljande av nätkoncession om det i ärendet förekommer en fråga om tillstånd till expropriation som skall prövas av regeringen, eller
4. meddelande av nätkoncession eller medgivande enligt 2 kap. 5 § ellagen (1997:857) om det i ärendet förekommer fråga om medgivande att dra ledningar över mark som förvaltas av Uppsala universitet eller Lunds universitet, om nätmyndigheten och universitetet inte kan enas i frågan. Förordning (1997:863).

4 §  Nätmyndigheten skall utreda ärenden som anges i 3 § och därefter, med eget yttrande, överlämna ärendet till regeringens prövning.

5 §  En ansökan om nätkoncession för linje skall vara skriftlig och ges in till nätmyndigheten. Den skall innehålla uppgifter om följande.

1. Det överföringsbehov som ledningen är avsedd att tillgodose. Om ledningen är avsedd att förstärka befintliga ledningar, skall detta anges samt upplysning lämnas dels om den belastning som befintliga ledningar tål, dels om behovet av ytterligare ledningsutbyggnader med anledning av den ledning som ansökan avser.
2. Alternativa ledningssträckningar som sökanden undersökt samt resultatet av de samråd som föregått ansökningen.
3. Hur de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap.miljöbalken iakttas.
4. Den spänning för vilken ledningen är avsedd.
5. Om ledningen är avsedd för en spänning som inte överstiger högsta tillåtna spänning för de områden med nätkoncession som berörs av ledningen, skall de särskilda skäl som åberopas för ansökningen anges.

Enligt 2 kap. 8 a § ellagen (1997:857) skall ansökan innehålla en miljökonsekvensbeskrivning. Förordning (1998:881).

6 §  Till ansökningshandlingen enligt 5 § skall följande fogas.

1. En teknisk beskrivning av den planerade ledningen samt kostnadsberäkning. Beskrivningen skall innefatta bl.a. en ritning avseende ledningens konstruktion och dess anslutning till produktionsanläggning, station eller befintlig ledning.
2. Karta över ledningens föreslagna sträckning och beskrivning av den mark som behöver tas i anspråk för ledningen.
3. Bestyrkta förteckningar över ägare och innehavare av fastigheter som ledningen skall dras fram över eller av fastigheter som på annat sätt behövs för anläggningen.
4. Uppgift om de överenskommelser som träffats om upplåtelse av mark för ledningen eller de hinder som finns mot sådana överenskommelser.
5. Redogörelse för sökandens organisation.
6. Registreringsbevis avseende sökanden. Förordning (1997:863).

7 §  En ansökan om nätkoncession för område skall vara skriftlig och ges in till nätmyndigheten. Den skall innehålla följande uppgifter.

1. En plan över områdets framtida behov av överföring av el.
2. En karta över området som anger
   1. sökandens ledningar med en spänning som överstiger 250 volt mellan en ledare och jord eller, om systemet inte är jordat, mellan två ledare,
   2. matande ledningar och stationer inom området,
   3. huvudsaklig sträckning av ledningar med samma spänning som behövs enligt planen.
3. Den högsta spänning för området som sökanden vill ha fastställd.
4. Redogörelse för sökandens organisation.
5. Registreringsbevis avseende sökanden. Förordning (1997:863).

8 §  Om en ansökan om nätkoncession inte omedelbart avslås skall yttrande inhämtas från

1. Försvarsmakten,
2. länsstyrelsen i det län som berörs av ansökan,
3. kommuner som berörs av ansökan,
4. fastighetsägare som berörs av ansökan om ärendet avser nätkoncession för linje,
5. andra sakägare som berörs av ansökan, och
6. innehavare av nätkoncession som berörs av ansökan. Förordning (2006:1138).

9 §  Nätmyndigheten får i det enskilda fallet medge undantag från föreskrifterna i 5-7 §§ eller infordra de ytterligare uppgifter som behövs för att ärendet skall kunna avgöras.

10 §  En ansökan om medgivande enligt 2 kap. 5 § ellagen (1997:857) att tills vidare under högst tre år använda en starkströmsledning i avvaktan på att ansökan om nätkoncession slutligt avgörs skall vara skriftlig och ges in till nätmyndigheten. Den skall vara åtföljd av en karta där ledningen och tillhörande anläggningar är utmärkta. Förordning (1997:863).

11 §  Ersättning enligt 3 kap. 15 § första stycket ellagen (1997:857) skall beräknas enligt följande.

Värdet under 1 skall beräknas utifrån den minskning av energiförlusterna i nätkoncessionshavarens ledningsnät som uppstår på grund av att anläggningen matar in el på nätet och ersättas i förhållande till mängden inmatad el samt till när denna inmatning sker.

Vid beräkning av värdet under 2 skall följande bedömningsgrunder beaktas.

1. Produktionsanläggningens effektleveransförmåga.
2. Produktionsanläggningens driftsäkerhet och den överenskommelse som kan finnas mellan nätkoncessionshavaren och anläggningshavaren om när produktionsanläggningen planeras vara i drift.
3. Mängden inmatad elektrisk energi samt när denna inmatning sker. Förordning (1997:863).

12 §  En underrättelse till konsument och ett meddelande till socialnämnd enligt 11 kap. 4 § första stycket ellagen (1997:857) skall avfattas i enlighet med bilaga 1 respektive bilaga 2 till denna förordning. Förordning (2006:1138).

13 §  Risk- och sårbarhetsanalyser och åtgärdsplaner som upprättats enligt 3 kap. 9 c § ellagen (1997:857) skall ges in till nätmyndigheten. Förordning (2006:1138).

14 §  Rapportering av elavbrott som avses i 3 kap. 9 e § 3 ellagen (1997:857) skall göras till nätmyndigheten. Förordning (2006:1138).

15 §  Nätmyndigheten får meddela föreskrifter om

1. när gränserna för en nätkoncession för område kan ändras enligt 2 kap. 12 § ellagen (1997:857),
2. de krav som skall vara uppfyllda för att överföring av el skall vara av god kvalitet enligt 3 kap. 9 § ellagen,
3. innehållet i risk- och sårbarhetsanalyser och åtgärdsplaner enligt 3 kap. 9 c § samt om offentliggörandet av dessa,
4. informationen till elanvändarna enligt 3 kap. 9 d § ellagen,
5. skyldighet att rapportera elavbrott till nätmyndigheten,
6. innehållet i en övervakningsplan enligt 3 kap. 17 § ellagen och om offentliggörande av den årliga rapporten,
7. skyldigheten för den som har nätkoncession att offentliggöra sin nättariff enligt 4 kap. 11 § tredje stycket ellagen,
8. offentliggörande av villkor i balansavtal enligt 8 kap. 4 b § ellagen,
9. hur de uppgifter som avses i 8 kap. 12 § första-tredje styckenaellagen skall beräknas och redovisas för elanvändarna,
10. skyldigheten för elproducenter att offentliggöra uppgifter enligt 8 kap. 13 § första stycket ellagen,
11. skyldigheten för elleverantörer att lämna uppgifter enligt 8 kap. 13 § andra stycket, och
12. insamling av de uppgifter som behövs för bedömning av nättariffers skälighet enligt 12 kap. 2 § ellagen. Förordning (2006:1138).

15 a §  Nätmyndigheten får meddela föreskrifter om

1. elleverantörers informationsskyldighet enligt 8 kap. 5 § tredje stycket ellagen (1997:857),
2. de uppgifter som en underrättelse enligt 8 kap. 8 § andra stycket ellagen skall innehålla, och
3. elleverantörers skyldighet att lämna uppgifter enligt 8 kap. 11 b § ellagen. Förordning (2006:1138).

16 §  Nätmyndighetens beslut enligt 2 kap. 12 § ellagen (1997:857) och enligt 2 § denna förordning får överklagas hos regeringen.

Nätmyndighetens beslut enligt 2 § denna förordning som gäller anläggningar för starkströmsluftledning med en spänning på minst 220 kilovolt och en längd av minst 15 kilometer, får överklagas av en sådan ideell förening som avses i 16 kap. 13 § miljöbalken. Förordning (2006:1138).