Ellag (1997:857)

(EL)

Departement
Klimat- och näringslivsdepartementet RSE
Utfärdad
1997-11-20
Ändring införd
SFS 1997:857 i lydelse enligt SFS 2024:338
Ikraft
1998-01-01
Upphäver
Lag (1902:71 s.1) innefattande vissa bestämmelser om elektriska anläggningar
Lag (1994:618) om handel med el, m.m.
Källa
Regeringskansliets rättsdatabaser
Senast hämtad
2024-06-05
Övrigt
Rättelseblad 2011:712 har iakttagits.

Lagens innehåll

[K1]1 §  I denna lag finns bestämmelser om elnätsverksamhet, ansvaret för det nationella elsystemet och handel med el. Lag (2022:596).

[K1]2 §  Lagen är indelad i följande kapitel:

  • 1 kap. Inledande bestämmelser,
  • 2 kap. Nätkoncession och ledningar vid trafikleder,
  • 3 kap. Nätföretag och drift av elnät,
  • 4 kap. Anslutning till elnätet och överföring av el,
  • 5 kap. Intäktsram för nätverksamhet,
  • 6 kap. Mätning av överförd el,
  • 7 kap. Kommunala elföretag,
  • 8 kap. Övergripande systemansvar och balansansvar,
  • 9 kap. Leverans av el och aggregeringstjänster,
  • 10 kap. Avbrottsersättning,
  • 11 kap. Avbrytande av överföring av el till konsumenter,
  • 12 kap. Tillsyn m.m., och
  • 13 kap. Övriga bestämmelser. Lag (2023:238).

[K1]3 §  Bestämmelser om elsäkerhet finns i elsäkerhetslagen (2016:732). Lag (2022:596).

Ord och uttryck i lagen

[K1]4 §  Ord och uttryck i lagen har samma betydelse som i elsäkerhetslagen (2016:732).

[S2]I övrigt avses i lagen med

[S3]Acer: den byrå som inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 713/2009 av den 13 juli 2009 om inrättande av en byrå för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter,

[S4]aggregering: en sammanslagning av flera elanvändares förbrukning eller sammanslagning av producerad el för försäljning, anskaffning eller auktionering på elmarknader,

[S5]aggregeringstjänst: en tjänst som förutsätter aggregering,

[S6]balansansvar: det ekonomiska ansvaret för att det nationella elsystemet tillförs lika mycket el som tas ut i en uttagspunkt eller att lika mycket el tas ut från systemet som det tillförs i en inmatningspunkt,

[S7]distribution: överföring av el för någon annans räkning genom ett lokalnät eller ett regionnät,

[S8]distributionsnätsföretag: ett nätföretag som innehar ett lokalnät eller ett regionnät,

[S9]dynamiska elpriser: priser som återspeglar de priser som vid varje tidpunkt gäller på spotmarknaderna med ett intervall som minst motsvarar frekvensen för avräkning på marknaden,

[S10]efterfrågeflexibilitet: att en elanvändare ändrar sin förbrukning jämfört med sitt normala eller nuvarande förbrukningsmönster som ett svar på marknadssignaler eller med anledning av att någon har antagit elanvändarens anbud att minska eller öka sin förbrukning mot en bestämd ersättning på en sådan organiserad marknad som avses i artikel 2.4 i kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 1348/2014 av den 17 december 2014 om rapportering av uppgifter för att genomföra artikel 8.2 och 8.6 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1227/2011 om integritet och öppenhet på grossistmarknaderna för energi,

[S11]elleverantör: den som yrkesmässigt levererar el,

[S12]elmarknadsdirektivet: Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/944 av den 5 juni 2019 om gemensamma regler för den inre marknaden för el och om ändring av direktiv 2012/27/EU, i den ursprungliga lydelsen,

[S13]energilagringsanläggning: en sådan anläggning i elsystemet som används för att i systemet skjuta upp den slutliga användningen av el till en senare tidpunkt än produktionstillfället eller för omvandling av elenergi till en form av energi som kan lagras, lagringen av den energin och den följande återomvandlingen av energin till el eller någon annan energibärare,

[S14]EU:s elmarknadsförordning: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/943 av den 5 juni 2019 om den inre marknaden för el,

[S15]fastkraftsavtal: avtal om att under en angiven tid leverera en fastställd mängd el,

[S16]icke frekvensrelaterad stödtjänst: en stödtjänst som används av ett nätföretag för spänningsreglering i stationärt tillstånd, snabba inmatningar av reaktiv effekt, tröghet för upprätthållande av stabiliteten i lokalnät, kortslutningsström samt förmåga till dödnätsstart och till ödrift,

[S17]inmatningspunkt: den punkt på elnätet där en elproducent, enligt avtal med ett nätföretag, matar in el från en produktionsanläggning,

[S18]intäktsram: de samlade intäkter som en nätkoncessionshavare högst får uppbära från nätverksamheten under en tillsynsperiod,

[S19]konsument: en fysisk person som el överförs eller levereras till huvudsakligen för ändamål som faller utanför näringsverksamhet,

[S20]laddningspunkt: ett gränssnitt där el kan överföras till ett elfordon i taget eller där batteriet på ett elfordon i taget kan bytas ut,

[S21]leveranspunkt: en inmatnings- eller uttagspunkt,

[S22]lokalnät: ett ledningsnät som omfattas av en nätkoncession för område utan en lägsta tillåtna spänning,

[S23]nätföretag: den som bedriver nätverksamhet,

[S24]nätverksamhet: att med stöd av nätkoncession ställa en starkströmsledning till förfogande för överföring av el för någon annans räkning och vidta de åtgärder som behövs för överföringen,

[S25]regionnät: en ledning eller ett ledningsnät som inte ingår i ett transmissionsnät och som omfattas av en nätkoncession för linje eller av en nätkoncession för område med en lägsta tillåtna spänning,

[S26]små företag: företag som sysselsätter färre än 50 personer och vars omsättning eller balansomslutning inte överstiger 10 miljoner euro per år,

[S27]stödtjänst: en tjänst som behövs för driften av ett nätföretags elnät med undantag för hantering av överbelastning,

[S28]transmission: överföring av el för någon annans räkning genom ett transmissionsnät,

[S29]transmissionsnät: ett tekniskt och driftsmässigt sammanhängande ledningsnät som har en spänning om 220 kilovolt eller mer, sträcker sig över flera nätregioner i Sverige och länkar samman det nationella elnätet med elnät i andra länder,

[S30]transmissionsnätsföretag: ett nätföretag som innehar en ledning som ingår i ett transmissionsnät,

[S31]uttagspunkt: den punkt på ett elnät där en elanvändare, enligt avtal med ett nätföretag, tar ut el för förbrukning. Lag (2023:238).

Nätmyndighet

Elanvändare som importerar el

Leverans av el inom en byggnad eller ett begränsat område

Krav på nätkoncession

[K2]1 §  En starkströmsledning får inte byggas eller användas utan tillstånd (nätkoncession).

[S2]Till byggandet av en ledning räknas även schaktning, skogsavverkning eller liknande åtgärder för att bereda plats för ledningen, dock inte åtgärder som utförs enbart för att avgöra var och hur ledningen ska byggas eller undersöka vilken påverkan verksamheten får på miljön. Lag (2021:741).

Prop. 2020/21:188: Paragrafen innehåller det grundläggande kravet på nätkoncession. Den motsvarar delvis hittillsvarande 2 kap. 1 §. I sak ändras regleringen när det gäller vilka åtgärder som räknas till byggande av en starkströmsledning. Övervägandena finns i avsnitt 5.1.

  • MÖD 2018:5:Tolkningsbesked avseende undantag från kravet på nätkoncession ----- Frågan i målet är om en vindkraftpark utgör en funktionell enhet som omfattas av 22 a § förordningen (2007:215) om undantag från kravet på nätkoncession enligt ellagen. I motiven till denna förordning anges att för att medges undantag från kravet på nätkoncession ska området vara tydligt avgränsat. Man måste enligt motiven lätt kunna konstatera var gränsen mellan området och övrig mark går. I målet rör det sig om två tydligt avgränsade grupper av vindkraftverk. Avståndet mellan de två grupperna tillsammans med längden på ledningen grupperna emellan gör det enligt domstolen svårt att bedöma områdets gränser mot övrig mark. Området kan således inte sägas vara väl avgränsat. Vindkraftparken kan därför som helhet inte anses utgöra en funktionell enhet och är därmed inte heller undantagen från koncessionsplikten.
  • MÖD 2004:78:Miljösanktionsavgift-----Ett bolag påfördes miljösanktionsavgift för att ha bedrivit täktverksamhet utan tillstånd. Bolaget invände att arbetena skett inom ramen för verksamhet som tillståndsgivits enligt ellagen, varför tillstånd enligt miljöbalken därutöver inte krävdes, alternativt att det var fråga om husbehovstäkt eftersom uttaget material använts till att bygga vägar m.m. till nytta för berörda fastighetsägare. Miljööverdomstolen fann dock att förutsättningar att ta ut avgift förelåg och att varje ingrepp i naturen som gjorts var att bedöma som en separat verksamhet. I målet var även fråga om beviskrav.

[K2]2 §  En nätkoncession ska avse en ledning med i huvudsak bestämd sträckning (nätkoncession för linje) eller ett ledningsnät inom ett visst område (nätkoncession för område). Lag (2021:741).

Prop. 2012/13:70: Första stycket har inte ändrats, bortsett från en språklig justering.

[K2]3 §  En transformator- eller kopplingsstation som ska anslutas till en eller flera nya ledningar för vilka det krävs nätkoncession för linje får inte börja byggas förrän det finns nätkoncession för byggande av minst en av de nya ledningarna. Lag (2021:741).

Prövningsmyndighet

[K2]4 §  Nätmyndigheten prövar frågor enligt detta kapitel.

[S2]Regeringen ska dock pröva

  1. ett ärende som avser en utlandsförbindelse, om inte något annat anges,
  2. ett ärende om att bevilja nätkoncession, om det i ärendet finns en fråga om tillstånd till expropriation som ska prövas av regeringen, och
  3. en sådan fråga om nätkoncession som har betydelse för försvaret, om Försvarsmakten har begärt att regeringen ska pröva frågan och regeringen beslutar att förbehålla sig prövningen. Lag (2021:741).

Prop. 2012/13:70: Första stycket har endast ändrats språkligt.

  • MÖD 2018:5:Tolkningsbesked avseende undantag från kravet på nätkoncession ----- Frågan i målet är om en vindkraftpark utgör en funktionell enhet som omfattas av 22 a § förordningen (2007:215) om undantag från kravet på nätkoncession enligt ellagen. I motiven till denna förordning anges att för att medges undantag från kravet på nätkoncession ska området vara tydligt avgränsat. Man måste enligt motiven lätt kunna konstatera var gränsen mellan området och övrig mark går. I målet rör det sig om två tydligt avgränsade grupper av vindkraftverk. Avståndet mellan de två grupperna tillsammans med längden på ledningen grupperna emellan gör det enligt domstolen svårt att bedöma områdets gränser mot övrig mark. Området kan således inte sägas vara väl avgränsat. Vindkraftparken kan därför som helhet inte anses utgöra en funktionell enhet och är därmed inte heller undantagen från koncessionsplikten.
  • HFD 2012 not 41:Fråga om undantag från kravet på nätkoncession enligt ellagen (avslag) / Fråga om undantag från kravet på nätkoncession (rättsprövning, avslag)

Undantag från kravet på nätkoncession

[K2]5 §  Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från kravet på nätkoncession enligt 1 § och förbudet att börja bygga enligt 3 § i fråga om vissa slag av ledningar eller stationer eller i fråga om ledningar eller stationer inom vissa områden. En sådan föreskrift får dock inte avse utlandsförbindelser. Lag (2021:741).

[K2]6 §  Nätmyndigheten ska i det enskilda fallet ge ett bindande besked i frågan om huruvida en starkströmsledning omfattas av undantag enligt föreskrifter som avses i 5 §, om ett sådant besked begärs av

  1. den som avser att bygga eller använder ledningen, eller
  2. innehavaren av nätkoncessionen för det område där ledningen finns eller är avsedd att finnas. Lag (2021:741).

  • HFD 2011 not 60:Beviljande av nätkoncession (rättsprövning, avslag) / Beviljande av nätkoncession enligt ellagen (avslag)

[K2]7 §  Prövningsmyndigheten får i det enskilda fallet ge dispens från kravet på nätkoncession enligt 1 § för en ledning som var i bruk den 1 januari 1998. En sådan dispens ska avse en bestämd tid, som får förlängas. Lag (2021:741).

[K2]8 §  Prövningsmyndigheten får, om det finns särskilda skäl, medge att

  1. en starkströmsledning eller en transformator- eller kopplingsstation byggs innan det finns en nätkoncession, och
  2. starkströmsledningen, när den är färdig att tas i bruk, används i avvaktan på att koncessionsfrågan slutligt avgörs, dock under högst tre år. Lag (2021:741).

[K2]9 §  Prövningsmyndigheten får besluta att ett beslut om nätkoncession för linje eller ett medgivande enligt 8 § ska gälla omedelbart, om byggandet och driften av anläggningen har liten betydelse för motstående intressen. Lag (2021:741).

Spänningsnivåer för ett koncessionsområde

[K2]10 §  I ett beslut om nätkoncession för område ska en högsta tillåtna spänning för ledningsnätet anges. Även en lägsta tillåtna spänning får anges, om sökanden begär det.

[S2]När en spänning bestäms ska särskild hänsyn tas till

  1. den spänning som det går att förutse behövs för att driva ledningsnätet,
  2. inverkan på miljön vid en framtida utbyggnad av nätet,
  3. säkerställandet av en samhällsekonomiskt motiverad utbyggnad av nätet, och
  4. konsekvenserna för berörda kunder och nätkoncessionshavare. Lag (2021:741).

Prop. 2017/18:237: Första stycket ändras endast språkligt och har fått sin utformning efter synpunkter från Lagrådet.

I andra stycket finns särskilda bestämmelser om nätkoncession för en utlandsförbindelse. I sak ändras bestämmelserna endast på så sätt att det som i dag gäller stamnätsföretag i stället gäller transmissionsnätsföretag. I övrigt görs språkliga ändringar.

Ledning som byggs och används med stöd av någon annans nätkoncession för område

[K2]11 §  Den som bedriver nätverksamhet får bygga och använda starkströmsledningar med stöd av en nätkoncession för område som innehas av någon annan, om nätkoncessionshavaren medger det och nätkoncessionen inte har någon lägsta tillåtna spänning. Lag (2021:741).

  • MÖD 2017:64:Förlängd nätkoncession för linje enligt ellagen ----- Mark- och miljööverdomstolen har upphävt ett villkor i koncessionsbeslutet om framförande av maskiner på våtmarker, då sådan verksamhet omfattas av miljöbalkens regler om bl.a. samråd i 12 kap. 6 §. Det är i detta fall inte miljömässigt motiverat att föreskriva ett sådant villkor i koncessionsbeslutet och det är även mer lämpligt att de tillsynsmyndigheter som har lokalkännedom beslutar om försiktighetsmått och utövar den operativa tillsynen. Mark- och miljööverdomstolen har samma dag meddelat domar i flera mål rörande denna fråga, se även mål nr M 9393-16, M 9395-16 och M 9397-16.

Förutsättningar för nätkoncession

[K2]12 §  En nätkoncession får beviljas endast om anläggningen är lämplig från allmän synpunkt. Lag (2021:741).

Prop. 2017/18:237: Ingen ändring görs i första stycket.

I andra stycket ändras en hänvisning till nuvarande 5 kap. 25 och 27 §§ till att avse nya 5 kap. 36 §.

/Träder i kraft I: 2024-07-01/

12 a §  Vid prövning av en nätkoncession för linje ska en anläggning anses vara lämplig från allmän synpunkt om

  1. ledningen behövs för
    1. att uppfylla skyldigheter enligt denna lag eller krav som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen,
    2. en säker och tillräcklig elförsörjning,
    3. ökad nätkapacitet som bedöms vara samhällsekonomiskt lönsam, eller
    4. att tillgodose ett annat angeläget allmänt intresse, och
  2. ledningen har en ändamålsenlig placering i nätet och en ändamålsenlig teknisk utformning i fråga om lik- eller växelström samt spänning.

En anläggning som uppfyller villkoren i första stycket ska dock inte anses vara lämplig från allmän synpunkt om synnerliga skäl talar emot det. Lag (2024:338).

[K2]13 §  En nätkoncession för linje får endast om det finns särskilda skäl beviljas för en ledning som är avsedd för spänning som inte överstiger högsta tillåtna spänning för de koncessionsområden utan en lägsta tillåtna spänning som berörs av ledningen. Lag (2021:741).

Prop. 2012/13:70: I första stycket föreskrivs enligt förslaget att en nätkoncession gäller tills vidare. Detta är en viktig ändring i förhållande till den gällande regleringen, som innebär att en nätkoncession meddelas för 40 år om den avser linje och för 25 år om den avser område.

Prop. 2003/04:135: Giltighetstiden hos en nätkoncession som meddelas med anledning av återkallelse av en nätkoncession enligt 18 § första stycket 2 eller 3 får inte sträcka sig längre än giltighetstiden hos den återkallade nätkoncessionen.

Enligt den nya lydelsen av 18 § första stycket 2 skall en nätkoncession återkallas om staten löser in den anläggning som omfattas av koncessionen. Samtidigt med återkallelsen måste någon annan beviljas koncession för den berörda anläggningen. I annat fall får ...

[K2]14 §  En nätkoncession för linje får inte strida mot en detaljplan eller områdesbestämmelser. Om syftet med planen eller bestämmelserna inte motverkas, får dock små avvikelser göras. Lag (2021:741).

[K2]15 §  En nätkoncession för område får beviljas endast om området

  1. är en lämplig enhet med hänsyn till nätverksamheten, och
  2. inte till någon del sammanfaller både geografiskt och i fråga om spänningen med ett annat koncessionsområde. Lag (2021:741).

[K2]16 §  En nätkoncession får beviljas endast om nätkoncessionshavaren från allmän synpunkt är lämplig att utöva nätverksamhet. En nätkoncession för område får beviljas endast den som dessutom är lämplig att bedriva nätverksamhet inom koncessionsområdet.

[S2]Endast transmissionsnätsföretag eller juridiska personer där ett sådant företag har ett bestämmande inflytande får beviljas och inneha en nätkoncession för en utlandsförbindelse. Detta gäller dock inte om ledningen endast har liten betydelse för den samlade överföringen av el till och från utlandet. Lag (2021:741).

Prop. 2012/13:70: Paragrafen innehåller nya bestämmelser om färdigställande av en ledning som omfattas av nätkoncession för linje.

Prop. 2003/04:135: 10 § tillämpas. Detsamma gäller vid prövning av en ansökan om nätkoncession med anledning av återkallelse av en nätkoncession enligt 18 § första stycket 2 eller 3.

Paragrafen handlar om tillstånd till överlåtelse av nätkoncession. I sådana ärenden skall, enligt andra stycket, endast 10 § tillämpas, vilket innebär att endast den nye koncessionshavarens lämplighet skall prövas.

Nu görs den bestämmelsen tillämplig även i de fall att nätkoncession beviljas i ...

Prop. 2017/18:237: Inga ändringar görs i första och andra styckena.

I tredje stycket ändras hänvisningar till nuvarande 5 kap. 25 § andra stycket och 26 § till att avse motsvarande bestämmelser i det nya 5 kap.

Ingen ändring görs i fjärde stycket.

Tillämpning av miljöbalken

[K2]17 §  Vid en prövning av frågor om beviljande av nätkoncession för linje ska 2-4 kap. och 5 kap.3-5 och 18 §§miljöbalken tillämpas.

[S2]För en starkströmsledning som ska prövas för en nätkoncession för linje ska

  1. frågan om huruvida byggandet eller användandet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan avgöras genom ett särskilt beslut enligt 6 kap.26 och 27 §§miljöbalken efter det att en undersökning enligt 6 kap.23-26 §§ har gjorts, om något annat inte följer av 6 kap. 23 § andra stycket,
  2. en specifik miljöbedömning göras, information lämnas och samordning ske enligt 6 kap.28-46 §§miljöbalken, om en betydande miljöpåverkan kan antas, och
  3. en liten miljökonsekvensbeskrivning tas fram enligt 6 kap. 47 § miljöbalken, om länsstyrelsen beslutar att en betydande miljöpåverkan inte kan antas.

[S3]Trots första och andra styckena behöver frågor som har prövats i ett mål eller ärende om tillstånd enligt miljöbalken inte prövas på nytt i ärendet om nätkoncession. Om det i målet eller ärendet om tillstånd enligt miljöbalken finns en miljökonsekvensbeskrivning som beskriver de direkta och indirekta effekter på människors hälsa och miljön som ledningen kan medföra, behöver det inte finnas någon särskild miljökonsekvensbeskrivning i koncessionsärendet. Lag (2021:741).

/Träder i kraft I: 2024-07-01/

Valet av teknik för ledningar som kräver nätkoncession för linje

/Träder i kraft I: 2024-07-01/

17 a §  Regeringen får meddela föreskrifter om vilka förutsättningar som ska gälla vid prövning av en nätkoncession för linje för valet mellan att anlägga en luftledning eller en mark- eller sjökabel. Lag (2024:338).

Koncessionsvillkor

[K2]18 §  En nätkoncession ska förenas med de villkor som behövs för att skydda allmänna intressen och enskild rätt samt med de villkor för anläggningens utförande och nyttjande som behövs av säkerhetsskäl eller för att i övrigt skydda människors hälsa och miljön mot skador och olägenheter och främja en långsiktigt god hushållning med mark och vatten och andra resurser eller som av annat skäl behövs från allmän synpunkt. Lag (2021:741).

Prop. 2012/13:70: I första stycket har endast språkliga justeringar gjorts.

Prop. 2003/04:135: 2. om staten, med stöd av 1 kap. 5 § lagen (2004:000) om särskild förvaltning av vissa elektriska anläggningar, löser in den eller de ledningar som avses med nätkoncessionen, eller

3. om koncessionshavaren inte längre uppfyller villkoren enligt 10 § andra stycket första meningen för att inneha nätkoncessionen.

Frågor om återkallelse ...

Ansökan om en nätkoncession med anledning av en återkallelse

[K2]19 §  Vid prövning av en ansökan om nätkoncession med anledning av en återkallelse av en nätkoncession enligt 49 §3 eller 4 ska inte 12-15, 17 eller 18 § tillämpas. Lag (2021:741).

Ställande av säkerhet

[K2]20 §  En nätkoncessions giltighet får göras beroende av att nätkoncessionshavaren ställer säkerhet för kostnaderna för att ta bort ledningen med tillhörande anläggningar och att vidta andra åtgärder för återställning. Staten, kommuner, regioner och kommunalförbund behöver inte ställa säkerhet.

[S2]I fråga om säkerhetens beskaffenhet gäller 2 kap. 25 § utsökningsbalken. Säkerheten ska prövas av den myndighet som prövar frågan om nätkoncession och förvaras av länsstyrelsen.

[S3]Prövningsmyndigheten får besluta om ytterligare säkerhet, om det kan antas att den ställda säkerheten inte längre är tillräcklig. Lag (2021:741).

En nätkoncessions giltighetstid

[K2]21 §  En nätkoncession gäller tills vidare.

[S2]En nätkoncession för linje får begränsas till att gälla för en viss tid, om sökanden begär det eller om det annars finns särskilda skäl. Giltighetstiden får i ett sådant fall vara som längst femton år.

[S3]Giltighetstiden för en nätkoncession för linje som beviljas med anledning av återkallelse enligt 49 §3 eller 4 får inte bestämmas till längre tid än den återkallade nätkoncessionens återstående giltighetstid. Lag (2021:741).

[K2]22 §  Giltighetstiden för en nätkoncession för linje, som har beviljats för en viss tid enligt 21 § andra stycket, får förlängas på ansökan av nätkoncessionshavaren.

[S2]Giltighetstiden får förlängas med högst femton år i taget. Det får dock beslutas att nätkoncessionen ska gälla tills vidare, om sökanden begär det.

[S3]Vid en förlängning får koncessionsvillkoren ändras eller upphävas och koncessionen förenas med nya villkor. Lag (2021:741).

[K2]23 §  En ansökan om förlängd giltighetstid för en nätkoncession för linje ska göras senast två år före giltighetstidens utgång.

[S2]Nätkoncessionen gäller till dess en ansökan om förlängd giltighetstid har prövats slutligt. Lag (2021:741).

[K2]24 §  Vid prövningen av en ansökan om förlängd giltighetstid ska 12-14 och 16-18 §§ tillämpas. Lag (2021:741).

[K2]25 §  Om en ansökan enligt 22 § avslås eller avvisas, får prövningsmyndigheten besluta att nätkoncessionen ska fortsätta att gälla under den tid som behövs för att ledningen ska kunna tas ur bruk utan att det påverkar elförsörjningen. Tiden får bestämmas till mer än fem år från dagen för beslutet endast om det finns särskilda skäl. Lag (2021:741).

[K2]26 §  En tidsbegränsad nätkoncession för linje får förlängas på oförändrade villkor i sammanlagt högst fem år (tillfällig förlängning), om det finns särskilda skäl och nätkoncessionshavaren ansöker om det.

[S2]Ett ärende om tillfällig förlängning får avgöras utan att någon annan än sökanden har fått tillfälle att yttra sig och utan tillämpning av 12-14 och 16-18 §§. Lag (2021:741).

Ändring av en nätkoncession för linje på ansökan av nätkoncessionshavaren

[K2]27 §  Prövningsmyndigheten får ändra en nätkoncession för linje på ansökan av nätkoncessionshavaren i fråga om ledningens sträckning, utförande eller tillåtna spänning, om ändringen är förenlig med förutsättningarna för att bevilja nätkoncession enligt 12-14 §§.

[S2]Vid en ändring får koncessionsvillkoren ändras eller upphävas och koncessionen förenas med nya villkor.

[S3]Vid prövningen av en ansökan ska 17 och 18 §§ tillämpas. Lag (2021:741).

[K2]28 §  Prövningsmyndigheten får, utan att göra en sådan prövning som anges i 27 §, ändra en nätkoncession för linje på ansökan av nätkoncessionshavaren när det gäller ledningens sträckning eller utförande, om

  1. ändringen inte påverkar ledningens sträckning eller funktion på något väsentligt sätt,
  2. samtliga berörda sakägare har medgett att ändringen görs, och
  3. sökanden har tagit nödvändiga miljöhänsyn. Lag (2021:741).

Ändring av koncessionsvillkor på ansökan av nätkoncessionshavaren

[K2]29 §  Koncessionsvillkor får ändras eller upphävas efter ansökan av nätkoncessionshavaren. Lag (2021:741).

Omprövning av villkor för en nätkoncession för område

[K2]30 §  Villkoren för en nätkoncession för område får även utan ansökan omprövas sedan tjugofem år förflutit sedan villkor senast beslutades. Nätkoncessionen får då förenas med nya villkor. Lag (2021:741).

Omprövning av en nätkoncession för linje

[K2]31 §  En nätkoncession för linje som gäller tills vidare får omprövas i fråga om ledningens sträckning, tillåtna spänning och villkor.

[S2]En omprövning får göras först fyrtio år efter det att nätkoncessionen beviljades. Om nätkoncessionen gäller tills vidare efter ett beslut enligt 22 §, ska tiden dock räknas från dagen för det beslutet.

[S3]Trots andra stycket får en omprövning göras om nätkoncessionen avser en mindre del av en ledning, som tekniskt och funktionellt är en enhet, och den nätkoncession som avser huvuddelen av ledningen ska omprövas. Lag (2021:741).

[K2]32 §  Nätmyndigheten får besluta att en omprövning enligt 31 § ska inledas efter ansökan av nätkoncessionshavaren eller av en kommun eller en länsstyrelse som berörs av nätkoncessionen. Nätmyndigheten får också på eget initiativ besluta att en omprövning ska inledas. Lag (2021:741).

[K2]33 §  En omprövning enligt 31 § ska inledas, om

  1. en omprövning är motiverad med hänsyn till de intressen som anges i 2-4 kap.miljöbalken eller något annat angeläget allmänt intresse, eller
  2. nätkoncessionshavaren har ansökt om det och en omprövning är motiverad för att säkerställa en ändamålsenlig och effektiv drift av nätverksamheten. Lag (2021:741).

[K2]34 §  En omprövning enligt 31 § ska avse att

  1. anläggningen är lämplig från allmän synpunkt,
  2. ledningen är avsedd för en sådan spänning som anges i 13 §,
  3. nätkoncessionen uppfyller kravet i 14 §, och
  4. nätkoncessionen är förenad med sådana villkor som behövs enligt 18 §. Lag (2021:741).

[K2]35 §  Vid en omprövning enligt 31 § ska 2-4 kap. och 5 kap.3-5 och 18 §§miljöbalken tillämpas.

[S2]För den nätkoncession som ska omprövas ska

  1. frågan om huruvida en betydande miljöpåverkan kan antas avgöras genom ett särskilt beslut enligt 6 kap.26 och 27 §§miljöbalken efter det att en undersökning enligt 6 kap.23- 26 §§ har gjorts, om något annat inte följer av 6 kap. 23 § andra stycket,
  2. en specifik miljöbedömning göras, information lämnas och samordning ske enligt 6 kap.28-46 §§miljöbalken, om en betydande miljöpåverkan kan antas, och
  3. en liten miljökonsekvensbeskrivning tas fram enligt 6 kap. 47 § miljöbalken, om länsstyrelsen beslutar att en betydande miljöpåverkan inte kan antas. Lag (2021:741).

Prop. 2023/24:152: Vid en omprövning enligt 31 § ska 2–4 kap. och 5 kap.35 och 18 §§miljöbalken tillämpas. ...

[K2]36 §  Nätkoncessionshavaren ska tillhandahålla den utredning som behövs för en omprövning enligt 31 §.

[S2]Nätmyndigheten får förelägga nätkoncessionshavaren att ge in den utredning som behövs. Ett föreläggande får förenas med vite. Lag (2021:741).

[K2]37 §  Efter en omprövning enligt 31 § får en sådan omprövning göras på nytt först fyrtio år efter det att det tidigare omprövningsärendet avgjordes slutligt. Lag (2021:741).

Ändring av gränserna för en nätkoncession för område

[K2]38 §  Gränserna för en nätkoncession för område får ändras av nätmyndigheten, om det behövs för en ändamålsenlig nätverksamhet och det kan ske utan synnerlig olägenhet för nätkoncessionshavaren.

[S2]I 5 kap. 36 § finns bestämmelser om fördelning av intäktsramen vid ändring av koncessionsgränser. Lag (2021:741).

Sammanläggning av nätkoncessioner

[K2]39 §  Flera nätkoncessioner får läggas samman till en ny nätkoncession på ansökan av nätkoncessionshavaren, om nätkoncessionerna

  1. är av samma slag,
  2. har samma högsta och, i förekommande fall, lägsta tillåtna spänning,
  3. redovisas samlat, och
  4. tekniskt och funktionellt avser samma ledning eller ledningsnät.

[S2]Nätkoncessioner för linje får inte läggas samman till en nätkoncession för område.

[S3]Vid en sammanläggning får koncessionsvillkor ändras eller upphävas och den nya nätkoncessionen förenas med nya villkor enligt 18 §. Lag (2021:741).

[K2]40 §  Om flera nätkoncessioner för linje har lagts samman enligt 39 §, får den nya nätkoncessionen omprövas för första gången enligt 31 § första stycket när någon av de nätkoncessioner som omfattas av sammanläggningen hade fått omprövas, om sammanläggningen inte hade genomförts. Lag (2021:741).

Delning av en nätkoncession

[K2]41 §  En nätkoncession för linje får på ansökan av nätkoncessionshavaren delas upp i flera nätkoncessioner för linje, om var och en av de nya nätkoncessionerna tekniskt och funktionellt utgör en lämplig enhet.

[S2]Vid en delning får koncessionsvillkor ändras eller upphävas och de nya nätkoncessionerna förenas med nya villkor enligt 18 §. Lag (2021:741).

[K2]42 §  En nätkoncession som tillkommit genom delning enligt 41 § får omprövas för första gången enligt 31 § första stycket när den nätkoncession som delats hade fått omprövas, om en delning inte hade genomförts. Lag (2021:741).

Överlåtelse av en nätkoncession

[K2]43 §  En nätkoncession får inte överlåtas utan tillstånd.

[S2]Tillstånd till en överlåtelse av en nätkoncession får beviljas endast om överlåtelsen sker till någon som uppfyller de krav som ställs på en nätkoncessionshavare enligt 16 §.

[S3]Om en intäktsram vid överlåtelsen ska fördelas enligt 5 kap. 33 § andra stycket, får tillstånd till överlåtelse inte lämnas om inte fördelningen har godkänts enligt 34 § första stycket samma kapitel. Lag (2021:741).

Färdigställande av ledning

[K2]44 §  Den som har en nätkoncession för linje ska senast fem år efter det att koncessionsbeslutet fick laga kraft ha färdigställt den ledning som nätkoncessionen avser.

[S2]Tiden för färdigställande får förlängas med en viss tid, om nätkoncessionshavaren ansöker om det. Tiden får förlängas mer än en gång endast om det finns särskilda skäl. Lag (2021:741).

[K2]45 §  Den som har en nätkoncession för linje ska senast tre månader innan tiden för färdigställande enligt 44 § löper ut redovisa till nätmyndigheten i vilken utsträckning ledningen är färdigställd. Lag (2021:741).

[K2]46 §  Den som har en nätkoncession för område ska till nätmyndigheten anmäla varje ledning med en högre spänning än 20 kilovolt som nätkoncessionshavaren har byggt inom området. Anmälan ska göras senast sex månader efter det att ledningen färdigställts. Lag (2021:741).

Rätt att ta en ledning ur bruk

[K2]47 §  Nätkoncessionshavaren får tillfälligt ta en ledning som omfattas av en nätkoncession för linje ur bruk. Ledningen får inte vara ur bruk under en sammanhängande period som är längre än tre år utan prövningsmyndighetens tillstånd. Lag (2021:741).

[K2]48 §  Tillstånd till att ta en ledning ur bruk under en sammanhängande period som är längre än tre år ska beviljas för viss tid. Ett tillstånd får inte beviljas, om det är olämpligt från elförsörjningssynpunkt. Lag (2021:741).

Återkallelse av en nätkoncession

[K2]49 §  En nätkoncession ska återkallas helt eller delvis, om

  1. en ledning eller ett ledningsnät som omfattas av koncessionen inte längre behövs för en säker elförsörjning,
  2. koncessionen inte längre behövs för att bygga eller använda den ledning som omfattas av koncessionen,
  3. staten, med stöd av 1 kap. 5 § lagen (2004:875) om särskild förvaltning av vissa elektriska anläggningar, löser in den eller de ledningar som omfattas av koncessionen, eller
  4. koncessionen avser en utlandsförbindelse och nätkoncessionshavaren inte längre är ett transmissionsnätsföretag eller en juridisk person där ett sådant företag har ett bestämmande inflytande. Lag (2021:741).

[K2]50 §  En nätkoncession för linje får återkallas helt eller delvis, om nätkoncessionshavaren inte har färdigställt en ledning i rätt tid enligt 44 §. Lag (2021:741).

Återställningsåtgärder

[K2]51 §  En nätkoncessionshavare ska ta bort en ledning med tillhörande anläggningar och vidta andra åtgärder för återställning i den utsträckning

  1. som behövs från allmän eller enskild synpunkt, och
  2. som ledningen inte längre får användas
    1. sedan nätkoncessionen helt eller delvis upphört att gälla, eller
    2. till följd av ett beslut om ändring av nätkoncessionen enligt 27 eller 28 §. Lag (2021:741).

[K2]52 §  I samband med att en nätkoncession upphör eller ändras ska nätmyndigheten besluta vilka återställningsåtgärder som ska vidtas av nätkoncessionshavaren enligt 51 §. Lag (2021:741).

[K2]53 §  Om en starkströmsledning har byggts utan den nätkoncession som behövs för ledningen, får nätmyndigheten förelägga ledningens innehavare att ta bort ledningen med tillhörande anläggningar och vidta andra åtgärder för återställning, om det behövs från allmän eller enskild synpunkt. Lag (2021:741).

[K2]54 §  Om en skyldighet enligt 51 eller 53 § inte fullgörs, får nätmyndigheten

  1. förelägga den som är skyldig att vidta återställningsåtgärder att fullgöra skyldigheten, eller
  2. besluta att sådana åtgärder ska vidtas på den åtgärdsskyldiges bekostnad.

[S2]Ett föreläggande får förenas med vite.

[S3]Ett beslut om att åtgärderna ska vidtas på den åtgärdsskyldiges bekostnad får verkställas. Lag (2022:596).

[K2]55 §  Om någon annans mark behöver tas i anspråk för sådana återställningsåtgärder som avses i 51 eller 53 §, får nätmyndigheten besluta att tillträde till marken ska lämnas under viss tid.

[S2]Återställningsåtgärderna ska utföras så att de orsakar så lite skada och intrång som möjligt. En byggnad får uppföras eller en väg byggas endast om markens ägare och den som har nyttjanderätt eller servitut avseende marken samtyckt till det eller nätmyndigheten lämnat tillstånd till åtgärden. Tillstånd får lämnas endast om återställningsåtgärderna inte kan vidtas utan byggnaden eller vägen. Lag (2021:741).

[K2]56 §  Om återställningsåtgärder som avses i 51 eller 53 § orsakar skada eller intrång, ska den som vidtar åtgärderna betala ersättning för detta.

[S2]Talan om ersättning väcks vid den mark- och miljödomstol inom vars område marken eller större delen av den ligger. Lag (2021:741).

Tillträde till mark för undersökning

[K2]57 §  Nätmyndigheten får, om det finns skäl för det, besluta att den som avser att ansöka om nätkoncession eller att bygga en starkströmsledning med stöd av en beviljad nätkoncession ska få tillträde till någon annans mark under viss tid för de undersökningsarbeten som behövs för att precisera ledningens sträckning eller avgöra hur byggandet och driften av ledningen påverkar miljön.

[S2]Nätmyndigheten får förlänga tiden för tillståndet, om sökanden begär det. Lag (2021:741).

[K2]58 §  En undersökning enligt 57 § ska genomföras så att den orsakar så lite skada och intrång som möjligt.

[S2]Den som genomför en undersökning får enbart med fastighetsägarens samtycke skada eller fälla träd eller buskar i en trädgård, park eller liknande plantering. Lag (2021:741).

[K2]59 §  Polismyndigheten ska lämna den hjälp som behövs för att åtgärder enligt 57 § ska kunna genomföras. Lag (2021:741).

[K2]60 §  Om en undersökning enligt 57 § orsakar skada eller intrång, ska den som genomför undersökningen betala ersättning för detta.

[S2]I mål om ersättning ska expropriationslagen (1972:719) tillämpas. Lag (2021:741).

[K2]61 §  Nätmyndigheten får kräva att den som ska genomföra en undersökning enligt 57 § ställer säkerhet för framtida ersättningsanspråk innan undersökningen påbörjas.

[S2]Staten, kommuner, regioner och kommunalförbund behöver inte ställa säkerhet. Lag (2021:741).

[K2]62 §  Nätmyndigheten får besluta att en undersökning enligt 57 § får påbörjas innan beslutet om tillträde har fått laga kraft, om den som ska genomföra undersökningen

  1. har ställt säkerhet för framtida ersättningsanspråk, eller
  2. är staten, en kommun, en region eller ett kommunalförbund. Lag (2021:741).

Delgivning och kungörelse av nätmyndighetens beslut

[K2]63 §  Nätmyndighetens beslut i en fråga om nätkoncession ska delges sökanden och de sakägare som har yttrat sig i ärendet. Lag (2021:741).

[K2]64 §  Nätmyndigheten ska genom ett meddelande i Post- och Inrikes Tidningar kungöra ett beslut

  1. att bevilja nätkoncession enligt 1 §,
  2. att medge byggande eller användning enligt 8 §,
  3. att förlänga en nätkoncessions giltighetstid enligt 22, 25 eller 26 §,
  4. att ändra en nätkoncession enligt 27 eller 28 §,
  5. att ändra eller upphäva ett koncessionsvillkor enligt 29 eller 30 §,
  6. om vad som ska gälla för en nätkoncession efter en omprövning enligt 31 §,
  7. att lägga samman nätkoncessioner enligt 39 §, och
  8. att dela upp en nätkoncession enligt 41 §.

[S2]I meddelandet ska beslutets huvudsakliga innehåll och var beslutet hålls tillgängligt anges. Lag (2021:741).

[K2]65 §  Nätmyndigheten ska senast den dag som ett meddelande kungörs enligt 64 § skicka meddelandet till de kända sakägare som inte ska delges beslutet enligt 63 §. Lag (2021:741).

Ledningar vid trafikleder

[K2]66 §  Innehavaren av en elektrisk ledning som har dragits fram inom området för en befintlig allmän väg, enskild väg som hålls öppen för trafik, järnväg, tunnelbana eller spårväg eller kanal eller annan sådan vattentrafikled (trafikled) ska vid en ändring av trafikleden

  1. vidta de åtgärder med ledningen som behövs för att ändringen av trafikleden ska kunna genomföras, och
  2. svara för kostnaderna för dessa åtgärder. Lag (2021:741).

[K2]67 §  Om syftet med en ledning är att överföra el för belysning av en allmän väg, ska väghållaren ersätta ledningens innehavare för de kostnader som avses i 66 §. Om ledningen även har något annat ändamål, ska ersättningen bestämmas efter vad som är skäligt med hänsyn till omständigheterna. Lag (2021:741).

[K2]68 §  Om det i ett fall som avses i 66 § har vidtagits åtgärder med en ledning där denna korsar en trafikled, ska den som förvaltar trafikleden ersätta ledningens innehavare för kostnaderna för andra åtgärder än flyttning av stolpe, stag eller liknande anordningar inom trafikledens område. Lag (2021:741).

[K2]69 §  Om en elektrisk ledning som har dragits fram inom ett område för en befintlig trafikled medför ökade kostnader för trafikledens underhåll, ska innehavaren av ledningen ersätta dessa ökade kostnader. Lag (2021:741).

[K2]70 §  Om arbete på en ledning som är belägen inom ett område för någon annan trafikled än allmän väg kan inverka på trafiksäkerheten eller om arbetet medför större ingrepp i trafikleden, ska det utföras efter anvisningar av den som förvaltar trafikleden eller genom förvaltarens försorg. Ledningens innehavare svarar för kostnaderna för arbetet, om inte något annat följer av 68 §.

[S2]I fråga om arbete med en ledning inom ett område för allmän väg gäller särskilda bestämmelser. Lag (2021:741).

[K2]71 §  Innehavaren av en starkströmsledning inom ett område för järnväg ska ersätta kostnader eller skador som orsakas den som förvaltar järnvägsinfrastrukturen eller utför järnvägstrafik genom att ledningen dras fram, används eller underhålls. Lag (2021:741).

3 kap. Nätföretag och drift av elnät

  • NJA 2006 s. 410:Statens energimyndighet har inte ansetts exklusivt behörig att pröva frågor om nättariffers skälighet. 10 kap. 17 § första stycket rättegångsbalken.

Nätföretagets grundläggande skyldigheter

[K3]1 §  Ett nätföretag ska i fråga om sitt elnät ansvara för

  1. drift och underhåll,
  2. utbyggnad vid behov,
  3. eventuella anslutningar till andra ledningsnät,
  4. att nätet är säkert, tillförlitligt och effektivt, och
  5. att nätet på lång sikt kan uppfylla rimliga krav på överföring av el. Lag (2022:596).

Organisation av driften

[K3]2 §  Driften av en ledning eller ett ledningsnät ska vara organiserad så att följande åtgärder utförs i Sverige:

  1. övervakning och styrning av ledningen eller ledningsnätet, och
  2. utfärdande av arbetsbegäran och driftorder. Lag (2022:596).

El som ett nätföretag använder i nätverksamheten

[K3]3 §  Ett nätföretag ska anskaffa den el som är avsedd att täcka nätförluster eller som behövs för driften av ledningsnätet på ett öppet, icke-diskriminerande och marknadsorienterat sätt.

[S2]Nätföretaget får inte med hänvisning endast till kraftslag ställa upp villkor som utesluter elproducenter från att tillhandahålla el som är avsedd att täcka nätförluster eller behövs för driften av ledningsnätet. Lag (2022:596).

Stödtjänster

[K3]4 §  Ett nätföretag ska anskaffa icke frekvensrelaterade stödtjänster på ett öppet, icke-diskriminerande och marknadsorienterat sätt.

[S2]Första stycket ska inte tillämpas om

  1. lagen (2016:1146) om upphandling inom försörjningssektorerna gäller för anskaffningen,
  2. anskaffningen gäller en nätkomponent som är integrerad i elnätet och används uteslutande för att säkerställa en säker och tillförlitlig drift av nätet, dock inte för balansering eller hantering av överbelastning, eller
  3. nätmyndigheten har beviljat dispens i det enskilda fallet. Lag (2022:596).

Prop. 2021/22:153: I första stycket anges grundläggande krav på anskaffningen av icke frekvensrelaterade stödtjänster. En definition av icke frekvensrelaterad stödtjänst finns i 1 kap. 4 §.

[K3]5 §  Nätmyndigheten får bevilja dispens enligt 4 § andra stycket 3 endast om det är ekonomiskt ineffektivt att anskaffa stödtjänsten på ett öppet, icke-diskriminerande eller marknadsorienterat sätt. Lag (2022:596).

[K3]6 §  Ett nätföretag som anskaffar stödtjänster ska i förhållande till elproducenter behandla aktörer som tillhandahåller efterfrågeflexibilitet genom aggregering på ett icke-diskriminerande sätt på grundval av aktörernas tekniska kapacitet. Lag (2023:238).

[K3]7 §  Ett nätföretag får inte ingå avtal om stödtjänster förrän nätmyndigheten har godkänt de metoder som har använts för att utforma avtalen.

[S2]Första stycket gäller inte avtal enligt 8 kap. 14 §. Lag (2023:238).

  • RÅ 2009:39:En offert är ett skriftligt ställningstagande enligt 3 kap. 7 § ellagen, när villkoren i offerten överensstämmer med den utförda anslutningen och det senare angivna kravet i fakturan.
  • NJA 2013 s. 1103:Allmän domstol är behörig att pröva frågor om skäligheten av villkor för anslutning av elektrisk anläggning till ledningsnät.
  • RÅ 2008:32:En anslutning av en elektrisk anläggning till ett ledningsnät har krävt förstärkning av det befintliga nätet som bedömts inte innebära direkt nytta för nätbolaget eller befintliga kunder. Den anslutande kunden har fått bära viss del av kostnaderna.

[K3]8 §  Nätmyndigheten ska godkänna de metoder som avses i 7 § första stycket, om metoderna kan antas leda till att stödtjänster

  1. utförs så effektivt som möjligt,
  2. ger lämpliga incitament för nätanvändarna att balansera inmatning och uttag, och
  3. tillhandahålls på ett objektivt och icke-diskriminerande sätt.

[S2]Nätmyndighetens beslut i fråga om godkännande gäller omedelbart. Nätmyndigheten ska delge beslutet enligt 49 § första stycket 1 och andra stycket delgivningslagen (2010:1932). Lag (2022:596).

[K3]9 §  Ett nätföretag ska offentliggöra de villkor som företaget tillämpar i avtalen enligt 7 § första stycket och utan dröjsmål ge den som begär det skriftlig information om villkoren. Lag (2022:596).

Prop. 2005/06:27: Bemyndigandet i fjärde stycket har utformats enligt Lagrådets förslag. Genom ändringen framgår det att föreskrifterna får avse de krav som skall vara uppfyllda för att överföringen av el skall vara av god kvalitet. Föreskrifterna får avse en precisering av vilka kvalitativa krav på överföringen som skall vara uppfyllda, exempelvis i fråga om avvikelser i spänning och frekvens, transienter och övertoner. Föreskrifterna får även avse exempelvis tekniska krav i syfte att säkerställa en leveranssäker ...

  • NJA 2013 s. 441:En 30 meter bred ledningsgata, som sökanden begärt i en ansökan om ledningsrätt för en högspänningsledning, har ansetts beröra bostadsnära mark på ett sådant sätt att olägenheterna från enskild synpunkt övervägt de fördelar som kunnat vinnas.

[K3]10 §  Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

  1. hur ett distributionsnätsföretag ska ta fram och utforma riktlinjer för att anskaffa stödtjänster,
  2. skyldighet för ett transmissionsnätsföretag att ta fram specifikationer för de icke frekvensrelaterade stödtjänster som företaget anskaffar och standardiserade marknadsprodukter för sådana tjänster och lämna specifikationerna och marknadsprodukterna till nätmyndigheten för godkännande,
  3. vilka krav som ska vara uppfyllda för att nätmyndigheten ska godkänna sådana specifikationer och marknadsprodukter som avses i 2, och
  4. vilka tekniska villkor i övrigt som ett nätföretag får ställa i fråga om stödtjänster. Lag (2022:596).

Samarbete och informationsutbyte

[K3]11 §  Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om skyldighet för

  1. nätföretag att samarbeta med varandra i frågor som rör möjligheten för den som är ansluten till elnätet att delta på marknader för el,
  2. nätföretag och andra företag som är verksamma på elmarknaden att samarbeta i frågor som rör möjligheten att delta på marknader för stödtjänster,
  3. nätföretag att utbyta information, och
  4. nätföretag att sända underrättelser med anledning av att en elleverantör påbörjar eller övertar leveranserna av el i en uttagspunkt. Lag (2023:238).

Prop. 2016/17:73: Ändringen i paragrafen innebär dels att hänvisningar följdändras, dels att en elanvändare, som har begärt att nätkoncessionshavaren ska lämna information som visar elanvändarens förbrukning per timme, inte får debiteras merkostnaden för en sådan mätning. En mindre språklig ändring görs genom att ordet ”därvid” tas bort. Förslaget behandlas i avsnitt 5.1.

I paragrafen regleras de fall där kostnaden för ...

Prop. 2011/12:98: En elanvändare som begär att elförbrukningen ska mätas på annat sätt än enligt de föreskrifter som meddelats med stöd av 10 § ska av nätkoncessionshavaren debiteras merkostnaden för denna mätning och för rapporteringen av resultaten av dessa mätningar. Om mätningen av elanvändarens förbrukning därvid kräver en annan ...

Tillåten verksamhet för ett nätföretag

[K3]12 §  Ett nätföretag får inte bedriva någon annan verksamhet än nätverksamhet.

[S2]Företaget får dock

  1. förvalta eller driva andra nät än elnät,
  2. producera el, om produktionen sker tillfälligt för att ersätta utebliven el vid elavbrott, och
  3. reparera och underhålla ett annat företags nät. Lag (2022:596).

Prop. 2021/22:153: Paragrafen innehåller ett förbud för nätföretag att bedriva någon annan verksamhet än nätverksamhet. Den motsvarar hittillsvarande 3 kap. 1 a § men har i viktiga avseenden ett annat innehåll. Övervägandena finns i avsnitt 9.

[K3]13 §  Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vad som är tillåten verksamhet enligt 12 § första stycket. Lag (2022:596).

[K3]14 §  Nätmyndigheten får i det enskilda fallet bevilja dispens från förbudet i 12 § första stycket, om ett nätföretag behöver bedriva annan verksamhet än nätverksamhet för att kunna fullgöra sina skyldigheter enligt denna lag eller andra föreskrifter som genomför elmarknadsdirektivet eller enligt EU:s elmarknadsförordning. Lag (2022:596).

Flexibilitet i distributionsnät

[K3]15 §  Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

  1. skyldighet för ett distributionsnätsföretag att
    1. ta fram specifikationer för de flexibilitetstjänster som företaget anskaffar och standardiserade marknadsprodukter för sådana tjänster,
    2. lämna specifikationerna och marknadsprodukterna till nätmyndigheten för godkännande, och
    3. offentliggöra en förteckning över marknadsprodukterna, och
  2. vilka krav som specifikationer och marknadsprodukter ska uppfylla. Lag (2022:596).

Nätutvecklingsplan för distributionsnätsföretag

[K3]16 §  Ett distributionsnätsföretag ska vartannat år

  1. ta fram en plan för hur nätverksamheten ska utvecklas (nätutvecklingsplan),
  2. offentliggöra planen, och
  3. ge in planen till nätmyndigheten. Lag (2022:596).

Prop. 2013/14:174: I första stycket anges nu att den som har nätkoncession inte får ställa upp villkor som utesluter elproducenter från att tillhandahålla el som är avsedd att täcka nätförluster eller behövs för driften av ledningsnätet med hänvisning endast till kraftslag. Bestämmelsen innebär att nätkoncessionshavaren inte får missgynna någon elproducent med hänvisning endast till det sätt på vilket elen producerats. Nätkoncessionshavaren är dock inte förhindrad att ställa upp krav som behövs med hänsyn ...

[K3]17 §  Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

  1. vad en nätutvecklingsplan ska innehålla och hur den ska tas fram,
  2. offentliggörandet av nätutvecklingsplanen och vilka uppgifter som ska offentliggöras tillsammans med planen, och
  3. undantag från kraven i 16 §. Lag (2022:596).

Investeringsplan för transmissionsnätsföretag

[K3]18 §  Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om skyldighet för ett transmissionsnätsföretag att ta fram en investeringsplan och ge in den till nätmyndigheten. Lag (2022:596).

Laddinfrastruktur för elfordon

[K3]19 §  Ett distributionsnätsföretag får inte äga, utveckla, förvalta eller driva en laddningspunkt. Detta gäller inte laddningspunkter som företaget innehar uteslutande för eget bruk. Lag (2022:596).

[K3]20 §  Regeringen får meddela föreskrifter om att nätmyndigheten får bevilja dispens i enskilda fall från förbudet i 19 §. Lag (2022:596).

Åtskillnad av distribution

[K3]21 §  Ett distributionsnätsföretag som ingår i en koncern vars samlade elnät har minst 100 000 elanvändare

  1. ska ha en organisation och ett beslutsfattande som är åtskilda från företag som producerar eller handlar med el, och
  2. får inte ha en styrelseledamot, verkställande direktör eller firmatecknare som samtidigt är styrelseledamot, verkställande direktör eller firmatecknare i ett företag som producerar eller handlar med el.

[S2]Med elanvändare avses i första stycket den som enligt avtal med distributionsnätsföretaget tar ut el från elnätet i en eller flera uttagspunkter. Lag (2022:596).

[K3]22 §  Ett distributionsnätsföretag som avses i 21 § får inte ge anställda i ledande ställning i nätföretaget löner eller andra förmåner som grundar sig på resultatet i de delar av koncernen som producerar eller handlar med el. Lag (2022:596).

[K3]23 §  Ett distributionsnätsföretag som avses i 21 § och dess moderföretag ska se till att nätföretaget har den faktiska beslutanderätten när det gäller de tillgångar som nätföretaget behöver för att trygga drift, underhåll och utbyggnad av nätet och att den beslutanderätten är självständig i förhållande till övriga delar av koncernen.

[S2]Trots första stycket får distributionsnätsföretagets ägare ha sådan insyn och utöva sådan styrning som krävs för att säkerställa en rimlig avkastning på de investeringar som gjorts i nätföretaget. Ett moderföretag får dock ge instruktioner för den löpande förvaltningen eller för särskilda beslut om byggande eller modernisering av ledningsnät endast om instruktionerna avser beslut som går utöver de ekonomiska ramar som fastställts av bolagsstämman eller motsvarande organ i ett dotterföretag. Lag (2022:596).

[K3]24 §  Ett distributionsnätsföretag som ingår i samma koncern som ett företag som producerar eller handlar med el ska ha en övervakningsplan och se till att planen följs. Lag (2022:596).

[K3]25 §  Ett distributionsnätsföretag ska i en övervakningsplan enligt 24 §

  1. ange vilka åtgärder som distributionsnätsföretaget ska vidta för att förhindra diskriminerande beteende gentemot andra aktörer på elmarknaden, och
  2. särskilt ange de särskilda skyldigheter som företagets anställda har för att förhindra sådan diskriminering som avses i 1. Lag (2022:596).

[K3]26 §  Ett distributionsnätsföretag som ska ha en övervakningsplan enligt 24 § ska

  1. utse en övervakningsansvarig som
    1. självständigt bevakar att planen finns och följs,
    2. har de befogenheter och den tillgång till information som krävs för att utföra uppdraget, och
    3. årligen upprättar en rapport över de åtgärder som vidtagits enligt planen och ger in rapporten till nätmyndigheten, och
  2. offentliggöra den rapport som avses i 1 c. Lag (2022:596).

[K3]27 §  Om ett distributionsnätsföretag och ett företag som producerar eller handlar med el ingår i samma koncern, ska företagen när de vänder sig till enskilda elanvändare eller allmänheten ange sin identitet på ett sådant sätt att det tydligt framgår vilken verksamhet som vart och ett av företagen bedriver. Lag (2022:596).

[K3]28 §  Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om undantag från kraven i 24-27 §§ i fråga om distributionsnätsföretag vars ledningar i huvudsak matar in el från anläggningar för produktion av förnybar el. Undantag får dock inte göras för distributionsnätsföretag som avses i 21 §. Lag (2022:596).

[K3]29 §  Nätmyndigheten ska, på ansökan av ett företag som bedriver eller avser att bedriva distribution, ge ett bindande besked i frågan om huruvida företaget omfattas av undantag från kraven i 24-27 §§.

[S2]Beskedet får förenas med villkor. Villkoren ska framgå av beskedet. Lag (2022:596).

Åtskillnad av transmission

[K3]31 §  Den som ensam eller tillsammans med någon annan utövar kontroll över ett företag som producerar eller handlar med el eller naturgas får inte utöva kontroll över ett transmissionsnätsföretag eller använda någon rättighet gentemot företaget.

[S2]Den som ensam eller tillsammans med någon annan utövar kontroll över ett transmissionsnätsföretag får inte utöva kontroll över ett företag som producerar eller handlar med el eller naturgas eller använda någon rättighet gentemot företaget. Lag (2022:596).

[K3]32 §  Den som ensam eller tillsammans med någon annan får utse ledamöter till styrelsen eller motsvarande organ hos ett transmissionsnätsföretag får inte utöva kontroll över ett företag som producerar eller handlar med el eller använda någon rättighet gentemot företaget. Lag (2022:596).

[K3]33 §  Förbuden i 31 och 32 §§ gäller inte kontroll eller en rättighet som utövas av staten genom regeringen. Lag (2022:596).

Prop. 2021/22:153: Av paragrafen framgår ett undantag från förbuden i 31 och 32 §§ när det är regeringen som använder en rättighet. Paragrafen överensstämmer i sak med hittillsvarande 3 kap. 1 h § första stycket (prop. 2010/11:70 s. 104 och 255). Den ska ses mot bakgrund av artikel 43.5 i elmarknadsdirektivet.

[K3]34 §  Det som anges i 31 § om företag som producerar eller handlar med el gäller inte en elanvändare som själv producerar eller levererar el eller ensam eller tillsammans med någon annan kontrollerar ett företag som bedriver sådan verksamhet, om elanvändaren är nettoförbrukare och värdet av den el som elanvändaren säljer till någon annan är obetydligt i förhållande till elanvändarens näringsverksamhet i övrigt.

[S2]En elanvändare ska anses vara nettoförbrukare enligt första stycket om den genomsnittliga elförbrukningen är större än produktionen per år räknat. Vid beräkningen ska i produktionen ingå den el som elanvändaren själv producerar och elanvändarens andel i den el som produceras av ett företag som elanvändaren kontrollerar ensam eller tillsammans med någon annan. Lag (2022:596).

Prop. 2021/22:153: Av paragrafen framgår att förbuden i 31 § inte gäller elproducenter eller elhandelsföretag som är nettoförbrukare av el, om värdet av den el som företaget säljer till utomstående är obetydligt i förhållande till den övriga näringsverksamheten. Paragrafen överensstämmer i sak med hittillsvarande 3 kap. 1 h § andra och tredje styckena (prop. 2010/11:70 s. 102104 ...

[K3]35 §  Trots 30-32 §§ får ett transmissionsnätsföretag bedriva sådan elproduktion som avses i 12 § andra stycket 2 och ingå i samma koncern som ett företag vars elproduktion uteslutande är knuten till driften av transmissionsnätsföretagets ledningsnät. Lag (2022:596).

[K3]36 §  En styrelseledamot, verkställande direktör, firmatecknare eller annan person med liknande ställning i ett transmissionsnätsföretag får samtidigt ha en motsvarande ställning i ett företag som producerar eller handlar med el endast om det sistnämnda företaget är ett sådant produktionsföretag som avses i 35 §. Lag (2022:596).

[K3]37 §  Om ett transmissionsnätsföretag ingår i en koncern där ett annat företag producerar eller handlar med el, får åtgärder som vidtas av företag i koncernen för att säkerställa att kraven i 30-32 och 36 §§ är uppfyllda inte innebära att personal eller kommersiellt känsliga uppgifter överförs från transmissionsnätsföretaget till ett företag som producerar eller handlar med el. Lag (2022:596).

Certifiering av transmissionsnätsföretag

[K3]38 §  I lagen (2011:710) om certifiering av transmissionsnätsföretag för el finns bestämmelser om certifiering av transmissionsnätsföretag. Lag (2022:596).

Energilagring

[K3]39 §  Ett nätföretag får inte äga, utveckla, förvalta eller driva en energilagringsanläggning. Lag (2022:596).

[K3]40 §  Regeringen får meddela föreskrifter om att nätmyndigheten får bevilja dispens i enskilda fall från förbudet i 39 §. Lag (2022:596).

Förbud mot att försvåra efterfrågeflexibilitet

[K3]41 §  Ett nätföretag får inte ställa tekniska krav eller andra villkor som försvårar efterfrågeflexibilitet. Dock får de villkor ställas som behövs för en säker, tillförlitlig och effektiv drift av ledningsnätet. Lag (2023:238).

Prop. 2021/22:153: Av paragrafen framgår att ett nätföretag inte får ställa upp villkor som försvårar tillhandahållandet av efterfrågeflexibilitet, om inte villkoret är motiverat med hänsyn till en säker, tillförlitlig och effektiv drift av ledningsnätet. Den överensstämmer i sak med hittillsvarande 3 kap. 16 a § första stycket (prop. 2013/14:174 s. 209 f. och 270 f.).

[K3]42 §  Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vilka tekniska krav som nätföretag får ställa i fråga om efterfrågeflexibilitet. Lag (2023:238).

Ersättning vid inmatning av el

[K3]43 §  Den som har en elproduktionsanläggning har rätt till ersättning av det nätföretag till vars ledningsnät anläggningen är ansluten.

[S2]Ersättningen ska motsvara

  1. värdet av den minskning av energiförluster som inmatning av el från anläggningen medför i nätföretagets ledningsnät, och
  2. värdet av den reduktion av nätföretagets avgifter för att ha sitt ledningsnät anslutet till ett annat nätföretags ledningsnät som blir möjlig genom att anläggningen är ansluten till ledningsnätet. Lag (2022:596).

[K3]44 §  Nätmyndigheten ska ta upp en tvist om vilken rätt till ersättning för inmatad el som finns enligt 43 §.

[S2]En tvist ska inte prövas om ansökan om prövning kommit in till nätmyndigheten senare än två år efter det att nätföretaget skickat ett skriftligt ställningstagande till den berörda parten under partens senaste kända adress. Lag (2022:596).

Underlag och information om leveranssäkerheten i distributionsnäten

[K3]45 §  Ett distributionsnätsföretag ska årligen

  1. upprätta en risk- och sårbarhetsanalys avseende leveranssäkerheten i elnätet,
  2. upprätta en åtgärdsplan som visar hur leveranssäkerheten i det egna elnätet ska förbättras, och
  3. till nätmyndigheten ge in en redovisning som baseras på analysen och planen. Lag (2022:596).

[K3]46 §  Ett distributionsnätsföretag ska informera elanvändarna om

  1. leveranssäkerheten i elnätet,
  2. rätten till avbrottsersättning enligt 10 kap., och
  3. rätten till skadestånd enligt 11 kap.Lag (2022:596).

[K3]47 §  Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

  1. innehållet i samt redovisning och offentliggörande av analyser och åtgärdsplaner enligt 45 §,
  2. information till elanvändarna enligt 46 §,
  3. skyldighet att rapportera elavbrott till den myndighet som regeringen bestämmer, och
  4. undantag från kraven i 45 och 46 §§ i fråga om ledningar som i huvudsak matar in el från anläggningar för produktion av förnybar el. Lag (2022:596).

[K3]48 §  Nätmyndigheten ska ge ett bindande besked om huruvida en ledning omfattas av undantag enligt 47 § 4, om innehavaren av ledningen eller den som avser att bygga den begär det.

[S2]Ett bindande besked får förenas med villkor. Villkoren ska framgå av beskedet. Lag (2022:596).

Redovisning av nätverksamhet

[K3]49 §  Nätverksamhet ska ekonomiskt redovisas skilt från annan verksamhet. Transmission och distribution ska redovisas var för sig. Lag (2022:596).

[K3]50 §  Redovisning av nätverksamhet som grundas på nätkoncession för område ska avse varje område för sig. Lag (2022:596).

[K3]51 §  Trots 50 § ska nätmyndigheten besluta att ett distributionsnätsföretags samtliga områden utan en lägsta tillåtna spänning ska redovisas samlat, om inte områdena sammantagna utgör en olämplig enhet för nätverksamhet.

[S2]Nätmyndigheten ska, om det behövs, fatta beslut i frågan om samlad redovisning när det finns ett beslut som har fått laga kraft och som innebär att

  1. en nätkoncession har beviljats,
  2. gränserna för en nätkoncession för område har ändrats,
  3. ett tillstånd till överlåtelse av en nätkoncession har beviljats, eller
  4. en nätkoncession har återkallats.

[S3]Nätmyndigheten får besluta om samlad redovisning även i andra fall, om det är motiverat med hänsyn till ändrade förhållanden. Lag (2022:596).

[K3]52 §  I ett beslut om samlad redovisning eller om ändring av ett sådant beslut ska nätmyndigheten ange när den samlade redovisningen ska påbörjas eller upphöra. Lag (2022:596).

[K3]53 §  En nätkoncession för linje ska redovisas skilt från en nätkoncession för område utan en lägsta tillåtna spänning.

[S2]Om en nätkoncession för linje avser en ledning som organisatoriskt, tekniskt och funktionellt ingår i ett lokalnät och ledningen helt eller delvis är belägen inom koncessionsområdet, ska linjen dock redovisas inom ramen för områdeskoncessionen. Lag (2022:596).

[K3]54 §  En ledning som ingår i ett lokalnät ska redovisas som regionnät, om ledningen och regionnätet sammantagna utgör en organisatoriskt och tekniskt sammanhållen enhet. Lag (2022:596).

[K3]55 §  En nätkoncession för område med en lägsta tillåtna spänning ska redovisas tillsammans med nätföretagets nätkoncessioner för linje. Lag (2022:596).

[K3]56 §  En ledning som byggs och används av ett nätföretag med stöd av ett medgivande enligt 2 kap. 11 §, ska utifrån sin funktion redovisas som lokalnät eller regionnät hos det nätföretag som har fått medgivandet.

[S2]Nätföretaget ska inom sex månader från medgivandet meddela nätmyndigheten hur ledningen ska redovisas. Lag (2022:596).

[K3]57 §  I 4 kap.29 och 30 §§ finns bestämmelser om avgifter för överföring av el för sådana nätkoncessioner som redovisas samlat. Lag (2022:596).

[K3]58 §  Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela

  1. ytterligare föreskrifter om redovisning av nätverksamhet, och
  2. föreskrifter om skyldighet att ge in redovisningshandlingar till nätmyndigheten. Lag (2022:596).

Revision av nätverksamhet

[K3]59 §  Den som är revisor hos ett nätföretag ska

  1. göra en särskild granskning av redovisningen av nätverksamheten, och
  2. årligen i ett särskilt intyg avge ett utlåtande i frågan om huruvida redovisningen av nätverksamheten skett enligt gällande bestämmelser. Lag (2022:596).

[K3]60 §  Nätföretaget ska ge in det intyg som avses i 59 § 2 till nätmyndigheten. Lag (2022:596).

[K3]61 §  Regeringen får meddela ytterligare föreskrifter om revision av nätverksamhet. Lag (2022:596).

Skyldighet att ansluta en anläggning till elnätet

[K4]1 §  Den som har en nätkoncession ska på objektiva, icke- diskriminerande och i övrigt skäliga villkor ansluta en elektrisk anläggning till ledningen eller ledningsnätet, om innehavaren av den elektriska anläggningen begär att den ska anslutas.

[S2]I fråga om lokalnät gäller anslutningsskyldigheten endast anläggningar inom koncessionsområdet. Lag (2022:596).

Prop. 2013/14:174: I första stycket första meningen anges att nättariffer ska vara objektiva och icke-diskriminerande. Bestämmelsen infördes i ellagen i samband med genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/54/EG av den 26 juni 2003 om gemensamma regler för den inre marknaden för el och om upphävande av direktiv 96/92/EG.

Prop. 2004/05:62: Innehållet i första stycket är oförändrat.

Prop. 2017/18:237: Inga ändringar görs i första stycket.

Normgivningsbemyndigandet i andra stycket ändras på så sätt att subdelegation kan ske till en annan myndighet än nätmyndigheten. Ändringen är i huvudsak redaktionell. Utgångspunkten är fortfarande att Energimarknadsinspektionen ska meddela eventuella myndighetsföreskrifter.

I tredje stycket görs en redaktionell ändring.

  • RÅ 2008:32:En anslutning av en elektrisk anläggning till ett ledningsnät har krävt förstärkning av det befintliga nätet som bedömts inte innebära direkt nytta för nätbolaget eller befintliga kunder. Den anslutande kunden har fått bära viss del av kostnaderna.

[K4]2 §  Avsteg från skyldigheten enligt 1 § får göras, om det

  1. saknas ledig kapacitet och inte finns förutsättningar att åtgärda kapacitetsbristen på ett sätt som är samhällsekonomiskt motiverat utan att förstärka ledningen eller ledningsnätet, eller
  2. finns andra särskilda skäl.

[S2]Trots första stycket får ett distributionsnätsföretag, i fråga om en anläggning för produktion av förnybar el vars inmatning kan ske med en effekt om högst 43,5 kilowatt, göra avsteg från anslutningsskyldigheten endast om

  1. företaget underrättar den som begär anslutning om detta, och
  2. underrättelsen lämnas inom en månad från det att företaget har tagit emot begäran. Lag (2022:596).

Prop. 2017/18:237: Av paragrafen, som motsvarar nuvarande första stycket, framgår att en betald anslutningsavgift ska ge rätt att använda elnätet inom landet. Denna rätt omfattar även utlandsförbindelser med en spänning om 220 kilovolt eller mer, vilket är en ändring i förhållande till den nuvarande regleringen, som innebär att utlandsförbindelserna är undantagna om inte regeringen har föreskrivit något annat.

För att underlätta handeln med el ska kunder, både producenter och elanvändare, bara ...

Prop. 2021/22:153: I första stycket första punkten regleras när en nätkoncessionshavare får göra avsteg från skyldigheten att ansluta en anläggning med hänvisning till att det saknas ledig kapacitet. Nätet måste fysiskt kunna klara den överföring som önskas sedan anläggningen anslutits (se prop. 1996/97:136 s. 141 f.). Nätkoncessionshavaren får dock inte åberopa kapacitetsbrist som grund för att neka en anslutning, om det finns ...

[K4]3 §  Om någon vill ansluta en elektrisk anläggning till ett region- eller transmissionsnät i stället för till lokalnätet, får innehavaren av region- eller transmissionsnätet ansluta anläggningen endast om

  1. innehavaren av lokalnätet har medgett det, eller
  2. nätmyndigheten har beviljat tillstånd till anslutningen efter ansökan av innehavaren av region- eller transmissionsnätet. Lag (2022:596).

  • RÅ 2008:32:En anslutning av en elektrisk anläggning till ett ledningsnät har krävt förstärkning av det befintliga nätet som bedömts inte innebära direkt nytta för nätbolaget eller befintliga kunder. Den anslutande kunden har fått bära viss del av kostnaderna.

[K4]4 §  Nätmyndigheten får bevilja ett sådant tillstånd som avses i 3 § 2 endast om det finns särskilda skäl. Lag (2022:596).

Prop. 2014/15:56: I paragrafen, som är ny, finns bestämmelser om enhetliga nättariffer för nätkoncessioner som redovisas samlat enligt 3 kap. 3 eller 3 a §. Övervägandena finns i avsnitt 4.3.

Första stycket överensstämmer i sak med tidigare 3 kap. 3 § fjärde stycket.

Av andra stycket följer att en enhetlig nättariff ska tillämpas i fråga om nätkoncessioner som redovisas samlat enligt ...

Anslutning inom skälig tid

[K4]5 §  Ett nätföretag som ska ansluta en anläggning enligt 1 § ska genomföra anslutningen inom skälig tid från det att företaget har tagit emot en begäran om anslutning. Tiden får vara längre än två år endast om det är nödvändigt med hänsyn till anslutningens omfattning och tekniska utformning eller det finns andra särskilda skäl. Lag (2022:596).

Standardiserade rutiner för anslutning

[K4]6 §  Ett nätföretag ska ha standardiserade rutiner för anslutning av elproduktionsanläggningar och energilagringsanläggningar. Sådana rutiner ska, så långt det är möjligt och ändamålsenligt, säkerställa en snabb och enkel anslutning. Lag (2022:596).

Uppgifter om villkor för anslutning

[K4]7 §  Ett nätföretag ska utan dröjsmål ge den som begär det skriftlig information om de allmänna villkor som företaget tillämpar för anslutning.

[S2]I samband med en begäran om en ny anslutning ska uppgifter om avgift och övriga villkor för anslutningen lämnas inom skälig tid. Lag (2022:596).

Tidsplaner för anslutning

[K4]8 §  Ett nätföretag som har tagit emot en begäran om anslutning av en elproduktionsanläggning ska ta fram en tidsplan för sin handläggning av ärendet och lämna planen till den som vill ansluta anläggningen.

[S2]När uppgifter enligt 7 § andra stycket lämnas i fråga om anslutning av en elproduktionsanläggning, ska nätföretaget även ange en tidsplan för anslutningen. Lag (2022:596).

Information om åtgärder som krävs för att förstärka elnätet

[K4]9 §  Ett nätföretag som har vägrat ansluta en anläggning till en ledning eller ett ledningsnät med hänvisning till att ledningen eller nätet saknar kapacitet, ska mot skälig ersättning ge den som begär det information om vilka åtgärder som krävs för att anslutningen ska kunna genomföras.

[S2]Om anläggningen är en laddningspunkt, ska nätföretaget utan särskild begäran lämna informationen tillsammans med meddelandet om att anslutning vägras. Nätföretaget ska lämna informationen utan ersättning. Lag (2022:596).

Anslutningsavgifter

[K4]10 §  Avgiften för anslutning till en ledning eller ett ledningsnät ska utformas så att nätkoncessionshavarens skäliga kostnader för anslutningen täcks. Särskild hänsyn ska tas till anslutningspunktens geografiska läge och den avtalade effekten i anslutningspunkten.

[S2]Om staten enligt ett avtal med ett nätföretag har finansierat åtgärder som är nödvändiga för att öka elnätets kapacitet för att underlätta anslutningen av anläggningar för produktion av förnybar el, ska avgiften för anslutning utformas så att den som vill ansluta en anläggning ersätter nätföretagets kostnader för sådana åtgärder i den del som svarar mot anläggningens andel av den totala kapacitetsökningen. Detta gäller även om nätkoncessionen överlåts. Lag (2022:596).

[K4]11 §  En elanvändare som har ett abonnemang för en säkring om högst 63 ampere ska inte betala någon avgift för att ansluta en produktionsanläggning som

  1. producerar el vars inmatning kan ske med en effekt om högst 43,5 kilowatt, och
  2. ansluts
    1. där en anläggning för användning av el redan är ansluten, och
    2. med en effekt som inte överstiger uttagsabonnemangets effekt. Lag (2022:596).

Prop. 2017/18:237: Första punkten motsvarar nuvarande första stycket i den del som gäller villkoren för överföring av el. När det gäller villkoren för anslutning finns motsvarande bestämmelser i den nya 11 c §. Andra punkten motsvarar nuvarande tredje stycket. Inga ändringar görs i sak.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela närmare föreskrifter ...

  • EIFS 2013:8: Energimarknadsinspektionens föreskrifter om offentliggörande av avgifter och övriga villkor för överföring av el

Principer för kostnadsfördelning

[K4]12 §  Ett nätföretag ska offentliggöra principer för hur kostnaderna för teknisk anpassning ska fördelas vid anslutning till elnätet. Lag (2022:596).

Prop. 2017/18:237: Ändringarna i första stycket är språkliga.

I andra stycket ändras en hänvisning till nuvarande 11 § första stycket till att avse 11 c § andra stycket.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela närmare föreskrifter om utformningen av en tidsplan. Närmare föreskrifter finns i dag i Energimarknadsinspektionens föreskrifter ...

Tvister om anslutning till elnätet

[K4]13 §  Nätmyndigheten ska ta upp en tvist om vilka skyldigheter en nätkoncessionshavare har enligt 1 § eller ett nätföretag har enligt 5 eller 9 §.

[S2]En tvist ska inte prövas, om ansökan om prövning kommit in till nätmyndigheten senare än två år efter det att nätkoncessionshavaren eller nätföretaget skickat ett skriftligt ställningstagande till den berörda parten under partens senaste kända adress. Lag (2022:596).

[K4]14 §  Nätmyndigheten ska fatta sitt slutliga beslut i ett ärende enligt 13 § inom två månader från det att ansökan om prövning kommit in till myndigheten. Om myndigheten behöver ytterligare tid för att avgöra ärendet, får myndigheten förlänga tiden med två månader eller, om sökanden medger det, med den ytterligare tid som kan behövas för att ärendet ska kunna avgöras.

[S2]Nätmyndighetens beslut gäller omedelbart. Lag (2022:596).

Prop. 2021/22:153: Rubriken utformas efter synpunkter från Lagrådet.

Återinkoppling och höjning av avtalad effekt

[K4]15 §  Det som anges i detta kapitel om anslutning av en elektrisk anläggning till en ledning eller ett ledningsnät gäller också återinkoppling av en befintlig anläggning och höjning av avtalad effekt i en anslutningspunkt. Lag (2022:596).

Skyldighet att överföra el

[K4]16 §  En nätkoncessionshavare är skyldig att överföra el för någon annans räkning på objektiva, icke-diskriminerande och i övrigt skäliga villkor. Lag (2022:596).

Rätt att använda elnätet inom Sverige

[K4]17 §  Ett nätföretag ska utforma sina villkor för överföring av el så att en betald anslutningsavgift ger rätt att använda elnätet inom Sverige, med undantag för utlandsförbindelser med en spänning som understiger 220 kilovolt. Lag (2022:596).

God kvalitet på överföringen av el

[K4]18 §  Ett nätföretags överföring av el för någon annans räkning ska ha god kvalitet.

[S2]Nätföretaget ska avhjälpa brister i överföringen i den utsträckning kostnaderna för att avhjälpa bristerna är rimliga i förhållande till de olägenheter för elanvändarna som är förknippade med bristerna. Lag (2022:596).

[K4]19 §  Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om innebörden av att överföringen av el har god kvalitet. Lag (2022:596).

Funktionskrav vid överföring av el

[K4]20 §  Ett nätföretag ska se till att avbrott i överföringen av el till en elanvändare aldrig överstiger tjugofyra timmar eller den kortare tid som följer av 18 § eller av föreskrifter som meddelats med stöd av 19 §.

[S2]Detta gäller inte om nätföretaget visar att avbrottet beror på ett hinder utanför företagets kontroll som företaget inte skäligen kunde förväntas ha räknat med och vars följder det inte heller skäligen kunde ha undvikit eller övervunnit. Lag (2022:596).

[K4]21 §  Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om undantag från kravet i 20 §. Lag (2022:596).

[K4]22 §  Nätmyndigheten får i det enskilda fallet bevilja dispens från kravet i 20 § i en del av ett koncessionsområde om

  1. kravet är oskäligt betungande med hänsyn till nätföretagets ekonomiska situation, eller
  2. det finns synnerliga skäl.

[S2]Dispens får ges i sammanlagt högst tre år. Lag (2022:596).

Uppgifter om villkor för överföring

[K4]23 §  Ett nätföretag ska

  1. utan dröjsmål ge den som begär det skriftlig information om avgifter och övriga villkor för överföring av el, och
  2. offentliggöra sådana uppgifter. Lag (2022:596).

[K4]24 §  Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om skyldighet för nätföretag att lämna uppgifter till nätmyndigheten om avgifter och övriga villkor för överföring av el. Lag (2022:596).

[K4]25 §  Ett nätföretag ska informera elanvändarna om

  1. hur avgifterna för överföring av el är utformade, och
  2. vilka möjligheter elanvändarna har att påverka sina kostnader för överföring av el genom att välja andra avtalsvillkor eller ändra förbrukningsmönster. Lag (2022:596).

Allmänt om avgifter för överföring av el

[K4]26 §  Ett nätföretag ska utforma sina avgifter för överföring av el på ett sätt som är förenligt med ett effektivt utnyttjande av elnätet och en effektiv elproduktion och elanvändning. Lag (2022:596).

[K4]27 §  Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om hur avgifterna för överföring av el ska utformas för att främja ett effektivt utnyttjande av elnätet eller en effektiv elproduktion och elanvändning. Lag (2022:596).

Avgift för lokal distribution

[K4]28 §  En avgift för överföring av el på ett lokalnät får inte utformas med hänsyn till var en anslutning finns inom ett koncessionsområde.

[S2]Om ett eller flera koncessionsområden slås samman helt eller delvis, ska avgifterna för det nya området vara enhetliga senast tre år efter sammanslagningen. Lag (2022:596).

[K4]29 §  I områden som redovisas samlat enligt 3 kap. 51 § ska enhetliga avgifter för överföring av el på ett lokalnät tillämpas från den dag som nätmyndigheten beslutar. Den dagen får inte infalla senare än fem år från beslutet om samlad redovisning eller beslutet om ändring av ett sådant beslut. Lag (2022:596).

[K4]30 §  När detta kapitel tillämpas ska en ledning som omfattas av en nätkoncession för linje anses omfattas av nätkoncessionen för område, om samlad redovisning sker enligt 3 kap. 53 § andra stycket. Lag (2022:596).

[K4]31 §  Trots 28 och 29 §§ får inom ett koncessionsområde eller inom flera koncessionsområden som redovisas samlat särskilda avgifter för överföring av el gälla för en begränsad krets av elanvändare, om

  1. det behövs för att utveckla sådana avgifter för överföring av el som främjar ett effektivt utnyttjande av elnätet, och
  2. nätföretaget har informerat nätmyndigheten.

[S2]Sådana avgifter får inte tillämpas under en längre tid än tre år utan tillstånd av nätmyndigheten. Lag (2022:596).

[K4]32 §  Nätmyndigheten ska bevilja tillstånd enligt 31 § andra stycket, om avgifterna

  1. uppfyller kraven i 16 och 26 §§, och
  2. behöver tillämpas under en längre tid än tre år med hänsyn till det ändamål som anges i 31 § första stycket 1.

[S2]Tillstånd ska beviljas för viss tid. Lag (2022:596).

Avgift för regional distribution

[K4]33 §  På ett regionnät får en avgift för överföring av el för varje spänningsnivå inte utformas med hänsyn till var en uttagspunkt finns i förhållande till nätets anslutning till ett annat nätföretags region- eller transmissionsnät. Lag (2022:596).

Prop. 2021/22:153: Paragrafen innebär att avgifterna för regional distribution, på varje spänningsnivå, inte får utformas med hänsyn till var på regionnätet en uttagspunkt är belägen. Den motsvarar delvis hittillsvarande 4 kap. 5 § första stycket (prop. 1996/97:136 s. 151 f. och prop. 2008/09:141 s. 98). Övervägandena finns i <a href="https://lagen.nu/prop/2021/22:153#S20-1" ...

[K4]34 §  Om en avgift för överföring av el på ett regionnät avser en elektrisk anläggning som tar ut el direkt från en transformator på ett regionnät, ska avgiften utformas med utgångspunkt i avgiften för spänningsnivån omedelbart före transformatorn med ett skäligt tillägg för nedtransformeringen. Lag (2022:596).

[K4]35 §  Avgiften för överföring av el på ett regionnät inom varje normalt spänningsintervall ska utformas utifrån de samlade kostnader som nätföretaget har för regionnät i Sverige i den utsträckning som kostnaderna kan hänföras till spänningsintervallet.

[S2]Den del av de beräknade kostnaderna som avser betalning för överföring på transmissionsnät och på andra regionnät ska dock läggas till grund för avgiften endast i den utsträckning som kostnaderna avser nätföretagets kostnader för regionnät inom den nätregion där den ledning finns som avgiften tas ut på. Lag (2022:596).

Avgift för transmission

[K4]36 §  På ett transmissionsnät får avgiften för överföring av el utformas med hänsyn till var på nätet en anslutningspunkt finns. Lag (2022:596).

Prop. 2021/22:153: Paragrafen innebär att avgiften för överföring av el på ett transmissionsnät får vara lägesberoende. Den överensstämmer i sak med hittillsvarande 4 kap. 9 § (prop. 1996/97:136 s. 156 f., prop. 2008/09:141 s. 99 och prop. 2017/18:237 s. 84). ...

Avgifter från småskalig elproduktion

[K4]37 §  Trots 26-36 §§ ska avgiften för inmatning av el från en produktionsanläggning som kan leverera en effekt om högst 1 500 kilowatt motsvara endast den årliga kostnaden för sådan mätning, registrering, beräkning och

[S2]rapportering som nätföretaget är skyldigt att utföra enligt 6 kap. eller föreskrifter som har meddelats i anslutning till det kapitlet.

[S3]Om flera sådana anläggningar finns i närheten av varandra och gemensamt matar in el på ledningsnätet, ska anläggningarna betraktas som separata anläggningar när första stycket tillämpas. Lag (2022:596).

[K4]38 §  Trots 26-37 §§ ska en elanvändare som har ett abonnemang för en säkring om högst 63 ampere och producerar el som kan matas in med en effekt om högst 43,5 kilowatt inte betala någon avgift för inmatningen. Lag (2022:596).

Tvister om avgifter vid småskalig elproduktion

[K4]39 §  Nätmyndigheten ska ta upp en tvist om avgiftens storlek enligt 37 § eller avgiftsbefrielse enligt 38 §.

[S2]En tvist ska inte prövas, om ansökan om prövning kommit in till nätmyndigheten senare än två år efter det att nätföretaget skickat ett skriftligt ställningstagande till den berörda parten under partens senaste kända adress. Lag (2022:596).

Hantering av klagomål

[K4]40 §  Ett nätföretag ska ha fastställda rutiner för hanteringen av klagomål från kunder som är konsumenter. Lag (2023:238).

Införd: SFS 2023:238 (None)
Upphävd: SFS 2023:238 (None)

Information om avtalsvillkor och andra uppgifter

[K4]41 §  Ett avtal mellan en konsument och ett nätföretag ska innehålla uppgifter om

  1. nätföretagets namn, adress, telefonnummer och webbplats,
  2. när avtalet träffas och dess giltighetstid,
  3. nätföretagets åtagande gentemot konsumenten,
  4. villkoren för fakturering och betalning,
  5. villkoren för uppsägning av avtalet,
  6. villkoren för ersättning om nätföretaget inte uppfyller sitt åtagande enligt avtalet,
  7. var konsumenten kan hitta information om nätföretagets priser och övriga villkor, och
  8. hur konsumentrelaterad information tillhandahålls. Lag (2023:238).

Införd: SFS 2023:238 (None)
Upphävd: SFS 2023:238 (None)

[K4]42 §  Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vilken konsumentrelaterad information ett nätföretag ska tillhandahålla och hur informationen ska tillhandahållas. Lag (2023:238).

Fakturering och information som nätföretag ska lämna till elanvändare

[K4]43 §  Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om nätföretags fakturering av elanvändare och om skyldighet för nätföretag att lämna viss information till elanvändaren i samband med fakturering. Lag (2023:238).

[K4]44 §  Ett nätföretag får inte ta ut någon avgift för att tillhandahålla elanvändaren fakturor och information enligt 43 §. Lag (2023:238).

Införd: SFS 2023:238 (None)
Upphävd: SFS 2023:238 (None)

[K4]45 §  Om ett nätföretag tillämpar ett system med förskottsbetalning, ska villkoren vara skäliga. Lag (2023:238).

Förhandsprövning av villkor

[K4]46 §  Ett nätföretag får inte ingå avtal i frågor om anslutning till elnätet eller överföring av el förrän de metoder som ska användas för att utforma avtalsvillkoren har prövats av nätmyndigheten. Prövningen ska dock inte omfatta metoder för att utforma avgifter för anslutning eller överföring. Lag (2023:238).

[K4]47 §  Nätmyndigheten ska godkänna de metoder som ska prövas enligt 46 §, om de kan antas leda till att villkoren i avtalen blir objektiva och icke-diskriminerande.

[S2]Om nätmyndigheten inte godkänner en metod, ska myndigheten ange i beslutet hur villkoren i stället ska utformas.

[S3]Beslut enligt denna paragraf gäller omedelbart. Nätmyndigheten ska delge sådana beslut enligt 49 § första stycket 1 och andra stycket delgivningslagen (2010:1932). Lag (2023:238).

Intäktsramens storlek

[K5]1 §  En nätverksamhet ska för en tillsynsperiod ha en bestämd intäktsram som inte ska vara större än vad som behövs för att

  1. täcka kostnader för driften av en nätverksamhet som har likartade objektiva förutsättningar och bedrivs på ett ändamålsenligt och effektivt sätt,
  2. täcka avskrivningar, och
  3. ge en sådan avkastning på kapitalbasen som behövs för att i konkurrens med alternativa placeringar med motsvarande risk få tillgång till kapital för investeringar.

[S2]Med kapitalbas avses det kapital som krävs för att bedriva verksamheten. Lag (2018:1448).

Prop. 2017/18:237: I paragrafen finns grundläggande bestämmelser om hur intäktsramen ska beräknas. Paragrafen har fått sin utformning efter synpunkter från Lagrådet.

Intäktsramen är de samlade intäkter som en nätkoncessionshavare högst får uppbära från nätverksamheten under en tillsynsperiod (1 kap. 5 a §). Intäktsramen omfattar nätföretagets samlade intäkter från nätverksamheten. Hit hör främst anslutnings- och överföringsavgifterna men även andra intäkter som härrör från verksamheten, ...

Tillsynsperioden

[K5]2 §  Tillsynsperioden ska vara fyra kalenderår, om det inte finns särskilda skäl för en annan tidsperiod. Lag (2018:1448).

Prop. 2017/18:237: Av paragrafen, som motsvarar nuvarande 5 kap. 4 §, framgår att längden på tillsynsperioden normalt ska vara fyra kalenderår. Den fastställda intäktsramen ska således täcka nätföretagens samlade intäkter fyra år framåt i tiden. Ett nätföretag kan därmed välja att ta in lite högre intäkter ett år och kompensera detta genom att ta in lägre intäkter ett annat år. Bestämmelsen gäller även nätföretag som har ett brutet räkenskapsår.

Som utgångspunkt ska samma tillsynsperiod gälla ...

Intäktsramens bestämmande

[K5]3 §  Nätmyndigheten ska besluta om intäktsram senast två månader innan tillsynsperioden börjar.

[S2]Det ska framgå av beslutet vilka uppgifter och metoder som använts för att bestämma intäktsramen. Lag (2018:1448).

Prop. 2017/18:237: I paragrafen, som motsvarar nuvarande 5 kap. 1 och 3 §§, finns bestämmelser om tidpunkten för och utformningen av beslutet om bestämmande av intäktsram. Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.

Av första stycket framgår att intäktsramen ska bestämmas i förväg för varje tillsynsperiod. Kravet på en förhandsprövning av nätföretagets intäkter ska ses mot bakgrund av artikel 37.6 i elmarknadsdirektivet. Bestämmelser om förhandsprövning finns även ...

[K5]4 §  En nätkoncessionshavare ska lämna de uppgifter till nätmyndigheten som myndigheten behöver för att bestämma intäktsramen. Lag (2018:1448).

Prop. 2017/18:237: Paragrafen motsvarar nuvarande 5 kap. 2 §. Till skillnad från dagens bestämmelse innehåller den inte något krav på att nätföretaget ska lämna in ett förslag till intäktsram. Övervägandena finns i avsnitt 7.3.

Det underlag som krävs för att bestämma intäktsramen måste tillhandahållas av nätföretaget. Den uppgiftsskyldighet som föreskrivs i paragrafen kan kompletteras genom verkställighetsföreskrifter, ...

[K5]5 §  Om en nätkoncessionshavare inte lämnar uppgifter enligt 4 §, ska nätmyndigheten bestämma en intäktsram som är skälig med hänsyn till uppgifterna i ärendet. Lag (2018:1448).

Prop. 2017/18:237: Det kan inträffa att ett nätföretag inte fullgör sin skyldighet enligt 4 § att lämna in uppgifter till grund för bedömningen. Nätmyndigheten måste dock även i ett sådant fall meddela ett beslut om intäktsramen i enlighet med 3 §. Myndigheten får då enligt paragrafen fatta beslutet på annat tillgängligt underlag. Om det underlaget senare visar sig vara bristfälligt kan det bl.a. medföra en ändring av beslutet efter omprövning enligt 21 §.

Paragrafen är tillämplig inte bara när ...

Kostnader för en ändamålsenlig och effektiv drift

[K5]6 §  Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

  1. vad som ska anses vara kostnader för driften av en nätverksamhet som har likartade objektiva förutsättningar och bedrivs på ett ändamålsenligt och effektivt sätt när intäktsramen bestäms, och
  2. hur sådana kostnader ska beräknas. Lag (2018:1448).

Prop. 2017/18:237: I paragrafen, som motsvarar nuvarande 5 kap. 8 § tredje stycket, finns ett bemyndigande för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om vilka kostnader som ska täckas av intäktsramen enligt 1 § första stycket 1. Sådana föreskrifter kan gälla t.ex. vilka löpande kostnader som ska anses vara påverkbara respektive opåverkbara.

Sådana föreskrifter som avses i paragrafen finns i dag i förordningen (2014:1064) ...

Kapitalkostnader

[K5]7 §  Kapitalbasen ska beräknas med utgångspunkt i de tillgångar som nätkoncessionshavaren använder för att bedriva nätverksamheten och med hänsyn till investeringar och avskrivningar under tillsynsperioden.

[S2]En tillgång som inte behövs för att bedriva verksamheten ska anses ingå i kapitalbasen, om det skulle vara oskäligt mot nätkoncessionshavaren att bortse från tillgången. Lag (2018:1448).

Prop. 2017/18:237: I paragrafen, som motsvarar nuvarande 5 kap. 9 § första och andra styckena, finns grundläggande bestämmelser om hur kapitalbasen ska beräknas. Med kapitalbas avses det kapital som krävs för att bedriva verksamheten (1 § andra stycket). Kapitalbasen behöver inte överensstämma med nätföretagets egen bokföring. I paragrafen förtydligas vad som ingår i kapitalbasen.

I första stycket anges till en början att kapitalbasen ska beräknas med utgångspunkt i de tillgångar som nätföretaget ...

[K5]8 §  Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela

  1. ytterligare föreskrifter om hur kapitalbasen ska beräknas,
  2. föreskrifter om beräkningen av avskrivningar och en sådan avkastning på kapitalbasen som behövs för att i konkurrens med alternativa placeringar med motsvarande risk få tillgång till kapital för investeringar. Lag (2018:1448).

Prop. 2017/18:237: I paragrafen, som motsvarar nuvarande 5 kap. 9 § tredje stycket, finns ett bemyndigade till regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om kapitalbasen och andra frågor som har betydelse för beräkningen av kapitalkostnader. Paragrafen har fått sin utformning med beaktande av Lagrådets synpunkter.

Sådana föreskrifter som avses i första punkten kan framför allt avse frågor om vilka tillgångar som ska ingå i kapitalbasen och hur ...

Prop. 2013/14:85: Kostnad för avbrottsersättning enligt 10 kap. 10 § ska inte anses vara en skälig kostnad enligt första stycket.

Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, nätmyndigheten får meddela ytterligare föreskrifter om beräkning av skäliga kostnader.

I paragrafen finns bestämmelser om beräkning av skäliga kostnader. Inga ändringar har gjorts i första ...

Kvaliteten i nätverksamheten

[K5]9 §  När intäktsramen bestäms ska hänsyn tas till kvaliteten i nätverksamheten. En sådan bedömning får medföra en ökning eller minskning av avkastningen på kapitalbasen. Lag (2018:1448).

Prop. 2017/18:237: I paragrafen, som motsvarar nuvarande 5 kap. 7 § första stycket, finns bestämmelser om vilken hänsyn som ska tas till kvaliteten i nätverksamheten vid bestämmandet av intäktsramen.

Hänsyn ska tas till kvaliteten vid bestämmandet av intäktsramen. Värderingen av kvaliteten bör utgå från vad kunderna har rätt att förvänta sig och är beredda att betala för. Faktorer som kan ha betydelse är bl.a. antalet avbrott, spänningskvalitet och kvaliteten på kundservice. En låg kvalitet kan ...

Prop. 2013/14:85: En tillgång som inte behövs för att bedriva verksamheten ska anses ingå i kapitalbasen, om det skulle vara oskäligt mot nätkoncessionshavaren att bortse från tillgången.

Regeringen eller, efter regeringens bemyndigade, nätmyndigheten får meddela ytterligare föreskrifter om beräkning av en rimlig ...

[K5]10 §  Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vad som avses med kvaliteten i nätverksamheten. Lag (2018:1448).

Prop. 2017/18:237: I paragrafen, som motsvarar nuvarande 5 kap. 7 § tredje stycket, finns ett bemyndigande för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om vad som avses med kvaliteten i nätverksamheten.

I dag finns ett bemyndigande för Energimarknadsinspektionen att meddela motsvarande föreskrifter i 17 § första punkten intäktsramsförordningen. Energimarknadsinspektionen har med stöd av bemyndigandet meddelat föreskrifter om vad som avses med kvaliteten ...

Effektivt utnyttjande av elnätet

[K5]11 §  När intäktsramen bestäms ska hänsyn tas till i vilken utsträckning nätverksamheten bedrivs på ett sätt som är förenligt med eller bidrar till ett effektivt utnyttjande av elnätet. En sådan bedömning får medföra en ökning eller minskning av avkastningen på kapitalbasen. Lag (2018:1448).

Prop. 2017/18:237: I paragrafen, som motsvarar nuvarande 5 kap. 7 a § första stycket, finns bestämmelser som syftar till att skapa särskilda incitament för nätföretagen att bedriva verksamheten på ett sätt som bidrar till ökad energieffektivisering. Bestämmelsen har tillkommit med anledning av artikel 15.1 andra stycket och artikel 15.4 andra meningen i energieffektiviseringsdirektivet, dvs. Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU av den 25 oktober 2012 om energieffektivitet, om ändring av direktiven 2009/125/EG ...

[K5]12 §  Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vad som avses med ett effektivt utnyttjande av elnätet. Lag (2018:1448).

Prop. 2017/18:237: I paragrafen, som motsvarar nuvarande 5 kap. 7 a § andra stycket, finns ett bemyndigande för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om vad som avses med ett effektivt utnyttjande av elnätet. I dag finns ett bemyndigande för Energimarknadsinspektionen att meddela motsvarande föreskrifter i 17 § andra punkten intäktsramsförordningen. Energimarknadsinspektionen har meddelat föreskrifter med stöd av bemyndigandet (EIFS 2015:6).

Användning av flexibilitetstjänster

[K5]12 a §  När intäktsramen bestäms ska hänsyn tas till i vilken utsträckning flexibilitetstjänster används och förbättrar effektiviteten i nätverksamheten. Bedömningen får medföra en ökning eller minskning av intäktsramen. Lag (2022:596).

[K5]12 b §  Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vilka krav som ska vara uppfyllda för att flexibilitetstjänster ska anses förbättra effektiviteten i nätverksamheten. Lag (2022:596).

Intäktsram för lokalnät

[K5]13 §  En intäktsram för intäkter från ett lokalnät ska bestämmas för varje koncessionsområde för sig.

[S2]Om nätmyndigheten enligt 3 kap. 51 § har beslutat att flera nätkoncessioner för område ska redovisas samlat, ska dock de områdena anses vara ett koncessionsområde när intäktsramen bestäms. Lag (2022:596).

Prop. 2017/18:237: Paragrafen motsvarar nuvarande 5 kap. 22 § första och andra styckena.

Enligt första stycket ska en intäktsram som avser intäkter från ett lokalnät bestämmas för varje koncessionsområde för sig. En viktig avvikelse från denna regel finns emellertid i andra stycket. Om flera nätkoncessioner för område efter beslut av nätmyndigheten redovisas samlat, ska dessa anses utgöra ett område när intäktsramen bestäms.

[K5]14 §  Om en nätkoncession för linje innefattas i redovisningen av en nätkoncession för område enligt 3 kap. 53 § andra stycket, ska koncessionerna anses vara en nätkoncession för område när intäktsramen bestäms. Lag (2022:596).

Prop. 2017/18:237: Paragrafen motsvarar nuvarande 5 kap. 22 § tredje stycket och har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.

I paragrafen finns en bestämmelse om vad som ska gälla när en nätkoncession för område redovisas samlat med en nätkoncession för linje. Regionledningen ska i ett sådant fall anses ha lokalnätsfunktion, och nätkoncessionerna ska anses utgöra ett koncessionsområde när intäktsramen bestäms.

Intäktsram för regionnät

[K5]15 §  En intäktsram ska bestämmas för intäkter från en nätkoncessionshavares regionnät i Sverige. Lag (2022:596).

Prop. 2017/18:237: Paragrafen motsvarar nuvarande 5 kap. 23 §.

En intäktsram för regional distribution ska bestämmas för nätföretagets samtliga regionledningar i hela landet. Distributionsverksamheten ska alltså betraktas som en enhet när intäktsramen bestäms oavsett hur regionledningarna förhåller sig till varandra geografiskt.

Intäktsram för transmissionsnät

[K5]16 §  En intäktsram ska bestämmas för intäkter från ett transmissionsnät. Lag (2018:1448).

Prop. 2017/18:237: Paragrafen, som delvis motsvarar nuvarande 5 kap. 24 § första och andra styckena, tydliggör att intäkter från ett transmissionsnät ska omfattas av en särskild intäktsram, som omfattar samtliga ledningar som ingår i transmissionsnätet. Till skillnad från i dag görs inget undantag för utlandsförbindelser.

Övervägandena finns i avsnitt 7.6.2.

[K5]17 §  Om ett transmissionsnätsföretag är systemansvarig myndighet, ska den del av verksamheten som inte kan hänföras till en viss kund eller kundkategori anses ingå i företagets nätverksamhet när intäktsramen bestäms. Lag (2018:1448).

Prop. 2017/18:237: Paragrafen, som motsvarar nuvarande 5 kap. 24 § tredje stycket, ska ses mot bakgrund av de särskilda uppgifter som Svenska kraftnät har i egenskap av systemansvarig myndighet.

Den verksamhet som är förknippad med systemansvaret och inte kan hänföras till en viss kund eller kundkategori ska enligt bestämmelsen anses ingå i Svenska kraftnäts nätverksamhet. Kostnaderna för den verksamhet som ingår i nätverksamheten ska beaktas vid beräkningen av intäktsramen enligt 1 §. Svenska ...

[K5]18 §  Om ett transmissionsnätsföretag deltar i ett europeiskt samarbete som syftar till att utveckla och vidmakthålla en fungerande europeisk marknad för el, ska även den verksamheten anses ingå i företagets nätverksamhet när intäktsramen bestäms. Lag (2018:1448).

Prop. 2017/18:237: Bestämmelsen i paragrafen, som motsvarar nuvarande 5 kap. 24 § fjärde stycket, innebär att Svenska kraftnät kan täcka kostnaderna för sitt deltagande i vissa europeiska samarbeten via överföringsavgifterna. Den verksamheten ska anses ingå i nätverksamheten. I nuläget deltar Svenska kraftnät i samarbeten som syftar till att utveckla och vidmakthålla en fungerande europeisk marknad för el främst inom ramen för Europeiska nätverket av systemansvariga för överföringssystemen för el (ENTSO-E).

[K5]19 §  Om ett transmissionsnätsföretag är en statlig myndighet och har finansierat en förstärkning av elnätet enligt ett sådant avtal som avses i 4 kap. 10 § andra stycket, ska, när intäktsramen bestäms, företagets kostnader med anledning av avtalet anses ha uppstått i företagets nätverksamhet. Lag (2022:596).

Prop. 2017/18:237: Paragrafen, som motsvarar nuvarande 5 kap. 24 a § första stycket, gör det möjligt att genom avgifterna för överföring av el på transmissionsnätet finansiera sådana avtal mellan staten och enskilda nätföretag som avses i 4 kap. 9 b §.

Avsikten är att staten genom Svenska kraftnät ska kunna ingå avtal med distributionsnätsföretag om finansiering av nätförstärkningar. Att de kostnader som uppstår hos Svenska kraftnät anses uppstå i verkets nätverksamhet innebär att kostnaderna ...

Omprövning av intäktsramen under tillsynsperioden

[K5]20 §  Nätmyndigheten får under tillsynsperioden ändra intäktsramen, om nätkoncessionshavaren har ansökt om det och

  1. det finns omständigheter som bedöms medföra en väsentlig ökning av ramen vid en omprövning efter tillsynsperioden, eller
  2. det annars finns särskilda skäl.

[S2]En ansökan om omprövning under tillsynsperioden ska handläggas skyndsamt. Lag (2018:1448).

Prop. 2017/18:237: I paragrafen, som motsvarar nuvarande 5 kap. 10 §, behandlas fall där ett beslut om bestämmande av intäktsram får ändras under tillsynsperioden efter ansökan av ett nätföretag. Paragrafen har utformats i enlighet med

Lagrådets förslag.

Förutsättningarna för en omprövning framgår av första stycket. Ett exempel på omständigheter som kan medföra en ökning av intäktsramen är att ett nätföretag avser göra investeringar utöver de planerade investeringar ...

[K5]21 §  Nätmyndigheten ska ompröva ett beslut om intäktsram under tillsynsperioden och ändra ramen, om

  1. nätkoncessionshavaren har lämnat oriktiga eller bristfälliga uppgifter och detta har inverkat på ramens storlek,
  2. ramen av någon annan anledning har bestämts på ett uppenbart felaktigt eller ofullständigt underlag och detta har inverkat på ramens storlek, eller
  3. det annars finns särskilda skäl.

[S2]Vid en omprövning enligt första stycket 1 får intäktsramen ökas endast om det finns särskilda skäl. Lag (2018:1448).

Prop. 2017/18:237: I paragrafen, som motsvarar nuvarande 5 kap. 11 §, behandlas fall där nätmyndigheten ska ändra intäktsramen under den tillsynsperiod som ramen avser. En omprövning enligt paragrafen föranleds inte av en ansökan från nätföretaget.

Första stycket första och andra punkterna behandlar fall där intäktsramen blivit felaktig antingen på grund av att nätföretaget har lämnat oriktiga eller bristfälliga uppgifter eller att beslutet annars har fattats på ett uppenbart felaktigt ...

Omprövning av intäktsramen efter tillsynsperioden

[K5]22 §  Nätmyndigheten ska ompröva intäktsramen efter tillsynsperiodens slut, om det finns skäl att anta att ramen ska vara större eller mindre med hänsyn till förhållanden som blivit kända efter det att den bestämdes.

[S2]Vid en omprövning ska nätmyndigheten senast tio månader efter tillsynsperiodens slut

  1. fatta ett slutligt beslut i frågan om ändring av intäktsramen, om det inte finns särskilda hinder, eller
  2. informera nätkoncessionshavaren om att det slutliga beslutet i ändringsfrågan kommer att fattas vid en senare tidpunkt.

[S3]Om myndigheten fattar sitt slutliga beslut i ändringsfrågan senare än tio månader efter tillsynsperiodens slut utan att ha informerat enligt andra stycket 2, får beslutet inte innebära någon nackdel för nätkoncessionshavaren. Lag (2018:1448).

Prop. 2014/15:56: Paragrafen, som fått ett nytt tredje stycke, innehåller bestämmelser om intäkter från ett ledningsnät inom ett område. Övervägandena finns i avsnitt 4.3.

I tredje stycket finns en bestämmelse om vad som ska gälla vid fastställande av intäktsram när en nätkoncession för område redovisas samlat med en nätkoncession för linje. Den ledning som omfattas av linjekoncessionen ska i ett sådant fall anses ...

Prop. 2017/18:237: Paragrafen motsvarar nuvarande 5 kap. 13 §.

Enligt första stycket ska nätmyndigheten ompröva intäktsramen efter tillsynsperiodens slut om det finns skäl att anta att ramen ska vara större eller mindre med hänsyn till förhållanden som blivit kända efter det att den bestämdes. Omprövning ska ske redan när myndigheten finner skäl att granska intäktsramen närmare. I princip kan omprövning således äga rum utan att någon ändring sedan görs.

Bestämmelsen skiljer ...

[K5]23 §  Vid en omprövning enligt 22 § ska nätmyndigheten

  1. utgå från de uppgifter och metoder som använts för att bestämma intäktsramen och som framgår av det beslut om intäktsram som gäller för nätkoncessionshavaren,
  2. kontrollera om de antaganden som legat till grund för att bestämma ramen överensstämmer med det faktiska utfallet för tillsynsperioden, och
  3. ändra ramen i den utsträckning det är motiverat av att det faktiska utfallet för tillsynsperioden avviker från de antaganden som legat till grund för att bestämma ramen. Lag (2018:1448).

Prop. 2017/18:237: I paragrafen, som motsvarar nuvarande 5 kap. 14 §, finns bestämmelser om hur en omprövning enligt 22 § ska genomföras och vilka ändringar som i det sammanhanget ska göras i intäktsramen.

Omprövningen syftar till att intäktsramen ska vara korrekt med beaktande av de faktiska förhållandena efter det att ramen bestämdes inför tillsynsperioden, dvs. att den prognos som legat till grund för ramen när det gäller exempelvis investeringar, opåverkbara kostnader och elavbrott ersätts ...

[K5]24 §  Utöver det som anges i 23 § 3 ska intäktsramen ändras, om

  1. nätkoncessionshavaren har lämnat oriktiga eller bristfälliga uppgifter och detta har inverkat på ramens storlek, eller
  2. ramen av någon annan anledning har bestämts på ett uppenbart felaktigt eller ofullständigt underlag och detta har inverkat på ramens storlek.

[S2]I fall som avses i första stycket 1 får intäktsramen ökas endast om det finns särskilda skäl. Lag (2018:1448).

Prop. 2017/18:237: I paragrafen, som har i huvudsak samma utformning som 21 §, anges i vilka fall en intäktsram ska ändras vid en omprövning efter tillsynsperioden med hänvisning till brister när det gäller de sakuppgifter som lagts till grund för beslutet om intäktsram.

Utgångspunkten för omprövningen är de uppgifter och metoder som användes när ramen bestämdes och som framgår av det beslutet (23 § första punkten). Omprövningen tar i huvudsak sikte på förhållanden som inträffat efter det att ...

Omprövning till följd av att en intäktsram har ändrats för en annan nätkoncessionshavare

[K5]25 §  När en allmän förvaltningsdomstol har ändrat en intäktsram för en nätkoncessionshavare ska nätmyndigheten ompröva det beslut om intäktsram som gäller för en annan nätkoncessionshavare om denne

  1. ansöker om omprövning inom tre månader efter det att domstolens avgörande fått laga kraft, och
  2. anför att de förhållanden som domstolen lagt till grund för ändring i det tidigare avgörandet finns även i fråga om sökandens intäktsram. Lag (2018:1448).

Prop. 2017/18:237: Paragrafen, som motsvarar nuvarande 5 kap. 15 §, har i allt väsentligt utformats i enlighet med Lagrådets förslag.

Det kan vara påkallat att ändra ett nätföretags intäktsram med anledning av att en allmän förvaltningsdomstol har ändrat en intäktsram för ett annat nätföretag. En följdändring kan ske om grunden för ändringen av det andra nätföretagets intäktsram är tillämplig även för intäktsramen för ...

Omprövning till följd av att intäktsramen har ändrats i fråga om en tidigare tillsynsperiod

[K5]26 §  Om nätmyndigheten eller en allmän förvaltningsdomstol har ändrat intäktsramen i fråga om en tillsynsperiod som har gått till ända och det avgörandet har fått laga kraft, ska nätmyndigheten ompröva ett beslut om intäktsram för en senare tillsynsperiod och göra de ändringar som den ändrade ramen motiverar. Lag (2018:1448).

Prop. 2017/18:237: Bestämmelsen i paragrafen, som motsvarar nuvarande 5 kap. 16 §, avser fallet att nätmyndigheten eller en allmän förvaltningsdomstol efter ett överklagande har ändrat intäktsramen för en tidigare tillsynsperiod. Nätmyndigheten ska då, när ändringen har fått laga kraft, göra de följdändringar som det ändrade beslutet medför när det gäller intäktsramen för den följande tillsynsperioden, oavsett om den perioden pågår eller har avslutats.

Avvikelser från intäktsramen

[K5]27 §  Om de samlade intäkterna från nätverksamheten under tillsynsperioden har varit större än intäktsramen, ska nätmyndigheten besluta att ramen för en efterföljande tillsynsperiod ska minskas med ett belopp som motsvarar överskottet. Lag (2018:1448).

Prop. 2017/18:237: I paragrafen, som delvis motsvarar nuvarande 5 kap. 20 §, finns huvudregeln för vad som ska ske när ett nätföretags samlade intäkter från nätverksamheten under tillsynsperioden har överstigit intäktsramen.

Enligt bestämmelsen ska ett belopp som svarar mot överdebiteringen minska ramen för den tillsynsperiod som följer den period då intäkterna varit större än ramen. Nätmyndigheten kan ta ställning till frågan om att minska intäktsramen enligt paragrafen först efter utgången av ...

[K5]28 §  Om de samlade intäkterna från nätverksamheten under tillsynsperioden har överstigit intäktsramen med mer än fem procent, ska nätmyndigheten besluta att ramen för den närmast följande tillsynsperioden ska minskas med ett överdebiteringstillägg.

[S2]Beräkningen av överdebiteringstillägget ska grundas på den del av de samlade intäkterna från nätverksamheten som överstiger intäktsramen.

[S3]Överdebiteringstillägget ska beräknas efter en räntesats som motsvarar den genomsnittliga referensränta enligt 9 § räntelagen (1975:635) som under tillsynsperioden fastställts av Riksbanken med ett tillägg av femton procentenheter. Lag (2018:1448).

Prop. 2017/18:237: Paragrafen motsvarar nuvarande 5 kap. 21 §.

Av första stycket framgår att ett överdebiteringstillägg ska utgå, om de samlade intäkterna under en tillsynsperiod överstiger intäktsramen med mer än fem procent, och att överdebiteringstillägget ska minska intäktsramen för påföljande tillsynsperiod på motsvarande sätt som enligt 27 §.

I andra stycket anges att överdebiteringstillägget ska grundas på hela det belopp som överstiger intäktsramen. Överdebiteringstillägget ...

[K5]29 §  Om de samlade intäkterna från nätverksamheten under en tillsynsperiod har varit mindre än intäktsramen, ska nätmyndigheten besluta att nätkoncessionshavaren under den närmast följande tillsynsperioden från nätverksamheten får uppbära ett belopp som motsvarar underskottet.

[S2]Det belopp som nätmyndigheten beslutar ska inte anses vara intäkter från nätverksamheten vid avstämning mot intäktsramen för den närmast följande tillsynsperioden. Detta gäller dock endast i den utsträckning intäkterna från nätverksamheten annars skulle överstiga intäktsramen. Lag (2018:1448).

Prop. 2017/18:237: Paragrafen motsvarar nuvarande 5 kap. 20 § när det gäller situationen att nätföretagets intäkter under en tillsynsperiod har varit mindre än intäktsramen.

Till skillnad från det som följer av 27 och 28 §§ gäller nätmyndighetens beslut enligt första stycket inte storleken på intäktsramen för den efterföljande tillsynsperioden. I stället får nätföretaget möjlighet att uppbära ett belopp som svarar mot underskottet utan att beloppet anses vara intäkter från nätverksamheten ...

[K5]29 a §  När det gäller en nätverksamhet som i fråga om tillsynsperioden 2020-2023 har ett särskilt investeringsutrymme enligt lagen (2021:311) om särskilt investeringsutrymme för elnätsverksamhet, ska 29 § första stycket inte tillämpas i fråga om ett underskott i förhållande till intäktsramen för den tillsynsperioden och 29 § andra stycket inte tillämpas vid avstämning mot intäktsramen. Lag (2021:312).

Prop. 2020/21:12: I paragrafen anges undantag från 29 § när det gäller en nätverksamhet med särskilt investeringsutrymme. Övervägandena finns i avsnitt 7.3.

Energimarknadsinspektionen ska inte besluta något belopp enligt 29 § första stycket med anledning av ett underskott i förhållande till intäktsramen för tillsynsperioden 2020–2023. I stället ska intäktsramen för till-...

Prop. 2020/21:94: 2023 har ett särskilt investeringsutrymme enligt lagen (2021:000) om särskilt investeringsutrymme för elnätsverksamhet, ska 29 § första stycket inte tillämpas i fråga om ett underskott i förhållande till intäktsramen för den tillsynsperioden och 29 § andra stycket inte tillämpas vid avstämning mot intäktsramen.

I paragrafen anges undantag från ...

Beräkning av intäkter

[K5]30 §  Om ett transmissionsnätsföretag är en statlig myndighet och har finansierat en förstärkning av elnätet enligt ett sådant avtal som avses i 4 kap. 10 § andra stycket, ska intäkter med anledning av avtalet anses vara intäkter från överföring av el vid avstämning mot intäktsramen. Lag (2022:596).

Prop. 2017/18:237: Enligt paragrafen, som motsvarar nuvarande 5 kap. 24 a § andra stycket, ska intäkter med anledning av avtalet anses vara intäkter från överföring av el. Det innebär att eventuella intäkter omfattas av den intäktsram som fastställs enligt 16 §. Paragrafen har fått sin placering i enlighet med Lagrådets förslag.

[K5]31 §  Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om hur nätkoncessionshavarnas intäkter under en tillsynsperiod ska beräknas vid avstämning mot intäktsramen. Lag (2018:1448).

Prop. 2017/18:237: I paragrafen finns ett nytt normgivningsbemyndigande. Paragrafen har fått sin placering i enlighet med Lagrådets förslag.

Med stöd av paragrafen kan regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddela föreskrifter i fråga om exempelvis periodisering av inkomster eller hur försäkringsersättningar, skadestånd och andra engångsersättningar ska hanteras.

Övervägandena finns i avsnitt ...

Besluts giltighet

[K5]32 §  Ett beslut av nätmyndigheten enligt 3, 20, 21, 22, 25, 26, 27 eller 28 § gäller omedelbart. Lag (2018:1448).

Prop. 2017/18:237: I paragrafen, som motsvarar nuvarande 5 kap. 19 §, finns en bestämmelse om att ett beslut nätmyndigheten meddelat i fråga om intäktsramen ska gälla trots att det överklagats.

Intäktsram vid överlåtelse av nätkoncession

[K5]33 §  Om en nätkoncessionshavare överlåter en nätkoncession, ska vid tillämpningen av detta kapitel den intäktsram som gäller för koncessionen fortsätta att gälla efter överlåtelsen och den nya nätkoncessionshavaren träda in i överlåtarens ställe.

[S2]Om intäktsramen är en gemensam ram för den överlåtna koncessionen och en annan nätkoncession, ska överlåtaren och den nya nätkoncessionshavaren fördela ramen proportionerligt i förhållande till hur stor del av kapitalbasen som överlåtits och på samma sätt fördela intäkter som överstiger eller understiger intäktsramen och överdebiteringstillägg. Fördelningen får dock göras på ett annat sätt, om det finns särskilda skäl. Lag (2018:1448).

Prop. 2017/18:237: I paragrafen, som motsvarar nuvarande 5 kap. 25 §, finns grundläggande bestämmelser om vilka konsekvenser det får för intäktsramen och nätföretagets skyldigheter enligt detta kapitel om en nätkoncession överlåts under tillsynsperioden.

Av första stycket framgår att den redan bestämda intäktsramen fortsätter att gälla för övertagaren av koncessionen. Den som övertar nätkon-...

[K5]34 §  En fördelning enligt 33 § andra stycket ska godkännas före överlåtelsen. Fråga om godkännande prövas av nätmyndigheten. Regeringen ska dock pröva frågan, om ärendet avser en utlandsförbindelse.

[S2]Ett förslag till fördelning ska lämnas in till nätmyndigheten tillsammans med de uppgifter som krävs för att pröva förslaget. Lag (2018:1448).

Prop. 2017/18:237: Paragrafen motsvarar nuvarande 5 kap. 26 § första och andra styckena.

Av första stycket följer att fördelningen av intäktsramen ska godkännas av den myndighet som ska pröva frågan om överlåtelse. Regeringen prövar ärenden om tillstånd till överlåtelse om ärendet avser en utlandsförbindelse (2 kap. 16 § fjärde stycket). Annars ska nätmyndigheten pröva frågan.

Enligt andra stycket ska att ett förslag till fördelning lämnas in till nätmyndigheten ...

[K5]35 §  Ett ärende om godkännande av en fördelning enligt 34 § ska handläggas skyndsamt. Lag (2018:1448).

Prop. 2017/18:237: För att inte försvåra en försäljning av en nätkoncession föreskrivs i paragrafen, som motsvarar nuvarande 5 kap. 26 § tredje stycket, att godkännandeförfarandet ska vara skyndsamt.

Ändring av koncessionsgränser

[K5]36 §  Om nätmyndigheten ändrar gränserna för en nätkoncession för område enligt 2 kap. 38 §, ska myndigheten besluta om den fördelning av berörda intäktsramar som är proportionerlig i förhållande till hur stor del av kapitalbasen som är hänförlig till gränsändringen och på samma sätt fördela intäkter som överstiger eller understiger intäktsramen och överdebiteringstillägg. Fördelningen får dock göras på ett annat sätt, om det finns särskilda skäl. Lag (2021:741).

Prop. 2017/18:237: Paragrafen motsvarar nuvarande 5 kap. 27 §.

Gränserna för en nätkoncession för område får ändras av nätmyndigheten, om det behövs för en ändamålsenlig nätverksamhet och det kan ske utan synnerlig olägenhet för nätkoncessionshavaren (2 kap. 12 §).

Enligt paragrafen gäller det som sägs om överlåtelse av nätkoncession i 33 § andra stycket i tillämpliga delar vid beslut om ändring av koncessionsgränser. Intäktsramen ska i normalfallet fördelas proportionerligt ...

Skyldighet att lämna uppgifter

[K5]37 §  En nätkoncessionshavare ska till nätmyndigheten lämna de uppgifter som behövs för en prövning enligt 21, 22, 26 och 36 §§. Lag (2018:1448).

Prop. 2017/18:237: I paragrafen, som motsvarar nuvarande 5 kap. 28 §, finns en bestämmelse om uppgiftsskyldighet för nätföretag när nätmyndigheten tar initiativ till en omprövning eller ändring av intäktsramen enligt någon av de angivna paragraferna. Nätföretaget ska lämna myndigheten de uppgifter som behövs för prövningen.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela ...

Förseningsavgift

[K5]38 §  En nätkoncessionshavare ska betala en förseningsavgift på 100 000 kronor till staten, om koncessionshavaren inte inom den tid som anges i föreskrifter som har meddelats i anslutning till 4 § lämnar de uppgifter som behövs för att bestämma intäktsramen.

[S2]Om uppgifterna inte har kommit in inom två månader från det att nätmyndigheten skickade ett meddelande till nätkoncessionshavaren med information om beslutet att ta ut avgift enligt första stycket, ska koncessionshavaren betala en ny förseningsavgift på 100 000 kronor. Lag (2018:1448).

Prop. 2017/18:237: I paragrafen finns bestämmelser om förutsättningarna för att ta ut förseningsavgift från ett nätföretag som inte fullgör skyldigheten att till nätmyndigheten lämna de uppgifter som krävs för att bestämma intäktsramen. Förseningsavgiften tas ut när underlaget är ofullständigt. Den tas däremot inte ut med anledning av felaktigheter i de lämnade uppgifterna.

Förseningsavgiften förutsätter att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer har meddelat verkställighetsföreskrifter ...

[K5]39 §  En förseningsavgift enligt 38 § ska efterskänkas helt eller delvis, om underlåtenheten är liten med hänsyn till de uppgifter som nätmyndigheten behöver för att bestämma intäktsramen eller till förseningens längd.

[S2]Förseningsavgiften ska efterskänkas helt, om

  1. underlåtenheten är ursäktlig med hänsyn till omständigheter som nätkoncessionshavaren inte har kunnat råda över, eller
  2. det annars är oskäligt att ta ut den.

[S3]Om det som förekommit i ärendet föranleder det, ska frågan om att efterskänka en avgift tas upp även om något yrkande om detta inte har gjorts. Lag (2018:1448).

Prop. 2017/18:237: Av paragrafen framgår att en förseningsavgift kan efterskänkas under vissa förutsättningar. Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.

I det fall som anges första stycket kan det kan bli aktuellt med ett partiellt efterskänkande. När det gäller de uppgifter som nätmyndigheten behöver för att bestämma intäktsramen finns det utrymme för att delvis efterskänka förseningsavgiften, om nätföretaget i rätt tid har gett in huvuddelen av de uppgifter som ...

[K5]40 §  Nätmyndigheten ska besluta att ta ut förseningsavgift från en nätkoncessionshavare, om det enligt 38 och 39 §§ finns förutsättningar för att ta ut avgiften. När myndigheten har beslutat att ta ut en avgift, ska myndigheten skicka ett meddelande med information om beslutet till koncessionshavaren. Lag (2018:1448).

Prop. 2017/18:237: I paragrafen, som har utformats i enlighet med Lagrådets förslag, anges att det är nätmyndigheten som beslutar om förseningsavgiften. Det framgår också att myndigheten alltid ska skicka ett meddelande med information om beslutet till nätföretaget.

[K5]41 §  Om en förseningsavgift inte har betalats efter betalningsuppmaning, ska avgiften lämnas för indrivning.

[S2]Bestämmelser om indrivning finns i lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. Vid indrivning får verkställighet enligt utsökningsbalken ske. Lag (2018:1448).

Prop. 2017/18:237: Paragrafen har utformats med 12 kap. 12 § som förebild.

[K5]42 §  Regeringen får meddela föreskrifter om att indrivning enligt 41 § inte behöver ske för mindre belopp när det gäller förseningsavgift enligt detta kapitel. Lag (2018:1448).

Prop. 2017/18:237: Ett normgivningsbemyndigade som liknar paragrafen finns i 12 kap. 12 § första stycket andra meningen.

[K5]43 §  Ett beslut om förseningsavgift får verkställas även om det inte har fått laga kraft.

[S2]Om ett företag har rätt att få tillbaka en betald förseningsavgift på grund av en domstols beslut, ska ränta betalas på den återbetalade förseningsavgiften från och med månaden efter den då förseningsavgiften betalades in till och med den månad då återbetalning görs. I fråga om räntans storlek ska 65 kap. 4 § tredje stycket skatteförfarandelagen (2011:1244) tillämpas. Lag (2018:1448).

Prop. 2017/18:237: Paragrafen har utformats med 12 kap. 13 § som förebild.

Skyldighet att mäta överförd el

[K6]1 §  Ett nätföretag ska mäta och registrera mängden överförd el. Lag (2022:596).

[K6]2 §  Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

  1. mätning och registrering enligt 1 §,
  2. skyldighet för nätföretag att beräkna mängden överförd el, och
  3. de funktionskrav som mätsystem och mätutrustning ska uppfylla. Lag (2022:596).

Rapportering av mätresultat

[K6]3 §  Ett nätföretag ska på begäran rapportera resultaten av de mätningar som görs enligt 1 § till ett företag som elanvändaren eller elproducenten har utsett. På begäran av elanvändaren ska nätföretaget även lämna uppgifter om elanvändarens historiska elförbrukning till ett företag som elanvändaren har utsett. Lag (2023:238).

Kostnader för mätning

[K6]5 §  En elanvändare som begär att elförbrukningen ska mätas på något annat sätt än enligt föreskrifter som meddelats med stöd av 2 § 1 ska av nätföretaget debiteras merkostnaden för denna mätning och för rapporteringen av resultaten av dessa mätningar. Om mätningen av elanvändarens förbrukning då kräver en annan mätutrustning än vid mätning enligt de nämnda föreskrifterna, ska elanvändaren betala kostnaden för mätaren med tillhörande insamlingsutrustning och för dess installation i uttagspunkten.

[S2]En elanvändare får inte debiteras merkostnader för att den har

  1. ingått ett avtal om leverans av el som förutsätter att mängden överförd el ska mätas per timme, eller
  2. begärt att nätföretaget ska lämna information som visar elanvändarens förbrukning per timme. Lag (2022:596).

[K6]6 §  Ett nätföretag ska debitera en elproducent kostnaden för en mätare med tillhörande insamlingsutrustning och för dess installation i inmatningspunkten hos elproducenten. Detta gäller dock inte de elproducenter som avses i 4 kap. 37 §. Lag (2022:596).

[K6]7 §  Ett nätföretag får debitera enskilda elanvändare och elproducenter kostnader för mätning endast i den utsträckning som anges i 5 och 6 §§. Lag (2022:596).

Tvister om kostnader för mätning

[K6]8 §  Nätmyndigheten ska ta upp en tvist om vilka kostnader som ska debiteras enligt 5 eller 6 §.

[S2]En tvist ska dock inte prövas om ansökan om prövning kommit in till nätmyndigheten senare än två år efter det att nätföretaget skickat ett skriftligt ställningstagande till den berörda parten under partens senaste kända adress. Lag (2022:596).

Prop. 2021/22:153: I första stycket anges att tvister ska tas upp av nätmyndigheten för att tydliggöra hur bestämmelsen förhåller sig till 10 kap. 17 § rättegångsbalken, där det anges att allmän domstol inte är behörig att ta upp tvister som ska tas upp av annan myndighet än domstol.

Installation av nya mätare

[K6]9 §  Ett nätföretag ska se till att elanvändare får lämplig information i samband med installation av nya mätare. Lag (2022:596).

[K6]10 §  Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om skyldigheten att lämna information enligt 9 §. Lag (2022:596).

[K7]1 §  En sådan juridisk person som avses i 10 kap.26 §§kommunallagen (2017:725) får, trots bestämmelsen i 2 kap. 1 § kommunallagen om anknytning till kommunens område eller dess medlemmar, utanför kommunens område bedriva

  1. produktion av och handel med el samt därmed sammanhängande verksamhet, eller
  2. nätverksamhet i geografisk närhet till företagets nätverksamhet inom kommunen i syfte att uppnå en ändamålsenlig nätverksamhet. Lag (2017:740).

Prop. 2013/14:118: I paragrafen ändras paragrafhänvisningarna med anledning av de redaktionella ändringarna avseende de kommunala företagen i 3 kap. KL. Vidare ersätts ett sådant kommunalt företag med en sådan juridisk person. Paragrafen uppdateras vidare språkligt. Några ändringar i sak avses inte med dessa ändringar.

[K7]2 §  Om en sådan juridisk person som avses i 10 kap.26 §§kommunallagen (2017:725) bedriver sådan verksamhet som avses i 1 § 1, ska verksamheten drivas på affärsmässig grund och redovisas särskilt. Lag (2017:740).

Prop. 2013/14:118: I paragrafen ändras paragrafhänvisningarna med anledning av de redaktionella ändringarna avseende de kommunala företagen i 3 kap. KL. Vidare ersätts ett sådant kommunalt företag med en sådan juridisk person. Någon ändring i sak avses inte med denna ändring.

8 kap. Övergripande systemansvar och balansansvar

Prop. 2005/06:158: 4c § Ändringen innebär att skyldigheten för den systemansvarige myndigheten att anvisa en balansansvarig tas bort.

  • RH 2022:17:En konsument som har förvärvat en till elnätet ansluten fastighet men inte har förbrukat någon el har inte ansetts vara skyldig enligt lag att betala nätavgifter till nätkoncessionshavaren. För att sådan betalningsskyldighet ska föreligga har ansetts krävas att konsumenten och nätkoncessionshavaren har träffat avtal om detta.

Övergripande systemansvar

[K8]1 §  Den myndighet som regeringen bestämmer har det övergripande ansvaret för att elektriska anläggningar samverkar driftsäkert så att balans inom hela eller delar av landet kortsiktigt upprätthålls mellan produktion och förbrukning av el (systemansvarig myndighet). Lag (2023:238).

Särskilda åtgärder för att öka eller minska produktionen eller förbrukningen av el

[K8]2 §  I den utsträckning som det behövs för att den systemansvariga myndigheten ska kunna utöva det övergripande systemansvaret får myndigheten beordra

  1. balansansvariga att öka eller minska produktionen eller förbrukningen av el, och
  2. elproducenter att öka eller minska produktionen av el. Lag (2023:238).

[K8]3 §  Den som enligt 2 § ska öka eller minska produktionen eller förbrukningen av el har rätt att av den systemansvariga myndigheten få marknadsmässig ersättning för ökningen eller minskningen. Lag (2023:238).

[K8]4 §  Den systemansvariga myndigheten beslutar om ersättning enligt 3 §. Lag (2023:238).

Prop. 2014/15:112: Enligt första stycket får en elleverantör bara leverara el i uttagspunkter där någon har åtagit sig balansansvaret. Med balansansvar avses i det sammanhanget det ekonomiska ansvaret för att det nationella elsystemet tillförs lika mycket el som tas ut i uttagspunkten. Med uttagspunkt avses den punkt där en elanvändare, enligt avtal med nätkoncessionshavaren, tar ut el för förbrukning. Inga ändringar görs i första meningen. Andra meningen motsvarar nuvarande tredje stycket. ...

  • RÅ 1999:12:Vid upphandling av elektrisk kraft uppställt krav att leverantören skulle producera minst hälften av sin totalförsäljning av kraft i egna kraftverk har inte ansetts affärsmässigt motiverat, varför upphandlingen skulle göras om.

[K8]5 §  Om det övergripande systemansvaret inte kan utövas med åtgärder enligt 2 §, får den systemansvariga myndigheten i den utsträckning som behövs beordra nätföretag att begränsa eller avbryta överföring av el till elanvändare.

[S2]I den utsträckning det övergripande systemansvaret medger det ska begränsningen eller avbrytandet genomföras så att samhällsviktiga elanvändare prioriteras. Lag (2023:238).

Prop. 2005/06:158: I tredje stycket har intagits en bestämmelse om att de elleverantörer som ingått tidsbestämda elleveransavtal är skyldiga att i god tid påminna elanvändaren om när avtalet upphör. Informationen kan lämnas i t.ex. fakturan. Dessutom skall elleverantören informera elanvändaren om vad som gäller om denne inte träffar ett nytt elavtal som tar vid när det gamla upphör. I korthet innebär detta att elleverantören skall informera kunden om att denne även fortsättningsvis, såvida han inte aktivt träffar ...

[K8]6 §  Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om de åtgärder som får vidtas enligt 2 och 5 §§. Lag (2023:238).

Skyldighet att lämna uppgifter till den systemansvariga myndigheten

[K8]7 §  Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om skyldighet för balansansvariga och innehavare av elektriska anläggningar att till den systemansvariga myndigheten lämna de uppgifter om produktion, överföring eller förbrukning av el som behövs för utövandet av det övergripande systemansvaret. Lag (2023:238).

Tjänster med anknytning till det övergripande systemansvaret

[K8]8 §  Den systemansvariga myndigheten ska anskaffa tjänster med anknytning till det övergripande systemansvaret från elproducenter på ett öppet, icke-diskriminerande och marknadsorienterat sätt.

[S2]Myndigheten får inte med hänvisning enbart till kraftslag ställa upp villkor som utesluter elproducenter från att tillhandahålla tjänster med anknytning till det övergripande systemansvaret. Lag (2023:238).

Prop. 2005/06:158: I första stycket har tydliggjorts att en elanvändare som har en elleverantör som saknar balansansvarig skall anvisas en ny elleverantör. Bestämmelsen sammanhänger med förbudet för elleverantörer att leverera el utan någon balansansvarig i 8 kap. 4 §. Av bestämmelsen i 8 kap. 5 § andra stycket framgår att leveransskyldigheten upphör när någon annan elleverantör börjar leverera el till elanvändaren i uttagspunkten.

I andra stycket stadgas en skyldighet för nätkoncessionshavaren ...

Prop. 2016/17:13: Paragrafen motsvarar nuvarande 8 § första och andra styckena.

Första stycket ändras på så sätt att den elleverantör som nätkoncessionshavaren anvisar måste ha åtagit sig att leverera el på skäliga villkor.

Skyldigheten omfattar samtliga leveransvillkor. Metoderna för att utforma leveransvillkoren ska framgå av avtalet mellan nätkoncessionshavaren och elleverantören. Det innebär bl.a. att frågan om hur det anvisade priset ska bestämmas måste regleras ...

  • RH 2022:17:En konsument som har förvärvat en till elnätet ansluten fastighet men inte har förbrukat någon el har inte ansetts vara skyldig enligt lag att betala nätavgifter till nätkoncessionshavaren. För att sådan betalningsskyldighet ska föreligga har ansetts krävas att konsumenten och nätkoncessionshavaren har träffat avtal om detta.

Driftsäkerhet

[K8]9 §  Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om sådana generellt tillämpliga krav för anslutning av anläggningar till elnätet som avses i

  1. artikel 7.1 i kommissionens förordning (EU) 2016/631 av den 14 april 2016 om fastställande av nätföreskrifter med krav för nätanslutning av generatorer, i den ursprungliga lydelsen,
  2. artikel 6.1 i kommissionens förordning (EU) 2016/1388 av den 17 augusti 2016 om fastställande av nätföreskrifter för anslutning av förbrukare, i den ursprungliga lydelsen, och
  3. artikel 5.1 i kommissionens förordning (EU) 2016/1447 av den 26 augusti 2016 om fastställande av nätföreskrifter med krav för nätanslutning av system för högspänd likström och likströmsanslutna kraftparksmoduler, i den ursprungliga lydelsen. Lag (2023:238).

[K8]10 §  Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om kontroll, provning, besiktning eller andra krav för att säkerställa driftsäkerheten hos det nationella elsystemet när det gäller

  1. elektriska anläggningar,
  2. anordningar avsedda att anslutas till en elektrisk anläggning,
  3. elektrisk materiel, och
  4. elektriska installationer. Lag (2023:238).

[K8]11 §  Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om sådant datautbyte som avses i artikel 40.5 i kommissionens förordning (EU) 2017/1485 av den 2 augusti 2017 om fastställande av riktlinjer för driften av elöverföringssystem, i den ursprungliga lydelsen. Lag (2023:238).

Prop. 2014/15:112: Den systemansvariga myndigheten, dvs. Svenska kraftnät, ansvarar för att avräkning sker mellan de balansansvariga. Avräkningen grundar sig på mätresultat som tillhandahålls av nätkoncessionshavarna. Förhållandena mellan Svenska kraftnät och de balansansvariga, bl.a. i fråga om hur avräkningen ska gå till, regleras i dag i avtal mellan de berörda.

I sak ändras paragrafen på så sätt att det nu blir tydligt att Svenska kraftnät, utan att lämna ifrån sig ansvaret för att balansavräkningen ...

Krav på balansansvar

[K8]13 §  En leverantör av aggregeringstjänster får tillhandahålla sådana tjänster i en leveranspunkt endast om någon har åtagit sig ett balansansvar i leveranspunkten som särskilt avser de obalanser som tjänsterna kan medföra. Lag (2023:238).

Avtal om balansansvar

[K8]14 §  Den som åtar sig balansansvar ska ingå avtal dels med den systemansvariga myndigheten, dels med den som enligt 22 § utför avräkningen mellan de balansansvariga.

[S2]Villkoren i avtalen ska vara objektiva och icke- diskriminerande. Lag (2023:238).

[K8]15 §  Ett avtal enligt 14 § mellan den balansansvarige och den systemansvariga myndigheten ska innehålla ett åtagande av den balansansvarige

  1. att säkerställa balans mellan tillförsel och uttag av el, och
  2. att betala en ersättning till den systemansvariga myndigheten om balansansvaret omfattar sådana obalanser som kan uppkomma genom tillhandahållande av tjänster för efterfrågeflexibilitet.

[S2]Ersättning enligt första stycket 2 ska motsvara sådana kostnader som myndigheten enligt 26 § första stycket ska kompensera elleverantörer för. Lag (2023:238).

Prop. 2013/14:174: Paragrafen är ny och har införts mot bakgrund av kraven i artikel 10.1 i energieffektiviseringsdirektivet samt bilaga VII till direktivet. Av bestämmelsen följer att elleverantörer inte får använda sig av system med förskottsbetalning. Debiteringen måste ske i efterhand och grundas på den uppmätta mängden levererad el. Summan ska vara beräknad på hur mycket el som har förbrukats.

[K8]16 §  När det gäller tillhandahållande av tjänster för efterfrågeflexibilitet ska metoden för att beräkna omfattningen av balansansvaret enligt 13 § eller den ersättning som avses i 15 § första stycket 2 utformas så att

  1. den inte hindrar aggregering eller efterfrågeflexibilitet,
  2. kompensationen för balansansvariga och elleverantörer avser endast de kostnader för att anskaffa el som uppkommer under aktiveringen av efterfrågeflexibiliteten, och
  3. hänsyn tas till de fördelar som aggregeringstjänsten kan innebära för någon annan som åtagit sig balansansvar eller som levererar el i leveranspunkten. Lag (2023:238).

Prop. 2013/14:174: Paragrafen är ny och har införts mot bakgrund av kravet i artikel 10.3 b i energieffektiviseringsdirektivet och bilaga VII till direktivet.

Prop. 2016/17:13: Paragrafen överensstämmer i sak med nuvarande 16 § första och andra styckena. Följande språkliga och redaktionella ändringar görs.

Nuvarande första stycket delas upp i första och andra styckena. Även lydelsen justeras.

Tredje stycket motsvarar nuvarande andra stycket. Andra meningen förtydligas på inrådan av Lagrådet.

[K8]17 §  Ett avtal enligt 14 § mellan balansansvariga och den som utför avräkningen mellan de balansansvariga ska innehålla villkoren för avräkningen. Lag (2023:238).

Prop. 2016/17:13: I paragrafen finns ett nytt bemyndigande för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela ytterligare föreskrifter om vad en elleverantörs faktura ska innehålla. Vid subdelegation är utgångspunkten att regeringen ska ge föreskriftsrätten till Energimarknadsinspektionen.

Exempel på sådant som kan regleras i föreskrifter som meddelas med stöd av paragrafen är krav att fakturan ska innehålla uppgift om tillämpligt avtal och om var elanvändaren kan hitta information ...

Förhandsprövning av villkor för balansansvar

[K8]18 §  Den systemansvariga myndigheten och den som utför avräkningen mellan de balansansvariga får inte ingå avtal enligt 14 § förrän de metoder som ska användas för att utforma avtalen har godkänts av nätmyndigheten. Lag (2023:238).

Prop. 2016/17:13: Paragrafen överensstämmer i sak med nuvarande 16 § tredje och fjärde styckena. Andra stycket har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.

[K8]19 §  Nätmyndigheten ska godkänna de metoder som avses i 18 §, om metoderna kan antas leda till att villkoren i avtalen blir objektiva och icke-diskriminerande.

[S2]Nätmyndighetens beslut i fråga om godkännande gäller omedelbart. Nätmyndigheten ska delge beslutet enligt 49 § första stycket 1 och andra stycket delgivningslagen (2010:1932). Lag (2023:238).

Offentliggörande av villkor för balansansvar

[K8]20 §  Den systemansvariga myndigheten och den som utför avräkningen mellan de balansansvariga ska offentliggöra villkoren i sådana avtal som avses i 14 § och på begäran utan dröjsmål ge den som begär det skriftlig information om villkoren. Lag (2023:238).

Anskaffning av produktionskapacitet för att fullgöra ett åtagande

[K8]21 §  En balansansvarig som använder någon annans produktionskapacitet särskilt för att fullgöra sina åtaganden enligt sådana avtal som avses i 14 § får inte ställa upp villkor som utesluter elproducenter från att tillhandahålla sådan kapacitet med hänvisning endast till kraftslag. Den balansansvarige ska anskaffa kapacitet på ett öppet, icke- diskriminerande och marknadsorienterat sätt. Lag (2023:238).

Balansavräkning

[K8]22 §  Den systemansvariga myndigheten ska ansvara för att avräkning sker mellan de balansansvariga. Myndigheten får uppdra åt någon annan att utföra avräkningen. Lag (2023:238).

[K8]23 §  En elleverantör som har levererat eller tagit emot el i en leveranspunkt där det saknas någon som är balansansvarig ska vid avräkning enligt 22 § anses som balansansvarig för leveranspunkten. Lag (2023:238).

[K8]24 §  Den som utför aggregeringstjänster i en leveranspunkt för vilken det saknas någon som har åtagit sig balansansvar för obalanser som tjänsterna kan medföra ska vid avräkning enligt 22 § anses ha åtagit sig ett sådant ansvar. Lag (2023:238).

[K8]25 §  Den som anses vara balansansvarig enligt 23 eller 24 § ska betala ersättning till den systemansvariga myndigheten enligt villkor som motsvarar villkor för balansansvariga enligt sådana avtal som avses i 14 §. Lag (2023:238).

Ersättning till elleverantörer

[K8]26 §  Den systemansvariga myndigheten ska ersätta elleverantörer som har anmält till myndigheten att de levererar el i en uttagspunkt för sådana kostnader för att anskaffa el som en leverantör av aggregeringstjänster orsakar genom att tillhandahålla tjänster för efterfrågeflexibilitet i uttagspunkten, om kostnaderna uppkommer under aktiveringen av efterfrågeflexibiliteten.

[S2]Ersättningen ska beräknas enligt grunder som anges i sådana avtal som avses i 15 §. Lag (2023:238).

Övertagande av balansansvar i en leveranspunkt

[K8]27 §  Ett övertagande av balansansvaret enligt 12 § i en leveranspunkt där någon har åtagit sig balansansvaret får, när det inte samtidigt sker ett byte av elleverantör, göras endast från och med den första dagen i en kalendermånad.

[S2]Balansansvaret får i ett sådant fall övertas endast om den elleverantör som vill byta balansansvarig har informerat nätföretaget om bytet senast en månad före övertagandet. Lag (2023:238).

[K8]28 §  Den systemansvariga myndigheten får i det enskilda fallet medge att balansansvaret i en leveranspunkt ska börja gälla tidigare än vad som följer av 27 §, om det finns särskilda skäl. Lag (2023:238).

[K8]29 §  Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om skyldighet för ett nätföretag att sända underrättelser med anledning av en anmälan enligt 27 § andra stycket. Lag (2023:238).

Underrättelser om att balansansvaret upphör

[K8]30 §  Om den systemansvariga myndigheten får kännedom om att ett avtal enligt 14 § ska upphöra att gälla, ska myndigheten genast underrätta de nätföretag på vilkas ledningsnät de leveranspunkter är belägna för vilka balansansvaret kommer att upphöra. Detta gäller dock endast om det rör sig om ett avtal som har ingåtts med någon som i ett avtal med en elleverantör har åtagit sig balansansvaret i leveranspunkter där elleverantören levererar eller tar emot el. Lag (2023:238).

[K8]31 §  Den som i ett avtal med en elleverantör har åtagit sig balansansvaret i de leveranspunkter där elleverantören levererar eller tar emot el ska, när den får kännedom om att avtalet ska upphöra att gälla, utan dröjsmål underrätta den systemansvariga myndigheten och de nätföretag på vars ledningsnät de leveranspunkter är belägna där balansansvaret kommer att upphöra att gälla. Lag (2023:238).

[K8]32 §  Ett nätföretag som tar emot en underrättelse enligt 30 eller 31 § ska utan dröjsmål underrätta berörda elleverantörer om att balansansvaret kommer att upphöra. Lag (2023:238).

Återställande av balansansvar

[K8]33 §  En elleverantör som med omedelbar verkan förlorat sitt balansansvar får återställa balansansvaret inom en tidsfrist om tio vardagar, dock högst femton kalenderdagar. Tidsfristen börjar löpa dagen efter den dag då elleverantören har tagit del av eller haft möjlighet att ta del av den först mottagna underrättelsen enligt 32 §.

[S2]Den tidsfrist för att återställa balansansvaret som anges i första stycket gäller också en elleverantör vars avtal om balansansvar sagts upp och upphör att gälla före fristens utgång. Lag (2023:238).

[K8]34 §  En elleverantör kan inte återställa sitt balansansvar enligt 33 § om elleverantören har trätt i likvidation, ställt in betalningarna, försatts i konkurs eller har förklarat sig inte ha för avsikt att återställa balansansvaret.

[S2]Om elleverantören under tidsfristen träder i likvidation, ställer in betalningarna, försätts i konkurs eller förklarar sig inte ha för avsikt att återställa balansansvaret, upphör tidsfristen omedelbart att löpa. Lag (2023:238).

[K8]35 §  För att balansansvaret ska bli återställt ska elleverantören underrätta berörda nätföretag om vem som har åtagit sig balansansvaret i de leveranspunkter där elleverantören levererar eller tar emot el. Underrättelsen ska ha tagits emot inom tidsfristen. Lag (2023:238).

[K8]36 §  Ett återställt balansansvar gäller från och med dagen efter det att en underrättelse enligt 35 § har tagits emot. Lag (2023:238).

Anvisning av elleverantör när ett balansansvar har upphört

[K8]37 §  Om nätföretaget inte har tagit emot en underrättelse från elleverantören om vem som är ny balansansvarig i berörda leveranspunkter innan den tidsfrist som anges i 33 § har löpt ut, ska nätföretaget dagen efter fristens utgång anvisa berörda elanvändare eller elproducenter en elleverantör. Den elleverantören ska gentemot nätföretaget ha åtagit sig att leverera el till elanvändare eller ta emot el från elproducenter som saknar en elleverantör. Lag (2023:238).

[K8]38 §  Om en elleverantör inte får återställa balansansvaret enligt 33 § eller om den tidsfrist som anges där upphör att löpa enligt 34 § andra stycket, ska nätföretaget så snart som möjligt anvisa berörda elanvändare eller elproducenter en elleverantör. Den elleverantören ska gentemot nätföretaget ha åtagit sig att leverera el till elanvändarna eller ta emot el från elproducenterna. Lag (2023:238).

[K8]39 §  Nätföretaget ska utan dröjsmål underrätta

  1. elanvändarna och elproducenterna om den elleverantör som har anvisats enligt 37 eller 38 §, och
  2. elanvändarna om bestämmelserna i denna lag om byte av elleverantör. Lag (2023:238).

[K8]40 §  En elleverantör som har anvisats enligt 37 eller 38 § ska utan dröjsmål underrätta

  1. elanvändarna om leverantörens villkor för leveransen, och
  2. elproducenterna om leverantörens villkor för mottagande av el. Lag (2023:238).

[K8]41 §  Om ett nätföretag enligt 37 eller 38 § anvisar en elleverantör, gäller ett balansansvar som en ny balansansvarig åtagit sig från och med dagen för anvisningen. Lag (2023:238).

Skyldighet för nätföretag att underrätta den systemansvariga myndigheten

[K8]42 §  Ett nätföretag ska hålla den systemansvariga myndigheten underrättad om vem som har åtagit sig balansansvaret för nätföretagets egna inköp. Lag (2023:238).

[K8]43 §  Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om skyldighet för ett nätföretag att hålla den systemansvariga myndigheten underrättad om byte av balansansvariga enligt detta kapitel. Lag (2023:238).

9 kap. Leverans av el och aggregeringstjänster

Leverans av el enligt leveransavtal

[K9]1 §  En elleverantör får ingå avtal om leverans av el i en uttagspunkt enbart med den elanvändare som enligt avtal med det berörda nätföretaget har rätt att ta ut el i uttagspunkten. Lag (2023:238).

[K9]2 §  En elleverantör, som ska börja leverera el i en uttagspunkt eller överta leveranserna till en elanvändare i dennes uttagspunkt, ska omedelbart anmäla till det berörda nätföretaget att leverans ska påbörjas. Anmälan ska även innehålla en uppgift om vem som har åtagit sig balansansvaret i uttagspunkten.

[S2]En elleverantör får överta leveranserna till en elanvändare i dennes uttagspunkt fjorton dagar efter anmälan.

[S3]Första och andra styckena gäller inte elleverantörer som avser att leverera el enligt fastkraftsavtal. Leverans får i dessa fall påbörjas endast efter att elleverantören anmält det till den elleverantör som enligt 14 § första stycket är leveransskyldig i elanvändarens uttagspunkt och till den som åtagit sig balansansvaret i den uttagspunkten. Lag (2023:238).

Leverans av el om leveransavtal saknas

[K9]3 §  Nätföretaget ska anvisa en elleverantör till en elanvändare som saknar ett leveransavtal med en elleverantör.

[S2]Den elleverantör som anvisas ska ha åtagit sig gentemot nätföretaget att leverera el till elanvändaren på skäliga villkor. Metoderna för att utforma leveransvillkoren ska framgå av avtalet mellan nätföretaget och elleverantören. Lag (2023:238).

[K9]4 §  Regeringen får meddela föreskrifter om att de priser som en anvisad elleverantör tillämpar för leverans till en elanvändare enligt 3 § under en viss tid efter det att elleverantören har anvisats inte får överstiga vissa nivåer. Lag (2023:238).

[K9]5 §  Nätföretaget ska utan dröjsmål underrätta elanvändaren om

  1. vilken elleverantör som anvisats enligt 3 §,
  2. innebörden av en sådan anvisning, och
  3. bestämmelserna i denna lag om byte av elleverantör. Lag (2023:238).

[K9]6 §  En anvisad elleverantör ska utan dröjsmål underrätta elanvändaren om de villkor för leveransen som elleverantören avser att tillämpa och om den dag då elleverantören avser att påbörja leveransen enligt det anvisade avtalet. I underrättelsen ska det anges att avtalet är anvisat. Lag (2023:238).

[K9]7 §  En anvisad elleverantör ska minst en gång per kvartal lämna följande information till elanvändaren:

  1. en redogörelse för vilka olika avtal som elleverantören erbjuder samt uppgifter om priser och leveransvillkor för de olika avtalen, och
  2. uppgifter om var elanvändaren, oberoende av elleverantören, kan hitta information om priser och leveransvillkor som andra elleverantörer tillämpar för leverans av el till elanvändare. Lag (2023:238).

[K9]8 §  Ett anvisat elavtal får inte ha

  1. en längre uppsägningstid än 14 dagar, eller
  2. dynamiskt elpris. Lag (2023:238).

[K9]9 §  Nätföretaget ska anvisa en elleverantör till en elanvändare fastän elanvändaren redan har ett leveransavtal med en elleverantör, om elanvändaren

  1. har förbrukat el som inte har levererats enligt ett leveransavtal med en elleverantör som är leveransskyldig enligt 14 §, och
  2. inte har anvisats en ny elleverantör enligt 3 §.

[S2]Anvisningen ska avse den tid som elanvändaren har saknat ett leveransavtal. Lag (2023:238).

Prop. 2008/09:57: Paragrafen motsvarar 5 kap. 1 § första stycket andra meningen förordningen (1957:601) om elektriska starkströmsanläggningar.

Paragrafen gäller alla typer av elektriska ledningar. Skyldigheten enligt paragrafen åvilar ledningens innehavare, oavsett om innehavet grundar sig på äganderätt eller nyttjanderätt.

Av första meningen framgår att en ledningsinnehavare i vissa fall är skyldig att vidta ...

[K9]10 §  En elanvändare som har förbrukat el som inte har levererats enligt ett leveransavtal med en elleverantör som är leveransskyldig enligt 14 § ska betala för elen till den elleverantör som elanvändaren anvisas enligt 3 eller 9 § och enligt de villkor som den anvisade elleverantören tillämpar. Lag (2023:238).

Byte av elleverantör

[K9]11 §  En elleverantör ska på ett icke-diskriminerande sätt i fråga om kostnader, arbete och tidsåtgång säkerställa att en elanvändare kan byta elleverantör inom tre veckor från begäran om byte.

[S2]Ett byte av elleverantör ska vara kostnadsfritt för konsumenter och små företag. Lag (2023:238).

[K9]12 §  När konsumenter eller små företag i förtid säger upp tidsbestämda avtal om att el helt eller delvis ska levereras till fast pris, får elleverantören, trots vad som sägs i 11 § andra stycket, ta ut en avgift. Avgiften får endast avse kostnader som hänför sig till den el som levereras till fast pris, den ska vara skälig och får inte överstiga den direkta ekonomiska förlust som den förtida uppsägningen orsakar.

[S2]Avgiften får endast tas ut om det tydligt framgår av elleveransavtalet att den får tas ut och vad den omfattar. Lag (2023:238).

[K9]13 §  Vid byte av elleverantör ska den frånträdande elleverantören se till att elanvändaren får en slutfaktura inom sex veckor från den dag då elleveransen upphörde. Lag (2023:238).

Elleverantörens leveransskyldighet

[K9]14 §  En elleverantör som levererar el till en elanvändare i en uttagspunkt är, oavsett vad som avtalats, skyldig att fortsätta leverera el till dess

  1. elanvändaren slutar att ta ut el i uttagspunkten,
  2. någon annan elleverantör börjar leverera el till elanvändaren i uttagspunkten, eller
  3. överföringen av el enligt 11 kap.2 eller 3 § eller enligt avtal får avbrytas på grund av att elanvändaren har åsidosatt sina skyldigheter gentemot elleverantören.

[S2]Första stycket gäller inte leverans av el enligt ett fastkraftsavtal. Lag (2023:238).

[K9]15 §  En elleverantör som har ett tidsbestämt avtal med elanvändaren om leverans av el ska tidigast 90 dagar och senast 60 dagar innan avtalet löper ut informera elanvändaren om

  1. tidpunkten för avtalets upphörande, och
  2. konsekvenserna av att avtalet upphör.

[S2]Första stycket gäller inte leverans av el enligt ett fastkraftsavtal. Lag (2023:238).

Elleverantörens skyldighet att ta emot el

[K9]16 §  En elleverantör som levererar el till en elanvändare som enligt 67 kap.inkomstskattelagen (1999:1229) kan få skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el ska på villkor som är skäliga ta emot den el som matas in från elanvändarens produktionsanläggning.

[S2]Första stycket gäller inte om elanvändaren har ingått avtal med någon annan om att ta emot elen. Lag (2023:238).

Dynamiska elpriser

[K9]17 §  Innan en elleverantör och en elanvändare ingår ett avtal med dynamiskt elpris ska elleverantören informera elanvändaren om vilka möjligheter, kostnader och risker som finns med ett sådant avtal och särskilt inhämta elanvändarens samtycke till de villkor som ett dynamiskt elpris innebär.

[S2]Ett gällande elavtal får inte omvandlas till ett avtal med dynamiskt elpris utan att elanvändaren har fått den information som avses i första stycket och lämnat sitt samtycke. Lag (2023:238).

[K9]18 §  En elleverantör som har leveransavtal med fler än 200 000 elanvändare ska kunna erbjuda avtal med dynamiska elpriser till elanvändare som har en mätare och mätutrustning som kan mäta mängden överförd el och registrera den med ett tidsintervall som minst motsvarar frekvensen för avräkning på marknaden. Lag (2023:238).

Rutiner för hantering av klagomål

[K9]19 §  En elleverantör ska ha fastställda rutiner för att kunna hantera klagomål från elanvändare på ett snabbt, enkelt och rättvist sätt. Lag (2023:238).

Elleverantörens skyldighet att lämna uppgifter till nätmyndigheten om priser och leveransvillkor

[K9]20 §  En elleverantör ska lämna uppgifter till nätmyndigheten om de priser och leveransvillkor som företaget tillämpar för leverans av el i en elanvändares uttagspunkt. Lag (2023:238).

Uppgifter i avtal mellan en elleverantör och en elanvändare

[K9]21 §  Ett avtal mellan en elleverantör och en elanvändare om leverans av el i elanvändarens uttagspunkt ska innehålla uppgifter om

  1. elleverantörens namn, adress, telefonnummer och webbplats,
  2. när avtalet träffas och vid vilken tidpunkt elleverantören planerar att påbörja leveranserna till elanvändaren,
  3. den tid som avtalet löper på eller om det löper tills vidare,
  4. vilka tjänster som avtalet omfattar,
  5. elleverantörens åtagande gentemot elanvändaren,
  6. villkoren för fakturering och betalning,
  7. vad som gäller i fråga om förlängning av ett avtal som löper under en viss tid,
  8. villkoren för uppsägning av avtalet och om avtalet kan sägas upp avgiftsfritt,
  9. hur ersättningen beräknas vid uppsägning i förtid av ett avtal som löper under viss tid,
  10. villkoren för ersättning om elleverantören inte uppfyller sitt åtagande enligt avtalet,
  11. var elanvändaren kan hitta information om elleverantörens priser, övriga tjänster och villkor samt om konsumenträttigheter, och
  12. hur tvistlösning utanför domstol inleds.

[S2]Elleverantören ska lämna information om avtalsvillkoren till elanvändaren innan avtalet ingås eller bekräftas, även i de fall avtalet ingås genom en mellanhand.

[S3]Elleverantören ska tillhandahålla elanvändaren en kortfattad och lättillgänglig sammanfattning av de viktigaste avtalsvillkoren. Lag (2023:238).

[K9]22 §  Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

  1. att elleverantörer ska vara skyldiga att lämna viss information till elanvändare på sina webbplatser, i reklam eller på något annat sätt, och
  2. vilka delar av avtalsinnehållet enligt 21 § som ska finnas med i den sammanfattning som elleverantörer ska tillhandahålla enligt tredje stycket samma paragraf och hur sammanfattningen ska tillhandahållas. Lag (2023:238).

Information om ändrade avtalsvillkor

[K9]23 §  En elleverantör som avser att ändra villkoren för ett avtal som löper tills vidare ska i ett särskilt meddelande underrätta elanvändaren om ändringen och om elanvändarens rätt att säga upp avtalet. Om villkorsändringen gäller priset för leverans av el, ska även skälen och villkoren för ändringen redovisas i meddelandet.

[S2]Elleverantören ska underrätta elanvändaren senast två veckor innan de nya villkoren börjar tillämpas. Om elanvändaren är konsument ska elleverantören underrätta elanvändaren senast två månader innan de nya villkoren börjar tillämpas. Lag (2023:238).

Fakturering och information som elleverantörer ska lämna till elanvändare

[K9]24 §  En elleverantörs fakturering av elanvändare ska baseras på uppmätt faktisk förbrukning eller, vid avsaknad av mätvärden, på beräknade mängder.

[S2]Första stycket gäller inte leverans av el enligt ett fastkraftsavtal. Lag (2023:238).

[K9]25 §  Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om elleverantörers fakturering av elanvändare och om skyldighet för elleverantörer att lämna viss information till elanvändaren i samband med fakturering. Lag (2023:238).

[K9]26 §  På begäran av elanvändaren ska elleverantören lämna uppgifter om elanvändarens historiska elförbrukning till ett företag som elanvändaren har utsett. Lag (2023:238).

[K9]27 §  En elleverantör får inte ta ut någon avgift för att tillhandahålla elanvändaren fakturor och information enligt 25 §. Lag (2023:238).

[K9]28 §  Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om de uppgifter som en elproducent eller annan aktör ska offentliggöra för att information ska kunna lämnas till elanvändaren om vilka energikällor som bidrar till den köpta elen. Lag (2023:238).

Betalningssätt

[K9]29 §  Elleverantörer ska erbjuda flera betalningssätt vid fakturering och får inte missgynna en elanvändare på grund av det betalningssätt som denne har valt.

[S2]De avgifter som tas ut för ett visst betalningssätt eller för ett system för förskottsbetalning får inte överstiga betalningsmottagarens kostnader för användningen av betalningssättet eller systemet. Lag (2023:238).

Aggregeringstjänster

[K9]30 §  En leverantör av aggregeringstjänster får inte hindras av andra marknadsaktörer från att få tillträde till elmarknaderna. Lag (2023:238).

[K9]31 §  En elanvändare ska, oberoende av sitt avtal med en elleverantör och utan dennes godkännande, kunna köpa och sälja andra eltjänster än elleverans. Lag (2023:238).

[K9]32 §  Innan en leverantör av aggregeringstjänster börjar tillhandahålla sådana tjänster i en elanvändares uttagspunkt ska leverantören göra en anmälan till det nätföretag som elanvändaren har avtal med. Motsvarande gäller innan leverantören övertar leveranser av aggregeringstjänster från en annan leverantör av sådana tjänster. Lag (2023:238).

[K9]33 §  En elleverantör får inte ta ut oskäliga avgifter eller ställa oskäliga krav på en elanvändare med anledning av att elanvändaren har ett avtal om tillhandahållande av en aggregeringstjänst. Lag (2023:238).

[K9]34 §  En leverantör av aggregeringstjänster ska på ett icke- diskriminerande sätt i fråga om kostnader, arbete och tidsåtgång

  1. lämna information till elanvändare om avtalsvillkor innan ett avtal om aggregeringstjänster träffas,
  2. på begäran av en elanvändare lämna uppgifter om elanvändarens efterfrågeflexibilitet, och
  3. säkerställa att en elanvändare kan byta leverantör av aggregeringstjänster inom tre veckor från begäran om byte.

[S2]Uppgifterna enligt första stycket 2 ska lämnas till elanvändaren utan kostnad. Ett byte av leverantör av aggregeringstjänster ska vara kostnadsfritt för konsumenter och små företag. Lag (2023:238).

10 kap. Avbrottsersättning

1 § Har upphävts genom lag (2016:733).
2 § Har upphävts genom lag (2016:733).
3 § Har upphävts genom lag (2016:733).
4 § Har upphävts genom lag (2016:733).
5 § Har upphävts genom lag (2016:733).
6 § Har upphävts genom lag (2016:733).
7 § Har upphävts genom lag (2016:733).
8 § Har upphävts genom lag (2016:733).

[K10]9 §  Avtalsvillkor som i jämförelse med bestämmelserna i 10-15 §§ är till nackdel för elanvändare är utan verkan mot dem.

[S2]Avbrottsersättning enligt 10-13 §§ skall avräknas från skadestånd som enligt andra bestämmelser i denna lag eller annan lag betalas på grund av samma elavbrott. Lag (2005:1110).

Prop. 2005/06:27: Av bestämmelsen i första stycket framgår att avtalsvillkor som i jämförelse med de nya bestämmelserna i 10–15 §§ är till nackdel för elanvändare är utan verkan mot dem. Det gäller även eventuella avtalsvillkor som gäller när bestämmelserna träder i kraft. Det finns däremot inget som hindrar att ett nätföretag erbjuder sina kunder avbrottsersättning som är mer förmånlig än vad som följer av lagstiftningen.

Bestämmelsen i andra stycket kommenteras i <a href="https://lagen.nu/prop/2005/06:27#S8-3" ...

[K10]10 §  Om uttagspunkten är elektriskt frånkopplad i en eller flera faser från spänningssatt koncessionerat nät under en sammanhängande period om minst tolv timmar har elanvändaren rätt till avbrottsersättning.

[S2]Elanvändaren har inte rätt till avbrottsersättning om

  1. avbrottet beror på elanvändarens försummelse,
  2. överföringen av el avbryts för att vidta åtgärder som är motiverade av elsäkerhetsskäl eller för att upprätthålla en god drift- och leveranssäkerhet och avbrottet inte pågår längre än åtgärden kräver,
  3. avbrottet är hänförligt till ett fel i en koncessionshavares ledningsnät och felet beror på ett hinder utanför den koncessionshavarens kontroll som koncessionshavaren inte skäligen kunde förväntas ha räknat med och vars följder koncessionshavaren inte heller skäligen kunde ha undvikit eller övervunnit, eller
  4. avbrottet är hänförligt till ett fel i ett ledningsnät vars ledningar har en spänning om 220 kilovolt eller mer. Lag (2013:884).

Prop. 2005/06:27: Paragrafen innehåller de grundläggande förutsättningarna för att en elanvändare skall ha rätt till avbrottsersättning. Efter synpunkter från Lagrådet har bestämmelsen om vem som skall betala ersättningen förts in i 11 §.

Av första stycket framgår att en förutsättning för att elanvändaren skall ha rätt till avbrottsersättning är att överföringen av el avbryts helt under en sammanhängande period om minst tolv timmar. Det måste med andra alltid vara en inledande period om ...

Prop. 2012/13:193: 2. överföringen av el avbryts för att vidta åtgärder som är motiverade av elsäkerhetsskäl eller för att upprätthålla en god drift- och leveranssäkerhet och avbrottet inte pågår längre än åtgärden kräver,

3. avbrottet är hänförligt till ett fel i en koncessionshavares ledningsnät och felet beror på ett hinder utanför den koncessionshavarens kontroll som koncessionshavaren inte skäligen kunde förväntas ha räknat med och vars ...

[K10]11 §  Avbrottsersättning skall betalas av den som har koncession för det elnät till vilket elanvändaren är direkt ansluten. Lag (2005:1110).

Prop. 2005/06:27: Av bestämmelsen framgår det att det alltid är den som har koncession för det elnät till vilket den avbrottsdrabbade elanvändaren är direkt ansluten som skall betala avbrottsersättningen.

[K10]12 §  När avbrottsersättning beräknas ska en period med avbruten överföring av el (avbrottsperiod) anses avslutad vid den tidpunkt då avbrottet upphört, om överföringen därefter har fungerat oavbrutet under de närmast följande två timmarna.

[S2]Avbrottsersättningen ska för en avbrottsperiod om minst tolv timmar och högst tjugofyra timmar betalas med 12,5 procent av elanvändarens beräknade årliga nätkostnad, dock lägst 2 procent av prisbasbeloppet enligt 2 kap.6 och 7 §§socialförsäkringsbalken avrundat till närmast högre hundratal kronor.

[S3]Om avbrottsperioden är längre än tjugofyra timmar ska för varje därefter påbörjad tjugofyratimmarsperiod ytterligare ersättning betalas med 25 procent av elanvändarens beräknade årliga nätkostnad, dock lägst 2 procent av prisbasbeloppet avrundat till närmast högre hundratal kronor.

[S4]Avbrottsersättningen ska för en avbrottsperiod uppgå till högst 300 procent av elanvändarens beräknade årliga nätkostnad. Lag (2010:1269).

Prop. 2005/06:27: Paragrafen innehåller bestämmelser om beräkning av avbrottsersättningens storlek.

Första stycket, vars utformning nära ansluter till vad Lagrådet föreslagit, innehåller en bestämmelse om när den ersättningsgrundande avbrottsperioden skall anses avslutad. De två timmar då överföringen åter har fungerat skall inte räknas in i avbrottsperioden. Om exempelvis överföringen avbryts i 23 timmar och därefter fungerar oavbrutet under de närmast följande två timmarna uppgår avbrottsperioden ...

  • RÅ 2007:24:Avbrottsersättning enligt ellagen har inte ansetts utgöra en prisnedsättning i mervärdesskattelagens mening. Förhandsbesked angående mervärdesskatt.

[K10]13 §  Om skyldigheten att betala avbrottsersättning är oskäligt betungande med hänsyn till de ekonomiska förhållandena hos den som är ersättningsskyldig enligt 11 § eller den som slutligt skall betala ersättningen enligt 16 §, får ersättningen jämkas efter vad som är skäligt.

[S2]Ersättningen får också jämkas efter vad som är skäligt, om arbetet med att få i gång överföringen av el har behövt försenas för att inte utsätta arbetstagarna för betydande risker. Lag (2005:1110).

Prop. 2005/06:27: Jämkning av avbrottsersättning bör komma i fråga endast i undantagsfall. Hur nätföretagets ekonomiska förhållanden skall inverka på möjligheten till jämkning får bedömas från fall till fall. Avsikten med reglerna om avbrottsersättning är huvudsakligen att de skall ha en preventiv funktion, dvs. skapa drivkrafter att vidta de åtgärder som behövs för att säkerställa en leveranssäker elöverföring. Ersättningsskyldigheten måste i praktiken uppgå till ett i och för sig betydande belopp för att jämkning ...

[K10]14 §  Den som är ersättningsskyldig enligt 11 § skall betala avbrottsersättningen till elanvändaren utan oskäligt dröjsmål och aldrig senare än sex månader från utgången av den månad då den ersättningsskyldige fick eller borde ha fått kännedom om avbrottet.

[S2]Den ersättningsskyldige skall betala ränta enligt 6 § räntelagen (1975:635), om betalning inte sker i rätt tid. Lag (2005:1110).

Prop. 2005/06:27: I första stycket regleras när en fordran på avbrottsersättning förfaller till betalning. Bestämmelsen innebär att den drabbade elanvändarens nätföretag är skyldigt att betala avbrottsersättningen utan oskäligt dröjsmål och aldrig senare än sex månader från utgången av den månad då nätföretaget fick eller borde ha fått kännedom om avbrottet.

Bestämmelsen utgår från att en elanvändare som har rätt till avbrottsersättning normalt inte behöver underrätta nätföretaget om att ...

[K10]15 §  Om elanvändaren trots bestämmelserna i 14 § inte har fått avbrottsersättning och inte har gjort anspråk på ersättning från den ersättningsskyldige inom två år från det att avbrottet upphörde, går rätten till ersättning förlorad. Lag (2005:1110).

Prop. 2005/06:27: I bestämmelsen regleras frågan om reklamation av ett elavbrott som berättigar till avbrottsersättning. Bestämmelserna har utformats med bestämmelsen i 11 kap. 12 § ellagen som förebild.

Med koncessionshavaren avses i bestämmelsen den som har koncession för det elnät till vilket elanvändaren är ansluten, dvs. den som enligt 11 § är skyldig att betala avbrottsersättningen.

Om elanvändaren har ...

[K10]16 §  Den som är ersättningsskyldig enligt 11 § har, i den mån avbrottet är hänförligt till ett fel i en annan koncessionshavares ledningsnät, rätt att från den koncessionshavaren få ersättning för det som enligt 10-13 §§ har betalats till elanvändaren. Lag (2005:1110).

Prop. 2005/06:27: En förutsättning för ett nätföretags regressrätt är enligt bestämmelsen att nätföretaget är ersättningsskyldigt enligt 11 §. Regressrätten är begränsad i samma utsträckning som rätten till avbrottsersättning är begränsad enligt bestämmelserna i 10 § andra stycket. Lokalnätföretaget behöver alltså utreda om någon av punkterna 1–4 i 10 § andra stycket är tillämplig när ett elavbrott som kan ge rätt till avbrottsersättning har inträffat. Om lokalnätföretaget betalar ut ersättning trots att någon av ...

11 kap. Avbrytande av överföring av el till konsumenter

  • RH 2022:17:En konsument som har förvärvat en till elnätet ansluten fastighet men inte har förbrukat någon el har inte ansetts vara skyldig enligt lag att betala nätavgifter till nätkoncessionshavaren. För att sådan betalningsskyldighet ska föreligga har ansetts krävas att konsumenten och nätkoncessionshavaren har träffat avtal om detta.

[K11]1 §  Detta kapitel gäller avbrytande av överföring av el till konsumenter.

[S2]Avtalsvillkor som i jämförelse med bestämmelserna i kapitlet är till nackdel för konsumenten är utan verkan mot denne. Lag (2023:238).

Avbrytande av överföring av el på grund av konsumentens avtalsbrott

[K11]2 §  Överföring av el till en konsument får avbrytas, om

  1. konsumenten har åsidosatt sina skyldigheter enligt avtalet med nätföretaget eller elleverantören om överföring eller leverans av el,
  2. det rör sig om ett väsentligt avtalsbrott,
  3. konsumenten har uppmanats att inom en viss skälig tid vidta rättelse och, om det inte rör sig om utebliven betalning, tillsammans med uppmaningen informerats om att överföringen annars kan komma att avbrytas,
  4. den tid som avses i 3 har löpt ut,
  5. rättelse inte har skett, och
  6. omständigheterna är sådana att det saknas anledning att befara att ett avbrott skulle medföra en personskada som inte är obetydlig eller en omfattande sakskada.

[S2]Om konsumenten har handlat otillbörligt, får överföringen avbrytas trots att omständigheterna inte är sådana som anges i första stycket 6.Lag (2023:238).

[K11]3 §  Vid utebliven betalning får överföringen av el till en konsument avbrytas endast om

  1. betalningen avser överföring eller leverans av el,
  2. förutsättningarna för avbrytande enligt 2 § är uppfyllda och konsumenten i god tid har informerats om vilka alternativ som finns för att undvika att överföringen avbryts,
  3. konsumenten efter att den tid för rättelse som avses i 2 § första stycket 3 löpt ut har uppmanats att betala inom tre veckor från det att konsumenten har delgetts uppmaningen tillsammans med information om att överföringen annars kan avbrytas,
  4. ett meddelande om den uteblivna betalningen samtidigt med uppmaningen enligt 3 har lämnats till socialnämnden i den kommun där konsumenten får elen överförd,
  5. de tre veckorna som avses i 3 har löpt ut,
  6. socialnämnden inte inom de tre veckorna skriftligen har meddelat den som lämnade meddelandet enligt 4 att nämnden tar på sig betalningsansvaret för skulden,
  7. betalningen inte har skett, och
  8. fordringen inte är tvistig. Lag (2023:238).

Prop. 2017/18:237: I paragrafen behandlas de grundläggande förutsättningarna för att avbryta överföringen av el till en konsument som har gjort sig skyldig till ett avtalsbrott. Ändringarna i paragrafen är redaktionella och språkliga. Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.

Paragrafen riktar sig mot både nätföretaget och elhandelsföretaget. Det är dock endast nätföretaget, vilket svarar för nätverksamheten och de anläggningar med vilkas hjälp överföringen sker, som de ...

[K11]4 §  Ett nätföretag och en elleverantör har rätt till skälig ersättning av en konsument för kostnaderna för

  1. uppmaningar och information till konsumenten enligt 2 och 3 §§, dock inte i fråga om information som rör vilka alternativ som finns för att undvika att överföringen avbryts,
  2. meddelanden till socialnämnden enligt 3 §, och
  3. avstängningsåtgärden. Lag (2023:238).

Prop. 2017/18:237: Paragrafen behandlar särskilda förutsättningar som ska vara uppfyllda för att överföringen ska få avbrytas då försummelsen avser bristande betalning.

Ändringarna i paragrafen är till större delen redaktionella och språkliga. En nyhet i förhållande till dagens bestämmelser är dock att det uttryckligen framgår, av första punkten, att överföringen får avbrytas med hänvisning till betalningsförsummelse endast om betalningen avser överföring eller leverans av el. Att konsumenten ...

Avbrytande av överföring av el av säkerhetsskäl

[K11]5 §  Nätföretaget får avbryta överföringen av el till en konsument om det behövs för att företaget ska kunna

  1. vidta åtgärder som är motiverade av elsäkerhetsskäl, eller
  2. upprätthålla en god drift- och leveranssäkerhet.

[S2]Ett sådant avbrott får inte pågå längre än vad åtgärden kräver.

[S3]Om nätföretaget kan förutse annat än kortvariga avbrott i överföringen, ska konsumenten underrättas om detta i god tid före avbrottet. Konsumenten ska underrättas personligen eller, om det är lämpligt, genom anslag. Lag (2023:238).

Prop. 2017/18:237: Paragrafen behandlar konsumentens skyldighet att utge ersättning för nätföretagets och elhandelsföretagets kostnader i anledning av förfarandet i 3 och 4 §§. Lydelsen förtydligas utan att det görs någon huvudsaklig ändring.

Nätföretaget och elhandelsföretaget har rätt till ersättning för kostnader för uppmaningar och information till konsumenten (första punkten), meddelanden till socialnämnden (andra punkten) och själva avstängningsåtgärden (tredje punkten). ...

Skadestånd vid avbruten överföring av el

[K11]6 §  Om överföringen av el avbryts med hänvisning till konsumentens avtalsbrott utan att förutsättningarna i 2 eller 3 § är uppfyllda har konsumenten rätt till ersättning för skada som har orsakats av nätföretaget.

[S2]Om överföringen av el har avbrutits på begäran av elleverantören, ska i stället denne ersätta konsumenten för den uppkomna skadan. Lag (2023:238).

[K11]7 §  Om nätföretaget inte har underrättat konsumenten enligt 5 § tredje stycket, har konsumenten rätt till ersättning för skada som har orsakats av nätföretaget. Lag (2023:238).

[K11]8 §  En konsument har rätt till ersättning för skada som har orsakats av nätföretaget, om överföringen av el avbryts utan att det beror på konsumentens avtalsbrott och utan att det finns rätt att avbryta överföringen enligt 5 § första stycket. Detta gäller dock inte om nätföretaget visar att avbrottet beror på ett hinder utanför dess kontroll som nätföretaget inte skäligen kunde förväntas ha räknat med och vars följder företaget inte heller skäligen kunde ha undvikit eller övervunnit.

[S2]Om avbrottet beror på någon som nätföretaget har anlitat för att utföra underhåll, reparation eller liknande arbete, är nätföretaget fritt från skadeståndsskyldighet endast om också den som företaget har anlitat skulle vara fri enligt första stycket. Lag (2023:238).

[K11]9 §  Skadestånd enligt 6-8 §§ omfattar ersättning för utgifter och inkomstbortfall samt för annan förlust på grund av avbrottet. Lag (2023:238).

[K11]10 §  Konsumenten ska underrätta motparten om anspråk på ersättning enligt 6-8 §§ inom två år från det att skadan inträffade. Om konsumenten inte gör det, går rätten till ersättning för den uppkomna skadan förlorad. Lag (2023:238).

Skada som orsakas av el

[K11]11 §  Bestämmelser om ansvar för skada som orsakas av el finns i elsäkerhetslagen (2016:732). Lag (2023:238).

Tillsynsmyndigheter m.m.

[K12]1 §  Den eller de myndigheter som regeringen bestämmer utövar tillsyn över att denna lag och föreskrifter eller villkor som har meddelats i anslutning till lagen följs när det gäller frågor om driftsäkerheten hos det nationella elsystemet.

[S2]I övrigt utövar nätmyndigheten tillsyn över att lagen och föreskrifter eller villkor som har meddelats i anslutning till lagen följs. Tillsynen omfattar inte att 7, 10 och 11 kap. följs. När det gäller elleverantörers skyldigheter enligt 8 kap. omfattar tillsynen endast att elleverantörerna följer 8 kap. 40 §.

[S3]Nätmyndigheten är tillsynsmyndighet enligt EU:s elmarknadsförordning. Lag (2023:238).

Prop. 2005/06:158: Av tredje stycket framgår att tillsynsmyndigheten, utöver vad som tidigare har gällt, även skall utöva tillsyn över elleverantörernas nya skyldigheter att dels enligt 8 kap. 5 § tredje stycket lämna information till elanvändare med tidsbestämda elleveransavtal, dels enligt 8 kap. 11 b § lämna uppgift om de priser och övriga villkor för elleverans som de tillämpar mot elanvändare. Paragrafen är i övrigt oförändrad.

Prop. 2004/05:62: Innehållet i första och andra styckena är oförändrat.

Prop. 2015/16:163: Ändringarna i första och tredje styckena är en följd av att bestämmelserna om elsäkerhet, och då även de som gäller tillsyn, överförs till elsäkerhetslagen. I övrigt har redaktionella ändringar gjorts.

Prop. 2016/17:13: Ändringarna i första stycket är av redaktionell karaktär.

Andra stycket motsvarar nuvarande andra och tredje styckena. En ändring i sak görs i andra meningen, som motsvarar nuvarande tredje stycket. Nätmyndighetens tillsyn utökas till av avse även att elleverantörerna följer sina skyldigheter enligt bestämmelserna om anvisning av elleverantör till elanvändare som saknar leveransavtal.

Tredje stycket överensstämmer med nuvarande ...

[K12]1 a §  Ärenden om undantag enligt artikel 63.1, 63.2 och 63.3 i EU:s elmarknadsförordning prövas av regeringen.

[S2]Nätmyndigheten ska utreda sådana ärenden och därefter, med eget yttrande, överlämna ärendet till regeringens prövning. Nätmyndigheten ska i samband med överlämnandet offentliggöra sitt yttrande.

[S3]I fall som avses i artikel 63.5 i EU:s elmarknadsförordning ska regeringen meddela beslut efter yttrande från Acer. Lag (2022:596).

[K12]1 b §  I ett beslut av nätmyndigheten enligt en sådan genomförandeakt eller delegerad akt som avses i artikel 58.1 i EU:s elmarknadsförordning ska det anges att beslutet kan komma att upphävas efter begäran av Europeiska kommissionen. Lag (2022:596).

[K12]2 §  En tillsynsmyndighet har rätt att på begäran få de upplysningar och ta del av de handlingar som behövs för tillsynen. En begäran får förenas med vite.

[S2]Ett beslut enligt första stycket gäller omedelbart. Lag (2009:892).

Prop. 2005/06:158: I andra stycket har införts en bestämmelse om att tillsynsmyndighetens begäran att få de handlingar och ta del av de uppgifter som behövs för tillsynen skall gälla omedelbart. Ett sådant beslut kan enligt 13 kap. 5 § överklagas hos allmän förvaltningsdomstol men skall gälla utan hinder av att det överklagas. Av 28 § förvaltningsprocesslagen följer att domstolen har möjlighet att inhibera verkställigheten av beslutet.

Det ...

[K12]3 §  En tillsynsmyndighet får meddela de förelägganden som behövs för att trygga efterlevnaden av de föreskrifter och villkor som omfattas av tillsynen. Ett föreläggande får förenas med vite.

[S2]Ett föreläggande gäller omedelbart, om det

  1. avser driftsäkerheten hos det nationella elsystemet,
  2. avser riktigheten av lämnade uppgifter enligt 9 kap. 20 §, eller
  3. har meddelats med anledning av en anmälan enligt 14 § första stycket. Lag (2023:238).

3 a § Har upphävts genom lag (2018:1448).

Särskilt om tillsyn som avser driftsäkerheten hos det nationella elsystemet

4 § Har upphävts genom lag (2016:733).

[K12]5 §  För tillsyn som avser driftsäkerheten hos det nationella elsystemet har tillsynsmyndigheten rätt att få tillträde till områden, lokaler och andra utrymmen, dock inte bostäder.

[S2]Polismyndigheten ska lämna det biträde som behövs för tillsynen. Lag (2016:733).

Avgifter

[K12]6 §  Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om avgifter för myndighets verksamhet som sker med stöd av denna lag.

Förseningsavgift

[K12]7 §  Om ett företag som bedriver nätverksamhet inte ger in bestyrkt kopia av sådan årsrapport samt sådant revisorsintyg som anges i förordningen (1995:1145) om redovisning av nätverksamhet, skall företaget betala förseningsavgift till staten enligt 8 §.

[S2]Beslut om förseningsavgift fattas av nätmyndigheten. Lag (1998:1651).

[K12]8 §  Ett företag som bedriver nätverksamhet ska betala en förseningsavgift om de handlingar som anges i 7 § inte har kommit in till nätmyndigheten inom sju månader från räkenskapsårets utgång. Om företaget har beslutat om fortsatt bolagsstämma enligt 7 kap. 14 § andra stycket aktiebolagslagen (2005:551) eller om fortsatt föreningsstämma enligt 6 kap. 13 § andra stycket lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar, ska dock företaget betala förseningsavgift först om handlingarna inte har kommit in inom nio månader från räkenskapsårets utgång. Avgiften ska uppgå till 10 000 kronor.

[S2]Om de handlingar som anges i 7 § inte har kommit in inom två månader från det att en underrättelse skickades till företaget om ett beslut om förseningsavgift enligt första stycket, ska företaget betala en ny förseningsavgift. Den nya avgiften ska uppgå till 10 000 kronor.

[S3]Om de handlingar som anges i 7 § inte har kommit in inom två månader från det att en underrättelse skickades till företaget om ett beslut om förseningsavgift enligt andra stycket, ska företaget betala en ny förseningsavgift. Den nya avgiften ska uppgå till 20 000 kronor. Lag (2018:720).

[K12]9 §  Om registrering har skett av ett beslut om att företaget försatts i konkurs eller trätt i likvidation, får beslut om förseningsavgift inte meddelas. Lag (1998:1651).

[K12]10 §  Har företaget inom föreskriven tid gett in de handlingar som anges i 7 § men har handlingarna någon brist som lätt kan avhjälpas, får nätmyndigheten meddela beslut om förseningsavgift endast om företaget har underrättats om bristen och fått tillfälle att avhjälpa den men inte gjort det inom den tid som angetts i underrättelsen. En sådan underrättelse får sändas med posten till den postadress som företaget senast har anmält hos nätmyndigheten. Lag (1998:1651).

[K12]11 §  En förseningsavgift skall efterges, om underlåtenheten att ge in handlingen framstår som ursäktlig med hänsyn till omständigheter som företaget inte har kunnat råda över. Avgiften skall också efterges om det framstår som uppenbart oskäligt att ta ut den.

[S2]Bestämmelserna om eftergift skall beaktas även om något yrkande om detta inte har framställts, om det föranleds av vad som har förekommit i ärendet. Lag (1998:1651).

[K12]12 §  Om en förseningsavgift inte har betalats efter betalningsuppmaning, skall avgiften lämnas för indrivning. Regeringen får föreskriva att indrivning inte behöver begäras för ringa belopp.

[S2]Bestämmelser om indrivning finns i lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. Vid indrivning får verkställighet enligt utsökningsbalken ske. Lag (1998:1651).

[K12]13 §  Ett beslut om förseningsavgift får verkställas även om det inte har vunnit laga kraft.

[S2]Om ett företag har rätt att få tillbaka betalad förseningsavgift på grund av en domstols beslut, ska ränta betalas på den återbetalade förseningsavgiften från och med månaden efter den då förseningsavgiften betalades in till och med den månad då återbetalning görs. I fråga om räntans storlek tillämpas 65 kap. 4 § tredje stycket skatteförfarandelagen (2011:1244). Lag (2011:1386).

Tidsfrister för beslut efter anmälan mot ett nätföretag

[K12]14 §  Nätmyndigheten ska fatta beslut i ett ärende inom två månader från det att en anmälan kom in till myndigheten om anmälan

  1. har lämnats in av någon som har ett intresse i saken, och
  2. innehåller ett påstående om att ett nätföretag inte följer bestämmelser som omfattas av nätmyndighetens tillsyn enligt 1 §.

[S2]Om nätmyndigheten behöver ytterligare tid för att avgöra ärendet, får myndigheten förlänga tiden med två månader eller, om sökanden medger det, med den ytterligare tid som kan behövas för att ärendet ska kunna avgöras.

[S3]Första och andra styckena gäller inte om en tvist i fråga om den skyldighet som anmälan avser ska tas upp av nätmyndigheten enligt 3 kap. 44 §, 4 kap.13 eller 39 § eller 6 kap. 8 §. Lag (2022:596).

Bevarande av information

[K12]15 §  Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om skyldighet för elleverantörer att dokumentera och bevara uppgifter om leveransavtal, derivatinstrument och transaktioner som gäller sådana avtal eller instrument samt att på begäran lämna sådana uppgifter till en svensk myndighet eller Europeiska kommissionen. Lag (2012:335).

Skyldighet att informera myndighet om avbrytande av överföringen av el

[K12]16 §  Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om skyldighet för nätkoncessionshavare att informera en myndighet om avbrytande av överföringen av el till elanvändare och skälen till avbrytandet. Lag (2018:1448).

Prop. 2017/18:237: I paragrafen, som är ny, finns ett bemyndigande för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om skyldighet för nätföretag att informera en myndighet om avbrytande av överföringen av el till elanvändare och skälen till avbrytandet. Bestämmelsen ska ses mot bakgrund av bl.a. artikel 37.1 j i elmarknadsdirektivet.

Övervägandena finns i avsnitt 8.3. ...

Information som nätmyndigheten behöver enligt elmarknadsdirektivet

[K12]17 §  Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om skyldighet för nätföretag att till nätmyndigheten lämna information som myndigheten behöver för att fullgöra sina uppgifter enligt artikel 59.1 i elmarknadsdirektivet. Lag (2022:596).

Ansvarsbestämmelser

[K13]1 §  Till böter eller fängelse i högst ett år döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet

  1. bryter mot 2 kap.1 eller 3 §, eller
  2. bryter mot villkor som meddelats med stöd av 2 kap. 18 §.

[S2]Till böter döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet

  1. bryter mot 2 kap. 47 §, eller
  2. bryter mot föreskrifter som har meddelats med stöd av 8 kap. 10 §.

[S3]I ringa fall ska gärningen inte utgöra brott. Lag (2023:238).

Prop. 2005/06:158: Ändringen av hänvisningen till andra stycket i 8 kap. 1 § är en korrigering.

Prop. 2015/16:163: I första stycket upphör tredje punkten att gälla. Bestämmelserna om elsäkerhet, och då även de som gäller straffansvaret, överförs till elsäkerhetslagen. Ansvaret för brott mot föreskrifter som meddelats med stöd av 8 kap. 1 § flyttas till andra stycket. På så sätt blir straffsatsen böter vilket överensstämmer med de allmänna kraven på bestämmelser som straffbelägger överträdelser av myndighetsföreskrifter.

Prop. 2020/21:188: I paragrafen, som innehåller ansvarsbestämmelser, görs följdändringar.