1 §  I förordningen (1996:1357) om statlig ersättning för hälso- och sjukvård till asylsökande finns det bestämmelser om statlig ersättning för hälso- och sjukvård m.m. för vissa utlänningar som avses i 1 § första stycket 1 och 2 lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. samt utlänningar som avses i 11 kap. 2 § första och andra styckena utlänningslagen (2005:716).

I denna förordning ges bestämmelser om den avgift som utlänningarna själva skall betala (vårdavgift) när rätt till ersättning enligt första stycket föreligger.

För annan hälso- och sjukvård samt tandvård än som avses i 2-4 samt 8 §§ skall utlänningarna betala vårdavgift enligt de grunder som vårdgivaren bestämmer. Förordning (2006:119).

2 §  Utlänningarna skall betala vårdavgift med 50 kronor för besök hos läkare inom den offentliga primärvården och för läkarvård som ges efter remiss av sådana läkare. Förordning (1996:1356).

3 §  Utlänningarna skall betala vårdavgift med 25 kronor för annan sjukvårdande behandling än läkarvård, om den ges av en vårdgivare efter remiss av en läkare inom den offentliga vården. Utlänningarna skall betala avgift för sjukresa, dock med högst 40 kronor. Förordning (2004:1162).

3 a §  Vårdavgift och avgift för sjukresa enligt 2 och 3 §§ skall betalas endast i den utsträckning som motsvarande avgift skall betalas av andra vårdtagare. Förordning (2004:1162).

4 §  Utlänningarna skall inte betala avgift för

• förebyggande barna- och mödravård som ges av en vårdgivare inom den offentliga primärvården,
• förlossningsvård, och
• vård och åtgärder enligt smittskyddslagen (2004:168). Förordning (2004:261).

5 §  Har en utlänning på grund av akut sjukdom eller av något annat särskilt skäl anlitat vårdgivare som tagit ut högre avgift än som anges i 2--4 §§, får Migrationsverket betala ett särskilt bidrag enligt 18 § lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. för den del av avgiften som utlänningarna har betalat som överstiger de belopp som anges i 2--4 §§. Förordning (2000:408).

6 §  För receptförskrivna läkemedel skall utlänningarna betala avgift med högst 50 kronor.

6 a §  Utlänningar som vid inköpstillfället är under 18 år ska inte betala avgift för läkemedel och andra varor som avses i 15–18 §§ lagen (2002:160) om läkemedelsförmåner m.m. Förordning (2015:976).

7 §  Har en utlänning inom loppet av en sexmånadersperiod betalat mer än 400 kronor enligt 2, 3 och 6 §§ får Migrationsverket betala ett särskilt bidrag enligt 18 § lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. för de kostnader som överstiger 400 kronor.

Finns det i en familj fler än ett barn som inte fyllt 18 år skall beloppet 400 kronor avse det sammanlagda belopp som betalats för barn under 18 år i familjen. Förordning (2000:408).

8 §  Utlänningarna ska betala avgift med 50 kronor för behandling hos en tandläkare inom folktandvården och för behandling hos en tandläkare som tillhör en vårdgivare som landstinget slutit avtal med.

Tandvård hos en sådan tandläkare som anges i första stycket är kostnadsfri för utlänningar som inte har fyllt 18 år. Förordning (2016:661).

9 §  Om en utlänning på grund av akut behov har anlitat en annan tandläkare än en sådan som avses i 8 §, får Migrationsverket betala ett särskilt bidrag till utlänningen enligt 18 § lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. för den del av avgiften som överstiger 50 kronor. Förordning (2016:661).

10 §  Om det finns särskilda skäl får Migrationsverket även i andra fall än som anges i 5, 7 och 9 §§ betala särskilt bidrag för vårdavgift. Förordning (2000:408).

11 §  Migrationsverket meddelar föreskrifter om förutsättningarna för särskilt bidrag i fall som avses i 5, 7, 9 och 10 §§. Förordning (2000:408).