Inaktuell version

Föräldraledighetslag (1995:584)

Departement
Arbetsmarknadsdepartementet ARM
Utfärdad
1995-05-24
Ändring införd
SFS 1995 i lydelse enligt SFS 2008:572
Upphäver
Lag (1978:410) om rätt till ledighet för vård av barn, m.m.
Källa
Regeringskansliets rättsdatabaser
Senast hämtad
2019-04-04

Vilka som omfattas av lagen

1 §  En arbetstagare har som förälder rätt att vara ledig från sin anställning enligt denna lag.

[S2]Samma rätt har också en arbetstagare som

  1. utan att vara förälder är rättslig vårdnadshavare och har vård om ett barn,
  2. har tagit emot ett barn för stadigvarande vård och fostran i sitt hem,
  3. stadigvarande sammanbor med en förälder under förutsättning att arbetstagaren är eller har varit gift med eller har eller har haft barn med denna förälder.

[S3]Bestämmelser om förbud mot missgynnande behandling av arbetssökande och arbetstagare finns i 16 §. Lag (2006:442).

Prop. 2017/18:276: 4. den som efter socialnämndens medgivande har tagit emot ett barn för stadigvarande vård och fostran i syfte att adoptera barnet (blivande adoptivförälder), och

5. den som har tagit emot ett barn för stadigvarande vård och fostran i ett enskilt hem som inte tillhör någon av barnets föräldrar eller någon annan som har vårdnaden om barnet (familjehemsförälder).

Bestämmelser om förbud mot ...

Ändrad: SFS 2006:442 (Förstärkning och förenkling - ändringar i anställningsskyddslagen och föräldraledighetslagen), 2018:1266 (Reformerade stöd till personer med funktionsnedsättning), 2018:1953 (Föräldrapenning för fler familjekonstellationer och reserverad grundnivå)

Överenskommelse mellan arbetsgivare och arbetstagare

2 §  Ett avtal som innebär att arbetstagares rättigheter enligt denna lag inskränks är ogiltigt i den delen.

[S2]Genom ett kollektivavtal som på arbetstagarsidan har slutits eller godkänts av en sådan central arbetstagarorganisation som avses i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet får det dock göras avvikelser från lagen i fråga om

  • anmälan om ledighet (13 §),
  • tiden för arbetstagarens underrättelse om återgång till arbete (15 § andra stycket),
  • den tid arbetsgivaren har rätt att skjuta upp arbetstagarens återgång till arbete (15 § tredje stycket).

[S3]Genom ett kollektivavtal som kommit till på det sätt som anges i andra stycket får även bestämmas den närmare tillämpningen i fråga om

  • ledighetens förläggning (11 och 12 §§),
  • förbudet mot missgynnande behandling (16 §).

[S4]Arbetsgivare som är bundna av ett kollektivavtal enligt andra eller tredje stycket, får tillämpa avtalet även på arbetstagare som inte tillhör den avtalsslutande arbetstagarorganisationen, om arbetstagarna sysselsätts i arbete som avses med avtalet och inte omfattas av något annat tillämpligt kollektivavtal. Lag (2006:442).

Rätten till ledighet

Översikt över de olika formerna av föräldraledighet för arbetstagare

3 §  Det finns följande sex former av föräldraledighet för vård av barn m.m.:

  1. Hel ledighet för en kvinnlig arbetstagare i samband med hennes barns födelse och för amning (mammaledighet, 4 §).
  2. Hel ledighet för en förälder tills barnet blivit 18 månader eller, under förutsättning att föräldern då har hel föräldrapenning, för tid därefter (hel ledighet med eller utan föräldrapenning, 5 §).
  3. Ledighet för en förälder i form av förkortning av normal arbetstid med tre fjärdedelar, hälften, en fjärdedel eller en åttondel medan föräldern har tre fjärdedels, halv, en fjärdedels respektive en åttondels föräldrapenning (delledighet med föräldrapenning, 6 §).
  4. Ledighet för en förälder i form av förkortning av normal arbetstid med upp till en fjärdedel tills, i huvudfallet, barnet fyllt åtta år (delledighet utan föräldrapenning, 7 §).
  5. Ledighet för en arbetstagares tillfälliga vård av barn (ledighet med tillfällig föräldrapenning m.m., 8 §).
  6. Hel ledighet eller ledighet i form av förkortning av normal arbetstid med hälften för en förälder till ett barn för vilket lämnas helt vårdnadsbidrag (ledighet med vårdnadsbidrag, 9 §).

[S2]Särskilda bestämmelser om ledighet och omplacering för kvinnliga arbetstagare som väntar barn, nyligen fött barn eller som ammar finns i 18-21 §§. Lag (2008:563).

Mammaledighet

4 §  En kvinnlig arbetstagare har rätt till hel ledighet i samband med sitt barns födelse under en sammanhängande tid av minst sju veckor före den beräknade tidpunkten för förlossningen och sju veckor efter förlossningen. Om hon inte är ledig på annan grund skall två veckor av denna mammaledighet vara obligatoriska under tiden före eller efter förlossningen.

[S2]Arbetstagaren har också rätt att vara ledig för att amma barnet.

[S3]Mammaledighet behöver inte vara förenad med att föräldrapennning betalas ut. Vid ledighet för att amma barnet gäller inte 10-15 §§. Lag (2000:580).

Prop. 1999/2000:87: Bestämmelsen har behandlats i föregående avsnitt.

Första stycket har tillförts en regel om två veckors obligatorisk mammaledighet. Av rätten till 14 veckors mammaledighet skall kvinnan ta ut två veckors ledighet före eller efter förlossningen. Denna skyldighet gäller dock inte om den kvinnliga arbetstagaren är ledig på annan grund, t.ex. semester eller sjukskrivning, under den ifrågavarande perioden. Vissa redaktionella ändringar har därutöver gjorts....

Ändrad: SFS 2000:580 (Obligatorisk mammaledighet)

Hel ledighet med eller utan föräldrapenning

5 §  En förälder har rätt till hel ledighet för vård av barn till dess barnet är 18 månader oavsett om föräldern får föräldrapenning eller inte.

[S2]En förälder har därutöver rätt till hel ledighet medan föräldern får hel föräldrapenning enligt 4 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring.

[S3]För en arbetstagare som har adopterat ett barn eller tagit emot ett barn i avsikt att adoptera det skall tiden 18 månader i stället räknas från den tidpunkt då arbetstagaren fått barnet i sin vård. Är det fråga om adoption av arbetstagarens makes barn eller av eget barn, har arbetstagaren inte rätt till ledighet utöver vad som skulle ha gällt om adoptionen inte hade ägt rum. Rättten till ledighet för adoptivföräldrar upphör när barnet fyllt åtta år eller vid den senare tidpunkt då barnet har avslutat det första skolåret. Lag (2006:442).

Delledighet med föräldrapenning

6 §  Under den tid då en förälder får tre fjärdedels, halv, en fjärdedels eller en åttondels föräldrapenning enligt 4 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring har föräldern rätt till förkortning av normal arbetstid med tre fjärdedelar, hälften, en fjärdedel respektive en åttondel. Lag (2006:442).

Delledighet utan föräldrapenning

7 §  En förälder har rätt till förkortning av normal arbetstid med upp till en fjärdedel för vård av ett barn som inte har fyllt åtta år eller som är äldre än så men ännu inte har avslutat sitt första skolår. Lag (2006:442).

Ledighet med tillfällig föräldrapenning m. m.

8 §  Under den tid då en arbetstagare får tillfällig föräldrapenning enligt 4 kap. 10, 10 a, 10 b, 11 eller 11 a § lagen (1962:381) om allmän försäkring har arbetstagaren rätt till ledighet.

[S2]En förälder som behöver vårda sitt barn när den ordinarie vårdaren blivit sjuk eller smittad har rätt till ledighet även om föräldern inte har rätt till tillfällig föräldrapenning på grund av att barnet är yngre än 240 dagar. Lag (2004:1251).

Prop. 2008/09:194: Första stycket första punkten ändras så att en arbetstagare som får rätt till tillfällig föräldrapenning enligt de nya bestämmelserna i 4 kap. 10 c § lagen (1962:381) om allmän försäkring också får rätt till ledighet under den tiden.

Prop. 2008/09:6: I paragrafen finns bestämmelser om rätt till ledighet för tillfällig vård av barn. Första stycket har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.

Enligt huvudregeln i första stycket 1 är en förutsättning för sådan ledighet att arbetstagaren får tillfällig föräldrapenning enligt 4 ...

Ändrad: SFS 2010:1263 (Följdändringar med anledning av införandet av socialförsäkringsbalken), 2004:1251 (Budgetpropositionen för 2005), 2010:2006 (Budgetpropositionen för 2011), 2008:933 (Ledighetsrätt för personer som arbetar med stöd av särskilda regler om sjukersättning, m.m.), 2009:1051 (Vissa socialförsäkringsfrågor m.m.)

Ledighet med vårdnadsbidrag

9 §  En förälder har rätt till hel ledighet eller förkortning av normal arbetstid med hälften för vård av barn när helt vårdnadsbidrag enligt 8 § lagen (2008:307) om kommunalt vårdnadsbidrag lämnas för barnet. Lag (2008:563).

Ledighetens förläggning

Antalet ledighetsperioder

10 §  Ledigheten får delas upp på högst tre perioder för varje kalenderår. Om en ledighetsperiod löper över ett årsskifte, skall den anses höra till det kalenderår då ledigheten påbörjades.

[S2]Trots denna begränsning får en ledighet delas upp när det gäller antingen ledighet med tillfällig föräldrapenning m. m. enligt 8 § eller ledighet för föräldrautbildning m. m. enligt 4 kap. 4 § andra stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring.

Prop. 2017/18:270: Trots denna begränsning får en ledighet delas upp när det gäller antingen ledighet med tillfällig föräldrapenning m.m. enligt 8 § eller ledighet med föräldrapenning enligt 12 kap. 5 a–7 a §§ socialförsäkringsbalken.

Paragrafen reglerar uppdelning av föräldraledighet i perioder.

Enligt det oförändrade första stycket är huvudregeln att föräldraledighet får delas upp i högst tre perioder ...

Ändrad: SFS 2010:1263 (Följdändringar med anledning av införandet av socialförsäkringsbalken), 2018:1629 (Regelförenklingar inom ekonomisk familjepolitik)

Hur ledigheten får tas ut vid hel ledighet

11 §  Arbetstagaren får ta ut hel ledighet den eller de dagar som arbetstagaren begär.

Hur ledigheten får tas ut vid förkortad arbetstid

12 §  Vid förkortning av arbetstid får ledigheten spridas över arbetsveckans samtliga dagar eller förläggas till viss eller vissa av arbetsveckans dagar. Lag (2001:143).

Anmälan och beslut om ledighet

13 §  En arbetstagare som vill utnyttja sin rätt till ledighet enligt 4, 5, 6, 7 eller 9 § ska anmäla detta till arbetsgivaren minst två månader före ledighetens början eller, om det inte kan ske, så snart som möjligt. I samband med sin anmälan ska arbetstagaren ange hur lång tid ledigheten är planerad att pågå.

[S2]En arbetstagare som vill utnyttja sin rätt till ledighet med tillfällig föräldrapenning enligt 8 § ska anmäla ledigheten till arbetsgivaren minst en vecka före ledighetens början. Om ledigheten beror på sjukdom eller smitta, gäller dock inte någon anmälningstid. Lag (2008:563).

Prop. 2008/09:6: Justeringen i andra stycket innebär att anmälningsskyldigheten till arbetsgivaren är oberoende av om arbetstagaren får tillfällig föräldrapenning eller inte.

Prop. 2014/15:147: Ändringarna är en följd av att lagen (2008:307) om kommunalt vårdnadsbidrag upphävs.

Överväganden finns i avsnitt 4.2.

Ändrad: SFS 2015:760 (Det kommunala vårdnadsbidraget avskaffas), 2008:933 (Ledighetsrätt för personer som arbetar med stöd av särskilda regler om sjukersättning, m.m.), 2008:563 (Ledighet med vårdnadsbidrag), 2018:1266 (Reformerade stöd till personer med funktionsnedsättning)

14 §  Arbetstagaren skall samråda med arbetsgivaren om ledighetens förläggning och om andra frågor som rör ledigheten. Om det kan göras utan olägenhet för arbetstagaren, skall denne lägga ledighet som avses i 11 § så att verksamheten hos arbetsgivaren kan fortgå utan påtaglig störning.

[S2]Kan överenskommelse inte träffas om hur ledigheten skall tas ut vid förkortad arbetstid, skall arbetsgivaren förlägga ledigheten i enlighet med arbetstagarens önskemål, om en sådan förläggning inte medför påtaglig störning i arbetsgivarens verksamhet. Arbetsgivaren får inte utan arbetstagarens samtycke förlägga ledigheten på annat sätt än att sprida den över arbetsveckans samtliga dagar, dela upp ledigheten under arbetsdagen eller förlägga den till någon annan tid än arbetsdagens början eller slut.

[S3]Har beslut i en sådan fråga som avses i andra stycket träffats på annat sätt än enligt arbetstagarens önskemål, skall arbetsgivaren underrätta arbetstagaren och arbetstagarens lokala arbetstagarorganisation om beslutet. Detta skall om möjligt göras senast två veckor före ledighetens början. Lag (2001:143).

  • AD 2005 nr 92:En arbetstagare, som är sysselsatt med arbete som drivs i kontinuerligt treskift, begärde att få förlägga sin föräldraledighet så att han skulle vara ledig måndag-fredag och arbeta i skiftlagen under lördagar och söndagar. Bolaget motsatte sig den begärda ledigheten. Fråga bl.a. om det skulle medföra en påtaglig störning i bolagets verksamhet att förlägga ledigheten i enlighet med arbetstagarens önskemål.
Ändrad: SFS 2001:143 (Föräldraförsäkring och föräldraledighet)

Återgång i arbete

15 §  En arbetstagare får avbryta sin påbörjade ledighet och återuppta sitt arbete i samma omfattning som före ledigheten.

[S2]Om arbetstagaren vill utnyttja sin rätt att återuppta sitt arbete, skall arbetstagaren snarast möjligt underrätta arbetsgivaren om detta.

[S3]I det fall ledigheten varit avsedd att pågå en månad eller mer, får arbetsgivaren skjuta på återgången högst en månad efter det att arbetsgivaren tagit emot underrättelsen.

Förbud mot missgynnande behandling

16 §  En arbetsgivare får inte missgynna en arbetssökande eller en arbetstagare av skäl som har samband med föräldraledighet enligt denna lag, när arbetsgivaren

  1. beslutar i en anställningsfråga, tar ut en arbetssökande till anställningsintervju eller vidtar annan åtgärd under anställningsförfarandet,
  2. beslutar om befordran eller tar ut en arbetstagare till utbildning för befordran,
  3. beslutar om eller vidtar annan åtgärd som rör yrkespraktik,
  4. beslutar om eller vidtar annan åtgärd som rör annan utbildning eller yrkesvägledning,
  5. tillämpar löne- eller andra anställningsvillkor,
  6. leder och fördelar arbetet, eller
  7. säger upp, avskedar, permitterar eller vidtar annan ingripande åtgärd mot en arbetstagare.

[S2]Förbudet gäller dock inte om olika villkor eller olika behandling är en nödvändig följd av ledigheten. Lag (2006:442).

  • AD 2014 nr 19:Ett rekryteringsförfarande avbröts i relation till en kvinnlig arbetssökande som var gravid, vilket innebar könsdiskriminering och missgynnande i strid med föräldraledighetslagen. Fråga om storleken på diskrimineringsersättningen enligt diskrimineringslagen och det allmänna skadeståndet enligt föräldraledighetslagen.
  • AD 2011 nr 23:En kvinnlig arbetssökande sökte ett arbete som servitris hos en restaurang och kallades till intervju vid vilken hon informerade om att hon var gravid. Fråga om arbetsgivaren, genom att därefter avbryta rekryteringsförfarandet i relation till henne, har gjort sig skyldig till dels könsdiskriminering, dels missgynnande i strid mot föräldraledighetslagen.
  • AD 2011 nr 2:En kvinna sökte under praktiktjänstgöring hos en lantbrukare anställning hos denne. Kvinnan drabbades under praktiktjänstgöringen av missfall och berättade om det för lantbrukaren. Hon nekades sedan anställning. Fråga om lantbrukaren därigenom dels har gjort sig skyldig till direkt diskriminering på grund av kön, dels har missgynnat henne i strid mot föräldraledighetslagen. Lantbrukarens agerande har ansetts utgöra brott mot både diskrimineringslagen och föräldraledighetslagen. Arbetsdomstolen har tillerkänt kvinnan ett gemensamt belopp avseende diskrimineringsersättning och allmänt skadestånd.
  • AD 2013 nr 74:En kvinna som erbjudits anställning som säljare har sedan hon meddelat arbetsgivaren att hon var gravid inte tillträtt tjänsten. Kvinnan har gjort gällande att bolaget återtagit anställningserbjudandet med anledning av graviditeten. Fråga om bolaget gjort sig skyldigt till könsdiskriminering och brott mot missgynnandeförbudet i föräldraledighetslagen.
  • AD 2015 nr 58:Ett bolag betalar enligt bemanningsavtalet grundlön samt prestationslön vid arbete över ett viss antal timmar till sina ambulerande tjänstemän. Fråga om bolaget, genom att inte sänka gränsen för när prestationslön utbetalas, har missgynnat en ambulerande tjänsteman enligt föräldraledighetslagen när denne har varit föräldraledig på grund av tillfällig vård av barn.
  • AD 2013 nr 18:Fråga om arbetsgivaren och arbetstagaren träffat ett avtal om löneförhöjning. Arbetsdomstolen har funnit att ett bindande avtal träffats. Därefter fråga om bolaget genom att inte fullfölja avtalet gjort sig skyldigt till direkt könsdiskriminering och missgynnande i strid med föräldraledighetslagen.
  • AD 2009 nr 56:Arbetsgivaren, en kyrklig samfällighet, har vid en årlig löneöversyn inte gett en föräldraledig komminister någon löneökning. Fråga om arbetsgivaren därigenom har brutit mot föräldraledighetslagens förbud mot missgynnande och gjort sig skyldig till kollektivavtalsbrott. Även fråga om tillämpning av 35 kap. 5 § rättegångsbalken såvitt avser den ekonomiska skadan.
  • AD 2009 nr 13:Två bolag beslutade att betala ut gratifikationer till de anställda och att gratifikationen skulle utgå i relation till arbetad tid år 2006. När gratifikationen utbetalades till tre arbetstagare som varit föräldralediga under delar av år 2006 gjordes därför avdrag för tid som var arbetstagare varit föräldraledig under det året. Fråga om bolagen, genom att inte betala ut full gratifikation till de föräldralediga arbetstagarna, har brutit mot förbudet mot missgynnande i 16 § föräldraledighetslagen.
  • AD 2015 nr 12:Fråga om det förelåg saklig grund för uppsägning av en frisör, som var gravid, samt om arbetsgivaren genom uppsägningen gjort sig skyldigt till direkt könsdiskriminering och missgynnande i strid med föräldraledighetslagen.
  • AD 2013 nr 63:En arbetsgivare har krävt att en arbetstagare som anmält ledighet med tillfällig föräldrapenning ska uppvisa läkarintyg avseende barnets sjukdom. Sedan arbetstagaren motsatt sig detta och har hon tilldelats en varning, bl.a. för olovlig frånvaro den aktuella dagen. Arbetsdomstolen har funnit att arbetstagaren har missgynnats i strid med 16 § föräldraledighetslagen.
  • AD 2009 nr 45:En gravid kvinna ansökte om att få gå en kurs som skulle äga rum en vecka före beräknad förlossning. Arbetsgivaren avslog kursansökan med motiveringen att de nyförvärvade kunskaperna skulle bli svåra att förankra på grund av arbetstagarens längre frånvaro från arbetet efter kursen. Fråga om arbetsgivaren genom att avslå kursansökan på denna grund har brutit mot i första hand förbudet mot könsdiskriminering i jämställdhetslagen och i andra hand förbudet mot missgynnande i föräldraledighetslagen.
  • AD 2017 nr 7:En arbetstagare hade ansökt om föräldraledighet i drygt ett år. Han blev några dagar senare uppsagd under åberopande av arbetsbrist. Fråga om uppsägningen hade samband med hans planerade föräldraledighet och om han därmed missgynnats i strid med föräldraledighetslagens missgynnandeförbud.
  • AD 2010 nr 14:En gravid kvinna A, som var anställd som lokalredaktör hos ett tidningsföretag, sökte en ledig anställning vid tidningens centralredaktion. Arbetsgivaren valde en annan sökande till arbetet. Fråga om arbetsgivaren därigenom har missgynnat A i strid mot 16 § föräldraledighetslagen. Uttalanden bl.a. om betydelsen i bevishänseende av det tidssamband som förelåg mellan A:s föräldraledighet och arbetsgivarens anställningsbeslut.
  • AD 2009 nr 15:Fråga om ett bolag har gjort sig skyldigt till könsdiskriminering enligt jämställdhetslagen genom att inte betala löneutfyllnad till en gravid anställd som är ledig och uppbär havandeskapspenning på sätt som bolaget gör när anställda är sjukskrivna och får sjukpenning. Vidare fråga om bolaget brutit mot förbudet mot missgynnande i föräldraledighetslagen genom att inte för den anställda avsätta premier i enlighet med bolagets pensionspolicy under hennes föräldraledighet.
Ändrad: SFS 2006:442 (Förstärkning och förenkling - ändringar i anställningsskyddslagen och föräldraledighetslagen)

17 §  Om en arbetstagare sägs upp eller avskedas enbart av skäl som har samband med föräldraledighet enligt denna lag, skall uppsägningen eller avskedandet ogiltigförklaras, om arbetstagaren begär det. Lag (2006:442).

Särskilda bestämmelser om arbetstagare som väntar barn, nyligen fött barn eller ammar

18 §  En kvinnlig arbetstagare som väntar barn, nyligen fött barn eller ammar har rätt att bli omplacerad till ett annat arbete med bibehållna anställningsförmåner under förutsättning att hon har förbjudits att fortsätta sitt vanliga arbete enligt föreskrift som har meddelats med stöd av 4 kap. 6 § arbetsmiljölagen (1977:1160). Lag (2003:373).

Prop. 2002/03:109: Ändringen innebär att hänvisningen till 8 kap. 6 § fartygssäkerhetslagen (1988:49) har tagits bort. Genom den nya fartygssäkerhetslagen har arbetsmiljölagen (1977:1160) gjorts tillämplig även på fartygsarbete. Regleringen i 8 kap. 6 § ...

  • AD 2008 nr 14:Fyra polisassistenter omplacerades på grund av graviditet från yttre till inre tjänst på ett sådant sätt att 18 § och 19 § föräldraledighetslagen (1995:584) är tillämpliga. Omplaceringen från yttre till inre tjänst innebar att de fick ett längre arbetstidsmått, dvs. att de fick arbeta längre tid per vecka än tidigare. Fråga om arbetstagarnas arbetstidsmått utgjort en sådan anställningsförmån som de i enlighet med föräldraledighetslagen har haft rätt att bibehålla efter omplaceringarna. Arbetsdomstolen har besvarat frågan jakande.
  • AD 1999 nr 51:En gravid arbetstagare som normalt arbetar skift har med anledning av graviditeten tilldelats dagtidsarbete. Fråga om arbetstagaren placerats om i enlighet med reglerna i 18 § föräldraledighetslagen och därför har rätt till bibehållna anställningsförmåner. Arbetsdomstolen finner att det varit fråga om en sådan omplacering. Då uppkommer vidare frågan om hon därmed haft rätt att behålla de ob-tillägg som varit förenade med skiftarbetet.
Ändrad: SFS 2003:373 (Sjöfart), 1997:99 (Vissa socialförsäkringsfrågor, m.m.)

19 §  En kvinnlig arbetstagare som väntar barn och som på grund av detta inte kan utföra fysiskt påfrestande arbetsuppgifter, har rätt att bli omplacerad till ett annat arbete med bibehållna anställningsförmåner.

[S2]Denna rätt till omplacering gäller dock endast från och med den sextionde dagen före den beräknade tidpunkten för förlossningen.

  • AD 2008 nr 14:Fyra polisassistenter omplacerades på grund av graviditet från yttre till inre tjänst på ett sådant sätt att 18 § och 19 § föräldraledighetslagen (1995:584) är tillämpliga. Omplaceringen från yttre till inre tjänst innebar att de fick ett längre arbetstidsmått, dvs. att de fick arbeta längre tid per vecka än tidigare. Fråga om arbetstagarnas arbetstidsmått utgjort en sådan anställningsförmån som de i enlighet med föräldraledighetslagen har haft rätt att bibehålla efter omplaceringarna. Arbetsdomstolen har besvarat frågan jakande.

20 §  Rätt till omplacering enligt 18 och 19 §§ gäller endast om det skäligen kan krävas att arbetsgivaren bereder kvinnan annat arbete i sin verksamhet.

[S2]Är omplacering inte möjlig, har kvinnan enligt vad som föreskrivs i 18 och 19 §§ rätt till ledighet så länge det krävs för att skydda hennes hälsa och säkerhet, dock utan bibehållna anställningsförmåner under den tid som ledigheten avser.

[S3]Om det uppkommer möjlighet till en omplacering som bedöms kunna avse minst en månad, skall arbetsgivaren erbjuda kvinnan arbetet.

21 §  Den som vill utnyttja sin rätt till omplacering enligt 18 eller 19 § skall anmäla detta till arbetsgivaren. Beror omplaceringsbehovet på att kvinnan på grund av sitt havandeskap inte kan utföra fysiskt påfrestande arbetsuppgifter, skall anmälan göras minst en månad i förväg. I övriga fall skall anmälan göras så snart det kan ske. Sedan anmälan har gjorts skall arbetsgivaren snarast möjligt lämna besked om möjligheten till omplacering. Kan omplacering inte ske, skall arbetsgivaren fortlöpande pröva möjligheten till omplacering.

Skadestånd

22 §  En arbetsgivare som bryter mot denna lag skall betala skadestånd för den förlust som uppkommer och för den kränkning som har inträffat.

[S2]Om det är skäligt, kan skadeståndet sättas ned eller helt falla bort.

  • AD 2014 nr 19:Ett rekryteringsförfarande avbröts i relation till en kvinnlig arbetssökande som var gravid, vilket innebar könsdiskriminering och missgynnande i strid med föräldraledighetslagen. Fråga om storleken på diskrimineringsersättningen enligt diskrimineringslagen och det allmänna skadeståndet enligt föräldraledighetslagen.
  • AD 2013 nr 74:En kvinna som erbjudits anställning som säljare har sedan hon meddelat arbetsgivaren att hon var gravid inte tillträtt tjänsten. Kvinnan har gjort gällande att bolaget återtagit anställningserbjudandet med anledning av graviditeten. Fråga om bolaget gjort sig skyldigt till könsdiskriminering och brott mot missgynnandeförbudet i föräldraledighetslagen.
  • AD 2008 nr 14:Fyra polisassistenter omplacerades på grund av graviditet från yttre till inre tjänst på ett sådant sätt att 18 § och 19 § föräldraledighetslagen (1995:584) är tillämpliga. Omplaceringen från yttre till inre tjänst innebar att de fick ett längre arbetstidsmått, dvs. att de fick arbeta längre tid per vecka än tidigare. Fråga om arbetstagarnas arbetstidsmått utgjort en sådan anställningsförmån som de i enlighet med föräldraledighetslagen har haft rätt att bibehålla efter omplaceringarna. Arbetsdomstolen har besvarat frågan jakande.
  • AD 2015 nr 58:Ett bolag betalar enligt bemanningsavtalet grundlön samt prestationslön vid arbete över ett viss antal timmar till sina ambulerande tjänstemän. Fråga om bolaget, genom att inte sänka gränsen för när prestationslön utbetalas, har missgynnat en ambulerande tjänsteman enligt föräldraledighetslagen när denne har varit föräldraledig på grund av tillfällig vård av barn.
  • AD 2013 nr 18:Fråga om arbetsgivaren och arbetstagaren träffat ett avtal om löneförhöjning. Arbetsdomstolen har funnit att ett bindande avtal träffats. Därefter fråga om bolaget genom att inte fullfölja avtalet gjort sig skyldigt till direkt könsdiskriminering och missgynnande i strid med föräldraledighetslagen.
  • AD 2009 nr 15:Fråga om ett bolag har gjort sig skyldigt till könsdiskriminering enligt jämställdhetslagen genom att inte betala löneutfyllnad till en gravid anställd som är ledig och uppbär havandeskapspenning på sätt som bolaget gör när anställda är sjukskrivna och får sjukpenning. Vidare fråga om bolaget brutit mot förbudet mot missgynnande i föräldraledighetslagen genom att inte för den anställda avsätta premier i enlighet med bolagets pensionspolicy under hennes föräldraledighet.
  • AD 2009 nr 56:Arbetsgivaren, en kyrklig samfällighet, har vid en årlig löneöversyn inte gett en föräldraledig komminister någon löneökning. Fråga om arbetsgivaren därigenom har brutit mot föräldraledighetslagens förbud mot missgynnande och gjort sig skyldig till kollektivavtalsbrott. Även fråga om tillämpning av 35 kap. 5 § rättegångsbalken såvitt avser den ekonomiska skadan.
  • AD 2009 nr 13:Två bolag beslutade att betala ut gratifikationer till de anställda och att gratifikationen skulle utgå i relation till arbetad tid år 2006. När gratifikationen utbetalades till tre arbetstagare som varit föräldralediga under delar av år 2006 gjordes därför avdrag för tid som var arbetstagare varit föräldraledig under det året. Fråga om bolagen, genom att inte betala ut full gratifikation till de föräldralediga arbetstagarna, har brutit mot förbudet mot missgynnande i 16 § föräldraledighetslagen.

Rättegång

23 §  Mål om tillämpningen av denna lag handläggs enligt lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister.

[S2]Förs talan med anledning av uppsägning eller avskedande, skall 34 och 35 §§, 37 §, 38 § andra stycket andra meningen, 39 - 42 §§ samt 43 § första stycket andra meningen och andra stycket lagen (1982:80) om anställningsskydd gälla i tillämpliga delar. I fråga om annan talan tillämpas 64 - 66 och 68 §§ lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet på motsvarande sätt.

Bevisbörda

24 §  Om en arbetssökande eller en arbetstagare visar omständigheter som ger anledning att anta att han eller hon har blivit missgynnad av skäl som har samband med föräldraledighet, är det arbetsgivaren som skall visa att det inte har förekommit något sådant missgynnande eller att missgynnandet är en nödvändig följd av föräldraledigheten. Lag (2006:442).

  • AD 2011 nr 2:En kvinna sökte under praktiktjänstgöring hos en lantbrukare anställning hos denne. Kvinnan drabbades under praktiktjänstgöringen av missfall och berättade om det för lantbrukaren. Hon nekades sedan anställning. Fråga om lantbrukaren därigenom dels har gjort sig skyldig till direkt diskriminering på grund av kön, dels har missgynnat henne i strid mot föräldraledighetslagen. Lantbrukarens agerande har ansetts utgöra brott mot både diskrimineringslagen och föräldraledighetslagen. Arbetsdomstolen har tillerkänt kvinnan ett gemensamt belopp avseende diskrimineringsersättning och allmänt skadestånd.
  • AD 2013 nr 74:En kvinna som erbjudits anställning som säljare har sedan hon meddelat arbetsgivaren att hon var gravid inte tillträtt tjänsten. Kvinnan har gjort gällande att bolaget återtagit anställningserbjudandet med anledning av graviditeten. Fråga om bolaget gjort sig skyldigt till könsdiskriminering och brott mot missgynnandeförbudet i föräldraledighetslagen.
  • AD 2015 nr 58:Ett bolag betalar enligt bemanningsavtalet grundlön samt prestationslön vid arbete över ett viss antal timmar till sina ambulerande tjänstemän. Fråga om bolaget, genom att inte sänka gränsen för när prestationslön utbetalas, har missgynnat en ambulerande tjänsteman enligt föräldraledighetslagen när denne har varit föräldraledig på grund av tillfällig vård av barn.
  • AD 2015 nr 12:Fråga om det förelåg saklig grund för uppsägning av en frisör, som var gravid, samt om arbetsgivaren genom uppsägningen gjort sig skyldigt till direkt könsdiskriminering och missgynnande i strid med föräldraledighetslagen.
  • AD 2010 nr 14:En gravid kvinna A, som var anställd som lokalredaktör hos ett tidningsföretag, sökte en ledig anställning vid tidningens centralredaktion. Arbetsgivaren valde en annan sökande till arbetet. Fråga om arbetsgivaren därigenom har missgynnat A i strid mot 16 § föräldraledighetslagen. Uttalanden bl.a. om betydelsen i bevishänseende av det tidssamband som förelåg mellan A:s föräldraledighet och arbetsgivarens anställningsbeslut.
Införd: SFS 2006:442 (Förstärkning och förenkling - ändringar i anställningsskyddslagen och föräldraledighetslagen)

Rätt att föra talan

/Träder i kraft I: 2009-01-01/

25 §  I en tvist enligt 16 eller 17 § får Diskrimineringsombudsmannen föra talan för en enskild arbetstagare eller arbetssökande. Talan förs vid Arbetsdomstolen. När en arbetstagarorganisation har rätt att föra talan för den enskilde enligt 4 kap. 5 § lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister, får dock ombudsmannen föra talan bara om organisationen inte gör det.

[S2]Talan som förs av Diskrimineringsombudsmannen behandlas som om talan hade förts på egna vägnar av arbetstagaren eller den arbetssökande. Bestämmelserna i lagen om rättegången i arbetstvister om den enskildes ställning i rättegången ska tillämpas också när ombudsmannen för talan. Lag (2008:572).

Ändringar

Föräldraledighetslag (1995:584)

Lag (1996:1545) om ändring i föräldraledighetslagen (1995:584)

    Förarbeten
    Rskr. 1996/97:126, Prop. 1996/97:1, Bet. 1996/97:SfU1
    Omfattning
    ändr. 3, 6, 12 §§
    Ikraftträder
    1997-01-01

Lag (1997:99) om ändring i föräldraledighetslagen (1995:584)

    Förarbeten
    Rskr. 1996/97:172, Prop. 1996/97:69, Bet. 1996/97:SfU8
    Omfattning
    ändr. 18 §
    CELEX-nr
    392L0085
    Ikraftträder
    1997-05-01

Lag (2000:580) om ändring i föräldraledighetslagen (1995:584)

Förarbeten
Rskr. 1999/2000:231, Prop. 1999/2000:87, Bet. 1999/2000:AU8
Omfattning
ändr. 4 §
CELEX-nr
31992L0085
Ikraftträder
2000-08-01

Lag (2001:143) om ändring i föräldraledighetslagen (1995:584)

Förarbeten
Rskr. 2000/01:169, Prop. 2000/01:44, Bet. 2000/01:SfU10
Omfattning
ändr. 3, 6, 7, 12, 14 §§
Ikraftträder
2001-07-01

Lag (2001:144) om ändring i föräldraledighetslagen (1995:584)

Förarbeten
Rskr. 2000/01:169, Prop. 2000/01:44, Bet. 2000/01:SfU10
Omfattning
ändr. 3 §
Ikraftträder
2002-01-01

Lag (2003:373) om ändring i föräldraledighetslagen (1995:584)

Förarbeten
Rskr. 2002/03:191, Prop. 2002/03:109, Bet. 2002/03:TU5
Omfattning
ändr. 18 §
Ikraftträder
2003-07-21

Lag (2004:1251) om ändring i föräldraledighetslagen (1995:584)

Förarbeten
Rskr. 2004/05:112, Prop. 2004/05:1, Bet. 2004/05:SfU1
Omfattning
ändr. 8 §
Ikraftträder
2005-01-01

Lag (2006:442) om ändring i föräldraledighetslagen (1995:584)

Förarbeten
Rskr. 2005/06:282, Prop. 2005/06:185, Bet. 2005/06:AU8
Omfattning
upph. 9 §, rubr. närmast före 9 §; ändr. 1, 2, 3, 5, 6, 7, 16, 17 §§, rubr. närmast före 1, 16 §§; nya 24, 25 §§, rubr. närmast före 24, 25 §§
CELEX-nr
32002L0073
Ikraftträder
2006-07-01

Lag (2008:563) om ändring i föräldraledighetslagen (1995:584)

Förarbeten
Rskr. 2007/08:240, Prop. 2007/08:149, Bet. 2007/08:AU10
Omfattning
ändr. 3, 13 §§; nya 9 §, rubr. närmast före 9 §
Ikraftträder
2008-07-01

Lag (2008:572) om ändring i föräldraledighetslagen (1995:584)

Förarbeten
Rskr. 2007/08:219, Prop. 2007/08:95, Bet. 2007/08:AU7
Omfattning
ändr. 25 §
Ikraftträder
2009-01-01

Lag (2008:933) om ändring i föräldraledighetslagen (1995:584)

Förarbeten
Rskr. 2008/09:25, Prop. 2008/09:6, Bet. 2008/09:AU3
Omfattning
ändr. 8, 13 §§
Ikraftträder
2009-01-01

Lag (2009:1051 ) om ändring i föräldraledighetslagen (1995:584)

Förarbeten
Rskr. 2009/10:16, Prop. 2008/09:194, Bet. 2009/10:SfU4
Omfattning
ändr. 8 §
Ikraftträder
2010-01-01

Lag (2010:1263) om ändring i föräldraledighetslagen (1995:584)

Förarbeten
Rskr. 2010/11:7, Prop. 2009/10:222, Bet. 2010/11:SfU4
Omfattning
ändr. 5, 6, 8, 10 §§
Ikraftträder
2011-01-01

Lag (2010:2006) om ändring i lagen (2010:1263) om ändring i föräldraledighetslagen (1995:584)

Förarbeten
Rskr. 2010/11:121, Prop. 2010/11:1, Bet. 2010/11:SfU1
Omfattning
ändr. 8 § i 2010:1263

Lag (2014:948) om ändring i föräldraledighetslagen (1995:584)

Förarbeten
Rskr. 2013/14:368, Prop. 2013/14:104, Bet. 2013/14:AU9
Omfattning
ändr. 5 §
Ikraftträder
2014-08-01

Lag (2015:760) om ändring i föräldraledighetslagen (1995:584)

Förarbeten
Rskr. 2015/16:41, Prop. 2014/15:147, Bet. 2015/16:SfU8
Omfattning
upph. 9 §, rubr. närmast före 9 §; ändr. 3, 13 §§
Ikraftträder
2016-02-01

Lag (2018:1266) om ändring i föräldraledighetslagen (1995:584)

Förarbeten
Rskr. 2017/18:388, Prop. 2017/18:190, Bet. 2017/18:SfU23
Omfattning
ändr. 1, 3, 13 §§; ny 9 §, rubr. närmast före 9 §
Ikraftträder
2019-01-01

Lag (2018:1291) om ändring i föräldraledighetslagen (1995:584)

Förarbeten
Rskr. 2017/18:372, Prop. 2017/18:121, Bet. 2017/18:CU14
Omfattning
ändr. 5 §
Ikraftträder
2018-09-01

Lag (2018:1629) om ändring i föräldraledighetslagen (1995:584)

Förarbeten
Rskr. 2018/19:5, Prop. 2017/18:270, Bet. 2018/19:SfU7
Omfattning
ändr. 10 §
Ikraftträder
2019-01-01

Lag (2018:1953) om ändring i föräldraledighetslagen (1995:584)

Förarbeten
Rskr. 2018/19:48, Prop. 2017/18:276, Bet. 2018/19:SfU11
Omfattning
ändr. 1 §
Ikraftträder
2019-07-01