1 §  För att främja kommersiell service får, i den utsträckning det finns medel, stöd lämnas enligt denna förordning.

Stöd till kommersiell service ska bidra till att uppfylla målet för den regionala tillväxtpolitiken. Förordning (2011:1205).

2 §  Stödet får inte vara större än vad som behövs med hänsyn till övriga finansieringsmöjligheter och andra omständigheter för att den åtgärd som stödet avser skall kunna genomföras.

3 §  I lagen (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar finns bestämmelser om att landsting och Gotlands kommun ska besluta om användningen av vissa statliga medel för regionalt tillväxtarbete.

Vad som sägs i denna förordning om landsting gäller också Gotlands kommun. Förordning (2018:1983).

4 §  Stöd får lämnas till

1. kommuner,
2. näringsidkare med försäljningsställen för dagligvaror eller drivmedel,
3. näringsidkare med försäljningsställen för fackhandelsvaror, om det finns särskilda skäl, och
4. näringsidkare som på annat sätt säljer och levererar dagligvaror i området, om det finns särskilda skäl. Förordning (2011:1205).

5 §  Stöd får lämnas i områden där servicen är gles.

Länsstyrelsen får meddela närmare föreskrifter om i vilka områden stöd får lämnas. Förordning (2011:1205).

6 §  Stöd får lämnas endast om kommunen har planerat varuförsörjningen på ett sådant sätt att behovet av stöd kan bedömas.

7 §  Stödet får inte otillbörligt gynna en viss näringsidkare.

8 §  Stöd kan lämnas för att det i glesbygd och landsbygd skall kunna upprätthållas en försörjning med dagligvaror och drivmedel som är tillfredsställande med hänsyn till geografiska och befolkningsmässiga förhållanden. Stöd kan i vissa fall lämnas även till fackhandelsservice.

9 §  Stöd till kommersiell service lämnas som investeringsbidrag, investeringslån, servicebidrag, hemsändningsbidrag och särskilt driftstöd. Förordnning (2016:126).

9 a §  Investeringsbidrag, investeringslån och servicebidrag får endast lämnas i enlighet med kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013 av den 18 december 2013 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse.

Särskilt driftstöd får endast lämnas i enlighet med kommissionens förordning (EU) nr 360/2012 av den 25 april 2012 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse som beviljas företag som tillhandahåller tjänster av allmänt ekonomiskt intresse. Förordnning (2016:126).

9 b §  Landstinget ska i beslut om stöd lämna stödmottagaren de uppgifter som följer av artikel 6.1 i kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013 och artikel 3.1 i kommissionens förordning (EU) nr 360/2012. Förordning (2018:1983).

9 c §  Landstinget ska föra de register som avses i artikel 6.4 i kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013 och artikel 3.3 i kommissionens förordning (EU) nr 360/2012. Förordning (2018:1983).

10 §  Stöd till kommersiell service får lämnas som investeringsbidrag och investeringslån för

1. anskaffning eller ny-, till- eller ombyggnad eller större reparation av lokaler som behövs för verksamheten och för inredning eller annan utrustning av sådana lokaler,
2. anskaffning eller ombyggnad eller större reparation av utrustning som behövs för sådan försäljning och leverans som avses i 4 § 4,
3. kompetenshöjande insatser för näringsidkare och anställda inom dagligvaruhandeln och drivmedelsbranschen, och
4. kostnader för utarbetande av åtgärdsprogram som syftar till att förbättra företagets lönsamhet. Förordning (2011:1205).

11 §  Investeringsbidrag får lämnas med belopp som motsvarar högst 50 procent av de utgifter som har godkänts för investering som avses i 10 § 1–3.

Investeringsbidrag får lämnas med belopp som motsvarar högst 85 procent av godkända utgifter för

1. investeringar som avses i 10 § 4,
2. större investeringar som avses i 10 § 1 och som gäller ett försäljningsställe för dagligvaror eller drivmedel med ett väl utbyggt utbud av grundläggande servicefunktioner eller som görs för att komplettera ett försäljningsställe för dagligvaror eller drivmedel med grundläggande servicefunktioner,
3. kostnader för samlokalisering av försäljningsställen som avses i 4 §2 och 3 inbördes eller med annat detaljhandels- eller tjänsteföretag,
4. investeringar som genomförs för att uppfylla krav som har ålagts verksamheten genom föreskrifter i lag eller förordning, och
5. andra investeringar som avses i 10 § 1–3, om det finns särskilda skäl.

Tillväxtverket får meddela föreskrifter om sådana investeringar som avses i andra stycket 4.Förordning (2011:1205).

12 §  Om investeringsbidrag och investeringslån lämnas för samma investering får det totala stödet inte överstiga

1. två tredjedelar av de godkända utgifterna för investeringar som avses i 11 § första stycket, eller
2. ett belopp som motsvarar 85 procent av de godkända utgifterna för investeringar som avses i 11 § andra stycket. Förordning (2005:530).

13 §  Stöd till kommersiell service kan lämnas som investeringslån för

1. lån som tas upp för ändamål som anges i 10 §, och
2. lån eller annan kredit för anskaffning av varulager. Förordning (2005:530).

14 §  Investeringslån i samband med en investering får lämnas endast om upplåning inte bedöms kunna ske på den allmänna kreditmarknaden. Förordning (2005:530).

15 §  På ett investeringslån ska ränta betalas från dagen för utbetalning till låntagaren efter den räntesats som fastställs som referensränta för Sverige av kommissionen. Om ränta eller avbetalning inte betalas på förfallodagen, ska en fyra procentenheter högre ränta tas ut på den förfallna låneskulden till dess att det förfallna lånebeloppet har betalats.

Landstinget får i undantagsfall medge låntagaren anstånd med räntebetalningen under sammanlagt längst fem år av lånets löptid. Upplupen ränta läggs till lånebeloppet. Förordning (2018:1983).

16 §  Ett investeringslån som lämnas i samband med en investering ska återbetalas inom en viss tid som anpassas i huvudsak efter den ekonomiska livslängden på de tillgångar som ska anskaffas med lånemedlen. Lånet ska återbetalas enligt en plan som fastställs av landstinget genom lika stora avbetalningar under högst 20 år.

Landstinget får medge anstånd med avbetalning under sammanlagt längst fem år av lånets löptid. Förordning (2018:1983).

17 §  Stöd till kommersiell service kan lämnas som servicebidrag till näringsidkare som anges i 4 § 2-4.

Bidrag lämnas endast om det finns särskilda skäl och andra åtgärder har prövats, men inte visat sig vara ändamålsenliga.

18 §  Bidrag får lämnas med högst 250 000 kronor per år till samma mottagare. Bidrag som avser dagligvarubutiker med ett väl utbyggt utbud av grundläggande servicefunktioner, eller som av servicestrategiska skäl bedöms som betydelsefulla, får dock utsträckas till högst 300 000 kronor per år. Frågan om huruvida bidrag kan lämnas ska prövas särskilt för varje år.

Bidrag får lämnas för sammanlagt högst tre år. Om det finns synnerliga skäl får bidrag lämnas under en längre tid.

Om särskilt driftstöd enligt 21 a § lämnas ska driftstödet räknas av från det högsta belopp som får lämnas enligt första stycket. Förordnning (2016:126).

19 §  Stöd till kommersiell service kan lämnas som hemsändningsbidrag till kommuner för att bekosta kommunens hemsändning av dagligvaror till de hushåll som har störst avstånd till eller saknar möjligheter att på annat sätt ta sig till butiken.

Bidrag får lämnas endast om sändningen sker på ett ändamålsenligt sätt och utan onödiga kostnader.

Bidrag enligt första stycket lämnas för kommunens kostnader antingen för hemsändning av dagligvaror eller för anordnande av särskilda inköpsturer till en närliggande butik. Förordnning (2016:126).

20 §  Hemsändningsbidrag enligt 19 § får lämnas med ett belopp som motsvarar högst 50 procent av kommunens nettoutgift för hemsändningen eller inköpsturerna. Bidraget får dock inte överstiga 100 kronor per hushåll och hemsändningstillfälle.

Bidrag lämnas endast om nettoutgiften eller de direkta kostnaderna uppgår till minst ett halvt prisbasbelopp enligt 2 kap.6 och 7 §§socialförsäkringsbalken. Förordnning (2016:126).

21 §  Bidraget betalas ut årsvis i efterskott.

21 a §  Särskilt driftstöd får lämnas till ett försäljningsställe som har ett mångsidigt utbud av dagligvaror och som

1. är beläget mer än 10 kilometer från ett annat försäljningsställe som har ett mångsidigt utbud av dagligvaror, eller som är beläget i ett skärgårdsområde utan fast landförbindelse,
2. har fasta lokaler som är öppna så att kunderna kan få tillgång till dagligvaror på åretruntbasis, och
3. har en nettoomsättning för dagligvaror som uppgick till högst 11 miljoner kronor enligt det senaste årets årsredovisning, årsbokslut eller annat liknande underlag.

Om det finns särskilda skäl för det, får särskilt driftstöd lämnas till ett försäljningsställe trots att det inte uppfyller förutsättningarna enligt första stycket 1 och 3.Förordning (2018:150).

21 b §  Vid en bedömning av ansökningar om särskilt driftstöd enligt 21 a § ska försäljningsställen som är betydelsefulla även för tillgängligheten till annan grundläggande kommersiell service än försäljning av dagligvaror prioriteras. Förordnning (2016:126).

21 c §  Särskilt driftstöd enligt 21 a § får lämnas med högst 300 000 kronor per år och försäljningsställe.

Frågan om stöd ska prövas för varje år. Förordnning (2016:126).

21 d §  Stödmottagaren ska som villkor för stöd åta sig att utföra en tjänst av allmänt ekonomiskt intresse.

Landstinget ska i stödbeslutet ange de närmare villkoren för tjänsten. Dessa ska innefatta åtminstone vilket utbud av dagligvaror som ska tillhandahållas och under vilken tid som försäljningsstället ska hållas öppet. Förordning (2018:1983).

22 §  Ansökan om stöd till kommersiell service ges in till och prövas av landstinget i det län där verksamheten ska bedrivas. Förordning (2018:1983).

23 §  Stöd får inte lämnas till en åtgärd som utan särskilt medgivande har påbörjats innan frågan om stöd har avgjorts. Ett sådant medgivande får lämnas endast innan åtgärden har påbörjats. Medgivandet får lämnas endast om det finns särskilda skäl. Medgivandet kan lämnas av den som skall avgöra ärendet om stöd.

23 a §  En ansökan om investeringsbidrag, investeringslån, servicebidrag och särskilt driftstöd får endast beviljas ett företag som lämnat en skriftlig redogörelse för allt annat stöd av mindre betydelse som företaget fått under de två föregående beskattningsåren och det innevarande beskattningsåret. Förordnning (2016:126).

24 §  För investeringsbidrag och investeringslån skall ställas den säkerhet som behövs med hänsyn till stödets storlek, mottagarens ekonomiska ställning och behov av rimlig ekonomisk rörelsefrihet samt till övriga omständigheter. Förordning (2005:530).

25 §  Beslut om stöd skall, förutom de särskilda villkor som gäller för stödformen, innehålla föreskrifter och villkor som kan behövas för tillsyn och uppföljning av hur stödet används.

26 §  Landstinget ska svara för uppföljningen av stödärendet och utöva tillsyn över att stödet utnyttjas för det avsedda ändamålet och i överensstämmelse med de föreskrifter och villkor som gäller för stödet. Förordning (2018:1983).

27 §  För uppföljningen av stödärenden skall det finnas rutiner som är anpassade för stödformen och som medger en flexibel tillämpning med utgångspunkt från stödbeloppets storlek.

28 §  I uppföljningsärenden ska landstinget samråda med Kronofogdemyndigheten och andra berörda organ, om inte tidsskäl eller frågans art motiverar annat. Förordning (2018:1983).

29 §  Om det uppstår en påtaglig risk för att syftet med stödet inte kommer att kunna uppnås eller om risken för staten som långivare ökar avsevärt jämfört med förhållandena vid tidpunkten för beslutet om stöd, ska landstinget vidta de åtgärder som motiveras av stödets ändamål och statens intressen som fordringsägare. Förordning (2018:1983).

30 § sätt efterskänka statens anspråk på grund av investeringsbidrag och investeringslån.

Om stödmottagaren har beviljats statligt stöd av någon annan än landstinget ska landstinget samråda med den myndighet som har beviljat stödet. Förordning (2018:1983).

31 §  Landstinget ska vid domstolar och andra myndigheter bevaka statens rätt mot stödmottagaren. Förordning (2018:1983).

32 §  Innan landstinget beslutar om stöd till kommersiell service ska det höra berörda kommuner. Landstinget ska också höra berörda lokala organisationer i den omfattning som behövs. Om ärendet gäller en fråga av principiell vikt, ska landstinget höra Tillväxtverket. Förordning (2018:1983).

32 a §  Landstinget ska besluta att ett beviljat stöd helt eller delvis inte ska betalas ut vid ett förhållande som anges i 33 § 1, 2, 4, 5, 6 eller 7. Förordning (2018:1983).

33 §  Ett investeringslån får sägas upp till omedelbar betalning om

1. det kommer fram att beslutet har grundats på oriktiga eller vilseledande uppgifter från stödmottagaren,
2. stödmottagaren utan medgivande använder stödet för något annat ändamål än det beviljats för,
3. stödmottagaren försummar att betala föreskriven ränta eller amortering,
4. ställd säkerhet väsentligt försämras,
5. det sker en väsentlig ändring i äganderätten eller av ledningen av den verksamhet för vilken stödet har beviljats,
6. stödmottagaren i övrigt bryter mot villkor eller föreskrifter som gäller för stödet, eller
7. något annat inträffar som föranleder att stödmottagaren med hänsyn till stödets syfte uppenbarligen inte längre bör få behålla det.

Beslut om investeringslån skall innehålla upplysningar om bestämmelserna i första stycket. Förordning (2005:530).

34 §  Hemsändningsbidrag, servicebidrag och särskilt driftstöd kan krävas åter vid förhållanden som anges i 33 § 1, 2, 4, 5, 6 och 7.

Beslut om sådana bidrag ska innehålla upplysningar om bestämmelserna i första stycket. Förordnning (2016:126).

35 §  Investeringsbidrag kan av landstinget helt eller delvis krävas åter inom tio år från den dag bidraget utbetalats i sin helhet, om

1. bidragsmottagaren genom oriktiga eller ofullständiga uppgifter har orsakat att bidraget beviljades, eller
2. bidraget utan tillstånd har använts för något annat ändamål än det var avsett för. Förordning (2018:1983).

36 §  Ett investeringsbidrag eller en del av det kan krävas åter av landstinget under en tid av fem år från den dag bidragets storlek har bestämts slutligt, om

1. syftet med bidraget inte uppnås,
2. någon väsentlig del av verksamheten läggs ned eller någon väsentlig ändring direkt eller indirekt inträffar i äganderätten till rörelsen eller till sådana tillgångar i rörelsen som är av betydelse för verksamheten,
3. bidragsmottagaren i något annat fall bryter mot villkor eller föreskrifter som gäller för bidraget,
4. en ställd säkerhet väsentligt försämras, eller
5. något annat inträffar som föranleder att bidragsmottagaren med hänsyn till syftet med bidraget uppenbarligen inte längre bör få behålla det.

Ett bidrag får dock inte återkrävas enligt första stycket 1 om bidragsmottagaren har gjort vad som skäligen kan begäras för att syftet med bidraget ska uppnås. Förordning (2018:1983).

37 §  Möjligheten till återkrav enligt 36 § upphör successivt under femårsperioden på så sätt att den del av investeringsbidraget som kan krävas åter varje år minskar med 30, 25, 20, 15 respektive 10 procent av det ursprungliga bidragsbeloppet. Landstinget får samtidigt som bidraget beviljas besluta att minskningen ska ske på annat sätt om det finns särskilda skäl för det. Förordning (2018:1983).

38 §  Minskningen enligt 37 § av den del av bidragsbeloppet som kan krävas åter sker årligen, om inte landstinget beslutar att minskningen ett visst år ska vägras. Om minskningen vägras kan den del av bidragsbeloppet som fortfarande kan krävas åter helt eller delvis omvandlas till ett lån med villkor som anges i beslutet.

Beslut att vägra minskning ska fattas senast tre månader efter det att landstinget fått kännedom om förhållanden som kan medföra att minskningen ska vägras. Förordning (2018:1983).

39 §  Om det direkt eller indirekt sker någon väsentlig förändring i äganderätten till den rörelse som investeringsbidraget har beviljats för, ska landstinget ompröva bidragsfrågan. Landstinget kan då

1. medge att bidraget övertas med oförändrade villkor av den nya ägaren, om denna styrker att syftet med bidraget inte förfelas genom ändringen,
2. helt eller delvis omvandla den del av bidraget som vid tidpunkten för förändringen kan återkrävas enligt 36–38 §§ till ett lån med villkor som anges i beslutet, eller
3. helt eller delvis kräva att den del av bidraget som kan återkrävas betalas tillbaka. Förordning (2018:1983).

40 §  Beslut om investeringsbidrag skall innehålla upplysningar om bestämmelserna i 35-39 §§.

41 §  I 40 § förvaltningslagen (2017:900) finns bestämmelser om överklagande till allmän förvaltningsdomstol. Andra beslut än landstingets beslut enligt 32 a § att inte betala ut ett stöd får dock inte överklagas. Förordning (2018:1983).

42 §  Tillväxtverket får meddela de föreskrifter som behövs för verkställigheten av denna förordning. Förordning (2009:156).