1 §  Konsumentverket är förvaltningsmyndighet för konsumentfrågor och har ansvar för att

1. utöva tillsyn och annan kontroll enligt de konsumentskyddande regler som ligger inom myndighetens ansvarsområde,
2. konsumenter har tillgång till information och vägledning om konsumenters rättigheter och skyldigheter samt annan information som ger dem möjlighet att göra väl avvägda val om ingen annan myndighet har den uppgiften, och
3. stärka konsumenternas ställning på marknaden genom kontakter med privata aktörer och i det arbetet genomföra bl.a. branschöverenskommelser och insatser på standardiseringsområdet. Förordning (2019:428).

2 §  Myndigheten ska i sin löpande verksamhet

1. integrera frågor om hållbar utveckling samt verka för att generationsmålet och miljökvalitetsmålen nås och vid behov föreslå åtgärder för miljöarbetets utveckling,
2. integrera ett jämställdhetsperspektiv, och
3. integrera ett funktionshindersperspektiv och utifrån detta stödja och driva på övriga berörda parter. Förordning (2019:428).

4 §  Myndigheten får meddela föreskrifter om skyldigheten att lämna prisinformation och om beräkningen av pris och jämförpris enligt prisinformationslagen (2004:347).

5 §  Konsumentombudsmannen får

1. göra anmälan om grupptalan till Allmänna reklamationsnämnden enligt förordningen (2015:739) med instruktion för Allmänna reklamationsnämnden,
2. väcka offentlig grupptalan enligt lagen (2002:599) om grupprättegång i tvister mellan konsumenter och näringsidkare som rör varor, tjänster eller andra nyttigheter som tillhandahålls huvudsakligen för enskilt bruk, när ombudsmannen anser att det är motiverat från allmän synpunkt, och
3. besluta att biträda konsumenter enligt lagen (2011:1211) om Konsumentombudsmannens medverkan i vissa tvister. Förordning (2015:740).

5 a §  Om Konsumentombudsmannen beslutar att biträda en konsument enligt lagen (2011:1211) om Konsumentombudsmannens medverkan i vissa tvister, ska Konsumentombudsmannen kontrollera om konsumenten har rättshjälp. Om så är fallet ska Konsumentombudsmannen underrätta den myndighet som beslutar i rättshjälpsfrågan om sitt beslut att biträda konsumenten. Har konsumentens rättshjälp upphört när talan väcks vid allmän domstol, ska Konsumentombudsmannen upplysa domstolen om att konsumenten har haft rättshjälp i den rättsliga angelägenheten. Förordning (2011:1218).

6 §  Myndigheten ska

1. stödja och vara pådrivande i andra myndigheters arbete med integrering av konsumentaspekter i verksamheten och tillhandahållande av konsumentinformation,
2. löpande samråda med Finansinspektionen och Läkemedelsverket på de områden där myndigheterna har ett gemensamt tillsynsansvar, och
3. samråda med Socialstyrelsen i arbetet med att ta fram underlag till regeringens beslut om riksnorm enligt 2 kap. 1 § första stycket socialtjänstförordningen (2001:937).

7 §  Myndigheten ska

1. redogöra för grunderna bakom sin prioritering vid val mellan olika insatser vid redovisningen enligt 3 kap. 1 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag,
2. rapportera om sitt miljöarbete enligt 2 § 1 och om bevakningen av konsumenters möjligheter enligt 3 § 2 till Naturvårdsverket efter samråd med verket om vilken rapportering som behövs,
3. redovisa resultatet av bevakningsarbetet enligt 3 § 1 i en rapport till regeringen senast den 30 november vartannat år, med början 2020, och
4. redovisa sin statistik, sina uppföljningar och sina analyser med kön som övergripande indelningsgrund och uppdelade utifrån ålder och inrikes respektive utrikes födda, om det inte finns särskilda skäl mot det.

Redovisningen av verksamheten enligt första stycket 1 ska göras i förhållande till de uppgifter som framgår av 1-5 §§. Förordning (2019:428).

8 §  Myndigheten leds av en myndighetschef.

9 §  Vid myndigheten ska det finnas ett insynsråd som består av högst tolv ledamöter.

10 §  Generaldirektören är myndighetschef och Konsumentombudsman (KO). Han eller hon ska vara jurist. Förordning (2016:242).

11 §  Vid myndigheten ska det finnas en personalansvarsnämnd.

12 §  Myndigheten ska tillämpa personalföreträdarförordningen (1987:1101).