Inaktuell version

Gymnasieförordning (2010:2039)

Departement
Utbildningsdepartementet
Utfärdad
2010-12-22
Ändring införd
SFS 2010 i lydelse enligt SFS 2011:1045
Källa
Regeringskansliets rättsdatabaser
Senast hämtad
2019-04-04

1 kap. Inledande bestämmelser

Förordningens innehåll

[K1]1 §  Förordningen innehåller följande kapitel:

  • inledande bestämmelser (1 kap.),
  • huvudmän (2 kap.),
  • lärotider för gymnasieskolan och gymnasiesärskolan (3 kap.),
  • utbildningens innehåll och omfattning i gymnasieskolan (4 kap.),
  • avvikelser inom de nationella programmen i gymnasieskolan (5 kap.),
  • introduktionsprogram (6 kap.),
  • behörighet, urval och förfarandet vid antagning (7 kap.),
  • betyg, gymnasieexamen och prövning (8 kap.),
  • stödåtgärder (9 kap.),
  • utbildning för döva och hörselskadade (10 kap.),
  • utbildning för svårt rörelsehindrade ungdomar (Rh-anpassad utbildning) (11 kap.),
  • elever (12 kap.),
  • gymnasiesärskolan (13 kap.),
  • bidrag till huvudmän för fristående gymnasieskolor och gymnasiesärskolor (14 kap.), och
  • övriga bestämmelser (15 kap.).

Bestämmelser som gäller gymnasiesärskolan

[K1]2 §  Bestämmelser som gäller enbart gymnasiesärskolan finns i 13 kap. Bestämmelser som gäller både gymnasiesärskolan och gymnasieskolan finns i 2, 3, 4 kap.15-20 §§, 9 kap. 9 § och 14 kap. Övriga bestämmelser avser endast gymnasieskolan.

Definitioner

[K1]3 §  I förordningen avses med

  • arbetsplatsförlagt lärande: lärande på ett program som genomförs på en eller flera arbetsplatser utanför skolan,
  • fullständigt program: betyg från kurser och ett gymnasiearbete i en omfattning om 2 500 gymnasiepoäng enligt en individuell studieplan,
  • garanterad undervisningstid: den minsta undervisningstid i timmar som eleverna ska erbjudas enligt 16 kap. 18 § skollagen (2010:800),
  • gymnasial lärlingsutbildning: utbildning inom ett yrkesprogram som till mer än hälften genomförs på en eller flera arbetsplatser utanför skolan,
  • gymnasiearbete: en uppgift om 100 gymnasiepoäng som eleverna genomför inom ramen för examensmålen,
  • gymnasiegemensamma ämnen: de ämnen som ska ingå i programmen i den omfattning som framgår av bilaga 3 till skollagen,
  • gymnasiepoäng: ett mått på studieomfattningen av en kurs eller gymnasiearbetet,
  • karaktärsämnen: de ämnen genom vilka ett program får sin karaktär,
  • nationella programråd: de nationella programråd för yrkesprogrammen som Statens skolverk ska ansvara för enligt 8 § förordningen (2009:1214) med instruktion för Statens skolverk,
  • nya kurser: kurser som initieras av huvudmän eller av andra intressenter enligt 6 § och som Statens skolverk har meddelat föreskrifter om enligt 4 §,
  • programfördjupning: sådana ämnen eller kurser som inom examensmålen kompletterar de gymnasiegemensamma och programgemensamma ämnena och som Skolverket meddelat föreskrifter om enligt 4 kap. 5 §,
  • programgemensamma ämnen: kurser i gymnasiegemensamma ämnen utöver den omfattning som anges i bilaga 3 till skollagen eller andra kurser och som ska läsas av alla elever på programmet,
  • riksrekryterande utbildning: en utbildning i en gymnasieskola med offentlig huvudman till vilken sökande från hela landet ska tas emot i första hand,
  • studieväg: det program, och i förekommande fall den inriktning, den gymnasiala lärlingsutbildning eller den särskilda variant som eleven går på,
  • särskild variant: en utbildning som enligt 5 kap. 1 § får avvika från vad som annars gäller för nationella program,
  • yrkesutgång: en benämning för en viss yrkeskompetens till vilken en kombination av kurser inom yrkesprogrammens programfördjupning leder,
  • yrkesämnen: yrkesinriktade karaktärsämnen.

Läroplan

[K1]3 a §  För gymnasieskolan gäller en läroplan enligt 1 kap. 11 § första stycket skollagen (2010:800).

[S2]Läroplanen finns i förordningen om läroplan för gymnasieskolan. Den kompletteras av examensmål för gymnasieskolans nationella program och av ämnesplaner. Förordning (2011:1045).

Ämnesplaner

[K1]4 §  Enligt 16 kap. 21 § skollagen (2010:800) ska det för varje ämne finnas en ämnesplan. Den ska ge utrymme för läraren och eleverna att själva planera undervisningen.

[S2]Av ämnesplanen ska följande framgå:

  • ämnets syfte,
  • varje kurs som ingår i ämnet,
  • det centrala innehållet för varje kurs,
  • hur många gymnasiepoäng som varje kurs omfattar, och
  • kunskapskraven för varje kurs.

[S3]Förutom när det gäller de gymnasiegemensamma ämnena får Statens skolverk meddela föreskrifter om ämnesplaner. Av föreskrifterna får det framgå att vissa kurser eller ämnen bara får anordnas på vissa utbildningar.

[K1]5 §  Föreskrifter om ämnesplaner för yrkesämnen ska meddelas efter samråd med ett nationellt programråd.

Nya kurser

[K1]6 §  En ny kurs ska ge kunskaper i ett befintligt ämne eller i ett nytt ämne.

[S2]En huvudman eller annan intressent får ansöka hos Statens skolverk om en ny kurs.

Individuell studieplan i gymnasieskolan

[K1]7 §  En elevs individuella studieplan i gymnasieskolan ska, när det är aktuellt, innehålla uppgifter om

  • vilken studieväg eleven går på och om de val av kurser som eleven har gjort,
  • eleven följer ett fullständigt eller utökat program,
  • vilka kurser som ingår i elevens fullständiga program och, om eleven följer ett utökat program, vilka kurser som ligger utanför det fullständiga programmet,
  • eleven följer ett individuellt anpassat program, och i så fall vilka kurser som bytts ut,
  • eleven följer ett reducerat program och i vilken omfattning, samt om möjligt vilka kurser som tagits bort,
  • elevens studier i grundskolans ämnen, och
  • andra insatser som är gynnsamma för elevens kunskapsutveckling och som är avsedda att ingå i utbildningen om eleven följer ett introduktionsprogram.

Lokala programråd

[K1]8 §  För yrkesprogrammen ska det finnas ett eller flera lokala programråd för samverkan mellan skola och arbetsliv.

2 kap. Huvudmän

Godkännande som enskild huvudman

Gemensamma bestämmelser för godkännande av enskilda huvudmän för gymnasieskola och gymnasiesärskola

[K2]1 §  En ansökan om godkännande som enskild huvudman för en viss utbildning i gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan ska ha kommit in till Statens skolinspektion senast den 31 januari kalenderåret innan utbildningen ska starta.

[K2]2 §  När Statens skolinspektion handlägger ärenden om godkännande enligt 1 § ska den kommun där utbildningen ska bedrivas ges tillfälle att yttra sig. Även de närliggande kommuner som kan antas bli berörda av ansökan ska ges tillfälle att yttra sig.

[S2]När en kommun yttrar sig bör den bifoga en konsekvensbeskrivning till sitt yttrande.

[K2]3 §  Beslut i ett ärende som avses i 1 § ska om möjligt fattas före den 1 oktober kalenderåret innan utbildningen ska starta.

Godkännande som enskild huvudman för gymnasieskola

[K2]4 §  Ansökan om godkännande som enskild huvudman för gymnasieskola ska innehålla uppgift om

  • vilket nationellt program och, i förekommande fall, vilken nationell inriktning huvudmannen vill anordna, och
  • huvudmannen vill anordna en särskild variant, avvikelse i form av s.k. riksrekryterande utbildning, riksrekryterande idrottsutbildning vid riksidrottsgymnasium eller nationellt godkänd idrottsutbildning

[S2]Någon särskild ansökan om att få anordna särskild variant, avvikelse i form av s.k. riksrekryterande utbildning, idrottsutbildning vid riksidrottsgymnasium eller nationellt godkänd idrottsutbildning ska inte ges in till Statens skolverk.

[K2]5 §  Om huvudmannen ansöker om att anordna en särskild variant, avvikelse i form av s.k. riksrekryterande utbildning, idrottsutbildning vid riksidrottsgymnasium eller nationellt godkänd idrottsutbildning ska Statens skolinspektion skicka ansökan till Statens skolverk för bedömning av om utbildningen ska godkännas som en sådan utbildning.

[S2]Skolverket beslutar i fråga om godkännande av sådana utbildningar som avses i första stycket. Beslutet ska skickas till huvudmannen och Skolinspektionen.

[K2]6 §  Efter Statens skolverks prövning enligt 5 § ska Statens skolinspektion pröva om huvudmannen ska godkännas. I de fall Skolverket har godkänt utbildningen som en särskild variant, avvikelse i form av s.k. riksrekryterande utbildning eller idrottsutbildning vid riksidrottsgymnasium och beslutat om ett belopp enligt 5 kap. 11 §, 18 § eller 25 § tredje stycket ska bidragets grundbelopp fastställas till det belopp som Skolverket har beslutat om.

[S2]Oberoende av om Skolverket godkänt utbildningen som särskild variant, avvikelse i form av s.k. riksrekryterande utbildning eller nationellt godkänd idrottsutbildning ska Skolinspektionen fatta beslut enligt 3 §, om ansökan avser en ny utbildning.

Undantag för vissa enskilda huvudmän

[K2]7 §  En enskild huvudman för gymnasieskola eller gymnasiesärskola med waldorfpedagogisk inriktning behöver inte tillämpa bestämmelserna i 2 kap. 20 § första stycket skollagen (2010:800) om behörighet för anställning utan tidsbegränsning som lärare eller förskollärare i skolväsendet.

3 kap. Lärotider för gymnasieskolan och gymnasiesärskolan

Läsår

[K3]1 §  Läsåret ska omfatta 40 veckor och ha minst 178 skoldagar och minst 12 lovdagar. Utöver skol- och lovdagarna får det inom läsåret läggas ut högst fem studiedagar för personalen.

[K3]2 §  Läsåret ska börja i augusti och sluta senast i juni. Huvudmannen får för en viss utbildning besluta om andra tider om utbildningsinslag förutsätter andra läsårstider. Dagarna för höst- och vårterminens början och slut beslutas av huvudmannen.

[S2]Huvudmannen ska vid beslut enligt första stycket beakta om det finns elever som påbörjar grundutbildning som är längre än 60 dagar enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt.

Skolarbetets förläggning

[K3]3 §  Elevernas skolarbete ska förläggas måndag–fredag och vara så jämnt fördelat över dessa dagar som möjligt. Skolarbetet ska också vara så jämnt fördelat över läsåret som möjligt.

[S2]När skolarbetet förläggs till en arbetsplats utanför skolan ska den arbetstid som gäller på arbetsplatsen tillämpas, om inte rektorn beslutar annat. För minderåriga elever som genomgår utbildning på en arbetsplats ska de föreskrifter som utfärdats av Arbetsmiljöverket om arbetstid för minderåriga gälla. Förordning (2011:994).

Schema

[K3]4 §  För läsåret eller för kortare tid ska det finnas ett schema som innehåller uppgifter om samtliga undervisningspass och lärare.

Friluftsverksamhet

[K3]5 §  Utöver ämnet idrott och hälsa ska det anordnas idrotts- och friluftsverksamhet som ska bedrivas under lärares ledning.

4 kap. Utbildningens innehåll och omfattning i gymnasieskolan

Nationella program

[K4]1 §  Ett nationellt program inom gymnasieskolan består av

  • gymnasiegemensamma ämnen,
  • programgemensamma ämnen,
  • i förekommande fall för inriktningen gemensamma karaktärsämneskurser,
  • programfördjupning,
  • kurser inom det individuella valet, och
  • gymnasiearbete.

[S2]Bestämmelser om utbildningens omfattning finns i bilaga 3 till skollagen (2010:800) och i bilaga 1 till denna förordning.

[S3]Om inte något annat följer av de bestämmelser som avses i andra stycket eller andra av regeringen meddelade föreskrifter, får Statens skolverk meddela föreskrifter om vilka ämnen och kurser som ska ingå i respektive program och i de nationella inriktningarna.

[S4]På humanistiska programmets inriktning språk får inom språk kurser i engelska, klassisk grekiska - språk och kultur, latin - språk och kultur, moderna språk, modersmål eller svenskt teckenspråk för hörande erbjudas. På naturvetenskapsprogrammets inriktning naturvetenskap och samhälle får som naturvetenskapligt ämne kurser i biologi, fysik eller kemi erbjudas.

Nationella inriktningar

[K4]2 §  De nationella inriktningarna framgår av bilaga 1.

[S2]De nationella inriktningarna inom estetiska programmet, hantverksprogrammet, industritekniska programmet och naturbruksprogrammet får börja det första läsåret. Övriga inriktningar får börja det andra eller tredje läsåret.

[S3]Statens skolverk får när det gäller den nationella inriktningen övrigt hantverk besluta om en utbildning ska få förekomma inom den inriktningen.

Gymnasial lärlingsutbildning och utbildningskontrakt

[K4]3 §  Gymnasial lärlingsutbildning får börja det första läsåret inom alla yrkesprogram.

[S2]Enligt 16 kap. 11 a § skollagen (2010:800) ska utbildningskontrakt upprättas. Statens skolverk får meddela föreskrifter om utbildningskontraktens utformning. Förordning (2011:994).

Gymnasiearbete

[K4]4 §  Rektorn ska för varje elev utse en lärare att vara ansvarig för gymnasiearbetet.

Programfördjupning

[K4]5 §  Statens skolverk får meddela föreskrifter om vilka kurser som får erbjudas som programfördjupning för varje program. Bland dessa kurser ska det för högskoleförberedande program ingå sådana kurser som kan vara särskilt meriterande vid urval eller som på annat sätt kan vara av betydelse för högskolestudier. Kurserna ska rymmas inom respektive programs examensmål.

[S2]När Skolverket meddelar föreskrifter för högskoleförberedande program om kurser som kan vara särskilt meriterande vid urval eller som på annat sätt kan vara av betydelse för högskolestudier, ska Skolverket samråda med Högskoleverket.

[S3]När Skolverket meddelar föreskrifter om programfördjupning för yrkesprogram ska berörda nationella programråd höras.

[K4]6 §  Som programfördjupning ska huvudmannen erbjuda sådana kurser som Statens skolverk har meddelat föreskrifter om enligt 5 §. Huvudmannen beslutar vilka av dessa kurser som ska erbjudas som programfördjupning.

Individuellt val

[K4]7 §  Huvudmannen beslutar om vilka kurser som ska erbjudas som individuellt val.

[S2]Eleven har dock rätt att inom utrymmet för individuellt val läsa

  1. en kurs i idrott och hälsa utöver vad som finns på studievägen,
  2. minst en kurs i estetiska ämnen, och
  3. de kurser som krävs för grundläggande högskolebehörighet på grundnivå om eleven går på ett yrkesprogram.

[S3]Undantag från vad som föreskrivs i andra stycket 1 och 2 får göras om det finns synnerliga skäl.

[S4]Statens skolverk får meddela föreskrifter om vilka kurser som får ingå i de ämnen som avses i andra stycket 2.

[S5]För de elever som avses i 11 § respektive 15-20 §§ ska svenska som andraspråk eller modersmål erbjudas som individuellt val.

Alternativa eller överlappande kurser

[K4]8 §  En elev får inte som individuellt val, programfördjupning eller utökat program läsa en kurs som är alternativ till eller överlappar någon eller några av de kurser som ingår i studievägen i övrigt.

[S2]Statens skolverk får meddela föreskrifter om vilka kurser som är alternativa eller som överlappar varandra.

Språk

[K4]9 §  Om en elev ska läsa ett språk i gymnasieskolan och eleven har betyg i språket från grundskolan, ska undervisningen i gymnasieskolan utgå från grundskolans utbildningsnivå. En elev får också läsa nya språk i gymnasieskolan.

[S2]De elever som har tagits emot till en gymnasieutbildning med tillämpning av 16 kap. 32 § skollagen (2010:800) ska erbjudas undervisning i engelska på grundskolenivå.

[K4]10 §  Franska, spanska och tyska ska erbjudas både som språk som utgår från grundskolans utbildningsnivå och som nytt språk. Huvudmannen ska sträva efter att erbjuda undervisning i fler språk än franska, spanska och tyska.

Svenska som andraspråk

[K4]11 §  En elev som har ett annat språk än svenska som modersmål får läsa svenska som andraspråk som gymnasiegemensamt ämne i stället för svenska. Eleven får då läsa svenska som individuellt val.

Arbetsplatsförlagt lärande

[K4]12 §  Arbetsplatsförlagt lärande ska förekomma på alla yrkesprogram i minst 15 veckor. En elev som går på gymnasial lärlingsutbildning ska i stället genomföra mer än hälften av sin utbildning som arbetsplatsförlagt lärande. Varje vecka som genomförs på en arbetsplats ska anses motsvara 23 timmars garanterad undervisningstid. Huvudmannen får besluta att arbetsplatsförlagt lärande ska finnas på högskoleförberedande program och får då också besluta om i vilken omfattning.

[S2]Huvudmannen ansvarar för att skaffa platser för det arbetsplatsförlagda lärandet och att detta uppfyller de krav som finns för utbildningen. Rektorn beslutar om hela eller delar av kurser ska förläggas till arbetsplatser och om hur fördelningen över läsåren ska göras.

[K4]13 §  Om arbetsplatsförlagt lärande inte kan erbjudas på ett yrkesprogram, får utbildningen anordnas bara om

  1. planerade platser för arbetsplatsförlagt lärande inte kan tillhandahållas på grund av omständigheter som huvudmannen inte kunnat råda över, eller
  2. utbildningen av säkerhetsskäl inte kan förläggas till en arbetsplats utanför skolan.

[S2]Det arbetsplatsförlagda lärandet ska i de fall som avses i första stycket bytas ut mot motsvarande utbildning förlagd till skolan. Innan huvudmannen beslutar om detta ska samråd ske med det lokala programrådet.

[S3]Om utbildning har skolförlagts på grund av vad som sägs i första stycket 1, ska huvudmannen vidta de åtgärder som behövs för att utbildningen så snart som möjligt ska förläggas till en arbetsplats.

[K4]14 §  För en elev som deltar i arbetsplatsförlagt lärande ska det utses en handledare på arbetsplatsen. Som handledare får bara den anlitas som har nödvändiga kunskaper och erfarenheter för uppdraget och som även i övrigt bedöms vara lämplig.

Modersmålsundervisning för elever i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan

[K4]15 §  I 15 kap. 19 § och 18 kap. 14 §skollagen (2010:800) finns grundläggande bestämmelser om huvudmannens skyldighet att erbjuda modersmålsundervisning för elever i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Huvudmannen är också skyldig att erbjuda elever som är adoptivbarn och har ett annat modersmål än svenska modersmålsundervisning, även om språket inte är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet,

[S2]Enligt 7 § språklagen (2009:600) är de nationella minoritetsspråken finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska.

[S3]Rektorn beslutar om en elevs modersmålsundervisning.

[K4]16 §  Modersmålsundervisning får inte omfatta mer än ett språk för en elev.

[S2]En romsk elev som kommer från utlandet får dock få modersmålsundervisning i två språk om det finns särskilda skäl.

[K4]17 §  Modersmålsundervisning får anordnas som

  1. individuellt val,
  2. utökat program, eller
  3. som ersättning för undervisning i andra språk än svenska, svenska som andraspråk och engelska.

[K4]18 §  Huvudmannen är skyldig att anordna modersmålsundervisning för en elev sammanlagt högst sju läsår under elevens skoltid. Eleven ska dock ges sådan undervisning under längre tid om eleven har särskilt behov av det.

[S2]Begränsningen till sju år gäller inte om undervisningen

  1. ersätter undervisning i andra språk än svenska, svenska som andraspråk och engelska,
  2. anordnas som individuellt val, eller
  3. anordnas med ett nationellt minoritetsspråk eller ett nordiskt språk som modersmål.

[K4]19 §  En huvudman är skyldig att anordna modersmålsundervisning i ett språk endast om

  1. minst fem elever som ska erbjudas undervisning i språket önskar sådan undervisning, och
  2. det finns en lämplig lärare att tillgå.

[S2]Avser modersmålsundervisningen ett nationellt minoritetsspråk är huvudmannen skyldig att anordna modersmålsundervisning även om antalet elever är mindre än fem.

[K4]20 §  En elev som får modersmålsundervisning får fortsätta att delta i undervisningen, även om språket skulle upphöra att vara dagligt umgängesspråk för eleven.

[K4]21 §  I 9 kap. 9 § finns bestämmelser om studiehandledning på modersmålet.

Programmens omfattning

Undervisningstid

[K4]22 §  Huvudmannen beslutar om antalet undervisningstimmar för varje kurs och för gymnasiearbetet samt om hur fördelningen av undervisningstiden över läsåren ska göras.

[S2]Huvudmannen ska redovisa hur eleven har fått sin garanterade undervisningstid.

Utökat program

[K4]23 §  En elev får delta frivilligt i undervisning i en eller flera kurser som ligger utanför elevens fullständiga program, om eleven på ett tillfredsställande sätt kan antas genomföra såväl kurserna på den ordinarie studievägen som de frivilliga kurserna (utökat program). Beslutet fattas av rektorn.

[S2]En elev på ett yrkesprogram har utan särskilt beslut rätt att som utökat program läsa de kurser som krävs för grundläggande behörighet till högskoleutbildning på grundnivå. Huvudmannen är dock bara skyldig att tillgodose detta om eleven senast vid utgången av det andra läsåret har anmält att han eller hon vill läsa de aktuella kurserna.

[S3]En elev som följer ett utökat program har rätt till garanterad undervisningstid utöver vad som föreskrivs i 16 kap. 18 § skollagen (2010:800).

5 kap. Avvikelser inom de nationella programmen i gymnasieskolan

Särskilda varianter

[K5]1 §  En särskild variant är en utbildning inom ett nationellt program där hela eller delar av det sammantagna utrymmet för en nationell inriktning och för programfördjupning på ett nationellt program avviker från vad som annars gäller. Avvikelsen ska omfatta minst 300 gymnasiepoäng. På högskoleförberedande program får det även finnas särskilda varianter inom det estetiska området.

[S2]Utbildningen ska ha en tydlig egen identitet men i huvudsak rymmas inom examensmålet för ett program.

[S3]För en idrottsutbildning gäller i stället i 23-31 §§.

Förutsättningar för godkännande

[K5]2 §  En särskild variant ska godkännas om villkoren i 1 § är uppfyllda och om

  1. utbildningen är av god kvalitet,
  2. det finns en lokal eller regional efterfrågan på de kunskaper och färdigheter som utbildningen ger,
  3. kostnaden för utbildningen är rimlig i förhållande till utbildningens syfte och kostnaden för annan gymnasial utbildning, och
  4. uppställda behörighetskrav och urvalsgrunder uppfyller kraven i 7 § respektive 8 §.

Förutsättningar för godkännande av särskilda varianter inom det estetiska området

[K5]3 §  En särskild variant inom det estetiska området ska godkännas om villkoren i 1 § är uppfyllda och om

  1. utbildningen är av hög kvalitet,
  2. utbildningen efterfrågas av elever med särskilda färdigheter inom det estetiska området,
  3. kostnaden för utbildningen är rimlig i förhållande till utbildningens syfte och kostnaden för annan gymnasial utbildning, och
  4. huvudmannen har ställt upp behörighetskrav och urvalsgrunder enligt 7 och 8 §§.

Ansökan

[K5]4 §  En huvudman får ansöka om att en utbildning ska godkännas som särskild variant. Ansökan görs hos Statens skolverk senast den 31 januari kalenderåret före det år utbildningen på programmet planeras att starta. Enskilda huvudmän ska, enligt 2 kap.1 och 4 §§, ge in ansökan till Statens skolinspektion.

[K5]5 §  Ansökan ska innehålla

  1. en beskrivning av utbildningens innehåll,
  2. i förekommande fall, uppgift om tidigare elevers resultat på motsvarande utbildning,
  3. uppgift om kostnaden för utbildningen,
  4. i förekommande fall, uppgift om antalet elever som genomgått motsvarande utbildning,
  5. i förekommande fall, en beskrivning av huvudmannens tidigare erfarenhet av att bedriva motsvarande utbildning,
  6. i förekommande fall, en ansökan om nya kurser enligt 1 kap. 6 § eller uppgift om att huvudmannen har ansökt om nya kurser, och
  7. uppgift om huruvida, och i så fall en beskrivning av hur, huvudmannen vill ställa upp särskilda förkunskapskrav enligt 7 § eller tillämpa kompletterande urvalsgrunder enligt 8 §.

[K5]6 §  När ansökan avser ett yrkesprogram ska den, förutom det som anges i 5 §, innehålla uppgift om

  • hur kravet på arbetsplatsförlagt lärande ska uppfyllas,
  • vilket behov på arbetsmarknaden utbildningen är avsedd att fylla, och
  • ett yttrande från aktuellt lokalt programråd.

Särskilda förkunskapskrav

[K5]7 §  För behörighet till en särskild variant får krav ställas på att den sökande har kunskaper i ett sådant ämne eller inom ett sådant ämnesområde som är utmärkande för varianten.

Urval

[K5]8 §  Vid urval bland behöriga sökande får, förutom till betygen, hänsyn tas till ett prov för bedömning av den sökandes färdigheter eller kunskaper inom det ämne eller ämnesområde som den särskilda varianten är inriktad mot.

Handläggning och beslut

[K5]9 §  Berörda nationella programråd ska höras om ansökan avser yrkesprogram.

[K5]10 §  Ett beslut om särskild variant ska gälla i sex år. Av beslutet ska det framgå vid vilken skolenhet varianten ska anordnas och i förekommande fall om särskilda behörighetskrav eller kompletterande urvalsgrunder får användas. Beslutet innebär att varianten bara får anordnas på den aktuella skolenheten av den huvudman som har fått sin ansökan godkänd.

[S2]Statens skolverk ska om möjligt fatta beslut senast den 1 september året innan utbildningen på programmet planeras att starta.

[K5]11 §  Statens skolverks beslut enligt 16 kap. 51 § tredje stycket skollagen (2010:800) ska innehålla uppgift om det belopp hemkommunen ska betala i interkommunal ersättning. Beloppet ska varje år räknas upp med det skolindex som har föreskrivits enligt förordningen (1993:167) om skolindex.

[S2]Om det kommer fram uppgifter som inte var kända när beslutet fattades eller det finns andra särskilda omständigheter, får Skolverket besluta om ett nytt belopp under beslutets giltighetstid.

Gemensamma bestämmelser om andra riksrekryterande utbildningar än idrottsutbildningar

Förutsättningar

[K5]12 §  Riksrekrytering enligt 19 och 21 §§ ska beslutas för nationella program, nationella inriktningar, särskilda varianter och gymnasiala lärlingsutbildningar om det finns

  1. en nationell efterfrågan på de kunskaper och färdigheter som utbildningen ger,
  2. ett nationellt intresse av att elever ska kunna rekryteras från hela landet, eller
  3. ett nationellt intresse av att enskilda elevers behov av kunskaper och färdigheter kan tillgodoses.

[S2]Förutom det som anges i första stycket ska

  1. utbildningen vara av god kvalitet,
  2. kostnaden för utbildningen vara rimlig i förhållande till utbildningens syfte och kostnaden för annan gymnasial utbildning, och
  3. uppställda behörighetskrav och urvalsgrunder uppfylla kraven i 15 § respektive 16 §.

Förutsättningar för egna examensmål och andra avvikelser

[K5]13 §  Enligt 16 kap. 13 § skollagen (2010:800) får Statens skolverk besluta att en utbildning får avvika från vad som annars gäller för nationella program i fråga om struktur, innehåll och examensmål. Från den omfattning av de gymnasiegemensamma ämnena som framgår av bilaga 3 till skollagen får dock inte någon avvikelse beslutas.

[S2]Eget examensmål för en viss riksrekryterande utbildning ska beslutas om

  1. den till sitt innehåll i allt väsentligt avviker från ett nationellt programs

[S3]examensmål, och

  1. det finns synnerliga skäl för avvikelsen och utbildningen ryms inomgymnasieskolans kompetensområde.

[K5]14 §  En offentlig huvudman får ansöka om att en utbildning ska vara riksrekryterande. Enskilda huvudmän får ansöka om motsvarande prövning för att få en avvikelse i form av s.k. riksrekryterande utbildning. Ansökan görs hos Statens skolverk senast den 31 januari året innan utbildningen på programmet planeras att starta. Enskilda huvudmän ska, enligt 2 kap.1 och 4 §§, ge in ansökan till Statens skolinspektion.

[S2]Av ansökan ska det framgå vilket nationellt program den avser. Om ansökan gäller en utbildning med eget examensmål, ska det framgå om ansökan avser ett yrkesprogram eller ett högskoleförberedande program.

[S3]Ansökan ska även innehålla uppgift om huruvida, och i så fall en beskrivning av hur, huvudmannen vill ställa upp särskilda förkunskapskrav enligt 15 § eller tillämpa kompletterande urvalsgrunder enligt 16 §.

[K5]15 §  För behörighet till en riksrekryterande utbildning får krav ställas på att den sökande har kunskaper i ett sådant ämne eller inom ett sådant ämnesområde som är utmärkande för utbildningen.

[K5]16 §  Vid urval bland behöriga sökande får, förutom till betygen, hänsyn tas till ett prov för bedömning av den sökandes färdigheter eller kunskaper inom det ämne eller ämnesområde som den riksrekryterande utbildningen är inriktad mot.

Beslut

[K5]17 §  Ett beslut om riksrekrytering eller motsvarande ska gälla i sex år. Av beslutet ska det framgå vid vilken skolenhet utbildningen ska anordnas och i förekommande fall om särskilda behörighetskrav eller kompletterande urvalsgrunder får användas. Beslutet innebär att utbildningen bara får anordnas på den aktuella skolenheten av den huvudman som har fått sin ansökan godkänd. Av beslutet ska det också framgå hur många platser utbildningen får omfatta.

[S2]Statens skolverks beslut ska om möjligt fattas senast den 1 september året innan utbildningen på programmet planeras att starta.

[K5]18 §  Statens skolverks beslut enligt 16 kap. 51 § tredje stycket skollagen (2010:800) ska innehålla uppgift om det belopp hemkommunen ska betala i interkommunal ersättning. Beloppet ska varje år räknas upp med det skolindex som har föreskrivits enligt förordningen (1993:167) om skolindex.

Riksrekryterande yrkesutbildning

[K5]19 §  Riksrekrytering för ett yrkesprogram ska beslutas om förutsättningarna i 12 § finns och om kravet på arbetsplatsförlagt lärande kan uppfyllas.

[S2]Förutsättningen i 12 § första stycket 1 bör tillstyrkas av berört nationellt programråd.

[K5]20 §  Förutom det som anges i 14 § ska ansökan innehålla uppgift om hur kravet på arbetsplatsförlagt lärande ska tillgodoses.

Riksrekryterande estetisk spetsutbildning

[K5]21 §  Riksrekryterande estetisk spetsutbildning ska beslutas för det estetiska programmet om förutsättningarna i 12 § finns och skolenheten har ett etablerat samarbete med en högskola som erbjuder utbildning som är relevant för gymnasieutbildningen.

[S2]Eget examensmål får inte finnas för utbildningen.

[K5]22 §  Förutom det som anges i 14 § ska ansökan innehålla ett yttrande från en sådan högskola som anges i 21 § angående det nationella intresset för utbildningen.

Riksidrottsgymnasium

[K5]23 §  En utbildning där ämnet specialidrott ingår får vara riksidrottsgymnasium om det finns ett nationellt intresse av att tillgodose elitidrottens krav och det ställs särskilda krav på gemensam träning. En sådan utbildning som en kommun anordnar ska vara riksrekryterande.

[K5]24 §  En kommun eller en enskild huvudman får ansöka om att anordna idrottsutbildning vid ett riksidrottsgymnasium.

[K5]25 §  Statens skolverk får efter förslag från Sveriges Riksidrottsförbund besluta om var idrottsutbildning vid riksidrottsgymnasium får anordnas och om hur många platser dessa utbildningar får omfatta. Beslutet ska gälla i tre år.

[S2]Skolverket ska om möjligt fatta beslut senast den 1 september året innan utbildningen på programmet planeras att starta.

[S3]Beslutet ska innehålla uppgift om det belopp hemkommunen ska betala i interkommunal ersättning för de olika program som huvudmannen erbjuder elever som går på en sådan utbildning.

[K5]26 §  Den sökande som anses ha bäst förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen ska ges företräde vid urval till utbildningen. Vid urval till programmen gäller 7 kap.

Nationellt godkänd idrottsutbildning

[K5]27 §  En utbildning där ämnet specialidrott ingår får godkännas som en nationell idrottsutbildning om den har en tydlig elitidrottskaraktär och ett etablerat samarbete med ett specialidrottsförbund som är relevant för utbildningen.

[S2]Utbildningen ska tillstyrkas av specialidrottsförbundet.

[K5]28 §  En kommun eller en enskild huvudman får ansöka om nationellt godkänd idrottsutbildning hos Statens skolverk. Enskilda huvudmän ska, enligt 2 kap.1 och 4 §§, ge in ansökan till Statens skolinspektion.

[K5]29 §  Statens skolverk beslutar om var nationellt godkända idrottsutbildningar får anordnas och om hur många platser dessa utbildningar får omfatta.

[S2]Av beslutet ska det framgå vid vilken eller vilka skolenheter utbildningen ska anordnas. Beslutet ska gälla i sex år.

[S3]Statens skolverks beslut ska om möjligt fattas senast den 1 september året innan utbildningen på programmet planeras att starta.

[K5]30 §  Den sökande som anses ha bäst förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen ska ges företräde vid urval till utbildningen. Vid urval till programmen gäller 7 kap.

Specialidrott

[K5]31 §  Ämnesplanen för specialidrott får bara tillämpas inom idrottsutbildningar vid riksidrottsgymnasium eller nationellt godkända idrottsutbildningar. Specialidrott får ingå med 200 gymnasiepoäng i programfördjupningen och med 200 gymnasiepoäng i det individuella valet. Dessutom får ämnet läsas som utökat program med högst 300 gymnasiepoäng.

6 kap. Introduktionsprogram

Urval till platser på programinriktat individuellt val och yrkesintroduktion

[K6]1 §  Om antalet platser är färre än antalet sökande på programinriktat individuellt val eller yrkesintroduktion som anordnas för en grupp elever, ska ett urval göras. I dessa fall gäller bestämmelserna om urval i 7 kap.

[S2]Urval ska göras sakligt och opartiskt. Inför ansökan ska huvudmannen informera de sökande om huruvida huvudmannen har beslutat att tillämpa 7 kap. 3 § eller 5 § och i så fall på vilket sätt.

Mottagande av ungdomar som uppfyller behörighetskraven för ett yrkesprogram

[K6]2 §  Enligt 17 kap. 11 § andra stycket skollagen (2010:800) får, om huvudmannen för utbildningen bedömer att det finns synnerliga skäl, ungdomar som uppfyller behörighetskraven för ett yrkesprogram tas emot till yrkesintroduktion eller individuellt alternativ.

[S2]För en elev som följer ett nationellt program ska samtliga relevanta stödåtgärder enligt 9 kap. ha övervägts innan huvudmannen får pröva om det finns synnerliga skäl.

Utbildningens innehåll m.m.

Preparandutbildning

[K6]3 §  Preparandutbildningen ska innehålla de grundskoleämnen som en elev inte har godkända betyg i och som krävs för att eleven ska bli behörig till ett visst nationellt program.

[S2]Utbildningen får även innehålla ytterligare grundskoleämnen, dock inte sådana ämnen som eleven har godkända betyg i.

[S3]Dessutom får utbildningen innehålla kurser från nationella program och, i mindre omfattning, andra insatser som är gynnsamma för elevens kunskapsutveckling.

Programinriktat individuellt val

[K6]4 §  Programinriktat individuellt val ska innehålla de grundskoleämnen som en elev inte har godkända betyg i och som krävs för att eleven ska bli behörig till ett yrkesprogram samt kurser som ingår i ett nationellt yrkesprogram. Dessutom ska utbildningen innehålla arbetsplatsförlagt lärande enligt 4 kap.12-14 §§. Arbetsplatsförlagt lärande behöver dock inte förekomma i den omfattning som anges där.

Yrkesintroduktion

[K6]5 §  Yrkesintroduktion ska i huvudsak innehålla yrkesinriktad utbildning. Den får innehålla hela eller delar av kurser i karaktärsämnen och i gymnasiegemensamma ämnen som ingår i gymnasieskolans nationella yrkesprogram eller annan yrkesinriktad utbildning.

[S2]Utbildningen ska innehålla arbetsplatsförlagt lärande enligt 4 kap.12-14 §§ eller praktik. Arbetsplatsförlagt lärande behöver dock inte förekomma i den omfattning som anges där.

[S3]Hela utbildningen får skolförläggas om huvudmannen bedömer att detta uppenbart bäst gynnar eleven.

[S4]Yrkesintroduktion får också innehålla grundskoleämnen som eleven saknar godkända betyg i. Även andra insatser som är gynnsamma för elevens kunskapsutveckling får ingå i utbildningen.

Individuellt alternativ

[K6]6 §  Individuellt alternativ ska utformas utifrån elevens behov och förutsättningar.

[S2]Utbildningen får innehålla grundskoleämnen som eleven saknar godkända betyg i och hela eller delar av kurser i karaktärsämnen och i gymnasiegemensamma ämnen.

[S3]Även andra insatser som är gynnsamma för elevens kunskapsutveckling får ingå i utbildningen.

Språkintroduktion

[K6]7 §  Inför mottagandet av en elev till språkintroduktion ska huvudmannen i god tid göra en bedömning av elevens språkkunskaper. Huvudmannen ska fortlöpande bedöma elevens kunskapsutveckling i övriga ämnen för att eleven så snart som möjligt ska komma vidare i sin utbildning.

[K6]8 §  Språkintroduktion ska innehålla undervisning i grundskoleämnena svenska eller svenska som andraspråk.

[S2]I övrigt ska språkintroduktion utformas utifrån den bedömning som ska göras enligt 7 § och innehålla de ämnen och kurser som eleven behöver för sin fortsatta utbildning. Utbildningen får innehålla grundskoleämnen som eleven inte har godkända betyg i och kurser i gymnasieämnen.

[S3]Språkintroduktion får kombineras med svenskundervisning för invandrare. Även andra insatser som är gynnsamma för elevens kunskapsutveckling får ingå i utbildningen.

Interkommunal ersättning

[K6]9 §  Statens skolverk får meddela föreskrifter om sådan ersättning vid programinriktat individuellt val som avses i 17 kap. 24 § 2 skollagen (2010:800).

7 kap. Behörighet, urval och förfarandet vid antagning

Kompletterande behörighetskrav för vissa högskoleförberedande program

[K7]1 §  Utöver vad som framgår av 16 kap.29 och 31-33 §§skollagen (2010:800) krävs för behörighet till vissa högskoleförberedande program godkända betyg från grundskolan eller motsvarande utbildning i

  1. geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap för behörighet till ekonomiprogrammet, humanistiska programmet och samhällsvetenskapsprogrammet, eller
  2. biologi, fysik och kemi för behörighet till naturvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet.

Urval till nationella program

[K7]2 §  De sökande tas emot i början på utbildningen på ett nationellt program eller till en sådan nationell inriktning, särskild variant eller gymnasial lärlingsutbildning som börjar det första läsåret. Om antalet platser är färre än antalet sökande som ska tas emot i första respektive andra hand, ska ett urval göras.

[S2]Urval, antagning och övrig fördelning av platser ska göras sakligt och opartiskt. Inför ansökan ska huvudmannen informera de sökande om huruvida huvudmannen har beslutat att tillämpa 3 § eller 5 § och i så fall på vilket sätt.

[K7]3 §  Ett begränsat antal platser (fri kvot) ska avsättas för dem som

  1. på grund av särskilda omständigheter bör ges företräde framför de övriga sökande, eller
  2. kommer från skolenheter vilkas betyg eller omdömen inte utan vidare kan jämföras med betygen från grundskolan.

[S2]Antalet platser som ingår i den fria kvoten ska utökas om sådana utlandssvenska elever som avses i 29 kap. 7 § skollagen (2010:800) söker till en utbildning.

[S3]Huvudmannen beslutar om det antal platser som ska avsättas.

/Träder i kraft I: 2013-01-01/

[K7]4 §  Övriga platser ska fördelas mellan de sökande med betygen som grund. Företräde mellan de sökande bestäms efter ett meritvärde. Meritvärdet utgörs av summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg. Betygsvärdet för betygen bestäms enligt nedan:

BetygBetygsvärde
A20
B17,5
C15
D12,5
E10
F0

[S2]En sökande som gått förberedande dansarutbildning i grundskolan med jämkad timplan och därför fått färre än 16 betyg i sitt slutbetyg ska ändå få sitt meritvärde bestämt efter 16 betyg. Uppräkningen av meritvärdet ska göras i proportion till de betyg som eleven har fått.

[S3]En sökande som efter avslutad grundskoleutbildning eller motsvarande fått betyg i något av grundskolans ämnen efter prövning eller genom studier på ett introduktionsprogram får vid urvalet tillgodoräkna sig betygsvärdet av detta betyg. Förordning (2011:2).

[K7]5 §  Om en utbildning kräver att den sökande har speciella färdigheter inom det estetiska området, får huvudmannen besluta att vid urvalet, förutom till betygen, hänsyn ska tas till ett färdighetsprov.

Förfarandet vid antagning till nationella program

[K7]6 §  En sökande antas till en utbildning i gymnasieskolan vid början av ett nationellt program eller en sådan nationell inriktning, särskild variant eller gymnasial lärlingsutbildning som börjar det första läsåret. De sökande som tas in på ett program får då fördelas på undervisningsgrupper eller motsvarande med hänsyn till vad som är känt om deras kommande val av inriktning och yrkesutgång.

[S2]Inom de program som är indelade i nationella inriktningar, särskilda varianter eller gymnasiala lärlingsutbildningar som börjar det andra eller tredje läsåret fördelas eleverna inför det andra eller tredje läsåret på dessa studievägar.

[K7]7 §  Efter urval bland de sökande ska huvudmannen preliminärt besluta om antagning. Beslutet ska fattas i början av vårterminen närmast före utbildningens start. För de sökande som vid ansökningstillfället inte har slutfört grundskolan eller motsvarande utbildning ska höstterminsbetyget från den högsta årskursen då vara urvalsgrund.

[S2]Det slutliga beslutet om antagning ska om möjligt fattas före den 1 juli det

[S3]År utbildningen börjar.

Antagning vid en senare tidpunkt

[K7]8 §  Huvudmannen får besluta att anta en sökande vid senare tidpunkt än vid början av utbildningen om det finns plats på den aktuella studievägen och om den sökande är behörig och har de kunskaper och färdigheter som krävs för att tillgodogöra sig undervisningen. Huvudmannen får besluta att den sökande ska genomgå ett inträdesprov för att visa att han eller hon har de kunskaper och färdigheter som krävs.

Byte av studieväg

[K7]9 §  Huvudmannen får besluta att eleven ska få byta studieväg efter det att eleven har fått yttra sig, om eleven uppfyller behörighetskraven för den önskade studievägen. Om eleven inte har fyllt 18 år och inte heller har ingått äktenskap, ska även elevens vårdnadshavare yttra sig.

Återantagning

[K7]10 §  En elev som har slutat i gymnasieskolan innan eleven har slutfört utbildningen och som vill fortsätta på det program där eleven gick tidigare, får i mån av plats antas på nytt, om eleven uppfyller behörighetskraven för den önskade studievägen.

8 kap. Betyg, gymnasieexamen och prövning

Betyg

Betygssättning av gymnasiearbetet

[K8]1 §  Betyg på gymnasiearbetet ska beslutas av läraren efter att en medbedömare som har erfarenhet av det kunskapsområde som gymnasiearbetet avser har yttrat sig.

[S2]När gymnasiearbetet helt eller delvis har genomförts som arbetsplatsförlagt lärande ska handledaren vara medbedömare.

[S3]För en elev på ett yrkesprogram ska medbedömaren ha erfarenhet av det yrkesområde som gymnasiearbetet avser.

Kunskapskrav

[K8]2 §  Kunskapskrav ska finnas för betygen A-E.

[S2]Kraven för betygen A, C och E ska precisera vilka kunskaper som krävs för respektive betyg. Kunskapskravet för betyget D innebär att kraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda. Kravet för betyget B innebär att även kraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda.

[K8]3 §  Lärarna ska använda sig av nationella prov inför betygssättningen i den inledande kursen i de gymnasiegemensamma ämnena svenska, svenska som andraspråk, engelska och matematik samt i den högsta avslutande kursen på programmet och inriktningen i dessa ämnen med undantag för kursen svenska 2 eller svenska som andraspråk 2. Utöver de nationella prov som ska användas bör lärarna även i övrigt använda nationella prov för att bedömningsgrunderna ska bli så enhetliga som möjligt över landet.

[S2]Statens skolverk får meddela föreskrifter om de nationella proven.

Gymnasieexamen

[K8]4 §  Enligt 16 kap. 26 § skollagen (2010:800) ska gymnasieexamen utfärdas om en elev i gymnasieskolan har fått betyg från en utbildning som omfattar 2 500 gymnasiepoäng på ett nationellt program och eleven har uppfyllt de övriga villkor som anges 16 kap.27 och 28 §§skollagen och i denna förordning.

[S2]Gymnasieexamen får inte utfärdas om en elev följer ett reducerat program.

Kompletterande krav för yrkesexamen

[K8]5 §  Utöver vad som framgår av 16 kap.26 och 27 §§skollagen (2010:800), krävs för yrkesexamen att det i de godkända betygen om minst 2 250 gymnasiepoäng ingår godkända betyg på kurser inom de programgemensamma ämnena med 400 poäng.

[S2]Det som föreskrivs i första stycket gäller även för en utbildning med eget examensmål.

Kurser i yrkesexamen

[K8]6 §  Av 16 kap. 27 § skollagen (2010:800) framgår hur många gymnasiepoäng med godkända betyg i ämnena svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik en elev ska ha för att yrkesexamen ska utfärdas. I de aktuella ämnena ska följande kurser vara godkända:

  1. svenska eller svenska som andraspråk kursen 1,
  2. engelska kursen 5, och
  3. matematik kursen 1 a.

Kurser i högskoleförberedande examen

[K8]7 §  Av 16 kap. 28 § skollagen (2010:800) framgår hur många gymnasiepoäng med godkända betyg i ämnena svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik en elev ska ha för att högskoleförberedande examen ska utfärdas. I de aktuella ämnena ska följande kurser vara godkända:

  1. svenska eller svenska som andraspråk kurserna 1, 2 och 3,
  2. engelska kurserna 5 och 6, och
  3. matematik kursen 1 b eller 1 c.

Dokument

Betygskatalog

[K8]8 §  Beslut om betyg ska dokumenteras i en betygskatalog. Med beslut om betyg avses beslut

  1. att sätta betyg efter varje avslutad kurs och på gymnasiearbete eller efter prövning, både när det gäller den som är elev i gymnasieskolan och när det gäller den som inte är det, och
  2. att inte sätta betyg enligt 15 kap. 27 § skollagen (2010:800). Sådana beslut markeras i betygskatalogen med ett horisontellt streck.

[S2]Beslut om betyg ska genast kunna sammanställas för varje enskild elev. Rektorn ansvarar för att betygskatalogen förs.

Utdrag ut betygskatalogen

[K8]9 §  Rektorn ansvarar för att eleverna informeras om rätten att få ett utdrag ur betygskatalogen. Om en elev övergår till en annan skolenhet eller avbryter studierna, ska eleven få ett utdrag ur betygskatalogen.

[S2]När en elev övergår till en annan skolenhet ska läraren lämna skriftlig information till den nya skolenheten om de kurser som eleven har påbörjat men inte slutfört.

[S3]Eleverna ska få ett utdrag ur betygskatalogen minst två gånger per läsår. Utdraget ska i förekommande fall innehålla uppgift om omfattningen av den frånvaro som eleven har haft utan giltigt skäl under terminen. Förordning (2011:994).

Betyg efter prövning

[K8]10 §  För den som inte är elev i gymnasieskolan ska betyg efter prövning utfärdas separat.

Nytt slutbetyg från grundskolan

[K8]11 §  En elev som genom studier i gymnasieskolan har fått betyg i ett av grundskolans ämnen har rätt att få ett nytt slutbetyg från grundskolan. Rektorn i gymnasieskolan utfärdar det nya slutbetyget.

Dokument efter nationella program

Examensbevis och studiebevis

[K8]12 §  En elev som uppfyller kraven för gymnasieexamen ska få ett examensbevis när eleven har avslutat ett nationellt program och har fått betyg på alla kurser och på det gymnasiearbete som ingår i elevens individuella studieplan. För den elev som efter en eller flera kurser eller gymnasiearbetet har fått beslut om betyg som innebär att betyg inte har kunnat sättas enligt 15 kap. 27 § skollagen (2010:800) eller annars inte uppfyller kraven för gymnasieexamen ska i stället studiebevis utfärdas.

[S2]Betygen på de kurser som enligt elevens individuella studieplan ingår i det fullständiga programmet och betygen på de kurser som enligt studieplanen ligger utanför elevens fullständiga program ska redovisas var för sig i beviset.

[K8]13 §  Rektorn utfärdar examensbevis och studiebevis.

[K8]14 §  Om en elev har två betyg från samma kurs eller från jämförbara kurser, ska det högsta av dessa betyg tas med i examens- eller studiebeviset.

[K8]15 §  Om betyg inte har kunnat sättas enligt 15 kap. 27 § skollagen (2010:800), ska detta markeras med ett horisontellt streck i dokumenten enligt detta kapitel.

[K8]16 §  Examensbevis från gymnasieskolan får utfärdas endast en gång.

Examensbevis för den som är elev i gymnasieskolan

[K8]17 §  Examensbevis ska utfärdas för den som är elev i gymnasieskolan när eleven har uppfyllt kraven för gymnasieexamen. Av examensbeviset ska det framgå

  1. om beviset avser en yrkesexamen eller en högskoleförberedande examen,
  2. vilken studieväg som examensbeviset avser,
  3. om eleven har fått grundläggande behörighet till högskoleutbildning som påbörjas på grundnivå och beviset avser en yrkesexamen,
  4. vilka kurser som beviset avser, hur många gymnasiepoäng som varje kurs omfattat och vilket betyg eleven fått på varje kurs,
  5. att eleven har genomfört ett godkänt gymnasiearbete och vad det har innehållit,
  6. om eleven har slutfört ett fullständigt eller utökat program, och
  7. om eleven har haft ett längre studieuppehåll för studier utomlands och vilken karaktär och omfattning dessa studier har haft.

Studiebevis

[K8]18 §  För den elev som inte uppfyllt kraven för gymnasieexamen ska ett studiebevis utfärdas. Av studiebeviset ska det framgå

  1. om beviset avser en utbildning på ett yrkesprogram eller ett högskoleförberedande program,
  2. vilken studieväg som studiebeviset avser,
  3. vilka kurser som beviset avser, hur många gymnasiepoäng som varje kurs omfattat och vilket betyg eleven fått på varje kurs eller om betyg inte har kunnat sättas enligt 15 kap. 27 § skollagen (2010:800),
  4. om eleven har genomfört ett godkänt gymnasiearbete och vad det har innehållit,
  5. om eleven har slutfört ett fullständigt, reducerat eller utökat program, och
  6. om eleven har haft ett längre studieuppehåll för studier utomlands och vilken karaktär och omfattning dessa studier har haft.

Examensbevis för den som inte är elev i gymnasieskolan

[K8]19 §  Examensbevis ska utfärdas för den som inte är elev i gymnasieskolan när han eller hon har uppfyllt kraven för gymnasieexamen. I beviset får endast sådana betyg ingå som är satta i gymnasieskolan. Av examensbeviset ska det framgå

  1. om beviset avser en yrkesexamen eller en högskoleförberedande examen,
  2. vilken studieväg som examensbeviset avser,
  3. om eleven har fått grundläggande behörighet till högskoleutbildning som påbörjas på grundnivå och beviset avser en yrkesexamen,
  4. vilka kurser som beviset avser, hur många gymnasiepoäng som varje kurs omfattat och vilket betyg eleven fått på varje kurs,
  5. om betyg har satts efter prövning av den som inte är elev i gymnasieskolan,
  6. att eleven har genomfört ett godkänt gymnasiearbete och vad det har innehållit,
  7. om eleven har slutfört ett fullständigt eller utökat program, och
  8. att beviset avser en person som inte är elev i gymnasieskolan.

Dokument efter introduktionsprogram

Skriftlig bedömning

[K8]20 §  En elev som inom ramen för ett introduktionsprogram läst grundskoleämnen utan att få godkänt betyg ska få en skriftlig bedömning av sin kunskapsutveckling i varje sådant ämne.

Gymnasieintyg

[K8]21 §  Efter avslutad utbildning på ett introduktionsprogram ska rektorn utfärda ett gymnasieintyg som visar vilken utbildning en elev har fått. Av intyget ska samtliga betyg som eleven har fått framgå.

Sammanställning

[K8]22 §  En elev som avbryter sin utbildning på ett introduktionsprogram, inte fullföljer utbildningen enligt sin individuella studieplan eller övergår till ett nationellt program ska få en sammanställning av vilka delar av utbildningen eleven har fullföljt jämfört med sin individuella studieplan.

Rätt att gå om en kurs

[K8]23 §  En elev som har fått betyg på en gymnasiekurs innan eleven påbörjat sin gymnasieutbildning har rätt att gå om kursen och få ett nytt betyg på kursen i gymnasieskolan.

[S2]Rektorn fattar beslut efter det att eleven fått yttra sig. Om eleven inte har fyllt 18 år och inte heller har ingått äktenskap, ska även elevens vårdnadshavare yttra sig.

[S3]I 9 kap.1 och 2 §§ finns bestämmelser om övriga fall när en elev har rätt att gå om en kurs.

Prövning

Prövning för den som är elev i gymnasieskolan

[K8]24 §  En elev i gymnasieskolan har rätt att genomgå prövning vid den egna skolenheten i alla kurser och det gymnasiearbete som ingår i elevens individuella studieplan, om eleven inte tidigare har fått betyg på kursen eller gymnasiearbetet eller om eleven har fått betyget F.

Prövning för den som inte är elev i gymnasieskolan

[K8]25 §  Den som inte är elev i gymnasieskolan men som vill ha betyg därifrån har rätt att genomgå prövning i alla kurser som får finnas på ett nationellt program utom de kurser som bara får anordnas på vissa utbildningar. Rätten gäller också gymnasiearbetet.

[S2]Prövning får göras endast vid en skolenhet som anordnar den aktuella kursen eller, när det gäller gymnasiearbetet, utbildning inom det kunskapsområde som gymnasiearbetet avser.

[K8]26 §  Statens skolverk får meddela närmare föreskrifter om prövning.

Betyg för elever som inte följt undervisningen

[K8]27 §  Utan att eleven genomgår prövning får en elev som inte följt undervisningen i en kurs av rektorn ges betyget E på kursen om

  1. det av betyg, intyg eller liknande framgår att eleven genom studier i utlandet eller på annat sätt förvärvat sådana kunskaper som behövs för betyget E, och
  2. kursen anordnas vid skolenheten.

Utformning av dokument

[K8]28 §  Statens skolverk får meddela ytterligare föreskrifter om utformning av de dokument som har nämnts i detta kapitel. När det gäller föreskrifter som rör examensbevis ska Skolverket samråda med Verket för högskoleservice, Högskoleverket och Myndigheten för yrkeshögskolan.

9 kap. Stödåtgärder

Rätt att gå om en kurs

[K9]1 §  Om en elev inte har fått lägst betyget E på en kurs, har eleven rätt att gå om kursen en gång. Har eleven slutfört kursen två gånger och inte fått lägst betyget E får eleven gå om kursen ytterligare en gång, om det finns särskilda skäl.

[S2]En elev som inte har fått betyget E på gymnasiearbetet har rätt att göra om det en gång.

[S3]Om en elev har fått betyget F på en stor andel av kurserna under ett läsår får eleven, om det finns särskilda skäl, gå om också sådana kurser som eleven fått lägst betyget E på under läsåret.

[K9]2 §  En elev som har bytt studieväg får, om det finns särskilda skäl, gå om sådana kurser som eleven tidigare fått lägst betyget E på.

[K9]3 §  En elev som går om en kurs har rätt att få ett nytt betyg på kursen.

[S2]I 8 kap. 23 § finns en bestämmelse om att en elev som har fått betyg på en gymnasiekurs innan eleven påbörjat gymnasieutbildning har rätt att gå om kursen och få ett nytt betyg på kursen i gymnasieskolan.

Individuellt anpassat program

[K9]4 §  En elevs utbildning får avvika från vad som annars gäller för ett nationellt program genom att vissa kurser byts ut om

  1. utbildningen kan hänföras till ett nationellt program,
  2. kraven för examen från det aktuella programmet kan uppfyllas, och
  3. beslutet fattas före utgången av det andra läsåret.

[S2]När det gäller 2 får dock den inledande kursen i matematik bytas ut mot en annan inledande kurs i matematik.

[S3]Beslut om att byta ut en viss kurs får inte fattas efter det att eleven påbörjat kursen.

[K9]5 §  Rektorn fattar beslut enligt 1, 2 och 4 §§ efter det att eleven och berörda lärare har fått yttra sig. Om eleven inte har fyllt 18 år och inte heller har ingått äktenskap, ska även elevens vårdnadshavare yttra sig.

Reducerat program

[K9]6 §  En elev kan befrias från undervisning i en eller flera kurser eller gymnasiearbetet om eleven önskar det och har påtagliga studiesvårigheter som inte kan lösas på något annat sätt.

[S2]Reducerat program beslutas inom ett åtgärdsprogram.

Förlängd undervisning

[K9]7 §  Huvudmannen får besluta att undervisningen på ett nationellt program

[S2]för en elev får fördelas över längre tid än tre år, om eleven har läst ett reducerat program eller om det med hänsyn till elevens förutsättningar i övrigt finns särskilda skäl för det.

Specialklasser

[K9]8 §  Specialklasser får inrättas för elever som på grund av hörsel- eller synskada, rörelsehinder eller andra uttalade studiesvårigheter inte kan följa den vanliga undervisningen.

Studiehandledning på modersmålet

[K9]9 §  En elev ska få studiehandledning på sitt modersmål, om eleven behöver det.

[S2]Om det finns särskilda skäl, får en elev som har rätt till modersmålsundervisning och som före sin ankomst till Sverige har undervisats på ett annat språk än modersmålet ges studiehandledning på det språket i stället för modersmålet.

10 kap. Utbildning för döva och hörselskadade

Utbildningens innehåll och organisation

[K10]1 §  Örebro kommun får i sin gymnasieskola anordna utbildning för elever som

  1. är döva och hörselskadade och är beroende av en teckenspråkig miljö,
  2. är hörselskadade och trots användningen av tekniska hjälpmedel och andra stödinsatser inte kan följa reguljär undervisning i gymnasieskolan,
  3. har en språkstörning och behöver insatser av samma slag som döva, eller
  4. är dövblinda.

[S2]Utbildningarna kallas riksgymnasiet för döva (RGD) eller riksgymnasiet för hörselskadade (RGH). När det i denna förordning talas om döva elever avses även elever enligt första stycket 3 och 4.

[K10]2 §  Utbildningen för döva och hörselskadade ska så långt det är möjligt integreras med motsvarande utbildning i gymnasieskolan.

[K10]3 §  Nationella program, nationella inriktningar och särskilda varianter samt introduktionsprogram i form av programinriktat individuellt val och yrkesintroduktion som är utformade för en grupp elever får anordnas särskilt som utbildning för döva och hörselskadade, om antalet elever är minst fyra.

[K10]4 §  Statens skolverk får meddela föreskrifter om nödvändiga avvikelser från läroplanen, examensmålen, ämnesplanerna och poängplanen för nationella program i gymnasieskolan i bilaga 3 till skollagen (2010:800) för utbildning som avses i detta kapitel.

[K10]5 §  Teckenspråk som gymnasiegemensamt ämne ska förekomma på alla nationella program som anordnas för döva elever.

[S2]Kurser i teckenspråk som gymnasiegemensamt ämne får ersätta en eller flera kurser i studievägen för döva elever med undantag för kurser i svenska. Beslut fattas av rektorn.

[S3]I stället för svenska eller svenska som andraspråk respektive engelska får döva elever läsa svenska för döva respektive engelska för döva som gymnasiegemensamma ämnen. Förordning (2011:521).

[K10]6 §  Kurser i teckenspråk som annat ämne än gymnasiegemensamt ämne får anordnas för hörselskadade elever, om de har behov av det och vill delta i de kurserna.

[S2]Kurser i teckenspråk som gymnasiegemensamt ämne får ersätta en eller flera kurser i studievägen för hörselskadade elever med undantag för kurser i svenska. Beslut fattas av rektorn.

[K10]7 §  För elever som behöver det bör utbildningstiden förlängas med ett år. Örebro kommun beslutar om en sådan förlängning.

Mottagande och urval

[K10]8 §  Utbildningen ska vara öppen för sökande från hela landet.

[K10]9 §  Om antalet platser är färre än antalet sökande ska ett urval göras. Vid urvalet ska, utan hänsyn till betyg, företräde ges till dem som har störst behov av utbildningen.

Interkommunal ersättning

[K10]10 §  Om Örebro kommun har antagit en elev som inte är hemmahörande i kommunen på riksgymnasiet för döva (RGD) eller riksgymnasiet för hörselskadade (RGH), har kommunen rätt till ersättning för sina kostnader för elevens utbildning från elevens hemkommun.

Särskild omvårdnad

[K10]11 §  För elever som vill och har behov av det ska Örebro kommun anvisa kost och logi. Kommunen ska även ansvara för att eleverna har tillgång till den hjälp i övrigt som föranleds av deras funktionsnedsättning.

Övriga regler om gymnasieskolan

[K10]12 §  De bestämmelser i denna förordning som gäller för gymnasieskolan i övrigt ska tillämpas även i fråga om utbildning för döva och hörselskadade, om inte något annat särskilt anges.

11 kap. Utbildning för svårt rörelsehindrade ungdomar (Rh- anpassad utbildning)

Utbildningens innehåll och organisation

[K11]1 §  Den Rh-anpassade utbildningen ska så långt det är möjligt integreras med motsvarande utbildning i gymnasieskolan.

[K11]2 §  Nationella program, nationella inriktningar och särskilda varianter samt introduktionsprogram i form av programinriktat individuellt val och yrkesintroduktion som är utformade för en grupp elever får anordnas särskilt som Rh-anpassad utbildning, om antalet elever är minst fyra.

[K11]3 §  Inom den Rh-anpassade utbildningen får rektorn, efter det att berörd lärare och eleven har fått yttra sig, besluta om sådana individuella eller gruppvisa avvikelser som behövs för att medge den långsammare studietakt som är nödvändig för eleven.

[K11]4 §  Om en elev på grund av sin funktionsnedsättning har stora svårigheter att tillgodogöra sig en viss del av utbildningen får rektorn, efter det berörd lärare och eleven har fått yttra sig, befria eleven från upp till hälften av utbildningen i en kurs enligt den reguljära ämnesplanen, utan att antalet gymnasiepoäng för kursen minskas (utbildning enligt specialinriktad ämnesplan).

[S2]En elev som följt en specialinriktad ämnesplan i en kurs ska i fråga om denna kurs anses ha genomgått den undervisning och verksamhet som ingår i ett fullständigt program.

[S3]Av betyget ska det framgå att undervisningen i kursen avsett en specialinriktad ämnesplan och vilket centralt innehåll undervisningen har omfattat.

Organisation, avgifter och interkommunal ersättning för särskilda omvårdnadsinsatser

[K11]5 §  Sådana särskilda omvårdnadsinsatser som avses i 15 kap. 35 § skollagen (2010:800) regleras i avtal mellan staten och den kommun eller annan huvudman som ansvarar för omvårdnaden.

[K11]6 §  Specialpedagogiska skolmyndigheten får meddela föreskrifter om avgifter för kost och logi för elever som bor i elevhem i anslutning till en gymnasieskola med Rh-anpassad utbildning.

[K11]7 §  Ersättning enligt 15 kap. 40 § skollagen (2010:800) för kostnader för boende, omvårdnad i boendet och habilitering ska motsvara en tredjedel av de genomsnittliga kostnaderna för insatserna per elev.

[S2]Specialpedagogiska skolmyndigheten får meddela ytterligare föreskrifter om sådan ersättning som avses i första stycket.

[K11]8 §  En kommun som har antagit en elev som inte är hemmahörande i kommunen på en Rh-anpassad utbildning, har rätt till ersättning för sina kostnader för elevens utbildning från elevens hemkommun.

Övriga regler om gymnasieskolan

[K11]9 §  De bestämmelser i denna förordning som gäller för gymnasieskolan i övrigt ska tillämpas även i fråga om Rh- anpassad utbildning, om inte något annat särskilt anges.

12 kap. Elever

Anmälningsskyldighet vid frånvaro

[K12]1 §  Om en elev på grund av sjukdom eller av annan orsak inte kan delta i skolarbetet, ska det snarast anmälas.

Ledighet

[K12]2 §  Rektorn får bevilja en elev ledighet från skolarbetet för enskilda angelägenheter. Eleven får i mindre omfattning befrias från vissa undervisningspass eller från annat skolarbete av rektorn.

När en elev anses ha avslutat utbildningen

[K12]3 §  En elev anses ha avslutat utbildningen om eleven inte kommer till den utbildning eleven har antagits till och inte heller anmäler giltig orsak att utebli inom tre dagar efter det att terminen startat.

[K12]4 §  Om en elev vill avsluta utbildningen utan att slutföra den, ska eleven anmäla det till rektorn. En elev som inte har fyllt 18 år och inte heller har ingått äktenskap ska visa att vårdnadshavaren samtycker till att eleven slutar i förtid.

[S2]Om en elev har påbörjat en utbildning och därefter har uteblivit från den under mer än en månad i följd, utan att detta har berott på sjukdom eller beviljad ledighet, ska eleven anses ha avslutat utbildningen.

[S3]Rektorn får dock besluta att eleven inte ska anses ha avslutat utbildningen trots att förutsättningarna i andra stycket finns, om det finns synnerliga skäl.

Barn till svenska medborgare i utlandet

[K12]5 §  Ungdomar under 18 år som är bosatta i utlandet hos sina vårdnadshavare ska likställas med sökande från den kommun där den sökta gymnasieutbildningen anordnas, om minst en av vårdnadshavarna är svensk medborgare.

Nordiska sökande

[K12]6 §  För nordiska sökande gäller 7-10 §§. Med nordiska sökande avses i denna förordning sökande som är bosatta i Danmark eller Finland med självstyrande områden eller i Island eller Norge.

[S2]De självstyrande områdena är Färöarna, Grönland och Åland.

[K12]7 §  En nordisk sökande får tas emot i gymnasieskolan endast om den sökande genom sin tidigare skolgång i ett annat nordiskt land har utbildning som i huvudsak motsvarar en svensk grundskoleutbildning och uppfyller behörighetskraven för den sökta utbildningen i 16 kap.29-33 §§skollagen (2010:800) med undantag för kravet på godkänt betyg i svenska.

[S2]I övrigt ska nordiska sökande likställas med sökande från den kommun där den sökta gymnasieutbildningen anordnas.

Ersättning för nordiska elever

[K12]8 §  En kommun som i sin gymnasieskola har tagit emot fler nordiska sökande än det antal svenska elever bosatta i kommunen som samtidigt genomgår gymnasial utbildning i något annat nordiskt land har rätt till ersättning för det överskjutande antalet elever.

[S2]En kommun som i sin gymnasieskola tagit emot nordiska sökande på yrkesdansarutbildning enligt förordningen (2011:7) om dansarutbildning har rätt till ersättning för alla sökande. Förordning (2011:521).

[K12]9 §  Ett landsting eller en enskild huvudman som har tagit emot nordiska sökande har rätt till ersättning.

[K12]10 §  Ersättningens storlek i de fall som avses i 8 och 9 §§ beslutas av regeringen.

[S2]Ansökan om sådan ersättning görs hos Statens skolverk som beslutar om ersättningen i det enskilda fallet och betalar ut beloppen.

Övriga utländska sökande

[K12]11 §  Om inte något annat följer av 5-7 §§ eller av andra föreskrifter som har meddelats av regeringen, får en sökande som inte är bosatt i Sverige tas emot i gymnasieskolan om

  1. den sökande uppfyller behörighetskraven för utbildningen, och
  2. det finns plats på den sökta utbildningen.

[K12]12 §  Om en sådan sökande som avses i 11 § har tagits emot i gymnasieskolan, ska bestämmelserna i 15 kap. 17 § och 16 kap.37-40 §§skollagen (2010:800) om avgifter respektive elevens rätt att fullfölja utbildningen gälla så länge eleven har rätt att vistas i landet.

[K12]13 §  Statens skolverk får meddela ytterligare föreskrifter om mottagande i gymnasieskolan av sökande som inte är bosatta i landet.

13 kap. Gymnasiesärskolan

Inledande bestämmelser

Definitioner

[K13]1 §  I detta kapitel avses med

[S2]program som genomförs på en arbetsplats utanför skolan,

Kurser och kursplaner

[K13]2 §  En kurs ska omfatta minst 50 timmar.

[S2]En kurs får inte delas upp i delkurser.

[K13]3 §  För varje kurs ska det finnas en kursplan av vilken det ska framgå dels kursens mål, dels den kunskapsnivå som alla elever minst ska ha uppnått vid kursens slut.

[S2]Statens skolverk får meddela föreskrifter om kursplaner, om inte annat följer av tredje stycket.

[S3]Huvudmannen beslutar om kursplaner för lokala kurser.

Timplaner

[K13]4 §  Timplaner för de nationella och specialutformade programmen framgår av bilaga 2 och för yrkesträning inom individuella program av bilaga 3.

[K13]5 §  Timplanerna får överskridas och underskridas beroende på hur mycket undervisning eleverna behöver för att uppnå de kunskapsmål som anges i respektive kursplan. Huvudmannen bestämmer antalet timmar som ska gälla för en kurs.

[S2]Om det finns särskilda skäl, får rektorn befria en elev från delar av undervisningen.

Fördelning av undervisningstid

[K13]6 §  Huvudmannen beslutar om fördelningen av undervisningstiden över läsåren.

Arbetsplan

[K13]7 §  För genomförandet av de fastställda målen för utbildningen ska det finnas en arbetsplan som beslutas av rektorn.

[S2]Arbetsplanen ska utarbetas under medverkan av lärare och övrig berörd personal samt representanter för eleverna.

[S3]Arbetsplanen ska kontinuerligt följas upp och utvärderas.

Lokala kurser

[K13]8 §  Huvudmannen får besluta att inrätta lokala kurser.

[S2]En lokal kurs ska ge kunskaper i ett eller flera ämnen inom ett bestämt kunskapsområde och svara mot sådana behov som inte tillgodoses genom en nationellt fastställd kursplan.

[K13]9 §  Huvudmannen beslutar om det antal timmar som undervisningen på en lokal kurs omfattar.

[K13]10 §  I de fall en kursplan för en lokal kurs ska tillämpas inom ett nationellt program ska den vara förenlig med de nationellt fastställda programmålen. Den lokalt fastställda kursen ska tillföra ytterligare mål.

[S2]Statens skolverk får meddela föreskrifter om lokala kurser.

Utbildningen

Svenska som andraspråk

[K13]11 §  En elev som har ett annat språk än svenska som modersmål får läsa svenska som andraspråk som kärnämne i stället för svenska. Eleven får då läsa svenska som individuellt val.

Yrkesämnen och estetiska ämnen

[K13]12 §  Statens skolverk får meddela föreskrifter om vilka ämnen och kurser som ska ingå i ämnesblocken yrkesämnen och estetiska ämnen. Sådana kurser får vara alternativ till varandra inom blocket (valbara kurser).

[S2]Huvudmannen får, inom ramen för programmålen, besluta om lokalt valbara kurser som alternativ eller komplement till de av Skolverket fastställda valbara kurserna.

Individuellt val

[K13]13 §  En elev på en gymnasiesärskola med en kommunal huvudman ska erbjudas varje kurs som förekommer på ett nationellt program inom gymnasiesärskolan i kommunen som individuellt val. En elev på en gymnasiesärskola med enskild huvudman ska erbjudas varje kurs som förekommer på den skolenhet eleven går på som individuellt val. Även modersmålsundervisning och svenska som andraspråk får förekomma som individuellt val.

Lokalt tillägg

[K13]14 §  Huvudmannen beslutar om lokala tillägg. Lokalt tillägg kan vara en eller flera kurser. Lokalt tillägg kan även innebära att undervisningstiden för ett eller flera ämnen inom respektive nationella program utökas utöver den undervisningstid som framgår av timplanen. Vidare kan på tid för lokalt tilllägg annan utbildning anordnas än sådan som anordnas på kurser.

Arbetsplatsförlagd utbildning

[K13]15 §  Arbetsplatsförlagd utbildning ska förekomma på alla nationella och specialutformade program. Huvudmannen ansvarar för att den arbetsplatsförlagda utbildningen uppfyller de krav som finns på utbildningen.

[S2]Endast kurser i yrkesämnen får arbetsplatsförläggas. Den arbetsplatsförlagda utbildningen ska uppgå till minst 22 veckor. Varje sådan vecka ska anses motsvara 24 timmar undervisning i skolan enligt timplanen i bilaga 2.

[S3]Rektorn beslutar om att hela eller delar av de kurser som avses i andra stycket ska arbetsplatsförläggas och om hur fördelningen över åren ska göras. Huvudmannen ansvarar för anskaffningen av platser för den arbetsplatsförlagda utbildningen.

[K13]16 §  Om huvudmannen inte har möjlighet att anskaffa platser för den arbetsplatsförlagda utbildningen i den omfattning som anges i 15 §, får den utbildningen i stället bytas ut mot motsvarande utbildning förlagd i skolan.

[S2]Huvudmannen ska i ett sådant fall vidta alla åtgärder för att utbildningen så snart som möjligt kan arbetsplatsförläggas.

Elever

Elever från utlandet

[K13]17 §  Ungdomar under 18 år som är bosatta i utlandet har samma rätt till skolgång i gymnasiesärskolan som ungdomar bosatta i Sverige, om minst en av vårdnadshavarna är svensk medborgare. De ska på skriftlig begäran av sina vårdnadshavare tas emot i gymnasiesärskolan i den kommun där de vistas stadigvarande.

Urval till en utbildning med offentlig huvudman

[K13]18 §  Om antalet platser på ett nationellt eller ett specialutformat program som anordnas av en offentlig huvudman är färre än antalet sökande, ska företräde ges till dem som har störst behov av utbildningen.

Ledighet

[K13]19 §  Om en elev på grund av sjukdom eller av annan orsak inte kan delta i skolans verksamhet under skoldagen, ska detta snarast anmälas till skolenheten.

[S2]Huvudmannen får besluta hur anmälningsskyldigheten ska fullgöras.

[K13]20 §  Rektorn får bevilja en elev ledighet från skolarbetet för enskilda angelägenheter.

[S2]Rektorn får vidare i mindre omfattning befria en elev från vissa undervisningspass eller från annat skolarbete.

Betyg

[K13]21 §  Betyg ska sättas på varje avslutad kurs. Betyg ska dock inte sättas på verksamhetsträning.

[K13]22 §  Det ska finnas betygskriterier för alla kurser som får finnas i gymnasiesärskolan. Statens skolverk får meddela föreskrifter om betygskriterier för andra kurser än lokala kurser. Huvudmannen beslutar om betygskriterier för lokala kurser. Vid betygssättningen ska läraren använda dessa betygskriterier.

[S2]Betygskriterierna ska precisera vilka kunskaper enligt kursplanen som krävs för att få betyget Godkänt respektive Väl godkänt. För den elev som inte uppnår betyget Godkänt utfärdas ett intyg om att eleven deltagit i kurser.

Betygskatalog m.m.

[K13]23 §  Beslut om betyg ska dokumenteras i en betygskatalog. Detsamma gäller uppgift i ett intyg om att eleven har deltagit i en kurs. Betygen och intygen ska genast kunna sammanställas för varje enskild elev. Rektorn ansvarar för att betygskatalogen förs.

[S2]Eleverna ska få ett utdrag ur betygskatalogen minst två gånger per läsår, dock tidigast då eleven har avslutat en kurs. Utdraget ska i förekommande fall innehålla uppgift om omfattningen av den frånvaro som eleven haft utan giltigt skäl under terminen.

[S3]Rektorn ansvarar också för att eleverna informeras om rätten att få ett utdrag ur betygskatalogen i form av ett samlat betygsdokument.

[K13]24 §  Om en elev övergår till en annan skolenhet eller avbryter studierna, ska skolan utfärda ett samlat betygsdokument som innehåller de betyg och intyg som eleven redan har fått. När en elev övergår till en annan skolenhet, ska läraren lämna skriftlig information till den nya skolenheten om de kurser eleven påbörjat men inte slutfört.

Slutbetyg

[K13]25 §  Slutbetyget utgör en sammanställning av betygen och intygen i samtliga kurser som en elev har slutfört.

[S2]Slutbetyget ska innehålla uppgifter om det program som utbildningen avser.

[S3]Om en elev har fått betyg på en lokal kurs ska kursens innehåll och omfattning framgå av slutbetyget.

[K13]26 §  En elev ska få slutbetyg när eleven har gått igenom ett program.

[S2]En elev som inom ett individuellt program endast fått verksamhetsträning ska dock få ett intyg om avslutad utbildning.

[K13]27 §  Rektorn utfärdar slutbetyg och intyg om avslutad utbildning.

[S2]Anteckning om att slutbetyg har utfärdats ska göras i betygskatalogen.

Stödundervisning

[K13]28 §  För en elev som har behov av extra stöd i skolarbetet ska stödundervisning anordnas.

[S2]För elever som behöver särskilt stöd får specialundervisning anordnas.

Utformning av dokument

[K13]29 §  Statens skolverk får meddela ytterligare föreskrifter om utformning av de dokument som har nämnts i detta kapitel. Förordning (2011:521).

14 kap. Bidrag till huvudmän för fristående gymnasieskolor och gymnasiesärskolor

Fastställande av bidrag per kalenderår

[K14]1 §  Ett bidrag till enskilda huvudmän för gymnasieskola eller gymnasiesärskola ska beslutas per kalenderår.

[S2]Bidraget ska grunda sig på kommunens budget för det kommande kalenderåret och beslutas före kalenderårets början. För elever som börjar i utbildning under kalenderåret ska hemkommunen besluta bidraget omgående.

[S3]För elever som påbörjar utbildning i augusti ska bidrag avse tiden från och med den 1 juli samma år. Förordning (2011:521).

Ändringar under löpande budgetår

[K14]2 §  Om ytterligare resurser ges till hemkommunens gymnasieskola eller gymnasiesärskola under budgetåret, ska motsvarande tillskott ges till de enskilda huvudmännen.

[S2]Om hemkommunen minskar ersättningen till sin gymnasieskola eller gymnasiesärskola, får bidrag till enskilda huvudmän minskas i motsvarande mån genom att återstående utbetalningar under budgetåret sätts ner.

Grundbelopp

[K14]3 §  I 16 kap. 53 §, 17 kap. 32 § och 19 kap. 26 §skollagen (2010:800) anges vilka kostnadsslag som ska ingå i det grundbelopp som lämnas i bidrag till en enskild huvudman för gymnasieskola eller gymnasiesärskola. Vid tillämpning av dessa bestämmelser ska ersättning för

  1. undervisning avse kostnader för skolans rektor och andra anställda med ledningsuppgifter, undervisande personal, stödåtgärder till elever, arbetslivsorientering, kompetensutveckling av personalen och liknande kostnader,
  2. lärverktyg avse kostnader för läroböcker, litteratur, datorer, maskiner som används i undervisningen, skolbibliotek, studiebesök och liknande kostnader,
  3. elevhälsa avse kostnader för sådan elevhälsa som avser medicinska, psykologiska eller psykosociala insatser,
  4. måltider avse kostnader för livsmedel, personal, transporter och därmed sammanhängande administration och liknande kostnader,
  5. administration avse administrativa kostnader som ska beräknas till tre procent av grundbeloppet,
  6. mervärdesskatt avse ett schablonbelopp som uppgår till sex procent av det totala bidragsbeloppet (grundbelopp och i förekommande fall tilläggsbelopp), och
  7. lokalkostnader avse kostnader för hyra, drift, inventarier som inte är lärverktyg och kapital i form av ränta på lån och liknande, dock inte kostnader för amortering.

[S2]I stället för vad som anges i första stycket ska, i det fall utbildningen är en särskild variant eller avvikelse i form av s.k. riksrekryterande utbildning, bidragets grundbelopp bestämmas enligt 2 kap. 6 §.

Särskilt om ersättning för måltider

[K14]4 §  Bidraget till en enskild huvudman för gymnasieskola eller gymnasiesärskola ska innefatta ersättning för skolmåltider, om hemkommunen erbjuder kostnadsfria skolmåltider.

[S2]En enskild huvudman för gymnasieskola eller gymnasiesärskola, vars bidrag från en elevs hemkommun innefattar ersättning för skolmåltider, får inte ta ut någon måltidsavgift från den elev som bidraget avser.

Särskilt om ersättning för lokalkostnader

[K14]5 §  Ersättning för lokalkostnader enligt 3 § 7 ska motsvara hemkommunens genomsnittliga lokalkostnad per elev i motsvarande verksamhet.

[S2]Om det finns särskilda skäl, ska ersättningen för lokalkostnader i stället högst motsvara den enskilda huvudmannens faktiska kostnader om dessa kostnader är skäliga. Vid skälighetsprövningen ska hänsyn tas till intresset av att utbildning med enskild huvudman kan etableras.

Särskilt om ersättning för kapitalkostnader

[K14]6 §  Hemkommunens normala avskrivningsprinciper ska tillämpas vid beräkningen av kostnader för inköp.

Tilläggsbelopp

[K14]7 §  Med tilläggsbelopp enligt 16 kap. 54 §, 17 kap. 34 § och 19 kap. 27 §skollagen (2010:800) avses ersättning för assistenthjälp, anpassning av lokaler eller andra extraordinära stödåtgärder som inte har anknytning till den vanliga undervisningen och ersättning för elever som ska erbjudas modersmålsundervisning.

Omfattningen av bidragsberättigad gymnasieutbildning

[K14]8 §  Bidrag till en enskild huvudman för gymnasieskola enligt 16 kap. 52 § skollagen (2010:800) ska lämnas i en omfattning som minst motsvarar en fullständig gymnasieutbildning (2 500 gymnasiepoäng).

[S2]Om elevens hemkommun fördelar ytterligare resurser i en kommunal skola för elever som har rätt till utökat program för att uppnå grundläggande behörighet till högskoleutbildning inom ett yrkesprogram, ska bidrag lämnas till den enskilda huvudmannen också för de kurser utöver 2 500 gymnasiepoäng som en elev läser för att uppnå sådan behörighet inom ett yrkesprogram.

Riksprislistan

[K14]9 §  Statens skolverk får meddela föreskrifter om vilka belopp som en kommun ska betala till en enskild huvudman per elev, program och inriktning, när det gäller det grundbelopp som avses i 16 kap. 55 § tredje stycket (riksprislistan) och 19 kap. 26 § tredje stycket samt den ersättning som avses i 17 kap. 35 § andra stycket 2 skollagen (2010:800).

[S2]Skolverket får vidare meddela föreskrifter om skyldighet för kommunerna och landstingen att lämna de uppgifter om verksamheten som behövs för sådana beslut om grundbelopp som avses i första stycket.

[S3]När Skolverket meddelar föreskrifter om grundbeloppens storlek enligt riksprislistan ska berörda kommuners budgeterade bidragsbelopp och berörda landstings budgeterade kostnader för program och i förekommande fall inriktning ligga till grund för bidragsbeloppen. Förordning (2011:521).

Redovisning av hur bidraget har beräknats

[K14]10 §  En kommun som lämnar bidrag för en elev i en fristående skola ska för den enskilda huvudmannen kunna redovisa hur bidraget har beräknats.

[S2]Av redovisningen ska beloppen för lokalkostnader, administration och mervärdesskatt framgå. Om det inte finns särskilda skäl, ska redovisningen även innehålla belopp för övriga kostnadsslag var för sig.

[S3]Statens skolverk får meddela föreskrifter om sådan redovisning.

Utbetalning av bidrag

[K14]11 §  Om den enskilda huvudmannen och kommunen inte kommer överens om annat, ska bidraget betalas ut med en tolftedel varje månad.

Kommande verksamhet

[K14]12 §  Statens skolverk får meddela föreskrifter om skyldigheten för en enskild huvudman för gymnasieskola att lämna uppgifter om kommande verksamhet.

15 kap. Övriga bestämmelser

[K15]1 §  Statens skolverks beslut enligt denna förordning får inte överklagas.

[K15]2 §  I de fall en ansökan ska göras enligt denna förordning får den överföras elektroniskt till Statens skolinspektion respektive Statens skolverk.

[S2]Skolinspektionen respektive Skolverket får meddela föreskrifter om elektronisk överföring av en ansökan om godkännande och om elektronisk signatur.

[S3]Skolinspektionen och Skolverket får meddela föreskrifter om de ansökningar som regleras i denna förordning.

Bilaga 1

Nationella inriktningar på de nationella programmen och programgemensamma ämnen för respektive program
Nationella programOmfattning i gymnasiepoäng för de programgemensamma ämnena i ett programNationella inriktningar
Yrkesprogram
1. Barn- och fritidsprogrammetHälsa Naturkunskap Pedagogik Samhällskunskap 50 Svenska eller svenska som andraspråk100 50 400 100Fritid och hälsa Pedagogiskt arbete Socialt arbete
2. Bygg- och anläggningsprogrammetBygg och anläggning400 Mark och anläggning Måleri PlåtslageriAnläggningsfordon Husbyggnad
3. El- och energiprogrammetDator- och kommunikationsteknik Elektroteknik Energiteknik MekatronikAutomation Dator- och 100 100 100 100kommunikationsteknik Elteknik Energiteknik
4. Fordons- och transportprogrammetFordons- och transportbranschen Fordonsteknik200 200 mobila maskiner Personbil TransportGodshantering Karosseri och lackering Lastbil och
5. Handels- och administrationsprogrammetEntreprenörskap 100 Försäljning och kundservice Handel Information och kommunikationAdministrativ service 100 100 100Handel och service
6. HantverksprogrammetEntreprenörskap 100 Hantverk Hantverkskunskap 100200 Textil design Övriga hantverkFinsnickeri Florist Frisör
7. Hotell- och turismprogrammetEngelska Entreprenörskap 100 Hotell Konferens och evenemang Service och bemötande Turism100 100 100 100 200Hotell och konferens Turism och resor
8. Industritekniska programmetIndustritekniska processer Människan i industrin Produktionskunskap Produktionsutrustning100 100 100 100Driftsäkerhet och underhållsteknik Processteknik Produkt och maskinteknik Svetsteknik
9. Naturbruksprogrammet BiologiEntreprenörskap 100 Naturbruk100 200 TrädgårdDjur Lantbruk Skog
10. Restaurang- och livsmedelsprogrammetHygienkunskap Livsmedels- och näringskunskap Måltids- och branschkunskap Service och bemötande100 100 100 100Bageri och konditori Färskvaror, delikatess och catering Kök och servering
11. VVS- och fastighetsprogrammetEllära Systemkunskap Verktygs- och materialhantering100 200 100 VVSFastighet Kyl- och värmepumpsteknik Ventilationsteknik
12. Vård- och omsorgsprogrammetHälsa Medicin Människan Psykiatri Psykologi Samhällskunskap 50 Specialpedagogik 100 Svenska eller svenska som andraspråk Vård och omsorg 350100 150 100 100 50 100
Högskoleförberedande program
13. EkonomiprogrammetFöretagsekonomi 100 Juridik Moderna språk Psykologi100 100 50Juridik Ekonomi
14. Estetiska programmetEstetisk kommunikation Konst och kultur100 50 Musik TeaterBild och formgivning Dans Estetik och media
15. Humanistiska programmetFilosofi Moderna språk Människans språk 10050 200Kultur Språk
16. NaturvetenskapsprogrammetBiologi Fysik Kemi Moderna språk100 150 100 100Naturvetenskap Naturvetenskap och samhälle
17. SamhällsvetenskapsprogrammetFilosofi Moderna språk Psykologi50 200 50 SamhällsvetenskapBeteendevetenskap Medier, information och kommunikation
18. TeknikprogrammetFysik Kemi Teknik150 100 150 medieteknik Produktionsteknik Samhällsbyggande och miljö TeknikvetenskapDesign och produktutveckling Informations- och

Bilaga 2

Timplaner

Undervisningstid i timmar om 60 minuter för de fyraåriga nationella och specialutformade programmen i gymnasiesärskolan

Estetiska programmet Övriga program
Ämnen:
Svenska eller svenska som andra språk Engelska Matematik 200 110 150 200 110 150
Samhällskunskap
Religionskunskap 170 170
Naturkunskap
Idrott och hälsa 280 280
Estetisk verksamhet 70 70
Yrkesämnen 2 200
Estetiska ämnen 2 200
Individuella val 290 290
Lokalt tillägg 130 130
Totalt 3 600 3 600

Bilaga 3

Timplan

Undervisningstid i timmar om 60 minuter för yrkesträning inom individuellt program i gymnasiesärskolan
Ämnen:
Svenska200
Matematik150
Samhällsorientering170
Idrott och hälsa280
Estetisk verksamhet70
Yrkesträning och praktik2 730
Totalt3 600

Ändringar och övergångsbestämmelser

Gymnasieförordning (2010:2039)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna förordning träder i kraft den 1 februari 2011. Bestämmelserna ska tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 1 juli 2011. För utbildning som påbörjats före den 1 juli 2011 gäller äldre bestämmelser för utbildningen.
  2. Genom förordningen upphävs gymnasieförordningen (1992:394) och förordningen (1994:741) om gymnasiesärskolan.
  3. I de fall undervisning i grundskolans ämnen sker i gymnasieskolan får de kursplaner för ämnen i grundskolan som gäller före den 1 juli 2011 användas fram till den 1 juli 2013. Betyg ska då sättas med den betygsskala som gällde före den 1 juli 2011.
  4. Statens skolverk får meddela föreskrifter om antagning till gymnasieskolan i de fall en sökande till gymnasieskolan från grundskolan har betyg både satta enligt den betygsskala som gällde före den 1 juli 2011 och betyg satta enligt den betygsskala som gäller därefter.
  5. Elever som har påbörjat sin utbildning före den 1 juli 2011 och som efter avbrott i studierna vill återuppta sin gymnasieutbildning efter den 1 juli 2011 och vilkas påbörjade utbildning inte längre erbjuds i gymnasieskolan, ska fullfölja utbildningen enligt de bestämmelser som gäller för utbildning som påbörjas efter den 1 juli 2011. Detsamma gäller för elever som återantas i gymnasieskolan eller som går om ett läsår, på samma program eller ett annat program efter programbyte.
För dessa elever får gymnasieexamen utfärdas om de uppfyller de villkor som ställs i skollagen (2010:800) och i denna förordning. I en sådan examen får betyg satta före den 1 juli 2011 ingå om de omfattas av de föreskrifter som har meddelats med stöd av punkt 6. Betygen ska i sådana fall omvandlas enligt följande.
  • Mycket väl godkänt ska motsvara A,
  • Väl godkänt ska motsvara C,
  • Godkänt ska motsvara E, och
  • Icke godkänt ska motsvara F. Förordning (2011:994).
  1. Skolverket får meddela föreskrifter om i vilka fall kurser enligt de kursplaner som gäller före den 1 juli 2011 motsvaras av kurser enligt ämnesplaner och får ingå i en gymnasieexamen.
  2. Om bestämmelsen i 5 inte kan tillämpas eller om det annars finns särskilda skäl, får rektorn besluta att dessa elever får fullfölja utbildningen enligt äldre bestämmelser. För dessa elever ska slutbetyg utfärdas. I slutbetyget får då betyg satta på kurser enligt ämnesplaner ingå. Slutbetyg får utfärdas senast den 1 juli 2015.
Om eleven fullföljer utbildningen enligt äldre bestämmelser, får det innebära att eleven byter till ett specialutformat program enligt 2 kap. 12 § gymnasieförordningen (1992:394).
  1. I stället för vad som anges i 5 kap. 4 § ska ansökan om särskild variant inom det estetiska området avseende utbildning som planeras starta höstterminen 2011 göras senast den 31 januari 2011.
  2. Skolverket får för 2011, med avvikelse från vad som anges i 14 kap. 9 § tredje stycket, meddela föreskrifter om grundbeloppens storlek enligt riksprislistan med berörda kommuners och landstings budgeterade bidragsbelopp för del av året som grund. Sådana föreskrifter får avse del av året.
I stället för vad som anges i 14 kap.1 § första och andra styckena får bidragsbeslutet för kalenderåret 2011 fattas under kalenderåret och avse del av detta.
  1. Den som har påbörjat utbildning före den 1 juli 2011 får genomgå prövning enligt gymnasieförordningen (1992:394) i dess lydelse den 1 januari 2010 enligt de kursplaner som gällde fram till den 30 juni 2011. Sådan prövning får göras senast den 30 juni 2016.
  2. Skolverket får meddela de ytterligare föreskrifter som behövs för tillämpningen av 5-7.
  3. Bestämmelserna i 18 kap.19 och 20 §§skollagen (2010:800) ska tillämpas för elever i gymnasiesärskolan för utbildning som påbörjas efter den 1 juli 2013.
Ikraftträder
2011-02-01

Förordning (2011:2) om ändring i gymnasieförordningen (2010:2039)

Övergångsbestämmelse

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2013 och tillämpas första gången vid antagning till utbildning som påbörjas efter den 1 juli 2013.
Omfattning
ändr. 7 kap. 4 §
Ikraftträder
2013-01-01

Förordning (2011:3) om ändring i gymnasieförordningen (2010:2039)

Övergångsbestämmelse

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2014 och tillämpas första gången vid antagning till utbildning som påbörjas efter den 1 juli 2014.
Omfattning
ändr. 7 kap. 4 §
Ikraftträder
2014-01-01

Förordning (2011:521) om ändring i gymnasieförordningen (2010:2039)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna förordning träder i kraft den 1 juni 2011 i fråga om 13 kap. 29 § och i övrigt den 1 juli 2011. Bestämmelserna ska tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 1 juli 2011.
  2. För utbildning som påbörjats före den 1 juli 2011 gäller äldre bestämmelser för utbildningen.
Omfattning
ändr. 10 kap. 5 §, 12 kap. 8 §, 14 kap. 1, 9 §§; ny 13 kap. 29 §, rubr. närmast före 13 kap. 29 §
Ikraftträder
2011-06-01

Förordning (2011:994) om ändring i gymnasieförordningen (2010:2039)

Övergångsbestämmelse

Denna förordning träder i kraft den 1 oktober 2011 och ska i fråga om 4 kap. 3 § tillämpas på utbildning som påbörjats efter den 1 juli 2011.
Omfattning
ändr. 3 kap. 3 §, 4 kap. 3 §, 8 kap. 9 §, rubr. närmast före 4 kap. 3 §, p 5 ikrafttr.- och övergångsbest.
Ikraftträder
2011-10-01

Förordning (2011:1045) om ändring i gymnasieförordningen (2010:2039)

Övergångsbestämmelse

Denna förordning träder i kraft den 1 november 2011 och ska tillämpas på utbildning som har påbörjats efter den 30 juni 2011. För utbildning som har påbörjats tidigare gäller äldre föreskrifter.
Omfattning
ny 1 kap. 3 a §, rubr. närmast före 1 kap. 3 a §
Ikraftträder
2011-11-01

Förordning (2012:117) om ändring i gymnasieförordningen (2010:2039)

Omfattning
upph. 2 kap. 7 §, rubr. närmast före 2 kap. 7 §; ändr. 4 kap. 2, 3 §§, 5 kap. 10, 17, 18, 25, 29 §§, 6 kap. 8 §, 8 kap. 1 §, rubr. närmast före 7 kap. 6 §, p 4, 5 ikrafttr.- och övergångsbest.; nya 7 kap. 6 a §, 12 kap. 14 §, rubr. närmast före 14 §
Ikraftträder
2012-05-01

Förordning (2012:155) om ändring i gymnasieförordningen (2010:2039)

Omfattning
ändr. 14 kap. 1, 9 §§
Ikraftträder
2012-07-01

Förordning (2012:402) om ändring i gymnasieförordningen (2010:2039)

Omfattning
upph. 1 kap. 2 §, 13 kap., p 12 övergångsbest., rubr. närmast före 1 kap. 2 §, 2 kap. 1, 4 §§; nuvarande 14, 15 kap. betecknas 13, 14 kap.; ändr. 1 kap. 1, 3, 4, 5, 7, 8 §§, 2 kap. 4 §, 4 kap. 2, 3, 4, 5, 7, 11, 12, 13, 15, 22, 23 §§, 5 kap. 1, 3, 6, 7, 8, 9, 11, 12, 13, 15, 16, 18, 19 §§, 8 kap. 3, 8 §§, 9 kap. 1, 4, 7 §§, de nya 13 kap. 1, 3, 7, 9, 12 §§, bil. 1, 2, rubr. till 3, 4, 5 kap., rubr. närmast före 1 kap. 7 §, 4 kap. 4, 9, 15 §§, 5 kap. 3, 7, 15 §§, 9 kap. 4, 7 §§, 12 kap. 6 §, rubr. närmast efter 5 kap. 18 §, 8 kap. 11 §; nya 1 kap. 5 a §, 4 kap. 1 a, 7 a §§, 5 kap. 12 a §, 7 kap. 11, 12, 13, 14 §§, 13 kap. 9 a §, rubr. närmast före 1 kap. 5 a §, 7 kap. 11, 13, 14 §§, 13 kap. 9 a §, rubr. närmast efter rubr. till 7 kap.
Ikraftträder
2012-07-01

Förordning (2012:745) om ändring i gymnasieförordningen (2010:2039)

Omfattning
nuvarande 8 kap. 1 § betecknas 8 kap. 1 e §; ändr. 4 kap. 5 §, 5 kap. 2, 5, 6, 31 §§, 8 kap. 28 §, rubr. närmast före 8 kap. 1 § sätts närmast före 8 kap. 1 e §; nya 8 kap. 1, 1 a, 1 b, 1 c, 1 d §§
Ikraftträder
2013-01-01

Förordning (2012:995) om ändring i gymnasieförordningen (2010:2039)

Omfattning
ändr. 5 kap. 14 §; ny p 12
Ikraftträder
2013-01-18

Förordning (2013:31) om ändring i gymnasieförordningen (2010:2039)

Omfattning
ny p 13
Ikraftträder
2013-02-28

Förordning (2013:241) om ändring i gymnasieförordningen (2010:2039)

Omfattning
ny 4 kap. 10 a §
Ikraftträder
2013-07-01

Förordning (2013:359) om ändring i gymnasieförordningen (2010:2039)

Omfattning
upph. 8 kap. 15 §; ändr. 9 kap. 5 §, rubr. närmast före 9 kap. 4 §; nya 8 kap. 22 a, 22 b, 22 c, 27 a §§, 9 kap. 4 a §, rubr. närmast före 8 kap. 22 a, 22, b, 22 c §§, 9 kap. 5 §
Ikraftträder
2013-07-01

Förordning (2013:728) om ändring i gymnasieförordningen (2010:2039)

Omfattning
ändr. 5 kap. 11, 18 §§
Ikraftträder
2013-10-25

Förordning (2013:826) om ändring i gymnasieförordningen (2010:2039)

Omfattning
ändr. p 3 övergångsbest. till 2012:745; ny p 4 övergångsbest. till 2012:745
Ikraftträder
2013-12-02

Förordning (2014:70) om ändring i gymnasieförordningen (2010:2039)

Omfattning
ändr. 1 kap. 3 §, 4 kap. 3, 12 §§
Ikraftträder
2014-03-25

Förordning (2014:97) om ändring i gymnasieförordningen (2010:2039)

Omfattning
ändr. 8 kap. 3 §
Ikraftträder
2014-04-01

Förordning (2014:420) om ändring i gymnasieförordningen (2010:2039)

Omfattning
ändr. 12 kap. 2 §
Ikraftträder
2014-07-01

Förordning (2014:860) om ändring i gymnasieförordningen (2010:2039)

Omfattning
ändr. 4 kap. 10 a §, 8 kap. 1 b, 1 e, 16 §§, 9 kap. 4 a §, 12 kap. 3, 4 §§, rubr. närmast före 8 kap. 1 e §, 12 kap. 3 §, p1 ikrafttr.- och övergångsbest. till 2012:402; nya 1 kap. 2 §, 8 kap. 15 §, 12 kap. 4 a §, rubr. närmast före 1 kap. 2 §
Ikraftträder
2014-08-01

Förordning (2014:1028) om ändring i gymnasieförordningen (2010:2039)

Omfattning
ändr. 2 kap. 1, 3 §§; ny 2 kap. 3 a §
Ikraftträder
2015-01-01

Förordning (2015:143) om ändring i gymnasieförordningen (2010:2039)

Omfattning
ändr. bil. 1
Ikraftträder
2015-04-15

Förordning (2015:291) om ändring i gymnasieförordningen (2010:2039)

Omfattning
ändr. 1 kap. 1 §, 12 kap. 4 a §; nya 4 a, 13 a kap.
Ikraftträder
2015-07-01

Förordning (2015:585) om ändring i gymnasieförordningen (2010:2039)

Omfattning
ändr. 5 kap. 5, 7, 8, 14, 15, 16 §§
Ikraftträder
2015-11-17

Förordning (2015:1048) om ändring i gymnasieförordningen (2010:2039)

Omfattning
ändr. 1 kap. 3 §
Ikraftträder
2016-01-26

Förordning (2016:457) om ändring i gymnasieförordningen (2010:2039)

Förarbeten
Rskr. 2014/15:246, Prop. 2014/15:85, Bet. 2014/15:UbU13
Omfattning
ändr. 6 kap. 8 §
Ikraftträder
2016-07-01

Förordning (2016:551) om ändring i gymnasieförordningen (2010:2039)

Omfattning
ändr. 13 kap. 7 §
Ikraftträder
2016-07-01

Förordning (2016:589) om ändring i gymnasieförordningen (2010:2039)

Omfattning
ändr. 14 kap. 2 §
Ikraftträder
2016-07-01

Förordning (2017:1108) om ändring i gymnasieförordningen (2010:2039)

Omfattning
ändr. 8 kap. 3 §; nya 8 kap. 3 a, 3 b, 3 c, 3 d, 3 e, 3 f, 3 g §§, rubr. närmast före 8 kap. 3, 3 f §§
Ikraftträder
2018-01-01

Förordning (2018:4) om ändring i gymnasieförordningen (2010:2039)

Omfattning
ändr. 13 kap. 5 §
Ikraftträder
2018-03-01

Förordning (2018:27) om ändring i förordningen (2017:1108) om ändring i gymnasieförordningen (2010:2039)

Omfattning
ändr. ikrafttr.- och övergångsbest. till 2017:1108
Ikraftträder
2018-01-01

Förordning (2018:215) om ändring i gymnasieförordningen (2010:2039)

Omfattning
ändr. 4 kap. 3 §
Ikraftträder
2018-07-01

Förordning (2018:1328) om ändring i gymnasieförordningen (2010:2039)

Omfattning
upph. 6 kap. 3 §, rubr. närmast före 6 kap. 3 §; ändr. 1 kap. 3, 7 §§, 3 kap. 3 §, 4 kap. 1, 1 a, 22 §§, 5 kap. 13 §, 6 kap. 1, 4, 6, 7, 8, 9 §§, 7 kap. 9 §, 8 kap. 20, 21, 22, 23 §§, 9 kap. 5 §, 10 kap. 3, 4 §§, 11 kap. 2 §, 12 kap. 4 §, rubr. 6 kap. 1, 4 §§
Ikraftträder
2018-07-20

Förordning (2018:1387) om ändring i gymnasieförordningen (2010:2039)

Omfattning
ändr. 3 d §
Ikraftträder
2018-07-31

Förordning (2018:1573) om ändring i gymnasieförordningen (2010:2039)

Omfattning
ändr. 14 kap. 2 §; ny 2 kap. 7 §
Ikraftträder
2019-01-01