Språklag (2009:600)
- Departement
- Kulturdepartementet
- Utfärdad
- 2009-05-28
- Ändring införd
- SFS 2009:600
- Ikraft
- 2009-07-01
- Källa
- Regeringskansliets rättsdatabaser
- Senast hämtad
- 2018-08-19
Lagens innehåll och syfte
1 § I denna lag finns bestämmelser om svenska språket, de nationella minoritetsspråken och det svenska teckenspråket. Lagen innehåller även bestämmelser om det allmännas ansvar för att den enskilde ges tillgång till språk samt om språkanvändning i offentlig verksamhet och i internationella sammanhang.
Prop. 2008/09:153: I den inledande bestämmelsen redovisas lagens innehåll i huvuddrag. I betänkandets lagförslag nämns dock inte svenskan i internationella sammanhang. För fullständighetens skull anser regeringen att ett sådant tillägg bör göras till den föreslagna bestämmelsen.
2 § Syftet med lagen är att ange svenskans och andra språks ställning och användning i det svenska samhället. Lagen syftar också till att värna svenskan och den språkliga mångfalden i Sverige samt den enskildes tillgång till språk.
Prop. 2008/09:153: Lagens syften utgår från de språkpolitiska målen. Ett första syfte är att ange svenskans och andra språks ställning och användning i det svenska samhället, alltså frågor som rör språkens status. Ett andra syfte är att värna både svenska språket och den språkliga mångfalden i Sverige. Ytterligare ett syfte rör individens relation till språk och går ut på att värna den enskildes tillgång till språk när det gäller svenska, nationella minoritetsspråk, teckenspråk och andra modersmål än de tidigare ...
3 § Om en annan lag eller en förordning innehåller någon bestämmelse som avviker från denna lag, gäller den bestämmelsen.
Prop. 2008/09:153: Bestämmelsen gäller föreskrifter i lagar och förordningar men inte föreskrifter på lägre nivå. Den tar sikte på att det i en existerande eller framtida författning kan finnas bestämmelser som kolliderar med en bestämmelse i språklagen. Det får avgöras enligt sedvanliga tolkningsregler om en bestämmelse i en specialförfattning ska anses exklusivt reglera en fråga som behandlas också i språklagen. ...
Svenska språket
4 § Svenska är huvudspråk i Sverige.
Prop. 2008/09:153: I paragrafen bestäms svenska språkets status genom att det ges ställning som landets huvudspråk. Innebörden av benämningen huvudspråk framgår av 5 §.
- NJA 2019 s. 577:I en författning hänvisades till en viss teknisk standard. Eftersom denna standard endast fanns tillgänglig på engelska har det ansetts stå i strid med den straffrättsliga legalitetsprincipen att döma för överträdelse av författningen (jfr "Laserpekaren II" NJA 2017 s. 157).
5 § Som huvudspråk är svenskan samhällets gemensamma språk, som alla som är bosatta i Sverige ska ha tillgång till och som ska kunna användas inom alla samhällsområden.
Prop. 2008/09:153: I paragrafen anges i korthet vad det innebär att svenskan är huvudspråk i Sverige. Svenska ska vara samhällets gemensamma språk. Innebörden av detta är att alla som är bosatta i Sverige ska ges möjlighet att lära sig svenska och att svenskan ska kunna användas inom alla samhällsområden, t.ex. vid kontakter med företrädare för det allmänna inom olika samhällssektorer.
Bestämmelsen behandlas närmare i avsnitt ...
- NJA 2019 s. 577:I en författning hänvisades till en viss teknisk standard. Eftersom denna standard endast fanns tillgänglig på engelska har det ansetts stå i strid med den straffrättsliga legalitetsprincipen att döma för överträdelse av författningen (jfr "Laserpekaren II" NJA 2017 s. 157).
6 § Det allmänna har ett särskilt ansvar för att svenskan används och utvecklas.
Prop. 2008/09:153: I bestämmelsen anges att ett särskilt ansvar för svenska språkets användning och utveckling ligger hos det allmänna. Ytterst går det allmännas ansvar ut på att inom olika samhällsområden värna om svenskans ställning, funktion och utveckling som huvudspråk.
Bestämmelsen behandlas närmare i avsnitt 5.4. ...
De nationella minoritetsspråken
7 § De nationella minoritetsspråken är finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska.
Prop. 2008/09:153: I paragrafen lagfästs den ställning som de nationella minoritetsspråken finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska har haft sedan Sveriges anslutning till ramkonventionen om skydd för nationella minoriteter (SÖ 2000:2) och europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk (SÖ 2000:3). Dessa konventioner trädde i kraft den 1 juni 2000. Sedan dess har finska, meänkieli och samiska ställning som landsdels- eller minoritetsspråk med historisk geografisk anknytning och jiddisch och romani ...
8 § Det allmänna har ett särskilt ansvar för att skydda och främja de nationella minoritetsspråken.
Prop. 2008/09:153: I paragrafen anges i generella termer det allmännas ansvar för de nationella minoritetsspråken. Den närmare innebörden av detta framgår av åtagandena enligt minoritetskonventionerna. Även regleringen i lagen (1999:1175) om rätt att använda samiska hos förvaltningsmyndigheter och domstolar och lagen (1999:1176) om rätt att använda finska och meänkieli hos förvaltningsmyndigheter ...
Det svenska teckenspråket
9 § Det allmänna har ett särskilt ansvar för att skydda och främja det svenska teckenspråket.
Prop. 2008/09:153: Enligt bestämmelsen åläggs det allmänna ett ansvar för att skydda och främja det svenska teckenspråket. Ordalydelsen är densamma som i 8 §. Sverige har ratificerat FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionshinder, där frågor om teckenspråk behandlas.
Bestämmelsen behandlas närmare i avsnitt 7.3.
Språkanvändningen i offentlig verksamhet
10 § Språket i domstolar, förvaltningsmyndigheter och andra organ som fullgör uppgifter i offentlig verksamhet är svenska.
I annan lag finns särskilda bestämmelser om rätt att använda nationella minoritetsspråk och annat nordiskt språk.
När det gäller skyldigheten för domstolar och förvaltningsmyndigheter att anlita tolk och att översätta handlingar finns det särskilda bestämmelser.
Prop. 2008/09:153: I annan lag finns särskilda bestämmelser om rätt att använda nationella minoritetsspråk och annat nordiskt språk.
När det gäller skyldigheten för domstolar och förvaltningsmyndigheter att anlita tolk och att översätta handlingar finns det särskilda bestämmelser.
Paragrafens första stycke uttrycker det som, fastän inte lagfäst, sedan ...
- NJA 2022 s. 62:Avvisande av stämningsansökan. I ett dispositivt tvistemål har stämningsansökan getts in på engelska. När ett föreläggande att översätta handlingen inte följts har stämningsansökan avvisats.
11 § Språket i offentlig verksamhet ska vara vårdat, enkelt och begripligt.
Prop. 2008/09:153: Det är en självklar utgångspunkt för den offentliga verksamheten att språket som används ska kunna förstås av dem som berörs av åtgärder som vidtas eller beslut som fattas av domstolar, förvaltningsmyndigheter och andra företrädare för offentlig verksamhet. Detta, som brukar beskrivas som ett krav på klarspråk, uttrycks i 11 §.
Bestämmelsen tar sikte på den kommunikation som sker mellan en myndighet eller annan företrädare för offentlig verksamhet och den enskilde medborgaren ...
12 § Myndigheter har ett särskilt ansvar för att svensk terminologi inom deras olika fackområden finns tillgänglig, används och utvecklas.
Prop. 2008/09:153: Viktiga förutsättningar för att svenskan även i framtiden ska kunna fungera som huvudspråk är att det sker ett fortlöpande terminologiarbete som följer t.ex. den tekniska utvecklingen inom olika områden och även att den svenska terminologin används. Myndigheterna har enligt bestämmelsen ett ansvar för terminologiarbetet.
I sådana fall då myndighetens verksamhet förutsätter ett omfattande eller högt specialiserat användande av andra språk, såsom kan förekomma i forsknings- och ...
Svenskan i internationella sammanhang
13 § Svenska är Sveriges officiella språk i internationella sammanhang.
Svenskans ställning som officiellt språk i Europeiska unionen ska värnas.
Prop. 2008/09:153: Svenskans ställning som officiellt språk i Europeiska unionen ska värnas.
I första stycket slås fast att svenska är Sveriges officiella språk i internationella sammanhang.
Andra stycket rör svenskans ställning i Europeiska unionen och innebär att i första hand regeringen ska arbeta för att svenskan ska behålla sin ställning som officiellt EU-språk.
Bestämmelsen behandlas närmare i avsnitt ...
Den enskildes tillgång till språk
14 § Var och en som är bosatt i Sverige ska ges möjlighet att lära sig, utveckla och använda svenska. Därutöver ska
- den som tillhör en nationell minoritet ges möjlighet att lära sig, utveckla och använda minoritetsspråket, och
- den som är döv eller hörselskadad och den som av andra skäl har behov av teckenspråk ges möjlighet att lära sig, utveckla och använda det svenska teckenspråket.
Den som har ett annat modersmål än de språk som anges i första stycket ska ges möjlighet att utveckla och använda sitt modersmål.
Prop. 2008/09:153: 1. den som tillhör en nationell minoritet ges möjlighet att lära sig, utveckla och använda minoritetsspråket, och
2. den som är döv eller hörselskadad och den som av andra skäl har behov av teckenspråk ges möjlighet att lära sig, utveckla och använda det svenska teckenspråket.
Den som har ett annat modersmål än de språk som anges i första stycket ska ges möjlighet att utveckla och använda sitt modersmål. ...
15 § Det allmänna ansvarar för att den enskilde ges tillgång till språk enligt 14 §.
Prop. 2008/09:153: Bestämmelsen motsvarar 16 § i utredningens förslag. Det allmänna åläggs att se till att den enskilde ges den tillgång till språk som anges i 14
§. I vilka former det allmänna fullgör sitt ansvar enligt denna bestämmelse kommer till närmare uttryck främst i olika författningar inom utbildningsområdet. ...
Ändringar
Språklag (2009:600)
- Förarbeten
- Rskr. 2008/09:271, Prop. 2008/09:153, Bet. 2008/09:KrU9
- Ikraftträder
- 2009-07-01