1 §  I denna förordning finns följande kapitel:

• inledande bestämmelser (1 kap.),
• utbildningen (2 kap.),
• behörighet och urval (3 kap.),
• betyg, gymnasieexamen och prövning (4 kap.),
• utbildning för intagna i kriminalvårdsanstalt (5 kap.),
• betygsrätt för vuxenutbildning (6 kap.), och
• övriga bestämmelser (7 kap.).

2 §  Med utbildning avses i förordningen kommunal vuxenutbildning, om inte något annat framgår. Förordning (2020:461).

4 §  I de fall kommunal vuxenutbildning anordnas på entreprenad enligt 23 kap. 8 § skollagen (2010:800) får den myndighetsutövning som hör till rektorns uppgifter endast överlämnas till en enskild entreprenör om entreprenören har fått ett tillstånd enligt 6 kap. 1 § för motsvarande utbildning. Rektorns uppgifter enligt 2 kap. 10 § får dock inte överlämnas till entreprenören.

Även om myndighetsutövning överlämnats enligt första stycket när det gäller kommunal vuxenutbildning på grundläggande eller gymnasial nivå har en kommun eller en region sådan uppgiftsskyldighet som avses i 6 kap.9-11 §§studiestödsförordningen (2000:655). Förordning (2020:747).

6 §  En orienteringskurs ska svara mot sådana behov som inte tillgodoses genom en nationell kurs och ska ha ett eller flera av följande syften:

• medverka till väl underbyggda beslut om studie- eller yrkesval,
• ge ökade studietekniska färdigheter,
• vara en introduktion till kurser inom olika kunskapsområden,
• ge tillfälle till validering,
• ge modersmålsstöd eller studiehandledning på modersmål,
• ge stöd i form av yrkessvenska,
• ge grundläggande digital kompetens, och
• ge grundläggande kunskaper om arbetsliv och arbetsmarknad i Sverige.

En orienteringskurs får inte överstiga 200 verksamhetspoäng. Förordning (2018:753).

7 §  En individuell kurs ska syfta till att tillgodose elevens individuella kunskapsbehov i de fall dessa inte kan tillgodoses genom nationella kurser eller orienteringskurser.

8 §  Validering får ske inom ramen för alla kurser och ska utgå från elevens förutsättningar och behov. En elev som har genomgått validering för en del av en kurs behöver inte delta i undervisningen när det gäller den delen av kursen.

9 §  Huvudmannen beslutar om vilka nationella kurser som ska ges.

10 §  Rektorn beslutar om

1. vilka orienteringskurser som ska ges och hur många verksamhetspoäng varje sådan kurs ska omfatta,
2. vilka individuella kurser som ska ges och hur många verksamhetspoäng varje sådan kurs ska omfatta, och
3. huruvida nationella kurser ska delas upp i delkurser enligt 4 § och hur många verksamhetspoäng varje delkurs ska omfatta. Förordning (2016:458).

12 §  För kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare ska det finnas en kursplan. Den ska ge utrymme för läraren och eleverna att själva planera undervisningen. Av kursplanen ska betygskriterierna för varje kurs framgå.

Statens skolverk får meddela ytterligare föreskrifter om kursplanen. Förordning (2022:282).

15 a §  I 20 kap. 7 a § skollagen (2010:800) anges att hemkommunen är skyldig att se till att den som vill få sitt kunnande kartlagt inför utbildning eller prövning erbjuds en inledande kartläggning.

Statens skolverk får meddela ytterligare föreskrifter om den inledande kartläggningen. Förordning (2022:1106).

17 §  Statens skolverk får meddela föreskrifter om utformningen av individuella studieplaner.

17 a §  Studiehandledning kan tillhandahållas elever inom kommunal vuxenutbildning på ett språk som eleven behärskar. Förordning (2016:458).

18 §  Kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå bedrivs i form av

• kurser i svenska,
• kurser svenska som andraspråk,
• kurser i engelska,
• kurser i matematik,
• grundläggande kurser i samhällsorienterande ämnen,
• kurser i samhällskunskap,
• kurser i religionskunskap,
• kurser i historia,
• kurser i geografi,
• grundläggande kurser i naturorienterande ämnen,
• kurser i fysik,
• kurser i kemi, och
• kurser i biologi.

Grundläggande kurs i samhällsorienterande ämnen och grundläggande kurs i naturorienterande ämnen bedrivs i form av en inledande kurs och en fortsättningskurs. Förordning (2018:753).

19 §  Kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå får bedrivas i form av kurser inom alla ämnen som finns i gymnasieskolan med undantag av specialidrott, om inte något annat följer av föreskrifter som har meddelats med stöd av 13 § tredje stycket. Dessutom får det finnas komvuxarbete.

Därutöver får kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå bedrivas i form av kurser med syftet att ge vuxna kunskaper och färdigheter på en nivå som motsvarar den som utbildningen i gymnasieskolan ska ge.

Myndigheten för yrkeshögskolan får meddela föreskrifter om vilka kurser som omfattas av den rätt att delta i kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå i syfte att uppfylla krav på särskilda kunskaper för utbildning inom yrkeshögskolan som avses i 20 kap. 19 b § skollagen (2010:800). Det ska vara fråga om kurser som är vanligt förekommande som förkunskapskrav för yrkeshögskoleutbildningar. Förordning (2021:96).

20 §  Rektorn ska för varje elev som genomför ett komvuxarbete utse en lärare att vara ansvarig för komvuxarbetet. Förordning (2021:96).

24 §  Sammanhållen utbildning för sådana nyanlända som tar del av insatser som avses i lagen (2017:584) om ansvar för etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare, och som på grund av kort utbildning inte bedöms kunna matchas mot arbete under tiden för insatserna, ska utformas utifrån de nyanlända elevernas utbildningsbehov. Vid utformningen av utbildningen ska kommunen samverka med Arbetsförmedlingen och andra berörda aktörer såsom regionen, andra kommuner och enskilda utbildningsanordnare.

Utbildningen ska innehålla utbildning i svenska för invandrare. Utbildningen ska även innehålla orienteringskurser och kurser på grundläggande eller gymnasial nivå. Även andra insatser som är gynnsamma för elevernas kunskapsutveckling kan ingå i utbildningen. Förordning (2022:110).

25 §  Utbildningen ska bedrivas kontinuerligt under hela året.

26 §  Med arbetsplatsförlagt lärande avses i denna förordning lärande i en utbildning som genomförs på en eller flera arbetsplatser utanför skolan.

28 §  /Ny beteckning 2 kap. 30 § U:2023-07-01/ För en elev som deltar i arbetsplatsförlagt lärande ska det utses en handledare på arbetsplatsen. Som handledare får bara den anlitas som har nödvändiga kunskaper och erfarenheter för uppdraget och som även i övrigt bedöms vara lämplig.

1 §  I 20 kap.11-11 b, 19-19 b, 20, 20 a och 31 §§skollagen (2010:800) finns bestämmelser om rätt och behörighet att delta i kommunal vuxenutbildning. I detta kapitel finns ytterligare bestämmelser om behörighet och bestämmelser om urval. Förordning (2020:461).

6 §  Statens skolverk får meddela föreskrifter om särskilda förkunskapskrav för kurser inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå.

7 §  Om samtliga behöriga sökande till kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå inte kan antas till sådan utbildning, ska ett urval göras. Av 20 kap. 2 § andra stycket skollagen (2010:800) framgår att de som har störst behov av utbildning ska prioriteras.

Vid urvalet ska företräde, i den ordning som anges nedan, ges till den sökande som har störst behov av utbildning på grund av att den sökande

1. önskar fullfölja studier som den sökande har påbörjat enligt en upprättad individuell studieplan,
2. inte har uppnått kraven för en gymnasieexamen eller genomgått någon utbildning som motsvarar utbildning i gymnasieskolan,
3. är eller riskerar att bli arbetslös,
4. behöver utbildningen för pågående yrkesverksamhet, eller
5. behöver utbildningen för planerat yrkesval.

Något urval ska inte göras i fråga om sådan kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå som en sökande har rätt att delta i enligt 20 kap. 19, 19 a eller 19 b § skollagen. Förordning (2021:96).

2 §  Om fler än en lärare bedriver undervisningen vid den tidpunkt när betyg ska sättas och bara någon eller några av dessa är legitimerade, ska betyget beslutas av den eller de legitimerade lärarna.

3 §  Om ett betyg är beroende av två eller flera legitimerade lärares bedömning och dessa inte kan enas, ska betyget beslutas av den eller de av dessa lärare som har behörighet att undervisa i det ämne som betyget avser.

Om ett betyg är beroende av en bedömning av två eller flera legitimerade lärare som är behöriga att undervisa i det ämne som betyget avser och dessa lärare inte kan enas, ska betyget beslutas av rektorn.

Om ett betyg är beroende av en bedömning av två eller flera legitimerade lärare som inte är behöriga att undervisa i det ämne som betyget avser och dessa inte kan enas, ska betyget beslutas av rektorn. Förordning (2014:855).

5 §  Om fler än en lärare bedriver sådan undervisning som avses i 4 § vid den tidpunkt när betyg ska sättas och dessa inte kan enas, ska betyget beslutas av rektorn.

7 §  Betyg ska inte sättas på orienteringskurser och individuella kurser.

8 §  Som betyg på komvuxarbetet inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå ska någon av beteckningarna E eller F användas. Om en elev har nått målen för komvuxarbetet, ska betyget E användas. I annat fall ska betyget F användas.

Betyg på komvuxarbetet inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå ska beslutas av läraren efter att en medbedömare, som har erfarenhet av det kunskaps- eller yrkesområde som komvuxarbetet avser, har yttrat sig.

När komvuxarbetet inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå helt eller delvis har genomförts som arbetsplatsförlagt lärande ska handledaren vara medbedömare.

Statens skolverk får meddela föreskrifter om mål för komvuxarbetet inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå. Förordning (2021:96).

10 §  Nationella prov ska användas inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå i de kurser som anges i 10 a § och inom kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare. Syftet med proven är att stödja betygssättningen.

När nationella prov används ska eleverna delta i alla delar av proven. Rektorn får besluta att en elev inte behöver delta i ett nationellt prov eller i någon eller några delar av ett sådant prov, om det finns särskilda skäl. Förordning (2017:1109).

10 a §  Nationella prov ska användas inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå i

1. engelska kurserna 5 och 6,
2. matematik kurserna 1–4, och
3. svenska kurserna 1 och 3 eller svenska som andraspråk kurserna 1 och 3.

Proven ska vara uppdelade i delprov som genomförs på vissa dagar eller under vissa perioder.

Lärarna inom kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare ska använda nationella prov i slutet av kurserna B, C och D. Förordning (2017:1109).

10 b §  Eleven ska skriva uppsatserna i de nationella proven i engelska och svenska eller svenska som andraspråk inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå på dator eller annan digital enhet.

Rektorn får besluta att eleven inte behöver skriva uppsatserna i proven på dator eller annan digital enhet, om det finns särskilda skäl. Förordning (2017:1109).

10 c §  Vid bedömningen av ett nationellt prov som genomförts på dator eller annan digital enhet ska elevens namn och övriga uppgifter om eleven vara avidentifierade för den bedömande läraren. I de fall där syftet med avidentifieringen inte kan uppfyllas utan betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för huvudmannen får det dock göras undantag från kravet på avidentifiering.

Statens skolverk får meddela föreskrifter om avidentifiering av nationella prov. Skolverket får även i övrigt meddela de föreskrifter som behövs om nationella prov och om skyldighet att delta i nationella prov. Förordning (2019:689).

11 §  Beslut om betyg ska dokumenteras i en betygskatalog. Detsamma gäller uppgifterna i sådana intyg som avses i 20 kap.skollagen (2010:800) samt i denna förordning. Med beslut om betyg avses beslut att

1. sätta betyg efter varje avslutad kurs och delkurs, på komvuxarbetet eller efter prövning, och
2. inte sätta betyg enligt 20 kap. 39 § skollagen.

Beslut enligt första stycket 2 markeras i betygskatalogen med ett horisontellt streck.

Beslut om betyg och intyg ska genast kunna sammanställas för varje enskild elev. Rektorn ansvarar för att betygskatalogen förs. Förordning (2021:96).

14 §  Gymnasieexamen i form av yrkesexamen inom kommunal vuxen- utbildning på gymnasial nivå ska utfärdas för den som har betyg på utbildning som omfattar 2 400 gymnasiepoäng, varav godkända betyg i 2 250 gymnasiepoäng som innefattar betyg på

1. svenska eller svenska som andraspråk, kursen 1,
2. engelska, kursen 5,
3. matematik, kursen 1 a, och
4. ett komvuxarbete från kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå eller ett gymnasiearbete.

En sådan gymnasieexamen som avses i första stycket ska även innefatta betyg

1. på en eller flera kurser i historia, samhällskunskap, religionskunskap och naturkunskap med sammanlagt 50 gymnasiepoäng i varje ämne, och
2. som till övervägande del är satta på kurser som får ingå i ett och samma nationella yrkesprogram i gymnasieskolan med sammanlagt högst 1 800 gymnasiepoäng. Förordning (2021:308).

15 §  En gymnasieexamen i form av en högskoleförberedande examen inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå ska vara inriktad mot ett studieområde. Det ska finnas två olika studieområden som benämns samhällsvetenskap och humaniora samt naturvetenskap och teknik. Förordning (2021:96).

15 a §  En gymnasieexamen i form av en högskoleförberedande examen inom studieområdet samhällsvetenskap och humaniora ska utfärdas för den som har betyg på utbildning som omfattar 2 400 gymnasiepoäng, varav godkända betyg i 2 250 gymnasiepoäng som innefattar betyg på

1. svenska eller svenska som andraspråk, kurserna 1, 2 och 3,
2. engelska, kurserna 5 och 6,
3. matematik, kursen 1 b eller 1 c, och
4. ett komvuxarbete från kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå eller ett gymnasiearbete.

En sådan gymnasieexamen ska även innefatta betyg på kurser i

1. historia om 100 gymnasiepoäng,
2. samhällskunskap om 100 gymnasiepoäng,
3. religionskunskap om 50 gymnasiepoäng, och
4. naturkunskap om 100 gymnasiepoäng eller två av ämnena biologi, fysik och kemi.

Övriga betyg som ingår i en sådan gymnasieexamen ska till övervägande del vara satta på andra kurser som får ingå i samhällsvetenskapsprogrammet, ekonomiprogrammet, humanistiska programmet eller estetiska programmet inom gymnasieskolan. Förordning (2021:96).

15 b §  En gymnasieexamen i form av en högskoleförberedande examen inom studieområdet naturvetenskap och teknik ska utfärdas för den som har betyg på utbildning som omfattar 2 400 gymnasiepoäng, varav godkända betyg i 2 250 gymnasiepoäng som innefattar betyg på

1. svenska eller svenska som andraspråk, kurserna 1, 2 och 3,
2. engelska, kurserna 5 och 6,
3. matematik, kursen 1 b eller 1 c, och
4. ett komvuxarbete från kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå eller ett gymnasiearbete.

En sådan gymnasieexamen ska även innefatta betyg på kurser i

1. historia om 50 gymnasiepoäng,
2. samhällskunskap om 100 gymnasiepoäng,
3. religionskunskap om 50 gymnasiepoäng,
4. naturkunskap om 100 gymnasiepoäng eller två av ämnena biologi, fysik och kemi, och
5. matematik om 200 gymnasiepoäng.

Övriga betyg som ingår i en sådan gymnasieexamen ska till övervägande del vara satta på andra kurser som får ingå i naturvetenskapsprogrammet eller teknikprogrammet inom gymnasieskolan. Förordning (2021:96).

16 §  Om eleven tidigare har fått godkänt betyg på en inledande kurs i matematik, får rektorn besluta att detta betyg ska ersätta ett sådant betyg som avses i 14 § första stycket 3, 15 a § första stycket 3 eller 15 b § första stycket 3.

Om eleven tidigare har fått godkänt betyg på en inledande kurs i historia som omfattar 100 gymnasiepoäng, får rektorn besluta att detta betyg ska omvandlas till samma betyg på en annan inledande kurs i historia och en kurs i historia som bygger på denna andra inledande kurs, förutsatt att de två sistnämnda kurserna tillsammans omfattar samma antal gymnasiepoäng som den kurs de ersätter. På samma sätt får ett godkänt betyg på en inledande kurs i samhällskunskap eller naturkunskap omvandlas till betyg på andra kurser i samma ämne. Förordning (2021:96).

17 §  Kurser i teckenspråk som utgör gymnasiegemensamt ämne i gymnasieskolan får ersätta en eller flera sådana kurser som avses i 14, 15 a och 15 b §§ för döva eller hörselskadade elever med undantag av kurser i svenska.

Kurser i svenska för döva respektive engelska för döva får ersätta kurser i svenska eller svenska som andraspråk respektive engelska enligt 14, 15 a eller 15 b § för döva elever.

Beslut enligt första och andra styckena fattas av rektorn. Förordning (2021:96).

18 §  I en gymnasieexamen inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå ska betyg från sådan utbildning eller motsvarande utbildning enligt 5 eller 6 kap. ingå. Utöver det får betyg från gymnasieskolan eller motsvarande ingå, med undantag av betyg på kursen idrott och hälsa 1.

I gymnasieexamen får dock inte betyg på en delkurs ingå. Förordning (2015:1046).

19 §  För den som tidigare har fått en gymnasieexamen får en sådan yrkesexamen som avses i detta kapitel med samma innehåll som den tidigare examen inte utfärdas.

För den som tidigare har fått en gymnasieexamen får en sådan högskoleförberedande examen som avses i detta kapitel inte utfärdas.

20 §  Examensbevis ska utfärdas för den som har uppfyllt kraven för en examen enligt detta kapitel. Av examensbeviset ska det framgå

1. om beviset avser en yrkesexamen eller högskoleförberedande examen,
2. vilket program inom gymnasieskolan som utbildningen huvudsakligen motsvarar eller vilket studieområde inom kommunal vuxenutbildning som utbildningen är inriktad mot,
3. om personen har fått grundläggande behörighet till högskoleutbildning som påbörjas på grundnivå och beviset avser en yrkesexamen,
4. vilka kurser som beviset avser, vilka av kurserna som ingår i examen och i förekommande fall vilka som har lästs utöver det som krävs för examen, hur många gymnasiepoäng som varje kurs omfattat och vilket betyg som har satts på varje kurs, och
5. att ett godkänt gymnasiearbete eller ett godkänt komvuxarbete från kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå har genomförts och vad det har innehållit. Förordning (2021:96).

21 §  För den som har flera betyg från samma kurs eller betyg från jämförbara, alternativa eller överlappande kurser ska det högre betyget tas med i examensbeviset eller komvuxbeviset.

Statens skolverk får meddela föreskrifter om vilka kurser som är jämförbara eller alternativa eller som överlappar varandra. Förordning (2021:96).

22 §  Betygsdokument och utdrag ur betygskatalogen ska utfärdas av rektorn.

En anteckning ska göras i betygskatalogen om att slutbetyg, examensbevis eller komvuxbevis har utfärdats och om betygets eller bevisets innehåll. Förordning (2021:96).

23 §  Om betyg inte har kunnat sättas enligt 20 kap. 39 § skollagen (2010:800) ska detta markeras med ett horisontellt streck i dokumenten enligt detta kapitel. Förordning (2020:461).

24 §  Bestämmelserna om betygssättning samt utfärdande av betyg, examensbevis och komvuxbevis i detta kapitel gäller i tillämpliga delar även vid prövning.

I 20 kap.42-44 §§skollagen (2010:800) och valideringsförordningen (2022:1549) finns bestämmelser om validering. I 20 kap. 43 § skollagen anges att betyg efter en validering ska sättas genom prövning.

Statens skolverk får meddela ytterligare föreskrifter om prövning och validering. Förordning (2022:1554).

25 §  Den som har genomgått en orienteringskurs eller en individuell kurs ska få ett intyg. I 20 kap. 44 § skollagen (2010:800) anges att den som har genomgått en validering och vill få resultatet dokumenterat på annat sätt än genom betyg ska få ett intyg. Förordning (2022:1106).

26 §  Statens skolverk får meddela ytterligare föreskrifter om utformningen av de dokument som har nämnts i detta kapitel. När det gäller föreskrifter som rör examensbevis ska Skolverket samråda med Universitets- och högskolerådet samt Myndigheten för yrkeshögskolan. Förordning (2012:746).

1 §  I 24 kap. 10 § skollagen (2010:800) finns bestämmelser om att Kriminalvården ansvarar för utbildning som motsvarar kommunal vuxenutbildning för intagna i kriminalvårdsanstalt. Förordning (2020:461).

2 §  Det pedagogiska arbetet med utbildning enligt detta kapitel ska ledas och samordnas av en rektor. Rektorn ska hålla sig förtrogen med det dagliga arbetet i verksamheten. Rektorn ska särskilt verka för att utbildningen utvecklas.

Rektorn ska benämnas på detta sätt. Benämningen ska förbehållas den som har en anställning som rektor. Som rektor får bara den anställas som genom utbildning och erfarenhet har pedagogisk insikt.

En ställföreträdare får utses för en rektor.

3 §  Rektorn får uppdra åt en anställd eller en uppdragstagare i verksamheten som har tillräcklig kompetens och erfarenhet att fullgöra enskilda ledningsuppgifter.

4 §  Kriminalvården ska se till att rektorerna går en sådan särskild befattningsutbildning som regleras i förordningen (2011:183) om befattningsutbildning för rektorer och annan personal med motsvarande ledningsfunktion i skola, förskola och fritidshem samt fortbildning för rektorer eller en utbildning som kan jämställas med denna. Utbildningen ska påbörjas snarast möjligt efter det att rektorn har tillträtt sin anställning och vara genomförd inom fyra år efter tillträdesdagen.

Kriminalvårdens skyldighet enligt första stycket gäller inte i fråga om rektorer som

• tidigare har gått befattningsutbildningen eller en äldre statlig rektorsutbildning,
• genom annan utbildning eller yrkeserfarenhet har förvärvat kunskaper som av ett universitet eller en högskola som anordnar befattningsutbildning har jämställts med sådan utbildning, eller
• den 15 mars 2010 har varit verksamma som rektorer.

5 §  Kriminalvården ska för undervisningen använda lärare som har en utbildning som är avsedd för den undervisning som läraren ska bedriva. Undantag får göras endast om personer med sådan utbildning inte finns att tillgå eller om det med hänsyn till eleverna finns något annat särskilt skäl.

6 §  Rektorn ansvarar för att en individuell studieplan upprättas enligt 2 kap.16 § andra och tredje styckena för varje elev som deltar i utbildning enligt detta kapitel. Förordning (2016:458).

9 §  En sökande är behörig att delta i utbildning som motsvarar kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå från och med det år han eller hon fyller 18 år, om han eller hon saknar sådana kunskaper som normalt uppnås i grundskolan och har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.

I övrigt ska föreskrifterna om behörighet i 3 kap. 3 § tillämpas för utbildning som motsvarar kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå.

10 §  En sökande är behörig att delta i utbildning som motsvarar kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå från och med det år han eller hon fyller 18 år, om han eller hon

1. saknar sådana kunskaper som utbildningen syftar till att ge,
2. har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen, och
3. uppfyller de särskilda förkunskapskrav som gäller för motsvarande utbildning inom skolväsendet enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 3 kap. 6 §.

Behörig är också den som är yngre än vad som anges i första stycket, men har slutfört utbildning på ett nationellt program i gymnasieskolan eller likvärdig utbildning och uppfyller övriga behörighetsvillkor.

I övrigt ska föreskrifterna om behörighet i 3 kap.3 och 4 §§ tillämpas för utbildning som motsvarar kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå. Förordning (2013:700).

10 a §  En sökande är behörig att delta i utbildning som motsvarar kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare från och med det år han eller hon fyller 16 år, om han eller hon saknar sådana grundläggande kunskaper i svenska språket som utbildningen syftar till att ge.

Den som har sådana kunskaper i det danska eller norska språket att utbildning i svenska för invandrare inte kan anses nödvändig, är dock inte behörig att delta i utbildningen. Förordning (2016:458).

14 §  Betyg ska beslutas av den eller de lärare som bedriver undervisningen vid den tidpunkt när betyg ska sättas. Om ett betyg är beroende av två eller flera lärares bedömning och dessa inte kan enas, ska betyget beslutas av rektorn.

15 §  Föreskrifterna i 3 kap.14, 15 och 17-21 §§ och 20 kap.35-45 §§skollagen (2010:800) samt i 4 kap.6-26 §§ när det gäller kommunal vuxenutbildning ska tillämpas för motsvarande utbildning enligt detta kapitel. Detta gäller även sådana föreskrifter som Statens skolverk har meddelat med stöd av 4 kap.8, 8 a, 10, 13, 21 och 24-26 §§. Förordning (2021:96).

16 §  Kriminalvården får meddela föreskrifter om urval och de föreskrifter som i övrigt behövs för verkställigheten av bestämmelserna i detta kapitel.

1 §  Tillstånd att sätta betyg, anordna prövning samt utfärda betyg och intyg enligt bestämmelser som gäller för skolväsendet får enligt föreskrifterna i detta kapitel ges till

1. en enskild utbildningsanordnare för utbildning motsvarande kommunal vuxenutbildning som på uppdrag av juridiska personer anordnas för uppdragsgivarnas räkning och för de personer som uppdragsgivarna utser, och
2. en folkhögskola för utbildning motsvarande kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare.

Tillstånd enligt första stycket får inte avse slutbetyg. Förordning (2020:461).

2 §  Med enskild utbildningsanordnare avses i detta kapitel en enskild fysisk eller juridisk person som anordnar utbildning.

Det som sägs om en enskild utbildningsanordnare gäller även en folkhögskola som bedrivs av en kommun eller en region. Förordning (2019:1087).

3 §  Det pedagogiska arbetet med utbildning enligt detta kapitel ska ledas och samordnas av en rektor. Rektorn ska hålla sig förtrogen med det dagliga arbetet i verksamheten. Rektorn ska särskilt verka för att utbildningen utvecklas.

Rektorn ska benämnas på detta sätt. Benämningen ska förbehållas den som har en anställning som rektor. Som rektor får bara den anställas som genom utbildning och erfarenhet har pedagogisk insikt.

En ställföreträdare får utses för en rektor.

4 §  Rektorn får uppdra åt en anställd eller en uppdragstagare i verksamheten som har tillräcklig kompetens och erfarenhet att fullgöra enskilda ledningsuppgifter.

5 §  Utbildningsanordnaren ska se till att rektorerna går en sådan särskild befattningsutbildning som regleras i förordningen (2011:183) om befattningsutbildning för rektorer och annan personal med motsvarande ledningsfunktion i skola, förskola och fritidshem samt fortbildning för rektorer eller en utbildning som kan jämställas med denna. Utbildningen ska påbörjas snarast möjligt efter det att rektorn har tillträtt sin anställning och vara genomförd inom fyra år efter tillträdesdagen.

Skyldigheten för en utbildningsanordnare enligt första stycket gäller inte i fråga om rektorer som

• tidigare har gått befattningsutbildningen eller en äldre statlig rektorsutbildning,
• genom annan utbildning eller yrkeserfarenhet har förvärvat kunskaper som av ett universitet eller en högskola som anordnar befattningsutbildning har jämställts med sådan utbildning, eller
• den 15 mars 2010 har varit verksamma som rektorer.

6 §  Utbildningsanordnaren ska för undervisningen använda lärare som har en utbildning som är avsedd för den undervisning som läraren ska bedriva. Undantag får göras endast om personer med sådan utbildning inte finns att tillgå eller det finns något annat särskilt skäl med hänsyn till eleverna.

7 §  Rektorn ansvarar för att en individuell studieplan upprättas enligt 2 kap.16 § andra och tredje styckena för varje elev som deltar i utbildning enligt detta kapitel. Förordning (2016:458).

10 §  En sökande är behörig att delta i utbildning som motsvarar kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå från och med andra kalenderhalvåret det år han eller hon fyller 20 år, om han eller hon saknar sådana kunskaper som normalt uppnås i grundskolan och har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.

I övrigt ska föreskrifterna om behörighet i 3 kap.2 och 3 §§ och 5 § första stycket tillämpas för utbildning som motsvarar kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå.

11 §  En sökande är behörig att delta i utbildning som motsvarar kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå från och med andra kalenderhalvåret det år han eller hon fyller 20 år, om han eller hon

1. saknar sådana kunskaper som utbildningen syftar till att ge,
2. har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen, och
3. uppfyller de särskilda förkunskapskrav som gäller för motsvarande utbildning inom skolväsendet enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 3 kap. 6 §.

Behörig är också den som är yngre än vad som anges i första stycket, men har slutfört utbildning på ett nationellt program i gymnasieskolan eller likvärdig utbildning och uppfyller övriga behörighetsvillkor.

I övrigt ska föreskrifterna om behörighet i 3 kap.2–4 §§ och 5 § första stycket tillämpas för utbildning som motsvarar kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå. Förordning (2013:700).

11 a §  En sökande är behörig att delta i utbildning som motsvarar kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare från och med andra kalenderhalvåret det år han eller hon fyller 16 år, om han eller hon saknar sådana grundläggande kunskaper i svenska språket som utbildningen syftar till att ge.

Den som har sådana kunskaper i det danska eller norska språket att utbildning i svenska för invandrare inte kan anses nödvändig, är dock inte behörig att delta i utbildningen. Förordning (2016:458).

15 §  Betyg ska beslutas av den eller de lärare som bedriver undervisningen vid den tidpunkt när betyg ska sättas. Om ett betyg är beroende av två eller flera lärares bedömning och dessa inte kan enas, ska betyget beslutas av rektorn.

17 §  Utbildningsanordnaren ska lämna betygshandlingar och intyg när det gäller utbildningen till elevernas respektive hemkommuner.

18 §  En folkhögskola som enligt 24 kap.skollagen (2010:800) anordnar utbildning som motsvarar kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare ska snarast lämna uppgift till elevens hemkommun om när eleven börjar utbildningen och när elevens utbildning upphör, eleven frivilligt avbryter eller på annat sätt avslutar utbildningen. Förordning (2016:458).

Eleven ska anses ha avbrutit utbildningen frivilligt om eleven efter att ha påbörjat utbildningen uteblivit från den under mer än tre veckor i följd, utan att detta har berott på sjukdom eller beviljad ledighet. Rektorn får besluta om undantag, om det finns synnerliga skäl. Förordning (2016:458).

19 §  Tillstånd enligt 1 § lämnas efter ansökan.

Ansökan om tillstånd ges in till Statens skolinspektion. Ansökan får överföras elektroniskt till Skolinspektionen.

Skolinspektionen får meddela föreskrifter om elektronisk överföring av en ansökan och elektronisk underskrift samt de ytterligare föreskrifter som behövs för ansökningsförfarandet. Förordning (2016:597).

20 §  Statens skolinspektion beslutar om tillstånd enligt 1 §.

Tillstånd ska lämnas om utbildningsanordnaren har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för utbildningen enligt detta kapitel och om utbildningen även i övrigt bedöms vara av god kvalitet.

21 §  Om inte kommunen och folkhögskolan kommer överens om något annat, ska ersättning enligt 24 kap. 15 § skollagen (2010:800) lämnas för den tid som eleven deltar i folkhögskolans utbildning i svenska för invandrare och för ett kalenderhalvår i sänder med en sjättedel per månad.

Ersättningen ska avse sådant som

1. undervisning,
2. lärverktyg,
3. administration,
4. lokaler, och
5. studie- och yrkesvägledning.

22 §  Ersättning enligt 24 kap. 15 § skollagen (2010:800) ska inte längre lämnas om

1. elevens utbildning har upphört eller eleven frivilligt har avbrutit utbildningen,
2. eleven på annat sätt har avslutat utbildningen, eller
3. tillstånd enligt detta kapitel för elevens utbildning har återkallats.

Kommunen får även under en pågående ersättningsperiod i de fall som avses i första stycket 1-3 omedelbart sluta att betala ut ersättning.

23 §  Om en kommun som ska lämna ersättning enligt 24 kap. 15 § skollagen (2010:800) inte anordnar kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare, ska ersättningen bestämmas med ledning av Statistiska centralbyråns officiella statistik över kommunernas kostnader för utbildning i svenska för invandrare. Förordning (2016:458).

24 §  Statens skolverk ska på nationell nivå följa upp och utvärdera utbildning som tillstånd har lämnats för enligt detta kapitel. Föreskrifterna i 26 kap.25 och 26 §§skollagen (2010:800) ska gälla för sådan uppföljning och utvärdering.

25 §  Statens skolinspektion har tillsyn över utbildning som tillstånd har lämnats för enligt detta kapitel. Föreskrifterna i 26 kap. 6-13, 15, 16 och

18-23 §§skollagen (2010:800) ska tillämpas för sådan utbildning. Föreskrifterna i 26 kap.10-13, 15, 16 och 18 §§skollagen ska även tillämpas i fråga om en entreprenör med tillstånd enligt detta kapitel. Det som i de bestämmelserna sägs om enskild huvudman ska även gälla entreprenören och det som sägs om godkännande och beslut om rätt till bidrag ska gälla tillstånd enligt detta kapitel.

Även om Skolinspektionen har återkallat ett tillstånd för en sådan utbildning som avses i detta kapitel får betyg sättas samt betyg och intyg utfärdas när det gäller en kurs för de elever som har påbörjat kursen före beslutet om återkallelse.

26 §  Statens skolverk får meddela föreskrifter om vilka handlingar som ska anses vara sådana betygshandlingar som avses i 17 § och när handlingarna och intygen ska lämnas till kommunerna samt de ytterligare föreskrifter om handlingarna och intygen som behövs.

Statens skolinspektion får meddela de föreskrifter som i övrigt behövs för verkställigheten av bestämmelserna i detta kapitel.

1 §  Om en elev har påbörjat en kurs eller en delkurs och därefter uteblivit från den under mer än tre veckor i följd, utan att detta har berott på sjukdom eller beviljad ledighet, ska eleven anses ha avbrutit kursen eller delkursen. Rektorn får besluta om undantag, om det finns synnerliga skäl.

2 §  Om en elev på grund av sjukdom eller av annan orsak inte kan delta i utbildningen, ska det snarast anmälas till rektorn.

3 §  Rektorn får bevilja en elev ledighet från utbildningen för enskilda angelägenheter.

4 §  Huvudmannen ska se till att det i ett ärende om avstängning finns en utredning som allsidigt klarlägger de omständigheter som är av betydelse för ärendets bedömning. Utredningen ska inledas omgående och genomföras så skyndsamt som möjligt. Var och en som antas kunna lämna upplysningar av betydelse ska höras under utredningen.

5 §  Personer som är bosatta i Danmark eller Finland med självstyrande områden eller i Island eller Norge, och som genom sin tidigare skolgång i hemlandet har sådana förutsättningar som bedöms i huvudsak motsvara svensk grundskoleutbildning eller motsvarande vuxenutbildning (nordiska sökande), ska i fråga om kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå likställas med sökande från den kommun där den sökta utbildningen anordnas.

Med självstyrande områden avses Färöarna och Grönland samt Åland.

6 §  En kommun som i sin kommunala vuxenutbildning på gymnasial nivå har tagit emot fler nordiska sökande än det antal svenska elever som är bosatta i kommunen och som samtidigt genomgår vuxenutbildning på gymnasial nivå i något annat nordiskt land, har rätt till ersättning för det överskjutande antalet elever. Förordning (2019:521).

7 §  En region som i sin kommunala vuxenutbildning på grundläggande nivå, gymnasial nivå eller i svenska för invandrare har tagit emot nordiska sökande har rätt till ersättning. Förordning (2020:461).

8 §  Ersättningens storlek i de fall som avses i 6 och 7 §§ beslutas av regeringen.

Ansökan om sådan ersättning görs hos Statens skolverk som beslutar om ersättningen i det enskilda fallet och betalar ut beloppen snarast möjligt.

Skolverket får meddela föreskrifter om elektronisk överföring av en ansökan och elektronisk underskrift samt de ytterligare föreskrifter som behövs för ansökningsförfarandet. Förordning (2016:597).

9 §  I 40 § förvaltningslagen (2017:900) finns bestämmelser om överklagande till allmän förvaltningsdomstol. Andra beslut än beslut om tillstånd enligt 6 kap. 20 § samt om återkallelse av sådant tillstånd och tillfälligt verksamhetsförbud enligt 6 kap. 25 § första stycket får dock inte överklagas. Förordning (2018:1065).

10 §  Statens skolverk får meddela föreskrifter om hur det systematiska kvalitetsarbetet enligt 4 kap.3-6 §§skollagen (2010:800) ska bedrivas i den kommunala vuxenutbildningen. Förordning (2022:943).

11 §  Statens skolverk får meddela föreskrifter om hur det förebyggande arbetet för att skapa trygghet och studiero enligt 5 kap. 3 § skollagen (2010:800) ska bedrivas i den kommunala vuxenutbildningen. Förordning (2022:943).