1 §  I denna förordning finns det bestämmelser om högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå som syftar till att komplettera tidigare tillägnade kunskaper för att studenten ska kunna avlägga grundlärar- eller ämneslärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100).

Utbildningen är avsedd för personer som har någon av de examina som framgår av bilaga 1 till denna förordning.

2 §  Förordningen är meddelad med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen.

2 a §  Ordet undervisningsämne har samma betydelse som i 1 kap. 4 § förordningen (2021:1335) om utbildning till lärare och förskollärare. Förordning (2024:169).

3 §  Av 6 kap. 4 § första och andra styckena högskoleförordningen (1993:100) framgår dels att inom högskoleutbildning får bara de examina avläggas som anges i bilaga 2 till den förordningen (examensordningen), dels att det i examensordningen anges på vilken nivå en viss examen ska avläggas och vilka krav som ska uppfyllas för en viss examen (examensbeskrivning).

Av 6 kap. 4 § tredje stycket samma förordning framgår att det i denna förordning finns avvikande bestämmelser om vilka krav som ska uppfyllas för grundlärar- och ämneslärarexamen och på vilken nivå sådana examina ska avläggas.

4 §  Av 6 kap. 5 § högskoleförordningen (1993:100) framgår att det i förordningen (2021:1335) om utbildning till lärare och förskollärare finns bestämmelser om krav på den utbildning som ska leda fram till grundlärar- och ämneslärarexamen. Av 1 kap. 1 § andra stycket och 5 § tredje stycket i den senare förordningen framgår dels att med utbildning till lärare avses enligt den förordningen bland annat utbildning enligt denna förordning, dels att det i denna förordning finns bestämmelser om avvikande krav för utbildningen.

Av examensbeskrivningen i bilaga 2 till högskoleförordningen för dessa examina framgår att det för grundlärarexamen finns tre inriktningar och att det för ämneslärarexamen finns två inriktningar. Förordning (2024:169).

4 a §  Av 2 kap.13-19 §§skollagen (2010:800) och förordningen (2011:326) om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare framgår vad som krävs för att få bedriva undervisning i skolväsendet.

Av 2 kap. 22 a § förordningen om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare framgår vilka ämnen i gymnasieskolan som motsvaras av de undervisningsämnen som anges i 4 kap. 4 § förordningen (2021:1335) om utbildning till lärare och förskollärare. Förordning (2024:169).

5 §  Utbildning som leder till grundlärarexamen kan ges enligt denna förordning med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3 eller mot arbete i grundskolans årskurs 4-6.

Utbildningen avses, på det sätt som anges i bilaga 2, leda till en grundlärarexamen som ger undervisningsbehörighet i någon av de två ämneskombinationerna

1. svenska, engelska och samhällsorienterande ämnen, eller
2. matematik, naturorienterande ämnen och teknik.

6 §  Utbildning som leder till ämneslärarexamen kan ges enligt denna förordning med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 eller mot arbete i gymnasieskolan.

Utbildningen avses, på det sätt som anges i bilaga 2, leda till en ämneslärarexamen som ger undervisningsbehörighet i ett eller två ämnen.

7 §  Utbildningen ska anordnas vid de universitet eller högskolor som omfattas av högskolelagen (1992:1434) och som regeringen beslutar.

Med högskolor avses i denna förordning även universitet.

8 §  Utbildning som leder till grundlärarexamen omfattar, med undantag från kraven i 2 och 3 kap. förordningen (2021:1335) om utbildning till lärare och förskollärare, 75 högskolepoäng och avser

• ämnesstudier och ämnesdidaktiska studier om 35 högskolepoäng,
• studier inom utbildningsvetenskaplig kärna om 20 högskolepoäng, och
• verksamhetsförlagd utbildning om 20 högskolepoäng.

Utbildning som leder till ämneslärarexamen omfattar, med undantag från kraven i 2 och 3 kap. förordningen om utbildning till lärare och förskollärare, 60 högskolepoäng och avser

• ämnesstudier och ämnesdidaktiska studier om 20 högskolepoäng,
• studier inom utbildningsvetenskaplig kärna om 20 högskolepoäng, och
• verksamhetsförlagd utbildning om 20 högskolepoäng.

9 §  Den som vill bli antagen till en utbildning enligt denna förordning ska vid anmälan ange önskad examen och inriktning enligt 5 § första stycket eller 6 § första stycket.

Sökande till utbildning som leder till grundlärarexamen ska även ange önskad ämneskombination enligt 5 § andra stycket.

Sökande till utbildning som leder till ämneslärarexamen ska även ange önskat ämne eller ämnen enligt 6 § andra stycket.

10 §  För särskild behörighet till utbildningen gäller 11-16 §§ i stället för bestämmelserna om särskild behörighet i 7 kap.8-11 och 25 §§högskoleförordningen (1993:100).

Bestämmelserna om undantag från något eller några behörighetsvillkor i 7 kap. 3 § högskoleförordningen gäller även behörighetsvillkor enligt denna förordning.

11 §  Särskild behörighet till utbildning enligt denna förordning har den som har en sådan tidigare examen som framgår av 12-15 §§.

Första stycket gäller inte om den tidigare examen är en utländsk examen.

Undantaget i andra stycket gäller inte om den sökande har en utländsk examen från ett land som är part i konventionen om erkännande av bevis avseende högre utbildning i Europaregionen den 11 april 1997 och den utländska examen motsvarar en examen enligt första stycket.

12 §  Särskild behörighet till utbildning som leder till grundlärarexamen har den som har

1. en generell examen om 180 högskolepoäng på grundnivå inom en huvudområdesgrupp enligt bilaga 1, eller
2. en yrkesexamen enligt bilaga 1.

13 §  Särskild behörighet till utbildning som leder till ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 har den som har

1. en generell examen om 180 högskolepoäng på grundnivå inom en huvudområdesgrupp enligt bilaga 1, eller
2. en yrkesexamen enligt bilaga 1.

14 §  Särskild behörighet till utbildning som leder till ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan har den som har

1. en generell examen om 180 högskolepoäng på grundnivå inom en huvudområdesgrupp enligt bilaga 1 och en generell examen om lägst 60 högskolepoäng på avancerad nivå, inom samma huvudområdesgrupp, eller
2. en yrkesexamen enligt bilaga 1.

15 §  Särskild behörighet till utbildning enligt 12, 13 eller 14 § har också den som har

1. en äldre generell examen om lägst det antal högskolepoäng som framgår av 12 eller 13 § och som motsvarar en huvudområdesgrupp enligt bilaga 1,
2. en äldre generell examen om lägst det antal högskolepoäng som sammantaget framgår av 14 § och som motsvarar en huvudområdesgrupp enligt bilaga 1, eller
3. en äldre yrkesexamen som motsvarar en yrkesexamen enligt bilaga 1.

16 §  En huvudområdesgrupp enligt bilaga 1 består av ett eller flera huvudområden som får anses relevanta för något eller några av de moment som ingår i ett undervisningsämnes centrala innehåll.

Universitets- och högskolerådet får meddela föreskrifter om vilka huvudområden som ingår i en huvudområdesgrupp. Förordning (2021:1337).

17 §  Vid urval till utbildningen gäller 18 § i stället för bestämmelserna om urval i 7 kap.12-19, 23, 26 och 27 §§högskoleförordningen (1993:100).

18 §  Vid urval ska hänsyn tas till de sökandes meriter och förmåga att tillgodogöra sig utbildningen.

Högskolan får meddela föreskrifter om vilka urvalsgrunder som ska användas.

19 §  Utbildning som leder till grundlärarexamen ska anordnas med förhöjd studietakt under ett normalstudieår enligt 6 kap. 2 § högskoleförordningen (1993:100) eller under en period om längst tolv månader.

Utbildning som leder till ämneslärarexamen ska anordnas på heltid under ett normalstudieår enligt 6 kap. 2 § högskoleförordningen. Förordning (2022:286).

20 §  Utbildningens olika delar enligt 8 § ska anpassas dels efter inriktningen enligt 5 eller 6 §, dels efter det eller de ämnen som utbildningen syftar till att ge undervisningsbehörighet i samt fokusera på undervisningsprocessen och praktiska undervisningsfärdigheter i respektive inriktning och ämne eller ämnen.

21 §  Ämnesstudierna och de ämnesdidaktiska studierna i utbildningen ska ge sådana kunskaper som krävs för undervisning i respektive ämne eller ämnen. I de fall utbildningen avser att leda till grundlärarexamen ska ämnesstudierna och de ämnesdidaktiska studierna till huvuddelen fokusera på antingen svenska eller matematik.

För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3 ska studierna särskilt ge kunskaper om grundläggande läs- och skrivinlärning eller matematikinlärning samt om barns kommunikation och språkutveckling.

För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6 ska studierna särskilt ge kunskaper om läs- och skrivutveckling eller matematikutveckling.

22 §  Studier inom den utbildningsvetenskapliga kärnan ska fokusera på de moment och delmoment som är absolut nödvändiga för den kommande yrkesutövningen och som inte kan inhämtas inom övriga delar av utbildningen. Dessa är

• skolväsendets villkor,
• skolans värdegrund, innefattande de grundläggande demokratiska värderingarna och de mänskliga rättigheterna,
• utveckling och lärande, som ska ha ett tvärvetenskapligt perspektiv där kognitionsvetenskap ingår, samt specialpedagogik,
• sociala relationer, konflikthantering och ledarskap, och
• bedömning och betygssättning.

23 §  Den verksamhetsförlagda utbildningen ska förläggas inom relevant verksamhet och ämne samt till minst hälften vara ämnesrelaterad.

24 §  En utbildning som kombineras med anställning som lärare på deltid ska kunna anordnas under längre tid och i annan studietakt än vad som anges i 19 §.

25 §  Efter genomförd utbildning enligt denna förordning gäller de krav för examen som anges i 26 § för grundlärar- och ämneslärarexamen samt i 27 § första stycket för grundlärarexamen och i 28 § första stycket för ämneslärarexamen.

Examina avläggs på den nivå som anges i 27 § andra stycket och 28 § andra stycket. Förordning (2022:286).

26 §  Kraven i examensbeskrivningarna för grundlärar- och ämneslärarexamen i bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) gäller, med undantag för krav som avser

1. de delar av den utbildningsvetenskapliga kärnan i 2 kap. 3 § förordningen (2021:1335) om utbildning till lärare och förskollärare som inte har någon motsvarighet i utbildningen enligt 22 § denna förordning, eller
2. det självständiga arbetet (examensarbetet).

För grundlärarexamen gäller inte heller sådana krav i examensbeskrivningen i bilaga 2 till högskoleförordningen som avser sådana ämnesstudier och ämnesdidaktiska studier som på grund av den valda ämneskombinationen enligt 5 § andra stycket denna förordning inte har någon motsvarighet i utbildningen enligt 21 §. Förordning (2022:286).

27 §  Grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3 eller mot arbete i grundskolans årskurs 4-6 uppnås efter att studenten, utöver sin tidigare examen enligt bilaga 1, har fullgjort kompletterande pedagogisk utbildning om 75 högskolepoäng enligt denna förordning.

En examen enligt första stycket avläggs på grundnivå.

Den sammantagna utbildningen enligt första stycket ska anses omfatta ämneskunskaper i någon av de två ämneskombinationerna i 5 § andra stycket i den omfattning som krävs för behörighet i dessa ämnen enligt förordningen (2011:326) om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare.

28 §  Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 eller mot arbete i gymnasieskolan uppnås efter att studenten, utöver sin tidigare examen enligt bilaga 1, har fullgjort kompletterande pedagogisk utbildning om 60 högskolepoäng enligt denna förordning.

En examen enligt första stycket avläggs på grundnivå.

Den sammantagna utbildningen enligt första stycket ska anses omfatta ämneskunskaper i ett ämne, eller i förekommande fall två ämnen, enligt bilaga 2 i den omfattning som krävs för behörighet i dessa ämnen enligt förordningen (2011:326) om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare. Förordning (2022:286).