1 §  Denna lag kompletterar Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/2631 av den 22 november 2023 om europeiska gröna obligationer och frivilligt upplysningslämnande för obligationer som marknadsförs som miljömässigt hållbara och för hållbarhetslänkade obligationer, i denna lag kallad EU-förordningen.

Termer och uttryck i denna lag har samma betydelse som i EU- förordningen.

2 §  Av artikel 44 i EU-förordningen följer att Finansinspektionen är behörig myndighet enligt förordningen.

3 §  För att bekosta Finansinspektionens verksamhet enligt denna lag ska de företag som står under inspektionens tillsyn betala årliga avgifter.

Regeringen får meddela föreskrifter om avgifterna.

4 §  Den information som enligt EU-förordningen ska framgå av faktablad, allokeringsrapporter, konsekvensrapporter och periodiska upplysningar ska anses vara väsentlig vid tillämpningen av 10 § tredje stycket marknadsföringslagen (2008:486). Bestämmelserna i 29-36 §§marknadsföringslagen om marknadsstörningsavgift ska inte tillämpas vid utebliven information.

5 §  Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om på vilket språk som faktablad enligt artikel 10, allokeringsrapporter enligt artikel 11 och konsekvensrapporter enligt artikel 12 i EU-förordningen ska upprättas.

1 §  För tillsynen över att EU-förordningen följs får Finansinspektionen besluta att förelägga

1. en fysisk eller juridisk person att tillhandahålla uppgifter, handlingar eller annat, och
2. den som förväntas kunna lämna upplysningar i saken att inställa sig till förhör på tid och plats som inspektionen bestämmer.

Första stycket gäller inte i den utsträckning uppgiftslämnandet skulle strida mot den i lag reglerade tystnadsplikten för advokater.

2 §  Finansinspektionen får när det är nödvändigt för tillsynen enligt EU-förordningen genomföra en undersökning i verksamhetslokaler som tillhör en emittent, en originator eller ett specialföretag för värdepapperisering.

3 §  Om det finns skälig anledning att anta att ett erbjudande av europeiska gröna obligationer eller upptagande av sådana obligationer till handel på en reglerad marknad strider mot artikel 10, 11, 12, 14, 15, 18 eller 19 i EU-förordningen, får Finansinspektionen tillfälligt förbjuda

1. erbjudandet eller upptagandet till handel, och
2. marknadsföring av erbjudandet eller upptagandet till handel.

Ett beslut om förbud som avses i första stycket får gälla under högst tio arbetsdagar. Om det därefter fortfarande finns anledning till ett sådant antagande som sägs i första stycket, får Finansinspektionen meddela ett eller flera ytterligare förbud.

4 §  Om det, efter att Finansinspektionen har fattat ett beslut enligt 3 §, finns skälig anledning att anta att ett erbjudande av europeiska gröna obligationer eller upptagande av sådana obligationer till handel på en reglerad marknad fortsätter att strida mot artikel 10, 11, 12, 14, 15, 18 eller 19 i EU-förordningen, får inspektionen förbjuda

1. erbjudandet eller upptagandet till handel, och
2. marknadsföring av erbjudandet eller upptagandet till handel.

Ett sådant förbud ska upphävas om det inte längre finns skälig anledning att anta att erbjudandet eller upptagandet till handel strider mot EU-förordningen.

5 §  Om den information som ska lämnas i faktablad enligt artikel 10, i allokeringsrapporter enligt artikel 11, i konsekvensrapporter enligt artikel 12 eller i periodiska upplysningar enligt artikel 21 i EU-förordningen är bristfällig, felaktig eller vilseledande, får Finansinspektionen offentliggöra korrekta uppgifter.

6 §  Finansinspektionen får begära handräckning av Kronofogdemyndigheten för att en kontroll på plats enligt artikel 56 i EU-förordningen ska kunna genomföras.

Vid handräckning gäller bestämmelserna i utsökningsbalken om verkställighet av förpliktelser som inte avser betalningsskyldighet, avhysning eller avlägsnande. Om Finansinspektionen begär det, ska Kronofogdemyndigheten inte i förväg underrätta den som kontrollen ska genomföras hos.

1 §  Finansinspektionen ska ingripa mot en emittent, om emittenten har åsidosatt sina skyldigheter enligt EU- förordningen genom att

1. inte fylla i ett faktablad eller säkerställa att en extern granskare lämnar ett positivt utlåtande över faktabladet enligt artikel 10,
2. inte utarbeta allokeringsrapporter, säkerställa att en extern granskare lämnar utlåtanden över dessa rapporter eller offentliggöra rapporterna och granskningarna enligt artikel 11,
3. inte utarbeta eller offentliggöra en konsekvensrapport enligt artikel 12,
4. inte offentliggöra ett prospekt enligt artikel 14,
5. inte på sin webbplats kostnadsfritt offentliggöra eller tillgängliggöra information enligt artikel 15.1-15.3,
6. inte underrätta de behöriga myndigheterna och Esma om offentliggjord information på webbplatsen enligt artikel 15.4 och 15.5, eller
7. inte uppfylla kraven vid användning av frivilliga mallar för periodiska upplysningar enligt artikel 21.

2 §  Finansinspektionen ska ingripa mot en originator som har åsidosatt någon av de skyldigheter som avses i 1 § 1-3, 5 eller 6. Detsamma gäller om en originator har åsidosatt sina skyldigheter enligt EU-förordningen genom att

1. inte lämna en förklaring i faktabladet om uteslutande av vissa värdepapperiserade exponeringar enligt artikel 18.3, eller
2. inte lämna upplysningar enligt artikel 19.

3 §  Finansinspektionen ska ingripa mot ett specialföretag för värdepapperisering som har åsidosatt någon av de skyldigheter som avses i 1 § 4-6. Detsamma gäller om ett specialföretag för värdepapperisering har åsidosatt sina skyldigheter enligt EU- förordningen genom att inte lämna upplysningar enligt artikel 19.

4 §  Ett ingripande enligt någon av 1-3 §§ sker genom beslut om

1. föreläggande att inom viss tid vidta en viss åtgärd eller upphöra med ett visst agerande,
2. anmärkning,
3. förbud enligt 5 eller 6 §, eller
4. sanktionsavgift enligt 7 §.

Ett ingripande får inte ske om överträdelsen omfattas av ett föreläggande som har förenats med vite och en ansökan om utdömande av vitet har gjorts.

5 §  Finansinspektionen får förbjuda en emittent att emittera europeiska gröna obligationer under en viss tid, högst ett år, om emittenten allvarligt och vid upprepade tillfällen har åsidosatt någon av de skyldigheter som avses i 1 §.

Om en originator eller ett specialföretag för värdepapperisering allvarligt och vid upprepade tillfällen har åsidosatt någon av de skyldigheter som avses i 2 eller 3 § får Finansinspektionen förbjuda originatorn eller specialföretaget för värdepapperisering att under en viss tid, högst ett år, genomföra emission av europeiska gröna värdepapperiseringsobligationer.

6 §  Finansinspektionen får förbjuda en emittent, en originator eller ett specialföretag för värdepapperisering att använda beteckningen "europeisk grön obligation" eller "EuGB" om emittenten, originatorn eller specialföretaget för värdepapperisering inte följer ett föreläggande enligt 4 § första stycket 1 att offentliggöra ett beslut om ingripande.

7 §  Sanktionsavgiften för en överträdelse som anges i 1-3 §§ ska fastställas till högst det högsta av

1. för en juridisk person:
   1. ett belopp som per den 20 december 2023 i svenska kronor motsvarade 500 000 euro,
   2. 0,5 procent av den juridiska personens omsättning närmast föregående räkenskapsår eller, i förekommande fall, motsvarande omsättning på koncernnivå, eller
   3. två gånger den vinst som den juridiska personen gjort till följd av överträdelsen, om beloppet går att fastställa,
2. för en fysisk person:
   1. ett belopp som per den 20 december 2023 i svenska kronor motsvarade 50 000 euro, eller
   2. två gånger den vinst som den fysiska personen gjort till följd av överträdelsen, om beloppet går att fastställa.

Avgiften tillfaller staten.

8 §  Om en överträdelse har skett under den juridiska personens första verksamhetsår eller om uppgifter om omsättningen annars saknas eller är bristfälliga, får omsättningen uppskattas när den högsta sanktionsavgiften ska beräknas enligt 7 §.

9 §  Vid valet av ingripande ska Finansinspektionen ta hänsyn till hur allvarlig överträdelsen är och hur länge den har pågått. Särskild hänsyn ska tas till graden av ansvar för den som har begått överträdelsen och skador som uppkommit till följd av överträdelsen.

10 §  Utöver det som anges i 9 § ska det i försvårande riktning beaktas om den som har begått överträdelsen tidigare har begått en överträdelse. Vid denna bedömning ska särskild vikt fästas vid om överträdelserna är likartade och den tid som har gått mellan de olika överträdelserna.

I förmildrande riktning ska det beaktas om den som har begått överträdelsen

1. i väsentlig utsträckning genom ett aktivt samarbete har underlättat Finansinspektionens utredning, och
2. har vidtagit åtgärder efter överträdelsen för att undvika att den upprepas.

11 §  Finansinspektionen får avstå från ingripande, om

1. överträdelsen är ringa eller ursäktlig,
2. personen i fråga gör rättelse,
3. något annat organ har vidtagit åtgärder mot personen och dessa åtgärder bedöms tillräckliga, eller
4. det finns andra särskilda skäl.

12 §  När sanktionsavgiftens storlek ska bestämmas, ska särskild hänsyn tas till sådana omständigheter som anges i 9 och 10 §§ samt till den berörda personens finansiella ställning och, om det går att bestämma, den vinst som personen gjort till följd av överträdelsen.

13 §  En sanktionsavgift ska betalas till Finansinspektionen inom 30 dagar efter det att ett beslut om den har fått laga kraft eller den längre tid som anges i beslutet.

14 §  Om sanktionsavgiften inte har betalats inom den tid som anges i 13 §, ska Finansinspektionen lämna avgiften för indrivning.

15 §  En sanktionsavgift som har beslutats faller bort i den utsträckning verkställighet inte har skett inom fem år från det att beslutet fick laga kraft.

16 §  Beslut om avgifter eller viten enligt EU-förordningen får verkställas enligt utsökningsbalken på samma sätt som en svensk dom som har fått laga kraft, om inte något annat följer av förordningen.

1 §  Finansinspektionens beslut enligt denna lag får överklagas till allmän förvaltningsdomstol.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

2 §  Finansinspektionen får bestämma att ett beslut om föreläggande enligt 2 kap.3 eller 4 § eller 3 kap. 4 § första stycket 1 eller 3 ska gälla omedelbart.

3 §  Ett beslut om föreläggande enligt 2 kap. 1, 3 eller 4 § eller 3 kap. 4 § första stycket 1 eller 3 får förenas med vite.