Marknadsföringslag (2008:486)

(MFL)

Departement
Finansdepartementet KO
Utfärdad
2008-06-05
Ändring införd
SFS 2008:486 i lydelse enligt SFS 2020:1035
Ikraft
2008-07-01
Upphäver
Marknadsföringslag (1995:450)
Källa
Regeringskansliets rättsdatabaser
Senast hämtad
2021-02-01

Marknadsföringslagen (MFL) styr hur näringsidkare får använda reklam och övriga åtgärder för att marknadsföra sina produkter. Om en näringsidkare bryter mot god marknadsföringssed kan denne förbjudas att fortsätta med marknadsföringen av Konsumentombudsmannen (KO) eller Marknadsföringsdomstolen (MD). Vid grövre överträdelser kan Stockholms tingsrätt, på talan från KO, utdöma marknadsstörningsavgift.


An unofficial translation of the Marketing Act is available from the Government Offices


Inledande bestämmelse

1 §  Denna lag har till syfte att främja konsumenternas och näringslivets intressen i samband med marknadsföring av produkter och att motverka marknadsföring som är otillbörlig mot konsumenter och näringsidkare. Lag (2020:338).

Prop. 2016/17:132: Ändringen innebär att lagen om elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare läggs till i uppräkningen av annan lagstiftning som innehåller bestämmelser om marknadsföring.

Paragrafen behandlas i avsnitt 5.9–5.11.

Prop. 2014/15:128: Paragrafen innehåller en bestämmelse om lagens syfte. Vidare finns en uppräkning av ett antal lagar som innehåller bestämmelser om marknadsföring. I paragrafen har en ytterligare hänvisning i andra stycket lagts till. Ändringen, som har kommenterats i avsnitt 6.4.4, innebär att lagen om alternativ tvistlösning i konsumentförhållanden införs i uppräkningen av lagstiftning som innehåller bestämmelser om marknadsföring. ...

Prop. 2016/17:8: Paragrafen behandlas i avsnitt 7.4.

Ändringen innebär att lotterilagen läggs till i uppräkningen av annan lagstiftning som innehåller bestämmelser om marknadsföring.

Då lagen (1999:268) om betalningsöverföringar inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet ...

Prop. 2019/20:120: Paragrafen anger lagens övergripande syfte.

Ändringen innebär att det andra stycket, som innehåller en uppräkning av bestämmelser om marknadsföring som finns i annan lagstiftning, upphävs. Ändringen är redaktionell. Övervägandena finns i avsnitt 11.2.

Prop. 2018/19:36: Paragrafen, som inte återges här, innehåller en bestämmelse om marknadsföringslagens syfte. Vidare finns en uppräkning av ett antal lagar som innehåller bestämmelser om marknadsföring. Paragrafens andra stycke ändras på så sätt att det i uppräkningen läggs till en hänvisning till lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om gränsöverskridande paketleveranstjänster. Dessutom görs en ändring som innebär att <a ...

Prop. 2017/18:216: Paragrafen innehåller bl.a. en uppräkning av vissa lagar som innehåller bestämmelser om marknadsföring.

Prop. 2016/17:207: I andra stycket har i uppräkningen lagts till en hänvisning till lagen (2016:915) om krav på installationer för alternativa drivmedel.

Övervägandena finns i avsnitt 7.

Prop. 2018/19:83: Paragrafen innehåller bestämmelser om lagens syfte och tillämpningsområde. Övervägandena finns i avsnitt 7.5.

Prop. 2009/10:242: Paragrafen innehåller en bestämmelse om lagens syfte. Vidare finns en uppräkning av ett antal lagar som innehåller bestämmelser om marknadsföring.

I paragrafen görs den ändringen att hänvisningen i andra stycket till 1992 års konsumentkreditlag ersätts av en hänvisning till den nya konsumentkreditlagen.

Prop. 2016/17:129: I paragrafen finns i andra stycket en icke uttömmande uppräkning av lagar som innehåller bestämmelser om marknadsföring. Enligt 3 § lagen om förmedlingsavgifter för kortbaserade betalningstransationer, som trädde i kraft den 1 juli 2016, ska marknadsföringslagens bestämmelser tillämpas (se prop. 2015/16:133). Av förbiseende gjordes emellertid inte någon ...

Prop. 2017/18:247: I paragrafen finns bestämmelser om lagens syfte.

Ändringen i andra stycket är en följd av att det införs en ny paragraf i socialförsäkringsbalken, 64 kap. 46 §.

Övervägandena finns i avsnitt 8.

Prop. 2010/11:85: Paragrafen innehåller en bestämmelse om lagens syfte. Vidare finns en uppräkning av ett antal lagar som innehåller bestämmelser om marknadsföring.

I paragrafen har en hänvisning i andra stycket ändrats så att den i stället för 1997 års lag om tidsdelat boende avser den nya lagen om konsumentskydd vid avtal om tidsdelat boende eller långfristig ...

Prop. 2013/14:17: Paragrafen innehåller en bestämmelse om lagens syfte. Vidare finns en uppräkning av ett antal lagar som innehåller bestämmelser om marknadsföring. I paragrafen har en ytterligare hänvisning i andra stycket lagts till. Ändringen, som har kommenterats i avsnitt 11.2, innebär att lagen om marknadsföring av modersmjölksersättning och tillskottsnäring införs i uppräkningen av annan lagstiftning som innehåller bestämmelser ...

  • NJA 2018 s. 833:Utformning av förbud och ålägganden enligt marknadsföringslagen. Även fråga om belopps- och tidsbestämning av därmed förenat vite.
Ändrad: SFS 2017:1309 (Budgetpropositionen för 2018), 2018:775 (Ett tryggt och mer hållbart premiepensionssystem), 2010:1911 (En ny alkohollag), 2014:1348 (EU:s tåg-, fartygs- och busspassagerarförordningar – tillsyn och sanktioner), 2019:420 (Kompletterande bestämmelser till EU:s prospektförordning), 2018:1263 (En ny lag om försäkringsdistribution), 2018:1227 (En ny lag om försäkringsdistribution), 2018:2092 (Ny lag om tobak och liknande produkter), 2018:1263 (En omreglerad spelmarknad), 2010:1057 (Luftfartens lagar), 2017:695 (Nya regler om marknader för finansiella instrument (MiFID II och MiFIR)), 2018:174 (Nya regler om betaltjänster), 2017:341 (Tillgång till betalkonto med grundläggande funktioner), 2020:338 (Nya befogenheter på konsumentskyddsområdet), 2014:16 (Gemensamt konsumentskydd i EU), 2015:254 (Förstärkt skydd för fartygspassagerare), 2018:1220 (En ny paketreselag – ett starkare resenärsskydd), 2010:719 (En ny radio- och tv-lag), 2019:182 (Kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om gränsöverskridande paketleveranstjänster), 2015:955 (Stärkta rättigheter för kollektivtrafikresenärer), 2011:915 (Utökat konsumentskydd vid tidsdelat boende), 2015:672 (Alternativ tvistlösning i konsumentförhållanden), 2017:427 (Genomförande av tobaksproduktdirektivets bestämmelser om e-cigaretter), 2016:1223 (Tydligare tillståndsgivning enligt lotterilagen), 2017:942 (Tillsyn över vissa installationer för alternativa drivmedel), 2013:1055 (Marknadsföring av modersmjölksersättning och tillskottsnäring)

Lagens tillämpningsområde

2 §  Lagen tillämpas

  1. när näringsidkare marknadsför eller själva efterfrågar produkter i sin näringsverksamhet,
  2. på tv-sändningar, beställ-tv och videodelningsplattformar som omfattas av radio-_och_tv-lagen (2010:696),
  3. när Konsumentombudsmannen fullgör sina skyldigheter enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/2394 av den 12 december 2017 om samarbete mellan de nationella myndigheter som har tillsynsansvar för konsumentskyddslagstiftningen och om upphävande av förordning (EG) nr 2006/2004, och
  4. när behörig myndighet fullgör sina skyldigheter enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/123/EG av den 12 december 2006 om tjänster på den inre marknaden.

[S2]Bestämmelserna om garantier i 22 § tillämpas inte i fråga om en tjänst som tillhandahålls av en näringsidkare som är etablerad i en annan stat än Sverige inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Detsamma gäller 4 § tredje stycket och 7 § när en näringsidkare, som är etablerad i en annan stat än Sverige inom EES, riktar marknadsföring mot en annan näringsidkare. Lag (2020:874).

Prop. 2019/20:120: Paragrafen reglerar marknadsföringslagens tillämpningsområde.

Ändringen i första stycket 3 är en följd av att Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2006/2004 av den 27 oktober 2004 om samarbete mellan de nationella tillsynsmyndigheter som ansvarar för konsumentskyddslagstiftningen har ersatts av 2017 års konsumentskyddsförordning. Paragrafen ändras också språkligt. Övervägandena finns i <a href="https://lagen.nu/prop/2019/20:120#S12" ...

Prop. 2008/09:187: Paragrafen har ändrats. Första stycket 13 motsvarar första och andra styckena i den tidigare lydelsen och har endast ändrats redaktionellt och språkligt för ökad tydlighet.

Första stycket punkten 4 innehåller ett förtydligande av att lagen också tillämpas när en behörig myndighet fullgör sina skyldigheter enligt tjänstedirektivet. Det innebär att den territoriella tillsynen utsträcks till att omfatta även marknadsföring som i Sverige etablerade näringsidkare ...

  • NJA 2018 s. 833:Utformning av förbud och ålägganden enligt marknadsföringslagen. Även fråga om belopps- och tidsbestämning av därmed förenat vite.
  • MD 2008:17:Vid marknadsföring av hygienmadrasser har vart och ett av partsbolagen använt påståenden om produkternas egenskaper, bl.a. om ånggenomsläpplighet, följsamhet, komfort, säkerhet, hygien och ekonomi. Många av påståendena har befunnits obestyrkta och därför vilseledande och otillbörliga, varför förbud har meddelats bolagen att använda påståendena eller andra påståenden med väsentligen samma innebörd. Vissa av de påtalade formuleringar som gjorts i inlagor till domstol i ett överklagat mål om offentlig upphandling har inte ansetts vara av kommersiell natur. Ett ingripande med stöd av marknadsföringslagen har därför inte kunnat ske i den delen.

Definitioner

3 §  I denna lag avses med

[S2]affärsbeslut: ett beslut som fattas av en konsument eller en näringsidkare om huruvida, hur och under vilka förutsättningar en produkt ska köpas, om hela eller delar av köpesumman ska betalas, om produkten ska behållas eller överlåtas, eller om en avtalsenlig rättighet i samband med produkten ska utnyttjas, oavsett om konsumenten eller näringsidkaren beslutar att handla eller att avstå från att handla,

[S3]elektronisk post: ett adresserat eller på något annat sätt individualiserat elektroniskt meddelande i form av text, röst, ljud eller bild som sänds via ett allmänt kommunikationsnät och som kan lagras i nätet eller i mottagarens terminalutrustning tills mottagaren hämtar det,

[S4]god marknadsföringssed: god affärssed eller andra vedertagna normer som syftar till att skydda konsumenter och näringsidkare vid marknadsföring av produkter,

[S5]konsument: en fysisk person som handlar huvudsakligen för ändamål som faller utanför näringsverksamhet,

[S6]marknadsföring: reklam och andra åtgärder i näringsverksamhet som är ägnade att främja avsättningen av och tillgången till produkter inbegripet en näringsidkares handlande, underlåtenhet eller någon annan åtgärd eller beteende i övrigt före, under eller efter försäljning eller leverans av produkter till konsumenter eller näringsidkare,

[S7]näringsidkare: en fysisk eller juridisk person som handlar för ändamål som har samband med den egna näringsverksamheten,

[S8]produkter: varor, tjänster, fast egendom, arbetstillfällen och andra nyttigheter.

  • MD 2011:24:Marknadsföringserbjudande om anslutning till fibernät har ansetts vara såväl svåröverskådligt som otydligt och väsentliga begränsningar i erbjudandet har utelämnats. Även påståenden i påtalat material har bedömts vara vilseledande. Marknadsföringen har bedömts vara otillbörlig i strid mot MFL.
  • MD 2011:25:Ett bolag har till annat bolags samarbetspartner och finansiär skickat e-postmeddelanden med påståenden om att sistnämnda bolag bl.a begår patentintrång samt att bolaget använt sig av konfidentiell och proprietär kunskap utan tillstånd. Marknadsdomstolen, som bedömt att e-postmedeelandena utgör marknadsföring, har funnit att det inte visats fog för sådana kategoriska påståenden varför påståendena varit att bedöma som vilseledande och otillbörliga enligt marknadsföringslagen.
  • MD 2015:13:Marknadsföring av snus på bl.a. webbplats, i vilken en konkurrents produkter indirekt pekats ut, har ansetts utgöra vilseledande jämförande reklam. Även fråga om användande av visst påstående inne på försäljningsställe för tobak och om anordnande av ett s.k. stand upp-event vid marknadsföring av snus stått i strid med 14 § tobakslagen (1993:581).
  • MD 2011:30:Marknadsföring av resa till New York i form av en annons införd i en dagstidning har ansetts utgöra ett köperbjudande. Frånprisangivelsen i köperbjudandet har befunnits uppfylla kraven på den prisinformation som ska lämnas när det är fråga om ett köperbjudande. Därtill har den påtalade marknadsföringen innehållit den övriga information som krävs för att köperbjudandet inte ska anses vara vilseledande och otillbörligt.
  • MD 2013:4:Marknadsföring av ost. Fråga om påstående om öppnande av ostbutik vid tillfällig försäljning i s.k. shop-in-shop är vilseledande. Även fråga om innebörden av köpbeslut.
  • MD 2012:8:Marknadsföring av läkemedel. Fråga bl.a. om påtalade påståenden med beaktande av den s.k. lagstridighetsprincipen varit förenliga med god marknadsföringssed, bl.a. mot bakgrund av vad som anges i läkemedlets s.k. produktresumé.
  • MD 2015:22:Marknadsföring av glasögon m.m. genom bl.a. påståenden om att vara marknadsledande har ansetts vilseledande enligt 10 § marknadsföringslagen.
  • MD 2014:16:Fråga om ett brev till en myndighet utgjort marknadsföring.
  • MD 2010:21:Marknadsföring av vin i viss förpackning har varken ansetts utgöra vilseledande efterbildning, vilseledande om kommersiellt ursprung, kvalitet eller andra utmärkande egenskaper eller renommésnyltning eftersom det inte visats att förpackningen tillkom käranden. Ej heller angivandet av vissa artikelnummer avseende vinet har ansetts utgöra vilseledande marknadsföring eller renommésnyltning då det inte visats att artikelnumren var kända och förknippades med käranden i huvudkäromålet. Även ett i genstämning yrkat förbud för käranden i huvudkäromålet att marknadsföra en vinförpackning som påståtts utgöra vilseledande efterbildning, vilseledande om kommersiellt ursprung och renommésnyltning har ogillats eftersom förväxlingsrisk inte förelegat och förpackningen inte bedömts ha en tillräckligt stark anknytning eller association till genkärandens förpackning. Även fråga om marknadsföringslagens tillämplighet på varningsbrev och pressreleaser och om fördelning av rättegångskostnader.
  • MD 2014:17:Fråga om marknadsföring av erbjudanden som innehållit inbetalningskort varit vilseledande m.m.
  • MD 2011:4:Företrädare för ett bolag har på en webbplats framfört påståenden om annat bolags samarbetspartner och dess produkter. Påståendena har inte ansetts utgöra marknadsföring då det inte funnits något avsättningsfrämjande intresse från den part som gjort påståendena.
  • MD 2010:23:Företrädare för ett bolag har i e-postmeddelanden och brev till ett annat bolags befintliga och potentiella kunder framfört påståenden om bl.a. det sistnämnda bolagets produkter och dess egenskaper. E-postmeddelandena och breven har ansetts utgöra marknadsföring och påståendena har befunnits misskrediterande och vilseledande. Även fråga om medverkansansvar.
  • MD 2012:1:Överklagat mål vari Marknadsdomstolen - med hänsyn till bevisning som åberopats först i Marknadsdomstolen - till skillnad från tingsrätten funnit att påtalad marknadsföring dels utgör marknadsföring enligt marknadsföringslagens definition, dels att det ena bolaget svarat för denna marknadsföring. Eftersom yrkande om skadestånd framställts - och på grund av utgången i tingsrätten inte prövats där - har Marknadsdomstolen med hänsyn till instansordningen återförvisat målet till tingsrätten för ny prövning.

Otillbörlig marknadsföring

Direktivbilagan

4 §  Bilaga I till Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/29/EG av den 11 maj 2005 om otillbörliga affärsmetoder som tillämpas av näringsidkare gentemot konsumenter på den inre marknaden och om ändring av rådets direktiv 84/450/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 97/7/EG, 98/27/EG och 2002/65/EG samt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2006/2004 ska gälla som lag i Sverige. Regeringen tillkännager den aktuella bilagan i Svensk författningssamling.

[S2]Vid en prövning enligt någon av bestämmelserna i bilaga I till direktivet ska denna lag tillämpas.

[S3]Bestämmelserna i punkterna 1-31 i bilaga I till direktivet ska tillämpas även om marknadsföringen riktas till näringsidkare.

[S4]Bestämmelsen i punkt 14 i bilaga I till direktivet ska tillämpas på åtgärder som skett i strid med denna punkt om inte åtgärden omfattas av spellagen (2018:1138). Lag (2020:338).

Prop. 2019/20:120: Paragrafen innehåller bl.a. anvisningar om hur vissa bestämmelser i bilaga I till direktivet om otillbörliga affärsmetoder ska tillämpas. Övervägandena finns i avsnitt 11.4.

Ändringen innebär att hänvisningen i fjärde stycket till den numera upphävda lotterilagen byts ut mot en hänvisning till den nya <a href="https://lagen.nu/2018:1138" ...

  • NJA 2018 s. 833:Utformning av förbud och ålägganden enligt marknadsföringslagen. Även fråga om belopps- och tidsbestämning av därmed förenat vite.
  • MD 2013:7:Marknadsföring av bantningsmedel och hälsoprodukter har skett i strid mot krav på godkännande eller registrtering från Livsmedelsverket för försäljning. Även fråga om tillämpligheten av punkten 9 i bilaga 1 till direktiv 2005/29/EG, den s.k. svarta listan.
  • MD 2012:14:Fråga om det på en s.k. spelcommunity på internet förekommit förfaranden som strider mot marknadsföringslagen, bl.a. fråga om samtycke lämnats vid elektronisk direktreklam till underårig och om det förekommit marknadsföring som inneburit att vilseledande och aggressiva affärsmetoder använts.
  • MD 2012:4:Del av kombinationserbjudande, avseende mobiltelefonabonnemang och mobiltelefon, har vid marknadsföring på Internet inte framhållits på sådant sätt att marknadsföringen bedömts vara vilseledande. Även fråga om kombinationserbjudandets förenlighet med marknadsföringslagen vid användning av s.k. gratispåstående.
  • MD 2014:17:Fråga om marknadsföring av erbjudanden som innehållit inbetalningskort varit vilseledande m.m.

God marknadsföringssed

5 §  Marknadsföring ska stämma överens med god marknadsföringssed.

  • MD 2011:5:Ett bolags kombinationserbjudande avseende folköl och en DVD-film med filmsekvenser från fotbollsturneringen Champions League har ansetts strida mot marknadsföringslagen då reklamens utformning inte bedömts präglas av den särskilda måttfullhet som alkohollagen kräver.
  • MD 2016:5:Fråga om marknadsföring av kosttillskott genom s.k. kundberättelser varit förenlig med förordningen (EG) 1924/2006 om näringspåståenden och näringspåståenden om livsmedel. Även fråga om part vållat rättegångskostnad för motpart enligt 18 kap. 6 § rättegångsbalken.
  • MD 2014:9:Fråga om vilseledande marknadsföring av el.
  • MD 2011:25:Ett bolag har till annat bolags samarbetspartner och finansiär skickat e-postmeddelanden med påståenden om att sistnämnda bolag bl.a begår patentintrång samt att bolaget använt sig av konfidentiell och proprietär kunskap utan tillstånd. Marknadsdomstolen, som bedömt att e-postmedeelandena utgör marknadsföring, har funnit att det inte visats fog för sådana kategoriska påståenden varför påståendena varit att bedöma som vilseledande och otillbörliga enligt marknadsföringslagen.
  • MD 2016:9:Fråga om marknadsföring av förvaltnings/förmedlingstjänst av elavtal har varit vilseledande m.m.
  • MD 2009:19:Ett bolag har på reklampelare på allmän plats i närheten av arenan Nya Ullevi i Göteborg marknadsfört alkoholdryckerna öl och cider. Vid en helhetsbedömning, varvid beaktats bl.a. att det rört sig om utomhusreklam samt reklamens storlek och placering, har Marknadsdomstolen funnit att marknadsföringsåtgärderna strider mot måttfullhetskravet i alkohollagen. Marknadsföringsåtgärden har således även ansetts strida mot god marknadsföringssed, varför förbud har meddelats bolaget att marknadsföra alkoholdryckerna på sätt som skett eller på annat väsentligen samma sätt. Av Konsumentombudsmannen i första hand framställt yrkande om att bolaget skulle förbjudas att marknadsföra alkoholdryck till konsument genom utomhusreklam har inte ansetts kunna bifallas p.g.a. yrkandets alltför generella utformning. Av bolaget framställda avvisningsyrkanden har lämnats utan bifall.
  • MD 2009:10:En s.k. cardsplitter av visst angivet märke har ansetts vara en nödvändig del av den avkodningsenhet som medger abonnenter av kodade TV- sändningar att utan godkännande av tjänsteleverantören samtidigt på olika TV-mottagare tillgodogöra sig fler än en TV-kanal åt gången. Cardsplittern har därför ansetts utgöra sådan avkodningsutrustning som enligt lag inte får marknadsföras i Sverige varför marknadsföringen av densamma varit otillbörlig enligt marknadsföringslagen. Förbud har meddelats bolaget att marknadsföra den aktuella cardsplittern eller annan väsentligen likartad utrustning. Även fråga huruvida parts kostnader som varit hänförliga till huvudförhandlingen varit skäligen påkallade för tillvaratagande av parts rätt.
  • MD 2012:7:Fråga om marknadsföring av blöjor varit vilseledande eller på annat sätt oförenlig med marknadsföringslagen, bl.a. med avseende på samband mellan lotion i blöjor och allergi. Tillika fråga om påtalade framställningar haft kommersiellt syfte och om tillämpning av den s.k. försiktighetsprincipen.
  • MD 2011:15:Ett bolag har vid marknadsföring av telefonitjänster (s.k. telemarketing) inte angett vem som är avsändare av marknadsföringen på sätt som krävs, varför bolaget har ålagts att tydligt informera om detta. Bolaget har vidare förbjudits att dels påstå att ett annat bolag är avsändare av marknadsföringen, dels använda sig av vilseledande påståenden beträffande det egna bolaget och ett annat bolag om att bolagen har ett samarbete av betydelse, att de har gått ihop eller är samma bolag, att det egna bolaget har tagit över hela eller delar av det andra bolaget dels ock använda andra påståenden som ger ett felaktigt intryck av ett samröre mellan bolagen.
  • MD 2013:7:Marknadsföring av bantningsmedel och hälsoprodukter har skett i strid mot krav på godkännande eller registrtering från Livsmedelsverket för försäljning. Även fråga om tillämpligheten av punkten 9 i bilaga 1 till direktiv 2005/29/EG, den s.k. svarta listan.
  • MD 2009:14:Ett telekommunikationsföretag har vid marknadsföring använt begreppet mobilt bredband och påstått att detta har "bäst täckning" och är "snabbt Internet". Då någon vedertagen definition av begreppet inte finns för närvarande har inte användningen av begreppet för teknikerna Edge och WLAN ansetts stå i strid med marknadsföringslagen. Däremot har uttrycket "bäst täckning" eller "snabbt Internet" såsom obestyrkta befunnits vilseledande och otillbörliga. Förbud har därför meddelats bolaget att använda påståendena eller påståenden med väsentligen samma innebörd.
  • MD 2013:9:Fråga om Sulake Sverige AB:s affärsmetod att låta underåriga ingå köpeavtal på webbplatsen www.habbo.se utan förmyndares samtycke samt om användningen av vissa standardavtalsvillkor stått i strid mot lag m.m.
  • MD 2015:16:Marknadsföring av kontaktlinser m.m. har ansetts vara misskrediterande och/eller vilseledande. Även fråga om jämförande reklam.
  • MD 2014:7:Fråga om marknadsföring av konsumentkredit, bl.a. fråga om vilken målgrupp marknadsföringen riktar sig till.
  • MD 2015:7:Marknadsföring av vin, genom direktadresserade postförsändelser med visst innehåll till svenska konsumenter som varit äldre än 25 år utan att mottagarna av marknadsföringen begärt detta, har inte ansetts stå i strid mot alkohollagens krav på särskild måttfullhet.
  • MD 2011:11:Marknadsföring av guldköptjänster på olika webbplatser har ansetts utgöra vilseledande marknadsföring samt i ett fall, vilseledande jämförelse. Tillika fråga om onödig rättegång.
  • MD 2015:8:Marknadsföring till konsument genom påringning till mobiltelefon har ansetts förenlig med god marknadsföringssed.
  • MD 2015:13:Marknadsföring av snus på bl.a. webbplats, i vilken en konkurrents produkter indirekt pekats ut, har ansetts utgöra vilseledande jämförande reklam. Även fråga om användande av visst påstående inne på försäljningsställe för tobak och om anordnande av ett s.k. stand upp-event vid marknadsföring av snus stått i strid med 14 § tobakslagen (1993:581).
  • MD 2012:14:Fråga om det på en s.k. spelcommunity på internet förekommit förfaranden som strider mot marknadsföringslagen, bl.a. fråga om samtycke lämnats vid elektronisk direktreklam till underårig och om det förekommit marknadsföring som inneburit att vilseledande och aggressiva affärsmetoder använts.
  • MD 2013:18:Fråga om vilseledande efterbildning och renommésnyltning vid marknadsföring av s.k. bilspärrar.
  • MD 2008:14:Ett bolag har vid marknadsföring av centraldammsugare använt påståenden med innebörd att bolagets produkter står högst i världen i vissa specificerade avseenden. Vidare har bolaget använt påståenden som ger intryck av att det har ett bredare sortiment och en jämnare samt högre nivå avseende kvalitet än det andra bolaget och att det bolaget och dess produkter inte uppfyller krav på leveranssäkerhet, kvalitet och produktutveckling. Samtliga påståenden har befunnits obestyrkta och därför vilseledande och otillbörliga.
  • MD 2013:10:Ett bolag som tillhandahåller turistinformationstjänster från mopedbilar har påstått sig vara en auktoriserad turistbyrå och har därvid använt sig av ett visst kännetecken för auktoriserade turistbyråer. Dels fråga om vad en bolaget meddelad auktorisation omfattat för slags verksamhet. Dels fråga om bolaget uppfyller vissa villkor för auktorisationen, varvid en tillämpning av punkten 4 andra ledet i bilaga 1 till direktiv 2005/29/EG, den s.k. svarta listan, har aktualiserats.
  • MD 2010:30:Ett bolag som tillhandahåller konsumentkrediter har via s.k. metataggar skapat en sökträff på en sökmotor på Internet innehållande budskapet att kredit kan erhållas snabbt. Sökträffen har ansetts ha ett kommersiellt syfte och utgöra marknadsföring som bolaget svarar för. Marknadsföringen har ansetts strida mot god marknadsföringssed bl.a. eftersom den framhållit möjligheten till en snabb kredit som ett avgörande argument i förhållande till övriga kreditvillkor. Med hänsyn till målgruppen har marknadsföringen ansetts otillbörlig enligt 5 och 6 §§ marknadsföringslagen (jfr MD 2007:17).
  • MD 2009:32:Ett reserföretag har vid marknadsföring av resor på Internet sålt vissa tilläggsprodukter. Dessa har varit markerade i förhand av bolaget på sätt som krävt att den som köpt resan aktivt måste markera om tilläggsprodukten inte önskades. Förfarandet har ansetts strida mot god marknadsföringssed och har förbjudits med stöd av 5 och 6 §§ marknadsföringslagen.
  • MD 2010:2:Ett bolags marknadsföring av korthållare och yoyoar har inte ansetts utgöra vilseledande efterbildning av ett annat företags korthållare och yoyoar eftersom produkterna saknar särprägel. Inte heller har renommésnyltning ansetts föreligga. Bolaget har även använt påståenden som gett intryck dels av att bolaget tagit över försäljningen av det andra företagets produkter under ett annat namn, dels att bolaget säljer de bästa korthållarna och yoyoarna samt har det största utbudet. Påståendena har ansetts vilseledande och otillbörliga enligt 8 och 10 §§ marknadsföringslagen.
  • MD 2012:6:Vid marknadsföring av s.k. vårdmadrasser har ett bolag använt påståenden rörande dels bolagets verksamhet, erfarenhet och kunskap, dels madrassernas egenskaper och kvalifikationer. Då det inte visats att påståendena varit riktiga har dessa befunnits vara vilseledande i strid med 10 § marknadsföringslagen. Risk för påverkan på mottagarnas förmåga att fatta ett välgrundat affärsbeslut har också förelegat, varför påståendena bedömts vara otillbörliga enligt 8 § MFL och därmed förbjudits. Även fråga om eventuell tillämpning av bestämmelsen i 18 § MFL angående jämförande reklam samt om skäligheten av yrkade rättegångskostnader.
  • MD 2009:9:Ett bolag har vid marknadsföring av sin produkt Swedish Film Licens - en licens för institutionell visning av film - använt en annons med vissa närmare angivna påståenden bl.a. "Med Swedish Film Licens kan du visa hur många filmer som helst för hur många personer som helst under ett år på ett vissningsställe" och "Licensen ger dig rätt att visa filmer som du köpt eller hyrt hos en godkänd återförsäljare i Sverige". Då påståendena ansetts ovederhäftiga har bolaget förbjudits att använda påståendena utan att tydligt informera om de begränsningar som gäller för licensen. Även övriga påståenden har befunnits otillbörliga när det förekommit i annonsen men inte i övrigt. Förbud har meddelats i enlighet härmed. Även fråga om onödig rättegång.
  • MD 2009:18:Ett telekommunikationsbolag har vid marknadsföring av telefonitjänst använt sig av begreppet "mobilt bredband" och påstått att tjänsten är "Sveriges bästa mobila bredband". Då någon vedertagen definition av begreppet mobilt bredband inte finns för närvarande har marknadsföringen inte på den grunden ansetts stå i strid med marknadsföringslagen. Däremot har bolaget inte kunnat styrka att dess tjänst är "Sveriges bästa mobila bredband" varför påståendet har befunnits vilseledande och otillbörligt. Förbud har därför meddelats bolaget att använda påståendet eller andra påståenden med väsentligen samma innebörd.
  • MD 2011:6:Ett bolags påstående om marknadsledande ställning har såsom ostyrkt ansetts strida mot marknadsföringslagen. Vidare har bolagets angivande av referenser i samband med offentlig upphandling ansetts strida mot marknadsföringslagen eftersom referenserna avsett en annan produkt än den i upphandlingen offererade utan att detta tydligt framgått.
  • MD 2010:15:Ett bolag har marknadsfört en matfettsblandning som smör trots att den inte uppfyllt de lagstadgade krav som ställs för att få kalla en produkt för smör. Marknadsföringen har därmed befunnits vara otillbörlig. Därtill fråga om onödig rättegång.
  • MD 2011:13:Vissa av ett bolags påståenden om dess golvlims egenskaper såsom miljövänligt och fördelaktigt ur hälsosynpunkt utifrån viss miljömärkning har inte uppfyllt vederhäftighetskravet varför de ansetts strida mot marknadsföringslagen. Vidare har bolagets användande av citat ur en tidningsartikel ansetts strida mot marknadsföringslagen eftersom bolaget inte visat att uppgifterna var sakliga och objektivt korrekta.
  • MD 2011:23:Ett bolags påståenden om dess bemanningstjänsters kvalitet i förhållande till vissa andra bolags har baserats på en marknadsundersökning från ett oberoende institut. Marknadsundersökningen har till stor del baserats på svar från respondenter som bolaget själv valt ut. Marknadsföringen har mot denna bakgrund inte uppfyllt vederhäftighetskravet varför den ansetts strida mot marknadsföringslagen.
  • MD 2013:13:Fråga om marknadsföring av kosttillskott m.m. Även fråga om utformning av förbud.
  • MD 2011:8:Ett företags marknadsföring per telefon av en företagskatalog på Internet har ansetts vara vilseledande i fråga om det kommersiella ursprunget, varför förbud meddelats i enlighet med yrkande härom. Även yrkande om åläggande att tydligt informera om vem som är avsändare av marknadsföringen har bifallits. Förbudsyrkande beträffande användandet av viss benämning på företagskatalogen under åberopande av förväxlingsrisk respektive renommésnyltning har ogillats. Även fråga om medverkansansvar för styrelseledamot i företaget.
  • MD 2011:22:Ett bolag har i marknadsföring av internettjänster påstått att det är bråttom att acceptera ett erbjudande, att erbjudandet är unikt för mottagaren, att bolaget inte vill sälja något samt att vissa moment av den erbjudna internettjänsten skulle vara kostnadsfria. Marknadsföringen har inte uppfyllt vederhäftighetskravet varför den ansetts strida mot marknadsföringslagen.
  • MD 2012:15:En konkurrent har använt annans varumärke i s.k. sökordsmarknadsföring på internet. Fråga bl.a. om förfarandet varit förenligt med god marknadsföringssed.
  • MD 2010:6:Två bolag som har marknadsfört tjänstepensionsförsäkringar har jämfört sina fonder med ett annat bolags sparform vilket ansetts vilseledande och otillbörligt eftersom jämförelsen dels saknat väsentlig information, dels brustit i aktualitet. Bolagens påstående om att det har varit bråttom och att bolagens tjänstepensionsförsäkringar har givit 400 procent mer i avkastning än ett annat bolags sparform har också ansetts vilseledande och otillbörligt då marknadsföringen antas ha påverkat mottagarens förmåga att fatta ett välgrundat affärsbeslut. Även fråga om avvisning.
  • MD 2009:16:Ett bolag har låtit anordna en öppan temakväll på en restaurang för en spritdryck har därvid låtit en viss närmare angiven luva och en banderoll förekomma såsom marknadsföringsåtgärder. Banderollen, som placerats utomhus vid restaurangens entré och som lysts upp av gatubelysning, har starkt exponerat spritdryckens varumärke. Banderollen har genom sin storlek, utformning och placering ansetts vara påträngande och uppsökande på ett sätt som strider mot måttfullhetskravet i alkohollagen (1994:1738). Banderollen har således även ansetts strida mot god marknadsföringssed varför förbud har meddelats bolaget att marknadsföra den eller annan väsentligen likadan framställning. Yrkandet om förbud beträffande luvan har lämnats utan bifall då det inte ansetts visat på vilket sätt luvan förekommit inne på restaurangen.
  • MD 2015:22:Marknadsföring av glasögon m.m. genom bl.a. påståenden om att vara marknadsledande har ansetts vilseledande enligt 10 § marknadsföringslagen.
  • MD 2015:18:Marknadsföring av havrebaserade livsmedel genom bl.a. påståenden och framställningar på näringsidkares produktförpackningar och webbplats har ansetts vara bl.a. misskrediterande med avseende på mjölk och mjölkprodukter. Även fråga om användning av s.k. hälsopåståenden i marknadsföring varit förenlig med förordning (EG) 1924/2006 om näringspåståenden och näringspåståenden om livsmedel.
  • MD 2014:16:Fråga om ett brev till en myndighet utgjort marknadsföring.
  • MD 2009:37:Ett bolag har vid marknadsföring av medietjänster gjort vissa påståenden om ett annat bolag med innebörd att detta bolag bedriver oseriös verksamhet samt skickar s.k. bluffakturor. Då det saknats fog för sådana kategoriska påståenden om olaglighet har påståendena ansetts vara såväl vilseledande som misskrediterande enligt marknadsföringslagen.
  • MD 2015:20:Fråga om marknadsföring av matfettsblandningen "Flora MED SMÖR" strider mot punkten 9 i bilaga 1 till direktivet om otillbörliga affärsmetoder (2005/29/EG) eller mot lagstridighetsprincipen i 5 § marknadsföringslagen. Även fråga om marknadsföringen är vilseledande enligt 10 § marknadsföringslagen.
  • MD 2008:15:En näringsidkare har marknadsfört tre ficklampor vilka påståtts utgöra vilseledande efterbildning av en annan näringiskdares ficklampor. Yrkandet om förbud mot marknadsföringen har ogillats eftersom någon vilseledande efterbildning inte ansetts föreligga. Inte heller har renommésnyltning ansetts vara för handen. Även fråga om rättegångskostnader.
  • MD 2010:21:Marknadsföring av vin i viss förpackning har varken ansetts utgöra vilseledande efterbildning, vilseledande om kommersiellt ursprung, kvalitet eller andra utmärkande egenskaper eller renommésnyltning eftersom det inte visats att förpackningen tillkom käranden. Ej heller angivandet av vissa artikelnummer avseende vinet har ansetts utgöra vilseledande marknadsföring eller renommésnyltning då det inte visats att artikelnumren var kända och förknippades med käranden i huvudkäromålet. Även ett i genstämning yrkat förbud för käranden i huvudkäromålet att marknadsföra en vinförpackning som påståtts utgöra vilseledande efterbildning, vilseledande om kommersiellt ursprung och renommésnyltning har ogillats eftersom förväxlingsrisk inte förelegat och förpackningen inte bedömts ha en tillräckligt stark anknytning eller association till genkärandens förpackning. Även fråga om marknadsföringslagens tillämplighet på varningsbrev och pressreleaser och om fördelning av rättegångskostnader.
  • MD 2009:41:Bolag har marknadsfört hälsoprodukter och läkemedel. Bl.a. har påståenden angående medicinsk effekt befunnits otillbörliga och förbud har, enligt principerna om medverkansansvar, meddelats mot en styrelseledamot och en f.d. anställd i bolagen. Även fråga om tillämpligheten av punkterna 4, 9 och 17 i bilaga 1 till direktiv 2005/29/EG, den s.k. svarta listan.
  • MD 2014:18:Fråga om marknadsföring av konsumentkredit, bl.a. fråga om vilken målgrupp marknadsföringen riktar sig till.
  • MD 2013:12:Fråga om användning av ordet "kvinna" och/eller dess typografiska utformning i titeln på en tidskrift utgjort en vilseledande affärsmetod enligt punkten 13 i bilaga 1 till direktiv 2005/29/EG, den s.k. svarta listan, samt vilseledande efterbildning enligt 14 § marknadsföringslagen. Även fråga om renommésnyltning förelegat och om marknadsföring varit i strid mot god marknadsföringssed.
  • MD 2009:12:Ett företag har marknadsfört päronlikör i en flaska som påståtts utgöra en vilseledande efterbildning av ett annat företags motsvarande flaska. Yrkandet om förbud mot marknadsföringen har ogillats då den sistnämnda flaskan inte ansetts vara känd. Inte heller har renommésnyltning ansetts föreligga.
  • MD 2010:31:Ett bolags marknadsföring av fonder gentemot konsument har befunnits vara stridande mot god marknadsföringssed. Företaget har sålunda dels ålagts att i webbannonser ("banner") tydligt lämna s.k. riskinformation på närmare angivet sätt, dels förbjudits att lyfta fram en viss tidsperiod som medför att ett skevt helhetsintryck ges av fondens utveckling.
  • MD 2009:33:Ett bolag har marknadsfört två första hjälpen-tavlor vilkas utformning och färgsättning i kombination med formgivningen har ansetts associera till rödakorsmärket och ärigenom till Röda Korset på ett sådant sätt att de ansetts vara oförenliga med 5 § andra stycket lagen (1953:771) om skydd för vissa internationella sjukvårdsbeteckningar m.m. De har därigenom ansetts strida mot god marknadsföringssed enligt 5 och 6 §§ marknadsföringslagen. Även fråga om tillämpligheten av punkterna 4 och 9 i bilaga 1 till direktiv 2005/29/EG, den s.k. svarta listan, och om medansvar.
  • MD 2016:10:Affärsmetod som innefattat fakturering utan att avtal kommit till stånd har ansett stå i strid med god marknadsföringssed enligt 5 § marknadsföringslagen (2008:486), MFL. Även fråga om bl.a. förhållandet mellan 5 § och 10 § MFL.
  • MD 2010:27:Ett fläckborttagningsmedel som marknadsförts har inte ansetts utgöra en vilseledande efterbildning av ett annat fläckborttagningsmedel enligt 14 § marknadsföringslagen, eftersom det inte visats att den sistnämnda produkten varit känd inom den relevanta omsättningskretsen. Marknadsföringen har inte heller ansetts strida mot 5 § marknadsföringslagen (renommésnyltning), 10 § marknadsföringslagen (vilseledande efterbildning) eller punkten 13 i den s.k. svarta listan (avsiktlig efterbildning) med hänsyn till kravet på kändhet. Även fråga om rättegångskostnader.
  • MD 2010:3:Ett bolags första hjälpen-tavla har inte ansetts utgöra vilseledande efterbildning av ett annat bolags kända och särpräglade första hjälpen- tavla enligt 14 § marknadsföringslagen eftersom det inte befunnits föreligga någon risk för förväxling mellan tavlorna. Inte heller har renommésnyltning ansetts föreligga.
  • MD 2014:17:Fråga om marknadsföring av erbjudanden som innehållit inbetalningskort varit vilseledande m.m.
  • MD 2016:11:Fråga om marknadsföring av öl i viss förpackningsutstyrsel (burk) har utgjort vilseledande efterbildning respektive renommésnyltning.
  • MD 2011:19:Ett bolag har marknadsfört konsertbiljetter till en specifik konsert den 14 augusti 2010. Vid tiden för målets avgörande har ett förbud ansetts helt verkningslöst, eftersom det aldrig kan bli tal om att ånyo marknadsföra biljetter till just denna konsert. Det har heller inte förelegat något betydande prejudikatsintresse, varför skäl saknats för en prövning i sak. Målet har avskrivits från vidare handläggning.
  • MD 2015:11:Marknadsföring av potatischips. Fråga om begreppet "fredagsmys" är känt för snacksprodukter av visst kommersiellt ursprung och därmed bärare av renommé.
  • MD 2012:2:Ett bolag har påstått att dess tjänst är ledande i Sverige. Då det inte visats att påståendet är vederhäftigt har det befunnits vara vilseledande i strid med 10 § marknadsföringslagen. Även risk för påverkan på konsumentens förmåga att fatta ett välgrundat affärsbeslut har förelegat varför påståendet bedömts vara otillbörligt enligt 8 § marknadsföringslagen och därmed förbjudits. Även fråga om vite och dess storlek samt fördelning av rättegångskostnader.
  • MD 2010:29:Ett företag har marknadsfört en chokladdragé i en förpackning som påståtts utgöra en vilseldande efterbildning av ett annat företags kända och särpräglade förpackning. Yrkandet om förbud mot marknadsföringen har ogillats då det inte visats att det förelegat risk för förväxling av förpackningarna. Inte heller har renommésnyltning ansetts föreligga.
  • MD 2011:12:Ett bolag har i en annons för personbil använt uttrycket "miljövänlig". Påståendet, som inte ansetts uppfylla de krav på klarhet och precision som kan ställas på dess användning i marknadsföringen, har som obestyrkt ansetts strida mot god marknadsföringssed enligt 5 §, vara vilseledande enligt 10 § och otillbörligt enligt 6 och 8 §§ marknadsföringslagen. Bolaget har meddelats förbud att använda påståendet. Vidare har bolaget i en 73-sidig broschyr beträffande "Den förnyade A-Klassen", använt uttrycken "miljövänliga dieselmotorer", "gynna miljön" och "bra för miljön". Eftersom uttrycken har varit avsedda att läsas i förening med övrig text i broschyren som helhet, har den redovisning som bolaget lämna i anslutning till de påtalade uttrycken ansetts innebära en i sammanhanget tillräcklig precisering av uttrycken, som avsett att beskriva bilarnas fördelar från miljösynpunkt (dieselpartikelfilter och start/stoppfunktionen). Marknadsföringen har i denna del inte ansetts strida mot god marknadsföringssed eller vara vilseledande.
  • MD 2012:10:Två bolag på den s.k. jultidningsmarknaden har marknadsfört bl.a. hobbyarbete som jultidningsförsäljare. Fråga dels - såvitt avser huvudkäromålet - om vilseledande efterbildning och renommésnyltning förelegat, dels - såvitt avser genkäromålet - om vissa påståenden varit bl.a. vilseledande. Vidare fråga om ett yrkande om informationsåläggande med viss innebörd kan bifallas.
  • MD 2010:22:Ett bolags marknadsföring av madrasser avsedda för trycksårspreventiion har inte ansetts utgöra vilseledande efterbildning av ett annat bolags madrasser eller vilseledande om kommersiellt ursprung eftersom produkten saknade särprägel. inte heller renommésnyltning har ansetts föreligga eftersom produkten inte har befunnits vara känd på sådant sätt att den är bärare av ett renommé.
  • MD 2015:19:En näringsidkare som sålt elsaneringstjänster avsedda för bostäder och bilar har i sin marknadsföring bl.a. påstått att företagets tjänster "Reducerar / Eliminerar Strålning, magnetfält etc". Fråga har varit om det visats att viss teknik som använts, i förening med andra åtgärder, faktiskt kunnat reducera strålning och magnetfält i bostäder och bilar.
  • MD 2011:1:Marknadsföring av kläder med viss etikett har varken ansetts utgöra vilseledande efterbildning eller renommésnyltning eftersom det i målet inte visats att varumärket eller det aktuella konceptet är känt.
  • MD 2010:9:Ett bolag har vid marknadsföring av djurfoder använt en reklamfilm samt ett flertal påståenden. Filmen har ansetts utgöra en allmän jämförelse mellan å ena sidan importerat hundfoder och å andra sidan i Sverige producerat hundfoder varvid inhemskt producerat foder från såväl miljömässiga som kvalitets- och innehållsmässiga utgångspunkter påstås vara bättre. Bl.a. påståendena "Varför ska svenska hundar äta importerad mat?" och "Varför ska svenska valpar äta importerad mat?" har ansetts förmedla ett intryck av att importerad hundmat är sämre än svensk hundmat. Filmen och påståendena har, såsom obestyrkta, ansetts vilseledande och otillbörliga i strid med 8 och 10 §§ marknadsföringslagen. Även påståendet "Närproducerat" har ansetts vilseledande när produkten endast produceras på en plats i Västra Götaland men säljs över hela landet. Förbud har således meddelats bolaget att använda filmen och påståendena.
  • MD 2011:27:Marknadsföring av pinnstol med viss text, som förekommit dels som hängetikett på pinnstolen, dels på baksidan av en möbelkatalog, har varken ansetts utgöra vilseledande marknadsföring eller renommésnyltning. Marknadsföringen har därtill inte ansetts utgöra en jämförelse i den bemärkelsen som krävs för att förfarandet ska kunna anses vara förbjudet.
  • MD 2014:14:Fråga om förbud enligt 14 och 14 a §§ tobakslagen (1993:581) mot marknadsföring av snus avseende kommersiella meddelanden inne på försäljningsställe och vissa butiksarrangemang. Även fråga om s.k. brand stretching.
  • MD 2012:5:Marknadsföring av glasögon m.m. Fråga bl.a. om tester till vilka hänvisning gjorts varit representativa för marknadsförda produkter. Även fråga om bl.a. påstående om viss garanti ("En Riktig Optikergaranti") varit vederhäftigt och om vissa erbjudanden ("få" ett par "läsglasögon" och "läsglas på köpet") varit vilseledande.
  • MD 2010:23:Företrädare för ett bolag har i e-postmeddelanden och brev till ett annat bolags befintliga och potentiella kunder framfört påståenden om bl.a. det sistnämnda bolagets produkter och dess egenskaper. E-postmeddelandena och breven har ansetts utgöra marknadsföring och påståendena har befunnits misskrediterande och vilseledande. Även fråga om medverkansansvar.
  • MD 2010:4:Ett bolags marknadsföring av energidryck har ansetts utgöra vilseledande efterbildning av ett annat bolags energidryck enligt 14 § marknadsföringslagen eftersom det förstnämnda bolagets dryckesförpackning ansågs förväxlingsbar med det sistnämnda bolagets kända och särpräglade produkt.
  • MD 2012:11:En näringsidkare har inom ramen för sin enskilda firma använt sig av en logotyp, bestående av ordet Datoteket jämte figur, som liknar Apoteket AB:s logotyp. Fråga om dels Apoteket AB:s kännetecken varit så känt som krävs för att renommésnyltning enligt 5 § marknadsföringslagen ska kunna föreligga och dels tillämpningen av det s.k. transaktionstestet enligt 6 § marknadsföringslagen vid renommésnyltning.
  • MD 2009:24:Ett företag som tillhandahåller factoringtjänster har i två s.k. kundbrev gjort olika påståenden som ger intrycket av att ett konkurrerandfe företag förfar ohederligt. Breven har ansetts utgöra marknadsföring av påståendena i breven har ansetts både vilseledande enligt 8, 10 §§ marknadsföringslagen och misskrediterande enligt 5, 6 §§ marknadsföringslagen gentemot det utpekade företaget.

6 §  Marknadsföring som strider mot god marknadsföringssed enligt 5 § är att anse som otillbörlig om den i märkbar mån påverkar eller sannolikt påverkar mottagarens förmåga att fatta ett välgrundat affärsbeslut.

  • MD 2016:5:Fråga om marknadsföring av kosttillskott genom s.k. kundberättelser varit förenlig med förordningen (EG) 1924/2006 om näringspåståenden och näringspåståenden om livsmedel. Även fråga om part vållat rättegångskostnad för motpart enligt 18 kap. 6 § rättegångsbalken.
  • MD 2014:9:Fråga om vilseledande marknadsföring av el.
  • MD 2011:25:Ett bolag har till annat bolags samarbetspartner och finansiär skickat e-postmeddelanden med påståenden om att sistnämnda bolag bl.a begår patentintrång samt att bolaget använt sig av konfidentiell och proprietär kunskap utan tillstånd. Marknadsdomstolen, som bedömt att e-postmedeelandena utgör marknadsföring, har funnit att det inte visats fog för sådana kategoriska påståenden varför påståendena varit att bedöma som vilseledande och otillbörliga enligt marknadsföringslagen.
  • MD 2016:9:Fråga om marknadsföring av förvaltnings/förmedlingstjänst av elavtal har varit vilseledande m.m.
  • MD 2011:15:Ett bolag har vid marknadsföring av telefonitjänster (s.k. telemarketing) inte angett vem som är avsändare av marknadsföringen på sätt som krävs, varför bolaget har ålagts att tydligt informera om detta. Bolaget har vidare förbjudits att dels påstå att ett annat bolag är avsändare av marknadsföringen, dels använda sig av vilseledande påståenden beträffande det egna bolaget och ett annat bolag om att bolagen har ett samarbete av betydelse, att de har gått ihop eller är samma bolag, att det egna bolaget har tagit över hela eller delar av det andra bolaget dels ock använda andra påståenden som ger ett felaktigt intryck av ett samröre mellan bolagen.
  • MD 2013:7:Marknadsföring av bantningsmedel och hälsoprodukter har skett i strid mot krav på godkännande eller registrtering från Livsmedelsverket för försäljning. Även fråga om tillämpligheten av punkten 9 i bilaga 1 till direktiv 2005/29/EG, den s.k. svarta listan.
  • MD 2009:14:Ett telekommunikationsföretag har vid marknadsföring använt begreppet mobilt bredband och påstått att detta har "bäst täckning" och är "snabbt Internet". Då någon vedertagen definition av begreppet inte finns för närvarande har inte användningen av begreppet för teknikerna Edge och WLAN ansetts stå i strid med marknadsföringslagen. Däremot har uttrycket "bäst täckning" eller "snabbt Internet" såsom obestyrkta befunnits vilseledande och otillbörliga. Förbud har därför meddelats bolaget att använda påståendena eller påståenden med väsentligen samma innebörd.
  • MD 2013:9:Fråga om Sulake Sverige AB:s affärsmetod att låta underåriga ingå köpeavtal på webbplatsen www.habbo.se utan förmyndares samtycke samt om användningen av vissa standardavtalsvillkor stått i strid mot lag m.m.
  • MD 2015:16:Marknadsföring av kontaktlinser m.m. har ansetts vara misskrediterande och/eller vilseledande. Även fråga om jämförande reklam.
  • MD 2014:7:Fråga om marknadsföring av konsumentkredit, bl.a. fråga om vilken målgrupp marknadsföringen riktar sig till.
  • MD 2011:11:Marknadsföring av guldköptjänster på olika webbplatser har ansetts utgöra vilseledande marknadsföring samt i ett fall, vilseledande jämförelse. Tillika fråga om onödig rättegång.
  • MD 2012:14:Fråga om det på en s.k. spelcommunity på internet förekommit förfaranden som strider mot marknadsföringslagen, bl.a. fråga om samtycke lämnats vid elektronisk direktreklam till underårig och om det förekommit marknadsföring som inneburit att vilseledande och aggressiva affärsmetoder använts.
  • MD 2013:18:Fråga om vilseledande efterbildning och renommésnyltning vid marknadsföring av s.k. bilspärrar.
  • MD 2008:14:Ett bolag har vid marknadsföring av centraldammsugare använt påståenden med innebörd att bolagets produkter står högst i världen i vissa specificerade avseenden. Vidare har bolaget använt påståenden som ger intryck av att det har ett bredare sortiment och en jämnare samt högre nivå avseende kvalitet än det andra bolaget och att det bolaget och dess produkter inte uppfyller krav på leveranssäkerhet, kvalitet och produktutveckling. Samtliga påståenden har befunnits obestyrkta och därför vilseledande och otillbörliga.
  • MD 2013:10:Ett bolag som tillhandahåller turistinformationstjänster från mopedbilar har påstått sig vara en auktoriserad turistbyrå och har därvid använt sig av ett visst kännetecken för auktoriserade turistbyråer. Dels fråga om vad en bolaget meddelad auktorisation omfattat för slags verksamhet. Dels fråga om bolaget uppfyller vissa villkor för auktorisationen, varvid en tillämpning av punkten 4 andra ledet i bilaga 1 till direktiv 2005/29/EG, den s.k. svarta listan, har aktualiserats.
  • MD 2010:30:Ett bolag som tillhandahåller konsumentkrediter har via s.k. metataggar skapat en sökträff på en sökmotor på Internet innehållande budskapet att kredit kan erhållas snabbt. Sökträffen har ansetts ha ett kommersiellt syfte och utgöra marknadsföring som bolaget svarar för. Marknadsföringen har ansetts strida mot god marknadsföringssed bl.a. eftersom den framhållit möjligheten till en snabb kredit som ett avgörande argument i förhållande till övriga kreditvillkor. Med hänsyn till målgruppen har marknadsföringen ansetts otillbörlig enligt 5 och 6 §§ marknadsföringslagen (jfr MD 2007:17).
  • MD 2009:32:Ett reserföretag har vid marknadsföring av resor på Internet sålt vissa tilläggsprodukter. Dessa har varit markerade i förhand av bolaget på sätt som krävt att den som köpt resan aktivt måste markera om tilläggsprodukten inte önskades. Förfarandet har ansetts strida mot god marknadsföringssed och har förbjudits med stöd av 5 och 6 §§ marknadsföringslagen.
  • MD 2010:2:Ett bolags marknadsföring av korthållare och yoyoar har inte ansetts utgöra vilseledande efterbildning av ett annat företags korthållare och yoyoar eftersom produkterna saknar särprägel. Inte heller har renommésnyltning ansetts föreligga. Bolaget har även använt påståenden som gett intryck dels av att bolaget tagit över försäljningen av det andra företagets produkter under ett annat namn, dels att bolaget säljer de bästa korthållarna och yoyoarna samt har det största utbudet. Påståendena har ansetts vilseledande och otillbörliga enligt 8 och 10 §§ marknadsföringslagen.
  • MD 2012:6:Vid marknadsföring av s.k. vårdmadrasser har ett bolag använt påståenden rörande dels bolagets verksamhet, erfarenhet och kunskap, dels madrassernas egenskaper och kvalifikationer. Då det inte visats att påståendena varit riktiga har dessa befunnits vara vilseledande i strid med 10 § marknadsföringslagen. Risk för påverkan på mottagarnas förmåga att fatta ett välgrundat affärsbeslut har också förelegat, varför påståendena bedömts vara otillbörliga enligt 8 § MFL och därmed förbjudits. Även fråga om eventuell tillämpning av bestämmelsen i 18 § MFL angående jämförande reklam samt om skäligheten av yrkade rättegångskostnader.
  • MD 2009:9:Ett bolag har vid marknadsföring av sin produkt Swedish Film Licens - en licens för institutionell visning av film - använt en annons med vissa närmare angivna påståenden bl.a. "Med Swedish Film Licens kan du visa hur många filmer som helst för hur många personer som helst under ett år på ett vissningsställe" och "Licensen ger dig rätt att visa filmer som du köpt eller hyrt hos en godkänd återförsäljare i Sverige". Då påståendena ansetts ovederhäftiga har bolaget förbjudits att använda påståendena utan att tydligt informera om de begränsningar som gäller för licensen. Även övriga påståenden har befunnits otillbörliga när det förekommit i annonsen men inte i övrigt. Förbud har meddelats i enlighet härmed. Även fråga om onödig rättegång.
  • MD 2009:18:Ett telekommunikationsbolag har vid marknadsföring av telefonitjänst använt sig av begreppet "mobilt bredband" och påstått att tjänsten är "Sveriges bästa mobila bredband". Då någon vedertagen definition av begreppet mobilt bredband inte finns för närvarande har marknadsföringen inte på den grunden ansetts stå i strid med marknadsföringslagen. Däremot har bolaget inte kunnat styrka att dess tjänst är "Sveriges bästa mobila bredband" varför påståendet har befunnits vilseledande och otillbörligt. Förbud har därför meddelats bolaget att använda påståendet eller andra påståenden med väsentligen samma innebörd.
  • MD 2011:6:Ett bolags påstående om marknadsledande ställning har såsom ostyrkt ansetts strida mot marknadsföringslagen. Vidare har bolagets angivande av referenser i samband med offentlig upphandling ansetts strida mot marknadsföringslagen eftersom referenserna avsett en annan produkt än den i upphandlingen offererade utan att detta tydligt framgått.
  • MD 2010:15:Ett bolag har marknadsfört en matfettsblandning som smör trots att den inte uppfyllt de lagstadgade krav som ställs för att få kalla en produkt för smör. Marknadsföringen har därmed befunnits vara otillbörlig. Därtill fråga om onödig rättegång.
  • MD 2011:13:Vissa av ett bolags påståenden om dess golvlims egenskaper såsom miljövänligt och fördelaktigt ur hälsosynpunkt utifrån viss miljömärkning har inte uppfyllt vederhäftighetskravet varför de ansetts strida mot marknadsföringslagen. Vidare har bolagets användande av citat ur en tidningsartikel ansetts strida mot marknadsföringslagen eftersom bolaget inte visat att uppgifterna var sakliga och objektivt korrekta.
  • MD 2011:23:Ett bolags påståenden om dess bemanningstjänsters kvalitet i förhållande till vissa andra bolags har baserats på en marknadsundersökning från ett oberoende institut. Marknadsundersökningen har till stor del baserats på svar från respondenter som bolaget själv valt ut. Marknadsföringen har mot denna bakgrund inte uppfyllt vederhäftighetskravet varför den ansetts strida mot marknadsföringslagen.
  • MD 2013:13:Fråga om marknadsföring av kosttillskott m.m. Även fråga om utformning av förbud.
  • MD 2011:8:Ett företags marknadsföring per telefon av en företagskatalog på Internet har ansetts vara vilseledande i fråga om det kommersiella ursprunget, varför förbud meddelats i enlighet med yrkande härom. Även yrkande om åläggande att tydligt informera om vem som är avsändare av marknadsföringen har bifallits. Förbudsyrkande beträffande användandet av viss benämning på företagskatalogen under åberopande av förväxlingsrisk respektive renommésnyltning har ogillats. Även fråga om medverkansansvar för styrelseledamot i företaget.
  • MD 2011:22:Ett bolag har i marknadsföring av internettjänster påstått att det är bråttom att acceptera ett erbjudande, att erbjudandet är unikt för mottagaren, att bolaget inte vill sälja något samt att vissa moment av den erbjudna internettjänsten skulle vara kostnadsfria. Marknadsföringen har inte uppfyllt vederhäftighetskravet varför den ansetts strida mot marknadsföringslagen.
  • MD 2010:6:Två bolag som har marknadsfört tjänstepensionsförsäkringar har jämfört sina fonder med ett annat bolags sparform vilket ansetts vilseledande och otillbörligt eftersom jämförelsen dels saknat väsentlig information, dels brustit i aktualitet. Bolagens påstående om att det har varit bråttom och att bolagens tjänstepensionsförsäkringar har givit 400 procent mer i avkastning än ett annat bolags sparform har också ansetts vilseledande och otillbörligt då marknadsföringen antas ha påverkat mottagarens förmåga att fatta ett välgrundat affärsbeslut. Även fråga om avvisning.
  • MD 2016:7:En dekor som ett företag använt på sina taxibilar har ansetts utgöra en vilseledande efterbildning av en dekor som Taxi Stockholm använder på sina taxibilar. Även fråga om förhållandet mellan 10 § och 14 § marknadsföringslagen.
  • MD 2012:8:Marknadsföring av läkemedel. Fråga bl.a. om påtalade påståenden med beaktande av den s.k. lagstridighetsprincipen varit förenliga med god marknadsföringssed, bl.a. mot bakgrund av vad som anges i läkemedlets s.k. produktresumé.
  • MD 2015:22:Marknadsföring av glasögon m.m. genom bl.a. påståenden om att vara marknadsledande har ansetts vilseledande enligt 10 § marknadsföringslagen.
  • MD 2009:37:Ett bolag har vid marknadsföring av medietjänster gjort vissa påståenden om ett annat bolag med innebörd att detta bolag bedriver oseriös verksamhet samt skickar s.k. bluffakturor. Då det saknats fog för sådana kategoriska påståenden om olaglighet har påståendena ansetts vara såväl vilseledande som misskrediterande enligt marknadsföringslagen.
  • MD 2008:15:En näringsidkare har marknadsfört tre ficklampor vilka påståtts utgöra vilseledande efterbildning av en annan näringiskdares ficklampor. Yrkandet om förbud mot marknadsföringen har ogillats eftersom någon vilseledande efterbildning inte ansetts föreligga. Inte heller har renommésnyltning ansetts vara för handen. Även fråga om rättegångskostnader.
  • MD 2010:21:Marknadsföring av vin i viss förpackning har varken ansetts utgöra vilseledande efterbildning, vilseledande om kommersiellt ursprung, kvalitet eller andra utmärkande egenskaper eller renommésnyltning eftersom det inte visats att förpackningen tillkom käranden. Ej heller angivandet av vissa artikelnummer avseende vinet har ansetts utgöra vilseledande marknadsföring eller renommésnyltning då det inte visats att artikelnumren var kända och förknippades med käranden i huvudkäromålet. Även ett i genstämning yrkat förbud för käranden i huvudkäromålet att marknadsföra en vinförpackning som påståtts utgöra vilseledande efterbildning, vilseledande om kommersiellt ursprung och renommésnyltning har ogillats eftersom förväxlingsrisk inte förelegat och förpackningen inte bedömts ha en tillräckligt stark anknytning eller association till genkärandens förpackning. Även fråga om marknadsföringslagens tillämplighet på varningsbrev och pressreleaser och om fördelning av rättegångskostnader.
  • MD 2014:18:Fråga om marknadsföring av konsumentkredit, bl.a. fråga om vilken målgrupp marknadsföringen riktar sig till.
  • MD 2013:12:Fråga om användning av ordet "kvinna" och/eller dess typografiska utformning i titeln på en tidskrift utgjort en vilseledande affärsmetod enligt punkten 13 i bilaga 1 till direktiv 2005/29/EG, den s.k. svarta listan, samt vilseledande efterbildning enligt 14 § marknadsföringslagen. Även fråga om renommésnyltning förelegat och om marknadsföring varit i strid mot god marknadsföringssed.
  • MD 2009:12:Ett företag har marknadsfört päronlikör i en flaska som påståtts utgöra en vilseledande efterbildning av ett annat företags motsvarande flaska. Yrkandet om förbud mot marknadsföringen har ogillats då den sistnämnda flaskan inte ansetts vara känd. Inte heller har renommésnyltning ansetts föreligga.
  • MD 2010:31:Ett bolags marknadsföring av fonder gentemot konsument har befunnits vara stridande mot god marknadsföringssed. Företaget har sålunda dels ålagts att i webbannonser ("banner") tydligt lämna s.k. riskinformation på närmare angivet sätt, dels förbjudits att lyfta fram en viss tidsperiod som medför att ett skevt helhetsintryck ges av fondens utveckling.
  • MD 2009:33:Ett bolag har marknadsfört två första hjälpen-tavlor vilkas utformning och färgsättning i kombination med formgivningen har ansetts associera till rödakorsmärket och ärigenom till Röda Korset på ett sådant sätt att de ansetts vara oförenliga med 5 § andra stycket lagen (1953:771) om skydd för vissa internationella sjukvårdsbeteckningar m.m. De har därigenom ansetts strida mot god marknadsföringssed enligt 5 och 6 §§ marknadsföringslagen. Även fråga om tillämpligheten av punkterna 4 och 9 i bilaga 1 till direktiv 2005/29/EG, den s.k. svarta listan, och om medansvar.
  • MD 2016:10:Affärsmetod som innefattat fakturering utan att avtal kommit till stånd har ansett stå i strid med god marknadsföringssed enligt 5 § marknadsföringslagen (2008:486), MFL. Även fråga om bl.a. förhållandet mellan 5 § och 10 § MFL.
  • MD 2010:3:Ett bolags första hjälpen-tavla har inte ansetts utgöra vilseledande efterbildning av ett annat bolags kända och särpräglade första hjälpen- tavla enligt 14 § marknadsföringslagen eftersom det inte befunnits föreligga någon risk för förväxling mellan tavlorna. Inte heller har renommésnyltning ansetts föreligga.
  • MD 2014:17:Fråga om marknadsföring av erbjudanden som innehållit inbetalningskort varit vilseledande m.m.
  • MD 2011:19:Ett bolag har marknadsfört konsertbiljetter till en specifik konsert den 14 augusti 2010. Vid tiden för målets avgörande har ett förbud ansetts helt verkningslöst, eftersom det aldrig kan bli tal om att ånyo marknadsföra biljetter till just denna konsert. Det har heller inte förelegat något betydande prejudikatsintresse, varför skäl saknats för en prövning i sak. Målet har avskrivits från vidare handläggning.
  • MD 2012:2:Ett bolag har påstått att dess tjänst är ledande i Sverige. Då det inte visats att påståendet är vederhäftigt har det befunnits vara vilseledande i strid med 10 § marknadsföringslagen. Även risk för påverkan på konsumentens förmåga att fatta ett välgrundat affärsbeslut har förelegat varför påståendet bedömts vara otillbörligt enligt 8 § marknadsföringslagen och därmed förbjudits. Även fråga om vite och dess storlek samt fördelning av rättegångskostnader.
  • MD 2010:29:Ett företag har marknadsfört en chokladdragé i en förpackning som påståtts utgöra en vilseldande efterbildning av ett annat företags kända och särpräglade förpackning. Yrkandet om förbud mot marknadsföringen har ogillats då det inte visats att det förelegat risk för förväxling av förpackningarna. Inte heller har renommésnyltning ansetts föreligga.
  • MD 2011:12:Ett bolag har i en annons för personbil använt uttrycket "miljövänlig". Påståendet, som inte ansetts uppfylla de krav på klarhet och precision som kan ställas på dess användning i marknadsföringen, har som obestyrkt ansetts strida mot god marknadsföringssed enligt 5 §, vara vilseledande enligt 10 § och otillbörligt enligt 6 och 8 §§ marknadsföringslagen. Bolaget har meddelats förbud att använda påståendet. Vidare har bolaget i en 73-sidig broschyr beträffande "Den förnyade A-Klassen", använt uttrycken "miljövänliga dieselmotorer", "gynna miljön" och "bra för miljön". Eftersom uttrycken har varit avsedda att läsas i förening med övrig text i broschyren som helhet, har den redovisning som bolaget lämna i anslutning till de påtalade uttrycken ansetts innebära en i sammanhanget tillräcklig precisering av uttrycken, som avsett att beskriva bilarnas fördelar från miljösynpunkt (dieselpartikelfilter och start/stoppfunktionen). Marknadsföringen har i denna del inte ansetts strida mot god marknadsföringssed eller vara vilseledande.
  • MD 2012:10:Två bolag på den s.k. jultidningsmarknaden har marknadsfört bl.a. hobbyarbete som jultidningsförsäljare. Fråga dels - såvitt avser huvudkäromålet - om vilseledande efterbildning och renommésnyltning förelegat, dels - såvitt avser genkäromålet - om vissa påståenden varit bl.a. vilseledande. Vidare fråga om ett yrkande om informationsåläggande med viss innebörd kan bifallas.
  • MD 2010:22:Ett bolags marknadsföring av madrasser avsedda för trycksårspreventiion har inte ansetts utgöra vilseledande efterbildning av ett annat bolags madrasser eller vilseledande om kommersiellt ursprung eftersom produkten saknade särprägel. inte heller renommésnyltning har ansetts föreligga eftersom produkten inte har befunnits vara känd på sådant sätt att den är bärare av ett renommé.
  • MD 2011:1:Marknadsföring av kläder med viss etikett har varken ansetts utgöra vilseledande efterbildning eller renommésnyltning eftersom det i målet inte visats att varumärket eller det aktuella konceptet är känt.
  • MD 2010:9:Ett bolag har vid marknadsföring av djurfoder använt en reklamfilm samt ett flertal påståenden. Filmen har ansetts utgöra en allmän jämförelse mellan å ena sidan importerat hundfoder och å andra sidan i Sverige producerat hundfoder varvid inhemskt producerat foder från såväl miljömässiga som kvalitets- och innehållsmässiga utgångspunkter påstås vara bättre. Bl.a. påståendena "Varför ska svenska hundar äta importerad mat?" och "Varför ska svenska valpar äta importerad mat?" har ansetts förmedla ett intryck av att importerad hundmat är sämre än svensk hundmat. Filmen och påståendena har, såsom obestyrkta, ansetts vilseledande och otillbörliga i strid med 8 och 10 §§ marknadsföringslagen. Även påståendet "Närproducerat" har ansetts vilseledande när produkten endast produceras på en plats i Västra Götaland men säljs över hela landet. Förbud har således meddelats bolaget att använda filmen och påståendena.
  • MD 2011:27:Marknadsföring av pinnstol med viss text, som förekommit dels som hängetikett på pinnstolen, dels på baksidan av en möbelkatalog, har varken ansetts utgöra vilseledande marknadsföring eller renommésnyltning. Marknadsföringen har därtill inte ansetts utgöra en jämförelse i den bemärkelsen som krävs för att förfarandet ska kunna anses vara förbjudet.
  • MD 2012:5:Marknadsföring av glasögon m.m. Fråga bl.a. om tester till vilka hänvisning gjorts varit representativa för marknadsförda produkter. Även fråga om bl.a. påstående om viss garanti ("En Riktig Optikergaranti") varit vederhäftigt och om vissa erbjudanden ("få" ett par "läsglasögon" och "läsglas på köpet") varit vilseledande.
  • MD 2010:23:Företrädare för ett bolag har i e-postmeddelanden och brev till ett annat bolags befintliga och potentiella kunder framfört påståenden om bl.a. det sistnämnda bolagets produkter och dess egenskaper. E-postmeddelandena och breven har ansetts utgöra marknadsföring och påståendena har befunnits misskrediterande och vilseledande. Även fråga om medverkansansvar.
  • MD 2010:4:Ett bolags marknadsföring av energidryck har ansetts utgöra vilseledande efterbildning av ett annat bolags energidryck enligt 14 § marknadsföringslagen eftersom det förstnämnda bolagets dryckesförpackning ansågs förväxlingsbar med det sistnämnda bolagets kända och särpräglade produkt.
  • MD 2012:11:En näringsidkare har inom ramen för sin enskilda firma använt sig av en logotyp, bestående av ordet Datoteket jämte figur, som liknar Apoteket AB:s logotyp. Fråga om dels Apoteket AB:s kännetecken varit så känt som krävs för att renommésnyltning enligt 5 § marknadsföringslagen ska kunna föreligga och dels tillämpningen av det s.k. transaktionstestet enligt 6 § marknadsföringslagen vid renommésnyltning.
  • MD 2009:24:Ett företag som tillhandahåller factoringtjänster har i två s.k. kundbrev gjort olika påståenden som ger intrycket av att ett konkurrerandfe företag förfar ohederligt. Breven har ansetts utgöra marknadsföring av påståendena i breven har ansetts både vilseledande enligt 8, 10 §§ marknadsföringslagen och misskrediterande enligt 5, 6 §§ marknadsföringslagen gentemot det utpekade företaget.
  • MD 2009:10:En s.k. cardsplitter av visst angivet märke har ansetts vara en nödvändig del av den avkodningsenhet som medger abonnenter av kodade TV- sändningar att utan godkännande av tjänsteleverantören samtidigt på olika TV-mottagare tillgodogöra sig fler än en TV-kanal åt gången. Cardsplittern har därför ansetts utgöra sådan avkodningsutrustning som enligt lag inte får marknadsföras i Sverige varför marknadsföringen av densamma varit otillbörlig enligt marknadsföringslagen. Förbud har meddelats bolaget att marknadsföra den aktuella cardsplittern eller annan väsentligen likartad utrustning. Även fråga huruvida parts kostnader som varit hänförliga till huvudförhandlingen varit skäligen påkallade för tillvaratagande av parts rätt.

Aggressiv marknadsföring

7 §  En näringsidkare får inte använda sig av aggressiv marknadsföring.

[S2]Marknadsföringen är att anse som aggressiv om den innefattar trakasserier, tvång, fysiskt våld, hot eller annat aggressivt påtryckningsmedel.

[S3]Aggressiv marknadsföring är att anse som otillbörlig om den i märkbar mån påverkar eller sannolikt påverkar mottagarens förmåga att fatta ett välgrundat affärsbeslut.

[S4]Sådan aggressiv marknadsföring som anges i punkterna 24-31 i bilaga I till direktiv 2005/29/EG är alltid att anse som otillbörlig.

  • MD 2011:25:Ett bolag har till annat bolags samarbetspartner och finansiär skickat e-postmeddelanden med påståenden om att sistnämnda bolag bl.a begår patentintrång samt att bolaget använt sig av konfidentiell och proprietär kunskap utan tillstånd. Marknadsdomstolen, som bedömt att e-postmedeelandena utgör marknadsföring, har funnit att det inte visats fog för sådana kategoriska påståenden varför påståendena varit att bedöma som vilseledande och otillbörliga enligt marknadsföringslagen.
  • MD 2012:14:Fråga om det på en s.k. spelcommunity på internet förekommit förfaranden som strider mot marknadsföringslagen, bl.a. fråga om samtycke lämnats vid elektronisk direktreklam till underårig och om det förekommit marknadsföring som inneburit att vilseledande och aggressiva affärsmetoder använts.
  • MD 2011:22:Ett bolag har i marknadsföring av internettjänster påstått att det är bråttom att acceptera ett erbjudande, att erbjudandet är unikt för mottagaren, att bolaget inte vill sälja något samt att vissa moment av den erbjudna internettjänsten skulle vara kostnadsfria. Marknadsföringen har inte uppfyllt vederhäftighetskravet varför den ansetts strida mot marknadsföringslagen.

7 a §  Vid bedömningen av om marknadsföringen är aggressiv ska dess art samt tidpunkten, varaktigheten och platsen för marknadsföringen särskilt beaktas. Det ska också särskilt beaktas om näringsidkaren

  1. använder ett hotfullt eller kränkande språk eller beteende,
  2. utnyttjar ett speciellt missöde eller omständigheter, som näringsidkaren känner till och som är av sådan vikt att de försämrar konsumentens omdöme, för att påverka konsumentens beslut i fråga om produkten,
  3. använder betungande eller oproportionerliga hinder som inte följer av avtalet när en konsument vill utöva sina rättigheter enligt avtalet, inbegripet rätten att häva ett avtal eller att byta till en annan produkt eller en annan näringsidkare, eller
  4. uppger sig komma att vidta åtgärder som inte lagligen kan genomföras. Lag (2016:22).

Vilseledande marknadsföring

8 §  Marknadsföring som är vilseledande enligt någon av bestämmelserna i 9, 10 eller 12-17 §§ är att anse som otillbörlig om den påverkar eller sannolikt påverkar mottagarens förmåga att fatta ett välgrundat affärsbeslut.

[S2]Sådan vilseledande marknadsföring som anges i punkterna 1-23 i bilaga I till direktiv 2005/29/EG är alltid att anse som otillbörlig.

  • MD 2009:17:Ett bolag har vid marknadsföring av paketresor underlåtit att ställa tillräcklig säkerhet i enlighet med Kammarkollegiets beslut. Marknadsföringen har ansetts otillbörlig och förbud har meddelats bolaget att marknadsföra paketresor utan att föreskriven säkerhet enligt resegarantilagen ställts.
  • MD 2011:24:Marknadsföringserbjudande om anslutning till fibernät har ansetts vara såväl svåröverskådligt som otydligt och väsentliga begränsningar i erbjudandet har utelämnats. Även påståenden i påtalat material har bedömts vara vilseledande. Marknadsföringen har bedömts vara otillbörlig i strid mot MFL.
  • MD 2011:25:Ett bolag har till annat bolags samarbetspartner och finansiär skickat e-postmeddelanden med påståenden om att sistnämnda bolag bl.a begår patentintrång samt att bolaget använt sig av konfidentiell och proprietär kunskap utan tillstånd. Marknadsdomstolen, som bedömt att e-postmedeelandena utgör marknadsföring, har funnit att det inte visats fog för sådana kategoriska påståenden varför påståendena varit att bedöma som vilseledande och otillbörliga enligt marknadsföringslagen.
  • MD 2016:9:Fråga om marknadsföring av förvaltnings/förmedlingstjänst av elavtal har varit vilseledande m.m.
  • MD 2014:10:Kännetecken som använts på en taxibil har ansetts vara förväxlingsbara med bl.a. kännetecknet Taxi Göteborg, som befunnits vara känt och särpräglat, varför marknadsföringen på taxibilen ansetts utgöra vilseledande efterbildning enligt 14 § marknadsföringslagen.
  • MD 2009:8:Ett bolag, som på distans marknadsfört värderingstjänster, har ansetts inte lämna upgift om pris och ångerrätt på ett klart och begripligt sätt. Det har vidare ansetts att information som förekommit på bolagets webbplats inte har lämnats i en varaktig form. Eftersom den föreskrivna informationen inte lämnats till konsumenten i annan form har bolaget inte uppfyllt informationskravet vid distansavtal. Bolaget har även gett konsumenten intrycket att han eller hon innan ångerfristen börjat löpa kan avsäga sig sin ångerrätt. Marknadsföringen har i samtliga avseenden ansetts vara otillbörlig.
  • MD 2013:14:Fråga om dels vissa påståenden i samband med marknadsföring av sightseeingturer med buss varit vederhäftiga, dels huruvida ett yrkande angående informationsåläggande utformat på visst sätt kan bifallas. Även fråga om moderbolags s.k. medverkansansvar för dotterbolags marknadsföring.
  • MD 2008:20:Användning av viss taklykta och logotyp i kombination med varandra vid marknadsföring av taxitjänster har ansetts utgöra en vilseledande efterbildning i strid mot 14 § marknadsföringslagen.
  • MD 2011:16:Utformningen av en taxibil har ansetts förväxlingsbar med Taxi Göteborgs kända och särpräglade taxifordon, varför marknadsföringen ansågs utgöra vilseledande efterbildning enligt 14 § marknadsföringslagen.
  • MD 2011:15:Ett bolag har vid marknadsföring av telefonitjänster (s.k. telemarketing) inte angett vem som är avsändare av marknadsföringen på sätt som krävs, varför bolaget har ålagts att tydligt informera om detta. Bolaget har vidare förbjudits att dels påstå att ett annat bolag är avsändare av marknadsföringen, dels använda sig av vilseledande påståenden beträffande det egna bolaget och ett annat bolag om att bolagen har ett samarbete av betydelse, att de har gått ihop eller är samma bolag, att det egna bolaget har tagit över hela eller delar av det andra bolaget dels ock använda andra påståenden som ger ett felaktigt intryck av ett samröre mellan bolagen.
  • MD 2013:7:Marknadsföring av bantningsmedel och hälsoprodukter har skett i strid mot krav på godkännande eller registrtering från Livsmedelsverket för försäljning. Även fråga om tillämpligheten av punkten 9 i bilaga 1 till direktiv 2005/29/EG, den s.k. svarta listan.
  • MD 2009:14:Ett telekommunikationsföretag har vid marknadsföring använt begreppet mobilt bredband och påstått att detta har "bäst täckning" och är "snabbt Internet". Då någon vedertagen definition av begreppet inte finns för närvarande har inte användningen av begreppet för teknikerna Edge och WLAN ansetts stå i strid med marknadsföringslagen. Däremot har uttrycket "bäst täckning" eller "snabbt Internet" såsom obestyrkta befunnits vilseledande och otillbörliga. Förbud har därför meddelats bolaget att använda påståendena eller påståenden med väsentligen samma innebörd.
  • MD 2015:14:Ett företag som säljer bärselar har i sin marknadsföring bl.a. använt påståenden med uttryck som "revolution", "för första gången någonsin", "den enda bärselen på marknaden", "unik, "en ergonomisk bärsele är en bärsele där barnet sitter i grodposition" och "för att det nyfödda barnet inte ska belasta sitt bäcken fel är det viktigt att barnet får behålla denna naturliga ställning när barnet bärs". Detta har befunnits vara vilseledande och otillbörligt.
  • MD 2015:16:Marknadsföring av kontaktlinser m.m. har ansetts vara misskrediterande och/eller vilseledande. Även fråga om jämförande reklam.
  • MD 2013:8:En s.k. oberoende verkstadskedja har i sin marknadsföring gjort påståenden bl.a. av innebörd att den bara använder originaldelar, att de däri ingående verkstäderna kan serva alla bilar och att priset då ofta är lägre än hos auktoriserade verkstäder. Vidare har verkstadskedjan påstått att det är en "märkesverkstad för alla märken". Påståendena har befunnits vilseledande och otillbörliga. Däremot har påståenden av innebörd att alla garantier och serviceavtal gäller efter service hos verkstadskedjan inte ansetts felaktiga, varför förbudsyrkandet i den delen lämnats utan bifall.
  • MD 2010:11:Ett bolag har vid marknadsföring av bostadsrätter använt sig av s.k. förhandsavtal. Dessa har inte innehållit någon information om förutsättningarna för att säga upp ett sådant avtal eller den närmare omfattningen av ett eventuellt skadeståndsansvar utan endast information om att ett skadeståndsansvar kunde bli aktuellt. Mot bakgrund av de förhållanden som förelegat i målet har den utelämnade informationen inte bedömts som väsentlig enligt 10 § tredje stycket marknadsföringslagen. Ej heller har informationen om skadeståndet bedömts som oklart eller otydligt utformad. Talan har därför ogillats.
  • MD 2008:19:Ett bolag har vid marknadsföring av paketresor underlåtit att ställa den säkerhet som Kammarkollegiet beslutat. Marknadsföringen har ansetts otillbörlig och förbud har meddelats bolaget att marknadsföra paketresor utan att föreskriven säkerhet enligt resegarantilagen gälls.
  • MD 2009:6:Användning av viss taklykta och logotyp i kombination med varandra vid marknadsföring av taxitjänster har ansetts utgöra en vilseledande efterbildning i strid mot 14 § marknadsföringslagen.
  • MD 2009:23:Ett bolags marknadsföring av fordonskedjor har inte ansetts utgöra vilseledande efterbildning av ett annat företags fordonskedjor enligt 14 § marknadsföringslagen eftersom produkterna saknar särprägel och inte har befunnits vara kända. Inte heller har marknadsföringen ansetts strida mot punkten 13 i den s.k. svarta listan eller 10 § marknadsföringslagen.
  • MD 2011:11:Marknadsföring av guldköptjänster på olika webbplatser har ansetts utgöra vilseledande marknadsföring samt i ett fall, vilseledande jämförelse. Tillika fråga om onödig rättegång.
  • MD 2016:12:Påståenden i marknadsföring avseende receptbelagda veterinärmedicinska läkemedel har ansetts vilseledande enligt 10 § marknadsföringslagen (2008:486).
  • MD 2014:13:Marknadsföring av kosttillskott och magnetprodukter har ansetts vara vilseledande.
  • MD 2016:2:Marknadsföring av isoleringsmaterial, genom bl.a. påståenden om att produkterna är så gott som oantändliga, är mer effektiva och har bättre värmeisoleringsförmåga och fukttålighet än alla andra isoleringar som finns på marknaden, har ansetts vilseledande enligt 10 § MFL.
  • MD 2011:30:Marknadsföring av resa till New York i form av en annons införd i en dagstidning har ansetts utgöra ett köperbjudande. Frånprisangivelsen i köperbjudandet har befunnits uppfylla kraven på den prisinformation som ska lämnas när det är fråga om ett köperbjudande. Därtill har den påtalade marknadsföringen innehållit den övriga information som krävs för att köperbjudandet inte ska anses vara vilseledande och otillbörligt.
  • MD 2013:18:Fråga om vilseledande efterbildning och renommésnyltning vid marknadsföring av s.k. bilspärrar.
  • MD 2008:14:Ett bolag har vid marknadsföring av centraldammsugare använt påståenden med innebörd att bolagets produkter står högst i världen i vissa specificerade avseenden. Vidare har bolaget använt påståenden som ger intryck av att det har ett bredare sortiment och en jämnare samt högre nivå avseende kvalitet än det andra bolaget och att det bolaget och dess produkter inte uppfyller krav på leveranssäkerhet, kvalitet och produktutveckling. Samtliga påståenden har befunnits obestyrkta och därför vilseledande och otillbörliga.
  • MD 2013:10:Ett bolag som tillhandahåller turistinformationstjänster från mopedbilar har påstått sig vara en auktoriserad turistbyrå och har därvid använt sig av ett visst kännetecken för auktoriserade turistbyråer. Dels fråga om vad en bolaget meddelad auktorisation omfattat för slags verksamhet. Dels fråga om bolaget uppfyller vissa villkor för auktorisationen, varvid en tillämpning av punkten 4 andra ledet i bilaga 1 till direktiv 2005/29/EG, den s.k. svarta listan, har aktualiserats.
  • MD 2010:8:Ett bolag har i en annonskampanj för en personbil använt påståendet "säkrast i världen". Påståendet har såsom obestyrkt ansetts vilseledande och otillbörligt enligt 8 och 10 §§ marknadsföringslagen. Bolaget har därför meddelats förbud att använda påståendet.
  • MD 2011:10:Ett bolag har till företag skickat ut s.k. erbjudanden utformade som fakturor avseende införande av företagsuppgifter i företagskataloger/sökregister m.m. på Internet, varvid kännetecknen GULA SIDORNA och EINIRO har använts. Det har befunnits föreligga en uppenbar risk för att mottagarna får uppfattningen att marknadsföringen avser införande i GULA SIDORNA. Förfarandet har ansetts innebära ett vilseledande om det kommersiella ursprunget och har bedömts vara otillbörligt enligt 8 och 10 §§ marknadsföringslagen. Därtill har marknadsföringen ansetts vara otillbörlig enligt 8 och 9 §§ marknadsföringslagen, varför åläggande har meddelats bolaget att ange vem som svarar för marknadsföringen. Förbud och åläggande har även meddelats mot ställföreträdare för bolaget.
  • MD 2009:36:Ett bolag har vid marknadsföring av företagskataloger och branschregister använt beteckningen e-niro och emphas vilka ansetts vara vilseledande om kommersiellt ursprung. Bolaget har vidare tillställt näringsidkare handlingar betecknade fakturor avseende annonsering i viss företagskatalog, utan att någon föregående beställning har gjorts. Förbud har meddelats med stöd av 8 och 10 §§ samt punkt 21 i direktiv 2005/29/EG, den s.k. svarta listan.
  • MD 2015:2:Ett företags marknadsföring av dejtingtjänster på internet har ansetts otillbörlig och vilseledande då företaget inte lämnat information om pris, ånger- och hävningsrätt och kontaktinformation i enlighet med bestämmelserna i e-handelslagen (2002:562), prisinformationslagen (2004:347), distans- och hemförsäljningslagen (2005:59) i dess lydelse före den 13 juni 2014 och marknadsföringslagen (2008:486) (MFL).
  • MD 2009:40:Ett bolag har marknadsfört vidsvinsfällor utan att dessa varit godkända i enlighet med gällande jaktlagstiftning. Marknadsföringen har ansetts otillbörlig i enlighet med lagstridighetsprincipen och förbud har meddelats med stöd av punkten 9 i bilaga 1 till direktiv 2005/29/EG, den s.k. svarta listan.
  • MD 2012:12:Marknadsföring av en wc-stol. Fråga om vissa wc-stolar har varit kända och särpräglade.
  • MD 2012:4:Del av kombinationserbjudande, avseende mobiltelefonabonnemang och mobiltelefon, har vid marknadsföring på Internet inte framhållits på sådant sätt att marknadsföringen bedömts vara vilseledande. Även fråga om kombinationserbjudandets förenlighet med marknadsföringslagen vid användning av s.k. gratispåstående.
  • MD 2010:2:Ett bolags marknadsföring av korthållare och yoyoar har inte ansetts utgöra vilseledande efterbildning av ett annat företags korthållare och yoyoar eftersom produkterna saknar särprägel. Inte heller har renommésnyltning ansetts föreligga. Bolaget har även använt påståenden som gett intryck dels av att bolaget tagit över försäljningen av det andra företagets produkter under ett annat namn, dels att bolaget säljer de bästa korthållarna och yoyoarna samt har det största utbudet. Påståendena har ansetts vilseledande och otillbörliga enligt 8 och 10 §§ marknadsföringslagen.
  • MD 2012:6:Vid marknadsföring av s.k. vårdmadrasser har ett bolag använt påståenden rörande dels bolagets verksamhet, erfarenhet och kunskap, dels madrassernas egenskaper och kvalifikationer. Då det inte visats att påståendena varit riktiga har dessa befunnits vara vilseledande i strid med 10 § marknadsföringslagen. Risk för påverkan på mottagarnas förmåga att fatta ett välgrundat affärsbeslut har också förelegat, varför påståendena bedömts vara otillbörliga enligt 8 § MFL och därmed förbjudits. Även fråga om eventuell tillämpning av bestämmelsen i 18 § MFL angående jämförande reklam samt om skäligheten av yrkade rättegångskostnader.
  • MD 2009:9:Ett bolag har vid marknadsföring av sin produkt Swedish Film Licens - en licens för institutionell visning av film - använt en annons med vissa närmare angivna påståenden bl.a. "Med Swedish Film Licens kan du visa hur många filmer som helst för hur många personer som helst under ett år på ett vissningsställe" och "Licensen ger dig rätt att visa filmer som du köpt eller hyrt hos en godkänd återförsäljare i Sverige". Då påståendena ansetts ovederhäftiga har bolaget förbjudits att använda påståendena utan att tydligt informera om de begränsningar som gäller för licensen. Även övriga påståenden har befunnits otillbörliga när det förekommit i annonsen men inte i övrigt. Förbud har meddelats i enlighet härmed. Även fråga om onödig rättegång.
  • MD 2013:4:Marknadsföring av ost. Fråga om påstående om öppnande av ostbutik vid tillfällig försäljning i s.k. shop-in-shop är vilseledande. Även fråga om innebörden av köpbeslut.
  • MD 2010:18:Ett bolag har vid marknadsföring av bemanningstjänster använt påståendena "Vi har Nordens bästa avbytarbänk", "Vi har marknadens bästa garantier" och "Vi har den bästa servicen". Eftersom bolaget inte styrkt sina påståenden har förbud meddelats bolaget att använda dem.
  • MD 2011:20:Bolag har i marknadsföring av tandkräm påstått att dess tandkräm varit ensam på marknaden med att ge omedelbar effekt mot ilningar i tänderna. Då bolaget inte lyckats visa detta har påståendet bedömts vara vilseledande och otillbörligt.
  • MD 2010:17:Ett bolag har bedrivit telefonförsäljning avseende införande av företags uppgifter i ett sökregister/företagskatalog och därvid uppgett sig representera ett annat bolag och dess sökregister. Det har ansetts föreligga uppenbar risk för att mottagarna av samtalen får uppfattningen att marknadsföringen avser införande i det sökregister/företagskatalog som marknadsförs av det sist nämnda bolaget. Förfarandet har ansetts innebära ett vilseledande om det kommersiella ursprunget och bedömts vara otillbörligt i strid med 8 och 10 §§ marknadsföringslagen. Därtill har marknadsföringen asetts vara otillbörlig i strid med 8 och 9 §§ marknadsföringslagen, varför åläggande har meddelats bolaget att ange vem som svarar för marknadsföringen.
  • MD 2009:18:Ett telekommunikationsbolag har vid marknadsföring av telefonitjänst använt sig av begreppet "mobilt bredband" och påstått att tjänsten är "Sveriges bästa mobila bredband". Då någon vedertagen definition av begreppet mobilt bredband inte finns för närvarande har marknadsföringen inte på den grunden ansetts stå i strid med marknadsföringslagen. Däremot har bolaget inte kunnat styrka att dess tjänst är "Sveriges bästa mobila bredband" varför påståendet har befunnits vilseledande och otillbörligt. Förbud har därför meddelats bolaget att använda påståendet eller andra påståenden med väsentligen samma innebörd.
  • MD 2011:6:Ett bolags påstående om marknadsledande ställning har såsom ostyrkt ansetts strida mot marknadsföringslagen. Vidare har bolagets angivande av referenser i samband med offentlig upphandling ansetts strida mot marknadsföringslagen eftersom referenserna avsett en annan produkt än den i upphandlingen offererade utan att detta tydligt framgått.
  • MD 2009:2:Ett bolag har vid marknadsföring av glasögon i Göteborg använt påståendet "göteborgs billigaste optikbutik". Eftersom bolaget inte kunnat styrka påståendet har det befunnits ovederhäftigt och vilseledande och därmed otillbörligt i strid med marknadsföringslagen. Förbud har därför meddelats bolaget att använda påståendet eller påståenden med väsentligen samma innebörd. Även fråga om onödig rättegång.
  • MD 2014:3:Ett företag har vid marknadsföring av taxitjänster använt ett kännetecken som uppvisar stor likhet med ett annat företags kända och särpräglade varumärken. Detta har befunnits vara vilseledande och otillbörligt.
  • MD 2011:13:Vissa av ett bolags påståenden om dess golvlims egenskaper såsom miljövänligt och fördelaktigt ur hälsosynpunkt utifrån viss miljömärkning har inte uppfyllt vederhäftighetskravet varför de ansetts strida mot marknadsföringslagen. Vidare har bolagets användande av citat ur en tidningsartikel ansetts strida mot marknadsföringslagen eftersom bolaget inte visat att uppgifterna var sakliga och objektivt korrekta.
  • MD 2011:3:Ett företags marknadsföring vid telefonförsäljning av vissa internetbaserade produkter har befunnits vara vilseledande med hänsyn till att felaktiga uppgifter lämnats beträffande bolaget och dess koppling till ett annat bolag.
  • MD 2010:20:Ett bolag har vid marknadsföring av glasögon använt formuleringarna "2 för 1" och "0 kr" samt påståendena "Du avgör själv vilken typ av glasögon du vill komplettera med", "ett par identiska i reserv" och "Vad väljer du?". Förbud har meddelats bolaget att dels använda påståendet"ett par identiska i reserv", om detta inte kan erhållas inom ramen för erbjudandet, dels underlåta att ange att erbjudandet endast gäller för glasögon som kan erhållas enligt ett och samma recept. Bolaget har också ålagts att ange vissa begränsningar som rör pris och sortiment av glas och bågar. Ett yrkande om förbud mot att använda formuleringen "0 kr" har ogillats på närmare angivna skäl.
  • MD 2013:6:Fråga om påståenden, i marknadsföring av apparater för behandling av celluliter m.m., om produktens pris, prestanda och egenskaper varit otillbörliga och vilseledande.
  • MD 2011:23:Ett bolags påståenden om dess bemanningstjänsters kvalitet i förhållande till vissa andra bolags har baserats på en marknadsundersökning från ett oberoende institut. Marknadsundersökningen har till stor del baserats på svar från respondenter som bolaget själv valt ut. Marknadsföringen har mot denna bakgrund inte uppfyllt vederhäftighetskravet varför den ansetts strida mot marknadsföringslagen.
  • MD 2013:13:Fråga om marknadsföring av kosttillskott m.m. Även fråga om utformning av förbud.
  • MD 2011:8:Ett företags marknadsföring per telefon av en företagskatalog på Internet har ansetts vara vilseledande i fråga om det kommersiella ursprunget, varför förbud meddelats i enlighet med yrkande härom. Även yrkande om åläggande att tydligt informera om vem som är avsändare av marknadsföringen har bifallits. Förbudsyrkande beträffande användandet av viss benämning på företagskatalogen under åberopande av förväxlingsrisk respektive renommésnyltning har ogillats. Även fråga om medverkansansvar för styrelseledamot i företaget.
  • MD 2013:15:Marknadsföring av en bantningsprodukt kallad "Slimvest" har befunnits vilseledande och otillbörlig i fråga om produktens påstådda egenskaper. Även fråga om medverkansansvar.
  • MD 2011:22:Ett bolag har i marknadsföring av internettjänster påstått att det är bråttom att acceptera ett erbjudande, att erbjudandet är unikt för mottagaren, att bolaget inte vill sälja något samt att vissa moment av den erbjudna internettjänsten skulle vara kostnadsfria. Marknadsföringen har inte uppfyllt vederhäftighetskravet varför den ansetts strida mot marknadsföringslagen.
  • MD 2010:6:Två bolag som har marknadsfört tjänstepensionsförsäkringar har jämfört sina fonder med ett annat bolags sparform vilket ansetts vilseledande och otillbörligt eftersom jämförelsen dels saknat väsentlig information, dels brustit i aktualitet. Bolagens påstående om att det har varit bråttom och att bolagens tjänstepensionsförsäkringar har givit 400 procent mer i avkastning än ett annat bolags sparform har också ansetts vilseledande och otillbörligt då marknadsföringen antas ha påverkat mottagarens förmåga att fatta ett välgrundat affärsbeslut. Även fråga om avvisning.
  • MD 2013:3:Fråga om ett bolags användande av en logotyp inneburit en risk för förväxling med en annan näringsidkares påstått kända logotyp i strid mot 10 § MFL och om bolagets påstående om auktorisation kan anses korrekt med hänsyn till bl.a. möjligheterna att utöva tillsyn för den som utfärdat "auktorisationen". Även fråga om tillämpligheten av punkten 4 i bilaga 1 till direktiv 2005/29/EG, den s.k. svarta listan.
  • MD 2010:24:Ett bolag har vid marknadsföring av översättningstjänster påstått att det klarar att översätta till alla språk. Marknadsdomstolen har funnit att påståendet inte styrkts men att marknadsföringen med hänsyn till målgruppens kunskap inte torde påverka dess förmåga att fatta ett välgrundat affärsbeslut varför talan har lämnats utan bifall.
  • MD 2011:29:Tre bolag har marknadsfört en USB-modul vars enda syfte har varit att kirnggå det upphovsrättsliga skyddet för tekniska åtgärder för att på så sätt möjliggöra olovlig exemplarframställning av videospel. Bolagens handhavande av produkten har befunnits olovligt enligt 52 e och 57 a §§ lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. Marknadsföringen har därigenom ansetts otillbörlig enligt lagstridighetsprincipen.
  • MD 2009:22:Ett bolag har tillställt ett annat bolags kunder handlingar betecknade orderbekräftelser och fakturor avseende annonsering i viss företagskatalog. Handlingarna har varit utformade på sådant sätt att det ansetts föreligga en uppenbar risk för att kunderna får uppfattningen att bolagen har anknytning till varandra och att handlingarna avser införande i en företagskatalog som marknadsförs av det sist nämnda bolaget. Förfarandet har ansetts vara vilseledande i fråga om båda bolagens verksamhet och kännetecken och därmed bedömts vara otillbörligt i strid mot 8 och 10 §§ marknadsföringslagen. Även fråga om medansvar för bolagsmän.
  • MD 2008:17:Vid marknadsföring av hygienmadrasser har vart och ett av partsbolagen använt påståenden om produkternas egenskaper, bl.a. om ånggenomsläpplighet, följsamhet, komfort, säkerhet, hygien och ekonomi. Många av påståendena har befunnits obestyrkta och därför vilseledande och otillbörliga, varför förbud har meddelats bolagen att använda påståendena eller andra påståenden med väsentligen samma innebörd. Vissa av de påtalade formuleringar som gjorts i inlagor till domstol i ett överklagat mål om offentlig upphandling har inte ansetts vara av kommersiell natur. Ett ingripande med stöd av marknadsföringslagen har därför inte kunnat ske i den delen.
  • MD 2010:16:Ett bolag har tillställt ett annat bolags kunder handlingar betecknade orderbekräftelser och fakturor avseende annonsering i viss företagskatalog. Handlingarna har varit utformade på sådant sätt att det ansetts föreligga uppenbar risk för att kunderna får uppfattningen att bolagen har anknytning till varandra och att handlingarna avser införande i en företagskatalog som marknadsförs av det sist nämnda bolaget. Förfarandet har ansetts vara vilseledande i fråga om båda bolagens verksamhet och kännetecken och därmed bedömts vara otillbörligt i strid mot 8 och 10 §§ marknadsföringslagen. Även fråga om rättegångskostnader.
  • MD 2016:7:En dekor som ett företag använt på sina taxibilar har ansetts utgöra en vilseledande efterbildning av en dekor som Taxi Stockholm använder på sina taxibilar. Även fråga om förhållandet mellan 10 § och 14 § marknadsföringslagen.
  • MD 2010:28:Ett bolag har vid marknadsföring av ansiktskrämer använt sig av påståenden som innebär bl.a. att produkterna medför att rynkor i ansiktet reduceras i viss angiven procentuell omfattning, att rynkor reduceras med laserns hastighet och att rynkor reduceras på grund av att huden återuppbyggs. Eftersom bolaget inte har styrkt påståendena har marknadsföringen ansetts vilseledande och otillbörlig i strid mot 8 och 10 §§ marknadsföringslagen. Motsvarande bedömning har gjorts beträffande en bild som använts vid marknadsföringen. Ett yrkande om förbud mot att använda ett sloganartat påstående har ogillats på närmare angivna skäl. Även fråga om huruvida tillåten reklamöverdrift förekommit.
  • MD 2010:19:Ett bolag har vid marknadsföring av glasögon genom tidningsannons använt sig av påståendet "Glasögon till fast pris inklusive allt". Påståendet har ansetts ge genomsnittskonsumenten intrycket att det vid köp av glasögon enligt de i annonsen angivna fasta priserna ingår vad som normalt kan förväntas ingå vid ett basköp av glasögon, vilket ur konsumentens synvinkel har ansetts innebära ett par glasögon i ett kundanpassat grundutförande fullt färdiga att användas. Då erbjudandet bedömts tämligen nära överensstämma med konsumentens förväntan samt då erbjudandets innehåll har angetts i annonsen, har marknadsföringen inte ansetts vilseledande. Vidare har det förhållande att det i annonsen inte har angetts att kostnad kan tillkomma för vissa tilläggsprodukter och specialutföranden inte ansetts utgöra något vilseledande utelämnande.
  • MD 2012:17:Marknadsföring av premierådgivningstjänster m.m. Fråga bl.a. om bestämmande av marknadsstörningsavgifts storlek.
  • MD 2015:22:Marknadsföring av glasögon m.m. genom bl.a. påståenden om att vara marknadsledande har ansetts vilseledande enligt 10 § marknadsföringslagen.
  • MD 2009:25:En näringsidkare har vid marknadsföring av spel använt vissa formuleringar som bedömts utgöra otillbörlig jämförande reklam enligt 18 § marknadsföringslagen. Beträffande formuleringarna "samma spel med större vinster", "samma regler och bättre villkor" och "vi ger mer tillbaka till spelarna" har det bl.a. inte varit möjligt att på ett objektivt sätt kontrollera jämförande egenskaper hos tjänsten. Formuleringen "den oslagbara ledaren när det gäller säkerhet" har såsom obestyrkt ansetts vilseledande. Slutligen har användningen av en s.k. klippgubbe i en filmsekvens ansetts utgöra renommésnyltning. Användningen av uttrycket "svenska spel" enskilt eller i förening med påståenden om "engelska odds", "större vinster" eller "vi ger mer tillbaka till spelarna" har dock inte ansetts innebära vilseledande om kommersiellt ursprung eller medföra förväxling. En annan näringsidkare har använt formuleringar som "Svenska spel är världsledande på spelansvar" och "världens mest effektiva ålderskontroll på nätet" vilka ansetts vilseledande och otillbörliga (8 och 10 §§ marknadsföringslagen). Även fråga om vad som ska anses vara marknadsföring.
  • MD 2008:16:I ett överklagat mål vari ett företags burk för rengöringsmedel har befunnits vilseledande har skadestånd för förlorad försäljning till följd av överträdelsen uppskattats med stöd av 35 kap. 5 § rättegångsbalken.
  • MD 2009:37:Ett bolag har vid marknadsföring av medietjänster gjort vissa påståenden om ett annat bolag med innebörd att detta bolag bedriver oseriös verksamhet samt skickar s.k. bluffakturor. Då det saknats fog för sådana kategoriska påståenden om olaglighet har påståendena ansetts vara såväl vilseledande som misskrediterande enligt marknadsföringslagen.
  • MD 2008:15:En näringsidkare har marknadsfört tre ficklampor vilka påståtts utgöra vilseledande efterbildning av en annan näringiskdares ficklampor. Yrkandet om förbud mot marknadsföringen har ogillats eftersom någon vilseledande efterbildning inte ansetts föreligga. Inte heller har renommésnyltning ansetts vara för handen. Även fråga om rättegångskostnader.
  • MD 2010:21:Marknadsföring av vin i viss förpackning har varken ansetts utgöra vilseledande efterbildning, vilseledande om kommersiellt ursprung, kvalitet eller andra utmärkande egenskaper eller renommésnyltning eftersom det inte visats att förpackningen tillkom käranden. Ej heller angivandet av vissa artikelnummer avseende vinet har ansetts utgöra vilseledande marknadsföring eller renommésnyltning då det inte visats att artikelnumren var kända och förknippades med käranden i huvudkäromålet. Även ett i genstämning yrkat förbud för käranden i huvudkäromålet att marknadsföra en vinförpackning som påståtts utgöra vilseledande efterbildning, vilseledande om kommersiellt ursprung och renommésnyltning har ogillats eftersom förväxlingsrisk inte förelegat och förpackningen inte bedömts ha en tillräckligt stark anknytning eller association till genkärandens förpackning. Även fråga om marknadsföringslagens tillämplighet på varningsbrev och pressreleaser och om fördelning av rättegångskostnader.
  • MD 2011:9:En enskild firma har skickat ut fakturor avseende införande av företags uppgifter i företagskataloger/sökregister m.m. där kännetecknet GULA SIDORNA har framgått. Det har befunnits föreligga en uppenbar risk för att mottagarna av fakturorna får uppfattningen att marknadsföringen avser införande i GULA SIDORNA. Förfarandet har ansetts innebära ett vilseledande om det kommersiella ursprunget och bedömts vara otillbörligt enligt 8 och 10 §§ marknadsföringslagen. Därtill har marknadsföringen ansetts vara otillbörlig enligt 8 och 9 §§ marknadsföringslagen, varför åläggande har meddelats att ange vem som svarar för marknadsföringen.
  • MD 2009:41:Bolag har marknadsfört hälsoprodukter och läkemedel. Bl.a. har påståenden angående medicinsk effekt befunnits otillbörliga och förbud har, enligt principerna om medverkansansvar, meddelats mot en styrelseledamot och en f.d. anställd i bolagen. Även fråga om tillämpligheten av punkterna 4, 9 och 17 i bilaga 1 till direktiv 2005/29/EG, den s.k. svarta listan.
  • MD 2014:2:Ett företag som säljer kläder samt reservdelar och tillbehör till motorcyklar respektive snöscootrar har i sin marknadsföring bl.a. använt påståenden av innebörd att bolaget har Sveriges bästa priser, största sortiment och utbud. Detta har befunnits vara vilseledande och otillbörligt.
  • MD 2009:7:Vid marknadsföring genom telefonförsäljning har ett bolag dels underlåtit att uppge vem som är avsändare av marknadsföringen, dels framfört felaktiga påståenden om bl.a. samröre med en konkurrent. Förfarandet har ansetts vara vilseledande och otillbörligt. Även fråga om betydelsen av att ett dotterbolag under processen upphört att existera som juridisk person sedan bolaget fusionerats med sitt moderbolag. Det har ansetts att dotterbolaget efter fusionen saknade partsbehörighet och att talan om det därför inte kunde vidhållas.
  • MD 2009:12:Ett företag har marknadsfört päronlikör i en flaska som påståtts utgöra en vilseledande efterbildning av ett annat företags motsvarande flaska. Yrkandet om förbud mot marknadsföringen har ogillats då den sistnämnda flaskan inte ansetts vara känd. Inte heller har renommésnyltning ansetts föreligga.
  • MD 2009:15:Bolags marknadsföring av lotter genom vissa påståenden i en annonstidning har bedömts strida mot 9 § marknadsföringslagen eftersom det inte tydligt framgått att det varit fråga om marknadsföring. Vidare har formulering som gett intrycket att en viss summa pengar skulle lottas ut i en viss ort eller att chansen att vinna varit större just i den aktuella orten liksom framhävande av en hel vinstpott som vinstmöjlighet utan att ange att den är avsedd att fördelas mellan flera lottköpare befunnits vilseledande enligt 10 § marknadsföringslagen. Yrkanden om övergångstid och fördelning av rättegångskostnader enligt 18 kap. 3 § rättegångsbalken har ogillats. Även fråga om tillämpligheten av marknadsföringslagen i förhållande till TF och om medverkansansvar.
  • MD 2010:14:Ett bolag har vid marknadsföring av mobilabonnemang på en webbplats använt begreppet "Fastpris" och påståenden som givit intryck av en obegränsad användning av abonnemanget till ett visst fastställt pris och att inga ytterligare kostnader kan tillkomma. Då tjänsten varit begränsad i sin omfattning ansågs marknadsföringen vilseledande om det faktiska innehållet och begrepp och påståenden sådana att de sannolikt har kunnat påverka mottagarens förmåga att fatta ett välgrundat affärsbeslut. Även fråga om utelämnande av information och om ansvarigt bolag för marknadsföringen (jfr MD 2005:11).
  • MD 2009:29:Åläggande har meddelats ett företag att vid marknadsföring av kredit till konsument ange den effektiva räntan på sätt som krävs enligt konumentkreditlagen.
  • MD 2009:38:Ett bolag har vid marknadsföring av hemelektronik använt påståenden som gett intryck av dels att bolaget är den största hemelektronikkedjan i Sverige, Norden och Norra Europa, dels att bolaget allmänt har de lägsta priserna generellt eller avseende vissa enskilda produkter på marknaden. Eftersom bolaget inte förmått styrka sina påståenden har förbud meddelats bolaget att använda påståendena "Norra Europas största elektronik- och vitvarukedja", "Sveriges största hemelektroni- och vitvarukedja", "Nordens största hemelektronikkedja", "Europas ledande hemelektronikkedja", "Europas ledande elektronikåterförsäljare", "Elgiganten är billigast på allt alltid", "Elgiganten billigast på allt", "Från billigast i stan till billigast i Europa", "Billigast i Europa", "Billigast i Sverige", "Billigast i Stan", "Billigast enligt svenska folket" och "Du får mycket mer för pengarna hos Elgiganten". Även fråga om löpande och förhöjt vite.
  • MD 2016:4:Marknadsföring av värmepumpar har ansetts vara vilseledande. Även fråga om rättegång varit onödig.
  • MD 2013:17:Ett företag som säljer fönster och dörrar har i sin marknadsföring använt uttrycket "Bäst & Billigast", vilket även utgör del av företagets logotyp. Innebörden av uttrycket har ansetts vara ett påstående om att företagets produkter är de bästa och billigaste som finns på marknaden. Detta har befunnits vara vilseledande och otillbörligt.
  • MD 2009:31:Ett bolags marknadsföring av företagskataloger och branschregister på Internet har ansetts utgöra vilseledande om kommersiellt ursprung samt om varumärken och kännetecken. Förbud har meddelats med stöd av 8 och 10 §§ marknadsföringslagen.
  • MD 2010:27:Ett fläckborttagningsmedel som marknadsförts har inte ansetts utgöra en vilseledande efterbildning av ett annat fläckborttagningsmedel enligt 14 § marknadsföringslagen, eftersom det inte visats att den sistnämnda produkten varit känd inom den relevanta omsättningskretsen. Marknadsföringen har inte heller ansetts strida mot 5 § marknadsföringslagen (renommésnyltning), 10 § marknadsföringslagen (vilseledande efterbildning) eller punkten 13 i den s.k. svarta listan (avsiktlig efterbildning) med hänsyn till kravet på kändhet. Även fråga om rättegångskostnader.
  • MD 2010:3:Ett bolags första hjälpen-tavla har inte ansetts utgöra vilseledande efterbildning av ett annat bolags kända och särpräglade första hjälpen- tavla enligt 14 § marknadsföringslagen eftersom det inte befunnits föreligga någon risk för förväxling mellan tavlorna. Inte heller har renommésnyltning ansetts föreligga.
  • MD 2014:17:Fråga om marknadsföring av erbjudanden som innehållit inbetalningskort varit vilseledande m.m.
  • MD 2014:11:Marknadsföring av förbränningstoalett på bl.a. webbplats har ansetts vara vilseledande.
  • MD 2011:19:Ett bolag har marknadsfört konsertbiljetter till en specifik konsert den 14 augusti 2010. Vid tiden för målets avgörande har ett förbud ansetts helt verkningslöst, eftersom det aldrig kan bli tal om att ånyo marknadsföra biljetter till just denna konsert. Det har heller inte förelegat något betydande prejudikatsintresse, varför skäl saknats för en prövning i sak. Målet har avskrivits från vidare handläggning.
  • MD 2012:2:Ett bolag har påstått att dess tjänst är ledande i Sverige. Då det inte visats att påståendet är vederhäftigt har det befunnits vara vilseledande i strid med 10 § marknadsföringslagen. Även risk för påverkan på konsumentens förmåga att fatta ett välgrundat affärsbeslut har förelegat varför påståendet bedömts vara otillbörligt enligt 8 § marknadsföringslagen och därmed förbjudits. Även fråga om vite och dess storlek samt fördelning av rättegångskostnader.
  • MD 2016:13:Fråga om avtal avsett tjänst som omfattas av ångerrätt.
  • MD 2011:17:Utformningen av en taxibil har ansetts förväxlingsbar med Taxi Göteborgs kända och särpräglade taxifordon, varför marknadsföringen ansågs utgöra vilseledande efterbildning enligt 14 § marknadsföringslagen.
  • MD 2011:12:Ett bolag har i en annons för personbil använt uttrycket "miljövänlig". Påståendet, som inte ansetts uppfylla de krav på klarhet och precision som kan ställas på dess användning i marknadsföringen, har som obestyrkt ansetts strida mot god marknadsföringssed enligt 5 §, vara vilseledande enligt 10 § och otillbörligt enligt 6 och 8 §§ marknadsföringslagen. Bolaget har meddelats förbud att använda påståendet. Vidare har bolaget i en 73-sidig broschyr beträffande "Den förnyade A-Klassen", använt uttrycken "miljövänliga dieselmotorer", "gynna miljön" och "bra för miljön". Eftersom uttrycken har varit avsedda att läsas i förening med övrig text i broschyren som helhet, har den redovisning som bolaget lämna i anslutning till de påtalade uttrycken ansetts innebära en i sammanhanget tillräcklig precisering av uttrycken, som avsett att beskriva bilarnas fördelar från miljösynpunkt (dieselpartikelfilter och start/stoppfunktionen). Marknadsföringen har i denna del inte ansetts strida mot god marknadsföringssed eller vara vilseledande.
  • MD 2012:10:Två bolag på den s.k. jultidningsmarknaden har marknadsfört bl.a. hobbyarbete som jultidningsförsäljare. Fråga dels - såvitt avser huvudkäromålet - om vilseledande efterbildning och renommésnyltning förelegat, dels - såvitt avser genkäromålet - om vissa påståenden varit bl.a. vilseledande. Vidare fråga om ett yrkande om informationsåläggande med viss innebörd kan bifallas.
  • MD 2010:22:Ett bolags marknadsföring av madrasser avsedda för trycksårspreventiion har inte ansetts utgöra vilseledande efterbildning av ett annat bolags madrasser eller vilseledande om kommersiellt ursprung eftersom produkten saknade särprägel. inte heller renommésnyltning har ansetts föreligga eftersom produkten inte har befunnits vara känd på sådant sätt att den är bärare av ett renommé.
  • MD 2010:25:Ett bolag har bedrivit telefonförsäljning avseende införande av företags uppgifter i ett sökregister/företagskatalog och har därvid uppgett sig representera ett annat bolag och dess sökregister. Det har ansetts föreligga uppenbar risk för att mottagarna av samtalen får uppfattningen att marknadsföringen avsr införande i ett sökregister/företagskatalog som marknadsförs av det sist nämnda bolaget. Förfarandet har ansetts innebra ett vilseledande om det kommersiella ursprunget och bedömts vara otillbörligt i strid mot 8 och 10 §§ marknadsföringslagen. Därtill har marknadsföringen ansetts vara otillbörlig i strid mot 8 och 9 §§ marknadsföringslagen. Förbud respektive åläggande har meddelats f.d. styrelseledamot då denne ansetts ha haft ett bestämmande inflytande över bolagets verksamhet. (Jfr MD 2010:17).
  • MD 2009:26:Ett företag, som är ny distributör av en viss vattenkolsyresättare, har i brev till återförsäljare framfört bl.a. felaktiga påståenden angående rätten att sälja och marknadsföra vattenkolsyresättaren. Breven har ansetts utgöra marknadsföring och vissa av påståendena ifråga har befunnits otillbörliga enligt 8 och 10 §§ MFL. Även fråga om avvisning av talan.
  • MD 2015:19:En näringsidkare som sålt elsaneringstjänster avsedda för bostäder och bilar har i sin marknadsföring bl.a. påstått att företagets tjänster "Reducerar / Eliminerar Strålning, magnetfält etc". Fråga har varit om det visats att viss teknik som använts, i förening med andra åtgärder, faktiskt kunnat reducera strålning och magnetfält i bostäder och bilar.
  • MD 2011:1:Marknadsföring av kläder med viss etikett har varken ansetts utgöra vilseledande efterbildning eller renommésnyltning eftersom det i målet inte visats att varumärket eller det aktuella konceptet är känt.
  • MD 2010:1:Ett bolag har tillställt ett annat bolags kunder handlingar betecknade orderbekräftelser och fakturor avseende annonsering i viss företagskatalog. Handlingarna har varit utformade på sådant sätt att det ansetts föreligga en uppenbar risk för att kunderna får uppfattningen att bolagen har anknytning till varandra och handlingarna avser införande i en företagskatalog som marknadsförs av det sist nämnda bolaget. Förfarandet har ansetts vara vilseledande i fråga om båda bolagens verksamhet och kännetecken och därmed bedömts vara otillbörligt i strid mot 8 och 10 §§ marknadsföringslagen. Förbudet har meddelats före detta styrelseledamot då denne ansetts ha haft ett bestämmande inflytande över bolagets verksamhet och tagit aktiv del i bolagets marknadsföring.
  • MD 2010:9:Ett bolag har vid marknadsföring av djurfoder använt en reklamfilm samt ett flertal påståenden. Filmen har ansetts utgöra en allmän jämförelse mellan å ena sidan importerat hundfoder och å andra sidan i Sverige producerat hundfoder varvid inhemskt producerat foder från såväl miljömässiga som kvalitets- och innehållsmässiga utgångspunkter påstås vara bättre. Bl.a. påståendena "Varför ska svenska hundar äta importerad mat?" och "Varför ska svenska valpar äta importerad mat?" har ansetts förmedla ett intryck av att importerad hundmat är sämre än svensk hundmat. Filmen och påståendena har, såsom obestyrkta, ansetts vilseledande och otillbörliga i strid med 8 och 10 §§ marknadsföringslagen. Även påståendet "Närproducerat" har ansetts vilseledande när produkten endast produceras på en plats i Västra Götaland men säljs över hela landet. Förbud har således meddelats bolaget att använda filmen och påståendena.
  • MD 2010:13:Ett bolag har vid marknadsföring av diskmaskinstabletter, använt påståendena ". . .% EXTRA", formulerat på olika sätt, och "Fler tabletter till samma pris". EXTRA-påståendet har funnits på s.k. overfillförpackningar - vilka innehåller ett större antal doseringstabletter än en reguljär förpackning, basförpackning. Påståendena har befunnits ge intryck av att en konsument vid köp av aktuell overfillförpackning erhåller ett visst antal doseringstaletter extra till samma pris som han eller hon skulle ha fått betala för basantalet. I avsaknad av en basförpackning att jämföra overfillförpackningens pris med har påståendena ansetts vilseledande och otillbörliga i strid med 8 och 10 §§ MFL.
  • MD 2011:27:Marknadsföring av pinnstol med viss text, som förekommit dels som hängetikett på pinnstolen, dels på baksidan av en möbelkatalog, har varken ansetts utgöra vilseledande marknadsföring eller renommésnyltning. Marknadsföringen har därtill inte ansetts utgöra en jämförelse i den bemärkelsen som krävs för att förfarandet ska kunna anses vara förbjudet.
  • MD 2013:16:Ett byggvaruhus har i sin marknadsföring använt sig av uttrycket "där bättre produkter kostar mindre". Innebörden av påståendet har ansetts vara att företaget tillhandahåller ett sortiment som innehåller bl.a. produkter av viss högre kvalitet som är billigare än motsvarande produkter hos konkurrerande företag. Påståendet har befunnits vilseledande och otillbörligt.
  • MD 2016:6:Marknadsföring av matfettsblandning har ansetts vara vilseledande. Även fråga om rättegång varit onödig.
  • MD 2014:15:Marknadsföring av ett s.k. ryggbord har ansetts vara vilseledande.
  • MD 2012:5:Marknadsföring av glasögon m.m. Fråga bl.a. om tester till vilka hänvisning gjorts varit representativa för marknadsförda produkter. Även fråga om bl.a. påstående om viss garanti ("En Riktig Optikergaranti") varit vederhäftigt och om vissa erbjudanden ("få" ett par "läsglasögon" och "läsglas på köpet") varit vilseledande.
  • MD 2010:23:Företrädare för ett bolag har i e-postmeddelanden och brev till ett annat bolags befintliga och potentiella kunder framfört påståenden om bl.a. det sistnämnda bolagets produkter och dess egenskaper. E-postmeddelandena och breven har ansetts utgöra marknadsföring och påståendena har befunnits misskrediterande och vilseledande. Även fråga om medverkansansvar.
  • MD 2010:4:Ett bolags marknadsföring av energidryck har ansetts utgöra vilseledande efterbildning av ett annat bolags energidryck enligt 14 § marknadsföringslagen eftersom det förstnämnda bolagets dryckesförpackning ansågs förväxlingsbar med det sistnämnda bolagets kända och särpräglade produkt.
  • MD 2009:24:Ett företag som tillhandahåller factoringtjänster har i två s.k. kundbrev gjort olika påståenden som ger intrycket av att ett konkurrerandfe företag förfar ohederligt. Breven har ansetts utgöra marknadsföring av påståendena i breven har ansetts både vilseledande enligt 8, 10 §§ marknadsföringslagen och misskrediterande enligt 5, 6 §§ marknadsföringslagen gentemot det utpekade företaget.
  • MD 2009:39:I sin marknadsföring av konsumentkrediter har en bank, som huvudsakligen är en Internetbank, använt sig av formuleringar som "inga avgifter" och "utan dolda avgifter". Enligt ett villkor i kreditavtalet har banken dels tagit ut en avgift på 25 kr för den som särskilt begärt skriftlig avisering, dels haft en möjlighet att höja avgiften för den skriftliga aviseringen. Marknadsföringen har inte ansetts vilseledande och otillbörlig enligt 8 och 10 §§ marknadsföringslagen. Marknadsföringen har heller inte befunnits strida mot punkt 20 i bilaga I till direktiv 2005/29/EG, den s.k. svarta listan.
  • MD 2009:3:Ett bolag har vid marknadsföring av paketresor underlåtit att ställa tillräcklig säkerhet i enlighet med Kammarkollegiets beslut. Marknadsföringen har ansetts otillbörlig och förbud har meddelats bolaget att marknadsföra paketresor utan att föreskriven säkerhet enligt resegarantilagen ställts.

Reklamidentifiering

9 §  All marknadsföring ska utformas och presenteras så att det tydligt framgår att det är fråga om marknadsföring.

[S2]Det ska också tydligt framgå vem som svarar för marknadsföringen. Detta gäller dock inte framställningar vars enda syfte är att skapa uppmärksamhet inför uppföljande framställningar.

  • MD 2011:10:Ett bolag har till företag skickat ut s.k. erbjudanden utformade som fakturor avseende införande av företagsuppgifter i företagskataloger/sökregister m.m. på Internet, varvid kännetecknen GULA SIDORNA och EINIRO har använts. Det har befunnits föreligga en uppenbar risk för att mottagarna får uppfattningen att marknadsföringen avser införande i GULA SIDORNA. Förfarandet har ansetts innebära ett vilseledande om det kommersiella ursprunget och har bedömts vara otillbörligt enligt 8 och 10 §§ marknadsföringslagen. Därtill har marknadsföringen ansetts vara otillbörlig enligt 8 och 9 §§ marknadsföringslagen, varför åläggande har meddelats bolaget att ange vem som svarar för marknadsföringen. Förbud och åläggande har även meddelats mot ställföreträdare för bolaget.
  • MD 2010:17:Ett bolag har bedrivit telefonförsäljning avseende införande av företags uppgifter i ett sökregister/företagskatalog och därvid uppgett sig representera ett annat bolag och dess sökregister. Det har ansetts föreligga uppenbar risk för att mottagarna av samtalen får uppfattningen att marknadsföringen avser införande i det sökregister/företagskatalog som marknadsförs av det sist nämnda bolaget. Förfarandet har ansetts innebära ett vilseledande om det kommersiella ursprunget och bedömts vara otillbörligt i strid med 8 och 10 §§ marknadsföringslagen. Därtill har marknadsföringen asetts vara otillbörlig i strid med 8 och 9 §§ marknadsföringslagen, varför åläggande har meddelats bolaget att ange vem som svarar för marknadsföringen.
  • MD 2011:8:Ett företags marknadsföring per telefon av en företagskatalog på Internet har ansetts vara vilseledande i fråga om det kommersiella ursprunget, varför förbud meddelats i enlighet med yrkande härom. Även yrkande om åläggande att tydligt informera om vem som är avsändare av marknadsföringen har bifallits. Förbudsyrkande beträffande användandet av viss benämning på företagskatalogen under åberopande av förväxlingsrisk respektive renommésnyltning har ogillats. Även fråga om medverkansansvar för styrelseledamot i företaget.
  • MD 2011:9:En enskild firma har skickat ut fakturor avseende införande av företags uppgifter i företagskataloger/sökregister m.m. där kännetecknet GULA SIDORNA har framgått. Det har befunnits föreligga en uppenbar risk för att mottagarna av fakturorna får uppfattningen att marknadsföringen avser införande i GULA SIDORNA. Förfarandet har ansetts innebära ett vilseledande om det kommersiella ursprunget och bedömts vara otillbörligt enligt 8 och 10 §§ marknadsföringslagen. Därtill har marknadsföringen ansetts vara otillbörlig enligt 8 och 9 §§ marknadsföringslagen, varför åläggande har meddelats att ange vem som svarar för marknadsföringen.
  • MD 2009:7:Vid marknadsföring genom telefonförsäljning har ett bolag dels underlåtit att uppge vem som är avsändare av marknadsföringen, dels framfört felaktiga påståenden om bl.a. samröre med en konkurrent. Förfarandet har ansetts vara vilseledande och otillbörligt. Även fråga om betydelsen av att ett dotterbolag under processen upphört att existera som juridisk person sedan bolaget fusionerats med sitt moderbolag. Det har ansetts att dotterbolaget efter fusionen saknade partsbehörighet och att talan om det därför inte kunde vidhållas.
  • MD 2009:15:Bolags marknadsföring av lotter genom vissa påståenden i en annonstidning har bedömts strida mot 9 § marknadsföringslagen eftersom det inte tydligt framgått att det varit fråga om marknadsföring. Vidare har formulering som gett intrycket att en viss summa pengar skulle lottas ut i en viss ort eller att chansen att vinna varit större just i den aktuella orten liksom framhävande av en hel vinstpott som vinstmöjlighet utan att ange att den är avsedd att fördelas mellan flera lottköpare befunnits vilseledande enligt 10 § marknadsföringslagen. Yrkanden om övergångstid och fördelning av rättegångskostnader enligt 18 kap. 3 § rättegångsbalken har ogillats. Även fråga om tillämpligheten av marknadsföringslagen i förhållande till TF och om medverkansansvar.
  • MD 2010:25:Ett bolag har bedrivit telefonförsäljning avseende införande av företags uppgifter i ett sökregister/företagskatalog och har därvid uppgett sig representera ett annat bolag och dess sökregister. Det har ansetts föreligga uppenbar risk för att mottagarna av samtalen får uppfattningen att marknadsföringen avsr införande i ett sökregister/företagskatalog som marknadsförs av det sist nämnda bolaget. Förfarandet har ansetts innebra ett vilseledande om det kommersiella ursprunget och bedömts vara otillbörligt i strid mot 8 och 10 §§ marknadsföringslagen. Därtill har marknadsföringen ansetts vara otillbörlig i strid mot 8 och 9 §§ marknadsföringslagen. Förbud respektive åläggande har meddelats f.d. styrelseledamot då denne ansetts ha haft ett bestämmande inflytande över bolagets verksamhet. (Jfr MD 2010:17).

Förbud mot vilseledande marknadsföring

10 §  En näringsidkare får vid marknadsföringen inte använda sig av felaktiga påståenden eller andra framställningar som är vilseledande i fråga om näringsidkarens egen eller någon annans näringsverksamhet.

[S2]Första stycket gäller särskilt framställningar som rör

  1. produktens förekomst, art, mängd, kvalitet och andra utmärkande egenskaper,
  2. produktens ursprung, användning och risker såsom inverkan på hälsa och miljö,
  3. kundservice, reklamationshantering samt metod och datum för tillverkning eller tillhandahållande,
  4. produktens pris, grunderna för prisberäkningen, särskilda prisfördelar och betalningsvillkoren,
  5. näringsidkarens egna eller andra näringsidkares kvalifikationer, ställning på marknaden, åtaganden, varumärken, varunamn, kännetecken och andra rättigheter,
  6. belöningar och utmärkelser som har tilldelats näringsidkaren,
  7. leveransvillkor för produkten,
  8. behovet av service, reservdelar, byte eller reparation,
  9. näringsidkarens åtagande att följa uppförandekoder, och
  10. konsumentens rättigheter enligt lag eller annan författning.

[S3]En näringsidkare får inte heller utelämna väsentlig information i marknadsföringen av sin egen eller någon annans näringsverksamhet. Med vilseledande utelämnande avses även sådana fall när den väsentliga informationen ges på ett oklart, obegripligt, tvetydigt eller annat olämpligt sätt.

  • MD 2009:5:Ett bolag har vid marknadsföring av byggnadsställningar utelämnat information om att det krävs en kompletterande beräkning av hållfastheten för att de marknadsförda byggnadsställningarna ska kunna byggas så att de uppnår de i annonserna utlovade arbetsytorna. I annonserna saknas vidare information om byggnadsställningarnas maximala arbetshöjd. De utelämnade uppgifterna har inte ansetts vara sådan väsentlig information att marknadsföirngen i avsaknad av den är vilseledande.
  • MD 2016:13:Fråga om avtal avsett tjänst som omfattas av ångerrätt.
  • MD 2011:24:Marknadsföringserbjudande om anslutning till fibernät har ansetts vara såväl svåröverskådligt som otydligt och väsentliga begränsningar i erbjudandet har utelämnats. Även påståenden i påtalat material har bedömts vara vilseledande. Marknadsföringen har bedömts vara otillbörlig i strid mot MFL.
  • MD 2014:9:Fråga om vilseledande marknadsföring av el.
  • MD 2011:25:Ett bolag har till annat bolags samarbetspartner och finansiär skickat e-postmeddelanden med påståenden om att sistnämnda bolag bl.a begår patentintrång samt att bolaget använt sig av konfidentiell och proprietär kunskap utan tillstånd. Marknadsdomstolen, som bedömt att e-postmedeelandena utgör marknadsföring, har funnit att det inte visats fog för sådana kategoriska påståenden varför påståendena varit att bedöma som vilseledande och otillbörliga enligt marknadsföringslagen.
  • MD 2016:9:Fråga om marknadsföring av förvaltnings/förmedlingstjänst av elavtal har varit vilseledande m.m.
  • MD 2009:8:Ett bolag, som på distans marknadsfört värderingstjänster, har ansetts inte lämna upgift om pris och ångerrätt på ett klart och begripligt sätt. Det har vidare ansetts att information som förekommit på bolagets webbplats inte har lämnats i en varaktig form. Eftersom den föreskrivna informationen inte lämnats till konsumenten i annan form har bolaget inte uppfyllt informationskravet vid distansavtal. Bolaget har även gett konsumenten intrycket att han eller hon innan ångerfristen börjat löpa kan avsäga sig sin ångerrätt. Marknadsföringen har i samtliga avseenden ansetts vara otillbörlig.
  • MD 2013:14:Fråga om dels vissa påståenden i samband med marknadsföring av sightseeingturer med buss varit vederhäftiga, dels huruvida ett yrkande angående informationsåläggande utformat på visst sätt kan bifallas. Även fråga om moderbolags s.k. medverkansansvar för dotterbolags marknadsföring.
  • MD 2012:7:Fråga om marknadsföring av blöjor varit vilseledande eller på annat sätt oförenlig med marknadsföringslagen, bl.a. med avseende på samband mellan lotion i blöjor och allergi. Tillika fråga om påtalade framställningar haft kommersiellt syfte och om tillämpning av den s.k. försiktighetsprincipen.
  • MD 2011:15:Ett bolag har vid marknadsföring av telefonitjänster (s.k. telemarketing) inte angett vem som är avsändare av marknadsföringen på sätt som krävs, varför bolaget har ålagts att tydligt informera om detta. Bolaget har vidare förbjudits att dels påstå att ett annat bolag är avsändare av marknadsföringen, dels använda sig av vilseledande påståenden beträffande det egna bolaget och ett annat bolag om att bolagen har ett samarbete av betydelse, att de har gått ihop eller är samma bolag, att det egna bolaget har tagit över hela eller delar av det andra bolaget dels ock använda andra påståenden som ger ett felaktigt intryck av ett samröre mellan bolagen.
  • MD 2009:14:Ett telekommunikationsföretag har vid marknadsföring använt begreppet mobilt bredband och påstått att detta har "bäst täckning" och är "snabbt Internet". Då någon vedertagen definition av begreppet inte finns för närvarande har inte användningen av begreppet för teknikerna Edge och WLAN ansetts stå i strid med marknadsföringslagen. Däremot har uttrycket "bäst täckning" eller "snabbt Internet" såsom obestyrkta befunnits vilseledande och otillbörliga. Förbud har därför meddelats bolaget att använda påståendena eller påståenden med väsentligen samma innebörd.
  • MD 2015:14:Ett företag som säljer bärselar har i sin marknadsföring bl.a. använt påståenden med uttryck som "revolution", "för första gången någonsin", "den enda bärselen på marknaden", "unik, "en ergonomisk bärsele är en bärsele där barnet sitter i grodposition" och "för att det nyfödda barnet inte ska belasta sitt bäcken fel är det viktigt att barnet får behålla denna naturliga ställning när barnet bärs". Detta har befunnits vara vilseledande och otillbörligt.
  • MD 2015:16:Marknadsföring av kontaktlinser m.m. har ansetts vara misskrediterande och/eller vilseledande. Även fråga om jämförande reklam.
  • MD 2013:8:En s.k. oberoende verkstadskedja har i sin marknadsföring gjort påståenden bl.a. av innebörd att den bara använder originaldelar, att de däri ingående verkstäderna kan serva alla bilar och att priset då ofta är lägre än hos auktoriserade verkstäder. Vidare har verkstadskedjan påstått att det är en "märkesverkstad för alla märken". Påståendena har befunnits vilseledande och otillbörliga. Däremot har påståenden av innebörd att alla garantier och serviceavtal gäller efter service hos verkstadskedjan inte ansetts felaktiga, varför förbudsyrkandet i den delen lämnats utan bifall.
  • MD 2010:11:Ett bolag har vid marknadsföring av bostadsrätter använt sig av s.k. förhandsavtal. Dessa har inte innehållit någon information om förutsättningarna för att säga upp ett sådant avtal eller den närmare omfattningen av ett eventuellt skadeståndsansvar utan endast information om att ett skadeståndsansvar kunde bli aktuellt. Mot bakgrund av de förhållanden som förelegat i målet har den utelämnade informationen inte bedömts som väsentlig enligt 10 § tredje stycket marknadsföringslagen. Ej heller har informationen om skadeståndet bedömts som oklart eller otydligt utformad. Talan har därför ogillats.
  • MD 2009:23:Ett bolags marknadsföring av fordonskedjor har inte ansetts utgöra vilseledande efterbildning av ett annat företags fordonskedjor enligt 14 § marknadsföringslagen eftersom produkterna saknar särprägel och inte har befunnits vara kända. Inte heller har marknadsföringen ansetts strida mot punkten 13 i den s.k. svarta listan eller 10 § marknadsföringslagen.
  • MD 2011:11:Marknadsföring av guldköptjänster på olika webbplatser har ansetts utgöra vilseledande marknadsföring samt i ett fall, vilseledande jämförelse. Tillika fråga om onödig rättegång.
  • MD 2016:12:Påståenden i marknadsföring avseende receptbelagda veterinärmedicinska läkemedel har ansetts vilseledande enligt 10 § marknadsföringslagen (2008:486).
  • MD 2014:13:Marknadsföring av kosttillskott och magnetprodukter har ansetts vara vilseledande.
  • MD 2016:2:Marknadsföring av isoleringsmaterial, genom bl.a. påståenden om att produkterna är så gott som oantändliga, är mer effektiva och har bättre värmeisoleringsförmåga och fukttålighet än alla andra isoleringar som finns på marknaden, har ansetts vilseledande enligt 10 § MFL.
  • MD 2011:30:Marknadsföring av resa till New York i form av en annons införd i en dagstidning har ansetts utgöra ett köperbjudande. Frånprisangivelsen i köperbjudandet har befunnits uppfylla kraven på den prisinformation som ska lämnas när det är fråga om ett köperbjudande. Därtill har den påtalade marknadsföringen innehållit den övriga information som krävs för att köperbjudandet inte ska anses vara vilseledande och otillbörligt.
  • MD 2008:14:Ett bolag har vid marknadsföring av centraldammsugare använt påståenden med innebörd att bolagets produkter står högst i världen i vissa specificerade avseenden. Vidare har bolaget använt påståenden som ger intryck av att det har ett bredare sortiment och en jämnare samt högre nivå avseende kvalitet än det andra bolaget och att det bolaget och dess produkter inte uppfyller krav på leveranssäkerhet, kvalitet och produktutveckling. Samtliga påståenden har befunnits obestyrkta och därför vilseledande och otillbörliga.
  • MD 2013:10:Ett bolag som tillhandahåller turistinformationstjänster från mopedbilar har påstått sig vara en auktoriserad turistbyrå och har därvid använt sig av ett visst kännetecken för auktoriserade turistbyråer. Dels fråga om vad en bolaget meddelad auktorisation omfattat för slags verksamhet. Dels fråga om bolaget uppfyller vissa villkor för auktorisationen, varvid en tillämpning av punkten 4 andra ledet i bilaga 1 till direktiv 2005/29/EG, den s.k. svarta listan, har aktualiserats.
  • MD 2010:8:Ett bolag har i en annonskampanj för en personbil använt påståendet "säkrast i världen". Påståendet har såsom obestyrkt ansetts vilseledande och otillbörligt enligt 8 och 10 §§ marknadsföringslagen. Bolaget har därför meddelats förbud att använda påståendet.
  • MD 2011:10:Ett bolag har till företag skickat ut s.k. erbjudanden utformade som fakturor avseende införande av företagsuppgifter i företagskataloger/sökregister m.m. på Internet, varvid kännetecknen GULA SIDORNA och EINIRO har använts. Det har befunnits föreligga en uppenbar risk för att mottagarna får uppfattningen att marknadsföringen avser införande i GULA SIDORNA. Förfarandet har ansetts innebära ett vilseledande om det kommersiella ursprunget och har bedömts vara otillbörligt enligt 8 och 10 §§ marknadsföringslagen. Därtill har marknadsföringen ansetts vara otillbörlig enligt 8 och 9 §§ marknadsföringslagen, varför åläggande har meddelats bolaget att ange vem som svarar för marknadsföringen. Förbud och åläggande har även meddelats mot ställföreträdare för bolaget.
  • MD 2009:36:Ett bolag har vid marknadsföring av företagskataloger och branschregister använt beteckningen e-niro och emphas vilka ansetts vara vilseledande om kommersiellt ursprung. Bolaget har vidare tillställt näringsidkare handlingar betecknade fakturor avseende annonsering i viss företagskatalog, utan att någon föregående beställning har gjorts. Förbud har meddelats med stöd av 8 och 10 §§ samt punkt 21 i direktiv 2005/29/EG, den s.k. svarta listan.
  • MD 2015:2:Ett företags marknadsföring av dejtingtjänster på internet har ansetts otillbörlig och vilseledande då företaget inte lämnat information om pris, ånger- och hävningsrätt och kontaktinformation i enlighet med bestämmelserna i e-handelslagen (2002:562), prisinformationslagen (2004:347), distans- och hemförsäljningslagen (2005:59) i dess lydelse före den 13 juni 2014 och marknadsföringslagen (2008:486) (MFL).
  • MD 2012:4:Del av kombinationserbjudande, avseende mobiltelefonabonnemang och mobiltelefon, har vid marknadsföring på Internet inte framhållits på sådant sätt att marknadsföringen bedömts vara vilseledande. Även fråga om kombinationserbjudandets förenlighet med marknadsföringslagen vid användning av s.k. gratispåstående.
  • MD 2010:2:Ett bolags marknadsföring av korthållare och yoyoar har inte ansetts utgöra vilseledande efterbildning av ett annat företags korthållare och yoyoar eftersom produkterna saknar särprägel. Inte heller har renommésnyltning ansetts föreligga. Bolaget har även använt påståenden som gett intryck dels av att bolaget tagit över försäljningen av det andra företagets produkter under ett annat namn, dels att bolaget säljer de bästa korthållarna och yoyoarna samt har det största utbudet. Påståendena har ansetts vilseledande och otillbörliga enligt 8 och 10 §§ marknadsföringslagen.
  • MD 2015:9:Kännetecken som använts på en taxibil har ansetts vara förväxlingsbart med kännetecknet Taxi Göteborg, som befunnits vara känt och särpräglat, varför marknadsföringen på taxibilen ansetts utgöra vilseledande efterbildning enligt 14 § MFL. Vidare har användning av ordet "MILJÖFORDON" på en taxibil som inte uppfyller de utsläppskrav som anges i 2 kap. 11 a § vägtrafikskattelagen befunnits vara vilseledande i strid med 10 § MFL.
  • MD 2012:6:Vid marknadsföring av s.k. vårdmadrasser har ett bolag använt påståenden rörande dels bolagets verksamhet, erfarenhet och kunskap, dels madrassernas egenskaper och kvalifikationer. Då det inte visats att påståendena varit riktiga har dessa befunnits vara vilseledande i strid med 10 § marknadsföringslagen. Risk för påverkan på mottagarnas förmåga att fatta ett välgrundat affärsbeslut har också förelegat, varför påståendena bedömts vara otillbörliga enligt 8 § MFL och därmed förbjudits. Även fråga om eventuell tillämpning av bestämmelsen i 18 § MFL angående jämförande reklam samt om skäligheten av yrkade rättegångskostnader.
  • MD 2009:9:Ett bolag har vid marknadsföring av sin produkt Swedish Film Licens - en licens för institutionell visning av film - använt en annons med vissa närmare angivna påståenden bl.a. "Med Swedish Film Licens kan du visa hur många filmer som helst för hur många personer som helst under ett år på ett vissningsställe" och "Licensen ger dig rätt att visa filmer som du köpt eller hyrt hos en godkänd återförsäljare i Sverige". Då påståendena ansetts ovederhäftiga har bolaget förbjudits att använda påståendena utan att tydligt informera om de begränsningar som gäller för licensen. Även övriga påståenden har befunnits otillbörliga när det förekommit i annonsen men inte i övrigt. Förbud har meddelats i enlighet härmed. Även fråga om onödig rättegång.
  • MD 2013:4:Marknadsföring av ost. Fråga om påstående om öppnande av ostbutik vid tillfällig försäljning i s.k. shop-in-shop är vilseledande. Även fråga om innebörden av köpbeslut.
  • MD 2010:18:Ett bolag har vid marknadsföring av bemanningstjänster använt påståendena "Vi har Nordens bästa avbytarbänk", "Vi har marknadens bästa garantier" och "Vi har den bästa servicen". Eftersom bolaget inte styrkt sina påståenden har förbud meddelats bolaget att använda dem.
  • MD 2011:20:Bolag har i marknadsföring av tandkräm påstått att dess tandkräm varit ensam på marknaden med att ge omedelbar effekt mot ilningar i tänderna. Då bolaget inte lyckats visa detta har påståendet bedömts vara vilseledande och otillbörligt.
  • MD 2010:17:Ett bolag har bedrivit telefonförsäljning avseende införande av företags uppgifter i ett sökregister/företagskatalog och därvid uppgett sig representera ett annat bolag och dess sökregister. Det har ansetts föreligga uppenbar risk för att mottagarna av samtalen får uppfattningen att marknadsföringen avser införande i det sökregister/företagskatalog som marknadsförs av det sist nämnda bolaget. Förfarandet har ansetts innebära ett vilseledande om det kommersiella ursprunget och bedömts vara otillbörligt i strid med 8 och 10 §§ marknadsföringslagen. Därtill har marknadsföringen asetts vara otillbörlig i strid med 8 och 9 §§ marknadsföringslagen, varför åläggande har meddelats bolaget att ange vem som svarar för marknadsföringen.
  • MD 2009:18:Ett telekommunikationsbolag har vid marknadsföring av telefonitjänst använt sig av begreppet "mobilt bredband" och påstått att tjänsten är "Sveriges bästa mobila bredband". Då någon vedertagen definition av begreppet mobilt bredband inte finns för närvarande har marknadsföringen inte på den grunden ansetts stå i strid med marknadsföringslagen. Däremot har bolaget inte kunnat styrka att dess tjänst är "Sveriges bästa mobila bredband" varför påståendet har befunnits vilseledande och otillbörligt. Förbud har därför meddelats bolaget att använda påståendet eller andra påståenden med väsentligen samma innebörd.
  • MD 2011:6:Ett bolags påstående om marknadsledande ställning har såsom ostyrkt ansetts strida mot marknadsföringslagen. Vidare har bolagets angivande av referenser i samband med offentlig upphandling ansetts strida mot marknadsföringslagen eftersom referenserna avsett en annan produkt än den i upphandlingen offererade utan att detta tydligt framgått.
  • MD 2009:2:Ett bolag har vid marknadsföring av glasögon i Göteborg använt påståendet "göteborgs billigaste optikbutik". Eftersom bolaget inte kunnat styrka påståendet har det befunnits ovederhäftigt och vilseledande och därmed otillbörligt i strid med marknadsföringslagen. Förbud har därför meddelats bolaget att använda påståendet eller påståenden med väsentligen samma innebörd. Även fråga om onödig rättegång.
  • MD 2014:3:Ett företag har vid marknadsföring av taxitjänster använt ett kännetecken som uppvisar stor likhet med ett annat företags kända och särpräglade varumärken. Detta har befunnits vara vilseledande och otillbörligt.
  • MD 2011:13:Vissa av ett bolags påståenden om dess golvlims egenskaper såsom miljövänligt och fördelaktigt ur hälsosynpunkt utifrån viss miljömärkning har inte uppfyllt vederhäftighetskravet varför de ansetts strida mot marknadsföringslagen. Vidare har bolagets användande av citat ur en tidningsartikel ansetts strida mot marknadsföringslagen eftersom bolaget inte visat att uppgifterna var sakliga och objektivt korrekta.
  • MD 2011:3:Ett företags marknadsföring vid telefonförsäljning av vissa internetbaserade produkter har befunnits vara vilseledande med hänsyn till att felaktiga uppgifter lämnats beträffande bolaget och dess koppling till ett annat bolag.
  • MD 2010:20:Ett bolag har vid marknadsföring av glasögon använt formuleringarna "2 för 1" och "0 kr" samt påståendena "Du avgör själv vilken typ av glasögon du vill komplettera med", "ett par identiska i reserv" och "Vad väljer du?". Förbud har meddelats bolaget att dels använda påståendet"ett par identiska i reserv", om detta inte kan erhållas inom ramen för erbjudandet, dels underlåta att ange att erbjudandet endast gäller för glasögon som kan erhållas enligt ett och samma recept. Bolaget har också ålagts att ange vissa begränsningar som rör pris och sortiment av glas och bågar. Ett yrkande om förbud mot att använda formuleringen "0 kr" har ogillats på närmare angivna skäl.
  • MD 2013:6:Fråga om påståenden, i marknadsföring av apparater för behandling av celluliter m.m., om produktens pris, prestanda och egenskaper varit otillbörliga och vilseledande.
  • MD 2011:23:Ett bolags påståenden om dess bemanningstjänsters kvalitet i förhållande till vissa andra bolags har baserats på en marknadsundersökning från ett oberoende institut. Marknadsundersökningen har till stor del baserats på svar från respondenter som bolaget själv valt ut. Marknadsföringen har mot denna bakgrund inte uppfyllt vederhäftighetskravet varför den ansetts strida mot marknadsföringslagen.
  • MD 2013:13:Fråga om marknadsföring av kosttillskott m.m. Även fråga om utformning av förbud.
  • MD 2011:8:Ett företags marknadsföring per telefon av en företagskatalog på Internet har ansetts vara vilseledande i fråga om det kommersiella ursprunget, varför förbud meddelats i enlighet med yrkande härom. Även yrkande om åläggande att tydligt informera om vem som är avsändare av marknadsföringen har bifallits. Förbudsyrkande beträffande användandet av viss benämning på företagskatalogen under åberopande av förväxlingsrisk respektive renommésnyltning har ogillats. Även fråga om medverkansansvar för styrelseledamot i företaget.
  • MD 2013:15:Marknadsföring av en bantningsprodukt kallad "Slimvest" har befunnits vilseledande och otillbörlig i fråga om produktens påstådda egenskaper. Även fråga om medverkansansvar.
  • MD 2011:22:Ett bolag har i marknadsföring av internettjänster påstått att det är bråttom att acceptera ett erbjudande, att erbjudandet är unikt för mottagaren, att bolaget inte vill sälja något samt att vissa moment av den erbjudna internettjänsten skulle vara kostnadsfria. Marknadsföringen har inte uppfyllt vederhäftighetskravet varför den ansetts strida mot marknadsföringslagen.
  • MD 2012:15:En konkurrent har använt annans varumärke i s.k. sökordsmarknadsföring på internet. Fråga bl.a. om förfarandet varit förenligt med god marknadsföringssed.
  • MD 2010:6:Två bolag som har marknadsfört tjänstepensionsförsäkringar har jämfört sina fonder med ett annat bolags sparform vilket ansetts vilseledande och otillbörligt eftersom jämförelsen dels saknat väsentlig information, dels brustit i aktualitet. Bolagens påstående om att det har varit bråttom och att bolagens tjänstepensionsförsäkringar har givit 400 procent mer i avkastning än ett annat bolags sparform har också ansetts vilseledande och otillbörligt då marknadsföringen antas ha påverkat mottagarens förmåga att fatta ett välgrundat affärsbeslut. Även fråga om avvisning.
  • MD 2013:3:Fråga om ett bolags användande av en logotyp inneburit en risk för förväxling med en annan näringsidkares påstått kända logotyp i strid mot 10 § MFL och om bolagets påstående om auktorisation kan anses korrekt med hänsyn till bl.a. möjligheterna att utöva tillsyn för den som utfärdat "auktorisationen". Även fråga om tillämpligheten av punkten 4 i bilaga 1 till direktiv 2005/29/EG, den s.k. svarta listan.
  • MD 2010:24:Ett bolag har vid marknadsföring av översättningstjänster påstått att det klarar att översätta till alla språk. Marknadsdomstolen har funnit att påståendet inte styrkts men att marknadsföringen med hänsyn till målgruppens kunskap inte torde påverka dess förmåga att fatta ett välgrundat affärsbeslut varför talan har lämnats utan bifall.
  • MD 2014:5:Användning av påståendet "Vi slår varje pris" vid marknadsföring av byggvaror har ansetts vilseledande och otillbörlig. Även fråga om prisjämförelse avseende byggvaror varit vilseledande.
  • MD 2013:2:Marknadsföring av sängar m.m. i tv-reklamfilm. Fråga om marknadsföringen varit vilseledande och om kommunikationsmediets begränsningar. Även fråga om förutsättningar för löpande vite och marknadsstörningsavgift förelegat.
  • MD 2009:22:Ett bolag har tillställt ett annat bolags kunder handlingar betecknade orderbekräftelser och fakturor avseende annonsering i viss företagskatalog. Handlingarna har varit utformade på sådant sätt att det ansetts föreligga en uppenbar risk för att kunderna får uppfattningen att bolagen har anknytning till varandra och att handlingarna avser införande i en företagskatalog som marknadsförs av det sist nämnda bolaget. Förfarandet har ansetts vara vilseledande i fråga om båda bolagens verksamhet och kännetecken och därmed bedömts vara otillbörligt i strid mot 8 och 10 §§ marknadsföringslagen. Även fråga om medansvar för bolagsmän.
  • MD 2013:1:Fråga bl.a. om bildframställning och däri angivna påståenden, som använts i marknadsföring av mobilt bredband där ett konkurrerande företag pekats ut, på ett objektivt sätt avsett väsentliga, relevanta, kontrollerbara och utmärkande egenskaper hos produkterna.
  • MD 2008:17:Vid marknadsföring av hygienmadrasser har vart och ett av partsbolagen använt påståenden om produkternas egenskaper, bl.a. om ånggenomsläpplighet, följsamhet, komfort, säkerhet, hygien och ekonomi. Många av påståendena har befunnits obestyrkta och därför vilseledande och otillbörliga, varför förbud har meddelats bolagen att använda påståendena eller andra påståenden med väsentligen samma innebörd. Vissa av de påtalade formuleringar som gjorts i inlagor till domstol i ett överklagat mål om offentlig upphandling har inte ansetts vara av kommersiell natur. Ett ingripande med stöd av marknadsföringslagen har därför inte kunnat ske i den delen.
  • MD 2010:16:Ett bolag har tillställt ett annat bolags kunder handlingar betecknade orderbekräftelser och fakturor avseende annonsering i viss företagskatalog. Handlingarna har varit utformade på sådant sätt att det ansetts föreligga uppenbar risk för att kunderna får uppfattningen att bolagen har anknytning till varandra och att handlingarna avser införande i en företagskatalog som marknadsförs av det sist nämnda bolaget. Förfarandet har ansetts vara vilseledande i fråga om båda bolagens verksamhet och kännetecken och därmed bedömts vara otillbörligt i strid mot 8 och 10 §§ marknadsföringslagen. Även fråga om rättegångskostnader.
  • MD 2016:7:En dekor som ett företag använt på sina taxibilar har ansetts utgöra en vilseledande efterbildning av en dekor som Taxi Stockholm använder på sina taxibilar. Även fråga om förhållandet mellan 10 § och 14 § marknadsföringslagen.
  • MD 2010:28:Ett bolag har vid marknadsföring av ansiktskrämer använt sig av påståenden som innebär bl.a. att produkterna medför att rynkor i ansiktet reduceras i viss angiven procentuell omfattning, att rynkor reduceras med laserns hastighet och att rynkor reduceras på grund av att huden återuppbyggs. Eftersom bolaget inte har styrkt påståendena har marknadsföringen ansetts vilseledande och otillbörlig i strid mot 8 och 10 §§ marknadsföringslagen. Motsvarande bedömning har gjorts beträffande en bild som använts vid marknadsföringen. Ett yrkande om förbud mot att använda ett sloganartat påstående har ogillats på närmare angivna skäl. Även fråga om huruvida tillåten reklamöverdrift förekommit.
  • MD 2010:19:Ett bolag har vid marknadsföring av glasögon genom tidningsannons använt sig av påståendet "Glasögon till fast pris inklusive allt". Påståendet har ansetts ge genomsnittskonsumenten intrycket att det vid köp av glasögon enligt de i annonsen angivna fasta priserna ingår vad som normalt kan förväntas ingå vid ett basköp av glasögon, vilket ur konsumentens synvinkel har ansetts innebära ett par glasögon i ett kundanpassat grundutförande fullt färdiga att användas. Då erbjudandet bedömts tämligen nära överensstämma med konsumentens förväntan samt då erbjudandets innehåll har angetts i annonsen, har marknadsföringen inte ansetts vilseledande. Vidare har det förhållande att det i annonsen inte har angetts att kostnad kan tillkomma för vissa tilläggsprodukter och specialutföranden inte ansetts utgöra något vilseledande utelämnande.
  • MD 2012:17:Marknadsföring av premierådgivningstjänster m.m. Fråga bl.a. om bestämmande av marknadsstörningsavgifts storlek.
  • MD 2015:22:Marknadsföring av glasögon m.m. genom bl.a. påståenden om att vara marknadsledande har ansetts vilseledande enligt 10 § marknadsföringslagen.
  • MD 2015:18:Marknadsföring av havrebaserade livsmedel genom bl.a. påståenden och framställningar på näringsidkares produktförpackningar och webbplats har ansetts vara bl.a. misskrediterande med avseende på mjölk och mjölkprodukter. Även fråga om användning av s.k. hälsopåståenden i marknadsföring varit förenlig med förordning (EG) 1924/2006 om näringspåståenden och näringspåståenden om livsmedel.
  • MD 2009:25:En näringsidkare har vid marknadsföring av spel använt vissa formuleringar som bedömts utgöra otillbörlig jämförande reklam enligt 18 § marknadsföringslagen. Beträffande formuleringarna "samma spel med större vinster", "samma regler och bättre villkor" och "vi ger mer tillbaka till spelarna" har det bl.a. inte varit möjligt att på ett objektivt sätt kontrollera jämförande egenskaper hos tjänsten. Formuleringen "den oslagbara ledaren när det gäller säkerhet" har såsom obestyrkt ansetts vilseledande. Slutligen har användningen av en s.k. klippgubbe i en filmsekvens ansetts utgöra renommésnyltning. Användningen av uttrycket "svenska spel" enskilt eller i förening med påståenden om "engelska odds", "större vinster" eller "vi ger mer tillbaka till spelarna" har dock inte ansetts innebära vilseledande om kommersiellt ursprung eller medföra förväxling. En annan näringsidkare har använt formuleringar som "Svenska spel är världsledande på spelansvar" och "världens mest effektiva ålderskontroll på nätet" vilka ansetts vilseledande och otillbörliga (8 och 10 §§ marknadsföringslagen). Även fråga om vad som ska anses vara marknadsföring.
  • MD 2008:16:I ett överklagat mål vari ett företags burk för rengöringsmedel har befunnits vilseledande har skadestånd för förlorad försäljning till följd av överträdelsen uppskattats med stöd av 35 kap. 5 § rättegångsbalken.
  • MD 2014:16:Fråga om ett brev till en myndighet utgjort marknadsföring.
  • MD 2009:37:Ett bolag har vid marknadsföring av medietjänster gjort vissa påståenden om ett annat bolag med innebörd att detta bolag bedriver oseriös verksamhet samt skickar s.k. bluffakturor. Då det saknats fog för sådana kategoriska påståenden om olaglighet har påståendena ansetts vara såväl vilseledande som misskrediterande enligt marknadsföringslagen.
  • MD 2015:20:Fråga om marknadsföring av matfettsblandningen "Flora MED SMÖR" strider mot punkten 9 i bilaga 1 till direktivet om otillbörliga affärsmetoder (2005/29/EG) eller mot lagstridighetsprincipen i 5 § marknadsföringslagen. Även fråga om marknadsföringen är vilseledande enligt 10 § marknadsföringslagen.
  • MD 2010:21:Marknadsföring av vin i viss förpackning har varken ansetts utgöra vilseledande efterbildning, vilseledande om kommersiellt ursprung, kvalitet eller andra utmärkande egenskaper eller renommésnyltning eftersom det inte visats att förpackningen tillkom käranden. Ej heller angivandet av vissa artikelnummer avseende vinet har ansetts utgöra vilseledande marknadsföring eller renommésnyltning då det inte visats att artikelnumren var kända och förknippades med käranden i huvudkäromålet. Även ett i genstämning yrkat förbud för käranden i huvudkäromålet att marknadsföra en vinförpackning som påståtts utgöra vilseledande efterbildning, vilseledande om kommersiellt ursprung och renommésnyltning har ogillats eftersom förväxlingsrisk inte förelegat och förpackningen inte bedömts ha en tillräckligt stark anknytning eller association till genkärandens förpackning. Även fråga om marknadsföringslagens tillämplighet på varningsbrev och pressreleaser och om fördelning av rättegångskostnader.
  • MD 2015:10:Fråga om viss marknadsföring avseende konsertbiljetter innefattat en utfästelse i förhållande till annan näringsidkare. Även fråga om bl.a. bevisbörda.
  • MD 2011:9:En enskild firma har skickat ut fakturor avseende införande av företags uppgifter i företagskataloger/sökregister m.m. där kännetecknet GULA SIDORNA har framgått. Det har befunnits föreligga en uppenbar risk för att mottagarna av fakturorna får uppfattningen att marknadsföringen avser införande i GULA SIDORNA. Förfarandet har ansetts innebära ett vilseledande om det kommersiella ursprunget och bedömts vara otillbörligt enligt 8 och 10 §§ marknadsföringslagen. Därtill har marknadsföringen ansetts vara otillbörlig enligt 8 och 9 §§ marknadsföringslagen, varför åläggande har meddelats att ange vem som svarar för marknadsföringen.
  • MD 2009:41:Bolag har marknadsfört hälsoprodukter och läkemedel. Bl.a. har påståenden angående medicinsk effekt befunnits otillbörliga och förbud har, enligt principerna om medverkansansvar, meddelats mot en styrelseledamot och en f.d. anställd i bolagen. Även fråga om tillämpligheten av punkterna 4, 9 och 17 i bilaga 1 till direktiv 2005/29/EG, den s.k. svarta listan.
  • MD 2014:2:Ett företag som säljer kläder samt reservdelar och tillbehör till motorcyklar respektive snöscootrar har i sin marknadsföring bl.a. använt påståenden av innebörd att bolaget har Sveriges bästa priser, största sortiment och utbud. Detta har befunnits vara vilseledande och otillbörligt.
  • MD 2009:7:Vid marknadsföring genom telefonförsäljning har ett bolag dels underlåtit att uppge vem som är avsändare av marknadsföringen, dels framfört felaktiga påståenden om bl.a. samröre med en konkurrent. Förfarandet har ansetts vara vilseledande och otillbörligt. Även fråga om betydelsen av att ett dotterbolag under processen upphört att existera som juridisk person sedan bolaget fusionerats med sitt moderbolag. Det har ansetts att dotterbolaget efter fusionen saknade partsbehörighet och att talan om det därför inte kunde vidhållas.
  • MD 2009:15:Bolags marknadsföring av lotter genom vissa påståenden i en annonstidning har bedömts strida mot 9 § marknadsföringslagen eftersom det inte tydligt framgått att det varit fråga om marknadsföring. Vidare har formulering som gett intrycket att en viss summa pengar skulle lottas ut i en viss ort eller att chansen att vinna varit större just i den aktuella orten liksom framhävande av en hel vinstpott som vinstmöjlighet utan att ange att den är avsedd att fördelas mellan flera lottköpare befunnits vilseledande enligt 10 § marknadsföringslagen. Yrkanden om övergångstid och fördelning av rättegångskostnader enligt 18 kap. 3 § rättegångsbalken har ogillats. Även fråga om tillämpligheten av marknadsföringslagen i förhållande till TF och om medverkansansvar.
  • MD 2010:14:Ett bolag har vid marknadsföring av mobilabonnemang på en webbplats använt begreppet "Fastpris" och påståenden som givit intryck av en obegränsad användning av abonnemanget till ett visst fastställt pris och att inga ytterligare kostnader kan tillkomma. Då tjänsten varit begränsad i sin omfattning ansågs marknadsföringen vilseledande om det faktiska innehållet och begrepp och påståenden sådana att de sannolikt har kunnat påverka mottagarens förmåga att fatta ett välgrundat affärsbeslut. Även fråga om utelämnande av information och om ansvarigt bolag för marknadsföringen (jfr MD 2005:11).
  • MD 2009:29:Åläggande har meddelats ett företag att vid marknadsföring av kredit till konsument ange den effektiva räntan på sätt som krävs enligt konumentkreditlagen.
  • MD 2009:38:Ett bolag har vid marknadsföring av hemelektronik använt påståenden som gett intryck av dels att bolaget är den största hemelektronikkedjan i Sverige, Norden och Norra Europa, dels att bolaget allmänt har de lägsta priserna generellt eller avseende vissa enskilda produkter på marknaden. Eftersom bolaget inte förmått styrka sina påståenden har förbud meddelats bolaget att använda påståendena "Norra Europas största elektronik- och vitvarukedja", "Sveriges största hemelektroni- och vitvarukedja", "Nordens största hemelektronikkedja", "Europas ledande hemelektronikkedja", "Europas ledande elektronikåterförsäljare", "Elgiganten är billigast på allt alltid", "Elgiganten billigast på allt", "Från billigast i stan till billigast i Europa", "Billigast i Europa", "Billigast i Sverige", "Billigast i Stan", "Billigast enligt svenska folket" och "Du får mycket mer för pengarna hos Elgiganten". Även fråga om löpande och förhöjt vite.
  • MD 2016:4:Marknadsföring av värmepumpar har ansetts vara vilseledande. Även fråga om rättegång varit onödig.
  • MD 2016:10:Affärsmetod som innefattat fakturering utan att avtal kommit till stånd har ansett stå i strid med god marknadsföringssed enligt 5 § marknadsföringslagen (2008:486), MFL. Även fråga om bl.a. förhållandet mellan 5 § och 10 § MFL.
  • MD 2013:17:Ett företag som säljer fönster och dörrar har i sin marknadsföring använt uttrycket "Bäst & Billigast", vilket även utgör del av företagets logotyp. Innebörden av uttrycket har ansetts vara ett påstående om att företagets produkter är de bästa och billigaste som finns på marknaden. Detta har befunnits vara vilseledande och otillbörligt.
  • MD 2009:31:Ett bolags marknadsföring av företagskataloger och branschregister på Internet har ansetts utgöra vilseledande om kommersiellt ursprung samt om varumärken och kännetecken. Förbud har meddelats med stöd av 8 och 10 §§ marknadsföringslagen.
  • MD 2010:27:Ett fläckborttagningsmedel som marknadsförts har inte ansetts utgöra en vilseledande efterbildning av ett annat fläckborttagningsmedel enligt 14 § marknadsföringslagen, eftersom det inte visats att den sistnämnda produkten varit känd inom den relevanta omsättningskretsen. Marknadsföringen har inte heller ansetts strida mot 5 § marknadsföringslagen (renommésnyltning), 10 § marknadsföringslagen (vilseledande efterbildning) eller punkten 13 i den s.k. svarta listan (avsiktlig efterbildning) med hänsyn till kravet på kändhet. Även fråga om rättegångskostnader.
  • MD 2014:17:Fråga om marknadsföring av erbjudanden som innehållit inbetalningskort varit vilseledande m.m.
  • MD 2014:11:Marknadsföring av förbränningstoalett på bl.a. webbplats har ansetts vara vilseledande.
  • MD 2011:19:Ett bolag har marknadsfört konsertbiljetter till en specifik konsert den 14 augusti 2010. Vid tiden för målets avgörande har ett förbud ansetts helt verkningslöst, eftersom det aldrig kan bli tal om att ånyo marknadsföra biljetter till just denna konsert. Det har heller inte förelegat något betydande prejudikatsintresse, varför skäl saknats för en prövning i sak. Målet har avskrivits från vidare handläggning.
  • MD 2012:2:Ett bolag har påstått att dess tjänst är ledande i Sverige. Då det inte visats att påståendet är vederhäftigt har det befunnits vara vilseledande i strid med 10 § marknadsföringslagen. Även risk för påverkan på konsumentens förmåga att fatta ett välgrundat affärsbeslut har förelegat varför påståendet bedömts vara otillbörligt enligt 8 § marknadsföringslagen och därmed förbjudits. Även fråga om vite och dess storlek samt fördelning av rättegångskostnader.
  • MD 2014:6:Fråga om marknadsföring av alkoholdryck (Purity Vodka) varit vilseledande. Även fråga om ansvar för marknadsföring.
  • MD 2011:12:Ett bolag har i en annons för personbil använt uttrycket "miljövänlig". Påståendet, som inte ansetts uppfylla de krav på klarhet och precision som kan ställas på dess användning i marknadsföringen, har som obestyrkt ansetts strida mot god marknadsföringssed enligt 5 §, vara vilseledande enligt 10 § och otillbörligt enligt 6 och 8 §§ marknadsföringslagen. Bolaget har meddelats förbud att använda påståendet. Vidare har bolaget i en 73-sidig broschyr beträffande "Den förnyade A-Klassen", använt uttrycken "miljövänliga dieselmotorer", "gynna miljön" och "bra för miljön". Eftersom uttrycken har varit avsedda att läsas i förening med övrig text i broschyren som helhet, har den redovisning som bolaget lämna i anslutning till de påtalade uttrycken ansetts innebära en i sammanhanget tillräcklig precisering av uttrycken, som avsett att beskriva bilarnas fördelar från miljösynpunkt (dieselpartikelfilter och start/stoppfunktionen). Marknadsföringen har i denna del inte ansetts strida mot god marknadsföringssed eller vara vilseledande.
  • MD 2012:10:Två bolag på den s.k. jultidningsmarknaden har marknadsfört bl.a. hobbyarbete som jultidningsförsäljare. Fråga dels - såvitt avser huvudkäromålet - om vilseledande efterbildning och renommésnyltning förelegat, dels - såvitt avser genkäromålet - om vissa påståenden varit bl.a. vilseledande. Vidare fråga om ett yrkande om informationsåläggande med viss innebörd kan bifallas.
  • MD 2010:22:Ett bolags marknadsföring av madrasser avsedda för trycksårspreventiion har inte ansetts utgöra vilseledande efterbildning av ett annat bolags madrasser eller vilseledande om kommersiellt ursprung eftersom produkten saknade särprägel. inte heller renommésnyltning har ansetts föreligga eftersom produkten inte har befunnits vara känd på sådant sätt att den är bärare av ett renommé.
  • MD 2010:25:Ett bolag har bedrivit telefonförsäljning avseende införande av företags uppgifter i ett sökregister/företagskatalog och har därvid uppgett sig representera ett annat bolag och dess sökregister. Det har ansetts föreligga uppenbar risk för att mottagarna av samtalen får uppfattningen att marknadsföringen avsr införande i ett sökregister/företagskatalog som marknadsförs av det sist nämnda bolaget. Förfarandet har ansetts innebra ett vilseledande om det kommersiella ursprunget och bedömts vara otillbörligt i strid mot 8 och 10 §§ marknadsföringslagen. Därtill har marknadsföringen ansetts vara otillbörlig i strid mot 8 och 9 §§ marknadsföringslagen. Förbud respektive åläggande har meddelats f.d. styrelseledamot då denne ansetts ha haft ett bestämmande inflytande över bolagets verksamhet. (Jfr MD 2010:17).
  • MD 2009:26:Ett företag, som är ny distributör av en viss vattenkolsyresättare, har i brev till återförsäljare framfört bl.a. felaktiga påståenden angående rätten att sälja och marknadsföra vattenkolsyresättaren. Breven har ansetts utgöra marknadsföring och vissa av påståendena ifråga har befunnits otillbörliga enligt 8 och 10 §§ MFL. Även fråga om avvisning av talan.
  • MD 2015:19:En näringsidkare som sålt elsaneringstjänster avsedda för bostäder och bilar har i sin marknadsföring bl.a. påstått att företagets tjänster "Reducerar / Eliminerar Strålning, magnetfält etc". Fråga har varit om det visats att viss teknik som använts, i förening med andra åtgärder, faktiskt kunnat reducera strålning och magnetfält i bostäder och bilar.
  • MD 2011:1:Marknadsföring av kläder med viss etikett har varken ansetts utgöra vilseledande efterbildning eller renommésnyltning eftersom det i målet inte visats att varumärket eller det aktuella konceptet är känt.
  • MD 2010:1:Ett bolag har tillställt ett annat bolags kunder handlingar betecknade orderbekräftelser och fakturor avseende annonsering i viss företagskatalog. Handlingarna har varit utformade på sådant sätt att det ansetts föreligga en uppenbar risk för att kunderna får uppfattningen att bolagen har anknytning till varandra och handlingarna avser införande i en företagskatalog som marknadsförs av det sist nämnda bolaget. Förfarandet har ansetts vara vilseledande i fråga om båda bolagens verksamhet och kännetecken och därmed bedömts vara otillbörligt i strid mot 8 och 10 §§ marknadsföringslagen. Förbudet har meddelats före detta styrelseledamot då denne ansetts ha haft ett bestämmande inflytande över bolagets verksamhet och tagit aktiv del i bolagets marknadsföring.
  • MD 2014:8:Marknadsföring av hälsokostprodukter på webbplats och genom direktreklam har ansetts vara vilseledande. Även fråga om ansvar för marknadsföringen.
  • MD 2010:9:Ett bolag har vid marknadsföring av djurfoder använt en reklamfilm samt ett flertal påståenden. Filmen har ansetts utgöra en allmän jämförelse mellan å ena sidan importerat hundfoder och å andra sidan i Sverige producerat hundfoder varvid inhemskt producerat foder från såväl miljömässiga som kvalitets- och innehållsmässiga utgångspunkter påstås vara bättre. Bl.a. påståendena "Varför ska svenska hundar äta importerad mat?" och "Varför ska svenska valpar äta importerad mat?" har ansetts förmedla ett intryck av att importerad hundmat är sämre än svensk hundmat. Filmen och påståendena har, såsom obestyrkta, ansetts vilseledande och otillbörliga i strid med 8 och 10 §§ marknadsföringslagen. Även påståendet "Närproducerat" har ansetts vilseledande när produkten endast produceras på en plats i Västra Götaland men säljs över hela landet. Förbud har således meddelats bolaget att använda filmen och påståendena.
  • MD 2010:13:Ett bolag har vid marknadsföring av diskmaskinstabletter, använt påståendena ". . .% EXTRA", formulerat på olika sätt, och "Fler tabletter till samma pris". EXTRA-påståendet har funnits på s.k. overfillförpackningar - vilka innehåller ett större antal doseringstabletter än en reguljär förpackning, basförpackning. Påståendena har befunnits ge intryck av att en konsument vid köp av aktuell overfillförpackning erhåller ett visst antal doseringstaletter extra till samma pris som han eller hon skulle ha fått betala för basantalet. I avsaknad av en basförpackning att jämföra overfillförpackningens pris med har påståendena ansetts vilseledande och otillbörliga i strid med 8 och 10 §§ MFL.
  • MD 2011:27:Marknadsföring av pinnstol med viss text, som förekommit dels som hängetikett på pinnstolen, dels på baksidan av en möbelkatalog, har varken ansetts utgöra vilseledande marknadsföring eller renommésnyltning. Marknadsföringen har därtill inte ansetts utgöra en jämförelse i den bemärkelsen som krävs för att förfarandet ska kunna anses vara förbjudet.
  • MD 2013:16:Ett byggvaruhus har i sin marknadsföring använt sig av uttrycket "där bättre produkter kostar mindre". Innebörden av påståendet har ansetts vara att företaget tillhandahåller ett sortiment som innehåller bl.a. produkter av viss högre kvalitet som är billigare än motsvarande produkter hos konkurrerande företag. Påståendet har befunnits vilseledande och otillbörligt.
  • MD 2016:6:Marknadsföring av matfettsblandning har ansetts vara vilseledande. Även fråga om rättegång varit onödig.
  • MD 2014:15:Marknadsföring av ett s.k. ryggbord har ansetts vara vilseledande.
  • MD 2012:5:Marknadsföring av glasögon m.m. Fråga bl.a. om tester till vilka hänvisning gjorts varit representativa för marknadsförda produkter. Även fråga om bl.a. påstående om viss garanti ("En Riktig Optikergaranti") varit vederhäftigt och om vissa erbjudanden ("få" ett par "läsglasögon" och "läsglas på köpet") varit vilseledande.
  • MD 2010:23:Företrädare för ett bolag har i e-postmeddelanden och brev till ett annat bolags befintliga och potentiella kunder framfört påståenden om bl.a. det sistnämnda bolagets produkter och dess egenskaper. E-postmeddelandena och breven har ansetts utgöra marknadsföring och påståendena har befunnits misskrediterande och vilseledande. Även fråga om medverkansansvar.
  • MD 2012:1:Överklagat mål vari Marknadsdomstolen - med hänsyn till bevisning som åberopats först i Marknadsdomstolen - till skillnad från tingsrätten funnit att påtalad marknadsföring dels utgör marknadsföring enligt marknadsföringslagens definition, dels att det ena bolaget svarat för denna marknadsföring. Eftersom yrkande om skadestånd framställts - och på grund av utgången i tingsrätten inte prövats där - har Marknadsdomstolen med hänsyn till instansordningen återförvisat målet till tingsrätten för ny prövning.
  • MD 2010:4:Ett bolags marknadsföring av energidryck har ansetts utgöra vilseledande efterbildning av ett annat bolags energidryck enligt 14 § marknadsföringslagen eftersom det förstnämnda bolagets dryckesförpackning ansågs förväxlingsbar med det sistnämnda bolagets kända och särpräglade produkt.
  • MD 2009:24:Ett företag som tillhandahåller factoringtjänster har i två s.k. kundbrev gjort olika påståenden som ger intrycket av att ett konkurrerandfe företag förfar ohederligt. Breven har ansetts utgöra marknadsföring av påståendena i breven har ansetts både vilseledande enligt 8, 10 §§ marknadsföringslagen och misskrediterande enligt 5, 6 §§ marknadsföringslagen gentemot det utpekade företaget.
  • MD 2009:39:I sin marknadsföring av konsumentkrediter har en bank, som huvudsakligen är en Internetbank, använt sig av formuleringar som "inga avgifter" och "utan dolda avgifter". Enligt ett villkor i kreditavtalet har banken dels tagit ut en avgift på 25 kr för den som särskilt begärt skriftlig avisering, dels haft en möjlighet att höja avgiften för den skriftliga aviseringen. Marknadsföringen har inte ansetts vilseledande och otillbörlig enligt 8 och 10 §§ marknadsföringslagen. Marknadsföringen har heller inte befunnits strida mot punkt 20 i bilaga I till direktiv 2005/29/EG, den s.k. svarta listan.
  • MD 2015:6:Användning av sammansättningen Dinlokaldel.se i marknadsföring har ansetts vilseleda om kommersiellt ursprung enligt 10 § första stycket 5 marknadsföringslagen (2008:486).

Begränsningar i kommunikationsmediet m.m.

11 §  Vid bedömningen av om en framställning är vilseledande enligt 10 § tredje stycket, får beaktas det använda kommunikationsmediets begränsningar i tid och utrymme samt de åtgärder som näringsidkaren har vidtagit för att på något annat sätt lämna informationen.

  • MD 2013:2:Marknadsföring av sängar m.m. i tv-reklamfilm. Fråga om marknadsföringen varit vilseledande och om kommunikationsmediets begränsningar. Även fråga om förutsättningar för löpande vite och marknadsstörningsavgift förelegat.

Köperbjudanden

12 §  Marknadsföringen är vilseledande om näringsidkaren i en framställning erbjuder konsumenter en bestämd produkt med en prisangivelse utan att följande väsentliga information framgår:

  1. produktens utmärkande egenskaper i den omfattning som är lämplig för mediet och produkten,
  2. pris och jämförpris angivet på det sätt som framgår av 7-10 §§prisinformationslagen (2004:347),
  3. näringsidkarens identitet och geografiska adress,
  4. villkor för betalning, leverans, fullgörande och hantering av reklamationer om dessa avviker från vad som är normalt för branschen eller produkten i fråga,
  5. information om ångerrätt eller rätt att häva ett köp som ska lämnas till konsumenten enligt lag.

[S2]Marknadsföringen är också vilseledande om näringsidkaren i en framställning erbjuder konsumenter flera bestämda produkter med en uppgift om ett gemensamt pris, utan att erbjudandet innehåller väsentlig information enligt punkterna 1-5 i första stycket.

  • MD 2011:30:Marknadsföring av resa till New York i form av en annons införd i en dagstidning har ansetts utgöra ett köperbjudande. Frånprisangivelsen i köperbjudandet har befunnits uppfylla kraven på den prisinformation som ska lämnas när det är fråga om ett köperbjudande. Därtill har den påtalade marknadsföringen innehållit den övriga information som krävs för att köperbjudandet inte ska anses vara vilseledande och otillbörligt.
  • MD 2015:2:Ett företags marknadsföring av dejtingtjänster på internet har ansetts otillbörlig och vilseledande då företaget inte lämnat information om pris, ånger- och hävningsrätt och kontaktinformation i enlighet med bestämmelserna i e-handelslagen (2002:562), prisinformationslagen (2004:347), distans- och hemförsäljningslagen (2005:59) i dess lydelse före den 13 juni 2014 och marknadsföringslagen (2008:486) (MFL).
  • MD 2014:17:Fråga om marknadsföring av erbjudanden som innehållit inbetalningskort varit vilseledande m.m.
  • MD 2012:5:Marknadsföring av glasögon m.m. Fråga bl.a. om tester till vilka hänvisning gjorts varit representativa för marknadsförda produkter. Även fråga om bl.a. påstående om viss garanti ("En Riktig Optikergaranti") varit vederhäftigt och om vissa erbjudanden ("få" ett par "läsglasögon" och "läsglas på köpet") varit vilseledande.

Vilseledande förpackningsstorlekar

13 §  En näringsidkare får vid marknadsföringen inte använda förpackningar som genom sin storlek eller yttre utformning i övrigt är vilseledande i fråga om produktens mängd, storlek eller form.

Vilseledande efterbildningar

14 §  En näringsidkare får vid marknadsföringen inte använda efterbildningar som är vilseledande genom att de lätt kan förväxlas med någon annan näringsidkares kända och särpräglade produkter. Detta gäller dock inte efterbildningar vilkas utformning huvudsakligen tjänar till att göra produkten funktionell.

  • MD 2014:10:Kännetecken som använts på en taxibil har ansetts vara förväxlingsbara med bl.a. kännetecknet Taxi Göteborg, som befunnits vara känt och särpräglat, varför marknadsföringen på taxibilen ansetts utgöra vilseledande efterbildning enligt 14 § marknadsföringslagen.
  • MD 2008:20:Användning av viss taklykta och logotyp i kombination med varandra vid marknadsföring av taxitjänster har ansetts utgöra en vilseledande efterbildning i strid mot 14 § marknadsföringslagen.
  • MD 2011:16:Utformningen av en taxibil har ansetts förväxlingsbar med Taxi Göteborgs kända och särpräglade taxifordon, varför marknadsföringen ansågs utgöra vilseledande efterbildning enligt 14 § marknadsföringslagen.
  • MD 2009:6:Användning av viss taklykta och logotyp i kombination med varandra vid marknadsföring av taxitjänster har ansetts utgöra en vilseledande efterbildning i strid mot 14 § marknadsföringslagen.
  • MD 2009:23:Ett bolags marknadsföring av fordonskedjor har inte ansetts utgöra vilseledande efterbildning av ett annat företags fordonskedjor enligt 14 § marknadsföringslagen eftersom produkterna saknar särprägel och inte har befunnits vara kända. Inte heller har marknadsföringen ansetts strida mot punkten 13 i den s.k. svarta listan eller 10 § marknadsföringslagen.
  • MD 2013:18:Fråga om vilseledande efterbildning och renommésnyltning vid marknadsföring av s.k. bilspärrar.
  • MD 2012:12:Marknadsföring av en wc-stol. Fråga om vissa wc-stolar har varit kända och särpräglade.
  • MD 2010:2:Ett bolags marknadsföring av korthållare och yoyoar har inte ansetts utgöra vilseledande efterbildning av ett annat företags korthållare och yoyoar eftersom produkterna saknar särprägel. Inte heller har renommésnyltning ansetts föreligga. Bolaget har även använt påståenden som gett intryck dels av att bolaget tagit över försäljningen av det andra företagets produkter under ett annat namn, dels att bolaget säljer de bästa korthållarna och yoyoarna samt har det största utbudet. Påståendena har ansetts vilseledande och otillbörliga enligt 8 och 10 §§ marknadsföringslagen.
  • MD 2015:9:Kännetecken som använts på en taxibil har ansetts vara förväxlingsbart med kännetecknet Taxi Göteborg, som befunnits vara känt och särpräglat, varför marknadsföringen på taxibilen ansetts utgöra vilseledande efterbildning enligt 14 § MFL. Vidare har användning av ordet "MILJÖFORDON" på en taxibil som inte uppfyller de utsläppskrav som anges i 2 kap. 11 a § vägtrafikskattelagen befunnits vara vilseledande i strid med 10 § MFL.
  • MD 2016:7:En dekor som ett företag använt på sina taxibilar har ansetts utgöra en vilseledande efterbildning av en dekor som Taxi Stockholm använder på sina taxibilar. Även fråga om förhållandet mellan 10 § och 14 § marknadsföringslagen.
  • MD 2008:16:I ett överklagat mål vari ett företags burk för rengöringsmedel har befunnits vilseledande har skadestånd för förlorad försäljning till följd av överträdelsen uppskattats med stöd av 35 kap. 5 § rättegångsbalken.
  • MD 2008:15:En näringsidkare har marknadsfört tre ficklampor vilka påståtts utgöra vilseledande efterbildning av en annan näringiskdares ficklampor. Yrkandet om förbud mot marknadsföringen har ogillats eftersom någon vilseledande efterbildning inte ansetts föreligga. Inte heller har renommésnyltning ansetts vara för handen. Även fråga om rättegångskostnader.
  • MD 2010:21:Marknadsföring av vin i viss förpackning har varken ansetts utgöra vilseledande efterbildning, vilseledande om kommersiellt ursprung, kvalitet eller andra utmärkande egenskaper eller renommésnyltning eftersom det inte visats att förpackningen tillkom käranden. Ej heller angivandet av vissa artikelnummer avseende vinet har ansetts utgöra vilseledande marknadsföring eller renommésnyltning då det inte visats att artikelnumren var kända och förknippades med käranden i huvudkäromålet. Även ett i genstämning yrkat förbud för käranden i huvudkäromålet att marknadsföra en vinförpackning som påståtts utgöra vilseledande efterbildning, vilseledande om kommersiellt ursprung och renommésnyltning har ogillats eftersom förväxlingsrisk inte förelegat och förpackningen inte bedömts ha en tillräckligt stark anknytning eller association till genkärandens förpackning. Även fråga om marknadsföringslagens tillämplighet på varningsbrev och pressreleaser och om fördelning av rättegångskostnader.
  • MD 2013:12:Fråga om användning av ordet "kvinna" och/eller dess typografiska utformning i titeln på en tidskrift utgjort en vilseledande affärsmetod enligt punkten 13 i bilaga 1 till direktiv 2005/29/EG, den s.k. svarta listan, samt vilseledande efterbildning enligt 14 § marknadsföringslagen. Även fråga om renommésnyltning förelegat och om marknadsföring varit i strid mot god marknadsföringssed.
  • MD 2009:12:Ett företag har marknadsfört päronlikör i en flaska som påståtts utgöra en vilseledande efterbildning av ett annat företags motsvarande flaska. Yrkandet om förbud mot marknadsföringen har ogillats då den sistnämnda flaskan inte ansetts vara känd. Inte heller har renommésnyltning ansetts föreligga.
  • MD 2010:27:Ett fläckborttagningsmedel som marknadsförts har inte ansetts utgöra en vilseledande efterbildning av ett annat fläckborttagningsmedel enligt 14 § marknadsföringslagen, eftersom det inte visats att den sistnämnda produkten varit känd inom den relevanta omsättningskretsen. Marknadsföringen har inte heller ansetts strida mot 5 § marknadsföringslagen (renommésnyltning), 10 § marknadsföringslagen (vilseledande efterbildning) eller punkten 13 i den s.k. svarta listan (avsiktlig efterbildning) med hänsyn till kravet på kändhet. Även fråga om rättegångskostnader.
  • MD 2010:3:Ett bolags första hjälpen-tavla har inte ansetts utgöra vilseledande efterbildning av ett annat bolags kända och särpräglade första hjälpen- tavla enligt 14 § marknadsföringslagen eftersom det inte befunnits föreligga någon risk för förväxling mellan tavlorna. Inte heller har renommésnyltning ansetts föreligga.
  • MD 2016:11:Fråga om marknadsföring av öl i viss förpackningsutstyrsel (burk) har utgjort vilseledande efterbildning respektive renommésnyltning.
  • MD 2010:29:Ett företag har marknadsfört en chokladdragé i en förpackning som påståtts utgöra en vilseldande efterbildning av ett annat företags kända och särpräglade förpackning. Yrkandet om förbud mot marknadsföringen har ogillats då det inte visats att det förelegat risk för förväxling av förpackningarna. Inte heller har renommésnyltning ansetts föreligga.
  • MD 2011:17:Utformningen av en taxibil har ansetts förväxlingsbar med Taxi Göteborgs kända och särpräglade taxifordon, varför marknadsföringen ansågs utgöra vilseledande efterbildning enligt 14 § marknadsföringslagen.
  • MD 2012:10:Två bolag på den s.k. jultidningsmarknaden har marknadsfört bl.a. hobbyarbete som jultidningsförsäljare. Fråga dels - såvitt avser huvudkäromålet - om vilseledande efterbildning och renommésnyltning förelegat, dels - såvitt avser genkäromålet - om vissa påståenden varit bl.a. vilseledande. Vidare fråga om ett yrkande om informationsåläggande med viss innebörd kan bifallas.
  • MD 2010:22:Ett bolags marknadsföring av madrasser avsedda för trycksårspreventiion har inte ansetts utgöra vilseledande efterbildning av ett annat bolags madrasser eller vilseledande om kommersiellt ursprung eftersom produkten saknade särprägel. inte heller renommésnyltning har ansetts föreligga eftersom produkten inte har befunnits vara känd på sådant sätt att den är bärare av ett renommé.
  • MD 2010:4:Ett bolags marknadsföring av energidryck har ansetts utgöra vilseledande efterbildning av ett annat bolags energidryck enligt 14 § marknadsföringslagen eftersom det förstnämnda bolagets dryckesförpackning ansågs förväxlingsbar med det sistnämnda bolagets kända och särpräglade produkt.

Konkursutförsäljningar

15 §  En näringsidkare får vid marknadsföringen använda uttrycket "konkurs", ensamt eller i förening med något annat uttryck, bara om produkterna bjuds ut av konkursboet eller för dess räkning.

Utförsäljningar

16 §  En näringsidkare får vid marknadsföring av produkter använda uttrycken "slutförsäljning", "utförsäljning" eller något annat uttryck med motsvarande innebörd bara om

  1. det är fråga om en slutförsäljning av näringsidkarens hela varulager eller en klart avgränsad del av det,
  2. försäljningen sker under en begränsad tid, och
  3. priserna är väsentligt lägre än näringsidkarens normala priser för motsvarande produkter.

Realisationer

17 §  En näringsidkare får vid marknadsföring av produkter använda uttrycket "realisation" eller något annat uttryck med motsvarande innebörd bara om

  1. försäljningen avser produkter som ingår i näringsidkarens ordinarie sortiment,
  2. försäljningen sker under en begränsad tid, och
  3. priserna är väsentligt lägre än näringsidkarens normala priser för motsvarande produkter.

Jämförande reklam

18 §  En näringsidkare får i sin reklam direkt eller indirekt peka ut en annan näringsidkare eller dennes produkter bara om jämförelsen

  1. inte är vilseledande,
  2. avser produkter som svarar mot samma behov eller är avsedda för samma ändamål,
  3. på ett objektivt sätt avser väsentliga, relevanta, kontrollerbara och utmärkande egenskaper hos produkterna,
  4. inte medför förväxling mellan näringsidkaren och en annan näringsidkare eller mellan deras produkter, varumärken, företagsnamn eller andra kännetecken,
  5. inte misskrediterar eller är nedsättande för en annan näringsidkares verksamhet, förhållanden, produkter, varumärken, företagsnamn eller andra kännetecken,
  6. i fråga om varor med ursprungsbeteckning alltid avser varor med samma beteckning,
  7. inte drar otillbörlig fördel av en annan näringsidkares renommé som är förknippat med näringsidkarens varumärke, företagsnamn eller andra kännetecken eller varans ursprungsbeteckning, och
  8. inte framställer en produkt som en imitation eller kopia av en produkt som har ett skyddat varumärke eller företagsnamn. Lag (2018:1684).

  • MD 2014:9:Fråga om vilseledande marknadsföring av el.
  • MD 2009:14:Ett telekommunikationsföretag har vid marknadsföring använt begreppet mobilt bredband och påstått att detta har "bäst täckning" och är "snabbt Internet". Då någon vedertagen definition av begreppet inte finns för närvarande har inte användningen av begreppet för teknikerna Edge och WLAN ansetts stå i strid med marknadsföringslagen. Däremot har uttrycket "bäst täckning" eller "snabbt Internet" såsom obestyrkta befunnits vilseledande och otillbörliga. Förbud har därför meddelats bolaget att använda påståendena eller påståenden med väsentligen samma innebörd.
  • MD 2015:16:Marknadsföring av kontaktlinser m.m. har ansetts vara misskrediterande och/eller vilseledande. Även fråga om jämförande reklam.
  • MD 2011:11:Marknadsföring av guldköptjänster på olika webbplatser har ansetts utgöra vilseledande marknadsföring samt i ett fall, vilseledande jämförelse. Tillika fråga om onödig rättegång.
  • MD 2015:13:Marknadsföring av snus på bl.a. webbplats, i vilken en konkurrents produkter indirekt pekats ut, har ansetts utgöra vilseledande jämförande reklam. Även fråga om användande av visst påstående inne på försäljningsställe för tobak och om anordnande av ett s.k. stand upp-event vid marknadsföring av snus stått i strid med 14 § tobakslagen (1993:581).
  • MD 2008:14:Ett bolag har vid marknadsföring av centraldammsugare använt påståenden med innebörd att bolagets produkter står högst i världen i vissa specificerade avseenden. Vidare har bolaget använt påståenden som ger intryck av att det har ett bredare sortiment och en jämnare samt högre nivå avseende kvalitet än det andra bolaget och att det bolaget och dess produkter inte uppfyller krav på leveranssäkerhet, kvalitet och produktutveckling. Samtliga påståenden har befunnits obestyrkta och därför vilseledande och otillbörliga.
  • MD 2012:6:Vid marknadsföring av s.k. vårdmadrasser har ett bolag använt påståenden rörande dels bolagets verksamhet, erfarenhet och kunskap, dels madrassernas egenskaper och kvalifikationer. Då det inte visats att påståendena varit riktiga har dessa befunnits vara vilseledande i strid med 10 § marknadsföringslagen. Risk för påverkan på mottagarnas förmåga att fatta ett välgrundat affärsbeslut har också förelegat, varför påståendena bedömts vara otillbörliga enligt 8 § MFL och därmed förbjudits. Även fråga om eventuell tillämpning av bestämmelsen i 18 § MFL angående jämförande reklam samt om skäligheten av yrkade rättegångskostnader.
  • MD 2010:18:Ett bolag har vid marknadsföring av bemanningstjänster använt påståendena "Vi har Nordens bästa avbytarbänk", "Vi har marknadens bästa garantier" och "Vi har den bästa servicen". Eftersom bolaget inte styrkt sina påståenden har förbud meddelats bolaget att använda dem.
  • MD 2009:18:Ett telekommunikationsbolag har vid marknadsföring av telefonitjänst använt sig av begreppet "mobilt bredband" och påstått att tjänsten är "Sveriges bästa mobila bredband". Då någon vedertagen definition av begreppet mobilt bredband inte finns för närvarande har marknadsföringen inte på den grunden ansetts stå i strid med marknadsföringslagen. Däremot har bolaget inte kunnat styrka att dess tjänst är "Sveriges bästa mobila bredband" varför påståendet har befunnits vilseledande och otillbörligt. Förbud har därför meddelats bolaget att använda påståendet eller andra påståenden med väsentligen samma innebörd.
  • MD 2011:13:Vissa av ett bolags påståenden om dess golvlims egenskaper såsom miljövänligt och fördelaktigt ur hälsosynpunkt utifrån viss miljömärkning har inte uppfyllt vederhäftighetskravet varför de ansetts strida mot marknadsföringslagen. Vidare har bolagets användande av citat ur en tidningsartikel ansetts strida mot marknadsföringslagen eftersom bolaget inte visat att uppgifterna var sakliga och objektivt korrekta.
  • MD 2011:23:Ett bolags påståenden om dess bemanningstjänsters kvalitet i förhållande till vissa andra bolags har baserats på en marknadsundersökning från ett oberoende institut. Marknadsundersökningen har till stor del baserats på svar från respondenter som bolaget själv valt ut. Marknadsföringen har mot denna bakgrund inte uppfyllt vederhäftighetskravet varför den ansetts strida mot marknadsföringslagen.
  • MD 2010:6:Två bolag som har marknadsfört tjänstepensionsförsäkringar har jämfört sina fonder med ett annat bolags sparform vilket ansetts vilseledande och otillbörligt eftersom jämförelsen dels saknat väsentlig information, dels brustit i aktualitet. Bolagens påstående om att det har varit bråttom och att bolagens tjänstepensionsförsäkringar har givit 400 procent mer i avkastning än ett annat bolags sparform har också ansetts vilseledande och otillbörligt då marknadsföringen antas ha påverkat mottagarens förmåga att fatta ett välgrundat affärsbeslut. Även fråga om avvisning.
  • MD 2014:5:Användning av påståendet "Vi slår varje pris" vid marknadsföring av byggvaror har ansetts vilseledande och otillbörlig. Även fråga om prisjämförelse avseende byggvaror varit vilseledande.
  • MD 2013:1:Fråga bl.a. om bildframställning och däri angivna påståenden, som använts i marknadsföring av mobilt bredband där ett konkurrerande företag pekats ut, på ett objektivt sätt avsett väsentliga, relevanta, kontrollerbara och utmärkande egenskaper hos produkterna.
  • MD 2009:28:Ett byggvaruhus har i sin marknadsföring jämfört egna byggprodukter och priser med produkter och priser hos andra byggvaruhus. Jämförelserna har ansetts strida mot 18 § marknadsföringslagen då produkturvalet inte varit rättvisande och jämförelserna gett sken av att det förstnämnda byggvaruhuset allmänt håller de lägsta priserna på byggvaror.
  • MD 2009:25:En näringsidkare har vid marknadsföring av spel använt vissa formuleringar som bedömts utgöra otillbörlig jämförande reklam enligt 18 § marknadsföringslagen. Beträffande formuleringarna "samma spel med större vinster", "samma regler och bättre villkor" och "vi ger mer tillbaka till spelarna" har det bl.a. inte varit möjligt att på ett objektivt sätt kontrollera jämförande egenskaper hos tjänsten. Formuleringen "den oslagbara ledaren när det gäller säkerhet" har såsom obestyrkt ansetts vilseledande. Slutligen har användningen av en s.k. klippgubbe i en filmsekvens ansetts utgöra renommésnyltning. Användningen av uttrycket "svenska spel" enskilt eller i förening med påståenden om "engelska odds", "större vinster" eller "vi ger mer tillbaka till spelarna" har dock inte ansetts innebära vilseledande om kommersiellt ursprung eller medföra förväxling. En annan näringsidkare har använt formuleringar som "Svenska spel är världsledande på spelansvar" och "världens mest effektiva ålderskontroll på nätet" vilka ansetts vilseledande och otillbörliga (8 och 10 §§ marknadsföringslagen). Även fråga om vad som ska anses vara marknadsföring.
  • MD 2014:16:Fråga om ett brev till en myndighet utgjort marknadsföring.
  • MD 2013:11:Fråga om vilseledande efterbildning och renommésnyltning vid marknadsföring av golvbrunnsringar. Även fråga om påståenden i marknadsföring av golvbrunnar varit misskrediterande, otillbörliga och vilseledande samt innefattat jämförande reklam.
  • MD 2014:6:Fråga om marknadsföring av alkoholdryck (Purity Vodka) varit vilseledande. Även fråga om ansvar för marknadsföring.
  • MD 2012:10:Två bolag på den s.k. jultidningsmarknaden har marknadsfört bl.a. hobbyarbete som jultidningsförsäljare. Fråga dels - såvitt avser huvudkäromålet - om vilseledande efterbildning och renommésnyltning förelegat, dels - såvitt avser genkäromålet - om vissa påståenden varit bl.a. vilseledande. Vidare fråga om ett yrkande om informationsåläggande med viss innebörd kan bifallas.
  • MD 2010:9:Ett bolag har vid marknadsföring av djurfoder använt en reklamfilm samt ett flertal påståenden. Filmen har ansetts utgöra en allmän jämförelse mellan å ena sidan importerat hundfoder och å andra sidan i Sverige producerat hundfoder varvid inhemskt producerat foder från såväl miljömässiga som kvalitets- och innehållsmässiga utgångspunkter påstås vara bättre. Bl.a. påståendena "Varför ska svenska hundar äta importerad mat?" och "Varför ska svenska valpar äta importerad mat?" har ansetts förmedla ett intryck av att importerad hundmat är sämre än svensk hundmat. Filmen och påståendena har, såsom obestyrkta, ansetts vilseledande och otillbörliga i strid med 8 och 10 §§ marknadsföringslagen. Även påståendet "Närproducerat" har ansetts vilseledande när produkten endast produceras på en plats i Västra Götaland men säljs över hela landet. Förbud har således meddelats bolaget att använda filmen och påståendena.
  • MD 2011:27:Marknadsföring av pinnstol med viss text, som förekommit dels som hängetikett på pinnstolen, dels på baksidan av en möbelkatalog, har varken ansetts utgöra vilseledande marknadsföring eller renommésnyltning. Marknadsföringen har därtill inte ansetts utgöra en jämförelse i den bemärkelsen som krävs för att förfarandet ska kunna anses vara förbjudet.
  • MD 2012:5:Marknadsföring av glasögon m.m. Fråga bl.a. om tester till vilka hänvisning gjorts varit representativa för marknadsförda produkter. Även fråga om bl.a. påstående om viss garanti ("En Riktig Optikergaranti") varit vederhäftigt och om vissa erbjudanden ("få" ett par "läsglasögon" och "läsglas på köpet") varit vilseledande.
  • MD 2012:1:Överklagat mål vari Marknadsdomstolen - med hänsyn till bevisning som åberopats först i Marknadsdomstolen - till skillnad från tingsrätten funnit att påtalad marknadsföring dels utgör marknadsföring enligt marknadsföringslagens definition, dels att det ena bolaget svarat för denna marknadsföring. Eftersom yrkande om skadestånd framställts - och på grund av utgången i tingsrätten inte prövats där - har Marknadsdomstolen med hänsyn till instansordningen återförvisat målet till tingsrätten för ny prövning.

Obeställd reklam

19 §  En näringsidkare får vid marknadsföring till en fysisk person använda elektronisk post, telefax eller sådana uppringningsautomater eller andra liknande automatiska system för individuell kommunikation som inte betjänas av någon enskild, bara om den fysiska personen har samtyckt till det på förhand.

[S2]Har näringsidkaren fått den fysiska personens uppgifter om elektronisk adress för elektronisk post i samband med försäljning av en produkt till personen, gäller inte kravet på samtycke enligt första stycket om,

  1. den fysiska personen inte motsatt sig att uppgiften om elektronisk adress används i marknadsföringssyfte med användande av elektronisk post,
  2. marknadsföringen avser näringsidkarens egna, likartade produkter och
  3. den fysiska personen klart och tydligt ges möjlighet att kostnadsfritt och enkelt motsätta sig att uppgiften används i marknadsföringssyfte när den samlas in och vid varje följande marknadsföringsmeddelande.

  • MD 2009:14:Ett telekommunikationsföretag har vid marknadsföring använt begreppet mobilt bredband och påstått att detta har "bäst täckning" och är "snabbt Internet". Då någon vedertagen definition av begreppet inte finns för närvarande har inte användningen av begreppet för teknikerna Edge och WLAN ansetts stå i strid med marknadsföringslagen. Däremot har uttrycket "bäst täckning" eller "snabbt Internet" såsom obestyrkta befunnits vilseledande och otillbörliga. Förbud har därför meddelats bolaget att använda påståendena eller påståenden med väsentligen samma innebörd.
  • MD 2012:14:Fråga om det på en s.k. spelcommunity på internet förekommit förfaranden som strider mot marknadsföringslagen, bl.a. fråga om samtycke lämnats vid elektronisk direktreklam till underårig och om det förekommit marknadsföring som inneburit att vilseledande och aggressiva affärsmetoder använts.
  • MD 2009:18:Ett telekommunikationsbolag har vid marknadsföring av telefonitjänst använt sig av begreppet "mobilt bredband" och påstått att tjänsten är "Sveriges bästa mobila bredband". Då någon vedertagen definition av begreppet mobilt bredband inte finns för närvarande har marknadsföringen inte på den grunden ansetts stå i strid med marknadsföringslagen. Däremot har bolaget inte kunnat styrka att dess tjänst är "Sveriges bästa mobila bredband" varför påståendet har befunnits vilseledande och otillbörligt. Förbud har därför meddelats bolaget att använda påståendet eller andra påståenden med väsentligen samma innebörd.

20 §  Vid marknadsföring med elektronisk post ska meddelandet alltid innehålla en giltig adress till vilken mottagaren kan sända en begäran om att marknadsföringen ska upphöra. Detta gäller även vid marknadsföring till en juridisk person.

20 a §  Vid marknadsföring av informationssamhällets tjänster med elektronisk post får mottagaren inte uppmanas att besöka webbplatser vars marknadsföring strider mot 9 § eller 10 § tredje stycket. Lag (2011:591).

Prop. 2010/11:115: Paragrafen är ny. Den har behandlats i avsnitt 10. Genom paragrafen genomförs artikel 13.4 i e-dataskyddsdirektivet.

Uttrycket informationssamhällets tjänster avses ha samma innebörd som motsvarande uttryck i lagen (2002:562) om elektronisk handel och andra informationssamhällets tjänster. Det omfattar därmed alla tjänster som normalt ...

21 §  En näringsidkare får använda andra metoder för individuell kommunikation på distans än sådana som avses i 19 §, om inte den fysiska personen tydligt motsatt sig att metoden används.

  • MD 2016:9:Fråga om marknadsföring av förvaltnings/förmedlingstjänst av elavtal har varit vilseledande m.m.

Information om garantier

22 §  En näringsidkare, som vid marknadsföringen erbjuder sig att genom en garanti eller liknande utfästelse under en viss tid svara för en produkt eller del därav eller för en egenskap hos produkten, ska vid försäljningen lämna köparen tydlig information om utfästelsens innehåll och de uppgifter som är nödvändiga för att köparen ska kunna göra den gällande. Information ska även lämnas om att köparens rättigheter enligt lag inte påverkas av utfästelsen.

[S2]Utfästelsen och informationen ska lämnas i en handling eller i någon annan läsbar och varaktig form som är tillgänglig för köparen.

Information innan ett konsumentavtal ingås

22 a §  Vid andra avtal än distansavtal och avtal utanför affärslokaler enligt 1 kap. 2 § lagen (2005:59) om distansavtal och avtal utanför affärslokaler ska näringsidkaren innan avtalet ingås ge konsumenten klar och begriplig information om

  1. sitt namn och telefonnummer samt sin gatuadress och e-postadress,
  2. produktens huvudsakliga egenskaper i den omfattning som är lämplig med hänsyn till produkten och till hur informationen ges,
  3. produktens pris, inbegripet skatter och avgifter, eller, om priset inte kan anges i förväg, hur priset beräknas,
  4. kostnader för leverans eller porto och andra tillkommande kostnader,
  5. villkoren för betalning samt för leverans eller fullgörande på något annat sätt och tidpunkt för leverans eller fullgörande,
  6. den rätt som konsumenten har att reklamera enligt lag och hur reklamation kan göras,
  7. åtaganden från näringsidkaren eller tillverkaren om att, utöver vad som följer av lag, betala tillbaka det som betalats för produkten, byta ut eller reparera den eller utföra någon form av service på den, ifall produkten inte överensstämmer med uppgifter som lämnats i utfästelser eller marknadsföring eller om det finns andra avvikelser från uppgifter som lämnats på ett sådant sätt,
  8. den assistans och service som gäller efter försäljningen,
  9. avtalets löptid,
  10. villkoren för att säga upp avtalet, om det gäller tills vidare eller förnyas automatiskt, och
  11. funktionen hos digitalt innehåll, inbegripet tekniska skyddsåtgärder, och, i den utsträckning näringsidkaren känner till eller rimligen kan förväntas känna till det, vilken maskin- och programvara som krävs för att använda det digitala innehållet.

[S2]Informationsskyldigheten enligt första stycket gäller inte, om informationen framgår av sammanhanget. Informationsskyldigheten gäller inte heller i fråga om

  1. vardagliga avtal som fullgörs omedelbart,
  2. andra avtal om fast egendom än sådana som avser uthyrning av fast egendom, eller
  3. avtal som anges i 2 kap. 1 § andra stycket 1, 2 och 6-8 samt fjärde stycket och i 3 kap. lagen om distansavtal och avtal utanför affärslokaler. Lag (2020:170).

Prop. 2019/20:63: 2. produktens huvudsakliga egenskaper i den omfattning som är lämplig med hänsyn till produkten och till hur informationen ges,

3. produktens pris, inbegripet skatter och avgifter, eller, om priset inte kan anges i förväg, hur priset beräknas,

Förbud och ålägganden

Förbud mot viss marknadsföring

23 §  En näringsidkare vars marknadsföring är otillbörlig får förbjudas att fortsätta med denna eller med någon annan liknande åtgärd.

[S2]Ett förbud enligt första stycket får meddelas också

  1. en anställd hos näringsidkaren,
  2. någon annan som handlar på näringsidkarens vägnar, och
  3. var och en som i övrigt väsentligt har bidragit till marknadsföringen.

  • MD 2011:5:Ett bolags kombinationserbjudande avseende folköl och en DVD-film med filmsekvenser från fotbollsturneringen Champions League har ansetts strida mot marknadsföringslagen då reklamens utformning inte bedömts präglas av den särskilda måttfullhet som alkohollagen kräver.
  • MD 2009:17:Ett bolag har vid marknadsföring av paketresor underlåtit att ställa tillräcklig säkerhet i enlighet med Kammarkollegiets beslut. Marknadsföringen har ansetts otillbörlig och förbud har meddelats bolaget att marknadsföra paketresor utan att föreskriven säkerhet enligt resegarantilagen ställts.
  • MD 2016:5:Fråga om marknadsföring av kosttillskott genom s.k. kundberättelser varit förenlig med förordningen (EG) 1924/2006 om näringspåståenden och näringspåståenden om livsmedel. Även fråga om part vållat rättegångskostnad för motpart enligt 18 kap. 6 § rättegångsbalken.
  • NJA 2018 s. 833:Utformning av förbud och ålägganden enligt marknadsföringslagen. Även fråga om belopps- och tidsbestämning av därmed förenat vite.
  • MD 2012:3:En dom på vitesförbud avseende viss marknadsföring har genom sin rättskraft ansetts hindra en senare talan om vitesförbud angående marknadsföring som företagits efter domen men som ansetts utgöra samma marknadsföring som den prövade och som företagits vid oförändrade marknadsförhållanden, när det i domen utsatta vitet inte dömts ut genom ett avgörande som vunnit laga kraft. Även fråga om rättegångskostnader.
  • MD 2011:25:Ett bolag har till annat bolags samarbetspartner och finansiär skickat e-postmeddelanden med påståenden om att sistnämnda bolag bl.a begår patentintrång samt att bolaget använt sig av konfidentiell och proprietär kunskap utan tillstånd. Marknadsdomstolen, som bedömt att e-postmedeelandena utgör marknadsföring, har funnit att det inte visats fog för sådana kategoriska påståenden varför påståendena varit att bedöma som vilseledande och otillbörliga enligt marknadsföringslagen.
  • MD 2009:8:Ett bolag, som på distans marknadsfört värderingstjänster, har ansetts inte lämna upgift om pris och ångerrätt på ett klart och begripligt sätt. Det har vidare ansetts att information som förekommit på bolagets webbplats inte har lämnats i en varaktig form. Eftersom den föreskrivna informationen inte lämnats till konsumenten i annan form har bolaget inte uppfyllt informationskravet vid distansavtal. Bolaget har även gett konsumenten intrycket att han eller hon innan ångerfristen börjat löpa kan avsäga sig sin ångerrätt. Marknadsföringen har i samtliga avseenden ansetts vara otillbörlig.
  • MD 2013:14:Fråga om dels vissa påståenden i samband med marknadsföring av sightseeingturer med buss varit vederhäftiga, dels huruvida ett yrkande angående informationsåläggande utformat på visst sätt kan bifallas. Även fråga om moderbolags s.k. medverkansansvar för dotterbolags marknadsföring.
  • MD 2009:19:Ett bolag har på reklampelare på allmän plats i närheten av arenan Nya Ullevi i Göteborg marknadsfört alkoholdryckerna öl och cider. Vid en helhetsbedömning, varvid beaktats bl.a. att det rört sig om utomhusreklam samt reklamens storlek och placering, har Marknadsdomstolen funnit att marknadsföringsåtgärderna strider mot måttfullhetskravet i alkohollagen. Marknadsföringsåtgärden har således även ansetts strida mot god marknadsföringssed, varför förbud har meddelats bolaget att marknadsföra alkoholdryckerna på sätt som skett eller på annat väsentligen samma sätt. Av Konsumentombudsmannen i första hand framställt yrkande om att bolaget skulle förbjudas att marknadsföra alkoholdryck till konsument genom utomhusreklam har inte ansetts kunna bifallas p.g.a. yrkandets alltför generella utformning. Av bolaget framställda avvisningsyrkanden har lämnats utan bifall.
  • MD 2008:20:Användning av viss taklykta och logotyp i kombination med varandra vid marknadsföring av taxitjänster har ansetts utgöra en vilseledande efterbildning i strid mot 14 § marknadsföringslagen.
  • MD 2011:16:Utformningen av en taxibil har ansetts förväxlingsbar med Taxi Göteborgs kända och särpräglade taxifordon, varför marknadsföringen ansågs utgöra vilseledande efterbildning enligt 14 § marknadsföringslagen.
  • NJA 2010 s. 48:Marknadsdomstolen har vid vite förbjudit näringsidkare att vid viss marknadsföring bl.a. påstå eller antyda närmare angivna sakförhållanden, "om så inte är fallet". I mål om utdömande av vite har näringsidkarna ansetts ha bevisbördan för att det påstående som gjorts vid den aktuella marknadsföringen är riktigt.
  • MD 2009:10:En s.k. cardsplitter av visst angivet märke har ansetts vara en nödvändig del av den avkodningsenhet som medger abonnenter av kodade TV- sändningar att utan godkännande av tjänsteleverantören samtidigt på olika TV-mottagare tillgodogöra sig fler än en TV-kanal åt gången. Cardsplittern har därför ansetts utgöra sådan avkodningsutrustning som enligt lag inte får marknadsföras i Sverige varför marknadsföringen av densamma varit otillbörlig enligt marknadsföringslagen. Förbud har meddelats bolaget att marknadsföra den aktuella cardsplittern eller annan väsentligen likartad utrustning. Även fråga huruvida parts kostnader som varit hänförliga till huvudförhandlingen varit skäligen påkallade för tillvaratagande av parts rätt.
  • MD 2012:7:Fråga om marknadsföring av blöjor varit vilseledande eller på annat sätt oförenlig med marknadsföringslagen, bl.a. med avseende på samband mellan lotion i blöjor och allergi. Tillika fråga om påtalade framställningar haft kommersiellt syfte och om tillämpning av den s.k. försiktighetsprincipen.
  • MD 2011:15:Ett bolag har vid marknadsföring av telefonitjänster (s.k. telemarketing) inte angett vem som är avsändare av marknadsföringen på sätt som krävs, varför bolaget har ålagts att tydligt informera om detta. Bolaget har vidare förbjudits att dels påstå att ett annat bolag är avsändare av marknadsföringen, dels använda sig av vilseledande påståenden beträffande det egna bolaget och ett annat bolag om att bolagen har ett samarbete av betydelse, att de har gått ihop eller är samma bolag, att det egna bolaget har tagit över hela eller delar av det andra bolaget dels ock använda andra påståenden som ger ett felaktigt intryck av ett samröre mellan bolagen.
  • MD 2015:16:Marknadsföring av kontaktlinser m.m. har ansetts vara misskrediterande och/eller vilseledande. Även fråga om jämförande reklam.
  • MD 2013:8:En s.k. oberoende verkstadskedja har i sin marknadsföring gjort påståenden bl.a. av innebörd att den bara använder originaldelar, att de däri ingående verkstäderna kan serva alla bilar och att priset då ofta är lägre än hos auktoriserade verkstäder. Vidare har verkstadskedjan påstått att det är en "märkesverkstad för alla märken". Påståendena har befunnits vilseledande och otillbörliga. Däremot har påståenden av innebörd att alla garantier och serviceavtal gäller efter service hos verkstadskedjan inte ansetts felaktiga, varför förbudsyrkandet i den delen lämnats utan bifall.
  • MD 2008:19:Ett bolag har vid marknadsföring av paketresor underlåtit att ställa den säkerhet som Kammarkollegiet beslutat. Marknadsföringen har ansetts otillbörlig och förbud har meddelats bolaget att marknadsföra paketresor utan att föreskriven säkerhet enligt resegarantilagen gälls.
  • MD 2009:6:Användning av viss taklykta och logotyp i kombination med varandra vid marknadsföring av taxitjänster har ansetts utgöra en vilseledande efterbildning i strid mot 14 § marknadsföringslagen.
  • MD 2015:7:Marknadsföring av vin, genom direktadresserade postförsändelser med visst innehåll till svenska konsumenter som varit äldre än 25 år utan att mottagarna av marknadsföringen begärt detta, har inte ansetts stå i strid mot alkohollagens krav på särskild måttfullhet.
  • MD 2016:12:Påståenden i marknadsföring avseende receptbelagda veterinärmedicinska läkemedel har ansetts vilseledande enligt 10 § marknadsföringslagen (2008:486).
  • MD 2012:14:Fråga om det på en s.k. spelcommunity på internet förekommit förfaranden som strider mot marknadsföringslagen, bl.a. fråga om samtycke lämnats vid elektronisk direktreklam till underårig och om det förekommit marknadsföring som inneburit att vilseledande och aggressiva affärsmetoder använts.
  • MD 2013:18:Fråga om vilseledande efterbildning och renommésnyltning vid marknadsföring av s.k. bilspärrar.
  • MD 2013:10:Ett bolag som tillhandahåller turistinformationstjänster från mopedbilar har påstått sig vara en auktoriserad turistbyrå och har därvid använt sig av ett visst kännetecken för auktoriserade turistbyråer. Dels fråga om vad en bolaget meddelad auktorisation omfattat för slags verksamhet. Dels fråga om bolaget uppfyller vissa villkor för auktorisationen, varvid en tillämpning av punkten 4 andra ledet i bilaga 1 till direktiv 2005/29/EG, den s.k. svarta listan, har aktualiserats.
  • MD 2011:10:Ett bolag har till företag skickat ut s.k. erbjudanden utformade som fakturor avseende införande av företagsuppgifter i företagskataloger/sökregister m.m. på Internet, varvid kännetecknen GULA SIDORNA och EINIRO har använts. Det har befunnits föreligga en uppenbar risk för att mottagarna får uppfattningen att marknadsföringen avser införande i GULA SIDORNA. Förfarandet har ansetts innebära ett vilseledande om det kommersiella ursprunget och har bedömts vara otillbörligt enligt 8 och 10 §§ marknadsföringslagen. Därtill har marknadsföringen ansetts vara otillbörlig enligt 8 och 9 §§ marknadsföringslagen, varför åläggande har meddelats bolaget att ange vem som svarar för marknadsföringen. Förbud och åläggande har även meddelats mot ställföreträdare för bolaget.
  • MD 2009:32:Ett reserföretag har vid marknadsföring av resor på Internet sålt vissa tilläggsprodukter. Dessa har varit markerade i förhand av bolaget på sätt som krävt att den som köpt resan aktivt måste markera om tilläggsprodukten inte önskades. Förfarandet har ansetts strida mot god marknadsföringssed och har förbjudits med stöd av 5 och 6 §§ marknadsföringslagen.
  • MD 2009:40:Ett bolag har marknadsfört vidsvinsfällor utan att dessa varit godkända i enlighet med gällande jaktlagstiftning. Marknadsföringen har ansetts otillbörlig i enlighet med lagstridighetsprincipen och förbud har meddelats med stöd av punkten 9 i bilaga 1 till direktiv 2005/29/EG, den s.k. svarta listan.
  • MD 2010:2:Ett bolags marknadsföring av korthållare och yoyoar har inte ansetts utgöra vilseledande efterbildning av ett annat företags korthållare och yoyoar eftersom produkterna saknar särprägel. Inte heller har renommésnyltning ansetts föreligga. Bolaget har även använt påståenden som gett intryck dels av att bolaget tagit över försäljningen av det andra företagets produkter under ett annat namn, dels att bolaget säljer de bästa korthållarna och yoyoarna samt har det största utbudet. Påståendena har ansetts vilseledande och otillbörliga enligt 8 och 10 §§ marknadsföringslagen.
  • MD 2012:6:Vid marknadsföring av s.k. vårdmadrasser har ett bolag använt påståenden rörande dels bolagets verksamhet, erfarenhet och kunskap, dels madrassernas egenskaper och kvalifikationer. Då det inte visats att påståendena varit riktiga har dessa befunnits vara vilseledande i strid med 10 § marknadsföringslagen. Risk för påverkan på mottagarnas förmåga att fatta ett välgrundat affärsbeslut har också förelegat, varför påståendena bedömts vara otillbörliga enligt 8 § MFL och därmed förbjudits. Även fråga om eventuell tillämpning av bestämmelsen i 18 § MFL angående jämförande reklam samt om skäligheten av yrkade rättegångskostnader.
  • MD 2009:9:Ett bolag har vid marknadsföring av sin produkt Swedish Film Licens - en licens för institutionell visning av film - använt en annons med vissa närmare angivna påståenden bl.a. "Med Swedish Film Licens kan du visa hur många filmer som helst för hur många personer som helst under ett år på ett vissningsställe" och "Licensen ger dig rätt att visa filmer som du köpt eller hyrt hos en godkänd återförsäljare i Sverige". Då påståendena ansetts ovederhäftiga har bolaget förbjudits att använda påståendena utan att tydligt informera om de begränsningar som gäller för licensen. Även övriga påståenden har befunnits otillbörliga när det förekommit i annonsen men inte i övrigt. Förbud har meddelats i enlighet härmed. Även fråga om onödig rättegång.
  • MD 2010:18:Ett bolag har vid marknadsföring av bemanningstjänster använt påståendena "Vi har Nordens bästa avbytarbänk", "Vi har marknadens bästa garantier" och "Vi har den bästa servicen". Eftersom bolaget inte styrkt sina påståenden har förbud meddelats bolaget att använda dem.
  • MD 2011:20:Bolag har i marknadsföring av tandkräm påstått att dess tandkräm varit ensam på marknaden med att ge omedelbar effekt mot ilningar i tänderna. Då bolaget inte lyckats visa detta har påståendet bedömts vara vilseledande och otillbörligt.
  • MD 2010:17:Ett bolag har bedrivit telefonförsäljning avseende införande av företags uppgifter i ett sökregister/företagskatalog och därvid uppgett sig representera ett annat bolag och dess sökregister. Det har ansetts föreligga uppenbar risk för att mottagarna av samtalen får uppfattningen att marknadsföringen avser införande i det sökregister/företagskatalog som marknadsförs av det sist nämnda bolaget. Förfarandet har ansetts innebära ett vilseledande om det kommersiella ursprunget och bedömts vara otillbörligt i strid med 8 och 10 §§ marknadsföringslagen. Därtill har marknadsföringen asetts vara otillbörlig i strid med 8 och 9 §§ marknadsföringslagen, varför åläggande har meddelats bolaget att ange vem som svarar för marknadsföringen.
  • MD 2016:8:Fråga om ansvar för marknadsföring av studentrabatter.
  • MD 2009:2:Ett bolag har vid marknadsföring av glasögon i Göteborg använt påståendet "göteborgs billigaste optikbutik". Eftersom bolaget inte kunnat styrka påståendet har det befunnits ovederhäftigt och vilseledande och därmed otillbörligt i strid med marknadsföringslagen. Förbud har därför meddelats bolaget att använda påståendet eller påståenden med väsentligen samma innebörd. Även fråga om onödig rättegång.
  • MD 2011:3:Ett företags marknadsföring vid telefonförsäljning av vissa internetbaserade produkter har befunnits vara vilseledande med hänsyn till att felaktiga uppgifter lämnats beträffande bolaget och dess koppling till ett annat bolag.
  • MD 2010:20:Ett bolag har vid marknadsföring av glasögon använt formuleringarna "2 för 1" och "0 kr" samt påståendena "Du avgör själv vilken typ av glasögon du vill komplettera med", "ett par identiska i reserv" och "Vad väljer du?". Förbud har meddelats bolaget att dels använda påståendet"ett par identiska i reserv", om detta inte kan erhållas inom ramen för erbjudandet, dels underlåta att ange att erbjudandet endast gäller för glasögon som kan erhållas enligt ett och samma recept. Bolaget har också ålagts att ange vissa begränsningar som rör pris och sortiment av glas och bågar. Ett yrkande om förbud mot att använda formuleringen "0 kr" har ogillats på närmare angivna skäl.
  • MD 2011:23:Ett bolags påståenden om dess bemanningstjänsters kvalitet i förhållande till vissa andra bolags har baserats på en marknadsundersökning från ett oberoende institut. Marknadsundersökningen har till stor del baserats på svar från respondenter som bolaget själv valt ut. Marknadsföringen har mot denna bakgrund inte uppfyllt vederhäftighetskravet varför den ansetts strida mot marknadsföringslagen.
  • MD 2013:13:Fråga om marknadsföring av kosttillskott m.m. Även fråga om utformning av förbud.
  • MD 2011:8:Ett företags marknadsföring per telefon av en företagskatalog på Internet har ansetts vara vilseledande i fråga om det kommersiella ursprunget, varför förbud meddelats i enlighet med yrkande härom. Även yrkande om åläggande att tydligt informera om vem som är avsändare av marknadsföringen har bifallits. Förbudsyrkande beträffande användandet av viss benämning på företagskatalogen under åberopande av förväxlingsrisk respektive renommésnyltning har ogillats. Även fråga om medverkansansvar för styrelseledamot i företaget.
  • MD 2013:15:Marknadsföring av en bantningsprodukt kallad "Slimvest" har befunnits vilseledande och otillbörlig i fråga om produktens påstådda egenskaper. Även fråga om medverkansansvar.
  • MD 2011:22:Ett bolag har i marknadsföring av internettjänster påstått att det är bråttom att acceptera ett erbjudande, att erbjudandet är unikt för mottagaren, att bolaget inte vill sälja något samt att vissa moment av den erbjudna internettjänsten skulle vara kostnadsfria. Marknadsföringen har inte uppfyllt vederhäftighetskravet varför den ansetts strida mot marknadsföringslagen.
  • MD 2010:6:Två bolag som har marknadsfört tjänstepensionsförsäkringar har jämfört sina fonder med ett annat bolags sparform vilket ansetts vilseledande och otillbörligt eftersom jämförelsen dels saknat väsentlig information, dels brustit i aktualitet. Bolagens påstående om att det har varit bråttom och att bolagens tjänstepensionsförsäkringar har givit 400 procent mer i avkastning än ett annat bolags sparform har också ansetts vilseledande och otillbörligt då marknadsföringen antas ha påverkat mottagarens förmåga att fatta ett välgrundat affärsbeslut. Även fråga om avvisning.
  • MD 2013:3:Fråga om ett bolags användande av en logotyp inneburit en risk för förväxling med en annan näringsidkares påstått kända logotyp i strid mot 10 § MFL och om bolagets påstående om auktorisation kan anses korrekt med hänsyn till bl.a. möjligheterna att utöva tillsyn för den som utfärdat "auktorisationen". Även fråga om tillämpligheten av punkten 4 i bilaga 1 till direktiv 2005/29/EG, den s.k. svarta listan.
  • MD 2014:5:Användning av påståendet "Vi slår varje pris" vid marknadsföring av byggvaror har ansetts vilseledande och otillbörlig. Även fråga om prisjämförelse avseende byggvaror varit vilseledande.
  • MD 2009:16:Ett bolag har låtit anordna en öppan temakväll på en restaurang för en spritdryck har därvid låtit en viss närmare angiven luva och en banderoll förekomma såsom marknadsföringsåtgärder. Banderollen, som placerats utomhus vid restaurangens entré och som lysts upp av gatubelysning, har starkt exponerat spritdryckens varumärke. Banderollen har genom sin storlek, utformning och placering ansetts vara påträngande och uppsökande på ett sätt som strider mot måttfullhetskravet i alkohollagen (1994:1738). Banderollen har således även ansetts strida mot god marknadsföringssed varför förbud har meddelats bolaget att marknadsföra den eller annan väsentligen likadan framställning. Yrkandet om förbud beträffande luvan har lämnats utan bifall då det inte ansetts visat på vilket sätt luvan förekommit inne på restaurangen.
  • MD 2009:22:Ett bolag har tillställt ett annat bolags kunder handlingar betecknade orderbekräftelser och fakturor avseende annonsering i viss företagskatalog. Handlingarna har varit utformade på sådant sätt att det ansetts föreligga en uppenbar risk för att kunderna får uppfattningen att bolagen har anknytning till varandra och att handlingarna avser införande i en företagskatalog som marknadsförs av det sist nämnda bolaget. Förfarandet har ansetts vara vilseledande i fråga om båda bolagens verksamhet och kännetecken och därmed bedömts vara otillbörligt i strid mot 8 och 10 §§ marknadsföringslagen. Även fråga om medansvar för bolagsmän.
  • MD 2013:1:Fråga bl.a. om bildframställning och däri angivna påståenden, som använts i marknadsföring av mobilt bredband där ett konkurrerande företag pekats ut, på ett objektivt sätt avsett väsentliga, relevanta, kontrollerbara och utmärkande egenskaper hos produkterna.
  • MD 2008:17:Vid marknadsföring av hygienmadrasser har vart och ett av partsbolagen använt påståenden om produkternas egenskaper, bl.a. om ånggenomsläpplighet, följsamhet, komfort, säkerhet, hygien och ekonomi. Många av påståendena har befunnits obestyrkta och därför vilseledande och otillbörliga, varför förbud har meddelats bolagen att använda påståendena eller andra påståenden med väsentligen samma innebörd. Vissa av de påtalade formuleringar som gjorts i inlagor till domstol i ett överklagat mål om offentlig upphandling har inte ansetts vara av kommersiell natur. Ett ingripande med stöd av marknadsföringslagen har därför inte kunnat ske i den delen.
  • MD 2010:16:Ett bolag har tillställt ett annat bolags kunder handlingar betecknade orderbekräftelser och fakturor avseende annonsering i viss företagskatalog. Handlingarna har varit utformade på sådant sätt att det ansetts föreligga uppenbar risk för att kunderna får uppfattningen att bolagen har anknytning till varandra och att handlingarna avser införande i en företagskatalog som marknadsförs av det sist nämnda bolaget. Förfarandet har ansetts vara vilseledande i fråga om båda bolagens verksamhet och kännetecken och därmed bedömts vara otillbörligt i strid mot 8 och 10 §§ marknadsföringslagen. Även fråga om rättegångskostnader.
  • MD 2012:8:Marknadsföring av läkemedel. Fråga bl.a. om påtalade påståenden med beaktande av den s.k. lagstridighetsprincipen varit förenliga med god marknadsföringssed, bl.a. mot bakgrund av vad som anges i läkemedlets s.k. produktresumé.
  • MD 2015:18:Marknadsföring av havrebaserade livsmedel genom bl.a. påståenden och framställningar på näringsidkares produktförpackningar och webbplats har ansetts vara bl.a. misskrediterande med avseende på mjölk och mjölkprodukter. Även fråga om användning av s.k. hälsopåståenden i marknadsföring varit förenlig med förordning (EG) 1924/2006 om näringspåståenden och näringspåståenden om livsmedel.
  • MD 2009:28:Ett byggvaruhus har i sin marknadsföring jämfört egna byggprodukter och priser med produkter och priser hos andra byggvaruhus. Jämförelserna har ansetts strida mot 18 § marknadsföringslagen då produkturvalet inte varit rättvisande och jämförelserna gett sken av att det förstnämnda byggvaruhuset allmänt håller de lägsta priserna på byggvaror.
  • MD 2009:25:En näringsidkare har vid marknadsföring av spel använt vissa formuleringar som bedömts utgöra otillbörlig jämförande reklam enligt 18 § marknadsföringslagen. Beträffande formuleringarna "samma spel med större vinster", "samma regler och bättre villkor" och "vi ger mer tillbaka till spelarna" har det bl.a. inte varit möjligt att på ett objektivt sätt kontrollera jämförande egenskaper hos tjänsten. Formuleringen "den oslagbara ledaren när det gäller säkerhet" har såsom obestyrkt ansetts vilseledande. Slutligen har användningen av en s.k. klippgubbe i en filmsekvens ansetts utgöra renommésnyltning. Användningen av uttrycket "svenska spel" enskilt eller i förening med påståenden om "engelska odds", "större vinster" eller "vi ger mer tillbaka till spelarna" har dock inte ansetts innebära vilseledande om kommersiellt ursprung eller medföra förväxling. En annan näringsidkare har använt formuleringar som "Svenska spel är världsledande på spelansvar" och "världens mest effektiva ålderskontroll på nätet" vilka ansetts vilseledande och otillbörliga (8 och 10 §§ marknadsföringslagen). Även fråga om vad som ska anses vara marknadsföring.
  • MD 2008:16:I ett överklagat mål vari ett företags burk för rengöringsmedel har befunnits vilseledande har skadestånd för förlorad försäljning till följd av överträdelsen uppskattats med stöd av 35 kap. 5 § rättegångsbalken.
  • MD 2014:16:Fråga om ett brev till en myndighet utgjort marknadsföring.
  • MD 2009:37:Ett bolag har vid marknadsföring av medietjänster gjort vissa påståenden om ett annat bolag med innebörd att detta bolag bedriver oseriös verksamhet samt skickar s.k. bluffakturor. Då det saknats fog för sådana kategoriska påståenden om olaglighet har påståendena ansetts vara såväl vilseledande som misskrediterande enligt marknadsföringslagen.
  • MD 2008:15:En näringsidkare har marknadsfört tre ficklampor vilka påståtts utgöra vilseledande efterbildning av en annan näringiskdares ficklampor. Yrkandet om förbud mot marknadsföringen har ogillats eftersom någon vilseledande efterbildning inte ansetts föreligga. Inte heller har renommésnyltning ansetts vara för handen. Även fråga om rättegångskostnader.
  • MD 2011:9:En enskild firma har skickat ut fakturor avseende införande av företags uppgifter i företagskataloger/sökregister m.m. där kännetecknet GULA SIDORNA har framgått. Det har befunnits föreligga en uppenbar risk för att mottagarna av fakturorna får uppfattningen att marknadsföringen avser införande i GULA SIDORNA. Förfarandet har ansetts innebära ett vilseledande om det kommersiella ursprunget och bedömts vara otillbörligt enligt 8 och 10 §§ marknadsföringslagen. Därtill har marknadsföringen ansetts vara otillbörlig enligt 8 och 9 §§ marknadsföringslagen, varför åläggande har meddelats att ange vem som svarar för marknadsföringen.
  • MD 2009:41:Bolag har marknadsfört hälsoprodukter och läkemedel. Bl.a. har påståenden angående medicinsk effekt befunnits otillbörliga och förbud har, enligt principerna om medverkansansvar, meddelats mot en styrelseledamot och en f.d. anställd i bolagen. Även fråga om tillämpligheten av punkterna 4, 9 och 17 i bilaga 1 till direktiv 2005/29/EG, den s.k. svarta listan.
  • MD 2015:6:Användning av sammansättningen Dinlokaldel.se i marknadsföring har ansetts vilseleda om kommersiellt ursprung enligt 10 § första stycket 5 marknadsföringslagen (2008:486).
  • MD 2009:7:Vid marknadsföring genom telefonförsäljning har ett bolag dels underlåtit att uppge vem som är avsändare av marknadsföringen, dels framfört felaktiga påståenden om bl.a. samröre med en konkurrent. Förfarandet har ansetts vara vilseledande och otillbörligt. Även fråga om betydelsen av att ett dotterbolag under processen upphört att existera som juridisk person sedan bolaget fusionerats med sitt moderbolag. Det har ansetts att dotterbolaget efter fusionen saknade partsbehörighet och att talan om det därför inte kunde vidhållas.
  • MD 2009:15:Bolags marknadsföring av lotter genom vissa påståenden i en annonstidning har bedömts strida mot 9 § marknadsföringslagen eftersom det inte tydligt framgått att det varit fråga om marknadsföring. Vidare har formulering som gett intrycket att en viss summa pengar skulle lottas ut i en viss ort eller att chansen att vinna varit större just i den aktuella orten liksom framhävande av en hel vinstpott som vinstmöjlighet utan att ange att den är avsedd att fördelas mellan flera lottköpare befunnits vilseledande enligt 10 § marknadsföringslagen. Yrkanden om övergångstid och fördelning av rättegångskostnader enligt 18 kap. 3 § rättegångsbalken har ogillats. Även fråga om tillämpligheten av marknadsföringslagen i förhållande till TF och om medverkansansvar.
  • MD 2010:14:Ett bolag har vid marknadsföring av mobilabonnemang på en webbplats använt begreppet "Fastpris" och påståenden som givit intryck av en obegränsad användning av abonnemanget till ett visst fastställt pris och att inga ytterligare kostnader kan tillkomma. Då tjänsten varit begränsad i sin omfattning ansågs marknadsföringen vilseledande om det faktiska innehållet och begrepp och påståenden sådana att de sannolikt har kunnat påverka mottagarens förmåga att fatta ett välgrundat affärsbeslut. Även fråga om utelämnande av information och om ansvarigt bolag för marknadsföringen (jfr MD 2005:11).
  • MD 2009:38:Ett bolag har vid marknadsföring av hemelektronik använt påståenden som gett intryck av dels att bolaget är den största hemelektronikkedjan i Sverige, Norden och Norra Europa, dels att bolaget allmänt har de lägsta priserna generellt eller avseende vissa enskilda produkter på marknaden. Eftersom bolaget inte förmått styrka sina påståenden har förbud meddelats bolaget att använda påståendena "Norra Europas största elektronik- och vitvarukedja", "Sveriges största hemelektroni- och vitvarukedja", "Nordens största hemelektronikkedja", "Europas ledande hemelektronikkedja", "Europas ledande elektronikåterförsäljare", "Elgiganten är billigast på allt alltid", "Elgiganten billigast på allt", "Från billigast i stan till billigast i Europa", "Billigast i Europa", "Billigast i Sverige", "Billigast i Stan", "Billigast enligt svenska folket" och "Du får mycket mer för pengarna hos Elgiganten". Även fråga om löpande och förhöjt vite.
  • MD 2009:33:Ett bolag har marknadsfört två första hjälpen-tavlor vilkas utformning och färgsättning i kombination med formgivningen har ansetts associera till rödakorsmärket och ärigenom till Röda Korset på ett sådant sätt att de ansetts vara oförenliga med 5 § andra stycket lagen (1953:771) om skydd för vissa internationella sjukvårdsbeteckningar m.m. De har därigenom ansetts strida mot god marknadsföringssed enligt 5 och 6 §§ marknadsföringslagen. Även fråga om tillämpligheten av punkterna 4 och 9 i bilaga 1 till direktiv 2005/29/EG, den s.k. svarta listan, och om medansvar.
  • MD 2016:4:Marknadsföring av värmepumpar har ansetts vara vilseledande. Även fråga om rättegång varit onödig.
  • MD 2014:17:Fråga om marknadsföring av erbjudanden som innehållit inbetalningskort varit vilseledande m.m.
  • MD 2016:11:Fråga om marknadsföring av öl i viss förpackningsutstyrsel (burk) har utgjort vilseledande efterbildning respektive renommésnyltning.
  • MD 2012:2:Ett bolag har påstått att dess tjänst är ledande i Sverige. Då det inte visats att påståendet är vederhäftigt har det befunnits vara vilseledande i strid med 10 § marknadsföringslagen. Även risk för påverkan på konsumentens förmåga att fatta ett välgrundat affärsbeslut har förelegat varför påståendet bedömts vara otillbörligt enligt 8 § marknadsföringslagen och därmed förbjudits. Även fråga om vite och dess storlek samt fördelning av rättegångskostnader.
  • MD 2014:6:Fråga om marknadsföring av alkoholdryck (Purity Vodka) varit vilseledande. Även fråga om ansvar för marknadsföring.
  • MD 2011:17:Utformningen av en taxibil har ansetts förväxlingsbar med Taxi Göteborgs kända och särpräglade taxifordon, varför marknadsföringen ansågs utgöra vilseledande efterbildning enligt 14 § marknadsföringslagen.
  • MD 2011:12:Ett bolag har i en annons för personbil använt uttrycket "miljövänlig". Påståendet, som inte ansetts uppfylla de krav på klarhet och precision som kan ställas på dess användning i marknadsföringen, har som obestyrkt ansetts strida mot god marknadsföringssed enligt 5 §, vara vilseledande enligt 10 § och otillbörligt enligt 6 och 8 §§ marknadsföringslagen. Bolaget har meddelats förbud att använda påståendet. Vidare har bolaget i en 73-sidig broschyr beträffande "Den förnyade A-Klassen", använt uttrycken "miljövänliga dieselmotorer", "gynna miljön" och "bra för miljön". Eftersom uttrycken har varit avsedda att läsas i förening med övrig text i broschyren som helhet, har den redovisning som bolaget lämna i anslutning till de påtalade uttrycken ansetts innebära en i sammanhanget tillräcklig precisering av uttrycken, som avsett att beskriva bilarnas fördelar från miljösynpunkt (dieselpartikelfilter och start/stoppfunktionen). Marknadsföringen har i denna del inte ansetts strida mot god marknadsföringssed eller vara vilseledande.
  • MD 2012:10:Två bolag på den s.k. jultidningsmarknaden har marknadsfört bl.a. hobbyarbete som jultidningsförsäljare. Fråga dels - såvitt avser huvudkäromålet - om vilseledande efterbildning och renommésnyltning förelegat, dels - såvitt avser genkäromålet - om vissa påståenden varit bl.a. vilseledande. Vidare fråga om ett yrkande om informationsåläggande med viss innebörd kan bifallas.
  • MD 2010:25:Ett bolag har bedrivit telefonförsäljning avseende införande av företags uppgifter i ett sökregister/företagskatalog och har därvid uppgett sig representera ett annat bolag och dess sökregister. Det har ansetts föreligga uppenbar risk för att mottagarna av samtalen får uppfattningen att marknadsföringen avsr införande i ett sökregister/företagskatalog som marknadsförs av det sist nämnda bolaget. Förfarandet har ansetts innebra ett vilseledande om det kommersiella ursprunget och bedömts vara otillbörligt i strid mot 8 och 10 §§ marknadsföringslagen. Därtill har marknadsföringen ansetts vara otillbörlig i strid mot 8 och 9 §§ marknadsföringslagen. Förbud respektive åläggande har meddelats f.d. styrelseledamot då denne ansetts ha haft ett bestämmande inflytande över bolagets verksamhet. (Jfr MD 2010:17).
  • MD 2010:1:Ett bolag har tillställt ett annat bolags kunder handlingar betecknade orderbekräftelser och fakturor avseende annonsering i viss företagskatalog. Handlingarna har varit utformade på sådant sätt att det ansetts föreligga en uppenbar risk för att kunderna får uppfattningen att bolagen har anknytning till varandra och handlingarna avser införande i en företagskatalog som marknadsförs av det sist nämnda bolaget. Förfarandet har ansetts vara vilseledande i fråga om båda bolagens verksamhet och kännetecken och därmed bedömts vara otillbörligt i strid mot 8 och 10 §§ marknadsföringslagen. Förbudet har meddelats före detta styrelseledamot då denne ansetts ha haft ett bestämmande inflytande över bolagets verksamhet och tagit aktiv del i bolagets marknadsföring.
  • MD 2014:8:Marknadsföring av hälsokostprodukter på webbplats och genom direktreklam har ansetts vara vilseledande. Även fråga om ansvar för marknadsföringen.
  • MD 2010:9:Ett bolag har vid marknadsföring av djurfoder använt en reklamfilm samt ett flertal påståenden. Filmen har ansetts utgöra en allmän jämförelse mellan å ena sidan importerat hundfoder och å andra sidan i Sverige producerat hundfoder varvid inhemskt producerat foder från såväl miljömässiga som kvalitets- och innehållsmässiga utgångspunkter påstås vara bättre. Bl.a. påståendena "Varför ska svenska hundar äta importerad mat?" och "Varför ska svenska valpar äta importerad mat?" har ansetts förmedla ett intryck av att importerad hundmat är sämre än svensk hundmat. Filmen och påståendena har, såsom obestyrkta, ansetts vilseledande och otillbörliga i strid med 8 och 10 §§ marknadsföringslagen. Även påståendet "Närproducerat" har ansetts vilseledande när produkten endast produceras på en plats i Västra Götaland men säljs över hela landet. Förbud har således meddelats bolaget att använda filmen och påståendena.
  • MD 2010:13:Ett bolag har vid marknadsföring av diskmaskinstabletter, använt påståendena ". . .% EXTRA", formulerat på olika sätt, och "Fler tabletter till samma pris". EXTRA-påståendet har funnits på s.k. overfillförpackningar - vilka innehåller ett större antal doseringstabletter än en reguljär förpackning, basförpackning. Påståendena har befunnits ge intryck av att en konsument vid köp av aktuell overfillförpackning erhåller ett visst antal doseringstaletter extra till samma pris som han eller hon skulle ha fått betala för basantalet. I avsaknad av en basförpackning att jämföra overfillförpackningens pris med har påståendena ansetts vilseledande och otillbörliga i strid med 8 och 10 §§ MFL.
  • MD 2013:16:Ett byggvaruhus har i sin marknadsföring använt sig av uttrycket "där bättre produkter kostar mindre". Innebörden av påståendet har ansetts vara att företaget tillhandahåller ett sortiment som innehåller bl.a. produkter av viss högre kvalitet som är billigare än motsvarande produkter hos konkurrerande företag. Påståendet har befunnits vilseledande och otillbörligt.
  • MD 2016:6:Marknadsföring av matfettsblandning har ansetts vara vilseledande. Även fråga om rättegång varit onödig.
  • MD 2014:14:Fråga om förbud enligt 14 och 14 a §§ tobakslagen (1993:581) mot marknadsföring av snus avseende kommersiella meddelanden inne på försäljningsställe och vissa butiksarrangemang. Även fråga om s.k. brand stretching.
  • MD 2012:5:Marknadsföring av glasögon m.m. Fråga bl.a. om tester till vilka hänvisning gjorts varit representativa för marknadsförda produkter. Även fråga om bl.a. påstående om viss garanti ("En Riktig Optikergaranti") varit vederhäftigt och om vissa erbjudanden ("få" ett par "läsglasögon" och "läsglas på köpet") varit vilseledande.
  • MD 2010:4:Ett bolags marknadsföring av energidryck har ansetts utgöra vilseledande efterbildning av ett annat bolags energidryck enligt 14 § marknadsföringslagen eftersom det förstnämnda bolagets dryckesförpackning ansågs förväxlingsbar med det sistnämnda bolagets kända och särpräglade produkt.
  • MD 2012:11:En näringsidkare har inom ramen för sin enskilda firma använt sig av en logotyp, bestående av ordet Datoteket jämte figur, som liknar Apoteket AB:s logotyp. Fråga om dels Apoteket AB:s kännetecken varit så känt som krävs för att renommésnyltning enligt 5 § marknadsföringslagen ska kunna föreligga och dels tillämpningen av det s.k. transaktionstestet enligt 6 § marknadsföringslagen vid renommésnyltning.
  • MD 2009:24:Ett företag som tillhandahåller factoringtjänster har i två s.k. kundbrev gjort olika påståenden som ger intrycket av att ett konkurrerandfe företag förfar ohederligt. Breven har ansetts utgöra marknadsföring av påståendena i breven har ansetts både vilseledande enligt 8, 10 §§ marknadsföringslagen och misskrediterande enligt 5, 6 §§ marknadsföringslagen gentemot det utpekade företaget.
  • MD 2009:3:Ett bolag har vid marknadsföring av paketresor underlåtit att ställa tillräcklig säkerhet i enlighet med Kammarkollegiets beslut. Marknadsföringen har ansetts otillbörlig och förbud har meddelats bolaget att marknadsföra paketresor utan att föreskriven säkerhet enligt resegarantilagen ställts.

Åläggande att lämna information

24 §  En näringsidkare som vid sin marknadsföring låter bli att lämna väsentlig information får åläggas att lämna sådan information.

[S2]Ett sådant åläggande får meddelas också

  1. en anställd hos näringsidkaren, och
  2. någon annan som handlar på näringsidkarens vägnar.

[S3]Ett åläggande enligt första stycket får innehålla en skyldighet att lämna informationen

  1. i annonser eller andra framställningar som näringsidkaren använder vid marknadsföringen,
  2. genom märkning på varan eller i någon annan form på säljstället, eller
  3. i viss form till konsumenter som begär det.

  • MD 2016:1:Vid tillhandahållandet av nummerupplysningstjänst via telefon och sms har en näringsidkare inte ansetts fullgjort skyldigheten att lämna prisinformation till konsumenter enligt 3 och 6 §§ prisinformationslagen (2004:347), PIL. Även fråga om när avtal kommer till stånd.
  • NJA 2018 s. 833:Utformning av förbud och ålägganden enligt marknadsföringslagen. Även fråga om belopps- och tidsbestämning av därmed förenat vite.
  • MD 2009:8:Ett bolag, som på distans marknadsfört värderingstjänster, har ansetts inte lämna upgift om pris och ångerrätt på ett klart och begripligt sätt. Det har vidare ansetts att information som förekommit på bolagets webbplats inte har lämnats i en varaktig form. Eftersom den föreskrivna informationen inte lämnats till konsumenten i annan form har bolaget inte uppfyllt informationskravet vid distansavtal. Bolaget har även gett konsumenten intrycket att han eller hon innan ångerfristen börjat löpa kan avsäga sig sin ångerrätt. Marknadsföringen har i samtliga avseenden ansetts vara otillbörlig.
  • MD 2010:11:Ett bolag har vid marknadsföring av bostadsrätter använt sig av s.k. förhandsavtal. Dessa har inte innehållit någon information om förutsättningarna för att säga upp ett sådant avtal eller den närmare omfattningen av ett eventuellt skadeståndsansvar utan endast information om att ett skadeståndsansvar kunde bli aktuellt. Mot bakgrund av de förhållanden som förelegat i målet har den utelämnade informationen inte bedömts som väsentlig enligt 10 § tredje stycket marknadsföringslagen. Ej heller har informationen om skadeståndet bedömts som oklart eller otydligt utformad. Talan har därför ogillats.
  • MD 2011:10:Ett bolag har till företag skickat ut s.k. erbjudanden utformade som fakturor avseende införande av företagsuppgifter i företagskataloger/sökregister m.m. på Internet, varvid kännetecknen GULA SIDORNA och EINIRO har använts. Det har befunnits föreligga en uppenbar risk för att mottagarna får uppfattningen att marknadsföringen avser införande i GULA SIDORNA. Förfarandet har ansetts innebära ett vilseledande om det kommersiella ursprunget och har bedömts vara otillbörligt enligt 8 och 10 §§ marknadsföringslagen. Därtill har marknadsföringen ansetts vara otillbörlig enligt 8 och 9 §§ marknadsföringslagen, varför åläggande har meddelats bolaget att ange vem som svarar för marknadsföringen. Förbud och åläggande har även meddelats mot ställföreträdare för bolaget.
  • MD 2015:2:Ett företags marknadsföring av dejtingtjänster på internet har ansetts otillbörlig och vilseledande då företaget inte lämnat information om pris, ånger- och hävningsrätt och kontaktinformation i enlighet med bestämmelserna i e-handelslagen (2002:562), prisinformationslagen (2004:347), distans- och hemförsäljningslagen (2005:59) i dess lydelse före den 13 juni 2014 och marknadsföringslagen (2008:486) (MFL).
  • MD 2010:17:Ett bolag har bedrivit telefonförsäljning avseende införande av företags uppgifter i ett sökregister/företagskatalog och därvid uppgett sig representera ett annat bolag och dess sökregister. Det har ansetts föreligga uppenbar risk för att mottagarna av samtalen får uppfattningen att marknadsföringen avser införande i det sökregister/företagskatalog som marknadsförs av det sist nämnda bolaget. Förfarandet har ansetts innebära ett vilseledande om det kommersiella ursprunget och bedömts vara otillbörligt i strid med 8 och 10 §§ marknadsföringslagen. Därtill har marknadsföringen asetts vara otillbörlig i strid med 8 och 9 §§ marknadsföringslagen, varför åläggande har meddelats bolaget att ange vem som svarar för marknadsföringen.
  • MD 2010:20:Ett bolag har vid marknadsföring av glasögon använt formuleringarna "2 för 1" och "0 kr" samt påståendena "Du avgör själv vilken typ av glasögon du vill komplettera med", "ett par identiska i reserv" och "Vad väljer du?". Förbud har meddelats bolaget att dels använda påståendet"ett par identiska i reserv", om detta inte kan erhållas inom ramen för erbjudandet, dels underlåta att ange att erbjudandet endast gäller för glasögon som kan erhållas enligt ett och samma recept. Bolaget har också ålagts att ange vissa begränsningar som rör pris och sortiment av glas och bågar. Ett yrkande om förbud mot att använda formuleringen "0 kr" har ogillats på närmare angivna skäl.
  • MD 2011:8:Ett företags marknadsföring per telefon av en företagskatalog på Internet har ansetts vara vilseledande i fråga om det kommersiella ursprunget, varför förbud meddelats i enlighet med yrkande härom. Även yrkande om åläggande att tydligt informera om vem som är avsändare av marknadsföringen har bifallits. Förbudsyrkande beträffande användandet av viss benämning på företagskatalogen under åberopande av förväxlingsrisk respektive renommésnyltning har ogillats. Även fråga om medverkansansvar för styrelseledamot i företaget.
  • MD 2015:18:Marknadsföring av havrebaserade livsmedel genom bl.a. påståenden och framställningar på näringsidkares produktförpackningar och webbplats har ansetts vara bl.a. misskrediterande med avseende på mjölk och mjölkprodukter. Även fråga om användning av s.k. hälsopåståenden i marknadsföring varit förenlig med förordning (EG) 1924/2006 om näringspåståenden och näringspåståenden om livsmedel.
  • MD 2011:9:En enskild firma har skickat ut fakturor avseende införande av företags uppgifter i företagskataloger/sökregister m.m. där kännetecknet GULA SIDORNA har framgått. Det har befunnits föreligga en uppenbar risk för att mottagarna av fakturorna får uppfattningen att marknadsföringen avser införande i GULA SIDORNA. Förfarandet har ansetts innebära ett vilseledande om det kommersiella ursprunget och bedömts vara otillbörligt enligt 8 och 10 §§ marknadsföringslagen. Därtill har marknadsföringen ansetts vara otillbörlig enligt 8 och 9 §§ marknadsföringslagen, varför åläggande har meddelats att ange vem som svarar för marknadsföringen.
  • MD 2009:29:Åläggande har meddelats ett företag att vid marknadsföring av kredit till konsument ange den effektiva räntan på sätt som krävs enligt konumentkreditlagen.
  • MD 2016:4:Marknadsföring av värmepumpar har ansetts vara vilseledande. Även fråga om rättegång varit onödig.
  • MD 2012:10:Två bolag på den s.k. jultidningsmarknaden har marknadsfört bl.a. hobbyarbete som jultidningsförsäljare. Fråga dels - såvitt avser huvudkäromålet - om vilseledande efterbildning och renommésnyltning förelegat, dels - såvitt avser genkäromålet - om vissa påståenden varit bl.a. vilseledande. Vidare fråga om ett yrkande om informationsåläggande med viss innebörd kan bifallas.
  • MD 2010:25:Ett bolag har bedrivit telefonförsäljning avseende införande av företags uppgifter i ett sökregister/företagskatalog och har därvid uppgett sig representera ett annat bolag och dess sökregister. Det har ansetts föreligga uppenbar risk för att mottagarna av samtalen får uppfattningen att marknadsföringen avsr införande i ett sökregister/företagskatalog som marknadsförs av det sist nämnda bolaget. Förfarandet har ansetts innebra ett vilseledande om det kommersiella ursprunget och bedömts vara otillbörligt i strid mot 8 och 10 §§ marknadsföringslagen. Därtill har marknadsföringen ansetts vara otillbörlig i strid mot 8 och 9 §§ marknadsföringslagen. Förbud respektive åläggande har meddelats f.d. styrelseledamot då denne ansetts ha haft ett bestämmande inflytande över bolagets verksamhet. (Jfr MD 2010:17).

Åläggande att tillhandahålla tekniska hjälpmedel

25 §  En tjänsteleverantör enligt lagen (2002:562) om elektronisk handel och andra informationssamhällets tjänster som i strid med 10 § i den lagen låter bli att tillhandahålla sådana tekniska hjälpmedel som avses där får åläggas att tillhandahålla hjälpmedlen.

Vite

26 §  Ett förbud enligt 23 § och ett åläggande enligt 24 eller 25 § ska förenas med vite, om det inte av särskilda skäl är obehövligt.

  • MD 2011:5:Ett bolags kombinationserbjudande avseende folköl och en DVD-film med filmsekvenser från fotbollsturneringen Champions League har ansetts strida mot marknadsföringslagen då reklamens utformning inte bedömts präglas av den särskilda måttfullhet som alkohollagen kräver.
  • MD 2009:17:Ett bolag har vid marknadsföring av paketresor underlåtit att ställa tillräcklig säkerhet i enlighet med Kammarkollegiets beslut. Marknadsföringen har ansetts otillbörlig och förbud har meddelats bolaget att marknadsföra paketresor utan att föreskriven säkerhet enligt resegarantilagen ställts.
  • MD 2016:5:Fråga om marknadsföring av kosttillskott genom s.k. kundberättelser varit förenlig med förordningen (EG) 1924/2006 om näringspåståenden och näringspåståenden om livsmedel. Även fråga om part vållat rättegångskostnad för motpart enligt 18 kap. 6 § rättegångsbalken.
  • NJA 2018 s. 833:Utformning av förbud och ålägganden enligt marknadsföringslagen. Även fråga om belopps- och tidsbestämning av därmed förenat vite.
  • MD 2011:25:Ett bolag har till annat bolags samarbetspartner och finansiär skickat e-postmeddelanden med påståenden om att sistnämnda bolag bl.a begår patentintrång samt att bolaget använt sig av konfidentiell och proprietär kunskap utan tillstånd. Marknadsdomstolen, som bedömt att e-postmedeelandena utgör marknadsföring, har funnit att det inte visats fog för sådana kategoriska påståenden varför påståendena varit att bedöma som vilseledande och otillbörliga enligt marknadsföringslagen.
  • MD 2009:8:Ett bolag, som på distans marknadsfört värderingstjänster, har ansetts inte lämna upgift om pris och ångerrätt på ett klart och begripligt sätt. Det har vidare ansetts att information som förekommit på bolagets webbplats inte har lämnats i en varaktig form. Eftersom den föreskrivna informationen inte lämnats till konsumenten i annan form har bolaget inte uppfyllt informationskravet vid distansavtal. Bolaget har även gett konsumenten intrycket att han eller hon innan ångerfristen börjat löpa kan avsäga sig sin ångerrätt. Marknadsföringen har i samtliga avseenden ansetts vara otillbörlig.
  • MD 2013:14:Fråga om dels vissa påståenden i samband med marknadsföring av sightseeingturer med buss varit vederhäftiga, dels huruvida ett yrkande angående informationsåläggande utformat på visst sätt kan bifallas. Även fråga om moderbolags s.k. medverkansansvar för dotterbolags marknadsföring.
  • MD 2009:19:Ett bolag har på reklampelare på allmän plats i närheten av arenan Nya Ullevi i Göteborg marknadsfört alkoholdryckerna öl och cider. Vid en helhetsbedömning, varvid beaktats bl.a. att det rört sig om utomhusreklam samt reklamens storlek och placering, har Marknadsdomstolen funnit att marknadsföringsåtgärderna strider mot måttfullhetskravet i alkohollagen. Marknadsföringsåtgärden har således även ansetts strida mot god marknadsföringssed, varför förbud har meddelats bolaget att marknadsföra alkoholdryckerna på sätt som skett eller på annat väsentligen samma sätt. Av Konsumentombudsmannen i första hand framställt yrkande om att bolaget skulle förbjudas att marknadsföra alkoholdryck till konsument genom utomhusreklam har inte ansetts kunna bifallas p.g.a. yrkandets alltför generella utformning. Av bolaget framställda avvisningsyrkanden har lämnats utan bifall.
  • MD 2008:20:Användning av viss taklykta och logotyp i kombination med varandra vid marknadsföring av taxitjänster har ansetts utgöra en vilseledande efterbildning i strid mot 14 § marknadsföringslagen.
  • MD 2011:16:Utformningen av en taxibil har ansetts förväxlingsbar med Taxi Göteborgs kända och särpräglade taxifordon, varför marknadsföringen ansågs utgöra vilseledande efterbildning enligt 14 § marknadsföringslagen.
  • NJA 2010 s. 48:Marknadsdomstolen har vid vite förbjudit näringsidkare att vid viss marknadsföring bl.a. påstå eller antyda närmare angivna sakförhållanden, "om så inte är fallet". I mål om utdömande av vite har näringsidkarna ansetts ha bevisbördan för att det påstående som gjorts vid den aktuella marknadsföringen är riktigt.
  • MD 2009:10:En s.k. cardsplitter av visst angivet märke har ansetts vara en nödvändig del av den avkodningsenhet som medger abonnenter av kodade TV- sändningar att utan godkännande av tjänsteleverantören samtidigt på olika TV-mottagare tillgodogöra sig fler än en TV-kanal åt gången. Cardsplittern har därför ansetts utgöra sådan avkodningsutrustning som enligt lag inte får marknadsföras i Sverige varför marknadsföringen av densamma varit otillbörlig enligt marknadsföringslagen. Förbud har meddelats bolaget att marknadsföra den aktuella cardsplittern eller annan väsentligen likartad utrustning. Även fråga huruvida parts kostnader som varit hänförliga till huvudförhandlingen varit skäligen påkallade för tillvaratagande av parts rätt.
  • MD 2011:15:Ett bolag har vid marknadsföring av telefonitjänster (s.k. telemarketing) inte angett vem som är avsändare av marknadsföringen på sätt som krävs, varför bolaget har ålagts att tydligt informera om detta. Bolaget har vidare förbjudits att dels påstå att ett annat bolag är avsändare av marknadsföringen, dels använda sig av vilseledande påståenden beträffande det egna bolaget och ett annat bolag om att bolagen har ett samarbete av betydelse, att de har gått ihop eller är samma bolag, att det egna bolaget har tagit över hela eller delar av det andra bolaget dels ock använda andra påståenden som ger ett felaktigt intryck av ett samröre mellan bolagen.
  • MD 2009:14:Ett telekommunikationsföretag har vid marknadsföring använt begreppet mobilt bredband och påstått att detta har "bäst täckning" och är "snabbt Internet". Då någon vedertagen definition av begreppet inte finns för närvarande har inte användningen av begreppet för teknikerna Edge och WLAN ansetts stå i strid med marknadsföringslagen. Däremot har uttrycket "bäst täckning" eller "snabbt Internet" såsom obestyrkta befunnits vilseledande och otillbörliga. Förbud har därför meddelats bolaget att använda påståendena eller påståenden med väsentligen samma innebörd.
  • MD 2013:8:En s.k. oberoende verkstadskedja har i sin marknadsföring gjort påståenden bl.a. av innebörd att den bara använder originaldelar, att de däri ingående verkstäderna kan serva alla bilar och att priset då ofta är lägre än hos auktoriserade verkstäder. Vidare har verkstadskedjan påstått att det är en "märkesverkstad för alla märken". Påståendena har befunnits vilseledande och otillbörliga. Däremot har påståenden av innebörd att alla garantier och serviceavtal gäller efter service hos verkstadskedjan inte ansetts felaktiga, varför förbudsyrkandet i den delen lämnats utan bifall.
  • MD 2008:19:Ett bolag har vid marknadsföring av paketresor underlåtit att ställa den säkerhet som Kammarkollegiet beslutat. Marknadsföringen har ansetts otillbörlig och förbud har meddelats bolaget att marknadsföra paketresor utan att föreskriven säkerhet enligt resegarantilagen gälls.
  • MD 2009:6:Användning av viss taklykta och logotyp i kombination med varandra vid marknadsföring av taxitjänster har ansetts utgöra en vilseledande efterbildning i strid mot 14 § marknadsföringslagen.
  • MD 2015:7:Marknadsföring av vin, genom direktadresserade postförsändelser med visst innehåll till svenska konsumenter som varit äldre än 25 år utan att mottagarna av marknadsföringen begärt detta, har inte ansetts stå i strid mot alkohollagens krav på särskild måttfullhet.
  • MD 2016:12:Påståenden i marknadsföring avseende receptbelagda veterinärmedicinska läkemedel har ansetts vilseledande enligt 10 § marknadsföringslagen (2008:486).
  • MD 2014:13:Marknadsföring av kosttillskott och magnetprodukter har ansetts vara vilseledande.
  • MD 2012:14:Fråga om det på en s.k. spelcommunity på internet förekommit förfaranden som strider mot marknadsföringslagen, bl.a. fråga om samtycke lämnats vid elektronisk direktreklam till underårig och om det förekommit marknadsföring som inneburit att vilseledande och aggressiva affärsmetoder använts.
  • MD 2013:18:Fråga om vilseledande efterbildning och renommésnyltning vid marknadsföring av s.k. bilspärrar.
  • MD 2008:14:Ett bolag har vid marknadsföring av centraldammsugare använt påståenden med innebörd att bolagets produkter står högst i världen i vissa specificerade avseenden. Vidare har bolaget använt påståenden som ger intryck av att det har ett bredare sortiment och en jämnare samt högre nivå avseende kvalitet än det andra bolaget och att det bolaget och dess produkter inte uppfyller krav på leveranssäkerhet, kvalitet och produktutveckling. Samtliga påståenden har befunnits obestyrkta och därför vilseledande och otillbörliga.
  • MD 2013:10:Ett bolag som tillhandahåller turistinformationstjänster från mopedbilar har påstått sig vara en auktoriserad turistbyrå och har därvid använt sig av ett visst kännetecken för auktoriserade turistbyråer. Dels fråga om vad en bolaget meddelad auktorisation omfattat för slags verksamhet. Dels fråga om bolaget uppfyller vissa villkor för auktorisationen, varvid en tillämpning av punkten 4 andra ledet i bilaga 1 till direktiv 2005/29/EG, den s.k. svarta listan, har aktualiserats.
  • MD 2011:10:Ett bolag har till företag skickat ut s.k. erbjudanden utformade som fakturor avseende införande av företagsuppgifter i företagskataloger/sökregister m.m. på Internet, varvid kännetecknen GULA SIDORNA och EINIRO har använts. Det har befunnits föreligga en uppenbar risk för att mottagarna får uppfattningen att marknadsföringen avser införande i GULA SIDORNA. Förfarandet har ansetts innebära ett vilseledande om det kommersiella ursprunget och har bedömts vara otillbörligt enligt 8 och 10 §§ marknadsföringslagen. Därtill har marknadsföringen ansetts vara otillbörlig enligt 8 och 9 §§ marknadsföringslagen, varför åläggande har meddelats bolaget att ange vem som svarar för marknadsföringen. Förbud och åläggande har även meddelats mot ställföreträdare för bolaget.
  • MD 2009:32:Ett reserföretag har vid marknadsföring av resor på Internet sålt vissa tilläggsprodukter. Dessa har varit markerade i förhand av bolaget på sätt som krävt att den som köpt resan aktivt måste markera om tilläggsprodukten inte önskades. Förfarandet har ansetts strida mot god marknadsföringssed och har förbjudits med stöd av 5 och 6 §§ marknadsföringslagen.
  • MD 2009:40:Ett bolag har marknadsfört vidsvinsfällor utan att dessa varit godkända i enlighet med gällande jaktlagstiftning. Marknadsföringen har ansetts otillbörlig i enlighet med lagstridighetsprincipen och förbud har meddelats med stöd av punkten 9 i bilaga 1 till direktiv 2005/29/EG, den s.k. svarta listan.
  • MD 2010:2:Ett bolags marknadsföring av korthållare och yoyoar har inte ansetts utgöra vilseledande efterbildning av ett annat företags korthållare och yoyoar eftersom produkterna saknar särprägel. Inte heller har renommésnyltning ansetts föreligga. Bolaget har även använt påståenden som gett intryck dels av att bolaget tagit över försäljningen av det andra företagets produkter under ett annat namn, dels att bolaget säljer de bästa korthållarna och yoyoarna samt har det största utbudet. Påståendena har ansetts vilseledande och otillbörliga enligt 8 och 10 §§ marknadsföringslagen.
  • MD 2012:6:Vid marknadsföring av s.k. vårdmadrasser har ett bolag använt påståenden rörande dels bolagets verksamhet, erfarenhet och kunskap, dels madrassernas egenskaper och kvalifikationer. Då det inte visats att påståendena varit riktiga har dessa befunnits vara vilseledande i strid med 10 § marknadsföringslagen. Risk för påverkan på mottagarnas förmåga att fatta ett välgrundat affärsbeslut har också förelegat, varför påståendena bedömts vara otillbörliga enligt 8 § MFL och därmed förbjudits. Även fråga om eventuell tillämpning av bestämmelsen i 18 § MFL angående jämförande reklam samt om skäligheten av yrkade rättegångskostnader.
  • MD 2009:9:Ett bolag har vid marknadsföring av sin produkt Swedish Film Licens - en licens för institutionell visning av film - använt en annons med vissa närmare angivna påståenden bl.a. "Med Swedish Film Licens kan du visa hur många filmer som helst för hur många personer som helst under ett år på ett vissningsställe" och "Licensen ger dig rätt att visa filmer som du köpt eller hyrt hos en godkänd återförsäljare i Sverige". Då påståendena ansetts ovederhäftiga har bolaget förbjudits att använda påståendena utan att tydligt informera om de begränsningar som gäller för licensen. Även övriga påståenden har befunnits otillbörliga när det förekommit i annonsen men inte i övrigt. Förbud har meddelats i enlighet härmed. Även fråga om onödig rättegång.
  • MD 2010:18:Ett bolag har vid marknadsföring av bemanningstjänster använt påståendena "Vi har Nordens bästa avbytarbänk", "Vi har marknadens bästa garantier" och "Vi har den bästa servicen". Eftersom bolaget inte styrkt sina påståenden har förbud meddelats bolaget att använda dem.
  • MD 2011:20:Bolag har i marknadsföring av tandkräm påstått att dess tandkräm varit ensam på marknaden med att ge omedelbar effekt mot ilningar i tänderna. Då bolaget inte lyckats visa detta har påståendet bedömts vara vilseledande och otillbörligt.
  • MD 2010:17:Ett bolag har bedrivit telefonförsäljning avseende införande av företags uppgifter i ett sökregister/företagskatalog och därvid uppgett sig representera ett annat bolag och dess sökregister. Det har ansetts föreligga uppenbar risk för att mottagarna av samtalen får uppfattningen att marknadsföringen avser införande i det sökregister/företagskatalog som marknadsförs av det sist nämnda bolaget. Förfarandet har ansetts innebära ett vilseledande om det kommersiella ursprunget och bedömts vara otillbörligt i strid med 8 och 10 §§ marknadsföringslagen. Därtill har marknadsföringen asetts vara otillbörlig i strid med 8 och 9 §§ marknadsföringslagen, varför åläggande har meddelats bolaget att ange vem som svarar för marknadsföringen.
  • MD 2009:18:Ett telekommunikationsbolag har vid marknadsföring av telefonitjänst använt sig av begreppet "mobilt bredband" och påstått att tjänsten är "Sveriges bästa mobila bredband". Då någon vedertagen definition av begreppet mobilt bredband inte finns för närvarande har marknadsföringen inte på den grunden ansetts stå i strid med marknadsföringslagen. Däremot har bolaget inte kunnat styrka att dess tjänst är "Sveriges bästa mobila bredband" varför påståendet har befunnits vilseledande och otillbörligt. Förbud har därför meddelats bolaget att använda påståendet eller andra påståenden med väsentligen samma innebörd.
  • MD 2009:2:Ett bolag har vid marknadsföring av glasögon i Göteborg använt påståendet "göteborgs billigaste optikbutik". Eftersom bolaget inte kunnat styrka påståendet har det befunnits ovederhäftigt och vilseledande och därmed otillbörligt i strid med marknadsföringslagen. Förbud har därför meddelats bolaget att använda påståendet eller påståenden med väsentligen samma innebörd. Även fråga om onödig rättegång.
  • MD 2011:3:Ett företags marknadsföring vid telefonförsäljning av vissa internetbaserade produkter har befunnits vara vilseledande med hänsyn till att felaktiga uppgifter lämnats beträffande bolaget och dess koppling till ett annat bolag.
  • MD 2010:20:Ett bolag har vid marknadsföring av glasögon använt formuleringarna "2 för 1" och "0 kr" samt påståendena "Du avgör själv vilken typ av glasögon du vill komplettera med", "ett par identiska i reserv" och "Vad väljer du?". Förbud har meddelats bolaget att dels använda påståendet"ett par identiska i reserv", om detta inte kan erhållas inom ramen för erbjudandet, dels underlåta att ange att erbjudandet endast gäller för glasögon som kan erhållas enligt ett och samma recept. Bolaget har också ålagts att ange vissa begränsningar som rör pris och sortiment av glas och bågar. Ett yrkande om förbud mot att använda formuleringen "0 kr" har ogillats på närmare angivna skäl.
  • MD 2011:23:Ett bolags påståenden om dess bemanningstjänsters kvalitet i förhållande till vissa andra bolags har baserats på en marknadsundersökning från ett oberoende institut. Marknadsundersökningen har till stor del baserats på svar från respondenter som bolaget själv valt ut. Marknadsföringen har mot denna bakgrund inte uppfyllt vederhäftighetskravet varför den ansetts strida mot marknadsföringslagen.
  • MD 2013:13:Fråga om marknadsföring av kosttillskott m.m. Även fråga om utformning av förbud.
  • MD 2011:8:Ett företags marknadsföring per telefon av en företagskatalog på Internet har ansetts vara vilseledande i fråga om det kommersiella ursprunget, varför förbud meddelats i enlighet med yrkande härom. Även yrkande om åläggande att tydligt informera om vem som är avsändare av marknadsföringen har bifallits. Förbudsyrkande beträffande användandet av viss benämning på företagskatalogen under åberopande av förväxlingsrisk respektive renommésnyltning har ogillats. Även fråga om medverkansansvar för styrelseledamot i företaget.
  • MD 2013:15:Marknadsföring av en bantningsprodukt kallad "Slimvest" har befunnits vilseledande och otillbörlig i fråga om produktens påstådda egenskaper. Även fråga om medverkansansvar.
  • MD 2011:22:Ett bolag har i marknadsföring av internettjänster påstått att det är bråttom att acceptera ett erbjudande, att erbjudandet är unikt för mottagaren, att bolaget inte vill sälja något samt att vissa moment av den erbjudna internettjänsten skulle vara kostnadsfria. Marknadsföringen har inte uppfyllt vederhäftighetskravet varför den ansetts strida mot marknadsföringslagen.
  • MD 2010:6:Två bolag som har marknadsfört tjänstepensionsförsäkringar har jämfört sina fonder med ett annat bolags sparform vilket ansetts vilseledande och otillbörligt eftersom jämförelsen dels saknat väsentlig information, dels brustit i aktualitet. Bolagens påstående om att det har varit bråttom och att bolagens tjänstepensionsförsäkringar har givit 400 procent mer i avkastning än ett annat bolags sparform har också ansetts vilseledande och otillbörligt då marknadsföringen antas ha påverkat mottagarens förmåga att fatta ett välgrundat affärsbeslut. Även fråga om avvisning.
  • MD 2013:3:Fråga om ett bolags användande av en logotyp inneburit en risk för förväxling med en annan näringsidkares påstått kända logotyp i strid mot 10 § MFL och om bolagets påstående om auktorisation kan anses korrekt med hänsyn till bl.a. möjligheterna att utöva tillsyn för den som utfärdat "auktorisationen". Även fråga om tillämpligheten av punkten 4 i bilaga 1 till direktiv 2005/29/EG, den s.k. svarta listan.
  • MD 2013:2:Marknadsföring av sängar m.m. i tv-reklamfilm. Fråga om marknadsföringen varit vilseledande och om kommunikationsmediets begränsningar. Även fråga om förutsättningar för löpande vite och marknadsstörningsavgift förelegat.
  • MD 2009:16:Ett bolag har låtit anordna en öppan temakväll på en restaurang för en spritdryck har därvid låtit en viss närmare angiven luva och en banderoll förekomma såsom marknadsföringsåtgärder. Banderollen, som placerats utomhus vid restaurangens entré och som lysts upp av gatubelysning, har starkt exponerat spritdryckens varumärke. Banderollen har genom sin storlek, utformning och placering ansetts vara påträngande och uppsökande på ett sätt som strider mot måttfullhetskravet i alkohollagen (1994:1738). Banderollen har således även ansetts strida mot god marknadsföringssed varför förbud har meddelats bolaget att marknadsföra den eller annan väsentligen likadan framställning. Yrkandet om förbud beträffande luvan har lämnats utan bifall då det inte ansetts visat på vilket sätt luvan förekommit inne på restaurangen.
  • MD 2009:22:Ett bolag har tillställt ett annat bolags kunder handlingar betecknade orderbekräftelser och fakturor avseende annonsering i viss företagskatalog. Handlingarna har varit utformade på sådant sätt att det ansetts föreligga en uppenbar risk för att kunderna får uppfattningen att bolagen har anknytning till varandra och att handlingarna avser införande i en företagskatalog som marknadsförs av det sist nämnda bolaget. Förfarandet har ansetts vara vilseledande i fråga om båda bolagens verksamhet och kännetecken och därmed bedömts vara otillbörligt i strid mot 8 och 10 §§ marknadsföringslagen. Även fråga om medansvar för bolagsmän.
  • MD 2008:17:Vid marknadsföring av hygienmadrasser har vart och ett av partsbolagen använt påståenden om produkternas egenskaper, bl.a. om ånggenomsläpplighet, följsamhet, komfort, säkerhet, hygien och ekonomi. Många av påståendena har befunnits obestyrkta och därför vilseledande och otillbörliga, varför förbud har meddelats bolagen att använda påståendena eller andra påståenden med väsentligen samma innebörd. Vissa av de påtalade formuleringar som gjorts i inlagor till domstol i ett överklagat mål om offentlig upphandling har inte ansetts vara av kommersiell natur. Ett ingripande med stöd av marknadsföringslagen har därför inte kunnat ske i den delen.
  • MD 2010:16:Ett bolag har tillställt ett annat bolags kunder handlingar betecknade orderbekräftelser och fakturor avseende annonsering i viss företagskatalog. Handlingarna har varit utformade på sådant sätt att det ansetts föreligga uppenbar risk för att kunderna får uppfattningen att bolagen har anknytning till varandra och att handlingarna avser införande i en företagskatalog som marknadsförs av det sist nämnda bolaget. Förfarandet har ansetts vara vilseledande i fråga om båda bolagens verksamhet och kännetecken och därmed bedömts vara otillbörligt i strid mot 8 och 10 §§ marknadsföringslagen. Även fråga om rättegångskostnader.
  • MD 2012:8:Marknadsföring av läkemedel. Fråga bl.a. om påtalade påståenden med beaktande av den s.k. lagstridighetsprincipen varit förenliga med god marknadsföringssed, bl.a. mot bakgrund av vad som anges i läkemedlets s.k. produktresumé.
  • MD 2009:28:Ett byggvaruhus har i sin marknadsföring jämfört egna byggprodukter och priser med produkter och priser hos andra byggvaruhus. Jämförelserna har ansetts strida mot 18 § marknadsföringslagen då produkturvalet inte varit rättvisande och jämförelserna gett sken av att det förstnämnda byggvaruhuset allmänt håller de lägsta priserna på byggvaror.
  • MD 2009:25:En näringsidkare har vid marknadsföring av spel använt vissa formuleringar som bedömts utgöra otillbörlig jämförande reklam enligt 18 § marknadsföringslagen. Beträffande formuleringarna "samma spel med större vinster", "samma regler och bättre villkor" och "vi ger mer tillbaka till spelarna" har det bl.a. inte varit möjligt att på ett objektivt sätt kontrollera jämförande egenskaper hos tjänsten. Formuleringen "den oslagbara ledaren när det gäller säkerhet" har såsom obestyrkt ansetts vilseledande. Slutligen har användningen av en s.k. klippgubbe i en filmsekvens ansetts utgöra renommésnyltning. Användningen av uttrycket "svenska spel" enskilt eller i förening med påståenden om "engelska odds", "större vinster" eller "vi ger mer tillbaka till spelarna" har dock inte ansetts innebära vilseledande om kommersiellt ursprung eller medföra förväxling. En annan näringsidkare har använt formuleringar som "Svenska spel är världsledande på spelansvar" och "världens mest effektiva ålderskontroll på nätet" vilka ansetts vilseledande och otillbörliga (8 och 10 §§ marknadsföringslagen). Även fråga om vad som ska anses vara marknadsföring.
  • MD 2009:37:Ett bolag har vid marknadsföring av medietjänster gjort vissa påståenden om ett annat bolag med innebörd att detta bolag bedriver oseriös verksamhet samt skickar s.k. bluffakturor. Då det saknats fog för sådana kategoriska påståenden om olaglighet har påståendena ansetts vara såväl vilseledande som misskrediterande enligt marknadsföringslagen.
  • MD 2011:9:En enskild firma har skickat ut fakturor avseende införande av företags uppgifter i företagskataloger/sökregister m.m. där kännetecknet GULA SIDORNA har framgått. Det har befunnits föreligga en uppenbar risk för att mottagarna av fakturorna får uppfattningen att marknadsföringen avser införande i GULA SIDORNA. Förfarandet har ansetts innebära ett vilseledande om det kommersiella ursprunget och bedömts vara otillbörligt enligt 8 och 10 §§ marknadsföringslagen. Därtill har marknadsföringen ansetts vara otillbörlig enligt 8 och 9 §§ marknadsföringslagen, varför åläggande har meddelats att ange vem som svarar för marknadsföringen.
  • MD 2009:41:Bolag har marknadsfört hälsoprodukter och läkemedel. Bl.a. har påståenden angående medicinsk effekt befunnits otillbörliga och förbud har, enligt principerna om medverkansansvar, meddelats mot en styrelseledamot och en f.d. anställd i bolagen. Även fråga om tillämpligheten av punkterna 4, 9 och 17 i bilaga 1 till direktiv 2005/29/EG, den s.k. svarta listan.
  • MD 2009:7:Vid marknadsföring genom telefonförsäljning har ett bolag dels underlåtit att uppge vem som är avsändare av marknadsföringen, dels framfört felaktiga påståenden om bl.a. samröre med en konkurrent. Förfarandet har ansetts vara vilseledande och otillbörligt. Även fråga om betydelsen av att ett dotterbolag under processen upphört att existera som juridisk person sedan bolaget fusionerats med sitt moderbolag. Det har ansetts att dotterbolaget efter fusionen saknade partsbehörighet och att talan om det därför inte kunde vidhållas.
  • MD 2009:15:Bolags marknadsföring av lotter genom vissa påståenden i en annonstidning har bedömts strida mot 9 § marknadsföringslagen eftersom det inte tydligt framgått att det varit fråga om marknadsföring. Vidare har formulering som gett intrycket att en viss summa pengar skulle lottas ut i en viss ort eller att chansen att vinna varit större just i den aktuella orten liksom framhävande av en hel vinstpott som vinstmöjlighet utan att ange att den är avsedd att fördelas mellan flera lottköpare befunnits vilseledande enligt 10 § marknadsföringslagen. Yrkanden om övergångstid och fördelning av rättegångskostnader enligt 18 kap. 3 § rättegångsbalken har ogillats. Även fråga om tillämpligheten av marknadsföringslagen i förhållande till TF och om medverkansansvar.
  • MD 2010:14:Ett bolag har vid marknadsföring av mobilabonnemang på en webbplats använt begreppet "Fastpris" och påståenden som givit intryck av en obegränsad användning av abonnemanget till ett visst fastställt pris och att inga ytterligare kostnader kan tillkomma. Då tjänsten varit begränsad i sin omfattning ansågs marknadsföringen vilseledande om det faktiska innehållet och begrepp och påståenden sådana att de sannolikt har kunnat påverka mottagarens förmåga att fatta ett välgrundat affärsbeslut. Även fråga om utelämnande av information och om ansvarigt bolag för marknadsföringen (jfr MD 2005:11).
  • MD 2009:29:Åläggande har meddelats ett företag att vid marknadsföring av kredit till konsument ange den effektiva räntan på sätt som krävs enligt konumentkreditlagen.
  • MD 2009:38:Ett bolag har vid marknadsföring av hemelektronik använt påståenden som gett intryck av dels att bolaget är den största hemelektronikkedjan i Sverige, Norden och Norra Europa, dels att bolaget allmänt har de lägsta priserna generellt eller avseende vissa enskilda produkter på marknaden. Eftersom bolaget inte förmått styrka sina påståenden har förbud meddelats bolaget att använda påståendena "Norra Europas största elektronik- och vitvarukedja", "Sveriges största hemelektroni- och vitvarukedja", "Nordens största hemelektronikkedja", "Europas ledande hemelektronikkedja", "Europas ledande elektronikåterförsäljare", "Elgiganten är billigast på allt alltid", "Elgiganten billigast på allt", "Från billigast i stan till billigast i Europa", "Billigast i Europa", "Billigast i Sverige", "Billigast i Stan", "Billigast enligt svenska folket" och "Du får mycket mer för pengarna hos Elgiganten". Även fråga om löpande och förhöjt vite.
  • MD 2009:33:Ett bolag har marknadsfört två första hjälpen-tavlor vilkas utformning och färgsättning i kombination med formgivningen har ansetts associera till rödakorsmärket och ärigenom till Röda Korset på ett sådant sätt att de ansetts vara oförenliga med 5 § andra stycket lagen (1953:771) om skydd för vissa internationella sjukvårdsbeteckningar m.m. De har därigenom ansetts strida mot god marknadsföringssed enligt 5 och 6 §§ marknadsföringslagen. Även fråga om tillämpligheten av punkterna 4 och 9 i bilaga 1 till direktiv 2005/29/EG, den s.k. svarta listan, och om medansvar.
  • MD 2014:17:Fråga om marknadsföring av erbjudanden som innehållit inbetalningskort varit vilseledande m.m.
  • MD 2012:2:Ett bolag har påstått att dess tjänst är ledande i Sverige. Då det inte visats att påståendet är vederhäftigt har det befunnits vara vilseledande i strid med 10 § marknadsföringslagen. Även risk för påverkan på konsumentens förmåga att fatta ett välgrundat affärsbeslut har förelegat varför påståendet bedömts vara otillbörligt enligt 8 § marknadsföringslagen och därmed förbjudits. Även fråga om vite och dess storlek samt fördelning av rättegångskostnader.
  • MD 2011:17:Utformningen av en taxibil har ansetts förväxlingsbar med Taxi Göteborgs kända och särpräglade taxifordon, varför marknadsföringen ansågs utgöra vilseledande efterbildning enligt 14 § marknadsföringslagen.
  • MD 2011:12:Ett bolag har i en annons för personbil använt uttrycket "miljövänlig". Påståendet, som inte ansetts uppfylla de krav på klarhet och precision som kan ställas på dess användning i marknadsföringen, har som obestyrkt ansetts strida mot god marknadsföringssed enligt 5 §, vara vilseledande enligt 10 § och otillbörligt enligt 6 och 8 §§ marknadsföringslagen. Bolaget har meddelats förbud att använda påståendet. Vidare har bolaget i en 73-sidig broschyr beträffande "Den förnyade A-Klassen", använt uttrycken "miljövänliga dieselmotorer", "gynna miljön" och "bra för miljön". Eftersom uttrycken har varit avsedda att läsas i förening med övrig text i broschyren som helhet, har den redovisning som bolaget lämna i anslutning till de påtalade uttrycken ansetts innebära en i sammanhanget tillräcklig precisering av uttrycken, som avsett att beskriva bilarnas fördelar från miljösynpunkt (dieselpartikelfilter och start/stoppfunktionen). Marknadsföringen har i denna del inte ansetts strida mot god marknadsföringssed eller vara vilseledande.
  • MD 2012:10:Två bolag på den s.k. jultidningsmarknaden har marknadsfört bl.a. hobbyarbete som jultidningsförsäljare. Fråga dels - såvitt avser huvudkäromålet - om vilseledande efterbildning och renommésnyltning förelegat, dels - såvitt avser genkäromålet - om vissa påståenden varit bl.a. vilseledande. Vidare fråga om ett yrkande om informationsåläggande med viss innebörd kan bifallas.
  • MD 2010:25:Ett bolag har bedrivit telefonförsäljning avseende införande av företags uppgifter i ett sökregister/företagskatalog och har därvid uppgett sig representera ett annat bolag och dess sökregister. Det har ansetts föreligga uppenbar risk för att mottagarna av samtalen får uppfattningen att marknadsföringen avsr införande i ett sökregister/företagskatalog som marknadsförs av det sist nämnda bolaget. Förfarandet har ansetts innebra ett vilseledande om det kommersiella ursprunget och bedömts vara otillbörligt i strid mot 8 och 10 §§ marknadsföringslagen. Därtill har marknadsföringen ansetts vara otillbörlig i strid mot 8 och 9 §§ marknadsföringslagen. Förbud respektive åläggande har meddelats f.d. styrelseledamot då denne ansetts ha haft ett bestämmande inflytande över bolagets verksamhet. (Jfr MD 2010:17).
  • MD 2010:1:Ett bolag har tillställt ett annat bolags kunder handlingar betecknade orderbekräftelser och fakturor avseende annonsering i viss företagskatalog. Handlingarna har varit utformade på sådant sätt att det ansetts föreligga en uppenbar risk för att kunderna får uppfattningen att bolagen har anknytning till varandra och handlingarna avser införande i en företagskatalog som marknadsförs av det sist nämnda bolaget. Förfarandet har ansetts vara vilseledande i fråga om båda bolagens verksamhet och kännetecken och därmed bedömts vara otillbörligt i strid mot 8 och 10 §§ marknadsföringslagen. Förbudet har meddelats före detta styrelseledamot då denne ansetts ha haft ett bestämmande inflytande över bolagets verksamhet och tagit aktiv del i bolagets marknadsföring.
  • MD 2010:9:Ett bolag har vid marknadsföring av djurfoder använt en reklamfilm samt ett flertal påståenden. Filmen har ansetts utgöra en allmän jämförelse mellan å ena sidan importerat hundfoder och å andra sidan i Sverige producerat hundfoder varvid inhemskt producerat foder från såväl miljömässiga som kvalitets- och innehållsmässiga utgångspunkter påstås vara bättre. Bl.a. påståendena "Varför ska svenska hundar äta importerad mat?" och "Varför ska svenska valpar äta importerad mat?" har ansetts förmedla ett intryck av att importerad hundmat är sämre än svensk hundmat. Filmen och påståendena har, såsom obestyrkta, ansetts vilseledande och otillbörliga i strid med 8 och 10 §§ marknadsföringslagen. Även påståendet "Närproducerat" har ansetts vilseledande när produkten endast produceras på en plats i Västra Götaland men säljs över hela landet. Förbud har således meddelats bolaget att använda filmen och påståendena.
  • MD 2010:13:Ett bolag har vid marknadsföring av diskmaskinstabletter, använt påståendena ". . .% EXTRA", formulerat på olika sätt, och "Fler tabletter till samma pris". EXTRA-påståendet har funnits på s.k. overfillförpackningar - vilka innehåller ett större antal doseringstabletter än en reguljär förpackning, basförpackning. Påståendena har befunnits ge intryck av att en konsument vid köp av aktuell overfillförpackning erhåller ett visst antal doseringstaletter extra till samma pris som han eller hon skulle ha fått betala för basantalet. I avsaknad av en basförpackning att jämföra overfillförpackningens pris med har påståendena ansetts vilseledande och otillbörliga i strid med 8 och 10 §§ MFL.
  • MD 2013:16:Ett byggvaruhus har i sin marknadsföring använt sig av uttrycket "där bättre produkter kostar mindre". Innebörden av påståendet har ansetts vara att företaget tillhandahåller ett sortiment som innehåller bl.a. produkter av viss högre kvalitet som är billigare än motsvarande produkter hos konkurrerande företag. Påståendet har befunnits vilseledande och otillbörligt.
  • MD 2014:15:Marknadsföring av ett s.k. ryggbord har ansetts vara vilseledande.
  • MD 2014:14:Fråga om förbud enligt 14 och 14 a §§ tobakslagen (1993:581) mot marknadsföring av snus avseende kommersiella meddelanden inne på försäljningsställe och vissa butiksarrangemang. Även fråga om s.k. brand stretching.
  • MD 2012:5:Marknadsföring av glasögon m.m. Fråga bl.a. om tester till vilka hänvisning gjorts varit representativa för marknadsförda produkter. Även fråga om bl.a. påstående om viss garanti ("En Riktig Optikergaranti") varit vederhäftigt och om vissa erbjudanden ("få" ett par "läsglasögon" och "läsglas på köpet") varit vilseledande.
  • MD 2010:4:Ett bolags marknadsföring av energidryck har ansetts utgöra vilseledande efterbildning av ett annat bolags energidryck enligt 14 § marknadsföringslagen eftersom det förstnämnda bolagets dryckesförpackning ansågs förväxlingsbar med det sistnämnda bolagets kända och särpräglade produkt.
  • MD 2012:11:En näringsidkare har inom ramen för sin enskilda firma använt sig av en logotyp, bestående av ordet Datoteket jämte figur, som liknar Apoteket AB:s logotyp. Fråga om dels Apoteket AB:s kännetecken varit så känt som krävs för att renommésnyltning enligt 5 § marknadsföringslagen ska kunna föreligga och dels tillämpningen av det s.k. transaktionstestet enligt 6 § marknadsföringslagen vid renommésnyltning.
  • MD 2009:24:Ett företag som tillhandahåller factoringtjänster har i två s.k. kundbrev gjort olika påståenden som ger intrycket av att ett konkurrerandfe företag förfar ohederligt. Breven har ansetts utgöra marknadsföring av påståendena i breven har ansetts både vilseledande enligt 8, 10 §§ marknadsföringslagen och misskrediterande enligt 5, 6 §§ marknadsföringslagen gentemot det utpekade företaget.
  • MD 2009:3:Ett bolag har vid marknadsföring av paketresor underlåtit att ställa tillräcklig säkerhet i enlighet med Kammarkollegiets beslut. Marknadsföringen har ansetts otillbörlig och förbud har meddelats bolaget att marknadsföra paketresor utan att föreskriven säkerhet enligt resegarantilagen ställts.

Interimistiska beslut

27 §  Rätten får meddela förbud enligt 23 § eller åläggande enligt 24 eller 25 § att gälla tills vidare om

  1. käranden visar sannolika skäl för sin talan, och
  2. det skäligen kan befaras att svaranden genom att vidta eller låta bli att vidta en viss handling minskar betydelsen av ett förbud eller åläggande.

[S2]I fråga om beslut enligt första stycket tillämpas 15 kap. 5 § andra-fjärde styckena samt 6 och 8 §§ rättegångsbalken. Beslutet får verkställas genast. Förordning (2011:1216).

Förelägganden

28 §  I fall som inte är av större vikt får Konsumentombudsmannen meddela föreläggande om

  1. förbud som avses i 23 § (förbudsföreläggande),
  2. åläggande som avses i 24 § (informationsföreläggande), eller
  3. åläggande som avses i 25 §.

[S2]Ett föreläggande ska förenas med vite, om det inte av särskilda skäl är obehövligt.

[S3]Konsumentombudsmannen får bestämma att ett föreläggande ska gälla omedelbart. Lag (2016:793).

Marknadsstörningsavgift

Förutsättningar för avgift

29 §  En näringsidkare får åläggas att betala en särskild avgift (marknadsstörningsavgift) om näringsidkaren, eller någon som handlar på näringsidkarens vägnar, uppsåtligen eller av oaktsamhet har brutit mot

[S2]Detsamma gäller om en näringsidkare uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot någon av bestämmelserna i

[S3]Vad som sägs i första och andra styckena gäller också en näringsidkare som uppsåtligen eller av oaktsamhet väsentligt har bidragit till överträdelsen.

[S4]Avgiften tillfaller staten. Lag (2020:1035).

Prop. 2016/17:132: Ändringen innebär att lagen om elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare läggs till i uppräkningen av de särskilda lagar enligt vilka marknadsstörningsavgift får åläggas vid en överträdelse.

Paragrafen behandlas i avsnitt 5.10 .

Prop. 2019/20:120: I paragrafen anges de grundläggande förutsättningarna för att döma ut en marknadsstörningsavgift. Övervägandena finns i avsnitt 12.

I andra stycket sista strecksatsen görs en rättelse på så sätt att hänvisningen till 4 kap. 3 § första stycket 2 och 4 § lagen (2018:2088) ...

Prop. 2017/18:247: I paragrafen finns bestämmelser om förutsättningar för marknadsstörningsavgift.

Ändringen i andra stycket är en följd av att det införs en ny paragraf i socialförsäkringsbalken, 64 kap. 46 §.

Övervägandena finns i avsnitt 8. ...

  • MD 2013:2:Marknadsföring av sängar m.m. i tv-reklamfilm. Fråga om marknadsföringen varit vilseledande och om kommunikationsmediets begränsningar. Även fråga om förutsättningar för löpande vite och marknadsstörningsavgift förelegat.
  • MD 2015:21:Marknadsföring av bioresonansterapi på två webbplatser; fråga om förutsättningar för marknadsstörningsavgift förelegat.

29 a §  Vid prövningen av om marknadsstörningsavgift ska åläggas ska det beaktas hur allvarlig överträdelsen är. Särskild hänsyn ska tas till överträdelsens art, varaktighet, omfattning och spridning. Lag (2016:793).

30 §  En marknadsstörningsavgift får inte åläggas någon för en överträdelse av ett förbud eller en underlåtelse att följa ett åläggande som har meddelats vid vite enligt denna lag.

Avgiftens storlek

31 §  Marknadsstörningsavgiften ska fastställas till lägst tio tusen kronor och högst tio miljoner kronor.

[S2]Avgiften får inte överstiga tio procent av näringsidkarens årsomsättning.

[S3]Årsomsättningen ska avse omsättningen närmast föregående räkenskapsår. Om överträdelsen har skett under näringsidkarens första verksamhetsår eller om uppgifter om årsomsättning annars saknas eller är bristfälliga, får årsomsättningen uppskattas.

[S4]Riktas talan mot flera näringsidkare ska avgiften fastställas särskilt för var och en av dem. Lag (2016:793).

Prop. 2015/16:168: Paragrafen innehåller bl.a. bestämmelser om inom vilket beloppsintervall som marknadsstörningsavgiften ska bestämmas och om att beloppet aldrig får överstiga tio procent av näringsidkarens årsomsättning. Den enda ändringen i paragrafen som föreslås avser första stycket och det där angivna intervallet. Ändringen innebär att detta intervall höjs från lägst 5 000 kronor till lägst 10 000 kronor samt från högst 5 miljoner kronor till högst 10 miljoner kronor. Syftet med ändringen är inte ...

32 §  När marknadsstörningsavgiften fastställs ska särskild hänsyn tas till hur allvarlig överträdelsen är och hur länge den har pågått.

[S2]Avgiften får efterges om det finns synnerliga skäl för det. Lag (2016:793).

Betalning av avgiften

33 §  Marknadsstörningsavgift ska betalas till Kammarkollegiet inom trettio dagar efter det att domen har vunnit laga kraft eller den längre tid som anges i domen.

[S2]Om avgiften inte betalas inom den tid som anges i första stycket ska Kammarkollegiet lämna den obetalda avgiften för indrivning. Bestämmelser om indrivning finns i lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m.

Preskription

34 §  En marknadsstörningsavgift får dömas ut bara om stämningsansökan har delgetts den som anspråket riktar sig mot inom fem år från det att överträdelsen upphörde.

35 §  En marknadsstörningsavgift faller bort om domen inte har kunnat verkställas inom fem år från det att den vann laga kraft.

Kvarstad

36 §  För att säkerställa ett anspråk på marknadsstörningsavgift får domstolen besluta om kvarstad. I ett sådant fall tillämpas bestämmelserna i 15 kap.rättegångsbalken. Lag (2020:338).

Skadestånd

37 §  Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot ett förbud eller ett åläggande som har meddelats med stöd av 23, 24 eller 25 §, eller mot 7 §, eller mot 8 § och någon av bestämmelserna i 9, 10, 1217 §§, eller mot någon av bestämmelserna i 1822 a §§, eller mot någon av punkterna i bilaga I till direktiv 2005/29/EG, ska ersätta den skada som därigenom uppkommer för en konsument eller någon annan näringsidkare.

[S2]När ersättningen till näringsidkare bestäms får hänsyn tas även till omständigheter av annan än ekonomisk art. Lag (2014:16).

  • MD 2013:19:Fråga om skadestånd enligt 37 § marknadsföringslagen på grund av otillbörlig marknadsföring av blöjor.
  • MD 2012:1:Överklagat mål vari Marknadsdomstolen - med hänsyn till bevisning som åberopats först i Marknadsdomstolen - till skillnad från tingsrätten funnit att påtalad marknadsföring dels utgör marknadsföring enligt marknadsföringslagens definition, dels att det ena bolaget svarat för denna marknadsföring. Eftersom yrkande om skadestånd framställts - och på grund av utgången i tingsrätten inte prövats där - har Marknadsdomstolen med hänsyn till instansordningen återförvisat målet till tingsrätten för ny prövning.

38 §  Rätten till skadestånd faller bort om talan inte väcks inom fem år från det att skadan uppkom.

Utplånande

Utplånande m.m. av vilseledande framställningar

39 §  Vid överträdelse av ett vitesförbud enligt 23 §, eller av 8 § och någon av bestämmelserna i 9, 10, 12-17 §§, eller av 18 §, eller av någon av punkterna 1-23 i bilaga I till direktiv 2005/29/EG, får rätten efter vad som är skäligt besluta att en vilseledande framställning som finns på en vara, förpackning, trycksak, affärshandling eller liknande ska utplånas eller ändras så att den inte längre är vilseledande. Om detta syfte inte kan uppnås på något annat sätt får rätten besluta att egendomen ska förstöras.

Säkerhetsåtgärder

40 §  Om käranden visar sannolika skäl för bifall till ett yrkande enligt 39 § och det skäligen kan befaras att svaranden genom att vidta eller att låta bli att vidta en viss handling minskar betydelsen av ett beslut om utplånande, får rätten besluta om lämplig åtgärd att gälla tills vidare. I fråga om en sådan åtgärd gäller 15 kap. 3 § andra stycket, 5 § andra-fjärde styckena samt 6 och 8 §§ rättegångsbalken. Beslutet får verkställas genast.

[S2]Framställs ett yrkande enligt 39 § i ett mål om utdömande av vite som har förelagts med stöd av denna lag gäller i stället för bestämmelserna i första stycket att egendomen får tas i beslag. I sådant fall tillämpas föreskrifterna i 27 kap.rättegångsbalken om beslag i brottmål. Beslutet får verkställas genast.

41 §  Beslut att utplåna vilseledande framställningar enligt 39 § och beslut om säkerhetsåtgärd enligt 40 § meddelas på yrkande av part av den domstol där en rättegång om förbud enligt 23 §, marknadsstörningsavgift enligt 29 § eller skadestånd enligt 37 § pågår.

[S2]Beslut att utplåna framställningar på grund av överträdelse av ett vitesförbud enligt 23 och 26 §§ får meddelas på yrkande av part av den domstol där en rättegång om utdömande av vitet pågår.

Varningsmeddelande

41 a §  Om en näringsidkares marknadsföring på internet är otillbörlig och inga andra effektiva medel är tillgängliga, får Konsumentombudsmannen förelägga näringsidkaren, en värdtjänstleverantör eller en internetleverantör att upprätta ett varningsmeddelande som tydligt visas i samband med besök på webbplatsen.

[S2]Ett föreläggande som avses i första stycket får bara meddelas om

  1. överträdelsens allvar motiverar det, och
  2. webbplatsen inte omfattas av tryckfrihetsförordningens eller yttrandefrihetsgrundlagens skydd.

[S3]Varningsmeddelandet ska ange i vilket avseende marknadsföringen är otillbörlig och i övrigt vara utformat på ändamålsenligt sätt.

[S4]Ett föreläggande ska förenas med vite, om det inte av särskilda skäl är obehövligt. Lag (2020:338).

Prop. 2019/20:120: Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om varningsmeddelande vid otillbörlig marknadsföring. Paragrafen ansluter delvis till artikel 9.4 g i 2017 års konsumentskyddsförordning. Övervägandena finns i avsnitt 8.

I första stycket föreskrivs en befogenhet för KO att, i situationer när en näringsidkares marknadsföring på internet är otillbörlig, förelägga näringsidkaren, en värdtjänstleverantör ...

41 b §  När ändrade förhållanden föranleder det, ska Konsumentombudsmannen besluta att en skyldighet att upprätta ett varningsmeddelande inte längre ska gälla. Lag (2020:338).

Prop. 2019/20:120: Paragrafen, som är ny, innehåller en bestämmelse om att KO kan besluta att en skyldighet att upprätta ett varningsmeddelande inte längre ska gälla. Paragrafen ansluter delvis till artikel 9.4 g i 2017 års konsumentskyddsförordning. Övervägandena finns i avsnitt 8.

Om näringsidkaren eller leverantören önskar en prövning av om marknadsföringen har rättats tillräckligt för att varningsmeddelandet ska kunna ...

Tillsynsbefogenheter

42 §  Konsumentombudsmannen får förelägga

  1. var och en att yttra sig, lämna upplysningar och tillhandahålla de handlingar som behövs i ett ärende om tillämpningen av denna lag,
  2. en näringsidkare att tillhandahålla de varuprover och liknande som kan ha betydelse för utredningen i ett ärende där beslut om förbud eller åläggande enligt 23, 24 eller 25 § kan antas komma i fråga. Lag (2020:338).

Prop. 2019/20:120: Paragrafen reglerar upplysningsskyldighet och tillhandahållande av utredningsmaterial för utredning eller tillsyn över tillämpningen av lagen. Ändringarna innebär bl.a. en anpassning till artikel 9.3 b i 2017 års konsumentskyddsförordning. Övervägandena finns i avsnitt 6.1.

Genom ändringen ges KO möjlighet att direkt förelägga dels var och en att yttra sig, lämna upplysningar och tillhandahålla de ...

43 §  Konsumentombudsmannen får förelägga den som har meddelats ett förbud eller åläggande enligt 23, 24 eller 25 § att tillhandahålla de upplysningar, handlingar, varuprover och liknande som behövs för tillsynen över att förbudet eller åläggandet följs. Lag (2020:338).

Prop. 2019/20:120: Paragrafen reglerar KO:s möjlighet att, i samband med tillsynen över att ett meddelat förbud eller åläggande följs, förelägga näringsidkaren att tillhandahålla upplysningar etc. Ändringen innebär bl.a. att kravet på att ett föreläggande ska ha föregåtts av en uppmaning tas bort. Övervägandena finns i avsnitt 6.1.

Bestämmelsen ska inte tolkas så att KO alltid behöver utfärda ett formellt föreläggande ...

44 §  Om det behövs för tillsynen i ett ärende som avses i 42 eller 43 §, får Konsumentombudsmannen förelägga näringsidkaren att hålla de lokaler eller motsvarande utrymmen där näringsverksamheten utövas tillgängliga för inspektion.

[S2]I samband med inspektionen får Konsumentombudsmannen ta del av de handlingar som behövs för tillsynen och begära nödvändiga upplysningar på platsen. Lag (2020:338).

Prop. 2019/20:120: Paragrafen reglerar KO:s befogenhet att företa inspektioner på plats. Ändringarna innebär bl.a. en anpassning till artikel 9.3 c i 2017 års konsumentskyddsförordning. Övervägandena finns i avsnitt 6.2.

Genom ändringarna i första stycket får KO, för tillsynen i de ärenden som nämns, direkt förelägga näringsidkaren att hålla de lokaler eller motsvarande utrymmen där näringsverksamheten utövas ...

44 a §  Om det är nödvändigt för tillsynen enligt denna lag, får Konsumentombudsmannen köpa produkter under dold identitet (testköp).

[S2]Näringsidkaren ska underrättas om testköpet så snart det kan ske utan att åtgärden förlorar sin betydelse.

[S3]Om det inte är oskäligt, får Konsumentombudsmannen besluta att näringsidkaren ska ersätta ombudsmannen för vad som har betalats för produkten vid testköpet. Konsumentombudsmannen ska i så fall erbjuda näringsidkaren att ta tillbaka produkten. Lag (2020:338).

Prop. 2019/20:120: Paragrafen, som är ny, reglerar KO:s möjlighet att under dold identitet köpa produkter för att kontrollera efterlevnaden av lagen, s.k. testköp. Paragrafen ansluter till artikel 9.3 d i 2017 års konsumentskyddsförordning. Övervägandena finns i avsnitt 7.

I första stycket ges KO en lagstadgad rätt att köpa produkter under dold identitet. Med att identiteten är dold avses att det vid tillfället ...

45 §  Ett föreläggande enligt 42, 43 eller 44 § får förenas med vite. Lag (2020:338).

Prop. 2019/20:120: Paragrafen innehåller en bestämmelse om vite för efterkommande av upplysningsskyldigheten eller inspektionsrätten enligt lagen. Övervägandena finns i avsnitt 6.1 och 6.2.

Enligt paragrafen får ett föreläggande om yttrande, tillhandahållande av handlingar etc. eller om inspektion direkt förenas med vite. Ett vitesföreläggande ...

45 a §  Konsumentombudsmannen får bestämma att ett beslut om föreläggande enligt 41 a, 42, 43 eller 44 § ska gälla omedelbart. Lag (2020:338).

Prop. 2019/20:120: Paragrafen, som är ny, innehåller en bestämmelse om att förelägganden kan gälla omedelbart efter att beslut om detta fattats. Övervägandena finns i avsnitt 6.1, 6.2 och 8. ...

46 §  Konsumentombudsmannen får lämna ersättning för sådana varuprover och liknande som avses i 42 och 43 §§ om det finns särskilda skäl för det.

[S2]Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om skyldighet för en näringsidkare att ersätta Konsumentombudsmannens kostnader för provtagning och undersökning av prov i fall som avses i 43 §.

Var och av vem talan får väckas

Behörig domstol

46 a §  Patent- och marknadsdomstolen är rätt domstol i mål om

  1. förbud som avses i 23 §,
  2. åläggande som avses i 24 eller 25 §,
  3. marknadsstörningsavgift enligt 29 §,
  4. kvarstad enligt 36 §,
  5. skadestånd enligt 37 §,
  6. utdömande av vite enligt 49 §,
  7. kvarstad enligt 50 §, och
  8. oriktig eller vilseledande ursprungsbeteckning enligt 66 §. Lag (2020:338).

Prop. 2019/20:120: Paragrafen innehåller en bestämmelse om behörig domstol. Övervägandena finns i avsnitt 11.1.

Ändringarna i punkterna 7 och 8 är en följd av att en bestämmelse införs om att Patent- och marknadsdomstolen är behörig domstol att pröva frågor om kvarstad enligt 50 § i mål om utdömande av vite.

Förbud och ålägganden

47 §  En talan om förbud eller åläggande enligt 23, 24 eller 25 § får väckas av

  1. Konsumentombudsmannen,
  2. en näringsidkare som berörs av marknadsföringen, eller
  3. en sammanslutning av konsumenter, näringsidkare eller löntagare. Lag (2016:223).

Prop. 2015/16:57: Paragrafen innehåller bestämmelser om talerätt i mål om förbud och åläggande. Övervägandena finns i avsnitt 9.4.1.

  • MD 2008:21:Ansökan om förbud enligt marknadsföringslagen att vid marknadsföring av konfektyrer/godis använda sig av kännetecknet Aroma och Aroma Gott Sedan 1921 avvisad då sökanden inte visat att bolaget är berört av den påtalade marknadsföringen på sätt som krävs för att talerätt enligt marknadsföringslagen ska föreligga.

Marknadsstörningsavgift

48 §  En talan om marknadsstörningsavgift enligt 29 § väcks av Konsumentombudsmannen.

[S2]Om Konsumentombudsmannen i ett visst fall beslutar att inte föra talan om marknadsstörningsavgift, får en enskild näringsidkare som berörs av marknadsföringen eller en sammanslutning av näringsidkare väcka en sådan talan. Lag (2016:223).

Prop. 2015/16:57: Paragrafen innehåller bestämmelser om talerätt i mål om marknadsstörningsavgift. Övervägandena finns i avsnitt 9.4.1.

Utdömande av vite

49 §  En talan om utdömande av vite får väckas av den som har begärt vitesföreläggandet och av Konsumentombudsmannen. Lag (2016:223).

Prop. 2015/16:57: Paragrafen innehåller bestämmelser om talerätt i mål om utdömande av vite. Övervägandena finns i avsnitt 9.4.1.

  • NJA 2010 s. 48:Marknadsdomstolen har vid vite förbjudit näringsidkare att vid viss marknadsföring bl.a. påstå eller antyda närmare angivna sakförhållanden, "om så inte är fallet". I mål om utdömande av vite har näringsidkarna ansetts ha bevisbördan för att det påstående som gjorts vid den aktuella marknadsföringen är riktigt.

Kvarstad vid utdömande av vite

50 §  För att säkerställa ett anspråk på vite som beslutats med stöd av 26, 28 eller 45 § får domstolen besluta om kvarstad i mål om utdömande av vitet. I ett sådant fall tillämpas bestämmelserna i 15 kap.rättegångsbalken. Lag (2020:338).

Prop. 2019/20:120: Paragrafen, som är ny, innehåller dels en bestämmelse om att domstolen får besluta att den som är föremål för talan om utdömande av vite inte får förfoga över viss egendom genom att belägga den med kvarstad, dels en bestämmelse om att regleringen i 15 kap. rättegångsbalken om kvarstad i tvistemål ska tillämpas vid prövningen av frågan om kvarstad. Övervägandena finns i avsnitt ...

  • MD 2012:1:Överklagat mål vari Marknadsdomstolen - med hänsyn till bevisning som åberopats först i Marknadsdomstolen - till skillnad från tingsrätten funnit att påtalad marknadsföring dels utgör marknadsföring enligt marknadsföringslagens definition, dels att det ena bolaget svarat för denna marknadsföring. Eftersom yrkande om skadestånd framställts - och på grund av utgången i tingsrätten inte prövats där - har Marknadsdomstolen med hänsyn till instansordningen återförvisat målet till tingsrätten för ny prövning.

Överklagande av vissa beslut

51 §  Konsumentombudsmannens beslut enligt 28, 41 a och 41 b §§ får överklagas till Patent- och marknadsdomstolen.

[S2]Konsumentombudsmannens beslut om föreläggande enligt 42, 43 och 44 §§ får överklagas till Patent- och marknadsdomstolen. Detsamma gäller beslut om ersättning enligt 44 a § tredje stycket och beslut om ersättning enligt 46 § eller enligt föreskrifter som meddelats med stöd av 46 §. Lag (2020:338).

Prop. 2015/16:57: Paragrafen innehåller bestämmelser om överklagande av Konsumentombudsmannens beslut. Övervägandena finns i avsnitt 5.3.4 och 6.

Prop. 2019/20:120: Paragrafen innehåller en bestämmelse om överklagande. Paragrafen är utformad i enlighet med Lagrådets förslag. Övervägandena finns i avsnitt 7 och 8.

Genom tillägget i första stycket framgår att KO:s beslut i en fråga om skyldigheten att visa ett varningsmeddelande får överklagas till Patent- och marknadsdomstolen. ...

Prop. 2015/16:168: Paragrafen innehåller bestämmelser om överklagande av KO:s beslut. Övervägandena finns i avsnitt 6.

52 §  Beslut under rättegången i frågor som avses i 27 § och 40 § första stycket får överklagas särskilt. Besluten ska vid handläggningen i Patent- och marknadsöverdomstolen anses röra en åtgärd enligt 15 kap.rättegångsbalken. Lag (2016:223).

Prop. 2015/16:57: Paragrafen innehåller bestämmelser om att vissa beslut får överklagas särskilt och hur ett överklagande ska handläggas. Övervägandena finns i avsnitt 5.3.4 och 6.

Rättskraft

53 §  En dom eller ett beslut om föreläggande där frågan om förbud enligt 23 § eller åläggande enligt 24 eller 25 § har prövats, hindrar att sådana frågor prövas på nytt med anledning av marknadsföringen. En dom eller ett beslut hindrar dock inte att samma fråga prövas på nytt när ändrade förhållanden föranleder det. Lag (2016:793).

Prop. 2015/16:168: Paragrafen innehåller bestämmelser om rättskraften hos domstols avgöranden och hos KO:s förelägganden. Övervägandena finns i avsnitt

  • MD 2012:3:En dom på vitesförbud avseende viss marknadsföring har genom sin rättskraft ansetts hindra en senare talan om vitesförbud angående marknadsföring som företagits efter domen men som ansetts utgöra samma marknadsföring som den prövade och som företagits vid oförändrade marknadsförhållanden, när det i domen utsatta vitet inte dömts ut genom ett avgörande som vunnit laga kraft. Även fråga om rättegångskostnader.
  • MD 2011:18:Vid en omprövning enligt 53 § marknadsföringslagen har ett tidigare meddelat förbud mot ett bolag att använda beteckningen "0:-" i marknadsföring av glasögon med erbjudande om "2 för 1" ansetts vara förenlig med marknadsföringslagen. Förbudet i punkten 1 a) i avgörandet MD 2008:1 har därför upphävts. Förutsättningar för att ompröva ett åläggande i punkten 2 a) i samma avgörande har däremot inte ansetts föreligga, varför yrkandet om upphävande av åläggandet har ogillats.
54 § Har upphävts genom lag (2016:223).
55 § Har upphävts genom lag (2016:223).
56 § Har upphävts genom lag (2016:223).
57 § Har upphävts genom lag (2016:223).
58 § Har upphävts genom lag (2016:223).

Rättegångsbestämmelser

Handläggningen i domstolen

59 §  Bestämmelserna i rättegångsbalken om tvistemål där förlikning om saken inte är tillåten tillämpas på mål om förbud eller åläggande enligt 23, 24 eller 25 § och mål om marknadsstörningsavgift enligt 29 §.

[S2]I mål om skadestånd enligt 37 § tillämpas bestämmelserna i rättegångsbalken om tvistemål där förlikning om saken är tillåten. Lag (2016:223).

Prop. 2015/16:57: Paragrafen innehåller bestämmelser om tillämplig processlag i mål enligt marknadsföringslagen. Övervägandena finns i avsnitt 9.1.

60 § Har upphävts genom lag (2016:223).

61 §  Om en talan enligt denna lag har väckts av någon annan än Konsumentombudsmannen ska rätten underrätta ombudsmannen om rättegången. Lag (2016:223).

Prop. 2015/16:57: Paragrafen innehåller en bestämmelse om underrättelse till Konsumentombudsmannen. Övervägandena finns i avsnitt 9.4.1.

62 § Har upphävts genom lag (2016:223).

Intervention

63 §  I mål om förbud eller åläggande enligt 23, 24 eller 25 § har den som har talerätt enligt 47 § rätt att delta i rättegången som intervenient enligt 14 kap.rättegångsbalken. Lag (2020:338).

Prop. 2019/20:120: Paragrafen innehåller en bestämmelse om intervention.

I paragrafen rättas en felaktig hänvisning i lagtexten. Genom ändringen hänvisas till 47 §, där det framgår vem som har talerätt när det gäller förbud enligt 23 § eller åläggande enligt 24 eller 25 §. Övervägandena finns i avsnitt 12.

Rättegångskostnader

64 §  I mål enligt denna lag gäller i fråga om rättegångskostnader 18 kap.rättegångsbalken. Bestämmelsen i 18 kap. 16 § rättegångsbalken ska dock inte tillämpas i mål om förbud enligt 23 § eller åläggande enligt 24 eller 25 §. I sådana mål får rätten bestämma att var och en av parterna ska svara för sina rättegångskostnader.

[S2]I ärenden enligt 51 § första stycket tillämpas i fråga om rättegångskostnader 31 kap.rättegångsbalken. Lag (2016:793).

Utevaro

65 §  För Konsumentombudsmannen som part i mål och ärenden enligt denna lag gäller, i fråga om föreläggande för part och parts utevaro, vad som i rättegångsbalken är föreskrivet för åklagare.

Övriga bestämmelser

66 §  Regeringen får med avseende på en främmande stat bestämma att följande ska gälla.

[S2]I fråga om en vara som är försedd med en oriktig eller vilseledande ursprungsbeteckning, genom vilken varan direkt eller indirekt anges vara frambragd eller tillverkad i den främmande staten eller i en region eller ort i den främmande staten, får åtgärd enligt 39 § beslutas även i andra fall än som avses där. Detta gäller dock inte om beteckningen enligt handelsbruk endast tjänar till att märka ut varans art eller om den åtföljs av en uppgift som tydligt anger att varan inte har frambragts eller tillverkats i den angivna staten eller på den angivna orten.

[S3]En talan om en åtgärd enligt andra stycket väcks av Konsumentombudsmannen eller, om denne har beslutat att inte väcka talan, av någon som driver rörelse med varor av samma slag som den vara som talan avser. Lag (2016:223).

Ändringar och övergångsbestämmelser

Marknadsföringslag (2008:486)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2008, då marknadsföringslagen (1995:450) ska upphöra att gälla samt lagen (2005:706) om ändring i marknadsföringslagen (1995:450) ska utgå.
  2. Bestämmelserna i 4-22 och 29-36 §§ tillämpas också på marknadsföring som har vidtagits före ikraftträdandet, om inte åtgärden var tillåten enligt äldre föreskrifter.
  3. Förbud och ålägganden samt förbuds- och informationsförelägganden som har meddelats enligt äldre föreskrifter ska fortfarande gälla.
  4. Bestämmelserna om skadestånd i 29 § marknadsföringslagen (1995:450) tillämpas fortfarande i fråga om överträdelser som skett före den nya lagens ikraftträdande.
  5. Bestämmelserna i 49 § tillämpas också i fråga om utdömande av vite som förelagts med stöd av marknadsföringslagen (1995:450).
Förarbeten
Rskr. 2007/08:222, Prop. 2007/08:115, Bet. 2007/08:CU21
CELEX-nr
32006L0114
Ikraftträder
2008-07-01

Lag (2009:1084) om ändring i marknadsföringslagen (2008:486)

Förarbeten
Rskr. 2009/10:18, Prop. 2008/09:187, Bet. 2009/10:NU6
Omfattning
ändr. 2 §
CELEX-nr
32006L0123
Ikraftträder
2009-12-27

Lag (2010:719) om ändring i marknadsföringslagen (2008:486)

Förarbeten
Rskr. 2009/10:331, Prop. 2009/10:115, Bet. 2009/10:KU25
Omfattning
ändr. 1, 2, 29 §§
CELEX-nr
32006L0123
Ikraftträder
2010-08-01

Lag (2010:1057) om ändring i marknadsföringslagen (2008:486)

Förarbeten
Rskr. 2009/10:330, Prop. 2009/10:95, Bet. 2009/10:KU25
Omfattning
ändr. 1 §
Ikraftträder
2010-09-01

Lag (2010:1632) om ändring i marknadsföringslagen (2008:486)

Förarbeten
Rskr. 2010/11:36, Prop. 2009/10:125
Omfattning
ändr. 29 §
Ikraftträder
2011-01-01

Lag (2010:1911) om ändring i marknadsföringslagen (2008:486)

Förarbeten
Rskr. 2010/11:79, Prop. 2009/10:125, Bet. 2010/11:CU5
Omfattning
ändr. 1 §
Ikraftträder
2011-01-01

Lag (2011:591) om ändring i marknadsföringslagen (2008:486)

Förarbeten
Rskr. 2010/11:256, Prop. 2010/11:115, Bet. 2010/11:TU20
Omfattning
ny 20 a §
CELEX-nr
32009L0136
Ikraftträder
2011-07-01

Lag (2011:915) om ändring i marknadsföringslagen (2008:486)

Förarbeten
Rskr. 2010/11:298, Prop. 2010/11:85, Bet. 2010/11:CU25
Omfattning
ändr. 1 §
Ikraftträder
2011-08-01

Lag (2011:1216) om ändring i marknadsföringslagen (2008:486)

Förarbeten
Rskr. 2011/12:30, Prop. 2010/11:164, Bet. 2011/12:CU4
Omfattning
ändr. 2, 27 §§
CELEX-nr
32006L0123
Ikraftträder
2012-01-01

Lag (2013:112) om ändring i marknadsföringslagen (2008:486)

Förarbeten
Rskr. 2012/13:154, Prop. 2012/13:45, Bet. 2012/13:JuU15
Omfattning
ändr. 58 §
Ikraftträder
2013-07-01

Lag (2013:1055) om ändring i marknadsföringslagen (2008:486)

Förarbeten
Rskr. 2013/14:73, Prop. 2013/14:17, Bet. 2013/14:MJU6
Omfattning
ändr. 1 §
Ikraftträder
2014-01-01

Lag (2014:16) om ändring i marknadsföringslagen (2008:486)

Förarbeten
Rskr. 2013/14:118, Prop. 2013/14:15, Bet. 2013/14:CU7
Omfattning
ändr. 1, 37 §§; ny 22 a §, rubr. närmast före 22 a §
CELEX-nr
32011L0083
Ikraftträder
2014-06-13

Lag (2014:1348) om ändring i marknadsföringslagen (2008:486)

Förarbeten
Rskr. 2014/15:5, Prop. 2013/14:239, Bet. 2014/15:CU3
Omfattning
ändr. 1 §
Ikraftträder
2015-01-01

Lag (2015:254) om ändring i marknadsföringslagen (2008:486)

Förarbeten
Rskr. 2014/15:186, Prop. 2014/15:95, Bet. 2014/15:CU16
Omfattning
ändr. 1 §
Ikraftträder
2015-09-02

Förordning (2015:415) om ikraftträdande av lagen (2015:254) om ändring i marknadsföringslagen (2008:486)

Omfattning
ikrafttr. av 2015:254

Lag (2015:672) om ändring i marknadsföringslagen (2008:486)

Förarbeten
Rskr. 2015/16:27, Prop. 2014/15:128, Bet. 2015/16:CU4
Omfattning
ändr. 1 §
Ikraftträder
2016-01-01

Lag (2015:955) om ändring i marknadsföringslagen (2008:486)

Förarbeten
Rskr. 2015/16:73, Prop. 2015/16:13, Bet. 2015/16:CU9
Omfattning
ändr. 1 §
Ikraftträder
2016-04-01

Lag (2016:22) om ändring i marknadsföringslagen (2008:486)

Förarbeten
Rskr. 2015/16:129, Prop. 2015/16:46, Bet. 2015/16:CU11
Omfattning
ny 7 a §
Ikraftträder
2016-03-01

Lag (2016:223) om ändring i marknadsföringslagen (2008:486)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 september 2016.
  2. Mål och ärenden som har inletts i tingsrätt eller hovrätt före ikraftträdandet ska överlämnas till Patent- och marknadsdomstolen respektive Patent- och marknadsöverdomstolen.
  3. Om huvudförhandling har inletts före ikraftträdandet ska handläggningen i tingsrätten eller hovrätten dock slutföras enligt äldre bestämmelser.
Förarbeten
Rskr. 2015/16:159, Prop. 2015/16:57, Bet. 2015/16:JuU10
Omfattning
upph. 50, 54, 55, 56, 57, 58, 60, 62 §§, rubr. närmast före 50, 54, 62 §§; ändr. 36, 47, 48, 49, 51, 52, 59, 61, 66 §§, rubr. närmast före 51, 59 §§; ny 46 a §, rubr. närmast före 46 a §
Ikraftträder
2016-09-01

Lag (2016:793) om ändring i marknadsföringslagen (2008:486)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2016.
  2. För marknadsföring som har vidtagits före ikraftträdandet gäller äldre föreskrifter.
Förarbeten
Rskr. 2015/16:300, Prop. 2015/16:168, Bet. 2015/16:CU23
Omfattning
ändr. 28, 31, 32, 51, 53, 64 §§; ny 29 a §
Ikraftträder
2016-10-01

Lag (2016:1223) om ändring i marknadsföringslagen (2008:486)

Förarbeten
Rskr. 2016/17:89, Prop. 2016/17:8, Bet. 2016/17:KrU2
Omfattning
ändr. 1 §
Ikraftträder
2017-01-01

Lag (2017:341) om ändring i marknadsföringslagen (2008:486)

Förarbeten
Rskr. 2016/17:237, Prop. 2016/17:129, Bet. 2016/17:FiU33
Omfattning
ändr. 1 §
Ikraftträder
2017-06-01

Lag (2017:427) om ändring i marknadsföringslagen (2008:486)

Förarbeten
Rskr. 2016/17:277, Prop. 2016/17:132, Bet. 2016/17:SoU17
Omfattning
ändr. 1, 29 §§
Ikraftträder
2017-07-01

Lag (2017:695) om ändring i marknadsföringslagen (2008:486)

Förarbeten
Rskr. 2016/17:353, Prop. 2016/17:162, Bet. 2016/17:FiU35
Omfattning
ändr. 1 §
Ikraftträder
2018-01-03

Lag (2017:942) om ändring i marknadsföringslagen (2008:486)

Förarbeten
Rskr. 2017/18:13, Prop. 2016/17:207, Bet. 2017/18:TU2
Omfattning
ändr. 1 §
Ikraftträder
2017-11-18

Lag (2017:1309) om ändring i lagen (2017:695) om ändring i marknadsföringslagen (2008:486)

Förarbeten
Rskr. 2017/18:128, Prop. 2017/18:1, Bet. 2017/18:FiU2
Omfattning
ändr. 1 § i 2017:695

Lag (2018:174) om ändring i marknadsföringslagen (2008:486)

Förarbeten
Rskr. 2017/18:207, Prop. 2017/18:77, Bet. 2017/18:FiU36
Omfattning
ändr. 1 §
Ikraftträder
2018-05-01

Lag (2018:775) om ändring i marknadsföringslagen (2008:486)

Förarbeten
Rskr. 2017/18:347, Prop. 2017/18:247, Bet. 2017/18:SfU30
Omfattning
ändr. 1, 29 §§
Ikraftträder
2018-07-01

Lag (2018:1220) om ändring i marknadsföringslagen (2008:486)

Förarbeten
Rskr. 2017/18:374, Prop. 2017/18:225, Bet. 2017/18:CU29
Omfattning
ändr. 1 §
Ikraftträder
2018-08-01

Lag (2018:1227) om ändring i marknadsföringslagen (2008:486)

Förarbeten
Rskr. 2017/18:427, Prop. 2017/18:216, Bet. 2017/18:FiU45
Omfattning
ändr. 1 §
Ikraftträder
2018-10-01

Lag (2018:1263) om ändring i marknadsföringslagen (2008:486)

Förarbeten
Rskr. 2017/18:427, Rskr. 2017/18:363, Prop. 2017/18:220, Prop. 2017/18:216, Bet. 2017/18:KrU8, Bet. 2017/18:FiU45
Omfattning
ändr. 1 §
Ikraftträder
2019-01-02

Lag (2018:1684) om ändring i marknadsföringslagen (2008:486)

Förarbeten
Rskr. 2018/19:14, Prop. 2017/18:267, Bet. 2018/19:NU5
Omfattning
ändr. 18 §
Ikraftträder
2019-01-01

Lag (2018:2092) om ändring i marknadsföringslagen (2008:486)

Förarbeten
Rskr. 2018/19:61, Prop. 2017/18:156, Bet. 2018/19:SoU3
Omfattning
ändr. 1, 29 §§
Ikraftträder
2019-07-01

Lag (2019:182) om ändring i marknadsföringslagen (2008:486)

Förarbeten
Rskr. 2018/19:157, Prop. 2018/19:36, Bet. 2018/19:TU9
Omfattning
ändr. 1 §
Ikraftträder
2019-07-02

Lag (2019:420) om ändring i marknadsföringslagen (2008:486)

Förarbeten
Rskr. 2018/19:237, Prop. 2018/19:83, Bet. 2018/19:FiU40
Omfattning
ändr. 1 §
Ikraftträder
2019-07-21

Lag (2020:170) om ändring i marknadsföringslagen (2008:486)

Förarbeten
Rskr. 2019/20:193, Prop. 2019/20:63, Bet. 2019/20:CU19
Omfattning
ändr. 22 a §
Ikraftträder
2020-05-01

Lag (2020:338) om ändring i marknadsföringslagen (2008:486)

Förarbeten
Rskr. 2019/20:254, Prop. 2019/20:120, Bet. 2019/20:CU23
Omfattning
ändr. 1, 2, 4, 29, 36, 42, 43, 44, 45, 46 a, 51, 63 §§, rubr. närmast före 42 §; nya 41 a, 41 b, 44 a, 45 a, 50 §§, rubr. närmast före 41 a, 50 §§
Ikraftträder
2020-07-01

Lag (2020:874) om ändring i marknadsföringslagen (2008:486)

Förarbeten
Rskr. 2020/21:16, Prop. 2019/20:168, Bet. 2020/21:KU3
Omfattning
ändr. 2, 29 §§
Ikraftträder
2020-12-01

Lag (2020:1035) om ändring i marknadsföringslagen (2008:486)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021.
  2. Äldre bestämmelser gäller dock fortfarande för aktiebolag och ekonomiska föreningar som omfattas av punkt 2 och 3 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen (2020:1026) om upphävande av lagen (2004:299) om inlåningsverksamhet.
Förarbeten
Rskr. 2020/21:60, Prop. 2019/20:195, Bet. 2020/21:FiU8
Omfattning
ändr. 29 §
Ikraftträder
2021-01-01