Klassificering

Beskrivning saknas!

Rättsfall6

MÖD 2016:20: Miljöfarlig verksamhet; avvisad ansökan ----- Med undanröjande av mark- och miljödomstolens avvisningsbeslut har Mark- och miljööverdomstolen ansett att ett bolags ansökan om etanolproduktion samt återvinning och bortskaffning av avfall ska prövas som A-verksamhet. Mark- och miljööverdomstolen har beaktat att bolaget inte helt råder över hur de produkter som tas emot ska klassificeras och att utredningen i målet inte visar att den beskrivna verksamheten tydligt framstår som en B-verksamhet. Vidare har det beaktats att en prövning av anläggningen som A-verksamhet medför en mer omfattande prövning än som B-verksamhet.
MÖD 2007:37: Tillstånd till verksamheten vid en avfallsanläggning ----- Avsikten med bestämmelsen i 7 § förordningen om deponering av avfall är att klargöra vilken typ av deponi som är aktuell och därmed vilka bestämmelser som gäller för deponin. Mot bakgrund härav skall varje enskild deponi - av vilka det kan finnas flera inom en deponeringsverksamhet - klassificeras i enlighet bestämmelsen, d.v.s. antingen som deponi för farligt avfall, deponi för icke farligt avfall eller som deponi för inert avfall.
MÖD 2010:3: Ansökan om tillstånd till verksamhet vid Stegeholmsverket i Västerviks kommun ----- Miljööverdomstolen upphävde ett enligt Naturvårdsverkets föreskrifter om avfallsförbränning medgivet undantag från kravet på stödbrännare samt tid och temperatur vid drift av befintliga avfallspannor, eftersom pannorna var för sig är att klassificera som samförbränningsanläggningar.
MÖD 2005:65: Förbud mot deponering av utsorterat brännbart avfall----- Miljööverdomstolen (MÖD) har funnit att länsstyrelsen haft fog för att förbjuda ett bolag att deponera utsorterat brännbart avfall i en biocellsreaktor i enlighet med 9 § deponeringsförordningen. MÖD fann att det inte var fråga om ett återvinningsförfarande som bolaget hävdat utan ett bortskaffningsförfarande eftersom huvudsyftet inte varit att bevara naturresurser. Bolaget hade vidare hävdat att det var fråga om behandling och inte deponering av avfallet. MÖD kom fram till att avfallet i biocellsreaktorn fick anses deponerat då det inte fanns någon avgörande skillnad i förhållande till traditionell deponering i t.ex. bioceller.
MÖD 2007:33: Tillstånd till verksamhet på en avfallsanläggning ----- Deponering av en relativt liten mängd farligt avfall i en deponi medförde att hela deponin ansågs vara en deponi för farligt avfall. Miljööverdomstolen medgav dock dispens från kravet på geologisk barriär eftersom den mängd farligt avfall som deponerats efter den 16 juli 2001 motsvarade 1,5 procent av den totala mängden deponerat material från den tidpunkten och knappt 1 procent av den totala mängden material som deponerats sedan start och metallhalterna för de flesta metaller underskred riktvärden för mindre känslig markanvändning med grundvattenskydd.
MÖD 2010:2: Ansökan om tillstånd till verksamhet vid Johannes kraftvärmeanläggning i Gävle kommun ----- Miljööverdomstolen föreskrev att föreskrifterna om samförbränningsanläggningar i Naturvårdsverkets föreskrifter om avfallsförbränning ska gälla för dels en befintlig fastbränslepanna, dels en ny avfallspanna, eftersom dessa var för sig ska klassificeras som samförbränningsanläggningar enligt förordningen om avfallsförbränning.

Om lagen.nu

Ansvarsfriskrivning

Kontaktinformation

Hostas av Lysator