MÖD 2010:2
Ansökan om tillstånd till verksamhet vid Johannes kraftvärmeanläggning i Gävle kommun ----- Miljööverdomstolen föreskrev att föreskrifterna om samförbränningsanläggningar i Naturvårdsverkets föreskrifter om avfallsförbränning ska gälla för dels en befintlig fastbränslepanna, dels en ny avfallspanna, eftersom dessa var för sig ska klassificeras som samförbränningsanläggningar enligt förordningen om avfallsförbränning.
ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE
Östersunds tingsrätts, miljödomstolen, dom 2005-12-06 i mål nr M 3104-04,
se bilaga A
KLAGANDE
Länsstyrelsen i Gävleborgs län, 801 70 Gävle
MOTPART
Gävle Kraftvärme AB, 556527-3512, Box 783, 801 29 Gävle
Ombud: Advokaten P.M.
SAKEN
Ansökan om tillstånd till befintlig och utökad verksamhet vid Johannes kraftvärmeanläggning i Gävle kommun
___________________
MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT
Miljööverdomstolen ändrar miljödomstolens dom endast på så sätt att det under rubriken ”Slutliga villkor” i domslutet läggs till följande:
Vid tillämpning av Naturvårdsverkets föreskrifter om avfallsförbränning med bilagor (NFS 2002:28) ska de i ansökan benämnda pannorna 1 (befintlig fastbränslepanna) och 2 (ny avfallspanna) var för sig klassificeras som samförbränningsanläggningar enligt 3 § förordningen (2002:1060) om avfallsförbränning.
Följande villkor ska, utöver Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2002:28) om avfallsförbränning med bilagor, gälla för tillståndet.
___________________
YRKANDEN I MILJÖÖVERDOMSTOLEN
Länsstyrelsen i Gävleborgs län (länsstyrelsen) har yrkat att miljödomstolens dom ändras på så sätt att det i domslutet under rubriken ”Slutliga villkor” läggs till följande:
Vid tillämpning av Naturvårdsverkets föreskrifter om avfallsförbränning med bilagor (NFS 2002:28) ska den i ansökan benämnda panna 2 (ny avfallspanna) klassificeras som en avfallsförbränningsanläggning och den i ansökan benämnda panna 1 (befintlig fastbränslepanna) klassificeras som en samförbränningsanläggning enligt 3 § förordningen (2002:1060) om avfallsförbränning.
Följande villkor ska utöver Naturvårdsverkets föreskrifter om avfallsförbränning med bilagor (NFS 2002:28) gälla för tillståndet.
Gävle Kraftvärme AB (bolaget) har bestritt länsstyrelsens yrkande att det under rubriken slutliga villkor ska anges att panna 2 ska klassificeras som avfallsförbränningsanläggning vid tillämpningen av NFS 2002:28, men medgivit att det anges att panna 1 och 2 vid tillämpningen av föreskrifterna klassificeras var för sig och att de klassificeras som samförbränningsanläggningar.
MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL
Sedan Högsta domstolen, i beslut den 28 april 2009 i mål nr T 3076-06 (NJA 2009 s. 194), upphävt Miljööverdomstolens dom den 14 juni 2006 i mål nr M 178-06 och visat målet åter har Miljööverdomstolens handläggning av målet återupptagits.
Efter förhandsavgörande från EG-domstolen har Högsta domstolen prövat frågan om hur förbränningsanläggningar, där avfall förbränns, ska klassificeras enligt förordningen om avfallsförbränning och direktivet 2000/76/EG om förbränning av avfall. Av beslutet framgår att om en anläggning består av flera värmepannor ska varje värmepanna med tillhörande utrustning anses utgöra en separat anläggning. Av beslutet framgår också att vid bedömningen av om en anläggning ska klassificeras som en avfallsförbränningsanläggning eller som en samförbränningsanläggning (3 § förordningen om avfallsförbränning; artiklarna 3.4 och 3.5 direktivet om förbränning av avfall) ska anläggningens huvudsakliga ändamål utgöra grundval, varvid särskild hänsyn ska tas till hur stor produktion av energi eller materiella produkter som den aktuella anläggningen genererar i förhållande till den mängd avfall som förbränns i den, samt till huruvida produktionen är stabil och kontinuerlig.
När det gäller panna 1 anser Miljööverdomstolen i likhet med parterna att den är en sådan samförbränningsanläggning som avses i 3 § förordningen om avfallsförbränning.
Länsstyrelsen har gjort gällande att panna 2 ska klassificeras som en avfallsförbränningsanläggning, eftersom det huvudsakliga ändamålet med panna 2 är behandling av avfall med tillhörande energiåtervinning. Länsstyrelsen har därvid åberopat att Gävle med omnejd saknar kapacitet för energiåtervinning av avfall och att bolaget i ansökan angivit att syftet med planerade förändringar är att, förutom att möjliggöra en högre produktion av värme och el, skapa en regional behandlingsresurs för brännbart avfall.
Bolaget har anfört att bolagets huvudsakliga syfte med verksamheten är produktion och distribution av energi samt att panna 2 kommer att utgöra baslastpanna i produktionen av energi och att den genom att utformas med rökgaskondensering och elturbin kommer att få en mycket hög verkningsgrad med en energieffektivitet över 90 procent.
I beaktande av Högsta domstolens avgörande och med hänsyn till vad som framkommit i målet om förbränningen och energiproduktionen bedömer Miljööverdomstolen att ändamålet med panna 2 är sådant att denna är att klassificera som samförbränningsanläggning enligt definitionen i 3 § avfallsförbränningsförordningen. Därmed gäller kraven avseende samförbränningsanläggningar i NFS 2002:28 inte bara för panna 1 utan även för panna 2. Av Högsta domstolens beslut framgår också att de båda pannorna ska klassificeras var för sig, vilket parterna medgivit.
Miljööverdomstolen finner därför skäl att under rubriken slutliga villkor ange det som bolaget medgivit, nämligen att pannorna 1 och 2 vid tillämpningen av NFS 2002:28 är var för sig att klassificera som samförbränningsanläggningar.
Vad gäller frågan om vilka krav som ska ställas på avfallsförbränningen i panna 2 gäller, förutom de generella föreskrifterna om avfallsförbränning, hänsynsreglerna i 2 kap.miljöbalken. Länsstyrelsen har dock i Miljööverdomstolen inte framställt krav på strängare villkor med stöd av hänsynsreglerna. Det kan konstateras att då hushållsavfall förbränns är enligt 15 § NFS 2002:28 kraven i bilaga 5 avseende avfallsförbränningsanläggningar tillämpliga. Miljödomstolen har också genom att föreskriva villkor utöver föreskrifterna i NFS 2002:28 ställt ytterligare krav på förbränningen. Med hänsyn till det anförda och till vad som i övrigt framkommit i målet finner Miljööverdomstolen inte skäl att på grund av miljöbalkens hänsynsregler föreskriva ytterligare villkor för panna 2.
HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B
Överklagande senast 2010-02-16
I avgörandet har deltagit hovrättsrådet Henrik Löv, miljörådet Anna-Lena Rosengardten, hovrättsrådet Rose Thorsén och hovrättsassessorn Anita Seveborg, referent. Enhälligt.
_____________________________________
BILAGA A
ÖSTERSUNDS TINGSRÄTTS, MILJÖDOMSTOLEN, DOM
SÖKANDE
Gävle Kraftvärme AB, org nr 556527-3512, Box 783, 801 29 Gävle
Ombud: Advokaterna P.M. och M.H.
SAKEN
Ansökan om tillstånd till befintlig och utökad verksamhet vid Johannes kraftvärmeanläggning i Gävle kommun
Ao: 52/53 x: 6724890 y: 1572850
_____________
DOMSLUT
Tillstånd
Miljödomstolen medger Gävle Kraftvärme AB (bolaget) tillstånd enligt 9 kap 6 § miljöbalken, dels till verksamheten vid Johannes kraftvärmeanläggning inom Ersbo Södra Industriområde (fastigheten Gävle Andersberg 14:15) innefattande en total installerad tillförd bränsleeffekt om högst 170 MW, och dels tillstånd att fortsätta driften av nuvarande fastbränslepanna (Panna l) med en total installerad tillförd bränsleeffekt om 85 MW samt att installera och ta i drift dels en ny avfallspanna (panna 2) med en total installerad tillförd bränsleeffekt om högst 50 MW, dels en ny biobränslepanna (panna 3) med en total installerad tillförd bränsleeffekt om högst 85 MW. De två nya pannornas sammanlagda tillförda effekt får dock inte överstiga 85 MW.
Förbränning får ske i panna 1 och panna 2 av högst 150 000 ton avfallsbaserade fastbränslen per år fördelat på avfallskategorierna Q1 - Q5 samt Q13 - Q16 varav högst 10 000 ton farligt avfall i form av ytbehandlat eller träskyddsbehandlat virke.
Slutliga villkor
Allmänt villkor
1. Om inte annat framgår av nedan angivna villkor skall anläggningen och verksamheten - inbegripet åtgärder för att minska vatten- och luftföroreningar samt andra störningar för omgivningen - utformas och bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad sökanden uppgett eller åtagit sig i målet.
Utsläpp till luft
2. Skorsten för avledning av rökgaser från tillkommande pannenheter skall ha en minsta höjd av 80 m över mark.
3. Utsläpp av stoft från biobränslepannan (panna 3) får som månadsmedelvärde och riktvärde* inte överstiga 35 mg/m3 ntg vid 13 % CO2-halt. Drift av pannan får inte ske om stofthalterna överskrider 250 mg/m3 ntg vid 13 % CO2-halt.
4. Utsläpp av kväveoxider från anläggningen (räknat som kvävedioxid) får som gränsvärde och årsmedelvärde inte överstiga 60 mg/MJ tillfört bränsle. Utsläpp av kväveoxider (räknat som kvävedioxid) från panna 1 och 2 får som riktvärde och månadsmedelvärde inte överstiga 50 mg/MJ tillfört bränsle
5. Vid utnyttjande av kväveoxidreducerande åtgärder ska anläggningen drivas så att även utsläppen av ammoniak och dikväveoxid begränsas till låga nivåer. Målsättningen ska vara att de samlade utsläppen av kväveföreningars gödande effekt inte skall öka vid kväveoxidreduktion. Utsläpp av ammoniak från anläggningen får som riktvärde* och månadsmedelvärde inte överstiga 6 mg/MJ tillfört bränsle.
6. För start- och stödbrännare i samtliga pannor får eldningsolja innehållande maximalt 0,01 viktprocent svavel användas.
7. Utsläpp av kvicksilver till luft från samtliga pannor var för sig får som riktvärde vid mätning ej överstiga 30 µg/Nm3.
8. Utsläpp av kolmonoxid (CO) från biobränslepannan (panna 3) får som riktvärde* inte överstiga 90 mg/MJ tillfört bränsle som dygnsmedelvärde eller 180 mg/MJ som timmedelvärde.
Utsläpp till vatten
9. Halterna av föroreningar i avloppsvatten från rökgasreningen i befintlig panna (panna 1) får som månadsmedelvärde inte överskrida följande riktvärden*.
Arsenik 50 µg/l
Bly 50 µg/l
Kadmium 1,5 µg/l
Koppar 70 µg/l
Krom 100 µg/l
Kvicksilver 1,5 µg/l
Nickel 100 µg/l
Suspenderade ämnen 10 mg/l (i 95 % av stickproverna)
Tallium 0 µg/
Zink 300 µg/l
10. Halterna av föroreningar i avloppsvatten från rökgasrening i avfallspannan (panna 2) får som månadsmedelvärde inte överskrida följande riktvärden*.
Arsenik 50 µg/l
Bly 50 µg/l
Kadmium 10 µg/l
Koppar 70 µg/l
Krom 100 µg/l
Kvicksilver 5 µg/l
Nickel 100 µg/l
Suspenderade ämnen 10 mg/l (i 95 % av stickproverna)
Tallium 30 µg/l
Zink 700 µg/l
11.Halterna av föroreningar i avloppsvatten från rökgasrening i biopannan (panna 3) får som månadsmedelvärde inte överskrida följande riktvärden*.
Bly 50 µg/l
Kadmium 1,5 µg/l
Kvicksilver 1,5 µg/l
Suspenderade ämnen 10 mg/l (i 95 % av stickproverna)
Zink 300 µg/l
12. pH-värdet i utgående kondensatvatten från respektive panna skall som riktvärde* ligga i intervallet 6,5-9,5.
13. Halten ammoniumkväve i avloppsvatten från rökgasreningen får som årsmedelvärde inte överskrida följande riktvärden*
- Pannorna 1 och 2: 50 mg/l
- Panna 3: 80 mg/l
14. Dag- och processvatten från anläggningen skall avledas till ut jämningsdammar för sedimentering och infiltration.
15. Bolaget skall vidta effektiva motåtgärder om kontroll av dagvattnet visar att sådana åtgärder är påkallade.
Hantering och lagring av bränslen
16. Mottagning och hantering av bränslen skall ske på ett sådant sätt att risk för damning, lukt, förorening och andra olägenheter förebyggs.
17. Kravspecifikationer till grund för mottagning av avfallsbaserat bränsle skall utformas så att material som är lämpat för återanvändning och materialåtervinning förbränns i så liten utsträckning som möjligt.
Avfall och kemikalier
18. Flygaska och slagg som uppkommer vid anläggningen skall hanteras på ett sådant sätt att damning eller annan olägenhet inte uppstår. Bolaget skall eftersträva att i första hand nyttiggöra askor och liknande restprodukter. Slutligt omhändertagande skall ske vid anläggning med därför erforderligt tillstånd.
19. Hantering av avfall, farligt avfall och kemiska produkter skall ske så att utsläpp till mark, luft eller vatten motverkas. Vid risk för spill eller läckage skall hantering ske på tät yta. Spill skall omgående samlas upp och tas om hand.
Buller
20. Buller från verksamheten får som riktvärde* inte ge upphov till högre ekvivalent ljudnivå utomhus vid bostäder än
- 50 dB(A) dagtid måndag - fredag (07-18)
- 45 dB(A) kvällstid (18-22)
- 45 dB(A) helgdag samt lördag - söndag (07-18)
- 40 dB(A) nattetid (22-07)
Den momentana ljudnivån nattetid vid bostäder får inte överstiga 55 dB(A). Detta gäller dock inte vid friblåsning då ljudnivån tillfälligt kan komma att överskridas.
Driftsförhållanden
21. Flödet av farligt avfall till förbränning får inte utgöra en större andel än 10 % av bränsletillförseln. Vid förbränning av farligt avfall skall värmevärdet på det farliga avfall som förbränns ligga mellan 8 och 18 MJ/kg och innehållet av arsenik, krom och koppar i det behandlade virkets ytved får inte överstiga följande viktandelar:
Arsenik 12 000 ppm
Krom 12 500 ppm
Koppar 8 500 ppm
Driftstörning
22. Vid ett sådant haveri av reningsutrustning som för med sig att utsläppsgränsvärdena överskrids, får förbränning av avfall i anläggningen under inga förhållanden fortsätta i längre tid än fyra timmar i följd. Den sammanlagda drifttiden under sådana förhållanden får inte heller överstiga 60 timmar per år. Om flera förbränningslinjer är anslutna till samma utrustning för rökgasrening skall begränsningen till 60 timmars drifttid gälla den sammanlagda tiden för alla dessa linjer.
Kontroll
23. Idrifttagning av Panna 2 respektive Panna 3 skall i förväg anmälas till tillsynsmyndigheten.
24. För verksamheten skall finnas ett kontrollprogram som möjliggör en bedömning av om villkoren följs samt övervakning av föroreningshalten i det dagvatten som släpps ut i recipienten. I kontrollprogrammet skall anges mätmetoder, mätfrekvens och utvärderingsmetoder. Kontrollprogrammet bör tas fram i samråd med tillsynsmyndigheten.
Övrigt
25. Skulle för omgivningen besvärande lukt, damning eller nedskräpning förekomma till följd av verksamheten vid anläggningen skall bolaget snarast vidta effektiva motåtgärder.
* Med riktvärde avses ett värde som, om det överskrids, medför skyldighet för tillståndshavaren att vidta sådana åtgärder att värdet kan innehållas.
Delegation
Tillsynsmyndigheten bemyndigas med stöd av 22 kap 25 § 3 st. miljöbalken att meddela villkor och föreskrifter i följande avseenden:
a) Försiktighetsmått vid tillämpning av villkoret under p. 25.
b) Undantag från villkorsreglerade bullernivåer under byggtiden och i samband med idrifttagande av nya anläggningsdelar.
c) Undantag från mätkraven och kravet på rökgastemperatur i Naturvårdsverkets föreskrifter om avfallsförbränning (NFS 2002:28 med bilagor).
d) Förbehandling av askor inom anläggningen.
e) Försiktighetsmått vid tillämpning av villkoret under p. 15.
Verkställighetsförordnande
Tillståndet får tas i anspråk även om denna dom inte har vunnit laga kraft.
Igångsättningstid
Verksamheten vid panna 2 skall ha påbörjats inom fem (5) år och verksamheten vid panna 3 skall ha påbörjats inom sju (7) år efter det att denna dom har vunnit laga kraft.
Miljökonsekvensbeskrivning
Miljödomstolen finner att miljökonsekvensbeskrivningen uppfyller kraven i 6 kap.miljöbalken.
Ianspråktagande av tillstånd
Tillståndet skall anses ha tagits i anspråk sex (6) månader efter det att domen i tillståndsdelen vunnit laga kraft, såvida inte bolaget dessförinnan till miljödomstolen och tillsynsmyndigheten skriftligen meddelat att bolaget beslutat sig för att avstå från att ta det nya tillståndet i anspråk.
_____________
YRKANDEN
1. Gävle Kraftvärme AB (bolaget) ansöker om tillstånd enligt 9 kap 6 § miljöbalken till verksamheten vid Johannes kraftvärmeanläggning inom Ersbo Södra Industriområde (fastigheten Gävle Andersberg 14:15) innefattande en total installerad tillförd bränsleeffekt om högst 170 MW.
2. Ansökan omfattar tillstånd att fortsätta driften av nuvarande fastbränslepanna (Panna l) med en total installerad tillförd bränsleeffekt om 85 MW och att installera och ta i drift dels en ny avfallspanna (panna 2) med en total installerad tillförd bränsleeffekt om högst 50 MW, dels en ny biobränslepanna (panna 3) med en total installerad tillförd bränsleeffekt om högst 85 MW, De två nya pannornas sammanlagda tillförda effekt kommer dock inte att överstiga 85 MW.
Ansökan omfattar även tillstånd att utföra de övriga ändringar och installationer som behövs för den utökade verksamheten.
Ansökan omfattar förbränning i Panna 1 och Panna 2 av högst 150 000 ton avfallsbaserade fastbränslen per år fördelat på kategorierna Q1-Q5 samt Q13-Q16. Av denna avfallsmängd kommer högst 10 000 ton att utgöras av farligt avfall och då i form av ytbehandlat eller träskyddsbehandlat virke.
Bolaget yrkar vidare
(a) att igångsättningstiden för Panna 2 bestäms till 5 år och för Panna 3 bestäms till 7 år, allt räknat från det att tillståndsdomen vunnit laga kraft,
(b) att verkställighetsförordnande meddelas,
(c) att villkor föreskrivs i enlighet med de förslag som redovisas nedan, samt
(d) att den till ansökan fogade miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) godkänns.
Bolaget medger en föreskrift av innebörd att det blivande tillståndet skall anses ha tagits i anspråk sex (6) månader efter det att domen i tillståndsdelen vunnit laga kraft, såvida inte bolaget dessförinnan till miljödomstolen och tillsynsmyndigheten skriftligen meddelat att bolaget beslutat sig för att avstå från att ta det nya tillståndet i anspråk.
TIDIGARE PRÖVNING
Johannes kraftvärmeanläggning togs i drift i februari 2000. Tillstånd enligt miljöskyddslagen meddelades av Länsstyrelsen i Gävleborg genom beslut 1997-06-03. Beslutet avsåg uppförande och drift av en anläggning för värme- och elproduktion med en tillförd effekt av högst 120 MW. I beslutet föreskrevs ett antal slutliga villkor samt ett prövotidsförfarande avseende villkor för utsläpp till vatten. Tillståndet överklagades av närboende till Koncessionsnämnden för miljöskydd som i beslut 1997-12-02 lämnade överklagandena utan bifall.
Prövotidsförfarandet avslutades och slutliga villkor i vattenfrågan meddelades av länsstyrelsen i beslut 2002-11-28.
Anläggningen byggdes med en panna (Panna 1) med en installerad tillförd bränsleeffekt av 77 MW och är för närvarande under komplettering med en ångturbin till 85 MW. För att behålla möjligheten att utnyttja de ytterligare 35 MW som tillståndet medgav ansökte bolaget om förlängning av igångsättningstiden. Genom länsstyrelsens beslut 2000-09-12 förlängdes igångsättningstiden för ej uppförda delar av anläggningen till 2007-12-02.
I länsstyrelsens beslut 2003-06-30 beviljades bolaget tillstånd enligt miljöbalken till proveldning av utsorterat brännbart avfall till en mängd om högst 20 000 ton per år. Tillståndet är tidsbegränsat till och med den 27 december 2005.
BOLAGETS TALAN
Bakgrund
Gävle Kraftvärme AB är ett bolag inom Gävle Energikoncernen, som i sin tur är helägd av Gävle kommun (genom Gävle Stadshus AB). Gävle Kraftvärme har bl.a. som uppgift att producera fjärrvärme till Gävles fjärrvärmenät som sedan något år tillbaka även omfattar fjärrvärmenätet i Valbo.
Johannes kraftvärmeanläggning utgör bolagets egen basproduktionsanläggning i fjärrvärmenätet och drivs för produktion av värme och el. Anläggningen består av en fastbränslepanna, Panna l, som efter pågående komplettering kommer att ha en total installerad tillförd effekt om 85 MW. Värmeproduktion sker genom förbränning av i första hand biobränslen inklusive returträ, men på försök sker även inblandning av vissa avfallsbränslen. Ur rökgaserna återvinns även ca 20 MW värme genom kondensering.
Verksamheten vid anläggningen är under utveckling och för närvarande sker en övergång mot kraftvärmeproduktion (dvs. samtidig produktion av värme och el).
När denna övergång, som ryms inom gällande tillstånd, är genomförd, kommer anläggningen att kunna producera ca 300 GWh värme och 80 GWh el per år.
Bolaget planerar nu för ytterligare förändringar av verksamheten. Förändringarna innebär att kraftvärmeanläggningen byggs ut med ytterligare en eller två pannor om sammanlagt högst 85 MW tillförd installerad effekt. Enligt nuvarande bedömningar kommer bolaget först att bygga en ny avfallspanna om högst 50 MW, Panna 2, för förbränning av hushålls- och verksamhetsavfall. Därefter, och när behovet så påkallar, kommer en ny biobränslepanna, Panna 3, att byggas med en tillförd kapacitet som fyller ut det tillkommande behovet upp till 85 MW. Det kan också uppstå en situation då bolaget beslutar sig för att inte installera någon ny avfallspanna. I så fall kan bolaget komma att installera en ny, större biobränslepanna om högst 85 MW som täcker hela det tillkommande behovet. Denna tillståndsansökan avser båda dessa situationer. Syftet med de planerade åtgärderna är flera och kan sammanfattas enligt följande:
- Fjärrvärmenätet i Gävle är av sådan storlek att det lämpar sig väl för kraftvärmeproduktion och bolaget ser goda möjligheter att med en hög grad av bränsleflexibilitet effektivt kunna producera el baserad på förnyelsebara bränsleslag. Ett av syftena med åtgärderna är därför att öka kraftvärmeproduktionen vid anläggningen. Bolaget bedömer det vara möjligt att i framtiden producera upp mot 250 GWh el i anläggningen.
- Under de senaste åren har fjärrvärmenätet i Gävle successivt byggts ut med anslutning av nya kunder. Bolaget förutser en fortsatt utbyggnad och ett ökat behov av fjärrvärme. Ett av syftena med åtgärderna är därför att tillgodose det ökade värmebehovet med egenproducerad fjärrvärme.
- Bolaget har omfattande leveransåtaganden gentemot en mängd fjärrvärmekunder. Omkring 40 procent av värmen produceras vid Johannes kraftvärmeanläggning. Övrig del täcks till stor del genom externa inköp, t ex. indunstningsvärme och spillvatten samt värme producerad vid mindre oljedrivna pannor. Skulle dessa externa leverantörer bortfalla måste bolagets leveransåtaganden säkerställas genom ökad oljeeldning. Det finns därför ett starkt önskemål att öka leveranssäkerheten vad gäller produktion av fjärrvärme baserad på annat än fossila bränslen. Ett sätt att öka leveranssäkerheten är att bygga ut de egna produktionsanläggningarna för ökad bio- och fastbränsleeldning. Den planerade avfallseldningen kommer att ligga som baslast i fjärrvärmeproduktionen vilket även medför goda förutsättningar att hantera belastningsvariationer i fjärrvärmenätet utan användning av fossila bränslen.
- Den politiska viljan att minska deponering av avfall och styra brännbart avfall till energiåtervinning, bl.a. genom förbuden mot deponering av organiskt avfall och av utsorterat brännbart avfall, har lett till ett ökat behov av anläggningar för avfallsförbränning i hela landet. I Gävle med omnejd saknas för närvarande kapacitet för energiåtervinning av avfall. Ett av syftena med åtgärderna är därför att skapa en regional behandlingsresurs för brännbart avfall, varigenom långa avfallstransporter kan undvikas.
- De ansökta åtgärderna skapar vidare förutsättningar för en sammankoppling mellan fjärrvärmenäten i Gävle och Sandviken. En sammankoppling innebär att basproduktion av fjärrvärme till Sandviken skulle kunna ske med avfall och biobränsle från Johannes kraftvärmeverk och med industriell processvärme från Korsnäs, istället för som idag är fallet med förbränning av torv och förädlade biobränslen. Ett större fjärrvärmeunderlag skapar också förutsättningar för ökad leveranssäkerhet samt ökat underlag för kraftvärmeproduktion.
De planerade åtgärderna medför även andra positiva miljömässiga effekter. En sådan är att ökad elproduktion baserad på bio- och avfallsbränslen ersätter den elproduktion som på marginalen sker vid olje- och koleldade kondenskraftverk i det för flera länder gemensamma kraftnätet. En utökad fjärrvärmeproduktion baserad på bio- och avfallsbränslen kommer också att kunna ersätta delar av den oljebaserade fjärrvärmeproduktionen och delar av den enskilda uppvärmning som idag sker med el och olja.
Till ovanstående kommer även införandet av det nya handelssystemet med utsläppsrätter inom EU, som trädde i kraft den l januari 2005. Handelssystemet, som omfattar ett flertal större industrier och energianläggningar i Sverige, däribland Johannes kraftvärmeanläggning samt fjärrvärmenätet i Gävle, innebär för bolagets del en betydande kostnadsökning vid förbränning av fossila bränslen.
Nuvarande anläggning
Den befintliga fastbränslepannan, Panna l, är en 85 MW ångpanna med bubblande fluidbed och rökgaskondensering. Som bränsleråvaror används i första hand bark med inblandning av flisat returträ (RT-flis). Olja används som uppstarts- och stödbränsle. Sedan ett år tillbaka får även, försöksvis, inblandning av utsorterade avfallsfraktioner (främst papper, plast och trä som sorterats ut ur hushålls- och industriavfall) ske.
Vid anläggningen finns dessutom två elångpannor och bolaget håller på att installera en ångturbin med generator för elproduktion (kraftvärme).
Utsläpp av kväveoxider från Panna l begränsas genom SNCR-teknik (insprutning av ammoniak). Rökgaserna renas i elektrofilter och vid kondensering varefter de släpps ut genom en 80 m hög skorsten. Rökgaskondensatet behandlas i en reningsanläggning före avledning via en separat ledning till Inre Fjärden (som är en del av Gävlebukten).
Övrigt processvatten, dagvatten och spolvatten behandlas i en dammanläggning varifrån vatten bräddar över till en närbelägen våtmark.
Planerade förändringar
Bolaget avser att öka effekten vid Johannes kraftvärmeanläggning genom en breddad bränslebas. Den ansökta verksamheten innefattar en fördubbling av den totala installerade tillförda effekten från nuvarande 85 MW till 170 MW samt en förbränning av avfallsbränsle som kombination med biobränsle. Liksom tidigare kommer små mängder olja att användas för start- och stödbrännare. Bolaget har redan idag tillstånd att utöka effekten vid anläggningen till 120 MW och att permanent blanda in behandlat RT-flis i biobränslet. Bolaget har också tillstånd att, försöksvis, blanda in begränsade mängder annat avfall, nämligen utsorterade avfallsfraktioner ur hushålls- och industriavfall.
Bolaget har ännu inte bestämt hur utbyggnaden slutligt kommer att utformas. Bolagets avsikt är att bibehålla Panna 1 (85 MW) och i denna utöver biobränsle bränna avfallsbränsle på permanent basis. Anläggningen kommer alltså inte att byggas ut till tillståndsgivna 120 MW. I stället kommer Panna 1 att kompletteras med en eller två nya pannor med en sammanlagd installerad tillförd bränsleeffekt om högst 85 MW. Den utökade panneffekten kommer troligen att åstadkommas genom installation av en ny avfallspanna om högst 50 MW (Panna 2) samt därefter en biobränslepanna (Panna 3) för den resterande effekten. Skulle avfallspannan av någon anledning inte uppföras planerar bolaget att installera en ny större biobränslepanna om högst 85 MW.
Biobränslet kommer att i första hand utgöras av bark, träflis och sådant returträ som är undantaget enligt bestämmelserna i avfallsförbränningsförordningen. Biobränslet levereras främst från skogsindustrier och skogsbolag, samt till viss del från avfallsbolag i regionen.
Avfall kommer att förbrännas både i Panna 1 och i Panna 2, till en sammanlagd mängd av högst 150 000 ton avfall/år. De avfallsfraktioner som kommer att förbrännas i Panna 1 utgörs av RT-flis (som redan idag omfattas av gällande tillstånd) och produktionsrester från industrin, t ex spill i form av kartong, papper, plast, trä och fiberslam, samt även material som sorterats ut ur industriavfall och hushållens grovavfall, såsom t ex papper, plast och trä. Avfallsbränslet till Panna 2 kommer att bestå av hushållsavfall samt industri- och handelsavfall. Eftersom det kan förutses att det avfall som kan komma att förbrännas i viss utsträckning kan innehålla ytbehandlat eller träskyddsbehandlat virke, vilket idag klassificeras som farligt avfall, omfattar ansökan även förbränning av farligt avfall i form av ytbehandlat eller träskyddsbehandlat virke upp till en mängd av 10 000 ton per år. Följande huvudsakliga tekniska installationer och förändringar planeras:
Panna 1
I panna l sker förbränning av biobränslen med inblandning av vissa utsorterade avfallsfraktioner. Analyserna av resultaten från den proveldning av avfall som för närvarande pågår kommer att ge besked i vad mån pannan behöver anpassas för att uppfylla de generella krav som gäller vid avfallsförbränning (se vidare nedan). De hittillsvarande erfarenheterna tyder dock på att endast mindre anpassningar kan behöva vidtas, t ex ombyggnad av lufttillförseln.
Panna 2
I avfallspannan kommer huvudsakligen förbränning av avfall att ske med en möjlighet att även blanda in biobränslen. Pannan kommer att vara antingen av typen fluidbed, rosterpanna eller annan likvärdig teknik. Pannans slutliga utformning bestäms först vid upphandlingen. Pannan kommer att konstrueras för en tillförd installerad effekt av högst 50 MW. Pannan kommer att ha ett separat rökgasreningssystem och stoftavskiljningen kommer att ske med textila spärrfilter alternativt elektrofilter, eller en kombination av båda.
Avskiljning av försurande gaser kommer att ske med torr, våt eller våt- torr metod. Reduktion av kväveoxider kommer att ske genom i första hand förbränningstekniska åtgärder samt eventuellt insprutning av ammoniak (SNCR). Eventuellt kommer rökgaskondensering samt våtrening i form av skrubber att installeras. I så fall kommer kondensatet att behandlas före utsläpp.
Hela bränsleförsörjningssystemet kommer att vara inbyggt och ventilationsluften kommer normalt att passera filter eller motsvarande före utsläpp till atmosfären. Utsläppet från förbränningen kommer att ske i en ny, ca 80 m hög skorsten. Inkommande avfall lossas i en bunker varefter det krossas, mals och mellanlagras före förbränning.
Panna 3
Beroende på det framtida fjärrvärmebehovet och önskad grad av oberoende vad gäller leveranser kommer bolaget att installera en ny fastbränslepanna, antingen av typen fluidbed eller rosterpanna eller annan likvärdig teknik (även här bestäms den närmare utformningen vid upphandlingen). Storleken på pannan bestäms med utgångspunkt i storleken på Panna 2. Panna 3 kan komma att ha samma typ av rökgasrening som Panna 1, dvs. elektrofilter för stoftavskiljning och eventuellt även kondensering av rökgaserna med värmeåtervinning. Rökgaserna från Panna 3 kommer att släppas ut antingen via skorstenen för Panna 2 eller genom en separat, tredje skorsten med höjden ca 80 meter över mark.
Övriga åtgärder
Bolaget kommer dessutom att installera ytterligare utrustning för elproduktion, t ex ytterligare en eller två ångturbiner. Anläggningen kommer också att förses med kylare i form av luftkylning.
Tillämpliga bestämmelser
Den svenska implementeringen av direktivet om avfallsbränning, 2000/76/EG, (avfallsförbränningsdirektivet) har skett relativt nyligen. Avfallsförbränningsdirektivet har implementerats i svensk rätt genom förordningen (2002:1086) om förbränning av avfall (avfallsförbränningsförordningen) samt Naturvårdsverkets föreskrift (NFS 2002:28) om avfallsförbränning (avfallsförbränningsföreskrifterna).
Avfall kommer att förbrännas i Panna l och Panna 2 och sökanden anser att båda pannorna kan klassificeras som samförbränningsanläggningar, enligt definitionen i avfallsförbränningsförordningen. Bolaget kommer att se till att dessa pannor utformas och drivs på ett sätt som är förenligt med avfallsförbränningsförordningen och avfallsförbränningsföreskrifterna. Panna l kommer att vara anpassad till föreskrifterna senast den 28 december 2005 medan Panna 2 kommer att vara det redan vid idrifttagandet.
I Panna 3 kommer det inte att ske någon avfallsförbränning och pannan omfattas då inte av ovanstående regelverk. Skulle Panna 3 konstrueras för en installerad tillförd bränsleeffekt om 50 MW eller mer kommer pannan i stället att omfattas av direktiv 2001/80/EG om begränsning av utsläpp till luft av vissa föroreningar från stora förbränningsanläggningar, vilket för svenskt vidkommande genomförts genom Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2002:26) om utsläpp till luft av svaveldioxid, kväveoxider och stoft från förbränningsanläggningar med en installerad tillförd effekt på 50 MW eller mer. Dessutom kommer Panna 3 - oavsett storlek - att omfattas av de generella kraven i förordningen (1998:946) om svavelhaltigt bränsle.
Villkorsdiskussion
Inledning
Bolaget anser att man i den nu aktuella prövningen kan utgå från att frågan om miljökrav vid avfallsförbränning kommer att regleras genom gemenskapslagstiftning och generella föreskrifter under överskådlig tid framöver och att man så långt möjligt bör undvika en dubbelreglering av de krav som skall gälla för en enskild anläggning. För den planerade avfallsförbränningen i Panna l och Panna 2 innehåller avfallsförbränningsföreskrifterna en i princip heltäckande miljömässig reglering genom generella föreskrifter. Bolaget ser ingen mening med att reglera samma frågor också i tillståndet. En sådan dubbelreglering leder ofta till tillämpnings- och tolkningssvårigheter. För miljöskyddets del torde det räcka att det i tillståndet erinras om att verksamheten omfattas av de aktuella generella föreskrifterna.
Nedan fokuserar bolaget på de villkorsfrågor där det saknas generella föreskrifter eller där det finns grundad anledning att göra avsteg från de generella föreskrifterna.
Proveldning av alternativa bränslen
Bolaget genomförde redan under 2001 viss kontrollerad proveldning av avfall. Resultatet av proveldningen har legat till grund för det tillstånd till proveldning som länsstyrelsen meddelade sommaren 2003, enligt vilket bolaget i begränsad omfattning proveldat utsorterat brännbart avfall i Panna l. Proveldningen syftar till att utreda förutsättningarna för förbränning av alternativa bränslen i anläggningen och enligt ett utredningsvillkor skall bolaget utreda i vilken utsträckning pannan uppfyller bestämmelserna i avfallsförbränningsförordningen och avfallsförbränningsföreskrifterna. Bolaget skall också visa hur förbränningen påverkar utsläppsbilden samt analysera föroreningsinnehållet i askor och kondensat. Syftet med utredningen är att denna skall kunna användas som underlag för slutliga villkor i en framtida ansökan om permanent tillstånd att elda alternativa bränslen.
Bolaget avser att fortsätta proveldningen enligt 2003 års tillstånd i den utsträckning som är praktiskt möjlig, för att bolaget därigenom skall skaffa sig kunskap och erfarenhet inför den kommande utbyggnaden/anpassningen av Panna 1 och Panna 2.
Utsläpp till luft
Rökgaserna kommer i framtiden att avledas i två eller tre skorstenar med ca 80 m höjd över marken. Vid en fullt utbyggd anläggning kommer utsläppen till luften att öka, men de spridningsberäkningar som utförts utvisar trots detta att utsläppen från anläggningen utgör en mycket liten andel av gällande miljökvalitetsnormer och det finns inte anledning att befara att den utökade verksamheten kan antas leda till att dessa normer överskrids.
Pannorna 1 och 2
Panna l och Panna 2 kommer att konstrueras och drivas för att klara de krav som anges i avfallsförbränningsföreskrifterna. Eftersom bolaget använder (Panna l) och eventuellt avser att använda (Panna 2) SNCR- teknik (insprutning av ammoniak) för att reducera utsläppen av kväveoxider kommer anläggningen att ge upphov till ett utsläpp av ammoniak som ej regleras i föreskrifterna. Bolaget avser att inrikta sina skyddsåtgärder mot att minska utsläppet av kväveoxider och föreslår att utsläppet långsiktigt begränsas till högst 50 mg/MJ tillfört bränsle. Detta innebär en skärpning i förhållande till gällande nivå om 75 mg/MJ (jfr avfallsförbränningsföreskriftens nivå på 200 mg/m3). En konsekvens av ett minskat utsläpp av kväveoxider är att utsläppet av ammoniak - ammoniakslipen - måste tillåtas variera något. Bolaget föreslår därför att utsläppet av ammoniak långsiktigt skall begränsas till 6 mg/MJ tillfört bränsle, vilket är något lindrigare än vad som gäller idag (2 mg/MJ). Målsättningen för bolaget är att de samlade utsläppen av kväveföreningarnas gödande effekt inte skall öka vid kväveoxidreduktionen utan tvärtom att utsläppen skall reduceras på ett optimalt sätt. Bolaget föreslår vidare att villkoren avseende kväveoxider och ammoniak, uttryckta som årsmedelvärden, skall gälla som s.k. bubbelvillkor och således avse utsläppen från samtliga tre pannor. Detta ger bolaget en ökad flexibilitet vid driften av pannorna utan att det medför några negativa konsekvenser i miljöhänseende. För Panna 1 och Panna 2 finns villkor med kortare tidbaser i avfallsförbränningsföreskrifterna. Bolaget ser inget behov av något särskilt utsläppsvillkor för utsläppet av dikväveoxid. Utsläppen av dikväveoxid bör lämpligen omfattas av en mer generell villkorsformulering, i enlighet med vad bolaget föreslagit.
Panna 3
Pannan är en ren biobränslepanna och beräknas i allt väsentligt kunna uppfylla de krav som gäller för befintlig panna.
Sammanfattningsvis föreslår bolaget följande villkorsgränser för utsläpp till luft.
Parameter Panna 1 Panna 2 Panna 3
Stoft Avfallsförbrännings- Avfallsförbrännings- 35 mg/MJ ntg vid
föreskrifterna. föreskrifterna. 13 % CO2-halt
(månadsmedelvärde
och riktvärde).
Drift av pannan får
ej ske om halterna
överskrider 250 mg
/m3 ntg.
Svaveldioxid Avfallsförbrännings- Avfallsförbrännings- Bolaget åtar sig att
(SO2) föreskrifterna föreskrifterna för start och
stödbrännare i
samtliga pannor
använda
miljöklassad
eldningsolja
av typen Eo1.
Kväveoxider Avfallsförbrännings- Avfallsförbrännings- Pannan ingår i
(NOx) räknat föreskrifterna.Pannan föreskrifterna.Pannan en utsläppsbubbla
som kvävedi ingår dessutom i en ingår dessutom i en om 60 mg/MJ
-oxid utsläppsbubbla om 5 utsläppsbubbla om 50 (gränsvärde och
mg/MJ (gränsvärde mg/MJ (gränsvärde årsmedelvärde)
och årsmedelvärde) och årsmedelvärde) Utsläppsbubbla
Ammoniak Utsläppsbubbla om Utsläppsbubbla om om 6 mg/MJ
(NH4) 6 mg/MJ (riktvärde 6 mg/MJ (riktvärde (riktvärde och
och månadsmedel- och månadsmedel- månadsmedel-
värde). värde). värde).
Kolmonoxid Avfallsförbrännings- Avfallsförbrännings- 90 mg/MJ
(CO) föreskrifterna föreskrifterna (riktvärde och
dygnsmedel-
värde).
180 mg/MJ
(riktvärde och
timmedelvärde)
Utsläpp till vatten
Utsläppet till vatten från Johannes kraftvärmeanläggning består idag främst av kondensatvatten från rening av rökgaserna i Panna l. Under 2003 uppgick den totala mängden kondensatvatten till 53 100 m3. Kondensatvattnet renas sedan oktober 2003 i en ny reningsutrustning bestående av sandfilter, fällning, lamellseparator, ammoniakavdrivning, kolfilter och pH-justering. Efter behandling avleds kondensatet via en 6 km lång ledning till Inre Fjärden.
Dag-, process- och spolvatten från verksamheten (total mängd under 2003 uppgick till 45 900 m3) leds till en dammanläggning för sedimentering och infiltration. Det vatten som bräddar över från dammanläggningen leds till en intilliggande våtmark.
Sanitärt avloppsvatten omhändertas lokalt i en särskild reningsanläggning.
De två nya pannorna kan komma att utrustas med rökgaskondensering. Avfallspannan (Panna 2) kan dessutom komma att utrustas med våt rening t ex i form av en skrubber. Den planerade verksamheten innebär således att utsläppet till vatten från anläggningen kan komma att öka i framtiden.
Panna 1
Med hänsyn till erfarenheterna från den ordinarie och försöksvisa förbränningen i Panna 1 gör bolaget bedömningen att pannan, trots större inblandning av avfall, bör kunna innehålla idag gällande riktvärden samt även kraven enligt avfallsförbränningsföreskrifterna.
Parameter Gällande värden enligt Föreslaget villkor (riktvärde
avfallsföreskrifterna och månadsmedelvärde
(Bilaga 4) om inte annat anges)
Ammoniumkväve (mg/l) - 80
Arsenik (µg/l) 150 50
Bly (µg/l) 200 50
Kadmium (µg/l) 50 1,5
Koppar (µg/l) 500 70
Krom (µg/l) 500 100
Kvicksilver (µg/l) 30 1,5
Nickel (µg/l) 500 100
Suspenderade ämnen 30 (i 95 % av 10 (i 95 % av
(mg/l) stickproverna) stickproverna)
Tallium (µg/l) 50 30
Zink (µg/l) 1 500 300
pH - 6,5-9,5
(Dygnsmedelvärde)
Panna 2
Kondensat och annat rökgasreningsvatten från avfallsförbränning kräver avancerad rening. Bolaget bedömer att reningsutrustning motsvarande den som befintlig panna är utrustad med erfordras. Under dessa förutsättningar bedömer bolaget att följande riktvärden bör kunna innehållas för Panna 2.
Parameter Gällande värden enligt Föreslaget villkor (riktvärde
avfallsföreskrifterna och månadsmedelvärde om
(Bilaga 4) inte annat anges)
Ammoniumkväve - 80
(mg/l)
Arsenik (µg/l) 150 50
Bly (µg/l) 200 50
Kadmium (µg/l) 50 10
Koppar (µg/l) 500 70
Krom (µg/l) 500 100
Kvicksilver (µg/l) 30 5
Nickel (µg/l) 500 100
Suspenderade 30 (i 95 % av 10 (i 95 % av
ämnen (mg/l) stickproverna) stickproverna)
Tallium (µg/l) 50 30
Zink (µg/l) 1 500 700
pH - 6,5-9,5
Panna 3
Kondensat från Panna 3 kan förväntas innehålla relativt låga föroreningshalter. Bolaget bedömer att de riktvärden som idag gäller för den befintliga pannan bör kunna innehållas även för Panna 3.
Parameter Föreslaget villkor (riktvärde
och månadsmedelvärde
om inte annat anges)
Ammoniumkväve (mg/l) 80
Bly (µg/l) 50
Kadmium (µg/l) 1,5
Kvicksilver (µg/l) 1,5
Suspenderade ämnen (mg/l) 10 (i 95 % av stickproverna)
Zink (µg/l) 300
pH 6,5-9,5 (Dygnsmedelvärde)
Övrigt vatten från anläggningen bedöms inte påverkas i någon större utsträckning av den planerade utbyggnaden.
Buller
Bullerkällorna vid Johannes kraftvärmeverk består av fläktar, maskiner, transporter och motsvarande. Bullret bedöms öka något vid den planerade verksamheten. Avståndet till närmaste bebyggelse om 700 m innebär dock att ingen störning av omgivningen kan befaras uppkomma. Bolaget föreslår att Naturvårdsverkets riktlinjer för buller från nyetablerad industri skall gälla för den nuvarande och den planerade verksamheten.
Vid driftstörning om en säkerhetsventil utlöses, samt vid friblåsning, kan den momentana ljudnivån komma att överskrida 55 dB(A). Detta sker dock mycket sällan och man bör vid villkorskontrollen bortse från sådana oförutsedda händelser.
Under byggtiden för Panna 2 och Panna 3 kan bullret tidvis komma att överskrida de ovan föreslagna riktvärdena. Tillsynsmyndigheten bör bemyndigas att meddela särskilda villkor att gälla under byggtiden.
Lukt
Inget avfall som innehåller lättnedbrytbart organiskt material (t ex hushållsavfall) kommer att lagras utomhus inom anläggningsområdet. Sådant avfall transporteras direkt till det inbyggda bränslehanteringssystemet vid Panna 2. Samtliga avfallstransporter kommer vidare att ske i täckta fordon. Bolaget kan inte förutse att några luktolägenheter skulle kunna uppkomma vid den planerade verksamheten, men föreslår med tillämpning av försiktighetsprincipen ändå att frågan regleras i villkor.
Transporter
Biobränslen transporteras till anläggningen i lastbilar. Från anläggningen transporteras förbränningsaskor i lastbil (f. n. ca 460/år).
Den ansökta verksamheten innebär en ökning av biobränsletransporter till Panna 3 med motsvarande mängd som idag går till Panna 1 samt tillkommande avfallstransporter (till Panna 1 och Panna 2) om maximalt 30 000 bilar per år (motsvarande 115 bilar/dygn (vardagar)). Asktransporterna från den utbyggda verksamheten beräknas öka till ca 3 200 transporter/år. Lokaliseringen av Johannes kraftvärmeanläggning är ur transportsynpunkt mycket fördelaktig genom sin omedelbara närhet till E4:an. Verksamhetens bidrag till transporterna på E4:an är försumbart.
Hushållsavfall kommer troligtvis att transporteras direkt från Gävle tätort och därmed undviker man den transport som idag går från Gävle tätort till Forsbacka avfallsanläggning för omlastning och vidare transport till Uppsala.
Avfall
Vid förbränning av avfall och biobränsle bildas restprodukter i form av bottenaska och flygaska. Under 2003 uppgick bottenaskan från förbränning i Panna 1 till ca 3 000 ton medan flygaskan uppgick till ca 2 000 ton. Bottenaskan transporterades till Forsbacka avfallsanläggning medan flygaskan användes som del i tät- och täckskikt i en industrideponi vid Stora Enso i Skutskär.
Vid utbyggnad av Johannes kraftvärmeanläggning kommer mängden aska från Panna 1 att öka något samt askor från de nya pannorna att tillkomma. En grov uppskattning av sammanlagda årliga askmängder vid den ansökta verksamheten är ca 16 000-23 000 ton (ber. på panntyp) slagg/bottenaska samt 11 500 ton flygaska.
Såväl bottenaska som flygaska hanteras idag i slutna system med befuktning vid transport för att förhindra damning och spill. Askorna kommer att hanteras på motsvarande sätt i framtiden.
Askornas innehåll analyseras regelbundet inom ramen för bolagets egenkontroll och analyser av aska vid den proveldning av utsorterat industriavfall som skett utvisar förhöjda halter metaller, främst vad avser flygaska. Bolaget kommer för samtliga asktyper göra karaktäriseringar i enlighet med gällande krav. Målsättningen är att bolagets askor skall klara kraven för att kunna nyttiggöras eller deponeras i regionen. Detta innebär att det kan bli aktuellt att förbehandla askor vid anläggningen eller externt. Skulle bolaget välja att utföra förbehandling inom anläggningen bör tillsynsmyndigheten bemyndigas att meddela villkor om skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått.
Kemikalier
Vid Johannes kraftvärmeanläggning används ett flertal olika kemiska produkter. En utbyggnad kommer att innebära att dessa ökar i mängd
Mätmetoder och kontroll
I avfallsförbränningsföreskrifterna finns detaljerade krav på mätning och kontroll av luftföroreningar, bl.a. föreskrivs kontinuerlig mätning av väteklorid och vätefluorid. Enligt bolagets uppfattning är det med hänsyn till sammansättningen av det avfallsbränsle som kommer att förbrännas, i kombination med förbrännings- och reningstekniken, inte sannolikt att förbränningsföreskrifternas värden för utsläpp av väteklorid och vätefluorid kan komma att överskridas. När bolaget har erfarenhet från en tids drift i den anpassade Panna l och den nya Panna 2 kommer detta antagande att kunna verifieras. Bolaget önskar då kunna ta upp frågan om undantag från kravet på kontinuerlig mätning av dessa parametrar till prövning, (jfr 27 § i avfallsförbränningsföreskrifterna). Bolaget föreslår att denna fråga lämpligen hanteras så att tillsynsmyndigheten bemyndigas att meddela undantag från dessa föreskrifter.
Tillåtlighet enligt 2 kap.miljöbalken
Kunskapskravet
Som ansvarigt för fjärrvärmeförsörjningen inom Gävle kommun har bolaget långvarig erfarenhet av energiproduktion. Driftspersonalen utbildas fortlöpande i miljö- och teknikfrågor och skriftliga rutiner och instruktioner finns. Representanter för bolaget är aktivt i branschföreningar och tar därigenom del av utvecklingen inom området. Genom den proveldning av avfall som ägt rum under 2003/2004 har bolaget även skaffat sig erfarenhet av förbränning av hushålls- och industriavfall i befintlig anläggning. I den utsträckning bolaget inte självt har erforderlig kompetens kommer upphandling av konsulttjänster att ske, t ex i samband med installation och idrifttagning av nya pannor.
Bolaget anser att kunskapskravet är väl tillgodosett.
Försiktighetsprincipen, principen om bästa tillgängliga teknik (BAT)
De nyligen ikraftträdda generella föreskrifter som meddelats med stöd av direktivet om förbränning av avfall ger uttryck för bästa möjliga teknik inom området. Panna 1, med mindre ombyggnader, uppfyller redan idag de föreskrivna kraven. Även den nya avfallspannan (Panna 2) kommer att upphandlas för att klara dessa krav. Vad gäller utsläpp till vatten föreslår bolaget dessutom strängare villkor än vad som anges i avfallsförbränningsföreskrifterna. Såvitt avser Panna 3 har bolaget föreslagit en villkorsreglering som baseras på erfarenheter från nuvarande biobränsleeldning samt gängse utsläppskrav för liknande pannor.
De åtaganden om skyddsåtgärder och försiktighetsmått och förslag till villkor som bolaget gör i denna ansökningshandling, ger uttryck för en korrekt tillämpning av försiktighetsprincipen och principen om BAT.
Lokaliseringsprincipen
Johannes kraftvärmeanläggning är belägen ca 3,5 km söder om Gävle centrum, i Ersbo södra industriområde, intill E4:ans motorväg, med ett avstånd till närmaste samlade bebyggelse om ca 700 m.
Under förberedelsearbetet inför denna ansökan har bolaget utrett flera alternativa lokaliseringar för en utökad energiproduktion och breddad bränslebas. Utredningsarbetet har tagit sin utgångspunkt i vissa principiella kriterier, såsom
- omgivningsförhållanden, inklusive avstånd till boende, planförhållanden, transportmöjligheter (tillfartsvägar, kommunikation)
- närhet till avfallshanteringsanläggning
- möjlighet att utnyttja befintliga anläggningar och system
- investerings- och driftskostnader.
Initialt identifierades mellan fem och tio tänkbara lokaliseringar. I det fortsatta utvärderingsarbetet har bolaget utgått från syftet med de planerade åtgärderna och den framtida verksamheten. Resultatet av utvärderingen har visat att det finns två alternativ som kan ställas mot varandra, nämligen en utbyggnad vid Johannes kraftvärmeanläggning (det sökta alternativet) och en lokalisering av hela eller delar av den planerade verksamheten till Forsbacka. En jämförelse mellan dessa alternativ ger vid handen att en utbyggnad av Johannes kraftvärmeanläggning är klart mer lämplig än en nylokalisering till Forsbacka. Genom att bygga ut Johannes kraftvärmeanläggning kan man utnyttja befintlig infrastruktur och driftsorganisation. Dessutom ligger Johannes kraftvärmeanläggning centralt i fjärrvärmenätet. Forsbacka ligger på gränsen till Sandvikens kommun och en lokalisering dit tillgodoser inte något av syftena med de planerade åtgärderna, utom möjligen fördelen att kunna knyta ihop fjärrvärmenäten i Gävle och Sandviken med varandra. Detta är dock inget huvudsyfte utan snarare en positiv bieffekt av valda åtgärder. Dessutom skulle en lokalisering till Forsbacka medföra kraftiga merkostnader eftersom a) det krävs planläggning av lämpligt markområde, b) stora delar av infrastrukturen saknas och c) man där måste bygga upp en helt egen driftsorganisation.
Bolaget hävdar att den sökta utbyggnaden av Johannes kraftvärmeanläggning är förenlig med miljöbalkens lokaliseringsregler.
Hushållnings- och kretsloppsprincipen
Hushållningsprincipen innebär att man som energiproducent i första hand skall utnyttja förnyelsebara energikällor. Den planerade verksamheten vid Johannes innebär utöver nyttjande av biobränsle även återvinning av avfall i syfte att utvinna energi. Den energi i form av värme som avfallet genererar ersätter främst värmeproduktion baserad på fossila bränslen samt el. För effektivare energiutnyttjande kommer sannolikt samtliga pannor att förses med utrustning för rökgaskondensering. Vidare kommer anläggningen att utrustas med ytterligare en eller två ångturbiner för produktion av el (kraftvärme), vilket innebär ytterligare ett tillvaratagande av energi från avfallsförbränning där man ersätter el som till stor del producerats med fossila bränslen.
Enligt kretsloppsprincipen skall återanvändning av avfallet prioriteras framför återvinning och i sista hand skall deponering tillgripas. Gällande regelverk återspeglar även den politiska viljan att styra avfall från deponering till någon form av återvinning. Bolaget avser endast att ta emot hushållsavfall samt sådant avfall som utsorterats såsom brännbart hos avfallslämnaren och därmed, för att undvika deponering, utnyttja avfallet för energiutvinning.
Bolaget anser att hushållnings- och kretsloppsprinciperna är väl tillgodosedda.
Produktvalsprincipen
Produktvalsprincipen innebär att bolaget i möjlig mån skall undvika att använda miljö- och hälsopåverkande kemiska produkter (eller varor som innehåller eller har behandlats med en sådan kemisk produkt) om produkten (eller varan) kan bytas ut mot en mindre miljö- och hälsopåverkande kemisk produkt (eller vara).
Bolaget har upprättat en förteckning över de kemiska ämnen som används i verksamheten och genom att hålla denna aktuell, samt så långt möjligt utnyttja de ämnen som är minst miljö- och hälsopåverkande, är det bolagets uppfattning att man tillämpar produktvalsprincipen på ett korrekt sätt.
Skälighetsregeln
Bolagets överväganden och förslag i fråga om skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått samt villkorsförslag m.m. har skett (och kommer att ske) mot bakgrund av skälighetsregeln i 2 kap. 7 § miljöbalken.
Tillåtlighet enligt 16 kap.miljöbalken
Tidsbegränsning
Enligt bolagets uppfattning föreligger inget skäl att tidsbegränsa det blivande tillståndet.
Planenlighet
Utrymme för den ansökta verksamheten finns avsatt såväl enligt gällande fördjupade översiktsplan från 2003, som enligt gällande detaljplan.
Miljökvalitetsnormer
För Gävle kommun gäller de nationellt fastställda miljökvalitetsnormerna för halter i utomhusluft av kvävedioxid, svaveldioxid, bly, partiklar, koloxid, bensen och ozon. Den ansökta verksamheten kommer vid fullt utnyttjande att medföra en marginell ökning av utsläppen av angivna ämnen. Utrymmet upp till gällande miljökvalitetsnormer är dock betryggande och det finns inte anledning att befara att bolagets blygsamma bidrag skulle medföra att normerna överskrids.
Tidigare misskötsel
Enligt den aktuella bestämmelsen kan tidigare dokumenterad misskötsel av allvarligt slag påverka förutsättningarna för att meddela tillstånd. Bolaget gör gällande att det inte föreligger omständigheter som avses i bestämmelsen.
Sammanfattning
Enligt bolagets uppfattning uppfyller de ansökta åtgärderna de krav som ställs enligt miljöbalkens tillåtlighetsregler. Utbyggnaden vid Johannes kraftvärmeanläggning bidrar till ett effektivt resursutnyttjande, såväl genom utnyttjandet av befintlig infrastruktur och anläggningar samt den kunskap och erfarenhet som finns inom bolaget, som genom ett regionalt omhändertagande med energiåtervinning av avfall. Det ianspråktagna området för verksamheten är vidare avsatt för industriell verksamhet och översiktsplanen medger uttryckligen en utbyggnad av anläggningen med ytterligare pannenheter.
Bolagets slutliga förslag till villkor m.m.
Allmänt villkor
1. Om inte annat framgår av nedan angivna villkor skall anläggningen och verksamheten - inbegripet åtgärder för att minska vatten- och luftföroreningar samt andra störningar för omgivningen - utformas och bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad sökanden uppgett eller åtagit sig i målet.
Utsläpp till luft
2. Skorsten för avledning av rökgaser från tillkommande pannenheter skall ha en minsta höjd av 80 m över mark.
3. Utsläpp av stoft från biobränslepannan (panna 3) får som månadsmedelvärde och riktvärde* inte överstiga 35 mg/m3 ntg vid 13 % CO2-halt. Drift av pannan får ej ske om stofthalterna överskrider 250 mg/m3 ntg vid 13 % CO2-halt.
4. Utsläpp av kväveoxider från anläggningen (räknat som kvävedioxid) får som gränsvärde och årsmedelvärde ej överstiga 60 mg/MJ tillfört bränsle. Utsläpp av kväveoxider (räknat som kvävedioxid) från panna 1 och 2 får som riktvärde och månadsmedelvärde ej överstiga 50 mg/MJ tillfört bränsle
5. Vid utnyttjande av kväveoxidreducerande åtgärder ska anläggningen drivas så att även utsläppen av ammoniak och dikväveoxid begränsas till låga nivåer. Målsättningen ska vara att kväveföreningarnas gödande effekt inte ska öka vid kväveoxidreduktion. Utsläpp av ammoniak från anläggningen får som riktvärde* och månadsmedelvärde inte överstiga 6 mg/MJ tillfört bränsle.
6. För start- och stödbrännare i samtliga pannor får eldningsolja innehållande maximalt 0,01 viktprocent svavel användas.
7. Utsläpp av kvicksilver till luft från samtliga pannor får som riktvärde vid mätning ej överstiga 30 µg/m3.
8. Utsläpp av kolmonoxid (CO) från biobränslepannan (panna 3) får som riktvärde* inte överstiga 90 mg/MJ tillfört bränsle som dygnsmedelvärde eller 180 mg/MJ som timmedelvärde.
Utsläpp till vatten
9. Halterna av föroreningar i avloppsvatten från rökgasreningen i befintlig panna (Panna 1) får som månadsmedelvärde inte överskrida följande riktvärden*.
Arsenik 50 µg/l
Bly 50 µg/l
Kadmium 1,5 µg/l
Koppar 70 µg/l
Krom 100 µg/l
Kvicksilver 1,5 µg/l
Nickel 100 µg/l
Suspenderade ämnen 10 mg/l (i 95 % av stickproverna)
Tallium 30 µg/l
Zink 300 µg/l
10. Halterna av föroreningar i avloppsvatten från rökgasrening i avfallspannan (Panna 2) får som månadsmedelvärde inte överskrida följande riktvärden*.
Arsenik 50 µg/l
Bly 50 µg/l
Kadmium 10 µg/l
Koppar 70 µg/l
Krom 100 µg/l
Kvicksilver 5 µg/l
Nickel 100 µg/l
Suspenderade ämnen 10 mg/l (i 95 % av stickproverna)
Tallium 30 µg/l
Zink 700 µg/l
11. Halterna av föroreningar i avloppsvatten från rökgasrening i biopannan (Panna 3) får som månadsmedelvärde inte överskrida följande riktvärden*.
Bly 50 µg/l
Kadmium 1,5 µg/l
Kvicksilver 1,5 µg/l
Suspenderade ämnen 10 mg/l (i 95 % av stickproverna)
Zink 300 µg/l
12. pH-värdet i utgående kondensatvatten från respektive panna skall som riktvärde ligga i intervallet 6,5-9,5.
13. Halten ammoniumkväve i avloppsvatten från rökgasreningen får som årsmedelvärde inte överskrida följande riktvärden*
Pannorna 1 och 2: 50 mg/l
Panna 3: 80 mg/l
14. Dag- och processvatten från anläggningen skall avledas till ut jämningsdammar för sedimentering och infiltration.
15. Bolaget skall vidta effektiva motåtgärder om kontroll av dagvattnet visar att sådana åtgärder är påkallade.
Hantering och lagring av bränslen
16. Mottagning och hantering av bränslen skall ske på ett sådant sätt att risk för damning, lukt, förorening och andra olägenheter förebyggs.
17. Kravspecifikationer till grund för mottagning av avfallsbaserat bränsle skall utformas så att material som är lämpat för återanvändning och materialåtervinning förbränns i så liten utsträckning som möjligt.
Avfall och kemikalier
18. Flygaska och slagg som uppkommer vid anläggningen skall hanteras på ett sådant sätt att damning eller annan olägenhet inte uppstår. Bolaget skall eftersträva att i första hand nyttiggöra askor och liknande restprodukter. Slutligt omhändertagande skall ske vid anläggning med därför erforderligt tillstånd.
19. Hantering av avfall, farligt avfall och kemiska produkter skall ske så att utsläpp till mark, luft eller vatten motverkas. Vid risk för spill eller läckage skall hantering ske på tät yta. Spill skall omgående samlas upp och tas om hand.
Buller
20. Buller från verksamheten får som riktvärde* inte ge upphov till högre ekvivalent ljudnivå utomhus vid bostäder än
- 50 dB(A) dagtid (07-18)
- 45 dB(A) kvällstid (18-22)
- 45 dB(A) helger (07-18)
- 40 dB(A) nattetid (22-07)
Den momentana ljudnivån nattetid vid bostäder får inte överstiga 55 dB(A). Detta gäller dock ej vid driftstörning samt vid friblåsning då ljudnivån tillfälligt kan komma att överskridas.
Driftsförhållanden
21. Flödet av farligt avfall till förbränning får inte utgöra större andel än 10 % av bränsletillförseln. Vid förbränning av farligt avfall skall värmevärdet på den avfallsmix som förbränns, ligga mellan 8 och 18 MJ/kg och innehållet av arsenik, krom och koppar i det behandlade virkets ytved får inte överstiga följande viktandelar:
Arsenik 12 000 ppm
Krom 12 500 ppm
Koppar 8 500 ppm
Driftstörning
22. Vid ett sådant haveri av reningsutrustning som för med sig att utsläppsgränsvärdena överskrids, får förbränning av avfall i anläggningen under inga förhållanden fortsätta i längre tid än fyra timmar i följd. Den sammanlagda drifttiden under sådana förhållanden får inte heller överstiga 60 timmar per år. Om flera förbränningslinjer är anslutna till samma utrustning för rökgasrening skall begränsningen till 60 timmars drifttid gälla den sammanlagda tiden för alla dessa linjer.
Kontroll
23. Idrifttagning av Panna 2 respektive Panna 3 skall i förväg anmälas till tillsynsmyndigheten.
24. För verksamheten skall finnas ett kontrollprogram som möjliggör en bedömning av om villkoren följs samt övervakning av föroreningshalten i det dagvatten som släpps ut i recipienten. I kontrollprogrammet skall anges mätmetoder, mätfrekvens och utvärderingsmetoder. Kontrollprogrammet bör tas fram i samråd med tillsynsmyndigheten.
Övrigt
25. Skulle för omgivningen besvärande lukt, damning eller nedskräpning förekomma till följd av verksamheten vid anläggningen skall bolaget snarast vidta effektiva motåtgärder.
* Med riktvärde avses ett värde som, om det överskrids, medför skyldighet för tillståndshavaren att vidta sådana åtgärder att värdet kan innehållas.
Tillsynsmyndigheten bemyndigas med stöd av 22 kap 25 § 3 st. miljöbalken att meddela villkor och föreskrifter i följande avseenden:
a) Försiktighetsmått vid tillämpningen av ovanstående villkor.
b) Undantag från villkorsreglerade bullernivåer under byggtiden och i samband med idrifttagande av nya anläggningsdelar.
c) Undantag från mätkraven och kravet på rökgastemperatur i Naturvårdsverkets föreskrifter om avfallsförbränning NFS 2000:28 med bilagor.
d) Förbehandling av askor inom anläggningen.
Kontroll
Bolaget kommer att kontrollera verksamheten enligt tillämpliga bestämmelser om egenkontroll och de bestämmelser som gäller enligt det svenska genomförandet av avfallsförbränningsdirektivet och direktivet om utsläpp från stora förbränningsanläggningar.
Samråd
Denna ansökan har föregåtts av ett samrådsförfarande enligt 6 kap.miljöbalken. Länsstyrelsen meddelade i beslut 2003-12-18 att den planerade verksamheten kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Därefter har sökanden genomfört utökat samråd och en fördjupad miljökonsekvensbedömning.
Tidplan
Under förutsättning att miljödomstolen meddelar dom under våren 2005 kommer investeringsbeslut att tas samt upphandling och byggnation att påbörjas omedelbart därefter för ett idrifttagande av panna 2 under tidig höst 2008. Med anledning av detta hemställer bolaget att verkställighetsförordnande meddelas. Man har att utgå från att det efter meddelat tillstånd kan ta en viss tid innan bolaget har inhämtat erforderliga investeringsbeslut inom Gävle kommun och slutfört upphandling, projektering, konstruktion, montering, driftsättning, provdrift och övertagande. Mot denna bakgrund bör det för panna 2 inte föreskrivas en kortare igångsättningstid än fem år räknat från lagakraftvunnen dom på tillstånd.
Enligt nuvarande planering är utformningen och anläggandet av panna 3 beroende av de beslut som fattas rörande panna 2. Panna 3 kommer därför inte att uppföras förrän det föreligger ett definitivt beslut rörande utformning och kapacitet på panna 2. Igångsättningstiden för panna 3 bör därför vara betydligt längre, förslagsvis sju år.
YTTRANDEN
Naturvårdsverket och Räddningsverket har avstått från att yttra sig.
Fiskeriverket har i sitt yttrande anfört i huvudsak följande. Årsutsläppet för flertalet ämnen i kondensatet kommer att fördubblas vid ansökt verksamhet. För metallerna kadmium, kvicksilver och zink kommer utsläppsmängderna mer än fördubblas. Tillsammans med bly anses kadmium och kvicksilver vara de metaller som ger de värsta skadorna i form av tillväxt- och reproduktionsstörningar hos organismer. Fiskeriverket anser därmed att ett eventuellt tillstånd bör förenas med sådana villkor som begränsar utsläppen av dessa metallers spridning till miljön. Utifrån yrkade villkor framgår också att utsläppen av dioxiner ökar jämfört med nollalternativet. Den faktiska ökningen är dock svårbedömd enligt bolaget. Dioxinerna anses vara bland de mest toxiska substanser vi känner till idag och kan sägas verka som falska hormoner i kroppen, vilket bl.a. leder till ökad produktion av enzymer som på olika sätt påverkar kroppens funktion. Genom att ämnena är stabila och svårnedbrytbara kan en anrikning ske i näringskedjan. Detta medför att även små utsläppsmängder kan ge betydande negativa konsekvenser för miljön. Med hänsyn till detta och utifrån dagens allvarliga situation med höga dioxinhalter i Östersjöfisk anser Fiskeriverket att ett eventuellt tillstånd till utökad verksamhet bör förenas med sådana villkor som kontrollerar och minimerar utsläppen av dioxiner.
Länsstyrelsen i Gävleborgs län har tillstyrkt bolagets ansökan om utökad verksamhet. I olika yttranden har länsstyrelsen haft synpunkter på sökandens förslag till yrkanden och villkor. Efter huvudförhandlingen återstår i huvudsak följande skiljaktigheter mellan sökanden och länsstyrelsen när det gäller villkor mm. Länsstyrelsen anser att verksamheten bör klassas som en avfallsförbränningsanläggning och inte som en samförbränningsanläggning. Vidare anser länsstyrelsen att en igångsättningstid för panna 2 på fem år och framför allt en igångsättningstid för panna 3 på åtta år är för lång. Länsstyrelsen anser att en rimlig igångsättningstid är 3 år efter det att tillståndet har vunnit laga kraft. Bolaget har klassat askorna utifrån bedömningen att Johannes Kraftvärmeanläggning kommer att vara en samförbränningsanläggning enligt förordningen om avfallsförbränning. Länsstyrelsen delar inte bolagets tolkning av avfallsförbränningsförordningen och anser att askorna skall klassas enligt avfallskoderna under EWC-koden 19.01 i avfallsförordningen.
Länsstyrelsen ser positivt på bolagets åtagande angående löftet att använda bästa möjliga teknik, men ser en risk med att tillsynsmyndigheten och bolaget kommer att ha olika inställning rörande vad som är bästa möjliga teknik och att därför val av reningsutrustning för att minimera utsläppen av dioxiner bör fastslås vid tillståndprövningen.
Beträffande sökandens förslag till villkor för buller motsätter sig länsstyrelsen att undantag för den momentana ljudnivån nattetid, 55 dB(A), medges vid driftstörning.
Byggnads- och miljönämnden i Gävle kommun har begränsat sitt yttrande till områdena Buller, Lukt och damning, Transporter och Kemikalier. Beträffande bullerfrågor delar nämnden sökandens bedömning. När det gäller lukt påpekar nämnden att det med årstiden minskade energibehovet med ökade behov av lagringskapacitet som följd, i tiden sammanfaller med den varmaste årstiden då också luktproblemen tenderar att vara som störst. Nämnden poängterar vikten av väl utformade drifts- och skötselrutiner i detta avseende. Beträffande damning anser nämnden att villkorsförslagen är bra och lämpligen bör följas upp i tillsynsverksamheten. När det gäller transporter bedömer nämnden att utbyggnaden av verket inte kommer att medföra en sådan trafikökning att det lokala miljöförhållandet påverkas på så sätt att någon miljökvalitetsnorm överskrids. Beträffande kemikalier anför nämnden slutligen att riskerna för spill och läckage av kemikalier behandlats i riskanalysen. Nämnden anser att alla de väsentliga riskerna i samband med kemikaliehantering har identifierats och att de skyddsåtgärder som föreslås är adekvata i detta sammanhang.
DOMSKÄL
Ingen remissmyndighet har ifrågasatt tillåtligheten av den ansökta verksamheten. Bolaget har sedan år 2000 tillstånd att driva en anläggning för värme- och elproduktion och det är nu fråga om en utökad produktion samt tillstånd till förbränning av viss mängd avfallsbaserade fastbränslen. Miljödomstolen delar remissmyndigheternas ställningstaganden och finner mot bakgrund av den utredning som målet innehåller att den ansökta verksamheten inte strider mot de tillåtlighets- och allmänna hänsynsregler i miljöbalken som domstolen skall beakta. Tillstånd till den ansökta verksamheten kan därför ges under de förutsättningar som följer av generella föreskrifter samt villkoren för tillståndet.
Den ansökta verksamheten omfattas av bestämmelserna i förordningen (2002:1060) om avfallsförbränning och Naturvårdsverkets föreskrifter (2002:28) om avfallsförbränning. De i denna dom reglerade villkorsfrågorna avser således i huvudsak frågor där generella föreskrifter saknas eller där miljödomstolen funnit anledning att ställa strängare krav.
Miljödomstolen bedömer att anläggningens huvudsakliga ändamål är produktion av energi, i följd varav anläggningen är en s.k. samförbränningsanläggning. Det är således naturvårdsverkets föreskrifter rörande sådana anläggningar som skall tillämpas på Johannes kraftvärmeverk. Mot bakgrund härav delar miljödomstolen bolagets ståndpunkt beträffande klassning av askor enligt avfallsförordningen.
Länsstyrelsen har i vissa frågor haft en annan uppfattning än sökanden beträffande villkor om skyddsåtgärder och försiktighetsmått som kan anses nödvändiga för att verksamheten inte skall riskera att medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Under målets handläggning har villkorsförslagen justerats och meningsskiljaktigheterna minskat och det är endast i mindre frågor som oenigheten bestått. Länsstyrelsen har yrkat att miljödomstolen närmast i detalj skall fastställa vilken reningsutrustning som sökanden skall använda för att reducera den utsläppta mängden dioxiner ned till en acceptabel och låg nivå. Miljödomstolen finner att ett förfarande som i villkor reglerar vilken reningsutrustning som skall användas inte är lämpligt. Det bör ankomma på sökanden själv att slutligt bestämma detta under hänsynstagande till kravet på användning av bästa möjliga teknik. Miljödomstolen delar länsstyrelsens bedömning beträffande utformningen av bullervillkoret. Undantag skall således inte medges för driftstörningar.
Miljödomstolen finner att den av bolaget yrkade igångsättningstiden får anses vara skälig. I övrigt är villkoren närmast av standardkaraktär för en anläggning med denna typ av verksamhet.
HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga
Överklagande skall ges in till Östersunds Tingsrätt, miljödomstolen, senast den 27 december 2005 och vara ställt till Svea hovrätt, Miljööverdomstolen.
Jim Emilsson
__________
I domstolens avgörande har deltagit chefsrådmannen Jim Emilsson och miljörådet Ove Eriksson samt sakkunnigledamöterna Bengt Taflin och Göran Eriksson.