Lagrumshänvisning

Ett standardiserat sätt att skriva en hänvisning till en viss del av en lag.

Lång form

I lagtext används ett standardiserat sätt att hänvisa till ett lagrum. Man hänvisar till en viss paragraf med paragrafnumret följt av "§", till ett visst kapitel med kapitelnumret följt av "kap.", och till ett visst stycke med "första stycket", "andra stycket" osv. Man skriver ut lagens rubrik i sin helhet inklusive SFS-nummer. För grundlagarna och balkarna utelämnas dock SFS-numret.

• 4 § förvaltningslagen (1986:223)
• 4 kap. 3 § expropriationslagen (1972:719)
• 6 kap. 5 § andra stycket miljöbalken

Ofullständig form

Om man från en paragraf hänvisar till en annan paragraf i samma lag skriver man inte ut lagnamnet. Om man i ett visst kapitel hänvisar till en annan paragraf i samma kapitel skriver man inte ut kapitelnumret. Om man i ett stycke hänvisar till ett annat stycke i samma paragraf skriver man inte ut paragrafnumret.

• 4 §
• 3 §
• andra stycket

Kortform

I annan juridisk text används ibland förkortade varianter, med etablerade lagförkortningar (FL = förvaltningslagen, ExprL = Expropriationslagen, MB = Miljöbalken). Man kan också förkorta styckehänvisningarna ("2 st." istället för "andra stycket")

• 4 § FL
• 4 kap. 3 § ExprL
• 6 kap. 5 § 2 st. MB

För lagar som har kapitelindelning förekommer en ännu kortare variant. Man skriver i dessa fall lagförkortningen först.

• ExprL 4:3
• MB 6:5 2 st.