Lönediskriminering

Beskrivning saknas!

Rättsfall8

AD 1996 nr 79: En kvinnlig avdelningschef anställd av en kommun har under vissa perioder haft lägre lön än en manlig avdelningschef anställd av samma kommun. Fråga huruvida lönediskriminering enligt 18 § jämställdhetslagen skall anses föreligga. - Kommunen har mot påståendet om lönediskriminering endast invänt att de båda arbetstagarnas arbeten inte är lika eller likvärdiga. Parterna är dock ense om att arbetena i de flesta avseendena är lika eller likvärdiga. Den fråga domstolen haft att ta ställning till är om kraven i mannens arbete ändå är större med hänsyn till vissa av kommunen åberopade omständigheter.
AD 1996 nr 41: En kvinnlig barnmorska anställd av ett landsting har lägre lön än två manliga klinikingenjörer anställda av samma landsting. Fråga huruvida lönediskriminering enligt 18 § jämställdhetslagen skall anses föreligga. Arbetsdomstolen finner att JämO, som för talan för barnmorskan, inte förmått visa att barnmorskans arbete är likvärdigt med något av klinikingenjörernas arbeten. JämO:s yrkanden om allmänt och ekonomiskt skadestånd till barnmorskan samt om ogiltigförklaring av ett kollektivavtal såvitt avser barnmorskans lön avslås därför. Arbetsdomstolen har därför saknat anledning att gå in på landstingets övriga invändningar i målet.
AD 2001 nr 13: Otillåten lönediskriminering? Två barnmorskor som är anställda hos ett landsting har lägre lön än en manlig klinikingenjör hos landstinget. De tre arbetstagarnas löner är bestämda i kollektivavtal, som träffats mellan landstinget och arbetstagarnas skilda lokala fackliga organisationer mot bakgrund av vad som bestämts i en överenskommelse mellan centrala organisationer på landstingssektorn av arbetsmarknaden. Arbetsdomstolen finner efter en jämförelse mellan kraven i de olika arbetena att de tre arbetstagarna har utfört arbete som bör betraktas som likvärdigt. Arbetsdomstolen finner vidare med hänvisning till åldersskillnaderna mellan klinikingenjören och de båda barnmorskorna, till arbetsmarknadssituationen och till kollektivavtalsbakgrunden att landstinget har visat att löneskillnaderna inte har samband med arbetstagarnas könstillhörighet. Talan om ekonomiskt och allmänt skadestånd har avslagits.
AD 2008 nr 32: Fråga om tre annonsproducenter blivit lönediskriminerade på grund av att de arbetat deltid respektive innehaft visstidsanställning.
AD 2001 nr 76: En kvinnlig intensivvårdssjuksköterska som är anställd hos ett landsting har lägre grundlön än en manlig medicinteknisk ingenjör hos samma landsting. Arbetsdomstolen finner efter en jämförelse mellan kraven i de olika arbetena att JämO lyckats visa att de två arbetstagarna har utfört arbete som är att betrakta som likvärdigt i jämställdhetslagens mening. Arbetsdomstolen finner vidare, efter genomgång av marknadssituationen för respektive arbetstagare, att landstinget visat att löneskillnaderna inte har samband med arbetstagarnas könstillhörighet. JämO:s talan om ekonomiskt och allmänt skadestånd för brott mot 18 § jämställdhetslagen har därför avslagits.
AD 1997 nr 68: Fråga om två kvinnliga civilingenjörer utsatts för lönediskriminering i sina anställningar som gymnasielärare.
AD 1995 nr 158: En kvinnlig förvaltningsekonom vid en kommuns stadsbyggnadsförvaltning har lägre lön än en manlig förvaltningsekonom vid samma kommuns socialförvaltning. Fråga huruvida lönediskriminering enligt 18 § jämställdhetslagen skall anses föreligga. Arbetsdomstolen finner att de bägge ekonomerna utför arbete som är att betrakta som lika eller likvärdigt. Det föreligger alltså enligt paragrafens första stycke en presumtion för otillåten könsdiskriminering. Vid prövning enligt andra stycket i samma paragraf finner domstolen vidare att kommunen inte har visat att löneskillnaden mellan de bägge ekonomerna till någon del beror på skillnader i deras sakliga förutsättningar för arbetet eller på någon annan saklig grund, som varken direkt eller indirekt har samband med könstillhörighet. Domstolens slutsats blir att otillåten könsdiskriminering skall anses föreligga. Kommunen förpliktas att betala allmänt och ekonomiskt skadestånd till den kvinnliga förvaltningsekonomen.
AD 2013 nr 64: En man som anställts som behandlingssekreterare hos ett vårdbolag har vid anställningen och vid senare genomförd lönerevision fått en högre lön än en sedan tidigare anställd kvinna som också var behandlingssekreterare. Kvinnan är omkring 30 år äldre än mannen. Fråga om arbetsgivaren genom att ge kvinnan en lägre lön har diskriminerat henne på grund av kön och ålder eller någon av dessa grunder.

Om lagen.nu

Ansvarsfriskrivning

Kontaktinformation

Hostas av Lysator