Svensk medborgare

Beskrivning saknas!

NJA 2004 s. 414: Fråga om utlämning av svensk medborgare kan ske för stämplingsbrott som i sin helhet har begåtts i Sverige. 3 § lagen (1957:668) om utlämning för brott i lydelse före den 1 januari 2004, jfr 2 § lagen (1959:254) om utlämning för brott till Danmark, Finland, Island och Norge.
NJA 2002 s. 396: Om utlämning skall ske av en svensk medborgare till en medlemsstat i Europeiska unionen med stöd av 3 § första stycket 2 utlämningslagen, dvs. för lagföring avseende gärning som motsvarar brott för vilket det enligt svensk lag är föreskrivet fängelse i mer än fyra år, har hinder ansetts föreligga mot att bevilja utlämning enligt 4 § andra stycket samma lag också för andra brott. Även fråga om betydelsen av bevisning som den brottsmisstänkte förebragt i utlämningsärendet i Högsta domstolen.
NJA 1986 s. 729: Internationella rättsförhållanden. En svensk medborgare med hemvist utomlands har, med analog tillämpning av 10 kap 14 § RB, i visst fall ansetts skyldig på grund av sin anknytning till Sverige att jämte två svenska rättssubjekt svara vid svensk domstol.