Lagutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i föräldrabalken, m. m.

Nr 25

Lagutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i föräldrabalken, m. m.

Genom en den 8 oktober 1971 dagtecknad proposition, 1971: 143, har Kungl. M aj:t, under åberopande av utdrag av statsrådsprotokollet över justitieärenden föreslagit riksdagen att antaga vid propositionen fogade förslag till

1. lag om ändring i föräldrabalken, 2. lag om ändring i giftermålsbalken, 3. lag om ändring i ärvdabalken, 4. lag om ändring i jordabalken, 5. lag om ändring i brottsbalken, 6. lag om ändring i rättegångsbalken, 7. lag om ändring i lagen (1915: 219) om avbetalningsköp,

8. lag om ändring i lagen (1916: 156) om vissa inskränkningar i rätten att förvärva fast egendom eller gruva eller aktier i vissa bolag, 9. lag om ändring i konkurslagen (1921: 225), 10. lag om ändring i lagen (1925: 334) om rätt i vissa fall för nyttjanderättshavare att inlösa under nyttjanderätt upplåtet område, 11. lag om ändring i lagen (1927: 77) om försäkringsavtal, 12. lag om ändring i lagen (1950: 382) om svenskt medborgarskap, 13. lag om ändring i lagen (1954: 243) om yrkesskadeförsäkring, 14. lag om ändring i lagen (1957: 390) om fiskearrenden, 15. lag om ändring i allmänna tjänstepliktslagen (1959: 83), 16. lag om ändring i barnavårdslagen (1960: 97), 17. lag om ändring i lagen (1960: 729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk, 18. lag om ändring i lagen (1962: 381) om allmän försäkring, 19. lag om ändring i lagen (1962: 512) om indrivning i Sverige av underhållsbidrag, fastställda i Danm ark, Finland, Island eller Norge, 20. lag om ändring i namnlagen (1963: 521), 21. lag om ändring i jordförvärvslagen (1965: 290), 22. lag om ändring i lagen (1966: 680) om ändring av vissa underhållsbidrag, 23. lag om ändring i förköpslagen (1967: 868), 24. lag om ändring i rennäringslagen (1971: 437), 25. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370), 1 Riksdagen 1971. 8 sami. Nr 25

26. förordning om ändring i förordningen (1941: 416) om arvsskatt och gåvoskatt,

27. lag om ändring i familjebidragsförordningen (1946: 99), 28. lag om ändring i militärersättningsförordningen (1950: 261), 29. lag om ändring i lagen (1956: 2) om socialhjälp, 30. lag om ändring i lagen (1956: 293) om ersättning åt smittbärare,

31. lag om ändring i förordningen (1956: 629) om erkända arbetslöshetskassor,

32. lag om ändring i lagen (1964: 47) om krigshjälp, 33. lag om ändring i lagen (1964: 143) om bidragsförskott, 34. lag om ändring i studiehjälpsreglementet (1964: 402).

Propositionens huvudsaktiga innehåll

I propositionen föreslås att i föräldrabalken införs en allmän regel om adoptions rättsverkningar. Enligt den föreslagna bestämmelsen skall vid tillämpning av lag eller annan författning som tillägger släktskap eller svågerlag rättslig betydelse adoptivbarn anses som adoptantens barn och inte som barn till sina biologiska föräldrar. Undantag görs för de fall då annat följer av särskild föreskrift eller av sakens natur. D et föreslås vidare att de specialbestämmelser om adoptivbarn som finns på olika håll i lagstiftningen både inom och utom det familjerättsliga området slopas med vissa undantag. Specialregler för adoptivförhållanden kommer i fortsättningen att finnas i arvs- och gåvoskatteförordningen, medborgarskapslagen och namnlagen.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 1972.

Lagförslagen har följande lydelse.

1 Förslag till Lag om ändring i föräldrabalken

Härigenom förordnas i fråga om föräldrabalken1

dels att 6 kap. 11 §, 7 kap. 5 § och 8 kap. 2 § skall upphöra att gälla,

dels att 11 kap. 1 § och 12 kap. 1 § skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i balken skall införas en ny paragraf, 4 kap. 8 §, av nedan angivna lydelse.

4 kap.

11 kap.

1 §

F ör underårigt barn i äktenskap vare föräldrarna förmyndare. D ör en av föräldrarna, eller kan någon av dem enligt 4 § icke vara förmyndare, eller varder någon av dem entledigad från förmynderskapet, vare den andre barnets förmyndare.

G år föräldrarnas äktenskap åter eller vinna de hemskillnad eller äktenskapsskillnad, vare den barnets förmyndare, som skall hava vårdnaden om det. V arder eljest förordnat att vårdnaden skall tillkomma allenast den ene av föräldrarna, vare han ock förmyndare.

Vad m ed avseende å förm ynderskap stadgas om föräldrar och barn i äktenskap skall äga motsvarande tillämpning å adoptant och adoptivbarn. Å r någon adopterad av makar eller har ena maken

1 Senaste lydelse av 7 kap. 5 § 1958: 640. 2 Förutvarande 4 kap. 8 § upphävd genom 1970: 840.

Nuvarande lydelse adopterat den andres barn, vare därvid så ansett, som vore barnet

deras gemensamma.

12 kap.

1 §3

Förmynderskap fö r underårig Förmynderskap för underårig skall inskrivas, då fader, efter vil­ skall inskrivas, då fader eller m oken den underårige är arvsberät- der avlider eller då dessförinnan tigad, eller moder eller, om den egendom, som skall stå under förunderårige är adopterad, adoptant myndarens förvaltning, annorledes avlider eller då dessförinnan egen­ än genom upptagande av lån tilldom, som skall stå under förmyn­ faller den underårige eller någon darens förvaltning, annorledes än rättens åtgärd vidtages i fråga som genom upptagande av lån tillfaller rö r förmynderskapet. den underårige eller någon rättens åtgärd vidtages i fråga som rör förmynderskapet.

Inskrivningen skall ske hos rätten i den ort, där den som utövar förmynderskapet har hemvist inom riket eller, om inskrivningen föranledes av att fader eller m oder som ensam utövat förmynderskapet avlidit, där denne senast haft sådant hemvist. Hava föräldrar till barn i äktenskap, som utöva förmynderskapet gemensamt, skilda hemvist, skall inskrivningen ske där fadern h ar hemvist eller, om den föranledes av fråga om moderns entledigande från förmynderskapet, där hon har hemvist. Finnes ej domstol som efter vad ovan stadgas är behörig att verkställa inskrivningen, skall denna ske vid Stockholms tingsrätt.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.

2 Förslag till Lag om ändring i giftermålsbalken

Härigenom förordnas, att 2 kap. 2 § och 13 kap. 13 § giftermålsbalken skall ha nedan angivna lydelse.

2 kap.

2 §i

Den, som är under tjugo år och ej förut varit gift, må ej ingå äktenskap utan föräldrarnas samtycke.

Ä r den ene av föräldrarna död eller sinnessjuk eller sinnesslö eller * Senaste lydelse 1969: 799. 1 Senaste lydelse 1969: 798.

utan del i vårdnaden, eller kan yttrande från den ene ej utan märklig omgång eller tidsutdräkt inhämtas, vare den andres samtycke tillfyllest. Ä r sådant fall för handen beträffande båda föräldrarna, tage den trolovade samtycke av förmyndaren eller, där särskild förmyndare ej är nämnd, av annan giftoman, som rätten på anmälan förordnar.

1 fråga om adoptivbarn skall vad nu sagts om föräldrarna gälla adoptanten eller, om barnet adopterats av makar eller ena maken adopterat den andres barn, makar­

na.

13 kap. 13 §2 Vid lotternas utläggning äge vardera maken eller, om endera är död, den efterlevande på sin lott bekomma arbetsredskap och andra lösören, som erfordras till fortsättande av hans näring. D ärefter vare en var av m akarna berättigad att på sin lott erhålla den till hans giftorättsgods hörande egendom som han önskar. Fastighet, som tillhör ena makens giftorättsgods, så ock annan till ena makens giftorättsgods hörande egendom, som det av särskild anledning kan vara av intresse för honom att behålla, vare han, även om egendomen i värde överstiger vad på hans lott belöper, berättigad bekomma, om han läm nar penningar till fyllnad av andra makens lott. Skall ena makens enskilda egendom gå i betalning för vederlag, som i 6 eller 7 § sägs, gånge vederlaget ut i egendom, som maken själv äger anvisa. Rätt, varom i första stycket sista Rätt, varom i första stycket sista punkten sägs, tillkomme, när m a­ punkten sägs, tillkomme, när m ake är död, ej andra arvingar än ke är död, ej andra arvingar än bröstarvingar; och njute de sådan bröstarvingar; och njute de sådan rätt allenast beträffande fastighet, rätt allenast beträffande fastighet, som maken förvärvat från någon som maken förvärvat från någon med vilken han varit släkt i rätt med vilken han varit släkt i rätt uppstigande led eller till vilken han uppstigande led eller från sådan på grund av adoption stått i m ot­ anförvants dödsbo. svarande förhållande eller ock från sådan anförvants dödsbo.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.

* Senaste lydelse 1968: 206.

3 Förslag till Lag om ändring i ärvdabalken

Härigenom förordnas i fråga om ärvdabalken1

dels att 4 kap. samt 8 kap. 9 § skall upphöra att gälla,

dels att 10 kap. 4 § och 18 kap. 5 § skall ha nedan angivna lydelse.

10 kap.

Åberopas testamentsvittne till bevis i rättegång, gäller vad i rättegångsbalken är stadgat om sådant bevis.

18 kap.

5 §

Delägare som var för sin försörjning beroende av den döde äger såsom förskott å sin lott utfå vad för sådant ändamål erfordras, såvitt lotten uppenbarligen förslår och förskottet kan lämnas utan olägenhet för utredningen.

1 Senaste lydelse av

4 kap. 1 § 1969: 621

8 kap. 9 §

Nuvarande lydelse

Efterlevande make och oförsörj­ Efterlevande make och oförsörjda barn eller adoptivbarn skola da barn skola städse njuta nödigt städse njuta nödigt underhåll ur underhåll ur boet under tre m ånaboet under tre m ånader från döds­ der från dödsfallet. fallet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.

4 Förslag till Lag om ändring i jordabalken

Härigenom förordnas, att 9 kap. 8 § jordabalken skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse1 Föreslagen lydelse

9 kap.

8 §

Om jordägaren uppsagt arrendeavtalet eller om arrendatorn uppsagt avtalet enligt 3 § och i uppsägningen begärt förlängning av avtalet på ändrade villkor, har arrendatorn rätt till förlängning av avtalet, utom när

1. arrenderätten är förverkad eller avtalet kan uppsägas enligt 8 kap. 14 § utan att likväl jordägaren uppsagt avtalet att upphöra på någon av dessa grunder,

2. arrendatorn i annat fall åsidosatt sina förpliktelser i sådan mån att avtalet skäligen icke bör förlängas,

3. jordägaren gör sannolikt, att 3. jordägaren gör sannolikt, att han själv, hans make eller avkom- han själv, hans make eller avkomling eller hans adoptivbarn eller ling skall bruka arrendestället, dess avkomling skall bruka arrendestället,

4. jordägaren gör sannolikt, att arrendestället behövs för en mera ändamålsenlig indelning i brukningsenheter, och det ej av särskilda skäl är obilligt m ot arrendatorn att arrendeförhållandet upphör,

5. jordägaren gör sannolikt, att arrendestället skall användas i enlighet med fastställd stadsplan eller byggnadsplan,

6. jordägaren i annat fall gör sannolikt, att arrendestället skall användas för annat ändamål än jordbruk, och det ej är obilligt m ot arrendatorn att arrendeförhållandet upphör.

Om jordägarens intresse blir tillgodosett genom att arrendatorn avträder endast en del av arrendestället och avtalet lämpligen kan förlängas såvitt avser arrendestället i övrigt, har arrendatorn utan hinder av första stycket rätt till sådan förlängning.

5 Förslag till Lag om ändring i brottsbalken

Härigenom förordnas, att 5 kap. 5 §, 8 kap. 3 och 13 §§ samt 17 kap. 11 § brottsbalken skall ha nedan angivna lydelse.

5 kap.

5 §1

Brott som avses i 1— 3 §§ må ej åtalas av annan än målsägande. Förtal eller grovt förtal må dock åtalas av åklagare, om målsägande angiver brottet till åtal och åtal av särskilda skäl finnes påkallat ur allmän synpunkt.

Innebär brott som avses i 1— 3 §§, att någon genom förgripelse å främ m ande makts statsöverhuvud som vistas här i riket eller å främ m ande makts representant här i riket kränkt den främmande makten, må brottet åtalas av åklagare utan hinder av vad som stadgas i första stycket. A tal får dock ej ske utan förordnande av Konungen eller den Konungen bemyndigat därtill.

8 kap.

3 §

13 §

Vid tillämpning av vad nu sagts skall såsom medverkan anses jämväl häleri och häleriförseelse.

17 kap.

11 §

Om någon döljer den som förövat brott, hjälper honom att undkom ma, undanröjer bevis om brottet eller på annat dylikt sätt m otverkar att det uppdagas eller beivras, dömes för s k y d d a n d e a v b r o t t s l i n g till böter eller fängelse i högst två år.

Den som icke insåg men hade skälig anledning antaga att den andre var brottslig, dömes till böter.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.

6 Förslag till

Lag om ändring i rättegångsbalken

Härigenom förordnas, att 4 kap. 12 och 13 §§, 20 kap. 13 §, 21 kap. 1 § och 36 kap. 3 § rättegångsbalken skall ha nedan angivna lydelse.

4 kap.

12 §i

13 §2

Domare vare jävig att handlägga mål:

1. om han själv är part eller eljest har del i saken eller av dess utgång kan vänta synnerlig nytta eller skada;

3. om han till någon, som har del i saken eller av dess utgång kan vänta synnerlig nytta eller skada, står i förhållande, som avses i 2;

4. om han eller någon honom närstående, som avses i 2, är förmyndare eller god m an för part eller eljest parts ställföreträdare eller är ledamot av styrelsen för bolag, förening eller annat samfund, stiftelse eller annan sådan inrättning, som är part, eller, då kommun eller annan 1 Senaste lydelse 1958: 641. * Senaste lydelse 1958: 641.

sådan menighet är part, är ledamot av nämnd eller styrelse, som handhar förvaltningen av den angelägenhet målet rör;

5. om han eller någon honom närstående, som sägs i 2, till någon, som har del i saken eller av dess utgång kan vänta synnerlig nytta eller skada, står i förhållande, som avses i 4;

6. om han är parts vederdeloman, dock ej om parten sökt sak med honom för att göra honom jävig;

7. om han i annan rätt såsom domare eller befattningshavare fattat beslut, som rör saken, eller hos annan myndighet än domstol eller såsom skiljeman tagit befattning därmed;

8. om han i saken såsom rättegångsombud fört parts talan eller biträtt part eller vittnat eller varit sakkunnig; eller

9. om eljest särskild omständighet föreligger, som är ägnad att rubba förtroendet till hans opartiskhet i målet.

20 kap.

13 §3

H ar någon genom brott blivit H ar någon genom brott blivit dödad, äge hans efterlevande ma­ dödad, äge hans efterlevande make, bröstarvinge, fader, moder el­ ke, bröstarvinge, fader, m oder eller syskon eller den som på grund ler syskon samma rätt som målsav adoption stod i motsvarande ägande att angiva brottet eller tala förhållande till honom samma rätt därå. som målsägande att angiva brottet eller tala därå.

Avlider eljest den, mot vilken brott är begånget eller som därav blivit förnärm ad eller lidit skada, äge närstående, som nu sagts, samma rätt att angiva brottet eller tala därå, som tillkom den avlidne, om icke av omständigheterna framgår, att denne ej velat angiva eller åtala brottet.

21 kap.

1 §4

Den misstänkte äge själv föra sin talan. Ä r han omyndig, skall rätten, om det med hänsyn till brottets beskaffenhet eller eljest finnes erforderligt, höra den som har vårdnaden om honom; denne äge ock föra talan för den omyndige.

H ar den misstänkte avlidit, äge H ar den misstänkte avlidit, äge hans efterlevande make, bröstar­ hans efterlevande make, bröstarvinge, fader, moder eller syskon vinge, fader, moder eller syskon eller den som på grund av adop­ föra talan mot dom, såvitt genom tion stod i motsvarande förhållan­ denna fastställts, att den missde till honom föra talan m ot dom, tänkte förövat gärningen. såvitt genom denna fastställts, att den misstänkte förövat gärningen.

* Senaste lydelse 1958: 641. 4 Senaste lydelse 1958:641.

Nuvarande lydelse

36 kap.

3 §5

Den som med part är eller varit Den som med part är eller varit gift eller är trolovad eller är i rätt gift eller är trolovad eller är i rätt upp- eller nedstigande släktskap upp- eller nedstigande släktskap eller svågerlag eller är syskon el­ eller svågerlag eller är syskon eller är i det svågerlag, att den ene ler är i det svågerlag, att den ene är eller varit gift med den andres är eller varit gift med den andres syskon, eller som på grund av syskon, vare ej skyldig att avlägadoption står i motsvarande fö r­ ga vittnesmål. hållande till part vare ej skyldig att avlägga vittnesmål.

Står någon till parts ställföreträdare i sådant förhållande, som nu sagts, äge han ej på grund därav undandraga sig att vittna.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.

7 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1915: 219) om avbetalningsköp

Härigenom förordnas, att 11 § lagen (1915: 219) om avbetalningsköp skall ha nedan angivna lydelse.

11 §J

H andräckning må beviljas endast där utmätningsmannen finner uppenbart, att sådant dröjsmål föreligger med betalningen, som i 2 § första stycket sägs, eller att köparen eljest åsidosatt förpliktelse, vars uppfyllande är av väsentlig betydelse för säljaren.

Visar köparen sannolika skäl, att godset blivit sålt till oskäligt högt pris, m å handräckning ej heller beviljas.

:nna lag träder i kraft den 1 januari 1972. ‘ Senaste lydelse 1958: 641. 1 Senaste lydelse 1953:152.

8 Förslag till Lag om ändring i lagen (1 9 1 6 :1 5 6 ) om vissa inskränkningar i rätten att förvärva fast egendom eller gruva eller aktier i vissa bolag

Härigenom förordnas, att 1 § lagen (1916: 156) om vissa inskränkningar i rätten att förvärva fast egendom eller gruva eller aktier i vissa bolag skall ha nedan angivna lydelse.

1 § l

Utländsk medborgare m å ej utan tillstånd för varje särskilt fall här i riket förvärva fast egendom eller inmuta mineralfyndighet eller förvärva eller bearbeta inmutad mineralfyndighet eller idka gruvdrift.

Vad sålunda är stadgat om utländsk medborgare skall ock tillämpas beträffande utländska bolag, föreningar, andra samfälligheter och stiftelser.

Tillstånd för utländsk medborgare att förvärva fast egendom må, om skäl m ot tillståndet icke föreligger med hänsyn till allmänt intresse eller förvärvarens personliga förhållanden, lämnas av länsstyrelsen

1. om egendomen förvärvas huvudsakligen för att bereda förvärvaren och hans familj

a) stadigvarande bo och hemvist samt egendomen är bostadsfastighet, avsedd för en eller ett fåtal familjer, eller tomt, läm pad att bebyggas med ett mindre bostadshus,

b) bostad för fritidsändamål samt egendomen är läm pad därför,

2. om egendomen förvärvas för att bereda förvärvaren utkomst genom jordbruk, åt vilket han kan antagas komma att själv ägna sig, samt förvärvaren förut varit svensk medborgare eller sedan två år har hemvist i Sverige,

3. om egendomen förvärvas för att bereda förvärvaren utkomst genom annan näringsverksamhet, för vilken egendomen prövas behövlig, samt förvärvaren antingen har hemvist i Sverige sedan två år och har fått sådant tillstånd till näringsverksamheten som avses i 5 § lagen den 29 november 1968 (nr 555) om rätt för utlänning och utländskt företag a tt idka näring här i riket eller har bosättningstillstånd.

I övriga fall lämnas tillstånd av Konungen.

9 Förslag till Lag om ändring i konkurslagen (1921: 225)

Härigenom förordnas, att 93 § konkurslagen (1921: 225) skall ha nedan angivna lydelse.

93 §

I fall, då det åligger förmyndare att avlägga sådan ed, som omförmäles i 91 §, vare jämväl den omyndige, om han fyllt femton år, pliktig att avlägga eden, så fram t förvaltaren eller borgenär det yrkar samt ej sådana särskilda omständigheter föreligga, att anledning till edgången saknas. Ä r gäldenär gift, åligge samma skyldighet hans make.

Edgångsyrkande, som ovan i denna paragraf avses, skall göras hos konkursdomaren. H ar sådant yrkande framställts, kalle konkursdomaren den, av vilken edgång äskas, att infinna sig inför konkursdomaren å tid och ställe, som av honom bestämmas; underrätte ock därom rättens ombudsman och förvaltaren samt, där edgångsyrkandet framställts av borgenär, denne. Medgives yrkandet, varde, om det kan ske, edgången genast fullgjord; kan det ej ske vid tillfället, meddele konkursdomaren beslut om tid och ställe, då eden skall inför honom avläggas. Medgives ej yrkandet, varde frågan om edgång skall äga rum hänskjuten till rätten; och vare, där rätten bifaller edgångsyrkandet, om edgångens fullgörande inför konkursdomaren lag, som nyss sagts. Bestämmelserna i 92 § andra stycket skola i fall, varom h är är fråga, äga motsvarande tillämpning.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.

10 Förslag till Lag om ändring i lagen (1925: 334) om rätt i vissa fall för nyttjanderättshavare att inlösa under nyttjanderätt upplåtet område

Härigenom förordnas, att 1 § lagen (1925: 334) om rätt i vissa fall för nyttjanderättshavare att inlösa under nyttjanderätt upplåtet om råde skall ha nedan angivna lydelse.

1 §x

Den som med nyttjanderätt för brukande eller bostadsändamål innehar annan tillhörig m ark vare berättigad att i den ordning denna lag stadgar tillösa sig m arken under förutsättning:

dels att marken är upplåten för nyttjanderättshavarens livstid eller vid annan upplåtelse, då ansökan om utövande av lösningsrätt göres, mer än tio år i följd innehafts av annan än ägaren eller ock den tid, marken innehafts av annan än ägaren, tillsammans med den tid, som återstår enligt gällande avtal om nyttjanderätt till marken, uppgår till mer än tio år;

dels att marken sedan den 1 januari 1928 varit bebyggd med nyttjanderättshavare tillhörigt boningshus, som under samma tid utgjort stadigvarande bostad åt honom och hans familj;

och dels att minst en fjärdedel av det värde, m arken med därå befintliga byggnader äger, belöper p å nyttjanderättshavarens byggnader.

janderättsavtalet ny ttj anderätten janderättsavtalet ny ttj anderätten upphöra till följd av dödsfallet, äge upphöra till följd av dödsfallet, äge dock efterlevande make, bröstar- dock efterlevande make eller vinge eller adoptivbarn utöva lös- bröstarvinge utöva lösningsrätten;

sådan efterlevande i tillämpliga de- levande i tillämpliga delar gälla

Ändå att avtal om nyttjanderätt till marken icke visas föreligga, skall vad i första stycket stadgas äga motsvarande tillämpning; och skall i sådant fall å innehavaren av marken tillämpas vad i denna lag sägs om nyttjanderättshavare.

Vid uppskattning av värde, som i första stycket sägs, skall ej m edräknas värdet av förbättring, vilken marken vunnit genom arbete eller kostnad, som nyttjanderättshavaren eller föregående nyttjanderättshavare, vars rätt övergått å denne, nedlagt å marken utöver vad honom ålegat enligt vad vid upplåtelsen avtalats eller uppenbarligen varit förutsatt.

11 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1927: 77) om försäkringsavtal

Härigenom förordnas, att 104 och 105 §§ lagen (1927: 77) om fö rsäkringsavtal skall ha nedan angivna lydelse.

104 §!

Ä r förmånstagare insatt, skall försäkringsbelopp, som utfaller efter försäkringstagarens död, ej ingå i dennes kvarlåtenskap.

I fråga om tjänstegrupplivförsäkring skall andra stycket ej tillämpas på belopp som på grund av försäkringen tillfaller make eller med hustru likställd kvinna eller bröstarvinge.

H uru efter försäkringstagarens död hans borgenärer i visst fall äga hålla sig till försäkringsbeloppet, stadgas i andra stycket av 116 §.

105 §

Vid tolkning av bestämmelser om förmånstagares rätt till försäkringsbelopp, som utfaller efter försäkringstagarens död, skall, där ej annat fram går av omständigheterna, iakttagas följande:

H ar försäkringstagaren betecknat sin make såsom förmånstagare, skall, där han vid sin död var omgift, förordnandet gälla till förmån för den, med vilken han då levde i äktenskap.

H ar försäkringstagaren insatt make och barn såsom förmånstagare, skall, såfram t flera förmånstagare finnas, envar av dem taga del i försäkringsbeloppet efter de grunder, som vid dödsfall gälla i fråga om bodelning och om sådan förmånstagares arvsrätt.

Äro försäkringstagarens arvingar insatta såsom förmånstagare, tage envar av dem del i försäkringsbeloppet efter de grunder som gälla i fråga om arvsrätt efter försäkringstagaren.

D enna lag träder i kraft den 1 januari 1972. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fall då försäkringstagaren avlidit dessförinnan.

12 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1950:382) om svenskt medborgarskap

Härigenom förordnas, att i lagen (1950: 382) om svenskt m edborgarskap skall införas en ny paragraf, 13 a §, av nedan angivna lydelse.

13 a §

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.

2 Riksdagen 1971. 8 sami. Nr 25

Kartong. S. 31, not 2 nederst på sidan. Står: 1966: 271 Rättat till: 1966: 424. Sid. 32 efter rad 12 insattes: I fråga om den vapenfria tjänsten tillämpas förordningens bestämmelser om värnpliktig och om tjänstgöring enligt 27 § 1 mom. vämpliktslagen på vapenfri tjänstepliktig och på tjänstgöring enligt 5 § första stycket lagen om vapenfri tjänst. Bestämmelserna i 20 § förordningen gälla icke.

13 Förslag till Lag om ändring i lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring

Härigenom förordnas, att 4, 15, 21 och 22 §§ lagen (1954: 243) om yrkesskadeförsäkring1 skall h a nedan angivna lydelse.

4 §

Från försäkringen undantages arbetstagare som är gift med arbetsgivaren.

Utföres arbetet för två eller flera arbetsgivares gemensamma räkning, skall vad i första och andra styckena är stadgat om undantag från försäkringen icke äga tillämpning, med mindre förutsättningarna därför äro uppfyllda i förhållande till envar av arbetsgivarna.

15 §2

För tid, då yrkesskada föranleder sjukhusvård, skall sjukpenning minskas med fem kronor för dag, dock med högst hälften av sjukpenningens belopp.

21 §»

Nuvarande lydelse

sjukdom eller annan dylik orsak sjukdom eller annan dylik orsak u r stånd att själv försörja sig, ur stånd att själv försörja sig, skall skall livräntan utgå, så länge an­ livräntan utgå, så länge anledledningen till den bristande för­ ningen till den bristande försörjsörjningsförmågan fortfar, dock ningsförmågan fortfar, dock längst längst till och med den månad, till och m ed den månad, under under vilken barnet fyller tjugu- vilken barnet fyller tjuguett år. ctt år. Till barn, sorn var adopte­ Livränta skall dock ej utgå till rat av annan än den avlidnes m a­ barn utom äktenskap, därest den ke, skall livränta dock ej utgivas. avlidne enligt avtal som är binEj heller skall livränta utgå till dande för barnet, åtagit sig att till barn utom äktenskap, därest den dess underhåll utgiva visst belopp avlidne enligt avtal som är bin­ en gång för alla. dande för barnet, åtagit sig att till dess underhåll utgiva visst belopp en gång för alla.

Adoptivbarn äger samma rätt

till livränta som eget barn. Var den avlidne gift, skall med Var den avlidne gift, skall med eget barn likställas jämväl makens eget barn likställas jämväl makens barn i tidigare gifte eller utom äk­ barn i tidigare gifte eller utom äktenskap eller adoptivbarn, såvida tenskap, såvida barnet stod under barnet stod under makens vård­ makens vårdnad; dock skall livnad; dock skall livränta till barn ränta till barn som nu nämnts ej som nu nämnts ej utgå efter kvin­ utgå efter kvinna, med mindre na, med mindre barnet genom hen­ barnet genom hennes frånfälle nes frånfälle kommer att sakna kommer att sakna erforderligt unerforderligt underhåll. derhåll.

22 §

Kommer den avlidnes fader, m o­ Kommer den avlidnes fader elder eller adoptant att till följd av ler m oder att till följd av dödsdödsfallet sakna erforderligt un­ fallet sakna erforderligt underhåll, derhåll, äger sådan efterlevande äger sådan efterlevande under sin under sin återstående livstid er­ återstående livstid erhålla livränta hålla livränta med belopp, som med belopp, som med hänsyn till med hänsyn till omständigheterna omständigheterna prövas skäligt, prövas skäligt, dock högst motsva­ dock högst motsvarande en sjätterande en sjättedel av den avlid­ del av den avlidnes årliga arbetsnes årliga arbetsförtjänst. Livränta förtjänst.

skall dock ej utgivas till den avlidnes jader eller moder, därest den avlidne var adopterad av annan än faderns eller moderns m a­

ke.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.

Kartong. S. 19, h. spalt, rad 12. Står: bidrag Rättat till: belopp

14 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1 9 5 7 :3 9 0 ) om fiskearrenden

Härigenom förordnas, att 5 § lagen (1957: 390) om fiskearrenden' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse2 Föreslagen lydelse

5 §

Om fastighetens ägare uppsagt arrendeavtalet eller om arrendatorn uppsagt avtalet enligt 4 § och i uppsägningen begärt förlängning av avtalet på ändrade villkor, h ar arrendatorn rätt till förlängning av avtalet, utom när

1. arrenderätten är förverkad utan att likväl fastighetens ägare uppsagt avtalet att upphöra på grund härav,

2. arrendatorn i annat fall åsidosatt sina förpliktelser i sådan mån att arrendeavtalet icke bör förlängas,

3. fastighetens ägare gör sanno- 3. fastighetens ägare gör sanlikt, att han själv, hans make eller nolikt, att han själv, hans make avkomling eller hans adoptivbarn eller avkomling skall bruka fisket, eller dess avkomling skall bruka fisket,

4. fastighetens ägare i annat fall har befogad anledning att upplösa arrendeförhållandet.

I fråga om förlängning av arrendeavtal äga 9 kap. 8 § andra stycket och 9— 13 §§ jordabalken motsvarande tillämpning.

Första och andra styckena gälla ej, om arrendeavtalet icke träffats för viss tid eller om arrendeförhållandet upphör på den grund att arrenderätten är förverkad.

Förbehåll att arrenderätten icke skall vara förenad med rätt till förlängning gäller m ot arrendatorn, om det godkänts av arrendenämnden.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.

15 Förslag till

Lag om ändring i allmänna tjänstepliktslagen (1959: 83)

Härigenom förordnas, att 7 § allmänna tjänstepliktslagen (1959: 83) skall ha nedan angivna lydelse.

7 §

a) där anställningen är av endast tillfällig natur; * Lagen omtryckt 1970:1018. ■ Lydelse enligt 1970:1018.

b) där ej arbetstagaren fyllt eller under kalenderåret fyller sexton år eller där han före kalenderårets början fyllt sjuttio år; eller

c) där parterna i ett anställ­ c) där parterna i ett anställningsförhållande äro m akar eller ningsförhållande äro makar eller där ena parten eller hans make är där ena parten eller hans make är den andra partens avkomling eller den andra partens avkomling eller adoptiv-, styv- eller fosterbarn el­ styv- eller fosterbarn eller dess avler dess avkomling eller ock sys­ komling eller ock syskon, halvsyskon, halvsyskon, adoptiv- eller fos­ kon eller fostersyskon. tersyskon.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.

16 Förslag till Lag om ändring i barnavårdslagen (1960: 97)

Härigenom förordnas, att 97 § barnavårdslagen (1960: 97) skall ha nedan angivna lydelse.

97 §

Tillkommer vårdnaden om underårig endast den ena av föräldrarna eller särskilt förordnad förmyndare, skall vad i 3, 4 och 6 kap. är stadgat med avseende på föräldrarna gälla om den som har vårdnaden.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.

17 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1960: 729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk

Härigenom förordnas, att 59 § lagen (1960: 729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk skall ha nedan angivna lydelse.

59 §

Brott som avses i denna lag m å ej åtalas av allmän åklagare, där det ej angives till åtal av målsägande.

Egendom varom i 55 § sägs må, där brott som avses i denna lag skäligen kan antagas föreligga, tagas i beslag; därvid skall vad om beslag i brottm ål i allmänhet är stadgat äga motsvarande tillämpning.

D enna lag träder i kraft den 1 januari 1972.

18 Förslag till Lag om ändring i lagen (1962: 381) om allmän försäkring

Härigenom förordnas, att 8 kap. 5 § och 20 kap. 2 § lagen (1962: 381) om allmän försäkring skall ha nedan angivna lydelse.

8 kap.

5 §

R ätt till folkpension i form av barnpension tillkommer barn, vars fader eller m oder eller båda föräldrar avlidit och som icke fyllt sexton år.

håll utgiva visst belopp en gång för alla.

20 kap.

2 §

Adoptivbarn likställes i denna Vid tillämpning av bestämmelse lag m ed eget barn. Vid tillämp­ i 3 kap. 2, 4 och 9 §§ samt 21 kap. ning av bestämmelse i 3 kap. 2, 4 1 § om försäkrad, som sam m anoch 9 §§ samt 21 kap. 1 § om för­ bor med barn, skall med barn som säkrad, som sammanbor med barn, där sägs likställas fosterbarn. skall med barn som där sägs likställas fosterbarn.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.

19 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1962: 512) om indrivning i Sverige av underhållsbidrag, fastställda i Danmark, Finland, Island eller Norge

Härigenom förordnas, att 1 § lagen (1962: 512) om indrivning i Sverige av underhållsbidrag, fastställda i Danm ark, Finland, Island eller Norge skall ha nedan angivna lydelse.

dessa stater av rätten, domaren dessa stater av rätten, domaren eller överexekutor meddelat beslut, eller överexekutor meddelat besom kan verkställas lika med laga- slut, som kan verkställas lika med kraftvunnen dom. lagakraftvunnen dom.

Ä r genom dom eller beslut h är i riket bidrag bestämt till lägre belopp eller ock fastställt, att underhållsskyldighet ej föreligger, kan verkställighet i strid härem ot ej påfordras.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.

20 Förslag till

Lag om ändring i namnlagen (1963: 521)

Härigenom förordnas, att 3 och 13 §§ namnlagen (1963: 521) skall ha nedan angivna lydelse.

3 §

Den som antages till adoptivbarn förvärvar därigenom adoptantens eller, om han adopteras av m akar, adoptivfadems släktnamn, såframt ej rätten tillåter, att han behåller det släktnamn han hade före adoptionen. H ar adoptivbarn behållit sitt tidigare släktnamn, må barnet senare genom anmälan hos pastor antaga det släktnamn, som barnet enligt vad nyss sagts ägt förvärva genom adoptionen.

Barn, som adopterats av m akar och som ej fyllt aderton år, m å genom anmälan hos pastor antaga det släktnamn adoptivmodem hade som ogift, såframt rätten funnit namnbytet vara förenligt med barnets bästa. Av makar adopterat barn som fyllt aderton år må, om särskilda skäl äro därtill, efter ansökan hos namnmyndigheten erhålla släktnamn som nu sagts.

Bestämmelserna i första och andra styckena om den som adopteras av makar äga motsvarande tillämpning då make adopterar

andre makens barn.

Barn som adopterats av kvinna må, om adoptivm odem förvärvat sitt släktnamn genom vigsel eller anmälan som avses i 6 § andra stycket, genom anmälan hos pastor antaga det släktnamn adop tivmodern hade som ogift. Detta gäller dock ej om kvinnan vid adoptionen var gift m ed barnets fader eller adoptivfader eller om barnet efter adoptionen adopterats

av hennes make.

Adoptivbarn som förvärvat adoptants släktnamn må fram för detta bära det släktnamn barnet hade före adoptionen. H ar adoptivbarnet behållit sitt tidigare släktnamn, må barnet fram för detta bära det namn, som barnet enligt första stycket ägt förvärva genom adoptionen. A nmälan om tilläggsnamn som nu sagts må göras hos pastor.

13 §

Förvärva makar släktnamn, till­ Förvärva m akar släktnamn, tillkommer nam net jämväl makarnas kommer nam net jämväl makarnas barn och adoptivbarn, som hava barn, som hava makarnas namn, m akarnas namn, stå under m akar­ stå under makarnas vårdnad och nas vårdnad och icke fyllt aderton icke fyllt aderton år. Förvärvar år. Förvärvar någon eljest släkt­ någon eljest släktnamn efter ansönamn efter ansökan hos nam n­ kan hos namnmyndigheten eller myndigheten eller genom annan genom annan anmälan hos pastor anm älan hos pastor än som avses än som avses i 6 och 7 §§, tillkomi 6 och 7 §§, tillkommer namnet m er nam net jämväl hans barn, som jämväl hans barn och adoptivbarn, hava hans namn och icke fyllt som hava hans nam n och icke fyllt aderton år, såvida han ensam har aderton år, såvida han ensam har vårdnaden. vårdnaden.

H ar någon efter ansökan för­ H ar någon efter ansökan förvärvärvat nytt släktnamn, må hans vat nytt släktnamn, må hans barn, barn eller adoptivbarn, som ej en­ som ej enligt första stycket förvärligt första stycket förvärvat sam­ vat samma namn, så ock dess avma namn, så ock dess avkomling komling med hans samtycke gemed hans samtycke genom anm ä­ nom anmälan hos pastor antaga lan hos pastor antaga namnet. H ar namnet. H ar namnet förvärvats av nam net förvärvats av makar, er­ makar, erfordras samtycke av dem fordras samtycke av dem båda. båda.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.

21 Förslag till Lag om ändring i jordförvärvslagen (1965: 290)

Härigenom förordnas, att 1 § jordförvärvslagen (1965: 290) skall ha nedan angivna lydelse.

1 § J

Fast egendom, som är taxerad såsom jordbruksfastighet, m å ej utan tillstånd av lantbruksnämnd förvärvas genom 1 Senaste lydelse 1971: 558.

köp, byte eller gåva; tillskott till bolag eller förening; utdelning eller skifte från bolag eller förening;

fusion enligt 175 § lagen den 14 september 1944 (nr 705) om aktiebolag.

Förvärvstillstånd fordras dock ej

1. om egendomen förvärvas från staten;

2. om staten, landstingskommun, kommun eller kommunalförbund ä r förvärvare;

3. om egendomen enligt medgivande av Konungen förvärvas för kyrkligt ändamål eller fånget prövats enligt lagen (1970: 939) om fö rvaltning av kyrklig jord;

4. om egendomen förvärvas av kreditinrättning vilken enligt lag eller enligt reglemente eller bolagsordning, som Konungen fastställt, är skyldig att åter avyttra densamma;

5. om förvärvaren är fånges- 5. om förvärvaren är fångesmannens make och ej heller om mannens make och ej heller om förvärvaren eller, när m akar för- förvärvaren eller, när m akar fö rvärva gemensamt, endera av dem värva gemensamt, endera av dem är fångesmannens eller också, om är fångesmannens eller också, om denne är gift, hans makes avkom- denne är gift, hans makes avkomling, adoptivbarn, syskon ellet ling, syskon eller syskons avkomadoptivbarns eller syskons avkom- ling, allt under förutsättning att ling, allt under förutsättning att fångesmannen ej är skyldig att avfångesmannen ej är skyldig att av- yttra egendomen enligt 12 § eller yttra egendomen enligt 12 § eller enligt 7 § lagen den 30 maj 1916 enligt 7 § lagen den 30 maj 1916 (nr 156) om vissa inskränkningar (nr 156) om vissa inskränkningar i rätten att förvärva fast egendom i rätten att förvärva fast egendom eller gruva eller aktier i vissa boeller gruva eller aktier i vissa bo- lag; lag;

6. om fånget skall prövas enligt 1, 2 eller 4 § lagen den 30 maj 1916 (nr 156) om vissa inskränkningar i rätten att förvärva fast egendom eller gruva eller aktier i vissa bolag;

7. om förvärvet sker genom inrop på exekutiv auktion;

8. om egendomen ingår i stadsplan eller enligt byggnadsplan, fastställd efter den 1 januari 1948, är avsedd för annat ändamål än jordbruk eller skogsbruk;

9. om egendomen utgör fastighet som genom avstyckning bildats för annat ändamål än jordbruk eller skogsbruk och ej därefter undergått taxering;

10. om andel i fastighet förvärvas av någon som redan äger till sam m a taxeringsenhet hörande andel i fastigheten och ej enligt 12 § är skyldig att avyttra sistnämnda andel;

11. om egendomen utgör fideikommiss eller ingår i fideikommissbo under avveckling och förvärvet sker genom tillskott i samband med teckning av aktier.

22 Förslag till Lag om ändring i lagen (1966: 680) om ändring av vissa underhållsbidrag

Härigenom förordnas, att 1 § lagen (1966: 680) om ändring av vissa underhållsbidrag skall ha nedan angivna lydelse.

Lagen äger ej tillämpning, om dom eller avtal varigenom bidraget bestämts innehåller föreskrift om att bidraget skall vid ändring i penningvärdet eller den bidragspliktiges inkomster utgå m ed ändrat belopp enligt grunder som anges i domen eller avtalet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.

23 Förslag till Lag om ändring i förköpslagen (1967: 868)

Härigenom förordnas, att 3 § förköpslagen (1967: 868) skall ha nedan angivna lydelse.

3 §!

1. den sålda fastigheten eller, när försäljningen avser flera fastigheter, varje fastighet har en ägovidd som understiger 3 000 kvadratm eter och ett värde som är lägre än 200 000 kronor,

2. staten är säljare, 3. staten eller landstingskommun är köpare,

dera av dem är säljarens eller endera av dem är säljarens eller också, om denne är gift, hans ma- också, om denne är gift, hans m akes avkomling, adoptivbarn, sys- kes avkomling, syskon eller syskon eller adoptivbarns eller sys- kons avkomling. kons avkomling,

5. försäljningen sker på exekutiv auktion,

6. försäljningen avser endast andel av fastighet samt köparen redan äger annan andel i fastigheten och denna andel förvärvats på annat sätt än genom gåva.

Första stycket 1 äger motsvarande tillämpning, om försäljningen avser del av fastighet. Frågan huruvida förköpsrätt får utövas skall därvid bedömas som om köpet avsett den odelade fastigheten. Sökes lagfart innan förköpsrätt utövas, bedömes frågan i stället med hänsyn till delen, om denna är utbruten, eller, när försäljningen avser område av fastighet, tillstånd till avstyckning meddelats.

Som värde gäller taxeringsvärdet på fastigheten eller den taxeringsenhet, i vilken fastigheten ingår, året före det år då försäljningen skedde. Sökes lagfart innan förköpsrätt utövas, gäller i stället taxeringsvärdet året före det år då lagfart sökes eller, om särskilt taxeringsvärde icke finns för det året, det värde som lägges till grund för bestämmandet av stämpelskatten.

Förköp i strid med bestämmelserna i denna paragraf är utan verkan.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om försäljning som skett dessförinnan.

24 Förslag till Lag om ändring i rennäringslagen (1971: 437)

Härigenom förordnas, att 1 § rennäringslagen (1971: 437) skall ha nedan angivna lydelse.

1 §

Rätt att enligt denna lag begagna m ark och vatten till underhåll för sig och sina renar (renskötselrätt) har den som är av samisk härkomst, om hans fader eller moder eller någon av hans far- eller m orföräldrar haft renskötsel som stadigvarande yrke.

Adoptivbarns och dess barns rätt till renskötsel bedömes efter adoptantens härkomst samt dennes och hans föräldrars befattning med

renskötsel.

Om särskilda skäl föreligger, kan länsstyrelsen medge person med samisk härkom st renskötselrätt, även i annat fall än som avses i första stycket.

D enna lag träder i kraft den 1 januari 1972.

25 Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom förordnas, att 65 § kommunalskattelagen (1928: 370) skall ha nedan angivna lydelse.

65 §i

haft barn eller icke eller om barn haft barn eller icke eller om barn är att räkna såsom hemmavaran- är att räkna såsom hem m avarande eller icke, liksom ock fråga om de eller icke, liksom ock fråga om barns ålder skall bedömas efter barns ålder skall bedömas efter förhållandena den 1 november året förhållandena den 1 november året

avses jämväl styvbarn, adopterat avses jämväl styvbarn och fosterbarn och fosterbarn. Barn, som barn. Barn, som bor hos sina förbor hos sina föräldrar, skall, såvitt äldrar, skall, såvitt avser föräldraravser föräldrarnas rätt till avdrag nas rätt till avdrag enligt 46 § 2

I fråga om skattskyldig, som ingått äktenskap under beskattningsåret, skola de bestämmelser som avse gift skattskyldig, om ej annat följer av vad som stadgas i sista stycket, äga tillämpning först vid taxering för det därpå följande beskattningsåret.

Bestämmelser som avse gift skattskyldig skola i fråga om m akar, som levt tillsammans, tillämpas jämväl under det beskattningsår, varunder make avlidit. Skattskyldig vars make avlidit före den 1 juli året näst före taxeringsåret är dock berättigad till avdrag enligt 46 § 3 mom. fjärde stycket.

H ar eljest under beskattningsåret ändring inträtt i förhållande, som har betydelse för tillämpning av bestämmelserna angående taxering av gift skattskyldig, skall det förhållande, som rått under större delen av beskattningsåret, vara bestämmande för taxeringen.

Bestämmelser i denna lag om gift skattskyldig skola äga tillämpning jämväl i fråga om dem som, utan att vara gifta, leva tillsammans, om de tidigare varit förenade i äktenskap eller gemensamt hava eller hava haft barn.

26 Förslag till

Förordning om ändring i förordningen (1941: 416) om arvsskatt och gåvoskatt

Härigenom förordnas, att 28 § förordningen (1941: 416) om arvsskatt och gåvoskatt skall ha nedan angivna lydelse.

28 §»

Såsom skattefritt avdragas från lott som tillkommer den avlidnes efterlevande make 30 000 kronor, från vad som tillkommer annan i klass I 15 000 kronor och från lott, som beskattas enligt klass II eller klass III, 3 000 kronor. H ar barn eller avkomling till avlidet barn vid skattskyldighetens inträde ej fyllt 20 år, avdragas ytterligare 3 000 kronor för varje helt år eller del därav, som då återstod till dess sagda ålder uppnås.

Högre avdrag än enligt andra stycket får ej åtnjutas i fråga om vad som erhålles från samme arvlåtare eller testator, även om det erhålles vid skilda tillfällen.

Till k l a s s I I hänföres annan arvinge eller testamentstagare än sådan som avses i klass I eller III.

Till k l a s s I I I hänföras

kyrka, landsting, kommun eller annan menighet ävensom hushåll- 1 Senaste lydelse 1970:174.

ningssällskap med stadgar som fastställts av Konungen eller myndighet som Konungen bestämmer;

stiftelse med huvudsakligt syfte att främ ja religiösa, välgörande, sociala, politiska, konstnärliga, idrottsliga eller andra därm ed jämförliga kulturella eller eljest allmännyttiga ändamål;

stiftelse med huvudsakligt ändamål att främ ja landets näringsliv; registrerad understödsförening;

sådan sammanslutning, som, utan att hava till syfte att i sin verksamhet tillgodose medlemmarnas ekonomiska intressen, huvudsakligen fullföljer ovan angivet ändamål;

folketshusförening, bygdegårdsförening eller annan liknande sammanslutning som har till främ sta syfte att anordna eller tillhandahålla allm än samlingslokal,

där fråga är om svensk juridisk person och skattebefrielse ej åtnjutes jämlikt 3 §.

F ör skattelott, som i 11 § 2 mom. sägs, beräknas skatten efter den klass, gällande för arvinge eller universell testamentstagare i dödsboet eller för m ottagaren av det legat varom fråga är, som m edför lägst skatt. F rån skattelott medgives icke avdrag enligt andra stycket.

Vad som återstår, sedan avdrag enligt andra stycket gjorts, utgör skattepliktig lott. Denna skall jämnas till närm ast lägre hundratal kronor. Om öretal uppkommer vid beräkning av skatten, skall skatten jäm nas nedåt till närm ast hela krontal.

Skatten beräknas enligt följande skalor.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1972.

27 Förslag till Lag om ändring i familjebidragsförordningen (1946: 99)

Härigenom förordnas, att 1 a och 3 §§ samt 14 § 3 mom. familjebidragsförordningen (1946: 99)1 skall ha nedan angivna lydelse.

l a §2

Vad i följande paragrafer med undantag av 20 § stadgas om värnpliktig skall gälla jämväl civilförsvarspliktig, å vilken förordningen är tillämplig enligt 1 §.

Vid tillämpning av förordningen inom civilförsvaret skall iakttagas

att familjebidrag må utgå endast till den som utbildas vid heltidskurs eller i omedelbar anslutning till sådan kurs deltager i övning

att vad som stadgas om värnpliktigs första tjänstgöring (tjänstgöring i en följd) skall, beträffande civilförsvarspliktig som icke är i civilförsvaret inskriven värnpliktig, avse civilförsvarstjänstgöring som fullgöres tidigare än under det kalenderår, under vilket han uppnår tjugutre års ålder,

samt att tjänstgöring jämlikt 27 § 1 mom. värnpliktslagen skall motsvaras av tjänstgöring jämlikt 12 § 2 mom. och 3 mom. första stycket civilförsvarslagen.

I fråga om den vapenfria tjänsten tillämpas förordningens bestämmelser om värnpliktig och om tjänstgöring enligt 27 § 1 mom. värnpliktslagen på vapenfri tjänstepliktig och på tjänstgöring enligt 5 § första stycket lagen om vapenfri tjänst. Bestämmelserna i 20 § förordningen gälla icke.

3 §

Såsom medlem av den värnpliktiges familj anses enligt denna förordning en var av följande personer, nämligen:

a) den värnpliktiges hustru, med a) den värnpliktiges hustru, vilken han sammanlever, samt med vilken han sammanlever, hans barn och adoptivbarn under samt hans barn under sexton år, sexton år, som stå under hans som stå under hans vårdnad; vårdnad;

b) den värnpliktiges hustru, b) den värnpliktiges W stru och barn och adoptivbarn i annat fall barn i annat fall än under a) sägs, än under a) sägs, hans föräldrar hans föräldrar, hans hustrus barn och adoptant, hans hustrus barn samt hans frånskilda hustru, en och adoptivbarn samt hans från­ var under förutsättning, dels att skilda hustru, en var under förut­ den värnpliktige är underhållsskylsättning, dels att den värnpliktige dig gentemot vederbörande, och är underhållsskyldig gentemot ve­ dels att antingen den värnpliktige derbörande och dels att antingen före tjänstgöringens början i väden värnpliktige före tjänstgöring­ sentlig m ån bidrog till vederböens början i väsentlig mån bidrog randes underhåll eller det eljest till vederbörandes underhåll eller kan antagas, att han skulle hava det eljest kan antagas, att han i väsentlig mån bidragit till underskulle hava i väsentlig mån bi­ hållet, om tjänstgöringen ej meldragit till underhållet, om tjänst­ lankommit; samt göringen ej mellankommit; samt

c) den värnpliktiges husföre­ c) den värnpliktiges husföreståndarinna under förutsättning, ståndarinna under förutsättning, att den värnpliktige sammanbor att den värnpliktige sammanbor med egna eller hustrus barn eller med egna eller hustrus barn under adoptivbarn under sexton år samt, sexton år samt, därest han därdärest han därjäm te sammanlever jämte sammanlever med hustru, med hustru, att hustrun är oför­ att hustrun är oförmögen till armögen till arbete. bete.

Annan den värnpliktiges anhörig än i a) och b) härovan sägs samt husföreståndarinna i andra fall än som avses i c) må, när synnerliga skäl därtill äro, efter särskilt medgivande enligt vad i 39 § stadgas jämställas med familjemedlem.

Lag om ändring i militärersättningsförordningen (1950: 261)

Härigenom förordnas, att 7 § 3 och 4 mom. militärersättningsförordningen (1950: 261)1 skall ha nedan angivna lydelse.

7 §

Nuvarande lydelse

Var den avlidne gift, skall med Var den avlidne gift, skall med eget barn likställas jämväl m a­ eget barn likställas jämväl makens kens barn i tidigare gifte eller barn i tidigare gifte eller utom utom äktenskap eller adoptivbarn, äktenskap, såvida barnet stod unsåvida barnet stod under makens der makens vårdnad; dock skall vårdnad; dock skall livränta lill livränta till barn som nu nämnts barn som nu nämnts ej utgå efter ej utgå efter kvinna, med mindre kvinna, med mindre barnet genom barnet genom hennes frånfälle hennes frånfälle kommer att sak­ kommer att sakna erforderligt unna erforderligt underhåll. derhåll.

4 morn? Kommer den avlidnes 4 mom . Kommer den avlidnes fader, moder eller adoptant att fader eller moder att till följd av till följd av dödsfallet sakna er­ dödsfallet sakna erforderligt unforderligt underhåll, äger sådan derhåll, äger sådan efterlevande efterlevande under sin återstående under sin återstående livstid erhållivstid erhålla livränta med belopp, la livränta med belopp, som med som med hänsyn till omständighe­ hänsyn till omständigheterna pröterna prövas skäligt, dock högst vas skäligt, dock högst motsvaranmotsvarande en sjättedel av den de en sjättedel av den avlidnes avlidnes årliga arbetsförtjänst. Liv­ årliga arbetsförtjänst.

ränta skall dock ej utgivas till den avlidnes fader eller moder, därest den avlidne var adopterad av annan än faderns elter moderns

make.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.

29 Förslag till Lag om ändring i lagen (1956: 2) om socialhjälp

Härigenom förordnas, att 36 § lagen (1956: 2) om socialhjälp skall ha nedan angivna lydelse.

36 §

Ersättning enligt denna paragraf må icke uttagas av fader eller moder till barn utom äktenskap, vilken enligt avtal, som är bindande för barnet, åtagit sig att till dess underhåll utgiva visst belopp en gång för alla.

H ar någon, som enligt dom eller H ar någon, som enligt dom eller avtal är pliktig att till fullgörande avtal är pliktig att till fullgörande av lagstadgad underhållsskyldighet av lagstadgad underhållsskyldighet utgiva underhållsbidrag till barn utgiva underhållsbidrag till barn eller adoptivbarn under 16 år, för­ under 16 år, försummat att fullsummat att fullgöra denna plikt göra denna plikt och har socialoch har socialhjälp till följd härav hjälp till följd härav måst lämnas måst lämnas åt barnet, föreligger åt barnet, föreligger ej ersättningsej ersättningsskyldighet för den av skyldighet för den av föräldrarna, föräldrarna eller adoptivföräldrar­ som icke gjort sig skyldig till förna, som icke gjort sig skyldig till summelse av sin underhållsskylförsummelse av sin underhålls­ dighet. skyldighet.

Vad i 35 § andra stycket är stadgat skall äga motsvarande tillämpning i fall som avses i denna paragraf.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.

30 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1956: 293) om ersättning åt smittbärare

Härigenom förordnas, att 4 § lagen (1956: 293) om ersättning åt smittbärare skall ha nedan angivna lydelse.

31 Förslag till Lag om ändring i förordningen (1956: 629 om erkända arbetslöshetskassor

Härigenom förordnas, att 19 § förordningen (1956: 629)1 om erkända arbetslöshetskassor skall ha nedan angivna lydelse.

19 5

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972. 1 Förordningen omtryckt 1964: 495.

32 Förslag till Lag om ändring i lagen (1964: 47) om krigshjälp

Härigenom förordnas, att 9 § lagen (1964: 47) om krigshjälp skall ha nedan angivna lydelse.

9 §

Den, som vid ansökan om krigshjälp medvetet eller av grov vårdslöshet lämnat oriktig eller vilseledande uppgift rörande hjälpbehovet eller orsaken till detta, är ersättningsskyldig för krigshjälp som utgivits på grund av sådan uppgift.

Konungen förordnar med riksdagen om ersättningsskyldighet för krigshjälp enligt 2 § första stycket

a) för hjälptagare, där denne kommer i åtnjutande av annan social förmån för samma tid som krigshjälpen avser;

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.

33 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1 9 6 4 :1 4 3 ) om bidragsförskott

Härigenom förordnas, att 1 § lagen (1964: 143) om bidragsförskott skall ha nedan angivna lydelse.

1 §

Tillkommer vårdnaden om barn, som är svensk medborgare och bosatt i riket, endast en av föräldrarna eller står barnet icke under föräldrarnas vårdnad, utgår enligt vad nedan stadgas av allmänna medel bidragsförskott till barnet i förhållande till fader eller moder, som ej har vårdnaden om barnet.

U tan hinder av att barnet saknar svenskt medborgarskap, m å bidragsförskott utgå, därest vårdnadshavaren är svensk medborgare och bosatt i riket.

Fader eller moder, som ej har vårdnaden om barnet, benämnes i denna lag underhållsskyldig.

I fråga om adoptivbarn avses i denna lag m ed barnets föräldrar adoptanten. Ä r barn adopterat av makar eller har ena maken adopterat den andres barn, anses barnet

såsom deras gemensamma.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.

34 Förslag till

Lag om ändring i studiehjälpsrcglcnicntct (1964: 402)

Härigenom förordnas, att 26 § studiehjälpsrcglementct (1964:402)' skall ha nedan angivna lydelse.

26 §

H ar make under sin vårdnad barn i tidigare gifte eller utom äktenskap, skall vid prövning av fråga om barnets rätt till studiehjälp andra makens inkomst och förmögenhet beaktas i stället för inkomst och förmögenhet hos den av barnets föräldrar som är skild från vårdnaden.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.

1 Reglementet omtryckt 1970: 267.

Utskottet

De ändringar i adoptionslagstiftningen som antogs av 1970 års riksdag (1LU 1970: 81 och 82, rskr 470) och trädde i kraft den 1 januari och den 1 juli 1971 har lett till att adoptivbarn nu är helt likställda med andra barn i familjerättsligt hänseende så långt detta över huvud taget är möjligt. I propositionen föreslås att i föräldrabalken införs en allmän regel om adoptions rättsverkningar. Förslaget innebär att den allmänna likställighetsprincipen kommer till klart uttryck i lagstiftningen om adoption. Enligt utskottets mening måste detta anses värdefullt. Utskottet, som inte har något att invända mot utformningen av regeln, tillstyrker lagförslaget.

Som departementschefen fram håller blir det i fortsättningen inte nödvändigt att belasta regler i annan lagstiftning som rör släktskapsrelationer med särskilda bestämmelser för adoptivförhållanden annat än i undantagsfall. Utskottet har därför inget att erinra mot det föreslagna slopandet av specialbestämmelser om adoption i ett stort antal författningar.

De föreslagna specialbestämmelserna i arvs- och gåvoskatteförordningen, mcdborgarskapslagen och namnlagen föranleder ingen utskottets erinran.

Utskottet hemställer

att riksdagen antar de vid propositionen 1971: 143 fogade författ-

ningsförslagen.

Stockholm den 1 december 1971

På lagutskottets vägnar DANIEL W IKLUND

Närvarande: herrar Wiklund i Stockholm (fp), Lidgård (m), Ham m arberg (s)*, Börjesson i Falköping (c), fru Åsbrink (s)*, fru Lundblad (s)*, herrar Winberg (m), Andersson i Södertälje (s), Israelsson (vpk), Olsson i Timrå (s), fru Olsson i Helsingborg (c)*, herrar Annerås (fp), Stadling (s), fru Nilsson i Sunne (s) och herr Olsson i Sundsvall (c).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

M A R C U S B O K T R . STH LM 1971 7 I 0 0 2 8

_______ ________