Om särskilda regionalpolitiska insatser i Norrbottens län(prop. 1987/88:86)

Näringsutskottets betänkande 1987/88:38

&

om särskilda regionalpolitiska insatser i Norrbottens län(prop. 1987/88:86)

Ärendet

I detta betänkande behandlas dels proposition 1987/88:86 om särskilda regionalpolitiska insatser i Norrbottens län m.m. bilaga 8 (industridepartementet) littera D och F (s. 56-60), vilka gäller anslag till prospektering, teknisk forskning och utveckling samt rymdverksamhet, dels - helt eller delvis - fem motioner som har väckts med anledning av propositionen,

dels - helt eller delvis - tre motioner från allmänna motionstiden rörande olika industriprojekt.

Övriga delar av propositionen behandlas av skatteutskottet (SkU 1987/ 88:43), justitieutskottet (JuU 1987/88:46), kulturutskottet (KrU 1987/88:24), utbildningsutskottet (UbU 1987/88:38), trafikutskottet (TU 1987/88:26), jordbruksutskottet (JoU 1987/88:20), arbetsmarknadsutskottet (AU 1987/ 88:19) och bostadsutskottet (BoU 1987/88:23).

Utskottet har med yttrandet NU 1987/88:6 y till arbetsmarknadsutskottet överlämnat två motionsyrkanden om utvecklingsinsatser för sågverks- och trävarumanufakturindustrin i Norrbottens län.

Professor Stig Petersson, högskolan i Luleå, har inför utskottet lämnat upplysningar om bakteriell läkning av malmer.

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om medel till nämnden för statens gruvegendom, styrelsen för teknisk utveckling och Svenska rymdaktiebolaget för olika insatser i Norrbottens län. Med anledning av motioner (s; c; vpk) om en treårig försöksverksamhet med bakteriell läkning av malm i pilotskala föreslår utskottet att riksdagen skall anmoda regeringen att ta upp överläggningar med olika intressenter om bl.a. finansiering av ett sådant projekt.

Övriga motioner avstyrks. Trepartireservationer (m, fp, c) har avgivits om europeiskt rymdsamarbete och om överföring av skogsmark från domänverket till enskilda. Reservationer föreligger också till förmån för motioner om ökad satsning på småföretag (c) och olika industriprojekt m.m. i Norrbottens län (vpk).

NU

1987/88:38

1 Riksdagen 1987/88. 17sami. Nr38

Propositionen

Förslag

Regeringen föreslår - efter föredragning av industriminister Thage G Peterson - följande under här angivna rubriker:

D 4: Statens gruvegendom: Prospektering m.m. (s. 56 f.)

att riksdagen till Statens gruvegendom: Prospektering m.m. på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag av 10 000 000 kr.

Fl. Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och utveckling (s. 58) att riksdagen till Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och utveckling på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag av 5 000 000 kr.

F 6. Nationell rymdverksamhet (s. 58-60) att riksdagen till Nationell rymdverksamhet på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag av 28 000 000 kr.

Förslagens huvudsakliga innebörd

Förslagen innebär att sammanlagt 43 milj. kr. - utöver vad riksdagen redan har anvisat för innevarande budgetår under resp. anslag - ställs till förfogande för olika insatser i Norrbottens län.

De medel till prospektering som föreslås bli anvisade till nämnden för statens gruvegendom är avsedda för en koncentrerad prospekteringsinsats i Pahtohavare-området nära Kiruna i syfte att klargöra förutsättningarna för gruvbrytning i området.

Medlen till styrelsen för teknisk utveckling är avsedda för statens del av kostnaderna för ett nytt centrum för fiberarmerade polymermaterial med lokalisering till Piteå. Asea Brown Boveri AB har föreslagit att företaget tillsammans med staten skall bilda och finansiera verksamheten vid ett sådant centrum. Avsikten är att en överenskommelse om s.k. kollektiv forskning kring centret skall träffas.

Medlen till nationell rymverksamhet är avsedda att tillföras Svenska rymdaktiebolaget för olika aktiviteter i Kirunaområdet, bl.a. en utveckling av fjärranalysverksamheten vid Satellitbild i Kiruna AB och ett projekt avseende uppskjutningar av sondraketer till hög höjd från skjutfältet Esrange.

Motionerna

De motioner som har väckts med anledning av proposition 1987/88:86 och behandlas här är följande:

1987/88:Ub31 av Roland Brännström (s) och Leif Marklund (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ett treårigt pilotförsök avseende bakteriell läkning av malmer vid högskolan i Luleå.

NU 1987/88:38

1987/88:A39 av Per-Ola Eriksson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen 2. som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om småföretagsamhetens betydelse för en utveckling av näringsstrukturen,

11. anvisar ett reservationsanslag om 6 milj. kr. till högskolan i Luleå för ett treårigt försök med bakteriell läkning av malmer,

13. hos regeringen hemställer om utredning och förslag om överföring av skogsmark från domänverket till enskilda för att skapa bärkraftiga lantbruksföretag.

1987/88:A40 av Elver Jonsson m.fl. (fp) såvitt gäller yrkandet (5) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs rörande Sveriges deltagande i det europeiska rymdsamarbetet.

1987/88:N54 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen 2. som sin mening ger regeringen till känna att ASSI:s huvudkontor skall flyttas till Norrbotten,

7. beslutar anslå 6 600 000 kr. för genomförande av ett treårigt pilotskaleförsök avseende bakteriell läkning av malmer vid högskolan i Luleå.

1987/88:N55 av Erik Holmkvist (m) och Sonja Rembo (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om ett svenskt samarbete med ESA.

De motioner från allmänna motionstiden som behandlas här är följande:

1987/88:N214 av Paul Lestander m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en ny utvärdering av LKAB-gruvornas utvecklingsmöjligheter,

2. som sin mening ger regeringen till känna att yttriumets egenskap av strategisk metall särskilt skall beaktas vid en utvärdering.

1987/88:N246 av Karl-Erik Persson m.fl. (vpk) såvitt gäller yrkandet (1) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att åtgärder bör vidtas för att upprätta ett järnsvampsverk i Norrbotten,

1987/88:N261 av Paul Lestander (vpk) vari yrkas att riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning om förutsättningarna för att starta byggmaterialproduktion i Gällivare.

Utskottet

Inledning

I proposition 1987/88:86 föreslås ett antal åtgärder med syfte att dels motverka de negativa effekterna av det minskade personalbehovet vid de statliga basindustrierna i Norrbottens län, dels förbättra de allmänna förutsättningarna för utveckling i länet. Åtgärderna hänför sig till nio departements områden. För ändamålet begärs under resp. huvudtitel anslag på tilläggsbudget för innevarande budgetår av sammanlagt nära 800 milj. kr. Därtill kommer ytterligare medel i form av lokaliseringsbidrag och stöd från

NU 1987/88:38

de statliga företagen till utvecklingen av regionens näringsliv m.m. Totalt omfattar programmet för Norrbottens län insatser för ca 1 250 milj. kr., vilket beräknas ge inemot 2 000 arbetstillfällen i länet.

Till näringsutskottet har hänvisats de delar av industridepartementets bilaga till propositionen som gäller anslag till statlig prospektering, styrelsen för teknisk utveckling (STU) och nationell rymdverksamhet. De delar av bilagan som gäller anslag till regional utveckling har däremot i enlighet med gällande ärendefördelning hänvisats till arbetsmarknadsutskottet. Regeringen föreslår bl.a. ett nytt anslag av 193 milj. kr. till särskilda regionalpolitiska insatser i Norrbottens län. Avsikten är att anslaget skall användas för teknisk forskning och utveckling i Luleå (lil milj. kr.), teknikspridningsprojekt (10 milj. kr.), ett utvecklingsprogram för sågverks- och trämanufakturindustrin i Norrbottens län (10 milj. kr.), särskilda utvecklingsinsatser för näringslivet i Kiruna, Gällivare och Kalix kommuner (27 milj. kr.), riskkapital till utvecklings- och investmentbolag (30 milj. kr.) samt etablering i länet av viss verksamhet inom affärsverket FFV (5 milj. kr.). Dessutom föreslås att 100 milj. kr. ställs till länsstyrelsens förfogande för stöd till regionalpolitisk! angelägna projekt.

Flera av de motioner som har väckts med anledning av propositionen och som har hänvisats till näringsutskottet gäller regionala näringspolitiska insatser av liknande slag. Två motionsyrkanden som direkt anknyter till det planerade programmet för sågverks- och trämanufakturindustrin har av utskottet överlämnats till arbetsmarknadsutskottet med eget yttrande (NU 1987/88:6 y). Övriga motionsyrkanden behandlas i det följande, även om ett bifall av riksdagen till yrkandena sannolikt skulle innebära att regionalpolitiska medel finge tas i anspråk för resp. ändamål.

Regeringens förslag och motionerna behandlas - i anslutning till indelningen i propositionen - under rubrikerna kompetensutveckling, näringslivsutveckling och lokaliseringar av statlig verksamhet, m. m.

Kompetensutveckling

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om ett anslag av 5 milj. kr. till STU för statens del av kostnaderna för verksamheten vid ett centrum för fiberarmerade polymermaterial i Piteå. Av propositionen framgår att regeringen dessutom har beräknat vissa regionalpolitiska medel för utrustning vid centret.

I motionerna 1987/88:Ub31 (s), 1987/88:A39 (c) och 1987/88:N54 (vpk) berörs frågan om försöksverksamhet med bakteriell läkning av malmer. Medel för ändamålet har inte beräknats i propositionen. Motionärerna hänvisar till att det vid Stockholms och Umeå universitet under flera år har bedrivits forskningsarbete med bakteriell läkning. Denna teknik används redan för utvinning av koppar m.fl. metaller i ett antal länder, bl.a. Förenta Staterna. Det anförs att tekniken sannolikt kommer att bli bestämmande för kopparpriset i framtiden och att traditionell utvinningsteknik för kopparmalmer med lågt innehåll av ädelmetaller kommer att slås ut. Som exempel på fyndigheter med sådan malm anges Aitik nära Gällivare. Vidare anförs att den bakteriella läkningen medför bara en femtedel av energiåtgången vid traditionell teknik och att den också i de flesta fall är milj ovänligare.

NU 1987/88:38

4 Motionerna utmynnar i krav på stöd till ett treårigt försök med bakteriell läkning i pilotskala vid högskolan i Luleå. I motionerna 1987/88: A39 (c) och 1987/88:N54 (vpk) föreslås att riksdagen skall anvisa särskilda medel för ändamålet.

Frågan berörs också, utan särskilt yrkande, i motion 1987/88:A40 (fp). Motionärerna anser att det aktuella projektförslaget bör prövas i ett regionalt sammanhang i samverkan mellan länsstyrelsen, Norrlandsfonden och högskolan.

Utskottet har erfarit att visst ekonomiskt stöd till forsknings- och utvecklingsarbete rörande bakteriell läkning har lämnats av STU. Vidare föreligger en ansökan hos Norrlandsfonden om bidrag av 1,7 milj. kr. till investeringskostnaderna för en pilotanläggning. Det förutsätts att driftskostnaderna, som beräknas till 6,6 milj. kr. under en första etapp av tre år, kan täckas från annat håll. Avsikten är att en eventuell andra etapp skall finansieras av medel från gruv- och metallföretagen.

Utskottet anser att tekniken med bakteriell läkning är av betydande intresse med hänsyn bl.a. till gruvindustrins möjligheter att bevara sin konkurrenskraft vid stigande energipriser. Följaktligen ser utskottet det som angeläget att den forskning på området som har bedrivits med statligt stöd nu kan fullföljas genom försök i pilotskala. Det bör framhållas att en sådan försöksverksamhet inte bör ses enbart som en fråga av regionalt intresse. Den hittillsvarande verksamheten har bedrivits i Stockholm och Umeå, och det finns ett antal tänkbara lokaliseringar på olika håll i landet såväl för en försöksanläggning som för en eventuell senare industriell tillämpning av lakningstekniken. En anknytning till ett gruvföretag framstår således som ett alternativ till den förläggning vid högskolan i Luleå som föreslås av motionärerna.

Som framgått utnyttjas tekniken med bakteriell läkning redan nu vid kommersiell gruvdrift på flera håll i världen. Med hänsyn härtill finner utskottet det naturligt att de berörda företagen i Sverige medverkar till finansieringen av en pilotskaleanläggning från starten. Som anförs i motion 1987/88:A40 (fp) kan det också finnas möjligheter till viss regional statlig finansiering av projektet.

Enligt utskottets mening bör regeringen nu ta upp överläggningar med olika intressenter i syfte att verka för ett genomförande av projektet enligt angivna riktlinjer. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna som sin mening. Av det sagda följer att utskottet inte kan biträda kravet i motionerna 1987/88: A39 (c) och 1987/88:N54 (vpk) på att riksdagen skall anvisa särskilda medel till projektet. Utskottet förutsätter emellertid att regeringen aktivt undersöker möjligheterna till annan finansiering. Genom ett uttalande av riksdagen enligt utskottets förslag skulle såväl de sistnämnda motionerna i berörda delar som motion 1987/88:Ub31 (s) väsentligen tillgodoses.

Näringslivsutveckling

Två av de förslag till insatser för utveckling av näringslivet i Norrbotten som läggs fram i propositionen har hänvisats till utskottet. Det ena förslaget gäller ett anslag av 10 milj. kr. till prospektering i Pahtohavare nära Kiruna genom nämnden för statens gruvegendom. Utskottet tillstyrker förslaget. Det andra

NU 1987/88:38

förslaget gäller ett anslag av 28 milj. kr. för rymdverksamhet i Kiruna. Även detta förslag tillstyrks.

I anslutning härtill tar utskottet upp yrkanden i motionerna 1987/88:N55 (m) och 1987/88: A40 (fp) om Sveriges deltagande i europeiskt rymdsamarbete. I den förstnämnda motionen anförs att den relativa minskningen av Sveriges engagemang i det europeiska rymdorganet ESA försämrar möjligheterna för svensk industri att följa med i utvecklingen på rymdområdet. Särskilt hävdas att regeringens beslut att Sverige inte skall delta i Columbusprojektet kommer att vara till nackdel för rymdverksamheten i Kiruna. Det påpekas att Norge - som deltar i Columbusprojektet - arbetar intensivt på att bygga upp en motsvarande verksamhet i Tromsö. Liknande synpunkter framförs i motion 1987/88: A40 (fp). Bl.a. uttrycks farhågor för att Esrange-som skulle ha utnyttjats för mottagning av data från en av plattformarna i Columbussystemet - kommer att få minskad betydelse som europeiskt rymdcentrum.

Utskottet har i betänkandet NU 1987/88:24 (s. 33-36) behandlat frågor om anslag till rymdverksamhet och riktlinjer för det svenska deltagandet i framtida europeiskt rymdsamarbete. Därvid har utskottet avstyrkt motioner med krav på en ökning - utöver vad regeringen har beräknat - av de svenska bidragen till ESA i syfte att möjliggöra bl.a. ett svenskt deltagande i Columbusprojektet. Företrädarna för moderata samlingspartiet, folkpartiet och centern reserverade sig till förmån för motionerna. Riksdagen har i sitt nyligen fattade beslut följt utskottet (rskr. 1987/88:270).

Enligt utskottets uppfattning saknas det anledning för riksdagen att nu ompröva detta beslut. Något nytt har inte framkommit i sakfrågan. Frågor om det svenska rymdprogrammets omfattning och inriktning bör lämpligen prövas av riksdagen i ett nationellt forsknings- och industripolitiskt sammanhang. Det ankommer på regeringen att besluta om det svenska deltagandet i enskilda projekt på rymdområdet enligt de riktlinjer och inom de ekonomiska ramar som riksdagen har fastställt.

Vad särskilt gäller Columbusprojektet har regeringen bedömt att det på grund av rådande osäkerhet om projektets framtida utformning saknas förutsättningar för ett beslut om att Sverige skall delta i projektet. Riksdagen har inte haft något att erinra häremot. Om hindren för ett svenskt deltagande i framtiden skulle bortfalla räknar utskottet med att regeringen i samband med en ny prövning av frågan kommer att beakta bl.a. betydelsen av ett svenskt engagemang i Columbusprojektet för rymdverksamheten i Kiruna. I sammanhanget bör emellertid påpekas att de insatser på rymdområdet i Kiruna som nu föreslås av regeringen har en direkt och omedelbar regionalpolitisk effekt, medan effekterna av ett eventuellt svenskt deltagande i Columbusprojektet får anses vara mera osäkra. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna 1987/88:N55 (m) och 1987/88:A40 (fp), den sistnämnda i berörd del.

I centerns motion 1987/88 :A39 föreslås en ökad satsning på småföretag i Norrbottens län. Härigenom skulle skapas förutsättningar för en mer differentierad näringsstruktur, anförs det. I motionen hänvisas till olika förslag som har framförts från centerpartiets sida bl.a. på skatteområdet i syfte att förbättra klimatet för de mindre företagen.

NU 1987/88:38

6 Det torde råda allmän enighet om att problemen inom Norrbottens näringsliv huvudsakligen kan hänföras till en ensidig näringsstruktur och ett alltför starkt beroende av basindustrierna. Stora ansträngningar har därför gjorts för att bredda näringsstrukturen i regionen, bl.a. genom stöd till mindre företag och nyetablering av företag. I den aktuella propositionen och flera av motionerna framförs förslag med sådant syfte. Motion 1987/88:A39 (c) innehåller emellertid endast en allmän hänvisning till olika förslag från centerpartiet på småföretagspolitikens område. Några av dessa förslag har nyligen avslagits av riksdagen efter beredning i näringsutskottet (NU 1987/88:25). Utskottet finner det inte meningsfullt att förslagen - som har generell karaktär - tas upp till förnyad sakbehandling i det nu aktuella sammanhanget. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motionen i denna del.

Lokaliseringar av statlig verksamhet, m.m.

Under denna rubrik behandlar utskottet fem motioner med yrkanden om olika slag av regionalpolitiska insatser inom den statliga företagssektorn i Norrbotten.

I motion 1987/88: A39 (c) begärs förslag från regeringen om överföring av skogsmark från domänverket till enskilda. Den ekonomiska situationen för lantbruket är mycket besvärande i områden som domineras av bolags- och statsägd skogsmark, anförs det. En överföring av skogsmark från domänverket skulle skapa förutsättningar för bärkraftiga lantbruksföretag baserade på en kombination av jord- och skogsbruk, menar motionärerna.

Utskottet har nyligen i betänkandet NU 1987/88:35 om statliga företag behandlat flera liknande motionsyrkanden om ökad försäljning av domänverkets skogsmark. Yrkandena har avstyrkts, med gemensam reservation av företrädarna för moderata samlingspartiet, folkpartiet och centern. Riksdagen kommer inom kort att ta ställning i ärendet.

Inemot hälften av domänverkets totala innehav av produktiv skogsmark ligger i Norrbottens län, där verket är den dominerande skogsägaren. Regionens andel av domänverkets virkesförsäljning är ca 30 %.

Domänverket bör enligt utskottets mening kunna medverka till att förstärka enskilda fastigheter i Norrbottens län genom försäljningar eller markbyten. Utskottet avvisar emellertid tanken på en allmän utförsäljning av domänverkets skogsmark i denna region liksom i övriga delar av landet. I sammanhanget bör särskilt framhållas att skogsindustrin i Norrbottens län har betydande problem med råvaruförsörjningen. Förutom till de egna sågverken levererar domänverket sågtimmer till enskilda sågverk i inlandet. Domänverket har vidare ett särskilt ansvar för tillförseln av massaved till AB Statens Skogsindustrier (ASSI). För de berörda företagen har leveranserna från domänverket helt avgörande betydelse. Utskottet avstyrker motion 1987/88:A39 (c) i berörd del med hänvisning till det anförda.

En flyttning av ASSI:s huvudkontor till Norrbotten föreslås i motion 1987/88:N54 (vpk). Eftersom det saknas styrmedel för lokalisering av privat verksamhet kan statsmakterna besluta om flyttning endast av statligt ägd verksamhet, menar motionärerna.

NU 1987/88:38

7 Av ASSI:s årsredovisning för år 1987 framgår att medeltalet anställda under året var 5 576, varav 2 345 i Norrbottens län. Antalet anställda vid koncernkontoret och vid vissa dotterbolags kontor i Stockholm var 120. Genom den nyligen beslutade försäljningen av sågverksrörelsen i Norrbottens län till Domänföretagen AB kommer ASSI:s personal i länet att minska.

Det ankommer inte på statsmakterna att fatta beslut om förläggningen av olika enheter i de statsägda bolagen. Motionen avstyrks följaktligen i berörd del.

I motion 1987/88:N214 (vpk) hänvisas till tidigare förslag från vänsterpartiet kommunisterna om utveckling av verksamheten vid Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB). Motionärerna begär en förnyad utvärdering av LKABgruvorna. De fäster uppmärksamheten särskilt på de s.k. sällsynta jordartsmetaller som finns i apatitmalmen från malmfälten. Till de sällsynta jordartsmetallerna hänförs yttrium, som betecknas som den basmetall som gör supraledningen möjlig. Ur apatit som genom anrikning separerats från malmen kan utvinnas såväl fosforsyra för framställning av handelsgödsel som sällsynta jordartsmetaller, anförs det. Apatiten i den malm som bryts och i avfallshögarna runt gruvorna representerar således stora ekonomiska värden med en enorm utvecklingspotential, anser motionärerna.

Utskottet vill peka på att kommittén (I 1987:01) om marknadsförutsättningarna för olika mineralråvaror enligt sina direktiv (dir. 1987:33) skall uppmärksamma bl.a. möjligheterna till lönsam utvinning i landet av andra metaller och mineral än de som för närvarande är föremål för brytning eller prospektering. I direktiven hänvisas till mineralpolitiska utredningens arbete. I delbetänkandet (SOU 1979:40) Malmer och metaller redovisade denna utredning vissa uppgifter om de sällsynta jordartsmetallernas förekomst och användning m.m. (s. 782-784).

I den aktuella propositionen (s. 9 f.) redogörs för pågående arbete vid LKAB med att rationalisera produktionen och öka förädlingsgraden enligt en strategisk plan för åren 1987-1992. Vidare nämns att LKAB kommer att bredda sin verksamhet genom att bilda ett specialproduktsbolag med uppgift att utveckla malmbaserade produkter avsedda för andra avnämare än stålindustrin.

Utskottet räknar med att möjligheterna till utnyttjande av bl.a. apatiten och de sällsynta jordartsmetallerna kommer att beaktas av LKAB som ett led i arbetet med att bredda företagets verksamhet. Marknadsförutsättningarna för utvinning av sällsynta jordartsmetaller torde komma att klarläggas genom pågående utredningsarbete. Något initiativ av riksdagen i frågan är enligt utskottets mening inte påkallat. Motion 1987/88:N214 (vpk) avstyrks följaktligen.

Åtgärder för upprättande av ett järnsvampsverk i Norrbotten föreslås i motion 1987/88:N246 (vpk). Ett yrkande i samma motion om upprättande av ett järnsvampsverk i Bergslagen har nyligen behandlats av utskottet i samband med frågor om särskilda regionalpolitiska insatser i delar av Bergslagen m.m. (NU 1987/88:19).

Utskottet hänvisade då till att tidigare arbete med ett järnsvampsverkspro -

NU 1987/88:38

jekt i Norrbotten hade lagts ned beroende på alltför ogynnsamma marknadsutsikter för järnsvamp. Utskottet avstyrkte motionsyrkandet, med reservation från vänsterpartiet kommunisternas företrädare. Riksdagen följde utskottet.

Det har enligt utskottets mening inte framkommit några faktorer som ger anledning till en mera positiv bedömning av marknaden för järnsvamp. Motionen avstyrks alltså även i nu aktuell del.

En utredning om förutsättningarna för att starta byggmaterialproduktion i Gällivare föreslås i motion 1987/88:N261 (vpk). Motionären hänvisar till att svenskt och västtyskt samarbete i byggprojekt har prövats tidigare, varvid det svenska bidraget utgjordes av elementbyggande. Som en möjlig råvarubas för produktion av byggelement anges sand- och grusförekomster utefter malmbanan söder om Gällivare.

Uppslag till industriell produktion på en viss ort bör enligt utskottets mening prövas i första hand på regional nivå. Motionen avstyrks.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande centrum för fiberarmerade polymermaterial

att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:86 bilaga 8 punkt F 1 till Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och utveckling på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1987/88 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 5 000 000 kr.,

2. beträffande bakteriell läkning av malmer

att riksdagen med anledning av motion 1987/88:Ub31, motion 1987/ 88:N54 yrkande 7 och motion 1987/88:A39 yrkande 11 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. beträffande prospektering i Pahtohavare

att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:86 bilaga 8 punkt D 4 till Statens gruvegendom: Prospektering m.m. på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1987/88 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 10 000 000 kr.,

4. beträffande rymdverksamhet i Kiruna

att riksdagen med bifall till proposition 1987/88:86 bilaga 8 punkt F 6 till Nationell rymdverksamhet på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1987/88 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 28 000 000 kr.,

5. beträffande europeiskt rymdsamarbete

att riksdagen avslår motion 1987/88:N55 och motion 1987/88:A40 yrkande 5,

6. beträffande ökad satsning på småföretag

att riksdagen avslår motion 1987/88:A39 yrkande 2,

7. beträffande överföring av skogsmark från domänverket till enskilda

att riksdagen avslår motion 1987/88:A39 yrkande 13,

8. beträffande flyttning av ASSI.s huvudkontor att riksdagen avslår motion 1987/88: A54 yrkande 2,

NU 1987/88:38

9. beträffande utvärdering av LKAB-gruvorna att riksdagen avslår motion 1987/88:N214,

10. beträffande järnsvampsverk

att riksdagen avslår motion 1987/88:N246 yrkande 1,

11. beträffande byggmaterialproduktion i Gällivare att riksdagen avslår motion 1987/88:N261.

Stockholm den 20 maj 1988 På näringsutskottets vägnar

Nils Erik Wååg

Närvarande: Nils Erik Wååg (s), Erik Hovhammar (m), Rune Jonsson (s), Ivar Franzén (c), Wivi-Anne Radesjö (s), Sten Svensson (m), Birgitta Johansson (s), Gudrun Norberg (fp), Per Westerberg (m), Per-Ola Eriksson (c), Sven-Åke Nygårds (s), Sture Thun (s), Lars De Geer (fp), John Andersson (vpk) och Göran Dahlstrand (s).

Reservationer

1. Europeiskt rymdsamarbete (mom. 5)

Erik Hovhammar (m), Ivar Franzén (c), Sten Svensson (m), Gudrun Norberg (fp), Per Westerberg (m), Per-Ola Eriksson (c) och Lars De Geer (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med ”Enligt utskottets” och slutar med ”berörd del” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning är regeringens restriktiva inställning till det svenska deltagandet i ESA-samarbetet beklaglig. De negativa konsekvenserna av en minskande svensk andel av ESA:s budget för den svenska rymdindustrin och för det svenska deltagandet i västeuropeiskt samarbete i allmänhet har nyligen påtalats av moderata samlingspartiets, folkpartiets och centerns företrädare i utskottet (NU 1987/88:24 res. 30). I det nu aktuella sammanhanget bör understrykas att regeringens politik gentemot ESA innebär ett hot också mot den fortsatta utvecklingen av rymdverksamheten i Kirunaområdet.

Som påpekas i motionerna 1987/88:N55 (m) och 1987/88:A40 (fp) är det särskilt allvarligt att regeringen har ställt sig avvisande till ett svenskt engagemang i Columbusprojektet, eftersom Esrange skulle ha utnyttjats för mottagning av data från en av plattformarna i projektet. Esranges roll som europeiskt rymdcentrum torde komma att reduceras om inte det svenska beslutet att stå utanför Columbusprojektet omprövas. Enligt utskottets mening finns det alltså - vid sidan av de industripolitiska skälen - också starka regionalpolitiska skäl för ett svenskt deltagande i detta projekt och för ett mera aktivt engagemang i ESA-samarbetet i övrigt.

NU 1987/88:38

10 Enligt utskottets mening är det angeläget att regeringen nu ånyo prövar möjligheterna för Sverige att delta i Columbusprojektet. Riksdagen bör alltså uppmana regeringen härtill. Genom ett sådant uttalande skulle motionerna 1987/88:N55 (c) och 1987/88: A40 (fp) tillgodoses, den sistnämnda i berörd del.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande europeiskt rymdsamarbete att riksdagen med bifall till motion 1987/88:N55 och motion 1987/ 88:A40 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

2. Ökad satsning på småföretag (mom. 6)

Ivar Franzén (c) och Per-Ola Eriksson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med ”Det torde” och slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer i vad som anförs i motion 1987/88: A39 (c) om vikten av en ökad satsning på småföretagandet i Norrbottens län i syfte att åstadkomma en mer differentierad företagsstruktur i regionen. Såväl i propositionen som i flera av motionerna framförs förslag till riktade insatser med detta syfte. Väl så viktigt är emellertid att det allmänna klimatet för småföretagandet i landet förbättras. Utskottet hänvisar här till förslag på småföretagspolitikens område som i olika sammanhang har framförts från centerpartiets sida, t.ex. om reducering av sjukförsäkringsavgifterna för småföretag, slopande av beskattningen på arbetande kapital i företag, införande av privata investeringskonton och inrättande av en småföretagsfond. Även om åtgärder av detta slag måste genomföras på nationell nivå skulle de enligt utskottets mening kunna få särskilt gynnsamma effekter i Norrbotten, där behovet av ökat småföretagande är större än i någon annan del av landet. Genom ett uttalande av riksdagen till regeringen av angiven innebörd skulle yrkandet i motion 1987/88:A39 (c) tillgodoses.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande ökad satsning på småföretag att riksdagen med bifall till motion 1987/88:A39 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

3. Överföring av skogsmark från domänverket till enskilda (mom. 7)

Erik Hovhammar (m). Ivar Franzén (c), Sten Svensson (m). Gudrun Norberg (fp), Per Westerberg (m), Per-Ola Eriksson (c) och Lars De Geer (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med ”Domänverket bör” och slutar med "det anförda” bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till vad som anförs i motion 1987/88:A39 (c) om en ökad överföring av domänverkets skogsmark till enskilda i Norrbottens län. Liksom i Finland borde staten aktivt medverka till uppbyggnaden av

NU 1987/88:38

bärkraftiga jord- och skogsbruksföretag på grundval av det statliga innehavet av skogsmark. Behovet av sådana åtgärder är särskilt stort i Norrbottens län, bl.a. för att motverka avfolkningen och skapa en positiv utveckling i länets glesbygder. Utskottet föreslår alltså att riksdagen anmodar regeringen att snarast lägga fram förslag om en överföring av statlig skogsmark i enlighet med vad som anförs i motionen. Denna tillstyrks alltså i berörd del.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande överföring av skogsmark från domänverket till enskilda

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:A39 yrkande 13 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

4. Flyttning av ASSI:s huvudkontor (mom. 8)

John Andersson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med ”Det ankommer” och slutar med ”berörd del” bort ha följande lydelse: Alltjämt kommer emellertid ASSI:s verksamhet att ha sin tyngdpunkt i Norrbottens län, där koncernens största produktionsanläggningar är belägna. Utskottet anser att också ASSI:s koncernkontor bör lokaliseras till länet. Regeringen bör se till att bolaget snarast fattar beslut härom. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna som sin mening. Yrkandet härom i motion 1987/88:N54 (vpk) tillstyrks alltså.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. beträffande flyttning av ASSI.s huvudkontor

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:N54 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

5. Utvärdering av LKAB-gruvorna (mom. 9)

John Andersson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med ”Utskottet räknar” och slutar med ”avstyrks följaktligen” bort ha följande lydelse: Utskottet instämmer i vad som anförs i motion 1987/88:N214 (vpk) om vikten av att LKAB-gruvornas ekonomiska potential utvärderas på nytt, särskilt mot bakgrund av de nya användningsområdena för sällsynta jordartsmetaller. Utvärderingen bör syfta till att klarlägga förutsättningarna för utökad verksamhet i malmfältsregionen. Stor hänsyn bör därvid tas till det samhällsekonomiska värdet av sådan verksamhet för att reducera effekterna av det minskade antalet anställda inom basindustrierna i Norrbotten.

Regeringen bör snarast ta initiativ till en utvärdering av angivet slag. Arbetet bör bedrivas under medverkan av bl. a. berörda länsmyndigheter och fackliga organisationer. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna som sin mening. Genom ett uttalande av angiven innebörd tillgodoses motionen.

NU 1987/88:38

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:

9. beträffande utvärdering av LKAB-gruvorna

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:N214 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

6. Järnsvampsverk (mom. 10)

John Andersson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med ”Det har” och slutar med ”aktuell del” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att ett järnsvampsverk i Norrbotten bör komma till stånd. Genom en sådan satsning - tillsammans med en motsvarande satsning i Bergslagen - kan råvarutillgången för stålverken i landet tryggas. Vid järnsvampstillverkningen kan överskottsvärmen utnyttjas effektivt. En minskad användning av skrot i stålverken skulle också i motsvarande grad innebära att dioxinutsläppen minskades. Regeringen bör ta de initiativ som erfordras för att ett järnsvampsverk i Norrbotten skall upprättas. Riksdagen bör göra ett uttalande till regeringen av här angiven innebörd. Därmed tillgodoses syftet med här behandlad del av motion 1987/88:N246 (vpk).

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:

10. beträffande järnsvampsverk

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:N246 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

7. Byggmaterialproduktion i Gällivare (mom. 11)

John Andersson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med ”Uppslag till” och slutar med ”Motionen avstyrks” bort ha följande lydelse:

Förslaget i motion 1987/88:N261 (vpk) om produktion av byggelement i Gällivare bör enligt utskottets mening prövas närmare. Såsom anförs i motionen bör varje möjlighet att bredda basen för sysselsättningen i Gällivare utnyttjas. Riksdagen bör alltså i ett uttalande anmoda regeringen att ta initiativ till en utredning i frågan. Genom ett sådant uttalande skulle motionen tillgodoses.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:

11. beträffande byggmaterialproduktion i Gällivare

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:N261 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

NU 1987/88:38

13 Särskilt yttrande

NU 1987/88:38

Ökad satsning på småföretag (mom. 6)

Erik Hovhammar (m), Sten Svensson (m), Gudrun Norberg (fp), Per Westerberg (m) och Lars De Geer (fp) anför:

Vi instämmer i vad som sägs i motion 1987/88:A39 (c) om att generella åtgärder för att främja småföretagandet är angelägna, inte minst för Norrbotten där det finns ett stort behov av en mera differentierad näringsstruktur. Då frågan om näringspolitiken nyligen behandlades i utskottet reserverade sig också moderata samlingspartiets och folkpartiets företrädare tillsammans med centerns till förmån för motionsyrkanden om ett åtgärdsprogram med sikte på att främja småföretagsutvecklingen (NU 1987/88:25 res. 5). I den nu aktuella motionen förs det emellertid fram förslag till konkreta åtgärder som vi inte i alla delar kan biträda.

gotab Stockholm 1988 15343