Prop. 1987/88:86

om särskilda regionalpolitiska insatser i Norrbottens län m.m.

Regeringens proposition 1987/ 88: 86

om särskilda regionalpolitiska insatser i .. rop. Norrbottens lan m. m. 1987/88:86

Regeringen förelägger riksdagen vad som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 17 mars l988 för de åtgärder och de ändamål som framgår av föredragandenas hemställan.

På regeringens vägnar

Ingvar Carlsson

Thage G Peterson

Industridepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 17 mars 1988

Närvarande: statsministern Carlsson. ordförande, och statsråden Sigurd- sen, Gustafsson, Leijon, Hjelm—Wallén. Peterson, Göransson, Dahl, R. Carlsson. Holmberg, Hellström. Johansson. Lindqvist. G. Andersson, Lönnqvist, Thalén

Föredragande: statsråden Peterson. Gustafsson, Leijon. Göransson. Dahl. Hellström. Johansson. Lönnqvist och Thalén

Pr0position om särskilda regionalpolitiska insatser i Norrbottens län m.m.

Chefen för industridepartementet. statsrådet Peterson. anför efter samråd med övriga berörda föredraganden.

] Inledning

Under de senaste åren har en rad nya företag etablerats inom branscher som tidigare inte alls eller endast i ringa omfattning fanns företrädda i Norrbottens län. Trots detta domineras näringslivet i Norrbottens län fortfarande av gruv-, stäl- och skogsindustri. Inom dessa branscher arbetar ca 70 % av de industrisysselsatta.

Det stora beroendet av basindustrierna har gjort länets arbetsmarknad sårbar. Växlingar i konjunkturerna har fått stora genomslag i sysselsätt- ningsutveeklingen. Den struktur som basindustrin har i Norrbottens län, med ett fåtal mycket stora enheter. gör också att nödvändiga strukturför- ändringar kan innebära stora påfrestningar för anställda och för enskilda orter.

Antalet industrisysselsatta i Norrbottens län uppgår för närvarande till ca 18 400 personer. vilket innebär en betydande minskning sedan mitten av 1970-talet. Minskningen har skett inom basindustrierna inkl. träindustrin. Enligt de planer som nu gäller för främst de statliga basindustriföretagen i Norrbottens län kommer antalet anställda att minska med ytterligare ca 2 200 personer fram till år l992. Jag återkommer senare till denna fråga.

Den positiva utvecklingen inom näringslivet i hela landet med tillkoms- ten av nya företag och verksamheter samt utveckling av befintliga företag inom verkstadsindustri. kemisk industri. "informationsindustri" m.m.. har kommit även Norrbottens län till del. lndustrisysselsättningen i länet har trots denna positiva utveckling legat på i stort sett oförändrad nivå under de senaste åren.

De omfattande strukturförändringarna inom främst gruv- och stålindu-

l—J

• Sida 3
•  Original

strin i början på 1980-talet innebar mycket stora påfrestningar på arbets- marknaden i Norrbottens län. Genom de omfattande insatserna i 1983 års utvecklingsprogram för Norrbottens län (prop. 1982/83:120. AU 24. rskr. 305) samt den framgångsrika ekonomiska politik som regeringen fört har antalet arbetslösa minskat kraftigt. Den totala sysselsättningen i länet har ökat under 1980-talet från 126000 personer år 1980 till 129000 personer år 1987. Sysselsättningsökningen har skett inom både offentlig och privat service- och tjänsteprodttktion. '

Trots detta är arbetslösheten fortfarande stor. Ijanuari i år var ca 8000 personer öppet arbetslösa i Norrbottens län. Därtill kommer ca 6500 personer i beredskapsarbete och i arbetsmarknadsutbildning.

Förändringarna i näringsliv och sysselsättning återspeglas också i länets befolkningsutveekling. Under hela 1980-talet har befolkningen i Norrbot- tens län minskat beroende på stor nettoutflyttning. Under år 1987 var dock befolkningsutveeklingen i länet mera balanserad än tidigare under 1980-ta- let.

Höga födelsetal påverkar i hög grad fortfarande befolkningsstrukturen och befolkningsutveeklingen i Norrbottens län. Födelseöverskotten har inneburit att befolkningsminskningen trots utflyttningen varit relativt lång- sam. .

En omfördelning av länets folkmängd har skett och sker från inland till kust. Under 1980-talet är det malmfältskommunerna som har haft den kraftigaste befolkningsminskningen.

Innan jag går in på de nu aktuella sysselsättningsföråndringarna och de förslag till åtgärder som de föranleder villjag erinra om de statliga insatser som gjorts i Norrbottens län under de senaste åren.

Justitiedepartementet Prop. 1987/88:86

Föredragande: statsrådet Leijon

Anmälan till proposition om särskilda regionalpolitiska insatser i Norrbottens län m. m.

Andra huvudtiteln

B. Polisväsendet

B 5. Utrustning m.m. för polisväsendet

1 Utlokalisering av vissa delar av rikspolisstyrelsens databehandling

1.1 Rikspolisstyrelsens dataverksamhet

Rikspolisstyrelsen har sedan 1970-talet en dataanläggning som har byggts ut successivt och en registerbyrå för den registerverksamhet som hänger samman'med databehandlingen. Rikspolisstyrelscn databehandlar numera en rad handlingar för hela polisväsendet men också för andra myndigheter i rättsväsendet. Den senare verksamheten äger rum inom ramen för be- stämmelserna i kungörelsen (1970:517) om rättsväsendets informations- system.

Rättväsendets informationssystem är enligt 1 & kungörelsen ett system för att insamla, lagra. bearbeta och lämna uppgifter som har samband med verksamheten i polis—. åklagar- och domstolsväsendet samt kriminalvår- den. Systemet skall enligt samma paragraf bestå av delsystem. Delsystem ingår i vad som brukar benämnas BROTTSRI. Systemen samordnas ge- nom samarbetsorganet för rättsväsendets informationssystem (SARI).

Enligt 2 & kungörelsen finns det bl. a. delsystem för databehandling av — ordningsföreläggande — strafföreläggande — brottsanmälan — personblad — dom och slutligt beslut i brottmål

Rikspolisstyrelsen har enligt samma paragraf ansvar för driften av de delsystem där nti nämnda handlingar databehandlas.

Rikspolisstyrelsen dataregistrerar uppgifterna i handlingarna. Uppgifter- na i strafföreläggande och domar samt vissa andra handlingar med anknyt- ning till datarutinerna för strafförcläggande och domari brottmål registre- ras genom optisk läsning. Övriga handlingar dataregistreras på traditionellt sätt. Dataregistreringen är omfattande. 17

• Sida 18
•  Original

Bilaga 1

Antalet registrerade handlingar per år fördelar sig enligt följande. nämli- gen

— ordningsföreläggande 200000 — strafföreläggande 80000 — brottsanmälan 1000 000 — personblad 360000 — domar och slutliga beslut 90 000

Vid stanssektionen inom rikspolisstyrelsens registerbyrå finns ett 40-tal tjänster. Stanssektionen svarar för dataregistreringen av uppgifterna i de handlingar jag nyss nämnde och i en rad andra handlingar. bl. a. ifakturor och andra administrativa handlingar och i passhandlingar. Rikspolisstyrel- sen lägger emellertid ut viss dataregistrering på företag i Stockholmsområ- det. För detta betalar rikspolisstyrelsen omkring 10 milj. kr. per år.

Kontrollsektionen vid registerbyrån utför de kontroller som behöver göras i den efterföljande databehandlingen av ordningsförelägganden. strafförelägganden och domar i brottmål. Kontrollsektionen omfattar 34 tjänster. praktiskt taget alla i kontorskarriären. Sektionen kommer att utökas med tre tjänster den 1 juli 1988, då styrelsen får en ny rutin för uppbörd av domstolsböter. Sektionen har även andra uppgifter än dem som har angetts här. bl. a. vården av det s.k. person- och belastningsre- gistret (PBR) och hanteringen av utdrag ur registret. För att belysa verk- samhetens omfattning kan jag nämna att debiteringen av böter m.m. i rutinerna för ordningsföreläggande. strafföreläggande och domar i brott- mål beräknas till omkring 120 milj. kr. per är.

1.2 Översyn av BROTTSRI

Samarbetsorganet för rättsväsendets informationssystem (SARI) ser sedan något är över systemen i BROTTSRI i samarbete med rikspolisstyrelsen. riksåklagaren. domstolsverket. kriminalvårdsstyrelsen och statskontoret. SARI väntas ta tipp frågan om systemen i BROTTSRI under år 1988 på grundval av en rapport som en arbetsgrupp i SARI lägger fram omkring den 1 juli 1988. De nuvarande systemen i BROTTSRI är inte längre effektiva och måste ersättas med nya system. Inför ett sådant byte stude- rar arbetsgruppen bl. a. frågan i vad mån ny teknik kan användas för att renodla och decentralisera databehandlingen inom rättsväsendet.

Enligt vadjag har erfarit har rikspolisstyrelsen och riksåklagaren nyligen avslutat förstudieri fråga om nya rutiner för ordningsbot och strafföreläg- gande.

1.3 En enhet i Kiruna för viss databehandling som ankommer på rikspolisstyrelsen

Att flytta databehandlingen i nuvarande rutiner vid styrelsen låter sig knappast göra. En flyttning bör i stället ske i samband med att nya rutiner utformas.

De nya rutiner för ordningsbot och strafföreläggande som rikspolissty— relsen och riksåklagaren nu planerar beräknas vara i drift under är 1990.

• Sida 19
•  Original

Bilaga 1

Rutinerna bör enligt min mening utformas med sikte på att databehandling- en och de uppgifter som hänger samman med den. inbegripet uppbörd och maskinell framställning av meddelanden till olika slag av register. skall förläggas till en ny enhet i rikspolisstyrelsen. lokaliserad till Kiruna.. Det bör också prövas i vilken utsträckning befintliga resurser på dataområdet i Kiruna kan utnyttjas för vissa arbetsuppgifter. När den nuvarande rutinen för databehandling av domar i brottmål skall ersättas av en ny rutin. bör den enligt min mening också utformas så att databehandlingen skall kunna ske i Kiruna. De uppgifter som är knutna till databehandlingen bör utföras av personal vid enheten.

Vilka ytterligare uppgifter som bör läggas till enheten i Kiruna är svårt att nu ha en klar uppfattning om. Det får undersökas i det fortsatta arbetet. Enheten i Kiruna bör börja sin verksamhet den ljuli 1990.

Ett antal personer bör dock anställas redan vid kalenderårsskiftet 1989/90. De bör utbildas vid rikspolisstyrelsen för sina uppgifter vid enhe- ten i Kiruna och för att de skall kunna fungera som instruktörer för annan personal vid enheten i Kiruna.

Även andra merkostnader än utbildningskostnader kommer att uppstå. Det gäller kostnader för bl. a. databehandling. dataöverföringar och loka- ler. Dessa merkostnader kommer att uppkomma under de år som enheten byggs upp och den tid under vilken motsvarande verksamhet i Stockholm avvecklas. Jag räknar med att den merkostnaden kommer att stanna vid 10 milj. kr. På sikt bör inte enheten i Kiruna medföra några nämnvärda merkostnader jämfört med det fall att uppgifterna skulle ha legat kvar i Stockholm.

Det är svårt att nu bedöma hur enheten bör dimensioneras slutligt. Flera svårberäkneliga faktorer spelar in. En sådan gäller behovet av central dataregistrering på sikt. De berörda centrala myndigheterna räknar med att de lokala myndigheterna inom rättsväsendet skall svara för dataregistre- ringen. allt eftersom lokala datorer tas i bruk. Det är emellertid svårt att säga hur snabbt en sådan utveckling kan bli verklighet för alla myndigheter i rättsväsendet. Frågan mäste emellertid uppmärksammas vid den slutliga dimensioneringen av enheten och vid bedömningen av frågan i vad mån viss dataregistrering bör läggas ut till företag i Kiruna.

Jag räknar emellertid med att enheten i Kiruna blir ett viktigt sysselsätt- ningstillskott och att den kommer att ge en ökad differentiering av arbets- marknaden i Kiruna.

Jag avser att inom kort föreslå regeringen att ge SARI och andra berörda i uppdrag att ta fram ett förslag i frågan. I förslaget skall bl.a. belysas förslagets konsekvenser för berörd personal vid rikspolisstyrelsen.

2 Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att till Utrustning m.m. för p(i/i'svc'ise/ider på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1987/88 anvisa ett reservationsanslag av 10000 000 kr.

• Sida 20
•  Original

Kommunikationsdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 17 mars 1988

Föredragande: statsrådet Hellström

Anmälan till proposition om särskilda regionalpolitiska insatser i Norrbottens län m.m.

Sjätte huvudtiteln

F. Luftfart F 3. Bidrag till kommunala flygplatser m.m.

På statsbudgeten för budgetåret 1987/88 har 15 milj. kr. anvisats för regio- nalpolitiskt stöd till kommunala flygplatser. Från anslaget kan bidrag utbe- talas dels för drift, dels föi' investeringar. .Utöver dessa 15 milj. kr. har regeringen i prop. 1987/88: 64 bil. 1 om särskilda regionalpolitiska insatseri delar av Bergslagen och norra Sveriges inland föreslagit riksdagen att ytterligare 35 milj. kr. engångsvis anvisas som kan användas under 3 år för bidrag till enbart investeringar. .

Enligt föredraganden skulle bidrag kunna utgå i sådana fall där behovet av en flygplats är av regionalpolitiskt stor betydelse och där flygplatsen som sådan har en roll som matarflygplats till primärnätet. Genom att ett större belopp kan ställas till förfogande för bidrag till en enskild investering bör enligt föredraganden i förekommande fall det ekonomiska ansvaret för driften av flygplatsen och för själva trafiken åvila lokala och regionala intressenter.

I propositionen nämndes en flygplats i Arvidsjaur som ett aktuellt pro- jekt. För att möjliggöra en flygplatsinvestering i Arvidsjaur för enbart matartlyg till inrikesflygets primärnät bör nu ytterligare 15 milj. kr. särskilt anvisas för detta ändamål utöver de 35 milj. kr. som regeringen tidigare föreslagit för flygplatsinvesteringar i NOITIands inland. Också när det gäller Arvidsjaur skall ansvaret för dn'ften av flygplatsen åvila lokala och regionala intressenter.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu anfört hemställerjag att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till kommunala flygplatser m.m. på tilläggsbudget- till statsbudgeten för budgetåret 1987/88 anvisa ett reservationsan- slag av 15000000 kr. att användas för investering i en flygplats i Arvidsjaur.

• Sida 21
•  Original

Finansdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 17 mars 1988

Föredragande: statsrådet Johansson

Anmälan till proposition om särskilda regionalpolitiska insatser i Norrbottens län m.m.

Sjunde huvudtiteln

Investeringsmedel för lokalisering av tullverkets centrala ADB-enhet till Luleå

Vid sin anmälan till 1988 års budgetproposition föreslog statsrådet Feldt att en central ADB-enhet hos tullverket skulle byggas upp och lokaliseras till Luleå (prop. 1987/88:100 bil. 9. s. 70). Vad gäller resurser för uppbyggna- den av det nya tulldatasystemet föreslog han bl. a. att vissa driftskostnader för den centrala ADB-enheten såsom anpassningsåtgärder för arbetsplat- ser. löner till drifts- och underhållspersonal samt hyreskostnader under budgetåret 1988/89 skulle föras in under en särskild anslagspost under anslaget Tullverket: Förvaltningskostnader.

När det gäller vissa investeringskostnader för lokaliseringen av tullver- kets centrala ADB-enhet till Luleå är det lämpligt att i detta sammanhang föreslå att medel anvisas härför. Det är främst kostnader för att på något längre sikt tillgodose ADB-enhetens lokalbehov och kostnader för anskaff- ning av utrustning m. m. som här avses.. Jag beräknar medelsbehovet till 40 milj. kr., varav ca 10 milj. kr. för anskaffning av utrustning m.m.

Medlen bör anvisas på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1987/88 under ett för ändamålet upprättat reservationsanslag. Det bör ankomma på regeringen att meddela närmare föreskrifter om hur anslaget skall disponeras.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att till Tullverket: Vissa investeringskostnader för lokalisering av en central ADB-enhet till Luleå på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1987/88 anvisa ett reservationsanslag av 40 000 000 kr.

• Sida 22
•  Original

Utbildningsdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 17 mars 1988

Föredragande: statsrådet Göransson

Anmälan till proposition om särskilda. regionalpolitiska insatser i Norrbottens län m.. m.

Åttonde huvudtiteln

1 Utbildning, forskning och kultur i Norrbottens län

I sin anmälan till propositionen om särskilda regionalpolitiska insatser i delar av Bergslagen och norra Sveriges inland (prop. 1987/88:64 bil. 2) har chefen för utbildningsdepartementet utvecklat den syn på utbildning och kultur i ett regionalpolitiskt perspektiv som ligger till grund för de satsning- ar som nu föreslås.

[ Norrbottens län finns gymnasieskola på tio orter. På några av dessa orter är elevunderlaget mycket litet. Särskilda åtgärder har vidtagits för att även dessa kommuner skall kunna erbjuda ungdomarna ett så varierat utbildningsutbud som möjligt. Som exempel kan nämnas att de yrkesinrik- tade linjerna i många fall arrangeras i s.k. B-form. Detta betyder att elever från första och andra årskurserna av en Studieväg undervisas gemensamt. För gymnasieskolans teoretiska linjer har flera kommuner s. k. alternativa eller samordnade timplaner. Dessa timplaner har tillkommit för att göra det möjligt att. till en rimlig kostnad. erbjuda utbildning på dessa linjer även i kommuner där elevunderlagct är svagt och undervisningsgruppcrna därför blir små.

Kommunal utbildning för vuxna (grundvux och komvux) finns i alla kommuner i Norrbottens län. Länet har de senaste åren disponerat per läsår ca 27000 undervisningstimmar för grundvux och ca 97000 undervis- ningstimmar för komvux. Samtliga kommuner i länet anordnar utbildning i grundvux och inom komvux på både grundskole- och gymnasieskolenivå.

Högskolan i Luleå inrättades 1971 med utbildning inom maskinteknik- linjen och geoteknologilinjen. Högskolans verksamhetsområde breddades i samband med högskolereformen år _1977. Under läsåret 1988/89 omfattar högskolans utbildningsorganisation — om riksdagen bifaller de förslag rörande högskolan som departementschefen lämnat i prop. 1987/88:100 bil. 10 — nära 1000 nybörjarplatser på allmänna utbildningslinjer, fördela- de med ca 500 platser för teknisk utbildning, drygt 100 platser för administ- rativ och ekonomisk utbildning och drygt 300 platser för lärarutbildning. Dessutom svarar högskolan för ett utbud av totalt ca 300 årsstudicplatser i form av lokala linjer och fristående kurser.

Högskolan har. genom sin tekniska fakultet, fasta resurser för forskning.

• Sida 23
•  Original

Anslagsmässigt utgör dessa resurser ca tio procent av landets samlade inom fakultetsområdet. Ett trettiotal fasta tjänster som professor finns vid högskolan.

En avsikt vid beslutet om högskolans inrättande var att den skulle bidra till utvecklingen av det norrländska näringslivet och till den teknologiska miljön i Luleå och Norrbottens län. Dessa förhoppningar har i stor ut- sträckning infriats. Som chefen för industridepartementet tidigare i dag berört har en omfattande högteknologisk verksamhet i olika former vuxit fram i anknytning till högskolan och dess resurser. Denna utveckling har haft stor betydelse för såväl Luleå som hela Norrbottens län och övre Norrland i övrigt.

Institutet för rymdfysik (IRF) bedriver huvuddelen av sin verksamhet i Kiruna. Institutet utgör en betydelsefull forskningsbas för en rad verksam- heter med anknytning till rymden. både i Kiruna och på andra platser. Verksamheten har. sedan institutet tillkom år 1957. expanderat kraftigt. Nya verksamheter har inkluderats i institutets ansvarsområde. t.ex. till- lämpad rymdteknologi. tillämpad forskning i övrigt och även viss produkt- utveckling. Antalet sysselsatta har vuxit från fem personer vid starten till ca 100 i dag. varav flertalet i Kiruna.

Institutet disponerar innevarande år drygt 19 milj. kr. för sin verksam- het. I 1987 års proposition om forskning (prop. 1986/87:80. UbU 26. rskr. 282) anvisades sammanlagt 1.5 milj. kr. som en förstärkning av institutets resurser bl.a. för tillämpad forskning och utvecklingsarbete med anknyt- ning till institutets forskning.

Som departementschefen kortfattat redovisade i sin anmälan till prop. 1987/88:64 har under senare år särskilda insatser gjorts för att tillfälligt förstärka den reguljära forsknings- och utbildningsorganisationen bl.a. i Norrbottens län. Budgetåret 1984/85 anvisades sålunda för forskning och utveckling särskilda medel bl.a. till högskolan i Luleå och Kiruna geofysi- ska institut (numera institutet för rymdfysik) (prop. 1984/85:115. AU 13. rskr. 354). Genom samma beslut anvisades också särskilda medel för utbildning i Malmfälten, dels inom det rymdteknologiska området. dels för annan högskoleutbildning. Fr.o.m. budgetåret 1987/88 har medel för för- stärkta utbildningsinsatser i Malmfälten även beräknats under anslaget för lokala och individuella linjer och fristående kurser (prop. 1986/87: 100 bil. 10 s. 294. UbU 21, rskr. 219). Sedan läsåret 1987/88 ges utbildning inom rymdområdet genom en lokal linje om 80 poäng i Kiruna, rymdingcnjörs- linjen. En påbyggnadsutbildning efter civilingenjörsexamen inom rymdom- rådet har vidare givits i Kiruna sedan budgetåret 1986/87.

Mina förslag i det följande innebär en kraftig förstärkning av resurserna för forskning vid högskolan i Luleå och vid institutet för rymdfysik i Kiruna. Jag föreslår sålunda att fem tjänster som professor inrättas, varav en vid institutet. Vid högskolan föreslås att bl. a. forskningen inom infor- mationsteknologi. materialteknik. maskinteknik. industriell ekonomi samt kvalitetsteknik förstärks. Dessa förstärkningar är permanenta och de me- deljag nu beräknar för ändamålet. nämligen 27 milj. kr.. avser kostnaderna under ett budgetår. Medel föreslås dessutom anvisas för investeringar i byggnader och utrustning vid högskolan och vid institutet. sammanlagt

ls) '.»

• Sida 24
•  Original

Bilaga 4

48,2 milj. kr. För utrustning inom gymnasieskolan m.m. beräknar jag 15 milj. kr. och för tillfälliga förstärkningar av utbildningen inom gymnasie- skolan, komvux och högskolan beräknarjag sammanlagt 24.8 milj. kr.

Jag övergår nu till att närmare beskriva de förstärkningar som bör ske.

2 Utbildning 2.1 Gymnasieskolan

Somjag tidigare har anfört har flera av gymnasieskolorna i Norrbottens län ett mycket litet elevunderlag. I länet. lika väl som i andra delar av landet. går man nu in i en period med minskande ungdomskullar.

Var och en av gymnasieskolorna i Arvidsjaur, Jokkmokk och Pajala har inför 1990-talet ett elevunderlag på färre än 150 lö-åringar. Skolorna i Gällivare. Kalix och Haparanda beräknas ha omkring 250 16-åringar i början av 1990—talet.

Jag anser det mycket angeläget att gymnasieskolorna i länet kan bibehål- las och utvecklas trots det begränsade elevunderlaget. En väl fungerande skolorganisation och goda utbildningsmöjligheter är nödvändiga i arbetet med att förändra och förbättra situationen i Norrbottens län.

Redan i prop. 1987/88:64 bil. 2 aviserade departementschefen att han snarast avser att initiera en översyn av de samordnade timplanerna för att utbildning skall kunna erbjudas även fortsättningsvis. trots att man får räkna med att på vissa orter elevunderlaget minskar ytterligare.

Statsbidrag till utrustning utgår när en ny utbildning inom den tek— nisk-industriella eller teknisk-naturvetenskapliga sektorn införs i gymna— sieskolan i en kommun eller då en befintlig utbildning utökas. Utrustningen används i regel också av komvux. Bidrag kan också utgå då vissa special- kurser och påbyggnadsutbildningar nyinrättas. Denna typ av statsbidrag — startbidrag — utgår endast till en del av anskaffningskostnaden. När nya moment som kräver ny utrustning införs i kursplanen kan kompletterings- bidrag utgå med ett av skolöverstyrelsen (SÖ) fastställt schablonbelopp.

Kommunerna bär ansvaret för underhåll och förnyelse av utrustning. Den tekniska utvecklingen leder till att utrustningen för den tekniska och yrkestckniska utbildningen snabbt blir föråldrad. Många kommuner har svårigheter att avsätta tillräckliga medel för att hålla utrustningen i skolor- na modern. Det är viktigt att de studerande får en utbildning. som är anpassad till den tekniska utvecklingen i näringslivet. och att de får lära sig använda modern teknik. För företagen i kommunerna innebär det en kompetenshöjning att kunna anställa personal, som har kunskap om nya metoder och ny utrustning.

Verkstadsteknisk linje finns vid så gott som samtliga gymnasieskolor. Kostnaderna för utrustning är för denna studieväg mycket stora. Flera kommuner behöver exempelvis byta ut förslitna konventionella maskiner och nyanskaffa en eller flera numeriskt styrda maskiner. Jag räknar med att flera kommuner i Norrbottens län behöver förnya sin utrustning. Något generellt statsbidrag finns inte för detta ändamål. Jag anser dock att sär- skilda medel bör kunna utgå härtill.

• Sida 25
•  Original

Bilaga 4

El-teleteknisk linje och Iivsmedelsteknisk linje är exempel på utbildning- ar. som har betydelse för spridningen av ny teknik respektive för turistnä- ringen i en region. Dessa utbildningar är dessutom eftersökta. [ hela landet är det närmare 1350 16- och 17—åringar. som har dem som sitt första- handsval men inte kommer in. Många kommuner tvekar att inrätta fler klasser på dessa linjer. eftersom utrustningen är mycket dyr och anskaff- ningskostnaderna endast delvis bestrids med statsbidrag. Jag har erfarit att så är fallet i ett par kommuner i Norrbottens län. Jag anser därför att bidrag för hela anskaffningskostnaden bör kunna utgå till kommuner. där efterfrå- gan på utbildning är stor och denna kan bedömas ha särskild regionalpoli- tisk betydelse.

Gymnasieskolans främsta uppgift är att utbilda ungdomar. På skolorna finns dock såväl kunskap som utrustning som kan bli en värdefull resurs för näringslivet. l samverkan med de regionala utvecklingsfonderna och länsstyrelserna har ett intressant samarbete utvecklats mellan skola och näringsliv på många håll i landet. Mindre företag erbjuds att utnyttja skolans resurser. Företagens personal kan få utbildning genom skolan. Lärare och elever kan utföra sådana uppgifter för företagen som skolans utrustning lämpar sig väl för. Detta samarbete har blivit ett viktigt inslag i strävandena att sprida ny teknik till företagen. Eleverna i gymnasieskolan får kontakt med näringslivet och de får arbeta med realistiska och intres- santa uppgifter.

Denna typ av teknikservice har inom gymnasieskolan hittills endast förekommit vid skolor med årskurserna 3 och 4 av teknisk linje. Jag har erfarit att tcknikserviceverksamhet bedrivs i exempelvis Gällivare och Kiruna. Samarbetet har för såväl skola som arbetsliv givit så goda resultat att det bör breddas att omfatta även den tekniskt inriktade yrkesutbildning- en. Små företag bör kunna vända sig till gymnasieskolan och få hjälp med exempelvis materialprovning. prototyptillverkning och ritningskonstruk— tion. Företagens personal bör kunna få utbildning i hantering av datorisera- de system. numeriskt styrda maskiner m.m.

Även inom den ekonomiska sektorn bör skolan kunna hjälpa till med uppgifter som offert- och fakturaskrivningar. korrespondens på främman- de språk m.m.

Teknik- och ekonomlserviceverksamhet bör kunna komma till stånd på fler orter i Norrbottens län. Jag beräknar medel för att stödja en utveckling i denna riktning.

Sammanlagt beräknarjag 15 milj. kr. för utrustning samt för teknik- och ckonomiservice enligt vad jag nu angivit.

Trots de olika stödinsatser jag ovan föreslagit i syfte att behålla och utveckla gymnasieskolorna i Norrbottens län kommer det alltid att finnas reguljära studievägar, som inte kan inrättas vid de små skolorna eftersom elevunderlaget är för litet.

Inom gymnasieskolan har man i mycket liten omfattning prövat distans- undervisning. De senaste tre åren har staten givit kommunerna ekono- miskt stöd till inköp av datorutrustning till gymnasieskolorna. Man kan räkna med att inom ytterligare ett är samtliga skolor har minst en s. k. datasal. Detta förhållande anser jag väsentligt öka möjligheterna att bedri-

IQ

• Sida 26
•  Original

Bilaga 4

va datorstödd distansundervisning. Statens skolor för vuxna (SSV) har erfarenhet av distansundervisning för vuxna på gymnasial nivå och bör kunna ge värdefulla bidrag till utveckling av distansundervisning för gym- nasicclever. Samarbete bör också kunna ske med en lämplig högskoleinsti- tution för programutveckling m.m. Jag har erfarit att liknande arbete startat i Norge för att ge möjlighet till viss yrkesutbildning för ungdomar i Nordnorge.

Jag beräknar särskilda medel för kompletterande utrustning och till utvecklings- och försöksarbetc med distansundervisning.

l årets budgetproposition anförde departementschefen att han fäster stor vikt vid den försöksverksamhet som avser samverkan mellan gymnasie- skola och komvux på de minsta gymnasieorterna. och som syftar till att bevara omfattningen av det utbildningsutbud man hittills haft. 1 ett län som Norrbotten är det viktigt att en sådan samverkan mellan skolformerna utvecklas. Särskilda medel bör kunna utgå för att pröva olika modeller för detta.

På Nordkalotten lever ca en miljon människor inom ett stort glesbygds- områdc. För att kunna erbjuda dessa människor ett brett utbildningsutbud krävs det samarbete över gränserna. Jag har erfarit att kommuner i Norr- bottens län inlett ett samarbete med såväl Norge som Finland inom de tekniska och yrkestckniska studievägarna. Jag beräknar medel för att utveckla detta samarbete.

Gymnasielärarna i tekniska och yrkestekniska ämnen spelar en viktig roll för utveckling av skolan och för teknikspridning. Deras kunskaper blir föråldrade och behöver anpassas till den nya tekniken. I samband med översynen av den gymnasiala yrkesutbildningen undersöktes behovet av fortbildning för bl.a. yrkeslärarna. Överensstämmelsen mellan behovet och utbudet av fortbildning visade sig vara dålig. Även om det finns ett utbud. kan det vara svårt för kommunerna att lösa vikariefrågan. Distans- undervisning och andra okonventionella metoder att lösa fortbildningsbe- hovet bör prövas. Både högskolan och andra utbildningsanordnare bör kunna komma i fråga. För utveckling av utbildningar som syftar till en ökad turism kan också språklärare behöva särskild fortbildning. Jag beräk- nar medel för dessa ändamål.

Åtgärder av det slagjag nu har föreslagit bör medverka till att gymnasie- skolorna skall kunna finnas kvar och utvecklas i Norrbottens län.

Sammantaget beräknar jag för distansundervisning. samverkan mellan gymnasieskola och komvux. samarbete över gränserna och fortbildning 4 milj. kr.

2.2 Vuxenutbildning

Karakteristiskt för de av förslagen i denna proposition berörda kommuner- na är att invånarna har en relativt kort utbildning. Det medför att de ofta har en otillräcklig grund för att klara omställningar i arbetslivet eller för att genomgå utbildning för ett nytt yrke. Situationen i Norrbottens län är alltså i stor utsträckning densamma som i övriga delar av norra Sveriges inland. Därför bör i Norrbottens län samma slag av åtgärder genomföras på

• Sida 27
•  Original

Bilaga 4

vuxenutbildningens område som departementschefen tidigare har föresla- git i prop. 1987/88:64 bil. 2. Jag beräknar 5 milj. kr. för en utökning av utbildningen i komvux och vid SSV.

2.3 Högskoleutbildning

I prop. 1987/88:64 bil. 2 framhöll departementschefen betydelsen av olika insatser för att bättre tillgodose de utbildningsbehov som finns i bl.a. Norrlands inland. Han beräknade där medel för delar av ett projekt som startats av universitetet i Umeå för att utveckla distansundervisning i samarbete med olika kommuner i norra Sverige. Jag beräknar nu medel för vissa delar av projektet som berör Norrbottens län samt för fortbildning och vidareutbildning i övrigt inom länet med 15.8 milj. kr.

Möjligheterna till fortbildning och vidareutbildning i Norrbottens län bör förstärkas även i ett mera långsiktigt perspektiv. Departementschefen återkommer till denna fråga i anslutning till en kommande budgetproposi- tion.

2.4 Samverkan mellan olika utbildningsformer

I prop. 1987/88:64 bil. 2 framhöll departementschefen att insatserna på utbildningsområdet är ägnade att förstärka den reguljära verksamheten inom respektive utbildningsorganisationer. Även de nu föreslagna insat- serna bör ses som en sådan förstärkning. där också de olika delarna skall kunna komplettera och stödja varandra. Resurserna bör disponeras under en period om minst tre och högst fem år. De belopp jag har angett för förstärkning inom olika områden bör även i detta fall ses som beräknings— punkter. Vilka resurser som slutligen anvisas för olika ändamål får bli beroende av vilka förslag som kommer fram och hur väl de svarar mot de syften som regeringen redovisar i denna proposition. Departementschefen återkommer till regeringen när det gäller fördelningen av medlen.

3 Forskning 3.1 HögskolaniLuleå

Under ett par år har en uppbyggnad av forskningen inom in/brmationstek- nologiområdet ägt rum vid högskolan i Luleå. Bl.a. har professurer i reglerteknik och signalbehandling inrättats. Genom beslut med anledning av proposition 1986/87:80 om forskning kommer en professur i datalogi att inrättas den ljuli 1989 (UbU 26, rskr. 282). Genom beslutet fick högskolan i Luleå också vissa allmänna resursförstärkningar för forskning inom infor- mationsteknologiområdet.

Med anledning av regeringens förslag till satsningar inom informations- teknologiområdet gav riksdagen till känna att regeringen borde återkomma till riksdagen med förslag som skulle kunna ändra den regionala obalansen inom detta område. Mot bakgrund härav har ytterligare satsningar på

• Sida 28
•  Original

Bilaga 4

informationstcknologisk forskning vid universitetet i Umeå föreslagits i prop. 1987/88:64 bil. 2.

Jag förordar att två tjänster som professor inrättas vid högskolan i Luleå den 1 juli 1988 inom området informationstcknologi. nämligen en i elektro- nisk kretsteknik och en i datorsystemteknik. Jag beräknar också medel för en allmän förstärkning av resurserna inom dessa områden (sammanlagt 3.6 milj. kr.).

Forskning inom informationsteknologiområdet vid högskolan i Luleå bedrivs under temat datorer i tekniskt-industriella system. För att öka slagkraften i denna forskning förordarjag att ett laboratorium för industri- system skapas. Jag beräknar i det följande. under avsnittet Investeringar. 5 milj. kr. för uppbyggnaden av ett sådant laboratorium. Sammanlagt uppgår de föreslagna satsningarna inom informationsteknologiområdet till 8,6 milj. kr. vilket innebär en mycket kraftig förstärkning av forskningsresur- scrna inom detta område vid högskolan.

Vid högskolan i Luleå bedrivs viss forskning inom områdena metallurgi och materialteknik. Samverkan med vissa företag och med institutet för verkstadsteknisk forskning sker inom dessa områden. Jag anser att det finns goda förutsättningar att utöka verksamheten vid högskolan och be- räknar sammanlagt 1.2 milj. kr. för en allmän förstärkning av forsknings- området.

Strö/nn[ngr/ära är ett forskningsområde av stor betydelse för maskin- tekniken. Maskinteknisk forskning är viktig för näringslivet i regionen. Universitets- och högskolcämbetet (UHÄ) har tidigare i sin anslagsfram- ställning föreslagit en professur i strömningslära. Jag förordar att en pro- fessur i strömningslära inrättas den ljuli 1988 och beräknar resurser härför . samt medel för en allmän förstärkning (sammanlagt 1,5 milj. kr.).

Produktionsteknik är ett centralt forskningsområde vid högskolan i Lu- leå. Området är av stor betydelse för möjligheterna att långsiktigt förändra näringslivsstrukturen i Norrbottens län. Ett av de främsta hjälpmedlen i arbetet med att förbättra produktionsprocessen är integration av datorstöd mellan de olika stegen i produktionskedjan och mot de administrativa systemen. Vid högskolan i Luleå bedrivs forskning inom området integre- rad datorstödd produktion.

Chefen för industridepartementet kommer senare (bil. 8) att beräkna medel för utrustning av ett centrum för produktionsteknik vid högskolan i Luleå. I anslutning till detta förslag beräknar jag 2 milj. kr. i driftskostna- der för verksamheten vid detta centrum.

Forskning inom området kvalitetsteknik är av stor vikt för svensk indu- stn'. En uppbyggnad av forskningen inom detta område sker för närvaran- de vid några institutioner i landet. Högskolan i Luleå bedriver viss utbild- ning inom området. och verksamheten inom kvalitetstekniken ingår i hög- skolans satsning på produktionsteknik. UHÄ har utrett behovet av forsk- ning och utbildning inom kvalitetsteknik. UHÄ har bl. a. föreslagit att en tjänst som professor i ämnet inrättas vid högskolan i Luleå. Mot denna bakgrund förordarjag att en tjänst som professori kvalitetsteknik inrättas den 1 juli 1988. Jag har beräknat medel härför samt för en allmän förstärk- ning av området (sammanlagt 1,4 milj. kr.).

• Sida 29
•  Original

Bilaga 4

Vid högskolan i Luleå bedrivs viss forskning inom området industriell ekonomi och organisation. Bl.a. finns tjänster som professor inrättade inom områdena industriell organisation med företagsutveckling samt pro- duktutveckling. Högskolan har nyligen erhållit en donation avsedd för forskning inom industriell marknadsföring. En extra tjänst som professor. benämnd Ragnhild och Einar Lundströms professur. kommer därigenom att kunna inrättas. För vissa övriga forskningskostnader inom området industriell marknadföring beräknarjag 300000 kr.

Chefen för industridepartementet kommer senare (bil. 8) att beräkna medel till utrustning för ett centrum för fiberarmerade polymermaterial med lokalisering till Piteå. samt medel för kollektiv forskning och utveck- ling vid detta centrum. Detta centrum kommer att byggas upp i samverkan med Asea Brown Boveri AB. Högskolan i Luleå bedriver viss forskning kring plastkomposiler. För att öka slagkraften i den föreslagna satsningen bör högskolans resurser på detta forskningsområde förstärkas. Jag beräk- nar ] milj. kr. för detta ändamål.

Kontaktsekretarimer vid högskolan är en betydelsefull länk mellan hög- skolans forskare och näringslivet i regionen. framför allt små och medel- stora företag. Jag beräknar 900000 kr. för förstärkning av kontaktsekrete- rarverksamheten.

Utöver de satsningar somjag i det föregående har föreslagit anscrjag det befogat att allmänt förstärka högskolans basorganisation för forskning. Högskolans verksamhet inom många forskningsområden behöver konsoli- deras. Genom utökade medel för forskningsverksamheten kan forskning- ens kvalitet höjas. och högskolan kan i än större utsträckning bidra till nä- ringslivets utveckling i regionen. Jag beräknar därför ytterligare 12 milj. kr. som en allmän förstärkning av forskningsresurserrm. Jag förordar dessut- om i det följande. under avsnittet Investeringar, att 11 milj. kr. anvisas engångsvis för utrustning såväl för de av mig föreslagnaforskningsområde- na som i samband med denna allmänna förstärkning av forskningsresurscr- na.

Högskolan bör så långt möjligt inrymma de av mig föreslagna satsningar— na på forskning oeh forskarutbildning inom ramen för nuvarande lokaler. De föreslagna insatserna är emellertid så omfattande att högskolan kan behöva disponera ytterligare medel för lokalkostnader. Jag föreslår därför att — av de 12 milj. kr..somjag har föreslagit som en allmän förstärkning — 4 milj. kr. tills vidare reserveras för lokalkostnader. Denna årskostnad kan tjäna som ett riktmärke för lokalplancringen. I den mån högskolan inte behöver ta dessa medel i anspråk för lokalkostnader bör medlen användas för den egentliga forskningsverksamheten. Frågan bör avgöras i samband med prövningen av högskolans lokalförsörjning för nämnda insatser.

3.2 Institutet förrymdfysik

Kiruna har genom institutet för rymdfysik (IRF) blivit centralort för den fysikaliska rymdforskningen i landet. Kiruna är också ett centrum för högteknologisk industriell verksamhet inom rymdområdet genom Svenska rymdaktiebolaget, ESRANGE. Satellitbild i Kiruna AB m.fl. verksamhe-

• Sida 30
•  Original

Bilaga 4

ter. IRF har inkommit med förslag till utbyggnad av ett rymdtekniskt inriktat forskningsprogram vid institutet.

Trots den tidigare nämnda expansionen är forskningsmiljön i Kiruna liten. Det är därför enligt min mening väsentligt att på ett långsiktigt sätt bredda den bas som institutets rymdforskning utgör för tillämpad forskning och utvecklingsarbete.

Jag föreslår att 3.1 milj. kr. anvisas IRF som en förstärkning av institu- tets resurser för grundforskning och rymdteknisk forskning. Inom ramen för dessa medel bör en tjänst som professor i rymdfysik. med placering vid institutet. inrättas den 1 juli 1988. Genom mina förslag till förstärkningar kan den långsiktiga finansieringen av den forskning som initierats med tillfälliga regionalpolitiska medel (prop. 1984/85:115. AU 13. rskr. 354) garanteras.

Vidare beräknar jag i det följande. under avsnittet Investeringar. för utrustning i samband med den förstärkning jag nu har föreslagit 5.5 milj. kr.

Verksamheten inom rymdområdet i Kiruna kommer genom de åtgärder jag föreslår att få sådan omfattning att det är motiverat att se över de organisatoriska formerna. Departementschefen återkommer till regeringen i denna fråga.

4 Investeringar

4.1 Byggnadsarbeten inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde

Jag förordar att nya kostnadsramar för följande objekt förs upp i investeringsplanen för utbildning och forskning.

Luleå

Tillbyggnad av hus E. Regeringen uppdrog den 26 mars 1987 åt byggnads- styrelsen att inom en kostnadsram motsvarande 12.5 milj. kr. i prisläget den 1 januari 1987 projektera tillbyggnad av hus E vid högskolan i Luleå t.o.m. bygghandlingar. Tillbyggnaden. som omfattar 1667 m2 lokalarca. skall inrymma lokaler för material- och bearbetningsteknik. för fastighets- tjänsten och institutet för verkstadsteknisk forskning.

Kiruna

Om- och tillbyggnad för institutet för rymdfysik. Jag har tidigare redogjort för planer på en förstärkning av institutet för rymdfysik i Kiruna. En förbättring av institutets lokalsituation framstår som ytterst angelägen. Byggnadsstyrelsen har i skrivelse den 25 januari 1988 redovisat bygg- nadsprogram för om- och tillbyggnad för institutet. Detta byggnadsprojekt har kostnadsberäknats till 12.7 milj. kr. i prisläget den 1 januari 1987.

• Sida 31
•  Original

Bilaga 4

4.2 Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m.m.

För inredning av ovan nämnda tillbyggnad vid högskolan i Luleå. samt av lokalerna för rymdfysik i Kiruna föreslår jag att kostnadsramar om 500000 kr. resp. 1 milj. kr. förs upp i inredningsplanen.

För utrustning i samband med de forskningsinsatser m. ut. vid högskolan i Luleå som jag föreslagit i det föregående under avsnittet Forskning samt för utrustning till ett laboratorium för industrisystem föreslår jag att en kostnadsram benämnd Forskning vid högskolan i Luleå om 16 milj. kr. förs upp i utrustningsplanen. För utrustning i samband med den förstärkning jag föreslagit av forskningsresurserna vid institutet för rymdfysik föreslår jag vidare att en kostnadsram benämnd Institutet för rymdfysik i Kiruna

m 5,5 milj. kr. förs upp i utrustningsplanen.

5 Kultur Och regional utveckling

I regeringens proposition om särskilda regionalpolitiska insatser i delar av Bergslagen och norra Sveriges inland (prop. 1987/88:64 bil. 2 s. 35) redovi- sade jag min syn på kulturens roll i ett regionalt utvecklingsperspektiv. Jag anförde där att olika former av kulturarbete i många fall har kunnat medverka till ny tillförsikt och framtidstro. Ett aktivt kulturliv och en god kulturmiljö bör ses som viktiga resurser i kampen mot avflyttning, arbets- löshet och stagnation.

Detta var utgångspunkten för regeringens förslag om att ställa särskilda medel till förfogande för en försöksverksamhet med syfte att stimulera kulturverksamhet i Bergslagen och Jämtlands län.

Enligt min bedömning finns mycket goda förutsättningar för konstruk- tiva kulturszttsningar ocksåi Norrbottens län. I samverkan mellan länssty- relsen. landstinget och länsarbetsnämnden pågår ett särskilt projekt med målet att utveckla former och metoder för insatser inom kulturområdet och för att kunna värdera betydelsen av sådana insatser. Länsstyrelsen har också till regeringen redovisat utvecklingsprojekt inom eller i samarbete med kultursektorn. De har alla det gemensamt att de har sin upprinnelse i lokala erfarenheter och behov samt i länets historia och tradition. Utmär- kande för projekten är också strävan att kombinera kultur och turism. framhävandet av samverkan mellan professionella och ideella krafter samt betoningen på ungdomars medverkan. Denna inriktning ligger väl i linje med vad jag anförde om inriktningen av en kultursatsning i den tidigare nämnda propositionen. Detsamma gäller i fråga om förankringen i t.ex. bildningsförbundens och hembygdsrörelsens verksamhet.

Chefen för industridepartementet kommer senare (bil. 8) att föreslå att länsstyrelsen tilldelas 100 milj. kr. för regionala utvecklingsinsatser. Efter- som länsstyrelsen i sin skrivelse den 8januari 1988. bland de prioriterade projekten. föreslagit 10 milj. kr. till lokal kulturverksamhet räknarjag med att kulturprojekt motsvarande de i Bergslagen och Jämtlands län kommer till stånd också i Norrbottens län inom ramen för länsstyrelsens medel. Jag vill betona att de projekt som kommer i fråga för stöd måste ha goda

• Sida 32
•  Original

Bilaga 4

förutsättningar att ge de efterfrågade utvecklingseffekterna. Jag vill också framhålla att förslaget om stöd till lokal och regional kulturverksamhet inte innebär att staten principiellt ikläder sig någon del av det ansvar som kommunerna redan har i detta avseende.

Jag hänvisar i övrigt till vad chefen för industridepartementet kommer att föreslå (bil. 8) om formerna för medelsanvisningen.

6 Medelsanvisning

De medel jag i det föregående föreslagit för byggnadsarbeten samt inred- ning och utrustning bör anvisas under befintliga anslag för dessa ändamål i statsbudgeten. De medel jag i övrigt föreslagit bör anvisas under ett nytt anslag i statsbudgeten. ] 2. Särskilda insatser i Norrbottens län inom utbildningsdepartementetets område.

7 Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att inrätta tjänster som professor i enlig- het med vad jag förordat.

2. bemyndiga regeringen att besluta om byggnadsarbeten inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde inom de kostnads- ramar jag har förordat.

3. till Byggnadsarbetet: inom utbildningsdepartementets verk- samhetsområde på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1987/88 anvisa ett reservationsanslag av 25 200000 kr..

4. bemyndiga regeringen att besluta om anskaffning av inredning och utrustning inom de kostnadsramarjag har förordat.

5. till Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheter/za m.m. på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1987/88 anvisa ett reservationsanslag av 23 000000 kr..

6. till Särskilda insatser i Norrbottens lätt inom utbildningsdepar- tementets område på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1987/88 anvisa ett reservationsanslag av 66 800000 kr.

• Sida 33
•  Original

J ordbruksdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 17 mars 1988

Föredragande: statsrådet Hellström såvitt avser avsnitten 1—3: statsrådet Lönnqvist såvitt avser avsnittet 4

Anmälan till proposition om särskilda regionalpolitiska insatser i Norrbottens län m.m. Nionde huvudtiteln

] Inledning

De regionalpolitiska åtgärder för Norrbottens län inom jordbruksdeparte- mentets verksamhetsområde för budgetåret 1987/88 som jag i det följande kommer att föreslå avser'i första hand områdena skogsbruk och livsme- delsteknik. Vad gäller stödet tilljordbruket i norra Sverige villjag. i likhet med vad jag anförde i samband med min anmälan till prop. 1987/88:64 om särskilda regionalpolitiska insatser i delar av Bergslagen och norra Sveri- ges inland. nämna följande.

I enlighet med regeringens förslag beslutade riksdagen våren 1987 att till jordbruksföretag i norra Sverige anvisa ett anslag för budgetåret 1987/88 av 510 milj. kr. som prisstöd för vissa jordbruksprodukter, främst mjölk (prop. 1986/87:100 bil. —1 1. JoU 16. rskr. 252) samt att prisstödet i fortsätt- ningen skall justeras med hänsyn till kostnadsutvecklingen och att en närmare översyn av prisstödet skall genomföras vart tredje år (prop. 1986/87: 146. JoU 26. rskr. 346). I enlighet härmed har jag i min anmälan till årets budgetproposition föreslagit en uppräkning av detta anslag med 3%.

I prop. 1986/87: 146 föreslog regeringen vidare ett särskilt åtgärdspro- gram för jordbruket i norra Sverige. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag. Ett belopp av 100 milj. kr. ställdes därvid till förfogan- de för åtgärdsprogrammet för en treårsperiod.

Programmet ger uttryck för en delvis ny syn påjordbrukspolitiken i de utpräglade glesbygderna och dess möjligheter att där främja landsbygds- utvecklingen. Sysselsättningen sätts i centrum och går före traditionella krav på storleksrationalisering. En rad insatser kommer från samhällets sida att stödja och uppmuntra tillkomsten av kombinationsföretag. där jordbruk ingår som en del. De åtgärder som vidtagits kommer aktivt att medverka till att sysselsättningen på landsbygden i norra Sverige främjas. Åtgärderna innebär även att jordbruksproduktionen i norra Sverige kom- mer att kunna upprätthållas på en acceptabel nivå. I detta sammanhang vill jag även nämna de ändringar ijor'dförvärvslagen som riksdagen beslutade om förra året. Dessa innebär bl. a. att ökad tonvikt lagts på de regionalpoli- tiska aspekterna vid prövning av frågor om förvärvstillstånd.

• Sida 34
•  Original

Bilaga 5

l årets budgetproposition har jag föreslagit att ytterligare 80 milj. kr. skall tillföras detta treåriga program.

Medlen för åtgärderna disponeras av lantbruksstyrelsen som fördelar medlen på resp. län. Vissa medel avsätts för åtgärder som berör flera län samt för forskningsinsatser rörande norra Sverige. Vid dispositionen av medlen bör bl. a. beaktas de möjligheter till alternativ odling som finns i norra Sverige. Utöver de nu nämnda medlen disponerar lantbruksstyrelsen 30 milj. kr. som främst får användas för ett regionalt rationaliseringsstöd tilljordbruket i norra Sverige.

Länsstyrelsen i Norrbottens län hari en skrivelse till regeringen föresla- git att medel anvisas för intensifierad försöks- och utvecklingsverksamhet på jordbrukets område. Kostnaderna för sådan verksamhet bör enligt min mening kunna täckas inom ramen för det särskilda åtgärdsprogrammet. Länsstyrelsen har också föreslagit att det s. k. tvåprissystemet inom mjölkproduktionen inte skall tillämpas i Norrbottens län. Beträffande detta förslag vill jag nämna att det för närvarande pågår en utvärdering av det s. k. tvåprissystemet för mjölk som nu prövas fram till den 1 juli 1988. Jag återkommer senare under våren till regeringen med förslag i denna fråga.

Länsstyrelsen i Norrbottens län har i sin skrivelse till regeringen även tagit upp ytterligare ett antal förslag som på ett eller annat sätt berör jordbruksdepartementets område. Det gäller bl.a. förslag om utsättning av laxyngel i Kalix älv. byggande av renslaktanläggningar. renbetesinvente- ring och ytterligare medel till det pågående ekologiprojektet i Övertorneå. Jag vill med anledning härav nämna att chefen för industridepartementet senare denna dag (bil. 8) kommer att föreslå bl.a. att länsstyrelsen skall tillföras särskilda medel för att bekosta åtgärder som har redovisats i nämnda skrivelse. Inom ramen för dessa medel får länsstyrelsen således möjligheter att genomföra bl.a. sådana projekt som jag här har nämnt.

Jag tar i det följande upp konkreta nya förslag till åtgärder inom de areella näringarna som föreslås underjordbruksdepartementets huvudtitel.

2 Skogsbruk D 10. Särskilda skogsvårdsinsatser i norra Sverige

I prop. 1987/88:64 om särskilda regionalpolitiska åtgärder i delar av Bergs- lagen och norra Sveriges inland (bil. 3 s. 38) har jag under denna anslags- rubrik förordat att 22 milj. kr. anvisas för ett treårigt program för särskilda skogsvårdsinsatseri Västerbottens inland. I budgetpropositionen 1988 har jag vidare föreslagit att programmet kompletteras med ytterligare samman- lagt 21.6 milj. kr. (prop. 1987/88:100 bil. 11 s. 45).

Länsstyrelsen i Norrbottens län har föreslagit att de ordinarie skogs- vårds- och skogsvägbidragen för länets del räknas upp.

För egen del föreslårjag att den försöksverksamhet som jag har förordat för Västerbottens läns inland utvidgas till Norrbottens län, i huvudsak dess inre och östra delar. I Norrbottens län har skogsindustrin problem med råvaruförsörjningen samtidigt som skogsföryngringen ställer särskilda krav på insatser och omsorg. För länets del bör anvisas sammanlagt 35

• Sida 35
•  Original

Bilaga 5

milj. kr. för tiden t.o.m. budgetåret 1990/91. Avsikten är att medlen skall användas på samma sätt som i Västerbottens län. nämligen för bidrag till skogsvårdsåtgärder och för rådgivning och service till skogsägarna. bl.a. upprättande av åtgärdsplaner. Den förstärkning av anslaget till skogsvägar som jag har förordat i budgetpropositionen 1988 bör kunna utnyttjas både för Västerbottensprogrammet och Norrbottensprogrammet. Dessutom kan jag nämna att chefen för arbetsmarknadsdepartcmentet senare denna dag kommer att föreslå ytterligare medel för beredskapsarbeten. bl. a. för skogsvägbyggande (bil. 6). Jag vill i sammanhanget erinra om den mycket stora återhållsamhet som gäller för skogsbruket i de fjällnära skogarna och som kommer till uttryck i föreskrifterna till skogsvårdslagen.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att till Särskilda skogsvårdsinsatser i norra Sverige på tilläggsbud- get till statsbudgeten för budgetåret 1987/88 anvisa ett reservations- anslag av 35 000000 kr.

3 Forskning G 1. Sveriges lantbruksuniversitet

Under denna anslagsrubrik har för innevarande budgetår anvisats ett re- servationsanslag av 437 500000 kr.

Styrelsen för teknisk utveckling (STU) har på uppdrag av regeringen utarbetat ett förslag till program för att främja småskalig livsmedelspro- duktion. Bl.a. föreslås ökade resurser till STU för teknikutveckling och till utbyggnad av den s.k. ALA—gruppen vid Sveriges lantbruksuniversitet. Särskilt behandlas frågan hur man utvecklar småskalig livsmedelsproduk- tion i norra Sverige.

Efter samråd med chefen för industridepartementet villjag anmäla att vi avser att initiera en försöksverksamhet i enlighet med STU:s förslag i Norrbottens län inom en totalram av 5 milj. kr. Jag föreslår att 2 milj. kr. anvisas till lantbruksuniversitetet för att täcka bl.-a. ALA—gruppens med- verkan i projektet.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att till Sveriges lantbruksuniversitet på tilläggsbudget till statsbud- geten för budgetåret 1987/88 anvisa ett reservationsanslag av 2 000 000 kr.

'_'—J

• Sida 36
•  Original

Bilaga 5

4 Åtgärder för att främja turismen

Länsstyrelsen i Norrbottens lätt

Länsstyrelsen i Norrbottens län hari skrivelse till regeringen den 8januari 1988 redovisat ett underlag för särskilda insatser i Norrbottens län. Redo- visningen omfattar även förslag på turismens område. Jag tar nu upp dessa förslag.

Enligt länsstyrelsen är det mot bakgrund av sysselsättningssituationen och de aviserade personalminskningarna vid de statliga företagen i länet nödvändigt med bl.a. fortsatta statliga insatser för att främja turismen. Länsstyrelsen redovisar att betydande investeringar har gjorts under 1980-talet i turistnäringen i Norrbotten. Bäddkapaciteten har ökat avse- värt. Mätt i antalet gästnätter har turistnäringen i länet haft en positiv utveckling. Under perioden 1978—1985 ökade antalet övernattningar med 45 %. Lönsamheten är dock fortfarande låg.

Norrbottens turistråd har på uppdrag av länsstyrelsen utarbetat ett för- slag till plan för turistnäringens utveckling i länet. Av planen framgår att turistnäringens framtid i hög grad är beroende av insatser på det infrastruk- turella omrädet främst inom områdena kommunikation. utbildning. pro- duktutveckling och marknadsföring.

Turismen i Norrbotten bygger enligt länsstyrelsen i stor utsträckning på besökare från en närmarknad. Invånare i Norrbottens län och de tre övriga norrlandslänen svarar för hälften av gästnätterna. Mälardalen svarar för endast 4% av besöken. Nordnorge och Finland svarar för ca 38 %- resp. 3 %. .

Länsstyrelsens förslag till insatser omfattar bl.a. medel för en intensifie- rad och långsiktig marknadsföring på marknaderna i Mälardalen och Fin- land samt riktade utbildningsinsatser för företagsledarna inom turist- branschen. Härutöver bedömer länsstyrelsen att de i kommunala hand- lingsprogram m.m. redovisade investeringarna i turist- och rekrcationsan- läggningar kan genomföras med ianspråktagandc av det ordinarie regional- politiska stödet. Vissa investeringar förutsätter dock extra ordinära statli- ga insatser. Sådana investeringsobjekt är i olika omfattning utredda eller förberedda. Investeringsvolymen bedöms uppgå till över en halv miljard kronor. Bland de större projekten märks "Inlandsprojektet. Polar Zoo (Jokkmokk), Sverigeporten (Haparanda). Dundret (Gällivare). Arcus Camping (Luleå). Flygfält i Arvidsjaur. Polcirkeln (Arjeplog)". Vidare har jag erfarit att Kiruna sameförening har redovisat förslag med syftet att utveckla samiska turistaktiviteter.

Vissa bedömningar av turismen i Norrbottens län

Den statliga s.k. Rekreationsberedningen redovisade år 1983 i ett betän- kande (SOU 1983z43) den utvecklingsplanering som genomförts för lan- dets 25 primära rekreationsområden. däribland de två områdena i Norrbot- tens län, nämligen Abisko-Kebnekajse ('l'orneträskområdet) och Norrbot- tens skärgård. Stiftelsen Turismutveckling. till vars huvudmän bl.a. hör

• Sida 37
•  Original

Bilaga 5

Norrlandsfonden. redovisade i en rapport är 1985 turistnäringens utveck- ling i malmfältskommunerna. Rapporten utarbetades på uppdrag av Malm- fältsdelegationen. I rapporten angavs att boendekapaciteten är koncentre- rad till Kiruna och Gällivare tätorter samt Torneträskområdet. I dessa områden fanns ca 70 % av kapaciteten.

Rekreationsbcrcdningen underströk vikten av att konsolidera och vi- dareutveckla de befintliga turistorterna. Beredningen rekommenderade en återhållsamhet med investeringar i anläggningar som förutsätter långväga besökare. detta gällde särskilt Norrbottens skärgård. Med avseende på Torneträskområdet bedömde beredningen att .en vid tidpunkten planerad utbyggnad syntes rimlig. men att beslut om större utbyggnader av boende- anläggningar måste föregås av noggranna marknadsbedömningar.

Stiftelsen Turismutveckling bedömer malmfältskommunernas starka si- dor på turistområdet vara den storslagna vildmarken. ren luft. rent vatten, rik fauna och flora. fisket ochjakten. fjällen och närheten till havet på den norska sidan samt de välkända nationalparkerna. Därtill kommer enligt stiftelsen kulturen. både den samiska och nybyggarkulturen. samt industri- kulturen främst representerad av gruvorna. I dessa avseenden gjorde rek- reationsberedningen liknande bedömningar. Enligt stiftelsens bedömning är även den turistiska infrastrukturen väl utbyggd. Av intresse bedöms även rymdverksamheten vid Esrange och institutet för rymdfysik (f.d. KGI) vara. Stiftelsen bedömer att boendeanläggningarnas koncentration till ett fåtal relativt starka ägare och till tre starka geografiska centra utgör en styrka för den fortsatta utvecklingen av turismen.

Sveriges turistråd har i den rullande strukturplan för turism och rekrea- tion i Sverige som på regeringens uppdrag utarbetats och redovisats under hösten 1987 prioriterat Torneträskområdet. I planen framhålls också Kiru- na-Narvikområdets förutsättningar för turism. Läget så långt norrut och ändå så tillgängligt anses vara en unik tillgång. För en internationell mark— nad stämmer. enligt turistrådet. området väl överens med den profil som efterfrågas för exklusiva konferenser och belöningsresor med stora krav på sidoaktiviteter och upplevelser. Här finns en unik nomadkultur. världens största underjordsgruva (besöksvänlig). världens enda civila och neutrala rymdbas. en fantastisk fjällvärld med ”Europas största nationalpark" och en infrastruktur som saknas på motsvarande breddgrader i övrigt runt jorden. Utgångsläget är således gynnsamt.

I dag saknas dock enligt strukturplanen mycket av den mottagnings- apparat bl.a. i form av logianläggningar som krävs för en ökning av turismen i området.

Området Kiruna-Narvik kan enligt turistrådet bli ett starkt centrum för turismen på Nordkalotten. För att nå dit krävs enligt strukturplanen lång- siktiga investeringar i främst anläggningar. Även här liksom i fallet med Åre-Sälen bör regionalpolitiken inriktas på att uppnå de effekter. som ett samordnat program för utveckling av turism. utbildning och kultur ger. Även stiftelsen Turismutveckling bedömer möjligheterna på ett liknande sätt och anför bl.a. att Nordkalotten i ännu högre grad kan bli Europas . andningshål med ren luft och rent vatten.

• Sida 38
•  Original

Bilaga 5

Föredragandens överväganden

De bedömningar av förutsättningarna för turism i Norrbotten som Sveriges turistråd gör kan jag i allt väsentligt ställa mig bakom. Turismen bör kunna vara en viktig del i en regionalpolitisk satsning. Tidigare utredningar av turism och rekreation i Norrbotten leder till bedömningen att länet från turistsynpunkt kan vara intressant för flera olika typer av besökare med relativt olika förutsättningar. Närmarknaden bestående av landets nordli- gaste län och Nordnorge är helt dominerande. Länsstyrelsen i Norrbottens län uttrycker tveksamhet till möjligheterna av en fortsatt turistisk expan- sion inom denna marknad. Liknande bedömningar har tidigare gjorts. Utvidgade marknader kan enligt länsstyrelsen finnas i mellersta Sverige — Mälardalen — och Finland. Enligt Sveriges turistråd torde de största förut- sättningarna finnas på internationella fjärrmarknader och bland målgrup- per som söker särskilda upplevelser. De bedömningar av turismens sam- mansättning. som ovan redovisats. kompletterar varandra. Flera markna- der är således av intresse för Norrbottens län. Insatserna bör därför inriktas på att nå de olika grupper som redovisats.

Om turismen i Norrbottens län skall kunna utvecklas i de olika avseen— den som nu berörts krävs enligt länsstyrelsen insatser både i fråga om utbyggnad av anläggningar samt för marknadsföring och utbildning. Läns- styrelsen föreslår att staten bidrar till en förstärkt turism i Norrbottens län. Chefen för industridepartementet kommer senare denna dag (bil. 8) att föreslå att medel ställs till förfogande inom en särskild ram som länsstyrel- sen får disponera. Jag förutsätter att de insatser länsstyrelsen anser vara motiverade behandlas i samråd med Norrbottens turistråd och Sveriges turistråd. '

Jag övergår så till frågan om investeringar för turism. Som ovan redovi- sats finns en rad projekt planerade. Om turistsatsningen skall få avsedd effekt är det nödvändigt att en samlad bedömning av åtgärdernas betydelse kan göras. En sådan bedömning bör omfatta såväl investeringar som genomförs med samhälleligt stöd. som sådana som näringslivet självt sva- rar för.

Chefen för industridepartementet kommer senare denna dag att föreslå att ytterligare medel anvisas till lokaliseringsbidrag m.m. Av dessa medel beräknar han att ca l25 milj. kr. skall komma till användning för särskilda projekt i Norrbottens län. bl. a. på turismens område.

I likhet med det förfarande som tidigare använts för att utveckla turis— men i Jämtlands och Gotlands län förordarjag att en särskild förhandlare och tillika utredningsman utses med uppdrag att göra nödvändiga bedöm— ningar. Uppdraget bör utgå från de bedömningar när det gäller den regiona- la utvecklingen i Norrbottens län som chefen för industridepartementet redovisat. Turismens möjligheter att bidra till en positiv utveckling bör analyseras förutsättningslöst. Erfarenheten visar att turistiska satsningar för att ge långsiktig sysselsättning måste utvecklas på de orter som har särskilda förutsättningar för turism. Detta leder till att en viss koncentra- tion av satsningarna blir nödvändig. Förhandlaren bör ha detta som ut- gångspunkt för sitt arbete. En analys av olika tänkbara turistiska utveck- lingsprojekt och av behovet av insatser i form av attraktioner, infrastruktur

• Sida 39
•  Original

Bilaga 5

och anläggningar m.m. bör också göras liksom en kartläggning av närings- livets intresse för investeringar i turism. Analysen bör vidare omfatta hur sådana investeringar kan samordnas med de samhälleliga för att åstadkom- ma helhetslösningar. Förhandlaren bör i dessa avseenden också kunna överväga och föreslå olika slags former för samarbete med näringslivet.

Den av mig föreslagna förhandlarens arbete kommer att bli omfattande och kräva särskilda insatser. I uppdraget ingår bedömningar av såväl investeringsförslag på turistområdet som förslag om särskilda aktiviteter eller andra arrangemang samt bedömningar av tänkbara marknader. inkl. internationella marknadsanalyser. Samråd med en mängd intressenter inom och utom länet kommer att bli nödvändiga. Under perioden bör också viss försöksverksamhet. t. ex. försök med vissa turistarrangemangs marknadsmässiga attraktivitet. kunna genomföras. För särskilda utred- ningar. försöksverksamhet m.m. inom ramen för förhandlarens uppdrag bedömer jag att 2 milj. kr. erfordras. Ett särskilt anslag bör anvisas för detta ändamål. Det är angeläget att utrednings- och förhandlingsarbetet genomförs skyndsamt. Jag avser därför att snarast återkomma till regering- en med förslag om att tillkalla den särskilde förhandlaren. Förhandlaren bör redovisa sitt arbete kontinuerligt. Arbetet bör vara avslutat före ut- gången av september 1989. Det ankommer på regeringen att lämna närmare direktiv för förhandlarens arbete.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att I. godkänna vad jag har anfört rörande särskilda insatser för att utveckla turismen i Norrbottens län. 2. till Vissa insatserjör utveckling av turismen i Norrbottens [än på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1987/88 anvisa ett reservationsanslag av 2000 000 kr.

• Sida 40
•  Original

Arbetsmarknadsdepartementet Prop- 1987/88:86

_ _

Föredragande: statsrådet Thalén

Anmälan till proposition om särskilda regionalpolitiska insatser i Norrbottens län m. m.

Tionde huvudtiteln

B. Arbetsmarknad m.m. B 22. Arbetsmarknadspolitiska insatseri Norrbottens län

Något anslag för detta ändamål finns inte upptaget i statsbudgeten för budgetåret 1987/88.

Norrbottens arbetsmarknadsutveckling

Det förbättrade konjunkturläget tillsammans med de sysselsättningspolitis- ka åtgärder som regeringen tidigare vidtagit har lett till en positiv sysselsät- tningsutveckling i Norrbottens län under 1980-talet.

Mellan de båda högkonjunkturåren 1980 och 1987 ökade antalet syssel- satta i länet från 126 000 till 129000 personer eller med drygt 2%. Ökningen var störst i sektorerna offentlig förvaltning och andra tjänster samt handel. restaurang och hotell. Den ökade arbetskraftsefterfrågan har inneburit lägre arbetslöshet och ett färre antal personer sysselsatta i beredskapsar- bete. Trots dessa positiva effekter och att en viss utjämning därigenom skett. var arbetslösheten i Norrbottens län under år 1987 mer än dubbelt så hög som i riket i övrigt. Samtidigt var arbetskraftsdeltagandet i länet 3% lägre än riksgenomsnittet.

Den strukturomvandling som under det senaste decenniet ägt rum inom svensk basindustri har drabbat Norrbottens län särskilt hårt genom krafti- ga sysselsättningsminskningar i länets gruv-, stål-. och skogsindustrier. Sedan mitten av 1970-talet har antalet anställda i dessa halverats. Andelen anställda inom tillverkningsindustrin var under år 1986 drygt 5% lägre i Norrbottens län än i övriga riket. en andel som kommer att minska ytterli- gare genom dc aviserade struktur- och rationaliseringsåtgärderna inom LKAB, SSAB och ASSI. Dessa tre företag har aviserat personalinskränk- ningar omfattande 2200 anställda fram till år 1992. Huvuddelen av dem som berörs väntas dock lämna sina anställningar redan under de närmaste två åren. Friställningar av denna omfattning får även indirekt en negativ återverkan på den övriga sysselsättningen i länet. Detta gäller i högre grad i dag än under 1970-talet. då en förlust av arbetstillfällen inom industrin till 40

• Sida 41
•  Original

Bilaga 6

stor del kunde kompenseras genom nya arbeten inom den då kraftigt växande offentliga sektorn.

Jag anser att det mot denna bakgrund är nödvändigt med särskilda arbetsmarknadspolitiska insatser för att länets sysselsättningsutveckling även fortsättningsvis skall utvecklas i positiv riktning.

Innanjag går in på mina förslag om de arbetsmarknadspolitiska insatser som bör sättas in i Norrbottens län. vill jag kort nämna något om de tidigare insatser som gjorts genom riksdagens beslut med anledning av propositionen om utveckling i Norrbotten (prop. 1982/83:120. AU 29, rskr. 305). På det arbetsmarknadspolitiska området innebar propositionen åtgär- der dels för att underlätta för den övertaliga personalen inom LKAB att få nya arbeten, dels för att stärka de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna i övriga delar av länet.

En särskild arbetsgrupp den s. k. Malmfältsdelegation inrättades för att lösa sysselsättningsfrågan för den då övertaliga personalen vid LKAB. Delegationens arbete har utvärderats av institutionen för nationalekonomi vid Umeå universitet. Av utvärderingen framgår bl.a. att delegationen hade som målsättning att skapa nya arbetstillfällen i regionen och främja . den yrkesmässiga rörligheten. Detta innebar att delegationen i stor ut- sträckning satsade på utbildning vilket på sikt lett till fasta arbeten. Där- ;: emot användes flyttningsbidrag i mycket liten utsträckning. Delegationen stödde och initierade också en rad projekt som på lång sikt har inneburit fasta arbeten. De övertaliga vid LKAB som berörts av delegationens särskilda projekt fick fasta arbeten i större utsträckning än övriga överta- liga. Slutligen framgår av utvärderingen att det har varit en fördel att de resurser som anvisats inte bundits alltför hån till resp. ändamål.

Förslag till åtgärder

I skrivelse den 7 januari 1988 har arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) lämnat förslag till arbetsmarknadspolitiska åtgärder i Norrbottens län. De förslag som jag nu kommer att redovisa överensstämmer i stora delar med AMS förslag. Ytterligare ett antal skrivelser med förslag till åtgärder har kommit in från kommuner, organisationer och länsmyndigheter.

Mina förslag till arbetsmarknadspolitiska åtgärder syftar dels till att lindra och motverka de negativa effekterna av de nu aviserade neddrag- ningarna. dels till att stödja en positiv sysselsättningsutveckling i länet på längre sikt. Genom dessa åtgärder och de åtgärder chefen för industride- partementet senare i dag (bil. 8) kommer att föreslå förbättras förutsätt- ningarna för en god sysselsättningsutveckling i länet.

Åtgärderna skall vara ett tillskott till de åtgärder som normalt tilldelas länet. Det arbetsmarknadspolitiska program som jag kommer att föreslå är av bred karaktär och omfattar framför allt förstärkta resurser för utbild- ning. men också medel för sysselsättningsfrämjande insatser, främst rekry- teringsstöd men även till beredskapsarbete. Vidare föreslår jag förstärkta resurser till individuella stödåtgärder såsom starta-eget bidraget. liksom åtgärder för arbetshandikappade. För att möjliggöra de förmedlingsinten- siva insatser, som kommer att behövas för att möta personalinskränk-

• Sida 42
•  Original

Bilaga 6

ningarna. kommerjag att föreslå ett tillfälligt personaltillskott till arbetsför- medlingen i länet.

De föreslagna arbetsmarknadspolitiska insatserna. framför allt priorite- ringen av utbildningsinsatser, har en starkt framåtsyftande karaktär. De måste därför i stor utsträckning ses i samband med övriga insatser på det regionalpolitiska området.

Jag föreslår således att de arbetsmarknadspolitiska insatserna i Norrbot- tens län förstärks utöver ordinarie åtgärder under perioden t. o. m. budget- året 1990/91 på följande punkter. '

Arbetsförmedling

Arbetsförmedlingen har i dag en väl utvecklad beredskap för att möta omedelbara problem som följer med friställningar även av mer betydande omfattning. De friställningar, som nu väntar i Norrbottens län, kommer emellertid att ställa så stora krav på intensiva förmedlingsinsatser att jag bedömer det nödvändigt att under en treårsperiod förstärka arbetsförmed- lingens personalresurser. Dessa förstärkningar bör vara av en storleksord- ning som tillåter arbetsförmedlingen att lämna en god service till dem som blir berörda av friställningarna. utan att den behöver minska sin service till dem som redan i dag är anmälda som arbetslösa vid arbetsförmedlingen eller som utan att tillhöra de friställda kommer att anmäla sig där. Bl.a. bör personalförstärkningarna möjliggöra förmedlingsinsatser direkt ute på de berörda företagen. Jag bedömer behovet av förstärkta personalresurser till 30 årsarbetskrafter under en treårsperiod. Kostnaden härför beräknar jag till totalt 17.4 milj. kr.

Arbetsmarknadsutbildning

Arbetsmarknadsutbildning är ett aktivt instrument för att underlätta struk- turförändringar och förbättra produktionsförutsättningarna och medverkar härvid till att lösa de omställningsproblem som uppstår på arbetsmarkna- den. Med tanke på omfattningen av de varslade personalinskränkningarna i länet är det därför av stor vikt att öka resurserna för arbetsmarknadsut- bildningen. Behovet av utbildningsinsatser kommer att vara stort dels för att underlätta en ny anställning för många av dem som direkt berörs av varslen, dels för att långsiktigt främja utveckling och sysselsättning i länet. Merparten av utbildningsinsatserna bör göras inom ramen för den särskilt anordnade arbetsmarknadsutbildningen. Jag har beräknat medelsbehovet för att förstärka den särskilt anordnade arbetsmarknadsutbildningen till 59 milj. kr. Vid min medelsberäkning harjag tagit hänsyn till det utbildnings- behov som frnns med anledning av Sveriges Radios etablering av ett dotterföretag i Kiruna för uppbörd av TV-licenserna. Genom detta medels- tillskott beräknar jag att ca 2000 personer kan få utbildning hos såväl AMU-gruppen som hos företag och andra utbildningsanordnare.

Som ett led i regeringens mera långsiktiga satsning för att skapa ett livskraftigt näringsliv i Norrbotten bör även möjligheterna till utbildning i företag förbättras. Det gäller framför allt utbildning i syfte att motverka

• Sida 43
•  Original

Bilaga 6

störningar i produktionen som beror på bristande yrkeskunskaper, s.k. flaskhalsutbildning. Men också utbildning i syfte att stärka ställningen för arbetstagare med kort eller föråldrad utbildning. Detta skall ses mot bak- grund av att länet har ett stort inslag av små företag vilka har begränsade möjligheter att själva anordna och bedriva utbildning. Genom den företags- interna rörlighet som härigenom uppstår och de motprestationer som före- tagen åtar sig har denna åtgärd även gynnsamma effekter för de arbetslösa.

Jag föreslår därför att 30 milj. kr. bör tillföras länet för bidrag till utbildning i företag. Jag räknar med att ca 3700 personer skall kunna få utbildning genom detta medelstillskott.

Sysselsättningsskapande åtgärder

För det s. k. starta-eget bidraget har Norrbottens län under innevarande budgetår tilldelats medel som motsvarar en omfattning av ca 200 bidrag per år. För att stärka stödet till nyföretagande och till personer med utveck- lingsbara idéer, bör detta antal utökas med drygt 140 bidrag per år under en treårsperiod. Generellt gäller i dag att en arbetssökande måste vara arbets- lös för att komma i åtnjutande av detta bidrag. För att ytterligare förbättra möjligheterna att utnyttja detta bidrag. föreslår jag att bidraget på försök t.o.m. budgetåret 1990/91 får användas i Norrbottens län även för perso- ner som riskerar att bli arbetslösa. Jag föreslår dessutom att starta-eget bidraget i Norrbottens län under försöksperioden får beviljas arbetstagare som har arbete och inte löper risk att bli arbetslös. i de fall arbetsförmed- lingen får återbesätta den plats som bidragstagaren lämnar med en arbets- lös som är anmäld hos förmedlingen. Om arbetsförmedlingen i en sådan situation använder rekryteringsstöd bör detta endast få ske om den erbjud- na platsen är en tillsvidareanställning. Detta kräver en ändring av nu gällande regler. Medelsbehovet för denna förstärkning av starta-eget bidra- get beräknarjag till 23,6 milj kr. Av dessa medel bör 250000 kr. användas för en utvärdering.

De utvidgade möjligheterna att utnyttja starta-eget bidraget bör under försöksperioden även gälla bidrag som beviljas av de ordinarie medel för starta-eget bidraget som tilldelas länet.

För att underlätta för arbetsförmedlingen att placera dem som blir ar- betslösa genom personalinskränkningarna i nya arbeten måste. enligt min mening, ytterligare medel tillföras för rekryteringsstöd. Jag beräknar me- delsbehovet härför till 19.75 milj. kr.

De förstärkta arbetsmarknadspolitiska insatserna i Norrbottens län bör ges en framåtsyftande inriktning som främjar förnyelsen av näringslivet. Även beredskapsarbete bör användas för detta syfte. Framför allt avserjag då beredskapsarbeten för att bl.a. förbättra tillgången till skogsvägar. Skogsvägsbyggandet har under senare år minskat kraftigt och den därmed på sikt försämrade tillgängligheten kan komma att medföra problem för skogsnäringen. ] detta sammanhang vill jag erinra om vad chefen för jordbruksdepartementet har anfört i årets budgetproposition (prop. 1987/88:100 bil. 11) om att stöd till skogsbilvägar inte får beviljas om

• Sida 44
•  Original

Bilaga 6

vägprojektet påtagligt skadar särskilda värden bl. a. för naturvården. Jag beräknar resurserna för anordnandet av beredskapsarbete till 20 milj. kr.

Insatser för de arbetshandikappade

Erfarenhctsmässigt vet vi att det bland dem som drabbas vid större friställ- ningar även frnns arbetstagare med olika slag av funktionsncdsättningar. Dessa har trots arbetsmarknadspolitiska insatser. svårt att finna nya arbe- ten på den reguljära arbetsmarknaden. Sådana svårigheter accentueras på en svag arbetsmarknad som den norrbottniska. För att stärka dessa perso- ners möjlighet till fortsatt deltagande i arbetslivet föreslår jag att länsar- betsnämnden får förfoga över ytterligare platser med introduktions- och lönebidrag. Merparten bör avse det särskilda lönebidraget som utnyttjas vid anställning i den privata och kommunala sektorn och för vilket löne- subventionen till arbetsgivare utgår enligt en fallande skala. Nämnden bör kunna disponera 45 platser per år för introduktionsbidrag och 30 platser per år med särskilt lönebidrag. Jag har vidare räknat med ytterligare 15 platser hos allmännyttiga organisationer. med tillsättningenjämnt fördelad över treårsperioden. Kostnaderna för dessa förstärkningar beräknarjag till sammanlagt 24 milj. kr.

Jag bedömer också att det finns behov av vidare insatser för arbetshan- dikappade och föreslår att Formelprodukter. som ingår i Samhallgruppen. tillförs 20 platser. Kostnaden för dessa platser beräknarjag till totalt 6 milj. kr. för treårsperioden.

Särskilda jämställdhetsinsatser

Arbetsmarknaden i Norrbottens län är fortfarande starkt könsuppdelad. Andelen kvinnor inom jord- och skogsbruk liksom inom gruv- och tillverk- ningsindustri ligger under riksgenomsnittet. Svårigheterna för kvinnorna på arbetsmarknaden har bl.a. bidragit till en förhållandevis stor utflyttning från länet av framför allt unga kvinnor. Mot denna bakgrund finns det enligt min mening anledning-att öka de ansträngningar som redan görs för att förbättra kvinnornas möjligheter på arbetsmarknaden i Norrbotten. Jag utgår från att de åtgärder som jag nu har föreslagit kommer att medverka till detta.

Jag vill vidare ta upp några mindre projekt som syftar till att bredda kvinnors utbildning och yrkesval. Sådana insatser är av särskilt intresse i ett län som Norrbotten med den starka betoning på traditionellt manliga arbeten som präglar arbetsmarknaden. .

Stiftelsen Teknikens Hus har bildats av bl.a. samtliga norrbottenkom- muner, högskolan i Luleå och företrädare för det privata näringslivet. Teknikens Hus är bl.a. en experimentverkstad som framför allt syftar till att ge barn och ungdom en lustfylld upplevelse av teknik och naturveten- skap liksom ett område för lek och upptäckter. Teknikens Hus har även en stark anknytning till högskolan i Luleå. som omfattar bl. a. teknisk utbild— ning och lärarutbildning. Denna kombination av teknisk utbildning. lärar- utbildning och experimentverkstad ger enligt min mening goda förutsätt-

• Sida 45
•  Original

Bilaga 6

ningar för att bedriva den lärarutbildning och lärarfortbildning i naturve- tenskap. teknik och matematik som Teknikens Hus avser att göra.

Utbildningen. som skall bedrivas utifrån ett jämställdhetsperspektiv. skall i första hand riktas mot de kvinnliga lärarna på grundskolans låg- och mellanstadium samt personal inom barnomsorgen. Avsikten är att dessa genom fördjupade kunskaper inte minst genom ett praktiskt och experi- mentellt arbetssätt skall kunna intressera sina elever för teknik. naturve- tenskap och matematik. "Erfarenheterna tyder på att ett tidigt grundlagt intresse inom dessa ämnesområden underlättar senare utbildnings- och yrkesval med en sådan inriktning.

För att framför allt stödja olika projekt vid Teknikens Hus vilka syftar till att bredda kvinnors utbildning och yrkesval föreslår jag att länsarbets- nämnden får disponera totalt 1 150000 kr.

Vid högskolan i Luleå finns liksom vid övriga universitet i landet en förening vid namn Forum för kvinnliga forskare och kvinnoforskning. Forumbildningarna har tillkommit för att stödja kvinnliga forskare och för att intressera fler kvinnor för forskarbanan. Forumorganisationerna får ett visst stöd över statsbudgeten.

Länsstyrelsen i Norrbottens län har framhållit att det är angeläget att stödja forumbildningen vid högskolan i Luleå. Jag anser att högskolan med sin tekniska utbildning kan ha anledning att rikta särskild uppmärksamhet mot det förhållandet att mycket få kvinnor går vidare till forskarutbildning just inom teknisk fakultet. Jag delar därför länsstyrelsens uppfattning och föreslår att länsarbetsnämnden får disponera 500000 kr. för sådana insat- ser som Forum för kvinnliga forskare och kvinnoforskning initierar för att stödja och intressera kvinnor som väljer forskarutbildning inom teknisk fakultet.

Särskilda insatser i Arjeplogs kommun

De medel som riksdagen ställt till förfogande för det s. k. östra Norrbot- tenprojektet (prop. 1985/86:100 bil. 12. AU 11. rskr. 153). har i stor utsträckning utnyttjats för nytänkande och innovativa insatser i syfte att med utnyttjande av de arbetsmarknadspolitiska medlen söka skapa perma- nent sysselsättning i ett område med ett besvärligt sysselsättningsläge. Främjande av kompetensutveckling. köp av expertis och stöd till samord- nade insatser bl.a. för marknadsföring åt småföretag har utgjort viktiga inslag i detta arbete. Erfarenheterna som hittills rapporterats från länet har varit goda och motiverar. enligt min mening. en ytterligare satsning. Läns- styrelsen i Norrbottens län har i en skrivelse den 8januari 1988 föreslagit att en liknande satsning görs i Arjeplogsområdet. Jag delar länsstyrelsens uppfattning att Arjeplogs kommun bör kunna utgöra kärnan i en ny insats. För detta ändamål föreslårjag att totalt 15 milj. kr. anvisas att utnyttjas på samma sätt som de medel riksdagens tidigare anvisat för utvecklingsinsat- ser i östra Norrbotten. Av detta belopp bör 250000 kr. användas för en utvärdering av de effekter som insatsen haft. Framför allt skall en sådan utvärdering beröra hur och i vilken utsträckning det har varit möjligt att

• Sida 46
•  Original

Bilaga 6

positivt påverka sysselsättningsutvccklingen samt belysa de samhällseko- nomiska effekterna av insatserna.

De totala kostnaderna för mina förslag till arbetsmarknadspolitiska in- satser i Norrbottens län uppgår till 216.4 milj. kr. för hela perioden t.o.m. budgetåret 1990/91. Medlen bör anvisas under ett särskilt reservationsan- slag. Det bör ankomma på regeringen att vid behov göra omfördelningar av medlen för de föreslagna insatserna inom ramen för anslaget.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna den av mig föreslagna tidsbegränsade ändrade an- vändningen av starta—eget bidraget i Norrbottens län.

2. godkänna den av mig föreslagna regeländringen i fråga om rekryteringsstöd i samband med starta-eget bidraget i Norrbottens län.

3. till Arbetsmarknadspolitiska insatser i Norrbottens [än på till— läggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1987/88 anvisa ett re- servationsanslag av 216400000 kr.

• Sida 47
•  Original

Bostadsdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 17 mars 1988

Föredragande: statsrådet Gustafsson

Anmälan till proposition om särskilda regionalpolitiska insatser i Norrbottens län m. m.

Elfte huvudtiteln

D. Lantmäteriet D 3. Landskapsinformation

Betydande insatser har under senare år gjorts för att etablera lantmäteri- och kartverksamhet i Norrbottens län. Produktionen av den ekonomiska kartan för Norrbottens län flyttades till en enhet i Luleå efter riksdagsbe- slut år 1983 (prop. 1982/83:120 bil. 5. CU 29. rskr. 309). Samtidigt inrätta- des en enhet i Kiruna med uppgift att modernisera landets storskaliga registerkartor. 1 Luleå har också en produktion av vegetationskartor byggts upp. Genom riksdagens beslut år 1986 (prop. 1985/86:100 bil. 13. BoU 17. rskr. 169) inrättades i Kiruna en utvecklingsenhet med inriktning mot datorstödd tematisk kartläggning. Enheten skall bl.a. arbeta med framställning av den nya nationalatlasen som riksdagen beslutade om år 1987 (prop. 1986/87:100 bil. 13. BoU 12. rskr. 188). Samlokaliserad med denna enhet har också inrättats en utvecklingsenhet för centralnämnden för fastighetsdata (CFD).

Satsningarna i Norrbottens län inom lantmäteri- och kartområdet har varit framgångsrika och har bidragit till att skapa sysselsättning och att differentiera arbetsmarknaden i berörda orter. Jag anser det därför väl motiverat med en ytterligare satsning i länet inom detta område.

I årets budgetproposition (prop. 1987/88:100 bil. 13) redovisade jag ett förslag från statens lantmäteriverk om att bygga upp digitala databaser med grundläggande geografiska uppgifter om Sverige. Bakgrunden till verkets förslag är att den digitala teknikens utveckling har inneburit en ökad efterfrågan på information om landskapet lagrad i databaser. Till stor del är det fråga om uppgifter som finns på de allmänna kartorna. Jag ställde mig i budgetpropositionen pösitiv till att verket påbörjade uppbyggnaden av sådana databaser.

Jag föreslår nu att uppbyggnaden av digitala databaser med geografiska uppgifter om Sverige påskyndas. En enhet med uppgift att digitalisera information från de allmänna kartorna m.m. bör därför inrättas i Kiruna. De totala kostnaderna för att inrätta en sådan enhet beräknar jag till 10 milj. kr. varav hälften är avsedda för investeringar i utrustning. Övriga kostnader avser främst utbildning av personal samt drift av enheten i ett

• Sida 48
•  Original

Bilaga 7

inledande skede. Efter tre år skall enhetens verksamhet helt finansieras inom lantmäteriets ordinarie budget. dvs. med anslagsmedel eller med inkomster från uppdragsverksamhet. Jag beräknar att ca 15 personer kan få sysselsättning vid enheten.

I statsbudgeten för budgetåret 1987/88 har till Landskapsinformation anvisats ett ramanslag om 147617000 kr. Jag föreslår nu att anslaget tillförs 10 milj. kr. för att täcka lantmäteriverkets kostnader för att i Kiruna etablera en enhet för uppbyggnad av digitala databaser med grundläggande uppgifter om landskapet.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att till Land.vkapsinformation på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1987/88 anvisa ett ramanslag om 10 000000 kr.

• Sida 49
•  Original

Industridepartcmentet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 17 mars 1988

Föredragande: statsrådet Peterson

Anmälan till proposition om särskilda regionalpolitiska insatser i Norrbottens län m.m.

Tolfte huvudtiteln

Jag föreslår att medel inom industridepartementets område till de särskilda regionalpolitiska insatserna i Norrbottens län under littera C: Regional utveckling anvisas dels över reservationsanslaget C'2. Lokaliseringsbidrag m. m.. dels över två nya reservationsanslag. C 13. Särskilda regionalpoli- tiska insatser i Norrbottens län, över vilket medel bör anvisas för åtgärder som skall beslutas av regeringen. och C 14. Särskilda regionalpolitiska medel till länsstyrelsen i Norrbottens län. över vilket medel bör anvisas för åtgärder som skall beslutas av länsstyrelsen. "

Dessutom bör ytterligare medel för särskilda åtgärder i Norrbottens län anvisas över reservationsanslagen D 4. Statens gruvegendom: Prospekte- . ring m. m., F 1. Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och utveckling samt F 6. Nationell rymdverksamhet.

C. Regional utveckling

Regeringen har under budgetåret 1987/88 förelagt riksdagen följande för- slag under littera C utöver vad riksdagen beslutat om i statsbudgeten för budgetåret 1987/88. '

l förslag om tilläggsbudget ] hemställde regeringen att riksdagen skulle godkänna att 25 milj. kr. på anslaget C 2. Lokaliseringsbidrag m.m. använ- des för kapitaltillskott till det regionala investmentbolaget Sorbinvest AB. Riksdagen beslöt den 16 december 1987 att godkänna detta förslag (prop. 1987/88:25 bil. 8, AU 12, rskr. 92).

[ proposition 1987/88:64 om särskilda regionalpolitiska insatser i delar av Bergslagen och norra Sveriges inland har regeringen föreslagit riksda- gen '

dels att medel till vissa näringslivsfrämjande insatser i Västerbottens läns inland. som regeringen aviserade ijuni 1987. samt ytterligare 20 milj. kr. i lokaliseringsbidrag m. m.. till företag i Borlänge kommun för beslut som fattas av statens industriverk och regeringen. skall anvisas över ansla- get C 2. Lokaliseringsbidrag m. m., -

dels att 100 milj. kr. i regionalpolitiskt stöd till ASEA AB:s "planerade expansion i Ludvika skall anvisas över ett nytt anslag C 11. Lokaliserings- bidrag m.m. till ASEA Brown Boveri AB.

• Sida 50
•  Original

Bilaga 8

samt dels att 1'40.5 milj. kr. för övriga insatser bör anvisas över ett nytt anslag C 12. Särskilda regionalpolitiska insatser i delar av Bergslagen och. norra Sveriges inland. Riksdagen behandlar för närvarande dessa förslag.

C 2. Lokaliseringsbidrag m.m.

Under denna rubrik har i statsbudgeten för budgetåret 1987/88 anvisats ett reservationsanslag av 362 milj. kr. Över detta anslag anvisas medel till följande ändamål: — lokaliseringsbidrag beviljade av statens industriverk eller av regeringen efter den ljuli 1984. — offertstöd beviljade efter den ljuli 1985. . — lån till privata regionala investmentbolag, — kapitaltillskott m.m. till Stiftelsen Industricentra. — viss administration av regionalpolitiskt stöd. — eventuella medel för ombyggnad av outnyttjade bostadslägenheter i.

Kiruna. . . . 1 proposition 1984/85: 115 om regional utveckling och utjämning anmälde jag beträffande den regionalpolitiska stödverksamheten att jag räknade

med att den skulle bedrivas med samma inriktning och i samma omfattning '

under fyraårsperioden 1985/86—1988/89. För de ändamål vartill medel anvisas över anslaget C 2. Lokaliseringsbidrag m.m. räknade jag med ett årligt medelsbehov av 362 milj. kr. Riksdagen har sedermera beslutat anslå detta belopp för vart och ett av de tre budgetåren 1985/86 t. o. m. 1987/88. Efterfrågan på lokaliseringsbidrag har bl. a. på grund av det goda konjunkturläget varit stor under de senaste åren. Bl.a. därför beslöt riks- dagen att till Lokaliseringsbidrag m.m. på tilläggsbudget 11 till statsbudgeÄ ten för budgetåret 1985/86 anvisa ytterligare 100 milj. kr. (prop. 1985/86: 101 bil. 7. AU 9, rskr. 140). . ' - Dessa 100 milj. kr. kommer dock. eftersom genomförandet av ett antal av de projekt till vilka medlen skulle utnyttjas har förskjutits framåt i tiden. ' att. efter riksdagens godkännande. användas till vissa åtgärder i Blekinge och Västerbottens läns inland som normalt inte kan stödjas med medel från detta anslag (prop. 1986/87:25 bil. 9. AU 9, rskr. 80. prop. 1987/88:25 bil. 8, AU 12, rskr. 92 och prop. 1987/88:64 bil. 5).

Härtill har regeringen. som-jag nyss nämnt. föreslagit riksdagen att anvisa ytterligare 20 milj. kr. på anslaget i'samband med att företag i Borlänge kommun t.o.m. utgången av år 1989 skall kunna erhålla regional- politiskt stöd (prop. 1987/88: 64 bil. 5).

Den stora efterfrågan på regionalpolitiskt företagsstöd bestar fortfaran- de. Under budgetåret 1986/87 beviljades sålunda 586 företag stöd med sammanlagt 904,8 milj. kr., varav 640,6 milj. kr. i lokaliseringsbidrag. offertstöd. investeringsbidrag och regionalpolitiskt utvecklingskapital samt 264,2 milj. kr. ilokaliseringslån. Den beräknade sySselsättningseffek- ten uppgår till 3287 personer. Av nämnda belopp belastades detta anslag med 424,5 milj. kr.. anslaget C 4. Regionala utvecklingsinsatser m.m.. det

• Sida 51
•  Original

Bilaga 8

s.k. länsanslaget, med 216.1 milj. kr. och anslaget C 3. Lokaliseringslån med 2642 milj. kr.

Under innevarande budgetår har regeringen—och statens industriverk hittills beslutat om lokaliseringsbidrag och offertstöd för ca 270 milj. kr.

Boliden AB har hos regeringen ansökt om regionalpolitiskt stöd i sam- band med ett antal stora investeringsprojekt i bolagets gruvverksamhet. Regeringen har förklarat sig beredd att med bl. a. lokaliseringsbidrag med— verka i finansieringen av vissa av dessa projekt.

I samband med utarbetandet av denna proposition om särskilda regio- nalpolitiska atgärder 1 Norrbottens län har flera större projekt som uppfyl- ler villkoren för lokaliseringsstöd aktualiserats.

Jag beräknar att det sammanlagda behovet av lokaliseringsbidrag och offertstöd för aktuella projekt i Norrbottens län uppgår till högst 125 milj. kr.

Jag anser att det för närvarande är synnerligen angeläget att ta till vara alla goda projekt som kan förverkligas i regionalpolitiskt utsatta regioner. Länsstyrelserna har på senare år erhållit kraftigt utökade medel för regio- nal utveckling m.m.. vilka kan användas bl.a. för lokaliserings- och inves- teringsbidrag. För beslut om' lokaliseringsbidrag och offertstöd, som be- viljas av statens industriverk och regeringen, beräknar jag. inklusive de nämnda projekten i Norrbottens län. ett sammanlagt behov av medelstill-- skott av 440 milj. kr.. varav högst 40 milj. kr. för offertstöd.

Den höga efterfrågan på regionalpolitiskt stöd och angelägenheten av att ta tillvara alla goda projekt har medfört att det tillgängliga anslagsutrym- met för nya beslut om lokaliseringsbidrag för närvarande är i det närmaste förbrukat. Jag avser därför under våren 1988 att. i avvaktan på riksdagens ställningstagande, i vissa fall föreslå regeringen att besluta om lokalise- : ringsbidrag under förutsättning att riksdagen senare ställer medel till förfo- gande i enlighet med vad jag nu har förordat. '

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att till Lakaliseringsbidrag m. m. på tilläggsbudget till statsbudge- ten för budgetåret 1987/88 anvisa ett reservationsanslag lav ' 440 000 000 kr.

C 13. Särskilda regionalpolitiska insatseri Norrbottens län

Något anslag för detta-ändamål finns inte upptaget i statsbudgeten-för- budgetaret 1987/88.

Jag föreslar att ett nytt anslag förs upp på statsbudgeten för budgetåret 1987/88 för följande atgärder. De delbelopp som jag redovisar bör ses som riktvärden.

För att förstärka jbrxknin gs- och utveeklingsmiljön i Luleå har jag beräk- nat sammanlagt 111 milj.. kr. att disponeras under en treårsperiod. Jag har därvid beräknat medel för utvecklingsstöd till stiftelsen Aurorum. stöd till -

• Sida 52
•  Original

Bilaga 8

fyra forsknings— och utvecklingsprojekt inom angelägna områden. samt stöd till att uppföra en teknikby i anslutning till högskolan.

Stiftelsen Aurorum har karaktären av en paraplyorganisation för den forsknings- och utvecklingsmiljö som håller på att utvecklas med högsko- lan i Luleå som kompetensbas. Förutom högskolan består Aurorummiljön för närvarande av Centrum för teknologibaserad affärsverksamhet (Cen- tek). stiftelsen Cold Tech. institutet för verkstadsteknisk forskning (IVF). Norrbottens Forskningsråd. Teknikens Hus och Teknikbyn. Stiftelsen Aurorums uppgifter är bl.a. att bistå de olika organisationerna i utveck- lingsarbetet, att marknadsföra Aurorummiljön och att planera verksamhe- ten i Teknikbyn. För bidrag till stiftelsens utvecklingsarbete harjag beräk- nat högst 3 milj. kr.

Statsrådet Göransson har tidigare (bil. 4) föreslagit en kraftig utbyggnad av forskningsorganisationen vid högskolan i Luleå. Under det nu föreslag- na anslaget har jag beräknat medel för vissa insatser i anslutning till högskolans verksamhet till sammanlagt högst 38 milj. kr. Jag har därvid beräknat medel till högskolan för arbetet inom ramen för stiftelsen Cold Tech med teknik i kallt klimat. Jag har vidare beräknat medel till uppbygg- nad av ett centrum för produktionsteknik vid högskolan samt medel för utrustning vid ett centrum för fiberarmerade polymermaterial. Jag åter- kommer till verksamheten vid det senare centret under anslaget F 1. Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och utveckling. Slutli- gcn har jag beräknat medel till forsknings- och utvecklingsprojekt inom keramområdet vid-institutet för verkstadsteknisk forskning. En del av dessa medel bör avsättas för vidareutveckling av kommersiellt intressanta projekt.

För stöd till utveckling av teknikbyn i anslutning till högskolan i Luleå har jag beräknat högst 70 milj. kr. 1 teknikbyn skall utvecklingsinriktade företag med högteknologisk profil ges möjlighet att hyra lokaler. På sikt innebär detta att högteknologiska företag samlokaliseras vid högskolan och därigenom ytterligare höjer kompetensbasen vid och i anslutning till högskolan. Länet får på detta sätt dels en resurs som på nationell nivå torde bli mycket attraktiv för lokalisering av forsknings- och utvecklings- verksamhet. dels en utvecklingspotential som ökar förutsättningarna för sysselsättningseffekter i övriga delar av länet.

För teknikspridningsprojekr har jag beräknat högst 10 milj. kr. för en treårsperiod. Statens industriverk. styrelsen för teknisk utveckling. skol- överstyrelsen och universitets- och högskoleämbetet har på regeringens uppdrag gjort en samlad redovisning och bedömning av de tekniksprid- ningsprogram som utarbetats i länen. Verken konstaterar att norra Sveri- ges inland är den region som har de svåraste förutsättningarna för en effektiv teknik- och kunskapsspridning. Samtidigt är behoven av närings- livsutveckling och förnyelsearbete stora.

Det är med hänsyn till de speciella förutsättningarna i inlandet. bl. a. den glesa ortsstrukturen, enligt min mening nödvändigt att pröva nya och okonventionella former för teknik- och kunskapsspridning. De företagsin- riktade teknikspridningsåtgärderna bör t.ex. kunna samordnas med vissa av de utbildningsinsatser som statsrådet Göransson tidigare har föreslagit

• Sida 53
•  Original

Bilaga 8

(bil 4). Detta innebär samma inriktning av insatserna som de jag föreslog i propositionen om särskilda regionalpolitiska insatser i delar av Bergslagen och norra Sveriges inland (prop. 1987/88: 64).

För ett utveeklingsprogram för sågverks- och !rämanufakturindustrin i Norrbottens län har jag beräknat högst 10 milj. kr. för en treårsperiod. Sysselsättningsutvecklingen i de båda branscherna har varit ogynnsam under 1980-talet. Investeringsnivån är lägre än i övriga landet och en betydande andel av företagen har låg produktivitet. Statens industriverk har tillsammans med utvecklingsfonderna och länsstyrelserna i Väster- norrlands. Jämtlands. Västerbottens och Norrbottens län och i samråd med företrädare för branscherna utarbetat förslag till utvecklingsinsatser för såväl sågverks- som trämanufakturindustrin. Syftet är att öka vidare- förädlingsgrad. produktivitet och lönsamhet i företagen. Därmed kan sys- selsättningsutvecklingen förbättras. De behov av åtgärder som redovisas - avser bl.a. utbildning. produkt- och marknadsutveckling. forskning och utvecklingsarbete m. m.. Berörda företag förutsätts svara för viss del av kostnaderna för olika insatser. Motivet är således detsamma som för de förslag till insatser som jag redovisade i propositionen om särskilda regio- nalpolitiska insatseri delar av Bergslagen och norra Sveriges inland (prop. 1987/88:64) för insatser i dessa branscheri Västernorrlands, Jämtlands och Västerbottens län.

För särskilda utvecklingsinsatser för näringslivet i Kiruna. Gällivare- oeh Kalix kommuner harjag beräknat högst 27 milj. kr. Dessa tre kommu- ner är de som. förutom Luleå kommun. drabbas hårdast av de neddrag- ningar som planeras vid LKAB. SSAB och ASSI. Medel bör nu avsättas för att förstärka de tidigare vidtagna åtgärderna för att minska dessa kommuners beroende av basindustrierna. Åtgärderna bör bl. a. inriktas på att utveckla de befintliga företagen men även på att förbättra förutsättning- arna för nyetableringar.

En viktig resurs för att utveckla de små och medelstora företagen i länet är tillgången på riskkapital. [ Norrbottens län verkar ett antal aktiebolag som har till ändamål att finansiera och/eller inneha aktier eller andelar .i andra främst mindre och medelstora företag.

Ett av dessa bolag är Malmfältens Finans AB. Bolaget ägs av dels ett antal storföretag, dels ett antal småföretag i främst Malmfälten. Ägarna har tillskjutit sammanlagt 13 milj. kr. till bolaget. Vid bildandet år 1983 tillsköt staten 50 milj. kr. som bundet kapital till bolaget. Malmfältens Finans AB verkar framför allt i malmfältskommunerna. Även om staten inte är aktie- ägare gäller att staten har visst avkastningskrav på bolaget.

Ett annat bolag av detta slag är Bothnia Invest AB som har till syfte att, främst inom Norrbottens län. tillföra små och medelstora företag kapital och företags!edningskunnande. Bothnia Invest AB är liksom Malmfältens Finans AB privatägt. Bolaget erhöll år 1984 ett statligt lån på 8 milj. kr.

I sammanhanget vill jag också nämna det av Procordia AB ägda bolaget Cordinor AB. som äger aktier i företag i Norrbottens län t. ex. Isolamin AB. KirunaTruck AB m.fl. bolag.

Det förs sedan en tid överläggningar mellan dessa finans- och invest- mentbolag och deras ägare i syfte att samordna resurserna helt eller delvis.

• Sida 54
•  Original

Bilaga 8

Enligt-min mening. skulle det vara ändamålsenligt med en större samord- ning av de resurser som finns i Norrbottens län och som har i huvudsak samma ändamål. .

Jag vill i detta sammanhang'också ta upp verksamheten vid den av staten helägda Stiftelsen Administrativ Produktion i Malmfälten (APM). Stiftel- sen bedriver projekt med syfte att skapa arbetstillfällen inom administrativ tjänsteproduktion i Malmfälten. Det skulle enligt min mening förstärka den verksamhet som stiftelsen bedriver om den samordnades med de verksam- heter de nämnda investmentbolagen bedriver. Jag avser därför att initiera förhandlingar om detta.

Jag förordar att 30 milj. kr. anslås för att förstärka tillgången på riskkapi- tal i Norrbottens län.

När det gäller villkoren för ett statligt deltagande i ett eventuellt samord- nat investment- och utvecklingsbolag pågår. som jag nämnt. fortfarande överläggningar mellan berörda parter och det är för dagen för tidigt att ange hur en slutlig uppgörelse kan komma att se ut. Under alla förhållan- den bör staten ha såväl ett rimligt avkastningskrav som insyn och inflytan- de i verksamheten. Givetvis bör vid-en eventuell samordning av resurserna tillses att dessa också fortsättningsvis kommer malmfältskommunerna till del. Ett särskilt ansvarfinns nämligen för att åstadkomma en breddning av näringslivet i dessa kommuner. Jag förordar att regeringen bemyndigas besluta om villkoren för statens deltagande. I detta bör ingå att regeringen också bör kunna besluta om ändamålsenligaförändringar i villkoren för tidigare stöd från statens sida. _ _ .

FFV Aerotech är ett affärsområde. inorn affärsverket FFV. Affärsområ- det utför underhållsarbeten åt det svenska försvaret men bedriver också omfattande konsultverksamhet inom underhålls- och elektronikområdet. FFV Aerotech avser att etablera viss verksamhet i Norrbottens län med inriktning på bl. a. service- och kalibreringstjänster till elektronikindustrin samt till militära förband. Inom en femårsperiod beräknas verksamheten sysselsätta ett tiotal personer. För-investerings- och utvecklingskostnader i samband med denna etablering harjag beräknat högst 5 milj. kr.

Generellt bör gälla att regeringen beslutar om formerna och villkoren för de åtgärderjag föreslagit under anslaget C 13. Det bör. i enlighet med vad jag sade inledningsvis. vara möjligt för regeringen att vid behov kunna göra vissa mindre omfördelningar av medlen för nämnda insatser inom ramen för anslaget.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att 1. till Särskilda regionalprditiska insatser i Norrbottens lån på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1987/88 anvisa ett reservationsanslag av 193 000 000 kr. 2. bemyndiga regeringen att besluta om villkoren för stöd till utvecklings- och investmentbolag i Norrbottens län i enlighet med vadjag har anfört.

• Sida 55
•  Original

C 14. Särskilda regionalpolitiska medel till länsstyrelsen i Norrbottens län

Något anslag för detta ändamål finns inte upptaget i statsbudgeten för budgetåret 1987/88. - _

Jag föreslår att ett nytt anslag förs upp på statsbudgeten för budgetåret. 1987/88 för följande åtgärder.

Länsstyrelsen i Norrbottens län hari sin skrivelse till regeringen den 8 januari 1988 redovisat ett stort antal förslag till åtgärder som långsiktigt skulle kunna stärka sysselsättningen i länet. Förslagen har olika grad av konkretisering. Flera av förslagen kräver ytterligare bearbetning. Huvud— delen av de föreslagna åtgärderna förutsätter helt eller delvis finansiering utanför ordinarie stödformer och anslagsramar.

Länsstyrelsen föreslår att medel för sysselsättningsfrämjande åtgärder ställs till länsstyrelsens förfogande så att projekt successivt kan preciseras och genomföras. Länsstyrelsen uttalar mycket positiva erfarenheter av det hittillsvarande arbetssättet med medelsramar för stöd till särskilda insatser i länet. Länsstyrelsen har. som tidigare nämnts. i en särskild rapport redovisat hur de 200 milj. kronorna för särskilda regionalpolitiska insatser i Norrbottens län som anvisades år 1983 har använts (prop. 1982/83:120. AU 24. rskr.305).

Jag delar länsstyrelsens uppfattning om att arbetssättet med-medel för särskilda insatser i Norrbotten fungerat väl. Arbetssättet medger ett aktivt och smidigt projekt- och utvecklingsarbete; Samtidigt ger det möjlighet till överblick och samordning. '

Jag förordar mot denna bakgrund att 100 milj. kr. anvisas till länsstyrel- sen i Norrbottens län för särskilda regionalpolitiska insatser i länet. Medel från detta anslag skall kunna lämnas till regionalpolitiskt angelägna projekt i länet. Medlen skall vara ett komplement till ordinarie stödformer inom t. ex. regional-. industri-, arbetsmarknads- och energipolitiken samt inom politiken för de areella näringarna. Från anslaget bör även projekt som är av samnordisk karaktär kunna stödjas.

Länsstyrelsen kommer med hjälp av ett sådant anslag att få avsevärt förbättrade möjligheter att driva ett mer planerat och långsiktigt utveck- lingsarbete än vad som nu är möjligt. De organisatoriska förutsättningarna' härför har också förbättrats i och med försöksverksamheten med en sam- ordnad länsförvaltning i Norrbottens län. Ett sådant anslag bör också medverka till ett fördjupat samarbete mellan länsstyrelsen och övriga som ' är engagerade i utvecklingsarbetet såsom kommuner, näringsliv, högsko- lan, forskningsinstitutioner, Norrlandsfonden. den regionala utvecklings-' ' fonden och övriga länsmyndigheter. Länsstyrelsen får med ett sådant anslag därmed ökade möjligheter att medverka till en positiv utveckling i hela länet.

Flera av de förslag som länsstyrelsen prioriterat i' sin skrivelse den 8 ' januari 1988 bör kunna genomföras med medel från detta anslag. Ett , prioriterat område är utbildnings- och rådgivningsinsatser för länets småfö- ' retag. Medel från detta anslag bör anvisas utvecklingsfonden för-sådana åtgärder. Andra åtgärder som länsstyrelsen prioriterat är bl. a. utveckling- ' en av fisket, insatser för rennäringen. resurser för-marknadsföring och

Bilaga8

'55

• Sida 56
•  Original

Bilaga 8

utbildning för turistnäringen. utveckling av inhemska fasta bränslen. eko- logiprojektet i Övertorneå. etablering av s.k. lokalkontor på vissa orter i länet. regional och lokal kulturverksamhet samt teknikutvecklingspro- gram. Vad gäller kulturverksamhet vill jag erinra om vad statsrådet Gö- ransson tidigare idag (bil. 4) anfört om kulturens roll i ett regionalt utveck- lingsperspektiv och inriktningen av kulturprojekt som syftar till att med- verka i ett lokalt och regionalt utvecklingsarbete. Det ankommer på läns- styrelsen att besluta hur medlen skall användas för bl.a. nu nämnda åtgärder.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att till Särskilda regionalpolitiska medel till länsstyrelsen i Norr- bottens [än på tilläggsbudget till - statsbudgeten för budgetåret 1987/88 anvisa ett reservationsanslag av 100 000000 kr.

D. Mineralförsörjning m. m. D 4. Statens gruvegendom: Prospektering m.m.

Under denna rubrik har i statsbudgeten för budgetåret 1987/88 anvisats ett reservationsanslag av 43 414 000 kr.

Gruvnäringen har stor ekonomisk betydelse i Norrbottens län. För att skapa förutsättningar för utveckling och förnyelse inom gruv- och mineral- industrin görs betydande statliga satsningar på nyckelområdena prospekte- ring. grundläggande geologisk kartering samt forskning och utvecklingsar- bete.

Sedan år 1982 har sammanlagt ca 181 milj. kr. av statliga medel tillförts prospekteringsprojekt i Norrbottens län. Beloppet omfattar dels den pros- pektering som sker genom nämnden förstatens gruvegendom (NSG), dels det prospekteringsstöd som lämnas från det särskilda statliga programmet för utökad prospektering m.m. på 300 milj. kr. som inrättades år 1983 (prop. 1982/83:50 bil. 6. NU 18_, rskr. 111). Programmet. som avser hela landet. har senare förlängts med tre år och utökats med 96 milj. kr. (prop. 1986/87:74, NU 32, rskr. 370). NSG-svarar för administrationen av pro- grammet. .

Av de hittillsvarande statliga insatserna för prospektering i Norrbottens län kommer ca'86.6 milj. kr. från det särskilda stödprogrammet. Regering- en har nyligen fattat beslut om prospekteringsprogrammets sjätte etapp. varvid 9,6 milj. kr. fördelats till olika prospekteringsprojekt i Norrbottens län. De sammanlagda medlen till projekt i länet motsvarar ca 38 % av de medel som nu beviljats för prospektering i landet.

Utöver nyss redovisade programmedel har NSG sedan år 1982 använt ca 66 milj. kr. av egna anslagsmedel till prospekteringsprojekt i Norrbottens län. NSG har även genom andra statliga medel-finansierat prospektering i länet i en omfattning av ca 28 milj. kr. sedan år 1982. . - 'NSG och LKAB har hittills dominerat prospekteringsverksamheten i Norrbottens län. LKAB:s sammanlagda insatser sedan år 1982 uppgår till

• Sida 57
•  Original

Bilaga 8

ca 183 milj. kr.. varav ca 33 milj. kr. finansierats från det statliga prospek- teringsprogrammet.

I fråga om geologisk kartering kan följande insatser nämnas. Inom ramen för det samnordiska Nordkalottprojektet har Sverige av statliga medel tillfört sammanlagt ca 24 milj. kr. t. o. m. är 1986. Som ett resultat av detta projekt anses nu området norr om 66:e breddgraden i Norden. dvs. bl.a. huvuddelen av Norrbottens län. ha ett geovetenskapligt basmaterial lämpat för bl.a. prospektering som är ett av de mest omfattande och kompletta för ett område av motsvarande storleksordning. .

Från de två senaste etapperna av programmet för utökad prospektering m.m. har Sveriges geologiska undersökning (SGU) erhållit sammanlagt 5.3 milj. kr. för ett projekt avseende s.k. digitalisering av geologiskinforma- tion från Norrbottens län.

På forsknings- och utvecklingssidan har nyligen det omfattande projek- tet '”Gruvteknik 2000" startats. Sammanlagt 350 milj. kr. kommer att investeras i projektet under de närmaste fem åren. Projektet är gemensamt för staten, gruvbolagen och gruvutrustningsindustrin. varav staten tillför 50 milj. kr. via styrelsen för teknisk utveckling (STU). Avsikten är främst att utveckla nya brytningsmetoder men projektet kommer även att inriktas på produktutveckling. Projektet kommer att innebära en avsevärd stimu- lans för Luleå-regionen genom att högskolan kommer att engageras i samtliga delar av utvecklingsprogrammet.

NSG har sedan år 1984 genomfört undersökningar rörande malmbildning och malmförekomsteri s.k. grönstensmiljö i Norrbottens län. Prospekte- ringen har givit indikationer på att det område som har de bästa förutsätt- ningarna för att påträffa malm av ekonomisk betydelse är Pahtohavare. ca 9 km söder om Kiruna. Ursprungligen avsåg undersökningarna eventuella fyndigheter av koppar. Sedan år 1985 har dock prospekteringen inriktats på guldförekomster. I hela området har hittills fyra s.k. malmförande lägen påvisats och i den centrala delen av området har ca 1.5 milj. ton malm indikerats med goda halter av koppar och guld.

NSG har hittills avsatt ca 23 milj. kr. av främst egna anslagsmedel för undersökningarna i Pahtohavare. De fortsatta undersökningarna. med syf- te att kartlägga Pahtohavare-området. måste enligt NSG inriktas på att söka efter ytterligare 5. k. dagbrottspositioner. med tillräckligt stort malm- tonnage och med metallhalter av ekonomisk betydelse. Förutsättningarna för att hitta fyndigheter av dagbrottskaraktär bedöms som goda. Komman- de borrningsarbetcn bör ske koncentrerat i tiden för att snabbare ta fram ett underlag som möjliggör beslut om en eventuell gruvbrytning i området. Kostnaderna för den koncentrerade insatsen är beräknade till 10 milj. kr. Jag anser att NSG bör ges möjlighet att genomföra denna insats och förordar att det angivna beloppet anvisas på tilläggsbudget för budgetåret 1987/88.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att till Statens gruvegendom: Prospektering m. m. på tilläggsbud- get till statsbudgeten för budgetåret 1987/88 anvisa ett reservations- anslag av 10000 000 kr.

• Sida 58
•  Original

Bilaga 8

F. Teknisk utveckling m.m.

F 1. Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och utveckling ' ' ' '

Under denna rubrik har i statsbudgeten för budgetåret 1987/88 anvisats ett reservationsanslag av 726 800 000 kr.

Över detta anslag anvisas medel till följande ändamål: — programverksamheten vid styrelsen för teknisk utveckling (STU) — verksamhet vid delegationen för vetenskaplig och teknisk informations- försörjning (DFI). Asea Brown Boveri AB har föreslagit att bolaget tillsammans med staten bildar ett centrum för fiberarmerade polymermaterial med lokalisering till Piteå. Diskussioner har förts med högskolan i Luleå som ställer sig positiv till förslaget. Vidare är Piteå kommun och länsstyrelsen i Norrbottens län positiva till den föreslagna verksamheten som innebär att länet befäster och förstärker sina förutsättningar för industriell verksamhet inom en högteknologisk bransch med stor tillväxtpotential.

Asea Brown Boveri AB har förklarat sig berett att finansiera verksamhet vid centret med 5 milj. kr. per år förutsatt att staten skjuter till motsvaran— de belopp.

Jag anser att ett sådant centrum har förutsättningar att på sikt få en mycket stor inverkan på regionen när det gäller att skapa nya arbetstillfäl- len vad gäller industriell verksamhet inom fiberarmerade polymermaterial. Statsrådet Göransson har tidigare föreslagit en förstärkning av forskningen inom området vid högskolan i Luleå. Jag har tidigare beräknat medel för utrustning vid centret. Jag föreslår nu att 5 milj. kr. anvisas för kollektiv forskning och utveckling vid det föreslagna centret för fiberarmerade poly- mermaterial. Jag återkommer i budgetpropositionen till den långsiktiga finansieringen av denna verksamhet. Kollektiv forskning innebär samver— kan inom en bransch eller annan grupp av företag-kring ett gemensamt forskningsprogram. Formerna för detta kan variera. Det bör ankomma på regeringen. eller efter regeringens bemyndigande, STU, att träffa överens- kommelse med berörda intressenter i vilka former samverkan bör bedri- vas, och att i övrigt företräda staten i dessa frågor.

Jag vill understryka att även andra företag. som har intresse av detta forskningscentrum. bör kunna beredas möjlighet att-delta.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att till Styrelser: för teknisk utveckling: Teknisk forskning och utveckling på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1987/88 anvisa ett reservationsanslag av 5 000 000 kr.

F 6. Nationell rymdverksamhet

Under denna rubrik hari statsbudgeten för budgetåret 1987/88 anvisats ett reservationsanslag av 35 020000 kr.

• Sida 59
•  Original

Bilaga 8 '

Över anslaget anvisas medel för följande ändamål:

— Ett med svensk rymdindustri samtinansierat program som syftar till att stärka rymdindustrins internationella konkurrenskraft. — Övrig nationell rymdverksamhet. främst på fjärranalysområdet.

För att säkerställa och vidareutveckla den rymdanknutna verksamheten i Kiruna-regionen förordarjag att särskilda medel anvisas av de skäljag nu kommer att redovisa. .

] Kiruna och på det närbelägna skjutfältet Esrange bedrivs sedan många år en omfattande rymdverksamhet. På Esrange bedriver det statligt ägda Svenska rymdaktiebolaget (Rymdbolaget) verksamhet dels i form av sond- raketuppskjutningar och uppsändning av ballonger. dels i form av kontroll och nedtagning av data från satelliter i banor över polerna. I Kiruna finns Satellitbild i Kiruna AB (Satellitbild — ett dotterbolag till Rymdbolaget). som arkiverar och förädlar data från tjärranalyssatelliter samt säljer härur framtagna produkter.

Totalt är ca "200 personer sysselsatta. med rymdanknuten verksamhet i Kiruna-regionen. Rymdverksamheten är under expansion vid såväl Rymd- bolaget och Satellitbild som vid institutet för rymdfysik i Kiruna. Goda effekter av tidigare insatser i Kiruna-området har kunnat . konstateras. Bl. a. har en betydande kartografisk verksamhet med koppling till Satellit- bild utvecklats. Chefen för bostadsdepartementet har tidigare idag ('bil. 7) föreslagit en utvidgning av denna del av lantmäteriverkets verksamhet i Kiruna. . .

En hörnsten i verksamheten vid Satellitbild utgörs av hantering av data från den första SPDT-satelliten, som utvecklats i-samarbete mellan Frank-- rike. Sverige och Belgien. Verksamheten avser lagting, bearbetning och marknadsföring av bildinformation. Företaget Spot Image i Frankrike har liknande och kompletterande uppgifter. Rymdbolaget äger en majoritets- andel om drygt 90% av Satellitbild och en minoritetsandel om 6% av Spot Image. Spot Image och det franska nationella rymdorganet CNES är minoritetsdelägare i Satellitbild. Såväl Satellitbilds som Spot Images verk- samhet har drabbats av dels att uppsändningen av den första SPOT- satelliten försenades kraftigt. dels att satelliten på grund av brister i de tekniska funktionerna endast levererar data med hälften av planerad kapa- citet. För Satellitbild har detta inneburit att den ekonomiska ersättningen från den franska samarbetsparten blivit väsentligt mindre- än vad som ursprungligen budgeterats. Detta intäktsbortfall har försämrat bolagets finansiella situation. För år 1988 förutses dock ett positivt rörelseresultat.

Min bedömning är att tjärranalysverksamheten på sikt har förutsättning- ar att drivas på kommersiell grund. Regeringen har av detta skäl godkänt ett avtal med Frankrike om samarbete avseende utveckling av ytterligare fyra SPDT-satelliter. Dessa bedöms trygga tillgången på data för Satellit- bild för en period som sträcker sig över sekelskiftet. Den andra SPOT-sa- telliten beräknas skjutas upp i början av år 1989.

För att göra det möjligt för Rymdbolaget att utveckla verksamheten vid Satellitbild bedömer 'jag att 12 milj. kr. bör tillföras Rymdbolaget som aktieägartillskott.

Rymdbolaget har studerat möjligheten av att med intressenter i För-

"59

• Sida 60
•  Original

Bilaga 8

bundsrepubliken Tyskland genomföra ett projekt angående uppskjutningar av sondraketer till hög höjd. Projektet kallas Long Duration Sounding Rockets (LDSR). Det innebär bl. a. att en ny typ av sondraket utvecklas och att nödvändig infrastruktur vid Esrange byggs upp. En utveckling av nu nämnt slag bidrar till att trygga sysselsättningen vid Esrange på längre sikt. Projektet kan förväntas öka sysselsättningen med 5— 10 personer. Jag bedömer att det totala investeringsbehovet för att etablera LDSR uppgår till ca 20 milj. kr. Därav bör bolaget svara för 7 milj. kr. och staten för 13 milj. kr. '

Sedan några år bedrivs i Kiruna utbildning på rymdområdet. Denna omfattar dels en påbyggnadsutbildning i fjärranalysteknik i regi av Chal- mers tekniska högskola, dels en "nordisk "Sommarskola" -i samarbete mellan Rymdbolaget och Tromsö Universitet och Telemetristation. Dessa utbildningar utnyttjar tekniska faciliteter och personal vid Rymdbolaget och Satellitbild. '

Rymdbolaget har tagit fram ett förslag om mer praktiskt inriktad utbild- ning i användning av satellitbilder och geografiska informationssystem. Förslaget utgår från de behov som finns dels nationellt hos företag och myndigheter som utnyttjar information framtagen med satellitteknik. dels internationellt hos användare i tredje världen i samband med kartering och prospektering. Avsikten är att verksamheten skall utvecklas i samråd med berörda intressenter som statens planverk, statens lantmäteriverk. länssty- relser, Svenska Kommunförbundet, beredningen för internationellt tek- niskt samarbete (BITS) och styrelsen för internationell utveckling (SIDA).'

Jag bedömer projektet vara intressant och förordar att det läggs till grund för en begränsad försöksverksamhet. Projektets vidare utveckling bör vara beroende av den efterfrågan som utbildningen möter. Sedan organisation och ansvar för utbildningens genomförande klarlagts bör för denna anvisas 3 milj. kr.

Jag föreslår således att ytterligare sammanlagt 28 milj. kr. anvisas på tilläggsbudget för budgetåret 1987/88.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen-föreslår riksdagen att till Nationell.rymdverksamhet på tilläggsbudget till statsbudge— ten för budgetåret 1987/88 anvisa ett reservationsanslag av 28000000 kr.

• Sida 61
•  Original

.

Miljö- och energidepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 17 mars 1988

Föredragande: statsrådet Dahl

Anmälan till proposition om särskilda regionalpolitiska insatser i Norrbottens län m.m.

Fjortonde huvudtiteln

De åtgärder inom miljö- och energidepartementets verksamhetsområde för budgetåret 1987/88 som jag föreslår i det följande avser upprustning m.m. av det statliga ledsystemct i fjällområdet. ' Jag vill också erinra om att chefen för industridepartementet i sin anmä- lan till denna proposition bl. a. föreslagit att länsstyrelsen i Norrbottens län skall tillföras särskilda medel bl. a. för att kunna genomföra vissa åtgärder som länsstyrelsen föreslagit i sin skrivelse till regeringen den 8 januari 1988. Inom ramen för dessa särskilda medel får länsstyrelsen således möjlighet att genomföra åtgärder avseende bl. a. utveckling av inhemska fasta bränslen och ekologiprojektet i Övertorneå. Det ankommer dock på länsstyrelsen att besluta om vilka åtgärder som bör genomföras.

B. Miljö B 8. Vård av naturreservat m.m.

Vandringsleder m. m. i fjällen

Under denna rubrik har i statsbudgeten för budgetåret 1987/88 anvisats ett reservationsanslag av 47,3 milj. kr. Över detta anslag anvisas medel för att bl.a. bekosta det statliga ledsystemct i fjällen. Naturvårdsverket är huvud- man för ledsystemct med dess många raststugor och vindskydd. Betydande insatser för underhåll och utbyggnad av ledsystemct har tidigare kunnat göras genom arbetsmarknadspolitiska åtgärder, främst be- redskapsarbeten. En ändrad inriktning av de arbetsmarknadspolitiska åt- gärderna har inneburit att de beredskapsmedel som anvisats för här berör- da ändamål har minskat. Detta har medfört att planerade underhålls- och nybyggnadsåtgärder inom det statliga ledsystemct i fjällen inte har kunnat genomföras i den utsträckning som naturvårdsverket ansett önskvärt. Naturvårdsverket och länsstyrelsen i Norrbottens län har redovisat för- slag till projekt för upprustning och underhåll av vandringsleder samt upprustning eller uppförande av rastskydd och övernattningsstugor m. m. Norrbottens län tilldrar sig ett allt större intresse som turistområde. Inte minst gäller detta fjällvärlden. där vandrings- och naturturismen har stor betydelse. Leder och raststugor har därför anlagts som tillgodoser fjällsä-

• Sida 62
•  Original

Bilaga 9

kerhetcns krav med beaktande av bevarandeintressena och rennäringens intressen. Ökad turism i fjällen ger också ljällkommunerna ett värdefullt bidrag till kommuninvånarnas försörjning.

Det är enligt min mening angeläget att ta till vara de möjligheter som finns att genom insatser inom naturområden främja utvecklingen i Norr- bottens inland. Särskilda medel bör nu anvisas för upprustning av leder m.m. i det statliga ledsystemct i fjällvärlden inom Norrbottens län. Jag beräknar sammanlagt 10 milj. kr. för sådana åtgärder. Medlen bör få disponeras t.o.m. budgetåret 1990/91.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu anfört hemställerjag att regeringen föreslår riksdagen att till Vård av naturreservat m.m. på tilläggsbudget till statsbud- geten för budgetåret 1987/88 anvisa ett reservationsanslag av 10000000 kr.

• Sida 63
•  Original

Innehållsförteckning

Propositionen ................................................ Propositionens huvudsakliga innehåll ........................... Utdrag ur regeringsprotokoll den 17 mars 1988 ................... 1 Inledning .............................................. Hittillsvarande insatser .................................. Förändringari de statliga företagens verksamhet 1 Norrbottens län .................................................... Behov av insatser för att främja utvecklingen i Norrbottens län Förslag till åtgärder ..................................... Sammanfatting .........................................

'_'-lh)

ilagal Justitiedepartementet ................................ Polisväsendet ................................ ". ......... 5. Utrustning m.m. för polisväsendet ........................ Utlokalisering av vissa delar av rikspolisstyrelsens databe- handhng ............................................... l. ] Rikspolisstyrelsens dataverksamhet ................. 1.2 Översyn av BROTTSRI .............................. 1.3 En enhet | Kiruna för viss databehandling som ankommer på rikspolisstyrelsen .................................... 2 Hemställan ............................................

—wwm av!-A

BilagaZ Kommunikationsdepartementet ....................... F. Luftfart ................................................ F 3. Bidrag till kommunala flygplatser m.m. ...................

Hemställan ............................................

Bilaga3 Finansdepartementet ................................ Investeringsmedel för lokalisering av tullverkets centrala ADB- enhet till Luleå ......................................... Hemställan ............................................

Bilaga4 Utbildningsdepartementet ............................ 1 Utbildning. forskning och kultur 1 Norrbottens län .......... 2 Utbildning .............................................. 2.1 Gymnasieskolan .................................... _ 2 Vuxenutbildning .................................... 2.3 Högskoleutbildning .................................. 2.4 Samverkan mellan olika utbildningsformer ............. Forskning .............................................. 3.1 Högskolan i Luleå ................................... 3.2 Institutet för rymdfysik .............................. 4 Investeringar ........................................... 4.1 Byggnadsarbeten inom utbildningsdepartementets verk- samhetsområde ......................................... 4.2 Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m. m. .................................................. Kultur och regional utveckling ........................... Medelsanvändning ...................................... Hemställan ............................................ '.»)

xlON'Jl

Inledning ..............................................

BilagaS Jordbruksdepartementet .............................. 1 2 Skogsbruk .............................................

i” |__) |__) _ _.

11 17" 15

17 17 17

1-7 17 18

31 31 32 32

33 33 34

• Sida 64
•  Original

D 10. Särskilda skogsvårdsinsatseri norra Sverige ............... 34 Hemställan ............................................ 35 3 Forskning .............................................. 35 G 1. Sveriges lantbruksuniversitet ............................. 35 Hemställan ............................................ 35 4 Åtgärder för att främja turismen .......................... 36 Länsstyrelsen i Norrbottens län .......................... 36 Vissa bedömningar av turismen i Norrbottens län ........... 36 Föredragandens överväganden ........................... 38 Hemställan ............................................ 39 Bilaga 6 Arbetsmarknadsdepartementet ........................ 40 B. Arbetsmarknad m. m. ................................... 40 B 22. Arbetsmarknadspolitiska insatseri Norrbottens län ......... 40 Norrbottens arbetsmarknadsutveckling .................... 40 Förslag till åtgärder ..................................... 41 Arbetsförmedling ....................................... 42 Arbetsmarknadsutbildning ............................... 42 Sysselsättningsskapande åtgärder ......................... 43 Insatser för de arbetshandikappade ....................... 44 Särskilda jämställdhetsinsatser ........................... 44 Särskilda insatser i Arjeplogs kommun .................... 45 Hemställan ............................................ 46 Bilaga 7 Bostadsdepartementet ............................... 47 D. Lantmäteriet ........................................... 47 D 3. Landskapsinformation ................................... 47 Hemställan ............................................ 48 Bilaga 8 Industridepartementet ............................... . 49 C. Regional utveckling ..................................... 49 C 2. Lokaliseringsbidrag m.m. ............................... 50 Hemställan ............................................ 51 C 13. Särskilda regionalpolitiska insatser i Norrbottens län ........ 51 Hemställan ............................................ 54 C 14. Särskilda regionalpolitiska medel till länsstyrelsen i Norrbot- tens län ................................................ 55 Hemställan ............................................ 56 D. Mineralförsörjning m.m. ................................ 56 D 4. Statens gruvegendom: Prospektering m. m. ................ 56 Hemställan ............................................ 57 F. Teknisk utveckling m.m. ................................ 58 F 1. Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och ut- veckling......................... ...................... 58 Hemställan .......................... ' .................. 58 F 6. Nationell rymdverksamhet ............................... 58 Hemställan ................................... ' ......... 60 Bilaga 9 Miljö- och cnergidepartementet ....................... 61 B. Miljö .................................................. 61 B 8. Vård av naturreservat m.m. ............................. 61 Vandringsleder m.m. i fjällen ............................ 61 Hemställan ............................................ 62

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1988