Mitt förslag

Jag föreslår att en kommitté tillkallas för att bedöma marknadsförutsättningarna för olika mineralråvaror. Kommittén bör också, om utredningsarbetet visar att det kan vara lämpligt, lämna förslag till en övergripande strategi för prospekteringsverksamheten inom landet.

Bakgrund

Gruv- och mineralindustrin

Gruv- och mineralindustrin i Sverige är en samhällsekonomiskt viktig basnäring, som har både industri- och försörjningspolitisk betydelse för landet. Den utgör grunden för en betydelsefull förädlingsindustri och är samtidigt en viktig avnämare och samarbetspartner för svenska tillverkare av gruvutrustning. Utvinningen av malmer och mineral har också stor betydelse för många orter och regioner i norra och mellersta Sverige.

Stora delar av den svenska gruvnäringen har under senare år drabbats av ekonomiska problem. De har sin grund i den allt hårdare konkurrensen från omvärlden. Den hårdnande internationella konkurrensen hänger samman med att världens gruv- och metallindustri sedan början av 1980-talet kännetecknas av ett stort överutbud. Detta beror både på en stagnerande efterfrågan inom flertalet produktområden och på betydande utbyggnader av produktionskapaciteten i nya gruvländer, bl.a. Brasilien. Förhållandet gäller särskilt de för vårt land intressanta järnmalmsprodukterna samt basmetallerna koppar, bly och zink. Denna utveckling har lett till kraftigt fallande priser för flertalet metaller. Instabila valutakurser har också påverkat metallpriserna negativt. Även gruvindustrin i många andra industriländer, bl.a. USA, Canada och Australien, har drabbats hårt av de kraftiga prisfallen för metaller.

Landets mineralråvaror måste utvinnas till kostnader som möjliggör konkurrenskraftiga priser. De geologiska förutsättningarna för gruvverksamhet i Sverige är goda jämfört med i andra länder, men de svenska malmernas ofta komplexa karaktär ställer höga krav på effektivitet i samtliga led i utvinningen. För att nå konkurrenskraft måste gruv- och mineralindustrin ha en hög teknisk nivå och vara flexibel för att kunna anpassas till skiftande produktionsförhållanden och marknader.

Med syfte att underlätta gruv- och mineralindustrins egna ansträngningar satsar staten sedan en längre tid tillbaka på en rad nyckelområden inom mineralsektorn. Det gäller framför allt grundläggande geologisk kartering, prospektering samt forskning och utveckling.

Grundläggande geologisk kartering

Statlig grundläggande geologisk kartering bedrivs genom Sveriges geologiska undersökning. Myndighetens årliga anslag, som uppgår till ca 71 milj.kr. för budgetåret 1987/88, finansierar bl.a. upprättande av baskartor för prospektering.

Prospektering

Den totala prospekteringsvolymen i landet har ökat från ca 130 milj.kr. år 1982 till närmare 180 milj.kr. år 1986. Statens -- exkl. statliga företags -- andel av de totala prospekteringskostnaderna uppgick år 1986 till drygt 45 %.

Nämnden för statens gruvegendom (NSG) svarar för den statligt anslagsfinansierade prospekteringen. Nämndens anslag för den egna prospekteringsverksamheten uppgår till ca 43 milj.kr. för budgetåret 1987/88. Resultaten av denna prospektering kommer direkt gruvnäringen till del genom att NSG arranderar ut sina fyndigheter.

Genom NSG verkar staten även för att stimulera och effektivisera övrig prospektering i landet. Genom det år 1983 inrättade femåriga programmet för utökad prospektering m.m. har staten i detta syfte lämnat bidrag till prospekteringsverksamheten med i genomsnitt drygt 40 milj.kr. per år under de senaste fyra åren.

Genom det av staten direkt ägda företaget Sveriges Geologiska AB medverkar staten i det praktiska genomförandet av prospekteringen.

Forskning och utveckling

Inom landet bedrivs ett omfattande forsknings- och utvecklingsarbete på mineralområdet. Den statliga andelen har under senare år uppgått till mellan hälften och en tredjedel av de totala satsningarna inom detta område, vilket motsvarat ungefär 75 milj.kr. per år.

Motiv för utredningen

Av avgörande betydelse för utvecklingen av en bärkraftig svensk gruv- och mineralindustri är att brytvärda förekomster fortlöpande upptäcks och undersöks fram till exploateringsstadiet. Detta förutsätter en rimlig nivå på prospekteringen och att prospekteringen är tillräckligt effektiv. Förutom satsningar på prospektering är det också viktigt att gruvnäringens konkurrenskraft stärks genom satsningar på forskning och utveckling. En förnyelse och utveckling av prospekterings-, brytnings- och anrikningsteknik ger gruv- och mineralindustrin förutsättningar att på ett effektivare sätt finna och nyttiggöra fyndigheter.

Riksdagen har nyligen (prop. 1986/87:74, NU:32 och rskr. 307) beslutat att, som ytterligare ett led i det pågående utvecklingsprogrammet för gruv- och mineralindustrin, ett nytt program för utökad prospektering skall inrättas. För detta ändamål har 96 milj.kr. ställts till regeringens förfogande att användas under en treårsperiod. Det är viktigt att dessa programmedel liksom övriga prospekteringsinsatser utnyttjas effektivt.

Det nämnda riksdagsbeslutet innebär vidare att ytterligare statliga satsningar skall göras på forskning och utveckling inom mineralområdet.

Sammanlagt 350 milj.kr. kommer att satsas på ett nytt femårigt projekt kallat "Gruvteknik 2000". Satsningen är gemensam för staten, gruvbolagen och gruvutrustningsindustrin. Syftet med projektet är bl.a. att utveckla nya brytningsmetoder, maskinell utrustning samt planerings- och styrsystem för att därigenom sänka brytningskostnaderna markant.

Ett sexårigt projekt för prospekteringsinriktad malmgeologisk forskning kommer att drivas i samverkan mellan styrelsen för teknisk utveckling, gruvindustrin, prospekteringsorganisationer samt universitet och högskolor. Projektet syftar till att skapa en prospekteringsinriktad malmgeologisk kunskapsbas, som bidrar till att upprätthålla och stärka malmbasen för svensk gruvindustri.

Karakteristiskt för gruv- och mineralindustrin är dels den långa tid som löper från det att en mineralfyndighet påträffats tills brytning sker, dels att bara en mindre del av prospekteringen leder till brytvärda fyndigheter, dels att exploateringen av fyndigheterna kräver mycket stora investeringar. Dessa grundläggande förutsättningar för branschens verksamhet pekar på ett behov av lång framförhållning baserad på bl.a. övergripande marknadsbedömningar.

Prospekteringens inriktning styrs av en kombination av flera faktorer, i första hand

• de geologiska förutsättningarna,
• behovet av malmförsörjning för de gruvor och anriktningsverk som är i drift,
• bedömningar av marknads- och prisutvecklingen för olika mineralråvaror,
• Sveriges försörjning med viktiga mineralråvaror.

Bedömningar av marknadsförutsättningarna för olika mineralråvaror är följdaktligen ett viktigt styrmedel för inriktningen av prospekteringen.

Inom regeringskansliet bereds för närvarande ett förslag från minerallagskommittén till ny minerallag. Förslaget innebär bl.a. att ett stort antal nu oreglerade industrimineral tas med i lagen. För flertalet av dessa mineral ökar efterfrågan. Om förslaget genomförs blir de tillgängliga för prospektering och brytning i större utsträckning än nu. Förslaget öppnar därigenom möjligheter till en ökning av industrimineralmarknaden i Sverige. Det finns därför skäl att studera marknadsförutsättningarna för olika industrimineral.

I näringsutskottets betänkande (NU 1986/87:32) om mineralpolitik anförs att utskottet utgår från att regeringen föranstaltar om en skyndsam analys och samlad bedömning av marknadsförutsättningarna för olika mineralråvaror. Med ett sådant underlag kan enligt näringsutskottet prospekteringsverksamheten effektiviseras och därmed möjligheterna öka för en utveckling av gruvnäringen i Sverige.

Riksdagen beslöt att som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört (rskr. 1986/87:307).

Mot bakgrund av vad jag nu har anfört förordar jag att en kommitté tillkallas för att bedöma marknadsförutsättningarna för olika mineralråvaror.

Utredningsuppdraget

De olika mineralråvarornas marknadsförutsättningar bör studeras på medellång och lång sikt. En grundlig genomgång med avseende på olika marknadsfaktorer bör göras i fråga om de mineralråvaror som i dag bryts samt de som är och under senare år har varit föremål för betydande prospekteringsinsatser i Sverige. Detta innebär bl.a. att järnmalm och metallerna koppar, bly, zink, guld och silver bör studeras. Därutöver bör uppmärksamhet ägnas åt andra metaller och mineral som det kan finnas geologiska förutsättningar för att lönsamt utvinna i landet. En utgångspunkt för urvalet av dessa bör vara den bedömning som den mineralpolitiska utredningen gjorde (SOU 1977:75, 1979:40 och 1980:12). Mineraliska energiråvaror samt sand och grus bör inte omfattas av utredningen.

Studien av de svenska mineralråvarornas marknadsförutsättningar bör baseras på bedömningar av såväl efterfråge- som utbudsutvecklingen för resp. mineral i ett internationellt perspektiv. Befintligt utredningsmaterial från internationella och nationella organ bör därvid beaktas i så hög utsträckning som möjligt. Särskild uppmärksamhet bör bl.a. ägnas åt förändringar av mineralråvarornas användning inom olika efterfrågesektorer på grund av ändrad produkt- och produktionsteknologi.

De bedömningar av de internationella marknadsförutsättningarna som utredningsarbetet leder fram till, bör läggas till grund för överväganden om lämpligheten av att lägga fast en övergripande strategi avseende prospekteringsverksamhetens inriktning inom landet. En sådan övergripande strategi bör ange huvudinriktningen av prospekteringsverksamheten samt de tidsmässiga prioriteringar som bör göras.

Utredningsarbetet bör bedrivas i nära samverkan med Sveriges geologiska undersökning, nämnden för statens gruvegendom, kommerskollegium, berörda företag, fackliga organisationer och övriga berörda organ.

Utredningsarbetet bör redovisas senast den 31 december 1988.

Kommittén bör beakta vad som har anförts i regeringens direktiv (1984:5) angående utredningsförslagens inriktning.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar chefen för industridepartementet

att tillkalla en kommitté -- omfattad av kommittéförordningen (1976:119) -- med högst fem ledamöter med uppdrag att utreda marknadsförutsättningarna för olika mineralråvaror,

att utse en av ledamöterna att vara ordförande,

att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt kommittén.

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar

att kostnaderna skall belasta tolfte huvudtitelns anslag Utredningar m.m.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.

(Industridepartementet)