Ändring i övergångsbestämmelserna till lagen om kreditmarknadsbolag

1994/95 NU29

Ärendet

I detta betänkande föreslår utskottet -- på eget initiativ -- en ändring i övergångsbestämmelserna till lagen om kreditmarknadsbolag.

Utskottet föreslår en ändring av övergångsbestämmelserna till lagen om kreditmarknadsbolag för att göra det möjligt för vissa finansbolag att fortsätta driva sin verksamhet till utgången av juni 1996 eller till dess att ansökan om tillstånd slutbehandlats av Finansinspektionen. Utskottet noterar vidare att regeringen avser att kartlägga hur begreppet kreditinstitut avgränsas i olika länder inom EU.

Bakgrund

Lagen (1992:1610) om kreditmarknadsbolag trädde i kraft den 1 januari 1994 i samband med att EES-avtalet började gälla (prop. 1992/93:89, bet. NU9). Lagen innehåller enhetliga regler för sådana kreditinstitut vars verksamhet tidigare reglerades i lagen (1963:76) om kreditaktiebolag eller lagen (1988:606) om finansbolag. Genom lagen införlivades reglerna i EG:s banksamordningsdirektiv. De företag som omfattas av den nya lagen benämns kreditmarknadsbolag. För dessa bolag gäller vissa rörelseregler såsom bestämmelser om startkapital, kapitaltäckning, styrelse och ledning. Sålunda krävs t.ex. att ett kreditmarknadsbolag, när verksamheten påbörjas, skall ha ett bundet eget kapital som vid tidpunkten för beslut om tillstånd motsvarar minst 5 miljoner ecu (för närvarande motsvarande ca 47 miljoner kronor). Om nettovärdet av tillgångarna i den planerade verksamheten uppgår till högst 100 miljoner kronor, får Finansinspektionen medge att bolaget har ett lägre bundet eget kapital, dock lägst motsvarande 1 miljon ecu.

Enligt finansbolagslagen krävdes inte tillstånd för finansieringsföretag med tillgångar vars nettovärde understeg 50 miljoner kronor, under förutsättning att företaget inte var bankägt och inte heller bedrev finansieringsverksamhet mot konsumenter. Detta s.k. fria utrymme för finansieringsverksamhet togs bort i och med införandet av kreditmarknadsbolagslagen.

Punkt 5 i övergångsbestämmelserna till den nya lagen anger att den som vid tidpunkten för lagens ikraftträdande -- den 1 januari 1994 -- drev finansieringsverksamhet som inte fordrade tillstånd enligt finansbolagslagen fick fortsätta verksamheten t.o.m. den 31 december 1994 eller, om ansökan om tillstånd getts in inom denna tid, till dess ansökan har prövats slutligt. Därutöver gäller, enligt punkt 6, att ett bolag som bedriver verksamhet med stöd av punkt 5 får beviljas tillstånd enligt den nya lagen även om företagets kapitalbas vid tidpunkten för tillståndsbeslutet inte uppgår till det belopp som krävs enligt kreditmarknadsbolagslagen. Bolagets kapitalbas får emellertid inte efter lagens ikraftträdande understiga det högsta belopp som kapitalbasen uppnått efter den 2 maj 1992, dvs. tidpunkten för EES-avtalets undertecknande.

Behov av förändring

Enligt uppgifter från Finansdepartementet och Finansinspektionen finns det ett antal företag som drev verksamhet då lagen om kreditmarknadsbolag trädde i kraft, men som inte har ansökt om tillstånd inom den föreskrivna tiden. Skälet till detta kan antas vara att företagen inte uppmärksammat att reglerna har ändrats. De företag det är fråga om bedriver vanligen finansieringsverksamhet i form av factoring eller leasing i förhållandevis liten skala. Finansinspektionen har inlett en kartläggning för att få en bild av hur omfattande denna finansieringsverksamhet är.

De aktuella företagen är småföretag som i flertalet fall saknar möjlighet att uppbringa det startkapital som krävs enligt kreditmarknadsbolagslagen. På grund av ikraftträdandebestämmelsernas utformning skall de egentligen upphöra med sin verksamhet till följd av att de inte ansökt om undantag i rätt tid. Detta kan leda till onödig kapitalförstörelse, negativa effekter på sysselsättningen och försämrad service till det lokala näringslivet.

Utskottets förslag

Enligt utskottets uppfattning är det angeläget att de angivna negativa effekterna undviks. Detta kan ske genom att den aktuella övergångsbestämmelsen ändras så att de företag som vid årsskiftet 1993/94 bedrev en verksamhet som inte var tillståndspliktig enligt finansbolagslagen får fortsätta med detta även om de lämnar in ansökan om tillstånd efter utgången av år 1994. Perioden inom vilken ansökan skall vara inlämnad till Finansinspektionen kan utsträckas till den 30 juni 1996. Av punkt 6 i övergångsbestämmelserna framgår, som nämnts, att företag som driver verksamhet med stöd av den nu berörda femte punkten kan beviljas tillstånd även om det har ett lägre startkapital än vad som i övrigt krävs. Utskottet föreslår att punkt 5 i övergångsbestämmelserna ändras på det sätt som beskrivits.

Av den lämnade beskrivningen framgår att den föreslagna ändringen är föranledd av att berörda företag inte nåtts av information om nödvändigheten av att ansöka om tillstånd för att kunna fortsätta med verksamheten. Detta visar, enligt utskottets uppfattning, det angelägna i att behovet av informationsinsatser beaktas i samband med att nya regler införs.

Utskottet finner anledning att i detta ärende även aktualisera vissa frågor rörande begreppet finansieringsverksamhet. Enligt 1 kap. 1 § lagen om kreditmarknadsbolag avses med finansieringsverksamhet näringsverksamhet som har till ändamål att lämna kredit, ställa garanti för kredit, förmedla kredit till konsumenter eller medverka till finansiering genom att förvärva fordringar eller upplåta lös egendom till nyttjande. Enligt 1 kap. 2 § samma lag får finansieringsverksamhet som huvudregel drivas bara efter tillstånd av Finansinspektionen. Ett bolag som har fått ett sådant tillstånd kallas för ett kreditmarknadsbolag. Enligt EG:s s.k. första banksamordningsdirektiv (77/780/EEG) avses med ett kreditinstitut ett företag vars verksamhet består i att från allmänheten ta emot insättningar eller andra återbetalbara medel och att bevilja krediter för egen räkning. Begreppet kreditmarknadsbolag har alltså delvis en annan innebörd än begreppet kreditinstitut. Det kan därför medföra vissa nackdelar att de av EG:s bestämmelser som gäller för kreditinstitut blir tillämpliga på samtliga bolag som bedriver tillståndspliktig finansieringsverksamhet enligt den nu gällande kreditmarknadsbolagslagen. Utskottet har erfarit att regeringen överväger att låta kartlägga hur begreppet kreditinstitut avgränsas i olika länder inom EU och om det förekommer andra typer av institut som fullgör uppgifter som i Sverige endast får utföras av kreditmarknadsbolag. Beroende på utfallet av en sådan kartläggning och jämförelse kan det finnas skäl att ändra området för tillståndspliktig finansieringsverksamhet i Sverige eller modifiera reglerna för vissa slag av sådan verksamhet. Utskottet utgår från att de skyddsintressen som förekommer i olika typer av finansiell verksamhet därvid särskilt kommer att beaktas.

Utskottet hemställer

att riksdagen antar av utskottet framlagt förslag till lag om ändring i lagen (1992:1610) om kreditmarknadsbolag enligt bilaga.

Stockholm den 31 maj 1995

På näringsutskottets vägnar

Birgitta Johansson

I beslutet har deltagit: Birgitta Johansson (s), Bo Finnkvist (s), Per Westerberg (m), Bo Bernhardsson (s), Mikael Odenberg (m), Sylvia Lindgren (s), Kjell Ericsson (c), Barbro Andersson (s), Chris Heister (m), Marie Granlund (s), Lennart Beijer (v), Dag Ericson (s), Ola Karlsson (m), Göran Hägglund (kds), Laila Bäck (s), Eva Flyborg (fp) och Ronny Korsberg (mp).

Av utskottet framlagt förslag till Lag om ändring i lagen (1992:1610) om kreditmarknadsbolag

Härigenom föreskrivs att punkt 5 av övergångsbestämmelserna till lagen (1992:1610) om kreditmarknadsbolag skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5. Den som vid tidpunkten 5. Den som vid tidpunkten för lagens för lagens ikraftträdande driver ikraftträdande, den 1 finansieringsverksamhet som januari 1994, drev inte fordrar tillstånd finansieringsverksamhet som enligt lagen (1988:606) om inte fordrade tillstånd finansbolag får enligt lagen (1988:606) om fortsätta verksamheten finansbolag får under ett år räknat fortsätta verksamheten till från tidpunkten för och med den 30 juni 1996 lagens ikraftträdande eller, om ansökan om eller, om ansökan om tillstånd getts in inom tillstånd getts in inom denna tid, till dess att denna tid, till dess att ansökningen har prövats ansökningen har prövats slutligt. slutligt.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.