Boverkets föreskrifter och allmänna råd om statlig bostadsbyggnadssubvention

1 INLEDNING

1.1 Denna författning innehåller föreskrifter och allmänna råd till förordningen (1992:986) om statlig bostadsbyggnadssubvention - SBS. Författningen kompletteras av särskilda föreskrifter av Boverket om subventionsräntesatser, som publiceras i BFS-serien SUB. De allmänna råden, som inte är bindande, innehåller rekommendationer och exempel beträffande tillämpningen av föreskrifterna i denna författning och i SBS. De allmänna råden är tryckta med mindre och indragen text omedelbart efter den föreskrift som de hänför sig till. Termer och begrepp som inte definieras särskilt i denna författning, används i samma betydelse som i SBS.

2 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR BIDRAG

2.1 Ord och uttryck (2 § SBS)

2.1.1 En- och tvåbostadshus

2.1.1.1 Med en- och tvåbostadshus avses småhus som innehåller en eller två lägenheter och som är friliggande eller sammanbyggda till rad- eller kedjehus.

2.1.2 Ombyggnad

Med ombyggnad avses enlig! 2 § SBS dels nyinvesleringar i eller i anslutning 1ill hus som utan att vara nybyggnad i väsentlig mån förbättrar sådana grundläggande funktioner som krävs för alt huset skall fungera tillfredsställande för bostadsändamål,

Jfr prop. 1991/92:150 (bil. 1:5), BoU 23, rskr. 343.

FBS I

dels åtg~rder som syftar till att vidmakthålla eller förbättra huse1s huvudsakliga försörj11i11gssys1em för el, uppvärmning, vatten och avlopp, ventilation samt transporter och andra kommunika1ioner.

Nyinvestering

2.1 .2. 1 Med grundläggandefimktioner avses sådana funktioner som normalt finns i nybyggda bostadshus. Bidrag lämnas inte till åtgärder som dubblerar eller ersätter funktioner som redan finns eller som tillför funktioner eller kvaliteter över normal nybyggnadsnivå. De funktioner som krävs för att husen skall fungera tillfredsställande för bostadsändamål vid nybyggnad framgår av 3 kap. 3-7 och 15 §§plan-och bygglagen (1987:10).

Närmare regler belräffande de funktioner som krävs för att ell nybyggt hus skall fungera tillfredsställande för bostadsändamål finns i Boverke1s nybyggnadsregler (BFS 1988: 18, ändrad senast 1991 :38).

Exempel på stödberälligade nyinvesteringar är

- åtgärder genom vilka utrymmen i huset ställs i ordning till bostäder eller utökning av bostadsutrymmen, om dessa är otillräckliga, - anordnande av utrymmen med anordningar för värme, varmvallen eller tvätt, förråd, utrymmen för sophantering samt utrymmen för samvaro, hobby och lek, om sådana utrymmen saknas eller är otillräckliga, - åtgärder i och i anslutning till hus som gör bostaden tillgänglig och användbar för personer med nedsaIl rörelse- eller orienteringsförmåga, - nyinstallation av hiss eller annan lyftanordning, - förbällring av brandsäkerhet, - förbättring av ljudisolering, - nyinstallation av bad, dusch eller wc, och - nyinstallation av värmeproduktions- eller distributionsanläggning, ventilationsanläggning, va-anläggning eller elanläggning.

Underhålls- och reparationsåtgärder m.m.

2.1.2.2

Exempel på stödberäuigade underhålls- och reparationsåtgärder är

utbyte eller förbättring av husets - elanläggning, - distributionssystem för värme, - vallen- och avloppssystem, - ventilationssystem, och - hissanläggning.

FBS J

Exempel på åtgiirder som i111e är s1ödbern1tigade är - u1by1e av fasadskik1, 1akbeläggning, fönsler och balkonger eller liknande underhålls-, repara1ions- och energisparåtgärder, samt - underhåll eller u1byte av slldana apparater, reglerdon o.d. som är anknutna till forsörjningssystemen, t.ex. köksnäktar, värmeväxlare, värmepannor, termostatventiler och tappkranar.

2.2 Sj älvständigt boende (4 § SBS)

2.2.J Avsteg från kravet att bostäderna skall vara avsedda för självständigt boende, dvs. att det skall finnas normala upplåtelseavtal, får göras för lägenheter som - skall upplätas till personer med psykiskt, fysiskt eller socialt handikapp, om lägenheten ägs eller hyrs av en kommun eller ett landsting eller om kommunen eller landstinget annars har insyn i verksamheten, - skall upplåtas till asylsökande som tillfä llig bostad, om lägenheten ägs eller hyrs av staten, en kommun eller ett landsting eller om staten, kommunen eller landstinget a nnars har insyn i verksamheten, - upplåts som studerande- eller ungdomsbostäder.

3 ANSÖKAN OM BIDRAG (18 § SBS)

3.1 Nybyggnad

3.1.1 Allmänt

3.1. l.l Ansökan skall göras i enlighet med blankett som Boverket har fastställt. Sökanden skall lämna de uppgifter som anges i blanketten. 3.1 .1.2 Till ansökan skall fogas följande handlingar: - Uppgifter om byggnadens plan- och höjdläge, huvudmått, våningsantal och antale1 lägenheter (sicuatio11sp la11). - Skalenliga eller måttsatta ritningar över byggnadens planer och sektioner utvisande byggnadens utformning samt avsedd användning av lokaler och gemensamhetsutrymmen (bygglovsritningar). - Kopia av kommunens beslut om bygglov. För nybyggnad som inte omfattas av krav på bygglov skall, om länsbostadsnämnden så kräver, särskilt yttrande bifogas som anger huruvida bostaden uppfyller kraven i 5 § första stycket SBS. Yttrandet skall lämnas av byggnadsteknisk sakkunnig, som är fristående från byggherren och sådan konsult eller entreprenör som är knuten till projektet. - E,forderliga behörighetshandlingar (i original eller bestyrkt kopia), t.ex. fullmakt, registrcringsbevis eller protokollsutdrag. Registreringsbeviset får inte vara äldre än ett år. 3

FBS l

Redovisning av gemensamhetsut,ymmen

3.1.] .3 Om ansökan omfattar sådana gemensamma utrymmen för samvaro, hobby och lek för vilka de årliga kostnaderna skall betalas av de boende, skall de lägenheter som skall betjänas av dessa utrymmen redovisas.

3.1.2 Egnahem och bostadsrättssmåhus 3.1.2.1 Till ansökan som avser nybyggnad av egnahem och en- och tvåbostadshus som upplåts med bostadsrä/1 skall, utöver de handlingar som anges i avsnitt 3.1.1, fogas kopia på utfärdad produktionsgaranti och ansvarsåtagande enligt 8 § SBS samt kopior av de skriftliga avtal som reglerar uppförandet av huset. Till ansökan som avser nybyggnad av egnahem som uppförs för försäljning till fysisk person skall, utöver de handlingar som anges ovan, fogas avtalsformulär som kommer att användas vid försäljningen av husen.

Produktionsgarantin skall vara betryggande. Det innebär bl.a. att garantin skall vara utfärdad av företag eller organisation som inte själv är säljare, husleverantör eller entreprenör. Det innebär också att garantigivaren skall ha sina åtaganden återförsäkrade i skälig omfattning. Produktionsgarantin skall täcka alla merkostnader som upp· står till följd av au kontrakterade arbeten avbryts därför a tt leverantören/entreprenören går i konkurs eller kommer på obestånd. Kostnader till följd av att färdigställandet blir försenat omfattas dock inte av garantin. Ansvarsåtagandet får förenas med en självrisk om högst ett halvt basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring för varje skada. Har självrisk erlagts för viss skada och uppstår härefter ytterligare skador som tekniskt sammanhänger med samma fel eller brist, får dock ny självrisk inte tas ut. Husägaren skall vara tillförsäkrad en rätt att få sina anspråk enligt garantin prövade av en särskild skadenämnd, där det ingår företrädare för konsumentintressena.

3.2 Ombyggnad

3.2.1 Allmänt

3.2.1.l Ansökan skall göras i enlighet med blankett som Boverket har fastställt. Sökanden skall lämna de uppgifter som anges i blanketten.

3.2. 1.2 Till ansökan skall fogas följande handlingar:

- Uppgifter om byggnadens plan- och höjdläge, huvudmått, våningsantal och antalet lägenheter såväl före som efter ombyggnaden (situationsplan). - Skalenliga eller måttsatta ritningar över byggnadens planer och sektioner utvisande byggnadens utformning samt avsedd användning av lokaler och gemensamhetsutrymmen (bygglovsritningar i förekommande fall}. Ritningarna skall utvisa utformning och användning såväl före som efter om4 byggnaden.

FBS l

-Kopia av kommunens beslut om bygglov. För åtgärder som inte omfattas av krav på bygglov skall, om länsbostadsnämnden så kräver, särskilt yttrande bifogas som anger huruvida berörda bostäder uppfyller kraven i 5 § första stycker SBS. Yttrandet skall lämnas av byggnadsteknisk sakkunnig, som är fristående från byggherren och sådan konsult eller entreprenör som är knuten till projektet. -Åtgärdsbeskrivning, upprättad i enlighet med blankett som Boverket har fastställt. - Kopior av skriftliga avtal som reglerar kostnaderna för projektet, om länsbostadsnämnden så kräver.

- Kopia av taxeringsbevis.

-Erforderliga behö1ighetsha11dlingar (i original eller bestyrkt kopia), I.ex. fullmakt, registreringsbevis eller protokollsutdrag. Registreringsbeviset får inte vara äldre än ett år.

Redovisning av gemensamhetsur,ymmen

3.2.1.3 Om ansökan omfattar sådana gemensamma utrymmen för samvaro, hobby och lek för vilka de årliga kostnaderna skall betalas av de boende, skall de lägenheter som skall betjänas av dessa utrymmen redovisas.

3.2.2 Hyresgästyttrande i vissa fall

3.2.2. l Till ansökan som avser ombyggnad av sådant hyreshus som omfauas

av avtal omförltandlingsordning, skall fogas yttrande enligt 7 §SBS över ombyggnadens art och omfattning.

4 BERÄKNING AV BIDRAGSUNDERLAG OCH

BIDRAG

4.1 Allmänt om bidragsunderlag

4.1.1 I varje bidragsärende eller i varje del av ett ärende som får ett särskilt bidragsbeslut, skall ett bidragsunderlag fastställas. 4.1.2 Bidragsunderlaget avrundas till närmast högre 1 000-tal kronor.

4.2 Mätregler (10 § SBS)

4.2.1 Uppvärmd bruksarea ovan mark för bostäder

4.2.1. l Vid fastställande av bidragsunderlaget skall tillämpas mätreglerna i Svensk Standard SS 02 10 52 (1), Area och volym för husbyggnader -Terminologi och mät regler, med de awikelser och tillägg som anges i det följande.

FBS J

Med bruksarea avses enligt SS 02 10 52 area av nyUjM1deenhe1 eller annan grupp sammanhörande, mä1värda Lllrymmen, begränsad av omslutande byggnadsdelars insida eller annan för mätvardhet angiven begränsning. 4.2.1.2 Med uppvärmd bruksarea avses, vid tillämpning av denna förfall· ning, sådan bruksarea som ingår i utrymmen med ett utförande på installationer och omslutande konstruktioner som vid tillämpning av energihushållningskraven i avsnitt 3:1 i Boverkets nybyggnadsregler uppfyller kraven för att kunna värmas till mer än 18°C. 4.2.1 .3 Bruksarea under vägg mellan skilda nyttjandeenheter räknas inte med. 4.2.1.4 Vid beräkning av bruksarea för en- och tvåbostadshus med vidbyggt garage skall bostadsdel och garagedel anses utgöra skilda nyttjandeenheter.

4.2.1.5 Vid beräkning av gemensam bruksarea i våningsplan delvis under mark, på vind eller i friliggande förrådsbyggnad skall varje enskilt utrymme inte räknas som särskild nyttjandeenhet. I stället skall bruksarea för sådana, sammanhängande utrymmen, hänförliga lill bostäder, mätas inklusive area för mellanväggar.

Fördelning bostäder - lokaler 4.2.1.6 Area under vägg mellan skilda, sammanhängande utrymmen hänförliga till bostäder respektive lokaler skall inte räknas med. Bruksarea som är gemensam för bostäder och lokaler, skall fördelas i proportion till storleken på de utrymmen de betjänar. Kommunikationsutrymmen, såsom inbyggda entreer, trapphus och hisschakt, räknas som bostäder till den del de betjänar bostäder och har direkt förbindelse med dem.

4.3 Nybyggnad (10 § SBS)

4.3.1 llidragsunderlag för särskilda boendeformer för personer som behöver tillsyn eller vård EnligI I O § SBS får vid beräkning av bidragsunderlaget för särskilda boendeformer för äldre personer samt bostäder med särskild service för funktionshindrade schablonbeloppet l3000 kronor beräknas på en slörre area än 35 kvadratmeter per lägenhet, dock högst 45 kvadratmeter, om utformningen medför en väsenllig fördyrning jämfört med normala bostadslägenheter.

FBS 1

4.3.1.1 Väsentlig fördyrning skall anses föreligga, om bostadslägenheten tillförs extra utrustning eller ges en särskild utformning för att öka framkomligheten med rullstol eller för att underlätta förekommande vårdarbete. Väsenllig fördyring skall också anses föreligga, om lägenheterna kompletteras av gemensamma utrymmen för matlagning, måltider och samvaro samt personalutrymmen.

4.4 Skäliga faktiska kostnader för ombyggnad, m.m. (11 § SBS)

4.4.1 Godkänd ombyggnadskostnad 4.4.1.l Bidragsunderlaget skall beräknas med utgångspunkt från skäliga faktiska kostnader för bidragsberättigade åtgärder. 4.4.1.2 I den godkända ombyggnadskostnaden kan utöver kostnader baserade på entreprenadkostnader, materialkostnader och kostnader för arbetslöner även inräknas skäliga tillägg för anläggningsavgift för va, engångsavgift

• för el, andra kommunala taxor och avgifter samt bygghe,Tekostnader. Med byggherrekostnader avses i detta sammanhang mervärdeskatt, konsultkostnader utöver entreprenörens åtagande, statliga avgifter, projekt- och byggledning, kostnader för egen byggadministration, kostnader för kontroll och besiktning samt de övriga kostnader som anges i avsnitten 4.4.l.3 - 4.4.1.7. 4.4.l .3 Drift- och räntekostnader får räknas in i den godkända ombyggnadskostnaden, om de hänför sig till tiden mellan påbörjande! av de egentliga byggnadsarbetena och färdigställandet. Även drift- och räntekostnader som hänför sig till tiden före påbörjande! får ingå i den godkända ombyggnadskostnaden, om det är skäligt med hänsyn till behov och möjligheter att evakuera de boende. Beträffande tidpunkten för påbörjande! och färdigställandet skall föreskrifterna i avsnitt 4.6 tillämpas. 4.4.1.4 I den godkända ombyggnadskostnaden får räknas in kostnader för flyttning av de boendes bohag och telefon, s.k. evakueringskostnad, samt sådan högre kostnad för ersättningslägenhet som betalas av bidragstagaren. 4.4.1.5 Uteblivna hyresintäkter eller motsvarande får räknas in i den godkända ombyggnadskostnaden, om de kan jämställas med evakueringskostnader. Exempel på uteblivna hyresintäkter som bör få ingå i den godkända ombyggnadskostnaden är sådana som uppstår när evakuerade hyresgäster enligt särskild överenskommelse bor hyresfritt under ombyggnadstiden i andra lägenheter i bidragstagarens bestånd. 4.4.1.6 Hyror eller motsvarande som flyter in till fastighetsägaren under ombyggnadstiden, skall avräknas från den godkända ombyggnadskostna- 7

FBS 1

den. Detsamma gäller hyror eller motsvarande som flyter in för sådan annan tid för vilken drift- och räntekostnader får räknas in i den godkända ombyggnadskostnaden enligt avsniu 4.4.1.3. 4.4.1.7. Extra kostnader som beror på atl de boende bor kvar i fastighelen under ombyggnadstiden, får räknas in i den godkända ombyggnadskostnaden i skälig omfauning.

4-4.2 Det beräknade värdet av huset före ombyggnaden

4.4.2.1 Husets värde före ombyggnaden skall anses motsvara taxeringsvärdet för byggnaden multiplicerat med den vid första beslutstillfället senast kända köpeskillingskoefficienten för området. Därvid tillämpas för - egnahem, vägd köpeskillingskoefficient för småhus i varje län, och - hyres- och bostadsräushus, vägd köpeskillingskoefficient för hyreshus i riket. Medelvärde för köpeskilling och taxeringsvärde redovisas varje kvartal av Statistiska centralbyrån, SCB, i Statistiska meddelanden, SM serie PJ6. Boverket publicerar i särskild ordning de vägda köpeskillingskoefficienterna för egnahem och hyres- och bostadsrättshus. Har till- eller ombyggnadsåtgärder utförts efter den senaste fastighetstaxeringen, skall byggnadens värde ökas med skälig andel av investeringen. Om taxeringsvärde inte fastställs för fastigheten, skall särskilt uppskattningsvärde fastställas enligt lagen (1971: 171) om särskilt uppskattningsvärde på fastighet. För sådan taxeringsenhet som avses i 7 kap. 13 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) medräknas inte den del av byggnadsvärdet som belöper på tillhörande tomt. För byggnad som har förklarats för byggnadsminne enligt lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. utgörs, enligt 7 kap. 13 § fas

• tighetstaxeringslagen (1979:Jl52), byggnadsvärdet av det sam
• manlagda värdet av byggnaden och tillhörande lomt. Detsamma gäller för byggnad som avses i 3 kap. 12 § plan- och bygglagen (1987:IO) för vilken rivningsförbud eller skyddsbestämmelser har meddelats. För mark till sådan taxeringsenhet bestäms inte något värde. Delvärdet kan dock utläsas av fastig
• hetslängden och fastighetstaxeringsnämndens beslut om taxeringsvärde.

4.5 Subventionsräntesats (12 § SBS)

Enligt 12 § SBS skall räntebeloppel beräknas efter en räntesats som bestäms med utgångspunkt från de räntesatser som tillämpas på den allmänna kreditmarknaden vid köp av bostadsobligationer med en återstående löptid av fem år. 4.5.1 Subventionsräntesatsen, SubA, fastställs av Boverket varje fredag och gäller fr.o.m. faslställelsedagen t.o.m. påföljande torsdag. Räntesatserna 8 publiceras månadsvis i efterhand i BFS-serien SUB.

FBS l

4.6 Projektets påbörjande och färdigställande (13 och IS§§ SBS)

4.6.1 Påbörjande av de egentliga byggnadsarbetena

4.6. J.1 Med tidpunkten för påbörjande av de egentliga byggnadsarbetena avses i fråga om nybyggnad den dag som kommunen utfört grundbottenbesiktning för hus som skall innehålla bostadsutrymmen. Om grundbottenbesiktning inte utförs, skall med tidpunkten för påbörjande av de egentliga byggnadsarbetena avses den tidpunkt då gjutning av källargolv eller bottenplatta för källarlösa hus, källarmurar eller grundplattor under dessa påbörjas. Däremot räknas inte schaktning, sprängning, pålning, utfyllning, formsättning för plintar och grundplattor, gjutning av plintar o.d. som påbörjande i detta avseende. 4.6. J.2 Med tidpunkten för påbörjande av de egentliga byggnadsarbetena avses i fråga om ombyggnad den tidpunkt då stödberättigade ombyggnadsåt: gärder faktiskt påbörjas. Byggnadsarbetena skall dock inte anses påbörjade; om endast mindre rivningsarbeten utförts för att utröna byggnadens skick inför ombyggnaden.

Projekt medflera hus

4.6.J .3 För ett projekt som avser flera hus, räknas påbörjande! som den tidpunkt då de egentliga byggnadsarbetena har påbörjats för ett av husen i projektet. Avser en bidragsansökan flera etapper och önskar sökanden skilda bidragsbeslut, handläggs varje etapp som ett projekt.

4.6.2 Färdigställande

4.6.2.l Byggnadsprojektet skall anses färdigställt den dag som kommunen utfört slutbesiktning. Om slutbesiktning inte utförs, anses projektet färdigställt när samtliga byggnadsarbeten slutförs. För projekt som avser flera hus får, om sökanden så begär, färdigställandet beräknas som ett vägt medeltal för husen baserat på det enskilda husets andel av den totala uppvärmda bruksarean ovan mark för de hus som omfattas av bidragsbeslutet.

FBS 1

5 BESLUT OCH UTBETALNING

5.1 Beslut om bidrag (19 § SBS) Länsbos1adsnämnden beslutar i frågor om bidrag. I beslutet anges bl.a. följande: - Bidragsunderlagets storlek. - Villkor för u1be1alning av bidrag. - Awikelser från ansökan samt länsbos1adsnämndcns motiv för awikelse.

5.2 Utbetalning av bidrag (20 § SBS)

5.2.1 Begäran om utbetalning

5.2.l .1 Begäran om utbetalning skall göras på blankell som Boverket har fastställt. Sökanden skall lämna de uppgifter som anges i blanketten. Begäran skall vara undertecknad av bidragstagaren eller behörig företrädare för denne. Begäran om utbetalning lämnas in till länsbostadsnämnden. 5.2. I .2 Till begäran om utbetalning skall fogas följande handlingar: - Erforderliga behörighershandlingar (i original eller bestyrkt kopia), I.ex. fullmakt, registreringsbevis eller protokollsutdrag. Registreringsbcviset får inte vara äldre än ett år. - Bevis om lagfan eller bevis om inskrivning av tomrräu (i original eller bestyrkt kopia), om fastigheten är belägen i en sådan domsaga som inte omfattas av lagen (1973:98) om inskrivningsregister. Dessa inskrivningsmyndigheter anges i en till denna författning fogad förteckning (bilaga 1). Beviset får inte vara äldre än 6 månader. - Intyg om g,undbottenbesiktning eller, om sådan besiktning inte utförs, särskilt yttrande om när de egentliga byggnadsarbetena påbörjades. Yllrandet skall lämnas av byggnadsteknisk sakkunnig, som är fristående från byggherren och sådan konsult eller entreprenör som är knuten till projektet. - Intyg om slutbesiktning eller, om sådan besiktning inte utförs, särskilt yllrande om att byggnadsarbetena slutförts. Yttrandet skall lämnas av byggnadsteknisk sakkunnig, som är fristående från byggherren och sådan konsult eller entreprenör som är knuten till projektet.

FBS J

Särskilda regler för bostadsrä11shus

5.2.J.3 Utöver de handlingar som anges i avsnitt 5.2.l.2 skall i fråga om bostadsrättshus bifogas bestyrkt kopia av skuldebrev eller annan lånehandling avseende sådana län som tagits upp för att finansiera projektet. Om lån för ny- eller ombyggnaden ännu inte har tagits upp, skall handling som anges i första stycket ges in till länsbostadsnämnden snarast möjligt efter beslut om utbetalning.

5.2.2 Utbetalning av bidrag Enlig1 20 § första stycket SBS betalas bidrag u1 i efterskott fyra gånger per bidragsår. Bidraget betalas ut Iill den sorn vid tidpunkten för utbetalningen hos insk.rivningsrnyndighe1en är antecknad som fastighetsägare eller tomträttshavare. Om bidraget har beviljats för ny- eller ombyggnad av hus som inte ägs av fastighetsägaren eller tomträ11shavaren, be1alas bidraget ut till den som hos länsbostadsnamnden vid utbetalnings1idpunkten . är antecknad som bidragsmollagare. 5.2.2.1 Om fastigheten inte är belägen i en sådan domsaga som omfattas av lagen (1973:98) om inskrivningsregister, betalas bidraget ut till den som hos länsbostadsnämnden vid utbetalningstidpunkten är antecknad som bidragsmottagare. 5.2.2.2 Bidraget avrundas vid varje utbetalningstillfälle till närmast lägre 100-tal kronor.

5.2.3 Ägarbyte

5.2.3.1 Vid ägarbyte skall den nya ägaren till länsbostadsnämnden lämna in en särskild begäran om utbetalning. Sådan begäran skall göras på blankett som Boverket har fastställt och innehålla de uppgifter som anges i blanketten. Till begäran, som skall vara undertecknad av ägaren till huset eller behörig företrädare för denne, skall fogas de behörighetshandlingar och bevis om lagfart o.d. som anges i avsnitt 5.2.1.2. 5.2.3.2 Länsbostadsnämnden skall tillställa den nye ägaren en skriftlig bekräftelse med uppgift om bidragsunderlaget i ärendet.

FBS 1

Denna författning träder i kraft den 1 januari 1993 och tillämpas i fråga om sådana ny- eller ombyggnader som påbörjas efter utgången av år 1992. GÖSTA BLUCHER Gunnevi Petersson (Byggavdelningen) Anders Larsson (Juridiska avdelningen)

FBS 1

Bilaga I

Förteckning över inskrivningsmyndigheter som inte omfattas av lagen (1973:98) om inskrivningsregister

Domsaga

Gotlands Mora Eksjö Jönköpings Värnamo Ljungby Växjö Karlshamns Karlskrona Ronneby Sölvesborgs Lycksele Skellefteå Bodens Gällivare Piteå