31977L0541
Rådets direktiv av den 28 juni 1977 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om bilbälten och fasthållningsanordningar i motorfordon (77/541/EEG)
Avis juridique important
Rådets direktiv 77/541/EEG av den 28 juni 1977 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om bilbälten och fasthållningsanordningar i motorfordon Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 220 , 29/08/1977 s. 0095 - 0143 Finsk specialutgåva Område 13 Volym 7 s. 0235 "Grekisk specialutgåva " Område 13 Volym 6 s. 0234 Svensk specialutgåva Område 13 Volym 7 s. 0235 Spansk specialutgåva: Område 13 Volym 8 s. 0003 Portugisisk specialutgåva: Område 13 Volym 8 s. 0003
RÅDETS DIREKTIV av den 28 juni 1977 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om bilbälten och fasthållningsanordningar i motorfordon (77/541/EEG)
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV
med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen, särskilt artikel 100 i detta,
med beaktande av kommissionens förslag,
med beaktande av Europaparlamentets yttrande(1),
med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande(2), och
med beaktande av följande:
Skälen nedan är grundrättsaktens. Ändringsrättsakternas skäl: direktiv 77/541/ · direktiv 77/541/ · direktiv 1987/354/EU · direktiv 77/541/ · direktiv 96/36/ · direktiv 2000/3/ · direktiv 2005/40/ · direktiv 2006/96/ · förordning (EG) nr 661/2009 · direktiv 2013/15/.
De tekniska krav som motorfordon måste uppfylla enligt nationell lagstiftning gäller bl.a. bilbältena och fasthållningsanordningarna.
Dessa krav skiljer sig åt i de olika medlemsstaterna. Det är därför nödvändigt att alla medlemsstater antar samma krav, antingen som tillägg till eller i stället för sina nuvarande regler, för att för varje fordonstyp medge det förfarande för EEG-typgodkännande som anges i rådets direktiv 70/156/EEG av den 6 februari 1970 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om typgodkännande av motorfordon och släpvagnar till dessa fordon(3).
Gemensamma krav för de inre delarna i passagerarutrymmet, manöverorganens utformning, taket, ryggstöden och sätenas baksidor har fastställts i direktiv 74/60/EEG(4). Krav på inredningen med avseende på förarens skydd mot skador från styrinrättningen i händelse av kollision har fastställts i direktiv 74/297/EEG(5). Krav på hållfastheten hos sätena och deras fästpunkter har fastställts i direktiv 74/408/EEG(6). Krav på bilbältenas fästpunkter har fastställts i direktiv 76/115/EEG(7). Andra krav på inredningen, och särskilt de som gäller nackstöden och identifieringen av manöverorganen, skall fastställas senare.
Reglerna för bilbältena och fasthållningsanordningarna innefattar inte endast krav på deras konstruktion utan även på deras montering i motorfordon.
Ett harmoniserat förfarande för typgodkännande av bilbälten och fasthållningsanordningar gör det möjligt för varje medlemsstat att kontrollera överensstämmelsen med de gemensamma konstruktions- och provningskraven och att upplysa andra medlemsstater om sina resultat genom att översända ett exemplar av det utfärdade typgodkännandeintyget för varje typ av bilbälte eller fasthållningsanordning. Anbringandet av en EEG-typgodkännandemärkning på alla bilbälten och fasthållningsanordningar som tillverkats i överensstämmelse med den godkända typen undanröjer varje behov av tekniska kontroller på dessa bilbälten och fasthållningsanordningar i de andra medlemsstaterna.
Huvudsyftet med de harmoniserade kraven är att främja trafiksäkerheten. Det bör därför göras obligatoriskt att montera bilbälten och fasthållningsanordningar i fordon som omfattas av detta direktiv.
Tillnärmningen av nationell lagstiftning om motorfordon innebär att medlemsstaterna ömsesidigt erkänner de kontroller som utförts av var och en av dem på grundval av gemensamma bestämmelser.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV
med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen, särskilt artikel 100 i detta,
med beaktande av kommissionens förslag,
med beaktande av Europaparlamentets yttrande,
med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande, och
De tekniska krav som motorfordon måste uppfylla enligt nationell lagstiftning gäller bl.a. bilbältena och fasthållningsanordningarna.
Dessa krav skiljer sig åt i de olika medlemsstaterna. Det är därför nödvändigt att alla medlemsstater antar samma krav, antingen som tillägg till eller i stället för sina nuvarande regler, för att för varje fordonstyp medge det förfarande för EEG-typgodkännande som anges i rådets direktiv 70/156/EEG av den 6 februari 1970 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om typgodkännande av motorfordon och släpvagnar till dessa fordon.
Gemensamma krav för de inre delarna i passagerarutrymmet, manöverorganens utformning, taket, ryggstöden och sätenas baksidor har fastställts i direktiv 74/60/EEG. Krav på inredningen med avseende på förarens skydd mot skador från styrinrättningen i händelse av kollission har fastställts i direktiv 74/297/EEG. Krav på hållfastheten hos sätena och deras fästpunkter har fastställts i direktiv 74/408/EEG. Krav på bilbältenas fästpunkter har fastställts i direktiv 76/115/EEG. Andra krav på inredningen, och särskilt de som gäller nackstöden och identifieringen av manöverorganen, skall fastställas senare.
Reglerna för bilbältena och fasthållningsanordningarna innefattar inte endast krav på deras konstruktion utan även på deras montering i motorfordon.
Ett harmoniserat förfarande för typgodkännande av bilbälten och fasthållningsanordningar gör det möjligt för varje medlemsstat att kontrollera överensstämmelsen med de gemensamma konstruktions- och provningskraven och att upplysa andra medlemsstater om sina resultat genom att översända ett exemplar av det utfärdade typgodkännandeintyget för varje typ av bilbälte eller fasthållningsanordning. Anbringandet av en EEG-typgodkännandemärkning på alla bilbälten och fasthållningsanordningar som tillverkats i överensstämmelse med den godkända typen undanröjer varje behov av tekniska kontroller på dessa bilbälten och fasthållningsanordningar i de andra medlemsstaterna.
Huvudsyftet med de harmoniserade kraven är att främja trafiksäkerheten. Det bör därför göras obligatoriskt att montera bilbälten och fasthållningsanordningar i fordon som omfattas av detta direktiv.
Tillnärmningen av nationell lagstiftning om motorfordon innebär att medlemsstaterna ömsesidigt erkänner de kontroller som utförts av var och en av dem på grundval av gemensamma bestämmelser.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel1¶
Ändrad genom förordning (EG) nr 661/2009.
1. Varje medlemsstat skall bevilja EEG-typgodkännande för varje typ av trepunkts bilbälte eller höftbilbälte och varje typ av fasthållningsanordning som uppfyller de konstruktions- och provningskrav som anges i avsnitt 2 i bilaga 1 och i bilagorna 4-14.
2. Den medlemsstat som har beviljat EEG-typgodkännande skall vidta de åtgärder som krävs för att säkerställa att de serietillverkade exemplaren överensstämmer med den godkända typen, vid behov i samarbete med de behöriga myndigheterna i de andra medlemsstaterna.
3. För tillämpningen av punkt 2 ovan är det tillräckligt att en medlemsstat säkerställer att åtminstone de kvalitetskontroller som anges i 2.8.1 i bilaga 1 utförs.
Om kontrollerna utförs av medlemsstaten själv, eller av laboratoriet som bemyndigats av medlemsstaten, skall dock de använda metoderna vara sådana att de ger resultat som är minst lika tillförlitliga som de resultat som skulle erhållas med förfarandena enligt punkt 1 ovan. Det förfarande som anges i 2.8.2 i bilaga 1 är en särskilt lämplig metod.
Artikel2¶
Ändrad genom förordning (EG) nr 661/2009 och direktiv 96/36/.
Medlemsstaterna skall, för varje typ av bilbälte eller fasthållningsanordning som de godkänner enligt artikel 1, utfärda en EEG-typgodkännandemärkning enligt en av mallarna i bilaga 3 till tillverkaren eller den som företräder honom.
Medlemsstaterna skall vidta alla lämpliga åtgärder för att förhindra användning av märkningar som kan leda till förväxling mellan bilbälten eller fasthållningsanordningar som typgodkänts enligt artikel 1 och andra anordningar.
Artikel2a¶
Införd genom förordning (EG) nr 661/2009 och direktiv 2005/40/.
1. Medlemsstaterna får enligt nationell lagstiftning tillåta montering av andra bilbälten och fasthållningsanordningar än dem som omfattas av detta direktiv, om de är avsedda för funktionshindrade.
2. Medlemsstaterna får även undanta fasthållningsanordningar som konstruerats för att uppfylla bestämmelserna i bilaga VII till Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/85/EG av den 20 november 2001 om särskilda bestämmelser för fordon som används för personbefordran med mer än åtta säten utöver förarsätet från bestämmelserna i det här direktivet.
3. Kraven i punkt 3.2.1 i bilaga I till detta direktiv gäller inte bilbälten och fasthållningsanordningar som omfattas av punkterna 1 och 2.
Artikel3¶
Ändrad genom förordning (EG) nr 661/2009.
1. Ingen medlemsstat får förbjuda att bilbälten och fasthållningsanordningar släpps ut på marknaden av skäl som hänför sig till deras konstruktion eller funktionssätt om bilbältena och fasthållningssystemen är försedda med EEG-typgodkännandemärkning.
2. En medlemsstat får dock förbjuda att bilbälten och fasthållningssystem med EEG-typgodkännandemärkning släpps ut på marknaden om bilbältena och fasthållningssystemen vid upprepade tillfällen inte överensstämmer med den godkända typen.
Denna stat skall så snart som möjligt upplysa övriga medlemsstater och kommissionen om vilka åtgärder som vidtagits och ange skälen för sitt beslut.
Artikel4¶
Ändrad genom förordning (EG) nr 661/2009 och direktiv 96/36/.
Medlemsstaternas behöriga myndigheter skall genom det förfarande som anges i artikel 4.6 i direktiv 70/156/EEG informera varandra om varje typ av bilbälte och fasthållningsanordning för vilket godkännande har beviljats, vägrats eller återkallats.
Artikel5¶
Ändrad genom förordning (EG) nr 661/2009.
1. Om en medlemsstat som beviljat EEG-typgodkännande finner att ett antal bilbälten och fasthållningsanordningar med samma EEG-typgodkännandemärkning inte överensstämmer med den godkända typen, skall denna stat vidta nödvändiga åtgärder för att bringa de serietillverkade exemplaren i överensstämmelse med den godkända typen. De behöriga myndigheterna i denna stat skall upplysa motsvarande myndigheter i de andra medlemsstaterna om de åtgärder som vidtagits, vilket vid upprepad bristande överensstämmelse kan leda till en återkallelse av EEG-typgodkännandet. Nämnda myndigheter skall vidta motsvarande åtgärder om de av de behöriga myndigheterna i en annan medlemsstat upplyses om en sådan bristande överenstämmelse.
2. De behöriga myndigheterna i medlemsstaterna skall inom en månad upplysa varandra om varje återkallelse av ett EEG-typgodkännande och om skälen till en sådan åtgärd.
3. Om den medlemsstat som har beviljat EEG-typgodkännande bestrider att det föreligger en sådan bristande överensstämmelse som den har fått en underrättelse om, skall de berörda medlemsstaterna bemöda sig om att lösa tvisten. Kommissionen skall hållas informerad och skall vid behov rådgöra med parterna för att få till stånd en lösning.
Artikel6¶
Ändrad genom förordning (EG) nr 661/2009.
Varje beslut, enligt bestämmelser som antagits vid genomförandet av detta direktiv, att vägra eller återkalla EEG-typgodkännande för en typ av bilbälte eller fasthållningssystem eller att förbjuda att sådan utrustning släpps ut på marknaden eller används skall noga ange de skäl på vilka det grundas. Den berörda parten skall underrättas om beslutet och samtidigt upplysas om vilka möjligheter till prövning som står till buds inom ramen för gällande lagstiftning och inom vilken tid prövning skall begäras.
Artikel7¶
Ändrad genom förordning (EG) nr 661/2009.
Ingen medlemsstat får vägra att bevilja EEG-typgodkännande eller nationellt typgodkännande för ett fordon av skäl som hänför sig till fordonets bilbälten eller fasthållningssystem som det utrustats med, om dessa komponenter är försedda med EEG-typgodkännandemärkning och är monterade enligt de krav som anges i avsnitt 3 i bilaga 1.
Artikel8¶
Ändrad genom förordning (EG) nr 661/2009.
Ingen medlemsstat får vägra att registrera ett fordon eller förbjuda att det saluförs, tas i bruk eller används av skäl som hänför sig till fordonets bilbälten eller fasthållningssystem om dessa komponenter är försedda med EEG-typgodkännandemärkning och är monterade enligt de krav som anges i avsnitt 3 i bilaga 1.
Artikel9¶
Ändrad genom förordning (EG) nr 661/2009, direktiv 77/541/, direktiv 96/36/ och direktiv 2005/40/.
I detta direktiv avses med ”fordon” varje motorfordon i kategorierna M och N enligt definition i bilaga II A till direktiv 70/156/EEG som är avsett att användas på väg, som har minst fyra hjul och som är konstruerat för en högsta hastighet som överstiger 25 km/tim.
Fordon i kategorierna M2 och M3 skall indelas i klasser enligt definitionen i avsnitt 2 i bilaga I till direktiv 2001/85/EG.
Artikel10¶
Ändrad genom förordning (EG) nr 661/2009.
Ändringar som är nödvändiga för att anpassa bilagorna till den tekniska utvecklingen skall antas enligt det förfarande som anges i artikel 13 i direktiv 70/156/EEG.
Artikel11¶
Ändrad genom förordning (EG) nr 661/2009.
1. Medlemsstaterna skall sätta i kraft de bestämmelser som behövs för att följa detta direktiv inom 18 månader efter dagen för dess anmälan och de skall genast underrätta kommissionen om detta.
2. Medlemsstaterna skall se till att till kommissionen överlämna texterna till de centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.
Artikel12¶
Ändrad genom förordning (EG) nr 661/2009.
Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.
FÖRTECKNING ÖVER BILAGOR
| Bilaga 1: | Räckvidd, definitioner, EG-typgodkännande av komponenter, monteringskrav |
| Bilaga 2: | Dokumentation avseende typgodkännande Tillägg 1: Informationsdokument (komponent) Tillägg 2: Informationsdokument (fordon) Tillägg 3: Intyg om typgodkännande (komponent) Tillägg 4: Intyg om typgodkännande (fordon) |
| Bilaga 3: | EG-typgodkännandemärkning av komponenter |
| Bilaga 4: | Exempel på utrustning för provning av upprullningsmekanismens uthållighet |
| Bilaga 5: | Exempel på utrustning för låsningsprovning på nödlåsande upprullningsdon |
| Bilaga 6: | Exempel på en utrustning för provning av dammtåligheten hos upprullningsdon |
| Bilaga 7: | Beskrivning av vagn, säte, förankringar och stoppanordning |
| Bilaga 8: | Beskrivning av provdockam |
| Bilaga 9: | Beskrivning av kurvan för vagnens retardation som funktion av tiden |
| Bilaga 10: | Anvisningar |
| Bilaga 11: | Dubbel låsbeslagsprovning |
| Bilaga 12: | Provning av nötning och mikroglidning |
| Bilaga 13: | Korrosionsprovning |
| Bilaga 14: | Kronologisk ordning för provningar |
| Bilaga 15: | Minimikrav på bilbälten och upprullningsdon |
| Bilaga 16: | Kontroll av överensstämmelse med godkänd typ |
| Bilaga 17: | Krav för skyddsanordningar för barn |
| Bilaga 18: | Krav för montering av skyddsanordningar för barn Tillägg: Texten i bilaga 13 (punkt 5.2 och tillägg 2 i FN-ECE:s konsoliderade resolution R.E.3). |
BILAGA I
| 0. | RÄCKVIDD Detta direktiv skall tillämpas på bilbälten och fasthållningsanordningar som är utformade för montering i sådana fordon som motsvarar definitionen i bilaga 2 i direktiv 70/156/EEG och som är avsedda för separat bruk, dvs. som individuella anordningar, av vuxna personer i framåt- eller bakåtvända säten och på skyddsanordningar för barn som är utformade för montering i fordon i kategori M1 och N1. | |||
| 1. | DEFINITIONERI detta direktiv används följande beteckningar med de betydelser som här anges: | |||
| 1.1 | Bilbälte (säkerhetsbälte, bälte): en anordning av band med ett låsbeslag, justeringsanordningar och fästen som kan förankras i ett motordrivet fordon och som är avsett att minska risken för skador på den som är fastspänd i händelse av kollision eller kraftig inbromsning, genom att begränsa kroppens rörelsemöjligheter. En sådan anordning kallas i allmänhet ”bältesenhet”, vilket är en term som även omfattar eventuella anordningar för energiupptagning eller upprullning av bälten. | |||
| 1.1.1 | Höftbälte: ett bälte som löper tvärs över bärarens höfter. | |||
| 1.1.2 | Diagonalbälte: ett bälte som löper diagonalt över bärarens bröstkorg, från höften till motsatt axel. | |||
| 1.1.3 | Trepunktsbälte: ett bälte som i huvudsak är en kombination av ett höftband och ett diagonalband. | |||
| 1.1.4 | Fyrpunktsbälte: en bältesenhet som består av ett höftbälte och axelband. | |||
| 1.2 | Bältestyp: en kategori bälten som inte skiljer sig åt i sådana viktiga avseenden som | |||
| 1.2.1 | de styva delarna (låsbeslag, fästen, upprullningsdon osv.), | |||
| 1.2.2 | bandens material, vävning, mått och färg, | |||
| 1.2.3 | bältesenhetens geometri. | |||
| 1.3 | Band: en böjlig del som konstruerats för att hålla fast kroppen och överföra påkänningar till bältets förankringar. | |||
| 1.4 | Låsbeslag: en snabbkopplingsanordning som tillåter att bäraren hålls fast av bältet. Låsbeslaget kan innefatta bältets justeringsanordning, utom i fråga om låsbeslaget för ett fyrpunktsbälte. | |||
| 1.5 | Bältesjusteringsanordning: en anordning som tillåter att bältet ställs in med hänsyn till kraven från den enskilde bäraren och sätets läge. Justeringsanordningen kan vara en del av låsbeslaget, upprullningsdonet eller någon annan del av bilbältet. | |||
| 1.6 | Fästen: de delar av bältesenheten, inklusive de nödvändiga säkringsdelarna, som håller fast det i bältesförankringarna. | |||
| 1.7 | Energiupptagare: en anordning som är konstruerad att sprida energi oberoende av eller tillsammans med bandet, och som utgör en del av bältesenheten. | |||
| 1.8 | Upprullningsdon: en anordning som rymmer en del av eller hela bilbältets band. | |||
| 1.8.1 | Låsningsfritt upprullningsdon (typ 1): ett upprullningsdon varifrån bandet kan dras ut i sin fulla längd med en liten yttre kraft och som inte medger någon justering av ett band som dragits ut. | |||
| 1.8.2 | Upprullningsdon med manuell upplåsning (typ 2): ett upprullningsdon som kräver att användaren manuellt manövrerar en anordning för att låsa upp upprullningsdonet och dra ut bandet till önskad längd, och som låses automatiskt när denna manöver upphör. | |||
| 1.8.3 | Automatiskt låsande upprullningsdon (typ 3): ett upprullningsdon som medger att bandet dras ut till önskad längd och som automatiskt justerar bandet till bäraren då låsbeslaget kopplas ihop. Ytterligare utdragning av bandet är inte möjlig utan bärarens avsiktliga ingripande. | |||
| 1.8.4 | Nödlåsande upprullningsdon (typ 4): ett upprullningsdon som under normala körförhållanden inte begränsar rörelsefriheten för bilbältets bärare. Upprullningsdonet har en längdinställningsanordning som automatiskt justerar bandet till bäraren och en låsningsmekanism som sätts i bruk i en nödsituation genom | |||
| 1.8.4.1 | fordonets uppbromsning (enkelfunktion), | |||
| 1.8.4.2 | en kombination av fordonets uppbromsning, bältets rörelse eller andra automatiska hjälpmedel (flerfunktion). | |||
| 1.8.5 | Nödlåsande upprullningsdon med högre reaktionströskel (typ 4 N): ett upprullningsdon av den typ som definieras i punkt 1.8.4, men som har särskilda egenskaper med avseende på användning i fordon i kategorierna M2, M3, N1, N2 och N3. | |||
| 1.8.6 | Bältesjusteringsanordning för höjd: en anordning som gör att höjdläget för bältets övre slinga kan justeras med hänsyn till kraven för den enskilde bäraren och sätets läge. En sådan anordning får anses vara en del av bältet eller en del av bältesförankringen. | |||
| 1.9 | Bältesförankringar: de delar av fordonets eller sätenas uppbyggnad eller andra delar av fordonet som används för fastgöring av bilbältena. | |||
| 1.10 | Fordonstyp: med hänsyn till bilbälten och fasthållningsanordningar: en kategori motordrivna fordon som inte skiljer sig sinsemellan i sådana viktiga avseenden som mått, form och material för de delar av fordonets eller sätenas uppbyggnad eller andra delar av fordonet som används för fastsättning för bilbälten och fasthållningsanordningar. | |||
| 1.11 | Fasthållningsanordning: ett system som består av ett säte som är fastsatt i fordonets uppbyggnad på lämpligt sätt, och ett bilbälte som har minst en fästpunkt på sätets uppbyggnad. | |||
| 1.12 | Säte: en anordning, oavsett om den ingår som en del av fordonets uppbyggnad eller ej, komplett med klädsel, som utgör sittplats för en vuxen person. Termen täcker både ett enkelt säte och den del av ett odelat säte som motsvarar en sittplats. | |||
| 1.12.1 | Främre passagerarsäte: varje säte där den främsta H-punkten för sätet i fråga befinner sig i eller framför det vertikala tvärplanet genom förarens R-punkt. | |||
| 1.13 | Sammanhängande säte: antingen ett säte av odelad typ eller separata säten som är monterade sida vid sida (dvs. monterade på så sätt att de främre förankringarna till ett av dessa säten är i linje med de främre eller bakre förankringarna till det andra eller mellan förankringarna till det andra sätet) och som är avsedda för en eller flera vuxna personer. | |||
| 1.14 | Odelat säte: en anordning, komplett med klädsel, avsedd som sittplats för minst två vuxna personer. | |||
| 1.15 | Inställningssystem: den anordning med vilken sätet eller dess delar kan ställas in i ett läge som passar för förarens eller passagerarens kroppsbyggnad. Denna anordning kan särskilt möjliggöra | |||
| 1.15.1 | inställning i längsled, | |||
| 1.15.2 | inställning i höjdled, | |||
| 1.15.3 | vinkelinställning. | |||
| 1.16 | Sätesförankring: det system genom vilket hela sätet är fastsatt i fordonets bärande del, inklusive de delar av fordonets bärande del som påverkas. | |||
| 1.17 | Sätestyp: en kategori av säten som inte skiljer sig sinsemellan i sådana viktiga avseenden som | |||
| 1.17.1 | bärande del, form, mått och material som förekommer i sätet, | |||
| 1.17.2 | de typer av inställningssystem och alla låssystem som används, samt måtten på dessa, | |||
| 1.17.3 | typen av bältesförankringar på sätet, sätets förankring och de delar av fordonets bärande del som påverkas, och måtten på dessa. | |||
| 1.18 | Förskjutningssystem: en anordning som medger att sätet eller en av dess delar kan ställas in i vinkel eller förskjutas i längsled, utan något fast mellanläge, för att underlätta passagerarnas tillträde till fordonet. | |||
| 1.19 | Spärrsystem: en anordning som håller fast sätet eller dess delar i varje bruksläge. | |||
| 1.20 | Infälld öppningsknapp för låsbeslag: Det får inte vara möjligt att öppna låsbeslaget med hjälp av ett klot med en diameter på 40 mm. | |||
| 1.21 | Icke infälld öppningsknapp för låsbeslag: Det skall vara möjligt att öppna beslaget med hjälp av ett klot med en diameter på 40 mm. | |||
| 1.22 | Sträckningsanordning: en tillagd eller inbyggd anordning som sträcker bandet så att slacket i bältet minskas vid en kollision. | |||
| 1.23 | Referensområde: utrymmet mellan två vertikala längsgående plan, 400 mm ifrån varanda och symmetriska i fråga om H-punkt, definierat efter utrustningens rotation enligt beskrivningen i bilaga 2 till rådets direktiv 74/60/EEG, från vertikalt till horisontellt. Utrustningen skall placeras enligt beskrivningen i den bilagan och ha en högsta längd på 840 mm. | |||
| 1.24 | Krockkudde: en anordning som monteras för att komplettera bilbälten och fasthållningsanordningar i motordrivna fordon, dvs. system som, om en stark kraft påverkar fordonet, automatiskt utnyttjar en flexibel struktur som är avsedd att med hjälp av den luft den innehåller begränsa kraften i kontakten mellan en eller flera kroppsdelar hos personer i fordonet och passagerarutrymmets inredning. | |||
| 1.25 | Passagerarkrockkudde: en krockkudde avsedd att skydda en eller flera passagerare i andra säten än förarsätet vid frontalkrock. | |||
| 1.26 | Barnskydd: en anordning med komponenter som kan innehålla en kombination av band eller flexibla delar med ett låsbeslag, justeringsanordningar, fästen och i vissa fall en kompletterande stol eller ett skydd som kan förankras i ett motorfordon. Den är också avsedd att minska risken för skador på den som är fastspänd i händelse av en kollision eller kraftig inbromsning av fordonet, genom att begränsa kroppens rörelsemöjligheter. | |||
| 1.27 | Bakåtvänd: riktningen rakt emot den som normalt är fordonets färdriktning. | |||
| 2. | EG-TYPGODKÄNNANDE AV KOMPONENTER | |||
| 2.1 | Ansökan om EG-typgodkännande | |||
| 2.1.1 | Ansökan om EG-typgodkännande av komponenter i enlighet med artikel 3.4 i direktiv 70/156/EEG för en viss typ av bilbälte skall lämnas in av tillverkaren. Ansökan om EG-typgodkännande av komponenter i enlighet med artikel 3.4 i direktiv 70/156/EEG för en viss typ av fasthållningsanordning skall lämnas in av tillverkaren eller av tillverkaren av det fordon i vilket anordningen skall monteras. | |||
| 2.1.2 | En mall för informationsdokumentet återges i tillägg 1 till bilaga 2. | |||
| 2.1.3 | Den tekniska tjänst som ansvarar för provningen för typgodkännande skall förses med följande: | |||
| 2.1.3.1 | Sex provexemplar, varav ett för referensändamål. | |||
| 2.1.3.2 | Tio meter av varje bandtyp som används för bältestypen. | |||
| 2.1.3.3 | Den tekniska tjänst som ansvarar för provningen för typgodkännande har rätt att kräva ytterligare provexemplar. | |||
| 2.1.4 | I fråga om fasthållningsanordningar skall två prov lämnas in av den sökande till den tekniska tjänst som ansvarar för provningen av typgodkännande av fasthållningsanordningen. Dessa kan omfatta två av de bältesprover som anges i 2.1.2.1 och, efter tillverkarens val, antingen ett fordon som är representativt för den fordonstyp som skall godkännas eller den eller de delar av fordonet som provtagaren anser behövliga. | |||
| 2.1.5 | Vad beträffar skyddsanordningar för barn skall fyra provexemplar lämnas. | |||
| 2.1.5.1 | Tio meter av varje bandtyp som används för barnskyddet, utom grenbältet av vilket endast två meter skall lämnas, och | |||
| 2.1.5.2 | instruktioner och packningsdetaljer i enlighet med paragraf 14 i bilaga 17 | |||
| 2.1.5.3 | Den tekniska tjänst som ansvarar för provningen för typgodkännande har rätt att kräva ytterligare provexemplar. | |||
| 2.1.5.4 | Tillverkaren av fasthållningsanordningar för babybädd skall, om fasthållningsanordningen kan kombineras med flera typer av babybädd, bifoga en lista på dessa. | |||
| 2.1.5.5 | När ett säkerhetsbälte som godkänts för vuxna används för att förankra barnskyddet skall den typ av säkerhetsbälten för vuxna, dvs. statiska höftbälten, som skall användas anges. | |||
| 2.1.6 | Den behöriga myndigheten skall kontrollera att det finns tillfredsställande system för en effektiv kontroll av produktionsöverensstämmelse innan typgodkännande beviljas. | |||
| 2.2 | Märkningar | |||
| 2.2.1 | De provexemplar av bältestypen eller typen av fasthållningsanordning som tillhandahållits för EG-typgodkännande enligt 2.1.3 eller 2.1.4 skall bära en märkning som ej kan avlägsnas och som tydligt visar tillverkarens namn, handelsbeteckning eller varumärke. | |||
| 2.2.2 | De provexemplar av barnskydd som lämnats för godkännande i enlighet med punkt 2.1.5 och 2.1.5.1 skall bära en märkning som ej kan avlägsnas och som tydligt visar tillverkarens namn, initialer eller handelsbeteckning. | |||
| 2.2.2.1 | En av plastdelarna på skyddsanordningen för barn (dvs. kupa, skydd, bilkudde etc.), dock ej bälten eller harnesk, skall bära en märkning som ej kan avlägsnas och som tydligt visar tillverkningsåret. | |||
| 2.2.2.2 | Om barnskyddet skall användas i kombination med ett säkerhetsbälte för vuxna skall det korrekta sättet att fästa den med bältet klart utvisas av en skiss som sitter fast i barnskyddet. Om barnskyddet skall användas i kombination med ett säkerhetsbälte för vuxna skall sätten att fästa den i framåtvänt respektive bakåtvänt läge klart markeras på produkten med hjälp av färgkoder. Fästning i framåtvänt läge markeras med rött och fästning i bakåtvänt läge markeras med blått. Samma färger skall även anges på de etiketter på anordningen som utgör bruksanvisning. De olika ställen där säkerhetsbältets höft- respektive axeldelar skall fästas skall framgå av färger och/eller ord. Ovan angivna märkningar skall synas när anordningen sitter i fordonet. För anordningar av typ 0 skall märkningen även synas när barnet sitter barnskyddet. | |||
| 2.2.2.3 | Bakåtvända barnskydd skall vara försedda med en permanent etikett som syns när barnskyddet är installerat och bär varningstexten: Denna etikett skall tillhandahållas på det språk som talas i det land där anordningen saluförs. | |||
| 2.2.2.4 | Beträffande barnskydd som kan användas i både framåtvänt och bakåtvänt läge skall följande lydelse läggas till: | |||
| 2.3 | Allmänna föreskrifter | |||
| 2.3.1 | Varje provexemplar som tillhandahållits enligt 2.1 skall uppfylla föreskrifterna i 2.3-2.7. | |||
| 2.3.2 | Beträffande skyddsanordningar för barn skall varje provexemplar som lämnas i enlighet med 2.1 överensstämma med den relevanta utrustning som anges i bilaga 17. | |||
| 2.3.3 | Bältet eller fasthållningsanordningen skall vara utformat och konstruerat så att det då det är riktigt monterat och rätt använt av en åkande fungerar tillfredsställande och minskar risken för kroppsskada i händelse av en olycka. | |||
| 2.4 | Styva delar | |||
| 2.4.1 | Allmänt | |||
| 2.4.1.1 | Bilbältets styva delar, till exempel låsbeslag, justeringsanordningar, fästen och liknande, får inte ha skarpa kanter som kan orsaka att banden nöts eller skavs av. | |||
| 2.4.1.2 | Alla delar av bältesenheten som kan påverkas av korrosion skall vara lämpligt korrosionsskyddade. Efter korrosionsprovningen som beskrivs i 2.7.2 får det inte finnas några tecken på försämring som kan förhindra anordningens rätta funktion och det får inte heller synas någon större korrosion när anordningen undersöks med blotta ögat av en sakkunnig observatör. | |||
| 2.4.1.3 | Styva delar som är avsedda att uppta energi eller utsättas för eller överföra en belastning får inte vara ömtåliga. | |||
| 2.4.1.4 | Bilbältets styva delar och plastdelar skall vara placerade och monterade så att de då det motordrivna fordonet används på normalt sätt inte kan fastna under ett säte som förskjuts eller i någon dörr på fordonet. Om någon av delarna inte uppfyller ovanstående krav skall den genomgå den köldprovning som anges i 2.7.6.4. Om det efter provningen finns synliga sprickor i de styva delarnas plasthöljen eller plasthållare skall dessa plastdelar tas bort varefter de återstående delarna av anordningen skall kontrolleras med avseende på säkerheten. Om de återstående delarna av anordningen fortfarande är säker, eller om inga synliga sprickor förekommer, skall den kontrolleras på nytt med avseende på kraven i 2.4.2, 2.4.3 och 2.6. | |||
| 2.4.1.5 | Användning av material med samma vattenhållande egenskaper som polyamid 6 är förbjuden i alla sådana mekaniska delar vars funktion skulle påverkas negativt av sådana egenskaper. | |||
| 2.4.2 | Låsbeslag | |||
| 2.4.2.1 | Låsbeslaget skall vara utformat så att det utesluter varje möjlighet till felaktig användning. Detta betyder bl.a. att det inte får vara möjligt att ställa låsbeslaget i ett delvist stängt läge. Förfarandet för öppning av låsbeslaget skall vara självklart. De delar av låsbeslaget som kan förmodas komma i beröring med bärarens kropp skall ha en kontaktyta på minst 20 cm2 och med minst 46 mm bredd, mätt i ett plan som befinner sig på ett största avstånd av 2,5 mm från kontaktytan. I fråga om låsbeslag för fyrpunktsbälten skall det sistnämnda kravet anses uppfyllt om låsbeslagets kontaktyta mot bärarens kropp är mellan 20 och 40 cm2. | |||
| 2.4.2.2 | Låsbeslaget skall förbli stängt, även då det inte belastas, oavsett vilket läge det befinner sig i. Det får inte vara möjligt att lossa det med en kraft som är mindre än 1 daN. Låsbeslaget skall vara utformat så att det är lätt att använda och greppa. Det skall vara möjligt att lossa då det belastas enligt 2.7.9.2. Låsbeslaget skall lossas genom tryckning på antingen en knapp eller liknande anordning. Den yta som detta tryck skall anbringas på skall ha följande mått med knappen i lossningsläget och projicerad på ett plan vinkelrätt mot knappens första rörelseriktning: för slutna anordningar, en yta på minst 4,5 cm2 och en bredd på minst 15 mm, för icke slutna anordningar, en yta på minst 2,5 cm2 och en bredd på minst 10 mm. Ytan skall vara röd. Ingen annan del av låsbeslaget får ha denna färg. | |||
| 2.4.2.3 | Låsbeslaget skall kunna motstå upprepad manövrering och genomgå 5000 öppnings- och stängningscykler under normala användningsförhållanden före den dynamiska provning enligt punkt 2.7.8. Vad gäller låsbeslag för ett fyrpunktsbälte får denna provning utföras utan att alla låstungor behöver vara i låst läge. | |||
| 2.4.2.4 | När låsbeslaget provas enligt 2.7.6.3 skall det fungera normalt. | |||
| 2.4.2.5 | Den kraft som krävs för att öppna låsbeslaget i provningen enligt 2.7.9 får inte överstiga 6 daN. | |||
| 2.4.2.6 | Låsbeslagets hållfasthet skall provas enligt kraven i 2.7.6.1 och 2.7.6.5 på lämpligt sätt. Det får inte gå sönder, deformeras allvarligt eller lossna då det utsätts för den föreskrivna belastningen. | |||
| 2.4.2.7 | I fråga om låsbeslag som innehåller en del som är gemensam för två anordningar skall de hållfasthets- och lossningsprovningar som nämns i 2.7.8 och 2.7.9 utföras för båda kopplingsmöjligheterna om låsbeslaget i en anordning kan kopplas ihop med kopplingsdelen i samma anordning eller med kopplingsdelen i den andra anordningen. | |||
| 2.4.3 | Bältesjusteringsanordning | |||
| 2.4.3.1 | Två provexemplar av varje bältesjusteringsanordning skall provas enligt kraven i 2.7.4. Bandets glidning skall inte överstiga 25 mm för varje provexemplar av justeringsanordningen och summan av förändringarna för alla justeringsanordningar på ett bälte får inte överstiga 40 mm. | |||
| 2.4.3.2 | Alla justeringsanordningar skall hållfasthetsprovas enligt 2.7.6.1. De får varken gå sönder eller lossna då de utsätts för den föreskrivna belastningen. | |||
| 2.4.3.3 | När en provning genomförs enligt 2.7.6.6 får den kraft som krävs för att manövrera en manuell anordning inte överstiga 5 daN. | |||
| 2.4.4 | Fästen och bältesjusteringsanordningar för höjd Fästena skall hållfasthetsprovas enligt vad som föreskrivs i punkterna 2.7.6.1 och 2.7.6.2. Bältesjusteringsanordningarna för höjd skall hållfasthetsprovas enligt kraven i punkt 2.7.6.2 i detta direktiv, om de inte har provats på fordonet med tillämpning av rådets direktiv 76/115/EEG om förankringar av bilbälten (med senare ändringar). Dessa delar får varken gå sönder eller lossna då de utsätts för den föreskrivna belastningen. | |||
| 2.4.5 | Upprullningsdon Upprullningsdonen skall uppfylla kraven som anges nedan, inklusive hållfasthetsprovningen enligt 2.7.6.1 och 2.7.6.2. | |||
| 2.4.5.1 | Automatiskt låsande upprullningsdon | |||
| 2.4.5.1.1 | Bandet hos ett bilbälte med automatiskt låsande upprullningsdon får inte röra sig mer än 30 mm mellan upprullningsdonets låsningslägen. Efter en bakåtriktad rörelse av bäraren skall bältet antingen förbli i sitt ursprungsläge eller återgå till detta läge automatiskt vid en efterföljande framåtriktad rörelse av bäraren. | |||
| 2.4.5.1.2 | Om upprullningsdonet är en del av ett höftbälte får bandets upprullningskraft inte vara mindre än 0,7 daN då den mäts på den fria sträckan mellan provdockan och upprullningsdonet enligt 2.7.7.4. Om upprullningsdonet är en del av ett diagonalbälte får bandets upprullningskraft inte vara mindre än 0,2 daN och inte större än 0,7 daN vid likartad mätning. Om bandet löper genom en styrning eller trissa skall upprullningskraften mätas på den fria sträckan mellan provdockan och styrningen eller trissan. Om enheten innehåller en anordning som genom en manuell eller automatisk manöver hindrar bandet att bli helt upprullat får denna anordning inte manövreras när upprullningskraften bestäms. | |||
| 2.4.5.1.3 | Bandet skall upprepade gånger dras ut från upprullningsdonet och tillåtas att bli upprullat upprepade gånger enligt den metod som beskrivs i 2.7.7.1 tills 5000 utdragningar och upprullningar genomförts. Upprullningsdonet skall sedan genomgå den korrosionsprovning som föreskrivs i 2.7.2 följd av den dammprovning som beskrivs i 2.7.7.3. Därefter skall det på ett tillfredsställande sätt genomgå ytterligare 5000 utdragningar och upprullningar varefter det fortfarande skall uppfylla kraven i 2.4.5.1.1 och 2.4.5.1.2. Efter ovanstående provningar skall upprullningsdonet fortfarande fungera riktigt och rulla upp bandet effektivt. | |||
| 2.4.5.2 | Nödlåsande upprullningsdon | |||
| 2.4.5.2.1 | Ett nödlåsande upprullningsdon skall uppfylla följande villkor då det provas enligt 2.7.7.2. Vid enkelfunktion enligt punkt 1.8.4.1 är endast specifikationerna avseende fordonets uppbromsning giltiga.: | |||
| 2.4.5.2.1.1 | Den skall ha låsts när fordonets retardation når ett värde på 0,45 g i fråga om upprullningsdon av typ 4 eller 0,85 g i fråga om upprullningsdon av typ 4N. | |||
| 2.4.5.2.1.2 | Det skall inte låsa för bandaccelerationer, mätt i utdragningsriktningen, på mindre än 0,8 g i fråga om upprullningsdon av typ 4 eller mindre än 1,0 g i fråga om upprullningsdon av typ 4N. | |||
| 2.4.5.2.1.3 | Dessutom skall det inte låsa då givaren lutas i en vinkel som inte i någon riktning överstiger 12o från det monteringsläge som anges av tillverkaren. | |||
| 2.4.5.2.1.4 | Det skall låsa då givaren lutas i en vinkel på minst 27o i fråga om upprullningsdon av typ 4 eller minst 40o i fråga om upprullningsdon av typ 4N i någon riktning från det monteringsläge som anges av tillverkaren. | |||
| 2.4.5.2.1.5 | Om upprullningsdonets funktion är beroende av en yttre signal eller energikälla skall anordningen säkerställa automatisk låsning av upprullningsdonet i händelse av fel eller avbrott i signalen eller energikällan. Detta krav behöver dock inte uppfyllas i fråga om ett upprullningsdon med flerfunktion, förutsatt att endast en funktion är beroende av en extern signal eller kraftkälla och att föraren uppmärksammas på avsaknad av sådan signal eller kraftkälla genom ett optiskt eller akustiskt hjälpmedel. | |||
| 2.4.5.2.2 | Vid provning i enlighet met 2.7.7.2 skall ett nödlåsande upprullningsdon med flerfunktion, inbegripet bandavkännande funktion, uppfylla de särskilda kraven och dessutom låsas om bältesaccelerationen, mätt vid utrullning, är minst 2,0 g. | |||
| 2.4.5.2.3 | I var och en av provningarna som nämns i 2.4.5.2.1 och 2.4.5.2.2 får den bandrörelse som kan inträffa innan upprullningsdonet låser uppgå till högst 50 mm med början vid den längd som anges i 2.7.7.2.1. För att uppfylla kraven i 2.4.5.2.1.2 skall ett upprullningsdon anses som tillfredsställande om det vid den bandacceleration som anges i den nämnda punkten inte låser förrän minst de första 50 mm av bandet rullats av med början vid den längd som anges i 2.7.7.2.1. | |||
| 2.4.5.2.4 | Om upprullningsdonet är en del av ett höftbälte får inte bandets upprullningskraft vara mindre än 0,7 daN då den mäts på den fria sträckan mellan provdockan och upprullningsdonet enligt 2.7.7.4. Om upprullningsdonet är en del av ett diagonalbälte får inte bandets upprullningskraft vara mindre än 0,2 daN och inte större än 0,7 daN vid likartad mätning. Om bandet löper genom en styrning eller trissa skall upprullningskraften mätas på den fria sträckan mellan provdockan och styrningen eller trissan. Om enheten innehåller en anordning som genom en manuell eller automatisk manöver hindrar bandet att bli helt upprullat får denna anordning inte manövreras när upprullningskraften bestäms. | |||
| 2.4.5.2.5 | Bandet skall dras ut från upprullningsdonet och tillåtas att bli upprullat upprepade gånger enligt den metod som beskrivs i 2.7.7.1 tills 40000 utdragningar och upprullningar genomförts. Upprullningsdonet skall sedan underkastas den korrosionsprovning som föreskrivs i 2.7.2 följd av den dammprovning som beskrivs i 2.7.7.3. Därefter skall det på ett tillfredsställande sätt genomgå ytterligare 5000 utdragningar och upprullningar varefter det fortfarande skall uppfylla kraven i 2.4.5.2.1, 2.4.5.2.2, 2.4.5.2.3 och 2.4.5.2.4. Efter ovanstånde provningar skall upprullningsdonet fortfarande fungera riktigt och rulla upp bandet effektivt. | |||
| 2.4.6 | Sträckningsanordning | |||
| 2.4.6.1 | Sedan sträckningsanordningen (inklusive anslagsavkännaren ansluten till anordningen genom originalkontakterna men utan att någon ström flyter genom dem) har genomgått korrosionsprovning enligt punkt 2.7.2 skall den fungera normalt. | |||
| 2.4.6.2 | Det skall intygas att oavsiktlig manövrering av anordningen inte medför någon risk för kroppsskada på bäraren. | |||
| 2.4.6.3 | För pyrotekniska sträckningsanordningar föreskrivs följande: | |||
| 2.4.6.3.1 | Sedan sträckningsanordningen har genomgått konditionering enligt punkt 2.7.10.2 får inte manövreringen av sträckningsanordningen ha aktiverats av temperaturen och anordningen skall fungera normalt. | |||
| 2.4.6.3.2 | Åtgärder skall vidtas för att hindra heta utströmmande gaser att antända närliggande brännbara material. | |||
| 2.5 | Band | |||
| 2.5.1 | Allmänt | |||
| 2.5.1.1 | Bandens egenskaper skall vara sådana att de säkerställer att trycket på bärarens kropp fördelas så jämnt som möjligt över hela bandredden och att banden inte vrider sig ens vid belastning. Banden skall ha energiupptagande och energispridande egenskaper. Bandet skall vara skyddat längs kanterna så att det inte repas upp vid användning. | |||
| 2.5.1.2 | Bandets bredd vid en belastning på 980 daN får inte vara mindre än 46 mm. Detta mått skall mätas under den brotthållfasthetsprovning som föreskrivs i 2.7.5 och utan att stoppa maskinen. | |||
| 2.5.2 | Hållfasthet efter rumskonditionering För de två bandexemplar som behandlats i överenstämmelse med 2.7.3.1 får bandens brottbelastning enligt 2.7.5 inte vara mindre än 1470 daN. Skillnaden mellan brottbelastningarna för de två provexemplaren får inte överstiga 10 % av den större av de uppmätta brottbelastningarna. | |||
| 2.5.3 | Hållfasthet efter särskild konditionering För de två bandexemplar som behandlats i överensstämmelse med en av bestämmelserna i 2.7.3 (utom 2.7.3.1) får bandets brottbelastning inte vara mindre än 75 % av medelvärdet av de belastningar som bestämts med provningen som nämns i 2.5.2, och inte mindre än 1470 daN. Provningsorganet kan utesluta en eller flera av dessa provningar om sammansättningen av det använda materialet eller upplysningar som redan är tillgängliga gör en eller flera provningar överflödiga. | |||
| 2.6 | Bältesenhet eller fasthållningsanordning | |||
| 2.6.1 | Krav för dynamisk provning | |||
| 2.6.1.1 | Bältesenheten eller fasthållningsanordningen skall genomgå en dynamisk provning i överensstämmelse med 2.7.8. | |||
| 2.6.1.2 | Den dynamiska provningen skall utföras på två bältesanordningar som inte belastats tidigare, utom i fråga om bältesanordningar som utgör en del av en fasthållningsanordning, varvid den dynamiska provningen skall utföras på fasthållningsanordningen som är avsedd för en sätesgrupp och inte har belastats tidigare. Låsbeslagen på de bälten som skall provas skall uppfylla kraven som anges i punkt 2.4.2.3. För bilbälten med upprullningsdon skall upprullningsdonet ha genomgått den dammprovning som anges i punkt i 2.7.7.3. För bilbälten eller fasthållningsanordningar försedda med en sträckningsanordning innehållande pyrotekniska medel skall dessutom anordningen ha genomgått den konditionering som anges i punkt 2.7.10.2. | |||
| 2.6.1.2.1 | Bältena skall ha genomgått den korrosionsprovning som definieras i punkt 2.7.2 varefter låsbeslagen skall utsättas för ytterligare 500 öppnings- och stängningscykler under normala användningsförhållanden. | |||
| 2.6.1.2.2 | I fråga om bilbälten med upprullningsdon skall de senare ha genomgått provningarna som beskrivs i punkterna 2.4.5.1 eller 2.4.5.2. Om upprullningsdonet redan har genomgått korrosionsprovningen enligt bestämmelserna i punkt 2.6.1.2.1 behöver dock inte denna provning upprepas. | |||
| 2.6.1.2.3 | För ett bälte som är avsett att användas med en bältesjusteringsanordning för höjd enligt definitionen i punkt 1.8.6 ovan skall provningen utföras med anordningen inställd i det eller de mest ogynnsamma lägena, vilka väljs av det provningsorgan som ansvarar för provningen. Om justeringsanordningen för höjd utgörs av själva förankringen, enligt vad som tillåts i rådets direktiv 76/115/EEG, kan dock det provningsorgan som ansvarar för provningarna om det så önskar tillämpa bestämmelserna i punkt 2.7.8.1 nedan. | |||
| 2.6.1.2.4 | För ett bilbälte med en sträckningsanordning får den minsta rörlighet som anges i punkt 2.6.1.4.1 minskas med hälften. I denna text skall sträckningsanordningen anses vara i funktion. | |||
| 2.6.1.3 | Under provningen skall följande krav uppfyllas: | |||
| 2.6.1.3.1 | Ingen del av bältesanordningen eller en fasthållningsanordning som håller fast den åkande får gå sönder och inget beslag eller spärr eller förskjutningsanordning får öppnas. | |||
| 2.6.1.3.2 | Dockans förskjutning framåt skall vara mellan 80 och 200 mm i höftnivå i fråga om höftbälten. För ett fyrpunktsbälte får den minsta förskjutningen som anges för bäckenet minskas med hälften. För andra bältestyper skall förskjutningen framåt vara mellan 80 och 200 mm i höftnivå och mellan 100 och 300 mm i torsonivå. Dessa förskjutningar är förskjutningarna i förhållande till de mätpunkter som visas i bilaga 8, figur 6. | |||
| 2.6.1.3.3 | För ett bilbälte som är avsett att användas i den främre yttre sittplatsen som framifrån skyddas av en krockkudde får förskjutningen av bröstreferenspunkten överskrida det värde som anges i punkt 2.6.1.3.2 om dess hastighet vid detta värde inte överskrider 24 km/h. | |||
| 2.6.1.4 | För fasthållningsanordningar gäller följande: | |||
| 2.6.1.4.1 | Rörelsen hos bröstreferenspunkten får överstiga den som anges i 2.6.1.3.2 om det kan visas, antingen genom beräkning eller genom ytterligare en provning, att ingen del av torson eller huvudet på den provdocka som används för den dynamiska provningen kan komma i kontakt med någon framförvarande styv fordonsdel, bortsett från bröstkorgens kontakt med styrinrättningen om den senare uppfyller kraven i rådets direktiv 74/297/E och under förutsättning att beröring inte inträffar vid en hastighet på mer än 24 km/tim. För denna bedömning skall sätet anses befinna sig i det läge som anges i 2.7.8.1.5. | |||
| 2.6.1.4.2 | I fordon där sådana anordningar används skall de förskjutnings- och spärranordningar som tillåter de åkande i alla säten att lämna fordonet fortfarande kunna manövreras för hand efter den dynamiska provningen. | |||
| 2.6.1.5 | Undantag får göras för fasthållningsanordning, då förskjutningarna får vara större än dem som anges i punkt 2.6.1.3.2 om sätets övre förankring omfattas av undantaget i punkt 5.5.4 i bilaga 1 till direktiv 76/115/EEG. Uppgifter om det aktuella fasthållningssystemet skall finnas i förlängningen till det intyg om typgodkännande som avses i tillägg 3 och 4 till bilaga 2. | |||
| 2.6.2 | Hållfasthet efter nötningsförfarande | |||
| 2.6.2.1 | För båda provexemplaren som behandlats i överensstämmelse med 2.7.3.6 skall brottbelastningen bestämmas enligt 2.5.2 och 2.7.6. Belastningen skall vara minst 75 % av medelvärdet för de brottbelastningar som bestämts under provningarna på icke nötta band och inte vara mindre än den minsta belastning som angetts för de föremål som provas. Skillnaden mellan brottbelastningarna för de två provexemplaren få inte överstiga 20 % av den större av de uppmätta brottbelastningarna. Vid förfarandena typ 1 och typ 2 skall provningen av draghållfastheten endast utföras på bandexemplaren (punkt 2.7.5). Vid förfarandena typ 3 skall provningen av draghållfastheten utföras på bandet och berörda styva delar (2.7.6). | |||
| 2.6.2.2 | De föremål som skall genomgå ett nötningsförfarande och de förfaranden som skall följas anges i följande tabell. Ett nytt provexemplar skall användas för varje förfarande. Förfarande typ 1 Förfarande typ 2 Förfarande typ 3 Fäste — — × Styrning eller trissa — × — Låsbeslagsögla — × × Justeringsanordning × — × Delar som är fastsydda i bandet — — × | |||
| Förfarande typ 1 | Förfarande typ 2 | Förfarande typ 3 | ||
|---|---|---|---|---|
| Fäste | — | — | × | |
| Styrning eller trissa | — | × | — | |
| Låsbeslagsögla | — | × | × | |
| Justeringsanordning | × | — | × | |
| Delar som är fastsydda i bandet | — | — | × | |
| 2.7 | Provningar | |||
| 2.7.1 | Användning av provexemplar som tillhandahållits för EEG-typgodkännande av en typ av bälte eller fasthållningsanordning (se bilaga 14). | |||
| 2.7.1.1 | Två bälten eller fasthållningsanordningar behövs för kontrollen av låsbeslaget, köldprovningen av låsbeslaget, köldprovningen enligt punkt 2.7.6.4 där denna är nödvändig, provningen av låsbeslagets uthållighet, korrosionsprovningen för bältet, funktionsprovningarna för upprullningsdonet och provningen av låsbeslagets öppning efter den dynamiska provningen. Ett av dessa två provexemplar skall användas för kontroll av bältet eller fasthållningsanordningen. | |||
| 2.7.1.2 | Et bälte eller en fasthållningsanordning behövs för kontrollen av låsbeslaget och hållfasthetsprovning av låsbeslaget, fästpunkternas montering, bältets justeringsanordningar och vid behov upprullningsdonen. | |||
| 2.7.1.3 | Två bälten eller fasthållningsanordningar behövs för kontroll av låsbeslaget, provningen av mikroglidningen och nötningsprovningen. Funktionsprovningen för bältets justeringsanordningar skall utföras på ett av de två provexemplaren. | |||
| 2.7.1.4 | Bandexemplaret skall användas för provning av bandets brotthållfasthet. En del av detta exemplar skall sparas så länge typgodkännandet är giltigt. | |||
| 2.7.2 | Korrosionsprovning | |||
| 2.7.2.1 | En fullständig bilbältesenhet skall placeras i ett provrum enligt bilaga 13. För en anordning med upprullningsdon skall bandet vara avrullat i sin fulla längd minus 300 ±3 mm. Med undantag för korta avbrott som kan behövas, t.ex. för kontroll och påfyllning av saltlösning, skall provningen fortgå oavbrutet under en tid av 50 timmar. | |||
| 2.7.2.2 | När provningen avslutas skall anordningen tvättas försiktigt eller doppas i rent rinnande vatten med en temperatur som inte överstiger 38 oC så att saltavlagringar som kan ha bildats avlägsnas, varefter anordningen skall tillåtas torka i rumstemperatur under 24 timmar innam den kontrolleras enligt 2.4.1.2. | |||
| 2.7.3 | Behandling av band för provning av brotthållfastheten Provbitar som klipps av bandet som nämns i 2.1.3.2 skall behandlas enligt följande: | |||
| 2.7.3.1 | Rumskonditionering Bandet skall under minst 24 timmar förvaras i en atmosfär som har temperaturen 20 ±5 oC och en relativ luftfuktighet på 65 ±5 %. Om provningen inte utförs omedelbart efter behandlingen skall provbiten placeras i en hermetiskt sluten behållare tills provningen börjar. Brottbelastningen skall bestämmas inom fem minuter efter att bandet tagits ut från behandlingsatmosfären eller behållaren. | |||
| 2.7.3.2 | Ljusbehandling | |||
| 2.7.3.2.1 | Bestämmelserna i rekommendation ISO/R 105-B 02-1978 skall gälla. Bandet skall utsättas för ljus under den tid som krävs för att åstadkomma blekning av standardblått nr 7 till en nyans som motsvarar grad 4 på gråskalan. | |||
| 2.7.3.2.2 | Bandet skall sedan förvaras under minst 24 timmar i en lufttemperatur på 20 ±5 oC och en relativ luftfuktighet på 65 ±5 %. Om provningen inte kan utföras omedelbart efter konditioneringen skall provexemplaret förvaras i en hermetiskt tillsluten behållare tills provningen börjar. Bandets draghållfasthet skall bestämmas inom fem minuter efter det att bandet tagits ut ur konditioneringsatmosfären eller behållaren. | |||
| 2.7.3.3 | Köldbehandling | |||
| 2.7.3.3.1 | Bandet skall förvaras under minst 24 timmar i en atmosfär som har temperaturen 20 ±5 oC och en relativ luftfuktighet på 65 ±5 %. | |||
| 2.7.3.3.2 | Bandet skall sedan förvaras under 1,5 timme på en plan yta i en köldkammare där lufttemperaturen är -30 ±5 oC. Den skall sedan vikas och vecket skall belastas med en vikt på 2 kg som tidigare kylts till - 30 ±5 oC. När bandet belastats under 30 minuter i samma köldkammare skall vikten tas bort och brottbelastningen mätas inom fem minuter efter att bandet tagits ut från köldkammaren. | |||
| 2.7.3.4 | Värmebehandling | |||
| 2.7.3.4.1 | Bandet skall förvaras under tre timmar i ett värmeskåp i en atmosfär som har temperaturen 60 ±5 oC och en relativ luftfuktighet på 65 ±5 %. | |||
| 2.7.3.4.2 | Brottbelastningen skall bestämmas inom fem minuter efter att bandet tagits ut från värmeskåpet. | |||
| 2.7.3.5 | Exponering i vatten | |||
| 2.7.3.5.1 | Bandet skall förvaras helt nedsänkt i destillerat vatten med en tillsats av våtmedel och med en temperatur på 20 ±5 oC under tre timmar. Varje lämpligt våtmedel för den fiber som skall provas kan användas. | |||
| 2.7.3.5.2 | Brottbelastningen skall bestämmas inom tio minuter efter att bandet tagits upp ur vattnet. | |||
| 2.7.3.6 | Behandling genom nötning | |||
| 2.7.3.6.1 | Nötningsförfarandet skall genomföras på varje anordning där bandet kommer i kontakt med en styv bältesdel. Nötningsprovning typ 1 (2.7.3.6.4.1) behöver dock inte utföras på bältesinställningsanordningen om mikroglidprovningen (2.7.4) visar att bandet glider mindre än hälften av det föreskrivna värdet. Inställningen av provningsutrustningen skall ungefärligen upprätthålla det relativa läget mellan bandet och kontaktytan. | |||
| 2.7.3.6.2 | De provexemplar som utsatts för nötning skall förvaras under minst 24 timmar i en atmosfär med temperaturen 20 ±5 oC och en relativ luftfuktighet på 65 ±5 %. Rumstemperaturen under provningen skall vara mellan 15 oC och 30 oC. | |||
| 2.7.3.6.3 | Tabellen nedan anger kraven för varje nötningsförfarande: | |||
| Belastning daN Frekvens Hz Antal cykler Slaglängd mm Förfarande typ 1 2,5 0,5 5000 300 ± 20 Förfarande typ 2 0,5 0,5 45000 300 ± 20 Förfarande typ 3 0 - 5 0,5 45000 — | ||||
| Belastning daN | Frekvens Hz | Antal cykler | Slaglängd mm | |
| Förfarande typ 1 | 2,5 | 0,5 | 5000 | 300 ± 20 |
| Förfarande typ 2 | 0,5 | 0,5 | 45000 | 300 ± 20 |
| Förfarande typ 3 | 0 - 5 | 0,5 | 45000 | — |
| Den slaglängd som anges i tabellens femte kolumn är längden på den fram- och återgående rörelse som anbringas på bandet. | ||||
| 2.7.3.6.4 | Särskilda förfarandevillkor. | |||
| 2.7.3.6.4.1 | Förfarande typ 1: I de fall där bandet löper genom en justeringsanordning. Belastningen på 2,5 daN skall vara vertikal och anbringas konstant på en del av bandet. Den andra delen, horisontellt inställd, skall utsättas för en fram- och återgående rörelse. Justeringsanordningen skall vara placerad så att bandets horisontella del förblir belastad (se bilaga 12, figur 1). | |||
| 2.7.3.6.4.2 | Förfarande typ 2: I de fall där bandet ändrar riktning en gång då det löper genom en styv del. Vinklarna som båda bandändarna bildar med varandra skall vara de som visas i bilaga 12, figur 2. En stadigvarande belastning på 0,5 daN skall anbringas. Om bandet ändrar riktning mer än en gång då det löper genom en styv del får belastningen på 0,5 daN ökas så att den föreskrivna bandrörelsen på 300 mm genom den styva delen åstadkoms. | |||
| 2.7.3.6.4.3 | Förfarande typ 3: I de fall där bandet är fastsatt i en styv del genom en söm eller på likartat sätt. Den totala slaglängden skall vara 300 ±20 mm och belastningen på 5 daN skall endast anbringas under den tid som motsvarar en slaglängd på 100 ±20 mm för varje halvperiod (se bilaga 12, figur 3). | |||
| 2.7.4 | Mikroglidprovning (se bilaga 12, figur 3). | |||
| 2.7.4.1 | De delar eller anordningar som skall genomgå mikroglidprovningen skall under en tid av minst 24 timmar före provningen förvaras i en atmosfär som har temperaturen 20 ±5 oC och en relativ luftfuktighet på 65 ±5 %. Provningen skall utföras vid en temperatur mellan 15 oC och 30 oC. | |||
| 2.7.4.2 | Det skall säkerställas att justeringsanordningens fria del antingen pekar uppåt eller nedåt på provbänken, på samma sätt som i fordonet. | |||
| 2.7.4.3 | En belastning på 5 daN skall fästas i banddelens nedre ände. Den andra änden skall utsättas för en fram- och återgående rörelse med en total slaglängd på 300 ±20 mm (se figur). | |||
| 2.7.4.4 | Om det finns en fri ände som fungerar som reservband får den inte på något sätt vara fäst eller fastklämd i den del som belastas. | |||
| 2.7.4.5 | Det skall säkerställas att bandet på provbänken i icke sträckt läge faller ned från justeringsanordningen i en konkav kurva, på samma sätt som i fordonet. Lasten på 5 daN som anbringas på provbänken skall styras vertikalt på ett sådant sätt att lasten hindras att pendla och bältet att vrida sig. Fästanordningen skall vara monterad på lasten på 5 daN på samma sätt som i fordonet. | |||
| 2.7.4.6 | Innan den egentliga provningen inleds skall en serie på 20 cykler genomföras så att det självåtdragande systemet ställer in sig riktigt. | |||
| 2.7.4.7 | 1000 cykler skall genomföras med en frekvens på 0,5 cykler per sekund, med en total slaglängd på 300 ±20 mm. Lasten på 5 daN skall endast anbringas under den tid som motsvarar en slaglängd på 100 ±20 mm för varje halvperiod. | |||
| 2.7.5 | Provning av bandets brotthållfasthet (statisk provning) | |||
| 2.7.5.1 | Provningen skall varje gång utföras på två nya bandexemplar av tillräcklig längd vilka behandlats enligt en av bestämmelserna i 2.7.3. | |||
| 2.7.5.2 | Varje band skall greppas mellan klämmorna på en dragprovningsmaskin. Klämmorna skall vara utformade så att brott på bandet undviks vid eller nära kontaktpunkten med klämmorna. Draghastigheten skall vara ungefär 100 mm per minut. Provexemplarets fria längd mellan maskinens klämmor skall vid provningens början vara 200 ±40 mm. | |||
| 2.7.5.3 | När belastningen når 980 daN skall bandets bredd mätas utan att maskinen stängs av. | |||
| 2.7.5.4 | Belastningen skall sedan ökas tills bandet går sönder och brottbelastningen skall noteras. | |||
| 2.7.5.5 | Om bandet glider eller går sönder i kontaktpunkten med en av klämmorna eller inom 10 mm från någon av dem är provningen inte giltig och en ny skall utföras på ett annat provexemplar. | |||
| 2.7.6 | Statisk provning av bältesdelar som innehåller styva delar | |||
| 2.7.6.1 | Låsbeslaget och bandets justeringsanordning skall anslutas till dragprovningsmaskinen genom de normala fästena och en belastning på 980 daN skall anbringas. För fyrpunktsbälten skall låsbeslaget anslutas till provningsutrustningen med de band som är kopplade till låsbeslaget och låstungan eller de två låstungorna placerade på ett ungefärligen symmetriskt sätt i förhållande till låsbeslagets geometriska centrum. Om låsbeslaget eller justeringsanordningen är en del av fästet eller av den gemensamma delen av ett trepunktsband skall låsbeslaget eller justeringsanordningen provas tillsammans med fästet enligt punkt 2.7.6.2, utom när det gäller upprullningsdon med en returtrissa vid övre bandfästpunkten. I detta fall skall provningsbelastningen vara 980 daN och längden på det band som finns upprullat på rullen i låsningsögonblicket skall vara så nära 450 mm som möjligt. | |||
| 2.7.6.2 | Fästena och alla bältesjusteringsanordningar för höjd skall provas på det sätt … med bandet helt avrullat från rullen. | |||
| 2.7.6.3 | Två provexemplar av en bältesanordning skall placeras i en köldkammare med en temperatur på -10 ±1 oC under två timmar. Omedelbart efter det att de tagits ut ur köldkammaren skall låsbeslagets kopplingsdelar låsas ihop manuellt. | |||
| 2.7.6.4 | Två provexemplar av den kompletta bältesenheten skall placeras i en köldkammare med temperaturen -10 ±1 oC under två timmar. De styva delar och de plastdelar som provas skall sedan i tur och ordning placeras på en plan stålyta (som förvarats med provexemplaren i köldkammaren) som ligger på den horisontella ytan av ett kompakt styvt block med en massa på minst 100 kg. Inom 30 sekunder efter att delarna tagits ut från köldkammaren skall en stålvikt på 18 kg fällas ned på dem med tyngdhastighet från en höjd på 300 mm. Viktens anslagsyta skall ha en hårdhet på minst 45 HRC och utgöras av en konvex yta med en tvärradie på 10 mm och en längdradie på 150 mm. Ett provexemplar skall provas med axeln på den böjda anslagsytan längs med bandet och det andra provexemplaret skall provas med axeln på anslagsytan i 90o vinkel mot bandet. | |||
| 2.7.6.5 | Låsbeslag med delar som är gemensamma för två bilbälten skall belastas så att användningsvillkoren i fordonet med sätena i mittersta inställningsläget simuleras. Belastningens anbringningsriktning skall bestämmas enligt 2.7.8.1. En belastning på 1470 daN skall anbringas samtidigt på varje band. Lämplig utrustning för ovanstående provning visas i bilaga 11. | |||
| 2.7.6.6 | Vid provning av en manuell justeringsanordning skall bandet dras jämnt genom denna anordning med beaktande av de normala användningsvillkoren, med en hastighet på ungefär 100 mm/sek och den högsta kraften skall mätas med en noggrannhet på 0,1 daN efter de första 25 mm av bandets rörelse. Provningen skall utföras i bandets båda rörelseriktningar genom justeringsanordningen och bandet skall manövreras 10 gånger före mätningen. | |||
| 2.7.7 | Ytterligare provningar för upprullningsdon | |||
| 2.7.7.1 | Upprullningsmekanismens uthållighet | |||
| 2.7.7.1.1 | Bandet skall dras ut och rullas upp föreskrivet antal gånger i en takt som inte överstiger 30 cykler per minut. För nödlåsande upprullningsdon skall ett ryck införas vid var femte cykel så att upprullningsdonet låses. Rycken skall utföras med samma antal vid fem olika utdragningar, nämligen vid 90, 80, 75, 70 och 65 % av bandets totala längd på upprullningsdonet. Om bandet är längre än 900 mm skall dock ovanstående procenttal användas i förhållande till bandets sista 900 mm på upprullningsdonet. | |||
| 2.7.7.1.2 | Lämplig utrustning för provningar enligt 2.7.7.1.1 visas i bilaga 4. | |||
| 2.7.7.2 | Låsning av nödlåsande upprullningsdon | |||
| 2.7.7.2.1 | Upprullningsdonet skall provas med avseende på låsningen då 300 ±3 mm av bandet fortfarande är upprullat på upprullningsdonets rulle. | |||
| 2.7.7.2.1.1 | För ett låsande upprullningsdon som påverkas av bandrörelsen skall utdragningen göras i den riktning som den normalt förekommer då upprullningsdonet är monterat i ett fordon. | |||
| 2.7.7.2.1.2 | Då upprullningsdon provas med avseende på känsligheten för fordonets retardation skall de provas vid ovanstående utdragning i båda riktningarna längs två ömsesidigt vinkelräta axlar som är horisontella om upprullningsdonet är avsett att monteras i ett fordon enligt anvisningar från bilbältestillverkaren. En av provningsriktningarna skall väljas av det provningsorgan som utför godkännandeprovningen så att de mest ogynnsamma villkoren med avseende på påverkan av låsmekanismen uppnås. | |||
| 2.7.7.2.2 | Lämplig utrustning för provningarna enligt 2.7.7.2.1 beskrivs i bilaga 5. Konstruktionen av varje sådan provningsutrustning skall säkerställa att den föreskrivna accelerationen åstadkoms innan väven har dragits ut ur upprullningsdonet mer än 5 mm och så att utdragningen sker med en genomsnittlig ökningstakt för accelerationen på minst 25 g per sekund och inte mer än 150 g per sekund. | |||
| 2.7.7.2.3 | För provningen av kraven i 2.4.5.2.1.3 och 2.4.5.2.1.4 skall upprullningsdonet vara monterat på ett horisontellt bord och bordet lutas med en hastighet som inte överstiger 2o per sekund tills låsning har skett. Provningen skall upprepas i andra riktningar för att säkerställa att kraven uppfylls. | |||
| 2.7.7.3 | Motstånd mot damm | |||
| 2.7.7.3.1 | Upprullningsdonet skall placeras i ett provrum på sätt som framgår av bilaga 6. Dess relativa läge skall vara densamma som det har då det är monterat i fordonet. Provrummet skall innehålla en dammängd som uppfyller kraven i 2.7.7.3.2. 500 mm av bandet skall dras ut från upprullningsdonet och hållas utdragen, med undantag för att den skall utsättas för tio fullständiga upprullningar och utdragningar inom en eller två minuter efter varje omröring av dammet. Under en tid av fem timmar skall dammet under fem sekunder var tjugonde minut röras om med tryckluft som är torr och inte innehåller någon smörjolja och passerar en öppning med en diameter på 1,5 ±0,1 mm med ett tryck på 5,5 × 105 ± 0,5 × 105 Pa. | |||
| 2.7.7.3.2 | Det damm som används i provningen som beskrivs i 2.7.7.3.1 skall bestå av ungefär 1 kg torr kvarts. Fördelningen av partiklarnas storlek skall vara följande: a) 99 till 100 % släpps igenom en öppning på 150 μm och en tråddiameter på 104 μm. b) 76 till 86 % släpps igenom en öppning på 105 μm och en tråddiameter på 64 μm. c) 60 till 70 % släpps igenom en öppning på 75 μm och en tråddiameter på 52 μm. | |||
| 2.7.7.4 | Upprullningskraft | |||
| 2.7.7.4.1 | Upprullningskraften skall mätas med bilbältesenheten fastspänd på en provdocka såsom i den dynamiska provning som föreskrivs i 2.7.8. Bandspänningen skall mätas så nära som möjligt intill kontaktpunkterna med (men inte direkt på) provdockan medan bandet rullas upp med en ungefärlig hastighet på 0,6 m per minut. | |||
| 2.7.8 | Dynamiska provningar av bältesenheten eller fasthållningsanordningen | |||
| 2.7.8.1 | Bältesenheten skall vara monterad på en vagn som är försedd med säte och förankringar enligt bilaga 7. Men om bältesenheten är avsedd för ett bestämt fordon eller bestämda fordonstyper skall dock avstånden mellan provdockan och förankringarna bestämmas av det provningsorgan som utför provningarna, antingen enligt de monteringsanvisningar som levereras med bältet eller enligt uppgifter som tillhandahålls av fordonstillverkaren. I det fall när den dynamiska provningen har utförts för en typ av fordon behöver den inte upprepas för andra fordonstyper där alla förankringspunkter befinner sig på ett avstånd på mindre än 50 mm från motsvarande förankringspunkt för det provade bältet. Alternativt får tillverkarna bestämma hypotetiska förankringslägen för provning i syfte att innefatta största antalet faktiska förankringspunkter. Om bältet är försett med en bältesjusteringsanordning för höjd enligt definitionen i 1.8.6 ovan skall anordningens läge och dess fästdetaljer vara desamma som de som finns på fordonet. | |||
| 2.7.8.1.1 | För bilbälten eller fasthållningsanordningar med sträckningsanordningar som utnyttjar andra delar än de som ingår i själva bältesenheten skall bältesenheten vara monterad tillsammans med de nödvändiga extra fordonsdelarna på provvagnen på det sätt som föreskrivs i punkterna 2.7.8.1.2-2.7.8.1.6. I fall då dessa anordningar inte kan provas på provvagnen får tillverkaren i stället med en konventionell frontalkollisionsprovning vid 50 km/tim i enlighet med ISO-förfarandet 3560 (1975/11/01-Vägfordon-Frontalkollisionsprovning mot fast hinder) visa att anordningen uppfyller kraven i direktivet. Om ett bilbälte utgör en del av en enhet som är föremål för ansökan om typgodkännande som en fasthållningsanordning skall detta bilbälte vara monterat på den del av fordonsstommen som det normalt är monterat på och denna del skall vara fastsatt på provvagnen på följande sätt: | |||
| 2.7.8.1.2 | Den metod som används för att säkra fordonet under provningen får inte vara utformad så att den förstärker sätets eller bilbältets förankringar, eller minskar den normala deformationen av uppbyggnaden. Ingen del av fordonets främre del får tas med, om den genom att begränsa provdockans framåtriktade rörelse, bortsett från fötterna, kan minska belastningen på fasthållningsanordningen under provningen. De borttagna delarma av uppbyggnaden kan ersättas med delar med likvärdig hållfasthet förutsatt att de inte hindrar provdockans framåtriktade rörelse. | |||
| 2.7.8.1.3 | En fästanordning skall anses som fullt tillräcklig om den inter har någon inverkan på en yta som sträcker sig över hela uppbyggnadens bredd och om fordonet eller uppbyggnaden blockeras eller stoppas framtill på ett avstånd av minst 500 mm från förankringen för den provade fasthållningsanordningen. Baktill skall uppbyggnaden fästas bakom förankringarna på ett avstånd som är tillräckligt för att säkerställa att kraven i 2.7.8.1.2 uppfylls. | |||
| 2.7.8.1.4 | Sätena skall ställas in och placeras i den kör- eller åkställning som provningsorganet som utför godkännandeprovningarna anser ge de mest ogynnsamma villkoren för hållfastheten och som kan förenas med provdockans placering i fordonet. Sätenas lägen skall anges i rapporten. Om sätets ryggstöd är inställbart skall det spärras enligt tillverkarens anvisningar eller, om sådana anvisningar saknas, spärras på ett sådant sätt att det bildar en vinkel som är så nära 25o som möjligt i fråga om fordon i kategorierna M1 och N1 och så nära 15o som möjligt i fråga om fordon i alla andra kategorier. | |||
| 2.7.8.1.5 | I syfte att bestämma kraven i 2.6.1.4.1 skall sätet anses som inställt i den mest framskjutna kör- eller åkställningen avpassad till provdockans mått. | |||
| 2.7.8.1.6 | Alle säten i samma grupp skall provas samtidigt. | |||
| 2.7.8.2 | Bältesanordningen skall vara fastsatt på dockan som beskrivs i bilaga 8. En 25 mm tjock skiva skall placeras mellan dockans rygg och sätets ryggstöd. Bältet skall vara fast åtdraget runt dockan. Skivan skall sedan tas bort och dockan placeras så att hela dess rygg är i beröring med sätets ryggstöd. En kontroll skall göras så att det sätt som låsbeslagets båda delar är hopkopplade på inte riskerar att minska låsningens tillförlitlighet. | |||
| 2.7.8.3 | Bandens fria ändar skall sträcka sig tillräckligt långt bortom justeringsanordningarna för att medge glidning. | |||
| 2.7.8.4 | Vagnen skall sedan drivas på ett sådant sätt att den i anslagsögonblicket har en frigångshastighet av 50 ±1 km/tim och så att provdockan förblir stabil. Vagnens stoppsträcka skall vara 400 ±50 mm. Vagnen skall förbli horisontell under retardationen. Vagnens retardation skall åstadkommas med hjälp av den utrustning som visas i bilaga 7 eller någon annan anordning som ger likvärdiga resultat. Utrustningen skall uppfylla de krav på prestanda som anges i bilaga 9. | |||
| 2.7.8.5 | Vagnens hastighet omedelbart före anslaget, provdockans förskjutning framåt och bröstets hastighet vid en förskjutning av bröstet på 300 mm skall mätas. | |||
| 2.7.8.6 | Efter anslaget skall bältesenheten eller fasthållningsanordningen och dess styva delar kontrolleras visuellt med avseende på fel eller brott utan att låsbeslaget öppnas. För fasthållningsanordningen skall det efter provningen även kontrolleras om de delar av fordonets uppbyggnad som är fastsatta i vagnen har varaktigt deformerats. Varje sådan deformation som upptäcks skall beaktas vid varje beräkning som utförs enligt 2.6.1.4.1. | |||
| 2.7.9 | Provning av låsbeslagets öppnande | |||
| 2.7.9.1 | Bältesenheten som redan genomgått den dynamiska provningen enligt 2.7.8 skall användas för denna provning. | |||
| 2.7.9.2 | Bältesanordningen skall tas loss från provvagnen utan att låsbeslaget öppnas. En direkt dragkraft på 30 daN skall sedan anbringas på låsbeslaget. En belastning skall anbringas på låsbeslaget genom direkt dragning i de band som är anslutna till det så att alla band utsätts för en kraft på 60/n daN. ”n” är det antal band som är anslutna till låsbeslaget när detta befinner sig i låst läge, och dess minsta värde anses vara 2. Låsbeslaget skall hållas på plats av ett styvt stöd när denkraft som krävs för att öppna låsbeslaget anbringas. Den ovannämnda kraften får inte överstiga det gränsvärde som anges i 2.4.2.5. Provutrustningens kontaktpunkt skall vara sfärisk med en radie på 2,5 ±0,1 mm. Den skall ha en slät metallyta. | |||
| 2.7.9.3 | Öppningskraften för låsbeslaget skall mätas och varje fel på låsbeslaget skall noteras. | |||
| 2.7.9.4 | Efter provningen av låsbeslagets öppnande skall de delar av bältesenheten eller fasthållningsanordningen som underkastats provningarna enligt 2.7.8 kontrolleras och omfattningen av de skador som bältesenheten eller fasthållningsanordningen fått under den dynamiska provningen antecknas i provningsrapporten. | |||
| 2.7.10 | Ytterligare provningar på bilbälten med sträckningsanordningar - Konditionering Sträckningsanordningen får skiljas från det bilbälte som skall provas och förvaras under 24 timmar i en temperatur på 60 ±5 oC. Temperaturen skall sedan höjas till 100 ±5 oC under två timmar. Därefter skall anordningen under 24 timmar förvaras i en temperatur på -30 ±5 oC. Sedan anordningen har konditionerats skall den värmas till omgivningstemperaturen. Om den har skilts från bilbältet skall den åter monteras på bilbältet. | |||
| 2.7.11 | Provningsrapport Provningsrapporten skall ange resultaten för de provningar som föreskrivs i 2.7 och särskilt vagnens hastighet, provdockans största förskjutning framåt, låsbeslagets läge, öppningskraften för låsbeslaget och varje fel eller brott. Om kraven på förankringen i bilaga 7 inte har beaktats enligt 2.7.8.1 skall rapporten beskriva hur bältesenheten eller fasthållningsanordningen är monterad och ange viktiga vinklar och mått. Rapporten skall också nämna varje deformation eller brott på låsbeslaget som inträffat under provningen. För fasthållningsanordningar skall provningsrapporten även ange med vilken metod fordonets uppbyggnad är fastsatt i vagnen, sätenas lägen och lutningen på sätenas ryggstöd. Om dockans förskjutning framåt har överstigit de värden som föreskrivs i 2.6.1.3 skall rapporten ange om kraven i 2.6.1.4.1 har uppfyllts. | |||
| 2.8 | Överensstämmelse med godkänd typ | |||
| 2.8.1 | Varje bilbälte eller fasthållningsanordning som godkänts enligt detta direktiv skall vara tillverkat så att det överensstämmer med den godkända typen genom att uppfylla kraven i 2.3, 2.4, 2.5, 2.6 och 2.7 ovan. | |||
| 2.8.2 | För att kontrollera att kraven i punkt 2.8.1 uppfylls skall lämpliga kontroller utföras på produkterna. | |||
| 2.8.3. | Som en allmän regel skall åtgärder vidtas i enlighet med bestämmelserna i artikel 10 i direktiv 70/156/EEG för att säkerställa produktionsöverensstämmelse. | |||
| 2.8.3.1 | Särskilda bestämmelser för de provningar som skall utföras fastställs i bilaga 16 till detta direktiv eller i bilaga 16 i det dokumet som anges i bilaga 17, beroende på vilket som är tillämpligt. | |||
| 2.9 | Anvisningar | |||
| 2.9.1 | För bilbältestyper som inte skall levereras tillsammans med fordonet måste förpacknings- och monteringsanvisningarna tydligt ange vilka fordonstyper som de är avsedda för. | |||
| 2.9.2 | Varje skyddsanordning för barn skall åtföljas av de anvisningar som anges i bilaga 10. | |||
| 3. | KRAV ANGÅENDE MONTERING PÅ FORDONET | |||
| 3.1 | Fordonsutrustning | |||
| 3.1.1 | Med undantag för säten som är avsedda att användas endast då fordonet är stillastående skall säten i fordon tillhörande kategorierna M1, M2 (i klass III eller B), M3 (i klass III eller B) och N utrustas med bilbälten och/eller fasthållningsanordningar som uppfyller kraven i detta direktiv. Fordon i klass I, II eller A tillhörande kategorierna M2 eller M3 kan utrustas med bilbälten och/eller fasthållningsanordningar, förutsatt att de uppfyller kraven i detta direktiv. | |||
| 3.1.2 | Typerna av bilbälten eller fasthållningsanordningar för varje sittplats där montering krävs skall vara de som anges i bilaga 15 (som varken medger att låsningsfria upprullningsdon [1.8.1] eller upprullningsdon med manuell upplåsning [1.8.2] kan användas). För alla sittplatser där höftbälten typ B anges i bilaga 15 tillåts höftbälten typ Br3 utom i det fall då de vid användning rullas upp i sådan utsträckning att de minskar bekvämligheten på ett märkbart sätt efter normal sammankoppling. | |||
| 3.1.3 | Om ett fordon utrustats med en inbyggd skyddsanordning för barn skall denna överensstämma med relevanta bestämmelser i bilaga 17. | |||
| 3.1.4 | Där inga bilbälten krävs får varje typ av bilbälte eller fasthållningsanordning som överensstämmer med detta direktiv tillhandahållas efter tillverkarens val. A-typbälten av de typer som medges i bilaga 15 får tillhandahållas som ett alternativ till höftbälten för de sittplatser där höftbälten anges i bilaga 15. | |||
| 3.1.5 | På trepunktsbälten med upprullningsdon skall åtminstone ett upprullningsdon verka på diagonalbandet. | |||
| 3.1.6 | Med undantag för fordon i kategori M1 får ett nödlåsande upprullningsdon av typ 4N (1.8.5) användas i stället för ett upprullningsdon av typ 4 (1.8.4) där det på ett sätt som godtas av provningsorganet har visats att montering av ett upprullningsdon av typ 4 inte är praktiskt möjlig. | |||
| 3.1.7 | För de främre yttre och främre mittersta sittplatserna som visas i bilaga 15 och är märkta med symbolen * skall höftbälten av den typ som anges i den nämnda bilagan anses vara tillräckliga om vindrutan befinner sig utanför den referenszon som definieras i bilaga 2 till direktiv 74/60/EEG. Med avseende på bilbältena skall vindrutan anses vara en del av referenszonen då den kan komma i statisk beröring med provningsutrustningen enligt den metod som beskrivs i bilaga 2 till direktiv 74/60/EEG. | |||
| 3.1.8 | För alla sittplatser som i bilaga 15 är märkta med symbolen # skall höftbälten av de typer som anges i bilaga 15 tillhandahållas där sittplatsen är en utsatt sittplats enligt definition i 3.1.9. | |||
| 3.1.9 | En utsatt sittplats är en plats där det inte finns någon skyddande skärm framför sätet inom följande angivna utrymme: Mellan två horisontalplan, ett genom H-punkten och det andra 400 mm ovanför denna. Mellan två vertikala längsplan som är symmetriska i förhållande till H-punkten och befinner sig 400 mm från varandra. Bakom ett vertikalt tvärplan 1,30 m från H-punkten. I detta sammanhang avses med skyddande skärm en yta med lämplig hållfasthet och som inte uppvisar några avbrott så att det någonstans i den skyddande skärmen finns någon öppning genom vilken den geometriska projektionen av en sfär kan passera om en sfär med diametern 165 mm projiceras geometriskt i en horisontell längsriktning genom någon punkt i utrymmet som definieras ovan och genom sfärens centrum. Ett säte anses vara en utsatt sittplats om de skyddande skärmarna inom det utrymme som definieras ovan har en sammanlagd yta på mindre än 800 cm2. | |||
| 3.1.10 | På varje sittplats i bilaga 15 som är märkt med symbolen skall ett trepunktsbälte av en typ som anges i bilaga 15 monteras, om inte något av följande villkor är uppfyllt: Det finns ett säte eller annan fordonsdel som motsvarar punkt 3.5 i tillägg 1 till bilaga 3 till rådets direktiv 74/408/EEG mitt framför. Ingen del av fordonet befinner sig i eller kan, då fordonet är i rörelse, komma in i referensområdet. Fordonets delar inom referensområdet uppfyller de energiupptagningskrav som fastställs i tillägg 6 till bilaga 3 till direktiv 74/408/EEG. Då får ett tvåpunktsbälte av en typ som anges i bilaga 15 monteras. | |||
| 3.1.11 | Om inte annat följer av punkt 3.1.12 skall varje passagerarsäte som är utrustat med krockkudde förses med en varning mot användning av ett bakåtvänt barnskydd på den platsen. Varningsmärket, i form av ett piktogram som kan innehålla förklarande text, skall vara hållbart fastsatt och placerat på ett sådant sätt att det syns väl framför en person som installerar ett bakåtvänt barnskydd på sätet i fråga. Ett exempel på hur ett piktogram skulle kunna se ut visas i figur 1. En ständig referens bör alltid vara synlig ifall varningen inte syns när dörren är stängd. | |||
| 3.1.12 | Bestämmelserna i punkt 3.1.11 skall inte tillämpas om fordonet är utrustat med en mekanism som automatiskt registrerar ett bakåtvänt barnskydd och säkerställer att krockkudden inte utlöses om en sådan skyddsanordning för barn är monterad. | |||
| 3.1.13 | För säten som kan vändas eller ställas i andra lägen, och som används i dessa lägen när fordonet står stilla, gäller bestämmelserna i punkt 3.1.1 endast för de lägen som är avsedda för normalt bruk när fordonet färdas på väg, i enlighet med detta direktiv. Information om detta skall ingå i informationsdokumentet. | |||
| 3.2 | Allmänna krav | |||
| 3.2.1 | Bilbälten och fasthållningsanordningar skall vara fastsatta i förankringar som överensstämmer med bestämmelserna i direktiv 76/115/EEG. | |||
| 3.2.2 | Bilbältena och fasthållningsanordningarna skall vara monterade så att de då de används riktigt fungerar tillfredsställande och minskar risken för kroppsskada i händelse av olycka. De skall särskilt vara monterade så att | |||
| 3.2.2.1 | banden inte kan anta en form som kan innebära en fara för den åkande, | |||
| 3.2.2.2 | risken för att bandet skall glida av axeln vid riktig användning blir mycket liten, | |||
| 3.2.2.3 | risken för att bandet skall förstöras genom beröring med vassa styva delar eller på fordonet eller sätets uppbyggnad blir mycket liten. | |||
| 3.2.2.4 | Konstruktionen och monteringen av varje bilbälte för varje sittplats skall vara sådan att bältet är direkt tillgängligt för användning. När hela sätet eller sittdynan och/eller sätets ryggstöd kan vikas för att medge tillträde till fordonets bakre del eller för frakt av gods eller bagage skall dessutom, sedan dessa säten vikts och återställts till sittläget, bilbältena för dessa säten vara åtkomliga för användning eller lätt kunna återfinnas under eller bakom sätet och tas fram för användning av en person enligt anvisningar i fordonets instruktionsbok utan att denna person behöver utbildas eller tränas. | |||
| 3.2.2.5 | Den tekniska tjänsten skall kontrollera att, med låsbeslaget i låst läge och ingen passagerare i sätet, en eventuell slackning av bältet inte förhindrar korrekt installation av de skyddsanordningar för barn som tillverkaren rekommenderar, och i fråga om trepunktsbälten, en spänning på minst 50 N kan uppnås vid bältets höftparti genom att bältets diagonala del sträcks. | |||
| 3.3 | Särskilda krav för styva delar som ingår i bilbälten eller fasthållningsanordningar | |||
| 3.3.1 | Styva delar såsom låsbeslag, justeringsanordningar och fästen får inte öka risken för kroppsskada på bäraren eller andra åkande i fordonet vid en olycka. | |||
| 3.3.2 | Anordningen för att lossa låsbeslaget skall vara klart synlig och lätt åtkomlig för bäraren och skall vara utformad så att den inte kan öppnas oavsiktligt eller av misstag. Låsbeslaget skall vidare sitta på en plats där det är lätt åtkomligt för räddningspersonal som kan behöva lossa bäraren i en nödsituation. Låsbeslaget skall vara monterat så att det kan lossas av bäraren med en enkel rörelse med ena handen i en enda riktning både då det inte är belastat och då det upptar bärarens vikt. I fråga om bilbälten och fasthållningsanordningar för främre yttre sittplatser, utom om de utgörs av fyrpunktsbälten, skall låsbeslaget vidare kunna låsas på motsvarande sätt. En kontroll skall göras för att säkerställa att kontaktytan uppfyller kraven i 2.4.2.1 i denna bilaga, om låsbeslaget kommer i beröring med bäraren. | |||
| 3.3.3 | När bältet används skall det antingen ställas in automatiskt så att det passar bäraren eller vara utformat så att den manuella justeringsanordningen är lätt åtkomlig och enkel att använda för bäraren då denne sitter bekvämt. Det skall också vara möjligt att dra åt bältet med en hand så att det passar bärarens kroppsbyggnad och fordonssätets inställning. | |||
| 3.3.4 | Bilbälten och fasthållningsanordningar med upprullningsdon skall vara monterade så att upprullningsdonen kan fungera riktigt och rulla upp bandet effektivt. | |||
| 3.4 | För att informera fordonets förare om bestämmelsen om transport av barn skall kraven i bilaga 18 uppfyllas. | |||
| 4. | ANSÖKAN OM EG-TYPGODKÄNNANDE FÖR EN FORDONSTYP VAD GÄLLER MONTERING AV BILBÄLTEN OCH FASTHÅLLNINGSANORDNINGAR | |||
| 4.1 | Ansökan om godkännande i enlighet med artikel 3.4 i direktiv 70/156/EEG för en fordonstyp vad gäller montering av bilbälten och fasthållningsanordningar skall lämnas in av fordonstillverkaren. | |||
| 4.2 | En mall för informationsdokumentet återfinns i tillägg 2 till bilaga 2. | |||
| 4.3 | Ett representativt exemplar av den typ som skall godkännas skall lämnas till den tekniska tjänst som utför typgodkännandeprovningen. | |||
| 5. | BEVILJANDE AV EG-TYPGODKÄNNANDE | |||
| 5.1 | Om relevanta krav är uppfyllda skall EG-typgodkännande i enlighet med artikel 4.3 och i tillämpliga fall artikel 4.4 i direktiv 70/156/EEG beviljas. | |||
| 5.2 | En mall för EG-typgodkännandeintyg återfinns i | |||
| 5.2.1 | tilläg 3 till bilaga 2 för de ansökningar som avses i 2.1, | |||
| 5.2.2 | tillägg 4 till bilaga 2 för de ansökningar som avses i 4. | |||
| 5.3 | Ett godkännandenummer i enlighet med bilaga 7 till direktiv 70/156/EEG skall tilldelas varje typ av bilbälte eller fasthållningsanordning och för varje godkänd fordonstyp. Samma medlemsstat skall inte tilldela en annan typ av bilbälte, fasthållningsanordning eller fordonstyp samma nummer. | |||
| 6. | ÄNDRING AV TYP OCH ÄNDRING AV GODKÄNNANDEN | |||
| 6.1 | Vid ändringar av antingen fordonstyp eller bilbältes- eller fasthållningsanordningssystemet, godkända enligt detta direktiv, skall bestämmelserna i artikel 5 i direktiv 70/156/EEG tillämpas. Figur 1 Piktogram (se punkt 3.1.11) |
BILAGA 2
BILAGA 3
| 1.1 | Varje bilbälte eller fasthållningsanordning som överensstämmer med en typ som godkänts enligt detta direktiv skall vara försett med en EG-typgodkännandemärkning. EG-typgodkännandemärkningen skall bestå av: |
| 1.1.1 | En rektangel som omger den gemena bokstaven e följd av bokstavs- eller sifferbeteckningen på den medlemsstat som beviljat EG-typgodkännandet: 1 Tyskland 2 Frankrike 3 Italien 4 Nederländerna 5 Sverige 6 Belgien 7 för Ungern 8 för Tjeckien 9 Spanien 11 Förenade kungariket 12 Österrike 13 Luxemburg 17 Finland 18 Danmark 19 för Rumänien 20 för Polen 21 Portugal 23 Grekland 25 för Kroatien 26 för Slovenien 27 för Slovakien 29 för Estland 32 för Lettland 34 för Bulgarien 36 för Litauen CY för Cypern IRL Irland MT för Malta |
| 1.1.2 | Intill rektangeln det ”EG-typgodkännandenummer enligt grunddirektivet” i avsnitt 4 av det typgodkännandenummer som anges i bilaga 7 till direktiv 70/156/EEG, föregånget av de två siffror som anger löpnumret som tilldelats den senaste större tekniska ändringen av direktiv 77/541/EEG den dag då EG-typgodkännandet av komponenten beviljades. I det här direktivet är löpnumret 04 för säkerhetsbälten och fasthållningsanordningar för vuxna och 03 för skyddsanordningar för barn. |
| 1.1.3 | Följande tilläggssymbol(er) ovanför rektangeln: |
| 1.1.3.1 | Bokstaven ”A” för ett trepunktsbälte, bokstaven ”B” för ett höftbälte och bokstaven ”S” för ett bälte av särskild typ. |
| 1.1.3.2 | Symbolerna som beskrivs i 1.1.3.1 skall kompletteras med följande märkningar: |
| 1.1.3.2.1 | Bokstaven ”e” för ett bälte som är försett med en energiupptagare. |
| 1.1.3.2.2 | Bokstaven ”r” för ett bilbälte som är försett med ett upprullningsdon, följd av numret för det använda upprullningsdonets typ enligt 1.8 i bilaga 1, och bokstaven ”m” om det använda upprullningsdonet är ett nödlåsande upprullningsdon med flerfunktion. |
| 1.1.3.2.3 | Bokstaven ”p” för ett bilbälte med en sträckningsanordning. |
| 1.1.3.3 | Symbolerna som beskrivs i 1.1.3.1 skall föregås av bokstaven ”Z” om bilbältet utgör en del av en fasthållningsanordning. |
| 1.1.4 | Bälten försedda med ett upprullningsdon av typ 4N skall även ha en symbol som består av en rektangel med ett fordon i kategori M1 överkorsat som tecken på att användningen av denna typ av upprullningsdon är förbjuden i fordon i denna kategori. |
| 1.1.5 | Om bilbältet godkänts enligt bestämmelserna i punkt 2.6.1.3.3 i bilaga 1 till detta direktiv skall det märkas med ordet AIRBAG i en rektangel. |
| 1.1.6 | För barnskydd skall följande lydelse läggas till ovanför rektangeln: |
| 1.1.6.1 | Ordet/orden universell, begränsad, semi-universell, eller fordonsspecifik beroende på typen av fasthållningsanordning. |
| 1.1.6.2 | Viktintervallen för vilket barnskyddet utformats, nämligen: under 10 kg, under 13 kg, 9-18 kg, 15-25 kg, 22-36 kg, under 18 kg, 9-25 kg, 15-36 kg, under 25 kg, 9-36 kg, unter 36 kg. |
| 1.1.6.3 | Symbolen ”Y” om anordningen är försedd med ett grenband. |
| 1.1.6.4 | Symbolen ”S” när det gäller en skyddsanordning för barn med särskilda behov. |
| 1.2 | De uppgifter som beskrivs i 1.1 skall vara tydligt läsbara och outplånliga, och skall finnas antingen på en etikett eller i form av en direkt märkning. Etiketten eller märkningen skall tåla nötning. |
| 2. | FIGURER MED EG-TYPGODKÄNNANDEMÄRKNING |
| 2.1 | Bältet med ovanstående EG-typgodkännandemärkning är ett trepunktsbälte (A) som är försett med en energiupptagare (e) och godkänts i Nederländerna (e4) med nummer 2439. |
| 2.2 | Bältet med ovanstående EG-typgodkännandeärkning är ett höftbälte (B) som är försett med ett upprullningsdon typ 4 med flerfunktion och godkänts i Nederländerna (e4) med nummer 2439. |
| 2.3 | Bältet med ovanstående EG-typgodkännandemärkning är ett bälte av särskild typ (S) som är försett med energiupptagare (e), utgör en del av en fasthållningsanordning (Z) och godkänts i Nederländerna (e4) med nummer 2439. |
| 2.4 | Bältet med denna EG-typgodkännandemärkning är ett trepunktsbälte (A) med upprullningsdon av typ 4N (r4N) med flerfunktion (m) för vilket EG-typgodkännande beviljats i Nederländerna (e4) under nummer 2439. Detta bälte får inte monteras i fordon i kategori M1. Anmärkning: EG-typgodkännandenumret och symbolen(erna) skall vara placerade intill rektangeln. |
| 2.5 | Bältet med denna EG-typgodkännandemärkning är ett trepunktsbälte (A) som är försett med en energiupptagare (e), som godkänts uppfylla de särskilda bestämmelserna i punkt 2.6.1.3.3 i bilaga 1 till detta diretiv, med upprullningsdon av typ 4 (r4) med flerfunktion (m) för vilket EG-typgodkännande beviljats i Nederländerna (e4) i enlighet med detta direktiv (04) under nummer 2439. Detta bälte måste monteras i fordon försedda med en krockkudde vid den berörda sittplatsen. |
BILAGA 4
BILAGA 5
En lämplig utrustning visas i figuren och består av en motordriven kam vars följare är kopplad med trådar till en liten vagn som löper på ett spår. Kamföljaren innehåller en rörelseavkännande anordning som förhindrar varje rörelse om rullen låser innan kamföljaren slutfört hela sin slaglängd. Kombinationen av kamutformningen och motorvarvtalet är sådan att den ger den nödvändiga accelerationen med en ökningstakt som anges i 2.7.7.2.2 i bilaga 1, och slaglängden är anpassad så att den överstiger den största tillåtna bandrörelsen före låsning.
På vagnen monteras ett underlag som kan vridas så att upprullningsdonet kan monteras i olika lägen i förhållande till vagnens rörelseriktning.
Vid provning av upprullningsdonens känslighet för bandrörelse monteras upprullningsdonet på ett lämpligt fastsatt stöd och bandet sätts fast i vagnen.
Vid genomförandet av ovanstående provning skall varje stöd osv. som tillhandahålls av tillverkaren eller dennes representant ingå i provningsinstallationen för att så långt som möjligt efterlikna den avsedda installationen i fordonet.
Ytterligare stöd osv. som kan krävas för att efterlikna den avsedda installationen i fordonet skall tillhandahållas av tillverkaren eller dennes representant.
BILAGA 6
BILAGA 7
| 1. | VAGN För provning av bilbälten skall vagnen då den endast bär sätet ha en massa på 400 ±20 kg. För provning av fasthållningsanordningar skall vagnen med fordonets uppbyggnad fastsatt ha en massa på 800 kg. Om nödvändigt får dock den totala massan av vagnen och fordonets uppbyggnad ökas i steg om 200 kg. Den totala massan får dock inte i något fall avvika från det nominella värdet med mer än ± 40 kg. |
| 2. | SÄTE Sätet skall ha en styv konstruktion och en slät yta, dock inte vid provning av fasthållningsanordningar. |
| 3. | FÄSTPUNKTER Fästpunkterna skall vara placerade enligt figur 1. De runda markeringar som motsvarar fästpunkternas placeringar visar var bältets ändar skall anslutas till vagnen eller i förekommande fall till belastningsgivaren. Fästpunkterna för normal användning utgörs av punkterna A, B och K om bandlängden mellan låsbeslagets övre kant och hålet för förankring av fästet inte är större än 250 mm. Annars skall punkterna A1 och B1 användas. Uppbyggnaden som bär upp fästpunkterna skall vara styv. Den övre fästpunkten får inte förskjutas mer än 0,2 mm i längdled när en belastning på 98 daN anbringas på den i denna riktning. Vagnen skall vara konstruerad så att ingen bestående deformation uppträder på de delar som bär upp fästpunkterna under provningen. Om en fjärde fästpunkt behövs för att fästa upprullningsdonet skall denna fästpunkt vara placerad på det vertikala längsplan som går genom K, tillåta att upprullningsdonet lutas i den vinkel som föreskrivs av tillverkaren, vara placerad på en cirkelbåge med centrum i K och radien KB1 = 790 mm om avståndet mellan den övre bandstyrningen och bandutloppet från upprullningsdonet inte är mindre än 540 mm eller, i alla andra fall på en cirkelbåge med centrum i K och radien 350 mm. |
| 3.1 | Vad gäller bälten som är försedda med en bältesjusteringsanordning för höjd enligt definitionen i punkt 1.8.6 i detta direktiv, skall bältet vara fastsatt antingen i en styv ram eller i en del av fordonet som det normalt är fastsatt i och som skall fästas ordentligt på provvagnen. |
| 4. | STOPPANORDNING Denna anordning består av två identiska parallellt monterade upptagare, utom när det gäller fasthållningsanordningar då fyra upptagare skall användas för en nominell massa på 800 kg. Vid behov skall ytterligare upptagare användas för varje ökning på 200 kg av den nominella vikten. Varje upptagare utgörs av ett yttre hölje i form av ett stålrör, ett energiupptagande rör av polyuretan, en avlång blankpolerad stålknopp som tränger in i upptagaren, en stång och en anslagsplatta. Måtten för energiupptagarens olika delar visas i figurerna 2, 3 och 4. Egenskaperna hos det energiupptagande materialet anges nedan. Omedelbart före varje provning skall rören under minst 12 timmar förvaras i en temperatur på 15 oC-25 oC utan att användas. Temperaturen hos stoppanordningen under den dynamiska provningen av bilbälten och fasthållningsanordningar skall vara densamma som under kalibreringsprovningen upp till ±2 oC. Kraven angående stoppanordningen anges i bilaga 9. Varje annan anordning som ger likvärdiga resultat kan godtas. |
| Hårdhet shore A: | 95 ±2 vid 20 ±5 oC | |
| Brotthållfasthet: | Ro ≥ 343 daN/cm2 | |
| Minsta förlängning: | Ao ≥ 400 % | |
| Modul: | för 100 % förlängning: ≥ 108 daN/cm2 | |
| för 300 % förlängning: ≥ 235 daN/cm2 | ||
| Köldskörhet (ASTM-metod D 736): | fem timmar i -55 oC | |
| Kompression (metod B): | 22 timmar i 70 oC ≤ 45 % | |
| Densitet vid 25 oC: | 1,05-1,10 | |
| Åldrande i luft (ASTM-metod D 573): | ||
| 70 timmar i 100 oC | hårdhet shore A: | största variation ±3 |
| brotthållfasthet: | minskar med < 10 % av Ro | |
| förlängning: | minskar med < 10 % av Ao | |
| massa: | minskar med < 1 % | |
| Nedsänkning i olja (ASTM-metod nr 1 för olja): | ||
| 70 timmar i 100 oC | hårdhet shore A: | största variation ±4 |
| brotthållfasthet: | minskar med < 15 % av Ro | |
| förlängning: | minskar med < 10 % av Ao | |
| volym: | ökar med < 5 % | |
| Nedsänkning i olja (ASTM-metod nr 3 för olja): | ||
| 70 timmar i 100 oC | brotthållfasthet: | minskar med < 15 % av Ro |
| förlängning: | minskar med < 15 % av Ao | |
| volym: | ökar med < 20 % | |
| Nedsänkning i destillerat vatten: | ||
| en vecka i 70 oC | brotthållfasthet: | minskar med < 35 % av Ro |
| förlängning: | ökar med < 20 % av Ao | |
Figur 1 VAGN, SÄTE OCH FÖRANKRINGAR
Figur 2 STOPPANORDNING
Figur 3 STOPPANORDNING (polyuretanrör)
Figur 4 STOPPANORDNING (avlång knopp)
BILAGA 8
| 1. | UTFORMNING AV PROVDOCKAN |
| 1.1 | Allmänt Provdockans viktigaste egenskaper anges i följande figurer och tabeller: Figur 1 Huvud, hals och torso sedda från sidan Figur 2 Huvud, hals och torso sedda framifrån Figur 3 Höft, lår och underben sedda från sidan Figur 4 Höft, lår och underben sedda framifrån Figur 5 Viktiga mått Figur 6 Provdockan i sittande ställning med angivande av tyngdpunktens läge, läget för de punkter där rörelsen skall mätas, axelhöjden. Tabell 1 Massan för huvud, hals, torso, lår och underben. Tabell 2 Beteckningar, namn, material och viktiga mått för provdockans delar. |
| 1.2 | Detaljbeskrivning |
| 1.2.1 | Underbenets uppbyggnad (se figurerna 3 och 4) Underbenet består av tre delar: en sulplatta (30), ett skenbensrör (29), ett knärör (26). Knäröret har två klackar som begränsar underbenets rörelse i förhållande till låret. Underbenet kan vridas bakåt ungefär 120o från det raka läget. |
| 1.2.2 | Lårets uppbyggnad (se figurerna 3 och 4) Låret består av tre delar: ett knärör (22), ett lårstång (21), ett höftrör (20). Knäts rörelse begränsas av två urtag i knäröret (22), vilka passar ihop med klackarna på benet. |
| 1.2.3 | Torsons uppbyggnad (se figurerna 1 och 2) Torson består av följande delar: ett höftrör (2), en rullkedja (4), revben (6) och (7), ett bröstben (8), kedjefästen (3 och delvis 7 och 8). |
| 1.2.4 | Hals (se figurerna 1 och 2) Halsen består av sju polyuretanskivor (9). Halsens styvhet kan ställas in med hjälp av en kedjesträckare. |
| 1.2.5 | Huvud (se figurerna 1 och 2) Huvudet (15) är ihåligt. Polyuretanen är förstärkt med stålband (17). Kedjesträckaren som gör att halsen kan ställas in består av ett polyamidblock (10), en distansring (11) och en sträckningsdel (12 och 13). Huvudet kan vridas i leden mellan första och andra halskotan (atlasleden), som utgörs av en justeringsanordning (14 och 18), en distansbricka (16) och ett polyamidblock (10). |
| 1.2.6 | Knäled (se figur 4) Underbenet och låren är förbundna med ett rör (27) och en sträckare (28). |
| 1.2.7 | Höftled (se figur 4) Låren och torson är förbundna med ett rör (23), friktionsplattor (24) och en sträckare (25). |
| 1.2.8 | Polyuretan Typ: PU 123 CH blandning Hårdhet: 50 till 60 shore A |
| Typ: | PU 123 CH blandning |
| Hårdhet: | 50 till 60 shore A |
| 1.2.9 | Beklädnad Provdockan är klädd med en särskild typ av beklädnad. |
| 2. | KORRIGERING AV MASSAN För att kalibrera provdockan till vissa värden och dess totala massa skall fördelning av massan justeras med hjälp av sex korrigeringsvikter på 1 kg vardera vilka kan sättas fast i höftleden. Sex andra polyuretanvikter på 1 kg vardera kan sättas fast på baksidan av torson. |
| 3. | KUDDE En kudde skall placeras mellan provdockans bröst och beklädnaden. Kudden skall vara tillverkad av polyetylenskum som uppfyller följande krav: Hårdhet: 7 till 10 shore A. Tjocklek: 25 ± 5 mm. Kudden skall vara utbytbar. |
| 4. | INSTÄLLNING AV LEDERNA |
| 4.1 | Allmänt För att åstadkomma reproducerbara resultat är det nödvändigt att ange och bestämma friktionen i varje led. |
| 4.2 | Knäled Dra åt knäleden. Ställ in låret och underbenet vertikalt. Vrid underbenet 30o. Släpp gradvis efter på sträckaren tills underbenet börjar falla av sin egen vikt. Lås sträckaren i detta läge. |
| 4.3 | Höftleder Öka höftledernas styvhet för inställningen. Placera låren i horisontellt läge och torson i vertikalt läge. Vrid torson framåt tills den bildar en vinkel på 60o med låren. Släpp gradvis efter på sträckaren tills torson börjar falla av sin egen vikt. Lås sträckaren i detta läge. |
| 4.4 | Atlasleden Ställ in atlasleden så att den precis motstår sin egen vikt i riktningarna framåt och bakåt. |
| 4.5 | Hals Halsen kan ställas in med hjälp av kedjesträckaren (13). När halsen ställts in skall sträckarens övre ände förskjutas mellan 40 och 60 mm då den utsätts för en horisontell kraft på 10 daN. |
| Provdockans delar | Massa i kilogram |
|---|---|
| Huvud och hals | 4,6 ±0,3 |
| Torso och armar | 40,3 ±1,0 |
| Lår | 16,2 ±0,5 |
| Underben och fot | 9,0 ±0,5 |
| Total massa inklusive korrigeringsvikter | 75,5 ±1,0 |
| Referensnummer | Namn | Material | Mått |
|---|---|---|---|
| 1 | Kropp | polyuretan | — |
| 2 | Höftrör | stål | 76 × 70 × 100 mm |
| 3 | Kedjefästen | stål | 25 × 10 × 70 mm |
| 4 | Rullkedja | stål | ¾ mm |
| 5 | Axelplatta | polyuretan | — |
| 6 | Revben (rulldel) | stål | 30 × 30 × 3 × 250 mm |
| 7 | Revben | perforerad stålplatta | 400 × 85 × 1,5 mm |
| 8 | Bröstben | perforerad stålplatta | 250 × 90 × 1,5 mm |
| 9 | Skivor (6) | polyuretan | Ø 90 × 20 mm, Ø 80 × 20 mm, Ø 75 × 20 mm, Ø 70 × 20 mm, Ø 65 × 20 mm, Ø 60 × 20 mm |
| 10 | Block | polyamid | 60 × 60 × 25 mm |
| 11 | Distansring | stål | 40 × 40 × 2 × 50 mm |
| 12 | Spännbult | stål | M 16 × 90 mm |
| 13 | Spännmutter | stål | M 16 |
| 14 | Sträckare för atlasleden | stål | Ø 12 × 130 mm (M 12) |
| 15 | Stål | polyuretan | — |
| 16 | Distansring | stål | Ø 18 × 13 × 17 mm |
| 17 | Förstärkningsplatta | stål | 30 × 3 × 500 mm |
| 18 | Spännmutter | stål | M 12 |
| 19 | Lår | polyuretan | — |
| 20 | Höftrör | stål | 76 × 70 × 80 mm |
| 21 | Lårstång | stål | 30 × 30 × 440 mm |
| 22 | Knärör | stål | 52 × 46 × 40 mm |
| 23 | Höftledsrör | stål | 70 × 64 × 250 mm |
| 24 | Friktionsplattor (4) | stål | 160 × 75 × 1 mm |
| 25 | Sträckningsanordning | stål | M 12 × 320 mm plattor och muttrar |
| 26 | Knärör | stål | 52 × 46 × 160 mm |
| 27 | Knäledsrör | stål | 44 × 39 × 190 mm |
| 28 | Spännplatta | stål | Ø 70 × 4 mm |
| 29 | Skenbensrör | stål | 50 × 50 × 2 × 460 mm |
| 30 | Sulplatta | stål | 100 × 170 × 3 mm |
| 31 | Korrigeringsvikter för torso (6) | polyuretan | 1 kg vardera |
| 32 | Kudde | polyetylenskum | 350 × 250 × 25 mm |
| 33 | Beklädnad | bomull och polyamidband | |
| 34 | Korrigeringsvikter för höftled (6) | stål | 1 kg vardera |
Figur 1
Figur 2
Figur 3 och figur 4
Figur 5 och figur 6
Provdockan sittande i läget som visas i bilaga 7, figur 1.
G = Tyngdpunkt.
T = Torsons mätpunkt (framtill på provdockans mittlinje).
P = Bäckendelens mätpunkt (baktill på provdockans mittlinje).
BILAGA 9
t g A 10 15 B 15 20 C 25 26 D 45 26 E 55 20 F 60 0 G 18 32 H 60 32 I 80 0
Retardationskurvan för vagnen skall ligga inom det streckade området på figuren ovan då vagnen är lastad med orörliga vikter till en totalmassa på 455 ±20 kg för bilbälten och 910 ±40 kg för fasthållningsanordningar varvid den nominella vikten för vagnen och fordonets uppbyggnad är 800 kg. Om nödvändigt kan den nominella massan för vagnen och det fastsatta fordonets uppbyggnad ökas i steg om 200 kg, varvid en ytterligare orörlig vikt på 28 kg skall läggas till för varje steg. Inte i något fall får totalmassan för vagnen, fordonets uppbyggnad och de orörliga vikterna avvika från det nominella värdet för kalibreringsprovningar med mer än ±40 kg. Stoppsträckan skall under kalibreringen av stoppanordningen vara 400 ±20 mm och vagnens hastighet skall vara 50 ±1 km/tim.
I båda de ovanstående fallen skall mätutrustningen ha en frekvenskurva som är i huvudsak rak upp till 60 Hz och faller av vid 100 Hz. Mekaniska resonanser som härstammar från givarmonteringen bör inte förvränga mätresultaten. Kabellängdens och temperaturens inverkan på frekvenskurvan bör beaktas.
BILAGA 10
| 1. | Monteringsanvisningar (behövs inte om tillverkaren levererar fordonet med monterade bilbälten) som anger för vilka fordonstyper enheten är lämplig och den riktiga metoden för att sätta fast anordningen i fordonet, samt en varning om skydd mot nötning av banden. |
| 2. | Bruksanvisningar (kan ingå i fordonets förarhandbok om tillverkaren levererar fordonet med monterade bilbälten) med de anvisningar som behövs för att säkerställa att användaren får så stor fördel som möjligt av bilbältet. Dessa anvisningar bör innehålla uppgifter om följande: a) Betydelsen av att bilbältet används vid all färd med fordonet. b) Det riktiga sättet att bära bältet och särskilt den avsedda placeringen av låsbeslaget, nödvändigheten av att bältet är ordentligt åtdraget då det används, rätt placering av banden och nödvändigheten av att dessa inte vrids, att varje bälte bör användas av enbart en åkande och att bältet inte får placeras runt ett barn som sitter i knät på en passagerare. c) Metoden för att koppla ihop och koppla loss låsbeslaget. d) Metoden för justering av bältet. e) Metoden för manövrering av varje upprullningsdon som ingår i anordningen och metoden för att kontrollera att det har låst. f) Rekommenderade metoder för rengöring av bältet och ihopmontering av det efter rengöring om så behövs. g) Behovet av att byta ut bilbältet då det har använts i en allvarlig olycka eller visar tecken på allvarlig nötning eller visar brottytor eller, när ett bilbälte är försett med en sträckningsanordning, när den anordningen har aktiverats. h) Att bältet inte får ändras eller modifieras på något sätt eftersom sådana ändringar kan göra bältet verkningslöst. Särskilt gäller att det skall finnas anvisningar som säkerställer riktig ihopmontering där konstruktionen medger att delar tas isär. i) Att bältet är avsett att användas av en åkande med en vuxens kroppsbyggnad. j) Förvaring av bältet då det inte används. |
| 3. | I fråga om bilbälten försedda med upprullningsdon av typ 4N skall det anges i monteringsanvisningarna och på varje förpackning att detta bälte inte är lämpligt för montering i personbilar med högst nio säten inklusive förarsätet. |
| 4. | Fordonstillverkaren skall i fordonshandboken bifoga råd om varje sittplats lämplighet för barn upp till 12 års ålder (eller upp till 1,5 m långa) eller lämpliga skyddsanordningar för barn. Informationen skall utformas på det nationella språket, eller på åtminstone ett av de nationella språken, i det land där fordonet saluförs. |
| 4.1 | För varje framåtvänd sittplats skall tillverkaren antingen |
| 4.1.1 | ange att sittplatsen är lämplig för barnskydd ur den allmänna kategorin, |
| 4.1.2 | tillhandahålla en lista över de skyddsanordningar för barn ur den allmänna eller halvallmänna kategorin, den begränsade eller fordonsspecifika kategorin som är lämpliga för den fordonssittplatsen samt ange de ålderskategorier för vilka fastspänningsanordningarna är avsedda, |
| 4.1.3 | tillhandahålla ett inbyggt barnskydd och i lämpligaste mån ange för vilken ålderskategori de olika inställningarna av fasthållningsanordningen är avsedda, eller |
| 4.1.4 | valfri kombination av 4.1.1, 4.1.2 och 4.1.3. |
| 4.1.5 | Om för en viss sittplats en viss ålderskategori inte täcks av 4.1.1-4.1.4 skall tillverkaren ange att barn i den ålderskategorin inte kan åka på denna sittplats. |
| 4.1.6 | Ett exempel på en lämplig presentation av denna information ges i tilläget till denna bilaga. |
BILAGA 11
BILAGA 12
Figur 1 Provning typ 1
Exempel på provningsuppsättningar för olika typer av justeringsanordningar
Figur 2
Provning typ 2
Figur 3
Provning typ 3 och mikroglidprovning
BILAGA 13
| 1. | PROVNINGSUTRUSTNING |
| 1.1 | Utrustningen skall bestå av en dimkammare, en saltlösningsbehållare, tillförsel av lämpligt behandlad tryckluft, ett eller flera spridarmunstycken, stöd för provexemplar, anordning för uppvärmning av kammaren och nödvändig manöverutrustning. Utrustningens storlek och konstruktionsdetaljer är valfria, under förutsättning att provningsvillkoren uppfylls. |
| 1.2 | Det är viktigt att säkerställa att lösningsdroppar som samlas på kammarens tak eller hölje inte faller ned på provexemplaren, och |
| 1.3 | att lösningsdroppar som faller ned från provexemplaren inte återvänder till behållaren och finfördelas på nytt. |
| 1.4 | Utrustningen får inte vara uppbyggd av material som påverkar dimmans korrosionsförmåga. |
| 2. | PROVEXEMPLARENS PLACERING I DIMKAMMAREN |
| 2.1 | Provexemplaren, utom upprullningsdon, skall hållas fast eller vara upphängda mellan 15o och 30o från vertikallinjen och helst parallellt med huvudriktningen för det horisontella dimflödet genom kammaren, vilket bestäms i förhållande till den mest framträdande yta som provas. |
| 2.2 | Upprullningsdon skall hållas fast eller vara upphängda på ett sådant sätt att axlarna på de rullar som rullar upp bandet ligger vinkelrätt mot huvudriktningen för det horisontella dimflödet genom kammaren. Upprullningsdonets bandöppning skall även vara vänd i denna huvudriktning. |
| 2.3 | Varje provexemplar skall vara placerat så att dimman tillåts lägga sig fritt på alla provexemplar. |
| 2.4 | Varje provexemplar skall vara placerat så att saltlösning förhindras att droppa från ett provexemplar till ett annat. |
| 3. | SALTLÖSNING |
| 3.1 | Saltlösningen skall framställas genom att 5 ±1 delar av massan natriumklorid löses upp i 95 delar destillerat vatten. Saltet skall vara natriumklorid som i det närmaste är fritt från nickel och koppar och i torrt tillstånd innehåller högst 0,1% natriumjodid och sammanlagt högst 0,3% föroreningar. |
| 3.2 | Lösningen skall vara sådan att den uppsamlade lösningen får ett pH-värde på 6,5-7,2 då den finfördelats vid 35 oC. |
| 4. | LUFTTILLFÖRSEL Den tryckluft som tillförs munstycket eller munstyckena för finfördelning av saltlösningen skall vara fri från olja och föroreningar, och hålla ett tryck mellan 70 kN/m2 och 170 kN/M2. |
| 5. | FÖRHÅLLANDEN I DIMKAMMAREN |
| 5.1 | Dimkammarens exponeringszon skall hålla en temperatur på 35 ±5 oC. Minst två rena dimbehållare skall vara placerade i exponeringszonen för att hindra att lösningsdroppar från provexemplaren eller någon annan del samlas. Behållarna skall vara placerade nära provexemplaren, en så nära munstyckena som möjligt och den andra så långt bort som möjligt från munstyckena. Dimmanskall vara sådan att i genomsnitt mellan 1,0 och 2,0 ml lösning per timme samlas upp i varje behållare för varje 80 cm 2 horisontell uppsamlingsyta vid mätning över 16 timmar. |
| 5.2 | Munstycket eller munstyckena skall vara riktade eller avskärmade så att strålen inte träffar direkt mot provexemplaren. |
BILAGA 14
| Tillämpliga bestämmelser Punkt | Provning | Provexemplar | |||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Bälte eller fasthållningsanordning nummer | Bandexemplar nummer | ||||||||||||||||
| 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 | ||
| 2.2, 2.3.2, 2.4.1.1, 2.5.1.1 | Kontroll av bältesenhet eller fasthållningsanordning | × | |||||||||||||||
| 2.4.2.1, 2.4.2.2 | Kontroll av låsbeslag | × | × | × | × | × | |||||||||||
| 2.4.2.6, 2.4.2.7, 2.7.6.1, 2.7.6.5 | Låsbeslagets uthållighet | × | |||||||||||||||
| 2.4.3.2, 2.7.6.1 | Justeringsanordningens hållfasthet (och när tillämpligt upprullningsdonens hållfasthet) | × | |||||||||||||||
| 2.4.4, 2.7.6.2 | Fästenas hållfasthet (och när tillämpligt upprullningsdonens hållfasthet) | × | |||||||||||||||
| 2.4.2.4, 2.7.6.3 | Låsbeslagets funktion vid låg temperatur | × | × | ||||||||||||||
| 2.4.1.4, 2.7.6.4 | Anslag vid låg temperatur på alla styva delar | × | × | ||||||||||||||
| 2.4.3.3, 2.7.6.6 | Justeringens enkelhet | × | |||||||||||||||
| Konditionering/provning av bälte eller fasthållningsanordning före dynamisk provning: | |||||||||||||||||
| 2.4.2.3, 2.6.1.2 | Låsbeslagets hållfasthet | × | × | ||||||||||||||
| 2.4.1.2, 2.7.2 | Korrosionsprovningar på alla styva delar | × | × | ||||||||||||||
| Konditionering av upprullningsdon | |||||||||||||||||
| 2.4.5.1.1, 2.4.5.2.1, 2.4.5.2.2, 2.4.5.2.3, 2.7.7.2 | Låsningströskel | × | × | ||||||||||||||
| 2.4.5.1.2, 2.4.5.2.4, 2.7.7.4 | Upprullningskraft | × | × | ||||||||||||||
| 2.4.5.1.3, 2.4.5.2.5, 2.7.7.1 | Uthållighet | × | × | ||||||||||||||
| 2.4.5.1.3, 2.4.5.2.5, 2.7.2 | Korrosion | × | × | ||||||||||||||
| 2.4.5.1.3, 2.4.5.2.5, 2.7.7.3 | Damm | × | × | ||||||||||||||
| 2.4.5.1.2, 2.7.5 | Kontroll av bandbredd | × | × | ||||||||||||||
| Bandens hållfasthet efter: | |||||||||||||||||
| 2.5.2, 2.7.5, 2.7.3.1 | Rumskonditionering | × | × | ||||||||||||||
| 2.5.3, 2.7.5, 2.7.3.2 | Ljusbehandling | × | × | ||||||||||||||
| 2.5.3, 2.7.5, 2.7.3.3 | Köldbehandling | × | × | ||||||||||||||
| 2.5.3, 2.7.5, 2.7.3.4 | Värmebehandling | × | × | ||||||||||||||
| 2.5.3, 2.7.5, 2.7.3.5 | Exponering för vatten | × | × | ||||||||||||||
| 2.4.3.1, 2.7.4 | Mikroglidning | × | × | ||||||||||||||
| 2.6.2, 2.7.3.6 | Nötning | × | × | ||||||||||||||
| 2.6.1, 2.7.8 | Dynamisk provning | × | × | ||||||||||||||
| 2.4.2.5, 2.4.2.7, 2.7.8, 2.7.9 | Provning av låsbeslagets öppnande | × | × | ||||||||||||||
| 2.7.1.4 | Bevarande av bandexemplaret | × | |||||||||||||||
BILAGA 15
| Fordonskategori | Framåtvända säten | Bakåtvändasäten | |||
|---|---|---|---|---|---|
| Yttersäten | Mittsäten | ||||
| Framsäte | Ej framsäte | Framsäte | Ej framsäte | ||
| M1 | Ar4m | Ar4m | Ar4m | Ar4 Ar4m | B, Br3, Br4m |
| M2 ≤ 3,5 t | Ar4m, Ar4Nm | Ar4m, Ar4Nm | Ar4m, Ar4Nm | Ar4m, Ar4Nm | Br3, Br4m, Br4Nm |
| M2 >3,5 t | Br3, Br4m, Br4Nm eller Ar4m, Ar4Nm | Br3, Br4m, Br4Nm eller Ar4m, Ar4Nm | Br3, Br4m, Br4Nm eller Ar4m, Ar4Nm | Br3, Br4m, Br4Nm eller Ar4m, Ar4Nm | Br3, Br4m, Br4Nm |
| M3 | Se 3.1.10 för villkor då höftbälte är tillåtet. | Se 3.1.10 för villkor då höftbälte är tillåtet. | Se 3.1.10 för villkor då höftbälte är tillåtet. | Se 3.1.10 för villkor då höftbälte är tillåtet. | |
| N1 | Ar4m, Ar4Nm | B, Br3, Br4m, Br4Nm eller inget # | B, Br3, Br4m, Br4Nm eller A, Ar4m, Ar4Nm * | B, Br3, Br4m, Br4Nm eller inget # | Inget |
| 3.1.1.8 och 3.1.1.9 Höftbälte krävs på utsatta platser | 3.1.7 Höftbälte om vindrutan inte befinner sig i referensområdet | 3.1.1.8 och 3.1.1.9 Höftbälte krävs på utsatta platser | |||
| N2 | B, Br3, Br4m, Br4Nm eller A, Ar4m, Ar4Nm * | B, Br3, Br4m, Br4Nm eller inget # | B, Br3, Br4m, Br4Nm eller A, Ar4m, Ar4Nm * | B, Br3, Br4m, Br4Nm eller inget # | Inget |
| N3 | 3.1.7 Höftbälte tillåtet om vindrutan befinner sig utanför referensområdet och för förarsätet | 3.1.1.8 och 3.1.1.9 Höftbälte krävs på utsatta platser | 3.1.7 Höftbälte om vindrutan inte befinner sig i referensområdet | 3.1.1.8 och 3.1.1.9 Höftbälte krävs på utsatta platser | |
BILAGA 16
| 1. | PROVNINGAR Det skall kunna påvisas att bilbälten uppfyller de krav som följande provningar är baserade på: |
| 1.1 | Kontroll av låsningströskeln och uthålligheten för nödlåsande upprullningsdon Enligt bestämmelserna i punkt 2.7.7.2, i den mest ogynnsamma riktningen efter genomförande av uthållighetsprovningen enligt punkterna 2.7.2, 2.7.7.1 och 2.7.7.3, som ett krav för punkt 2.4.5.2.5. |
| 1.2 | Kontroll av uthålligheten för automatiskt låsande upprullningsdon Enligt bestämmelserna i punkt 2.7.7.1, kompletterade med provningarna i punkterna 2.7.2 och 2.7.7.3, som ett krav för 2.4.5.1.3. |
| 1.3 | Hållfasthetsprovning på band efter konditionering Enligt det förfarande som beskrivs i punkt 2.7.5, efter konditionering enligt kraven i punkterna 2.7.3.1-2.7.3.5. |
| 1.3.1 | Hållfasthetsprovning på band efter nötning Enligt det förfarande som beskrivs i punkt 2.7.5, efter konditionering enligt kraven som beskrivs i punkt 2.7.3.6. |
| 1.4 | Mikroglidningsprovning Enligt det förfarande som beskrivs i punkt 2.7.4. |
| 1.5 | Provning av de styva delarna Enligt det förfarande som beskrivs i punkt 2.7.6. |
| 1.6 | Kontroll av egenskapskraven för bilbältena eller fasthållningsanordningarna när dessa genomgått den dynamiska provningen |
| 1.6.1 | Provningar med konditionering |
| 1.6.1.1 | Bälten eller fasthållningsanordningar som är försedda med ett nödlåsande upprullningsdon: enligt bestämmelserna i punkterna 2.7.8 och 2.7.9, med hjälp av ett bälte som tidigare genomgått 45000 cykler av den uthållighetsprovning för upprullningsdonet som föreskrivs i punkt 2.7.7.1 och de provningar som definieras i punkterna 2.4.2.3, 2.7.2 och 2.7.7.3. |
| 1.6.1.2 | Bälten eller fasthållningsanordningar som är försedda med ett automatiskt låsande upprullningsdon: enligt bestämmelserna i punkterna 2.7.8 och 2.7.9, med hjälp av ett bälte som tidigare genomgått 10000 cykler av den uthållighetsprovning för upprullningsdonet som föreskrivs i punkt 2.7.7.1 och de provningar som definieras i punkterna 2.4.2.3, 2.7.2 och 2.7.7.3. |
| 1.6.1.3 | Fast bälte: enligt bestämmelserna i punkterna 2.7.8 och 2.7.9, på ett bilbälte som har genomgått den provning som föreskrivs i punkterna 2.4.2.3 och 2.7.2. |
| 1.6.2 | Provning utan någon konditionering Enligt de bestämmelser som anges i punkterna 2.7.8 och 2.7.9. |
| 2. | PROVNINGSFREKVENS OCH RESULTAT |
| 2.1 | Frekvensen för provning mot kraven enligt punkterna 1.1-1.5 skall fastställas på ett statistiskt kontrollerat och slumpmässigt sätt enligt något normalt kvalitetssäkringsförfarande. |
| 2.1.1 | I fråga om nödlåsande upprullningsdon skall dessutom alla enheter kontrolleras enligt något av följande alternativ: |
| 2.1.1.1 | Enligt bestämmelserna i punkterna 2.7.7.2.1 och 2.7.7.2.2, i den mest ogynnsamma riktningen enligt vad som anges i punkt 2.7.7.2.1.2. Provningsresultaten skall uppfylla kraven i punkterna 2.4.5.2.1.1 och 2.4.5.2.3. |
| 2.1.1.2 | Enligt bestämmelserna i punkt 2.7.7.2.3, i den mest ogynnsamma riktningen. Lutningshastigheten kan dock vara större än den föreskrivna hastigheten så länge den inte påverkar provningsresultaten. Provningsresultaten skall uppfylla kraven i punkt 2.4.5.2.1.4. |
| 2.2.1 | Provningar med konditionering |
| 2.2.1.1 | I fråga om bälten som är försedda med ett nödlåsande upprullningsdon skall för varje sort av låsningsmekanism följande antal bälten underkastas den provning som föreskrivs i punkt 1.6.1.1 i denna bilaga: Där den dagliga produktionen är större än 1000 bälten, ett per 100000 tillverkade bälten, med en minsta frekvens av ett per två veckor. Där den dagliga produktionen är mindre än eller lika med 1000 bälten, ett per 10000 tillverkade bälten, med en minsta frekvens av ett per år. |
| 2.2.1.2 | I fråga om bälten som är försedda med ett automatiskt låsande upprullningsdon och i fråga om fasta bälten skall följande antal bälten underkastas den provning som föreskrivs i punkt 1.6.1.2 och 1.6.1.3 i denna bilaga: Där den dagliga produktionen är större än 1000 bälten, ett per 100000 tillverkade bälten, med en minsta frekvens av ett per två veckor. Där den dagliga produktionen är mindre än eller lika med 1000 bälten, ett per 10000 tillverkade bälten, med en minsta frekvens av ett per år. |
| 2.2.2 | Provningar utan konditionering |
| 2.2.2.1 | I fråga om bälten som är försedda med ett nödlåsande upprullningsdon skall följande antal provexemplar underkastas den provning som föreskrivs i punkt 1.6.2 i denna bilaga: |
| 2.2.2.1.1 | För en produktion på minst 5000 bälten per dag, två bälten per 25000 tillverkade med en minsta frekvens av ett per dag och per sort av låsningsmekanism. |
| 2.2.2.1.2 | För en produktion på mindre än 5000 bälten per dag, ett bälte per 5000 tillverkade med en minsta frekvens av ett per år och per sort av låsningsmekanism. |
| 2.2.2.2 | I fråga om bälten som är försedda med ett automatiskt låsande upprullningsdon och fasta bälten skall följande antal provexemplar underkastas den provning som föreskrivs i punkt 1.6.2 i denna bilaga: |
| 2.2.2.2.1 | För en produktion på minst 5000 bälten per dag, två bälten per 25000 tillverkade med en minsta frekvens av ett per dag och per godkänd typ. |
| 2.2.2.2.2 | För en produktion på mindre 5000 bälten per dag, ett bälte per 5000 tillverkade med en minsta frekvens av ett per år och per godkänd typ. |
| 2.2.3 | Resultat Provningsresultaten skall uppfylla de krav som anges i punkt 2.6.1.3.1 i bilaga 1. Provdockans förskjutning framåt får kontrolleras med avseende på punkt 2.6.1.3.2 i bilaga 1 (eller punkt 2.6.1.4 där detta är tillämpligt) under en provning som utförs med konditionering enligt punkt 1.6.1 i denna bilaga med hjälp av en förenklad anpassad metod. |
| 2.2.3.1 | I fråga om godkännande enligt punkt 2.6.1.3.3 i bilaga 1 till detta direktiv och punkt 1.6.1 i denna bilaga anges endast att ingen del av bältet får gå sönder eller öppnas och att bröstreferenspunktens hastighet inte får överskrida 24 km/tim vid en förskjutning på 300 mm. |
| 2.3 | När ett provexemplar inte uppfyller en viss provning som det har genomgått skall ytterligare en provning med avseende på samma krav utföras på minst tre andra provexemplar. Om ett av de sistnämnda provexemplaren inte uppfyller de dynamiska provningarna skall innehavaren av godkännandet eller dennes representant underrätta den behöriga myndighet som har beviljat typgodkännandet om vilka åtgärder som har vidtagits för att återställa överensstämmelsen med godkänd typ. |
BILAGA 17
Kraven för godkännande av skyddsanordningar för barn återfinns i punkterna 2, 6, 7, 8, 9 och 14 i förordning nr 44 i Förenta nationernas ekonomiska konvention för Europa, samt i bilagorna nr 3-21 inklusive ändringarna i 03-serien.
(Med hänvisningarna i punkterna 6-8 ovan till förordningarna 14, nr 16 och nr 21 avses direktiv 76/115/EEG, detta direktiv och direktiv 74/60/EEG).
BILAGA 18
Kraven för montering av skyddsanordningar för barn återfinns i bilaga 13 till den konsoliderade resolutionen R.E.3 till Förenta nationernas ekonomiska konvention för Europa, punkt 5.2 och bilaga 2. Återgiven i tillägget till denna bilaga.
1 EGT nr C 76, 7.4.1975, s. 37.
2 EGT nr C 263, 17.11.1975, s. 37.
3 EGT nr L 42, 23.2.1970, s. 1.
4 EGT nr L 38, 11.2.1974, s. 2.
5 EGT nr L 165, 20.6.1974, s. 16.
6 EGT nr L 221, 12.8.1974, s. 1.
7 EGT nr L 24, 30.1.1976, s. 6.
8 EGT L 42, 13.2.2002, s. 1.
9 Fordonskategorier som definieras i bilaga 2 A till direktiv 70/156/EEG.
10 EGT L 38, 11.2.1974, s. 2.
11 EGT L 24, 30.1.1976, s. 6.
12 EGT L 24, 30.1.1976, s. 6.
13 EGT L 165, 20.6.1974, s. 16.
14 Utöver kraven i punkt 3.1 får medlemsstaterna enligt nationell lagstiftning för vissa fordonstyper godta andra typer av bilbälten eller fasthållningsanordningar som omfattas av detta direktiv.
15 EGT L 221, 12.8.1974, s. 1.
21 Se 2.7.3.6.4.3.
25 Dessa krav är i överensstämmelse med ISO-rekommendation R 6478/1980.
26 I denna bilaga avses med sort av låsningsmekanism alla nödlåsande upprullningsdon vars mekanism skiljer sig endast i fråga om avkänningsanordningens lutningsvinklar mot fordonets referensaxelsystem.
28 Återgiven och offentliggjord i EGT.