Rådets direktiv av den 16 december 1980 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om motoreffekten hos motorfordon (80/1269/EEG)

Avis juridique important

Rådets direktiv 80/1269/EEG av den 16 december 1980 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om motoreffekten hos motorfordon Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 375 , 31/12/1980 s. 0046 - 0067 Finsk specialutgåva Område 13 Volym 11 s. 0060 "Grekisk specialutgåva " Område 13 Volym 10 s. 0117 Svensk specialutgåva Område 13 Volym 11 s. 0060 Spansk specialutgåva: Område 13 Volym 11 s. 0134 Portugisisk specialutgåva: Område 13 Volym 11 s. 0134

RÅDETS DIREKTIV av den 16 december 1980 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om motoreffekten hos motorfordon (80/1269/EEG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen, särskilt artikel 100 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag(1),

med beaktande av Europaparlamentets yttrande(2),med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande(3), och

med beaktande av följande:

Skälen nedan är grundrättsaktens. Ändringsrättsakternas skäl: direktiv 80/1269/ · direktiv 70/157/ · direktiv 97/21/ · direktiv 1999/99/ · förordning (EG) nr 595/2009.

De tekniska krav som motorfordon måste uppfylla enligt nationell lagstiftning gäller bland annat den metod för mätning av motoreffekt som skall användas för att ange motoreffekten hos en fordonstyp.

Dessa krav skiljer sig åt i de olika medlemsstaterna. Detta leder till tekniska handelshinder som skall undanröjas genom att alla medlemsstater antar samma krav, antingen som tillägg till eller i stället för sina nuvarande regler, särskilt för att därmed för alla fordonstyper medge det förfarande för EEG-typgodkännande som behandlats i rådets direktiv 70/156/EEG av den 6 februari 1970 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om typgodkännande av motorfordon och släpvagnar till dessa fordon(4), senast ändrat genom direktiv 80/1267/EEG(5).

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen, särskilt artikel 100 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande,

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande, och

De tekniska krav som motorfordon måste uppfylla enligt nationell lagstiftning gäller bland annat den metod för mätning av motoreffekt som skall användas för att ange motoreffekten hos en fordonstyp.

Dessa krav skiljer sig åt i de olika medlemsstaterna. Detta leder till tekniska handelshinder som skall undanröjas genom att alla medlemsstater antar samma krav, antingen som tillägg till eller i stället för sina nuvarande regler, särskilt för att därmed för alla fordonstyper medge det förfarande för EEG-typgodkännande som behandlats i rådets direktiv 70/156/EEG av den 6 februari 1970 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om typgodkännande av motorfordon och släpvagnar till dessa fordon, senast ändrat genom direktiv 80/1267/EEG.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel1¶

Ändrad genom förordning (EG) nr 595/2009 och direktiv 97/21/.

I detta direktiv avses med fordon varje motorfordon som är avsett att användas på väg, med eller utan karosseri, som har minst fyra hjul och som är konstruerade för en högsta hastighet som överstiger 25 km/tim, med undantag för spårbundna fordon, jordbruks- och skogstraktorer samt alla mobila maskiner.

Artikel2¶

Ändrad genom förordning (EG) nr 595/2009 och direktiv 97/21/.

Ingen medlemsstat får vägra att bevilja EEG-typgodkännande eller ett nationellt typgodkännande för ett fordon, eller vägra att registrera ett fordon eller förbjuda att det saluförs, tas i bruk eller används av skäl som hänför sig till fordonets motoreffekt om denna bestämts enligt de relevanta bilagorna.

Artikel3¶

Ändrad genom förordning (EG) nr 595/2009.

De ändringar som är nödvändiga för att anpassa kraven i bilagorna till den tekniska utvecklingen skall antas enligt det förfarande som fastställts i artikel 13 i rådets direktiv 70/156/EEG.

Artikel4¶

Ändrad genom förordning (EG) nr 595/2009.

1. Medlemsstaterna skall sätta i kraft de bestämmelser som är nödvändiga för att följa detta direktiv inom 18 månader efter dagen för anmälan och skall genast underrätta kommissionen om detta.

2. Medlemsstaterna skall se till att till kommissionen överlämna texterna till de centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel5¶

Ändrad genom förordning (EG) nr 595/2009.

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

FÖRTECKNING ÖVER BILAGOR

BILAGA 1

1. ADMINISTRATIVA BESTÄMMELSER FÖR TYPGODKÄNNANDE

Ansökan om EG-typgodkännande för en fordonstyp

Ansökan om EG-typgodkännande enligt artikel 3.4 i direktiv 70/156/EEG för en fordonstyp med avseende på motoreffekten skall lämnas in av fordonstillverkaren.

En mall för informationsdokument ges i tillägg 1.

Om den tekniska tjänst som ansvarar för typgodkännandeprovningarna utför provningarna själv skall följande tillhandahållas:

En motor som är representativ för den motortyp som skall godkännas tillsammans med tilläggsutrustningar specificerade i tabell 1 här nedan.

Beviljande av typgodkännande för en fordonstyp

Om de gällande kraven tillgodses skall EG-typgodkännande enligt artikel 4.3 och, om tillämpligt, 4.4 i direktiv 70/156/EEG beviljas.

En mall för EG-typgodkännandeintyget ges i tillägg 2.

Ett godkännandenummer i enlighet med bilaga VII till direktiv 70/156/EEG skall tilldelas varje fordonstyp som godkänns. Samma medlemsstat skall inte tilldela samma nummer för en annan typ av fordon.

Typändringar och ändringar av godkännanden

Vid ändringar i den fordonstyp som har godkänts enligt detta direktiv skall bestämmelserna i artikel 5 i direktiv 70/156/EEG tillämpas.

Produktionsöverensstämmelse

tgärder för att säkerställa produktionsöverensstämmelse skall vidtas i enlighet med de bestämmelser som finns i artikel 10 i direktiv 70/156/EEG.

2. RÄCKVIDD

2.1 Denna metod gäller förbränningsmotorer som används för framdrivning av fordon i kategorierna M och N enligt definition i bilaga II, avsnitt A till direktiv 70/156/EEG och som tillhör någon av följande typer.

2.1.1 Förbränningsmotorer med kolvar (positiv tändning eller kompressionständning), med undantag av frikolvsmotorer.

2.1.2 Motorer med rotationskolvar.

2.2 Denna metod gäller för motorer med eller utan överladdning.

3. DEFINITIONER

I detta direktiv avses med

nettoeffekt: den effekt som erhålls på provbänken i slutet av vevaxeln eller dess motsvarighet vid motsvarande motorvarvtal med den tilläggsutrustning som anges i tabell 1. Om effektmätningen endast kan utföras med monterad växellåda skall hänsyn tas till växellådans verkningsgrad,

högsta nettoeffekt: nettoeffektens högsta värde mätt vid full motorbelastning,

standarduirustning: utrustning som tillhandahålls av tillverkaren för en särskild användning.

4. NOGGRANNHET HOS MÄTNINGARNA AV EFFEKTEN VID FULL BELASTNING

Vridmoment: ± 1 % av uppmätt vridmoment.

4.2 Motorns varvtal

Mätningen skall ha en noggrannhet på ± 0,5 %. Motorns varvtal skall helst mätas med en automatiskt synkroniserad varvräknare och kronometer (eller tidräknare).

Bränsleförbrukning: ± 1 % av uppmätt förbrukning.

Bränsletemperatur: ± 2 K.

Insugningsluftens temperatur: ± 2 K.

Barometertryck: ± 100 Pa.

Tryck i insugningsgrenrör: ± 50 Pa (se not 1a till tabell 1).

Tryck i fordonets avgasrör: ± 200 Pa (se not 1b till tabell 1).

5. PROVNING FÖR MÄTNING AV MOTORNS NETTOEFFEKT

5.1 Tilläggsutrustning

5.1.1 Tilläggsutrustning som skall vara monterad

Under provningen måste den tilläggsutrustning som behövs för motorns funktion vid den avsedda användningen (enligt förteckning i tabell 1) vara monterad på provbänken så långt möjligt i samma läge som för den avsedda användningen.

5.1.2 Tilläggsutrustning som skall tas bort

Vissa fordonstillbehör som endast är nödvändiga för fordonets användning och som kan vara monterade på motorn skall tas bort vid provningen.

Följande icke fullständiga förteckning anger några exempel:

Luftkompressor för bromsar.

Kompressor för servostyrning.

Kompressor för hjulupphängning.

Luftkonditioneringssystem.

När tillbehör inte kan tas bort får den effekt som förbrukas av dem i obelastat tillstånd bestämmas och adderas till den uppmätta motoreffekten.

TABELL 1 Tilläggsutrustning som skall ingå i provningen för att bestämma motorns nettoeffekt

5.1.3 Tilläggsutrustning för start av motorer med kompressionständning

För den tilläggsutrustning som används för start av motorer med kompressionständning skall de två följande fallen beaktas:

a) Elektrisk start: Generatorn skall vara monterad och vid behov försörja hjälpanordningar som är oundgängliga för motorns funktion.

b) Annan start än elektrisk: Om det finns några elektriska tillbehör som är oundgängliga för motorns funktion skall generatorn vara monterad och försörja dessa tillbehör. Annars tas generatorn bort.

I båda fallen skall det system som alstrar och samlar upp den energi som behövs för start vara monterat och arbeta i obelastat tillstånd.

5.2 Inställningsvillkor

Inställningsvillkoren för provningen för att bestämma nettoeffekten anges i tabell 2.

TABELL 2 Inställningsvillkor

5.3 Provningsvillkor

Provningen av nettoeffekten skall utgöras av en körning med full gas för motorer med positiv tändning och med fast inställning för full belastning av insprutningspumpen för motorer med kompressionständning, varvid motorn skall vara utrustad enligt tabell 1.

Prestandauppgifter skall avläsas under stabiliserade driftförhållanden, med lämplig friskluftstillförsel till motorn. Motorn skall ha körts in enligt tillverkarens rekommendationer. Förbränningskamrarna får innehålla avlagringar, men i begränsad mängd.

Sådana provningsförhållanden som insugningsluftens temperatur skall väljas så nära referensvillkoren (se 6.2) som möjligt för att göra korrigeringsfaktorn så liten som möjligt.

Temperaturen på insugningsluften till motorn (omgivningsluften) skall mätas inom 0,15 m före intaget till luftrenaren eller, om ingen luftrenare används, inom 0,15 m från luftintagsöppningen. Termometern eller termoelementet skall skyddas mot värmestrålning och placeras direkt i luftströmmen. Den skall också skyddas mot bränslebesprutning. Tillräckligt antal platser skall användas för att åstadkomma en representativ medeltemperatur för insugningsluften.

Inga avläsningar får göras förrän vridmoment, varvtal och temperaturer varit i stort sett oförändrade under minst en minut.

Motorvarvtalet under en körning eller avläsning får inte avvika från det valda varvtalet med mer än ± 1 % eller ± 10 varv/min, beroende på vilket som är störst.

Avläsningarna för bromsbelastning, bränsleförbrukning och insugningsluftens temperatur skall göras samtidigt och utgöras av medelvärdet av två stabiliserade värden som inte varierar med mer än 2 % i fråga om bromsbelastningen och bränsleförbrukningen.

Kylmedlets temperatur vid utloppet från motorn skall hållas inom ± 5 K från den övre termostatstyrda temperatur som angetts av tillverkaren. Om tillverkaren inte angett någon temperatur skall temperaturen vara 353 K ± 5 K.

För luftkylda motorer skall temperaturen i en punkt som angetts av tillverkaren hållas inom + 0/- 20 K från det högsta värde som angetts av tillverkaren för referensvillkoren.

Bränsletemperaturen skall mätas vid inloppet till förgasaren eller vid bränsleinsprutningssystemet och hållas inom de gränsvärden som fastställts av motortillverkaren.

Smörjoljans temperatur mätt i oljetråget eller vid utloppet från oljekylaren om sådan finns skall hållas inom de gränsvärden som fastställts av motortillverkaren.

Vid behov får ett hjälpregleringssystem användas för att hålla temperaturen inom de gränsvärden som anges i 5.3.7, 5.3.8 och 5.3.9.

5.3.11. Följande bränsle skall användas:

För motorer med gnisttändning som drivs med bensin:

Det bränsle som används skall vara det som är tillgängligt på marknaden. Vid tvister skall det referensbränsle som anges i bilaga IX, första punkten, till direktiv 70/220/EEG, i sin lydelse efter senaste ändringen, användas. I stället för ovan nämnda referensbränsle kan även de referensbränslen som fastställs av CEC för bensinmotorer i CEC-dokument RF-08-A-85 användas.

För motorer med gnisttändning som drivs med gasol:

5.3.11.2.1) För motorer som automatiskt anpassar sig efter bränsletyp: Det bränsle som används skall vara det som är tillgängligt på marknaden. Vid tvister skall ett av de referensbränslen som anges i bilaga IXa till direktiv 70/220/EEG, i sin lydelse efter senaste ändringen, användas.

5.3.11.2.2) För motorer som inte automatiskt anpassar sig efter bränsletyp: Det bränsle som används skall vara det referensbränsle som anges i bilaga IXa till direktiv 70/220/EEG, i sin lydelse efter senaste ändringen, som har lägst C3-halt, eller,

5.3.11.2.3) för motorer som är märkta för en viss bränslesammansättning, det bränsle för vilket motorn är märkt.

5.3.11.2.4) Den använda bränsletypen skall anges i testrapporten.

För motorer med gnisttändning som drivs med naturgas:

5.3.11.3.1) För motorer som automatiskt anpassar sig efter bränsletyp: Det bränsle som används skall vara det som är tillgängligt på marknaden. Vid tvister skall det referensbränsle som anges i bilaga IXa till direktiv 70/220/EEG, i sin lydelse efter senaste ändringen, användas.

5.3.11.3.2) För motorer som inte automatiskt anpassar sig efter bränsletyp: Det bränsle som används skall vara det som är tillgängligt på marknaden, med ett Wobbetal på minst 52,6 MJm-3 (0 °C, 101,3 kPa). Vid tvister skall referensbränslet G20 som anges i bilaga IXa till direktiv 70/220/EEG, i sin lydelse efter senaste ändringen, användas, dvs. bränslet med högsta Wobbetal, eller

5.3.11.3.3) för motorer som är märkta för en viss bränsletyp, skall det bränsle som används vara det som är tillgängligt på marknaden, med ett Wobbetal på minst 52,6 MJm-3 (0 °C, 101,3 kPa) om motorn är märkt för gas av H-typ, eller minst 47,2 MJm-3 (0 °C, 101,3 kPa) om motorn är märkt för gas av L-typ. Vid tvister skall referensbränslet G20 som anges i bilaga IXa till direktiv 70/220/EEG, i sin lydelse efter senaste ändringen, användas, om motorn är märkt för gas av H-typ, eller referensbränslet G23 om motorn är märkt för gas av L-typ, dvs. bränslet med högsta Wobbetal för den berörda gastypen, eller,

5.3.11.3.4) för motorer som är märkta för en viss bränslesammansättning, det bränsle för vilket motorn är märkt.

5.3.11.3.5) Det bränsle som används skall anges i testrapporten.

För förbränningsmotorer med kompressionständning:

Det bränsle som används skall vara det som är tillgängligt på marknaden. Vid tvister skall det referensbränsle som anges i bilaga IX, andra punkten, till direktiv 70/220/EEG, i sin lydelse efter senaste ändringen, användas. I stället för ovan nämnda referensbränsle kan det referensbränsle som fastställs av CEC för motorer med kompressionständning i CEC-dokumenten RF-03-A-84 användas.

Motorer med gnisttändning till fordon som både kan drivas med bensin och med gas skall testas med båda bränsletyper i enlighet med bestämmelserna i punkterna 5.3.11.1 till 5.3.11.3. Fordon som både kan drivas med bensin och med gas, men där bensinsystemet är monterat för användning i nödfall eller endast för start, och där bensintanken högst kan innehålla 15 liter bensin skall i samband med provningen anses vara fordon som endast kan drivas med gas.

5.4 Provningsförfarande

Mätningar skall utföras vid ett tillräckligt antal motorvarvtal för att rätt bestämma effektkurvan helt mellan de lägsta och högsta motorvarvtal som rekommenderas av tillverkaren. Detta varvtalsområde skall innefatta det varvtal vid vilket motorn producerar mest effekt. För varje varvtal skall medelvärdet av två stabiliserade mätningar bestämmas.

5.5 Mätning av rökindex

För motorer med kompressionständning skall avgaserna kontrolleras under provningen med avseende på överensstämmelsen med de villkor som anges i bilaga 6 till rådets direktiv 72/306/EEG.

5.6 Uppgifter som skall registreras

De uppgifter som skall registreras är de som anges i bilaga II.

6. EFFEKTKORRIGERINGSFAKTORER

6.1 Definition

Effektkorrigeringsfaktorn är koefficienten för bestämning av motoreffekten under de atmosfäriska förhållanden som anges i 6.2.

Po = α · P

där

Po är den korrigerade effekten (dvs. effekten under atmosfäriska referensförhållanden),

α är korrigeringsfaktorn (αa eller αd);

P är den uppmätta effekten (provningseffekten).

6.2 Atmosfäriska referensvillkor

Temperatur (To): 298 K (25 °C)

Torrtryck (pso): 99 kPa.

Anmärkning: Torrtrycket grundas på ett totalt tryck på 100 kPa och ett vattenångtryck på 1 kPa.

6.3 Atmosfäriska provningsvillkor

De atmosfäriska villkoren skall under provningen vara följande:

Temperatur (T)

För motorer med positiv tändning: 288 K ≤ T ≤ 308 K.

För motorer med kompressionständning: 283 K ≤ T ≤ 313 K.

Tryck (ps)

80 kPa ≤ Ps ≤ 110 kPa.

6.4 Bestämning av korrigeringsfaktorerna αa och αd

Motorer med positiv tändning och med eller utan överladdning — faktorn αa α a 99 p s 1,2 T 298 0,6

där

T: är den absoluta temperaturen i Kelvin (K) hos den luft som sugs in i motorn,

ps: är det totala torra atmosfäriska trycket i kilopascal (kPa), dvs. det totala barometriska trycket minus vattenångtrycket.

Villkor som måste uppfyllas i laboratoriet.

För att en provning skall vara giltig skall korrigeringsfaktorn αa vara sådan att

0,93 ≤ αa ≤ 1,07

Om dessa gränsvärden överskrids skall det rätta värde som erhålls och provningsvillkoren (temperatur och tryck) exakt anges i provningsrapporten.

Motorer med kompressionständning — faktorn αd

Effektkorrigeringsfaktorn (αd) vid konstant bränslemängd erhålls för motorer med kompressionständning med hjälp av följande formel:

α d f a fm

där

fa: är den atmosfäriska faktorn,

fm: är den karaktäristiska parametern för varje motortyp och inställning.

Atmosfärisk faktor fa

Denna faktor anger inverkan av miljöförhållandena (tryck, temperatur och fuktighet) för den luft som sugs in av motorn.

Formeln för den atmosfäriska faktorn är olika för för olika motortyper.

Motorer utan överladdning och motorer med mekanisk överladdning

f a 99 p s T 298 0,7

Turbomotorer med eller utan kylning av insugningsluften.

f a 99 p s 0,7 T 298 1,5

Motorfaktorn fm

fm är en funktion av qc (korrigerat bränsleflöde) enligt följande:

fm = 0,036 · qc - 1,14

där

qc = q/r

där

q: är bränsleflödet i milligram per cykel per liter av total cylindervolym (mg/(liter · cykel)),

r: är tryckförhållandet mellan kompressorutloppet och kompressorinloppet (r = 1 för motorer utan förkompression).

Denna formel gäller då qc är mellan 40 mg/(liter · cykel) och 65 mg/(liter · cykel).

För qc-värden under 40 mg/(liter · cykel) skall ett konstant fm-värde på 0,3 (fm= 0,3) användas.

För qc-värden över 65 mg/(liter · cykel) skall ett konstant fm-värde på 1,2 (fm= 1,2) användas (se figur).

Villkor som skall uppfyllas i laboratoriet.

För att en provning skall vara giltig skall korrigeringsfaktorn αd vara sådan att

0,9 ≤ αd ≤ 1,1

Om dessa gränsvärden överskrids skall det korrigerade värde som erhålls och provningsvillkoren (temperatur och tryck) exakt anges i provningsrapporten.

7. PROVNINGSRAPPORT

Provningsrapporten skall innehålla de resultat och beräkningar som behövs för att bestämma nettoeffekten, som förtecknat i bilaga II. För att framställa detta dokument får den behöriga myndigheten använda den rapport som förberetts av ett behörigt och erkänt laboratorium enligt bestämmelserna i detta direktiv.

8. UTVIDGNING AV EEG-TYPGODKÄNNANDE

8.1. Fordon som modifierats för körning på blyfri bensin

Om den myndighet som utfärdar typgodkännanden lämnar sitt godkännande skall godkännandet av en fordonstyp som modifierats och/eller justerats enbart för att kunna köras på blyfri bensin enligt direktiv 85/210/EEG utvidgas under följande alternativa villkor:

Tillverkaren skall intyga att motoreffekten för den modifierade fordonstypen fortfarande ligger inom de gränser för överensstämmelse med den godkända typen enligt 9.2 som erhållits för det ursprungliga, omodifierade, typgodkända fordonet. I detta fall skall utvidgningen bekräfta effektvärdena för det ursprungliga typgodkännandet.

Tillverkaren skall ange en ny motoreffekt som är mindre än den som erhållits för det ursprungliga, omodifierade, typgodkända fordonet. I detta fall skall utvidgningen ange de nya värden som gäller för den modifierade fordonstypen.

8.2. Fordonstyper som modifierats av andra skäl

Varje annan modifiering av motorn med avseende på egenskaperna i tillägg 1 eller tillägg 2 till denna bilaga skall rapporteras till den behöriga myndigheten. Denna myndighet kan sedan antingen

anse att aktuella modifieringar sannolikt inte får någon avgörande inverkan på motoreffekten, eller

begära ytterligare bestämning av motoreffekten genom provningar som bedöms nödvändiga.

8. TOLERANSER FÖR MÄTNING AV NETTOEFFEKT

Den nettoeffekt som tillverkaren anger för motortypen skall accepteras om den inte avviker med mer än ± 2 % i fråga om den högsta effekten och med mer än ± 4 % i fråga om övriga mätpunkter på kurvan från de värden som uppmätts av den tekniska tjänsten på den motor som överlämnats för provning, med en tolerans på ± 1,5 % för motorvarvtalet.

under provningarna för kontroll av överensstämmelse med den godkända typen skall effekten mätas vid två motorvarvtal, S 1 och S 2, som motsvarar de mätpunkter för högsta effekt respektive högsta vridmoment som godtagits för typgodkännande. Vid dessa båda motorvarvtal, för vilka en tolerans på ± 5 % medges, får den nettoeffekt som mäts vid minst en punkt inom områdena S 1 ± 5 % och S 2 ± 5 % avvika med högst ± 5 % från godkännandevärdet.

BILAGA 2

1 EGT nr C 104, 28.4.1980, s. 9.

2 EGT nr C 265, 13.10.1980, s. 76.

3 EGT nr C 182, 21.7.1980, s. 3.

4 EGT nr L 42, 23.2.1970, s. 1.

5 EGT nr L 375, 31.12.1980, s. 34.

6 Mätsystemet för vridmoment skall kalibreras så att friktionsförluster beaktas. Noggrannheten i den nedre hälften av dynamometerns mätområde får vara ± 2 % av uppmätt vridmoment.

7 Det kompletta insugningssystemet skall vara monterat såsom anges för avsedd användning i följande fall: När det finns risk för märkbar inverkan på motoreffekten. I fråga om tvåtaktsmotorer och motorer med positiv tändning. När tillverkaren begär detta. I andra fall får ett likvärdigt system användas och en kontroll utföras för att säkerställa att insugningstrycket inte avviker med mer än 100 Pa från det gränsvärde som angetts av tillverkaren för ett rent luftfilter.

8 Det kompletta avgassystemet skall vara monterat så som anges för avsedd användning i följande fall: När det finns risk för märkbar inverkan på motoreffekten. I fråga om tvåtaktsmotorer och motorer med positiv tändning. När tillverkaren begär detta. I andra fall får ett likvärdigt system monteras under förutsättning att trycket i utloppet på motornsavgassystem inte avviker med mer än 1000 Pa från det som angetts av tillverkaren. Utloppet på motorns avgassystem är en punkt 150 mm nedanför avslutningen av den del av avgassystemet som är monterad på motorn.

9 Om en avgasbroms ingår i motorn skall reglerventilen vara inställd i det helt öppna läget.

10 Bränslematningstrycket får om det är nödvändigt ställas in så att det återger de tryck som förekommer vid den aktuella motoranvändningen (särskilt när ett ”bränsleretursystem” används).

11 Luftintagsventilen är reglerventilen för insprutningspumpens pneumatiska regulator. Regulatorn eller bränsleinsprutningsutrustningen får innehålla andra anordningar som kan påverka den insprutade bränslemängden.

12 Kylaren, fläkten, fläktkåpan, vattenpumpen och termostaten skall ha samma relativa lägen på provbänken som på fordonet. Kylvätskecirkulationen får endast drivas av motorns vattenpump. Kylning av vätskan får åstadkommas antingen av motorns kylare eller av en yttre krets, under förutsättning att tryckfallet i denna krets och att trycket vid pumpintaget förblir i stort sett desamma som trycken i motorns kylsystem. Om en kylargardin ingår skall den stå i det öppna läget. När fläkten, kylaren och kåporna inte kan monteras på motorn på något enkelt sätt, skall den effekt som förbrukas av fläkten då denna är separat monterad på sin rätta plats i förhållande till kylaren och kåpan (om sådan finns) bestämmas vid de varvtal som motsvarar de motorvarvtal som används för mätning av motoreffekten antingen genom beräkning från normala egenskaper eller genom praktiska provningar. Denna effekt skall dras av från den korrigerade effekten sedan den korrigerats till de normala atmosfäriska förhållanden som definieras i 6.2.

13 När en urkopplingsbar eller progressiv fläkt ingår skall provningen utföras med den urkopplingsbara fläkten urkopplad eller med den progressiva fläkten arbetande med största slirning.

14 Termostaten får vara inställd i det helt öppna läget.

15 Generatorns minsta effekt: Generatorns effekt skall begränsas till enbart den som behövs för att driva de tillbehör som är oundgängliga för motorns funktion. Om anslutningen av ett batteri är nödvändig skall ett fulladdat batteri i gott skick användas.

16 Laddluftkylda motorer skall provas med denna typ av kylning, oavsett om den är vätske- eller luftkyld, men om tillverkaren föredrar det kan ett provbänkssystem ersätta den luftkylda kylaren. I samtliga fall skall mätningen av effekten vid varje varvtal utföras med samma tryckfall och temperaturfall hos motorluften över laddluftkylaren i provbänkssystemet som de som angetts av tillverkaren för systemet på ett komplett fordon.

17 Den kan exempelvis omfatta EGR-system (avgascirkulering), katalytisk omvandlare, termisk reaktor, sekundärt luftförsörjningssystem och skyddssystem för bränsleförångning.

36 Co-ordinating European Council for the development of Performance Tests for Lubricants and Engine Fuels.

37 Co-ordinating European Council for the development of Performance Tests for Lubricants and Engine Fuels.

38 EGT nr L 190, 20.8.1972, s. 1.

39 Provningen får utföras i luftkonditionerade provrum där de atmosfäriska villkoren kankontrolleras.

40 I fråga om motorer med automatisk lufttemperaturstyrning gäller följande: Om anordningen är sådan att ingen värme tillförs vid full belastning vid 25 °C skall provningen utföras med anordningen helt stängd. Om anordningen fortfarande arbetar vid 25 °C skall provningen utföras med anordningen i normal funktion och exponenten i temperaturtermen för korrigeringsfaktorn skall sättas till noll (ingen temperaturkorrigering).

41 Tillverkaren får endast ange ett visst värde så länge motoreffekten är samma för en och samma variant av motortypen. Varje variant skall definieras på ett entydigt sätt.

42 De punktnummer och fotnoter som används i detta informationsdokument motsvarar dem som anges i bilaga I till direktiv 70/156/EEG. Punkter som inte gäller för detta direktiv har utgått.