Rådets direktiv av den 10 juni 1985 om det ömsesidiga erkännandet av utbildnings-, examens- och andra behörighetsbevis på arkitekturområdet, däribland åtgärder för att underlätta ett effektivt utnyttjande av etableringsrätten och friheten att tillhandahålla tjänster (85/384/EEG)

Avis juridique important

Rådets direktiv 85/384/EEG av den 10 juni 1985 om det ömsesidiga erkännandet av utbildnings-, examens- och andra behörighetsbevis på arkitekturområdet, däribland åtgärder för att underlätta ett effektivt utnyttjande av etableringsrätten och friheten att tillhandahålla tjänster Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 223 , 21/08/1985 s. 0015 - 0025 Spansk specialutgåva: Område 06 Volym 3 s. 0009 Portugisisk specialutgåva: Område 06 Volym 3 s. 0009 Finsk specialutgåva Område 6 Volym 2 s. 0099 Svensk specialutgåva Område 6 Volym 2 s. 0099

RÅDETS DIREKTIV av den 10 juni 1985 om det ömsesidiga erkännandet av utbildnings-, examens- och andra behörighetsbevis på arkitekturområdet, däribland åtgärder för att underlätta ett effektivt utnyttjande av etableringsrätten och friheten att tillhandahålla tjänster (85/384/EEG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen, särskilt artiklarna 49, 57 och 66 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag (1),

med beaktande av Europaparlamentets yttrande (2),

med beaktande av Ekonomiska- och sociala kommitténs yttrande (3), och

med beaktande av följande:I enlighet med fördraget är all diskriminerande behandling på grund av nationalitet vid etablering och tillhandahållande av tjänster förbjuden efter övergångsperiodens slut; den princip om icke-diskriminerande behandling på grund av nationalitet som blir följden därav, gäller bl.a. vid utfärdande av tillstånd att sätta igång verksamhet på arkitekturområdet och också vid registrering hos eller medlemskap i yrkesorganisationer eller organ.

Det synes likväl vara önskvärt att vissa bestämmelser införs för att underlätta det faktiska utövandet av etableringsrätten och friheten att tillhandahålla tjänster på arkitekturområdet.

I enlighet med fördraget krävs av medlemsstaterna att de inte lämnar någon form av bistånd som kan tänkas snedvrida etableringsvillkoren.

Artikel 57.1 i fördraget föreskriver att direktiv skall utfärdas för ömsesidigt erkännande av utbildnings-, examens- och andra behörighetsbevis.

Arkitekturen, byggnadernas kvalitet, det sätt på vilket dessa smälter in i omgivningen, respekt för naturen och stadsmiljön samt det kollektiva och individuella kulturarvet är angelägenheter av allmänt intresse. Därför bör det ömsesidiga erkännandet av utbildnings-, examens- och andra behörighetsbevis grundas på kvalitativa och kvantitativa rättesnören, som garanterar att innehavarna av erkända utbildnings-, examens- och andra behörighetsbevis kan förstå och ge praktiska uttryck åt enskilda personers, sociala gruppers och samhällens behov i fråga om markplanering, projektering och uppförande av byggnader, bevarande och förbättrande av det arkitektoniska arvet och bevarande av den naturliga balansen.

Metoderna för utbildning av dem som yrkesmässigt arbetar på arkitekturområdet är för närvarande mycket olika; åtgärder bör emellertid vidtas för en mera likformig utbildning som leder till yrkesutövande med yrkestiteln arkitekt.

I en del medlemsstater är tillträdet till och utövandet av arkitektyrket enligt lag beroende av innehav av ett examensbevis i arkitektur. I vissa andra medlemsstater, där detta villkor inte finns, regleras likväl rätten att ha yrkestiteln arkitekt av lag och, slutligen, i några medlemsstater där varken det ena eller det andra är fallet, håller lagar och bestämmelser på att utarbetas för utövandet av verksamhet med arkitekttiteln. Villkoren för utövandet av denna verksamhet i dessa medlemsstater har ännu inte fastställts. Det ömsesidiga erkännandet av utbildnings-, examens- och andra behörighetsbevis förutsätter att dessa medför rätt att utöva en viss verksamhet i den medlemsstat som utfärdat dem. Därför bör erkännandet av vissa examensbevis enligt detta direktiv endast fortsätta att gälla i den mån som innehavarna av dessa i enlighet med lagbestämmelser som ännu inte antagits i den utfärdande medlemsstaten kommer att vara tillåtna att arbeta med yrkestiteln arkitekt.

Förvärvet av den lagligen skyddade yrkestiteln arkitekt förutsätter i några medlemsstater, förutom innehavet av utbildnings-, examens- eller andra behörighetsbevis, en avslutad praktiktid i yrket. Eftersom praxis i detta avseende varierar från den ena medlemsstaten till den andra bör, för att förebygga eventuella svårigheter, slutförandet av en lika lång period av lämplig praktik i yrket i en annan medlemsstat erkännas uppfylla detta villkor.

Hänvisningen i artikel 1.2 till "verksamhet på arkitekturens område" som "den verksamhet som vanligtvis utövas med yrkestiteln arkitekt" är motiverad av de villkor som råder i vissa medlemsstater och är endast avsedd att ange räckvidden av detta direktiv utan anspråk på att ge en juridisk definition av verksamheten på arkitekturområdet.

I de flesta medlemsstater utövas verksamheten på arkitekturområdet enligt lag eller i realiteten av personer som har fått titeln arkitekt, antingen enbart eller tillsammans med en annan titel. Dessa personer har inte monopol på att utöva denna verksamhet, utom när det föreskrivs i lag. Den nämnda verksamheten eller en del av denna kan också utövas av andra yrkeskategorier, särskilt av ingenjörer som fått särskild utbildning i ingenjörskonst eller byggnation.

Det ömsesidiga erkännandet av kvalifikationer kommer att underlätta utövandet av verksamheten i fråga.

En del medlemsstaters lagstiftning tillåter att den lagligen skyddade yrkestiteln arkitekt undantagsvis och utan hinder av de vanliga kraven på utbildning ges till vissa framstående personer på området, vilka är mycket fåtaliga och vars arbete visar exceptionell talang inom arkitekturområdet. Dessa arkitekter bör omfattas av detta direktiv, i synnerhet då de ofta är internationellt välkända.

Erkännandet av ett flertal av de nuvarande utbildnings-, examens- och andra behörighetsbevis i arkitektur som uppräknas i artiklarna 10 till 12 är avsett att göra det möjligt för innehavarna att etablera sig eller tillhandahålla tjänster i andra medlemsstater med omedelbar verkan. Ett plötsligt införande av denna bestämmelse i Luxemburg skulle, med tanke på landets ringa storlek, leda till snedvridning av konkurrensen och störa yrkets organisation. Följaktligen synes det vara motiverat att tillåta denna medlemsstat en ytterligare anpassningsperiod.

Eftersom ett direktiv om det ömsesidiga erkännandet av utbildnings-, examens- och andra behörighetsbevis i arkitektur inte nödvändigtvis innebär att den utbildning som sådana examensbevis omfattar i praktiken är likvärdig, bör bruket av titlar endast tillåtas på språket i den medlemsstat som är den utländske medborgarens ursprungsland eller från vilket han kommer.

För att underlätta för landets myndigheter att tillämpa detta direktiv får medlemsstaterna föreskriva att förutom kvalifikationsbevis personer som uppfyller kraven på utbildning i detta direktiv måste uppvisa ett utbildningsbevis från de behöriga myndigheterna i den medlemsstat som är deras ursprungsland eller från vilket de kommer med uppgift om att dessa kvalifikationer är de som åsyftas i direktivet.

De nationella bestämmelserna om gott namn och rykte får tillämpas som normer för tillträde till yrkesutövande, om etablering äger rum; dessutom bör under sådana omständigheter åtskillnad göras mellan fall där de berörda personerna ännu aldrig har utövat någon verksamhet inom arkitektur och där de redan utövat sådan verksamhet i en annan medlemsstat.

I fråga om tillhandahållande av tjänster skulle, eftersom denna verksamhet är tillfällig, onekligen kravet på registrering hos eller medlemskap i yrkesorganisationer eller -organ utgöra ett hinder för personen i fråga, eftersom detta sammanhänger med att den verksamhet som utövas i värdmedlemsstaten är av varaktig, regelbunden karaktär. Detta krav bör därför frångås. I detta fall bör emellertid garanti lämnas för kontroll av yrkesdisciplinen, för vilken dessa yrkesorganisationer eller -organ är ansvariga. Det bör därför föreskrivas, med förbehåll för tillämpningen av artikel 62 i fördraget, att krav får ställas på den berörda personen att han underrättar den behöriga myndigheten i värdmedlemsstaten om att han tillhandahåller tjänster.

Vad angår verksamheten för de personer som arbetar som anställda på arkitekturområdet fastställer rådets förordning (EEG) nr 1612/68 av den 15 oktober 1968 om arbetskraftens fria rörlighet inom gemenskapen (4) inte några särskilda föreskrifter angående gott namn och rykte, yrkesmässig disciplin eller användningen av titel för de yrken det omfattar. Beroende på den enskilda medlemsstaten är eller kan sådana bestämmelser vara tillämpliga på både anställda och rörelseidkare. Verksamhet på arkitekturområdet är i flera medlemsstater beroende av innehav av utbildnings-, examens- eller andra behörighetsbevis. Sådan verksamhet utövas av både anställda och rörelseidkare, eller av samma personer i bägge egenskaperna under loppet av deras yrkesverksamhet. För att i största utsträckning främja den fria rörligheten för medlemmar av yrket inom gemenskapen synes det därför vara nödvändigt att utsträcka detta direktiv att gälla för anställda på arkitekturområdet.

Detta direktiv inför ömsesidigt erkännande av utbildnings-, examens- och andra behörighetsbevis som ger möjlighet till yrkesverksamhet utan åtföljande samordning av nationella bestämmelser om utbildning. Dessutom varierar antalet berörda medlemmar i yrket avsevärt från den ena medlemsstaten till den andra. Tillämpningen av detta direktiv måste därför under de första åren med största uppmärksamhet följas av kommissionen.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen, särskilt artiklarna 49, 57 och 66 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande,

med beaktande av Ekonomiska- och sociala kommitténs yttrande, och

Skälen nedan är grundrättsaktens. Ändringsrättsakternas skäl: direktiv 85/384/ · direktiv 85/384/ · direktiv 1990/658/EU · direktiv 2001/19/ · direktiv 2005/36/ · direktiv 2006/100/.

I enlighet med fördraget är all diskriminerande behandling på grund av nationalitet vid etablering och tillhandahållande av tjänster förbjuden efter övergångsperiodens slut; den princip om icke-diskriminerande behandling på grund av nationalitet som blir följden därav, gäller bl.a. vid utfärdande av tillstånd att sätta igång verksamhet på arkitekturområdet och också vid registrering hos eller medlemskap i yrkesorganisationer eller organ.

Det synes likväl vara önskvärt att vissa bestämmelser införs för att underlätta det faktiska utövandet av etableringsrätten och friheten att tillhandahålla tjänster på arkitekturområdet.

I enlighet med fördraget krävs av medlemsstaterna att de inte lämnar någon form av bistånd som kan tänkas snedvrida etableringsvillkoren.

Artikel 57.1 i fördraget föreskriver att direktiv skall utfärdas för ömsesidigt erkännande av utbildnings-, examens- och andra behörighetsbevis.

Arkitekturen, byggnadernas kvalitet, det sätt på vilket dessa smälter in i omgivningen, respekt för naturen och stadsmiljön samt det kollektiva och individuella kulturarvet är angelägenheter av allmänt intresse. Därför bör det ömsesidiga erkännandet av utbildnings-, examens- och andra behörighetsbevis grundas på kvalitativa och kvantitativa rättesnören, som garanterar att innehavarna av erkända utbildnings-, examens- och andra behörighetsbevis kan förstå och ge praktiska uttryck åt enskilda personers, sociala gruppers och samhällens behov i fråga om markplanering, projektering och uppförande av byggnader, bevarande och förbättrande av det arkitektoniska arvet och bevarande av den naturliga balansen.

Metoderna för utbildning av dem som yrkesmässigt arbetar på arkitekturområdet är för närvarande mycket olika; åtgärder bör emellertid vidtas för en mera likformig utbildning som leder till yrkesutövande med yrkestiteln arkitekt.

I en del medlemsstater är tillträdet till och utövandet av arkitektyrket enligt lag beroende av innehav av ett examensbevis i arkitektur. I vissa andra medlemsstater, där detta villkor inte finns, regleras likväl rätten att ha yrkestiteln arkitekt av lag och, slutligen, i några medlemsstater där varken det ena eller det andra är fallet, håller lagar och bestämmelser på att utarbetas för utövandet av verksamhet med arkitekttiteln. Villkoren för utövandet av denna verksamhet i dessa medlemsstater har ännu inte fastställts. Det ömsesidiga erkännandet av utbildnings-, examens- och andra behörighetsbevis förutsätter att dessa medför rätt att utöva en viss verksamhet i den medlemsstat som utfärdat dem. Därför bör erkännandet av vissa examensbevis enligt detta direktiv endast fortsätta att gälla i den mån som innehavarna av dessa i enlighet med lagbestämmelser som ännu inte antagits i den utfärdande medlemsstaten kommer att vara tillåtna att arbeta med yrkestiteln arkitekt.

Förvärvet av den lagligen skyddade yrkestiteln arkitekt förutsätter i några medlemsstater, förutom innehavet av utbildnings-, examens- eller andra behörighetsbevis, en avslutad praktiktid i yrket. Eftersom praxis i detta avseende varierar från den ena medlemsstaten till den andra bör, för att förebygga eventuella svårigheter, slutförandet av en lika lång period av lämplig praktik i yrket i en annan medlemsstat erkännas uppfylla detta villkor.

Hänvisningen i artikel 1.2 till ”verksamhet på arkitekturens område” som ”den verksamhet som vanligtvis utövas med yrkestiteln arkitekt” är motiverad av de villkor som råder i vissa medlemsstater och är endast avsedd att ange räckvidden av detta direktiv utan anspråk på att ge en juridisk definition av verksamheten på arkitekturområdet.

I de flesta medlemsstater utövas verksamheten på arkitekturområdet enligt lag eller i realiteten av personer som har fått titeln arkitekt, antingen enbart eller tillsammans med en annan titel. Dessa personer har inte monopol på att utöva denna verksamhet, utom när det föreskrivs i lag. Den nämnda verksamheten eller en del av denna kan också utövas av andra yrkeskategorier, särskilt av ingenjörer som fått särskild utbildning i ingenjörskonst eller byggnation.

Det ömsesidiga erkännandet av kvalifikationer kommer att underlätta utövandet av verksamheten i fråga.

En del medlemsstaters lagstiftning tillåter att den lagligen skyddade yrkestiteln arkitekt undantagsvis och utan hinder av de vanliga kraven på utbildning ges till vissa framstående personer på området, vilka är mycket fåtaliga och vars arbete visar exceptionell talang inom arkitekturområdet. Dessa arkitekter bör omfattas av detta direktiv, i synnerhet då de ofta är internationellt välkända.

Erkännandet av ett flertal av de nuvarande utbildnings-, examens- och andra behörighetsbevis i arkitektur som uppräknas i artiklarna 10 till 12 är avsett att göra det möjligt för innehavarna att etablera sig eller tillhandahålla tjänster i andra medlemsstater med omedelbar verkan. Ett plötsligt införande av denna bestämmelse i Luxemburg skulle, med tanke på landets ringa storlek, leda till snedvridning av konkurrensen och störa yrkets organisation. Följaktligen synes det vara motiverat att tillåta denna medlemsstat en ytterligare anpassningsperiod.

Eftersom ett direktiv om det ömsesidiga erkännandet av utbildnings-, examens- och andra behörighetsbevis i arkitektur inte nödvändigtvis innebär att den utbildning som sådana examensbevis omfattar i praktiken är likvärdig, bör bruket av titlar endast tillåtas på språket i den medlemsstat som är den utländske medborgarens ursprungsland eller från vilket han kommer.

För att underlätta för landets myndigheter att tillämpa detta direktiv får medlemsstaterna föreskriva att förutom kvalifikationsbevis personer som uppfyller kraven på utbildning i detta direktiv måste uppvisa ett utbildningsbevis från de behöriga myndigheterna i den medlemsstat som är deras ursprungsland eller från vilket de kommer med uppgift om att dessa kvalifikationer är de som åsyftas i direktivet.

De nationella bestämmelserna om gott namn och rykte får tillämpas som normer för tillträde till yrkesutövande, om etablering äger rum; dessutom bör under sådana omständigheter åtskillnad göras mellan fall där de berörda personerna ännu aldrig har utövat någon verksamhet inom arkitektur och där de redan utövat sådan verksamhet i en annan medlemsstat.

I fråga om tillhandahållande av tjänster skulle, eftersom denna verksamhet är tillfällig, onekligen kravet på registrering hos eller medlemskap i yrkesorganisationer eller -organ utgöra ett hinder för personen i fråga, eftersom detta sammanhänger med att den verksamhet som utövas i värdmedlemsstaten är av varaktig, regelbunden karaktär. Detta krav bör därför frångås. I detta fall bör emellertid garanti lämnas för kontroll av yrkesdisciplinen, för vilken dessa yrkesorganisationer eller -organ är ansvariga. Det bör därför föreskrivas, med förbehåll för tillämpningen av artikel 62 i fördraget, att krav får ställas på den berörda personen att han underrättar den behöriga myndigheten i värdmedlemsstaten om att han tillhandahåller tjänster.

Vad angår verksamheten för de personer som arbetar som anställda på arkitekturområdet fastställer rådets förordning (EEG) nr 1612/68 av den 15 oktober 1968 om arbetskraftens fria rörlighet inom gemenskapen inte några särskilda föreskrifter angående gott namn och rykte, yrkesmässig disciplin eller användningen av titel för de yrken det omfattar. Beroende på den enskilda medlemsstaten är eller kan sådana bestämmelser vara tillämpliga på både anställda och rörelseidkare. Verksamhet på arkitekturområdet är i flera medlemsstater beroende av innehav av utbildnings-, examens- eller andra behörighetsbevis. Sådan verksamhet utövas av både anställda och rörelseidkare, eller av samma personer i bägge egenskaperna under loppet av deras yrkesverksamhet. För att i största utsträckning främja den fria rörligheten för medlemmar av yrket inom gemenskapen synes det därför vara nödvändigt att utsträcka detta direktiv att gälla för anställda på arkitekturområdet.

Detta direktiv inför ömsesidigt erkännande av utbildnings-, examens- och andra behörighetsbevis som ger möjlighet till yrkesverksamhet utan åtföljande samordning av nationella bestämmelser om utbildning. Dessutom varierar antalet berörda medlemmar i yrket avsevärt från den ena medlemsstaten till den andra. Tillämpningen av detta direktiv måste därför under de första åren med största uppmärksamhet följas av kommissionen.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Kapitel 1 Tillämpningsområde

Artikel1¶

Ändrad genom direktiv 2005/36/.

1. Detta direktiv skall gälla för verksamhet på arkitekturområdet.

2. I detta direktiv skall verksamhet på arkitekturområdet förstås som den verksamhet som vanligtvis utövas med yrkestiteln arkitekt.

Kapitel 2 Utbildnings-, examens- och andra behörighetsbevis som gör det möjligt för innehavaren att påbörja verksamhet på arkitekturområdet med yrkestiteln arkitekt

Artikel2¶

Ändrad genom direktiv 2005/36/.

Varje medlemsstat skall erkänna de utbildnings-, examens- och andra behörighetsbevis som förvärvats efter en utbildning som uppfyller kraven i artiklarna 3 och 4 och som tilldelats medborgare i medlemsstater av andra medlemsstater, genom att ge sådana examensbevis, certifikat och andra kvalifikationsbevis samma giltighet inom sitt territorium som dem medlemsstaten själv utfärdar i fråga om rätten att utöva verksamhet enligt artikel 1 och att utöva denna med yrkesbeteckningen arkitekt i enlighet med artikel 23.1.

Artikel3¶

Ändrad genom direktiv 2005/36/.

Den utbildning som leder till utbildnings-, examens- och andra behörighetsbevis nämnda i artikel 2 skall ges i form av studier på universitetsnivå, som främst omfattar arkitektur. Sådana studier skall i lämpligt mått bestå av teoretisk och praktisk arkitektutbildning och skall säkerställa att de studerande tillägnar sig

1. förmåga att utforma arkitektoniska projekt som uppfyller både estetiska och tekniska krav,

2. en nöjaktig kunskap om arkitekturens historia och teorier och de besläktade konstarterna, teknologierna och humaniora,

3. kunskap om de sköna konsternas inflytande på arkitektonisk formgivning,

4. nöjaktig kunskap om stadsplanering, planläggning och den teknik som används i planläggningsprocessen,

5. förståelse för förhållandet mellan människor och byggnader och mellan byggnader och deras omgivning, och för behovet av att anpassa byggnaderna och ytorna mellan dem efter mänskliga behov och ge dem rätta proportioner,

6. förståelse för arkitektyrket och arkitektens uppgift i samhället, i synnerhet vid utarbetandet av projektunderlag, som tar hänsyn till sociala faktorer,

7. förståelse för utrednings- och förberedelsemetoderna för underlagen i ett konstruktionssprojekt,

8. förståelse för de strukturella och byggnadstekniska problem som är förbundna med byggnadskonstruktion,

9. nöjaktig kunskap om fysiska problem och teknologi och byggnaders funktion, så att dessa inomhus blir bekväma och ger skydd mot klimatet,

10. de färdigheter i byggnadsutformning som behövs för att uppfylla de boendes krav inom ramen för begränsningar på grund av kostnadsfaktorer och byggnormer,

11. nöjaktig kunskap om de industrier, organisationer, bestämmelser och metoder som är förbundna med att omvandla ritningar till byggnader och att detaljplanera hela projektet.

Artikel4¶

Ändrad genom direktiv 2005/36/.

1. Den utbildning som avses i artikel 2 måste uppfylla de krav som anges i artikel 3 och även följande villkor:

a) Utbildningens totala längd skall omfatta antingen minst fyra års studier på heltid vid ett universitet eller jämförlig läroanstalt, eller minst sex års studier vid ett universitet eller jämförlig läroanstalt, av vilka minst tre måste ha varit på heltid.

b) Denna utbildning skall avslutas med en godkänd examen på universitetsnivå.

Utan hinder av första stycket skall erkännande enligt artikel 2 också ges av den utbildning som lämnas under tre år vid ”Fachhochschulen” i Förbundsrepubliken Tyskland i den form denna har då detta direktiv anmäls, och i den mån den uppfyller de krav som fastställts i artikel 3. Utbildningen ger tillträde till den verksamhet som nämns i artikel 1 i denna medlemsstat med yrkesbeteckningen arkitekt, under förutsättning att utbildningen har kompletterats med fyra års yrkeserfarenhet i Förbundsrepubliken Tyskland och bestyrks av ett intyg som utfärdats av den yrkesorganisation, där den arkitekt som önskar dra nytta av bestämmelserna i detta direktiv är registrerad. Organisationen skall i förväg ha fastställt att det arbete som arkitekten i fråga utfört på arkitekturområdet utgör avgörande bevis på att all den kunskap som åsyftas i artikel 3 har kommit till praktisk användning. Intyget skall utfärdas med samma förfarande som gäller för registrering i arkitektförteckningen.

På grundval av den erfarenhet som inhämtats och med hänsyn till utvecklingen av arkitektutbildningen skall kommissionen åtta år efter utgången av den tidsperiod som anges i artikel 31.1 första stycket inge en rapport till rådet om tillämpningen av detta undantag och de lämpliga förslag som rådet skall besluta om inom en tid av sex månader i enlighet med den ordning som fastlagts i fördraget.

2. Erkännande enligt artikel 2 skall också ges den utbildning som ingår i en social reformplan eller en universitetskurs på deltid och motsvarar kraven i artikel 3 och leder till att personer som varit anställda på arkitekturområdet minst sju år under överinseende av en arkitekt eller arkitektfirma avlägger en godkänd examen i arkitektur. Denna examen måste vara på universitetsnivå och vara likvärdig den examen som åsyftas i punkt 1.b.

Artikel5¶

Ändrad genom direktiv 2005/36/.

1. En medlemsstats medborgare som har tillstånd att använda yrkestiteln arkitekt i enlighet med en lag som ger den behöriga myndigheten i en medlemsstat möjlighet att ge denna titel åt medborgare som utmärkt sig särskilt genom sina insatser på arkitekturområdet skall anses uppfylla de krav som fastställts för att få utöva arkitektverksamhet med yrkesbeteckningen arkitekt.

2. I fråga om de personer som avses i punkt 1 skall ett certifikat utfärdat av den medlemsstat där innehavaren är medborgare eller kommer ifrån utgöra bevis på hans arkitektstatus.

Artikel6¶

Införd genom direktiv 2005/36/, direktiv 1990/658/EU och direktiv 2001/19/.

Utbildningsbevis som utfärdats av de behöriga myndigheterna i Förbundsrepubliken Tyskland och som styrker att de examensbevis som tilldelats efter den 8 maj 1945 av de behöriga myndigheterna i Tyska Demokratiska Republiken fullt motsvarar de behörighetsbevis som åsyftas i artikel 2 skall erkännas enligt de i denna artikel fastställda villkoren.

Artikel6¶

Införd genom direktiv 2005/36/, direktiv 1990/658/EU och direktiv 2001/19/.

Medlemsstaterna skall granska sådana utbildnings-, examens- och andra behörighetsbevis på det område som omfattas av detta direktiv som den sökande har erhållit utanför Europeiska unionen, när dessa utbildnings-, examens- eller andra behörighetsbevis har erkänts i en medlemsstat, samt sådan utbildning och/eller yrkeserfarenhet som den sökande har skaffat i en medlemsstat. Medlemsstatens beslut skall meddelas inom tre månader räknat från den dag då den sökande inkom med en fullständig ansökan.

Artikel6a¶

Införd genom direktiv 2005/36/ och direktiv 2001/19/.

Medlemsstaternas beslut i fråga om ansökningar om erkännande av utbildnings-, examens- och andra behörighetsbevis på det område som omfattas av detta direktiv skall vara utförligt motiverade i de fall som en ansökan avslås.

En sökande skall ha rätt att överklaga till domstol i enlighet med den nationella lagstiftningen. En sökande skall även kunna överklaga om inget beslut meddelas inom den föreskrivna tiden.

Artikel7¶

Ändrad genom direktiv 2005/36/.

1. Varje medlemsstat skall så snart som möjligt samtidigt översända till de andra medlemsstaterna och kommissionen den lista på utbildnings-, examens- och andra behörighetsbevis som utfärdas inom dess territorium och som uppfyller kriterierna i artiklarna 3 och 4 samt på de institutioner och myndigheter som utställer dem.

Den första listan skall översändas inom 12 månader efter detta direktivs anmälan.

Varje medlemsstat skall likaså översända de ändringar som gjorts beträffande utbildnings-, examens- och andra behörighetsbevis som utfärdas inom dess territorium, speciellt dem som inte längre uppfyller kraven i artiklarna 3 och 4.

2. I informationssyfte skall listorna och deras uppdateringar offentliggöras i Europeiska gemenskapernas officiella tidning tre månader efter dagen för översändandet. I de fall som avses i artikel 8 skall emellertid offentliggörandet av utbildnings-, examens- eller andra behörighetsbevis uppskjutas. Aktuella listor skall periodvis offentliggöras av kommissionen.

Artikel8¶

Ändrad genom direktiv 2005/36/.

Om en medlemsstat eller kommissionen hyser tvivel om att utbildnings-, examens- eller andra behörighetsbevis uppfyller de krav som fastställts i artiklarna 3 och 4, skall kommissionen framlägga ärendet inför Rådgivande kommittén för utbildning på arkitekturområdet inom tre månader efter det översändande som nämns i artikel 7.1. Kommittén skall avge sitt yttrande inom tre månader.

Utbildnings-, examens- eller andra behörighetsbevis skall offentliggöras inom de närmast följande tre månaderna efter det att yttrandet lämnats, eller tidsfristen för lämnande av detta gått ut, utom i något av följande två fall:

När den medlemsstat som utfärdar dem ändrar det meddelande som lämnats i enlighet med artikel 7.1.

När en medlemsstat eller kommissionen tillämpar artiklarna 169 eller 170 i fördraget i syfte att framlägga saken inför Europeiska gemenskapernas domstol.

Artikel9¶

Ändrad genom direktiv 2005/36/.

1. Den rådgivande kommittén får rådfrågas av en medlemsstat eller kommissionen, närhelst dessa hyser tvivel om att ett utbildnings-, examens- eller andra behörighetsbevis som står på någon av de listor som offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning, fortfarande uppfyller kraven enligt artiklarna 3 och 4. Kommittén skall lämna sitt yttrande inom tre månader.

2. Kommissionen skall stryka ett examensbevis från någon av de listor som offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning antingen enligt överenskommelse med medlemsstaten i fråga eller efter ett beslut av domstolen.

Kapitel 3 Utbildnings-, examens- och andra behörighetsbevis som gör det möjligt för innehavaren att påbörja verksamhet på arkitekturområdet med stöd av erkända rättigheter eller befintliga nationella bestämmelser

Artikel10¶

Ändrad genom direktiv 2005/36/.

Varje medlemsstat skall erkänna de utbildnings-, examens- och andra behörighetsbevis som behandlas i artikel 11 och som utfärdas av andra medlemsstater till medborgare i medlemsstaterna som redan har dessa kvalifikationer vid detta direktivs anmälan, eller som har påbörjat studier som leder till sådana utbildnings-, examens- och andra behörighetsbevis senast under det tredje läsåret efter anmälan, även om dessa kvalifikationer inte uppfyller minimikraven enligt kapitel 2, genom att, vad utövandet av den verksamhet som avses i artikel 1 beträffar, och under förutsättning att artikel 23 uppfylls, ge dem samma giltighet inom landet som de utbildnings-, examens- och andra behörighetsbevis som medlemsstaten själv utfärdar i arkitektur.

Artikel11¶

Ändrad genom direktiv 2005/36/, direktiv 85/384/, direktiv 85/384/, 11994N, rättelse till direktiv 1985/384/EU, 12003T och direktiv 2006/100/.

De utbildnings-, examens- och andra behörighetsbevis som avses i artikel 10 skall vara följande:

a) I Tyskland:

de examensbevis som utfärdas av konstakademierna (Dipl.-Ing., Arkitekt (HfbK)),

de examensbevis som utfärdas av arkitekturinstitutionerna (Architektur/Hochbau) vid ”Technische Hochschulen”, vid tekniska högskolor, vid universitet, och, i den mån dessa anstalter har sammanslagits till ”Gesamthochschulen”, vid ”Gesamthochschulen”(Dipl.-Ing. och varje annan titel som kan komma att senare fastställas för innehavare av dessa examensbevis),

de examensbevis som utfärdas av arkitekturinstitutionerna (Architektur/Hochbau) vid ”Fachhochschulen” och, i den mån som dessa anstalter har sammanslagits till ”Gesamthochschulen”, av arkitekturinstitutionerna (Architektur/Hochbau) vid ”Gesamthochschulen”, när studietiden är kortare än fyra år men minst tre år, tillsammans med ett certifikat som styrker en fyraårig yrkeserfarenhet i Förbundsrepubliken Tyskland och som utfärdats av yrkesorganisationen i enlighet med artikel 4.1 andra stycket (Ingenieur grad. och varje annan titel som kan komma att senare fastställas för innehavare av dessa examensbevis),

de examensbevis (Prüfungszeugnisse) som utfärdats före den 1 januari 1973 av arkitekturinstitutionerna vid ”Ingenieurschulen” och vid ”Werkkunstschulen”, tillsammans med ett certifikat från de behöriga myndigheterna som meddelar att den berörda personen har fått sina kvalifikationsbevis prövade i enlighet med artikel 13.

b) I Belgien

de examensbevis som utfärdas av de statliga arkitekthögskolorna eller de statliga arkitekturinstituten (architecte — architect),

de examensbevis som utfärdas av arkitekthögskolan i Hasselt (architect),

examensbevis som utfärdas av de Kungliga Konstakademierna (architecte — architect),

de examensbevis som utfärdas av ”Saint-Lucskolorna” (architecte — architect),

universitetsdiplom för civilingenjörer, tillsammans med ett intyg om fullgjord provtjänstgöring från den arkitektsammanslutning som ger innehavaren rätten att använda yrkestiteln arkitekt (architecte — architect),

de examensbevis i arkitektur som utfärdats av den centrala eller statliga examensnämnden för arkitektur (architecte — architect),

examensbevisen för civilingenjörer/arkitekter och arkitekt/ingenjörsbetyg som utfärdas av fakulteterna för tillämpad vetenskap vid universiteten och av Faculté Polytechnique i Mons (ingénieurarchitecte, ingénieurarchitect).

c) I Danmark

de examensbevis som utfärdas av statens arkitektskolor i Köpenhamn och Århus (arkitekt),

registreringsbevis utfärdade av arkitektnämnden i enlighet med lag nr 202 av den 28 maj 1975 (registret arkitekt),

examensbevis utfärdade av civilingenjörshögskolorna (byggnadskonstruktör), tillsammans med ett intyg från de behöriga myndigheterna med uppgift om att personen i fråga fått sina kvalifikationsbevis prövade i enlighet med artikel 13.

d) I Frankrike

det statliga arkitektdiplomet, som utfärdats av utbildningsdepartementet fram till 1959 och sedan dess av kulturdepartementet (architecte DPLG),

de examensbevis som utfärdats av ”Ecole spéciale d'architecture” (architecte DESA),

de examensbevis som sedan 1955 utfärdas av arkitekturinstitutionen vid ”Ecole nationale supérieure des Arts et Industries de Strasbourg” (f.d. ”Ecole nationale d'ingénieurs de Strasbourg”) (architecte ENSAIS).

e) I Grekland

de examensbevis för ingenjörer och arkitekter som utfärdas av Metsovion Polytechnion i Aten, tillsammans med ett certifikat från Greklands tekniska nämnd som ger rätten att utöva arkitektverksamhet,

de examensbevis för ingenjörer och arkitekter som utfärdas av Aristotelion Panepistimion i Thessaloniki, tillsammans med ett certifikat från Greklands tekniska nämnd som ger rätten att utöva arkitektverksamhet,

de examensbevis för ingenjörer och civilingenjörer som utfärdas av Metsovion Polytechnion i Aten, tillsammans med ett utbildningsbevis från Greklands tekniska nämnd som ger rätten att utöva arkitektverksamhet,

de examensbevis för ingenjörer och civilingenjörer som utfärdas av Aristotelion Panepistimion i Thessaloniki, tillsammans med ett certifikat från Greklands tekniska nämnd som ger rätten att utöva arkitektverksamhet,

de examensbevis för ingenjörer och civilingenjörer som utfärdas av Panepistimion Thrakis, tillsammans med ett certifikat från Greklands tekniska nämnd som ger rätten att utöva arkitektverksamhet.

de examensbevis för ingenjörer och civilingenjörer som utfärdas av Panepistimion Patron tillsammans med ett certifikat från Greklands tekniska nämnd som ger rätten att utöva arkitektverksamhet,

f) I Irland

”Bachelor of Architecture”som utfärdas av National University of Ireland (B. Arch. NUI) till dem som utexaminerats i arkitektur vid University College, Dublin,

det examensbevis för arkitekter på universitetsnivå som utfärdas av College of Technology, Bolton Street, Dublin (Dipl. Arch.),

certifikat som associerad medlem i Royal Institute of Architects of Ireland (ARIAI),

certifikat som medlem i Royal Institute of Architects of Ireland (MRIAI).

g) I Italien

”laurea in architettura” utfärdade av universitet, tekniska högskolor och högskolorna för arkitektur i Venedig och Reggio Calabria, tillsammans med de examensbevis som berättigar innehavaren att självständigt utöva arkitektyrket, utfärdade av utbildningsministern, efter det att kandidaten inför en behörig nämnd har avlagt den statliga examen som gör honom berättigad att självständigt utöva yrket (dott. Architetto),

”laurea in ingegneria” i byggnadskonstruktion (”sezione costenzione civile”) som utfärdas av universitet och tekniskahögskolor, tillsammans med det examensbevis som gör innehavaren berättigad att självständigt utöva ett yrke inom arkitekturområdet, utfärdat av utbildningsministern, efter det att kandidaten inför en behörig nämnd har avlagt den statliga examen som gör honom berättigad att självständigt utöva yrket (dott. Ing.Architetto eller dott. Ing. in ingegneria civile).

h) I Nederländerna De utbildningsbevis som avses i sjunde och åttonde strecksatserna behöver inte längre erkännas från och med dagen för ikraftträdandet i Nederländerna av lagar och andra författningar som reglerar påbörjandet och utövandet av arkitektverksamhet med yrkesbeteckningen arkitekt, i den mån som dessa utbildningsbevis i enlighet med sådana bestämmelser inte ger tillstånd att utöva verksamheten med denna yrkestitel.

det utbildningsbevis som anger att innehavaren har avlagt examen i arkitektur på universitetsnivå och som utfärdats av arkitektinstitutionerna hos de tekniska högskolorna i Delft eller Eindhoven (bouwkundig ingenieur),

de examensbevis som utfärdas av arkitektakademier erkända av staten (architect),

de examensbevis som fram till 1971 utfärdats av de tidigare arkitekthögskolorna (Hoger Bouwkunstonderricht) (architect HBO),

de examensbevis som fram till 1970 utfärdats av de tidigare arkitekthögskolorna (Voortgezet Bouwkunstonderricht) (architect VBO),

det utbildningsbevis som anger att personen i fråga har avlagt en examen som anordnas av arkitektrådet för ”Bond van Nederlandse Architecten” (Holländska Arkitektförbundet, BNA) (architect),

det examensbevis från ”Stitching Instituut voor Architectuur” (stiftelsen ”Arkitekturinstitutet”) (IVA) som utfärdas efter fullgörande av en kurs som anordnas av denna stiftelse och tagit minst fyra år i anspråk (arkitekt), tillsammans med ett utbildningsbevis från de behöriga myndigheterna med uppgift om att personen i fråga fått sina kvalifikationsbevis prövade i enlighet med artikel 13,

ett utbildningsbevis som utfärdas av de behöriga myndigheterna med uppgift om att, innan detta direktiv trädde i kraft, vederbörande avlade den examen på universitetsnivå, ”Kandidat in de Bouwkunde”, som anordnas av de tekniska högskolorna i Delft eller Eindhoven, och att han under en tid av minst fem år omedelbart före den dagen utövade arkitektverksamhet av sådan art och betydelse att den i enlighet med Nederländernas krav garanterar att han är kompetent att utöva denna verksamhet (architect),

utbildningsbevis utfärdat av de behöriga myndigheterna enbart till personer som uppnått 40 års ålder före den dag då detta direktiv trädde i kraft, vilket intygar att personen i fråga under en tid av minst fem år omedelbart före detta datum hade utövat arkitektverksamhet av sådan art och betydelse att den i enlighet med Nederländernas krav garanterar att han är kompetent att utöva denna verksamhet (architect),

i) I Storbritannien

de behörighetsbevis som utfärdas efter avlagd examen vid: som var eller vid tidpunkten för detta direktivs antagande är erkända av ”Architects Registration Council” i Storbritannien för upptagande i registret (architect),

Royal Institute of British Architects,

arkitektursektionerna vid:

universitet,

tekniska högskolor,

”colleges”

akademier

”Schools of Technology and Art”,

ett utbildningsbevis som anger att innehavaren har en vedertagen rätt att bära yrkestiteln arkitekt med stöd av avsnitt 1 a, b eller d i ”Architects Registration Act 1931” (Architect),

ett utbildningsbevis som anger att innehavaren har en vedertagen rätt att bära yrkestiteln arkitekt med stöd av avsnitt 2 i ”Architects Registration Act 1938” (architect).

j) I Spanien

den officiella arkitekttiteln (título oficial de arquitecto) tilldelad av departementet för utbildning och vetenskap eller av universiteten.

k) I Portugal

”Diploma do curso especial de arquitectura” utfärdat av konstakademierna i Lissabon och Porto,

”Diploma de arquitecto” utfärdat av konstakademierna i Lissabon och Porto,

”Diploma do curso de arquitectura” utfärdat av de högre konstakademierna i Lissabon eller Porto,

”Diploma de licenciatura em arquitectura” utfärdat av den högre konstakademin i Lissabon,

”Carta de curso de licenciatura em arquitectura” utfärdat av Lissabons tekniska universitet och Portos universitet,

”Licenciatura em engenharia civil” utfärdat av den tekniska högskolan vid det tekniska universitetet i Lissabon,

”Licenciatura em engenharia civil” utfärdat av den vetenskapliga och teknologiska fakulteten vid universitetet i Porto,

”Licenciatura em engenharia civil” utfärdat av den vetenskapliga och teknologiska fakulteten vid universitetet i Coimbra,

”Licenciatura em engenharia civil, produção”, utfärdat av universitetet i Minho.

l) I Österrike

de examensbevis som utfärdas av de tekniska högskolorna i Wien och Graz och av universitetet i Innsbruck, fakulteten för byggnadsteknik (”Bauingenieurwesen”) och arkitektur (”Architektur”) inom ämnesområdena arkitektur (”Architektur”), byggnadsteknik (”Bauingenieurwesen”), väg- och vattenbyggnad (”Hochbau”) och ”Wirtschaftsingenieurwesen-Bauwesen”,

de examensbevis som utfärdas av universitetet för ”Bodenkultur” inom ämnesområdena ”Kulturtechnik und Wasserwirtschaft”,

de examensbevis som utfärdas av högskolan för tillämpad konst i Wien, arkitekturstudier,

de examensbevis som utfärdas av akademin för de bildande konsterna i Wien, arkitekturstudier,

de examensbevis för ingenjörer (Ing.) som utfärdas av tekniska högskolor eller tekniska byggnadshögskolor samt bevis som ”Baumeister”, som styrker minst sex års yrkeserfarenhet i Österrike och som stadfästs genom en examen,

de examensbevis som utfärdas av högskolan för konstnärlig och industriell formgivning i Linz, arkitekturstudier,

behörighetsbevis för högskoleingenjörer eller ingenjörskonsulter inom byggnation (”Hochbau”, ”Bauwesen”, ”Wirtschaftsingenieurwesen-Bauwesen”, ”Kulturtechnik und Wasserwirtschaft”) enligt lagen om väg- och vattenbyggnadsingenjörer (Ziviltechnikergesetz, BGBl nr 156/1994).

m) I Finland

de examensbevis som utfärdas av fakulteten för arkitektur vid de tekniska högskolorna och vid Uleåborgs universitet ( arkkitehti arkitekt),

de examensbevis som utfärdas av tekniska yrkesläroanstalter ( rakennusarkkitehti byggnadsarkitekt).

n) I Norge

de examensbevis (som sivilarkitekt) som utfärdas av Norges Tekniska Högskola vid Trondheims universitet, Oslo arkitekturhögskola och Bergens arkitekturhögskola,

intyg om medlemskap i ”Norske Arkitekters Landsforbund” (NAL), om personerna i fråga har erhållit sin utbildning i ett land som omfattas av detta direktiv.

n) I Sverige

arkitektexamen som utfärdas av Tekniska högskolan i Stockholm, Chalmers tekniska högskola och universitetet i Lund (arkitekt),

intyg om medlemskap i ”Svenska Arkitekters Riksförbund” (SAR), om personerna i fråga har erhållit sin utbildning i ett land som omfattas av detta direktiv.

o) I Tjeckien

de examensbevis som utfärdas av fakulteterna vid ”České vysoké učení technické” ( Tjeckiens tekniska universitet i Prag):

”Vysoká škola architektury a pozemního stavitelství” ( högskolan för arkitektur och byggnadskonstruktion) (fram till 1951),

”Fakulta architektury a pozemního stavitelství” ( fakulteten för arkitektur och byggnadskonstruktion) (1951- 1960),

”Fakulta stavební” ( fakulteten för civilingenjörsstudier) (från 1960) inom följande ämnesområden: Byggnadskonstruktion och byggnader, byggnadskonstruktion, konstruktion och arkitektur, arkitektur (inklusive stadsplanering och fysisk planering), konstruktionsarbeten och byggande för industri- och jordbruksproduktion, eller i programmet för civilingenjörsstudier inom ämnesområdet byggnadskonstruktion och arkitektur,

”Fakulta architektury” ( fakulteten för arkitektur) (från 1976) inom följande ämnesområden: arkitektur, stadsplanering och fysisk planering, eller i studieprogrammet: arkitektur och stadsplanering inom följande ämnesområden: arkitektur, arkitekturplaneringsteori, stadsplanering och fysisk planering, arkitekturhistoria och återuppbyggnad av historiska monument, eller arkitektur och byggnadskonstruktion,

de examensbevis som utfärdats av ”Vysoká škola technická Dr. Edvarda Beneše” (fram till 1951) inom området arkitektur och konstruktion,

de examensbevis som utfärdats av ”Vysoká škola stavitelství v Brně” (1951-1956) inom området arkitektur och konstruktion,

de examensbevis som utfärdas av ”Vysoké učení technické v Brně” av ”Fakulta architektury” ( fakulteten för arkitektur) (från 1956) inom ämnesområdena arkitektur och stadsplanering eller ”Fakulta stavební” ( fakulteten för civilingenjörsstudier) (från 1956) inom ämnesområdet konstruktion,

de examensbevis som utfärdas av ”Vysoká škola báňská - Technická univerzita Ostrava”, ”Fakulta stavební” ( fakulteten för civilingenjörsstudier) (från 1997) inom ämnesområdet struktur och arkitektur eller inom ämnesområdet civilingenjörsstudier,

de examensbevis som utfärdas av ”Technická univerzita v Liberci”, ”Fakulta architektury” ( fakulteten för arkitektur) (från 1994) inom studieprogrammet arkitektur och stadsplanering inom ämnesområdet arkitektur,

de examensbevis som utfärdas av ”Akademie výtvarných umění v Praze” i programmet för konst inom ämnesområdet arkitekturplanering,

de examensbevis som utfärdas av ”Vysoká škola umělecko-průmyslová v Praze” i programmet för konst inom ämnesområdet arkitektur,

ett intyg om den auktorisering som utfärdas av ”Česká komora architektů” utan någon specificering av området eller inom området byggnadskonstruktion.

p) I Estland

diplom arhitektuuri erialal, väljastatud Eesti Kunstiakadeemia arhitektuuri teaduskonna poolt alates 1996 aastast ( examensbevis i arkitekturstudier som utfärdas av fakulteten för arkitektur vid estniska konstakademin sedan 1996), väljastatud Tallinna Kunstiülikooli poolt 1989-1995 aastal ( utfärdades av konsthögskolan i Tallinn 1989-1995)), väljastatud Eesti NSV Riikliku Kunstiinstituudi poolt 1951-1988 ( utfärdades av statens konstinstitut i Estlands SSR 1951-1988).

q) I Cypern

Βεβαίωση Εγγραφής στο Μητρώο Αρχιτεκτόνων που εκδίδεται από το Επιστημονικό και Τεχνικό Επιμελητήριο Κύπρου ( intyg om registrering i arkitektregistret hos Cyperns vetenskapliga och tekniska kammare (ETEK)).

r) I Lettland

”arhitekta diploms”, ko izsniegusi Latvijas Valsts Universitātes Inženierceltniecības fakultātes Arhitektūras nodaļa līdz 1958. gadam, Rīgas Politehniskā Institūta Celtniecības fakultātes Arhitektūras nodaļa no 1958 gada līdz 1991. gadam, Rīgas Tehniskās Universitātes Arhitektūras fakultāte kopš 1991. gada, un ”Arhitekta prakses sertifikāts” ka izsniedz Latvijas Arhitektu savienība ”examensbevis för arkitekt”, som utfärdades av avdelningen för arkitektur vid fakulteten för civilingenjörsstudier vid Lettlands statliga universitet fram till 1958, avdelningen för arkitektur vid fakulteten för civilingenjörsstudier vid Rigas tekniska högskola 1958-1991, fakulteten för arkitektur vid Rigas tekniska universitet sedan 1991, och intyg om registrering från Lettlands arkitektförbund.

s) I Litauen alla åtföljda av intyg utfärdat av intygskommittén som ger rätt att bedriva verksamhet inom arkitekturens område ( certifikatarkitekt/ Atestuotas architektas).

de examensbevis för ingenjörarkitekter/arkitekter som utfärdades av Kauno politechnikos institutas fram till 1969 ( inžinierius architektas/architektas),

de examensbevis i arkitekt/kandidatexamen i arkitektur/magisterexamen i arkitektur som utfärdats av Vilnius inžinerinis statybos institutas fram till 1990, av Vilniaus technikos universitetas fram till 1996 och av Vilnius Gedimino technikos universitetassedan 1996 ( architektas/architektûros bakalauras/architektûros magistras),

de examensbevis för specialstudier som utfärdats för avslutad kurs i arkitektur/kandidatexamen i arkitektur/magisterexamen i arkitektur av LTSR Valstybinis dailës institutas fram till 1990 och av Vilniaus dailës akademija sedan 1990 ( architektûros kursas/architektûros bakalauras/architektûros magistras),

de examensbevis för kandidatexamen i arkitektur/magisterexamen i arkitektur som utfärdas av Kauno technologijos universitetas sedan 1997 ( architektûros bakalauras/architektûros magistras),

t) I Ungern

examensbevis ”okleveles építészmérnök” (examensbevis för arkitekter, magisterexamen i arkitektur) som utfärdas av universitet,

examensbevis ”okleveles építész tervező művész” (examensbevis för magisterexamen för arkitekter och byggnadsingenjörer) som utfärdas av universitet.

u) I Malta

Perit: Lawrja ta' Peritutfärdas av Universita'ta' Malta vilket ger rätt till registrering som Perit.

v) I Polen

de examensbevis som utfärdas av fakulteterna för arkitektur: alla åtföljda av det intyg om medlemskap som utställs av det relevanta regionala arkitektorganet i Polen ger rätt att bedriva verksamhet inom arkitekturens område i Polen.

vid Warszawas tekniska universitet, fakulteten för arkitektur i Warszawa ( Politechnika Warszawska, Wydział Architektury); yrkestiteln arkitekt: inżynier architekt, magister nauk technicznych; inżynier architekt; inżyniera magistra architektury; magistra inżyniera architektury; magistra inżyniera architekta; magister inżynier architekt (titel 1945-1948: inżynier architekt, magister nauk technicznych; titel 1951-1956: inżynier architekt; titel 1954-1957, andra stadiet: inżyniera magistra architektury; titel 1957-1959: inżyniera magistra architektury; titel 1959-1964: magistra inżyniera architektury; titel 1964-1982: magistra inżyniera architekta; titel 1983-1990: magister inżynier architekt; titel sedan 1991: magistra inżyniera architekta).

vid Krakóws tekniska universitet, fakulteten för arkitektur i Kraków ( Politechnika Krakowska, Wydział Architektury; yrkestiteln arkitekt: magister inżynier architekt (från 1945 till 1953 Bergshögskolan, tekniska fakulteten för arkitektur - Akademia Górniczo-Hutnicza, Politechniczny Wydział Architektury),

vid Wrocławs tekniska universitet, fakulteten för arkitektur i Wrocław ( Politechnika Wrocławska, Wydział Architektury); yrkestiteln arkitekt: inżynier architekt, magister nauk technicznych; magister inżynier architektury; magister inżynier architekt (titel 1949-1964: inżynier architekt, magister nauk technicznych; titel 1956-1964: magister inżynier architektury; titel sedan 1964: magister inżynier architekt),

vid Schlesiens tekniska universitet, fakulteten för arkitektur i Gliwice ( Politechnika Śląska, Wydział Architektury); yrkestiteln arkitekt: inżynier architekt; magister inżynier architekt (från 1945 till 1955, fakulteten för ingenjörsvetenskap och byggnadskonst - Wydział Inżynieryjno-Budowlany, titel: inżynier architektfrån 1961 till 1969, fakulteten för industriell och allmän byggnadskonst - Wydział Budownictwa Przemysłowego i Ogólnego, titel: magister inżynier architekt; från 1969 till 1976, fakulteten för byggnadskonst och arkitektur - Wydział Budownictwa i Architektury, titel: magister inżynier architekt; sedan 1977 fakulteten för arkitektur - Wydział Architektury, titel: magister inżynier architekt och sedan 1995, titel: inżynier architekt),

vid Poznańs tekniska universitet, fakulteten för arkitektur i Poznań ( Politechnika Poznańska, Wydział Architektury); yrkestiteln arkitekt: inżynier architektury; inżynier architekt; magister inżynier architekt (från 1945 till 1955 ingenjörsskolan, fakulteten för arkitektur - Szkoła Inżynierska, Wydział Architektury, titel: inżynier architektury; titel sedan 1978: magister inżynier architekt och sedan 1999, titel: inżynier architekt),

vid tekniska universitetet i Gdańsk, fakulteten för arkitektur i Gdańsk ( Politechnika Gdańska, Wydział Architektury); yrkestiteln arkitekt: magister inżynier architekt (från 1945 till 1969 fakulteten för arkitektur - Wydział Architektury, från 1969 till 1971 fakulteten för byggnadskonst och arkitektur - Wydział Budownictwa i Architektury, från 1971 till 1981 Institutet för arkitektur och stadsplanering - Instytut Architektury i Urbanistyki, sedan 1981 fakulteten för arkitektur - Wydział Architektury),

vid Białystoks tekniska universitet, fakulteten för arkitektur i Białystok ( Politechnika Białostocka, Wydział Architektury); yrkestiteln arkitekt: magister inżynier architekt (från 1975 till 1989 Institutet för arkitektur - Instytut Architektury),

vid tekniska universitetet i Łódź, fakulteten för byggnadskonst, arkitektur och miljöingenjörsvetenskap i Łódź ( Politechnika Łódzka, Wydział Budownictwa, Architektury i Inżynierii Środowiska); yrkestiteln arkitekt: inżynier architekt; magister inżynier architekt (från 1973 till 1993 fakulteten för byggnadskonst och arkitektur - Wydział Budownictwa i Architektury och sedan 1992 fakulteten för byggnadskonst, arkitektur och miljöingenjörsvetenskap - Wydział Budownictwa, Architektury i Inżynierii Środowiska; titel: från 1973 till 1978 inżynier architekt, sedan 1978 magister inżynier architekt),

vid tekniska universitetet i Szczecin, fakulteten för byggnadskonst och arkitektur i Szczecin ( Politechnika Szczecińska, Wydział Budownictwa i Architektury); yrkestiteln arkitekt: inżynier architekt; magister inżynier architekt (från 1948 till 1954, Ingenjörshögskolan, fakulteten för arkitektur - Wyższa Szkoła Inżynierska, Wydział Architektury, titel: inżynier architekt, sedan 1970 magister inżynier architekt och sedan 1998 inżynier architekt),

w) I Slovenien

”univerzitetni diplomirani inženir arhitekture / univerzitetna diplomirana inženirka arhitekture” ( examensbevis i arkitektur från universitet) som utfärdas av fakulteten för arkitektur, tillsammans med ett intyg från den behöriga myndighet på arkitekturområdet som erkänns i lag, ger rätt att bedriva verksamhet inom arkitekturens område,

ett examensbevis som utfärdas av tekniska fakulteter som utfärdar titeln ”univerzitetni diplomirani inženir (univ.dipl.inž.) / univerzitetna diplomirana inženirka”, tillsammans med ett intyg från den behöriga myndighet på arkitekturområdet som erkänns i lag, ger rätt att bedriva verksamhet inom arkitekturens område.

x) I Slovakien alla åtföljda av

examensbevis inom ämnesområdet ”arkitektur och byggnadskonstruktion” ( ”architektúra a pozemné staviteľstvo”) som utfärdades av den slovakiska tekniska högskolan ( Slovenská vysoká škola technická) i Bratislava 1950-1952 (titel: Ing.),

examensbevis inom ämnesområdet ” arkitektur” ( ”architektúra”) som utfärdades av fakulteten för arkitektur och byggnadskonstruktion vid den slovakiska tekniska högskolan ( Fakulta architektúry a pozemného staviteľstva, Slovenská vysoká škola technická) i Bratislava 1952-1960 (titel: Ing. arch.),

examensbevis inom ämnesområdet ” byggnadskonstruktion” ”pozemné staviteľstvo” som utfärdades av fakulteten för arkitektur och byggnadskonstruktion vid den slovakiska tekniska högskolan ( Fakulta architektúry a pozemného staviteľstva, Slovenská vysoká škola technická) i Bratislava 1952-1960 (titel: Ing.),

examensbevis inom ämnesområdet ” arkitektur” ”architektúra” som utfärdades av fakulteten för civilingenjörsstudier vid den slovakiska tekniska högskolan ( Stavebná fakulta, Slovenská vysoká škola technická) i Bratislava 1961-1976, (titel: Ing. arch.),

examensbevis inom ämnesområdet ” byggnadskonstruktion” ( ”pozemné stavby”) som utfärdades av fakulteten för civilingenjörsstudier vid den slovakiska tekniska högskolan ( Stavebná fakulta, Slovenská vysoká škola technická) i Bratislava 1961-1976, (titel: Ing.),

examensbevis inom ämnesområdet ” arkitektur” ( ”architektúra”) som utfärdas av fakulteten för arkitektur vid den slovakiska tekniska högskolan ( Fakulta architektúry, Slovenská vysoká škola technická) i Bratislava sedan 1977 (titel: Ing. arch.),

examensbevis inom ämnesområdet ” stadsplanering” ( ”urbanizmus”) som utfärdas av fakulteten för arkitektur vid den slovakiska tekniska högskolan ( Fakulta architektúry, Slovenská vysoká škola technická) i Bratislava sedan 1977 (titel: Ing. arch.),

examensbevis inom ämnesområdet ” byggnadskonstruktion” ( ”pozemné stavby”) som utfärdades av fakulteten för civilingenjörsstudier vid det slovakiska tekniska universitetet ( Stavebná fakulta, Slovenská technická univerzita) i Bratislava 1977-1997 (titel: Ing.),

examensbevis inom ämnesområdet ” arkitektur och byggnadskonstruktion” ( ”architektúra a pozemné stavby”) som utfärdas av fakulteten för civilingenjörsstudier vid det slovakiska tekniska universitetet ( Stavebná fakulta, Slovenská technická univerzita) i Bratislava sedan 1998 (titel: Ing.),

examensbevis inom ämnesområdet ” byggnadskonstruktion - specialisering: arkitektur” ( ”pozemné stavby - špecializácia: architektúra”) som utfärdades av fakulteten för civilingenjörsstudier vid det slovakiska tekniska universitetet ( Stavebná fakulta, Slovenská technická univerzita) i Bratislava 2000-2001, (titel: Ing.),

examensbevis inom ämnesområdet ” byggnadskonstruktion och arkitektur” ( ”pozemné stavby a architektúra”) som utfärdas av fakulteten för civilingenjörsstudier vid det slovakiska tekniska universitetet ( Stavebná fakulta - Slovenská technická univerzita) i Bratislava sedan 2001 (titel: Ing.),

examensbevis inom ämnesområdet ” arkitektur” ( ”architektúra”) som utfärdas av akademin för konst och formgivning ( Vysoká škola výtvarných umení) i Bratislava sedan 1969 (titel: Akad. arch. fram till 1990; Mgr. 1990-1992; Mgr. arch. 1992-1996; Mgr. art. sedan 1997),

examensbevis inom ämnesområdet ” byggnadskonstruktion” ( ”pozemné staviteľstvo”) som utfärdades av fakulteten för civilingenjörsstudier vid det tekniska universitetet ( Stavebná fakulta, Technická univerzita) i Košice 1981-1991, (titel: Ing.),

ett intyg om auktorisation utställt av det slovakiska arkitektorganet ( Slovenská komora architektov) i Bratislava utan någon specificering på området eller på området ” byggnadskonstruktion” ( ”pozemné stavby”) eller ” fysisk planering” ( ”územné plánovanie”),

ett intyg om auktorisation utställt av det slovakiska civilingenjörsorganet ( Slovenská komora stavebných inžinierov) i Bratislava på området byggnadskonstruktion ( ”pozemné stavby”);

y) I Bulgarien

De examensbevis som utfärdas av officiellt godkända högre utbildningsanstalter för behörighet som ”архитект” (arkitekt), ”cтроителен инженер” (civilingenjör) eller ”инженер” (ingenjör) enligt följande:

Университет за архитектура, строителство и геодезия — София: специалности ”Урбанизъм” и ”Архитектура” (Universitetet för arkitektur, civilingenjörsstudier och geodesi — Sofia: specialiseringarna ”urbanism” och ”arkitektur”) och alla specialiseringar inom ingenjörsvetenskap på följande områden: ”конструкции на сгради и съоръжения” (byggteknik), ”пътища” (vägar), ”транспорт” (transport), ”хидротехника и водно строителство” (hydroteknik och hydrokonstruktion), ”мелиорации и др.” (konstbevattning osv.).

De examensbevis som utfärdas av tekniska universitet och högre utbildningsanstalter för byggteknik på följande områden: ”електро- и топлотехника” (elektro- och termoteknik), ”съобщителна и комуникационна техника” (telekommunikationsteknik och -teknologi), ”строителни технологии” (byggteknik), ”приложна геодезия” (tillämpad geodesi) och ”ландшафт и др.” (landskapsarkitektur osv. på området för byggteknik).

För utövande av projekteringsverksamhet på arkitektur- och byggområdet måste examensbevisen åtföljas av ett ”придружени от удостоверение за проектантска правоспособност” (intyg om rätt till projektering), utfärdat av ”Камарата на архитектите” (arkitektkammaren) och ”Камарата на инженерите в инвестиционното проектиране” (kammaren för ingenjörer inom investeringsprojektering), som berättigar till verksamhet inom investeringsprojektering.

z) I Rumänien

Universitatea de Arhitectură și Urbanism ”Ion Mincu” București (Universitetet för arkitektur och urbanism ”Ion Mincu” i Bukarest):

1953—1966 Institutul de Arhitectură ”Ion Mincu” București (Institutet för arkitektur”Ion Mincu” i Bukarest), Arhitect (arkitekt),

1967—1974 Institutul de Arhitectură ”Ion Mincu” București (Institutet för arkitektur ”Ion Mincu” i Bukarest), Diplomă de Arhitect, Specialitatea Arhitectură (examensbevis för arkitekt, specialisering arkitektur),

1975—1977 Institutul de Arhitectură ”Ion Mincu” București, Facultatea de Arhitectură (Institutet för arkitektur ”Ion Mincu” i Bukarest, fakulteten för arkitektur), Diplomă de Arhitect, Specializarea Arhitectură (examensbevis för arkitekt, specialisering arkitektur),

1978—1991 Institutul de Arhitectură ”Ion Mincu” București, Facultatea de Arhitectură și Sistematizare (Institutet för arkitektur ”Ion Mincu” i Bukarest, fakulteten för arkitektur och systematisering), Diplomă de Arhitect, Specializarea Arhitectură și Sistematizare (examensbevis för arkitekt, specialisering arkitektur och systematisering),

1992—1993 Institutul de Arhitectură ”Ion Mincu” București, Facultatea de Arhitectură și Urbanism (Institutet för arkitektur ”Ion Mincu” i Bukarest, fakulteten för arkitektur och urbanism), Diplomă de Arhitect, specializarea Arhitectură și Urbanism (examensbevis för arkitekt, specialisering arkitektur och urbanism),

1994—1997 Institutul de Arhitectură ”Ion Mincu” București, Facultatea de Arhitectură și Urbanism (Institutet för arkitektur ”Ion Mincu” i Bukarest, fakulteten för arkitektur och urbanism), Diplomă de Licență, profilul Arhitectură, specializarea Arhitectură (examensbevis för Licență, studieområde arkitektur, specialisering arkitektur),

1998—1999 Institutul de Arhitectură ”Ion Mincu” București, Facultatea de Arhitectură (Institutet för arkitektur ”Ion Mincu” i Bukarest, fakulteten för arkitektur), Diplomă de Licență, profilul Arhitectură, specializarea Arhitectură (examensbevis för Licență, studieområde arkitektur, specialisering arkitektur),

från och med 2000 Universitatea de Arhitectură și Urbanism ”Ion Mincu” București, Facultatea de Arhitectură (Universitetet för arkitektur och urbanism ”Ion Mincu” — Bukarest, fakulteten för arkitektur), Diplomă de Arhitect, profilul Arhitectură, specializarea Arhitectură (examensbevis för arkitekt, studieområde arkitektur, specialisering arkitektur).

Universitatea Tehnică din Cluj-Napoca (Tekniska universitetet i Cluj-Napoca):

1990—1992 Institutul Politehnic din Cluj-Napoca, Facultatea de Construcții (Polytekniska institutet Cluj-Napoca, fakulteten för civilingenjörsstudier), Diplomă de Arhitect, profilul Arhitectură, specializarea Arhitectură (examensbevis för arkitekt, studieområde arkitektur, specialisering arkitektur),

1993—1994 Universitatea Tehnică din Cluj-Napoca, Facultatea de Construcții (Tekniska universitetet i Cluj-Napoca, fakulteten för civilingenjörsstudier), Diplomă de Arhitect, profilul Arhitectură, specializarea Arhitectură (examensbevis för arkitekt, studieområde arkitektur, specialisering arkitektur),

1994—1997 Universitatea Tehnică din Cluj-Napoca, Facultatea de Construcții (Tekniska universitetet i Cluj-Napoca, fakulteten för civilingenjörsstudier), Diplomă de Licență, profilul Arhitectură, specializarea Arhitectură (examensbevis för Licență, studieområde arkitektur, specialisering arkitektur),

1998—1999 Universitatea Tehnică din Cluj-Napoca, Facultatea de Arhitectură și Urbanism (Tekniska universitetet i Cluj-Napoca, fakulteten för arkitektur och urbanism), Diplomă de Licență, profilul Arhitectură, specializarea Arhitectură (examensbevis för Licență, studieområde arkitektur, specialisering arkitektur),

från och med 2000 Universitatea Tehnică din Cluj-Napoca, Facultatea de Arhitectură și Urbanism (Tekniska universitetet i Cluj-Napoca, fakulteten för arkitektur och urbanism), Diplomă de Arhitect, profilul Arhitectură, specializarea Arhitectură (examensbevis för arkitekt, studieområde arkitektur, specialisering arkitektur).

Universitatea Tehnică ”Gh. Asachi” Iași (Tekniska universitetet ”Gh. Asachi” i Iași):

1993 Universitatea Tehnică ”Gh. Asachi” Iași, Facultatea de Construcții și Arhitectură (Tekniska universitetet ”Gh. Asachi” i Iași, fakulteten för civilingenjörsstudier och arkitektur), Diplomă de Arhitect, profilul Arhitectură, specializarea Arhitectură (examensbevis för arkitekt, studieområde arkitektur, specialisering arkitektur),

1994—1999 Universitatea Tehnică ”Gh. Asachi” Iași, Facultatea de Construcții și Arhitectură (Tekniska universitetet ”Gh.Asachi” Iași, fakulteten för civilingenjörsstudier och arkitektur), Diplomă de Licență, profilul Arhitectură, specializarea Arhitectură (examensbevis för Licență, studieområde arkitektur, specialisering arkitektur),

2000—2003 Universitatea Tehnică ”Gh. Asachi” Iași, Facultatea de Construcții și Arhitectură (Tekniska universitetet ”Gh.Asachi”i Iași, fakulteten för civilingenjörsstudier och arkitektur), Diplomă de Arhitect, profilul Arhitectură, specializarea Arhitectură (examensbevis för arkitekt, studieområde arkitektur, specialisering arkitektur),

från och med 2004 Universitatea Tehnică ”Gh. Asachi” Iași, Facultatea de Arhitectură (Tekniska universitetet ”Gh. Asachi” i Iași, fakulteten för arkitektur), Diplomă de Arhitect, profilul Arhitectură, specializarea Arhitectură (examensbevis för arkitekt, studieområde arkitektur, specialisering arkitektur.

Universitatea Politehnica din Timișoara (Polytekniska universitetet i Timișoara):

1993—1995 Universitatea Tehnică din Timișoara, Facultatea de Construcții (Tekniska universitetet i Timișoara, fakulteten för civilingenjörsstudier), Diplomă de Arhitect, profilul Arhitectură și urbanism, specializarea Arhitectură generală (examensbevis för arkitekt, studieområde arkitektur och urbanism, specialisering allmän arkitektur),

1995—1998 Universitatea Politehnica din Timișoara, Facultatea de Construcții (Polytekniska universitetet i Timișoara, fakulteten för civilingenjörsstudier), Diplomă de Licență, profilul Arhitectură, specializarea Arhitectură (examensbevis för Licență, studieområde arkitektur, specialisering arkitektur),

1998—1999 Universitatea Politehnica din Timișoara, Facultatea de Construcții și Arhitectură (Polytekniska universitetet i Timișoara, fakulteten för civilingenjörsstudier och arkitektur), Diplomă de Licență, profilul Arhitectură, specializarea Arhitectură (examensbevis för Licență, studieområde arkitektur, specialisering arkitektur),

från och med 2000 Universitatea Politehnica din Timișoara, Facultatea de Construcții și Arhitectură (Polytekniska universitetet i Timișoara, fakulteten för civilingenjörsstudier och arkitektur), Diplomă de Arhitect, profilul Arhitectură, specializarea Arhitectură (examensbevis för arkitekt, studieområde arkitektur, specialisering arkitektur).

Universitatea din Oradea (Oradeas universitet):

2002 Universitatea din Oradea, Facultatea de Protecția Mediului (Oradeas universitet, fakulteten för miljöskydd), Diplomă de Arhitect, profilul Arhitectură, specializarea Arhitectură (examensbevis för arkitekt, studieområde arkitektur, specialisering arkitektur),

från och med 2003 Universitatea din Oradea, Facultatea de Arhitectură și Construcții (Oradeas universitet, fakulteten för arkitektur och civilingenjörsstudier), Diplomă de Arhitect, profilul Arhitectură, specializarea Arhitectură (examensbevis för arkitekt, studieområde arkitektur, specialisering arkitektur).

Universitatea Spiru Haret București (Spiru Haret-universitetet i Bukarest):

från och med 2002 Universitatea Spiru Haret București, Facultatea de Arhitectură (Spiru Haret-universitetet i Bukarest, fakulteten för arkitektur), Diplomă de Arhitect, profilul Arhitectură, specializarea Arhitectură (examensbevis för arkitekt, studieområde arkitektur, specialisering arkitektur).

Artikel11a¶

Införd genom direktiv 2005/36/ och 12003T.

1. När det gäller medborgare i medlemsstaterna vars utbildnings-, examens- och andra behörighetsbevis på arkitekturområdet utfärdades av, eller vars utbildning inleddes i, f.d. Tjeckoslovakien före den 1 januari 1993, skall varje medlemsstat erkänna dessa utbildnings-, examens- och andra behörighetsbevis på arkitekturområdet, när myndigheterna i Tjeckien intygar att dessa behörighetsbevis på landets territorium äger samma lagliga giltighet som tjeckiska behörighetsbevis på arkitekturområdet som finns förtecknade i artikel 11, när det gäller start och bedrivande av verksamhet som avses i artikel 1 och under förutsättning att bestämmelserna i artikel 23 iakttas. Sådana intyg måste åtföljas av ett intyg utfärdat av samma myndigheter som styrker att dessa medborgare i medlemsstaterna faktiskt och på föreskrivet sätt på Tjeckiens territorium har ägnat sig åt verksamhet på arkitekturområdet under minst tre år i följd under den femårsperiod som föregick utfärdandet av intyget.

2. När det gäller medborgare i medlemsstaterna vars utbildnings-, examens- och andra behörighetsbevis på arkitekturområdet utfärdades av, eller vars utbildning inleddes i, f.d. Sovjetunionen före den 20 augusti 1991, skall varje medlemsstat erkänna dessa utbildnings-, examens- och andra behörighetsbevis på arkitekturområdet, när myndigheterna i Estland intygar att dessa behörighetsbevis på landets territorium äger samma lagliga giltighet som estniska behörighetsbevis på arkitekturområdet som finns förtecknade i artikel 11, när det gäller start och bedrivande av verksamhet som avses i artikel 1 och under förutsättning att bestämmelserna i artikel 23 iakttas. Sådana intyg måste åtföljas av ett intyg utfärdat av samma myndigheter som styrker att dessa medborgare i medlemsstaterna faktiskt och på föreskrivet sätt på Estlands territorium har ägnat sig åt verksamhet på arkitekturområdet under minst tre år i följd under den femårsperiod som föregick utfärdandet av intyget.

3. När det gäller medborgare i medlemsstaterna vars utbildnings-, examens- och andra behörighetsbevis på arkitekturområdet utfärdades av, eller vars utbildning inleddes i, f.d. Sovjetunionen före den 21 augusti 1991, skall varje medlemsstat erkänna dessa utbildnings-, examens- och andra behörighetsbevis på arkitekturområdet, när myndigheterna i Lettland intygar att dessa behörighetsbevis på landets territorium äger samma lagliga giltighet som lettiska behörighetsbevis på arkitekturområdet som finns förtecknade i artikel 11, när det gäller start och bedrivande av verksamhet som avses i artikel 1 och under förutsättning att bestämmelserna i artikel 23 iakttas. Sådana intyg måste åtföljas av ett intyg utfärdat av samma myndigheter som styrker att dessa medborgare i medlemsstaterna faktiskt och på föreskrivet sätt på Lettlands territorium har ägnat sig åt verksamhet på arkitekturområdet under minst tre år i följd under den femårsperiod som föregick utfärdandet av intyget.

4. När det gäller medborgare i medlemsstaterna vars utbildnings-, examens- och andra behörighetsbevis på arkitekturområdet utfärdades av, eller vars utbildning inleddes i, f.d. Sovjetunionen före den 11 mars 1990, skall varje medlemsstat erkänna dessa utbildnings-, examens- och andra behörighetsbevis på arkitekturområdet, när myndigheterna i Litauen intygar att dessa behörighetsbevis på landets territorium äger samma lagliga giltighet som litauiska behörighetsbevis på arkitekturområdet som finns förtecknade i artikel 11, när det gäller start och bedrivande av verksamhet som avses i artikel 1 och under förutsättning att bestämmelserna i artikel 23 iakttas. Sådana intyg måste åtföljas av ett intyg utfärdat av samma myndigheter som styrker att dessa medborgare i medlemsstaterna faktiskt och på föreskrivet sätt på Litauens territorium har ägnat sig åt verksamhet på arkitekturområdet under minst tre år i följd under den femårsperiod som föregick utfärdandet av intyget.

5. När det gäller medborgare i medlemsstaterna vars utbildnings-, examens- och andra behörighetsbevis på arkitekturområdet utfärdades av, eller vars utbildning inleddes i, f.d. Tjeckoslovakien före den 1 januari 1993, skall varje medlemsstat erkänna dessa utbildnings-, examens- och andra behörighetsbevis på arkitekturområdet, när myndigheterna i Slovakien intygar att dessa behörighetsbevis på landets territorium äger samma lagliga giltighet som slovakiska behörighetsbevis på arkitekturområdet som finns förtecknade i artikel 11, när det gäller start och bedrivande av verksamhet som avses i artikel 1 och under förutsättning att bestämmelserna i artikel 23 iakttas. Sådana intyg måste åtföljas av ett intyg utfärdat av samma myndigheter som styrker att dessa medborgare i medlemsstaterna faktiskt och på föreskrivet sätt på Slovakiens territorium har ägnat sig åt verksamhet på arkitekturområdet under minst tre år i följd under den femårsperiod som föregick utfärdandet av intyget.

6. När det gäller medborgare i medlemsstaterna vars utbildnings-, examens- och andra behörighetsbevis på arkitekturområdet utfärdades av, eller vars utbildning inleddes i Jugoslavien före den 25 juni 1991, skall varje medlemsstat erkänna dessa utbildnings-, examens- och andra behörighetsbevis på arkitekturområdet, när myndigheterna i Slovenien intygar att dessa behörighetsbevis på landets territorium äger samma lagliga giltighet som slovenska behörighetsbevis på arkitekturområdet som finns förtecknade i artikel 11, när det gäller start och bedrivande av verksamhet som avses i artikel 1 och under förutsättning att bestämmelserna i artikel 23 iakttas. Sådana intyg måste åtföljas av ett intyg utfärdat av samma myndigheter som styrker att dessa medborgare i medlemsstaterna faktiskt och på föreskrivet sätt på Sloveniens territorium har ägnat sig åt verksamhet på arkitekturområdet under minst tre år i följd under den femårsperiod som föregick utfärdandet av intyget.

Artikel12¶

Ändrad genom direktiv 2005/36/.

Med beaktande av artikel 10 skall varje medlemsstat erkänna följande dokument, genom att ge dem samma giltighet inom sitt territorium som de utbildnings-, examens- och andra behörighetsbevis som den själv utfärdar för utövande av den verksamhet med yrkestiteln arkitekt som avses i artikel 1:

Utbildningsbevis som utfärdas till medborgare i medlemsstater av medlemsstater, där det vid tidpunkten för detta direktivs anmälan finns bestämmelser om reglering av utövandet av den verksamhet med yrkestiteln arkitekt som avses i artikel 1, vilka certifikat anger att innehavaren har erhållit tillstånd att bära yrkestiteln arkitekt, innan detta direktiv genomfördes, och har varit aktivt verksam på området enligt dessa bestämmelser under minst tre år i följd under de fem år som föregick utfärdandet av certifikatet.

Utbildningsbevis som utfärdas till medborgare i medlemsstater av medlemsstater, som under tiden mellan direktivets anmälan och genomförande inför bestämmelser som reglerar utövandet av den i artikel 1 behandlade verksamheten med yrkestiteln arkitekt, vilka certifikat anger att innehavaren har erhållit tillstånd att bära yrkestiteln arkitekt vid tiden för detta direktivs genomförande och har aktivt varit verksam på området enligt dessa bestämmelser under minst tre år i följd under de fem år som föregick utfärdandet av certifikatet.

Artikel13¶

Ändrad genom direktiv 2005/36/.

Den prövning av de formella kvalifikationerna som åsyftas i artikel 11 a fjärde strecksatsen, artikel 11 c tredje strecksatsen, och artikel 11 h sjätte strecksatsen, skall bestå av en bedömning av projekt som utarbetats och verkställts av personen i fråga, under det han under minst sex år aktivt utövade den verksamhet som åsyftas i artikel 1.

Artikel14¶

Ändrad genom direktiv 2005/36/.

Utbildningsbevis, utfärdade av de behöriga myndigheterna i Förbundsrepubliken Tyskland som intygar att de kvalifikationsbevis som utfärdats av de behöriga myndigheterna i Tyska Demokratiska Republiken från och med den 8 maj 1945 har samma värde som de i artikel 11 nämnda kvalifikationsbevisen skall erkännas enligt de villkor som anges i den artikeln.

Kapitel 4 Användande av akademisk titel

Artikel16¶

Ändrad genom direktiv 2005/36/.

1. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 23 skall värdmedlemsstaterna se till att de medborgare i medlemsstater som uppfyller villkoren enligt kapitel 2 eller kapitel 3 får rätt att använda sin lagligen skyddade akademiska titel och i tillämpliga fall den förkortning därav som härrör från deras ursprungsland eller det land de kommer från, på denna stats språk. Värdmedlemsstater får kräva att denna titel skall åtföljas av namnet och platsen för läroanstalt eller examensnämnd som tilldelat den.

2. Om den akademiska titel som används i en medlemsstat som är en utländsk medborgares ursprungsland eller från vilket han kommer, i värdmedlemsstaten kan förväxlas med en titel som där kräver kompletterande utbildning som vederbörande ej genomgått, får värdmedlemsstaten kräva att denna person, i lämplig form enligt värdmedlemsstatens exakta anvisning, skall använda den titel som används i ursprungslandet eller det land han kommer från.

Kapitel 5 Bestämmelser som skall underlätta det faktiska utövandet av etableringsrätten och friheten att tillhandahålla tjänster

A. Bestämmelser om etableringsrätten.

Artikel17¶

Ändrad genom direktiv 2005/36/.

1. En värdmedlemsstat som av sina medborgare kräver bevis på gott namn och rykte, då de skall börja ägna sig åt den verksamhet som avses i artikel 1, skall i fråga om medborgare från andra medlemsstater betrakta som tillräckligt bevis ett intyg från en behörig myndighet i ursprungslandet eller det land han kommer från som intygar att denna medlemsstats krav på gott namn och rykte har uppfyllts för utövandet av verksamheten i fråga.

2. När den medlemsstat som är den utländske medborgarens ursprungsland eller som han kommer från inte kräver bevis på gott namn och rykte av personer som önskar börja ägna sig åt denna verksamhet, får värdmedlemsstaten kräva av medborgare i den medlemsstat som är den utländske medborgarens ursprungsland eller som han kommer från ett utdrag ur kriminalregistret eller, om detta inte lyckas, en motsvarande handling utfärdad av en behörig myndighet i det ifrågavarande landet.

3. När den utländske medborgarens ursprungsland eller det land han kommer från inte utfärdar det skriftliga bevis som avses i punkt 2, får sådant bevis ersättas av en förklaring under ed eller — i stater där det inte finns några bestämmelser för förklaring under ed — av en högtidlig försäkran. Förklaringen eller försäkran lämnas av personen i fråga inför en behörig rättslig eller administrativ myndighet eller, där så är lämpligt, en notarie eller en kompetent yrkesorganisation i den medlemsstat som är personens ursprungsland eller från vilket han kommer. Denna myndighet eller notarie skall utfärda ett intyg som styrker äktheten hos den edliga förklaringen eller den högtidliga försäkran.

4. Om värdmedlemsstaten har ingående kännedom om något allvarligt som inträffat utanför dess territorium, innan personen i fråga etablerade sig där, eller om den vet att den förklaring som avses i punkt 3 innehåller felaktig information, och om det inträffade eller informationen kan tänkas inverka på igångsättningen av verksamheten i fråga inom dess territorium, får den underrätta den medlemsstat som är den utländske medborgarens ursprungsland eller som han kommer från.

Den medlemsstat som är den utländske medborgarens ursprungsland eller från vilken han kommer skall intyga uppgifternas riktighet, i den mån de skulle kunna inverka på möjligheten att i den medlemsstaten sätta igång denna verksamhet. Myndigheterna i denna stat skall själva avgöra vilken art och omfattning utredningen skall ha och skall underrätta värdmedlemsstaten om den eventuella åtgärd de därefter vidtar beträffande de certifikat eller handlingar de har utfärdat.

5. Medlemsstaterna skall se till att den information som överlämnas behandlas konfidentiellt.

Artikel18¶

Ändrad genom direktiv 2005/36/.

1. När i en värdmedlemsstat lagar och andra författningar ställer krav i fråga om gott namn och rykte, däribland i fråga om utövandet av den i artikel 1 nämnda verksamheten, och det därvid föreskrivs disciplinåtgärd på grund av allvarlig yrkesmässig försummelse eller dom på grund av brottslig handling, skall den medlemsstat som är den utländske medborgarens ursprungsland eller som han kommer från till värdmedlemsstaten överlämna alla informationer som behövs beträffande de åtgärder eller disciplinärt ingripande av yrkesmässig eller administrativ natur som vidtagits mot personen i fråga eller eventuella straff för brott som avser utövandet av hans yrke i ifrågavarande land.

2. Om värdmedlemsstaten har ingående kännedom om att något allvarligt inträffat utanför dess territorium, innan personen i fråga etablerade sig i denna stat, vilket kan tänkas inverka på utövandet där av verksamheten i fråga, får den underrätta den medlemsstat som är den utländske medborgarens ursprungsland eller som han kommer från.

Den medlemsstat som är den utländske medborgarens ursprungsland eller som han kommer från skall styrka uppgifternas riktighet, i den mån de kan inverka på utövandet av verksamheten i fråga i medlemsstaten. Myndigheterna i denna stat skall själva avgöra vilken art och omfattning utredningen skall ha och skall underrätta värdmedlemsstaten om den eventuella åtgärd de därefter vidtar i fråga om den information som överlämnats enligt punkt 1.

3. Medlemsstaterna skall se till att den överlämnade informationen behandlas konfidentiellt.

Artikel19¶

Ändrad genom direktiv 2005/36/.

Handlingar som utfärdats i enlighet med artiklarna 17 och 18 får inte överlämnas senare än tre månader efter utfärdandet.

Artikel20¶

Ändrad genom direktiv 2005/36/.

1. Förfarandet enligt artiklarna 17 och 18 för att ge personen i fråga tillstånd att börja ägna sig åt den verksamhet som avses i artikel 1 måste med förbehåll för förseningar på grund av ett eventuellt överklagande avslutas så snart som möjligt och senast tre månader efter det att alla handlingar rörande denna person inlämnats.

2. I de fall som åsyftas i artikel 17.4 och artikel 18.2 a skall en begäran om omprövning tills vidare upphäva den period som fastlagts i punkt 1.

Den rådfrågade medlemsstaten skall lämna sitt svar inom tre månader.

Efter mottagandet av svaret eller vid periodens utgång skall värdmedlemsstaten fortsätta med den procedur som nämns i punkt 1.

Artikel21¶

Ändrad genom direktiv 2005/36/.

När en värdmedlemsstat kräver att dess egna medborgare som önskar börja ägna sig åt den verksamhet som avses i artikel 1 skall avlägga ed eller lämna en högtidlig försäkran, och där formen för denna ed eller försäkran inte kan användas av medborgare i andra medlemsstater, skall denna medlemsstat se till att en lämplig, jämförlig form av ed eller försäkran erbjuds personen i fråga.

B. Bestämmelser om att tillhandahålla tjänster

Artikel22¶

Ändrad genom direktiv 2005/36/.

1. När en medlemsstat kräver av sina egna medborgare som önskar utöva den verksamhet som åsyftas i artikel 1 antingen ett tillstånd från eller medlemskap i eller registrering hos en yrkesorganisation eller ett yrkesorgan, skall, när det gäller tillhandahållande av tjänster, denna medlemsstat undanta medborgare från andra medlemsstater från detta krav.

Personen i fråga skall tillhandahålla tjänster med samma rättigheter och skyldigheter som medborgare i värdmedlemsstaten; i synnerhet skall de uppföranderegler av yrkesmässig eller administrativ natur som gäller i denna medlemsstat även gälla för honom.

För detta ändamål och förutom den deklaration som nämns i punkt 2 för tillhandahållande av tjänster får medlemsstater för att göra det möjligt att genomföra de bestämmelser för yrkesmässigt uppförande som gäller hos dem kräva automatisk tillfällig inregistrering eller formell registrering hos en yrkesorganisation eller ett yrkesorgan eller i ett register, förutsatt att denna registrering inte fördröjer eller på något sätt försvårar tillhandahållandet av tjänster eller åsamkar några ytterligare kostnader för den person som tillhandahåller tjänsterna.

När en värdmedlemsstat vidtar en åtgärd i enlighet med andra stycket eller får kännedom om fakta som strider mot dessa bestämmelser, skall den genast underrätta den medlemsstat, där personen i fråga är etablerad.

2. Värdmedlemsstaten får kräva att personen i fråga i förväg till de behöriga myndigheterna lämnar en förklaring rörande de tjänster som skall tillhandahållas, när de står i samband med utförandet av ett projekt inom staten.

3. I enlighet med punkterna 1 och 2 får värdmedlemsstaten kräva att personen i fråga skall lämna in en eller flera handlingar som innehåller följande:

Den förklaring som åsyftas i punkt 2.

Ett intyg som anger att personen i fråga i laga ordning utövar denna verksamhet i den medlemsstat där han har etablerat sig.

Ett intyg att personen i fråga innehar det/de utbildnings-, examens- eller andra behörighetsbevis som krävs för att tillhandahålla dessa tjänster, och att dessa kvalifikationer motsvarar kraven i kapitel 2 eller är de som uppräknats i kapitel 3 i detta direktiv.

I tillämpliga fall det intyg som avses i artikel 23.2.

4. Den eller de handlingar som anges i punkt 3 får inte inlämnas senare än 12 månader efter det att de utfärdats.

5. När en medlemsstat tillfälligt eller varaktigt, helt eller delvis, berövar en av sina medborgare eller en medborgare från en annan medlemsstat som är etablerad där rätten att utöva den verksamhet som åsyftas i artikel 1, skall den vederbörligen se till att det intyg som avses i den andra strecksatsen i punkt 3 tillfälligt eller varaktigt dras in.

C. Bestämmelser som är gemensamma för etableringsrätten och friheten att tillhandahålla tjänster

Artikel23¶

Ändrad genom direktiv 2005/36/.

1. När i en värdmedlemsstat bruket av yrkestiteln arkitekt är reglerad för den verksamhet som avses i artikel 1, skall medborgare i andra medlemsstater som uppfyller de villkor som fastlagts i kapitel 2 eller vars utbildnings-, examens- eller andra behörighetsbevis enligt artikel 11 har erkänts enligt artikel 10, få använda värdmedlemsstatens yrkestitel och den förkortade formen av denna, så snart de uppfyllt eventuella villkor beträffande praktisk utbildning som denna stat fastställt.

2. Om det i en medlemsstat för att sätta igång den verksamhet som avses i artikel 1 eller fortsättningsvis utöva denna verksamhet med yrkestiteln arkitekt, förutom de krav som anges i kapitel 2 eller innehavet av ett utbildnings-, examens- eller andra behörighetsbevis enligt artikel 11, krävs att en viss tids praktik fullgjorts, skall medlemsstaten i fråga som tillräckligt bevis godta ett intyg från den medlemsstat som är personens ursprungsland eller varifrån han kommer, med uppgift om att en godtagbar praktisk erfarenhet har förvärvats i detta land under en motsvarande period. Det intyg som avses i andra stycket i artikel 4.1 skall erkännas som tillräckligt bevis enligt detta styckes innebörd.

Artikel24¶

Ändrad genom direktiv 2005/36/ och direktiv 2001/19/.

1. När värdmedlemsstaten kräver av sina medborgare som önskar börja ägna sig åt den verksamhet som avses i artikel 1 att de skall framlägga bevis på att de ej tidigare gjort konkurs, och när den information som lämnats i enlighet med artiklarna 17 och 18 om det är fråga om etablering och i enlighet med artikel 22 om det är fråga om tillhandahållande av tjänster inte innehåller bevis på detta, skall denna stat godta en försäkran under ed — eller — i stater där det inte finns någon bestämmelse om försäkran under ed — en högtidlig försäkran som lämnas av personen i fråga inför en behörig rättslig eller administrativ myndighet, en notarie eller kompetent yrkesorganisation i personens ursprungsland eller det land han närmast kommer från. Denna myndighet eller notarie skall utfärda ett intyg som styrker äktheten hos förklaringen under ed eller den högtidliga försäkran.

När en ordnad ekonomi måste bevisas i värdmedlemsstaten, skall denna betrakta intyg från banker i andra medlemsstater som jämförliga med intyg utfärdade i det egna landet.

2. De handlingar som nämns i punkt 1 får inte inlämnas senare än tre månader efter det att de utfärdats.

Artikel25¶

Ändrad genom direktiv 2005/36/.

1. När en värdmedlemsstat kräver av sina medborgare som vill utöva den verksamhet som nämns i artikel 1 att de skall framlägga bevis på att de omfattas av försäkring mot de ekonomiska konsekvenserna av deras yrkesansvar, skall denna stat betrakta intyg från andra medlemsstaters försäkringsbolag som jämförliga med intyg utfärdade i det egna landet. Dessa intyg måste särskilt ange att försäkringsbolaget har följt de lagar och andra författningar som gäller i värdmedlemsstaten för försäkringens villkor och omfattning.

2. De intyg som avses i punkt 1 får inte inlämnas senare än tre månader efter det att de utfärdats.

Artikel26¶

Ändrad genom direktiv 2005/36/.

1. Medlemsstaterna skall vidta de åtgärder som är nödvändiga för att göra det möjligt för de berörda personerna att införskaffa information om lagarna och i tillämpliga fall om yrkesetiken i värdmedlemsstaten.

För detta ändamål får medlemsstaterna bilda informationscentra, från vilka dessa personer kan erhålla den information som behövs. I fråga om etablering får värdmedlemsstaten kräva att de skall sätta sig i förbindelse med dessa centra.

2. Medlemsstaterna får bilda de centra som nämns i punkt 1 i samarbete med de behöriga myndigheter och organ som de utser före utgången av den i första stycket i artikel 31.1 fastställda tidsfristen.

3. Medlemsstaterna skall se till att personerna i fråga, när så erfordras i sitt eget och sina kunders intresse, förvärvar den språkkunskap som behövs för att utöva sitt yrke i värdmedlemsstaten.

Kapitel 6 Slutbestämmelser

Artikel27¶

Ändrad genom direktiv 2005/36/.

När ett befogat tvivel råder, får värdmedlemsstaten kräva av de behöriga myndigheterna i en annan medlemsstat att de bekräftar äktheten i de utbildnings-, examens- och andra behörighetsbevis som utfärdats i denna andra medlemsstat och som åsyftas i kapitlen 2 och 3.

Artikel28¶

Ändrad genom direktiv 2005/36/.

Inom den tidsfrist som fastställs i första stycket i artikel 31.1 skall medlemsstaterna utse de myndigheter och organ som är bemyndigade att utfärda eller motta utbildnings-, examens- och andra behörighetsbevis jämte de dokument och upplysningar som nämns i detta direktiv, och skall genast underrätta de andra medlemsstaterna och kommissionen om detta.

Artikel29¶

Ändrad genom direktiv 2005/36/.

Detta direktiv skall också gälla för medlemsstaters medborgare som i enlighet med förordning (EEG) nr 1612/68 som anställda utövar eller kommer att utöva den verksamhet som åsyftas i artikel 1.

Artikel30¶

Ändrad genom direktiv 2005/36/.

Senast tre år efter utgången av den tid som fastställs i första stycket i artikel 31.1 skall kommissionen granska detta direktiv på grundval av den erfarenhet som gjorts och, om det behövs, till rådet överlämna förslag till ändringar, sedan den rådgivande kommittén rådfrågats. Rådet skall granska alla sådana förslag inom ett år.

Artikel31¶

Ändrad genom direktiv 2005/36/.

1. Medlemsstaterna skall besluta om de åtgärder som är nödvändiga för att följa detta direktiv inom 24 månader efter dagen för anmälan och skall genast underrätta kommissionen om detta.

Medlemsstaterna skall emellertid få tre år på sig från dagen för anmälan för att efterkomma artikel 22.

2. Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna texterna till centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel32¶

Ändrad genom direktiv 2005/36/.

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

1 EGT nr C 239, 4.10.1967, s. 15.

2 EGT nr C 72, 19.7.1968, s. 3.

3 EGT nr C 24, 22.3.1968, s. 3.

4 EGT nr L 257, 19.10.1968, s. 2.